1105-MKB-Dalarna-Webb (PDF)

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG

Ledningen Kilforsen - Hallsberg är en MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 400kV kraftledning som nu är föremål för DALARNAS LÄN ansökan om förlängning av nätkonces- sionen för linje. Ledningen berör Väster- MAJ 2011 norrlands, Jämtlands, Gävleborgs, Dalar- nas och Örebro län. PROJEKTORGANISATION Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av SWECO och Svenska Kraftnät. Projektledare Anna Sedvall Wiklund Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: © Lantmäteriverket / Svk-GSD Miljökonsekvensbeskrivning Uppdragsledare Org.Nr 202 100-4284 Alexandra Tidlund, SWECO Svenska̮Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1

Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50

www.svk.se SVENSKA KRAFTNÄT FÖRORD Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med upp- Denna skrift är en miljökonsekvensbeskrivning, gift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som MKB, som skall utgöra underlag för en samlad be- omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stat- dömning av projektets inverkan på människors hälsa ioner och utlandsförbindelser. Vi har också system- och säkerhet, på miljön och på hushållningen med ansvaret för el och naturgas. Svenska Kraftnät ut- naturresurser. MKB:n behandlar förlängning av vecklar stamnätet och elmarknaden för att möta koncession för befintlig 400 kV ledning mellan Kil- samhällets behov av en säker, miljövänlig och eko- forsen i Sollefteå kommun, Västernorlands län och nomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig Hallsberg i Hallsbergs kommun, Örebro län på roll i klimatpolitiken. sträckan inom Dalarnas län. MKB:n ingår som ett led i tillståndsprocessen och utformas i enlighet Svenska Kraftnät har ca 400 medarbetare, de flesta med gällande lagstiftning. vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2010 var omsättningen 10,5 miljarder kronor.

Svenska Kraftnät har tre dotterbolag och fem intres- sebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se. INNEHÅLL 4.1.4 Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy för växelströmsledningar 20 SAMMANFATTNING 6 4.1.5 Åtgärder för att minska 1 INLEDNING 8 magnetfält 20 1.1 Bakgrund 8 4.1.6 Magnetfält för aktuell ledning 21 1.2 Behovet av ledningen 9 4.2 Ljudeffekter 21 4.2.1 Allmänt 21 1.3 Gällande tillstånd 9 1.4 Genomfört samråd 9 5 ALLMÄNNA KONSEKVENSBESKRIVNINGAR 1.5 Prognos för strömlaster 9 AV LEDNINGEN 25 1.6 Miljömål 9 5.1 Landskapsbild 25 1.6.1 Nationella miljömål 9 5.1.1 Landskapet utmed ledningen 25 1.6.2 Regionala miljömål 9 5.2 Naturmiljö 26 1.7 Allmänna hänsynsregler 10 5.2.1 Flora och fauna i landskapet 26 1.7.1 Bevisbörderegeln i 2 kap 1§ 10 5.2.2 Vattenområden 27 1.7.2 Kunskapskravet i 2 kap 2§ 10 5.2.3 Skyddsvärda områden 27 1.7.3 Försiktighetsprincipen i 5.3 Kulturmiljö 27 2 kap 3§ 11 5.3.1 Kulturmiljöer 27 1.7.4 Lokaliseringsprincipen i 5.3.2 Fornminnen 27 2 kap 4§ 11 5.4 Rekreation och friluftsliv 27 1.7.5 Hushållnings- och 5.5 Naturresurser och markanvändning 27 kretsloppsprinciperna i 2 kap 5§ 11 5.5.1 Skogsbruk 27 1.7.6 Produktvalsprincipen i 2 kap 6§ 11 5.5.2 Jordbruk 27 1.7.7 Skälighetsregeln i 2 kap 7§ 11 5.5.3 Naturresurser 28 1.7.8 Skadeansvar i 2 kap 8§ 11 1.8 Svenska kraftnäts miljöpolicy och 6 MILJÖKONSEKVENSER DALARNAS LÄN 29 miljömål 11 6.1 Rättviks kommun 29 1.9 Metod 12 6.1.1 Ledningen i landskapet 29 6.1.2 Naturmiljö 31 2 ALTERNATIV 14 6.1.3 Kulturmiljö 33 2.1 Nollalternativ 14 6.1.4 Rekreation och friluftsliv 33 2.2 Nuläge (sökt verksamhet) 14 6.1.5 Mark- och vattenanvändning 33 6.1.6 Planförhållanden 34 3 TEKNIK 17 6.1.7 Bebyggelse och boendemiljö 34 3.1 Ledningens tekniska utförande 17 6.2 Leksands kommun 35 3.2 Markbehov 17 6.2.1 Ledningen i landskapet 35 3.3 Säkerhet 17 6.2.2 Naturmiljö 35 4 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT OCH 6.2.3 Kulturmiljö 36 LJUDEFFEKTER 19 6.2.4 Rekreation och friluftsliv 37 4.1 Elektromagnetiska fält 19 6.2.5 Mark- och vattenanvändning 37 4.1.1 Elektriska fält 19 6.2.6 Planförhållanden 37 4.1.2 Magnetiska fält 19 6.2.7 Bebyggelse och boendemiljö 388 4.1.3 Hälsoaspekter och 6.3 Gagnef kommun 39 rekommendationer 20 6.3.1 Ledningen i landskapet 39 6.3.2 Naturmiljö 40 6.3.3 Kulturmiljö 40 7.2.3 Kantträdsavverkning 56 6.3.4 Rekreation och friluftsliv 40 7.2.4 Röjningsbesiktning 56 6.3.5 Mark- och vattenanvändning 411 7.2.5 Kulturminnesskydd 56 6.3.6 Planförhållanden 41 7.2.6 Naturvårdshänsyn 56 6.3.7 Bebyggelse och boendemiljö 41 8 ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARING 57 6.4 Borlänge kommun 42 6.4.1 Ledningen i landskapet 42 REFERENSER 60 6.4.2 Naturmiljö 42 6.4.3 Kulturmiljö 43 BILAGOR 6.4.4 Rekreation och friluftsliv 44 KARTA 1-9 MED BERÖRDA INTRESSEN 6.4.5 Mark- och vattenanvändning 44 6.4.6 Planförhållanden 44 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 6.4.7 Bebyggelse och boendemiljö 44 6.5 Säters kommun 46 6.5.1 Ledningen i landskapet 46 6.5.2 Naturmiljö 46 6.5.3 Kulturmiljö 46 6.5.4 Rekreation och friluftsliv 46 6.5.5 Mark- och vattenanvändning 46 6.5.6 Planförhållanden 46 6.5.7 Bebyggelse och boendemiljö 46 6.6 Ludvika kommun 47 6.4.1 Ledningen i landskapet 47 6.6.2 Naturmiljö 47 6.6.3 Kulturmiljö 47 6.6.4 Rekreation och friluftsliv 48 6.6.5 Mark- och vattenanvändning 48 6.6.6 Planförhållanden 48 6.6.7 Bebyggelse och boendemiljö 48 6.7 Smedjebackens kommun 49 6.7.1 Ledningen i landskapet 49 6.7.2 Naturmiljö 51 6.7.3 Kulturmiljö 52 6.7.4 Rekreation och friluftsliv 52 6.7.5 Mark- och vattenanvändning 52 6.7.6 Planförhållanden 53 6.7.7 Bebyggelse och boendemiljö 53

7 DRIFT OCH FRAMTIDA UNDERHÅLL 55 7.1 Löpande drift och ledningsunderhåll 55 7.1.1 Kulturminnesskydd 55 7.1.2 Naturvårdshänsyn 55 7.2 Skogligt underhåll 55 7.2.1 Intervall 56 7.2.2 Röjning 56 6 SAMMANFATTNING

Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, utgör bilaga Nollalternativ till Svenska Kraftnäts ansökan, 1998-09-02, om förlä- En utebliven koncessionsförlängning skulle leda till att ning av nätkoncession för befintlig 400 kV ledning överföringen av el från norra till södra Sverige äventy- Kilforsen -Hallsberg. Ledningen är uppdelad på två ras. Dessutom försämras elförsörjningen till områden sträckor: Kilforsen (Betåsen) - Bäsna (CL4 S1-4) och runt Bäsna, Lindbacka och Hallsberg. Bäsna - Hallsberg (CL22 S3-7), med gemensamt an- läggningsnummer 8000 V, X, Y, Å, DÖ. Miljökonse- Miljökonsekvenser kvensbeskrivningen behandlar situationen för befintlig Följande intresseområden beskrivs i miljökonsekvens- ledningssträckning. beskrivningen: Ledningen togs i drift 1960 och utgör en viktig länk i > Landskapsbild den del av stamnätet som på 400 kV spänningsnivå > Naturmiljö förbinder produktionen i älvarna i södra och mellersta > Kulturmiljö Norrland, med förbrukningscentra längre söderut i > Rekreation och friluftsliv bland annat Mälardalen. > Naturresurser och markanvändning (jord- och Ledningsavsnittet har en total längd av ca 520 km. skogsbruk, täkter och andra areella näringar) Kraftledningen berör Västernorrlands län, Jämtlands > Hälsa och säkerhet (boendemiljö, elektromag- län, Gävleborgs län, Dalarnas län samt Örebro län. I netisk strålning samt ljudeffekter) Västernorrlands län går ledningen genom Sollefteå och Nedan redovisas generella miljökonsekvenser till Ånge kommuner, i Jämtlands län berörs Ragunda och följd av ledningen för respektive intresseområde. Bräcke kommuner, i Gävleborgs län berörs Ljusdals och Ovanåkers kommuner, i Dalarnas län berörs kommu- Landskapsbild nerna Rättvik, Leksand, Gagnef, Borlänge, Säter, Lud- Ledningen sträcker sig i huvudsak genom skogsmark vika och Smedjebacken och i Örebro län berörs Ljus- med en begränsad exponering mot omgivande land- narsberg, Lindesberg, Nora, Örebro, Lekeberg, Kumla skap. Påverkan på landskapbilden bedöms som liten. och Hallsberg kommuner. Miljökonsekvensbeskrivningen är uppdelad i fyra Naturmiljö delar. Då kraftledningen funnits i sin nuvarande sträckning i > Del 1 Västernorrlands och Jämtlands län drygt 50 år har naturmiljöer, flora och fauna idag stabili- > Del 2 Gävleborgs län serats och anpassat sig efter ledningen. Den påverkan av > Del 3 Dalarnas län större omfattning som ledningen åsamkat värdefulla > Del 4 Örebro län. naturmiljöer ägde rum i samband med att ledningen

7 byggdes. Idag består den fysiska påverkan främst av det regelbundna underhållsarbetet som kan medföra risk för ingrepp och skador på värdefulla miljöer i skogsmark.

Kulturmiljö I landskapet utmed ledningen finns kulturmiljöer och fornlämningar. Ledningen kan uppfattas som ett stö- rande inslag i de kulturmiljöer den berör.

Rekreation och friluftsliv Kraftledningens påverkan på friluftsområden består främst i att den kan upplevas som ett störande inslag för de som utnyttjar skog och mark för friluftsändamål. Friluftslivets möjligheter att utnyttja områdena påver- kas dock inte negativt av kraftledningen.

Naturresurser och markanvändning Skogsbruket är den dominerade markanvändningen längs ledningen och har efter de ca 50 år som ledningen varit i drift anpassat sig efter dess existens. Fortsatt drift av ledningen innebär således inte några ytterligare konsekvenser för skogsbruket. Ledningen bedöms inte medföra några konsekvenser för täkter eller andra naturresurser.

Hälsa och säkerhet Förekomsten av byggnader har inventerats översiktligt inom den zon som enligt gällande starkströmsföreskrif- ter skall vara byggnadsfri. Bostadsbebyggelse har vidare inventerats inom ett avstånd av 100 meter på respektive sida av ledningens centrum. Utmed ledningssträck- ningen i Dalarnas län finns det 74 bostads- och fritids- hus inom 100 meter från ledningens centrum. I Jämt- lands län finns inga hus inom detta avstånd från ledningen. Magnetfältsvärdena vid berörda bostadshus har beräknats teoretiskt utifrån årsmedelströmlasten på ledningen och redovisas kommunvis i kapitel 6 i MKB:n

8 1 INLEDNING

1.1 BAKGRUND Tabell 1.1. Berörda län och kommuner

Svenska Kraftnät inlämnade 1998-09-02 en ansökan LÄN KOMMUN till Statens Energimyndighet avseende förlängning av Västernorrlands län Sollefteå nätkoncession för befintlig 400 kV ledning på sträckan Kilforsen - Hallsberg. Kompletterande handlingar skall Ånge nu tillfogas ansökan och föreliggande miljökonsekvens- Jämtlands län Ragunda beskrivning utgör ett av dessa dokument. Bräcke

Kraftledningen togs i drift i början av 1960-talet och Gävleborgs län Ljusdal är av central betydelse för kapaciteten i överföringen av Ovanåker el från norra till södra Sverige samt av stor betydelse för stabiliteten hos stamnätet i sin helhet. Genom anslut- Dalarnas län Rättvik ning till ställverken i Bäsna, Lindbacka och Hallsberg, är Leksand ledningen vidare av stor betydelse för säkerheten i mat- Gagnef ningen av dessa regioner. Borlänge Ledningssträckningen Kilforsen - Hallsberg in- Säter rymmer i själva verket två skilda 400 kV ledningar. Förklaringen är ett tidigare ledningsskifte i höjd med Smedjebacken Borlänge, vilket av tekniska skäl genomfördes då stam- Ludvika

nätet byggdes ut. Sålunda upptas sträckan mellan Kil- Örebro län Ljusnarsberg forsen och Bäsna av 400 kV ledningen Betåsen - Bäsna, Lindesberg medan sträckan mellan Bäsna och Hallsberg upptas av 400 kV ledningen Storfinnforsen - Lindbacka - Halls- Nora berg. Örebro Ledningen har littera CL4 S1-4 på sträckan från Bet- Lekeberg

åsen till Bäsna och littera CL22 S3-7 på sträckan Stor- Kumla finnforsen - Lindbacka - Hallsberg. Hallsberg Ledningen går igenom följande län och kommuner:

I denna delrapport behandlas ledningssträckningen

inom Dalarnas län.

9 1.2 BEHOVET AV LEDNINGEN 1.6 MILJÖMÅL Ledningen mellan Kilforsen och Hallsberg ingår i stamnätet och utgör en av sammanlagt åtta parallella 1.6.1 NATIONELLA MILJÖMÅL förbindelser mellan vattenkraftproduktionen i norr och I arbetet med en hållbar utveckling för att skydda män- den huvudsakliga förbrukningen i söder. Ledningarna niskors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hus- är därför av stor betydelse för elförsörjningen i Sverige. hålla med uttaget av naturresurser samt att skydda Gemensamt för de båda ledningarna är att de är av natur- och kulturlandskap har 16 nationella miljökvali- central betydelse för kapaciteten i överföringen av el tetsmål ställts upp. 15 av dessa antogs av riksdagen i från norra till södra Sverige och av stor betydelse för april 1999 och det sextonde i november 2005. Miljömå- stabiliteten hos stamnätet i sin helhet. Genom anslut- len beskriver de egenskaper som vår natur- och kultur- ning till ställverken i Bäsna, Lindbacka och Hallsberg, är miljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ledningen vidare av stor betydelse för säkerheten i mat- hållbar. Målen ska vara nådda år 2020 och det övergri- ningen av dessa regioner. pande syftet är att kunna överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. 1.3 GÄLLANDE TILLSTÅND För kraftledningen finns gällande nätkoncession som Miljökvalitetsmålen är: erhölls 1960-01-15 och beviljades till 2000-01-15. Kon- 1. Begränsad klimatpåverkan cessionen gäller till dess att ansökan har prövats slutligt 2. Frisk luft av Energimyndigheten. Rätten att bibehålla ledningen 3. Bara naturlig försurning över berörda fastigheter är tryggad genom ledningsrätt 4. Giftfri miljö eller inskrivna servitut. 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 1.4 GENOMFÖRT SAMRÅD 7. Ingen övergödning I samband med att ansökan inlämnades påbörjades 8. Levande sjöar och vattendrag samrådet med berörda länsstyrelser. Samtliga berörda 9. Grundvatten av god kvalitet länsstyrelser, dvs. länsstyrelsen i Västernorrland, Jämt- 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård land, Gävleborg, Dalarna och Örebro, har beslutat att en 11. Myllrande våtmarker förlängning av koncessionen inte utgör betydande 12. Levande skogar miljöpåverkan. 13. Ett rikt odlingslandskap

1.5 PROGNOS FÖR STRÖMLASTER 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö Ett flertal samverkande faktorer avgör vilka överfö- 16. Ett rikt växt- och djurliv ringssituationer som kan uppstå på stamnätet i framti- den. Kärnkraftens framtid är en viktig faktor. På den 1.6.2 REGIONALA MILJÖMÅL avreglerade elmarknaden påverkas också överföringar- Länsstyrelserna har den regionala samordnande rollen na på stamnätet mycket av vilka avtal som sluts mellan i miljömålsarbetet och har ansvar för samtliga mål utom fria aktörer både inom och utom landet. Närmare be- Levande skogar som Skogsstyrelsen ansvarar för. Läns- dömningar av de strömlaster som kan förväntas i fram- styrelserna och Skogsstyrelsen har beslutat om region- tiden kräver studier av kraftbalanser och belastnings- ala miljömål för sina län. Målen har tagits fram genom fördelningar. Osäkerhetsfaktorerna på längre sikt är dialog med kommuner, näringsliv och andra aktörer. dock så stora och så många, att de resultat dessa beräk- Utgångspunkten ska vara att de regionala målen sam- ningar idag kan ge, inte kan anses relevanta som be- mantaget väl överensstämmer med de nationella. dömningsgrund. Dock kan sägas – utifrån bedömningar De regionala miljömålen för Dalarnas län antogs av som idag kan göras – att några dramatiska förändringar Länsstyrelsen i Dalarna i november 2003. Regionala av strömlasten på ledningen inte kan ses under över- målformuleringar för målet Levande skogar antogs av blickbar framtid. Skogsvårdsstyrelsen i Dalarna-Gävleborg i juni 2003.

Målen har utarbetats i bred samverkan i länet och över-

ensstämmer med ambitionsnivån och inriktningen Aktuellt länsmål för Dalarna nationellt. Delmål 2: Mängden död ved samt arealerna med äldre Aktuell koncessionsförlängning berör miljömålen lövrik skog och gammal skog skabevaras och förstärkas Säker strålmiljö och Levande skogar vilka redovisas till år 2010 på följande sätt: nedan. 1. Mängden hård död ved ska öka med minst 30% i regionen och med avsevärt mer i områden Säker strålmiljö med höga befintliga naturvärden. “Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska 2. Arealen äldre lövrik skog ska öka med minst skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre 10% och mer i områden med höga befintliga na- miljön”. turvärden. 3. Arealen gammal skog ska öka med minst 5% Aktuellt delmål enligt riksdagen och mer i områden med höga befintliga natur- Delmål 3: Riskerna med elektromagnetiska fält skall värden. kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska 4. Arealen mark föryngrad med lövskog ska öka. vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Svenska Kraftnät tar miljöhänsyn vid röjning och andra arbeten i ledningsgatan, se avsnitt 7.2 Skogligt Aktuellt länsmål för Dalarna underhåll. Trots detta medför röjningen att målet om att Delmål 3: Riskerna med elektromagnetiska fält ska öka mängden gammal skog och mängden död ved i viss kontinuerligt kartläggas på nationell nivå och nödvän- mån motverkas, se avsnitt 5.2 Naturmiljö. Den negativa diga åtgärder ska vidtas i Dalarna i takt med att eventu- påverkan på miljömålsuppfyllelsen är dock begränsad. ella risker identifieras. Dels utgör ledningsgatan en liten del av det totala skogs- beståndet och påverkan är liten. Dels kan förändring av Svenska Kraftnät följer aktivt forskningen för att an- biologisk mångfald ske genom att andra typer av biotoper passa sin verksamhet till eventuella risker, se kapitel 4 skapas exempelvis brynzoner och ökad artrikedom ge- Elektromagnetiska fält och ljudeffekter. nom högre ljusinstrålning.

Levande skogar 1.7 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER “Skogens och skogsmarkens värde för biologisk pro- I Miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsyns- duktion ska skyddas samtidigt som den biologiska regler som gäller vid alla åtgärder som inte är av för- mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och soci- sumbar betydelse. Vid tillståndsprövning eller liknande ala värden värnas”. prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följs. Nedan Aktuellt delmål enligt riksdagen beskrivs de kortfattat. Delmål 2, 2010: Mängden död ved samt arealerna med äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och 1.7.1 BEVISBÖRDEREGELN I 2 KAP 1§ förstärkas till år 2010 på följande sätt: Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att > mängden hård död ved ska öka med minst 40 % bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna i hela landet och med avsevärt mer i områden visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad, vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande > arealen äldre lövrik skog ska öka med minst till hänsynsreglerna. 10%, Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår hur verk- > arealen gammal skog ska öka med minst 5%, samheten påverkar människors hälsa och miljön. Där- > arealen mark föryngrad med lövskog ska öka. med anser sökanden att bevisbörderegeln följs.

Delmål 3, Skogsmarken skall brukas på sådant sätt 1.7.2 KUNSKAPSKRAVET I 2 KAP 2§ att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som år 2010. behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens

11 art och omfattning för att skydda människors hälsa och stamnätet innebär ett effektivt sätt att transportera miljön mot att skada eller olägenhet. energi inom landet. Svenska Kraftnät besitter en bred kompetens inom teknik och miljö. I frågor om elektromagnetiska fälts 1.7.6 PRODUKTVALSPRINCIPEN I 2 KAP 6§ påverkan på hälsa och miljö inhämtas senast kända Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla kunskap från aktuellt forskning inom området. I miljö- ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter konsekvensbeskrivningen redovisas bedömda konsekven- eller biotekniska organismer som kan innebära risk för ser för företagets påverkan på omgivningen. människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. 1.7.3 FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN I 2 KAP 3§ Svenska Kraftnät strävar efter att i möjligaste mån Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för minska användandet och påverkan av kemiska produk- skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta ter i sina anläggningar. åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. 1.7.7 SKÄLIGHETSREGELN I 2 KAP 7§ Svenska Kraftnät avser så långt det är möjligt och Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade rimligt att vidta de försiktighetsmått som behövs för att utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna förebygga, hindra eller motverka att verksamheten med- skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och för skada eller olägenhet för människors hälsa eller mil- kostnader. jön. Påverkan av magnetfält redovisas i kapitel 4. Svenska Kraftnät gör i varje enskilt fall en avvägning mellan nytta av skyddsåtgärder jämfört med kostnader. 1.7.4 LOKALISERINGSPRINCIPEN I 2 KAP 4§ För alla verksamheter och åtgärder som inte är av för- 1.7.8 SKADEANSVAR I 2 KAP 8§ sumbar betydelse ska en sådan plats väljas att ändamå- Skadeansvaret innebär att alla som bedriver eller har let kan nås med minsta intrång och olägenhet för män- bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som niskors hälsa och miljön. medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till Ledningen Kilforsen – Hallsberg (CL4 S1-4 samt dess skadan eller olägenheten har upphört och för att CL22 S3-7) har funnits sedan början av 1960-talet. Led- denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt ningen i dess befintliga sträckning bedöms medföra enligt Miljöbalken 10 kap. minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och Det ligger i sökandens intresse att åtgärda skador eller miljön, då en flytt av ledningen skulle innebära ett större olägenheter för miljön som sökanden orsakat. intrång än att låta den gå kvar i befintlig sträckning. 1.8 SVENSKA KRAFTNÄTS MILJÖ- POLICY OCH MILJÖMÅL 1.7.5 HUSHÅLLNINGS- OCH KRETSLOPPS- Svenska Kraftnäts miljöpolicy PRINCIPERNA I 2 KAP 5§ Svenska Kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet skall säker och hållbar energiförsörjning. Vi utvecklar ener- drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror gieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring och energi används så effektivt som möjligt och för- av el på stamnätet. Vårt arbete underlättar utbyggnaden brukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprinci- av förnybar energi och ger klimatpolitiken största möj- pen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna liga handlingsutrymme. Genom arbetet bidrar vi till att användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på de nationella miljökvalitetsmålen nås. ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning Vi uppnår detta genom att: och utan att naturen skadas. För bedömning av hur > Se till att våra medarbetare är miljömedvetna principerna bäst ska tillämpas bör aktuell verksamhet och har den miljökompetens som krävs eller åtgärd bedömas ur ett vaggan-till-graven- > Fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhän- perspektiv, genom t.ex. livscykelanalys. syn är en viktig del av underlaget Det ligger i sökandens intresse att vidta de åtgärder > Ställa miljökrav i alla upphandlingar och säker- som så långt det är möjligt innebär hushållning med ställa att kraven följs råvaror och energi samt att utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Sökanden anser att

> Kommunicera och agera med ansvar, öppenhet fornlämningar i ledningsgatan har inhämtats från och respekt kring både globala och lokala mil- Riksantikvarieämbetet. jöfrågor Förekomsten av byggnader har översiktligt invente- > Bedriva och stödja forskning och utveckling rats inom den zon som enligt gällande starkströmsföre- som leder till miljöanpassad teknik och metoder skrifter skall vara byggnadsfri, dvs. ca 7 meter från led- > Ständigt utveckla miljöarbetet så att vi kontinu- ningens yttersta faslina utanför planlagt område re- erligt minskar vår påverkan på miljön spektive 10 meter inom planlagt område. Inga situat- > Noggrant följa lagar och andra krav inom miljö- ioner som skulle föranleda ansökan om dispens har området. noterats. Bostadsbebyggelse har dessutom inventerats från fastighetskartan i skala 1:10 000 inom ett avstånd Svenska Kraftnäts övergripande miljömål av 100 meter på respektive sida av ledningens centrum. Svenska Kraftnäts långsiktiga miljömål på övergri- Redovisningen av närliggande hus görs kommunvis i pande nivå är: kapitel 6 där avstånd och magnetfält för respektive hus > Stamnätet utformas och drivs energieffektivt. redovisas i tabellform. Magnetfältsvärdena är teoretiskt Förstärkningar i stamnätet underlättar utbygg- beräknade värden baserade på årsmedelströmlasten på naden av förnybar energiproduktion. ledningen under åren 1997-2004. > Utsläppen av växthusgaser minskas kontinuer- Miljökonsekvensbeskrivningen är disponerad enligt ligt. följande: I kapitel 1 Inledning, beskrivs kraftledningens > Nya anläggningar lokaliseras och utformas på bakgrund. Därefter följer en redogörelse för Alternativ ett miljöanpassat sätt. där nollalternativ samt nuläge beskrivs (kap 2). Kapitel > Användningen av farliga ämnen minskas. De 3 behandlar Teknik och kapitel 4 Elektromagnetiska fält farliga ämnen som fortfarande används släpps och ljudeffekter. I kapitel 5 görs Allmänna konsekvensbe- inte ut i miljön. skrivningar av ledningen. I kapitel 6 redovisas miljökon- > Ledningsgatorna används på ett hållbart sätt så sekvenser i Dalarnas län. Här redovisas identifierade att värdefull natur skyddas och ett rikt växt- och bevarandevärden och närliggande bebyggelse. För varje djurliv bevaras. kommun finns följande rubriker: > De långsiktiga miljömålen har sin grund i Sveri- > Ledningen i landskapet ges 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen > Naturmiljö beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveri- > Kulturmiljö ges miljö, natur- och kulturresurser som är mil- > Rekreation och friluftsliv jömässigt hållbara på lång sikt. > Mark- och vattenanvändning > Vi har särskilt fokus på miljökvalitetsmålen Be- > Planförhållanden gränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, > Bebyggelse och boendemiljö Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. I kapitel 7 beskrivs Drift och framtida underhåll.

1.9 METOD Digitalt planeringsunderlag har inhämtats från Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar den befint- Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen samt Riksantikvarieäm- liga kraftledningen mellan Kilforsen och Hallsberg på betet. I kartbilagorna i skala 1:50 000 finns följande delen genom Dalarnas län. Inga alternativa sträckning- intressen redovisade: ar eller åtgärder har studerats. > Natura 2000 Ledningssträckningen har inventerats genom stu- > Riksintressen dier av kommunala översiktsplaner, länsstyrelsens > Länsintressen planeringsunderlag, Skogsstyrelsens digitala material > Riksantikvarieämbetets intressen samt genom översiktliga fältstudier. > Skogsstyrelsens intressen Värdefulla natur-, kultur- och friluftsområden har inventerats enligt ovan liksom förhållanden vad gäller De intresseområden för naturvård, kulturmiljövård detaljplaner och områdesbestämmelser. Uppgifter om samt rekreation och friluftsliv som beskrivs kommunvis i kapitel 6 redovisas även i kartbilagorna i den utsträck-

13 ning digitalt planeringsunderlag finns för områdena. Numreringen av områdena i texten i kapitel 6 återfinns i kartbilagorna. Övriga områden och objekt beskrivs endast i text i den kommunvisa beskrivningen i kapitel 6.

14 2 ALTERNATIV

2.1 NOLLALTERNATIV I normala driftsituationer är ledningen vidare också I detta kapitel beskrivs översiktligt den situation som viktig för möjligheten att kunna utföra underhållsar- skulle uppkomma om koncessionsförlängning inte beten på andra ledningar utan att elförsörjningen störs. medges och ledningen till följd av detta måste rivas. Utebliven koncession får också direkta konsekven- Som beskrivits under kapitel 1.3 är ledningssträck- ser på miljön genom fysiskt intrång under rivningsar- ningen av stor betydelse för elförsörjningen i Sverige betet med bl.a. transportvägar, körväg i ledningsgator och för att upprätthålla stabilitet i nätet och kapaciteten och uppställningsplatser för maskiner. Förutom all- på överföringen från norr till söder på stamnätet. männa intrång av tillfälliga byggnadsområden kan Konsekvenserna skulle bli förödande för driften av störningar uppstå genom anläggningstrafik med tunga stamnätet om förlängd koncession ej erhålls för de fordon. aktuella ledningssträckorna och säkerheten i elförsörj- Efter en rivning kommer ledningsgatan i skogsmark ningen i södra delen av landet skulle försämras radikalt. successivt att återgå till ursprungliga skogstyper. I en Stamnätet är dimensionerat för att klara bortfall av en övergångsfas kommer ett ökat slyinslag att uppstå. del eller komponent, exempelvis en ledning, utan att Borttagande av stolpar från jordbruksmark minskar detta leder till avbrott i elförsörjningen. Vid utebliven hinder för drift. koncession skulle emellertid inte detta krav kunna uppfyllas. Risken för störningar och sannolikheten för 2.2 NULÄGE (SÖKT VERKSAMHET) mörkläggning skulle öka. Vissa svåra driftlägen med Ledningen sträcker sig mellan transformatorstationen exempelvis höga överföringskrav från norr till söder Betåsen invid Kilforsen i Sollefteå kommun, Västern- skulle inte klaras. Vilka konsekvenserna blir i ett visst orrlands län, till transformatorstationen Hallsberg läge beror till stor del på den då aktuella driftsituationen belägen i Hallsbergs kommun i Örebro län. Den har en och belastningen i övrigt på nätet. Som vital del av total längd av ca 520 km och berör 20 kommuner i fem stamnätet har ledningssträckningen även betydelse för län enligt följande: utlandsförbindelserna och för att tillgodose de krav på flexibilitet i stamnätet som den avreglerade elmarknaden ställer. Då kapaciteten i denna del av stamnätet redan idag kan bli ansträngd i vissa situationer pågår arbete i syfte att hitta tekniska lösningar för att öka denna kapacitet. En förstärkning i form av ytterligare ledningskapacitet kan därför inte uteslutas.

Tabell 2.1. Berörda län och kommuner Se översiktskarta över ledningens sträckning i figur 2.1. LÄN KOMMUN

Västernorrlands län Sollefteå

Ånge

Jämtlands län Ragunda

Bräcke

Gävleborgs län Ljusdal

Ovanåker

Dalarnas län Rättvik

Leksand

Gagnef

Borlänge

Säter

Ludvika

Smedjebacken

Örebro län Ljusnarsberg

Lindesberg

Nora

Örebro

Lekeberg

Kumla

Hallsberg

Figur 2.1. Översiktskarta över ledningen CL4 S1-4 samt CL22 S3-7 Kilforsen – Hallsberg.

Ledningen har följande littera utmed sträckningen varandra och aktuell ledning byter littera till CL22 S3-6. från Kilforsen (Betåsen) till Hallsberg: Ledningen fortsätter parallellt med 400 kV ledningen Tabell 2.2. Littera utmed sträckningen Kilforsen - Hallsberg CL44 fram till länsgränsen mot Örebro län. Se skiss i figur 2.3. Betåsen – Bäsna CL4 S1-4 (Berör Dalarnas län)

Bäsna – Hallsberg CL22 S3-7 (Berör Dalarnas län)

I Dalarnas län går ledningen genom Rättvik, Leks- and, Gagnef, Borlänge, Säter, Ludvika och Smedjeback- ens kommuner. Ledningen kommer in i länet väster om Edsbyn och tar en sydlig sträckning. Den passerar öster om Furudal och vidare förbi Rättvik invid Siljan. Led- ningen korsar riksväg 80 och passerar därefter öster om Leksand. Ledningen sträcker sig vidare mellan Mock- fjärd och Borlänge och passerar utanför Ludvika innan den lämnar länet. Se karta i figur 2.2.

Figur 2.3. 400 kV ledningens parallellgång med andra kraftledningar på sträckan genom Dalarnas län.

Figur 2.2. Ledningens sträckning i Dalarnas län.

Aktuell 400 kV ledning går som ensamledning genom Rättviks kommun. Öster om Insjön i Leksands kommun ansluter 400 kV ledningen CL22 S1-2 till aktuell ledning och de går parallellt fram till Djurmo. Mellan Djurmo och Bäsna korsar de bägge ledningarna

17 3 TEKNIK

3.1 LEDNINGENS TEKNISKA 3.2 MARKBEHOV UTFÖRANDE Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Ledningen är byggd i s.k. portalstolpar av stål som har Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säker- en normalhöjd av 30 meter till regeln. Avståndet mellan hetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifter. Enligt stolparna varierar beroende på terrängen men medel- dessa skall bl.a. en ledning dras på en viss lägsta nivå avståndet mellan stolparna är 330 meter. Avståndet ovan mark. Det finns vidare bestämmelser om minimi- mellan fasledarna är 11 meter. Figur 3.1. nedan visar en avstånd mellan kraftledningar och byggnader för att skiss över en stålportalstolpes utformning. undvika risken för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader. Hur stor yta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av den yta ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. Se vidare kapitel 7.2 om underhållsröjning. Ledningsgatans bredd varierar beroende på markens bonitet. Utmed den aktuella ledningssträckan varierar bredden på ledningsgatan mellan 28 och 52 meter, med större bredder vid högre bonitet.

3.3 SÄKERHET Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (EL- SÄK-FS 2008:1). Av starkströmsföreskrifterna följer Figur 3.1. Stolpskiss på sträckan Kilforsen – Hallsberg genom bland annat att det krävs avstånd på minst sju till tio Dalarnas län. Portalstolpe i stål.

meter, beroende på om området är detaljplanelagt eller inte, mellan byggnad och närmaste faslina. Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningen är vidare utrustad med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom de i ledningen monterade topplinorna och jordtagen. Portalstolparnas fackverkskonstruktion gör det möj- ligt att klättra i stolpen, vilket kan vara en säkerhetsrisk. Stolpar utrustas med klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta sig att många männi- skor uppehåller sig.

19 4 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT OCH LJUDEFFEKTER

4.1 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT 4.1.2 MAGNETISKA FÄLT Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett sam- Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT). Fälten lingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska alstras av strömmen i ledningen och varierar med och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, strömlasten. Magnetfältet avtar normalt med kvadra- överföring och distribution samt slutanvändning av el. ten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftled- inte av väggar eller tak. ningar och transformatorer men även vid elapparater, Kring en mark-, sjö- eller tunnelförlagd kraftledning som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. I Sve- finns ett magnetiskt fält men inget elektriskt fält då rige används frekvensen 50 perioder per sekund (50 detta skärmas av med den jordade skärmen av koppar- Hz) i kraftsystemet. Detta innebär att spänning och trådar/blymantel i kablarna. ström varierar i takt med frekvensen 50 Hz. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett en nivå som motsvarar brösthöjden, dvs. ca 1,5 m ovan- magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan för markytan. fasledare och mark som ger upphov till det elektriska När magnetfältet beräknas, används ett medelvärde fältet, medan strömmen i fasledarna alstrar det magne- av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd tiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avstån- ”årsmedelströmlasten”. det till ledningen, fasernas inbördes läge, spänningsni- Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De vån och strömlasten (hur mycket el som överförs i led- faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och ningen). Både de elektriska och magnetiska fälten avtar även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder med avståndet från ledningen. då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under 4.1.1 ELEKTRISKA FÄLT begränsad tid av året, exempelvis under kalla vinterda- Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Fältet i gar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedel- elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetat- värdet. ion och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning.

4.1.3 HÄLSOASPEKTER OCH REKOMMENDA- för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt TIONER som det kan anses ekonomiskt rimligt. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter har resulterat i att Svenska Kraftnät har antagit en av exponering för låga nivåer av magnetfält. Vissa epi- magnetfältspolicy som vi tillämpar i alla koncessions- demiologiska studier har observerat en ökad risk för ärenden: barnleukemi vid exponeringsnivåer över 0,4 mikrotesla ”Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i Kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger bostäder). Däremot ses ingen riskökning under 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. 0,4 mikrotesla. Det finns ingen känd biologisk mekan- Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraft- ism som kan förklara hur så svaga fält skulle kunna ge ledningar ska Svenska Kraftnät överväga åtgärder som upphov till sjukdom och det saknas stöd från experi- minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska mentell forskning. genomföras där människor varaktigt exponeras för Ansvariga svenska myndigheter anser att det veten- magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En skapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I övrigt är rimliga.” Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknyt- Stora variationer i magnetfält förekommer även i ning till magnetfält på fem myndigheter – Arbetsmiljö- miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. verket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen Svenska Kraftnät anser att detta bör beaktas vid be- och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna ge- dömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det nomför mätningar, utvärderar forskning inom området, normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrif- Kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid ter. planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikrotesla, Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att normalt. rekommendera en viss försiktighet, både för allmänhet- Vid magnetfältsnivåer över 4,0 mikrotesla, där män- en och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande re- niskor bor eller vistas varaktigt, är Svenska Kraftnät kommendationer vid samhällsplanering och byggande, beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfälten om de kan genomföras till rimliga kostnader: eller erbjuda inlösen av byggnaden. Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att expone- 4.1.5 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MAGNETFÄLT ring för magnetfält begränsas. Det finns olika tekniska lösningar för att minska mag- Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor netfälten. Ett exempel för luftledningar är att placera nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. faserna så att de bildar en liksidig triangel. En nackdel Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från med en sådan placering är dock att risken för överslag vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor samt ljud- och radiostörningar ökar. respektive aktuella arbetsmiljöer. Ett annat alternativ för att minska magnetfält kan I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnet- vara att flytta ledningen. Detta alternativ skapar dock fält och hälsorisker”, som kan hämtas på nya intrång på andra ställen. www.stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer inform- Det förekommer att Svenska Kraftnät i vissa fall er- ation om hälsoaspekter. bjuder inlösen av byggnad för att minska exponeringen för magnetfält. 4.1.4 SVENSKA KRAFTNÄTS MAGNETFÄLTS- Markkabel nämns ibland som alternativ för att POLICY FÖR VÄXELSTRÖMSLEDNINGAR minska magnetfält. Detta väljs dock endast i speciella Svenska Kraftnät följer hela tiden forskningen och fall framför luftledning. Kabel används normalt inte utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och som ett alternativ för att minska magnetfält vid ny eller elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och befintlig luftledning. Detta beror främst på driftsäkerhet miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker och investeringskostnad. Vid fel på kabeln kan det ta

21 från någon vecka till flera månader innan den är repare- magnetfältet på 1,5 meters höjd över mark. Avvikelser rad. Det innebär att systemet i övrigt måste dimension- av de angivna magnetfältsvärdena för respektive redo- eras för att klara så långa avbrott utan att det får konse- visade bostadshus kan förekomma p.g.a. topografiska kvenser för elförsörjningen. Dessutom är investerings- variationer i terrängen. Bostadshus belägna inom 100 kostnaden 10-25 gånger högre för markkabel, beroende meter från ledningens centrum redovisas kommunvis i på spänning och utförande, än för luftledning. kapitel 6.

4.1.6 MAGNETFÄLT FÖR AKTUELL LEDNING 4.2 LJUDEFFEKTER Som angetts ovan påverkas de magnetiska fälten kring en kraftledning av faslinornas höjd och placering, av- 4.2.1 ALLMÄNT ståndet mellan linorna och strömlasten. På grund av de Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaur- variationer som finns i dessa avseenden längs ledning- laddningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid en, så varierar magnetfältens utbredning på olika del- fuktigt väder till exempel i dimma och regn som koro- sträckor. Andra kraftledningar som går parallellt med naaktiviteten är hög. Liknande förhållanden kan också aktuell 400 kV ledning CL4 s1-4, CL22 s3-7 på olika uppkomma vid snöfall. På en ren och torr elektrisk sträckor påverkar också magnetfältets utbredning. ledning är koronaurladdningarna mycket små och det Magnetfältets utbredning i sidled från kraftledning- så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. När ens centrum framgår av figurerna 4.1-4.5. Diagrammen fasledarna är våta samlas en mängd vattendroppar på visar magnetfältsutbredningen längs de sträckor led- ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en för- ningen går som ensamledning samt magnetfältets ut- stärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan bredning på olika sträckor där 400 kV ledningen går då orsaka en kraftig ökning av antalet koronaurladd- parallellt med andra kraftledningar av varierande spän- ningar. ning. Diagrammen visar ett urval av de situationer som Ljudet från kraftledningarna är ”sprakande” till sin råder där ledningen går parallellt med andra kraftled- karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande ningar. Även andra konfigurationer förekommer men tomtebloss. Vid stora koronaförluster, till exempel vid de nedan redovisade är de mest representativa utmed kraftigt regn eller då ledaren är belagd med rimfrost, ledningssträckningen. Magnetfältet i respektive dia- kan även rena toner förekomma. Förekomsten av såväl gram är ett teoretiskt beräknat värde baserat på den rena toner som det bredbandiga bruset minskar dock genomsnittliga årsmedelströmlasten på 400 kV led- med tilltagande ålder på fasledarna. ningen under åren 1997-2004. Årsmedelströmlasten Ljudeffekter kan även uppträda i samband med läck- var under denna period 705 A på delsträckan CL4 s1-4 strömmar på isolatorer. Detta har liksom koronaljudet och 370 A på delsträckan CL22 s3-7. Ledningens cent- karaktären av ett bredbandigt brus, det vill säga alla rum är i respektive diagram markerat vid 0 meter. Vä- frekvenser inom det hörbara området förekommer i derstrecken öster och väster om ledningen anges med ungefär samma omfattning. Isolatorbuller kan före- “Ö” respektive “V”. komma under regn samt vid starkt nedsmutsade isola- Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De torer i kombination med hög luftfuktighet. Ljudnivån är faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och emellertid låg och orsakar i de flesta fall inga störningar. även under ett enskilt dygn. Det kan förekomma peri- Koronaaktiviteten och följaktligen även ljudnivån är oder då det inte går någon ström alls i ledningen och lägre för 400 kV-ledningar av modern konstruktion perioder då strömlasten uppgår till mer än årsmedel- med tre grova linor per fas än för äldre typer av 400 kV- värdet. Medelströmlasten under den kalla respektive ledningar med två linor per fas. den varma perioden (i detta fall oktober-mars, respek- Vanligen mäts ljud i enheten dB(A), vilken represen- tive april-september) varierar kraftigt. Vissa år kan terar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn strömlasten under sommarperioden vara större än och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en vinterperioden. 400 kV ledning uppgå till 40-45 dB(A). Avståndet till De redovisade värdena på magnetfält för enskilda ledningen samt vegetation, byggnader och andra före- bostadshus, har beräknats enligt teoretiska formler med mål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 dB(A) för varje parametrarna strömlast och avstånd. Värdena avser dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från

kraftledningar understigande 40-45 dB(A) är svåra att områden med gles småhusbebyggelse eller med fritids- uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör bostäder eller i områden för rörligt friluftsliv). För om- inte ge upphov till några påtagliga störningar. Av Statens råden avsedda för permanentbostäder är motsvarande Naturvårdsverks rapport 3147 ”Analys av ljud och luft- siffra 45-50 dB(A). Med ljudnivå menas här median- föroreningar” följer dock att ljud från kraftledningar värdet av ljudnivån vid nederbörd. överstigande dessa nivåer bör undvikas. Vid planering Även transformatorstationer alstrar ljud. En större av nya ledningssträckningar och vid planering av bo- 400/130 kV transformator har exempelvis en ljudnivå stadsbebyggelse och liknande intill kraftledningar bör som på 100 meters avstånd motsvarar 55-65 dB(A). åtgärder vidtas så att ljudnivån ej överskrider 40-45 dB(A). I områden med låg bakgrundsnivå (till exempel i

Figur 4.1. Magnetfält CL4 S1-3, enkelledning i portalstolpar. Av diagrammet framgår att magnetfältet blir 4,0 μT ca 25 från ledningens centrum.

Figur 4.2. Magnetfält CL4 S1-4 i portalstolpar parallellt och öster om 400 kV ledningen CL22 S1-2. Av diagrammet framgår att magnetfältet blir 4,0 μT ca 65 meter (V) respektive 25 meter (Ö) från ledningens centrum.

Figur 4.3. Magnetfält CL22 S3-6 i portalstolpar parallellt och öster om 400 kV ledningen CL44 S5-7. Sträckan från Bäsna och 0,6 km söderut. Av diagrammet framgår att magnetfältet blir 4,0 μT ca 60 meter (V) respektive 25 meter (Ö) från ledningens centrum

Figur 4.4. Magnetfält CL22 S3-6 i portalstolpar parallellt och öster om 400 kV ledningen CL44 S5-7. Sträckan från 0,6 km söder om Bäsna till Vinaren. Av diagrammet framgår att magnetfältet blir 4,0 μT ca 60 meter (V) respektive 25 meter (Ö) från ledningens centrum.

Figur 4.5. Magnetfält CL22 S3-6 i portalstolpar parallellt och öster om 400 kV ledningen CL44 S5-7. Sträckan från Vinaren till länsgräns mot Örebro. Av diagrammet framgår att magnetfältet blir 4,0 μT ca 60 meter (V) respektive 25 meter (Ö) från ledningens centrum.

25 5 ALLMÄNNA KONSEKVENSBESKRIV- NINGAR AV LEDNINGEN

Syftet med detta kapitel är att beskriva de allmänna bilds- och intrångssynpunkt att samla ledningar i ett förutsättningarna för konsekvensbedömningar av stråk. ledningen i landskapet för intresseområdena land- Vid en beskrivning av ledningens påverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och fri- skapet används begrepp såsom ingrepp, domi- luftsliv samt naturresurser. Ledningens konsekvenser nans/kontrast och exponering. Faktorerna kan ges olika för dessa intresseområden beskrivs även kommunvis i stor vikt. Vidare delas påverkansgraden in i tre nivåer. kapitel 6. Stor påverkan har ledningen om den dominerar landskapet och exponeringen är hög. Måttlig påverkan 5.1 LANDSKAPSBILD innebär att den samlade påverkan på landskapet inte Beskrivningen av landskapsbilden utgår ifrån hur land- bedöms som stor, p.g.a. att exponeringen inte är så hög skapet upplevs visuellt när man rör sig i landskapet från eller att ledningen inte dominerar landskapet i lika stor en viss punkt. Det är viktigt att komma ihåg att en be- utsträckning. I vissa fall kan samtliga faktorer vara något skrivning av upplevelsen av ett landskap aldrig kan lägre bedömda varvid ledningen endast har liten påver- göras helt objektivt. Varje person uppfattar ett landskap kan på landskapsbilden. I bedömningen av landskaps- utifrån sina egna erfarenheter och upplevelser. bilden ingår även landskapstypernas känslighet. Med Konsekvenserna av ledningen i landskapet upplevs detta avses vilken förmåga landskapstyperna har att tåla olika beroende på landskapets former och mönster. ingrepp utan att ändra sin huvudkaraktär. Faktorer som har stor betydelse för hur känsligt landskapet är för ingrepp, såsom t.ex. en kraftledning, är 5.1.1 LANDSKAPET UTMED LEDNINGEN landskapets geologi, topografi, morfologi, natur- och Kraftledningen sträcker sig inom Dalarnas län genom kulturförhållanden samt markanvändning. Hur konse- de naturgeografiska regionerna som benämns Norr- kvenserna bedöms beror på hur stor den fysiska påver- lands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogs- kan är (t.ex. antal parallella ledningar, spänningsnivå) områden och Sydligt boreala kuperade områden. samt hur många som berörs av ledningen (boende etc.). Inom den först nämnda domineras bergrunden av Att ledningen går parallellt med andra kraftledning- olika typer av granit och gnejs. Regionen karaktäriseras ar påverkar också i hög utsträckning hur ledningsstråk av vågig bergkullterräng med inslag av bergkullslätt i upplevs i landskapet. Flera parallella ledningar kan vattendelarterrängen mellan de större älvdalarna. Ter- upplevas som ett dominerande element i landskapet. rängen är kuperad utmed hela ledningssträckan och Samtidigt kan det i vissa fall vara lämpligt ur landskaps- vegetationen domineras av tall- och granskog med

inslag av sumpskog. Myrarna är av blandtyp och såväl kommun, områden öster och söder om sjön Haggen i strängmyrar som backkärr förekommer. Smedjebackens kommun. Ledningen passerar även Även inom det Sydligt boreala kuperade området mycket små odlingslotter som fortfarande hålls öppna. dominerar gnejs och granit men med stora inslag av leptit och hälleflinta. I Bergslagen finns även större Konsekvenser delen av Mellansveriges malmer. Terrängen är vågig Ledningen sträcker sig i huvudsak genom skogsmark bergkullterräng med mellanliggande finsedimentdalar. där den medför en begränsad exponering mot omgi- Regionens större vattendrag är lokaliserade till öppna vande landskap. Ledningen går utmed sträckningen men relativt markerade dalgångar. Gran- och tallskogar parallellt med ytterligare en 400 kV ledning vilket öpp- dominerar vegetationen inom regionen och är typiskt nar upp en bred gata i skogsmarken. Skogsgatan kan för ledningens sträckning. Norr om Siljan kan även lokalt upplevas som framträdande och den totala på- inslag av lågörtvegetation och ädla lövträd på sin nord- verkan på landskapsbilden bedöms som måttlig. ligaste utpost förekomma. 5.2 NATURMILJÖ

5.2.1 FLORA OCH FAUNA I LANDSKAPET Andelen hävdad ängs- och hagmark har stadigt minskat i Sverige under det senaste seklet. Detta har resulterat i att många växt- och djurarter som är beroende av dessa marker har utarmats. På senare år har det dock upp- täckts att många av dessa idag rödlistade arter före- kommer och trivs i kraftledningsgator. En av anled- ningarna till detta kan vara att den röjning av ledningsgatan som görs med jämna intervall kan liknas vid hävd. Vegetationen i en ledningsgata tenderar att vara Figur 5.1. Skogslandskap i Dalarna. artrikare än i de omgivande miljöerna, främst beroende på att vissa arter får bättre livsvillkor. Ljuskrävande Öppen mark förekommer endast i liten utsträckning respektive hävdgynnade kärlväxter gynnas mest av att längs ledningens sträckning inom Dalarna. Den od- kraftledningsgator finns. Dessa är beroende av ljus lingsmark som påträffas finns väster om sjön Ljugaren i respektive hävdad mark. Många av de växter som trivs i anslutning till byarna Östra och Västra Born samt Övre kraftledningsgator är också värdväxter till flera fjärilsar- Gärdsjö. ter. Flera av de rödlistade fjärilsarter som finns idag har Landskapet som nu aktuell ledning korsar har en sin främsta reträttplats i ledningsgator. stark till måttlig kupering, som bryts sönder av dal- Andra djurarter som nyttjar kraftledningsgator är gångar med en del större vattendrag. Bland de vatten- hjortdjur som i stor utsträckning använder dessa mil- drag som ledningen korsar eller berör inom Dalarnas jöer som födobiotoper. Fågelarter som använder län kan nämnas Dalforsån och Storgåsen inom Rättviks buskage för att bygga bo i etablerar sig gärna i kraftled- kommun, Brossån inom Leksands kommun, Dalälven ningsgator då den buskvegetation som uppkommer där inom Gagnefs kommun, Norån/Gäsan, Långsjön och till följd av röjning påminner om den i hagmarker och Sångan inom Borlänge kommun, Rämen inom Säters skogsbryn. Luftledningar medför dock också vissa nega- kommun, samt Övre och Nedre Hillen, Haggen, Sim- tiva konsekvenser för fåglar i form av att fåglarna riske- melsjön, Norra Bredsjön och Stora Korslången inom rar att kolliderar med luftledningar. Studier har visat att Smedjebackens kommun. rovfåglar och ugglor drabbas oftare än andra arter. Kol- Ledningssträckningen genom Dalarnas län är i hu- lisioner förekommer dock inte i den utsträckningen att vudsak genom skogsmark, med en mindre beröring det, annat än under mycket särskilda omständigheter, med bebyggelse och odlingslandskap. Förutom vad som kan medföra någon påverkan på fågelpopulationer. För ovan har nämnts om odlingsmark i Gärdsjö i Rättviks att minska risken för fågelkollisioner med luftledningar kommun, förekommer det åker- och betesbruk i i välfrekventa flygstråk kan s.k. varningsklot hängas upp Hemre Helgbo i Leksands kommun, Djurmo i Gagnefs i linorna.

5.3.2 FORNMINNEN Konsekvenser Ledningen passerar fornminnen i form av bl.a. färdvä- Då ledningen har funnits i samma läge sedan 1960-talet gar och gruvlämningar. bedöms flora och fauna i huvudsak ha anpassat sig efter det förhållandet. De konsekvenser som därvid kan Konsekvenser uppstå på flora och fauna vid ett bibehållande av led- Ledningen i dess befintliga sträckning och tekniska ningen i nuvarande sträckning är i samband med erfor- utformning bedöms inte påverka de fornlämningar som derliga underhållsarbeten. finns i ledningsgatan. Vid större underhållsåtgärder av ledningsstolpar och liknande kan samråd med länssty- 5.2.2 VATTENOMRÅDEN relsen erfordras för att säkerställa att inga fornlämning- Ledningen passerar ett flertal vattenområden som ar skadas. omfattas av strandskyddsbestämmelser. Strandskyddet syftar framförallt till att skydda naturområden nära 5.4 REKREATION OCH FRILUFTSLIV vattnet, men också för att förhindra bebyggelse nära Rekreation och friluftsliv omfattar rekreations- och vatten och därmed bibehålla eller förbättra möjlighet- strövområden samt anläggningar såsom golfbanor, erna för allmänheten att vistas i området. skyttebanor etc. Utefter sträckningen berör kraftledningen flera områden av intresse för friluftslivet. Konsekvenser Ledningen bedöms inte påverka syftet med strand- Konsekvenser skyddet. Den befintliga ledningen bedöms inte heller Kraftledningens påverkan på friluftsområden består medföra någon negativ påverkan på de naturintressen främst i att den kan upplevas som ett störande inslag för eller limnologiska förhållanden som finns i sjöar och de som utnyttjar skog och mark för friluftsändamål. vattendrag utmed sträckningen. Friluftslivets möjligheter att utnyttja områdena påver- kas dock inte negativt av kraftledningen. 5.2.3 SKYDDSVÄRDA OMRÅDEN 5.5 NATURRESURSER OCH MARKAN- Ledningen berör ett flertal ur naturvårdssynpunkt VÄNDNING skyddsvärda områden. I kapitel 6 görs en kommunvis Fördelningen mellan olika marktyper som berörs längs redovisning och konsekvensbeskrivning av berörda ledningssträckningen framgår under respektive kom- riksintressen, Natura 2000, länsintressen, kommunala munbeskrivning i kapitel 6. naturvårdsintressen samt Skogsstyrelsens intressen.

5.5.1 SKOGSBRUK Konsekvenser Skogsbruk är den dominerande markanvändningen i Ledningens påverkan på berörda naturmiljöer beskrivs utmed ledningssträckningen. Skogsbruket innefattar i kommunvis i kapitel 6. huvudsak barrskogsproduktion. 5.3 KULTURMILJÖ Med kulturmiljö avses i denna MKB främst kulturhi- Konsekvenser storiskt intressanta områden i form av äldre värdefull Skogsbruket har efter de 50 år som ledningen varit i bebyggelse och kulturlandskap som hyser historiska drift anpassats efter dess närvaro. Den påverkan som värden. dock kvarstår är att det inte går att bedriva normalt skogsbruk i ledningsgatan eftersom den måste hållas 5.3.1 KULTURMILJÖER öppen enligt starkströmsföreskrifterna. Ledningen passerar fäbodlämningar och bymiljöer i de norra delarna av sträckningen. 5.5.2 JORDBRUK Kring vattendragen och sjöarna utmed sträckningen Konsekvenser finns jordbruksmarker. Ledningens påverkan på berörda kulturmiljöer beskrivs kommunvis i kapitel 6.

Konsekvenser Det sker ingen förändring för jordbruket till följd av fortsatt drift av ledningen. Konsekvenserna för jordbruket är mycket begränsade eftersom marken i stort sett kan brukas som vanligt trots ledningens närvaro. Stolpar och stag kan försvåra brukandet i viss mån.

5.5.3 NATURRESURSER Ledningen passerar flera områden med undersök- ningstillstånd längs sträckningen.

Konsekvenser En fortsatt drift av ledningen bedöms inte medföra några konsekvenser för utpekade intresseområden.

29 6 MILJÖKONSEKVENSER DALARNAS LÄN

6.1 RÄTTVIKS KOMMUN Beskrivning Kraftledningen (CL4 S1-4) går igenom kommunen på 6.1.1 LEDNINGEN I LANDSKAPET en sträcka av ca 65 km. Ledningen kommer in i kommunen väster om Edsbyn och sträcker sig söderut. Den passerar genom skogsmarkerna öster om Furudal, Gulleråsen och Boda. Ledningen går vidare öster om Rättvik innan den lämnar kommunen. Landskapet utmed ledningen utgörs av skogsmarker med myrin- slag. Markerna är rika på åar och små tjärnar. Vid Nedre Gärdsjö finns inslag av öppna marker.

Konsekvenser Ledningen sträcker sig till allra största delen genom skogsmark där den har en begränsad påverkan mot omgivande landskap. Påverkan på landskapsbilden bedöms som liten.

Förslag till åtgärder Inga åtgärder anses nödvändiga.

Figur 6.1. Ledningens sträckning i Rättviks kommun.

Tabell 6.1. Berörda intressen inom Rättviks kommun.

OMRÅDESTYP NAMN KARTHÄNVISNING

Riksintresse

Naturvård Gåsberget NRO93

Friluftsliv Siljansområdet FR13

Turism och rörligt friluftsliv (4:2 MB) Siljansområdet 4:2 MB

Förbud mot vattenkraftsutbyggnad (4:6 MB) Voxnan 4:6 MB

Naturvård Gärdsjöfältet-Ockrandalgången-Enån NRO84

Naturvård Gärdsjöbyarna-Västra Born NRO88

Kulturmiljö Övre och nedre Gärsbyn K94

Kulturmiljö Linnévägen K17

Länsintressen

Våtmark Örlaxmyren 31-005

Naturvårdsprogram Gåsberget 31-010

Naturvärden kända av lst Övre Dalforsån NV1

Våtmark Nöttjärnsån 31-028

Naturvårdsprogram Prästtjärnsmyren 31-008

Våtmark Stångbrunnsmyren 31-034

Våtmark Lövåsberget 31-050

Våtmark Flymyren 31-061

Våtmark Ockerberget 31-062

Naturvårdsprogram Lönnmarken 31-041

Naturvårdsprogram Ockran-Enån 31-040

Naturvärden kända av lst Gärdsjöfallet-Ockrandalgången NV2

Våtmark N om Ljugaren 31-098

Kulturmiljö Västra Born 129

Odlingslandskap Västra Born 31-013

Odlingslandskap Gärsbyarna 31-021

Våtmark Långbromyren-Råtjärnsmyren-Grissmyren 31-110

Naturvårdsprogram Drafsarna 31-066

Undersökningskoncession Slättberg nr 1 UK220

Kulturmiljö Mårtanberg 195

Övriga bestämmelser och förordnanden

Natura 2000 Gåsberget SE0620053

Naturreservat Gåsberget 2002062

Natura 2000 Lönnmarken SE0620086

Naturreservat Lönnmarken 2002038

Tabell 6.1. Berörda intressen inom Rättviks kommun, forts.

OMRÅDESTYP NAMN KARTHÄNVISNING

Skogsstyrelsen

Naturvärde Örlaxberget NV4

Naturvärde Kroktjärnen NV5

Naturvärde Orrmyren NV6

Nyckelbiotop Stöjsåsen NB1

Naturvärde Råberget NV7

Nyckelbiotop Råberget NB2

Sumpskogar Lasskarsdiken, Brandtjärnen m.fl

Riksantikvarieämbetet

Övrig kulturhistorisk lämning Färdväg, Rättvik 366:1 RAÄ 366:1

Övrig kulturhistorisk lämning Färdväg, Rättvik 215:1 RAÄ 215:1

Fast fornlämning Hyttområde, Rättvik 70:1 RAÄ 70:1

6.1.2 NATURMILJÖ brandpräglad tallnaturskog, ett naturvärde (NV1) känt Beskrivning av länsstyrelsen i Dalarna. Ledningen tangerar Örlaxmyren som är en våtmark av Våtmarkerna längs Nöttjärnsån utgörs i huvudsak av klass II (31-005). Örlaxmyren är en excentrisk mosse soligena fastmattekärr med småtjärnar, vattendrag och med långt gången differentiering i rissträngar, höljor sumpskogar. Området är av klass III (31-028). och höljegölar. Ledningen berör flarkkärren vid Prästtjärnsmyren Öster om Örlaxberget, strax söder om Örlaxmyren av naturvärde klass III (31-008). Söder därom korsar korsar ledningen en bäckmiljö som är ett utpekat na- ledningen Stångbrunnsmyren som är en våtmark av turvärde (NV4). Strax söder därom, vid Kroktjärnen, klass VI (31-034). tangerar ledningen ett utpekat naturvärde med gran- Vid Stöjsåsen finns en nyckelbiotop med barrskog i skog (NV5). Ytterligare naturvärde i form av ett brand- ledningsgatan (NB1). fält tangeras vid Orrmyren (NV6). Ledningen passerar över Myrarna på Lövåsberget Vid Kroktjärnen tangerar ledningen ett område till- som är ett våtmarkområde av klass III (31-050). My- hörande Voxnan där vattenkraftverk inte får uppföras rarna utgörs till övervägande del av tallrismossar och enligt 4 kap. 6§ MB (4:6 MB). fastmattekärr. Lokalt och oftast i anslutning till tjärnar Ledningen tangerar Gåsberget som är ett riksin- påträffas mjukmattekärr och lösbottenkärr. Längre tresse för naturvården (NRO93), naturreservat söderut tangerar ledningen Flymyren som är en våt- (2002062) samt av naturvärde klass I enligt länsstyrel- mark av klass IV (31-061). Vid Ockerberget korsar sens naturvårdsprogram (31-010). Området är vidare ledningen utkanten av Myrar på Ockerberget som är av ett utpekat Natura 2000-område enligt EU:s habitat- klass III (31-062). och fågeldirektiv (SE0620053). Gåsberget har ett rikt Ledningen går strax utanför Lönnmarken som är ett fågelliv. Tillgången på död ved gynnar hackspettarna naturreservat (2002038) tillika Natura 2000-område och hålträden attraherar häckande ugglor. Trädvegetat- enligt habitatdirektivet (SE620086), samt naturvärde ionen har efter en brand år 1888 vuxit upp och karaktä- enligt länstyrelsen klass I (31-041). I Lönnmarken finns riseras nu av en typisk s.k. lövbränna, med björk, asp och en rik flora med bl.a. ett stort bestånd av den sällsynta sälg som dominerande inslag. Lövområdena har en orkidén guckosko. särpräglad och intressant flora där högvuxna gräs är Ledningen passerar i utkanten av Gärdsjöfältet – framträdande. På den västra sidan om ledningen finns Ockrandalgången – Enån som är av riksintresse för naturvården (NRO84) och av naturvärde klass I enligt

naturvårdsprogrammet (31-040). Området är också ett ett stort värde ur ornitologisk synpunkt med bl.a. häck- naturvärde känt av länsstyrelsen i Dalarna (NV2). Inom ande smålom, trana och en rik förekomst av grönbena. området finns kalkblekesjöar med en ovanlig vatten- Ledningen berör flera sumpskogar utmed sträck- flora. Gärdsjöfältet präglas av isälvssediment som ningen genom kommunen. transporterats genom Ockrandalgången. Kraftledningen tangerar Myrområde norr om Ljuga- Konsekvenser ren som är ett våtmarksområde av klass III (31-098). Ledningen bedöms inte medföra någon påverkan på Myrarna är till stor del trädbevuxna barrskogskärr som Örlaxmyren då den endast tangerar östra delen av ofta övergår i öppnare kärr eller tallrismossar. Små området, liksom de utpekade naturvärdesområdena vid tjärnar finns här och var vilka omges av mjukmatte- Örlaxberget, Kroktjärnen eller Orrmyren då dessa gungflyn. Vissa myrar är av soligen karaktär. endast tangeras. Västra Born hyser ett värdefullt odlingslandskap Där ledningen korsar utpekade intressen inom om- med ålderdomlig karaktär med odlingsrösen, bruk- rådet kring Gåsberget beräknas underhållet av led- ningsvägar, odlingssträngar och åkerholmar (31-013). ningsgatan med återkommande röjning och avverkning Ledningen passerar i områdets östra del. Strax söder påverka områdets flora och fauna lokalt. Den i området om Västra Born passerar ledningen i utkanten av od- karakteristiska naturtypen som präglats av tidigare lingslandskapet kring Gärsbyarna (31-021). Odlings- skogsbränder återfinns därmed ej i direkt anslutning till landskapet är på flera sätt representativt för Siljansbyg- ledningen. den med lång kontinuitet. I synnerhet Gärdsjölindorna Ledningen bedöms inte påverka Lönnmarken då utgör ett värdefullt och mångsidigt ekosystem med hög den passerar öster om området. diversitet och många biotoper av betydelse för växt- och Bevarandevärdena inom Gärdsjöfältet – Ockrandal- djurliv. Området mellan Gärdsjöbyarna - Västra Born gången – Enån består till stor del i kalkblekesjöarna utgör riksintresse för naturvården (NRO88). inom området. Ledningen passerar i utkanten av riksin- Vid Råberget tangerar ledningen ett utpekat natur- tresset och berör ingen av sjöarna och bedöms inte värde med lövträdsrik barrskog (NV7). Strax söder påverka områdets bevarandevärden. därom tangeras en nyckelbiotop som utgörs av barrskog Kraftledningen medför ingen påverkan på odlings- och rikligt med död ved (NB2). landskapen kring Västra Born och Gärsbyarna då den passerar i skogsmarkerna utanför byarna. Om försiktighet ej vidtas vid ledningsunderhåll kan skada uppstå på främst de skyddsvärda våtmarkerna samt växtlokalerna längs ledningssträckningen.

Förslag till åtgärder Underhållsåtgärder på ledningen utförs enligt föreskrif- terna i kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Vid un- derhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Figur 6.2. Ledningen i skogsmarken mellan Väster Born och Gärdsjöbyarna. Vid återkommande underhållsåtgärder längs kraftledningen i anslutning till Gåsberget kvarlämnas lämp- Ledningen korsar ett våtmarkområde av klass I som ligen virket som död ved för att minimera påverkan på sträcker sig mellan Långbromyren – Råtjärnsmyren – faunan. Vidare bör hålträd och högstubbar i möjligaste Grissmyren (31-110). Inom samma område ligger Draf- mån lämnas kvar till förmån för fågellivet. sarna av naturvärde klass II (31-066). Området består Arbetsmaskiner bör ej köras över våtmarkerna eller av flera större myrområden inom samma hydrografiska känsliga växtlokaler om inte marken är tjälad. Vid av- vattensystem. Myrarna domineras av mossar och har verkning av enstaka kantträd kan övervägas att använda

33 motorsåg och lämna virket som död ved, för att slippa Förslag till åtgärder köra i de skyddsvärda biotoperna. Vid underhållsåtgärder får inga forn- eller kulturläm- ningar köras sönder. Inget ris eller avverkningsrester får 6.1.3 KULTURMILJÖ heller lämnas kvar på dessa efter genomförda åtgärder. Beskrivning Vid underhållsåtgärder som medför att det kan fin- Ledningen tangerar de värdefulla bebyggelsemiljöerna nas risk för att någon fast fornlämning kan komma att kring Västra Born (129). beröras, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 2 Övre och Nedre Gärsbyn (Gärdsjöbyarna) utgörs av kap. 10 § kulturminneslagen. två stora grannbyar av radbykaraktär och med väl bibe- Om ej kända fornlämningar skulle påträffas i sam- hållet bymönster. Mellan byarna finns ett välbevarat band med ledningsunderhåll anmäls detta till länssty- odlingslandskap av äldre typ med många små åkerlap- relsen. Se även kapitel 7 Drift och framtida underhåll. par som är överströdda av ett stort antal odlingsrösen. Området utgör riksintresse (K94). 6.1.4 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Söder om Jossbodarna korsar ledningen en gammal Ledningen passerar i utkanten av Siljansområdet som vinterväg (RAÄ 366:1). är av riksintresse (FR13) för friluftslivet samt 4 kap. 2§ Linnévägen är en bevarad och relativt oförändrad MB (4:2 MB). Inom området skall friluftslivets intres- 1700-tals väg (RAÄ 215:1) mellan Falun och Rättvik, sen särskilt beaktas vid bedömning av exploateringsfö- som fått sitt namn genom att Carl von Linné år 1734 retag. Ledningen korsar Siljansleden vid Gammelsvad, färdades denna sträckning. Ledningen korsar vägen vid söder om Gunnarsbodarna och vid Gärdesjö. Mårtanberg (K17) som är ett riksintresse för kultur- miljö. Ledningen tangerar även ett övrigt intresse för Konsekvenser kulturmiljövården (195). Ledningen medför ingen påverkan på friluftslivets Söder om Mårtanberg finns ett hyttområde i led- möjligheter att utnyttja Siljansområdet eller vandrings- ningsgatan (RAÄ70:1). lederna.

Konsekvenser Förslag till åtgärder Ledningen bedöms inte påverka kulturmiljöerna vid Inget ris eller avverkningsrester som kan påverka fram- Övre och Nedre Gärsbyn då den passerar i skogsmar- komligheten får kvarlämnas på stigar och leder efter kerna öster om byarna. underhållsåtgärder.

6.1.5 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Beskrivning Markanvändningen är huvudsakligen skogsbruk utmed ledningssträckningen genom Rättviks kommun, föru- tom 1500 meter där ledningen går genom åkermark. Utöver detta korsas även våtmarker och sjöar. Ledningen berör en undersökningskoncession vid Slättberg (UK220).

Konsekvenser Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 233 ha. En Figur 6.3. Ledningen passerar öster om Övre och Nedre Gärsbyn (Gärdsjöbyarna). fortsatt drift av ledningen medför ingen ytterligare påverkan på skogsbruket. Ledningen medför ingen påverkan på Linnévägen I övrigt bedöms inte ledningen medföra några kon- som sträcker sig utmed riksväg 80 där den korsar led- sekvenser för andra naturresursintressen. ningen. Övriga forn- och kulturhistoriska lämningar påverkas ej om varsamhet visas vid underhållsåtgärder. Förslag till åtgärder Inga åtgärder anses nödvändiga.

6.1.6 PLANFÖRHÅLLANDEN Konsekvenser Beskrivning Tabellen nedan visar de bostadshus som är belägna För Rättviks kommun gäller översiktsplan antagen inom 100 meter på ömse sidor om ledningens centrum. 1992. I tabellen anges de på ekonomiska kartan uppmätta Ledningen berör inte detaljplanelagt område. avstånden samt beräknade magnetfältsnivåer för en årsmedelströmlast om 705 A. ”Figur” hänvisar till mag- Konsekvenser netfältsdiagrammen i kapitel 4. Ledningen står i överensstämmelse med berörda planer. Förslag till åtgärder Vid tillämpning av magnetfältspolicyn och försiktig- Förslag till åtgärder hetsprincipen finner Svenska Kraftnät att inga hus har Inga åtgärder anses nödvändiga. magnetfält som motiverar åtgärder.

6.1.7 BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Beskrivning Spridd bebyggelse förekommer utmed ledningen. To- talt finns sex (6) bostadshus inom 100 meter från ledningens centrum.

Tabell 6.2. Bostadshus inom 100 meter från ledningscentrum i Rättviks kommun.

FASTIGHET AVSTÅND (M) LÄGE1 MAGNETFÄLT (PT)) FIGUR

Östanvik 247:4 85 Ö 0,4 4.1.

Born 11:42 90 Ö 0,3 4.1.

Born 17:25 50 V 1,1 4.1.

Born 17:10 45 V 1,3 4.1.

Born 16:34 95 V 0,3 4.1.

Born 16:19 50 V 1,1 4.1.

1 Ö = öster om ledningen V = väster om ledningen

6.2 LEKSANDS KOMMUN branta sluttningar mot söder. Bergshöjderna avslutas söderut med odlingar som klättrar högt upp i kraft av ett 6.2.1 LEDNINGEN I LANDSKAPET gynnsamt lokalklimat. På många ställen är det gott om odlingsrösen. Vid rösena finns ofta kantzoner som har betydelse för vissa växt- och djurarter. Ledningen tangerar området vid Veberg. Vid Veberg går också ledningen i utkanten av ett odlingslandskap (29-041) uppmärksammat av länsstyrelsen. Söder om vägen till Leksand finns en nyckelbiotop (NB1) på Morberget som utgörs av en aspskog. Områ- det är också känt enligt länsstyrelsen som högt natur- värde (NV1). På den västra sidan av ledningen, lite högre upp på berget finns en lövskog som är klassad som na- turvärde (NV2) enligt Skogsstyrelsen. Söder om Lissbjörken finns en nyckelbiotop (NB2) som utgörs av en barrnaturskog.

Konsekvenser Figur 6.4. Ledningens sträckning i Leksands kommun. Ledningen bedöms inte påverka odlingslandskapet kring Almbergsbyarna då den passerar öster om de Beskrivning utpekade byarna med omgivande odlingslandskap. Kraftledningen (CL4 S1-4) går igenom kommunen på De utpekade skogsområdena öster om Kilen påver- en sträcka av ca 21,5 km. Ledningen kommer in i kom- kas inte av ledningen då de är belägna utanför lednings- munen vid sjön Brossen. Den sträcker sig genom gatan. Vid kantträdsavverkning kan det dock vara nöd- skogsmarkerna på sin väg söderut. Ledningen passerar vändigt att avverka enstaka träd även i biotoper med öster om Insjön och lämnar kommunen vid Helgåsber- höga naturvärden. gen. Ledningen sträcker sig genom skogsmarker där terrängen är kraftigt kuperad. På sträckan från Förslag till åtgärder kommungräsen i norr till Insjön går ledningen ensam. Underhållsåtgärder på ledningen utförs enligt föreskrif- Vid Insjön ansluter 400 kV ledningen CL22 till aktuell terna i kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Vid un- ledning och de fortsätter tillsammans genom kommu- derhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för nen. att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön, hålls samråd med berörd länsstyrelse Konsekvenser enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Ledningen passerar nästan uteslutande genom skogs- Körning över odlingsmarkerna ska endast göras vid mark med en begränsad exponering mot omgivande torr väderlek eller tjälad mark för att inte orsaka mark- landskap. Påverkan på landskapsbilden bedöms som skador. liten. Kantträd i nyckelbiotoper och naturvärden ska avverkas från ledningsgatan för att inte påverka de höga Förslag till åtgärder naturvärdena. Inga åtgärder anses nödvändiga.

6.2.2 NATURMILJÖ Beskrivning Almbergsbyarna är ett odlingslandskap (29-021) med höga naturvärden. Flera av byarna har fungerat som blandbyar med både fäbodar och fast bosättning. Unikt och mycket karaktäristiskt är byarnas läge i

Tabell 6.3. Berörda intressen inom Leksands kommun.

OMRÅDESTYP NAMN KARTHÄNVISNING

Riksintressen

Turism och rörligt friluftsliv (4:2 MB) Siljansområdet 4:2 MB

Länsintressen

Naturvård/Odlingslandskap Björkberg-Slättberg-Almberg m.fl 29-041

Odlingslandskap Almbergsbyarna 29-021

Naturvärde känt av lst Morberget NV1

Kulturmiljö Lissbjörken 256

Kulturmiljö Solberga 272

Skogsstyrelsen

Nyckelbiotop N om Stor-Moberg NB1

Naturvärde Stor-Moberg NV2

Skog o historia V om Stor-Moberg WX40178

Skog o historia S om Lissbjörken WX36492

Nyckelbiotop Barrnaturskog NB2

Riksantikvarieämbetet

Övrig kulturhistorisk lämning Fäbod, Leksand 443:1 RAÄ 443:1

Fast fornlämning Fossil åkermark, Leksand 1734 RAÄ 1734

Övrig kulturhistorisk lämning Färdväg, Leksand 1585 RAÄ 1585

Övrig kulturhistorisk lämning Fossil åkermark, Leksand 1603 RAÄ 1603

Fast fornlämning Gruvområde, Leksand 1618 RAÄ 1618

Fast fornlämning Skogsbrukslämningar, Leksand 1548 RAÄ 1548

Övrig kulturhistorisk lämning Färdväg, Leksand 555:1 RAÄ 555:1

Fast fornlämning Skogsbrukslämningar, Leksand 1601 RAÄ 1601

Övrig kulturhistorisk lämning Skogsbrukslämningar, Leksand 1564 RAÄ 1564

Övrig kulturhistorisk lämning Gruvområde Ål 33:1 RAÄ 33:1

6.2.3 KULTURMILJÖ av ledningen är en fäbod (RAÄ443:1), en fossil åker- Beskrivning mark (RAÄ 1734) samt ytterligare en fossil åkermark På Morberget har en fossil åkermark (WX40178) åter- (WX36492). funnits i Skogsstyrelsens Skog och Historia invente- Söder om Lissbjörken finns en färdväg (RAÄ 1585) ringar. samt ett område med fossil åkermark (1603). Ledningen korsar Lissbjörken som är en fäbodläm- Söderut passerar ledningen ett gruvområde (RAÄ ning med byggnader i gott skick (256). Inom området 1618) bestående av två gruvhål, te gråbergsvarp, en finns bl.a. stuga, stall och ladugård som är samman- husgrund, ett spisröse och två diken. byggda i en länga samt ett flertal fornlämningar. Stugan Både norr och söder om Åsmyran finns ett område utnyttjas som jaktstuga. De fornlämningar som berörs med skogsbrukslämningar, det norra (RAÄ 1548) be-

37 står av en kolbotten efter liggmila och en kolbotten efter Kyrkstigen, Kyrkleden samt en vandringsled nära Gag- resmila och det södra (RAÄ 1601) består av en kol- nefs kommun. botten efter liggmila och en kojgrund efter kolarkoja. Ytterligare söderut finns en kolbotten efter resmila och Konsekvenser två kojgrunder efter kolarkojor (RAÄ 1564). Ledningen medför ingen påverkan på friluftslivets Vid Åsmyran korsar ledningen en färdväg (RAÄ möjligheter att utnyttja Siljansområdet. 555:1) med klara sidobegränsningar i form av mer eller mindre tydliga kantdiken eller kantstenläggningar. Förslag till åtgärder Flera fäbodar ligger utefter vägens sträckning. För att inte framkomligheten ska påverkas av under- Ledningen passerar i utkanten av Solberga som är en hållsåtgärder ska stigar och leder hållas fria från avverk- skogsby med kulturhistoriska värden (272). ningsrester och ris. Ledningen tangerar områdena kring Insjöns koppar- gruva där lämningar från gruvverksamheten finns 6.2.5 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING (RAÄ 33:1). Beskrivning I området kring Kilen har Boliden Mineral AB under- Konsekvenser sökningstillstånd för guld, silver, bly, zink och koppar. Ledningen berör inga byggnader eller utpekade forn- Längre söderut vid Solberga har bolaget undersök- lämningar vid Lissbjörken och bedöms därför inte ningstillstånd för silver, zink och bly. påverka kulturmiljön. Markanvändningen utefter ledningens sträckning Ledningen påverkar inte färdvägen som korsas vid genom Leksands kommun är huvudsakligen skogsbruk, Åsmyran. ca 1 km av marken används dock till jordbruk. Ledningen passerar väster om bebyggelsen i Sol- berga och bedöms inte påverka kulturvärdena i byn. Konsekvenser Ledningen tangerar områdena kring Insjöns kop- Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 79 ha. En fort- pargruva och påverkar inte lämningarna kring gruvan. satt drift av ledningen medför ingen ytterligare påver- Ingen påverkan bedöms orsakas övriga forn- och kan på skogsbruket. kulturlämningar, om försiktighet iakttas vid under- I övrigt bedöms inte ledningen medföra några kon- hållsåtgärder. sekvenser för andra naturresursintressen.

Förslag till åtgärder Förslag till åtgärder Vid underhållsåtgärder får inga lämningar köras över Inga åtgärder anses nödvändiga. med arbetsmaskiner. Inga avverkningsrester eller ris får heller lämnas på forn- och kulturlämningar. 6.2.6 PLANFÖRHÅLLANDEN Vid underhållsåtgärder som medför att det kan fin- Beskrivning nas risk för att någon fast fornlämning kan komma att För Leksands kommun gäller översiktsplan antagen beröras, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 2 1993. kap. 10 § kulturminneslagen. Ledningen berör inte detaljplanelagt område. Om ej kända fornlämningar skulle påträffas i samband med ledningsunderhåll anmäls detta till länssty- Konsekvenser relsen. Se även kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Ledningen står i överensstämmelse med berörda planer 6.2.4 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Beskrivning Förslag till åtgärder Vid Solberga tangerar ledningen Siljansområdet (4:2 Inga åtgärder anses nödvändiga. MB) som är av riksintresse enligt 4 kap. 2§ MB. Inom området skall friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömning av exploateringsföretag. Ledningen korsar

6.2.7 BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Förslag till åtgärder Beskrivning Vid tillämpning av magnetfältspolicyn och försiktig- Enstaka spridd bebyggelse förekommer utmed led- hetsprincipen finner Svenska Kraftnät att inga hus har ningssträckningen sex (6) bostadshus är belägna inom magnetfält som motiverar åtgärder. 100 meter från ledningens centrum.

Konsekvenser Tabellen nedan visar de bostadshus som är belägna inom 100 meter på ömse sidor om ledningens centrum. I tabellen anges de på ekonomiska kartan uppmätta avstånden samt beräknade magnetfältsnivåer för en årsmedelströmlast om 705 A. ”Figur” hänvisar till mag- netfältsdiagrammen i kapitel 4.

Tabell 6.4. Bostadshus inom 100 meter från ledningscentrum i Leksands kommun.

FASTIGHET AVSTÅND (M) LÄGE1 MAGNETFÄLT (PT)) FIGUR

Risholn 1:8 80 V 0,4 4.1.

Veberg 1:6 45 V 1,3 4.1.

Östra Rönnäs 27:8 50 Ö 1,1 4.1.

Västra Rönnäs 5:11 75 V 0,5 4.1.

Stora Helgås 4:2 75 V 1,9 4.2.

Mårtanberg 1:12 75 Ö 0,6 4.2.

1 Ö = öster om ledningen V = väster om ledningen

6.3 GAGNEF KOMMUN Fram till ledningens passage med Dalälven väster om Djurmo och Bäsna går ledningen parallellt och öster om 6.3.1 LEDNINGEN I LANDSKAPET 400 kV ledningen CL22 S1-2. De bägge ledningarna korsar därefter varandra och aktuell 400 kV ledning byter littera till CL22 S3-6. Ledningen fortsätter parallellt med 400 kV ledningen CL44 in i Borlänge kommun.

Konsekvenser Ledningen sträcker sig i huvudsak genom skogsmark där den medför en begränsad påverkan på landskapsbilden. Ledningen går parallellt med en annan 400 kV ledning vilket öppnar upp en förhållandevis bred skogsgata som lokalt kan upplevas som framträdande i ter- rängen. Den samlade påverkan bedöms som stor. Vid ledningens passage vid Dalälven och Djurmo går den igenom öppna marker med byar utspridda i odlingslandskapet. Ledningen exponeras mot omgivande landskap och påverkan på landskapsbilden bedöms som måttlig.

Figur 6.5. Ledningens sträckning i Gagnef kommun. Förslag till åtgärder Då den måttliga påverkan delvis beror på att ledningen Beskrivning går parallellt med en annan ledning skulle inte intrånget Kraftledningen (CL4 S1-4 respektive CL22 S3-6) går bli obefintligt även om den aktuella ledningen flyttades. igenom kommunen på en sträcka av ca 14 km. Ledning- En ledningsflytt skulle dessutom innebära ett nytt in- en kommer in i kommunen vid Långsberget och sträck- trång i landskapet på en ny plats. Inga åtgärder anses er sig söderut genom skogsmark. Ledningen passerar därför aktuella. öster om Djurås och korsar järnvägen samt riksväg 80.

Tabell 6.5. Berörda intressen inom Gagnefs kommun.

OMRÅDESTYP NAMN KARTHÄNVISNING

Länsintressen

Förslag fördjupade översiktsplaner Djurås ÖP1

Förslag fördjupade översiktsplaner Djurmo-Sifferbo ÖP2

Kulturmiljö Djurmo 357

Naturvårdsprogram Åslandskapet vid Djurmo 26-012

Naturvårdsprogram Dalälven mellan Bodarna och Bäsna 26-013

Naturvärden kända av lst Arvslindan NV1

Skogsstyrelsen

Nyckelbiotop Ö om Arvslindan NB10

Sumpskog Råmyran

Riksantikvarieämbetet

Övrig kulturhistorisk lämning Gagnef 86:2 RAÄ 86:2

Övrig kulturhistorisk lämning Gagnef 86:1 RAÄ 86:1

Fast fornlämning Gagnef 378:1 RAÄ 378:1

6.3.2 NATURMILJÖ Försiktighet bör vidtas i Dalälvens strandkant vid Beskrivning avverkning av kantträd för att inte orsaka markskador Åslandskapet vid Djurmo (26-012) är ett värdefullt älv- och erosion. Körning bör undvikas närmast strandkan- och åslandskap av naturvärde klass II. Åsen kan följas ten om inte marken är tjälad, eller tillräckligt hållbar för genom den rikliga förekomsten av åsgropar och åsgra- att inte erodera. var som ofta är vattenfyllda. Strax sydväst om Djurmo- sjön går grova sediment som tillhör åsen i dagen. Områ- 6.3.3 KULTURMILJÖ det har stort värde både för landskapsbilden och det Beskrivning rörliga friluftslivet. Ledningen passerar invid Djurmo med dess värdefulla Ledningen korsar Dalälven och fortsätter förbi en bymiljöer (357). I samma område tangeras även ett naturskog (NV1) i närheten av Arvslindan där länssty- fornlämningsområde som är spår från ett blästerbruk relsen har kännedom om höga naturvärden. Vid samma (378:1). Dessutom går ledningen nära ytterligare två plats går ledningen precis utanför en ravin klassad som lämningar, dels en källa med tradition (RAÄ86:1) samt nyckelbiotop med stora ornitologiska värden (NB10). ett grustag där det en gång funnits en källa (RAÄ 86:2). Söder om Dalälven mellan Bodarna och Bäsna (26- 013), finns ett naturvärde klass III, där jordarterna Konsekvenser består av finkorniga sediment som finmo och mjäla. I Ledningen medför en negativ påverkan på det kulturhi- dessa har flera raviner skurits ut av de bäckar som av- storiska landskapet vid Djurmo med dess bymiljöer. Så vattnar bergsområdet i söder. Ravinerna är liksom länge försiktighet iakttas vid underhåll påverkas inte älvsidorna klädda med lövskog som domineras av björk blästerbrukslämningen. och gråal. I lövskogen finns en rik fågelfauna. Vid Råmyran går ledningen genom ett sumpskogs- Förslag till åtgärder område. Vid underhållsåtgärder får inga maskiner köras på kultur- och fornlämningar. Inga avverkningsrester eller Konsekvenser ris får heller kvarlämnas på dessa lämningar. Körning med arbetsmaskiner längs Dalälvens strand- Vid underhållsåtgärder som medför att det kan fin- kant vid underhållsåtgärder kan orsaka markskador om nas risk för att någon fast fornlämning kan komma att inte försiktighetsåtgärder vidtas. Negativa konsekven- beröras, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 2 ser kan även uppstå på naturskogen vid Arvslindan kap. 10 § kulturminneslagen. genom underhållet av ledningsgatan då området kan Om ej kända fornlämningar skulle påträffas i sam- komma att beröras av röjning och avverkning. I övrigt band med ledningsunderhåll anmäls detta till länssty- beräknas den befintliga ledningen ej påverka älv- relsen. Se även kapitel 7 Drift och framtida underhåll. landskapet kring Dalälven. 6.3.4 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Förslag till åtgärder Beskrivning Underhållsåtgärder på ledningen utförs enligt föreskrif- I norra delen av kommunen korsas flera vandringsle- terna i kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Vid under. Utöver detta har inga områden av intresse konsta- derhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för terats. att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön, hålls samråd med berörd länsstyrelse Konsekvenser enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Ledningen medför ingen påverkan på friluftslivets Särskild hänsyn behöver tas vid underhåll av led- möjligheter att utnyttja berörda vandringsleder om ningsgatan genom naturskogen vid Arvslindan för att hänsyn tas vid underhållsåtgärder. minimera negativ påverkan. För att kunna vidta rätt hänsyn vid röjning och avverkning är förutsättningen Förslag till åtgärder att berörda myndigheter förtydligar informationen om För att inte framkomligheten ska påverkas av under- vilka höga naturvärden som berörs i detta område. hållsåtgärder ska stigar och leder hållas fria från avverkningsrester och ris.

6.3.5 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Förslag till åtgärder Beskrivning Inga åtgärder anses nödvändiga.. Skogsbruk är den huvudsakliga markanvändningen. Av ledningssträckningen går ca 12 km i skogsmark och 2,5 6.3.7 BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ km i jordbruksmark. Beskrivning Enstaka bebyggelse finns utmed ledningssträckningen. Konsekvenser Totalt finns fem (5) bostadshus inom 100 meter från Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 48 ha. En fort- ledningens centrum. satt drift av ledningen medför ingen ytterligare påver- kan på skogsbruket. Konsekvenser I övrigt bedöms inte ledningen medföra några kon- Tabellen nedan visar de bostadshus som är belägna sekvenser för andra naturresursintressen. inom 100 meter på ömse sidor om ledningens centrum. I tabellen anges de på ekonomiska kartan uppmätta Förslag till åtgärder avstånden samt beräknade magnetfältsnivåer för en Inga åtgärder bedöms som nödvändiga. årsmedelströmlast om 705 A för CL4 S1-4 samt 370 A för CL22 S3-6. ”Figur” hänvisar till magnetfältsdia- 6.3.6 PLANFÖRHÅLLANDEN grammen i kapitel 4. Beskrivning För Gagnefs kommun gäller översiktsplan antagen Förslag till åtgärder 1998. För Djurås (ÖP1) respektive Djurmo – Sifferbo Vid tillämpning av magnetfältspolicyn och försiktig- (ÖP2) finns fördjupade översiktsplaner. hetsprincipen finner Svenska Kraftnät att inga hus har Ledningen berör inte detaljplanelagt område. magnetfält som motiverar åtgärder.

Konsekvenser Ledningen står i överensstämmelse med berörda planer.

Tabell 6.6. Bostadshus inom 100 meter från ledningscentrum i Gagnefs kommun.

FASTIGHET AVSTÅND (M) LÄGE1 MAGNETFÄLT (PT)) FIGUR

Gröntuv 60:4 55 Ö 1,0 4.2.

Djurmo 20:9 60 Ö 0,8 4.2.

Bodarna 2:10 65 Ö 0,7 4.2.

Arvslindan 12:13 65 V 1,3 4.3.

Arvslindan 2:10 60 Ö 0,7 4.3.

1 Ö = öster om ledningen V = väster om ledningen

6.4 BORLÄNGE KOMMUN 6.4.2 NATURMILJÖ Beskrivning 6.4.1 LEDNINGEN I LANDSKAPET Lortån är en naturlig skogsbäck som hyser flodpärl- mussla. Ån omges av barrskog samt på några ställen kärr och sumpskog. Vattendraget förbinder skogssjöar- na Bästen och Gäsan och ledningen korsar ån vid den sistnämnda av sjöarna. Lortån är av naturvärde klass II (81-012) samt en utpekad nyckelbiotop (NB1). Ledningen passerar över Gäsan (81-013) som är en fågelsjö av naturvärde klass III. Gäsan är en skogssjö som har reglerats, varigenom en rad gungflyöar och andra öar har uppstått. Dessa utgör goda häckningsplat- ser för fåglar. Längs stränderna uppkommer dybankar vid lågvatten och här kan fåglarna finna föda. Genom sjön som även utnyttjas för fritidsfiske rinner Norån. Ledningen tangerar vidare de utpekade våtmarkerna av klass II kring sjön (26-004). Öster om Idkerberget går ledningen genom delar av Stora Nyckelmyran som är en sluttande och bitvis träd- bevuxen myr av klass III (81-008). Vegetationen utgörs av soligena fastmattor av tuvsäv-blåtåteltyp samt lös- bottendråg och i anslutning till mossarna mjukmattor.

Figur 6.6. Ledningens sträckning i Borlänge kommun.

Beskrivning Kraftledningen (CL22 S3-6) går igenom kommunen på en sträcka av ca 22 km. Ledningen kommer in i kommunen norr om Väckarbodarna. Den sträcker sig genom de kuperade skogsmarkerna väster om Borlänge och passerar Idkerberget. Vid Rämshyttan söder om sjön Sångan lämnar ledningen Borlänge kommun. Ledningen går parallellt och öster om 400 kV ledningen CL44 genom hela kommunen.

Konsekvenser Ledningen sträcker sig nästan uteslutande genom skogsmark. Ledningen går parallellt med ytterligare en 400 kV ledning och de båda ledningarna kan lokalt upplevas som dominerande i landskapet. Den samlade påverkan från ledningsstråket bedöms som stor.

Förslag till åtgärder Inga åtgärder bedöms som nödvändiga.

43 Tabell 6.7. Berörda intressen inom Borlänge kommun.

OMRÅDESTYP NAMN KARTHÄNVISNING

Länsintressen

Naturvårdsprogram Lortån 81-012

Naturvårdsprogram Gäsan 81-013

Våtmark Gäsan 26-004

Våtmark Stora Nyckelmyran 81-008

Damminventering Långsjön, Tunaån 81-015

Skogsstyrelsen

Skog o historia Sör Amsberges fäbodfjäll WX12967

Skog o historia Sör Amsberges fäbodfjäll WX12957

Skog o historia Ö om Näverberget WX28627

Skog o historia Gåsmyran WX34003

Skog o historia Gåsmyran WX39978

Nyckelbiotop Lortån NB1

Sumpskogar Gåsmyran, St. Nyckelmyran m.fl

Riksantikvarieämbetet

Övrig kulturhistorisk lämning Fäbod, Stora Tuna 761:2 RAÄ 761:2

Fornlämning Brott/täkt Stora Tuna 647:1 RAÄ 647:1

Konsekvenser Naturvärdena i och kring Lortån eller Gäsan bedöms ej 6.4.3 KULTURMILJÖ påverkas av den befintliga ledningen med undantag för Beskrivning markskador som kan uppstå vid underhåll av ledningen Vid Sör Amsberges fäbodfjäll har en husgrund genom framförandet av arbetsmaskiner. (WX12967) och en kolningsanläggning (WX12957) Dock är Stora Nyckelmyran enligt uppgifter från återfunnits i Skog och Historia inventeringen. Öster om våtmarksinventeringen hydrologiskt opåverkad av Näverberget återfinns ytterligare en kolningsanläggning kraftledningen. (WX28627) och även vid Gåsmyran har två kolnings- områden återfunnits (WX34003, WX39978). Förslag till åtgärder Vid Asplundsfäbodarna finns bebyggelselämningar Underhållsåtgärder på ledningen utförs enligt föreskrif- strax öster om ledningen (RAÄ761:2). Väster om Kalk- terna i kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Vid un- berget finns lämningar från ett brott eller täkt (RAÄ derhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för 647:1) att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön, hålls samråd med berörd länsstyrelse Konsekvenser enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Ledningen i dess befintliga sträckning och utformning För att undvika skador på värdefull flora och fauna i bedöms inte påverka de fornlämningar eller kulturhi- vattendragen Lortån och Gäsan bör maskiner ej fram- storiska lämningar som finns i ledningsgatan. Under föras över ån vid ledningsunderhåll. Lågväxande buskar förutsättning att hänsyn tas vid underhållsåtgärder. och träd närmast strandkanten bör sparas för att bibe- hålla beskuggningen, så länge det ej påverkar ledningens säkerhet.

Förslag på åtgärder 6.4.6 PLANFÖRHÅLLANDEN I samband med ledningsunderhåll får ingen körning Beskrivning med arbetsmaskiner göras på identifierade kultur- och För Borlänge kommun gäller översiktsplan antagen fornlämningar. Inget ris eller avverkningsrester får 1991. heller kvarlämnas på de samma. Ledningen berör inte detaljplanelagt område. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att Konsekvenser beröras, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 2 Ledningen står i överensstämmelse med berörda pla- kap. 10 § kulturminneslagen. ner. Om ej kända fornlämningar skulle påträffas i samband med ledningsunderhåll anmäls detta till länssty- Förslag till åtgärder relsen. Se även kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Inga åtgärder anses nödvändiga.

6.4.4 REKREATION OCH FRILUFTSLIV 6.4.7 BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Beskrivning Beskrivning I norra delen av kommunen passerar ledningen en Spridd bebyggelse förekommer utefter kraftledningens vandringsled. Inga övriga utpekade områden av intresse sträckning. Sjutton (17) bostadshus är belägna inom har konstaterats. 100 meter från ledningens centrum.

Konsekvenser Konsekvenser Ledningen medför ingen påverkan på friluftslivets Tabellen nedan visar de bostadshus som är belägna möjligheter att utnyttja berörd vandringsled om hänsyn inom 100 meter på ömse sidor om ledningens centrum. tas vid underhållsåtgärder. I tabellen anges de på ekonomiska kartan uppmätta avstånden samt beräknade magnetfältsnivåer för en Förslag till åtgärder årsmedelströmlast om 370 A. ”Figur” hänvisar till mag- För att inte framkomligheten ska påverkas av under- netfältsdiagrammen i kapitel 4. hållsåtgärder ska stigar och leder hållas fria från avverkningsrester och ris. Förslag till åtgärder Vid tillämpning av magnetfältspolicyn och försiktig- 6.4.5 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING hetsprincipen finner Svenska Kraftnät att inga hus har Beskrivning magnetfält som motiverar åtgärder. Mellan Långsjön och Sångan passerar ledningen en damm (81-015), som finns med i länsstyrelsens damminventering. Markanvändningen utgörs huvudsakligen av skogsbruk.

Konsekvenser Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 83 ha. En fortsatt drift av ledningen medför ingen ytterligare påver- kan på skogsbruket. Ledningen påverkar inte dammen mellan Långsjön och Sångan. I övrigt bedöms inte ledningen medföra några konsekvenser för andra naturresursintressen.

Förslag på åtgärder Inga åtgärder bedöms nödvändiga.

Tabell 6.8. Bostadshus inom 100 meter från ledningscentrum i Borlänge kommun.

FASTIGHET AVSTÅND (M) LÄGE1 MAGNETFÄLT (PT)) FIGUR

Åkre Utskifte 9:74 95 Ö 0,3 4.4.

Matsknutsgårdarna 2:8 25 Ö 3,5 4.4.

Ängarna 2:5 (tå hus) 90 V 0,7 4.4.

100 Ö 0,3 4.4.

Fagerbacken 7:9 90 V 0,7 4.4.

Ängarna 10:2 (tre hus) 75 V 1,4 4.4.

90 V 0,7 4.4.

85 V 0,9 4.4.

Halvarsgårdarna 10:11 (två hus) 80 V 1,1 4.4.

65 V 2,4 4.4.

Halvarsgårdarna 1:10 75 V 1,4 4.4.

Halvarsgårdarna 12:12 70 V 1,8 4.4.

Halvarsgårdarna 1:18 80 Ö 0,4 4.4.

Sör Sellnäs 1:5 (två hus) 20 Ö 3,5 4.4.

60 Ö 0,7 4.4.

Sör Sellnäs 1:4 50 Ö 1,0 4.4.

Sör Sellnäs 1:7 80 Ö 0,4 4.4.

1 Ö = öster om ledningen V = väster om ledningen

6.5 SÄTERS KOMMUN 6.5.5 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Beskrivning 6.5.1 LEDNINGEN I LANDSKAPET Ledningen sträcker sig uteslutande genom skogsmark. Den korsar järnvägen vid gränsen mot Borlänge kommun och allmän väg vid gränsen mot Ludvika kommun.

Konsekvenser Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 4 ha. En fortsatt drift av ledningen medför ingen ytterligare påverkan på skogsbruket. I övrigt bedöms inte ledningen medföra några konsekvenser för andra naturresursintressen.

6.5.6 PLANFÖRHÅLLANDEN Beskrivning Figur 6.7. Ledningens sträckning i Säters kommun. För Säters kommun gäller översiktsplan antagen 1990.

Ledningen berör inte detaljplanelagt område. Beskrivning

Kraftledningen (CL22 S3-6) går igenom kommunen på Konsekvenser en sträcka av ca 1 km och berör kommunens västligaste Ledningen står i överensstämmelse med berörda pla- spets. Ledningen sträcker sig genom skogsmark och ner. korsar järnvägen i norr och en väg i söder innan den

lämnar Säters kommun. Ledningen går parallellt och Förslag till åtgärder öster om 400 kV ledningen CL44. Inga åtgärder anses nödvändiga.

Konsekvenser 6.5.7 BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Ledningen går genom skogsmark med en begränsad Beskrivning exponering mot omgivningen. Ledningen går parallellt Inom kommunen finns inga bostadshus inom 100 med ytterligare en 400 kV ledning och de båda ledning- meter från ledningen. arna kan lokalt upplevas som dominerande i landskapet. Den samlade påverkan från ledningsstråket bedöms som stor.

Förslag till åtgärder Inga åtgärder anses nödvändiga.

6.5.2 NATURMILJÖ Beskrivning Inga områden av intresse har konstaterats.

6.5.3 KULTURMILJÖ Beskrivning Inga områden av intresse har konstaterats.

6.5.4 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Beskrivning Inga områden av intresse har konstaterats.

6.6 LUDVIKA KOMMUN Konsekvenser Ledningen går genom skogsmark med en begränsad 6.4.1 LEDNINGEN I LANDSKAPET exponering mot omgivningen. Ledningen går parallellt med ytterligare en 400 kV ledning och de båda ledningarna kan lokalt upplevas som dominerande i landskapet. Den samlade påverkan från ledningsstråket bedöms som stor.

Förslag till åtgärder Inga åtgärder anses nödvändiga.

6.6.2 NATURMILJÖ Beskrivning Ledningen berör inga utpekade intressen.

6.6.3 KULTURMILJÖ Beskrivning Vid Övre Malsjö finns två fornlämningar i ledningsgatan. Den ena utgörs av en fossil åkermark (RAÄ 440:1) bestående av åkerytor, stensträngar, diken, hak och spridda odlingsrösen. Det andra utgörs av ett triangulärt gränsmärke (RAÄ 439:1).

Konsekvenser Figur 6.8. Ledningens sträckning i Ludvika kommun. Den befintliga ledningen bedöms inte medföra någon

påverkan på den fossila åkermarken vid Övre Malsjö då Beskrivning det ligger en väg mellan ledningen och åkermarken. Vid Kraftledningen (CL22 S3-6) går genom kommunen på eventuella underhållsåtgärder kan således vägen nyttjas en sträcka av ca 6,5 km och berör kommunens ostlig- och inga maskiner behöver framföras över den fossila aste delar. Ledningen kommer in i Ludvika kommun åkern. sydost om sjön Rämen. Den korsar järnvägen och passerar invid byn Morberget. Ledningen tangerar Smed- Förslag till åtgärder jebackens kommun och korsar därefter riksväg 60 Gränsmärket får inte köras sönder under ledningsun- innan den fortsätter vidare in i Smedjebackens kom- derhållet. mun. Ledningen går parallellt och öster om 400 kV Vid underhållsåtgärder som medför att det kan fin- ledningen CL22 på sträckan genom kommunen. nas risk för att någon fast fornlämning kan komma att

beröras, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 2

Tabell 6.9. Berörda intressen inom Ludvika kommun.

OMRÅDESTYP NAMN KARTHÄNVISNING

Länsintressen

Undersökningskoncession Tvistbo nr 300 UK68

Fördjupade översiktsplaner Gräsberg ÖP1

Riksantikvarieämbetet

Övrig kulturhistorisk lämning Fossil åker, Ludvika 440:1 RAÄ 440:1

Övrig kulturhistorisk lämning Gränsmärke, Ludvika 439:1 RAÄ 439:1

kap. 10 § kulturminneslagen. Ledningen berör inte detaljplanelagt område. Om ej kända fornlämningar skulle påträffas i samband med ledningsunderhåll anmäls detta till länssty- Konsekvenser relsen. Se även kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Ledningen står i överensstämmelse med berörda planer. 6.6.4 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Beskrivning Förslag till åtgärder Ledningen berör inga utpekade intressen. Inga åtgärder anses nödvändiga.

6.6.5 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 6.6.7 BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Beskrivning Beskrivning Ledningen berör område där Boliden Mineral AB har Enstaka bebyggelse förekommer utefter kraftledning- undersökningstillstånd för koppar, bly, zink, guld och ens sträckning. Sex (6) bostadshus är belägna inom 100 silver (UK68). meter från ledningens centrum. Markanvändningen är huvudsakligen skogsbruk utefter ledningens sträckning genom kommunen. Konsekvenser Tabellen nedan visar de bostadshus som är belägna Konsekvenser inom 100 meter på ömse sidor om ledningens centrum. Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 24 ha. En fort- I tabellen anges de på ekonomiska kartan uppmätta satt drift av ledningen medför ingen ytterligare påver- avstånden samt beräknade magnetfältsnivåer för en kan på skogsbruket. årsmedelströmlast om 370 A. ”Figur” hänvisar till mag- I övrigt bedöms inte ledningen medföra några kon- netfältsdiagrammen i kapitel 4. sekvenser för andra naturresursintressen. Förslag till åtgärder Förslag till åtgärder Vid tillämpning av magnetfältspolicyn och försiktig- Inga åtgärder anses nödvändiga. hetsprincipen finner Svenska Kraftnät att inga hus har magnetfält som motiverar åtgärder. 6.6.6 PLANFÖRHÅLLANDEN Beskrivning För Ludvika kommun gäller översiktsplan antagen 1990. Ledningen berör utkanten av den fördjupade översiktsplanen för Gräsberg (ÖP1).

Tabell 6.10. Bostadshus inom 100 meter från ledningscentrum i Ludvika kommun.

FASTIGHET AVSTÅND (M) LÄGE1 MAGNETFÄLT (PT)) FIGUR

Morberget 1:2 25 Ö 3,5 4.4.

Persbo 8:20 30 Ö 2,5 4.4.

Persbo 8:2 100 Ö 0,3 4.4.

Persbo 9:6 75 V 1,4 4.4.

Persbo 8:19 40 Ö 1,5 4.4.

Persbo 14:8 100 V 0,5 4.4.

1 Ö = öster om ledningen V = väster om ledningen

6.7 SMEDJEBACKENS KOMMUN Beskrivning Kraftledningen (CL22 S3-6) går igenom kommunen på 6.7.1 LEDNINGEN I LANDSKAPET en sträcka av ca 28 km. Ledningen kommer in i kommunen väster om Övre Starbo. Den sträcker sig genom de hyttrika skogsmarkerna mellan Skisshyttan och Silvhyttan och passerar riksväg 66 samt järnvägen vid sjön Nedre Hillen. Ledningen passerar invid Hagge och korsar sjön Saxen innan den lämnar kommunen väster om Nyfors. Ledningen går parallellt och öster om 400 kV ledningen CL44 genom hela kommunen. Ledningen går huvudsakligen genom ett relativt kuperat skogslandskap med inslag av sjöar. Kring sjöarna finns inslag av öppen mark.

Konsekvenser Ledningen passerar till största delen genom skogsmark med en begränsad påverkan mot omgivande landskap. Längs sträckningen i Smedjebackens kommun går kraftledningen parallellt med en 400 kV ledning. Detta medför en relativt bred ledningsgata i skogsmarken. Ledningsgatan kan lokalt upplevas som framträdande i terrängen. Den samlade påverkan från ledningsstråket mot omgivande landskap bedöms som stor. Vid sjön Saxen går ledningen över öppen mark där den är mer exponerad mot omgivningen. Påverkan på landskapsbilden bedöms som måttlig.

Förslag till åtgärder Då ledningen går parallellt med ytterligare en befintlig kraftledning skulle påverkan på landskapet ändå kvar- stå om aktuell ledning flyttades. Inga åtgärder bedöms därför som aktuella.

Figur 6.9. Ledningens sträckning i Smedjebackens kommun.

Tabell 6.11. Berörda intressen inom Smedjebackens kommun. OMRÅDESTYP NAMN KARTHÄNVISNING

Riksintressen

Naturvård Persbo Däljor NRO20

Turism och rörligt friluftsliv (4:2 MB) Malingsbo-Kloten 4:2 MB

Friluftsliv Malingsbo-Kloten 61-018

Länsintressen

Undersökningskoncession Vitturn nr 3 UK1

Undersökningskoncession Tvistbo nr 300 UK2

Undersökningskoncession Tvistbo nr 100 UK3

Fördjupade översiktsplaner Gräsberg ÖP1

Naturvårdsprogram Persbo Däljor 61-002

Undersökningskoncession Persbo nr 1009 UK4

Samrådsområde Persbo Däljor SO-0

Undersökningskoncession Persbo nr 1003 UK5

Undersökningskoncession Stollbergsgruvan nr 1 UK6

Naturvårdsprogram Dagkarlsboberget 61-008

Undersökningskoncession Stollbergsgruvan nr 2 UK7

Undersökningskoncession Gonas nr 303 UK8

Friluftsliv Malingsbo-Kloten 61-037

Skyddsområde för vattentäkt Snöån Smedjebacken VT1

Naturvårdsprogram Stångbergsmyren 61-028

Våtmarksinventering, naturvärde Stångbergsmyran 61-016

Myrinventering Myrar inom Malingsbo-Kloten W33

Övriga bestämmelser och förordnanden

Naturreservat Malingsbo-Kloten 2011002

Skogsstyrelsen

Naturvärde Dagkarlsboberget NV1

Skog o historia Bårudden WX13571

Nyckelbiotop S om Norsbro NB1

Nyckelbiotop S om Norsbro NB2

Nyckelbiotop S om Norsbro NB3

Sumpskog Gruvsjön

Riksantikvarieämbetet

Övrig kulturhistorisk lämning Kolningsanläggning, Ludvika 449:1 Raä 449:1

Tabell 6.11. Berörda intressen inom Smedjebackens kommun, forts.

OMRÅDESTYP NAMN KARTHÄNVISNING

Bevakningsprojekt Fossil åker, Norrbärke 659:1 RAÄ 659:1

Övrig kulturhistorisk lämning Lägenhetsbebyggelse, Norrbärke 282:1 RAÄ 282:1

Övrig kulturhistorisk lämning Röjningsröse, Norrbärke 660:1 RAÄ 660:1

6.7.2 NATURMILJÖ ligger inom ett större utpekat myrområde inom Ma- Beskrivning lingsbo – Kloten (W33). Persbo Däljor (NRO20) är ett riksintresseområde för Vid Gruvsjön finns ett sumpskogsområde invid led- naturvården mellan Persbo och Gräsberg samt av na- ningsgatan. turvärde klass I enligt länsstyrelsens naturvårdspro- gram (61-002). Området omfattar två ravin- eller ränn- Konsekvenser system som bildats i samband med inlandsisens av- Den befintliga ledningen bedöms inte påverka dalsy- smältning. Däljorna tjänar som nyckelområde främst stemet i Persbo Däljor. Då området sammanfaller med för förståelsen av inlandsisens avsmältningsförlopp. ett samrådsområde får dock inte träd avverkas utan Enligt översiktsplanen är det främst däljornas terräng- samråd med länsstyrelsen. former som skall bibehållas för att bevara värdet. Led- Då ledningen går i utkanten av naturvärdet vid Dag- ningen passerar i utkanten av området. Området är ett karlsberget bedöms inte naturvärdet påverkas av led- samrådsområde (SO-0) där åtgärder som planeras att ningen. Ledningen passerar även utanför nyckelbioto- utföras måste samrådas med länsstyrelsen. Detta gäller perna, varför inte heller dessa påverkas. t.ex. avverkning av träd eller uppförande av byggnader. Ledningen bedöms inte påverka bevarandevärdena i Öster om Ludvika går ledningen i västra kanten av Malingsbo – Klotenområdet som till stor del består i Dagkarlsboberget. Här finns ett utpekat naturvärde rekreationsvärden. (NV1) som även omfattas av naturvårdsprogrammet Vid underhåll av ledningen kan viss körning med ar- (61-008), naturvärde klass III. Det är en lövrik barrskog betsmaskiner komma att krävas vilket kan medföra som angränsar till ledningsgatan. Ledningen berör markskador på blöta marker norr om Simmelsjön om Dagkarlsboberget i dess västligaste del där det finns en inte försiktighetsåtgärder vidtas. Dock beräknas led- yppig vegetation och en flora med flera kalkgynnade ningen inte medföra någon direkt påverkan på Stång- arter. bergsmyran då denna endast tangeras. Vid Norsberget går ledningen i utkanten av tre nyckelbiotoper vars naturvärden är knutna till hällmarks- Förslag till åtgärder skogar och kalkbarrskogar (NB1-3). Underhållsåtgärder på ledningen utförs enligt föreskrif- Från Harnäs och söderut berör ledningen Ma- terna i kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Vid un- lingsbo – Kloten som är ett av Sveriges största naturre- derhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för servat (2011002). Området är ca 50 000 ha stort och att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra sträcker sig över sex kommuner i tre län. Malingsbo - naturmiljön, hålls samråd med berörd länsstyrelse Kloten är ett höglänt och kuperat barrskogsområde rikt enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. på tjärnar och sjöar. Vegetationen är karg och odlings- Samråd ska alltid genomföras innan avverkning av markerna få. Området har mycket goda förutsättningar träd görs i dalsystemet vid Persbo och vid Dagkarlsbo- för friluftsliv. berget. Samrådet får sedan resultera i vilka specifika Norr om Simmelsjön tangerar ledningen Stång- skyddsåtgärder som behöver tas vid respektive objekt. bergsmyran (61-016), en våtmark av klass II, samt na- Avverkningar ska göras utifrån ledningsgatan där mil- turvärde klass II (61-028). Myren har allmänekologiska jön redan är lokalt störd för att minska påverkan på värden genom den öppna myrvidden, skogsholmarna nyckelbiotoper och naturvärden. och sumpskogen. Här finns även ett förhållandevis rikt Vid våtmarksområdet vid Stångbergsmyran bör av- fågelliv vad gäller vadare och änder. Stångbergsmyran verkning ske på tjälad mark om skogsmaskiner behöver användas. Är det endast enstaka träd som ska avverkas

kan det göras med motorsåg och virket lämnas som död ved. 6.7.3 KULTURMILJÖ Beskrivning Söder om järnvägen finns rester av en kolningsanlägg- ning (RAÄ 449:1). På Bårudden har en kolningsanläggning (WX13571) återfunnits. Öster om sjön Haggen passerar ledningen genom ett fornlämningsområde (RAÄ 659:1) bestående av fossil

åkermark. En bit söderut passerar ledningen en lägen- Figur 6.10. Malingsbo - Klotenområdet. hetsbebyggelse (RAÄ 282:1) som är en torplämning bestående av grund, jordkällare och röjningsrösen. Konsekvenser Grunden är av gjuten betong och med spismursröse. Kraftledningen medför inte några negativa konsekven- Jordkällaren är kallmurad. Området är beväxt med ser för friluftslivets möjligheter att utnyttja Malingsbo – hallonsnår, granskog och björkar. Ytterligare söderut Klotenområdet för rekreation och friluftsliv. finns ett röjningsröse (RAÄ 660:1) Förslag till åtgärder Konsekvenser Inga avverksningsrester eller ris från ledningsunderhål- Ledningen i dess befintliga sträckning och utförande let får lämnas kvar på stigar och leder som kan försämra påverkar inte de kultur- och fornlämningar som finns i framkomligeheten. anslutning till ledningsgatan. Den påverkan som skulle kunna uppstå är vid underhållsåtgärder av ledningen. 6.7.5 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Beskrivning Förslag på åtgärder I den norra delen av kommunen berör ledningen om- Försiktighet måste vidtas med framförande av arbets- råden där Boliden Mineral AB har undersökningstill- maskiner i anslutning till kultur- och fornlämningar. stånd för koppar, bly, zink, guld och silver (UK 1-8). Inget ris eller avverkningsrester får heller kvarlämnas Stränderna söder om sjön Saxen utgör skyddsom- på lämningarna. råde för vattentäkt (VT1). Ledningen korsar detta om- Vid underhållsåtgärder som medför att det kan fin- råde. nas risk för att någon fast fornlämning kan komma att Markanvändningen utefter ledningens sträckning beröras, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 2 genom kommunen består huvudsakligen av skogsbruk. kap. 10 § kulturminneslagen. Vid sjön Saxen förekommer även jordbruk på ca 2 km Om ej kända fornlämningar skulle påträffas i sam- längs ledningssträckningen. band med ledningsunderhåll anmäls detta till länssty- relsen. Se även kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Konsekvenser Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 92 ha. En fort- 6.7.4 REKREATION OCH FRILUFTSLIV satt drift av ledningen medför ingen ytterligare påver- Beskrivning kan på skogsbruket. Malingsbo-Kloten är ett höglänt och kuperat barr- I övrigt bedöms inte ledningen medföra några kon- skogsområde i centrala Bergslagen av riksintresse för sekvenser för undersökningstillstånden eller andra friluftslivet (61-018) och enligt 4 kap 2§ MB (4:2 MB). naturresursintressen. Här bedrivs ett omfattande friluftsliv med bl.a. paddling, fiske och båtturer. Hela området är vidare rikt på kul- Förslag på åtgärder turhistoriskt värdefulla lämningar och miljöer. Det Inga åtgärder anses nödvändiga. huvudsakliga skyddsvärdet ligger dock i att bevara det rörliga friluftslivet inom området (61-037).

6.7.6 PLANFÖRHÅLLANDEN 6.7.7 BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Beskrivning Beskrivning För Smedjebackens kommun gäller översiktsplan Spridd bebyggelse förekommer utefter kraftledningens antagen 2003. Vid Gräsberg finns en fördjupad över- sträckning. Trettiofyra (34) bostadshus är belägna inom siktsplan (ÖP1). 100 meter från ledningens centrum. Ledningen berör detaljplan för Halvars och gränsar till detaljplan för Hagge Nedre. Konsekvenser Tabellen nedan visar de bostadshus som är belägna Konsekvenser inom 100 meter på ömse sidor om ledningens centrum. Ledningen står i överensstämmelse med berörda I tabellen anges de på ekonomiska kartan uppmätta planer. För berörda detaljplaner ligger ledningen inom avstånden samt beräknade magnetfältsnivåer för en s.k. ”E-område” och är således förenlig med planerna. årsmedelströmlast om 370 A.

Förslag till åtgärder Förslag till åtgärder Inga åtgärder bedöms som nödvändiga. Vid tillämpning av magnetfältspolicyn och försiktig- hetsprincipen finner Svenska Kraftnät att inga hus har magnetfält som motiverar åtgärder.

Tabell 6.12. Bostadshus inom 100 meter från ledningscentrum i Smedjebackens kommun.

FASTIGHET AVSTÅND (M) LÄGE1 MAGNETFÄLT (PT)) FIGUR

Skisshyttan 1:27 (tre hus) 70 Ö 0,5 4.4.

80 Ö 0,4 4.4.

95 Ö 0,3 4.4.

Skisshyttan 1:28 100 V 0,5 4.4.

Skisshyttan 1:21 100 V 0,5 4.4.

Skisshyttan 1:22 100 V 0,5 4.4.

Skisshyttan 1:23 90 V 0,7 4.4.

Skisshyttan 1:25 (två hus) 60 V 3,5 4.4.

75 V 1,4 4.4.

Skisshyttan 1:18 65 V 2,4 4.4.

Harnäs 3:7 100 V 0,5 4.4.

Harnäs 11:1 (två hus) 80 Ö 0,4 4.4.

90 Ö 0,3 4.4.

Harnäs 2:77 45 V 1,71 4.4.

Harnäs 2:78 30 V 2,87 4.4.

Hagge 1:197 55 Ö 0,8 4.4.

Hagge 1:198 85 Ö 0,4 4.4.

Hagge 1:199 105 Ö 0,2 4.4.

Hagge 1:190 95 Ö 0,3 4.4.

Hagge 1:182 55 Ö 0,8 4.4.

Hagge 1:183 85 Ö 0,4 4.4.

Hagge 1:184 105 Ö 0,2 4.4.

Hagge 1:175 55 Ö 0,8 4.4.

Hagge 1:176 85 Ö 0,4 4.4.

Hagge 1:168 70 Ö 0,5 4.4.

Hagge 1:167 60 Ö 0,7 4.4.

Hagge 1:166 55 Ö 0,8 4.4.

Hagge 1:165 70 Ö 0,5 4.4.

Hagge 1:171 105 Ö 0,2 4.4.

Hagge 1:164 70 Ö 0,5 4.4.

Hagge 1:163 75 Ö 0,4 4.4.

Hagge 1:162 90 Ö 0,3 4.4.

Hagge 5:2 50 Ö 0,9 4.5.

Hagge 1:161 65 Ö 0,5 4.5.

Lilla Snöån 16:3 90 V 0,8 4.5.

1 Ö = öster om ledningen V = väster om ledningen

55 7 DRIFT OCH FRAMTIDA UNDERHÅLL

7.1 LÖPANDE DRIFT OCH LEDNINGS- liga inför de markarbeten som kommer att utföras i UNDERHÅLL samband med arbetet. En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna Inga ledningsstolpar placeras i fornlämning eller besiktigas med bestämda intervall. Den tekniska be- inom fornlämningsområde. Hänsyn tas till fornläm- siktningen av ledningen sker i cykler om åtta år. ningarna i samband med anläggande av transportvägar, År ett till sju besiktigas ledningen (driftbesiktning) schaktning eller andra markingrepp. okulärt från helikopter en gång per år. Det åttonde året görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesikt- 7.1.2 NATURVÅRDSHÄNSYN ning) från marken då linor, stag, stolpar m.m. kontrolle- Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas ras. Jordtag besiktigas för att säkerställa att de uppfyller risk för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att kraven i starkströmsföreskrifterna. ändra naturmiljön (i de fall arbetsföretaget inte omfat- Tekniska underhållsåtgärder som kan bli aktuella tas av tillståndsplikt eller anmälningsplikt enligt andra styrs av de fel som upptäckts på ledningen vid besikt- bestämmelser i miljöbalken), skall samråd hållas med ningarna. berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Eftersom delarna i anläggningarna kontinuerligt byts ut, i enlighet med ovanstående rutiner, går det inte 7.2 SKOGLIGT UNDERHÅLL att avgränsa en lednings tekniska livslängd. Underhållsröjning skall i största möjliga utsträckning Anlitade entreprenörer följer Svenska Kraftnäts ru- utföras under barmarksperioden. Vid sådant snödjup tiner för underhållsarbeten och blir därigenom upplysta att risk för höga stubbar eller nedtryckning av vegetat- om de lagkrav som gäller. ion föreligger, skall röjning av skogsgatan avbrytas, Fällning av farliga träd i sidoområdena skall så långt 7.1.1 KULTURMINNESSKYDD möjligt utföras under tid då tillvaratagande av virke är Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas gynnsamt. risk för att någon fast fornlämning kan komma att berö- Underhållsröjning skall utföras av personer med god ras, skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 erfarenhet av skogsarbetet och betryggande kännedom kap. 10 § kulturminneslagen. om säkerhetsanvisningarna för underhåll av lednings- Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej gata. Vid underhållsröjning skall alla erhålla sådana kända fornlämningar påträffas under underhållsåtgär- instruktioner, att de är helt införstådda med faran att derna. Vid underhållsåtgärder som medför att fornläm- arbeta invid en spänningsförande ledning. Röjningen ningar kan påverkas markeras samtliga fornlämningar skall utföras på det för ledningsägaren mest ekono- med fornlämningsband vilket innebär att de är väl syn- miska sättet. Hänsyn skall dock alltid tas till markägares

synpunkter som bör beaktas i samband med under- prick). Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och hållsröjningen. Detta medför att underhållsröjningen miljöskador i möjligaste mån minimeras. Detta kan ske kan ske på olika sätt beroende på de lokala förhållanden till exempel genom avverkning på tjälad mark och att som råder. Anlitade entreprenörer kommer att följa maskinerna är utrustade med miljöband samt använder Svenska Kraftnäts rutiner för underhållsröjning och blir miljöoljor. Under senare tid har andra metoder provats, därigenom upplysta om de lagkrav som gäller. istället för att avverka träden toppas träden med hjälp av anordning som hänger under en helikopter. 7.2.1 INTERVALL Röjning med tillhörande kantträdsavverkning ska i de 7.2.4 RÖJNINGSBESIKTNING flesta fall utföras med åtta års intervall. Avgörande för Besiktning utförs mitt emellan två röjningsperioder. intervallets längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom dess sidoområden. närområdet (4,5 m) från faslinorna innan kommande Röjningsbesiktning ska utföras vid minst ett tillfälle röjning sker, röjs bort. mellan röjningarna, vilket innebär att ledningsgatan ska Året före planerad röjning kontrolleras ledningen så tillses regelbundet med fyra års intervall. att ingen vegetation kommit för nära faslinorna. Detta görs för att röjningsarbetet ska kunna utföras på ett Skogliga underhållsåtgärder över tid: säkert sätt. År 1 Röjning År 2 Kantträdsavverkning 7.2.5 KULTURMINNESSKYDD År 4 Röjningsbesiktning Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas År 7 Extra röjningsbesiktning risk för att någon fast fornlämning kan komma att berö- År 8 Röjning ras, skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 o.s.v. kap. 10 § kulturminneslagen. Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej 7.2.2 RÖJNING kända fornlämningar påträffas under underhållsåtgär- Generellt gäller att all lågväxande vegetation ska sparas. derna. Vid underhållsåtgärder som medför att fornläm- Skogsgatan får härigenom ett tilltalande utseende sam- ningar kan påverkas markeras samtliga fornlämningar tidigt som natur- och viltvård gynnas. Enbuskar, lågväx- med fornlämningsband vilket innebär att de är väl syn- ande videarter, gräs och ormbunkar håller effektivt liga inför de markarbeten som kommer att utföras i plantor av högväxande arter borta. De bör därför gyn- samband med arbetet. nas genom att de befrias från konkurrens med högväx- Inga ledningsstolpar placeras i fornlämning eller ande arter. Patrullstig eller transportväg inom skogsga- inom fornlämningsområde. Hänsyn tas till fornläm- tan ska kalröjas till en bredd av tre meter. Även stolpp- ningarna i samband med anläggande av transportvägar, latserna ska kalröjas, vilket innebär att inga träd eller schaktning eller andra markingrepp. buskar får stå kvar mellan stolpbenen, ej heller närmare stolpe eller stag än tre meter. 7.2.6 NATURVÅRDSHÄNSYN Hänsyn ska även tas till markägarens önskemål när Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas det gäller prydnadsträd, fruktodlingar m.m. i eller i risk för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att anslutning till ledningsgatan. ändra naturmiljön (i de fall arbetsföretaget inte omfat- Det har visat sig att en ledningsgata som underhålls tas av tillståndsplikt eller anmälningsplikt enligt andra med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för bestämmelser i miljöbalken), skall samråd hållas med många arter. berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete med röjsåg.

7.2.3 KANTTRÄDSAVVERKNING Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis storm eller fall stämplas (mäts och märks med färg-

57 8 ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARING

Allmänna intressen Flora Intressen som företräds eller främjas av samhället, det Växtartsindelning. allmänna, till skillnad från enskilda intressen. Fornlämningar Betydande miljöpåverkan, BMP Fornlämningar är spåren av mänsklig verksamhet som För projekt (verksamheter och åtgärder) används bety- syns eller finns i vår omgivning och är skyddade enligt dande miljöpåverkan i Sverige för att avgöra vilka pro- lagen om kulturminnen, (KML). Till varje fornlämning cess- och innehållskrav som ska ställas på ansökan. hör ett markområde runt den som har samma lagskydd som själva fornlämningen. Områdets storlek skiftar Biologisk mångfald beroende på fornlämningens art och betydelse och dess Artrikedom i ett ekosystem. läge i landskapet.

Biotopskydd Fysisk miljö Skydd av biotop enligt miljöbalken. En biotop utgörs av Mark, vattenområden, landskap, kulturmiljö, infra- en livsmiljö eller naturtyp som karakteriseras av ett struktur, anläggningar, byggnader, ekosystem, klimat antal miljöfaktorer och är lämplig för vissa djur och samt upplevelser i den fysiska miljön. växter. Högväxande vegetation Bonitet Betecknar sådana arter, som på växtplatsen kan bli så Skogsmarks bördighet eller virkesproducerande för- höga att de stör ledningens drift. måga. Boniteten avgörs i huvudsak av områdets jord- mån, klimat, fuktighetsförhållanden och exposition. Kantträd Boniteten uttrycks i skogskubikmeter per hektar och år. Betecknar de farliga träd, som växer utanför det en- gångsersatta området och för vilka ersättning ska beta- Detaljplan las när de avverkas. Upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål. Koncession För att få bygga och använda en kraftledning fordras Farliga träd tillstånd enligt ellagen, så kallad Koncession. Handlägg- Betecknar träd, som är eller fram till nästa underhålls- ningen av ansökan sker hos Energimarknadsinspekt- röjning kan bli farliga för ledningens driftsäkerhet. ionen som även oftast fattar beslut om koncession. I

vissa fall är det regeringen som fattar beslut om kon- Miljökonsekvens cession. Följden av vissa miljöeffekter för något intresse. Miljö- konsekvens uttrycks som en värderande bedömning. Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och Miljökvalitet uttryck för människans påverkan och bruk av den fy- Kvalitet hos mark, luft, landskap etc. siska miljön. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kulturlämningar Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag I landskapet finns förutom de fasta fornlämningarna och vars innehåll är grundat på en process där verksam- ytterligare spår av människors verksamhet vilka i dags- hetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillva- läget ej skyddas enligt kulturminneslagen men har stor ratar kunskap om hur verksamheten eller åtgärden betydelse i kunskapen om tidigare generationers aktivi- inverkar på människors hälsa och miljön i den mening teter och levnadsvillkor. Dessa benämns här kultur- begreppet används i miljöbalken. lämningar och kan exempelvis vara rester efter kol- ningsverksamhet såsom kolbottnar, kolmilor, kolarko- Natura 2000 jor, bebyggelselämningar i form av husgrunder, agrara Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden lämningar som odlingsrösen och hägnader, gränsmar- inom EU. Syftet är att värna om naturtyper och livsmil- keringar i befintliga och gällande gränser m.m. Hänsyn jöer för arter som EU-länderna kommit överens om att till värdefulla lämningar i skogsmarker stadgas i skogs- bevara. vårdslagen. Lämningar i jordbruksmark skyddas enligt biotopskyddet. Naturreservat Områden med hög biologisk mångfald, värdefulla na- Landskapsbild turmiljöer och arter eller friluftsvärden kan skyddas Den anblick som ett landskap erbjuder. I miljökonse- som naturreservat, vilket är det vanligaste skyddet för kvensbeskrivningen görs en bedömning av påverkan på naturen. Området kan ägas av vem som helst och mar- landskapet. Detta innebär analys och värdering av hur kägaren får en ersättning för det intrång som uppkom- ledningen syns och upplevs från olika platser i land- mer på grund av olika bestämmelser. Dessa skyddas skapet, det vill säga hur ledningen påverkar landskaps- med hjälp av miljöbalken. bilden. Naturvårdsprogram Ledningsgata Områden som finns redovisade i länens naturvårdspro- Avser det område längs en kraftledning, inom vilket gram är intressanta och värdefulla naturområden i vissa krav måste uppfyllas enligt starkströmsföreskrif- länet. Programmet ska ligga till grund för åtgärdspro- terna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata gram som ska ge underlag för skydd och vård av särskilt och sidoområden. värdefulla naturområden, för handläggning av markan- vändarfrågor och för den fysiska planeringen. Lågväxande vegetation Betecknar sådana arter, som på växtplatsen uppenbart Naturvärden inte kan bli så höga att de stör ledningens drift. Förutom ett generellt begrepp avser begreppet områ- den som inte når upp till kvaliteten nyckelbiotop i Miljöbalken skogsstyrelsens inventeringar. De kan förväntas bli Den samlade miljölagstiftningen i Sverige. Trädde i nyckelbiotoper inom en inte alltför avlägsen framtid. kraft 1 januari 1999. Nollalternativ Miljöeffekt Ett nollalternativ avser en framtida situation utan att Förändrad miljökvalitet i olika avseenden, orsakad av projektet genomförs. t.ex. ett stationsprojekt. Miljöeffekt uttrycks objektivt.

Nyckelbiotop Översiktsplan Mindre mark- eller vattenområde som utgör eller kan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar utgöra livsmiljö för utrotningshotade djur eller växter grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur eller som annars är särskilt skyddsvärda. Rödlistade den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen arter kan finnas här. redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Riksintresse Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk vägledning för efterföljande beslut om användningen av miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på mark- och vattenfrågor. grund av deras naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i miljöbalken.

Samlad bedömning En viktning (inbördes värdering av faktorer), där MKB tillsammans med annat beslutsunderlag ska möjliggöra för beslutsmyndigheten att samlat bedöma projektets verkningar, inte fråga för fråga eller konsekvens för konsekvens utan med en helhetsbild av projektets verkningar.

Samråd Ett samråd ska enligt miljöbalken informera, höra och beakta myndigheter, enskilda och organisationer som berörs av en verksamhet.

Sidoområden Betecknar de områden längs en kraftledning, som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för ledningens säkerhet.

Skogsgata Betecknar det skogsområde längs en kraftledning inom vilket ledningsägaren vid underhåll röjer i huvudsak all högväxande vegetation.

Sumpskogar Sumpskogar innefattar all trädbärande blöt mark där träden i moget stadium har en medelhöjd på minst 3 meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30 pro- cent. Skogsstyrelsen inventerar och klassificerar sump- skogsområden i naturvärdesklass 1-4, där 1 är högsta värdet.

Våtmarker Länsstyrelsen inventerar och klassificerar våtmarker i naturvärdesklasserna 1-4, där 1 är högsta värdet.

60 REFERENSER

LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsen Dalarnas län, 2010-01-13, Regionalt underlagsmaterial (RUM)

KOMMUNER Borlänge kommun, Översiktsplan för Borlänge kommun, 1991

Gagnefs kommun, Översiktsplan för Gagnefs kommun, 1998

Leksands kommun, Översiktsplan för Leksands kommun, 1993

Ludvika kommun, Översiktsplan för Ludvika kommun, 1990

Rättviks kommun, Översiktsplan för Rättviks kommun, 1992

Smedjebackens kommun, Översiktsplan för Smedje- backens kommun, 2003

Säters kommun, Översiktsplan för Säters kommun, 1990 ÖVRIGA Riksantikvarieämbetet, 2010-02-20, Fornminnesregistret (FMIS)

Skogsstyrelsen, 2010-03-30, Skogens Källa

KARTBILAGOR 1-9

1 2 3 4 5 6 7 8 9 CL4 S1-4, CL22 S3-7 OVANÅKERS KOMMUN Kilforsen - Hallsberg RÄTTVIKS KOMMUN Teckenförklaring DALARNAS LÄN GÄVLEBORGS LÄN 400 kV kraftledning

31-005 kommungräns

Övriga bestämmelser och förordnanden NV4 Natura 2000 4:6 MB Naturreservat

NV5 Riksintressen

Riksintressen järnväg Riksintressen friluftsliv Riksintressen kulturmiljövård Riksintressen naturvård Riksintresse 4 kap 2§ MB Riksintresse 4 kap 6§ MB

Länsintressen

Friluftsliv Kulturmiljö NV6 Naturvårdsprogram 31-010 Damminventering Myrskyddsplan Våtmarksinventering NRO93 Bev.värt odlingslandskap

SE0620053 Förslag fördjupade översiktsplaner Fördjupade översiktsplaner 2002062 Samrådsområde Skyddsområde för vattentäkt NV1 Undersökningskoncession Naturvärden kända av lst Dalarna

Riksantikvarieämbetet

Fornlämning punkt Fornlämning område Fornlämning linje

Skogsstyrelsen

Naturvärde Nyckelbiotop SkogoHistoria Sumpskog

31-028

Kartbilaga 1 av 9 31-008 Datum: 2011-01-11

0120,5 Km