(MKB) 2017. Användning Av Vectobac G Med Spridning Från Helikopter För Bekämpning Av Stickmygglarver I

Uppsala den 25 oktober 2016 Bilaga 2

MKB 2017

Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Nedre Daläven

Jan O. Lundström & Martina Schäfer Biologisk Myggkontroll

samlingar. Bekämpning behövs efter varje mer Sammanfattning omfattande kläckning av stickmygglarver dvs. Omfattning totalt och inom Natura 2000: när mängden larver överstiger 4 per liter i stora Bekämpning av översvämningsmyggor kan vattensamlingar och 50 per liter i små vattens- behövas inom sju kommuner vid Nedre amlingar och diken. Doseringen av VectoBac G Dalälven och inom ett ramområde på totalt för bekämpning av översvämningsmygglarver är 11 671 ha, men den maximala enskilda insatsen 13 ± 2 kg/ha (11 – 15 kg/ha) vilket uppnås beräknas till 6 000 ha. Den mängd VectoBac G genom noggrann kalibrering av spridarutrustning som behöver användas varierar kraftigt mellan samt GIS- och GPS- baserade lösningar för hög områden och år beroende på antal övers- precision under spridningen. vämningar och översvämningarnas omfattning. Låg risk för direkta negativa miljö- Det kan bli aktuellt med upp till fyra insatser per konsekvenser: Bti är direkt toxiskt enbart för säsong och område och totalt upp till 200 000 kg insektslarver av underordningen myggor VectoBac G kan behövas under 2017. De (Nematocera) och stickmygglarver (Culicidae) är aktuella ramområdena inkluderar totalt 5 270 ha extremt känsliga. Övriga insekter, samt maskar, inom 17 Natura 2000-områden och det mollusker, kräftdjur, groddjur, fiskar, fåglar och maximala förväntade årsbehovet av VectoBac G däggdjur är inte känsliga för Bti. WHO har beräknas till 122 800 kg inom dessa områden. godkänt Bti för bekämpning av stickmygglarver i Motiv för myggkontroll: Översvämnings- behållare med dricksvatten. Vid dosering för våtmarker är vanligen torra marker som åter- bekämpning av stickmygglarver är risken mycket kommande men oregelbundet drabbas av låg för påverkan på andra myggor. Endast larver kraftiga översvämningar under växtsäsongen. inom en underfamilj av familjen fjädermyggor Översvämningar skapar förutsättningar för (Chironomidae) löper låg risk att drabbas produktion av översvämningsmyggor, främst negativt, men dock först vid mer än 10-faldig Aedes sticticus, som sprider sig mycket långt från överdosering. I det årliga programmet för de temporärt svämmade larvmiljöerna. Våra uppföljning/egenkontroll, som startade 2002, årliga mygginventeringar sedan år 2000 visar att har inga negativa effekter på fjädermyggor mängden översvämningsmyggor har överstigit observerats och våra teknologiska lösningar för 1 000 per fällnatt vid flera tillfällen per år på ett spridning av VectoBac G garanterar rätt stort antal fällplatser längs Nedre Dalälven. dosering avsedd för bekämpning av enbart stick- Fångsterna domineras av översvämningsmyggan mygglarver. Aedes sticticus och mängden stickmyggor i de Låg risk för indirekta negativa miljö- berörda områdena har tidigare överstigit vad de konsekvenser: Våra studier visar att bekämp- flesta någonsin upplevt. Återkommande enorma ning av stickmygglarver i de temporärt över- mängder av de mycket aggressiva över- svämmade områdena gav en mångdubbling av svämningsmyggorna är extremt påfrestande för mängden protozoer och en ökning av dykar- såväl boende som besökare och har negativa skalbaggar, men ingen övrig risk har identifierats effekter på samhällsekonomin. för den akvatiska miljön. Minskad mängd vuxna Bekämpningsmedel och metod: Översväm- översvämningsmyggor kan möjligen minska ningsmyggornas larver bekämpas med VectoBac mängden föda något för spindlar, rovlevande G (reg nr 4889). Den aktiva beståndsdelen i insekter, fåglar och fladdermöss. Dock finns inga detta biologiska bekämpningsmedel är protein- fakta som styrker att terrestra rovdjur är kristaller producerade av bakterien Bacillus beroende av över-svämningsmyggor som föda. thuringiensis israelensis (Bti) som förekommer Låg risk för att helikopter stör häckande naturligt i våtmarker och även vid Dalälven. fåglar: Spridning med helikopter medför endast VectoBac G är ett granulat som består av torkad en låg risk för störning av häckande storfåglar. och finfördelad Bti-kultur, som med majsolja Såväl information från ornitologer som använder fästs vid pellets av majskolvens vedartade kärna. helikopter för att närstudera ägg och ungar av Storlek, form och densitet gör att granulatet rovfåglar, som egna observationer i samband passerar vegetationen och når vattensamlingar med bekämpningsuppdrag, indikerar att med stickmygglarver. VectoBac G sprids från häckande storfåglar inte störs av helikopter nära helikopter över svårtillgängliga översvämnings- eller mycket nära bo med ägg eller ungar. Enligt områden, samt för hand i mindre vatten- tillstånd för tidigare år har en buffertzon på 300 2 m används runt aktiva bon av havsörn och 200 nismerna översvämningsmygg och inkluderar m runt aktiva bon av fiskgjuse och ingen även vattenkemiska analyser. Egenkontroll störning har noterats. Till skillnad från storfåglar genomförs i samförstånd med alla berörda med öppna bon, så är hålhäckande hackspettar operativa tillsynsmyndigheter. Hög geografisk betydligt mindre känsliga för störning av lågt precision vid spridning samt väl avvägd dos flygande helikopter. Bedömningen är att används för att minimera risken för oönskade helikopter inte utgör någon störningsrisk för miljöeffekter. eventuella häckande par av den akut hotade Fungerande alternativa bekämpnings- vitryggiga hackspetten. Direkt påverkan av metoder saknas: Det finns i nuläget inga närgången fotografering eller fågelskådning kan alternativa bekämpningsmetoder med tillräcklig dock vara ett problem. effekt mot översvämningsmyggan Aedes sticticus. Ingen risk för ackumulering i organismer En studie av hur hävd påverkar stickmygglarver och låg risk för ackumulering i miljön: visar att mängderna minskas med 71 % under Varken bakterien Bti eller det kristallina våren och 35 % under sommaren. Detta är dock pretoxinet eller sporerna kan ackumuleras i långt under den mycket kraftiga minskningen av organismer. I miljön har det kristallina pre- antalet larver som krävs för tillräcklig reduktion toxinet en mycket kort halveringstid i solljus och av problemet med de blodsugande honorna av ca 4 månaders halveringstid i sediment. Den denna art. För detta krävs att minst 95 % av alla korta halveringstiden hindrar ackumulering myggproducerande ytor inom 5 km från det mellan år. Sporerna har förmåga att finnas kvar område som skall skyddas inkluderas i en över längre tid i miljön, men studier visar att bekämpning som ger 95 – 100 % minskning av sådan ackumulering inte kan medföra någon antalet översvämnings-mygglarver. En så kraftig miljöeffekt. reduktion av antalet larver inom så stora kringområden är inte möjligt med enbart slåtter Obetydlig till låg risk för gödningseffekter av och bete. Sedan många år diskuteras omreglering komponenter i bekämpningsmedlet: Miljö- av Dalälven för att minska översvämningarna analysavdelningen vid SLU, utvärderade de och därmed myggproduktionen. Under hösten möjliga gödningseffekterna från spridning av 2015 startades projektet ”Hållbar vattenkraft i VectoBac G och bedömer att det inte medför Dalälven” som bland mycket annat också ska någon betydande näringsämnesbelastning i inkludera översvämningsmyggfrågan. Dock relation till övrig naturlig och antropogen förväntas ingen ändrad vattenföring under 2017 näringstillförsel till våtmarkerna. och därmed finns fortfarande behov att Obetydlig påverkan av bekämpningen på bekämpa översvämningsmygg med VectoBac G. miljön i Natura 2000-områden: Biologisk Gasoldrivna myggfällor fångar stora mängder bekämpning med VectoBac G innebär inget hot vuxna mygg, men är mycket kostsammare och för någon av de utpekade naturtyperna eller har inte tillräcklig effekt mot Aedes sticticus och arterna i aktuella Natura 2000-områden. andra långtflygande översvämningsmyggor. Bekämpningen kan enbart innebära en obetydlig Potentiell alternativ bekämpningsmetod: En grad av belastning på ekosystemet och i så fall alternativ bekämpningsmetod som fått stor enbart en lokal effekt. Doseringen spelar en uppmärksamhet i världen är Sterile Insect viktig roll och riskanalys visar att först vid en Technique (SIT). SIT bygger på att honor som fyrtiodubbling av dosen kan ekologisk effekt parar sig med sterila hannar inte producerar förväntas i närmiljön. Rätt dosering avsedd för levande avkomma. Ett internationellt bekämpning av stickmygg är därför avgörande forskarteam, samordnade av IAEA, har kommit och vi använder oss av en välutvecklad långt i utvecklingen av SIT mot några arter av teknologisk lösning. stickmyggor och det finns potential att även Metoder för att mäta och minska utveckla denna bekämpningsmetod mot Aedes miljöpåverkan. Uppföljningsprogram för sticticus i Nedre Dalälven. En preliminär tidsplan insekter och årliga inventeringar av storfåglar har och budget för pilotförsök överlämnades till avrapporterats. Det nuvarande långsiktiga egen- Miljödepartementet under våren 2016 men vi kontrollprogrammet (ej forskning) fokuserar på saknar fortfarande besked om finansiering. direkta effekter på de mest känsliga icke-mål organismerna (fjädermyggor) samt målorga-

Innehållsförteckning 1. Beskrivning av områdets översvämningsvåtmarker ...... 6 1.1 Omfattning av översvämnings-områden som ingår i ansökan ...... 6 1.2 Produktiva områden vid Avesta ...... 7 1.3 Produktiva områden vid Näcken-bäck, Bännbäck och Leknäs ...... 8 1.4 Produktiva områden vid Möklinta och Hallaren ...... 8 1.5 Produktiva områden vid Färnebo-fjärden ...... 8 1.6 Produktiva områden vid Huddunge ...... 9 1.7 Produktiva områden vid Ålbo, Hedesunda, Sälja, Hadeholm, Dalkarlsbo och Öbyfjärden ...... 9 1.8 Produktiva områden vid Kågbo, Mehedeby och Hyttön ...... 9 1.9 Översvämningsområdenas fåglar ...... 10 1.10 Översvämningsområdenas insekter ...... 12 2. Natura 2000-områden som berörs av planerad mygg-bekämpning ...... 15 2.1 Hallaren (SE0250171, Uppsala län och Västmanlands län) ...... 15 2.2 Kungsgårdsholmarna (SE0620160, Dalarnas län) ...... 15 2.3 Färnebofjärden syd (SE0210368, Uppsala län), Färnebofjärden (SE0630190, Gävleborgs län), Färnebofjärden nordväst (SE0620234, Dalarnas län) ...... 16 2.4 Östa (SE0210369, Uppsala län) ...... 17 2.5 Ista (SE0630191, Gävleborgs län) ...... 17 2.6 Gysinge (SE0630192, Gävleborgs län) ...... 18 2.7 Jordbärsmuren-Ålbo (SE0630153, Gävleborgs län) ...... 19 2.8 Övre Hedesundafjärden (SE0630189, Gävleborgs län) ...... 20 2.9 Hedesundafjärden (SE0210366, Uppsala län) och Pellesberget (SE0210367, Uppsala län) ...... 20 2.10 Hedesunda (SE0630186, Gävleborgs län) ...... 21 2.11 Tjursöarkipelagen (SE630188, Gävleborgs län) ...... 22 2.12 Bredforsen (SE0630187, Gävleborgs län) ...... 23 2.13 Båtfors (SE0210008, Uppsala län) ...... 23 2.14 Spjutholmen (SE630154, Gävleborgs län) ...... 24 2.15 Angränsande Natura 2000-områden ...... 25 3. Motivering för kontroll av översvämningsmyggor ...... 26 3.1 Översvämningsmyggor och skogs-myggor ...... 26 3.2 Ett graderingssystem för stickmygg-problem i Sverige ...... 26 3.3 Återkommande stora mängder av översvämningsmyggor under sommaren ...... 27 3.4 Befolkningens livssituation under mygginvasion ...... 32 3.5 Översvämningsmyggornas effekter på samhällsekonomin ...... 33 4. Val av bekämpningsmedel och metod ...... 35 4.1 Bekämpningsmetoder ...... 35 4.2 Stickmyggarter som skall bekämpas ...... 35 4.3 Bti är ett selektivt biologiskt bekämpningsmedel ...... 35

4.4 Områdets tillgänglighet och val av spridningsmetod ...... 37 5. Spridning av VectoBac G över våtmarker från helikopter ...... 37 5.1 Lokalisering och omfattning ...... 37 5.2 Tidsintervall och bedömning av behov ...... 37 5.3 Maximalt behov av det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac G ...... 38 5.4 Utförande av bekämpning ...... 38 6. Bedömning av stickmygg-bekämpningens miljökon-sekvenser ...... 39 6.1 Direkta toxiska effekter av Bti på icke-mål organismer ...... 39 6.2 Ackumulering av Bti i organismer och i miljön ...... 42 6.3 Gödningseffekter av komponenter i bekämpningsmedlet och av kvar-varande mygglarvslik ...... 43 6.4 Indirekta ekologiska effekter av att stickmyggor bekämpas med Bti ...... 44 6.5 Ekosystemeffekter av Bti-använd-ning...... 47 6.6 Häckande fåglar och risk för helikopterstörning...... 47 6.7 Störningsrisk för fem arter storfåglar ...... 49 6.8 Störningsrisk för vitryggig hackspett ...... 52 6.9 Kumulativa miljöeffekter ...... 54 6.10 Uppgifter som krävs för att påvisa negativa miljöeffekter...... 54 6.11 Bekämpningens påverkan på miljön i Natura 2000-områden och i hela Nedre Dalälven ...... 55 6.12 Kvantifierad bedömning av bekämpningens ekologiska effekter ...... 56 6.13 Behov av kompensatoriska åtgärder ...... 58 7. Åtgärder för att förebygga och följa upp miljöpåverkan ...... 60 7.1 Förebyggande åtgärder ...... 60 7.2 Rapportering av uppföljnings-program insekter ...... 60 7.3 Rapportering av uppföljnings-program häckande storfåglar ...... 61 7.4 Rapportering av biotest för påvisning av Bti i sediment ...... 63 7.5 Rapportering av utredning om övergödningsrisk med VectoBac G ...... 64 8. Alternativa bekämpnings-metoder inklusive noll-alternativet ...... 64 8.1 Bekämpning genom miljö-förändring ...... 64 8.2 Kemisk bekämpning ...... 67 8.3 Mekanisk bekämpning ...... 67 8.4 Sterile Insect Technique – en ny potentiell bekämpningsmetod mot stickmyggor ...... 68 8.5 Personligt skydd ...... 70 8.6 Nollalternativet ...... 71 9. Refererad litteratur ...... 71

översvämningsområden (Schäfer & Lund- 1. Beskrivning av områdets ström 2014). Resultaten visar att larv- översvämningsvåtmarker bekämpning riktad mot Aedes sticticus 1.1 Omfattning av översvämnings- behöver en areell täckning av larvmiljöer på områden som ingår i ansökan minst 95 % (med en CDC-fälla som utgångspunkt och en radie av 5 km) för att Översvämningsvåtmarker förekommer i kunna garantera en tillräcklig reduktion av flacka områden vid sjöar och vattendrag av mängden flygande översvämningsmyggor. varierande storlek. Områden med åter- Resultaten har stor praktisk betydelse vid kommande översvämningar varierar vad planering av ramoråden inför ansökningar, gäller vegetation. De områden som över- då det hjälper oss i bedömningen av vilka svämmas ofta domineras av gräs och örter områden och hur stora områden som medan områden som översvämmas mer behöver täckas in för att kunna utföra sällan har en ökad andel buskar och träd. bekämpning som ger godtagbart resultat på Med hjälp av en högupplöst digital höjd- mängden långflygande översvämningsmygg. modell (DTM) över berörda områden (Schäfer & Lundström 2006), data över Den ovanligt stora översvämningen under flöden och vattennivåer i de olika fjärdarna juni 2015 avslöjade att de beviljade och sjöarna, samt besök på plats för ramområdena i flera fall inte täckte in de bedömning och inmätning med GPS, har vi översvämmade områden där bekämpning kartlagt de områden som brukar över- behövde utföras, exempelvis vid Gysinge, svämmas och som är produktiva för över- och Mehedeby, och här behövdes svämningsmyggor. Som ett komplement har utvidgning av ramorådet. Dessutom har våra vi dessutom delat ut kartor till ett antal analyser efter klagomål från befolkningen personer med god kännedom om aktuella visat att det behövs bekämpning inom områden och bett om kommentarer. ytterligare tre Natura 2000-områden på grund av att produktionen av över- Under 2013 har vi undersökt orsaken till att svämningsmygg i dessa områden leder till besvärande mängder av översvämningsmygg svåra myggproblem för boende och kunde förekomma inom delar av Sandvikens besökare i närliggande områden. kommun, nära Färnebofjärden, även efter bekämpning av larver inom närliggande

Tabell 1. Omfattning av planerade ramområden för stickmyggbekämpning per län och kommun under 2017. Län Kommun Kommunvis fördelning Länsvis fördelning ytor ytor (ha) (ha)

Dalarna Avesta 699 699

Västmanland Sala 1 046 1 046

Gävleborg Sandviken 3 200

Gävleborg Gävle 2 345 5 545

Uppsala Heby 3 079

Uppsala Tierp 879

Uppsala Älvkarleby 423 4 381 Totalt 11 671 Totalt 11 671

grunda och mygglarvsproduktiva delen av Planerade ramområden för biologisk bekämpning av översvämningsmyggor under varje översvämning är lokaliserad. 2017, inkluderar delområden inom sju kommuner i fyra län (Tabell 1). De sträcker 1.2 Produktiva områden vid Avesta sig i huvudsak längs Nedre Dalälven men inkluderar även områden i närliggande Larver av översvämningsmyggor produceras vattensystem som inte påverkas av själva i periodvis översvämmade låglänta våtmarks- Dalälven. Den totala storleken på områden vid Sonnboviken, Jädersholmar, ramområdet är 11 671 ha, men inte vid Kungsgårdholmarna och Vanan inom något tillfälle kommer hela denna yta att Avesta kommun (Dalarnas län). Kart- beröras samtidigt. Den i grova drag läggning av översvämningsvåtmarker som beräknade största insatsen vid ett och potentiellt är mycket produktiva för översvämningsmyggor visar att 583 ha samma tillfälle kan handla om upp till 6 000 ha. Inom vilken del av ramområdet som en behöver inkluderas i ansökan (Figur 1). enskild bekämpning utförs beror av var den

Figur 1. Planerade ramområden för bekämpning av översvämningsmygor vid Jädersholmar, Sonnboviken, Kungsgårdholmarna och Vanan under 2017.

1.3 Produktiva områden vid Näcken- Kartläggning av översvämningsvåtmarker som potentiellt är mycket produktiva för bäck, Bännbäck och Leknäs översvämningsmyggor förbättrades efter Larver av översvämningsmyggor produceras tillgång till en ny digital höjdmodell baserad i periodvis översvämmade låglänta våtmarks- på laserscanning under 2011 samt faktiska områden vid Bännbäck och Vivastbo (Sala översvämningsdata 2012 och visar att 975 ha kommun, Västmanlands län), vid Leknäs behöver inkluderas i ansökan (Figur 3). (Avesta kommun, Dalarnas län), samt vid Näckenbäck där produktionsområden i både Avesta och Sala kommuner orsakar pro- 1.5 Produktiva områden vid Färnebo- blemen. Kartläggning av översvämnings- fjärden våtmarker som potentiellt är mycket Kartläggning av de översvämningsvåtmarker produktiva för översvämningsmyggor visar runt Färnebofjärden (Sandviken och Gävle att 373 ha behöver inkluderas i ansökan kommun, Gävleborgs län; Heby kommun, (Figur 2), fördelat på 282 ha vid Bännbäck Uppsala län; Avesta kommun, Dalarna län) och Vivastbo, 55 ha vid Leknäs samt 36 ha som potentiellt är högproduktiva för vid Näckenbäck. översvämningsmyggor visar att totalt 5 619 ha behöver inkluderas i ansökan. Aktuella 1.4 Produktiva områden vid Möklinta områden i den norra delen av Färnebo- fjärden inkluderar 3 732 ha runt Tyttbo, och Hallaren Bärrek, Fågle, Ista, Österfärnebo, Gysinge Larver av översvämningsmyggor produceras och Kerstinbo (Figur 4). Aktuella områden i i periodvis översvämmade låglänta våtmarks- den södra delen av Färnebofjärden omfattar områden vid Möklinta och Hallaren (Sala 1 882 ha och ligger kring Tärnsjö, Norr kommun, Västmanlands län och Heby Ekedal, Ingbo, Östa, samt Hällnäset stugby kommun, Uppsala län). Översvämningar i (Figur 5). dessa områden är inte beroende av Dalälven utan sker i samband med lokala regn.

Figur 2. Planerade ramområden för bekämpning av översvämningsmyggor vid Bännbäck, Vivastbo, Leknäs och Näckenbäck under 2017. 8

län). Kartläggning av översvämningsvåt- marker som potentiellt är mycket produktiva

1.6 Produktiva områden vid Huddunge för översvämningsmyggor visar att områden Huddunge (Heby kommun, Uppsala län) inom totalt 2 197 ha behöver inkluderas i ligger ca 10 km söder om Dalälven. I närom- ansökan (Figur 7), varav 442 ha vid Sälja rådet finns två våtmarksområden som vid (Heby kommun, Uppsala län och Gävle översvämningar producerar stora mängder kommun, Gävleborg län), 922 ha vid Ålbo, översvämningsmyggor. Hallsjön (96 ha) och Hedesunda, Hedesunda-Ön samt Hadeholm Karbosjön (136 ha) ligger 2 km respektive 6 (Gävle kommun, Gävleborg län), 383 ha vid km nordost om centralorten Huddunge by Sevallbo och Dalkarlsbo (Gävle kommun, (Figur 6). Tillrinning sker via Vreataån som Gävleborg län) samt 450 ha på öarna i rinner genom Hallsjön och Karbosjön. Öbyfjärden (Gävle kommun, Gävleborg län). 1.7 Produktiva områden vid Ålbo, Hedesunda, Sälja, Hadeholm, 1.8 Produktiva områden vid Kågbo, Dalkarlsbo och Öbyfjärden Mehedeby och Hyttön Larver av översvämningsmyggor produceras Kartläggning av översvämningsvåtmarker i periodvis översvämmade låglänta våtmarks- som producerar översvämningsmyggor visar områden vid Sälja (Heby kommun, Uppsala att totalt 1 693 ha behöver inkluderas i län) samt vid Ålbo, Hedesunda, Ön, ansökan (Figur 8), varav 159 ha vid Kågbo Hadeholm, Sevallbo, Dalkarlsbo och öar i och Bredforsen (Gävle kommun, Gävleborg Öbyfjärden (Gävle kommun, Gävleborgs län), 1 058 ha vid Mehedeby (Tierp kommun

Figur 3. Planerade ramområden för bekämpning av översvämningsmyggor i periodvis översvämmade våtmarker vid Möklinta och Hallaren under 2017.

arterna storfåglar (havsörn, fiskgjuse, och Älvkarleby kommun, Uppsala län) samt 476 ha vid Hyttön (Älvkarleby kommun, storlom, sångsvan och trana) som anses Uppsala län och Gävle kommun, Gäveborg känsliga för störning av helikopter. Generellt län). sett var antalet häckande par av dessa fåglar lågt (Engström & Petersson 2009). Havsörn förekom bara med ett häckande par inom 1.9 Översvämningsområdenas fåglar potentiella bekämpningsområden. Fiskgjuse Planerade ramområden för bekämpning av hade också bara ett häckande par inom översvämningsmyggornas larver har årligen potentiella bekämpningsområden samt två under 2005 - 2016 inventerats för de fem häckningar utanför i angränsande områden.

Figur 4. Planerade ramområden för bekämpning av översvämningsmyggor i norra delen av Färnebofjärden under 2017.

Sångsvan häckade med 2 - 4 par per år och Under 2014 påträffades två aktiva fiskgjusebon och två aktiva havs-örnbon i totalt hittades 13 par mellan 2005 och 2008. Trana förekom med 0 - 6 par per år och eller i närheten av bekämpningsområden totalt 12 par mellan 2005 och 2008. Storlom (Engström 2014). Under häckfågel- inventerades komplett tre av fyra år och inventeringen 2015 hittades ett aktivt sammanlagt påträffades 4 - 9 par per år. Var havörnsbo och fyra aktiva fiskgjuse-bon paren häckade lokaliserades inte men inget (Engström 2015). Även inventeringen 2016 tyder på att de häckade i de inventerade visade på ett aktivt havörnsbo och fyra ytorna, då habitaten är olämpliga, utan aktiva fiskgjuse-bon (Engström 2016). troligen på små öar i närheten. Se även 7.3 Resultaten visar att antalet störningskänsliga Rapportering av uppföljningsprogram och ovanliga fågelarter var fåtaliga i de över- häckande storfåglar. svämningsvåtmarker som producerar över- Inom de aktuella ramområdena för svämningsmygg och identifierats som bekämpning av översvämningsmyggor under potentiella myggbekämpningsområden. Låg 2012 förekom ett aktivt havsörnbo, vilket förekomst av häckande fåglar kan bero på inte var kvar under inven-teringen 2013. periodvis förekommande översvämningar Boet hade fallit till marken, efter att en av de som gör områdena direkt olämpliga för bärande grenarna knäckts (Engström 2013). markhäckande arter, med risk för ägg och

Figur 5. Planerade ramområden för bekämpning av översvämningsmyggor i södra delen av Färnebofjärden under 2017. 11 ungar att dränkas vid högvatten. På till 2007 genom insamling med hjälp av kläckningsfällor, vattenhåv och motsvarande sätt kan arter som häckar på blöt mark påverkas då vattnet drar sig aktivitetsfällor. Insamlade insekter från åren tillbaka och bona blir stående på torra land. 2002 till och med 2007 har sorterats till Som exempel kan nämnas påbörjad ordning och underordning, och familjerna häckning av ett sångsvanpar och två tranpar fjädermyggor och dykarskalbaggar har vid en kraftig vårflod som senare avbröts identifierats till art (Lundström et al. 2010a, efter att vattnet dragit sig tillbaka och bona 2010b, Persson Vinnersten et al. 2009, fått landförbindelse. 2010). Den genomförda inventeringen av fåglar Insekter av 14 taxonomiska ordningar pekar på generellt begränsade fågelvärden i påvisades i området med främst förekomst områden utpekade som potentiella mygg- av ordningarna var Diptera (tvåvingar, bekämpningsområden (Engström & 74 %), Hymenoptera (steklar, 18 %) och Petersson 2009). Annan dokumentation Coleoptera (skalbaggar, 4 %) (Persson (Holmstedt 2006) visar dock på mycket höga Vinnersten et al. 2010). Insektproduktionen fågelvärden i angränsade områden utmed varierade kraftigt mellan åren med hög Nedre Dalälven, och då framförallt skogs- produktion under torra och mellantorra år (t levande arter. ex 32 153 insamlade insekter år 2004) och lägsta antalet fångade insekter under blöta år (t ex 8 650 insamlade insekter år 2002). 1.10 Översvämningsområdenas insekter Inom ordningen Diptera utgjorde under- Insektfaunan i översvämningsområden kring ordningen Nematocera (myggor) mer- Färnebofjärden studerades fortlöpande 2002 parten(53 %) av alla insamlade insekter och -

Figur 6. Planerade ramområden för bekämpning av översvämningsmyggor vid Huddunge under 2017.

Figur 7. Planerade ramområden för bekämpning av översvämningsmyggor vid Ålbo, Hedesunda, Sälja, Hadeholm och Dalkarlsbo under 2017. totalt förekom 18 familjer i materialet från mot översvämningsmyggornas larver. kläckfällorna. De sex vanligast före Därför är inventering av fjädermygg- kommande myggfamiljerna var Sciaridae populationer ett utmärkt redskap för att (sorgmyggor), Chironomidae (fjädermyggor), observera ekologisk påverkan av Cecidomyidae (gallmyggor), Ceratopogo- stickmyggbekämpning som baseras på nidae (svidknott), Mycetophilidae (svamp- användning av Bti. myggor) och Culicidae (stickmyggor). Faunan av fjädermyggor är mycket artrik i Familjen fjädermyggor innehåller de våt- områdets temporära våtmarker med totalt marksinsekter som är närmast stickmyg- 135 arter (Lundström et al. 2010b). Produk- gorna i känslighet för det biologiska tionen av fjädermyggor från dessa temporärt bekämpningsmedel Bti som skall användas översvämmade våtmarker var dock betydligt 13 lägre än från närliggande permanenta vatten- Vinnersten et al. 2009). Ingen av dessa arter miljöer, samt lägre än från våtmarker i andra är specifikt fridlyst enligt artdirektivet inom områden (Lundström et al. 2010a). Enligt EU nätverket Natura 2000 och ingen av den information vi har finns ingen art inom arterna finns upptagen i rödlistan över familjen fjädermyggor upptagen i listor över hotade arter i landet (Gärdenfors 2010, SNV speciellt skyddsvärda organismer, varken 2007). Natura 2000-arten Bred paljettdykare inom Sverige eller inom Europeiska unionen (Graphoderus bilineatus) förekommer vid (Gärdenfors 2010, SNV 2007). Det kan Färnebofjärden och vi har hittat fyra nämnas att vi hittade en för vetenskapen ny exemplar bland de 6 000 dykarskalbaggar art av fjädermygga, Tavastia yggdrasilia, i som fångats i detta område under åren materialet från Färnebofjärden (Brodin et al. 2002 – 2006 (Persson Vinnersten et al. 2008) Totalt hittades 61 arter skalbaggar av 2009). Samtliga exemplar fångades på relativt familjen Dytiscidae (dykarskalbaggar) i om- djupt vatten, vilket rimmar väl med artens rådets temporära våtmarker (Persson miljökrav, och det finns ingen indikation på.

Figur 8. Planerade ramområden för bekämpning av översvämningsmyggor vid Kågbo, Mehedeby och Hyttön under 2017.

kråka (A236) och tjäder (A108). Varken att larver av stickmyggor utgör någon väsentlig del av födan (Forsberg et al. 2006). populationer av järpe, orre, pärluggla, Mot bakgrund av den breda paljettdykarens sparvuggla, spillkråka eller av tjäder kan preferens för vattendjup överstigande en påverkas av den planerade bekämpningen av meter och att översvämningsmyggornas stickmygglarver med VectoBac G spridd larver föredrar vatten grundare än tre från helikopter. decimeter så möts nog dessa grupper ytterst Hotbild. Som det största hotet mot arterna sällan. Avsaknad av Bred paljettdykare i våra nämns ett skogsbruk med bristande natur- fångster från Östaområdet samt dess vårdshänsyn och landskapstänkande. preferens för djupa vatten betyder att denna Biologisk bekämpning av stickmygglarver art inte påverkas av planerad verksamhet med VectoBac G spridd från helikopter med spridning av VectoBac G mot stick- bedöms inte negativt påverka utpekade mygglarver. arters gynnsamma bevarandestatus i Natura 2000-området Hallaren (se också kap 6). Inte heller bekämpning med VectoBac G som 2. Natura 2000-områden som utförs i direkt anslutning till Natura 2000- berörs av planerad mygg- området, eller bekämpning med VectoBac G bekämpning som utförs i andra områden inom Nedre Dalälven, bedöms ha någon inverkan på Informationen om Natura 2000-områden utpekade naturtyper och arters gynnsamma har vi hämtat från Naturvårdsverkets bevarandestatus i Natura 2000-området hemsida, i kartverktyget skyddad natur Hallaren. (http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar- miljon/Oppna-data/Kartverktyget-Skyddad- natur/) med kompletterande information 2.2 Kungsgårdsholmarna (SE0620160, från bevarandeplanen för respektive område, Dalarnas län) hämtade från respektive länsstyrelse. För Natura 2000-området Kungsgårdsholmarna mer information om de planerade ramom- är ett SCI-område om totalt 300 ha och rådena inom Natura 2000-områden hänvisas motiveras med utgångspunkt i habitat- till bilaga 1 i ansökan. direktivet (Länsstyrelsen Dalarna 2005-08- 12). Bevarandesyftet med området är att 2.1 Hallaren (SE0250171, Uppsala län upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för och Västmanlands län) samtliga naturtyper och arter som legat till grund för utpekandet av området till Natura 2000-området Hallaren är ett SPA- nätverket Natura 2000. Området saknar område om totalt 164,7 ha och motiveras annat specifikt områdesskydd. med utgångspunkt i artdirektivet (Läns- styrelsen Västmanland 2005-12-21). Beva- Skydd enligt habitatdirektivet baseras på randesyftet med området är att det skall förekomst av följande tre habitat; oligo- bidra till att bibehålla eller återställa gynnsam mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs bevarandestatus på biogeografisk nivå för de eller ettårig vegetation på exponerade i området förtecknade arterna. Området stränder (3130), nordliga boreala alluviala består av 35 delområden runt sjön Hallaren ängar (6450), samt alluviala lövskogar som varav några med biotopskydd, några med tidvis är översvämmade (91E0). Inget av naturvårdsavtal och ett inom Villingeskogen bevarandemålen för något av de tre NR. habitaten kan påverkas av den planerade bekämpningen av stickmygglarver med Skydd enligt fågeldirektivet baseras på VectoBac G spridd från helikopter. förekomst av järpe (A104), orre (A409), pärluggla (A223), sparvuggla (A217), spill- 15

Hotbild. Som hot mot de utpekade natur- lövskog (91F0). Inget av bevarandemålen för typerna nämns t ex förändrad vattenregim i något av de 11 habitaten påverkas av den intilliggande vattendrag, exploatering av planerade bekämpningen av stickmygglarver strandområden, samt alla former av med VectoBac G spridd från helikopter. produktionsinriktat skogsbruk i området. Skydd enligt art- och habitatdirektivet Biologisk bekämpning av stickmygglarver baseras på förekomst av lo (1361), utter med VectoBac G spridd från helikopter (1355), asp (1130), stensimpa (1163), bedöms inte negativt påverka utpekade cinnoberbagge (1086), hårklomossa (1383), naturtypers gynnsamma bevarande-status i platt spretmossa (1984) och grön Natura 2000-området Kungsgårds-holmarna sköldmossa (1386). Bevarandemålen för (se också kap 6). Inte heller bekämpning populationer av lo, utter, asp, stensimpa, med VectoBac G som utförs i direkt cinnoberbagge, hårklomossa, platt spret- anslutning till Natura 2000-området, eller mossa och av grön sköldmossa kan inte bekämpning med VectoBac G som utförs i påverkas av den planerade bekämpningen av andra områden inom Nedre Dalälven, stickmygglarver med VectoBac G spridd bedöms ha någon inverkan på utpekade från helikopter. naturtyper och arters gynnsamma beva- Skydd enligt fågeldirektivet baseras på randestatus i Natura 2000-området förekomst av bivråk (A072), fiskgjuse Kungsgårdsholmarna. (A094), fisktärna (A193), gråspett (A234), grönbena (A166), järpe (A104), mindre 2.3 Färnebofjärden syd (SE0210368, flugsnappare (A320), orre (A409), pärluggla Uppsala län), Färnebofjärden (A223), slaguggla (A220), sparvuggla (A217), (SE0630190, Gävleborgs län), spillkråka (A236), storlom (A002), tjäder Färnebofjärden nordväst (SE0620234, (A108), trana (A127), tretåig hackspett Dalarnas län) (A241), törnskata (A338), vitryggig hackspett (A239), sångsvan (A038) och havsörn Natura 2000-områdena Färnebofjärden syd, (A075). Varken populationer av bivråk, Färnebofjärden och Färnebofjärden fisktärna, gråspett, grönbena, järpe, mindre nordväst om totalt 10 465 ha är SCI- flugsnappare, orre, pärluggla, slaguggla, områden och SPA-områden och motiveras sparvuggla, spillkråka, storlom, tjäder, trana, med utgångspunkt i habitatdirektivet och i tretåig hackspett, törnskata, vitryggig artdirektivet (Länsstyrelsen Uppsala 2005- hackspett eller av sångsvan kan påverkas av 12-21). Områdena är nationalpark till 100 %. den planerade bekämpningen av stick- Bevarandesyftet med området är att det skall mygglarver med VectoBac G spridd från bidra till att upprätthålla eller återställa helikopter. Inte heller populationer av gynnsam bevarandestatus på biogeografisk havsörn eller av fiskgjuse påverkas av den nivå för de i området förtecknade natur- planerade bekämpningen. Men under typerna och arterna. Av särskild vikt är tidigare år har en buffertzon på 300 m runt förekomsten av svämskogar, hårklomossa, aktiva bon av havsörn och 200 m runt aktiva cinnoberbagge, fiskgjuse, hackspettarter m.fl. bon av fiskgjuse använts som garant mot Skydd enligt habitatdirektivet baseras på störning och detta har hittills fungerat väl. förekomst av följande 11 habitat; dystrofa Hotbild. Avsaknaden av en naturlig vatten- sjöar och småvatten (3160), större naturliga regim i älven nämns som det största hotet vattendrag (3210), nordliga översvämnings- mot flera av de utpekade naturtyperna och ängar (6450), öppna svagt välvda mossar, arterna. Minskat utbud av insekter i land- fattiga och intermediära kärr och gungflyn skapet genom habitatförändringar i form av (7140), västlig taiga (9010), näringsrik torrläggning av våtmarker, mer rationellt granskog (9050), åsbarrskogar (9060), jord- och skogsbruk, spridning av bekämp- lövsumpskogar (9080), skogbevuxen myr ningsmedel m.m. är ett hot mot törnskata, (91D0), svämlövskog (91E0) och svämädel- 16 bivråk och järpe som alla är beroende av en Biologisk bekämpning av stickmygglarver god förekomst av insekter för sin med VectoBac G spridd från helikopter överlevnad. Dock ingår inte stickmyggor bedöms inte negativt påverka utpekade som födoresurs för dessa arter. En naturtypers gynnsamma bevarande-status i välanpassad dosering av bekämpningsmedlet Natura 2000-området Östa (se också kap 6). VectoBac G garanterar att inga andra Inte heller bekämpning med VectoBac G insekter än stickmyggor påverkas av som utförs i direkt anslutning till Natura bekämpningen. 2000-området, eller bekämpning med Biologisk bekämpning av stickmygglarver VectoBac G som utförs i andra områden med VectoBac G spridd från helikopter inom Nedre Dalälven, bedöms ha någon bedöms inte negativt påverka utpekade inverkan på utpekade naturtyper och arters naturtyper och arters gynnsamma gynnsamma bevarandestatus i Natura 2000- bevarandestatus i Natura 2000-områdena området Östa. Färnebofjärden, Färnebofjärden syd samt Färnebofjärden nordväst (se också kap 6). 2.5 Ista (SE0630191, Gävleborgs län) Inte heller bekämpning med VectoBac G som utförs i direkt anslutning till dessa Natura 2000-området Ista om totalt 728 ha Natura 2000-områden, eller bekämpning är både SCI-område och SPA-område och med VectoBac G som utförs i andra motiveras med utgångspunkt i habitatdirektivet och i artdirektivet (Länsstyrelsen områden inom Nedre Dalälven, bedöms ha någon inverkan på utpekade naturtyper och Gävleborg 2006-12-15d). Bevarandesyftet arters gynnsamma bevarandestatus i Natura med området är att uppnå en gynnsam 2000-områdena Färnebofjärden, Färnebo- bevarandestatus för ett antal naturtyper fjärden syd samt Färnebofjärden nordväst. knutna till älvens återkommande översväm- ningar och till den tidigare hävd som förekommit i området, samt att uppnå en 2.4 Östa (SE0210369, Uppsala län) gynnsam bevarandestatus för tallskogen på Natura 2000-området Östa är ett SCI- rullstensåsen och vattendraget i området. område om totalt 961,4 ha och motiveras Området är till 100 % naturreservat. med utgångspunkt i habitatdirektivet (Läns- Skydd enligt habitatdirektivet baseras på styrelsen Uppsala 2006-11-28). Bevarande- förekomst av följande fem habitat; naturliga syftet med området är att det skall bidra till större vattendrag av fennoskandisk typ att bibehålla eller återställa gynnsam (3210), nordliga översvämningsängar (6450), bevarandestatus på biogeografisk nivå för de öppna svagt välvda mossar, fattiga och i området förtecknade naturtyperna. Om- intermediära kärr och gungflyn (7140), rådet är till 100 % naturreservat. åsbarrskog (9060) och svämlövskog (91E0). Skydd enligt habitatdirektivet baseras på Inget av bevarandemålen för något av de förekomst av följande fyra habitat; naturliga fem habitaten kan påverkas av den planerade större vattendrag av fennoskandisk typ bekämpningen av stickmygglarver med (3210), högmosse (7110), västlig taiga (9010) VectoBac G spridd från helikopter. och skogbevuxen myr (91D0). Inget av Skydd enligt art- och habitatdirektivet bevarandemålen för något av de tre baseras på förekomst av asp (1130) och habitaten kan påverkas av den planerade hårklomossa (1383). Bevarandemålen för bekämpningen av stickmygglarver med populationer av asp och av hårklomossa kan VectoBac G spridd från helikopter. inte påverkas av den planerade bekämp- Hotbild. Som det största hotet mot de flesta ningen av stickmygglarver med VectoBac G av områdets utpekade naturtyper nämns spridd från helikopter. avsaknad av en naturlig vattenregim i Dal- Skydd enligt fågeldirektivet baseras på älven. förekomst av sångsvan (A038), fiskgjuse

(A094), trana (A127), sparvuggla (A217) och de arter som är knutna till denna typ av spillkråka (A236). Varken populationer av miljöer. Området är naturreservat till 97 % sångsvan, trana, sparvuggla eller av spillkråka och samrådsområde till 3 %. kan påverkas av den planerade bekämp- Skydd enligt habitatdirektivet baseras på ningen av stickmygglarver med VectoBac G förekomst av följande 10 habitat; naturliga spridd från helikopter. Inte heller större vattendrag av fennoskandisk typ populationen av fiskgjuse påverkas av den (3210), fuktängar med blåtåtel eller starr planerade bekämpningen. Men under (6410), trädklädd betesmark (9070), tidigare år har en buffertzon på 200 m runt svämlövskog (91E0), lövsumpskog (9080), aktiva bon av fiskgjuse använts som garant svämädellövskog (91F0), högörtängar mot störning och detta har hittills fungerat (6430), nordliga översvämningsängar (6450), väl. västlig taiga (9010) och näringsrik granskog Hotbild. Som hot mot de utpekade natur- (9050). Inget av bevarandemålen för något typer nämns t ex onaturliga vattenstånds- av de 10 habitaten kan påverkas av den fluktuationer beroende på reglering, planerade bekämpningen av stickmygglarver avledning eller andra hinder, utebliven eller med VectoBac G spridd från helikopter. olämplig skötsel, och markavvattning, Skydd enligt art- och habitatdirektivet skyddsdikning eller gödsling i eller utanför baseras på förekomst av cinnoberbagge området som kan påverka hydrologin (1086), hårklomossa (1383), stensimpa /hydrokemin på ett negativt sätt. Som hot (1163) och asp (1130). Bevarandemålen för mot de utpekade arterna nämns t ex populationer av cinnoberbagge, hårklo- störningar under häckningstiden för ett mossa, stensimpa och av asp kan inte flertal fågelarter. Om någon häckning av påverkas av den planerade bekämpningen av fiskgjuse skulle upptäckas i området så stickmygglarver med VectoBac G spridd används en buffertzon på 200 m runt aktiva från helikopter. bon som garant mot störning. Skydd enligt fågeldirektivet baseras på Biologisk bekämpning av stickmygglarver förekomst av sångsvan (A038), bivråk med VectoBac G spridd från helikopter (A072), havsörn (A075), blå kärrhök (A082), bedöms inte negativt påverka utpekade fiskgjuse (A094), fisktärna (A193), sparv- naturtyper och arters gynnsamma uggla (A217), slaguggla (A220), gråspett bevarandestatus i Natura 2000-området Ista (A234), spillkråka (A236), vitryggig hackspett (se också kap 6). Inte heller bekämpning (A239), mindre flugsnappare (A320), tjäder med VectoBac G som utförs i direkt (A108), orre (A409) och trana (A127). anslutning till Natura 2000-området, eller Varken populationer av sångsvan, bivråk, blå bekämpning med VectoBac G som utförs i kärrhök, fisktärna, sparvuggla, slaguggla, andra områden inom Nedre Dalälven, gråspett, spillkråka, vitryggig hackspett, bedöms ha någon inverkan på utpekade mindre flugsnappare, tjäder, orre eller av naturtyper och arters gynnsamma trana kan påverkas av den planerade bevarandestatus i Natura 2000-området Ista. bekämpningen av stickmygglarver med VectoBac G spridd från helikopter. Inte 2.6 Gysinge (SE0630192, Gävleborgs län) heller populationer av havsörn eller av fiskgjuse påverkas av den planerade bekämp- Natura 2000-området Gysinge om totalt 473 ningen. Men under tidigare år har en ha är ett SCI-område och SPA-område och buffertzon på 300 m runt aktiva bon av motiveras med utgångspunkt i habitat- havsörn och 200 m runt aktiva bon av direktivet och i artdirektivet (Länsstyrelsen fiskgjuse använts som garant mot störning Gävleborg 2006-12-15b). Bevarandesyftet och detta har hittills fungerat väl. med området är att bevara ett värdefullt vattendrag, de tidvis översvämmade älv- Hotbild. Som hot mot de utpekade ängarna, de ädellövrika strandskogarna samt naturtyperna nämns t ex onaturliga vatten- 18 ståndsfluktuationer beroende på reglering, Skydd enligt habitatdirektivet baseras på avledning eller andra hinder; markavvattning förekomst av följande 10 habitat; naturliga eller skyddsdikning i intilliggande skogar; större vattendrag av fennoskandisk typ uteblivna översvämningar eller förändrad (3210), vattendrag med flytbladsvegetation vattenkemi; och igenväxning. Som hot mot eller vattenlevande mossor (3260), fuktängar de utpekade arterna nämns t ex störningar med blåtåtel eller starr (6410), högörtängar under häckningstiden. Vi använder en (6430), högmossar (7110), öppna svagt buffertzon på 300 m runt aktiva bon av välvda mossar, fattiga och intermediära kärr havsörn och 200 m runt aktiva bon av och gungflyn (7140), västlig taiga (9010), fiskgjuse som garant mot störning. skogsbevuxen myr (91D0), alluviala löv- Biologisk bekämpning av stickmygglarver skogar som tidvis är översvämmade (91E0) med VectoBac G spridd från helikopter samt ek-alm-ask-blandskog längs vattendrag bedöms inte negativt påverka utpekade (91F0). Inget av bevarandemålen för något av de 10 habitaten kan påverkas av den naturtyper och arters gynnsamma bevarandestatus i Natura 2000-området planerade bekämpningen av stickmygg- Gysinge (se också kap 6). Inte heller larver med VectoBac G spridd från bekämpning med VectoBac G som utförs i helikopter. direkt anslutning till Natura 2000-området, Hotbild: Som hot nämns; onaturliga eller bekämpning med VectoBac G som vattenståndsfluktuationer; utsättning av utförs i andra områden inom Nedre främmande arter; exploatering av strand- Dalälven, bedöms ha någon inverkan på områden; punktutsläpp av föroreningar; utpekade naturtyper och arters gynnsamma markavvattning eller skyddsdikning; mud- bevarandestatus i Natura 2000-området dring; övergödning; kalkning eller gödsling Gysinge. av omgivande skogar; igenväxning; utebliven hävd; gödsling annat än från betande djur; tilläggsutfodring; användning av avmask-

2.7 Jordbärsmuren-Ålbo (SE0630153, ningsmedel som innehåller avermectin; Gävleborgs län) anläggning av skogsbilvägar; exploatering för Natura 2000-området Jordbärsmuren om samhällsbyggande i olika former; viltbete 988 ha är både SPA- och pSCI-område eller ljuskonkurrans som förhindrar skyddat av habitat- och artdirektivet och lövföryngring; granetablering i lövdomi- som även är naturreservat till 100 % nerande eller luckiga delar; avverkning av (Länsstyrelsen Gävleborg 2006-12-15f). boträd; exploatering av lämpliga häcknings- Bevarandesyftet med området är att bevara och födosöksmiljöer; störning från båttrafik, en värdefull högmosse, de lövrika skogarna, fiske och friluftsliv under häckningstid; de värdefulla våtmarkerna och älvängarna fragmentering av lämpliga livsmiljöer i om- amt de arter som är knutna till dessa miljöer. givande landskap; minskad areal gammal Skydd enligt artdirektivet baseras på lövskog. förekomst av följande sju fågelarter enligt Biologisk bekämpning av stick-mygglarver fågeldirektivets bilaga 1; fiskgjuse (A094), med VectoBac G spridd från helikopter järpe (A104), ljungpipare (A140), spillkråka bedöms inte negativt påverka utpekade (A236), sångsvan (A038), trana (A127) samt arters gynnsamma bevarandestatus i Natura vitryggig hackspett (A239). Varken 2000-området Jordbärsmuren-Ålbo (se populationer av fiskgjuse, järpe, ljungpipare, också kap 6). Inte heller bekämpning med spillkråka, sångsvan, trana eller vitryggig VectoBac G som utförs i direkt anslutning hackspett kan påverkas av den planerade till Natura 2000-området, eller bekämpning bekämpningen av stickmygglarver med med VectoBac G som utförs i andra VectoBac G spridd från helikopter. områden inom Nedre Dalälven, bedöms ha någon inverkan på utpekade naturtyper och

19 arters gynnsamma bevarande-status i Natura flugsnappare kan påverkas av den planerade 2000-området Jordbärsmuren-Ålbo. bekämpningen av stickmygglarver med VectoBac G spridd från helikopter. Inte heller populationer av havsörn eller av

2.8 Övre Hedesundafjärden (SE0630189, fiskgjuse påverkas av den planerade Gävleborgs län) bekämpningen. Men under tidigare år har en Natura 2000-området Övre Hedesunda- buffertzon på 300 m runt aktiva bon av fjärden är ett SCI-område och SPA-område havsörn och 200 m runt aktiva bon av om totalt 599 ha och motiveras med fiskgjuse använts som garant mot störning utgångspunkt i habitatdirektivet och i art- och detta har hittills fungerat väl. direktivet (Länsstyrelsen Gävleborg 2006- Hotbild. Som hot mot utpekade naturtyper 12-15e). Bevarandesyftet med området är att nämns t ex onaturliga vattenståndsfluktua- bevara en del av den helhet som utgörs av tioner beroende på reglering, avledning eller Dalälven, och specifikt ett område med andra hinder, utebliven eller olämplig värdefulla lövrika skogar, våtmarker och älv- skötsel, och markavvattning, skyddsdikning ängar samt de arter som har dessa biotoper eller gödsling i eller utanför området som som livsmiljö. Området är ett område av kan påverka hydrologin/ hydrokemin på ett riksintresse men är inte skyddat i övrigt. negativt sätt. Som hot mot de utpekade Skydd enligt habitatdirektivet baseras på arterna nämns t ex störningar under förekomst av följande 10 habitat; naturliga häckningstiden för ett flertal fågelarter. Vi större vattendrag av fennoskandisk typ använder en buffertzon på 300 m runt aktiva (3210), fuktängar med blåtåtel eller starr bon av havsörn och 200 m runt aktiva bon (6410), högörtängar (6430), nordliga av fiskgjuse som garant mot störning. översvämningsängar (6450), högmosse Biologisk bekämpning av stickmygglarver (7110), öppna svagt välvda mossar, fattiga med VectoBac G spridd från helikopter och intermediära kärr och gungflyn (7140), bedöms inte negativt påverka utpekade västlig taiga (9010), lövsumpskogar av naturtyper och arters gynnsamma fennoskandisk typ (9080), svämlövskog bevarande-status i Natura 2000-området (91E0) och svämädellövskog (91F0). Inget Övre Hedesunda-fjärden (se också kap 6). av bevarandemålen för något av de 10 Inte heller bekämpning med VectoBac G habitaten kan påverkas av den planerade som utförs i direkt anslutning till Natura bekämpningen av stickmygglarver med 2000-området, eller bekämpning med VectoBac G spridd från helikopter. VectoBac G som utförs i andra områden Skydd enligt art- och habitatdirektivet inom Nedre Dalälven, bedöms ha någon baseras på förekomst av asp (1130). inverkan på utpekade naturtyper och arters Bevarandemålen för populationen av asp gynnsamma bevarandestatus i Natura 2000- kan inte påverkas av den planerade bekämp- området Övre Hedesunda. ningen av stickmygglarver med VectoBac G spridd från helikopter. 2.9 Hedesundafjärden (SE0210366, Skydd enligt fågeldirektivet baseras på Uppsala län) och Pellesberget förekomst av storlom (A002), sångsvan (SE0210367, Uppsala län) (A038), bivråk (A072), havsörn (A075), blå kärrhök (A082), fiskgjuse (A094), trana Natura 2000-området Hedesundafjärden är (A127), fisktärna (A193), sparvuggla (A217), ett SPA-område om totalt 1 297 ha och slaguggla (A220), spillkråka (A236) och motiveras med utgångspunkt i artdirektivet. mindre flugsnappare (A320). Varken popu- Natura 2000-området Pellesberget är ett lationer av storlom, sångsvan, bivråk, blå SCI-område om totalt 931 ha och motiveras kärrhök, trana, fisktärna, sparvuggla, med utgångspunkt i habitatdirektivet. Dessa slaguggla, spillkråka eller av mindre Natura 2000-områden är till stora delar överlappande och inkluderar tillsammans en 20 yta på 1 338 ha (Länsstyrelsen Uppsala 2005- havsörn och 200 m runt aktiva bon av 12-16). Bevarandesyftet med områdena är att fiskgjuse använts som garant mot störning de ska bidra till att bibehålla eller återställa och detta har hittills fungerat väl. gynnsam bevarandestatus på biogeografisk Hotbild. Som det största hotet mot de flesta nivå för de i områdena förtecknade natur- av områdets utpekade naturtyper och arter typerna och arterna. Natura 2000-området nämns avsaknad av en naturlig vattenregim i Pellesberget är skyddat som naturreservat, Dalälven, samt igenväxning av älvängarna. medan Natura 2000-området Hedesunda- Som hot mot de utpekade arterna nämns fjärden dessutom omfattar delar utanför t ex störning vid boplatser. Störning vid naturreservatet. boplatser pga helikopterflygning undviks Skydd enligt habitatdirektivet baseras på genom en buffertzon på 300 m runt aktiva förekomst av följande nio habitat; naturliga bon av havsörn och på 200 m runt aktiva större vattendrag av fennoskandisk typ bon av fiskgjuse. Minskat utbud av insekter i (3210), översvämningsängar (6450), västlig landskapet genom habitatförändringar i taiga (9010), näringsrik granskog (9050), form av torrläggning av våtmarker, mer högmosse (7110), öppna svagt välvda rationellt jord- och skogsbruk, spridning av mossar, fattiga och intermediära kärr och bekämpningsmedel m.m. nämns som ett hot gungflyn (7140), lövsumpskogar (9080), mot törnskata, bivråk och järpe som alla är skogsbevuxen myr (91D0) och alluvial beroende av en god förekomst av insekter lövskog som tidvis är översvämmad (91E0). för sin överlevnad. Dock ingår inte Inget av bevarandemålen för något av de nio stickmyggor som födoresurs för dessa arter. habitaten kan påverkas av den planerade En välanpassad dosering av bekämpnings- bekämpningen av stickmygglarver med medlet VectoBac G garanterar att inga andra VectoBac G spridd från helikopter. insekter än stickmyggor påverkas av Skydd enligt art- och habitatdirektivet bekämpningen. baseras på förekomst av stensimpa (1163). Biologisk bekämpning av stickmygglarver Bevarandemålen för populationen av sten- med VectoBac G spridd från helikopter simpa kan inte påverkas av den planerade bedöms inte negativt påverka utpekade bekämpningen av stickmygglarver med naturtyper och arters gynnsamma beva- VectoBac G spridd från helikopter. randestatus i Natura 2000-områden Skydd enligt fågeldirektivet baseras på Hedesundafjärden och Pellesberget (se också förekomst av storlom (A002), sångsvan kap 6). Inte heller bekämpning med (A038), bivråk (A072), havsörn (A075), VectoBac G som utförs i direkt anslutning fiskgjuse (A094), järpe (A104), trana (A127), till dessa Natura 2000-områden, eller ljungpipare (A140), grönbena (A166), bekämpning med VectoBac G som utförs i fisktärna (A193), sparvuggla (A217), andra områden inom Nedre Dalälven, slaguggla (A220), pärluggla (A223), spillkråka bedöms ha någon inverkan på utpekade (A236), vitryggig hackspett (A239) och orre naturtyper och arters gynnsamma bevaran- (A409). Varken populationer av storlom, destatus i Natura 2000-områdena Hede- sångsvan, bivråk, järpe, trana, ljungpipare, sundafjärden och Pellesberget. grönbena, fisktärna, sparvuggla, slaguggla, pärluggla, spillkråka, vitryggig hackspett eller 2.10 Hedesunda (SE0630186, Gävleborgs av orre kan påverkas av den planerade län) bekämpningen av stickmygglarver med VectoBac G spridd från helikopter. Inte Natura 2000-området Hedesunda är ett heller populationer av havsörn eller av SPA-område om 245,8 ha och motiveras fiskgjuse påverkas av den planerade med utgångspunkt i artdirektivet (Läns- bekämpningen. Men under tidigare år har en styrelsen Gävleborg 2006-12-15c). Bevaran- buffertzon på 300 m runt aktiva bon av desyftet med området är att bevara det rika fågellivet och upprätthålla gynnsam 21 bevarandestatus för de fågelarter som rapporterats för området. Den delen av 2.11 Tjursöarkipelagen (SE630188, området som ligger vid Bredforsen är Gävleborgs län) skyddad som naturreservat, de mindre områdena vid Landa omfattas av biotop- Natura 2000-området Tjursöarkipelagen skydd och naturvårdsavtal. (eller Bramsöfjärden) om 1 956,8 ha är ett SPA-område skyddat av artdirektivet (Läns- Skydd enligt fågeldirektivet baseras på styrelsen Gävleborgs län 2006-12-15g). förekomst av storlom (A002), sångsvan Bevarandesyftet med området är att bevara (A038), havsörn (A075), fiskgjuse (A094), det rika fågellivet och upprätthålla gynnsam järpe (A104), tjäder (A108), fisktärna (A193), bevarandestatus för de fågelarter som silvertärna (A194), sparvuggla (A217), rapporterats för området. Området saknar gråspett (A234), spillkråka (A236), vitryggig annat specifikt områdesskydd. hackspett (A239), tretåig hackspett (A241) Skydd enligt artdirektivet baseras på och orre (A409). Varken populationer av storlom, sångsvan, järpe, tjäder, fisktärna, förekomst av följande sju fågelarter enligt silvertärna, sparvuggla, gråspett, spillkråka, fågeldirektivets bilaga 1; storlom (A002), vitryggig hackspett, tretåig hackspett eller av sångsvan (A038), fiskgjuse (A094), grönbena orre kan påverkas av den planerade bekämp- (A166), fisktärna (A1913), sparvuggla ningen av stickmygglarver med VectoBac G (A217), slaguggla (A220), gråspett (A234), spillkråka (A236), vitryggig hackspett (A239), spridd från helikopter. Inte heller populationer av havsörn eller av fiskgjuse påverkas mindre flugsnappare (A320), samt orre av den planerade bekämpningen. Men under (A409). Varken populationer av storlom, tidigare år har en buffertzon på 300 m runt sångsvan, fiskgjuse, grönbena, fisktärna, aktiva bon av havsörn och 200 m runt aktiva sparvuggla, slaguggla, gråspett, spillkråka, bon av fiskgjuse använts som garant mot vitryggig hackspett, mindre flugsnappare eller orre kan påverkas av den planerade störning och detta har hittills fungerat väl. bekämpningen av stickmygglarver med Hotbild. Som ett av de allvarligaste hoten VectoBac G spridd från helikopter. mot fåglar i skogslandskapet nämns de förändringar som sker på landskapsnivå, t ex Hotbild. Som hot nämns; störning från fragmentering som leder till att effekterna av båttrafik, fiske och friluftsliv; onaturliga olika negativa processer på beståndsnivå vattenståndsfluktuationer; skogsbruk utan förstärks. Också kvalitén på skogen i form hänsyn till boträd, igenväxning av öppna av lövandelen, mängden gamla träd, samt myrmarker och dikning; minskad tillgång till döda eller döende träd har en avgörande hålträd; fragmentering och förvinnande av betydelse för skogsfåglarnas förekomst och lämpliga livsmiljöer; olika former av överlevnad. skogsbruk och minskande lövandel. Biologisk bekämpning av stickmygglarver Biologisk bekämpning av stickmygglarver med VectoBac G spridd från helikopter med VectoBac G spridd från helikopter bedöms inte negativt påverka utpekade bedöms inte negativt påverka utpekade arters gynnsamma bevarandestatus i i Natura arters gynnsamma bevarandestatus i Natura 2000-området Hedesunda (se också kap 6). 2000-området Tjursöarkipelagen (Bramsö- Inte heller bekämpning med VectoBac G fjärden) (se också kap 6). Inte heller som utförs i direkt anslutning till Natura bekämpning med VectoBac G som utförs i 2000-området, eller bekämpning med direkt anslutning till Natura 2000-området, VectoBac G som utförs i andra om-råden eller bekämpning med VectoBac G som inom Nedre Dalälven, bedöms ha någon utförs i andra områden inom Nedre inverkan på utpekade naturtyper och arters Dalälven, bedöms ha någon inverkan på gynnsamma bevarandestatus i Natura 2000- utpekade naturtyper och arters gynnsamma området Hedesunda. bevarande-status i Natura 2000-området Tjursöarkipelagen (Bramsöfjärden). 22

VectoBac G som utförs i direkt anslutning 2.12 Bredforsen (SE0630187, Gävleborgs till Natura 2000-området, eller bekämpning län) med VectoBac G som utförs i andra områden inom Nedre Dalälven, bedöms ha Natura 2000-området Bredforsen är ett SCI- någon inverkan på utpekade naturtyper och område om totalt 222 ha och motiveras med arters gynnsamma bevarandestatus i Natura utgångspunkt i habitatdirektivet (Läns- 2000-området Bredforsen. styrelsen Gävleborg 2006-12-15a). Bevaran- desyftet med området är att bevara de löv- rika skogarna, de värdefulla våtmarkerna och 2.13 Båtfors (SE0210008, Uppsala län) älvängarna samt de arter som är knutna till Natura 2000-området Båtfors om 1 567 ha dessa miljöer. Området är till 100 % är ett SCI-område och SPA-område och naturreservat. motiveras med utgångspunkt i habitat- Skydd enligt habitatdirektivet baseras på direktivet och i artdirektivet (Länsstyrelsen förekomst av följande 11 habitat; naturliga Uppsala mars 2009a). Bevarandesyftet med större vattendrag av fennoskandisk typ området är att bevara de ingående natur- (3210), artrika silikatgräsmarker nedanför typerna och arterna så att en gynnsam trädgränsen (6270), fuktäng med blåtåtel och bevarandestatus på biogeografisk nivå inom starr (6410), högörtsamhälle (6430), nordliga EU kan uppnås. Området är till 100 % översvämningsängar (6450), öppna svagt naturreservat. välvda mossar, fattiga och intermediära kärr Skydd enligt habitatdirektivet baseras på och gungflyn (7140), västlig taiga (9010), förekomst av följande 11 habitat (delvis ej trädklädd betesmark (9070), lövsumpskog regeringsanmälda); naturliga större vatten- (9080), skogsbevuxen myr (91D0) och drag av fennoskandisk typ (3210), hög- svämädellövskog (91F0). Inget av bevaran- örtängar (6430), nordliga översvämnings- demålen för något av de 11 habitaten kan ängar (6450), öppna svagt välvda mossar, påverkas av den planerade bekämpningen av fattiga och intermediära kärr och gungflyn stickmygglarver med VectoBac G spridd (7140), västlig taiga (9010), näringsrik från helikopter. granskog (9050), trädklädd betesmark Skydd enligt art- och habitatdirektivet (9070), lövsumpskog (9080), skogsbevuxen baseras på förekomst av asp (1130), myr (91D0), svämlövskog (91E0) och stensimpa (1163), aspbarkgnagare (1928) och svämädellövskog (91F0). Inget av ävjepilört (1966). Bevarandemålen för bevarandemålen för något av de 11 populationer av asp, stensimpa, aspbark- habitaten kan påverkas av den planerade gnagare och av ävjepilört kan inte påverkas bekämpningen av stickmygglarver med av den planerade bekämpningen av stick- VectoBac G spridd från helikopter. mygglarver med VectoBac G spridd från Skydd enligt art- och habitatdirektivet helikopter. baseras på förekomst av cinnoberbagge Hotbild. Som hot mot områdets utpekade (1086), lodjur (1361), barkkvastmossa naturtyper nämns t ex markavvattning eller (1381), hårklomossa (1383), grön sköld- skyddsdikning i eller utanför området som mossa (1386), aspbarkgnagare (1928) och påverkar markhydrologin, igenväxning, och platt spretmossa (1984). Bevarandemålen för utebliven hävd. populationer av cinnoberbagge, lodjur, Biologisk bekämpning av stickmygglarver barkkvastmossa, hårklomossa, grön med VectoBac G spridd från helikopter sköldmossa, aspbarkgnagare och av platt bedöms inte negativt påverka utpekade spretmossa kan inte påverkas av den naturtyper gynnsamma bevarande-status i planerade bekämpningen av stickmygglarver Natura 2000-området Bredforsen (se också med VectoBac G spridd från helikopter. kap 6). Inte heller bekämpning med Skydd enligt fågeldirektivet baseras på

23 förekomst av fiskgjuse (A094), sparvuggla 2.14 Spjutholmen (SE630154, Gävleborgs (A217), slaguggla (A220), pärluggla (A223), län) gråspett (A234), spillkråka (A236), vitryggig Natura 2000-området Spjutholmen om hackspett (A239) och tretåig hackspett 154,5 ha är både SPA- och pSCI-område (A241). Varken populationer av sparvuggla, skyddat av habitat- och artdirektivet och slaguggla, pärluggla, gråspett, spillkråka, som även är naturreservat till 100 % (Läns- vitryggig hackspett och av tretåig hackspett styrelsen Gävleborg 2005-08-12a). Bevaran- kan påverkas av den planerade desyftet med området är att bevara de bekämpningen av stickmygglarver med lövrika skogarna, och de värdefulla VectoBac G spridd från helikopter. Inte våtmarkerna samt de arter som är knutna till heller populationen av fiskgjuse påverkas av dessa miljöer. den planerade bekämpningen. Men under tidigare år har en buffertzon på 200 m runt Skydd enligt artdirektivet baseras på aktiva bon av fiskgjuse använts som garant förekomst av följande sju fågelarter enligt mot störning och detta har hittills fungerat fågeldirektivets bilaga 1; fiskgjuse (A094), väl. järpe (A104), spillkråka (A236), vitryggig hackspett (A239), fisktärna (A193), pärluggla Hotbild. Som hot mot utpekade naturtyper (A223), samt slaguggla (A220). Varken och arter nämns t ex vattenreglering; populationer av fiskgjuse), järpe, spillkråka, dikning, dikesrensning eller andra markav- vitryggig hackspett, fisktärna, pärluggla eller vattningsföretag som kan påverka hydro- slaguggla kan påverkas av den planerade login i området negativt; upphörd hävd och bekämpningen av stickmygglarver med ogynnsam igenväxning av tidigare öppna VectoBac G spridd från helikopter. marker; utsläpp eller spridning av olja, kemikalier, bekämpningsmedel o dyl; eller Skydd enligt habitatdirektivet baseras på flygning på låg höjd eller annan störning vid förekomst av följande sju habitat; naturliga boplatser. Spridning av bekämpningsmedlet större vattendrag av fennoskandisk typ VectoBac G påverkar enbart populationen (3210), fuktängar med blåtåtel eller starr av målorganismen Aedes sticticus och andra (6410), Nordliga översvämningsängar arter av översvämningsmyggor. Störning vid (6450), öppna svagt välvda mossar, fattiga boplatser pga helikopterflygning undviks och intermediära kärr och gungflyn (7140), genom en buffertzon på 200 m runt aktiva västlig taiga (9010), ek-alm-ask-blandskog bon av fiskgjuse. längs vattendrag (91F0), samt lövsump- skogar av fennoskandisk typ (9080). Inget av Biologisk bekämpning av stickmygglarver bevarandemålen för något av de sju habita- med VectoBac G spridd från helikopter ten kan påverkas av den planerade bedöms inte negativt påverka utpekade bekämpningen av stickmygglarver med naturtyper och arters gynnsamma bevaran- VectoBac G spridd från helikopter. destatus i Natura 2000-området Båtfors (se också kap 6). Inte heller bekämpning med Hotbild: Som hot nämns; onaturliga VectoBac G som utförs i direkt anslutning vattenståndsfluktuationer; utsättning av till Natura 2000-området, eller bekämpning främmande arter; skogsbruk i strandzonen; med VectoBac G som utförs i andra utsläpp av främmande arter; punktutsläpp av områden inom Nedre Dalälven, bedöms ha föroreningar; markavvattning eller skydds- någon inverkan på utpekade naturtyper och dikning; muddring; viltbete eller ljus- arters gynnsamma bevarandestatus i Natura konkurrens som förhindrar lövföryngring; 2000-området Båtfors. markexploatering eller annan markanvänd- ningsförändring i eller i angränsande områden; igenväxning pga utebliven hävd; skogsbruk eller andra företag som innebär att närliggande skogar avverkas; fragmentering och försvinnande av lämpliga 24 skogsmiljöer; skogsbruk som bedrivs utan Bysjöholmarna (SE0250033, Västman- hänsyn till befintliga eller lämpliga boträd; lands län) om 11,6 ha är ett SCI område exploatering av lämpliga häcknings- och utan annat skydd (Länsstyrelsen Dalarna födosöksmiljöer; störning från båttrafik, 2007-01-22). Skydd enligt habitatdirektivet fiske och friluftsliv under häckning. baseras på förekomst av oligo-mesotrofa Biologisk bekämpning av stickmygglarver sjöar med strandpryl, braxengräs eller med VectoBac G spridd från helikopter annuell vegetation på exponerade stränder bedöms inte negativt påverka utpekade (3130), naturliga större vattendrag av arters gynnsamma bevarandestatus i Natura fennoskandisk typ (3210), artrika silikat- 2000-området Spjutholmen (se också kap 6). gräsmarker nedanför träd-gränsen (6270), Inte heller bekämpning med VectoBac G fuktängar med blåtåtel eller starr (6410), som utförs i direkt anslutning till Natura nordliga översvämningsängar (6450), västlig 2000-området, eller bekämpning med taiga (9010), barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar (9060), svämlövskog )91E0), VectoBac G som utförs i andra områden inom Nedre Dalälven, bedöms ha någon hårklomossa (1383) och ävjepilört (1966). inverkan på utpekade naturtyper och arters Hade (SE0630193, Gävleborgs län) om 4,5 gynnsamma bevarande-status i Natura 2000- ha är ett pSCI-område utan annat skydd området Spjutholmen (Länsstyrelsen Gävleborg 2005-08-12b). Skydd enligt habitatdirektivet baseras på förekomst av artrika silikatgräsmarker

2.15 Angränsande Natura 2000-områden nedanför trädgränsen (6270), fuktängar med I angränsning till ramområden för mygg- blåtåtel eller starr (6410), slåtterängar i bekämpning finns dessutom fem Natura låglandet (6510) och lövängar av fenno- 2000-områden. Enligt vad som redan klar- skandisk typ (6530). lagts så innebär biologisk bekämpning av Bredfors (SE0210240, Uppsala län) om stickmygglarver med VectoBac G spridd 350,5 ha är ett pSCI-område som även är från helikopter inget hot för utpekade arter naturreservat till 100 % (Länsstyrelsen och naturtyper i de Natura 2000-områden Uppsala ÅÅÅÅ/MM/DD?). Skydd enligt där bekämpning kan behöva utföras. Därför habitatdirektivet baseras på förekomst av bedöms inte utpekade naturtypers och arters nordliga översvämningsängar (6450), västlig gynnsamma bevarandestatus i närliggande taiga (9010) samt svämädellövskog (91F0). Natura 2000-områden påverkas negativt av Även följande arter enligt artdirektivet den planerade bekämpningen (se också kap förekommer i området; barkkvastmossa 6). (1381), hårklomossa (1383), grön sköld- Bysjöholmarna-Fullsta (SE0620233, mossa (1386), bred gulbrämad dykare Dalarnas län) om 416,9 ha är ett SCI (1081), samt aspbarkgrnagare (1928). område utan annat skydd (Länsstyrelsen Untra (SE0210241, Uppsala län) om 458 ha Västmanland 2007-02-12). Skydd enligt är ett SPA-område som även är habitatdirektivet baseras på förekomst av naturreservat till 70 % och biotopskydds- oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, område till 3 % (Länsstyrelsen Uppsala mars braxengräs eller annuell vegetation på 2009b). Skydd enligt artdirektivet baseras på exponerade stränder (3130), naturliga större förekomst av storlom (A002), sångsvan vattendrag av fennoskandisk typ (3210), (A038), fiskgjuse (A094), järpe (A104), tjäder artrika silikatgräsmarker nedanför träd- (A108), sparvuggla (A217), gråspett (A234), gränsen (6270), fuktängar med blåtåtel eller spillkråka (A236), vitryggig hackspett (A239), starr (6410), nordliga översvämningsängar tretåig hackspett (A241) samt orre (A409). (6450), västlig taiga (9010), barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar (9060), svämlövskog )91E0), hårklomossa (1383) och ävjepilört (1966). 25

3. Motivering för kontroll av Söderfors att bruksdisponenten beordrade översvämningsmyggor och genomförde DDT-besprutning över samhället. Befolkningens reaktioner efter 3.1 Översvämningsmyggor och skogs- myggsommaren 1985 ledde till att stickmygg myggor blev en kommunalpolitisk fråga i Heby. Antalet arter av stickmyggor och mygg- Sedan dess har opinionstrycket ökat för faunans sammansättning varierar mellan varje myggsommar som gått och flera olika olika delar av landet (Schäfer & Lundström initiativ har tagits för att komma tillrätta med 2001, Lundström et al. 2013). Gruppen problemen. Den oerhört myggrika som- skogsmyggor är vanliga över hela landet och maren 2000 uppmättes för första gången hur dominerar i de flesta områden (Schäfer et al. stora mängder stickmyggor som förekom i 2004, Lundström et al. 2013). De övervintrar Nedre Dalälven. Dessutom identifierades som frys- och torkresistenta ägg som vilka arter av stickmyggor som orsakade behåller sin vitalitet under flera år och kläcks problem. När dessa fakta lades fram under endast om de först konditioneras genom augusti 2000 blev det uppenbart, inte enbart infrysning och därefter översvämmas under för lokalbefolkningen utan också för många våren. Skogsmyggor har en generation per år andra svenskar, att storskalig bekämpning av och larverna lever i smältvattenpölar och stickmyggor kan behövas i vissa delar av andra temporära våtmarker under våren. De landet. vuxna skogsmyggorna förekommer rikligt i de flesta skogsområden under juni och är de 3.2 Ett graderingssystem för stickmygg- stickmyggor som alla svenskar har egen problem i Sverige erfarenhet av. Efter populationstoppen i juni minskar mängden skogsmyggor kraftigt Stickmyggor upplevs i varierande grad som under juli och bara ett fåtal finns kvar under ett problem men helt klart är arter inom augusti. Vid Dalälvens nedre del före- gruppen översvämningsmyggor betydligt kommer rikligt av gruppen skogsmyggor mer påfrestande än de vanliga skogsmyg- men tidvis också enorma mängder av gorna. Det finns också individuella skillnader gruppen översvämningsmyggor. Även över- i hur besvärad man blir av stickmyggor. svämningsmyggor övervintrar som frys- och Ålder är en viktig faktor för att förklara torkresistenta ägg som behåller sin vitalitet i skillnader i upplevelse av stickmyggproblem flera år. Men äggen behöver inte kondi- mellan individer där barn och ungdomar är tioneras utan kläcker direkt vid nästa betydligt känsligare än vuxna. Även tidigare översvämning. Översvämningsmyggornas exponering för stickmygg påverkar enskilda larver kan utvecklas vid varje översvämning människors bedömning av stickmygg- och kläcka fram flera nya generationer under problem. Mot bakgrund av denna variation i en regnig sommar. Därför kan översväm- upplevelse av vad som är ett problem är det ningsmyggor bygga upp mycket större mycket svårt att på ett säkert sätt definiera populationer än de betydligt vanligare vid vilket antal stickmyggor som de orsakar arterna av gruppen skogsmyggor. omfattande lidande. Våra mätningar av mängden stickmyggor i ett stort antal om- Befintliga data över vattenflöden till de råden över hela Sverige genom insamlingar nedre delarna av Dalälven visar att större med Centers for Disease Control Miniature översvämningar sommartid har förekommit light trap (CDC-fälla) betad med koldioxid åtminstone 150 år tillbaka i tiden (data från ger dock en bild över vad som är normala pegeln i Långhag 1850 - 1999), vilket mängder och hur stor variation som indikerar att området producerat översväm- förekommer. Dessa studier visar att maxi- ningsmyggor under lång tid. Genom utbyggd mala mängder normalt är ungefär 1 000 till vattenkraft har översvämningarnas toppar 2 500 stickmyggor per fällnatt i områden kapats men stickmyggen har stannat kvar. På med dominans av skogsmyggor och att det 1960-talet, ansågs myggplågan så svår i högsta uppmätta värdet i ett område med 26 skogsmygg är 4 140 per fällnatt (Allavara i 3.3 Återkommande stora mängder av Norrbotten 1991-07-09). översvämningsmyggor under Under det senaste decenniet har människor i sommaren flera områden rapporterat att de drabbats av Sommaren 2000 genomförde vi inventering ovanligt stora stickmyggproblem och av stickmyggor i sex våtmarksområden vid mätningar har visat en dominans av Nedre Dalälven och resultaten visade att översvämningsmyggor i dessa områden, att översvämningsmyggan Aedes sticticus domi- upp till 20 000 stickmyggor per fällnatt inte nerade faunan och att det förekom enorma är ovanligt, samt att upp till 89 500 mängder stickmygg i områden vid Färnebo- stickmyggor per fällnatt förekommer. Egna fjärden som spred sig en dryg mil norrut, upplevelser av vid vilka stickmyggmängder samt att det även förekom enorma mängder som de upplevs mer eller mindre stickmygg vid Hedesundafjärden (Schäfer et påfrestande samt de uppgifter vi får från al. 2008). Sedan år 2001 utförs regelbundna boende och besökare i områden där vi mätningar av mängden vuxna stickmyggor i fångar stickmyggor indikerar ett samband ett monitoringprogram baserat på appro- mellan mängden per fällnatt och de problem ximalt 30 mätpunkter runt hela Nedre som upplevs. Människor som vistas i Dalälven. Mängden stickmyggor och andelen områden där vi fångar upp till ett par hundra översvämningsmyggor varierar mellan år, stickmyggor per fällnatt anser sällan att inom år samt mellan områden, och dessa myggen är något problem, men vid fångster variationer styrs i huvudsak av översväm- på approximativt 500 till 1 000 per fällnatt ningarnas antal och omfattning under växt- anser många att det blir påfrestande. säsongen. Ungefär 2 000 stickmyggor per fällnatt kan Nedre Dalälvens myggfauna inkluderar sex ses som ett riktvärde för när flertalet anser arter översvämningsmyggor varav Aedes sig drabbade av besvärande stickmygg- sticticus är den vanligaste. Förekomst av flera problem. Ungefär 5 000 stickmyggor per arter översvämningsmyggor samt lämpliga fällnatt kan ses som ett riktvärde för mycket förhållanden för kraftfull produktion av stora stickmyggproblem, men variationen är dessa stickmyggor i tidvis översvämmade stor. Approximativt 10 000 stickmyggor per områden är orsaken till områdets åter- fällnatt kan ses som ett riktvärde för vad kommande och tidvis olidliga myggproblem. samtliga anser är olidliga stickmyggproblem Varje mer omfattande översvämning under och det kan vara mycket svårt att urskilja maj, juni, juli och augusti kan producera differensen mellan denna mängd och mycket stora mängder av denna art som dels flerfaldigt högre mängder per fällnatt. Dessa upplevs som mycket aggressiv, dels i stora bedömningar bygger på vuxna människors mängder sprider sig 5 - 10 km från kläck- erfarenheter från miljöer där de aggressiva ningsplatserna (Brust 1980, Sudaric och dagaktiva arterna av översvämnings- Bogojevic et al., 2011). Vid mer begränsad myggor (Aedes sticticus samt Aedes vexans) kläckning minskar spridningen från våt- dominerar. Observera att barn är känsligare markerna och merparten av översvämnings- för stickmyggor och blir stressade och på myggorna håller sig inom kläcknings- andra sätt negativt påverkade vid lägre området (Becker 1984). Våra studier under mängd stickmyggor. I områden där de augusti 2000 visade att även svenska Aedes mindre aggressiva skogsmyggorna dominerar sticticus flyger långt (Schäfer et al. 2008). behövs en större mängd stickmyggor per fällnatt för att uppnå samma grad av obehag, Antalet stickmygg i ett produktionsområde men även dessa stickmyggor är påfrestande var 57 100 per fällnatt, en till tre km från när de uppträder i stor mängd. produktionsområdet fångades 23 000 per fällnatt och 14 km från närmaste produk- tionsområde fångades 4 500 per fäll-natt varav 79 – 92 % Aedes sticticus (Schäfer et al.

2008). Områden där översvämningsmyggor i Sonnbo), 2009 (t ex max 33 500 mygg per förekommer behöver inte drabbas av dessa fällnatt i Öster Bännbäck), 2010 (t ex max myggor varje år utan förekomsten är bero- 25 600 mygg per fällnatt i Sonnbo; max ende av översvämningsdynamiken under 18 800 mygg per fällnatt i Vivastbo) och växtsäsongen. Äggens långa överlevnad i 2012 (t ex max 26 300 mygg per fällnatt i markerna gör dock att även om det är flera Öster Bännbäck). år mellan de stora översvämningarna så Resultaten från monitoringprogrammet i finns mängder av vitala ägg som kan kläckas planerade centrala ramområden visar att till larver och producera vuxna blodsugande mängden stickmyggor vid Färnebofjärden honor. och Huddunge är bland de högsta som Resultaten från monitoringprogrammet i uppmätts i världen och passerar med råge planerade västra ramområden visar att det approximativa riktvärdet för olidliga betydande till olidliga mängder stickmyggor myggproblem, dvs 10 000 stickmyggor per återkommande förekommer i området kring fällnatt (Figur 10). Sommaren 2000 Sonnbo, Jädersholmar, Bännbäck och inträffade kraftiga översvämningar under Hallaren (Figur 9). Verkligt stora mängder juni och juli vilket resulterade i produktion översvämningsmyggor förekommer enbart av olidliga mängder stickmyggor, 57 100 per efter perioder av stora översvämningar och därför har de största mängderna noterats under åren 2008 (t ex 7 900 mygg per fällnatt

Figur 9. Maximala mängden stickmyggor fångade med CDC-fällor under en natt i de planerade västra ramområdena under åren 2001 till 2016.

Figur 10. Maximala mängden stickmyggor fångade med CDC-fällor under en natt i områden vid Färnebofjärden under åren 2000 till 2016. För året 2000 finns bara data för enstaka studieområden, men det är möjligt att motsvarande mängder förekom även i andra delar av området detta år. 29 fällnatt respektive 26 200 per fällnatt i de Resultaten från monitoringprogrammet i planerade östra ramområden visar att områden vid Färnebofjärden där mätningar genomfördes. Det tidigare Europarekordet mängden stickmyggor vid Hedesundafjärden från en våtmark i Tyskland var 17 000 per är bland de högsta som uppmätts i Europa fällnatt. Samhället Österfärnebo med 23 000 och i världen och passerar med råge det stickmyggor per fällnatt under augusti 2000 approximativa riktvärdet för olidliga stick- hade mer stickmyggor än den mycket myggproblem, dvs 10 000 stickmyggor per produktiva tyska våtmarken. Före år 2000 fäll-natt. Sommaren 2000 inträffade kraftiga finns inga regelbundna mätningar av stick- översvämningar under juni och juli som myggmängder i området vid Färnebofjärden, producerade olidliga mängder stickmyggor, men fångster under 1985 och 1995 visade att upp till 62 100 per fällnatt i ett område vid det dessa år förekom besvärande mängder i Hedesundafjärden (Figur 11). Resultaten området (Jaenson 1986, Lundström et al. från den studie som genomfördes i några våtmarker under 2000 och resultaten från 1996). Enligt våra årliga mätningar sedan 2001 är olidliga mängder stickmyggor ett monitoringprogrammet visar att olidliga återkommande problem i området kring mängder stickmyggor återkommande före- Färnebofjärden. kommer i området kring Hedesundafjärden, Kågbo och Mehedeby. Verkligt stora Verkligt stora mängder översvämnings- mängder översvämningsmyggor förekom- myggor förekommer enbart efter perioder av mer enbart efter perioder av stora över- stora översvämningar och därför har de svämningar och därför har de största största mängderna noterats under åren 2000 mängderna noterats under åren 2000 (t ex (t ex max 62 100 stickmyggor per fällnatt i max 62 100 stickmyggor per fällnatt i Sälja, Sälja, 57 100 stickmyggor per fällnatt i 21 500 stickmyggor per fällnatt i Hadeholm), Valmbäcken), 2002 (t ex max 39 000 2005 (max 16 700 stickmyggor per fällnatt i stickmyggor per fällnatt i Ormpussen), 2005 Sevallbo), 2010 (t ex max 5 000 stickmyggor (t ex 14 800 stickmyggor per fällnatt i per fällnatt i Kågbo, 6 300 stickmyggor per Gysinge), 2008 (t ex max 77 000 fällnatt i Mehedeby) och 2012 (t ex max stickmyggor per fällnatt i Fågle), 2009 (t ex 6 700 stickmyggor per fällnatt i max 20 700 stickmyggor per fällnatt i Ista, Sandnäsbadet, max 7 400 stickmygor per max 53 900 stickmyggor per fällnatt i fällnatt i Mehedeby). Sommaren 2015 Lindängsbäcken), 2010 (t ex max 59 600 fångades stora mängder översvämnings- stickmyggor per fällnatt i Bärrek, 42 500 myggor i Baggbo (6 100 stickmyggor per stickmyggor per fällnatt i Ista) och 2012 (t ex fällnatt), vid Sandnäsbadet (4 700 max 11 900 stickmygg per fällnatt i Fågle). stickmyggor per fällnatt) och på Hyttön Områden runt Huddunge är inte beroende (5 800 stickmyggor per fällnatt) vilket av vattenföringen i Dalälven utan över- motiverade en utökning av ramområden för svämningar orsakas av lokal nederbörd och bekämpning inför 2017. där kan olidliga mängder stickmyggor förekomma under andra år än i områden vid Översvämningsmyggornas ägg överlever Dalälven, t ex 2004 (max 16 200 länge i markerna vilket gör att även om det stickmyggor per fällnatt vid Hallsjön) och är flera år mellan de stora översvämningarna 2007 (max 18 350 stickmyggor per fällnatt så finns mängder av vitala ägg som kan vid Hallsjön). kläckas till larver och producera vuxna blodsugande honor. Mängden vuxna över- Området kring Färnebofjärden har den svämningsmyggor nådde olidliga mängder i högsta frekvensen av översvämningar och en del fällor som befinner sig i eller nära de mest omfattande översvämningarna i bekämpade områden under åren 2009, 2010 Nedre Dalälven och drabbas därför av de och 2012. En noggrann analys visade att det mest omfattande och mest frekventa behövs larvbekämpning med minst 60 % stickmyggproblemen. täckning av larvmiljöer inom 5 km runt en

Figur 11. Maximala mängden stickmyggor fångade med CDC-fällor under en natt placerade i de östra ramområdena under åren 2000 till 2016. För året 2000 finns bara data för utvalda studie- områden, men det är möjligt att liknande mängder förekom även i andra delar av området under detta år. fälla för att garantera mindre än 5 000 och max 100 stickmygg per fällnatt i Bärrek. stickmyggor per fällnatt och minst 95 % Under 2015 förekom tre översvämningarna täckning för att kunna garantera mindre än mellan maj och augusti varav två mycket 1 000 stickmyggor per fällnatt (Schäfer och stora översvämningar. Myggmängderna var Lundström 2014). Betydligt lägre täcknings- låga på de flesta ställen runt Nedre Dalälven grad uppnåddes inom 5 km från dessa fällor förutom de områden som inkluderades som under dessa år. Under 2014 ingick nya nya ramområden i ansökan angående bekämpningsområden vid Färnebofjärden bekämpning av översvämningsmyggor 2016 vilket ökade täckningsgraden vid fällorna och även 2017. Ista och Bärrek. Myggmängderna var låga med max 1 290 stickmygg per fällnatt i Ista

3.4 Befolkningens livssituation under för att hjälpa befolkningen med bekämpning mygginvasion av översvämningsmyggorna. De återkommande och olidliga stickmygg- Vid stora problem med stickmyggor så problemen påverkar hela livssituationen för förväntas befolkningen använda de medel såväl bofasta, som besökare och djur som finns för personligt skydd och det är (Lundström & Schäfer 2015b). Det är till därför möjligt att använda försäljning av exempel svårt att få släkten att komma på myggmedel som ett mått på människornas besök sommartid, barnen klarar inte av att frustration och behov av skydd. Vi valde ut vara utomhus och leka och bada, det är ICA och Konsumbutiker med en om- deprimerande att tvingas tillbringa sättning på 15 till 40 miljoner kr per år, dels i sommaren inomhus när man är i sin stuga tätorter inom aktuellt område (Österfärnebo, för att njuta av sommarens ledighet, Heby, Tärnsjö, Söderfors), dels i tätorter utomhusarbete försvårades eller omöjlig- utanför det aktuella området (Gävle och gjordes. Tröttnar man på situationen och Valbo), och bad om uppgifter på intäkter för försöker sälja sitt hus finns dessutom en myggmedel under våren och sommaren tydlig risk att behöva sälja till underpris då 2000. Betydligt mer myggmedel såldes från många potentiella köpare skyr stickmyggrika butiker i Österfärnebo (38 000 kr), Tärnsjö områden. Dokumentationen visar utom alla (38 000 till 39 000 kr), Söderfors (17 000 kr) tvivel att verksamheten med reduktion av och Heby (4 000 till 13 000 kr), än från mängden översvämningsmyggor måste butiker i Gävle (500 kr) och Valbo (800 kr). genomföras av tvingande orsaker som har Att tvingas till en vinterliknande tillvaro ett väsentligt allmänintresse. under flera sommarmånader i följd är Befolkningen vid Färnebofjärden har enligt mycket tungt och påfrestande, speciellt för egen utsago drabbats av olidliga mängder barnen. Undersökningen ger följande stickmyggor under decennier och även fört indikatorer på stickmyggplågans hämmande fram klagomål om problemen de orsakar inverkan på det normala levnadsmönstret samt påtalat behovet av stickmygg- för människorna i området kring Nedre bekämpning. Befolkningens frustration över Dalälven. myggsituationen har under 1980-talet och Under perioden juni till och med september 1990-talet kanaliserats i arbetsgrupper, 2000 tvingades ofta både dagis och förskolor projekt och omfattande namninsamlingar i att ställa in de dagliga utevistelserna på mer eller mindre desperata försök att få grund av att barnen inte stod ut med de hjälp med någon form av stickmygg- mycket stora mängderna stickmyggor. Från bekämpning. Desperationen över den de uppgifter som förmedlats av ansvariga för olidliga stickmyggplågan kulminerade under dessa verksamheter i Tärnsjö och Öster- sommaren 2000 då ett par ovanligt kraftfulla färnebo beräknas att 1 900 dagliga ute- översvämningar producerade så stora vistelser har ställts in som direkt följd av mängder översvämningsmyggor att alla stickmyggplågan. möjligheter till utomhusaktiviteter spolie- rades under i stort sett hela sommaren och De lokala idrottsföreningarna fyller en viktig hösten. Dessa översvämningsmyggor var en funktion för många ungdomar och fotboll är katastrof som drabbade såväl fast boende, den största idrotten i området. Den mycket som stugägare och besökare. Alla som stora mängden stickmyggor under befann sig i området under denna sommar sommaren 2000 medförde att Tärnsjö IF kan vittna om den fruktansvärda stickmygg- tvingades ställa in eller flytta 10 fotbolls- situationen och ingen har lust att drabbas matcher, ungdomarna tränade bara 60 % av igen. Dåvarande miljöminister Kjell Larsson normalt och publiken minskade med 55 till besökte personligen Österfärnebo och Östa 69 %. För Österfärnebo IF ställdes fem vid Färnebofjärden under augusti 2000 och matcher in samt 10 gemensamma såg behovet av att skjuta till statliga medel träningspass och det var svårt att få 32 ungdomslagen att träna. för långsiktig försämring av psykisk hälsa hos boende i områden som exponeras för Även om det inte finns någon tillgänglig statistik så har dock personal på lokala stora mängder översvämningsmygg och en vårdcentraler informerat om ett ökat antal rubbning i platsanknytning. Man kan utifrån patienter, vanligen barn, med behov av sådana konsekvenser befara avfolkning från medel mot klåda, medel mot allergi, eller högt exponerade orter som varit antibiotika mot infektioner i ”sönderkliade” kontinuerligt bebodda i flera hundra år. stickmyggbett. På uppdrag av Naturvårdsverket genom- Under de följande somrarna har mängden fördes 2015 en utredning om hur stickmyggor vid Nedre Dalälven varierat friluftsliv, utomhusidrott och naturturism kraftigt mellan områden, år och veckor i påverkas av översvämningsmyggor och hur relation till översvämningarnas antal och de påverkas av bekämpning av översväm- omfattning under växtsäsongen. Såväl data ningsmyggor (Lindhagen et al. 2015). från vår årliga monitoring av stickmyggor Slutsatsen av utredningen blev att i princip (http://www.mygg.se) som kontakter med alla friluftsaktiviteter, all utomhusidrott och boende och besökare vid Nedre Dalälven all naturturism hämnas kraftigt då det blir visar att problemen med översvämnings- mycket översvämningsmyggor, så att myggor inte är begränsat till Färnebofjärden översvämningsmygg måste begränsas för att utan förekommer i flera områden inom de kunna bedriva friluftsliv. Utredningen kom sju kommunerna. Några somrar har också fram till att bland närboende finns ett inneburit så stora stickmyggproblem i andra stort förtroende för metoden att begränsa områden att de behövt inkluderats i översvämningsmyggen genom spridning av ramområden för bekämpning av över- Bti mot larverna. svämningsmyggor. De mycket omfattande översvämningarna under sommaren 2015 3.5 Översvämningsmyggornas effekter visade exempelvis att kläckningsområden på samhällsekonomin nära Baggbo och Smedsäng, nära Ön i Hedesundafjärden, samt nära Hyttön Nedre Dalälven är uppdelat på sju orsakade mycket stora problem med kommuner (Avesta, Sala, Heby, Sandviken, översvämningsmyggor. Tierp, Gävle och Älvkarleby) och fyra län (Dalarna, Västmanland, Gävleborg och Efter sommaren 2009 genomfördes ett Uppsala). Det totala antalet drabbade av examensarbete vid Institutionen för översvämningsmyggor kring de ramområden psykologi, Uppsala universitet, som som ligger inom Natura 2000 är 11 300 utvärderade upplevelser av att i sin boende- personer och kring alla ramområden (inte miljö (vid Nedre Dalälven) om och om igen bara Natura 2000) uppgår antalet mygg- exponeras för stora mängder översväm- drabbade till 23 000 personer inom 5 km ningsmyggor (Nordström 2010). Expone- och 54 500 personer inom 10 km (Schäfer & ringsgraden för översvämningsmyggor har Lundström 2016). En del av befolkningen en stor betydelse för upplevd grad av ångest, livnär sig på jord- eller skogsbruk, men här depression och livstillfredsställelse hos finns också en betydande mängd småföretag människor vid Nedre Dalälven. Jämförelse inom ett flertal branscher som dagligvaru- av boendemiljö och psykisk hälsa mellan handel, turistnäringen, samt skolor, dagis, orter med olika grad av exponering för över- äldrevård, etc. svämningsmyggor visade att hög grad av exponering kopplas till att skattningar för Vi har genom intervjuer med utvalda yrkes- depression ökar till ”gränsfall för indikation på grupper försökt generera kunskap om hur depression”, samt att skattningar för ångest olika verksamheter påverkas av de stora ökar till att ”överskrida gränsvärdet för indikation mängderna översvämningsmyggor. Vid på klinisk ångest”. Konsekvensen är en risk dessa intervjuer har vi fokuserat på de effekter som kunde observeras under som- 33 maren 2000 för orter kring Färnebofjärden Uppsala och Stockholm. Under myggsäsong och Hedesundafjärden. Representanter för var vissa fastigheter osäljbara. Möjligen har campingplatser och konferensanläggningar medias rapportering om kraftigt minskade inom området rapporterar att stick- stickmyggproblem i Österfärnebo, Tärnsjö myggplågan orsakat omsättningsminskningar och Huddunge efter biologisk bekämpning på 30 till 80 % (motsvarar 5 900 gästnätter). av översvämningsmyggor under senare år För konferensanläggningar rapporteras sju haft en positiv effekt på potentiella köpares uteblivna konferenser vilket motsvarar 610 inställning till investeringar i området kring gästnätter. Den totala minskningen av Nedre Dalälven. antalet gästnätter beräknades till 6 510 Det är svårt att ta fram fakta om hur och i gästnätter under sommaren 2000. Represen- vilken omfattning samhällsekonomin i tanter för övrigt näringsliv uppger omsätt- samtliga områden påverkas av de stora ningsminskningar från 0 till 40 %. mängderna översvämningsmyggor. Samhäl- Det var svårt att bedriva viss verksamhet, lets ekonomi är helt beroende av ett främst professionell måleriverksamhet, tillräckligt stort befolkningsunderlag. Befolk- under juni till och med september. Försälj- ningen vid Nedre Dalälven är mycket ning av fiskekort minskade med 30 till 50 %. medveten om betydelsen av en levande och Anmärkningsvärt är också att friluftsturis- dynamisk byggd och satsar aktivt inom sina terna helt uteblivit och att turismen i om- lokala utvecklingsgrupper (aktiva utveck- rådet endast bestod av dagsturister. I lingsgrupper finns exempelvis i Mehedeby, allmänhet fanns efter den myggrika som- Huddunge, Tärnsjö, Österfärnebo, etc) på maren 2000 en stor tveksamhet till affärs- att attrahera barnfamiljer till området. De utveckling och nyetablering inom turist- omfattande stickmyggproblemen riskerar att branschen för samhällen som ligger nära orsaka minskad inflyttning vilket kan Färnebofjärden, Hedesundafjärden och medföra svåra konsekvenser för samhällets Bramsöfjärden. Det är troligt att stora mäng- existens. Beträffande husdjur och stickmygg- der översvämningsmyggor på liknande sätt problem har vi varit i kontakt med enskilda påverkar förutsättningarna för turism och företagare inom de areella näringarna. andra verksamheter i Sonnboviken, Området har flera hästägare som vittnar om Jädersholmar, Leknäs, Tyttbo, Bännbäck hur hästarna plågas av de stora mängderna samt Möklinta och närliggande områden. stickmyggor, samt hur de försökt minska Dock är det mer osäkert om översvämnings- problemen genom att smörja hästarna med myggorna även drabbat centralorten Avesta myggmedel (repellenter). Bönder med som ligger 5 km väster om det myggprodu- mjölkbesättningar/köttdjur anser inte att cerande området. nötboskapen plågas i någon större om- Mäklarförbundet har en mycket omfattande fattning, men en bonde uppger att väggarna i dokumentation över fastighetspriser över lagården täcktes av en grå ludd av stick- hela landet vilken mäklare kan använda för myggor. Dagligen användes Radar spray för att bedöma marknadsvärde på en given att minska mängden stickmyggor. Som en fastighet inom ett givet område. Vi tog anekdot kan nämnas att en hundägare i kontakt med en mäklare under vintern Hallsjö berättade att hunden vägrade gå ut 2000/2001 och frågade dels om marknads- för att göra sina behov när stickmyggplågan värdet på fastigheter inom Nedre Dalälven var som värst. mellan Avesta och Älvkarleby, dels när Angående problem för tamdjur har vi varit i under året som det är mest gynnsamt att kontakt med såväl företrädare för LRF som sälja fastigheter i detta område. Mäklaren enskilda företagare inom de areella bedömde att områdets fastighetspriser låg näringarna. Samma mönster går igen även 200 000 kr lägre per fastighet i älvnära här, det har varit nödvändigt att smörja in områden jämfört med fastighetspriser i hästar med myggmedel, hela mjölk- andra områden på motsvarande avstånd från besättningar har måst stallas dygnet runt 34 månadsvis och i ladugårdarna har insekti- potentiell bekämpningsmetod mot stick- cider av typen Radar kommit till flitig myggor), som är extremt artspecifik och helt användning. Från Bärrek finns det uppgifter utan direkt miljöpåverkan att fåren lägger sig ned när benen angrips av Vår val av bekämpningsmedel mot Aedes stickmygg, men då hindras deras betning av sticticus vid Nedre Dalälven är fortfarande det gräs. registrerade biologiska bekämpningsmedlet VectoBac G (Reg nr 4889) med protein- 4. Val av bekämpningsmedel kristaller producerade av bakterien Bacillus thuringiensis israelensis (Bti) som aktiv och metod beståndsdel. 4.1 Bekämpningsmetoder Bekämpningsmetoder mot stickmyggor kan 4.3 Bti är ett selektivt biologiskt indelas i biologisk bekämpning, bekämpning bekämpningsmedel genom miljöförändring, kemisk bekämp- Bacillus thuringiensis israelensis (Bti) är en aerob ning, mekanisk bekämpning, och andra saprofytisk bakterie med omfattande bekämpningsmetoder (Becker et al. 2010). geografisk utbredning över stora delar av Dessutom kan man försöka förbättra världen och Bti förekommer naturligt även i situationen genom personligt skydd. Dalälvsområdet (Eskils & Lövgren 1997). Vid val av bekämpningsmetod är det helt Vid sporulering bildar bakterien protein- avgörande att veta vilken art som orsakar kristaller av ett pretoxin som kan omvandlas problemet. Med denna utgångspunkt kan till substanser med specifik toxisk effekt mot man välja bland metoder som fungerar för mygglarver, främst av familjerna stickmyggor problemarten, samt i slutänden välja den och knott. Den genetiska informationen för bekämpningsmetod som är minst miljöpå- produktion av detta pretoxin består av fyra verkande. större och två mindre gener, samtliga lokaliserade till en av bakteriens största plasmider. En basisk miljö (högt pH) krävs 4.2 Stickmyggarter som skall bekämpas för att lösa upp kristallen och därefter Våra undersökningar i de sju kommunerna behöver pretoxinet klyvas i mindre delar av vid Nedre Dalälven visar tydligt att Aedes specifika enzymer innan de fyra aktiverade sticticus är den art som främst behöver toxinerna angriper celler i mygglarvens bekämpas. Även Aedes rossicus, Aedes cinereus tarmkanal. Toxinerna agerar synergistiskt, och Aedes vexans förekommer tidvis i stor fäster vid specifika epitoper på tarmkanalens mängd i området. Dessa fyra arter av över- epitelceller, skapar kanaler i cellmembranen svämningsmyggor förekommer ofta i samma som medför att cellerna kollapsar, hål bildas miljö och inkluderas i bekämpningen när i tarmkanaler så tarminnehåll och kropps- larverna förekommer tillsammans. Svenska vätska blandas vilket leder till att mygglarven myndigheter har höga ambitioner att skydda avlider. miljön vilket medför strikta restriktioner vid Ingen resistensutveckling har observeras hos användning av bekämpningsmedel, och viss stickmyggor i områden som flera gånger begränsning i valet av möjliga bekämpnings- årligen under 15 år behandlats med Bti metoder mot Aedes sticticus och andra (Ludwig & Becker 1997). Att stickmyggor översvämningsmyggor. Hittills fanns bara normalt inte utvecklar resistens mot Bti biologisk bekämpning och bekämpning beror på samspelet mellan de fyra toxiner genom miljöförändring att välja bland, men som aktiveras i mygglarvens tarmkanal under 2014 har det tillkommit ytterligare en (Becker et al. 2010, Wirth et al. 1997, 2005, bekämpningsmetod med potential för Perez et al. 2005). Det finns rapporter om utveckling mot översvämningsmyggor (se enstaka stickmyggpopulationer där 2-3 ggr vidare 8.4 Sterile Insect Technique - en ny högre dos krävs i laboratorietest för att 35 inducera hög mortalitet (Alkiner et al. 2009, 2009, 2010). Bti anses som den i särklass Paris et al. 2010), och en rapport om mer säkraste metoden att bekämpa stickmyggor- höggradig resistens hos Culex pipiens (Paul et nas larver i våtmarker. al 2005). Dessa rapporter om eventuell Biologisk bekämpning med Bti mot låggradig resistens hos enstaka populationer stickmygglarver av främst släktena Aedes och anses inte påverka den generella slutsatsen Culex utförs regelbundet sedan flera decen- om extremt låg risk för resistensutveckling nier i ett antal Europeiska länder (Tyskland, mot Bti hos stickmyggor (Ferreria & Silva- Schweiz, Italien, Portugal, Spanien, Filha 2013). Frankrike, Bosnien, Serbien, Rumänien, De aktiverade toxinerna och deras mycket Turkiet), i ett stort antal stater i USA, i komplexa interaktioner med målstrukturer Kanada, samt i många andra länder (Schäfer på cellytor är viktiga orsaker till att ingen 2003). Generellt har detta resulterat i god biologiskt meningsfull resistensutveckling kontroll av stickmyggor utan att orsaka mot Bti har observerats hos stickmyggor negativa effekter hos andra organismer. (Ferreria & Silva-Filha 2013). Detaljerade Land och Miland (2015) antyder att experiment med en laboratoriestam av Aedes användning av Bti mot stickmygglarver inte aegypti som selekterats för resistens mot Bti leder till den önskade minskningen av visar att fitnesskostnaderna för Bti-resistens mängden vuxna stickmyggor. De stödjer sig är mycket höga och slår mot alla stick- på en review-artikeln som handlar om myggans utvecklingsstadier (Paris et al., bekämpning av tropiska stickmyggarter som 2011a). Denna franska forskargrupp har sprider denguevirus (Boyce et al. 2013). under lång tid kartlagt gener för Bti-resistens Argumentationen är inte relevant eftersom hos stickmyggor och hittat ett stort antal dessa stickmyggor skiljer sig markant från potentiella sådana (Bonin et al., 2009, Paris Aedes sticticus vad gäller ekologi, habitat och et al., 2011b, 2012, Tetreau et al., 2012, betende. De tropiska stickmyggarterna Aedes Despres et al., 2014, Bonin et al., 2009, aegypti och Aedes albopictus, förekommer i lågt 2015). Forskargruppen bedömer dock att de antal i såväl stadsmiljöer som landsbygd och höga fitnesskostnaderna gör det närmast utnyttjar alla upptänkliga små vatten- omöjligt för stickmyggor i tempererat klimat behållare (blomkrukor, plastpåsar, bambu- att utveckla resistens mot Bti och även för stumpar, vaser, flaskor, burkar, etc) vilket stickmyggor i tropiska området är resistens- gör det extremt svårt att hitta deras larver utveckling mot Bti mycket svårt och komp- vilket krävs för bekämpning med Bti. licerat (Paris et al., 2011a, Despres et al., Översvämningsmyggan Aedes sticticus, som 2014). Utveckling av rekombinanta bakterie- bekämpas med Bti vid Nedre Dalälven, stammar (Wirth et al. 2010) och fynd av ny utvecklar enorma populationer efter Bti-liknade bakteriestam med gener för fyra översvämningar och larverna förekommer tidigare okända toxiner verksamma mot uteslutande i flacka översvämningsområden stickmyggor öppnar för hantering av under översvämningen. Eftersom vi har eventuell framtida uppkomst av Bti-resistens extremt säker och överskådlig information (Zhang et al., 2012). om var och när larverna förekommer, och Ett mycket stort antal studier, både labora- därmed kan applicera Bti vid rätt tidpunkt torieexperiment och fältexperiment, utförda och där larverna förekommer, så erhålls en av många olika forskargrupper har sam- mycket kraftig reduktion av antal larver stämmigt visat att riktad bekämpning med vilket leder till en kraftig minskning av Bti mot stickmyggor kan utföras utan mängden vuxna Aedes sticticus. observerbara negativa effekter för andra För att praktiskt utföra en lyckad bekämp- organismer (Becker et al. 2010, Boisvert & ning med Bti mot stickmyggor krävs Boisvert 2000, Caquet et al. 2011, Lacey detaljerad kännedom om vilken art som skall 2007, Lagadic et al. 2014, 2016, Lundström bekämpas, om kläckningsplatsernas geografi, et al. 2010a, 2010b, Persson Vinnersten et al. 36 samt om tidpunkten när de tidiga larv- Bärrek, Österfärnebo, Gysinge, Norr stadierna är aktiva. Den korta varaktigheten Ekedal, Östa, Tärnsjö, Kerstinbo och för Bti i miljön medför att bekämpningen Huddunge (Figur 4, 5 och 6), vid Sälja, rent tidsmässigt måste utföras med mycket Baggbo, Ålbo, Hedesunda, Ön, Sevallbo och hög precision. Normalt handlar det om 6 till Dalkarlsbo (Figur 7), samt Kågbo, 10 dygn från kläckning av larver till dess att Mehedeby och Hyttön (Figur 8). Kart- bekämpningen måste vara utförd för att få läggning av potentiella översvämningsvåt- avsedd effekt. marker med hjälp av terrängkartor, orto- Materialet som ska användas benämns foton, digital terrängmodell (DTM) samt till VectoBac G och består av torkad och finför- fots genom inmätning med GPS visar att delad kultur av Bti som fästs vid torkade inom ramområden på totalt 11 671 ha kan fragment (pellets) av majskolvens vedartade stickmygglarver behöva bekämpas. kärna med hjälp av majsolja. VectoBac G är godkänd av Kemikalieinspektion som biolo- 5.2 Tidsintervall och bedömning av giskt bekämpningsmedel mot stickmyggor behov (reg nr 4889). Effekten av Bti är kortvarig mot larver av översvämningsmyggor (24 till 48 timmar) 4.4 Områdets tillgänglighet och val av eftersom det kristallina pretoxinet bryts ner spridningsmetod mycket snabbt i miljön. Den snabba De temporära våtmarker som producerar nedbrytningen är positiv för miljön men stora mängder Aedes sticticus är vid över- innebär att bekämpningen behöver upprepas svämning mycket svårtillgängliga vilket efter varje mer omfattande kläckning av innebär att stickmygglarverna normalt inte översvämningsmygglarver. Översvämningar kan bekämpas manuellt. Därför behöver under växtperioden kan producera stora till enorma mängder av översvämningsmyggor i bekämpningen utföras från fordon. Sprid- ningsaggregat kan monteras på båt, amfibie- de flacka låglänta våtmarkerna. Vårfloden fordon, flygplan och helikopter. Risken för (slutet av april till mitten juni) kan redan markslitage och kraftig störning av djurlivet under april leda till produktion av Aedes vid markbaserad bekämpning från fordon sticticus och Aedes cinereus i nära anslutning till innebär dock att flygburen bekämpning är de skogsmyggor som bara utvecklar en det mest skonsamma alternativet. Bekämp- generation per år. Med varierande tidsinter- ning från helikopter förordas eftersom vall inträffar dessutom sommaröversväm- metoden kombinerar snabbhet med ningar (slutet av juni till augusti) som enbart precision och låg risk för störning av djur- producerar översvämningsmyggor. Behovet livet. Helikopter kan också nyttja landnings- av kontrollåtgärder varierar därför i relation och lastningsplatser nära våtmarkerna vilket till översvämningarnas frekvens och omfattning under växtsäsongen. Samtliga minskar antalet transportflygningar över områden som inte skall bekämpas. potentiella bekämpningsområden som ingår i denna ansökan har besökts vid flera tillfällen och bedöms kunna producera stora 5. Spridning av VectoBac G över till enorma mängder översvämningsmyggor våtmarker från helikopter vid översvämning under växtsäsongen. 5.1 Lokalisering och omfattning Det komplicerade översvämningsmönstret gör det omöjligt att förutsäga när, hur ofta Insatsen planeras till periodvis översväm- och hur stora översvämningar som kommer made låglänta våtmarksområden vid att inträffa under en säsong. Förändringar av Jädersholmar, Jularbo, Sonnboviken, vattennivåer följs kontinuerligt under Näckenbäck, Leknäs, Bännbäck, Tyttbo, barmarksperioden och vid varje översväm- Möklinta och Hallaren (Figur 1, 2 och 3), vid ning under april till och med augusti utför

37 personal vid Biologisk Myggkontroll använda VectoBac G i dosen 13 ± 2 kg/ha kvantitativ provtagning av stickmygglarver (11 – 15 kg/ha). för bedömning av eventuellt behov av Effekten på mygglarver är beroende av bekämpning. Denna larvprovtagning utförs i dosering och varierar mellan familjer av de grunda delarna av översvämmade myggor (underordningen Nematocera). För områden inom ramområdet för mygg- bekämpning av stickmyggor (familjen bekämpning (Figur 1-7). Bekämpning är Culicidae) används VectoBac G i dosen ca aktuell när det förekommer mer än fyra 13 kg/ha, men för motsvarande effekt på stickmygglarver per liter vatten inom stora fjädermyggor (familjen Chironomidae) krävs vattenytor, eller mer än 50 larver per liter 169 kg/ha till 975 kg/ha eller 13 – 75 gånger inom mindre vattensamlingar eller diken högre dos. Den metod som Biologisk (Becker et al. 1996, Kemikalieinspektionens Myggkontroll använder för spridning av godkännande av VectoBac G reg nr 4889). VectoBac G innebär en mycket låg risk för Varierande mängd stickmygglarver mellan feldosering och garanterar att kraftig över- olika delar av ett potentiellt bekämp- dosering inte kan inträffa. ningsområde medför att vi behöver besöka flera provytor och ta 10 prov inom varje Den mängd VectoBac G som behöver provyta för att få den överblick som krävs användas för bekämpning av stickmyggor i för en samlad bedömning av bekämpnings- berörda områden kan variera mycket mellan behov. Ungefär 24 timmar efter genomförd åren beroende på antal översvämningar och bekämpningsinsats mot larver av översväm- översvämningarnas omfattning. Upp till ningsmyggor utförs återigen larvprovtagning 200 000 kg VectoBac G kan behöva spridas i de grunda delarna av översvämmade över våtmarker i berörda områden vid upp områden där bekämpning utförts för att till en stor och tre mindre översvämningar utvärdera effekten på målorganismerna. under en säsong. Inför en insats behövs dessutom detaljerad kunskap om exakt position och storlek hos 5.4 Utförande av bekämpning de våtmarksarealer som skall behandlas. För spridning av VectoBac G används Denna information extraheras ur vår DTM, helikopter som flyger över det aktuella tidigare kartläggningar och genom utökad området vid ett tillfälle per insats. kartläggning direkt i fält med hjälp av GPS i Landnings- och lastningspunkter nära direkt anslutning till bekämpningsinsatsen. aktuella bekämpningsområden kommer att Baserat på resultaten från mätningar av användas vid insatserna. mängden mygglarver och de översvämmade ytornas storlek görs en erfarenhetsmässig Piloten får digitaliserad information (visas på bedömning av bekämpningsbehovet i varje bildskärm i helikoptern) över exakt vilka potentiellt bekämpningsområde. områden som skall behandlas samt instruk- tion om dosering och eventuella förbehåll för områden som inte får överflygas. Efter 5.3 Maximalt behov av det biologiska genomförd spridning överlämnar piloten bekämpningsmedlet VectoBac G detaljerad digitaliserad information om Utförda kalibreringar visar att VectoBac G helikopterns flygrörelser under spridning. kan spridas med relativt låg variation och Flygrutten analyseras omgående av bekämp- hög precision från helikopter när den flyger i ningsledare för att utvärdera täckningsgrad parallella stråk med 15 - 30 m avstånd. Prov- och precision. bekämpning under juni 2001 visade Helikoptern flyger med en jämn hastighet på dessutom att 13 kg VectoBac G/ha) gav 60 knop (ca 100 km/h) i raka linjer på ca relativt tillfredsställande kontroll (98 %) av 40 m höjd för att åstadkomma en jämn Aedes sticticus larver i vegetationstyper där fördelning av VectoBac G. Vid högre höjd bekämpning kan bli aktuell. Vi avser att ökar risken för vindavdrift vilket sänker 38 precisionen. Flygtiden är ca en ha per minut toxiner, med något varierande och helikoptern kan sprida VectoBac G över verkningsmekanismer, aktiveras och ca 50 ha efter varje lastning. angriper magtarmkanalens celler så att Vid den bekämpning som genomfördes cellmembranet förstörs och cellen faller under maj 2003 i områden vid Österfärnebo sönder. Hålen som bildas i larvens mag- såg vi att det under vissa omständigheter tarmkanal gör att tarminnehållet kommer ut skulle vara möjligt och rent av önskvärt att i kroppshålan och larven avlider. utföra bekämpning för hand. Att sprida Bti är akut toxiskt endast för en begränsad VectoBac G för hand skulle vara ett bra grupp av insekter inom ordningen Diptera komplement dels i dikade områden när alla underordningen Nematocera (Boisvert & mygglarver finns i diken, dels i vissa mindre Boisvert 2000). Den toxiska effekten slår vattensamlingar nära bebyggelse. Spridning mot larver av ett fåtal familjer inom under- för hand kan under dessa omständigheter ordningen Nematocera. Känsligast är larver vara effektivare än spridning från helikopter, av familjen Culicidae (stickmyggor) som dvs. ge effektiv kontroll av översvämnings- förekommer i stillastående temporära vatten myggor med en mindre mängd VectoBac G. och larver av familjen Simuliidae (knott) som endast förekommer i rinnande vatten. Bekämpning av översvämningsmygglarver 6. Bedömning av stickmygg- utförs endast i grunda vegetationsrika bekämpningens miljökon- översvämningsvåtmarker där granulatet sekvenser sedimenterar vilket medför att medlet inte kan transporteras till rinnande vatten och 6.1 Direkta toxiska effekter av Bti på påverka knottlarver. Vid kraftigt ökad dos är icke-mål organismer Bti även toxiskt för akvatiska larver av Forskning kring potentiella biologiska Chironomidae (fjädermyggor) inom bekämpningsmedel mot stickmygglarver i underfamiljen Chironominae (Boisvert & Israel under 1976 resulterade i det första Boisvert 2000). Vid kraftigt ökad dosering fyndet av Bti i en vattenpöl med döda kan Bti användas för kontroll av Chironomus mygglarver (Goldberg & Margalit 1977, spp och andra Chironominae (Ali et al. 1981, Barjac 1978, Margalit 1990). Experiment Sinegre et al. 1990, Pont et al. 1999, visade att den var mycket toxisk för Vaughan et al. 2008). Vid mycket kraftigt stickmygglarver. Detta fynd startade en ökad dos kan Bti även vara toxiskt för intensiv period av forsknings- och utveck- ytterligare fem myggfamiljer Dixidae (u- lingsarbete för att undersöka om och hur Bti myggor), Tipulidae (harkrankar), Psycho- påverkade olika typer av organismer, för att didae (fjärilsmyggor), Sciaridae (sorgmyggor) klarlägga verkningsmekanismer, samt för att och Ceratopogonidae (svidknott) som utveckla odlings och applikationstekniker. förekommer i våtmarker (WHO 1981, Back Den aktiva beståndsdelen är ett pretoxin et al. 1985, Houston et al. 1989, Smits & som förekommer i form av svårlösliga Vlug 1990, Keil 1991, Becker & Margalit proteinkristaller som produceras av bak- 1993). terien Bti (Boisvert & Boisvert 2000). Den Bti är inte toxiskt för övriga evertebrater och specifika verkningsmekanismen kräver att vertebrater, varken vid den dosering som proteinkristallerna sväljs, att magtarm- används mot stickmygglarver eller vid kanalen har en basisk miljö med minst pH 9 mångfaldigt (10-20 ggr) ökad dos. Intag av så kristallen löses till fritt pretoxin, att sådana mängder Bti är inte skadligt för specifika proteinaser förekommer i mag- övriga familjer av ordningen Diptera tarmkanalen och klyver pretoxinet till fyra (tvåvingar), ej heller för insekter av ord- toxiner, samt att magtarmkanalens celler har ningarna Collembola (hoppstjärtar), Coleop- receptorer som binder till de toxiska tera (skalbaggar), Odonata (trollsländor), substanser som frigjorts och aktiverats. Flera Trichoptera (nattsländor), Heteroptera 39

(skinnbaggar) samt Ephemeroptera (dag- observerade ökad mortalitet hos dessa sländor) (Boisvert & Boisvert 2000). Toxiska kräftdjur vid exponering i kemiskt rent effekter av sådana mängder Bti har inte vatten för 12 ggr, 58 ggr och 115 ggr den observerats hos mollusker (sniglar, snäckor koncentration som används mot och musslor), maskar, kräftdjur eller andra stickmyggor vid Nedre Dalälven. Samman- evertebrater (Boisvert & Boisvert 2000, Eder taget visar detta experiment att den dosering & Schönbrunner 2010, Lagadic et al. 2014). som används vid bekämpning av Ingen mortalitet från Bti observerades hos översvämningsmyggornas larver vid Nedre kräftdjuret Daphnia pulex som exponerats i Dalälven inte riskerar orsaka några negativa behållare placerade i naturlig våtmarksmiljö ekologiska effekter på små kräftdjur. (Duchet et al. 2008). Inte heller några Långtidsstudier av insektsfaunan i översväm- subletala effekter av Bti kunde påvisas hos ningsområden med och utan Bti-baserad Daphnia pulex och Daphnia magna exponerade stickmyggbekämpning vid Nedre Dalälven för Bti (Duchet et al., 2010). Inga direkta ger inga indikationer på några negativa toxiska effekter har observerats hos fåglar, effekter varken på kort eller på lång sikt däggdjur eller fiskar. Det kan noteras att (Persson Vinnersten et al. 2009, 2010, Lund- WHO har godkänt att Bti får användas som ström et al. 2010a, 2010b). Fjädermyggorna tillsats i dricksvatten för människor (WHO från dessa studier identifierades ända fram 1999). till art, vilket är unikt för en så stor studie, Experimentell exponering av den sydameri- och även för denna, den mest känsliga kanska grodan Leptodactylus latrans för gruppen av icke-målorganismer, saknades extremt hög koncentration av Bti i någon respons som tyder på betydande larvstadiet (Lajmanovich et al., 2015), visade negativ effekt av bekämpningen (Lundström en ”no-observed-effect-concentration” (NOEC) på et al. 2010a, 2010b) (se vidare kap 9.2). 3 000 ITU/l, ”lowest-observed-effect-concentration” En grupp av forskare i Minnesota, USA, (LOEC) på 6 000 ITU/l och LC50 på 26 940 undersökte om mycket intensiv användning ITU/l. Dessa koncentrationer är 200 ggr, av Bti mot stickmygglarver under lång tid 400 ggr respektive 1 796 ggr högre än den påverkade insekter i våtmarker. Den första Bti-dosering som används vid bekämpning delstudien publicerades 1998 och här drog av Aedes sticticus med VectoBac G vid Nedre man slutsatsen att tre år av bekämpning Dalälven. Resultaten befäster den allmänna innebar betydande negativa effekter på ståndpunkten att Bti doserat för fjädermyggor och många andra grupper av bekämpning av stickmyggor inte är något insekter (Hershey et al. 1998). Men detta var problem för groddjur. ett för forskarsamhället mycket oväntat Spanska forskare samlade in små kräftdjur resultat som därför behövde verifieras av (Tropocyclops prasinus, Acantocyclops americanus, andra forskargrupper alternativt styrkas av Ceriodaphnia reticulata, Chydros sphaericus, ytterligare några års studier i Minnesota. Daphnia pulex), placerade dem i kemiskt rent Som en konsekvens av den vetenskapliga vatten och exponerade för höga koncen- kritiken utvidgades den ursprungliga studien trationer av Bti (Olmo et al. 2016). Vid 6 ggr till att innefatta ytterligare två år med samma högre koncetration av Bti än vad som design i övrigt (Balcer et al. 1999; Read et al. används vid bekämpning av stickmyggor i 1999). Den andra delstudien kunde då inte naturliga näringsrika grunda vatten i Sverige styrka de tidigare slutsatserna, utan det kon- så observerades inga negativa effekter. staterades att inga signifikanta negativa Organiskt innehåll liksom partiklar i naturligt effekter kunde urskiljas på insektsamhället. vatten binder en hel del Bti, så därför visar Inte heller total massa av chironomider detta experiment att dessa kräftdjur inte påverkades av bekämpningen, även om vissa skulle påverkas även om de utsattes för chironomidgrupper påverkades negativt av betydligt högre koncentrationer av Bti i en behandlingen medan andra hade en högre naturlig akvatisk miljö. Olmo et al (2016) förekomst i behandlade områden. Den 40 markanta skillnaden i resultat mellan pub- oönskade effekter på icke-målorganismer. likationen av Hershey et al. (1998), jämfört Detta är delvis korrekt men det kan inte med rapporterna från Balcer et al. (1999) alltid styrkas att Bti orsakade den observe- och Read et al. (1999) är inte helt utredd. rade effekten. Exempelvis nämns ett fall av Det finns flera potentiella förklaringar och mortalitet hos fisk som vid experiment fått den troligaste är en felbedömning av den mycket stor mängd bakteriepulver av Bti i översvämmade ytan med en rejäl över- vattnet – dödsorsaken var dock inte förgift- dosering av Bti som följd. Men klart är att ning utan kvävning då bakteriepulvret resultaten från studien av Hershey et al. fastnade i gälarna och kvävde fisken. (1998) inte kan anses tillförlitliga. Det har förts fram att bakterier av släktet Eventuell påverkan av Bti på icke-mål Bacillus kan vara farliga för däggdjur, dels för organismer har även studerats under flera år att arten Bacillus anthracis är en högvirulent i områden vid den franska Atlant kusten och patogen, dels för att andra arter inklusive inte heller i denna studie påvisades några Bacillus cereus har isolerats från sår (se Warren negativa effekter på icke-mål organismer et al. 1984). Dessa misstankar har motiverat inklusive fjädermyggor (Caquet et al 2011). omfattande tester av patogenicitet hos olika En viktig del av studien var att undersöka stammar av Bacillus thuringiensis (inklusive Bti) effekter under kort och lång tid (7 år) på de för däggdjur. Varken råttor eller volontärer evertebrater som är viktig föda för fåglar och som åt 2x1012 respektive 3x109 bakterie- slutsatsen var att ingen av dessa evertebrater sporer per kg kroppsvikt under fem dygn påverkades av Bti-baserad bekämpning av visade några sjukdoms-tecken (Drobniewski stickmyggor (Lagadic et al. 2014, 2016). 1993). Under ”maximum challenge” experiment VectoBac G, som innehåller Bti, skall enbart exponerades möss, råttor och kaniner för spridas över noga kartlagda temporära sex olika isolat av Bti via ett flertal rutter våtmarker för specifik bekämpning av (oralt, intra-peritonealt, subkutant, intra- översvämningsmygglarver vilket innebär att cerebralt, okulärt och via aerosol) (Siegel & ytterst lite av medlet kan komma ut i djupare Shadduck 1990). Intraperitoneal injicering och mer permanenta vatten. Även om var den enda administrationen av Bti som enstaka korn av VectoBac G råkar spridas i orsakade sig-nifikant dödlighet, men enbart djupare vattenområden så kan inte en vid hög koncentration och det konstaterades extremt låg dos av Bti orsaka någon att Bti inte var betydelsefullt som patogen mortalitet hos fjädermygglarver i dessa för däggdjur. Dessa forskare drar slutsatsen områden. Dock kan Bti användas för att Bti tryggt kan användas i miljöer där såväl biologisk kontroll av fjädermygglarver men människor som andra däggdjur exponeras då krävs 13 - 75 ggr högre dos än för (Siegel & Shadduck 1990). Denna slutsats stickmygglarver (Ali et al. 1981). Det betyder stöds av forskningsresultat från oberoende att om 13 kg/ha VectoBac G ger till- grupper i andra länder (Ignatiev et al. 1988, fredsställande kontroll av stickmygglarver så Halkova et al. 1993) samt referenser i Glare behövs 169 – 975 kg/ha VectoBac G för & O'Callaghan (1998). Det finns en motsvarande reduktion av antalet fjäder- diskussion om bakterien Bacillus thuringiensis mygglarver. Därför finns inte något behov (som förekommer i mer än 80 serotyper, av skyddszon mot djupare och mer perma- varav Bti är en) kan vara en orsak till nenta vattenområden i anslutning till de magsjuka hos människa (Jackson et al. 1995, översvämningsvåtmarker där VectoBac G Swiecicka et al. 2006), men det är oklart om skall spridas. så verkligen är fallet. Naturvårdsverkets utredning (Nilsson & Slutsats: Bti är varken toxiskt för vertebrater eller Renöfält 2009, sidan 22), för fram att för det stora flertalet evertebrater. Den toxiska Boisvert & Boisvert (2000) i sin samman- effekten av Bti är specifikt riktad mot larver av ställning ger flera exempel på att Bti fått några familjer inom underordningen Nematocera. Då den toxiska effekten hos dessa familjer beror av 41 dosering och stickmygglarver uppvisar den högsta baserad myggbekämpning innehöll bakterie- känsligheten är det möjligt att med en väl avvägd sporer som kunde aktiveras och karak- dosering begränsa effekten till enbart stickmygg- terisering visade att de var Bti-stammar larver. Först vid en överdosering i storleksordningen (Tilquin et al. 2008). Det är känt att många 10-falt eller mer förväntas någon risk för negativa bakterier kan kolonisera ytor på löv och effekter på en underfamilj inom Chironomidae. även bakterier som normalt inte före- kommer på löv kan fästa och tillväxa (Brandl et al. 2004, Brandl & Maduell 2002). Men

6.2 Ackumulering av Bti i organismer experimentella studier av kolonisations- och i miljön förmåga hos Bacillus thuringiensis-stammar för Den sporbildande bakterien Bti producerar lövytor visade att de aldrig uppnådde till- kristallint pretoxin som är den aktiva närmelsevis så täta populationer som kända beståndsdelen. Dessa svårlösliga protein- epifytiska bakterier (Maduell et al. 2008). kristaller kan inte ackumuleras i levande Dessa och andra studier indikerar att det inte organismer utan passerar genom tarm- kan uteslutas att vitala sporer av kommer- systemet och kommer ut med avföringen. siellt Bti finns kvar en tid i miljön, men det Att den aktiva substansen inte ackumuleras i finns inga indikationer på att detta orsakar levande organismer innebär att den därmed några betydande negativa effekter för miljön. inte ackumuleras i näringskedjan. Kristal- Studier av Bti persistens i miljön har varit lerna kan ackumuleras i mark eller sediment, tekniskt svåra att utföra då endast odling av då halveringstiden är fyra månader under bakterier gav helt tillförlitliga resultat. optimala förhållanden, men vid exponering Utvecklingen av molekylära metoder för direkt solljus på mark eller vegetation, är fokuserades initialt på generna för det halveringstiden för kristallerna 3,8 timmar kristallina pretoxinet, som är plasmid DNA (http://extoxnet.orst.edu/pips/bacillus.htm). och inte ingår i bakteriens nukleära DNA Den relativt korta halveringstiden i jord och (Tilquin et al., 2008). Ytterligare en sediment och den mycket korta halve- komplikation är att Bti ingår i Bacillus cereus ringstiden vid exponering för solljus innebär gruppen av närstående och svårskiljbara att det troligen inte kan förekomma någon bakteriestammar. Vi har därför utvecklat en omfattande ackumulering av den aktiva molekylär metod för specifik påvisning av substansen i miljön. nukleärt DNA av Bti och metoden är Vid bekämpning sprids inte bara dessa utvärderad såväl mot samtliga kända kristallina pretoxiner utan också en del stammar av Bti som mot ett mycket stort troligen viabla sporer. Dessa sporer kräver antal närbesläktade bakteriestammar extrem näringsrik miljö för att börja gro och (Schneider et al., 2015a). Applicering av den har därför svårt att etableras i våtmarks- nya säkra detektionsmetoden på miljöer med miljön, men sporer som sväljs av en stick- och utan Bti-bekämpning vid Nedre mygglarv kommer möjligen att kunna gro i Dalälven visade en viss ackumulering av Bti den näring som frigörs från den döda larven. under kort tid efter bekämpning, men utan Experiment med vitala Bti-bakterier i våt- påvisbar ackumulering mellan år och utan marksområdet Nordmyra, nära Tärnsjö, på någon ökad förekomst av Bti efter 11 år av 1990-talet visade att en introducerad stam av bekämpning (Schneider et al., 2015b). Bti kunde finns kvar i miljön men att den Spridning av Bti för kontroll av stickmygg- inom 7 veckor inte längre kunde påvisas mot larver sker endast över grunda och vegeta- bakgrundsbruset av lokala naturliga Bti- tionsrika områden med stillastående vatten. stammar (Eskils & Lövgren 1997). I en Den aktiva beståndsdelen (svårlösliga annan studie däremot visades lövförna från proteinkristaller med hög densitet) och områden där Bti används vara toxiskt för eventuella sporer släpper från den flytande stickmygglarver (David et al. 2000). Löv- bäraren (vedartade pellets) och sjunker inom förna från såväl områden med som utan Bti- några timmar genom vattenvolymen och alla 42 pellets sjunker till botten inom 24 timmar. (Schneider et al., 2015a, 2015b). Spridning av Översvämningarna som producerar över- en vital stam av Bti medför därför inte svämningsmyggor sker i väldigt stora och någon betydande förändring av det mikro- flacka gräsmarkar. Erfarenheter efter många biologiska samhället i våtmarkerna utan års arbete på plats i dessa specifika marker leder endast till en kortvarig och låggradig under olika faser av översväming visat att ökning av en bakterie som förekommer varken vid stigande eller vid sjunkande naturligt i detta område. vattennivåer förekommer någon vattenström Slutsats: Bti har en världsomspännande utbred- eller annan sidledes vattenrörelse i dessa ning och förekommer naturligt även i svenska gräsmarker. Men för att kunna skölja ut våtmarker. Varken de kristallina pretoxinerna eller VectoBac G pellets från gräsmarkerna till sporerna kan ackumuleras i organismer men det är djupare liggande områden skulle det behövas möjligt med relativt kortvarig ackumulering av mycket kraftig genomströmning. Enbart om kristallerna och längre tids ackumulering av större mängder VectoBac G granulat når sporerna i miljön. Dock saknas indikationer på att vatten med hög genomströmningshastighet sådan ackumulering har någon negativ inverkan på kan det transporteras till nedströms liggande miljön. sedimentationsbottnar, men detta ger såklart också en utspädningseffekt. Risken är därför mycket liten för oavsiktlig vatten-buren 6.3 Gödningseffekter av komponenter i transport av detta medel eller dess bekämpningsmedlet och av kvar- beståndsdelar kristallina pretoxiner och varande mygglarvslik eventuella sporer. För att påverka sedimen- Bekämpningsmedlet VectoBac G består av tationsbottnarnas fauna av chironomidlarver torkat pulvriserat Bti, torra pellets av krävs dessutom en anrikning av VectoBac G majskolvens vedartade kärna och majsolja. i storleksordningen hundratals kg/ha under Den totala mängden majskolvspellets relativt korta tidsperioder. Risken för (huvudbeståndsdelen i VectoBac G) som påverkan på sedimentationsbottnarnas fauna sprids över våtmarkerna under en sommar bedöms därför som mycket låg, närmast kan röra sig om 30 kg/ha i de delar av obefintlig. våtmarkerna som får två översvämningar. Bakterien Bti har en världsomspännande Denna mängd kan jämföras med normalt utbredning och förekommer även naturligt i årligt nedfall av förna i skogsmark på 2 000 över-svämningsvåtmarker vid Dalälven. kg/ha. Periodvis översvämmade våtmarker Experi-mentell tillsats av levande bakterier får även tillskott av näringsämnen som av en märkt Bti-stam i Nordmyra nära pålagras vid översvämning och denna Tärnsjö visade att naturligt förekommande naturliga gödning utgjorde grunden för den stammar konkurrerade ut den introducerade tidigare för bönderna så viktiga älvängs- stammen (Eskils & Lövgren 1997). slåttern. Näringsläckage från mänskliga Temporärt utgjorde den märkta stammen aktiviteter (jordbruk, djurhållning, enskilda upp till 5 % av den totala Bti-mängden i och kommunala avloppsanläggningar) är jordproverna, men den konkurrerades snart ofta högre i sjöar och våtmarker nära ut av naturligt förekommande Bti. Studien i samhällen än i mer perifera områden. Nordmyran visade att andelen av den Spridning av VectoBac G utförs i översväm- introducerade Bti-stammen reducerades till ningsvåtmarker nära samhällen och det under bakgrundsnivån av befintliga Bti- eventuella näringstillskottet i form av 30 kg stammar inom sju veckor efter introduktion. majskolvspellets per ha bedöms därför inte Även med hjälp av den nya tekniken för innebära någon betydelsefull eller ens säker påvisning av Bti visades att Bti endast urskiljbart ökad näringsbelastning. Ytter- ackumuleras under kortare tid och efter 11 ligare uppgifter om den mycket låga närings- år av bekämpning fanns inga tecken på belastningen av VectoBac G avrapporteras förhöjda mängder Bti i bekämpade områden

43 under rubriken 9.5 Rapportering av utred- Slutsats: Spridning av VectoBac G i översväm- ning övergödningsrisk med VectoBac G. ningsvåtmarker medför ingen betydande närings- Naturvårdsverkets utredning (Nilsson & ämnesbelastning i relation till övrig naturlig och Renöfält 2009) påtalar vikten av att utreda antropogen tillförsel. Hypotesen om en eventuell ”Vad innebär det för våtmarkens näringsgrad och gödningseffekt av att mygglarvslik blir kvar i miljön den framtida produktionen av olika insekter när kan inte anses innehålla någon tillräcklig substans stora mängder mygglarvslik regelbundet blir kvar på och vi bedömer att detta är utan större betydelse. bottnarna i stället för att lämna området?” och ”Kan bekämpning med Bti komma att skapa behov 6.4 Indirekta ekologiska effekter av att av alltmer bekämpning genom förbättrade produk- stickmyggor bekämpas med Bti tionsvillkor för stickmyggor och försämrad Bti- verkan?” Dessa frågor är extremt teoretisk Det har visat sig svårt att hitta predatorer och författarna anger dessutom varken som är direkt och huvudsakligen beroende av översvämningsmyggornas larver som storleksordning eller betydelse. Dessa frågor har därför en politisk snarare än vetenskaplig födoresurs. Detta beror på att dessa karaktär. Man kan också fråga sig hur stickmygglarver lever i temporära vatten- balansen ser ut mellan avsaknad samlingar där predatorerna anländer efter borttransport av näring då mygglarver dör i larverna kläckts, samt att larverna snabbt larvmiljön och tillförseln från mygghonor utvecklas till vuxna stickmyggor. Över- svämningsmyggornas framgångsrika livsstra- som tar med sig näring från den terrestra miljön och dör i den blivande larvmiljön tegi innebär att flertalet predatorer inte efter de lagt sina ägg? Utifrån den befintliga hinner nyttja denna potentiella resurs. Dock informationen är det varken troligt att tar dykarskalbaggar, ryggsimmare, troll- ”mygglarvsliken” orsakar någon betydande sländelarver samt tofsmygglarver en del gödning, eller att denna ponerade gödning stickmygglarver, och skräddare kan ta stickmyggornas puppor när de ligger stilla i skall resultera i något ökat behov av bekämpningsmedel. Jens Fölster, Institution vattenytan för att kläckas (Onyeka 1983, för vatten och miljö vid SLU, tydliggjorde Deding 1988, Blaustein 1998). Dessa också att det rent metodisk inte går att rovlevande insekter tar dock även många upptäcka så små effekter i vattenprov från andra typer av byten och är inte direkt temporärt översvämmade områden. beroende av stickmyggornas larver. Främst dykarskalbaggar och ryggsimmare har Den nyliga rapporten av McKie et al (2015), potential att ta ett relativt stort antal beställd av Naturvårdsverket, tar också upp stickmygglarver (Lee 1967, Iversen 1971, gödningsproblematiken med användningen Toth & Chew 1972, Service 1977, Chesson av VectoBac G och kvarvarande mygg- 1984). larvslik. De konstaterar att 15 kg VectoBac G per ha motsvarar 7,5 kg kol (C) och 0,075 I ett vidare perspektiv kan man fundera på kg kväve (N) per ha, vilket är av samma hur pass beroende dykarskalbaggarna är av storleksordning som gällande arealkoef- översvämningsmyggens larver. Dessa stick- ficinenter för skogsmark och inte innebär mygglarver förekommer bara under en kort övergödningsrisk. Vidare preciseras att kvar- tid i samband med översvämningar, vilket varande mygglarvslik motsvarar att 0,32 g gör det svårt för predatorer att anpassa sin kol och 0,07 g kväve per ha inte trans- livscykel till den oregelbundna förekomsten porteras bort med flygande stickmyggor. av dessa larver. Studier av dykaskalbaggar i Alltså kan eventuella kvarvarande mygg- bekäm-pade och obekämpade områden vid larvslik endast medföra en förvinnande låg Nedre Dalälven under sex år visar att näringsansrikning på 0,004% av tillfört kol bekämpning av översvämningsmygg med och 0,093% av tillfört kväve. VectoBac G inte orsakade några signifikant negativa effekter på dykarskalbaggar (Persson Vinnersten et al. 2009). Dykar-

44 skalbaggar kan snarare anpassa sig efter ljusa timmar söker efter smådjur i busk- och skogsmyggen, som dykarna i artiklarna av örtvegetation samt kring basen av stora träd. Nilsson (1986) och Nilsson & Svensson Författarna av en artikel om hussvalor, i byar (1994), vars larver hittas i början av våren i nära våtmarker där stickmygg bekämpas små skogspölar efter snösmältningen men med Bti, skriver att häckningsframgången också delvis i de våtmarker som vi har som minskade signifikant på grund av bekäm- bekämpningsområden. Den största faran för pningen (Poulin et al. 2010). De fann en dykarna med Bti-bekämpning skulle med det signifikant skillnad i häckningsframgång som resonemanget vara om det inträffar en tidig korrelerade med svalungarnas diet (fastställd översvämning i april-maj följt av en stor genom okulär analys av fekalier), vilket inte produktion av översvämningsmygg. Då kan betvivlas. Men korrelation visar inte vad som det samtidigt finnas både översvämnings- är orsak och verkan. Studien ger ingen mygg och skogsmygg och därmed skulle de information om abundansen av olika mygglarvsanpassade dykarskalbaggarna för- insekter i områdena med och utan bekämp- lora en del av sin föda. Dock kan det antas ning (vilket är grundläggande för att kunna att merparten av dessa dykarskalbaggar uttala sig om födoval), ger ingen information främst håller till i de habitat som är om vilka taxa av insekter och vilka mängder favoriserade av skogsmyggen och där utförs som produceras från områden med och utan det inga bekämpningar. bekämpning (vilket är grundläggande om De vuxna stickmyggorna kläcker i mycket man vill dra slutsatser om bekämpningen stort antal under den första delen av orsakar nedgång av de insekter som svalorna sommaren, samtidigt som ett enormt antal äter) och klarlägger inte hur stor del av andra insektsarter av flertalet ordningar. svalornas föda som verkligen kommer från Därmed är bordet dukat för de många de nämnda våtmarkerna (andra miljöer kan insektsätande fåglar, däggdjur, groddjur, vara viktigare producenter av insekterna som spindeldjur och rovlevande insekter som svalorna äter). Därför lämnas utrymme för reproducerar sig vid denna hektiska tid. De flera andra tolkningar än de som gjorts av vuxna stickmyggorna ingår i dieten för författarna. Poulin et al. (2010) borde ha samtliga dessa grupper av predatorer, men identifierat Nematocera till familj om de utgör bara en marginell del av födan (Bibby önskade uttala sig om att familjen stick- 1981, Onyeka 1983, Blum et al. 1997, myggor utgör någon betydande del av Arnold et al. 2000, Ashley et al. 2000, svalornas diet. I en publicerad artikel (Poulin Chernetsov & Manukyan 2000). Detta kan 2012) medger författarinnan att stickmyggor synas märkligt mot bakgrund av de mycket inte är någon viktig del av svalornas föda stora populationerna av stickmyggor, som vi och hänvisar till att reduktion av mängden människor upplever det, men kan förklaras fjädermyggor kan vara orsaken till den av att det finns så många andra insekter som minskning som rapporterades av Poulin et är lättare att fånga i relation till sitt al. (2010). Men för att orsaka någon näringsinnehåll. Stickmyggor flyger snabbt betydande minskning av mängden fjäder- och är främst aktiva i skymningen eller myggor genom spridning av Bti krävs dagtid i skuggiga miljöer, vilket gör dem verkligen mycket kraftig överdosering (se 6.1 svåra att observera och besvärliga att fånga i Direkta toxiska effekter av Bti på icke-mål flykten. Under dagen gömmer de sig lågt i organismer). vegetationen eller andra mörka och fuktiga Ytterligare en artikel har nu publicerats av miljöer och flyger snabbt iväg vid störning. den franska forskargruppen som studerar Vi noterar därför att vuxna stickmyggor indirekta effekter av stickmyggbekämpning främst riskerar att bli byten för spindlar med Bti i Camargue (Jakob och Poulin (Dabrowski-Prot & Luczak 1968) samt 2016). De rapporterar nu att artdiversiteten eventuellt de tättingar som under dygnets hos trollsländor reducerads krafigt och signifikant (p<0,0001) i områden där Bti 45 användes i Camargue. Jakob och Poulin februari 2010 valde att jaga efter insekter i (2016) undersökte även hur de för fåglar och ”saltmarsh” medan det inte var någon skillnad trollsländor viktiga bytesdjuren fjädermyggor i habitatval under mars samma år (Gonsalves påverkas av Bti och drar slutsatsen att et al. 2013b). Då stickmyggor, främst Aedes mängden fjädermyggor minskade kraftigt vigilax, var vanligare i just ”saltmarsh” under och signifikant (p<0.001) i områden där Bti februari, så drogs slutsatsen att denna lilla användes mot stickmyggor i Camargue. fladdermus aktivt väljer att jaga där det är Sammantaget indikerar deras forskning om gott om stickmyggor, samtidigt som man indirekta ekologiska effekter av Bti- saknar en statistik analys för denna slutsats. användning mot stickmyggor i Camargue att Det verkar dock inte orimligt att bekämpningen via kraftig reduktion av fladdermöss söker sig till områden med hög mängden fjädermyggor åsamkar såväl en insektabundans men det finns ingen kraftig minskning av diversiteten hos indikation att någon art är beroende av trollsländor som en kraftig minskning av stickmyggor som födoresurs. Arnold et al reproduktionen hos hussvalor. Det är dock (2000) undersökte fladdermusarterna Myotis anmärkningsvärt att resultaten från daubentonii och Pipistrellus nathusii, i Camargue skiljer sig så diametralt från översvämningsvåtmarker i tyska Rhendalen. resultaten av motsvarande forskning utförd i De tyska forskarna observerade för båda andra delar av Frankrike, samt i Minnesota, arter en säsongsmässig variation i födan som Tyskland, England och Sverige. Exempelvis visar på ett opportunistiskt beteende rapporterar forskare som studerade gällande födoval, samt att de föredrog ekologiska effekter av Bti vid insekter som svärmar. Stickmygg kunde bara stickmyggbekämpning inom 8 studie- påvisas i fladdermössens föda i enstaka fall områden över hela Frankrike (Camargue medan Chironomidae och Trichoptera stod finns inte med) att de inte ser någon för de största delarna i näringsanalysen. korrelation mellan användning av Bti och Studier över lång tid utförda vid Nedre mängder eller diversitet hos fjädermyggor Dalälven visar att produktionen av insekter (Lagadic et al 2016). Uppenbarligen finns generellt, samt produktionen av Nematocera behov av en förklaring till dessa extrema och Chironomidae specifikt, inte skiljer sig skillnader mellen forskningsresultat från mellan områden med och utan Bti-baserad olika områden. stickmyggbekämpning (Lundström et al. Insektätande fladdermöss tar i huvudsak 2010b, Persson Vinnersten et al. 2010). byten i relation till deras relativa förekomst i Även franska forskare har studerat miljön, men även i relation till kroppsstorlek långsiktiga ekologiska effekter av och näringsinnehåll (Gonsalves et al. 2013a). bekämpningen av översvämningsmyggor Fladdermössen sänder ut ultraljudvågor av med VectoBac och drar slutsatsen att olika frekvens, lågfrekventa ultraljud från förutsatt användning av rekommenderad dos större arter och mer högfrekventa från de så orsakas inga påvisbara negativa effekter små arterna. Detta påverkar vilka byten som (Caquet et al 2011, Lagadic et al 2014, 2016). kan upptäckas då det krävs högre frekvens Egenkontroll av bekämpningens effekter på för att kunna urskilja små insekter. En icke-målorganismer vid Nedre Dalälven nyligen publicerad studie från Australien fortsätter 2017 och därmed kan eventuella visar att enbart arter med en kroppsvikt på oönskade effekter på fjädermyggornas under 4,5 g tog några stickmyggor, och att produktion upptäckas. Dessutom har vi en 55 % av individerna av en art som väger välutvecklad teknologisk lösning för att 4,0 g (Vespadelus vulturnus) hade ätit säkerställa rätt dosering av VectoBac G. stickmyggor (Gonsalves et al. 2013a). Slutsats: Generellt är varken akvatiska eller Forskargruppen i Australien har också terrestra predatorer specialiserade på eller helt studerat habitatval hos fladdermusarten beroende av stickmyggor. Tidpunkten för när larver Vespadelus vulturnus och fann att den under 46 av översvämningsmyggor förekommer är mycket systemeffekter som verkligen kan härledas oregelbunden och därför kan de inte bli särskilt till VectoBac G. En sådan omfattande viktiga byten för dykarskalbaggar och andra forskningsinsats motiverad utifrån ringa rovlevande vatteninsekter. Stickmyggor är ingen ekologiska effekter måste ställas mot betydelsefull del av födan för fåglar och fladdermöss, kostnader och är inte acceptabel att lägga till och andra Nematocera som produceras i de i ett egenkontrollprogram. Vi vill förtydliga temporära våtmarkerna minskar inte som en följd att ett sådant program handlar om egen- av den aktuella bekämpningen. kontroll och inte om forskning. Slutsats: Det är svårt att säga vad dessa resultat 6.5 Ekosystemeffekter av Bti-använd- betyder och de ekologiska effekterna bedöms som ning ringa. Resultaten motiverar inte några ändringar i det befintliga egenkontrollprogrammet. I en nyligen avrapporterad studie av SLU på uppdrag av Naturvårdsverket (McKie et al. 2015) använde man metoden med stabila 6.6 Häckande fåglar och risk för isotoper för att utreda effekten av mygg- helikopterstörning bekämpning med VectoBac G på närings- Eurocopter typ AS-T50-B3 är en relativt ny vävar i områden med och utan bekämpning. modell med hög lastförmåga (1 000 kg) och Resultaten visar på ökad förekomst av C13- låg bullernivå. Vid start är bullernivåerna ca isotoper hos hornkvalster, småringsmaskar 120 dBA, vid landning ca 110 dBA och och kärrspindel vilken kan tolkas som en under kontinuerlig flygning är bullernivåerna inlagring av nedbrytningsprodukter från det betydligt lägre. För spridning av VectoBac G majsgranulat som ingår i VectoBac G. får piloten digitaliserad information över Resultaten viar också på ökad förekomst av områden som skall behandlas och flyger N15 hos hornkvalster och kärrspindel vilken 40 m över marken med en hastighet på kan tolkas som att dessa organismer står på 60 knop (ca 100 km/h) i långa raka flygstråk en högre trofisk nivå i behandlade områden. för jämn spridning vilket tar cirka en minut Författarnas tolkning av sina resultat är att per ha. Flygaktiviteten kan utgöra ett mindre näringsväven i behandlade områden är något störningsmoment för individuella fåglar men mer komplext än i obehandlade kontroll- har troligen ingen påverkan på häcknings- områden. Vi lägger märke till att Natur- framgång eller populationens fortlevnad. vårdsverket (2015-11-02) i sin sammanfattande analys kommer fram till att de ”i Störningens karaktär: Mängder av studier dagsläget inte kan dra några slutsatser om vilka visar enhälligt att människor som rör sig till konsekvenser detta kan få för ekosystemet på lång fots, eller uppehåller sig i närheten av sikt och bedömer att det finns behov av att häckande fåglar av många arter, orsakar genomföra ytterligare studier avseende långtidseffekter störning (Swenson 1979, Forshaw 1983, i näringsväv”. Vi håller med McKie et al Keller 1991, Holmes et al. 1993, Klein 1993, (2015) och Naturvårdsverket (2015-11-02), Rodgers & Smith 1995, Stalmaster & Kaiser att resultaten är svårtolkade avseende 1998). Denna störning kan, beroende på eventuell ekologisk beydelse av olika omfattning och tidpunkt under häckningen, isotopflöden i ekosystem. McKie et al (2105) leda till att fåglarna lämnar ägg eller ungar för fram att ”Det är svårt att säga om dessa obevakade under kortare eller längre tid. Ägg isotopförändringar i näringsväven i behandlade och ungar utan föräldrarnas skydd riskerar områden gör någon skada” samt ”Dessa ringa att drabbas av predation, speciellt om trutar ekologiska effekter måste vägas mot alla de positiva eller kråkfåglar befinner sig i närheten under effekter som behandling med VectoBac har för störningen. befolkningen och husdjur i området”. Samman- Fåglar reagerar mer och på längre avstånd på taget skulle det behövas mer forskning över människor till fots än på människor i fordon en lång tid för att utreda vilka eko- och dessutom varierar graden av störning

47 mellan olika typer av fordon. Fotgängare var Dynamiska beslut: En annalkande fara mest och luftfartyg minst störande för som uppmärksammas anses ofta medföra att vithövdad havsörn (Haliaeetus leucocephalus) fågeln tar ett beslut om flykt vid ett visst (Grubb & King 1991). Studier av störnings- avstånd. Men vithövdade havsörnar tar känslighet hos fåglar som utsätts för buller lättare till vingarna när de vilar på en gren än visar att helikopter stör mindre än motorsåg när de är i boet och allra lättast om de störs och att effekten snabbt minskar med under födosök (Grubb & King 1991), vilket avståndet (Andersen et al. 1989, Cook & visar att flyktavståndet inte är statiskt. Anderson 1990, Watson 1993, Delaney et al. Ekonomiska modeller över flyktbeteende 1999). Luftfartyg med hög bullernivå förutsäger att flyktbesluten är dynamiska och och/eller som flyger på låg höjd stör mer än påverkas av kostnader och fördelar med att flyg på hög höjd (Miller et al. 1994, Ward et stanna kvar (Blumstein 2003). Därför tar al. 1999). Även om helikopter anses mer fågeln andra hänsyn i sin bedömning av om störande än flygplan (Forshaw 1983, Grubb och när boet skall lämnas under ruvning, & Bowerman 1997, Ward et al. 1999), så har jämfört med om och när den skall lämna en ingen av studierna visat någon negativ effekt temporär sittplats. Även en ruvande fågel av helikopterbuller på häckningsframgång kan ta olika beslut om flyktavstånd beroende hos ugglor och rovfåglar. när under ruvningscykeln som störningen Fågelart: Arter varierar i hur nära de släpper inträffar, risken för att avslöja boplatsen när boet lämnas, hur farlig inkräktaren bedöms en inkräktare innan de tar till vingarna och större fågelarter lämnar ofta platsen tidigare, vara, etc. när inkräktaren är på större avstånd, än Beslut om att stanna eller fly påverkas också mindre fågelarter (Rodgers & Schwikert av individens tidigare erfarenheter och kan 2002). Arter med längre startsträcka lämnar medföra att en fågel tar andra beslut vid boet när inkräktaren är på längre avstånd, upprepad störning än första gången den medan arter med kortare startsträcka låter upplevde denna eller närbesläktade stör- inkräktare komma närmre. Arter med lång ningar. Andersen et al. (1989) visade att startsträcka, stora arter, störs av mänsklig rovfåglar kan vänja sig vid buller från aktivitet på relativt långt håll medan arter lågintensiv flygtrafik. Sångsvanar visade med kortare startsträcka tolererar störning under vintern en tillvänjning för mänsklig på närmre håll (Cooke 1980, Skagen et al. störning under enstaka dagar, men ingen 1991, Holmes et al. 1993, Fernandez-Juricic mätbar förändring av störningskänslighet et al. 2002). Det avstånd mellan fågel och över längre tid (Rees et al. 2005). inkräktare som kan tolereras innan fågeln tar Definition av relevant störning: Fåglar till vingarna anses vara mer eller mindre drabbas av många typer av störningar och artspecifikt (Blumstein et al. 2003). har självklart förmåga och beredskap att Häckningscykel: Tidigt under häckningen hantera detta. För relevans i ett är fåglar känsligare för störning än under den naturvårdsperspektiv skall störningen orsaka senare delen (Tremblay & Ellison 1979, signifikanta (negativa) konsekvenser på Götmark et al. 1989, Bolduc & Guillemette populationsnivå (Gill et al. 1996). Det 2003). Watson (1993) visade att störnings- innebär att störningen skall vara så risken för häckande vithövdad havsörn betydelsefull att den orsakar ökad dödlighet, minskar parallellt med att föräldrafåglarna minskad reproduktiv framgång, ofördelaktig tillbringar mindre tid i boet när ungarna omfördelning av aktiva par från högrankade växer. Götmark et al, (1989) visade att till lågrankade revir, reducerat inflöde av storlommen lämnar boet när den mänskliga individer till populationen, eller annat som inkräktaren är på längre avstånd, under den leder till att populationen minskar i storlek. tidiga delen av ruvningen jämfört med den Detta relativt teoretiska tankesätt innebär senare delen. vissa problem att i praktiken avgöra vad som är signifikant störning. Dels är det svårt att 48 avgöra vilket geografiskt område som sig i området av andra orsaker. En stressfaktors avgränsar en population av en art, dels sker inverkan på populationsnivå snarare än individnivå vissa naturliga variationer i populations- är relevant för diskussion om påverkan. storlek, dels kan antalet individer av en skyddsvärd art vara så lågt att det knappast går att se det som en population. 6.7 Störningsrisk för fem arter storfåglar Störningens påverkan på en population kan sällan studeras direkt p.g.a att det är mycket Havsörnen (Haliaeetus albicilla) anses svårt och kostsamt. Resultat från störning på vara störningskänslig under den tidiga fasen individnivå används därför ofta som estimat av häckningen (äggläggning och början av av för effekten på populationsnivå. Men ruvningen) som är under slutet av april och vilken grad av störning på individnivå har början av maj (Per Aspenberg, Rapport- relevans för bedömning av eventuella kommittén för Hälsingland och Gästrik- negativa effekter på populationsnivå? Frågan land). kan också formuleras från en annan Vithövdad havsörn lämnar boet då en synvinkel, vid hur stor förändring av individ- annalkande fotgängare befinner sig 57-991 antalet eller reproduktionen i den befintliga m eller i genomsnitt 476 m från boet (Fraser populationen går gränsen för att kunna et al. 1985). Såväl överflygning med urskilja en signifikant påverkan? reguljärflyg i närheten av flygplatser som Känsliga storfåglar: Med utgångspunkt flygning med helikopter på låg höjd kan ge från den lista över speciellt skyddsvärda kraftiga reaktioner hos övervintrande fåglar inom Natura 2000-områdena Färne- vithövdade havsörnar (Stalmaster & Kaiser bofjärden (SE 0630190), Ista (SE 0630191) 1998). Vithövdade havsörnar är känsliga för och Gysinge (SE 0630192) och som störning av luftfartyg, speciellt helikopter, tillhandahölls av Amelie Lindhagen (Läns- under häckningstiden men på 600 m avstånd styrelsen i Gävleborgs län) vid samrådsmötet reduceras andelen störningsreaktioner till i Uppsala 2002-02-20 har vi intervjuat kända 19 % (Grubb & Bowerman 1997). Ruvande ornitologer med gedigna kunskaper om den kungsörn (Aquila chrysaetos) och vithövdad svenska fågelfaunan. Främst stora arter med havsörn låg dock kvar på boet när mindre öppna bon där ägg och ungar är beroende av sportflygplan flög så nära som 20 – 200 m föräldrafåglarnas omedelbara skydd riskerar (Boeker 1970, Fraser et al. 1985). att allvarligt störas av lågflygande helikopter Watson (1993) föreslår att vid helikop- (Staffan Ulfstrand och Jan Sundberg, terinventering av häckande vithövdad Uppsala universitet och Martin Tjernberg, havsörn ger ett avstånd på 60 m mellan boet SLU). De känsliga arterna är havsörn (öppna och helikoptern en minimal störning. Björn bon i träd), fiskgjuse (öppna bon i träd), Helander, Projektledare för Projekt trana (bo helt omgivet av grunt vatten), Havsörn, anser att havsörnen inte är sångsvan (bo helt omgivet av grunt vatten), speciellt känslig för störning från lågt och storlom (bo på mark nära strandlinje). flygande helikopter. Inom Projekt Havsörn Dessa arter ingår i bilaga 1 av EU´s används helikopter regelbundet utan att artdirektiv och är även rödlistade i Sverige. orsaka negativa effekter vid inventeringar av Slutsats: Mänskliga aktiviteter kan utgöra en svenska örnar under häckningstid. störningsfaktor för häckande fåglar men fåglarna Helikoptern hovrar då relativt nära (20 – har också en viss förmåga att hantera stress. Det 50 m) havsörnsbon under den tid som krävs avstånd som kan tolereras är till viss del specifikt för för att med handkikare bedöma antal ägg, fågelarten men beslut om att fly eller stanna är en antal ungar och deras ålder. Ytterligare dynamisk process som påverkas av en mängd uppgifter som indikerar att häckning av faktorer inklusive sen eller tidig del av ruv- havsörn inte påverkas negativt av ningscykeln, ungarnas ålder eller om fågeln befinner överflygande helikopter under bekämpnings-

49 insats avrapporteras under rubriken 9.3 med kraftigt fluktuerande vattennivåer har Rapportering av uppföljningsprogram häck- storlommen dålig häckningsframgång och ande storfåglar. vanligen misslyckas storlommen helt med att Fiskgjusens (Padion haliaetus) känslighet få ut några ungar. Såväl ökning som för störning vid boplatsen varierar mellan minskning av vattennivån har betydande mycket känslig till relativt okänslig. negativ effekt på häckningsframgång och för Störningskänslighet för båtar studerades i reglerade sjöar föreslås att vattenfluktua- flera områden (Rodgers & Schwikert 2002). tioner på endast 1 - 2 cm kan godtas Det genomsnittliga avståndet mellan båt och (Götmark et al. 1989). vilande fiskgjuse när den tog till vingarna var Vid störning orsakad av människor i båt 49,5 m till 57,9 m för olika typer av båtar. återupptogs ruvningen inom 20 minuter, Mikael Hake, Grimsö forskningsstation, för men vid landstigning till fots avbröts fram att gjusen lätt lämnar boet även om ruvningen under 45 minuter (Götmark et al. störningen inträffar långt från boplatsen och 1988). Tidpunkt under ruvningscykeln det finns risk att gjusen lämnar boet redan påverkade det avstånd till inkräktaren då då en helikopter befinner sig på 500 meters lommen lämnade boet. När en båt avstånd. Lars Gustavsson, ornitolog i framfördes mot boplatsen under tidig Östervåla, för dock fram att vissa indivi- ruvning så lämnades bona när avståndet var i duella gjusar kan vara mycket tåliga mot genomsnitt 273 m men under sen ruvning störning och klarar av häckning på en sten lämnades dessa bon först vid ett genom- inom en ofta använd farled för båtar i Nedre snittligt avstånd på 52 m (Götmark et al. Dalälven. Avverkning av skog kan vara en 1988). Efter störning återvände lommarna betydande störning för häckande fåglar men snart till häckningsplatsens närhet men de det finns motstridiga uppgifter om påverkan gick inte alltid på boet, utan höll det under på häckande gjusar. French & Koplin (1977) uppsikt och attackerade snabbt om någon visade att avverkning inom 500 m kan störa kråka närmade sig (Pettersson 1985, häckande fiskgjusar, men Melo (1975) Götmark et al. 1988). Att storlommen inte observerade att fiskgjuse lyckats med ruvar behöver således inte innebära att boet häckning när avverkning skett 35 m från är tillgängligt för predatorer. boet. Björn Helander, projektledare för Ett skyddsavstånd på 100 m mellan Projekt Havsörn, har erfarenhet av heli- häckande storlom och mänsklig störning kopterflygning nära aktiva bon av fiskgjuse under häckningstiden ansågs rimligt baserat och berättar att fiskgjusen påverkas väldigt på tidigare publicerat genomsnittligt avstånd lite av en helikopter relativt nära boet så till inkräktare vid flyktreaktion på 100 m länge helikoptern håller sig i luften. Men under tidig ruvning och 40 m under sen landar helikoptern nära boet så lyfter ruvning (Pettersson 1985). Ytterligare en fiskgjusen och flyger iväg. Ytterligare studie visade att storlom lämnar boet vid ett information om helikopter och storfåglar genomsnittligt avstånd på 310 m under tidig avrapporteras under rubriken 9.3 och 80 m under sen ruvning (Götmark et al. Rapportering av uppföljningsprogram häck- 1989). Men, samtliga dessa observationer ande storfåglar. bygger på störningar orsakade av människor Storlomen (Gavia arctica) har mycket dålig i båt eller människor som rörts sig till fots i förmåga att röra sig på land vilket bidrar närheten av häckande storlom. Det finns väsentligt till att boet placeras nära stranden veterligen ingen information om hur storlom med igenomsnitt 9 cm ovan vattenytan reagerar på störning från luftfartyg inklusive (variation 1 – 20 cm) och 0,5 m från helikopter. vattenlinjen (variation 0 – 3,0 m) (Götmark Häckningsbiotopen har avgörande betydelse et al. 1988). Detta leder till att arten är vid bedömning av risken för helikopter- mycket känslig för förändringar i störning av varje enskild fågelart vid vattenståndet under häckningstiden. I sjöar 50 lågflygning för spridning av VectoBac G verkligen leder till mer allvarliga problem i med helikopter i översvämningsvåtmarker. form av misslyckad häckning eller annat. Storlommen väljer boplats nära vattenlinjen Dock utförs spridning av VectoBac G vid steniga stränder eller andra där vattnet är enbart vid översvämning (inte ovanligt att relativt djupt nära strandlinjen. Häcknings- vattenytan höjs 50 – 100 cm) vilket kan miljön står i stark kontrast mot de mycket betyda att svanboet redan är ställt under långsluttande öppna strandängar och löv- vatten. Det inträffar också att häckningen sumpskogar där bekämpning kan bli aktuell. inleds under översvämning och när vattnet Risken för att störa häckande stor-lom avses drar sig tillbaka strandar boet och mister den därför som liten, närmast helt utan betydelse omgivande vattenyta som skyddar mot räv speciellt då bekämpning endast utförs under och andra fyrfota rovdjur. Dessa båda översvämning vilket är liktydigt med situationer har observerats i området och i spolierad häckning för storlom. båda fallen misslyckades häckningarna. Ytterligare uppgifter som indikerar att Sångsvanen (Cygnus cygnus) är en art som ökar kraftigt och som expanderar sitt häckning av sångsvan inte påverkas negativt utbredningsområde från ensliga skogssjöar av överflygande helikopter under bekämp- och tjärnar i norra Sverige till att innefatta ningsinsats avrapporteras under rubriken 9.3 hela landet (Svensson et al. 1999). Rapportering av uppföljningsprogram häckande storfåglar. Henson & Grant (1991) observerade att flygplan som passerade över trumpetar- Tranan (Grus grus) har ökat i antal under svanens (Cygnus buccinator) häckningsområde senare år i främst södra och mellersta och trafik på en närliggande väg gav ökad Sverige där den etablerat sig i så gott som vaksamhet men medförde aldrig att den alla lämpliga miljöer (Svensson et al. 1999). ruvande fågeln lämnade boet. Trumpetar- Huvuddelen av beståndet häckar i nordliga svanen var mer känslig för bilar som skogs- och myrområden. I södra Sverige stannade och för fotgängare och dessa häckar tranan i alla slags våtmarker inklusive störningar medförde ofta att de lämnade öppna myrar, vid större slättsjöar, i öppna boet samt missade att täcka över äggen. Typ kärr samt i andra mindre våtmarker av de av störning hade betydelse för hur länge flesta slag (Bylin 1993a, 1993b). störningseffekten kvarstår - avklingade Boet läggs alltid oåtkomligt, omgärdat av snabbt efter störning av luftfartyg och andra vatten, långt ut bland gungfly, på sumpiga fordon, men långsamt efter störning av stränder, i alsumpskogar, osv (Bylin 1993a, fotgängare (Rees et al. 2005). 1993b, Meves 1996). Boplaceringen redu- Häckningsbiotopen har avgörande betydelse cerar risken för bopredation av marklevande vid bedömning av risken för helikopter- däggdjur, men leder också till att kullar störning av varje enskild fågelart vid spolieras vid höga vattennivåer under lågflygning för spridning av VectoBac G vårfloden. Äggen läggs från slutet av april med helikopter i översvämningsvåtmarker. och vid förlust läggs nya ägg. Ungarna Sångsvanen placerar boet i ett permanent övernattar i boet under de första dygnen, vattenomflutet läge för skydd mot fyrfotade men därefter rör sig hela familjen i regel för predatorer. Bekämpning av översvämnings- långt borta från boet för att kunna övernatta myggornas larver riktas mot översvämmade där (Bylin 1993a, 1993b). Fram till att områden och det finns risk vid bekämpning ungarna är flygfärdiga vandrar familjen under maj och början av juni att helikoptern kilometervis omkring i skogarna och på- rör sig i den zon där sångsvanen har sitt bo. träffas endast slumpmässigt. Det finns därför en viss risk för störning Det finns varierande uppgifter om tranans under ruvningsperioden. Det behövs mer reaktioner på överflygande helikopter. information för att kunna göra en saklig Helikopterpiloten Magnus Juntti har flugit bedömning av om en sådan störning både direkt över och vid sidan av tranflockar

51 under inventeringsuppdrag och berättar att häckningsframgång inte kommer att påverkas av vid ett avstånd på 100 m satt alla kvar för helikopter i närmiljön. Storlom häckar inte inom de det mesta, vid något tillfälle tog några aktuella miljöerna och riskerar därför inte att individer fart längs marken. Flockar av störas. Sångsvan häckade inom några bekämpnings- tranor reagerade starkare vid direkt områden men erfarenheter från Nedre Dalälven överflygning. Mot bakgrund av dessa indikerar att häckningsframgången inte påverkas av uppgifter om tranornas relativa tolerans för helikopter i närmiljön. Tranan häckar inom flera flygande helikopter när de befinner sig i en bekämpningsområden men återigen finns erfaren- flock, så är det möjligt att en ruvande trana heter från Nedre Dalälven som visar att väntar till dess att helikoptern är betydligt helikopterstörning inte påverkar häckningsfram- närmre innan den lämnar redet. Dr Henri gången. Det finns därmed ingen indikation på att Engström, som inventerar häckande stor- häckningsframgången hos någon av de fem arterna fåglar vid Nedre Dalälven, observerade att storfåglar riskerar att påverkas av helikopter i individuella tranor visade viss oro och sökte närmiljön. sig mot högre och skyddande vegetation när helikoptern hovrade på ca 150 m höjd

(Engström 2007). Dessa uppgifter indikerar 6.8 Störningsrisk för vitryggig hackspett att tranor reagerar något olika på störning i Vitryggig hackspett (Dendrocopus leucotos), olika situationer, men ger ingen indikation förekommer numera endast i ett fåtal om- på att denna art skulle lämna redet under råden och klassificeras som akut hotad ruvning. (Critically Endangered, CE) i nationella röd- Häckningsbiotopen har avgörande betydelse listan 2010 (Gärdenfors 2010). Arten är den vid bedömning av risken för helikopter- mest specialiserade av de Europeiska hack- störning av varje enskild fågelart vid spettarna, äter främst insekter som lever i lågflygning för spridning av VectoBac G bark och ved och söker efter dessa på döda eller döende lövträd (Glutz von Blotzheim med helikopter i översvämningsvåtmarker. Tranan är den art som troligen, på grund av & Bauer 1980, Scherzinger 1982, Cramp val av boplats, löper störst risk att störas av 1985, Aulén 1988). Vid Nedre Dalälven är lågt flygande helikopter vid bekämpnings- födosöken till 96% på lövträd och främst uppdrag i översvämningsvåtmarker. Under björk men även asp, sälj, ek, gråal och den senare halvan av maj har tranor ofta klibbal (Aulén 1988). Den vitryggiga påbörjat häckning. Dock finns då också en hackspetten föredrar skogstyper med höga stor risk att redet översvämmas och att andelar lövträd och behöver en betydande häckningsförsöket misslyckas på grund av mängd död lövved (Glutz von Blotzheim & att äggen kommer under vatten. Tranan kan Bauer 1980, Cramp 1985, Aulén 1988, lägga en ny kull när vattnet drar sig tillbaka Carlson & Stenberg 1995, Snow & Perrins och vid den tiden bör även bekämpningen 1997, Stenberg 1998, Svensson et al. 1999). Blandskogsmiljöer av barr med hög andel av stickmyggor vara slutförd. Ytterligare uppgifter som indikerar att häckning av lövträd är ofta instabila över tiden, då trana inte påverkas negativt av överflygande barrträdens dominans ökar med tiden om helikopter under bekämpningsinsats det inte inträffar exempelvis skogsbränder, avrapporteras under rubriken 9.3 Rapporte- men däremot är lövsumpskogar och ring av uppföljningsprogram häckande stor- lövstrandskogar relativt stabila över tiden fåglar. och kan fungera som spridningscentra för arten (Angelstam 1990). Betydelsen av över- Slutsats: Det är ovanligt att havsörn och fiskgjuse svämningar beskrivs även av Mild och häckar nära de miljöer som producerar över- Stighäll (2005); ”Att få fler översvämningar i svämningsmyggor och risken för störning är därför skogslandskapet är ett viktigt mål för att öka låg. Dessa arter och andra större rovfåglar är relativt andelen lövträd och död ved. Det är också ett relativt toleranta mot störning av fordon, inklusive flygplan enkelt sätt att utveckla vissa barrskogar i och helikopter, vilket ytterligare styrker att produktionslandskapets mot mer naturskogslika 52 förhållanden. Det kan bl.a. ske genom att diken vilket väl exemplifierar vad som bedöms läggs igen i befintliga sumpskogar eller i skogar som vara betydande hot mot de enstaka häck- tidigare dikats kraftigt, att igenväxande inägor ningarna av denna art i Sverige. dämmes, eller vattendomar i reglerade vattendrag Den vitryggiga hackspetten häckar tidigt justeras så att naturliga säsongsvisa översvämningar under våren och hannen hävdar revir genom åter får förekomma. I många strandlövskogar är att trumma på trädstammar under slutet av tillräckligt omfattande översvämningar en förut- februari till början av april. Vanligen mejslar sättning för att kunna behålla stabila lövträds- den vitryggiga hackspetten ut ett nytt bohål miljöer. Utan vatten som störningsregim vandrar varje år och i Sverige används främst döda, granen vanligen snabbt in i sådana skogar och döende eller försvagade aspar, björkar och al konkurrerar ut lövträden”. som boträd (Aulén 1988). Bobyggandet Artens extrema specialisering på vedlevande initieras i mars eller april och ungarna lämnar insekter, främst larver av långhorningar vanligen boet i slutet av maj eller i början av (familjen Cerambyciidae), innebär att den juni (Mild & Stighäll 2005). Liksom för vitryggiga hackspetten är helt beroende av andra fågelarter som häckar i trädhålor, så är tillräckligt stora skogsområden av blandskog risken för predation på ägg och ungar lägre med hög andel lövträd (Mild & Stighäll hos hackspettar jämfört med fågelarter som 2005, Stighäll 2011). Den mycket kraftig häckar i öppna bon (Johnson & Kermott nedgången av vitryggiga hackspetten i 1994, Martin 1995, Paclik et al. 2009). Sverige under senare hälften av 1900-talet är Det är väl känt att fåglar reagerar mer och på kopplat till den snabba utvecklingen av längre avstånd på människor till fots än på storskaligt trakthyggesbruk med barrmono- människor i fordon vilket också inkluderar kultur under samma tidsperiod (Stighäll helikopter. Eftersom fokus är på en art av 2011). Under perioden 1970-1982 upp- hackspett så är det intressant med resultaten skattades populationen till ca 100 par för att från en långtidsstudie av beteende och häck- till 1984 vara nere på ca 50 par (Aulén 1988). ningsframgång hos Red-cockaded wood- Fram till 2011 hade den häckande popu- pecker (Picoides borealis) i östra USA (Delaney lationen i Sverige minskat till 3 par (Stighäll et al. 2011). Hackspettarna i experiment- 2011). Den primära orsaken till den områden (militära övningsområden) vitryggiga hackspetten kraftiga tillbakagång exponerades för mycket kraftiga störningar är det senaste århundradets storskaliga för- som inkluderade skjutningar med kulsprutor, ändringar av skogslandskapet (Aulén 1988, artilleri och missiler, samt passage av Angelstam 1990, Gjerde et al. 1992, Virkkala militärhelikopter och andra militärfordon, et al. 1993, Carlson & Stenberg 1995, medan hackspettarna i referensområdena Stenberg 1998, Stenberg 2001, Carlson inte exponerades för sådana störningar. 2000). Det är därför utom tvivel att Resultaten visade att de båda grupperna storskaliga biotopförändringar mot ökad producerade närmast identiskt antal ägg/bo, dominans av barrträd är det i särklass största antal framkläckta ungar/bo och antal flygga hotet mot den vitryggiga hackspettens ungar/bo i militära övnings-områden och fortlevnad i Sverige. Övrigt identifierat hot referensområden. Störning av militärheli- är mänsklig störning och det förtydligas av kopter studerades i detalj och Red-cockaded Mild & Stighäll (2005) med ”Det är av yttersta woodpecker visade inga skrämsel-reaktioner vikt att minimera mänskliga störningar vid de under totalt 83 observationer. Dessa fåtaliga parens häcknings-platser. Alla inblandade hackspettar lämnade inte boet under aktörer måste därför iaktta största möjliga sekretess, häckningen ens när militärhelikoptern var så och mini-mera spridningen av information om nära som 30 m från boplatsen. Den ameri- häckningsrevir, boplatser m.m.” Även Sjöberg et kanska militärhelikoptern är betydligt större al (2013) skriver ”Mänskliga störningar i och mycket bullriga än den helikopter som häckningsreviren, exempelvis av fotografer och används för spridning av VectoBac G© vid fågelintresserade, kan lokalt utgöra ett problem”, Dalälven. Enligt ovanstående så bedöms 53 risken som obefintlig, eller mycket låg, för områden, förbuskning av våtmarker som att den helikopter som sprider VectoBac tidigare tvingades tillbaka till ett tidigt G© skall orsaka någon störning av häckande successionsstadium av återkommande över- vitryggiga hackspettar i aktuella områden vid svämningar, samt den inverkan som Nedre Dalälven. vattenreglering har på områdets fiskfauna är Slutsats: Den vitryggiga hackspetten är akut några exempel på existerande miljöbe- hotad i Sverige vilket beror av storskaliga biotop- lastning i området. Till detta kan läggas förändringar under flera decennier där landets störning från motorbåtar, kanoter, vandrare, skogsområden ändrats från blandskogar med hög skidåkare, fiskare, jägare, fågelskådare och så andel lövträd till monokulturer av barrträd. vidare. Tidigare användes området ofta som Hotbilden mot vitryggig hackspett är därför främst övningsområde för militärt jaktflyg, men ensartat storskaligt skogsbruk, men eftersom arten denna aktivitet har starkt avtagit under nu är så extremt fåtalig så utgör även människor senare år. Dock förekommer civila flygplan och helikoptrar av och till inom hela som letar sig fram till boplatser en allvarlig störning av de ytterst fåtaliga häckningar som förekommer i området. landet. Rent generellt uppfattar fåglar inte fordon Slutsats: Spridning av det biologiska (exempelvis helikopter) som ett hot, eller bara som bekämpningsmedlet VectoBac G med helikopter ett obetydligt hot jämfört med människor till fots. som enbart flyger över översvämningsvåtmarker när Det finns dessutom inga belägg för att lågt flygande de är översvämmade och producerar stickmygglarver helikopter under häckningstid har någon negativ innebär en mycket låg grad av miljöbelastning. När effekt på häckningsframgång hos hackspettar. En denna mycket låga grad av miljöbelastning läggs till studie av häckningsframgång hos en Nord- redan existerande och mycket mer omfattande belast- amerikansk hackspett, Red-cockaded woodpecker, ningar blir den kumulativa miljöeffekten troligen ej som exponerades för kraftigt bullrande militär urskiljbar mot detta bakgrundsbrus. verksamhet, inklusive extremt bullriga militära helikoptrar på nära håll, visade ingen negativ effekt av dessa olika mycket kraftiga störningar. Kortvarig 6.10 Uppgifter som krävs för att påvisa exponering av svenska vitryggiga hackspettar för en negativa miljöeffekter betydligt mindre bullrig helikopter under häck- De möjliga negativa miljöeffekterna av att ningstid bedöms därför inte ge någon negativ effekt översvämningsmyggor bekämpas med på häckningsframgång hos denna akut hotade VectoBac G som sprids från helikopter är hackspettart. mycket små vilket medför problem att påvisa och kvantifiera dessa eventuella effekter. De möjliga bieffekterna kan delas

6.9 Kumulativa miljöeffekter upp på direkt Bti-förgiftning av organismer, Aktuella områden längs nedre delen av indirekta effekter av att Bti påverkar Dalälven, kring Möklinta och längs Vretaån, näringsvävar, och störning av häckande är påverkade av mänskliga aktiviteter som fåglar. vattenkraft, annan vattenreglering, dikning, Endast insekter av några familjer inom skogsbruk, jordbruk och såväl enskilda som Diptera är känsliga för direkt förgiftning av kommunala avlopp. Vattenreglering av olika Bti. För att påvisa och kvantifiera negativa utformning och orsaker har mycket kraftigt effekter hos dessa insekter krävs uppgifter påverkat växt- och djurlivet i flertalet av om förekomst i bekämpningsområden, områdets våtmarker exempelvis kring uppgifter om populationsfluktuationer inom Hedesundafjärden. Ökad näringsbelastning och mellan år, samt jämförande studier har i flera områden medfört tillväxt av vass mellan områden med och utan bekämpning. som i en del fall kraftigt ändrat strandlinjen För organismer som uppvisar känslighet och minskat tidigare befintliga vattenytor behövs också en tydlig koppling till hur detta exempelvis vid Ista, Laggarbo och Fängsjön. relaterar till effekter på populationsnivå. Igenväxning av vass i näringsbelastade

Risken för indirekta effekter på predatorer temporärt översvämmade områden sker bestäms av till vilken grad de är beroende av enbart vid översvämning under perioden översvämningsmyggor som födoresurs samt maj till augusti och bara i områden och vid varierar också mellan akvatiska predatorer tidpunkter då det konstaterats behov av (tar stickmygglarver) och terrestra predatorer bekämpning. VectoBac G är ett granulat (tar vuxna stickmyggor). För att påvisa och utformat för att nå vattenytor vid applicering kvantifiera negativa effekter hos akvatiska från luftfartyg även i områden med gräs, predatorer krävs uppgifter om förekomst i buskar och träd. Materialet flyter på bekämpningsområden, uppgifter om popula- vattenytan i någon timme och sjunker sedan tionsfluktuationer inom och mellan år, till botten. Med spridning från helikopter jämförande studier mellan områden med placeras VectoBac G enbart inom avsett och utan bekämpning, samt studier av bekämpningsområde och vår teknologiska födoval och hur detta varierar i relation till lösning gör det möjligt att övervaka vilka byten som finns tillgängliga. Det spridningen samt att den inställda behövs också en tydlig koppling mellan de doseringen inte överskrids. Därmed kan effekter som kan observeras och den bekämpningen inte orsaka någon direkt betydelse de kan ha på populationsnivå. påverkan på några organismer utanför Även för att påvisa och kvantifiera negativa bekämpningsområdena. effekter hos terrestra predatorer krävs dessa Detta biologiska bekämpningsmedel har en uppgifter. mycket specifik direkt verkan enbart på Risken för störning av fåglar bestäms främst insekter av underordningen Nematocera av i vilken omfattning de häckar i områden inom ordningen Diptera. Förutom målorga- där stickmygglarver utvecklas och där nismerna stickmyggor (Nematocera: bekämpning är aktuell. För att påvisa och Culicidae) så är det enbart fjädermyggor kvantifiera negativa effekter krävs uppgifter (Nematocera: Chironomidae) som eventuellt om häckningar i området, om hur fåglarna skulle kunna påverkas direkt av den Bti- reagerar på störning samt hur effekter av dosering som används för bekämpning av störning på individnivå kan relateras till stickmygglarver (Boisvert & Boisvert 2000). effekter på populationsnivå. Metaanalys visar dock att fjädermyggornas Slutsats: Vi har etablerat ett egenkontrollprogram larver påverkas negativt först vid en dosering för icke-målorganismer som också är godkänt av som är 12 gånger högre än den dos som samtliga operativa tillsynsmyndigheter. Dessutom används mot de oerhört Bti-känsliga inventeras årligen hela det aktuella ramområdet för stickmygglarverna (Lundström et al. 2008). fem arter av storfåglar. Våra långtidsstudier av fjädermyggpopula- tioner visar ingen negativ påverkan under de sex år av bekämpningsinsatser som studerats 6.11 Bekämpningens påverkan på miljön (Lundström et al. 2010a, 2010b). Avsak- i Natura 2000-områden och i hela naden av negativa effekter på produktion Nedre Dalälven och diversitet hos fjädermyggarter medför VectoBac G är pellets av majskolvens att negativa effekter inte kan uppkomma i vedartade kärna som belagts med majsolja kringmiljön, varken i närheten eller på längre som klibbmedel samt ett pulver av Bti. Detta avstånd. material består främst av cellulosa och Den kraftiga reduktionen av mängden larver innehåller väldigt låga näringshalter. Sprid- av översvämningsmyggor i flera av Nedre ning med avsedd dosering i översvämnings- Dalälvens temporärt översvämmade våt- områden medför inte någon betydande marksområden efter bekämpning med Bti näringsbelastning i relation till övrig naturlig kan teoretiskt innebära en störning av och antropogen tillförsel (Wilander 2007). näringsväven i våtmarkerna. Våra studier har Spridning av VectoBac G från helikopter visat att mängden av protozoer, som är med hög precision över väl definierade bytesdjur för stickmygglarver, ökar markant 55 och signifikant när vi reducerar mängden koptern i sig annat än en obetydlig störning larver av översvämningsmyggor med hjälp för flera arter av rovfåglar och störningen av Bti (Östman et al. 2008). Våra studier av torde inte vara mer omfattande för sångsvan dykarskalbaggar och andra rovlevande och trana. Då helikopter som flyger över, insekter, som är potentiella predatorer på eller väldigt nära, aktiva bon av stora stickmygglarver, visar att dessa uppen- rovfåglar, sångsvan och trana inte orsakar barligen inte är så beroende av stickmygg- någon störd häckning, så kan inte heller larver då de inte visade någon nedgång efter sådana effekter uppkomma i kringmiljön, bekämpning (Persson Vinnersten et al. varken i närheten eller på längre avstånd. 2009). Tvärtemot så ökade mängden dykar- Slutsats: Biologisk bekämpning av stickmygg- skalbaggar något efter Bti-baserad larver med hjälp av VectoBac G spridd från bekämpning vilket kan tolkas som att de har helikopter kan enbart innebära en obetydlig grad av nytta av döda och döende stickmygglarverna belastning på ekosystemet, såväl direkt som indirekt, efter bekämpning. Avsaknaden av negativa och har enbart effekt lokalt. Någon sannolikhet för effekter på såväl dykarskalbaggar som konsekvenser – och således än mindre någon protozoer inom bekämpade områden med- sannolikhet för betydande konsekvenser – till för att negativa effekter inte kan uppkomma nackdel för miljön i närheten eller på längre avstånd i kringmiljön, varken i närheten eller på från de områden som bekämpas med VectoBac G, längre avstånd. föreligger således inte. Våra fleråriga inventeringar av häckande storfåglar av fem arter inom och i när- området till planerade bekämpningsytor 6.12 Kvantifierad bedömning av visar att de sällan häckade i dessa temporärt bekämpningens ekologiska effekter översvämmade miljöer (Engström & De potentiella ekologiska effekterna av Petersson 2009). Inventeringen, som inklu- bekämpning med VectoBac G kan, enligt derade upp till ca 13 600 ha, påvisade flera ovanstående redovisning, summeras i häckningar av sångsvan och trana, ett bo följande fyra punkter; vardera av havsörn och av fiskgjuse, och 1) Spridningen av VectoBac G utgör en ingen häckning av storlom. Sångsvan möjlig näringsbelastning häckade inom områden där bekämpning 2) VectoBac G kan innebära en direkt utfördes men noggrann observation av påverkan på icke-målorganismer häckande fåglar som överflögs av helikopter 3) Reduktion av mängden larver av under bekämpning gav inga belägg för översvämningsmyggor kan någon störningseffekt. Även trana häckade potentiellt påverka näringsväven i inom områden där bekämpning utfördes kortvarigt översvämmad våtmark men observation av häckande fåglar som 4) Bekämpningen innebär en möjlig överflögs av helikopter under bekämpning störningsfaktor för häckande gav inga belägg för någon störningseffekt. storfåglar Helikopter används återkommande sedan Vår kvantifiering utgår från samtliga fyra flera år för att flyga nära bon av stora punkter som sammanfattar de potentiella rovfåglarna (havsörn, kungsörn, jaktfalk och ekologiska riskerna. Punkterna 1-3 påverkas pilgrimsfalk) och utföra observationer under direkt av doseringen av VectoBac G, men den känsliga häckningstiden. Enligt upp- punkten 4 är bara delvis oberoende av gifter från betrodda ornitologer (Björn dosering (kräver fler flygtimmar vid större Helander, Peter Lindberg och Johan mängd material). Med utgångspunkt från Ekenstedt) som utför dessa observationer Räddningsverkets handbok om riskbe- från hovrande helikopter 20 – 50 m från dömning (Davidsson et al. 2003) så aktiva bon med ägg och/eller ungar är använder vi en kvantitativ metod för störningsrisken minimal. Uppenbarligen riskvärdering som bygger på publicerade innebär inte den i närmiljön flygande heli- studier, expertutlåtanden och empiriska data 56 från genomförda uppföljningsstudier i den (13 kg/ha) därför att den kvantitativa risken aktuella miljön. Risken för negativa ekolo- är 0 till 1 på en skala från 0 till 25 (Tabell 4). giska effekter, av Bti-baserad bekämpning av Den kvantitativa risken vid användning av stickmygglarver genom spridning av VectoBac G i dosen 13 kg/ha är därmed VectoBac G från helikopter över temporärt mycket låg för att bekämpning med någon översvämmade områden, är produkten av sannolikhet skall orsaka någon betydande sannolikheten för att det skall inträffa sådana negativ ekologisk effekt i närmiljön. effekter och de ekologiska konsekvenserna. Den kvantitativa riskbedömningen bygger därför på formeln Risk = sannolikhet x Tabell 2. Kvantifiering av sannolikhet för att ekologisk konsekvens (Davidsson et al. negativa ekologiska effekter skall inträffa 2003). som följd av Bti-baserad bekämpning av stickmygglarver genom spridning av Sannolikhet för att negativa ekologiska VectoBac G från helikopter. effekter skall inträffa i närmiljön kvantifieras från ”0=ingen sannolikhet för att negativa ekologiska effekter skall inträffa” till ”5=mycket Sannolikhet Beskrivning hög sannolikhet för att sådana effekter skall 0 Ingen inträffa” (Tabell 2). Betydelsen av potentiella 1 mycket låg negativa ekologiska konsekvenser i närmil- 2 Låg jön kvantifieras från ”0=de ekologiska konsekvenserna har ingen betydelse” till ”5=de ekolo- 3 Medelhög giska negativa konsekvenserna är mycket om- 4 Hög fattande och allmänna” (Tabell 3). 5 mycket hög

Bedömningen av sannolikhet utgår från publicerade studier, expertutlåtanden och Kvantifiering av ekologisk risk kan också empiriska data från genomförda utföras vid förhöjd dos för att förstå vad uppföljningsstudier i den aktuella miljön som exempelvis kan inträffa vid oavsiktlig visar att sannolikheten är ”ingen” eller ”mycket spridning i samband med en olycka, eller för låg” för att VectoBac G spridd från att få en uppfattning om marginalerna till helikopter skall orsaka någon negativ mer betydande negativa ekologiska effekter. ekologisk effekt vid den dosering som används för bekämpning av stickmygglarver. Sannolikhetsbedömningen tar dock ingen Tabell 3. Kvantifiering av de befarade hänsyn till storleken eller omfattningen av negativa ekologiska konsekvenserna inom ekologiska effekter. och i närmiljön till de temporärt Bedömningen av konsekvens utgår från översvämmade områden där Bti-baserad bekämpning av stickmygglarver utförs publicerade studier, expertutlåtanden och genom spridning av VectoBac G från empiriska data från genomförda uppfölj- helikopter. ningsstudier i den aktuella miljö visar att den förväntade negativa konsekvensen av att från helikopter sprida den dos som är Konsekvens Beskrivning avsedd för stickmygglarver är ”ingen” till 0 Ingen ”obetydlig och lokal”. Bedömningen av 1 obetydlig och lokal konsekvens tar dock ingen hänsyn till sannolikheten för att det skall inträffa 2 liten och lokal negativa ekologiska konsekvenser. 3 medelstor och regional Den kvantitativa riskbedömningen enligt 4 stor och regional formeln Risk = sannolikhet x ekologisk mycket omfattande och konsekvens, ger vid aktuell VectoBac G dos 5 allmän 57

Vår bedömning av sannolikheten för Vi valde att utföra kvantifierad bedömning negativa ekologiska effekter vid 520 kg/ha av bekämpningens ekologiska effekter för 10 utifrån publicerade studier, expertutlåtanden ggr aktuell dos (VectoBac G 130 kg/ha, kan och empiriska data från genomförda uppföl- möjligen reducera abundans av under- jningsstudier i den aktuella miljön, är att familjen Chironominae) samt för 40 ggr sannolikheten varierar från ”låg” till ”hög” för aktuell dos (VectoBac G 520 kg/ha, att VectoBac G spridd från helikopter skall reducerar troligen även abundansen av orsaka någon negativ ekologisk effekt. Vår Chironomidae och kan eventuellt också bedömning av den möjliga största ekologiska påverka någon annan familj inom konsekvensen vid denna 40 - faldigt ökade Nematocera) (Tabell 4). dosering visar att den för-väntade negativa konsekvensen är ”obetydlig och lokal” till ”liten och lokal”, dvs en tydlig risk för minskad Tabell 4. Kvantifiering av risk för negativa abundans av underfamiljen Chironominae, ekologiska effekter av Bti-baserad trolig risk för minskning av familjen bekämpning av stickmygglarver genom spridning av VectoBac G från helikopter. Chironomidae och eventuell risk för Visas för normal dosering om 13 kg/ha samt påverkan på någon annan familj av tiofaldigt och fyrtiofaldigt ökad dosering. Nematocera. Produkten av sannolikhet och ekologisk konsekvens är därmed maximalt 8 på en skala från 0 till 25 (Tabell 4). Den Högsta Största Bedömd kvantitativa risken är därmed uppenbar för Dosering sannolikhet konsekvens risk att bekämpning med 40 ggr avsedd dos skall 13 kg/ha 1 1 1 orsaka distinkt negativ ekologisk effekt i 130 kg/ha 2 1 2 närmiljön. 520 kg/ha 4 2 8 Sammanställningen av kvantifierad risk

(Tabell 4) visar att bekämpning som utförs med aktuell dos leder till en obetydlig risk Vår bedömning av sannolikheten för för negativa ekologiska effekter och att även negativa ekologiska effekter vid 130 kg/ha vid en tiofaldigad dos är risken fortfarande utifrån publicerade studier, expertutlåtanden obetydlig. Först vid en fyrtiodubbling av och empiriska data från genomförda dosen är den kvantifierade risken låg till uppföljningsstudier i den aktuella miljön, är modest. att sannolikheten varierar från ”ingen” till ”låg” för att VectoBac G spridd från Slutsats: Av den kvantifierade bedömningen kan helikopter skall orsaka någon negativ konstateras att för aktuell dos, och även för tiofaldig ekologisk effekt. Vår bedömning av den överdosering, finns en obetydlig risk för realisering av möjliga största ekologiska konsekvensen vid de identifierade potentiella negativa miljöeffekterna. denna 10-faldigt ökade dosering visar att den Först vid en fyrtiodubbling av dosen bedöms att förväntade negativa konsekvensen är ”ingen” bekämpningen kan orsaka distinkt negativ till ”obetydlig och lokal”, d v s endast en låg risk ekologisk effekt i närmiljön. Det står således klart för minskad abundans av underfamiljen att det inte föreligger någon sannolikhet för Chironominae. Produkten av sannolikhet konsekvenser – och således heller inte till några och ekologisk risk är därmed maximalt 2 på betydande negativa konsekvenser – till nackdel för en skala från 0 till 25 (Tabell 4). Den miljön vid bekämpning med VectoBac G i avsedd kvantitativa risken är därmed låg för att dos. bekämpning med 10 ggr avsedd dos med någon sannolikhet skall orsaka någon 6.13 Behov av kompensatoriska åtgärder betydande negativ ekologisk effekt i när- miljön. Sammantaget bedöms ingen betydande påverkan på miljön kunna orsakas av den aktuella spridningen av VectoBac G, från 58 helikopter över kortvarigt översvämmade bekämpningsuppdrag, indikerar att häckande områden inom Nedre Dalälvens Natura storfåglar inte störs nämnvärt av helikopter 2000 områden, vid bekämpning av nära eller mycket nära bo med ägg eller översvämningsmyggornas larver. ungar. För att med säkerhet undvika Bti är bara direkt toxiskt för insekter av störning har vi använt en buffertzon på underordningen myggor (Nematocera) och 300 m runt aktiva bon av havsörn och larver av familjen stickmyggor (Culicidae) är 200 m runt aktiva bon av fiskgjuse och detta extremt känsliga. Övriga insekter, samt har hittills fungerat väl. maskar, mollusker, kräftdjur, groddjur, Varken Bti eller det kristallina pretoxinet fiskar, fåglar och däggdjur är inte känsliga eller sporerna kan ackumuleras i organismer. för Bti. WHO har godkänt användning av I miljön har det kristallina pretoxinet en Bti för bekämpning av stickmygglarver i mycket kort halveringstid i solljus och ca 4 behållare med dricksvatten. Vid dosering för månaders halveringstid i sediment och kan bekämpning av stickmygglarver är risken finnas kvar i jord och sediment men den mycket låg för påverkan på andra myggor. korta halveringstiden hindrar ackumulering Endast en underfamilj inom familjen mellan år. Sporerna har förmåga att finnas fjädermyggor (Chironomidae) löper någon kvar över längre tid i miljön, men det är förutsägbar risk att drabbas negativt, men oklart hur länge och om en sådan dock först vid mer än 10-faldig ackumulering har någon som helst negativ överdosering. I det årliga uppföljnings miljöeffekt. /egenkontrollprogram, som startade 2002, Miljöanalysavdelningen, vid SLU, utvär- har inga negativa effekter på fjädermyggor derade de möjliga gödningseffekterna från observerats och våra teknologiska lösningar spridning av VectoBac G och bedömer att för spridning av VectoBac G garanterar rätt det inte medför någon betydande närings- dosering avsedd för bekämpning av enbart ämnesbelastning i relation till övrig naturlig stickmygglarver. och antropogen näringstillförsel till våtmar- Våra studier visar att minskad mängd kerna. Gödning av kvarvarande mygglarvslik stickmygglarver efter bekämpning ger en efter bekämpning bedöms endast kunna mångdubbling av mängden protozoer (föda medföra en obetydlig effekt. för stickmygglarver) i de temporärt över- Biologisk bekämpning av stickmygglarver svämmade områdena. Bekämpningen ger med VectoBac G innebär därmed inget hot även en viss ökning av dykarskalbaggar för någon av de utpekade naturtyperna eller (döda och sjuka stickmygglarver kan vara arterna i aktuella Natura 2000-områden. lätta byten), men har troligen ingen övrig Bekämpningen kan enbart innebära en inverkan på den akvatiska miljön. Minskad obetydlig grad av belastning på ekosystemet, mängd vuxna översvämningsmyggor kan såväl direkt som indirekt och har enbart möjligen minska mängden föda något för effekt lokalt. Doseringen spelar en viktig roll spindlar, rovlevande insekter och fåglar som och först vid en fyrtiodubbling av dosen söker efter insekter i vegetationen. Dock bedöms att bekämpningen kan orsaka finns inga fakta som styrker att terrestra distinkt negativ ekologisk effekt i närmiljön. rovdjur är beroende av översvämnings- Att garantera rätt dosering avsedd för myggor som föda. bekämpning av stickmygg är därför Spridning med lågt flygande helikopter avgörande och vi använder oss av en medför endast en låg risk för störning av välutvecklad teknologisk lösning. häckande storfåglar. Såväl information från Drygt 30 år av intensiv forskning, för att kända aktiva ornitologer som under lång tid karakterisera eventuella negativa miljö- använt helikopter för att närstudera ägg och effekter av att använda Bti (den aktiva ungar av stora rovfåglar, som egna obser- beståndsdelen i VectoBac G) mot larver av vationer i samband med överflygning under stickmyggor, har inte påvisat några 59 betydande negativa effekter på andra 7.2 Rapportering av uppföljnings- organismer än larver av stickmyggor som är program insekter målorganismerna för denna biologiska Dispens från rådande lagrum beviljades bekämpning. Den tydliga avsaknaden av under 2002 till 2013 för bekämpning av några negativa miljöeffekter, att kompensera stickmygglarver i översvämningsområden. för, visar med all tydlighet att det inte finns Dispensen kopplades 2002 - 2008 till ett något behov av kompensatoriska åtgärder. uppföljningsprogram för att visa om bekämpningen orsakar några negativa 7. Åtgärder för att förebygga och effekter på insekter i översvämningsom- följa upp miljöpåverkan råden. Uppföljningsprogrammet startades under maj 2002 efter godkännande av 7.1 Förebyggande åtgärder länsstyrelserna i Västmanlands och Gävle- För att undvika eventuella skadliga borgs län. Studierna syftade till att visa om verkningar av Bti på fjädermygglarver så denna bekämpning skulle orsaka direkta använder vi så låg dosering som möjligt med negativa effekter på familjen fjädermyggor, bibehållen effekt på stickmygglarver och på andra familjer av Nematocera eller arbetar med mycket hög precision vid insekter generellt, samt om kraftigt spridning. Den spridarutrustning som skall reducerad mängd stickmygglarver skulle ge användas kalibreras noga inför varje indirekta negativa effekter på rovinsekter i bekämpningsinsats med avseende på flöde kortvariga vatten. och spridningsprofil. Vi har utprovat lämplig Kläckfällor användes under sex på varandra dosering för tillfredsställande reduktion av följande somrar (2002 – 2007) i områden antalet Aedes sticticus-larver under de med och utan Bti-baserad mygglarvs- förhållanden som råder i svenska översväm- bekämpning och fångade totalt 137 153 ningsvåtmarker. Det kan noteras att insekter av 13 taxonomiska ordningar, varav produktion av stickmyggor och fjäder- Diptera utgjorde 74 % (Persson Vinnersten myggor förekommer i delvis olika vatten- et al. 2010). Analyser av insektabundans i miljöer; stickmyggor produceras i temporära experimentvåtmarker (där BTI användes) våtmarker och fjädermyggor produceras och referensvåtmarker (utan användning av främst i permanenta vatten (Becker & Bti) påvisade inga signifikanta skillnader för Ludwig 1983, Lacey & Mulla 1990). taxonomiska ordningar, underordningar, Under vår och sommar genomförs familjer eller underfamiljer. Detaljerad inventeringar av de fem arterna storfåglar i identifiering och analys av familjen områden som kan bli aktuella för fjädermyggor visade att 135 arter förekom i bekämpningsåtgärder under maj till augusti. området, att signifikant högre abundans Om en häckning påträffas så görs en förekom i experimentvåtmarker än i bedömning om risken för störning med referensvåtmarker (Lundström et al. 2010b), hänsyn till dels den häckande arten, dels samt att experimentvåtmarkerna också hade tidpunkt för potentiell störning i relation till högre artdiversitet (Lundström et al. 2010a). häckningscykel, dels avstånd mellan aktuellt En sammanfattande studie av alla publi- bo och potentiell flygrutt för helikopter cerade uppgifter om fjädermyggors under spridning av VectoBac G. känslighet för Bti, med hjälp av metaanalys, visade att den dosering som används vid Slutsats: De förebyggande åtgärderna är att bekämpning av översvämningsmyggor vid säkerställa lämplig dosering och hög geografisk Nedre Dalälven ligger 12 ggr under den dos precision vid spridning av VectoBac G, samt att som ger signifikant reduktion av mängden känna till och i görligaste mån undvika att störa fjädermyggor (Lundström et al. 2008). häckande storfåglar av de fem arterna. Sammantaget ger våra studier en tydlig bild av att Bti använd för bekämpning av översvämningsmyggor inte har någon 60 betydande negativ effekt, över varken kort Slutsats: Resultaten från dessa omfattande studier eller lång tid, på produktion och diversitet visar att flera faktorer påverkar variationen i hos insekter i våtmarker. populationsstorlek hos insekter i temporärt Dykarskalbaggar fångades med aktivitets- översvämmade våtmarker och att Bti inte har någon fällor i samma studieområden 2002 – 2006 påvisbar direkt toxisk effekt på våtmarkernas och identifierades till art (Persson insektsamhällen, varken på ordningsnivå, familje- Vinnersten et al. 2009). Fångsten innehöll nivå eller artnivå för den känsliga familjen 6 702 dykarskalbaggar av 17 släkten och 61 fjädermyggor. Dykarskalbaggar är de viktigaste arter. Analysen visar att VectoBac G inte potentiella predatorerna på stickmygglarver i orsakade några signifikant negativa effekter temporärt översvämmade områden men det förekom på arter av dykarskalbaggar. En genomgång inga påvisbara indirekta negativa ekologiska av publicerade studier ger ingen indikation effekter på dykarskalbaggar, av att reducera på att Bti påverkade dykarskalbaggar mängden stickmygglarver, varken kortsiktigt eller långsiktigt. (Boisvert & Boisvert 2000). En studie utförd under fem år (de tre sista åren med Bti- behandling 6 ggr/säsong) i Minnesota visade 7.3 Rapportering av uppföljnings- inga negativa effekter på dykarskalbaggar program häckande storfåglar (Hershey et al. 1998). Den intensiva behandlingen med Bti fortsatte under ytterligare Inventeringar av fem arter storfåglar (havs- örn, fiskgjuse, trana, sångsvan och storlom) fem år och effekterna på faunan studerades även under det sjunde och åttonde året av utförda under åren 2005 till 2008 inom bekämpning (Read et al. 1999). Ännu en potentiella bekämpningsområden vid gång visade dykarskalbaggar ingen signifi- Avesta, Österfärnebo, Gysinge, Tärnsjö, kant negativ reaktion på intensiv Bti- Huddunge, Hedesunda och Söderfors visar användning under flera år. Det finns därmed att främst häckande trana och sångsvan förekommer inom dessa områden, och att inget belägg för att den modesta spridning av VectoBac G som används vid myggbe- storlom inte häckar inom dessa områden kämpning i Nedre Dalälven kan orsaka (Engström & Petersson 2009). Endast en några indirekta oönskade effekter på de häckning av havsörn och en av fiskgjuse har dykar-skalbaggar som förekommer i påträffats inom potentiella bekämpnings- temporärt översvämmade våtmarker. områden under dessa fyra år. Invente- ringarna har fortsatt under 2009 till 2014 och En dykarskalbagge som speciellt måste sammanfattas i tabell 5. nämnas är Graphoderus bilineatus som är en Natura 2000-art och är därmed fridlyst i hela Detta betyder att det inte finns någon risk landet. Arten förekommer främst i djupare för störning av storlom under bekämpning, (> 1 m) dammar och sjöar med tät samt att endast enstaka par av havsörn och vegetation (Nilsson & Holmen 1995). Den fiskgjuse häckar i närmiljön till områden där är ganska vanlig i södra Sverige men blir mer helikopter flyger under bekämpnings- sällsynt längre norrut med de nordligaste uppdrag. Såväl trana som sångsvan häckar fynden i Hälsingland. Vi fångade två vissa år inom bekämpningsområden dvs där exemplar i kanten av Nordmyrasjön, den helikopter flyger under bekämpnings- enda av de sex försökslokalerna som uppdrag. motsvarar artens krav på livsmiljö (Persson Observationer av häckande storfåglar under Vinnersten et al. 2009). Stickmyggornas tillfällen då helikopter, under bekämpnings- larver föredrar grunt vatten (Renshaw et al. uppdrag, flugit nära eller direkt över aktiva 1995) och är därför inte någon viktig del av bon har utförts vid några tillfällen. Vid den dieten för G. bilineatus som främst före- myggbekämpning som utfördes 2006-05-11 kommer i djupare vatten. vid och omkring Laggarboån (Österfärnebo) så överflögs ett aktivt bo av sångsvan (Engström & Petersson 2009). Medan 61

Tabell 5. Sammanfattning av inventeringar av fem arter storfåglar inom potentiella myggbekämpningsområden vid Nedre Dalälven under åren 2009 till 2016.

Fågelart 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Havsörn 1 1 1 2 1 1 Fiskgjuse 2 1 2 4 4 Trana 3 2 3 Sångsvan 2 8 1 2 Storlom helikoptern som utförde bekämpningen iakttagelser i förhållande till störningar körde i långa svep, fram och åter över (Engström 2007, Engström & Petersson området, på ca 40 m höjd, överflögs också 2009). Dessa erfarenheter är inte att sångsvanparet med den ruvande honan. jämställa med vetenskapliga studier, men de Observationer gjordes från en annan är så pass relevanta i sammanhanget att de är helikopter på ca 300 – 400 m avstånd. av intresse att redovisa här i form av citat ur Honan som låg på boet verkade inte reagera Engströms rapport från 2007: på den överflygande helikoptern. Hanen ”Björn Helander har i flera decennier använt flyg som låg strax invid simmade långsamt och i viss mån helikopter vid inventeringar inom omkring och verkade mest upptagen med att Projekt havsörn. Iakttagelser visar att örnarna äta. Beteendena ändrade sig inte, som det reagerar svagt om ens något på överflygande flygplan gick att se, före, under, och efter att eller helikopter. Flyghöjden vid inventering av bon helikoptern passerat förbi. Vid mygg- sker ofta på närmare avstånd än 50 meter, i vissa bekämpning 2006-05-13 vid och om-kring fall t o m betydligt närmare. Björn Helander har Nordmyra (Tärnsjö) så överflögs ett aktivt inte uppfattat överflygningarna som ett problem ur bo av trana på liknande sätt som ovan- störningssynpunkt.” stående beskrivning av sångsvansparet i ”Johan Ekenstedt är verksam inom Projekt Laggarbo. Tranan låg kvar på äggen dagen jaktfalk och Projekt kungsörn i Norrbotten och efter överflygningen och även nästföljande årligen inventeras omkring 20 aktiva kungsörnbon dag. och mellan 10 och 30 jaktfalkbon med hjälp av Vid myggbekämpning 2008-05-12 överflögs helikopter. Överflygningarna sker under den period ett aktivt bo av havsörn vid Fängsjön då ungar finns i boet och vanligen på en höjd av ca (Österfärnebo) av helikopter under bekämp- 20 m över bona. Överflygning under ruvningstiden ningsuppdrag. Detta bo, som var nyligen undviks på grund av befarad störningsrisk. Johan etablerat och vars position inte var känd vid Ekenstedt har iakttagit att vissa föräldrafåglar bekämpnings-insatsen, besöktes senare av stannar kvar på bona medan andra tillfälligt ringmärkare som då ringmärkte en halv- lämnar bona och glider iväg och cirklar runt för att vuxen unge. Kan därför konstatera att därefter återvända. Negativa erfarenheter av över- havsörnarna lyckats med häckningen och flygningarna har hittills inte kunnat dokumenteras attden överflygande helikoptern inte orsakat under de år flyginventeringar används.” någon allvarlig störning. ”Peter Lindberg är ansvarig för Projekt pilgrimsfalk Dr Henri Engström, som utfört samtliga och årligen överflygs ca 25 till 30 falkrevir. fågelinventeringar inom uppföljningspro- Flygningar har gjorts vid tiden för både ruvning och grammet för häckande storfåglar, har även ungvårdnad. Vid spaning kan flygningarna ske så intervjuat några personer med lång erfaren- nära som 25-30 meter från boet. Inga negativa het av flyginventeringar av fåglar om deras erfarenheter av överflygningarna har hittills kunnat 62 dokumenteras. Av försiktighetsskäl sker idag 7.4 Rapportering av biotest för flyginventeringar enbart under den period då ungar påvisning av Bti i sediment finns i boet eftersom ruvningstiden bedöms vara mera Länsstyrelsen i Gävleborgs län har fört fram känslig för störning.” frågan om Bti kan ackumuleras i mark och Som en extrem skyddsåtgärd föreslår sediment. En sådan ackumulering av Engström (2007) omfattande säkerhetsav- pretoxiner över längre tidsperioder skulle stånd till två arter rovfåglar, ett teoretiskt kunna påverka främst stick- skyddsavstånd på 300 ± 50 m mellan heli- mygglarver (som är extremt känsliga) men kopter och aktivt bo av havsörn under även larver av Chironomidae. Därför har vi perioden 1 februari till 30 juli och ett genomfört en biotest av eventuellt skyddsavstånd på 200 ± 50 m mellan ackumulerat Bti pretoxin i sedimentprover helikopter och aktivt bo av fiskgjuse under från områden med och utan avsiktlig perioden 1 april till 30 augusti. Dessa spridning av Bti för bekämpning. Sediment- skyddsavstånd har diskuterats och godkänts prover togs 2 juli 2005 dels från ett område av Per Aspenberg, Stig Holmstedt och Mats vid Norrån där bekämpning genomförts Forslund (samtliga lokala fågelexperter), flera gånger (två gånger 2002, en gång 2003 samt av Martin Tjernberg (ArtDatabanken). samt 16 juni 2005), dels från ett område vid Förslaget stöds även av Björn Helander Fängsjön där bekämpning genomförts en (projekt havsörn) och Lars Gustavsson gång 2002, dels från ett område i Koversta (lokal fågelexpert). Det kan dock konstateras där bekämpning aldrig genomförts. att de föreslagna skyddsavstånden inte har Sedimentproverna slammades upp i destil- någon tydlig vetenskaplig förankring, då alla lerat vatten och överfördes till fem observationer tyder på att helikopter inte odlingsburkar vardera. Som en positiv medför någon betydande störning under kontroll tillsattes två korn VectoBac G till häckning även om den flyger mycket nära vardera av fem ytterligare odlingsburkar med eller direkt över aktiva bon, men däremot uppslammat sediment från Koversta. Första- har politisk betydelse då det från stadielarver av översvämningsmyggor (tro- ornitologiskt håll finns en tydlig motvilja att ligen Aedes sticticus) fångades i Domta, släppa igenom förslag med någon som helst Enköpings kommun, morgonen den 2 juli befarad störningsrisk. 2005. Senare samma dag placerades 20 av Slutsats: Inventering av storfåglar visar att storlom dessa larver till var och en av de totalt 20 inte häckar inom områden som berörs av odlingsburkarna med uppslammade sedi- bekämpningsaktivitet, att enstaka häckningar av mentprover. Larverna i varje odlingsburk havsörn och fiskgjuse förekommer, samt att matades med en väl avvägd mängd Tetramin häckningar av trana och sångsvan förekommer vissa fiskfoder och räknades dagligen under fem år i dessa områden. Observationer av sångsvan, dagar. Resultaten visade att samtliga stick- trana och havsörn med helikopter i närmiljön ger mygglarver avled inom ett dygn i de fem ingen indikation om påverkan på häcknings- burkar som behandlats med VectoBac G framgång hos någon av dessa arter. Uppgifter från och att alla stickmygglarver i de återstående ornitologer som flyginventerar stora rovfåglar i 15 burkarna överlevde fem dygn. Detta visar Sverige ger heller inga indikationer på att helikopter att det varken fanns någon kvarvarande i närmiljön har någon negativ effekt på toxisk effekt två år efter en enstaka häckningsframgång. Engström föreslår skyddsav- bekämpning eller efter upprepade bekämp- stånd till såväl havsörn som fiskgjuse under hela ningar under flera år där den sista deras häckningsperiod, men detta kan ifrågasättas bekämpningen genomfördes endast ett par då det inte finns någon vetenskaplig grund. veckor före provtagning för sediment. Resultaten baseras på biotest med unga larver av stickmyggor, de organismer som bevisligen är mest känsliga för Bti, vilket indikerar att om Bti ackumulerats i miljön så

63 handlar det om mängder som ligger under 8. Alternativa bekämpnings- den nivå som krävs för påverkan på de mest metoder inklusive noll- känsliga organismerna. Resultatet rimmar väl alternativet med den korta varaktighet som rapporterats för Bti pretoxiner i form av proteinkristaller 8.1 Bekämpning genom miljö- (http://extoxnet.orst.edu/pips/bacillus.htm) förändring och att Bti inte ackumuleras över år (Eskils De flesta exemplen på lyckad bekämpning & Lövgren 1997, Schneider et al., 2015b). genom miljöförändring finns för stickmygg- Det finns därför inget behov av fortsatta arter som lägger sina ägg på vattenytan i biotester för vidare utredning av denna olika behållare (container breeders) som fråga. Culex- och Anopheles–arter (Becker et al. Slutsats: Biotest av sedimentprover från områden 2010). För översvämningsmygg, som lägger där VectoBac G spridits för att bekämpa stick- sina ägg på marken, diskuteras två metoder myggor visade inte på någon kvarvarande toxisk för bekämpning genom miljöförändring; effekt mot unga stickmygglarver. Även andra studier ändring av hydrologi och ändring av baserade på odling respektive specifik molekylär topologi. påvisning visar att Bti inte ackumuleras mellan år. Bekämpning genom ändring av hydrologin. En dramatisk och effektiv metod för 7.5 Rapportering av utredning om bekämpning av översvämningsmyggor är att övergödningsrisk med VectoBac G ta bort vattenfluktuationer under april till och med augusti/september. I den mindre För bekämpning av översvämningmyggor skalan kan detta göras genom utdikning, sprids VectoBac G med dosen 13 kg/ha vid invallning och anläggning av permanenta upp till tre tillfällen per år. VectoBac G vatten. Men för att ta bort vattenfluktua- innehåller främst fragment av majskolvens tionerna i de nedre delarna av en större älv vedartade kärna, men även en liten mängd kan det krävas såväl anläggning av nya majsolja samt torkad bakteriekultur. De regleringsdammar, som förtappning och möjliga gödningseffekterna av komponenter ändring av befintliga vattendomar. i VectoBac G har utvärderats av SLU Miljöanalys (Wilander 2007) och visar 1) att Sådana ändringar av hydrologin är dock den extra belastningen med organiskt mycket betydande ingrepp i våtmarkernas material inte torde påverka syrgasbalansen i ekologiska integritet (Keddy 2000). Ändras behandlade våtmarker, 2) att halten våtmarkernas hydrologi så påverkas därmed totalkväve vid fullständig nedbrytning utan livsbetingelserna för alla våtmarksinsekter, förluster torde vara mindre än 10 % av den örter, gräs, vedartade växter, mossor, lavar, naturliga halten och inte förändra klassning svampar, groddjur, maskar, mollusker, enligt Naturvårdsverkets bedömnings- kräftdjur, protozoer, bakterier, etc. Mest grunder för sjöar och vattendrag, samt 3) att påtagligt vid minskande översvämningar den totala tillförseln av fosfor är helt under växtsäsongen är att de örtrika älv- obetydlig jämfört med transporten i ängarna försvinner och ersätts av busk och Dalälven. Bedömningen är därför att gran. En genomgående mer allomfattande spridning av VectoBac G inte innebär något reglering av Nedre Dalälven, som leder till betydande tillskott av gödande ämnen. stabila vattennivåer i alla fjärdar, kan därmed inte anses som en ekologisk försvarbar metod att minska myggproblemet. Skyddade värden i Färnebofjärdens nationalpark, flera naturreservat och samtliga de aktuella Natura 2000-områdena motiveras utifrån naturvärden som skapas och upprätthålls av älvens varierande hydrologi.

I vissa delar av Nedre Dalälven, exempelvis kraftbolagen om ändringar av vattenföring i Hedesundafjärden, har man genom detal- Nedre Dalälven startat, men det är en lång jerad reglering åstadkommit en relativt stabil väg till eventuell omreglering. vattennivå. I dessa områden inträffar över- I en samverkansgrupp om vattenreglering i svämningar och därmed myggproduktion i relation till bekämpning av stickmygg i stort sett enbart vid kraftiga flöden, oftast Nedre Dalälven under 2011 och 2012 fördes som följd av kraftig nederbörd. diskussioner om möjligheter att minska på Det finns också förslag om att omreglera bekämpningsbehovet exempelvis genom att Nedre Dalälvens vattenföring, så att det i några lägen hålla flöden under ett åstadkoms en tidig stor vårflod samt tröskelvärde för att undvika mindre över- stabilare sommarflöden (Nilsson och svämningar. Återkommande diskussioner Renöfält 2009). Detta kräver omfattande handlade om möjligheten att använda Siljan samordning och stora ekonomiska resurser. som buffert och därmed undvika vissa Det framgår inte av Nilsson och Renöfält mindre flödestoppar längre ner i systemet. (2009) hur tidig denna vårflod skall vara, Dock framkom genom vattenreglerings- men den kan väl knappast komma före snö- företaget att detta inte är genomförbart med smältningen i fjällen d v s slutet av april. I de nuvarande vattendomar. aktuella områdena vid Nedre Dalälven har vi Enligt en rapport genomfört av KTH i påträffat larver av Aedes sticticus redan i slutet uppdrag av länsstyrelsen Gävleborg, verkar av april - äggen kan kläckas redan vid vatten- det vara tekniskt möjligt att undvika de flesta temperatur på 8º C. Översvämningsmyggan översvämningarna i Färnebofjärden utan Aedes sticticus är väl anpassad till att nyttja ändring av vattendomar, men dessa simu- stora grunda temporärt översvämmade ytor leringar gjordes utan hänsyn till årtidsbundna som larvmiljö och vattnet i dessa grunda vattendomar. En sådan regleringsstrategi områden värms snabbt av solen under våren skulle orsaka 1,4 % kraftproduktionsbortfall även om vattnet i älvfåran är kallt. Det av Dalälvens produktion enligt flödes- betyder att ägg av Aedes sticticus kan kläckas simulering med data från perioden 1999 till efter korta perioder av värme och sol under 2011. Länsstyrelsen för dock fram att det våren, samt att den exakta tidsgränsen för inte är önskvärt att undvika alla över- översvämningar med vatten-temperaturer på svämningar, på grund av deras betydelse för 8º C i grunda områden varierar betydligt den biologiska mångfalden, men man vill mellan åren. Därför är det mycket svårt att helst undvika sommaröversvämningarna. hitta en tidsperiod under våren när Det är dock oklart om och när en eventuell översvämningar inte riskerar producera ändrad vattenreglering som tar bort som- mängder av denna översvämningsmygga. maröversvämningar kan införas. Inför Stabilare sommarflöden som är lika med sommaren 2017 förväntas det ingen ändring. inga översvämningar är en möjlighet att förhindra produktion av översvämnings- Ett förslag av Vattenregleringsföretaget går mygg. Dock kan kraftiga regn sommartid ut på att anlägga en kanal över Mattön som leda till lokala översvämningar med mygg- leder förbi högvattenföringar och därmed produktion som följd. Vattenreglerings- begränsar vattennivån i Färnebofjärden till företagen anser att det behövs bättre ca 55,9 möh. Inga nya besked om detta prognoser av nederbördsmängder och förslag har inkommit, varken under 2015 lokalisering för att kunna styra magasinering eller 2016. av vattnet som ett sätt att undvika över- Hösten 2015 startades projektet ”Hållbar svämningar sommartid. Ändrad vatten- vattenkraft i Dalälven” som leds av reglering kräver dessutom ändring av vatten- länsstyrelsen Dalarna. Målet är att arbeta domar och då behövs även medverkan av de fram en plan med prioriteringar av stora kraftbolagen. Genom initiativ av Läns- miljöåtgärder vid Dalälvens vattenkraftverk styrelsen Gävleborg har diskussioner med och dammar som ger störst miljönytta, 65 samtidigt som påverkan på energisystemet eller Anopheles-arter (Grieco et al 2005). ska bli så liten som möjligt. Anpassade Buskröjning och slåtter av älvängar användes vattenflöden är ett exempel av åtgärder som inom ett stickmygg-bekämpningsprojekt kan bli aktuella, och översvämningsmygg- under slutet av 1990-talet i Tärnsjö (delar av frågan är en av många aspekter att ta hänsyn Nordmyran) och Österfärnebo (delar av till. markområde norr om Fängsjön). Under Alla diskuterade ändringar av hydrologin kan 2000-talet har dock återkommande få svåra konsekvenser för våtmarkernas produktion av översväm-ningsmyggan Aedes ekologi, då översvämningarnas frekvens, sticticus i dessa älvängar krävt bekämp- omfattning, utsträckning och tid under året ningsinsatser med det biologiska bekämp- har avgörande inverkan på dessa våtmarks- ningsmedlet VectoBac G för att reducera områdens ekologiska integritet. Hydrologin stickmyggmängderna till drägliga nivåer är den enskilt viktigaste miljöfaktorn för att (Lundström och Schäfer 2015a). Som skötselåtgärd med syfte att främja den såväl skapa som upprätthålla våtmarker (Keddy 2000). biologiska mångfalden är slåtter generellt att föredra framför bete i seminaturliga ängar, Dalälvens översvämningar påverkar dock och bete med låg betestryck ska helst inte alla översvämningsvåtmarker i Nedre undvikas (Tälle et al. 2015). Bete medför Dalälven. Flera av de stora produktiva också ökad tuvighet och klövavtryck som områdena för översvämningsmyggor är helt kan bli refuger för stickmygglarver när oberoende av Dalälvens vattenföring, t ex vatten drar sig tillbaka. Medan slåtter innebär översvämningsområden nära Huddunge och att näringsämnen förs bort från älvängarna Möklinta. Dessa områden översvämmas på innebär bete risk för näringsläckage av kväve grund av lokala hydrologiska förhållanden och fosfor då djurens avföring tillför inklusive kraftiga och/eller ihållande lokala lättlösliga närings-ämnen. Nötkreatur på regn under vår och sommar. Dessutom blöta marker riskerar dessutom att drabbas påverkas även översvämningsområden vid av parasitinfektion med stor leverflundra själva Dalälven av lokala regn. Exempelvis (Lundström & Schäfer 2015a). under sommaren 2009 inträffade över- svämning i övre delen av Färnebofjärdens Vid sjön Björken, Sunne, testades under våtmarker redan ett par dagar innan 2005 och 2006 buskröjning följt av kraftigt älvvattnet kom och ökade översvämningens betestryck som åtgärder mot översvämnings- omfattning. Det innebar att larver av Aedes mygg. Under fyra år (2005 – 2008) samlade sticticus kläcktes redan innan älvens vi vuxna stickmygg i området och obser- vattenstånd steg. verade att mängden stickmyggor ökade från 2005 till 2006, sedan sjönk mängden Bekämpning genom ändring i topo- drastiskt 2007 för att under 2008 återigen grafin. Detta kan huvudsakligen utföras öka till väldigt stora mängder mygg. genom markberedning, buskröjning och Variationen berodde främst på översväm- slåtter när det handlar om översvämnings- ningsmönstret, så slutsatsen från dessa myggor. Bekämpning av stickmyggor genom resultat var att myggen fanns kvar och ändring av topografi har främst provats i fortsatte orsaka problem. Några år senare speciella miljöer som konstgjorda dammar, anges att översvämningar förekommer utan risfält och vissa brackvattenvåt-marker att människorna upplevt stora myggproblem (Batzer & Resh 1992, Jiannino & Walton (Anna Hagelin, personlig information). 2004, Wekesa et al 1996). Men man bör vara försiktig med att dra slutsatser om Under sommarna 2012 och 2013 finan- möjligheter att bekämpa översvämnings- sierade länsstyrelsen en jämförande studie av myggor, exempelvis Aedes sticticus, med mängden mygglarver i översvämnings- metoder som utvecklats för bekämpning av områden med och utan skötselåtgärder. exempelvis Culex-arter (Thullen et al 2002) Studien, som utfördes av dr. Örjan Östman vid Uppsala universitet, visade på signi- 66 fikanta skillnader i mängden larver av sex år restaurera 577 ha habitat inom nio översvämningsmyggor mellan områden med Natura 2000-områden. Huvudsyftet med slåtter/bete och opåverkade områden projektet är att främja den biologiska (Östman et al. 2014). Men minskningen var mångfalden, öka områdets attraktivitet och bara 71 % (standard avvikelse 28 %) vid bidra till nya arbetstillfällen. I projektet ingår översvämning under maj och endast 35 % också att bidra med mer kunskap om (standard avvikelse 79 %) vid översvämning huruvida restaureringarna har effekt på i juli och dessutom med mycket stor förekomsten av översvämningsmygg. variation mellan områden. Reduktion av Projektet fick avslag men en ny ansökan mängden larver med 35 - 71% är inte till- planeras att lämna in under 2017. räckligt för att märkbart minska problemen med översvämningsmyggor för människor och djur i närmiljön. Enligt våra beräkningar 8.2 Kemisk bekämpning krävs en reduktion på nära 100 % av Det finns huvudsakligen fyra grupper av översvämningsmyggornas larver inom minst kemiska bekämpningsmedel; klorerade kol- 95 % av alla produktiva översvämnings- väten, organofosfater, karbamater, och områden inom 5 km från de områden som pyretroider (Becker et al. 2010). Alla dessa skall skyddas mot Aedes sticticus och andra medel fungerar som kontaktgifter och långtflygande arter av översvämningsmyggor används ofta mot de vuxna insekterna. Det (Schäfer & Lundström 2014). skulle alltså kunna vara ett alternativ att För 2015 har vi redovisat alternativa använda till exempel pyretroider i de fall där bekämpningsåtgärder vid Nedre Dalälven bekämpning av larverna inte gav den och sammanställt information om effekter önskade reduktionen. Dessutom finns det en av skötselåtgärder som bete och slåtter i speciell grupp av biologiskt aktiva kemikalier älvängar (Lundström & Schäfer 2015a). Våra (insect growth regulators) som behåller insekter i larvstadiet – de blir aldrig vuxna inventeringar av stickmygglarver under sommaren 2015 med tre översvämningar insekter. visar att hittills genomförda skötselåtgärder Dessa kemikalier är dock inte specifikt med hävd inte haft tillräckligt effekt på riktade mot stickmyggor. Används dessa översvämningsmyggen för att ensam fungera kemiska produkter finns därför en hög risk som en bekämpningsmetod. Mätningarna att många andra arter av insekter samt andra visar att mängden stickmygglarver per liter, djur påverkas negativt av bekämpningen fortfarande efter 5-20 år av skötsel, är Kemisk bekämpning av stickmyggor utförs alldeles för höga i dessa översvämnings- mestadels i länder där man har stora områden för att avstå från bekämpning med problem med stickmyggburna sjukdomar VectoBac G. Eftersom bekämpning med som malaria eller dengue feber. Det VectoBac G fortfarande behövs i områden omfattande utbrottet av myggburet West med skötselåtgärder så är kostnader för Nile virus i Nordamerika har medfört restaurering, slåtter och stängsling svåra att kraftigt ökande användning av vissa kemiska motivera som bekämpningsinsatser mot bekämpningsmedel mot stickmyggor i ett översvämningsmyggor. Däremot fyller dessa flertal stater. åtgärder sin funktion som skötselåtgärder för att hålla älvängar öppna och slåtter var också det traditionella sättet att ta tillvara 8.3 Mekanisk bekämpning höproduktionen i älvängarna. Åtgärderna Som mekanisk bekämpning räknas bland bidrar till en ökad biologisk mångfald och en annat användning av paraffinolja som ligger ökad attraktivitet för området. NEDAB har på vattenytan och tar bort ytspänningen under 2016 sökt medel för EU Life- vilket leder till att mygglarverna drunknar. projektet ”Restoration of River Meadows in Vissa kläckningsplatser kan också täckas Nedre Dalälven region" med målet att under över och förhindra flygningen av vuxna 67 stickmyggor men återigen fungerar dessa 8.4 Sterile Insect Technique – en ny metoder främst för Culex- och Anopheles- potentiell bekämpningsmetod mot arter men inte för översvämningsmyggor. stickmyggor Bland mekaniska bekämpningsmetoder Sterile Insect Technique (SIT) är en räknas också massfångst av vuxna stickmygg artspecifik och miljöneutral metod för med gasolfällor. En litteraturstudie utförd av bekämpning av insekter som bygger på SVA, på uppdrag av länsstyrelsen i utsättning av stora mängder sterila hanar Gävleborg län, visar att gasoldrivna (Knipling 1955, 1979, 1998, Krafsur 1998, myggfällor inte fungerar tillfredställande mot Dyck et al., 2005). De sterila hanarna parar översvämningsmyggor och därför inte är sig med de lokala honorna av arten vilket lämpliga att användas för storskalig leder till kraftigt minskad reproduktion och bekämpning i Dalälvsområdet (Blomgren et om tillräckligt många sterila hanar sätts ut al. 2013). Gasoldrivna myggfällor kan ses över en tillräcklig tidsrymd så elimineras eller som en kompletterande finputsning till den minskas populationen kraftigt. Första mer specifika och effektiva bekämpningen exemplet på lyckad storskalig bekämpning med Bti, men kan inte ersätta denna metod. med SIT är elimineringen av parasitflugan Gasolfällor mot översvämningsmyggor har Cochliomyia hominivorax från USA, Mexico testats under flera år vid den översväm- och Centralamerika, samt även från Libyen ningsbenägna sjön Östen (Skövde kommun) (Lindquist et al., 1992). Andra exempel är och användes somrarna 2013 och 2014 i användningen av SIT för bekämpning av översvämningsbenägna Deje (Forshaga medelhavsfruktflugan Ceratitis capitata och kommun). När de generella myggmäng- andra arter av fruktflugor i USA, derna var låga så upplevdes inga stickmygg- Centralamerika, Sydamerika, Sydafrika, problem i områden med gasolfällor. Den Europa och Asien (Dyck et al., 2005), berörda kommunen tolkade detta som en användningen av SIT mot fjärilen pink framgång i kampen mot översvämnings- bollworm Pectinophora gossypiella i USA och myggorna. Men under 2013 och 2014, när fjärilen codling moth Cydia pomonella i rejäla stickmyggproducerande översväm- Canada (Krafsur 1998, Tan 2000, Koyama et ningar inträffade, så upplevdes inte att al., 2004, Vreysen et al., 2007). Dessa gasolfällorna gjorde någon skillnad utan bekämpningsprogram arbetar i väldigt situationen var mycket besvärlig. omfattande skala med produktion på två Rapportering i media och skriftväxling på miljarder sterila hanar av medelhavsfrukt- internet visar att ortsbefolkningen i Deje var fluga per vecka i El Pinjo, Guatemala, vilket synnerligen missnöjda med den undermåliga motsvara ca 20 ton fruktflugehanar per bekämpningseffekten av gasolfällor under vecka. 2013 och 2014. Uppenbarligen är använd- Utvecklingen av SIT för artspecifik bekämp- ningen av gasol-fällor dessutom mång- ning av stickmyggor tog sin början 1955 och dubbelt kostsammare än den professionella har varit föremål för flera omfattande metoden att sprida VectoBac G från vetenskapliga genomgångar som unisont helikopter för bekämpning av över- kommer fram till att de tekniska förut- svämningsmyggor (Lundström & Schäfer sättningarna finns för bekämpning av ett 2015a). Sammantaget visar litteraturstudien flertal stickmyggarter med SIT (Dame et al., vid SVA, och de praktiska svenska försöken, 2009, Benedict & Robinson 2003, Klassen & att gasolfällor inte ger tillräcklig effekt mot Curtis 2005, Alphey et al., 2010, Atkinson et Aedes sticticus och andra översvämnings- al., 2007). Ett lyckat exempel är bekämp- myggor och därför inte kan anses som en ningen av Anopheles albimanus i El Salvador fungerande bekämpningsmetod. (Lofgren et al., 1974; Weidhaas DE, et al 1974, Benedict & Robinson 2003), men trots att bekämpningen med hjälp av SIT så småningom fungerade utomordentligt väl så 68 medförde finansiella och tekniska problem populationen av Aedes sticticus behöver därför under det eskalerande inbördeskriget i El initialt reduceras genom en kombination av Salvador att SIT projektet lades ner (Black et VectoBac G och Classical SIT, men sedan al., 2011). Att inte utvecklingen av SIT mot övergår man till enbart Classical SIT för att arter av stickmyggor har fortsatt beror enligt bibehålla god kontroll för överskådlig tid. Black et al. (2011) på en fatal samman- De stora utmaningarna blir att anpassa blandning mellan SIT och en annan metod befintliga metoder och även utveckla vissa vad gäller effekter på hanarnas fitness, vilket nya metoder för storskalig industriell odling, under en lång tid sänkte förtroendet för SIT sterilisering, transport och frisläppande av mot stickmyggor. steriliserade hanar av stickmyggor så att International Atomic Energy Agency dessa lyckas konkurrera om honorna i (IAEA), som på medlemsländernas uppdrag målpopulationen (Dame et al., 2009). De arbetar med att anpassa Classical SIT för senaste årets samarbete med IAEA i Wien, bekämpning av stickmyggor, förordar steri- Mahidol University i Bangkok och inter- lisering av hanpuppor med röntgenstrålning nationellt erkända experter från andra då metoden fungerar bra att optimera mot institut i ett tiotal länder, har gett en mycket sexdrive och dessutom är säker och kan bra grund för design av anläggning för kommuniceras väl med befolkningen. SIT- produktion av tiotals till hundratals miljoner projekten för stickmygg inom IAEA sterila hanmyggor per vecka. fokuseras på fyra arter stickmyggor som är Väl beprövade metoder för produktion av vektorer för humanpatogena infektioner; miljontals stickmyggor per dag finns för Aedes aegypti och Aedes albopictus som sprider några arter av släktena Aedes, Culex och denguevirus, chikungunyavirus och gula Anopheles (Ansari et al., 1977, Bailey et al., febern virus, samt Anopheles gambiae och 1980, Sigh et al., 1975). För produktion av Anopheles arabiensis som sprider malaria. Den sterila hanar behövs två produktionslinjer; internationella forskargruppen, kopplad till en för produktion av ägg och en för IAEA, bedömer att SIT kommer få stor produktion av de hanpuppor som skall betydelse som bekämpningsmetod mot arter steriliseras. Produktionsmetoderna behöver av stickmyggor och att det är möjligt att såklart anpassas och optimeras för den utveckla SIT mot översvämningsmyggan specifika arten. Ägg från översvämnings- Aedes sticticus. myggan Aedes sticticus har lång överlevnad Bekämpning av Aedes sticticus med Classical vilket innebär stora fördelar i samordningen SIT bygger på att man etablerar en mellan de två produktionslinjerna. Behovet laboratoriekoloni av arten, odlar den i av att på kort tid producera, sterilisera och mycket stort antal, sorterar ut hanpuppor sätta ut stora mängder hanar är dock en som steriliseras med fotoner (röntgen) och utmaning. släpper ut stora mängder steriliserade hanar Sterilisering av stickmygghanar kan utföras som parar sig med honor från den vilda med partikelstrålning, fotoner eller på population man vill bekämpa. De honor kemisk väg. Kemisk sterilisering har flera som parat sig med en steril hane kommer då fördelar exempelvis vad gäller minskad risk att lägga ägg som inte kläcks till larver vilket för somatiska skador (Helinski et al., 2009), över tiden leder till utsläckning av den lokala men kan innebära en något ökad miljörisk populationen. Classical SIT fungerar bättre (Sharma 1976). Sterilisering med partikel- ju färre stickmyggor som finns kvar inom strålning innebär omfattande säkerhets- den lokala populationen och kan vara svår problem då det kräver tillgång till och arbete att använda på en art som förekommer i med klassade ämnen, vilket också inverkar väldigt stort antal. Experter inom IAEA på kostnader. Sterilisering med fotoner betonar att Classical SIT med fördel kan (röntgen) är den metod som förordas av kombineras med andra bekämpnings- expertpanelen hos IAEA och som planeras metoder under den initiala fasen. Den lokala 69 för användning vid framtagning av SIT för nästan undantagslöst (Knipling 1979, Dame bekämpning av Aedes sticticus vid Nedre et al., 2009). Aedes sticticus produceras i Dalälven. Så snart det finns en koloni av enorma mängder vid översvämning och det Aedes sticticus behövs därför att optimal är knappast möjligt att odla och placera ut de dosering av röntgenstrålning utprovas så att mängder av sterila hanar som krävs för en mycket hög andel av hanarna steriliseras bekämpning med enbart Classical SIT. utan att för den skull förlora i parnings- Genom initial bekämpning med VectoBac G förmåga. (som redan sker) reduceras den lokala För flertalet stickmyggarter som planeras för populationen till en mycket låg nivå. bekämpning med hjälp av SIT så sker en Eftersom Classical SIT blir mer effektiv ju relativt kontinuerlig förökning under stor del färre stickmyggor som finns kvar av den av året, vilket innebär behov av ofta åter- lokala populationen, så leder detta över tiden kommande utsättning av sterila hanar så de till lokal utsläckning av Aedes sticticus populationen i behandlade områden. parar sig med de många generationerna av nyckläkta honor. Relativt enkla metoder för När väl etablerad och fungerande så är det hantering, transport och frisläppande av troligt att Classical SIT ger ett fullgott skydd steriliserade stickmygghanar har vanligen mot Aedes sticticus vilket innebär en möjlighet fungerat väl för sådana arter (Bailey et al., till gradvis utfasning av det biologiska 1979). Översvämningsmyggan Aedes sticticus bekämpningsmedlet VectoBac G som för har strikt avgränsade perioder då larver närvarande är den enda fungerande bekämp- kläcker fram och utvecklas, samt strikta ningsmetoden mot Aedes sticticus (Lundström parningsperioder i samband med att de & Schäfer 2015b). vuxna hanarna och honorna börjar flyga. Denna nya metod har nu framgångsrikt Det innebär att det går att beräkna med hög provats i två asiatiska länder. Vi har förberett säkerhet när sterila hanar behöver sättas ut för att kunna testa SIT mot Aedes sticticus för att paras med lokala honor. För Aedes genom pilotförsök och detta försök skulla sticticus behövs utsättningar av hanar endast i kunna genomföras inom tre år förutsatt samband med de översvämningar som finansiering. En preliminär tidsplan och inträffar under perioden maj till augusti. budget överlämnades till Miljödepartementet Innan SIT är redo att användas vid Nedre under våren 2016 men vi saknar fortfarande Dalälven behövs ”proof-of-concept” i fält- besked om finansiering och därför kan försök där sterila hanar av Aedes sticticus sätts denna miljövänliga och långsiktiga strategi ut för provbekämpning under liknande för att reducera behovet av VectoBac G inte förhållande som i de områden där metoden realiseras. planeras användas vid skarp bekämpning (Lundström 2015). Vi har identifierat lämpligt fältstudieområde vid Huddunge där 8.5 Personligt skydd två torrlagda men översvämningsbenägna Personligt skydd är ingen bekämpnings- sjöar, Hallsjön och Karbosjön, producerar metod. Befolkningen i området har under de mycket stora mängder Aedes sticticus som lång tid nyttjat alla upptänkliga former av drabbar befolkningen. Våra historiska data personligt skydd men dessa har visat sig över mängden larver och vuxna myggor vid otillräckliga mot översvämningsmyggan Huddunge ger en solid bakgrund för Aedes sticticus. Vid mycket stora mängder utvärdering av insatser med Classical SIT stickmyggor drabbas man av många mot Aedes sticticus. myggbett även om repellenter används och Bekämpning med hjälp av Classical SIT kan skyddseffekten avtar snabbt med tiden. kostnadseffektiviseras genom att initialt Därför behövs ofta upprepad behandling av kombineras med en annan bekämpnings- huden. Det kan inte uteslutas att övernormal metod och erfarenhetsmässigt så krävs detta användning av repellenter kan medföra en

70 viss hälsorisk för individen. Bekämpnings- mosquitoes to various formulations of Bacillus medel klass 3, exempelvis Djungelolja, thuringiensis serovar. israelensis. Journal of Economical MyggA, US622 m.fl, får ej användas på barn Entomology 74:672-677. under tre år. Alphey L, Benedict M, Bellini R, Clark GG, Dame DA, Service MW, Dobson SL. 2010. Sterile-insect Skyddande kläder ger ett mycket bra skydd methods for control of mosquito-borne diseases. An mot stickmyggor. Dock är det ofta besvä- analysis. Vector-Borne and Zoonotic Diseases 10: rande att ta på sig heltäckande kläder under 295-311. sommaren, när det är varmt, vilket medför Alkiner, M. M, Simsek, F. M. and Caglar, S. S. 2009. att detta i praktiken inte fungerar för alla Insecticide resistance of Culex pipiens (Diptera: individer. Många väljer i stället att stanna Culicidae) in Turkey. Journal of Pesticide Science 34: 259-264. inomhus, men även här slinker myggen in och då används kemiska medel exempelvis Andersen, D. E., Rongstad, O. J. and Mytton, W. R. SPIRA-tabletter (sprider pyretroider och 1989. Response of nesting red-tailed hawks to helicopter overflights. The Condor 91:296-299. andra gifter när de upphettas), spray som Radar, etc. Det kan inte uteslutas att Angelstam, P. 1990. Factors determining the composition and persistence of local woodpecker övernormal användning även av dessa assemblages in taiga forest in Sweden – a case for kemikalier kan medföra en viss hälsorisk för landscape ecological studies. I: Carlson, A. och Aulén, individen. G. (eds.).Conservation and management of woodpecker populations. Swedish University of Sommaren 2000 utförde Sandvikens Kom- Agricultural Sciences, Department of Wildlife mun, med benäget tillstånd från KEMI, ett Ecology, Report 17: 147–164. försök med den ekologiska repellenten Ansari MA, Sigh KRP, Brooks GD, Malhotra P, ”Garlic Barrier” (vitlöksolja). Myggens Vaidyanathan V. 1977. The development of uppehållsplatser som gräsytor, buskar, träd proceedures for mass rearing of Aedes aegypti. Indian och utsidan av byggnader inom ett Journal of Medical Research 65: 91-99. bostadsområde på Mattön, Gysinge, Arnold, A., Braun, M., Becker, N. and Storch, V. besprutades med vitlöksolja utspädd till 2000. Zur Nahrungsökologie von Wasser- und mellan 2 och 20 %. Positiva effekter Rauhhautfledermaus in den nordbadischen noterades men dessa effekter var inte Rheinauen. Carolinea 58:257-263. konstanta mellan försöken. Troligen beror Ashley, M. C., Robinson, J. A., Oring, L. W. and problemen på att mängden aktiv substans Vinyard, G. A. 2000. Dipteran standing stock varierade mellan olika omgångar av biomass and effects of aquatic bird predation at a constructed wetland. Wetlands 20:84-90. preparatet ”Garlic Barrier”, men detta redovisades inte av tillverkaren. Atkinson MP, Su Z, Alphey N, Alphey LS, Coleman PG, Wein LM. 2007. Analyzing the control of mosquito-borne diseases by a dominant lethal genetic 8.6 Nollalternativet system. Proceedings of the National Academy of Science USA 104: 9540-9545. Det är tydligt och klart visat att nollalter- Aulén, G. 1988. Ecology and Distribution History of nativet innebär att människor som vistas i the White-backed Woodpecker Dendrocopos områden vid Nedre Dalälven samt vid leucotos in Sweden. Swedish University of Huddunge, Möklinta och Hallaren under Agricultural Sciences, Department of Wildlife sommar och höst även i fortsättningen Ecology, Report 14. kommer att drabbas av återkommande Back, C., Boisvert, J., Lacoursière, J. O. and mycket svåra myggproblem med avsevärda Charpentier, G. 1985. High-dosage treatment of a negativa effekter på såväl individer som Quebec stream with Bacillus thuringiensis serovar. israelensis: Efficacy against black fly larvae (Diptera: samhällsekonomi. Simuliidae) and impact on non-target insects. Canadian Entomologist 117:1523-1534. 9. Refererad litteratur Bailey DL, Lowe RE, Dame DA, Seawright JA. 1980. Mass rearing the genetically altered MACHO strain of Ali, A., Baggs, R. D. and Stewart, J. P. 1981. Anopheles albimanus Wiedemann. American Journal of Suceptibility of some Florida chironomids and Tropical medicine and Hygiene 29: 141-149. 71

Bailey DL, Lowe RE, Fowler JEF, Dame DA. 1979. Rapport från Statens Veterinärmedicinska Anstalt Sterilizing and packaging males of Anopheles albimanus enligt uppdrag från Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Wiedemann for field release. American Journal of Blum, S., Basedow, T. and Becker, N. 1997. Culicidae Tropical medicine and Hygiene 28: 902-908. (Diptera) in the diet of predatory stages of anurans Balcer MD, Schmude KL, Snitgen J, Lima AR. 1999. (Amphibia) in humid biotopes of the Rhine valley in Long-term effects of the mosquito control agents Bti Germany. Journal of Vector Ecology 22:23-29. (Bacillus thuringiensis israelensis) and mathoprene on Blumstein, D. T. 2003. Flight-initiation distance in non-target macroinvertebrates in wetlands in Wright birds is dependent on intruder starting distance. County, Minnesota (1997-1998). Report of 144 pp Journal of Wildlife Management 67:852-857. submitted February 4, 1999, to Nancy Read, PhD, Metropolitan Mosquito Control District, 2099 Blumstein, D. T., Anthony, L. L., Harcourt, R. and University Avenue West, St. Paul, Minnesota. Ross, G. 2003. Testing a key assumption of wildlife buffer zones: Is flight initiation distance a species- Barjac, H. A. d. 1978. A new subspecies of Bacillus specific trait? Biological Conservation 110:97-100. thuringiensis very toxic to mosquitoes. Bacillus thuringiensis var. israelensis serotype 14. C. R. Acad. Sci. Boeker, E. L. 1970. Use of aircraft to determine (Paris) 286D:797-800. golden eagle Aguil chrysaetos nesting activity. Southwest Naturalist 15:136-137. Batzer, D. P. and Resh, V. H. 1992. Wetland management strategies that enhance waterfowl Boisvert, M. and Boisvert, J. 2000. Effects of Bacillus habitats can also control mosquitoes. Journal of the thuringiensis var. israelensis on target and nontarget American Mosquito Control Association 8:117-125. organisms: a review of laboratory and field experiments. Biocontrol Science and Technology Becker, N. 1984. Ökologie und Biologie der Culicinae 10:517-561. in Südwest-Deutschland. Faculty for Biology, University of Heidelberg, Germany. Bolduc, F. and Guillemette, M. 2003. Human disturbance and nesting success of common eiders: Becker, N., Glaser, P. and Magin, H. 1996. interaction between visitors and gulls. Biological Biologische Stechmückenbekämpfung am Oberrhein. Conservation 110:77-83. NINO Grafik & Druck GmbH, Neustadt, Germany. Bonin A, Paris M, Frerot H, Bianco E, Tetreau G, Becker, N. and Ludwig, H. W. 1983. Mosquito Despres L. 2015. The genetic architecture of a Control in West Germany. Bulletin of the Society for complex trait: Resistance to multiple toxins produced Vector Ecology 8:85-93. by Bacillus thuringiensis israelensis in the dengue and Becker, N. and Margalit, J. 1993. Use of Bacillus yellow fever vector, the mosquito Aedes aegypti. thuringiensis israelensis against mosquitoes and Infection, Genetics and Evolution 35: 204-213. blackflies. In P. F. Entwistle, J. S. Cory, M. J. Bailey & Bonin, A., Paris, M., Tetreau, G., David, J-P. and S. Higgs (ed.) Bacillus thuringiensis, An Environmental Despres, L. 2009. Candidate genes revealed by a Biopesticide: Theory and Practice. John Wiley & genome scan for mosquito resistance to a bacterial Sons Ltd. insecticide: sequence and gene expression variation. Becker, N., Petric, D., Zgomba, M., Boase, C., Dahl, BMC Genomics 10: 551, doi:10.1186/1471-2164-10- Madon M. and Kaiser, A. 2010. Mosquitoes and their 551. control. 2nd edition. Springer-Verlag Berlin Boyce, R., Lenhart A., Kroeger A., Velayudhan R., Heidelberg. Roberts B. and Horstick O. 2013. Bacillus Benedict M, Robinson A. 2003. The first release of thuringiensis israelensis (Bti) for the control of transgenic mosquitoes: an argument for the sterile dengue vectors: systematic literature review. Tropical insect technique. Tends in Parasitology 19: 349-355. Medicine & International Health 18: 564-577. Bibby, C. J. 1981. Food supply and the diet of the Brandl M. T., Haxo A. F., Bates A. H. and Mandrett bearded tit (Panurus biarmicus). Bird Study 28:201-210. R. E. 2004. Comparison of survival of Campylobacter jejuni in the phyllosphere with that in the rhizosphere Black WC, Alphey L, James AA. 2011. Why RIDL is of spinach and radish plants. Applied Environmental not SIT. Trends in Parasitology 27: 362-370. Microbiology 70: 1182-1189. Blaustein, L. 1998. Influence of the predatory Brandl, M. T. and Maduell, R. E. 2002. Fitness of backswimmer, Notonecta maculata, on invertebrate Salmonella enterica serovar thompson in the cilantro community structure. Ecological Entomology 23:246- phyllosphere. Applied Environmental Microbiology 252. 68: 3614-3621. Blomgren, E., Lindström, A., och Hopkins, R. 2013. Brodin Y., Lundström J.O. and Paasivirta L. 2008. Bedömning av förutsättningarna för användning av Tavastia yggdrasilia, a new orthoclad midge (Diptera: gasoldrivna myggfällor i bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet. 72

Chironomidae) from Europe. Aquatic Insects 30:261- Davidsson, G., Haeffler, L., Ljundman, B. and 267. Frantzich, H. 2003. Handbok för riskanalys. Räddningsverket. ISBN 91-7253-178-9. Brust, R. A. 1980. Dispersal behavior of adult Aedes sticticus and Aedes vexans (Diptera: Culicidae) in Deding, J. 1988. Gut content analysis of diving Manitoba. The Canadian Entomologist 112:31-42. beetles (Coleoptera: Dytiscidae). Natura Jutlandica 22:177-184. Bylin, K. 1993a. Revir, revirförsvar och bobyggnad, Tranan - Studier i den euroasiatiska tranans biologi. Delaney, D. K., Grubb, T. G., Beier, P., Pater, L. L. Vår fågelvärld Supplement 17:53-58. and Reiser, M. H. 1999. Effects of helicopter noise on Mexican spotted owls. Journal of Wildlife Bylin, K. 1993b. Häckningsframgång och Management 63:60-76. dödsorsaker, Tranan - Studier i den euroasiatiska tranans biologi. Vår fågelvärld Supplement 17:59-67. Delaney, D. K., Pater, L. L., Carlile, L. D., Spadgenske, E. W., Beaty, T. A. and Melton, R. H. Carlson, A. 2000. The effects of habitat loss on a 2011. Response of red-cockaded woodpeckers to deciduous forest specialist species: the white- military training operations. Wildlife Monographs backedwoodpecker (Dendrocopos leucotos). Forest 177: 1-38. Ecology and Management 131: 215–221. Despres L, Stalinski R, Tetreau G, Paris M, Bonin A, Carlson, A. och Stenberg, I. 1995. Vitryggig hackspett Navratil V, Reynaud S, David J-P. 2014. Gene (Dendrocopos leucotos). Biotopval och sårbarhetsanalys. expression patterns and sequence polymorphisms Svenska Lantbruksuniversitetet, Institutionen för associated with mosquito resistance to Bacillus viltekologi, Rapport 27. thuringiensis israelensis toxins. BMC Genomics 15: 926, Caquet, T., Roucaute, M., Le Goff, P, and Lagadic, L. 13 pp. 2011. Effects of repeated field applications of two Drobniewski, F. A. 1993. The safety of Bacillus formulations of Bacillus thuringiensis var. israelensis on species as insect vector control agents. Journal of non-target saltmarsh invertebrates in Atlantic coastal Applied Bacteriology 76:101-109. wetlands. Ecotoxicology and Environmental Safety 74: 1122-1130. Duchet C, Coutellec M-A, Franquet E, Lagneau C, Lagadic L. 2010. Population-level effects of spinosad Chernetsov, N. and Manukyan, A. 2000. Foraging and Bacillus thuringiensis isralensis in Daphnia pulex and strategy of the Sedge Warbler (Acrocephalus Daphnia magna: comparison of laboratory and field schoenobaetus) on migration. Vogelwarte 40:189-197. microcosm exposure conditions. Ecotoxicology 19: Chesson, J. 1984. Effect of Notonectids (Hemiptera: 1224-1237. Notonectidae) on mosquitoes (Diptera: Culicidae): Duchet, C., Larroque, M., Caquet, T., Franquet, E., Predation or selective oviposition? Environmental Lagneau, C. and Lagadic, L. 2008. Effects of spinosad Entomology 13:531-538. and Bacillus thuringiensis israelensis on a natural Cook, J. G. and Anderson, S. H. 1990. Use of population of Daphnia pulex in microcosms. helicopters for surveys of nesting red-shouldered Chemosphere 74: 70-77. hawks. Prairie Naturalist 22:49-53. Dyck VA, Hendrichs J, Robinson AS (Editors). 2005. Cooke, A. S. 1980. Observations on how close certain Sterile Insect Technique: Principles and Practice in passerine species will tolerate an approaching human Area-Wide Integrated Pest Management. Springer, in rural and suburban areas. Biological Conservation 787 pages, ISBN-10: 1402040504. 18:85-88. Eder, E. and Schönbrunner, I. 2010. Toxicity of Cramp, S. 1985. The Birds of the Western Palearctic. Bacillus thuringiesis israelensis on the nontarget Vol. IV. Oxford. organisms Triops cancriformis, Branchipus schaefferi, Leptestheria dahalacensis (Crustacea: Branchiopoda: Dabrowski-Prot, E. and Luczak, J. 1968. Studies on Notostraca, Anostraca, Spinicaudata). The Open the incidence of mosquitoes in the food of Tetragnatha Environmental Pollution & Toxicology Journal 2: 16- montana Simon and its food activity in the natural 20. habitat. Ekologia Polska Seria A 16:843-852. Engström, H. 2007. Uppföljningsprogram för fåglar; Dame DA, Curtis CF, Benedict MQ, Robinson AS, inventering av storfåglar och test av Knols BGJ. 2009. Historical applications of induced störningskänslighet. Fågelstudier inom sterilization in field populations of mosquitoes. myggkontrollverksamheten vid Nedre Dalälven, Malaria Journal 8: (Supplement 2) S2. Resultatredovisning 2006. Institution för ekologi och David, J. P., Rey, D., Pautou, M. P. and Meyran JC. evolution; Uppsala Universitet, 30 sidor. 2000. Differential toxicity of leaf litter to dipteran Engström, H. 2013. Fågelinventering vid Nedre larvae of mosquito developmental sites. Journal of Dalälven 2013 inom uppföljningsprogrammet för Invetebrate Pathology 75: 9-18.

Biologisk myggkontroll. Uppsala universitet 2013-07- Glare, T. R. and O'Callaghan, M. 1998. 16. Environmental and health impacts of Bacillus thuringiensis israelensis. Biocontrol & Biodiversity, Engström, H. 2014. Fågelinventering vid Nedre Grasslands Divison, AgResearch. Dalälven 2014 inom uppföljningsprogrammet för Biologisk myggkontroll. Uppsala universitet 2014-06- Glutz von Blotzheim, U.N. und Bauer, K. 1980. 26. Handbuch der Vogel Mitteleuropas, vol. 9. Wiesbaden. Engström, H. 2015. Fågelinventering vid Nedre Dalälven 2015 inom uppföljningsprogrammet för Goldberg, L. J. and Margalit, J. 1977. A bacterial Biologisk myggkontroll. Uppsala 2015-06-25. spore demonstrating rapid larvicidal activity against Anopheles sergentii, Uranotaenia unguiculata, Culex Engström, H. and Petersson, E. 2009. Monitoring of univitattus, Aedes aegypti and Culex pipiens. Mosquito birds and studies of disturbance sensitivity in relation News 37:355-358. to mosquito control on flood plains along River Dalälven, central Sweden. Ornis Svecica, submitted Gonsalves L, Bicknell B, Law B, Webb C, Monamy manuscript. V. 2013a. Mosquito consumption by insectivorous bats. Does size matter? Plos One 8 (10) e77183, Eskils, K. and Lövgren, A. 1997. Release of Bacillus 11pp. thuringiensis subsp. israelensis in Swedish soil. FEMS Microbiology Ecology 23:229-237. Gonsalves L, Law B, Webb C, Monamy V. 2013b. Foraging ranges of insectivorous bats shift relative to Fereira LM, Silva-Filha MHNL. 2013. Review article: changes in mosquito abundance. Plos One 8 (5) Bacterial larvicides for vector control: mode of action e64081, 11pp. of toxins and implications for resistance. Biocontrol Science and Technology 23: 1137-1168. Grieco, J. P., Vogtsberger, N. L., Achee, E., Andre, D. R. and Rejmankova E. E. 2005. Evaluation of Fernandez-Juricic, E., Jimenez, M. D. and Lucas, E. habitat management strategies for the reduction of 2002. Factors affecting intra- and inter-specific malaria vectors in northern Belize. Journal of Vecor variations in the difference between alert distance and Ecology 30:235-243. flight distance for birds in forested habitats. Canadian Journal of Zoology 80:1212-1220. Grubb, T. G. and Bowerman, W. W. 1997. Variations in breeding bald eagle responses to jets, light planes Forsberg, B., Persson, T. Z. and Lundström, J. O. and helicopters. Journal of Raptor Research 361:213- 2006. Inventering av Bred Paljettdykare (Graphoderus 222. bilineatus) inom Naturreservatet Östa Friluftsreservat. Avdelningen för populationsbiologi och Grubb, T. G. and King, R. M. 1991. Assessing human naturvårdsbiologi, Uppsala Universitet. disturbance of breeding bald eagles with classification tree models. Journal of Wildlife Management 55:500- Forshaw, W. D. 1983. Numbers, distribution and 511. behaviour of pink-footed geese in Lancashire. Wildfowl 34:34-76. Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Fraser, J. D., Frenzel, L. D. and Mathisen, J. E. 1985. The impact of human activities on breeding bald Götmark, F., Neergaard, R. and Åhlund, M. 1988. eagles in north-central Minnesota. Journal of Wildlife Storlommen i Fegen-Kalvsjön-Svansjöarna. . Management 49:585-592. Länsstyrelsen i Älvsborgs län rapport 1988 nr 8. French, J. M. and Koplin, J. R. 1977. Distribution, Götmark, F., Neergaard, R. and Åhlund, M. 1989. abundance, and breeding status of ospreys in Nesting ecology and management of the arctic loon northwestern California. Trans. North Am. Osprey in Sweden. Journal of Wildlife Management 53:1025- Res. Conf. (red J. C. Ogden), US Natl. Park Service 1031. Trans. and Proc. Ser. 2:223-240. Halkova, Z., Zaykov, C., Antov, G., Mihaylova, A., Gill, J. A., Sutherland, W. J. and Watkinson, A. R. Mircheva, V., Dinoeva, S. and Chipilska, L. 1993. 1996. A method to quantify the effects of human Experimental study of subacute oral, dermal and disturbance on animal populations. Journal of inhalation toxicity of Bulmoscide preparation. Polish Applied Ecology 33:786-792. Journal of Occupational Medicine and Environmental Health 6:19-25. Gjerde, I., Rolstad, J. och Rinden, H. 1992. Hvitryggspeten på Østlandet: Hekkehabitat og Helinski ME, Parker AG, Knols BG. 2009. Radiation bestandsutvikling sett i forhold till driftsendringer i biology of mosquitoes. Malaria Journal 8 (Suppl 1): landbruket. Rapport fra Norsk Institutt for S5. Skogsforskning, Department of Forestry, Agricultural Henson, P. and Grant, T. A. 1991. The effects of Univiversity of Norway. human disturbance on trumpeter swan breeding behavior. Wildlife Society Bulletin 21:213-228. 74

Hershey, A. E., Lima, A. R., Niemi, G. J. and Regal, Klassen W, Curtis CF. 2005. History of the sterile R. R. 1998. Effects of Bacillus thuringiensis israelensis insect technique. In Sterile insect technique: Principle (BTI) and methoprene on nontarget and practice in area wide integrated pest management macroinvertebrates in Minnesota wetlands. (Dyck VA, Hendrichs J, Robinson AS Eds), Springer. Ecological Applications 8:41-60. Klein, M. L. 1993. Waterbird behavioral responses to Holmes, T. L., Knight R. L., Stegall, L. and Craig, G. human disturbances. Wildlife Soceity Bulletin 21:31- R. 1993. Responses of wintering grassland raptors to 39. human disturbance. Wildlife Society Bulletin 21:461- Knipling E. 1955. Possibilities of insect control or 468. eradication through use of sexually sterile males. Holmstedt, S. 2006. Fåglarna i Färnebofjärdens Journal of Economic Entomology 48: 459-462. nationalpark. Naturvårdsverket. Knipling E. 1979. Agriculture Handbook No 512: Houston, J., Dancer, B. N. and Learner, M. A. 1989. The basic principles of insect population suppression Control of sewage filter flies using Bacillus thuringiensis and management. Washington DC, USDA. var. isaraelensis-II. Full scale trials. Water Research Knipling E. 1998. Role of parasitoid augmentation 23:379-385. and sterile insect techniques for area-wide Ignatiev, V. I., Karopv, E. G. and Meliksetyan, V. S. management of agricultural insect pests. Journal of 1988. Studies on the effect of serotype H-14 Bacillus Agricultural Entomology 15: 273-301. thuringiensis preparations on warm-blooded animals. Koyama J, Kakainohana H, Miyatake T. 2004. Mikrobiologicheskij zhurnal (in Russian) 50:73-77. Eradication of the melon fly Babtrocera cucurbitae in Iversen, T. M. 1971. The ecology of a mosquito Japan: importance of behaviour, ecology, genetics and population (Aedes communis) in a temporary pool in a evolution. Annual Review of Entomology 49: 331- Danish beech wood. Archiv für Hydrobiologie 349. 61:309-332. Krafsur ES. 1998. Sterile insect technique for Jackson, S. G., Goodbrand, R. B., Ahmed, R. and suppressing and eradicating insect populations: 55 Kasatiya, S. 1995. Bacillus cereus and Bacillus thuringiensis years and counting. Journal of Agricultural isolated in a gastroenteritis outbreak investigation. Entomology 15: 303-317. Letters in Applied Microbiology 21: 103-105. Lacey, L. A. 2007. Bacillus thuringiensis serovariety Jaenson, T. G. T. 1986. Massförekomst av Aedes israelensis and Bacillus sphaericus for mosquito control. rossicus och andra stickmyggor vid Dalälven hösten American Mosquito Control Association Bulletin 23; 1985. Entomologisk Tidskrift 107:51-52. 133-163. Jakob C, Poulin B. 2016. Indirect effects of mosquito Lacey, L. A. and Mulla, M. S. 1990. Safety of Bacillus control using Bti on dragonflies and damselflies thuringiensis ssp.israelensis and Bacillus sphaericus to Odonata) in the Camargue. Insect Conservation and nontarget organisms in the aquatic environment. 169- Diversrsity 9: 161-169. 188. InM. Laird, L. A. Lacey & E. W. Davidson (ed.) Safety of Microbial Insecticides. CRC Press, Boca Jiannino, J. A. and Walton, W. E. 2004. Evaluation of Raton, Fla, USA. vegetation management strategies for controlling mosquitoes in a Southern California Constructed Lagadic L., Roucaute M., and Caquet T. 2014. Bti Wetland. Journal of the American Mosquito Control spray do not adversely affect non-target aquatic Association 20:18-26. invertebrates in French Atlantic coastal wetlands. Journal of Applied Ecology 51: 102-113 (doi: Johnson, L. S., and Kermott, L. H. 1994. Nesting 10.1111/1365-2664.12165). success of cavity-nesting birds using natural tree cavities. Journal of Field Ornithology 65: 36-51. Lagadic L, Schäfer RB, Roucaute M, Szös E, Chouin S, de Maupeou J, Duchet C, Franquet E, le Hunsec B, Keddy, P. A. 2000. Wetland Ecology. Principles and Bertrand C, Fayolle S, Frances B, Rozier Y, Conservation. Cambridge, UK, Cambridge University Foussadier R, Santoni J-B, and Lagneau C. 2016. No Press. association between the use of Bti for mosquito Keil, C. B. 1991. Field and laboratory evaluation of a control and the dynamics of non-target aquatic Bacillus thuringiensis var. israelensis formulation for invertebrates in French coastal and continental control of fly pests of mushrooms. Journal of wetlands. Science of the Total Environment 553: Economical Entomology 84: 1180-1188. 486-494. Keller, V. E. 1991. Effects of disturbance on eider Lajmanovich RC, Junges CM, Cabagna-Zenklusen ducklings Somateria mollissima in an estuarine habitat in MC, Attademo AM, Peltzer PM, Maglianese M, Scotland. Biological Conservation 58:213-228. Marquez VE. 2015. Toxicity of Bacillus thuringiensis var. israelensis in aqueous suspension on the South American common frog Leptodactylus latrans (Anura: 75

Leptodactylidae) tadpoles. Environmental Research allmänintresse – folkets röst om behovet av 136: 205-212. bekämpning i gamla och nya områden. Uppsala 2015- 11-19, totalt 15 sidor. Land, M. och Miljand, M. 2015. Biologisk bekämpning av mygg med Bti: effekter på Lundström, J. O., Schäfer, M. L., Hesson, J. C., målorganismer, icke-målorganismer och människor. Blomgren, E., Lindström, A., Wahlqvist, P., Halling, En kunskapöversikt. EviEM, Stockholm. A, Hagelin, A., Ahlm, C., Evander, M., Broman, T., Forsman, M., Persson Vinnersten, T. Z. 2013. The Lee, F. C. 1967. Laboratory observations on certain geographic distribution of mosquito species in mosquito larval predators. Mosquito News 27:332- Sweden. Journal of the European Mosquito Control 338. Association 31: 21-35. Lindhagen A., Hultåker O. och Bergkvist S. 2015. Lundström, J. O., Schäfer, M. L., Petersson, E., Bilaga 3. Effekterna av bekämpning av Persson Vinnersten, T. Z., Landin, J. and Brodin, Y. översvämningsmyggor – Hur påverkas friluftslivet? 2010a. Production of wetland Chironomidae Slutrapport. Naturvårdsverket. (Diptera) and the effects of using Bacillus thuringiensis Lindquist DA, Abusowa M, Hall MJ. 1992. The new israelensis for mosquito control. Bulletin of world screwworm fly in Libya. A review of its Entomological Research 100:117-125. introduction and eradication. Medical and Veterinary Länsstyrelsen Dalarna 2005-08-12. Bevarandeplan Entomology 6: 2-8. Natura 2000 SE0620160 Kungsgårdsholmarna (dnr Lofgren CS, Dame DA, Breeland SG, Weidhaas DE, 511-08027-2005), totalt 6 sidor. et al. 1974. Release of chemosterilized males for the Länsstyrelsen Dalarna 2007-01-22. Bevarande-plan control of Anopheles albimanus in El Salvador. III. för Natura 2000 SE0620233 Bysjöholmarna-Fullsta Field methods and population control. American (W-län) SE0250033 Bysjöholmarna (U-län) dnr 511- Journal of Tropical Medicine and Hygiene 23: 288- 03491-06), totalt 13 sidor. 297. Länsstyrelsen Gävleborg 2005-08-12a. Bevarandeplan Ludwig, M. und Becker, N. 1997. Untersuchungen Natura 2000 Spjutholmen SE0630154 (dnr 511-7909- zum Auftreten von möglichen 05), totalt 15 sidor. Resistenzerscheinungen bei Aedes vexans (Diptera, Culicinae) nach 15 Jahren Applikation von Bacillus Länsstyrelsen Gävleborg 2005-08-12b. Bevarandeplan thuringiensis israelensis. Zoologische Beiträge 38:167- Natura 2000 Hade SE0630193) (dnr 511-7911-05), 174. totalt 9 sidor. Lundström J. O. 2015. Redovisning 2015 – plan för Länsstyrelsen Gävleborg 2006-12-15a. Natura 2000 minskning av VectoBac G inom Nedre Dalälven till Bevarandeplan för Bredforsen SE0630187 (dnr 511- förmån för andra metoder. Uppsala 2015-10-27. 9209-06 00-001-064), totalt 20 sidor. Lundström, J. O., Brodin, Y., Schäfer, M. L., Persson Länsstyrelsen Gävleborg 2006-12-15b. Natura 2000 Vinnersten, T. Z. and Östman, Ö. 2010b. High bevarandeplan för Gysinge SE0630192 (dnr 511- species richness of Chironomidae (Diptera) in 9213-06 00-001-064), totalt 24 sidor. temporary flooded wetlands associated with high Länsstyrelsen Gävleborg 2006-12-15c. Natura 2000 species turn-over rates. Bulletin of Entomological Bevarandeplan för Hedesunda SE0630186 (dnr 511- Research 100:433-444. 9208-0600-001-064), totalt 14 sidor. Lundström, J. O., Chirico, J., Folke, A. and Dahl, C. Länsstyrelsen Gävleborg 2006-12-15d. Natura 2000 1996. Vertical distribution of adult mosquitoes Bevarandeplan för Ista SE0630191 (dnr 511-9212-06 (Diptera: Culicidae) in southern and central Sweden. 00-001-064), totalt 16 sidor. Journal of Vector Ecology 21:159-166. Länsstyrelsen Gävleborg 2006-12-15e. Natura 2000 Lundström, J. O., Petersson, E. and Brodin, Y. 2008. Bevarandeplan för Övre Hedesundafjärden Meta-analysis of the effects of BTI on Chironomidae SE0630189 (dnr 511-9211-06 00-001-064), totalt 20 (Diptera) in relation to subfamily and dose. sidor. Manuscript. Länsstyrelsen Gävleborg 2006-12-15.f Bevarandeplan Lundström, J. O. och Schäfer, M. 2015a. Redovisning Natura 2000 Jordbärsmuren-Ålbo SE0630153 (dnr 2015. Alternativa bekämpningsåtgärder under 511-8932-06), totalt 22 sidor. bekämpningssäsongen 2015 i Nedre Dalälven och sammanställning av information om effekter av Länsstyrelsen Gävleborg 2006-12-15g. Bevarandeplan skötselåtgärder som bete och slåtter i älvängar. Natura 2000 Bramsöfjärden SE0630188 (dnr 511- Uppsala 2015-10-27 9210-06), totalt 13 sidor. Lundström, J. O. och Schäfer, M. 2015b. Länsstyrelsen Uppsala 2005-12-16. Bevarandeplan för Myggbekämpning i Nedre Dalälven är ett betydande Natura 2000-område Hedesundafjärden SE0210366

& Pellesberget SE0210367 (Dnr: 511-8998-05), totalt Naturvårdsverket 2015-11-02. Att utvärdera 27 sidor. effekterna av bekämpning av översvämningsmyggor. Redovisning av ett Regeringsuppdrag (dnr NV- Länsstyrelsen Uppsala 2005-12-21. Bevarandeplan för 05266-13), totalt 37 sidor. Natura 2000-område Färnebofjärden syd SE0210368, Färnebofjärden SE0630190 och Färnebofjärden Nilsson, A. 1986. Community structure in the nordväst SE0620234 (Dnr 511-11065-05), totalt 45 Dytiscidae (Coleoptera) of a northern Swedish sidor. seasonal pond. Annales Zoologici Fennici 23:39-47. Länsstyrelsen Uppsala 2006-11-28. Bevarandeplan för Nilsson, A. N. and Holmen, M. 1995. The aquatic Natura 2000-område Östa SE0210369 (Dnr: 511- Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and 13211-06), totalt 14 sidor. Denmark. II. Dytiscidae. E. J. Brill., Leiden, The Netherlands. Länsstyrelsen Uppsala mars 2009a. Bevarandeplan för Natura 2000-område Båtfors SE0210008 (Dnr. 511- Nilsson, A. N. and Svensson, B. W. 1994. Dytiscid 7778-04), totalt 14 sidor. predators and culicid prey in two boreal snowmelt pools differing in temperature and duration. Annales Länsstyrelsen Uppsala mars 2009b. Bevarandeplan Zoologici Fennici 31:365-376. för Natura 2000-område Untra SE0210241 (Dnr. XXX-XXXX-XX?), totalt 10 sidor samt 1 kartsida. Nilsson, C. och Renöfält, B. 2009. Mygg och BTI i Nedre Dalälven. Utvärdering av ett vetenskapligt Länsstyrelsen Uppsala ÅÅÅÅ/MM/DD? Utkast till uppföljningsprogram. Naturvårdsvereket rapport bevarandeplan för Natura-2000 område Bredfors 6305, oktober 2009. SE0210240 (dnr 511-7778-04), totalt 6 sidor samt 2 kartsidor. Nordström, A. 2010. Upplevelser av boendemiljö och psykisk hälsa hos boende i områden med förekomst Länsstyrelsen Västmanland 2005-12-21. Bevarande- av översvämningsmygg – en miljöpsykologisk studie. plan för Natura 2000-område Hallaren SE0250171 Psykologexamensuppsats, Uppsala Universitet, (dnr 511-6913-05), totalt 10 sidor. Institution för psykologi. Länsstyrelsen Västmanland 2007-02-12. Bevarande- Olmo C, Marco A, Armengol X, Ortells R. 2016. plan för Natura 2000 SE0620233 Bysjöholmarna- Effects of Bacillus thuringiensis var. israelensis on Fullsta (W-län) SE0250033 Bysjöholmarna (U-län) nonstandard microcrustacean species isolated from (dnr 511-10494-06), totalt 14 sidor. fild zooplankton communities. Ecotoxicology, Maduell, P., Armengol., G, Llagostera, M., Orduz S. published online 17 September 2016, DOI and Lindow S. 2008. B. thuringiensis is a poor colonist 10.1007/s10646-016-1708-9. of leaf surfaces. Microbial Ecology 55: 212-219. Onyeka, J. O. A. 1983. Studies on the natural Margalith, J. 1990. Discovery of Bacillus thuringiensis predators of Culex pipiens L. and C. torrentium Martini israelensis. 3-9. In H. d. Barjac & D. J. Sutherland (ed.) (Diptera: Culicidae) in England. Bulletin of Bacterial Control of Mosquitoes and Black Flies. Entomological Research 73:185-194. Ruthgers University Press, New Brunswick, NJ. Paclik, M., Misik, J., and Weidinger, K. 2009. Nest Martin, T. E. 1995. Avian life history evolution in predation and nest defence in European and North relation to nest sites, nest predation, and food. American woodpeckers: a review. Annales Zoologica Ecological Monographs 65: 101-127. Fennici 46: 361-379. McKie B.G., Taylor A., Nilsson T. och Goedkoop W. Paris, M., Boyer, S., Bonin, A., Collado, A., David, J- 2015. Kvantifiering av ekosystemeffekter av Bti- P. and Despres, L. 2010. Genome scan in the användning i Nedre Dalälven. Redovisning av mosquito Aedes rusticus: population structure and uppdrag NV-04371-14. detection of positive selection after insecticide treatment. Molecular Ecology 19: 325-337. Melo, J. 1975. Logging around an osprey nest site, an observation. Journal of Forestry 73:724-725. Paris M, David J-P, Despres L. 2011. Fitness costs of resistance to Bti toxins in the dengue vector Aedes Meves, W. 1996. Breeding habitat use of common aegypti. Ecotoxicology 20: 1184-1194. cranes Grus grus in Germany. Vogelwelt 117:111-118. Paris M, Melodelima C, Coissac E, Tetreau L, Mild, K. och Stighäll, K. 2005. Åtgärdsprogram för Reynaud S, David J-P, Despres L. 2012. bevarande av Vitryggig hackspett (Dendrocopos Transcription profiling of resistance to Bti toxins in leucotos) och dess livsmiljöer. Naturvårdsverket the mosquito Aedes aegypti using next-generation Rapport 5486, 103 sidor, ISBN 91-620-5486-4. sequencing. Journal of Invertebrate Pathology 109: Miller, M. W., Jensen, K. C., Grant, W. E. and Weller, 201-208. M. W. 1994. A Simulation-Model of Helicopter Paris M, Tetreau G, Laurent F, Lelu M, Despres L, Disturbance of Molting Pacific Black Brant. David J-P. 2011. Persistence of Bacillus thuringiensis Ecological Modelling 73:293-309. 77 israelensis (Bti) in the environment induces resistance from disturbance by personal watercraft and to multiple Bti toxins in mosquitoes. Pest outboard-powered boats. Conservation Biology Management Science 67: 122-128. 16:216-224. Paul, A., Harrington, L. C., Zhang, L. and Scott, J. G. Rodgers, J. A. and Smith, H. T. 1995. Set-Back 2005. Insecticide resistance in Culex pipiens from New Distances to Protect Nesting Bird Colonies From York. Journal of the American Mosquito Control Human Disturbance in Florida. Conservation Biology Association 21: 305-309.B 9: 89-99. Perez, C., Fernandez, L. E., Sun, J., Folch, J. L., Gill, Scherzinger, W. 1982. Die Spechte im Nationalpark S. S., Soberon, M. and Bravo, A. 2005. Bacillus Bayerischer Wald. Schriftenreihe des Bayerischen thuringiensis subsp. israelensis Cyt1Aa synergizes Staatsministeriums für Ernährung, Landwirtschaft Cry11Aa toxin by functioning as a membrane-bound und Forsten 9: 1–119. receptor. Proceedings of the National Academy of Schneider S, Hendriksen NB, Melin P, Lundström Sciences of the United Staes of America 102: 18303- JO, Sundh I. 2015. Chromosome-directed detection 18308. and quantification of Bacillus cereus group members Persson Vinnersten, T. Z., Lundström, J. O., with focus on insecticidal B. thuringiensis subsp. Petersson, E. and Landin J. 2009 Diving beetle israelensis. Applied and Environmental Microbiology assemblages of flooded wetlands in relation to time, 81: 4894-4903. wetland type and BTI-based mosquito control. Schneider S, Tajrin T, Hendriksen NB, Lundström Hydrobiologia 635:189-203. JO, Melin P, Sundh I. 2015. Influence of multiple- Persson Vinnersten, T. Z., Lundström, J. O., Schäfer, year Bacillus thuringiensis subsp. israelensis treatments on M. L., Petersson, E. and Landin, J. 2010. A six-year the abundance of B. cereus group populations in study of insect emergence from temporary flooded Swedish riparian wetlands soil. IOCB Proceedings wetlands with and without BTI-based mosquito XX, accepted 2015-05-08. control. Bulletin of Entomological Research 100: Schäfer, M. 2003. Myggbekämpning i Europa och två 715-725. exempel från USA. Rapport till Länsstyrelsen Pettersson, Å. 1985. Storlom i Sottern. Statens Västmanlands Län. Uppsala Universitet. Naturvårdsverk rapport 3011. Schäfer, M. and Lundström, J. O. 2001. Comparison Pont, D., Franquet, E. and Tourenq, J. N. 1999. of mosquito (Diptera: Culicidae) fauna characteristics Impact of different Bacillus thuringiensis variety of forested wetlands in Sweden. Annals of the israelensis treatments on a chironomid (Diptera Entomological Society of America 94:576-582. Chironomidae) community in a temporary marsh. Schäfer, M. and Lundström, J. O. 2006. Mygg-GIS. Journal of Economic Entomology 92:266-272. Sinus 3:4-6. Poulin, B. 2012. Indirect effects of bioinsecticides on Schäfer, M. och Lundström, J. O. 2012. the nontarget fauna: The Camargue experiment calls Myggdrabbade människor vid Nedre Dalälven – antal for future research. Acta Oecologica 44:28-32. människor drabbade av Aedes sticticus och andra Poulin, B., Lefebvrev, G. and Paz, L. 2010. Red flag långflygande översvämningsmyggor som produceras i for greenspray: adverse trophic effects of BTI on Natura 2000-områden. Rapport Uppsala 2012-02-22. breeding birds. Journal of Applied Ecology 47: 884- Schäfer, M., and Lundström, J. O. 2014. Efficiency of 89. Bti-based floodwater mosquito control in Sweden – Read, N., Balcer, M. D., Schmude, K. L. and Lima, A. four examples. Journal of the European Mosquito (1999). Does BTI or methoprene affect wetland Control Association 32:1-8. invertebrates other than mosquitoes? 3-year and 8- Schäfer, M. L., J. O. Lundström, and Petersson, E. year results compared. National Meeting of the 2008. Comparison of mosquito (Diptera: Culicidae) Entomological Soceity of America, December 1999. populations by wetlands type and year in the lower Rees, E. C., Bruce, J. H. and White, G. T. 2005. River Dalälven region, Central Sweden. Journal of Factors affecting the behavioural responses of Vector Ecology 33:150-157. whooper swans (Cygnus c. cygnus) to various human Schäfer, M. L., Lundström, J. O., Pfeffer, M., activities. Biological Conservation 121:369-382. Lundkvist, E. and Landin, J. 2004. Biological diversity Renshaw, M., Silver, J. B., Service, M. W. and Birley, versus risk for mosquito nuisance and disease H. M. 1995. Spatial dispersion patterns of larval Aedes transmission in constructed wetlands in southern cantans (Diptera: Culicidae) in temporary woodlands. Sweden. Medical and Veterinary Entomology 18:256- Bulletin of Entomological Research 85:125-133. 267. Rodgers, J. A. and Schwikert, S. T. 2002. Buffer-zone Service, M. W. 1977. Ecological and biological studies distances to protect foraging and loafing waterbirds on Aedes cantans (Meig.) (Diptera: Culicidae) in

Southern England. Journal of Applied Ecology Swenson, J. 1979. Factors affecting status and 14:159-196. reproduction of osprey in Yellowstone National Park. Journal of Wildlife Management 43:595-601. Sharma VP. 1976. Elimination of aziridine residues from chemosterilized mosquitoes. Nature 261: 135 Svensson, S., Svensson, M. and Tjernberg, M. 1999. Svensk Vågelatlas, Stockholm. Siegel, J. P. and Shadduck, J. A. 1990. Clearance of Bacillus sphaericus and Bacillus thuringiensis ssp. israelensis Swiecicka, I., Van der Auwea, G. A. and Mahillon, J. from mammals. Journal of Economical Entomology 2006. Hemolytic and nonhemolytic enterotoxin genes 83:347-355. are broadly distributed among Bacillus thuringiensis isolated from wild mammals. Microbial Ecology 52: Sigh KRP, Patterson RS, LaBrecque GC, Razdan RK. 544-551. 1975. Mass rearing of Culex pipiens fatigans Wiede. Journal of Communicable Diseases 7: 31-53. Tan HK (Eds). 2000. Area-wide control of fruit flies and other insect pests. International Conference on Sinegre, G., Babinot, M., Vigo, G. and Tourenq, J. N. Area-Wide Control of Insect Pests, and the 5Th 1990. Sensibilité de trois espèces de Chironomus International Symposium on Fruit Flies of Economic (Diptera) à huit insecticides utilisés en Importance. 28 May - 5 June 1998, Penang, Malaysia. démoustication. Annales de Limnologi 26:65-71. Penerbit Universiti Sains Malaysia, Pulau Pinang, Sjöberg, U., Liedholm, H. och Stighäll K. 2013. Malaysian. Åtgärdsprogram för äldre lövskogar med vitryggig Tetreau G., Bayyareddy K., Jones C. M., Stalinski R., hackspett som paraplyart 2014-2018. Riaz M.A., Paris M., David J.-P., Adang M. J. and Naturvårdsverket Rapport 0000, 47 sidor, ISBN 978- Després L. 2012. Larval midgut modifications 91-620-0000-0. associated with Bti resistance in the yellow fever Skagen, S. K., Knight, R. L. and Orians, G. H. 1991. mosquito using proteomic and transcriptomic Human Disturbance of an Avian Scavenging Guild. approaches. BMC Genomics 13: 248-263. Ecological Applications 1:215-225. Thullen, J. S., Sartoris, J. J. and Walton W. E. 2002. Smits, P. H. and Vlug, H. J. (1990). Control of Effects of vegetation managmenet in contructed Tipulid larvae with Bacillus thuringiensis var. israelensis wetland treatment cells on water quality and protoxin activationand safety. Vth International mosquito production. Ecological Engineering 18:441- Colloquium on Invertebrate Pathology and Microbial 457. Control, Adelaide, Australia. Tilquin, M., Paris, M., Reynaud, S., Despres, L., Snow, D.W. and Perrins, C.M. 1997. The Birds of the Ravanel, P., Geremia, R. A. and Gury, J. 2008. Long Western Palearctic - Concise Edition. Oxford. lasting persistence of Bacillus thuringiensis subsp israelensis (BTI) in mosquitonatural habitats. PLoS one SNV. 2007. Svenska Natura 2000 listan - lista över 3 (10): e3432. doi:10.1371/journal.phone.0003432, 10 arter i habitatdirektivets bilaga 2 som regelbundet pp. förekommer i Sverige. Toth, R. S. and Chew, R. M. 1972. Development and Stalmaster, M. V. and Kaiser, J. L. 1998. Effects of energetics of Notonecta undulata during predation on recreational activity on wintering bald eagles. Wildlife Culex tarsalis. Annals of the Entomological Society of Monographs 137:1-46. America 65:1270-1279. Stenberg, I. 1998. Habitat selection, reproduction and Tremblay, J. and Ellison, L. N. 1979. Effects of survival in the White-backed Woodpecker Dendrocopos human disturbance on breeding of black-crowned leucotos. Dr. scient. avhandling. Trondheim. night herons. The Auk 96:364-369. Stenberg, I. 2001. Kvitryggspetten i Noreg – status Tälle M., Fogelfors H., Westerberg L. and Milberg P. fram til 2001. Norsk Ornitologisk Förening. Rapport 2015. The conservation benefit of mowing vs grazing nr 6. for management of species-rich grasslands: a multi- Stighäll K. 2011. Vitryggig hackspett i Sverige – hot site, multi-year field experiment. Nordic Journal of och möjligheter i dag och i framtiden. Så mycket Botany, accepted 4 September 2015; doi krävs för att rädda arten i Sverige. 10.1111/njb.00966. Naturskyddsföreningen Rapport, 24 sidor, ISBN: Vaughan IP, Newberry C, Hall DJ, Liggett JS, 978-91-558-0055-0. Ormerod SJ. 2008. Evaluating large-scale effects of Sudaric Bogojevic M, Merdic E, Bogdanovic T. 2011. Bacillus thuringiensis var. israelensis on non-biting midges The flight distances of floodwater mosquitoes (Aedes (Chironomidae) in a eutrophic urban lake. Freshwater vexans, Ochlerotatus sticticus and Ochlerotatus caspius) in Biology 53: 2117–2128. Osijek, Eastern Croatia. Biologia: Volume 66: 678- Virkkala, R., Alanko, T., Laine, T. och Tiainen, J. 683. 1993. Population contraction of the white-backed woodpecker Dendrocopos leucotos in Finland as a 79 consequence of habitat alteration. Biological mosquito, Culex quinquefasciatus. Applied and Conservation 66: 47–53. Environmental Microbiology 71: 185-189. Vreysen MJB, Robinson AS, Hendrichs J (Eds). 2007. Wirth, M. C., Walton, W. E. and Federici, B. A. 2010. Area-Wide Control of Insect Pests: from research to Evolution of resistance to the Bacillus sphaericus Bin field implementation. Joint FAO/IAEA Programme toxin is phenotypically masked by combination with of Nuclear Techniques in Food and Agriculture, the mosquitocidal proteins of Bacillus thuringiensis Vienna, Austria. Dordrecht, The Netherlands, subspecies israelensis. Environmental Microbiology 12: Springer. 1154-1160. Ward, D. H., Stehn, R. A., Erickson, W. P. and WHO. 1981. Data sheet on the biological control Derksen, D. V. 1999. Response of fall-staging brant agent Bacillus thuringiensis serotype H-14 (deBarjac and Canada geese to aircraft overflights in 1978). World Health Organisation, Document southwestern Alaska. Journal of Wildlife Management WHO/VBC/79.750 Rev. 1. 63:373-381. WHO. 1999. Bacillus thuringiensis. Warren, R. E., Rubenstein, D., Ellar, D. J., Kramer, J. WHO/IPCS/IOMC. M. and Gilbert, R. J. 1984. Bacillus thuringiensis var. Wilander, A. 2007. Angående möjliga gödnings- israelensis: Protoxin activation and safety. The Lancet effekter vid spridning av VectoBac G. Rapport SLU, 323:678-679. Miljöanalys, 2007-05-06. Watson, J. W. 1993. Responses of nesting bald eagles Zhang W, Crickmore N, George Z, Xie L, He Y-Q, to helicopter surveys. Wildlife Socierty Bulletin Li Y, Tang J-L, Tian L, Wang X, Fang X. 2012. 21:171-178. Characterization of a new mosquitocidal isolate of Weidhaas DE, et al 1974. Release of chemosterilized Bacillus thuringiensis – an alternative to Bti? Journal of males for control of Anopheles albimanus in El Invertebrate Pathology 109: 217-222. Salvador. 4. Dynamics of the test population. Östman, Ö., Lundström, J. O. and Persson American Journal of Tropical Medicine and Hygiene Vinnersten, T. Z. 2008. Effects of mosquito larvae 23: 298-308. removal with Bacillus thuringiensis israelensis (BTI) on Wekesa JW, Yuval B, Washino RK. 1996. Spatial natural protozoan communities. Hydrobiologia 607: distribution of adult mosquitoes (Diptera: Culicidae) 231-235. in habitats associated with the rice agroecosystem of Östman Ö, Wengström Å, Gradin U, Wissman G, northern California. J Med Entomol. 33: 344–350. Schäfer M, Lundström JO. 2014. Lower abundance Wirth, M. C., Georgiou, G. P. and Federici, B. A. of flood-water mosquito larvae in managed wet 1997. CytA enables CryIV endotoxins of Bacillus meadows in the lower Dalälven floodplains, Sweden. thuringiensis to overcome high levels of CryIV Wetlands Ecology and Management 22: Online 27 resistance in the mosquito Culex quinquefasciatus. August 2014 (DOI 10.1007/s11273-014-9377-z). Proceedings of the National Academy of Sciences of the United Staes of America 94: 10536-10540.

Wirth, M. C., Park, H-W., Walton, W. E. and Federici, B. A. 2005. Cyt1A of Bacillus thuringiensis delays evolution of resistance to Cry11A in the