DOCSLIB.ORG

D:\Produktion\Namn Och Bygd\Nob 2017 Pp 1-194 (2).Book

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
D:\Produktion\Namn Och Bygd\Nob 2017 Pp 1-194 (2).Book 1 NAMN OCH TIDSKRIFT FÖR NORDISK ORTNAMNSFORSKNING BYGD UTGIVEN AV KUNGL. GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR SVENSK FOLKKULTUR REDAKTÖRER STAFFAN NYSTRÖM, EVA NYMAN, INGE SÆRHEIM REDAKTIONSRÅD TERHI AINIALA, VIBEKE DALBERG, LARS-ERIK EDLUND, LENNART ELMEVIK, BENT JØRGENSEN, SVAVAR SIGMUNDSSON With English summaries Årg. 105 · 2017 KUNGL. Distribution GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN eddy.se ab FÖR SVENSK FOLKKULTUR VISBY UPPSALA 2 För bedömning av manuskript till uppsatser i Namn och bygd anlitas vetenskapliga granskare utanför redaktionen ISSN 0077-2704 © Respektive författare Printed in Sweden 2017 Textgruppen i Uppsala AB 3 Innehåll Andersson, Thorsten: Öninge, ett östgötskt bynamn . 7 Björk, Simon Karlin: Särsö och personnamnet fisl. Sævarr . 85 Hagåsen, Lennart: Sockennamnet Ilsbo i Hälsingland . 39 Holm, Olof: Hälle, Hällne och fsv. *hændil . 51 Löfdahl, Maria: Från Bellevue till Halabja. En studie av det språkliga landskapet runt Bellevue marknad . 109 Nordisk namnforskning 2016 . 133 Nyström, Staffan, Nyman, Eva & Særheim, Inge: Ny redaktion för Namn och bygd . 5 Roeck-Hansen, Birgitta: Husabyar, järn och den tidiga sveastaten . 71 Særheim, Inge: Sprette, Sprøtta og Springaren. Individualitet i skjergardsnamn . 91 Vikstrand, Per: Gudhem in Västergötland, Sweden . 15 Smärre bidrag Andersson, Thorsten: Det förhistoriska Roden . 157 ― Lägerbovade . 160 Recensioner Elmevik, Lennart: Ortnamnsstudier i urval (2016). Rec. av Svante Strandberg . 163 God ortnamnssed. Ortnamnsrådets handledning i namnvård (2015). Rec. av Botolv Helle- land . 165 Greule, Albrecht: Deutsches Gewässernamenbuch. Etymologie der Gewässernamen und der dazugehörigen Gebiets-, Siedlungs- und Flurnamen. Unter Mitarbeit von Sabine Hackl-Rößler (2014). Rec. av Svante Strandberg . 167 Hoel, Kåre: Bustadnavn i Østfold 14. Borge, Glemmen og Fredrikstad. Utg. av Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo, ved Tom Schmidt (2015). Rec. av Eva Nyman . 169 ― Bustadnavn i Østfold 15. Skjeberg. Utg. av Ins titutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo, ved Tom Schmidt (2016). Rec. av Eva Nyman . 169 Karsvall, Olof: Utjordar och ödegårdar. En studie i retrogressiv metod (2016). Rec. av Elin Pihl . 173 Det medeltida Sverige 2. Södermanland 5. Oppunda härad. [Av] Kaj Janzon (2016). Rec. av Svante Strandberg . 175 Namn i det fleirspråklege Noreg. Red. av Gulbrand Alhaug & Aud-Kirsti Pedersen (2015). Rec. av Alexandra Petrulevich . 177 Navne og skel – Skellet mellem navne. Rapport fra Den femtende nordiske navneforskerkon- gres på Askov Højskole 6.–9. juni 2012. Red. af Birgit Eggert & Rikke S. Olesen under medvirken af Bent Jørgensen (2015). Rec. av Gunnstein Akselberg . 179 Personnamnarbeid av P.A. Munch. Ved Kristoffer Kruken (2016). Rec. av Gulbrand Alhaug . 186 4 Svenskt ortnamnslexikon. Utarbetat inom Institutet för språk och folkminnen och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. 2 reviderade uppl. (2016). Red.: Mats Wahl- berg. Rec. av Staffan Nyström . 189 Författarna i denna årgång . 191 Förkortningar . 193 5 Ny redaktion för Namn och bygd Från och med årgång 105 (2017) har Namn och bygd en ny redaktion. Den be- står i likhet med den tidigare av tre redaktörer: Staffan Nyström, Eva Nyman och Inge Særheim. De avgående redaktörerna tackas härmed för sina värde- fulla insatser. Redaktionens ambition är fortsatt att Namn och bygd ska vara ett ledande organ för ortnamnsforskning i Norden och hålla högsta vetenskapliga klass. Tidskriften ska spegla ortnamnsforskningens utveckling i de nordiska länder- na i dess fulla bredd men också kunna initiera, vara pådrivande och lyfta fram angelägna frågor eller forskningsområden. De granskande inslagen i Namn och bygd – recensioner, recensionsartiklar, årskrönikan Nordisk namnforskning samt debatter och meningsutbyten i form av uppsatser eller smärre bidrag – utgör också fortsättningsvis en mycket vik- tig del av tidskriften. Vi tackar varmt Kungl. Gustav Adolfs Akademien för förtroendet att an- svara för Namn och bygd. Staffan Nyström Eva Nyman Inge Særheim 6 Öninge, ett östgötskt bynamn 7 Öninge, ett östgötskt bynamn Av Thorsten Andersson Namn och bygd 105 (2017), 7–13. Thorsten Andersson, Scandinavian Onomastics, Department of Scandinavian Languages, Upp- sala University: Öninge, an Östergötland village name. Abstract Öninge is the name of a village in the parish of Ödeshög in Östergötland, consisting of two ‘holms’ (or ‘islands’), in the sense of two independent parts of the village. Old land survey documents show that, in a hollow between the two ‘holms’, there was once a stream surrounded by wetlands. Given the situation of the village, the people living on either side of the hollow and its stream could have been referred to as OSw. *øningar ‘islanders’, giving rise to the village name OSw. Øninge. Keywords: place-names, Öninge, -inge names, ö (‘island’) referring to land by water. Öninge är en stor by i Ödeshögs socken i Lysings härad i Östergötland (fig. 1). Byn är belägen i sydvästra hörnet av östgötaslätten, med hög, brant strand ner mot Vättern (se T 568). Den består liksom flera andra byar i västra Öster- götland av två »holmar», ett slags självständiga bydelar, en företeelse som grundläggande utreds av Staffan Helmfrid (1962 s. 154 ff.).1 I en lantmäteriakt från 1706, geometrisk avmätning av Öninge (LSA D 151–83:1), är bydelarna i beskrivningen försedda med rubrikerna »Norra Holmen» och »Södra Hol- men» (se härtill Helmfrid 1962 s. 154, 157). De båda »holmarna» beskrivs närmare av Helmfrid (1962 s. 214 ff.), med renritning av kartan i 1706 års akt (s. 215). Enligt denna karta har norra »holmen», gårdarna A, B, C, D, sin mark i norr och utefter Vättern i väster, södra »holmen», gårdarna F, G, H, I, sin mark i mitten av byn, medan östra och södra delen av byn utgörs av allmän- ning. I officiellt språk har skilts mellan Nedre Öninge (Ned. Öninge G 44, re- viderad 1948) och Övre Öninge (Öv. Öninge G 44), i princip svarande mot norra resp. södra »holmen». Nedre och Övre avser relation till Vättern, läge närmare sjön resp. längre bort från sjön. Namnen Nedre och Övre Öninge har ingen folklig förankring; vid uppteckning 1953 kunde jag bara notera riks- språkligt uttal (OAUt). Öninge hör till de ålderdomliga -inge-namnen, vilket passar gott med hän- syn till läget på slätten, nära det söder därom belägna skogsområdet Håla- veden i södra delen av Ödeshögs socken, där ett uppenbarligen -ing-avlett sjö- 1 Ett spår av äldre »holmar» kan vi se i det östgötska sockennamnet Hagebyhöga. Namnet avser den ena »holmen» av kyrkbyn Hageby. Det betyder ’det höga Hageby, den högt belägna delen av Hageby’ (SOL s. 114). 8 Thorsten Andersson Fig. 1. Öninge med omgivning enligt ek 1881. – Vägen ner till Vättern, som markeras upptill t.v. på kartan, leder till Öninge hamn, belägen innanför en utskjutande udde. namn som bebyggelsenamn sekundärt har fått formen Gyllinge (Andersson 1968). Bynamnet Öninge är belagt alltsedan 1200-talets andra hälft. Följande forn- svenska former är enligt OAUt kända (originalformer, om ej annat anges): Datum yninge 1262 11/4 Öninge SRAp (SD 1 nr 478, s. 408), Datum in hynyg- ni2 1267 april Öninge SRAp (SD 1 nr 439, s. 383, med datering 1257; regest i NMU 1 nr 11, s. 7 f.), datum ynynge 1267 12/7 Öninge A 9 f. 123r (SD 1 nr 526, s. 440), Datum Yninge 1316 1/10 Öninge FRAp (FMU 1 nr 275, s. 108; SD 3 nr 2067, s. 278 avskr.), J ymninge (varianter: öninge, öninghe) Eriks- krönikan v. 440, j øninge 1435 23/7 Haraker (häradsting) SRAp (SMR nr 265), mit rætte fæderne øninge 1473 9/8 Kalmar SRApp I, øninge mith fæderne 1473 15/8 Kalmar SRApp I, Øninge i Swerige 1491 3/6 Lund SRAp (r. 22, Rep 2 nr 6940, s. 186). Beläggsviten gör ett något förbryllande intryck. De äldsta beläggen, alltifrån 1262, uppvisar en grundform Yninge. Den moderna formen, Öninge, sträcker 2 Denna läsning får anses som säker (Söderlind 1959 s. 397; jfr Nordberg 1926 s. 132 med n. 4). Öninge, ett östgötskt bynamn 9 sig tillbaka till 1435. Belägget från detta år ingår i ett brev, som är utställt på häradstinget; det kan alltså betraktas som genuint. Samma form möter i de föl- jande fornsvenska beläggen, och under nysvensk tid är – bortsett från enstaka förvanskade former – Öning(h)e den gängse formen (OAUt, OAUjb); såsom stavningen anger, uttalas namnet med långt ö. Den äldre formen Yninge är väl styrkt. Vid sidan av den formen uppträder förvanskningar: hynygni 1267 april, ymninge i Erikskrönikan. Detta tyder på att namnets form inte har varit helt present för skrivarna. Det uddljudande h i ett av beläggen från 1267 är att se som latinskt inflytande; i medeltidslatinet var initialt h stumt (Nordberg 1926 s. 163). Förhållandet mellan formerna Yninge och Øninge är svårtolkat. En forn- svensk övergång av långt y till långt ö förefaller utesluten. Möjligen kan y-skrivningen betraktas som en förvanskning; det slutna ö-ljudet kan antas i något sammanhang ha uppfattats som y, varefter y-formen kommit att etable- ras som ett slags »officiell» namnform. Hur detta kan ha gått till, kommer vi inte åt, men det kan påpekas att de två äldsta av de aktuella breven (1262, 1267 april) har anknytning till klostermiljö. Beträffande växlingen ø ~ y jfr Ståhle 1946 s. 326 ff., Strandberg 2012 s. 167. Granskningen av de fornsvenska beläggen leder alltså till slutsatsen att Øninge snarast bör ansättas som fornsvensk grundform. Därmed erbjuds ge- nom anknytning till subst. ö en osökt formell etymologi, medan formen Yninge skulle bereda ett av allt att döma oöverstigligt etymologiskt problem, vartill kommer att Öninge i så fall finge bedömas som en anpassning till känt ordmaterial. Öninge är med detta synsätt en normal ortnamnsbildning till en inbyggar- beteckning fsv. *øningar. Denna är formellt identisk med fsv. øningar ’ölän- ningar’, en sekundär utvidgning av fsv. *ønir ’öbor’, motsvarande fvn. eynir (Ståhle 1946 s. 36). Till grund för *øningar i Öninge ligger av allt att döma subst. ö, vilket som bekant inte bara avser vattenomflutet land utan också land invid vatten. Det är i dag svårt att se vad det kan vara fråga om för en »ö» i Öninge.
Load more

Recommended publications
  • Påmelding Til Kretsleir Oppdatert Pr Nå
    Gruppe Aktivitet Onsdag formiddag Onsdag ettermiddag Madla Fjelltur 1. Tananger - Reke 1. Tananger - Reke Madla Fjelltur 1. Tananger - Laks 1. Tananger - Laks Madla Fjelltur 1. Sandnes - Torjus 1. Sandnes - Torjus Madla Fjelltur 1. Sandnes - Astrid 1. Sandnes - Astrid Madla Fjelltur Lye/Bryne - 1 Lye/Bryne - 1 Hinna Flåtebygging Hinna - Fredrik Hinna - Fredrik Hinna Flåtebygging Hinna - Bendik Hinna - Bendik Hinna Flåtebygging Bekkefaret - Even Bekkefaret - Even Hinna Flåtebygging Bekkefaret - Magnus Bekkefaret - Magnus 1.Egersund Bygge katapult Hinna - Harald Tasta/Hjelmeland - Rev 1.Egersund Bygge katapult Hinna - Leonard 1. Tananger - Makrell 1.Egersund Bygge katapult Hudvåg 1 - Rev Strand Jørpeland - Karoline 1.Egersund Bygge katapult Riska - Ørn Egersund FA - KSA 1.Egersund Bygge katapult 1. Egersund - Lemur 1.Sandnes Kanopadling Hinna - Camilla Lura - Flott 1.Sandnes Kanopadling Hinna - Saueflokken Hinna - Harald 1.Sandnes Kanopadling Sola - Ekorn Hinna - Leonard 1.Sandnes Kanopadling Sola - Falk Hudvåg 1 - Rev 1.Sandnes Kanopadling Riska - Elg Riska - Ørn Bekkefaret Gøy med tau Randaberg - Oter Hinna - Camilla Bekkefaret Gøy med tau Tasta/Hjelmeland Ørn Hinna - Saueflokken Bekkefaret Gøy med tau Godeset - 1 Sola - Ekorn Egersund FA Makrame Lura - Flott Sola - Falk Egersund FA Makrame Randaberg - Gepard Riska - Elg Egersund FA Makrame Sola - Ørn Randaberg - Oter Hundvåg 1. Armbånd – makrame1. Tananger - Sei Tasta/Hjelmeland Ørn Hundvåg 1. Armbånd – makrame1. Sandnes - Geir Arne Godeset - 1 Hundvåg 1. Armbånd – makrameTasta/Hjelmeland
    [Show full text]
  • Tiltak for Å Redusere Effektene
    KORONAKRISENS EFFEKT PÅ NÆRINGSLIVET I HAUGALANDET– TILTAK FOR Å REDUSERE EFFEKTENE Andel av norsk eksport som er havbasert i perioden 1830 til 2017. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% EKSPORT PER SYSSELSATT I NÆRINGSLIV UTENOM OLJE OG GASS FORDELT PÅ REGIONER I 2019 1 200 900 600 1000 1000 kroner 300 - Møre og Vestland Nordland Troms og Rogaland Agder Oslo Viken Trøndelag Vestfold Innlandet Romsdal Finnmark og Telemark MENON ECONOMICS 1 7 . 0 4 . 2 0 2 0 5 HVA ER UNIKT VED KORONAKRISEN SAMMENLIGNET MED ANDRE KRISER? Pris Tilbud Etterspørsel Mengde MENON ECONOMICS 1 7 . 0 4 . 2 0 2 0 6 Hvordan vil dette ramme eksportrettede næringer? Svært prisvolatil næring. Mindre sammenheng mellom prisnivå og sysselsetting. Mindre Co2-intensiv enn jordbruk Finansielt svært sårbar før krisen. Sterk sammenheng mellom omsetning og sysselsetting. Vil trolig rammes av omfattende konkurser, men trolig størst effekt etter 2020 Verdensledende på grønn teknologi Vokst betydelig senere år som følge av lav kronekurs. Svært mange finansielt sårbare selskaper. Norsk turismekonsum dobbelt så stort som utenlandsk konsum. Vil vokse raskt når innenlandske restriksjoner lettes Omstilit seg senere år til å bli mer kapital- og mindre arbeidsintensiv. Verdensledende på energieffektivitet. Mindre sammenheng mellom sysselsetting og omsetning ANTALL OPPSAGTE I EKSPORTNÆRINGER I 2020 OG 2021 Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 - (2 000) (4 000) - Oppsagte (6 000) - Permitteringer kommer i tillegg (8 000) - Ringvirkninger ikke tatt med (10 000) (12 000) Rogaland Vestland Viken Møre og Oslo Agder Trøndelag Vestfold Nordland Troms og Innlandet Romsdal og Finnmark Telemark MENON ECONOMICS 1 7 . 0 4 .
    [Show full text]
  • Impacts on Land Use Characteristics from Ferry Replacement Projects
    Available online at www.sciencedirect.com ScienceDirect Transportation Research Procedia 10 ( 2015 ) 286 – 295 18th Euro Working Group on Transportation, EWGT 2015, 14-16 July 2015, Delft, The Netherlands Impacts on land use characteristics from ferry replacement projects. Two case studies from Norway Mar´ıa D´ıez Gutierrez´ a,∗, Stig Nyland Andersen a,b, Øyvind Lervik Nilsen a,c, Trude Tørset a aNorwegian University of Science and Technology, Department of civil and transport engineering, 7491 Trondheim, Norway bNorwegian Public Roads Administration, Askedalen 4, 6863 Leikanger, Norway cRambøll, Fjordgaten 15, 3103 Tønsberg, Norway Abstract Fixed links projects are bridges or tunnels that connect two areas separated by geographic barriers. Fixed links reduce dramatically the travel time and provide reliability and flexibility, as often they replace ferry services. This might impact on land use character- istics and travel behaviour. We aim to explain these impacts by making time series analyses of empirical data on two fixed links that connect islands to the mainland on the west coast of Norway. We find that changes in travel time and cost might generate an increase in the attractiveness of the municipalities connected by the fixed links, leading to an increase in population. The greater demand for housing triggers a growth in square metre price for dwellings and construction rates. There is also a higher annual traffic growth than the experienced before the fixed link was opened. Despite that, we do not find either an additional increase in the number of companies or changes on number of employees in the existing companies. ©c 20152015 TheThe Authors.
    [Show full text]
  • Kommunereform Rogaland - Tilråding 27
    Kommunereform Rogaland - tilråding 27. september 2016 Vedlegg 2 – Utfordringsbilete regionsvis 1. Rogaland fylke - innleiing Inndeling av fylket: Vi har i vår omtale av kommunane valt å dele fylket i inn i fire regionar, slik fylket blir presentert i ulike samanhengar. Kvitsøy, Rennesøy og Finnøy blir då vist som ein del av Ryfylke, sjølv om dei etter endring i infrastruktur har størst tilknyting til Nord-Jæren. 1 Innhald 1. Rogaland fylke - innleiing .................................................................................................. 1 Inndeling av fylket: ............................................................................................................ 1 Rogaland demografi ........................................................................................................... 3 2. Regionvis omtale ................................................................................................................ 5 A) Dalane ............................................................................................................................... 5 Demografi: ......................................................................................................................... 5 Aktuelt grensespørsmål ...................................................................................................... 6 Kommunen som tenesteutøvar ........................................................................................... 6 Interkommunalt samarbeid ................................................................................................
    [Show full text]
  • Western Karmøy, an Integral Part of the Precambrian Basement of South Norway
    WESTERN KARMØY, AN INTEGRAL PART OF THE PRECAMBRIAN BASEMENT OF SOUTH NORWAY TOR BIRKELAND Birkeland, T.: Western Karmøy, an integral part of the Precambrian basement of south Norway. Norsk Geologisk Tidsskrift, Vol. 55, pp. 213-241. Oslo 1975. Geologically, the western side of Karmøy differs greatly from the eastern one, but has until recently been considered to be contemporaneous with the latter, i.e. of Caledonian age and origin. The rocks of western Karmøy often have a distinctly granitoid appearance, but both field geological studies and labora­ tory work indicate that most of them are in fact metamorphosed arenaceous rudites which have been subjected to strong regional metamorphism under PT conditions that correspond to the upper stability field of the amphibolite facies, whereas the Cambro-Ordovician rocks of the Haugesund-Bokn area to the east have been metamorphosed under the physical conditions of the green­ schist facies. From the general impression of lithology, structure, and meta­ morphic grade, the author advances the hypothesis that the rocks of western Karmøy should be related to a Precambrian event rather than to rock-forming processes that took place during the Caledonian orogeny. T. Birkeland, Liang 6, Auklend, 4000 Stavanger, Norway. Previous investigations The first detailed description of the rocks of western Karmøy was given by Reusch in his pioneer work from 1888. Discussing the mode of development of these rocks, he seems to have inclined to the opinion that the so-called 'quartz augen gneiss' and the other closely related rocks represent regionally metamorphosed clastic sediments. Additional information of the rocks con­ cerned is found in his paper from 1913.
    [Show full text]
  • 1966 Skriv*) Fra Kommunal
    1966 586 4. okt, Skriv*) fra Kommunal- og arbeidsdepartementet om vedtekter til bygningslovens §§ 8, 10, 28 nr. 3, 52, 62 og 67 for Nome kom mune, Telemark fylke. 4. okt, Skriv*) frå Kommunal- og arbeidsdepartementet om vedtekter til bygningslovas §§ 8, 28 nr. 3, 52, 62, 63 nr. 3, 67 og 76 for Arna kommune, Hordaland fylke. 4. okt Skriv*) frå Kommunal- og arbeidsdepartementet om vedtekter til bygningslovas §§ 8, 28 nr. 3, 52, 62, 63 nr. 3, 67, 69 nr. 3, 76, 78 nr. 1, 81 og 82 for Askøy kommune, Hordaland fylke. 4. okt Skriv*) frå Kommunal- og arbeidsdepartementet om vedtekter til bygningslovas §§ 8, 28 nr. 3, 52, 62, 67 og 78 nr. 1 for Volda kommune, Møre og Romsdal fylke. 4. okt Skriv*) fra Kommunal- og arbeidsdepartementet om vedtekter til bygningslovens §§ 8, 28 nr. 3, 52, 62, 63 nr. 3, 67, 69 nr. 3, 76, 78 nr. 1 og 82 for Skjervøy kommune, Troms fylke. 4. okt, Skriv*) fra Landbruksdepartementet om at alle som er eier eller innehaver av hund i Værøy kommune, Nordland fylke, skal holde hunden i band eller försvarlig innestengt eller inngjerdet i den tid bufe beiter i tiden fra og med 15. april til og med 30. september. 5. okt Bestemmelse**) om lempninger etter § 3 i Kron prinsregentens resolusjon av 15. februar 1957 om regulering av byggevirksomheten. (Gitt av Kommunal- og arbeidsdepartementet den 5. okt. 1966.) A I. Med hjemmel i § 3 i Kronprinsregentens resolusjon av 15. fe bruar 1957 om regulering av byggevirksomheten bestemmes: Byggeløyveplikten faller for alle arter bygg bort fra 1. januar 1967 i følgende distrikter: *) Kunngj.
    [Show full text]
  • Norwegian Continental Shelf
    Full speed ahead on Johan Sverdrup NORWEGIAN SHELF A JOURNAL FROM THE NORWEGIAN PETROLEUM DIRECTORATE NO 1 - 2017 1-2017 NORWEGIAN CONTINENTAL SHELF | 1 More to gain Sub-surface The 50th anniversary of the start to oil and Johan Sverdrup was disco- gas production from the NCS is approaching vered with the aid of mas- with less than half the resources recovered. ses of existing geological Overall resources, including the estimate for PAGE data which were re-inter- those as yet undiscovered, have increased by preted, says Hans Christen more than 40 per cent since 1990. Photo: Emile Ashley Rønnevik. Over the past two months, we have pre- Foto: NTB scanpix 20 sented two reports which underline the big remaining oil and gas potential. In our latest resource report for fields and discoveries, entitled with good reason Value for the future, we point to the huge quantities of oil and gas already proven and awaiting Rockshot production. At 31 December 2016, 77 discoveries The photo in this issue were being assessed for development. And PAGE hails from Wilhelmøya more can be produced from existing fields – a remote area of through improved recovery measures. A Photo: Alexey Deryabin 23 Svalbard. huge potential exists for using enhanced oil recovery (EOR) techniques. Further details and the size of the vol- umes involved can be found in the resource PAGES report, which has been published at www. npd.no. NPD profile What is required to realise this value? Photo: Rune Solheim 12-22 Pressure from the NPD First, the companies must take investment has been crucial for decisions on projects which have already PAGE getting out the extra been identified.
    [Show full text]
  • Rennesøy Finnøy Bokn Utsira Karmøy Tysvær Haugesund Vindafjord
    227227 ValevValevåg Breiborg 336 239239 Ekkje HellandsbygHellandsbygd 236236 Hellandsbygda Utbjoa SaudaSauda 335 Etne Sauda Bratland 226226 Espeland VihovdaVihovda Åbødalen Brekke Sandvikdal Roaldkvam 240240 241241 Kastfosskrys 334 Egne Hjem UtbjoaUtbjoa Saunes 236 Skartland sør EtneEtne en TTråsavikikaaNærsonersone set 225225 Saua Førderde Gard Kvame Berge vest Ølen kirke Ølen Ørland Hytlingetong Gjerdevik ø EiodalenØlen skule den 332 SveioSveio 222222 Ølensvåg 235235 333 st Hamrabø Bråtveit Saudafjor 237237 224224 Øvrevre VatsVats SvandalSvandal MaldalMaldal 223223 Vindafjord SandeidSandeid Ulvevne Øvre Vats Skole Bjordalsveien Sandeid Fjellgardsvatnet Hylen Landa Løland Tengesdal 223 331 Knapphus Hordaland Østbø Hylen Blikrabygd 238238 Sandvik VanvikVanvik 328328 Vindafjord Hylsfjorden Skrunes SuldalseidSuldalseid Skjold 216216 218218 Sandeidfjorden 230230 Suldal NordreNordre VikseVikse Ørnes 228228 RopeidRopeid Isvik SkjoldSkjold Hustoft VikedalVikedal 217217 Slettafjellet Nesheim Vikedal Helganes 228 330330 Vikse kryss VestreVestre Skjoldafjo Eskedalen 221221 Suldalseid SuldalsosenSuldalsosen Haugesund Stølekrossen Førland Åmsoskrysset Åmsosen IlsvIlsvåg Stole Ølmedal Kvaløy Ropeid Skipavåg Sand Suldalsosen rden 230 Byheiene 229229 Roopeid 327 327327 Stakkestad SkipevSkipevåg kryss SandSand Kariås Røvær kai Nesheim Eikanes kryss Lindum Årek 329329 camping 602 VasshusVasshus Røvær 200200 220220 Suldalsl HaugesundHaugesund ågen Haraldshaugen 205205 Kvitanes Grindefjorden NedreNedre VatsVats Vindafjorden Kvamen Haugesund Gard skole
    [Show full text]
  • Morphology and Pattern of Quaternary Sedimentation in the North Sea Basin
    1 1 Morphology and Pattern of Quaternary Sedimentation in the North Sea Basin 2 (52-62°N) 3 4 Ottesen, D.1, Batchelor, C.L.2, Dowdeswell, J.A.2, Løseth, H.3 5 6 1 Geological Survey of Norway (NGU), Postboks 6315 Sluppen, Trondheim, N-7491, 7 Norway; 2Scott Polar Research Institute, University of Cambridge, Cambridge CB2 1ER, 8 UK; 3Statoil, Arkitekt Ebbels vei, 7053, Ranheim, Norway. 9 10 Abstract 11 The Quaternary North Sea Basin, which extends from northwest mainland Europe in the 12 south (52°N) to the Norwegian Sea in the north (62°N), contains a thick (up to 1 km) 13 sedimentary succession that records the changing nature of sediment supply from 14 surrounding land areas during the last c.2.6 Ma. We use an extensive 2D and 3D seismic 15 database to correlate major Quaternary seismo-stratigraphic surfaces and units across the 16 North Sea and reconstruct the broad-scale infill pattern of the entire Quaternary North Sea 17 Basin. The total volume of Quaternary sediments in the North Sea (350,000 km²) is c.140,000 18 km3, while the area inside the 500 m contour of the base-Quaternary surface has a volume of 19 109,000 km3. Two largely independent depocentres developed in the North Sea Basin during 20 the early Quaternary: the southern and central sub-basin was infilled by shelf fluvio-deltaic 21 and prodeltaic sediments delivered from the east and south-east, whilst the northern sub-basin 22 was infilled mainly by prograding glacigenic debris-flows deposited from an ice mass centred 23 on the Norwegian mainland.
    [Show full text]
  • Time Trends of Anthropogenic Radionuclides at Utsira
    Time trends of anthropogenic radionuclides at Utsira Gordon C. Christensen', Elisabeth Strålberg' and Elis Holm2 'Institute for Energy Technology (IFE), N-2027 Kjeller (Norway) 2Department of Radiation Physics, Lund University, S-221 85 Lund (Sweden) Introduction Institute for Energy Technology has annually collected the brown alga Fucus vesiculosus at several sampling locations along the Norwegian coast since 1980, mainly in August and September [1,2]. At the south-western location Utsira, monthly samples have been collected regularly since January 1986. Time series for 99Tc and 137Cs in Fucus samples from Utsira are presented in this study. The results will be discussed with regard to Sellafield discharges and outflow from the Baltic Sea. Materials and methods The Fucus vesiculosus samples were dried and homogenised before analysis. The pretreatment and the gamma spectrometric analyses have been performed at Kjeller and the analysis of 99Tc at Lund. The Fucus samples were dried at 105 'C, homogenised and analysed for gamma emitters using high purity germanium gamma spectrometry and computerised spectrum analysis. Technetium was extracted by TBP from sulphuric acid-hydrogen fluoride media. Backextraction was done from sodium hydroxide solution from which media technetium was electrodeposited onto stainless steel discs. As radiochemical yield determinant 99mTc was used. After decay of the yield determinant technetium was measured by an anticoincidence shielded GM counter [3]. Results and discussion Caesium-1 37 The transit time from Sellafield to the southern coast of Norway has been estimated to 3-4 years [4]. Knowledge of the annual discharge of 137Cs from Sellafield year i [5,6] allow us to calculate Fucus transfer factors (FTFs) from Sellafie]d to the southernmost locations based on concentrations in Fucus in year i+4.
    [Show full text]
  • Saksframlegg
    UTSIRA KOMMUNE Saksframlegg Saksnummer: F-09/15 Møtedato: 24.02.2015 – 27.02.2015 Arkivkode: N 34 Sakstittel: Høringsuttalelse – Kommuneplan for Karmøy 2014 -2023 Saksbehandler: Bjørn A. Aadnesen Saken skal behandles av: Formannskap Rådmannens forslag til vedtak: Utsira kommune ønsker å tilkjennegi innspill, på bakgrunn av kommunestyrets prinsippvedtak (K- 77/14) om å utrede saken med framtidig anløpssted på Karmøy, at Visnes havn innarbeides i Karmøy sin Kommuneplan 2014 – 2023 (samfunns- og arealdel) som ønsket framtidig anløpssted for Rutebåten Utsira AS. Formannskapets behandling av saken: VEDTAK: Utsira formannskap vedtar å utsette saken med 3 mot 1 stemme (Frode Skare). Vi ønsker en dialog med Fylkeskommunen, og vi ønsker at alternativene skal utredes før en evt. vedtar hvor på Karmøy en vil gå. Rådmannen får fullmakt til å formulere en uttalelse, som skal godkjennes av ordfører til samfunnsdelen til Karmøy Kommune sin kommuneplan. Der en seier at Utsira kommune vil utrede flere alternative anløpshavner på Karmøy. Mindretallet sitt forslag var at framtidig havn skal være i Haugesund. Grunnlagsdokumenter og vedlegg - Lovverk/Retningslinjer/Kommunale planer: Kommuneplan for Utsira 2012 – 2022: Del 1 Samfunnsdelen s.13 «Handlingstiltak 2012 – 2022» kulepunkt 2 Utrede alternative veivalg knyttet til MS Utsira (Arealdel h) «Konsekvensanalyse for transport til og fra Utsira» v/Even Lind og Ingvild Nordtveit fra Asplan Viak AS. Bakgrunn for saken: 1. Besøk Åkra Vekst, befaring av ordfører og rådmann i Sævelandsvik med varaordfører Helge Thorheim og Jarle Stunes fra Karmøy kommune. 2. Folkemøte 4.april 2013 med representanter fra Åkra Vekst, «Byen vår Kopervik», og Karmøy kommune på Allrommet. 3. Kommuneplan for Utsira 2012 – 2022: Del 1 Samfunnsdelen s.13 «Handlingstiltak 2012 – 2022» kulepunkt 2; Utrede alternative veivalg knyttet til MS Utsira (Arealdel h).
    [Show full text]
  • Bergvesenet Rapportarkivet
    Bergvesenet Postboks 3021, 7002 Trondheim Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering BV 1604 Trondheim Åpen Kommer fra ..arkiv Ekstern rapport nr Oversendt fra Fortrolig pga Fortrolig fra dato: NGU 1560/11 C Tittel Undersøkelse av bygningsstein Rogaland fylke 1977 - 1978 Forfatter Dato Bedrift Ryhaug, Per 21.03 1979NGU Kommune Fylke Bergdistrikt 1: 50 000 kartblad 1: 250 000 kartblad Haugesund Rogaland Vestlandske 11131 Hjelmeland 12132 Fagområde Dokument type Forekomster Geologi Randøy Kåda Sandanger Dale vikse Råstofftype Emneord Bygningstein Skifer Granitt Sarnmendrag VESTLANLSPROGRAMMET NG1.1- rapport nr. 1560 /11 UNDERSØKELSE A V BYGNINGSSTETN Rogaland fylke 1977 - 1978 Norges geologiske undersøkelse Leiv Eiriksons vei 39PosthOks 3006Postgironr. 5168232 Tlf. (075) 15 8607001 TrondheimBenkgironr. 0633.05.70014 Rapport nr. 1560 11 C, Apen/R(XtX,»Cdt Tittel: Undersokelse av bygningsstem Sted: Rogaland fylke Oppdragsgiver : Norges geologiske undersokelse, Vestlandsprogrammet, nroci-arnieder statsgeolog Karl 0.Sandvik Utført i tidsrommet: 1977 - 1978 Antall sider 21 Antall bilag : Antall tegninger : 2 2 Saksbearbeider(e): Avd.ing Per Ryghaug Ansvarshavende: Sammendrag : I forbncielse med NCiu's Vestlandprogram for 1977 har en befart reistrerte skiferforekomster innen Haugesund og Hjelmeland ko mmune Kun et lite brudd ved Randa var fortsatt i d Bruddområdene Randa, Kåda, Sandanger og Lale ligger i tilnærmelses- - Hs samme bergartssone. Selv om forholdene i de nedlagte bruddene
    [Show full text]