2007
Ortsanalys för Hedemora stad. Innehållsförteckning Analys av platsen Historia 6 Geografi, landskap och grönstruktur 12 Huvudstrukturer och karaktär 15 Funktioner 18 Trafikmönster 22 Analys av ortens roll och förhållande till omgivningen Regionen 26 Kommunikationer 30 Näringslivet 32 Analys av orten som livsmiljö 33 Starka och svaga sidor 38 Rekommendationer 44 Källor 48
Förord Denna ortsanalys för Hedemora stad arbetas fram som Hedemora är en gammal ort med ursprung från med- inledning och första etapp på en utvecklingsplan för eltidens behov av en handelsplats för den omgivande staden. Analysen kommer att utgöra ett viktigt pla- bergsmannabygden. Ortens läge var gynnsamt invid neringsunderlag till ”Utvecklingsplan för Hedemora ”järnleden” mellan Mälaren och norra Bergslagen, stad – en fördjupad översiktsplan”. Ortsanalysen syf- med närheten till Dalälven och med ett vidsträckt tar till att ge en upplevd bild av staden, skapad utifrån odlingsbart omland. Hedemora fick rätt att bedriva en sammanvägning av många människors synpunkter. handel år 1446 och är Dalarnas äldsta stad. Den ska peka ut vad som är viktigt att ta fasta på för en positiv utveckling av Hedemora. Ortsanalysen utförs på uppdrag av kommunstyrelsen i Hedemora kommun med Michael Bergman, miljö- Städers och tätorters betydelse för en trakts och en och byggförvaltningen som projektledare och Hanna kommuns tillväxt poängteras alltmer. Boverket har på Forslund, miljö- och byggförvaltningen som projekt- uppdrag av Regeringen utvecklat en metod för orts- sekreterare. Ann Lindqvist, ARKALI, fungerar som analyser till stöd för kommunernas arbete att stärka samordnare i projektet. Tjänstemän från en rad olika sina städer och tätorter. I ortsanalysen analyseras tre verksamheter har medverkat i arbetet. Ett flertal un- delområden, nämligen dersökningar och intervjuer med medborgare ligger till grund för ortsanalysen. • Ortens plats • Ortens roll och förhållande till omgivningen • Orten som livsmiljö
Analys av platsen
Historia
Medeltida köpstad tjänade sitt omland (1200- Stadsbränder och rutnätsplaner (1600-1880) 1600) Den medeltida stadsbebyggelsen var tät och utgjordes Hedemora växte fram i skydd av borgen vid Grådönä- av kringbyggda timrade gårdar. Brandrisken var stor. set. Bergsbruket och dess affärer med övriga Europa, Omfattande delar av staden ödelades i stadsbränder år sockenbildningen, samt Kopparbergets och Stock- 1754 och år 1849. Staden återuppbyggdes strukturerad holms expansion pekar på 1200-talet som en första i rutnätsplaner, som ansågs stadsmässigt och brandsä- etableringsfas. År 1446 fick den dåvarande bondbyn kert. Resultatet blev med en blandning av vinkelräta rätt att bedriva handel på lördagar och år 1459 er- gator och äldre vägdragningar. Efter den första bran- hölls en halv stadsrättighet. Hedemora blev därmed den anlades Stora Torget i sin nuvarande form. En Dalarnas äldsta stad. Anledningar till omvandlingen byggnads- och brandordning antogs med föreskrifter var behovet av centrala gårdar och handelsplats för om byggnaders placering, om plank och om fönsters bergsmannaklassen, samt statens önskemål om kon- utformning. troll avseende ekonomi, politik och rättsskipning. Lä- get var gynnsamt invid ”järnleden” mellan Mälaren Stadens befolkning ökade sakta fram till 1800-talets och norra Bergslagen, med närheten till Dalälven och slut, näringsidkandet och antalet aktiva i det stadsnä- med ett vidsträckt, odlingsbart omland. Förbipasse- ra jordbruket likaså. Under 1800-talets andra hälft an- rande bergsmän behövde vila och logi. Orten växte lades Hökartorget och förmögna handelsmän putsade ursprungligen fram kring vägkorsningen vid nuva- fasaderna på sina gårdar. Uthusen och djurhållningen rande Hökartorget. De medeltida spår som finns kvar i stadskärnan tillsammans med lantbruken i stadens idag utgörs av delar av kyrkan och delar av stadens utkant satte dock sin lantliga prägel på staden långt in gatunät. på 1900-talet. Kvar idag från tiden fram till 1800-ta- lets slut är miljön med gator och handelsgårdar kring Stora Torget, teaterladan, samt delar av bebyggelsen längs Kyrkogatan, Landsgatan och Långgatan.
Industrialism, befolkningstillväxt och egna- hem (1880-1950) År 1880 nådde utbyggnaden av järnvägen Hedemora. Den fick dock aldrig den stora betydelse som var van- lig på andra orter. De industrier som etablerades i när- heten av stationen kring sekelskiftet medförde att nya arbetstillfällen tillkom. Befolkningen, som vid denna tidpunkt utgjordes av knappt 1000 personer, började öka markant. Industriarbetarna erbjöds möjlighet att bygga egnahem, vilket band dem till platsen. Nya vil- lor byggdes på stora tomter längs Åsgatan. Så skedde också i järnvägsstationens närområde och senare längs vägarna norr- och västerut. Snickarglädje och ingla- sade verandor kännetecknar det sena 1800-talet. Vid sekelskiftet tillkom många offentliga inrättningar, såsom skola, telegrafstation, brandkår, sjukstuga, lä- kare, polis, vatten- och avloppssystem samt elektrisk belysning. Byggnaderna från denna tidsperiod har ett individuellt och sinsemellan varierat utseende med så- väl böljande formspråk som enkel symmetri. En rad duktiga snickare, designers och arkitekter har satt spår i stadens historia. Många alléer planterades i början av 1900-talet och kaféer och butiker öppnade med sto-
ra fönster för skyltning. Sveaparken anlades år 1930. Under tiden för industrialismen tillkom många av de miljöer som finns i Hedemora idag.
Bilism och folkhem (1950- 1980) Handel och hantverk blomstrade i Hedemora t o m 1950-talet. Bostadsbyggandet fortsatte i stadens ut- kanter i allt mer standardiserade former. Vanlig ny- bebyggelse var villor samt rad- och kedjehus, ofta grupperade kring en gemensam grönyta liknande den svenska folkhemsmodellen. Levnadsstandarden höj- des markant och det gick bra för industrin. Mer än 500 personer arbetade vid Hedemora Verkstäder, som var stadens största arbetsplats och det enda riktigt framgångsrika, större industriföretaget. Bilen blev var mans egendom. Raggarkulturen föddes och motor- cyklarnas TT-lopp lockade upp till 100 000 åskådare till ”motorstaden Hedemora”. För att ge plats för den ökande biltrafiken breddades Åsgatan och Gussarvsgatan på 1950-talet. Det innebar omfattande rivningar i centrala stadskärnan. Nya tre- vånings hyreshus med affärer i bottenvåningen bygg-
des. Hedemora centrum kom härmed att stärkas längs Åsgatan. Det blev vanligt med husfasader i gult tegel, grov puts och eternit. Ofta förekom fernissade träpor- tar och markerade fönsteromfattningar. Mycket av 50-talsarkitekturen finns kvar än idag, även om vik- tiga detaljer bytts ut. Befolkningen hade vid slutet av 1950-talet ökat till 5000 invånare. Allt fler kvinnor arbetar utanför hemmet, bl a inom de många vårdinrättningar som genom åren lokaliserats till Hedemora. Spåren av kvinnors historia i staden är dold. Verksamheterna har legat i stadens utkant och har inte ansetts vara något att marknadsföra. Under åren 1965-1975, ”miljonprogrammets” tid, byggdes ett antal hyreshus i centrala Hedemora och mer än 500 villor i stadens ytterområden. Till skill- nad mot i många andra svenska städer byggdes inga stora hyreshusområden. År 1965 var den nya riksvä- gen öster om staden färdigbyggd och industri, handel och bensinstationer etablerar sig i anslutning till vä- gen. I stadskärnan byggdes vid denna tidpunkt nuva- rande Hökargallerian, kommunhuset och Vasahallen, samtliga i tidstypiskt mörkt tegel och med flacka tak.
10 Slutsatser • Hedemora är Dalarnas äldsta stad och tillkom un- der medeltiden som handelsplats för den omgivande bergsmannabygden. Läget var gynnsamt invid ”järn- leden” mellan Mälaren och norra Bergslagen, med närhet till Dalälven och ett bördigt omland. Få rester finns kvar från medeltiden, endast delar av kyrkan samt delar av gatunätet.
• Stora delar av staden ödelades i stadsbränder år 1754 och år 1849. Återuppbyggnaden skedde utifrån stadsmässiga och brandsäkra rutnätsplaner. Hedemo- ra behöll dock en lantlig prägel långt in på 1900-talet. I slutet av tidsperioden uppstod ett ökat intresse hos I viss mån består den än idag tack vare alla uthus. människor för bevarande av kulturhistoriska miljöer i • En del industrier etablerades vid järnvägen, men staden och protester uttrycktes mot fortsatta rivning- i övrigt fick järnvägen inte så stor betydelse. Indu- ar i stadskärnan. striarbetarna byggde egnahem och många av dagens miljöer i Hedemora tillkom under den tiden för in-
Byggkris och stadsförnyelse (1980 -2000 -) dustrialismen kring förra sekelskiftet. Hedemora innerstad förklarades som riksintresse år • Stadens centrum stärktes längs Åsgatan när den 1987 av Riksantikvarieämbetet p.g.a. medeltida stads- breddades för en ökad biltrafik på1 950-talet. Omfat- lämningar under mark. Ett ökat kulturmiljötänkan- tande rivningar av den äldre stadskärnan krävdes. Be- de kom att prägla många åtgärder som genomfördes byggelsen längs Åsgatan och längs Gussarvsgatan är i staden. Samtidigt ledde ökade energipriser under väl bevarad från 1950-talet. Detsamma gäller många till okänsliga ombyggnader och tilläggsisoleringar. villaområden byggda i stadens utkant vid tiden för Svedjanområdet och Tallåkern byggdes klart och fler folkhemmets uppbyggnad. handelskedjor etablerades vid riksväg 70. En kraftig • Rivningar, moderniseringar och ovarsamma om- byggrusch under 1980-talet ledde till överhettning av byggnader genom åren har lett till en splittrad stads- byggmarknaden med outhyrda lägenheter till följd. bild. Det är svårt att uppfatta ”årsringarna” i bebyg- gelseutvecklingen i centrala Hedemora. Från år 1990 och en bit in på 2000-talet byggdes väl- digt lite nytt. Under denna tid påbörjas en stadsförny- • Kvinnors historia i staden är inte lika synlig som else som inbegriper upprustning och komplettering av männens. äldre central bebyggelse och försköning av gator och • Sedan 1990-talet har stadens befolkning minskat torg. Befolkningen i staden har minskat sedan 1995 och mycket lite nybyggnation tillkommit. och invånarantalet uppgick år 2006 till 7392 personer, vilket utgör ca 40 procent av kommunens befolkning.
11 Geografi, landskap och grönstruktur
Läget på Badelundaåsen ger särprägel åt Hedemora stad. Längs åsen finns åsgropar, som bildades vid av- smältningen av inlandsisen. På många ställen finns också ravinbildningar. Vissa av åsgroparna är vat- tenfyllda och bildar sjöarna Hönsan, Munkbosjön, (”Munken”) och Matsbosjön. Sjöarna är uppskatta- de, men badvattenkvalitén inte alltid den önskvärda. Tillgängligheten till Brunnsjön är outvecklad. Åsgro- parna och ravinerna utgör till stor del de gröna natur- stråk som sträcker sig in i staden – en gång betesmar- ker, trädgårdar och ängar, nu svårtillgänglig snårskog. Väster om staden ligger Brunnsjön och sydost om sta- den Dalälvens uppgrundade ”fågelsjö”, Hovran. Na- turmiljön kring Hovran är av riksintresse. Hovran är också ett ”Ramsar-område”, ett våtmarksområde av internationell betydelse. Sjöarna i och runt Hedemora har gett upphov till uttrycket ”de fem sjöarnas stad”. Delar av åsgroparna och ravinerna har tidigare fyllts med massor för att skapa byggbar mark och möjlig- göra gatudragningar. Hedemora kommun ligger i en bördig trakt av Da- larna och Hedemora stad är omgiven av ett öppet
12
* Enligt ”Tyck om Hedemora” En sociotopsundersökning, 2005
13 Slutsatser • Hedemora ligger i en bördig trakt vid Dalälven och är till stora delar en grön stad, undantaget stadens centrum.
• Det finns en synlig koppling mellan stad och lands- bygd och det finns bra möjligheter att skapa tillgäng- jordbrukslandskap, som i öster sträcker sig mot Hov- liga gröna stråk för alla årstider från staden till det ran och västerut efter Mässingboåns dalgång upp mot omgivande landskapet Norrhyttan. Öster om riksväg 70 och väster om Mats- • Hedemora har en spännande och intressant to- bo och Emaus bedrivs ett aktivt jordbruk av större pografi med åsen, åsgroparna, ravinerna och de tre jordbruksföretag. I norr ligger det barrskogsbeklädda kringliggande ”bergen”. Stadsberget, en stor åskulle i den långsträckta Ba- delundaåsen och ett mäktigt inslag i landskapsbilden. • Hedemora har en rik tillgång på sjöar i och runt staden. Badkvalitén och tillgängligheten kan förbätt- Området utgör ett närrekreationsområde för hedemo- ras, f a vid Brunnsjön. Hovran är en fågelsjö och ett raborna och utnyttjas mycket genom de motionsspår våtmarksområde av internationell betydelse vars po- som finns. Andra populära stora ströv- och frilufts- tential inte har nyttjats vare sig för stadens innevå- områden finns sydväst om staden på Brunnsjöberget nare eller besökare utifrån. och på Nibbleberget. • Flera av stadens anlagda parker har brister när det Hedemora är en till stora delar grön stad med sin vil- gäller utformning och innehåll. Bland annat behö- labebyggelse. Det finns många uppvuxna trädgårdar. ver tillgängligheten, sittplatserna och lekplatserna Undantaget är stadskärnan som har mer av asfalt och utvecklas betong än grönska. Det finns flera parker i centrala staden. Parkerna har olika karaktär och används på olika sätt. En del är an- lagda, andra utgörs av naturmark. Flera av dem är ås- gropar, t ex Sveaparken och Vasaparken/Prosthagen Flera av de anlagda parkerna har idag brister när det samt Hönsanområdet, Henemoren och Tallmoren. gäller utformning och innehåll, bl. a. beträffande till- Även kyrkogården utgör en grön oas i centrala staden. gänglighet, sitt- och lekmöjligheter.
14 Huvudstrukturer och karaktär
Hedemora har i alla tider präglats av trivsam, småska- lig handel. Även företagen är av småskaligt slag. Ingen bostadsbebyggelse överskrider tre våningar. Upp- stickande landmärken utgörs av två silos, av kyrkan och Vasaskolans spira samt av kraftstationen vid sjön Hönsan och energibolagets skorstenar. De drygt tio täta kvarteren i kärnan, där bebyggelsen är av blan- dad ålder och stil, bidrar till Hedemoras stadskarak- tär. Stadsmässigheten, småskaligheten och närheten mellan det mesta medför goda förutsättningar för ett folkliv. Bebyggelsen i staden är väl sammanhållen, med undantag för det enskilt belägna Backa villaom- råde. Staden har stora obebyggda stråk, som utgörs av sjöar och gröna svackor. Dagens stadscentrum ligger längs Åsgatan och kring Riksväg 70, järnvägen och Åsgatan - den gamla riksvä- Hökartorget. Långhagens handelsområde har utveck- gen - löper parallellt i nordväst-sydostlig riktning ge- lats under senare år intill riksväg 70 några kvarter från nom staden. Gussarvsgatan korsar dem alla i centrala stadskärnan, främst för bilburna kunder. Varuintag lägen. Stadens gator är ett resultat av rutnätsstadens till butikerna, garageinfarter och parkeringsplatser anpassning till topografin. Längre från centrum gles- har medfört att stadskärnan fått ”baksidor” i många nar nätet, men endast Svedjans återvändgator avviker lägen och i olika riktningar. Det är mycket begränsat från det kvarterslika gatunätet. Egnahemsområdena med offentlig utsmyckning i staden. präglar Hedemora, så även trädgårdarnas grönska och alla gamla uthus som finns kvar centralt.
15
16 Slutsatser • Hedemora stad har karaktär av småstad och triv- sam handelsstad med låg bebyggelse och en stads- mässig, tät kärna.
• Centrumområdet präglas av ett stort antal parke- ringsplatser och stadskärnan har fått ”baksidor” i många lägen. Den offentliga utsmyckningen är ringa liksom satsningen på gator och öppna platser.
• De många egnahemsområden, det stora antalet äldre bevarade uthus och grönskan i stadens alla trädgårdar präglar staden.
• Järnvägen utgör idag en fysisk barriär främst vid stationen. Kopplingen mellan stationen och centrala Vägarnas entréer till staden har en tydlig gräns mot staden är dålig. omgivande jordbrukslandskap. Vid ankomst med tåg är mötet med Hedemora stad trist. Kopplingen mellan • Riksväg 70 utgör en fysisk barriär mot den omgi- stationsområdet och centrala staden är dålig och tun- vande landsbygden och mot neln under spåret till bostadsområdena väster därom Morängets företagsområde. Även stadens svackor uppfattas som ful, svårframkomlig och otrygg. Järnvä- och sjöar kan upplevas som barriärer. gen har vid stationsområdet sin främsta barriäreffekt. Tre ytterligare passager tvärs järnvägen finns. Riksväg • Mötet med Hedemora stad är trist om man anlän- 70 utgör en barriär mot den omgivande landsbygden der med tåg. Entréerna längs bilvägarna är däremot och mot Morängets företagsområde Även stadens trevliga med tydliga gränser mot det omgivande svackor och sjöar kan upplevas som barriärer, då man jordbrukslandskapet. måste följa vägnätet runt dem för att nå sina mål.
17 Funktioner
Centrum, handel och bilparkering Bostadsområden Vid den historiska stadskärnan runt Stora Torget lig- Flerbostadshus finns i centrum och i dess närhet. I ger rådhus, turistbyrå, kafé, pizzeria, pub och stads- övrigt utgörs bostadsbebyggelsen främst av villor och hotell. Längs Åsgatan och runt Hökartorget ligger de rad- och kedjehus. Dessa områden ligger på gång- och flesta butikerna, många av stadens matställen, hälso- cykelavstånd till centrum, men flera områden har för- center och biograf. Två mindre gallerior har nyligen hållandevis långt till livsmedelsbutikerna vid riksväg byggts. Många butiker i staden är lokala och tillhör 70. Det finns inga direkta ”rikemanskvarter” eller ut- inte de välkända butiksskedjor, som finns i flertalet pekat impopulära bostadsområden. Det är förhållan- andra städer i Dalarna. Det annorlunda utbudet av devis lätt att få tag på en liten bostad i staden, men det butiker lockar kunder även från andra ställen. I sta- råder brist på större, attraktiva lägenheter med god den finns en ”loppmarknadskultur”, exempelvis den tillgänglighet. Detta försvårar ”flyttkedjor”. Männis- välbesökta Erikshjälpen vid Gussarvsgatan. I handels- kor är överlag nöjda med sitt boende i Hedemora stad. centrat några kvarter från stadskärnan intill riksväg Omlandet rymmer flera äldre naturnära byar, som är 70 finns ICA, Hemköp, Lidl, OK och snabbmatstäl- populära boplatser. lena McDonalds och Lappens grill. Endast en mindre livsmedelsbutik finns i centrala staden. Näringslivsområden Bilarna dominerar i staden och centralt belägna par- Det största området för industrier och företag, finns keringsplatser präglar stadsbilden. Människor är vana öster om riksväg 70, Morängets företagsområde. att ta bilen när de ska handla. Drygt nio hundra all- Området innehåller Lantmännens verksamhet samt männa parkeringsplatser finns i centrala stadskärnan. många fordonsrelaterade verksamheter. Det är glest Fler behövs vid stationen för att möjliggöra pendling. bebyggt. Få obebyggda tomter kvarstår. I närheten av järnvägsstationen ligger Hedemora Verkstäders gamla tillverkningslokaler. De är idag fyllda med olika min-
18 dre företag. Intill järnvägsstationen finns även posten och ett par tillverkningsföretag. På spridda håll utan- för stadskärnan finns diverse mindre företag såsom en handelsträdgård, Svenska flytblock och snickeri. Kommunen har den fjärde största dagligvaruhandeln i länet.
Offentlig verksamhet Hedemora stad är väl försedd med offentlig service. I centrum finns bibliotek, sim- och sporthall, försäk- ringskassa, arbetsförmedling och kommunalförvalt- ning. Folktandvård, vårdcentral, äldreboende och vuxenutbildning ligger strax utanför centrum. I sta- den finns fyra kommunala förskolor och en enskild. Det finns tre låg- och mellanstadieskolor, varav en friskola samt en 7-9-skola och ett gymnasium. Två gruppboenden finns för äldre. Hemtjänsten är omfat- tande.
Rekreation och tätortsnära natur Promenadmöjligheterna är många och välutnyttjade. Naturen finns nära inpå med möjligheter som att fritt
19
20 Slutsatser • Bilarna dominerar i staden och centralt belägna par- keringsplatser präglar stadsbilden.
• Folk är överlag nöjda med boendet i Hedemora. Det råder brist på större, attraktiva bostäder med god till- gänglighet. Det försvårar friställandet av villor.
• Företagsområdet öster om riksväg 70, Moränget, är dåligt utnyttjat och kan förtätas med ytterligare verk- samheter.
• Det finns ett rikt föreningsliv i staden med omnejd. Det finns ett stort utbud inom sport- och fritidssek- ströva, plocka svamp eller fiska. Brunnsjöberget och torn, samt en rik tätortsnära natur. Stadsberget erbjuder möjlighet till orientering samt motions- och skidspår. Simhallen är välbesökt under • Det finns ett aktivt kulturliv med regelbundet utbud stora delar av året. Det finns en ishall och det finns av teater, musik och film att se och att delta i. Det finns utomhustennis. Idrottens föreningsliv är aktivt. Fot- möjligheter till dans och flera kaféer och restauranger boll är populärt och det är åtråvärt att få tid för att har kvällsöppet. Ett breddat kulturutbud önskas likväl spela på grusplanen intill Vasahallen eller på gräset av många. vid Brunnsjöliden. Idrottsplats med kolstubb finns i • Offentlig verksamhet och handel är väl utbyggd. stadens utkant. Är man beredd att fara utanför staden Gångavstånd finns till det mesta, undantaget livsmed- finns båthamn, stall, golfbana, skyttebana och gocart elshandel för många. Centrumhandeln bygger på unikt inom fyra km avstånd. Ortens mest populära lekplats lokala affärer och loppmarknadskulturen är utbredd. är belägen centralt i Sveaparken och där finns också en pulkabacke. Hönsan med sitt hopptorn är en vik- tig central badplats, främst för ungdomar. Minigolf, skridskoisar och bättre badvatten efterfrågas. utställningar förekommer nästan uteslutande vid ”Wahlmanska”, det gamla badhuset vid sjön Hönsan. Kultur och nöjen Flera ställen anordnar spelningar och mindre teater- Dans-, teaterföreställningar och föredrag ges i Vasa- föreställningar på helger. Kvällsöppna kaféer och res- skolans aula, i teaterladan, i Sankt Paulusgården eller tauranger finns att besöka, främst sommartid. Ung- vid Sagabiografens lilla scen. Konserter ges vanligtvis domsgården håller öppet under skolterminen, då det i kyrkan och i Vasaskolans aula. Bion är centralt belä- även finns ett utbud av fritidsverksamheter. Många gen och visar de största filmerna. Danstillfällena i Fol- efterfrågar ett breddat kulturutbud. En gemensam kets park är mycket välbesökta, bingon likaså. Konst- anslagstavla för olika evanemang saknas.
21 Trafik
Biltrafik och vägnät Gång- och cykeltrafik Hedemora korsas av centrala genomfartsleder. Åsga- Det råder varierande förutsättningar för gång- och cy- tan och Gussarvsgatan med fortsättning i Brunnsjö- keltrafikanter i Hedemora stad. Längs Gussarvsgatan gatan utgör genomfartsleder i vägnätet. Trafikbe- och ute i villaområdena finns ganska bra gång- och lastningen är hård på bägge gator. På Gussarvsgatan cykelvägar, medan separat cykelfil och breda trottoa- passerar dagligen ca elva tusen fordon, vilket är mer rer saknas längs Åsgatan, stadens huvudstråk. Särskilt än på riksväg 70. Även centralt på Hökargatan och på märkbart blir detta vintertid på de ställen snöröjning Stationsgatan är trafikbelastningen hög. För de män- inte sker. Även längs Hökargatan, förbi biblioteket, niskor, som bor på västra sidan om järnvägen är bilen samt längs vissa andra gator i stadskärnanär är trotto- mer eller mindre en nödvändighet för att nå livsmed- arerna alltför smala. Många barn får skjuts till skolan elsbutikerna vid riksväg 70. då föräldrarna inte vågar låta barnen gå själva. Där- med lär sig också barnen att bilen är det färdmedel Det förekommer mycket buskörning i stadskärnan, som ska användas. trots att gatorna har karaktär av stadsgator. Raggar- kulturens stora amerikanare och ungdomars kväll- Stadens promenadstråk blir ofta långsträckta i åsens scruisande runt de centrala delarna i staden är en tra- riktning pga få genvägar på tvären. De gröna dalgång- dition. arna har inte gjorts tillgängliga. Förbindelsen ut till omlandet är också bristfällig, vilket tvingar många att välja bilen när de ska till ridhus, skidanläggning eller Hovrans fågeltorn. Det saknas en säker gångväg över riksväg 70 och likaså längs Vikmanshyttevägen. Det råder dålig tillgänglighet på många platser i stads- kärnan, vilket försvårar framkomligheten för männis-
22 kor med funktionshinder och för personer som drar barnvagn. Tillgängligheten är särskilt dålig längs af- färsstråket på Åsgatan. Goda cykelparkeringar saknas vid järnvägsstationen, längs affärsstråken och vid ett antal andra målpunk- ter.
Kollektivtrafik Hedemora station trafikeras idag av tio dubbeltu- rer mellan Stockholm och Falun/Borlänge samt en dubbeltur per dag mellan Fagersta-Avesta-Fa- lun/Borlänge. Brister i tågtrafiken finns främst iti- diga pendlingsintervall såväl norr- som söderut mot Stockholm-Mälardalen. Det finns behov av utökade banhastigheter och av mer frekvent trafik. Utveck- lingsarbete med denna inriktning pågår inom Dala- banans Intressenter och Region Dalarna. Hedemora har en väl utbyggd interregional, regional och lokal busstrafik genom Dalatrafik och privata ak- törer (Swebus). Frekventa trafikförbindelser finns till alla viktiga orter i länet och mot Stockholmsområdet. Möjligheterna till arbetspendling är väl utvecklad till
23
24 Slutsatser • Hedemora korsas av centrala genomfartsleder och trafikbelastningen är hög. Buskörning är vanlig, men även raggarkulturens lugna kvällscruisande om som- markvällarna.
• Det råder dåliga förutsättningar för gång- och cy- keltrafikanter längs Åsgatan och längs andra gator i stadskärnan. Förbindelsen ut till omlandet är brist- fällig för gång- och cykeltrafikanter och stadens dal- gångar har inte gjorts tillgängliga.
• Tillgängligheten i stadskärnan är dålig, vilket bl a försvårar framkomligheten för människor med funk- näraliggande orter och till Falun/Borlänge, men det tionshinder. Tillgängligheten är särskilt dålig längs finns brister i möjligheterna att pendla över länsgrän- affärsstråket på Åsgatan. serna mot såväl Västmanland som Gästrikland. Bris- ter finns även i den lokala och regionala trafiken un- • Kollektivtrafiken har viktiga brister, framförallt på der kvällstid och helger. Främst ungdomar och äldre persontågssidan under pendlingstider. Den allmäna busstrafiken behöver utöka sin service framförallt drabbas då de får svårt att ta del av stadens kvällsakti- under kvällstid och helger, främst för ungdomars och viteter och utbudet av aktiviteter i länets övriga större äldres behov. orter. Under år 2008 kommer den lokala stadstrafi- ken att byggas ut och efterfrågestyras för att förbättra möjligheterna till serviceresor inom staden. Staden har idag två trafikcentra. Ett är regionalt be- läget vid stationsområdet och ett lokalt i centrala sta- den. Det finns behov att upprusta stationsområdet och att utöka parkeringskapaciteten där. Taxiförsörjningen är god under veckodagarna och samordnas regionalt inom Dalarna av två trafikbe- ställningscentraler, varav den ena är specialiserad på färdtjänst och sjukresor. En majoritet av befolkningen är missnöjd med kol- lektivtrafikutbudet i dagsläget.
25 Analys av ortens roll och förhållande till omgivningen
Regionen
Hedemora kommuns läge i södra Dalarna innebär Hedemora kommun har hittills inte spelat någon cen- närhet till Stockholmsregionen, till Arlanda samt till tral roll i det regionala sammanhanget och man kan andra städer i Dalarna och i Bergslagen. Kommunen inom kommunen uppfatta viss tveksamhet mot ”Da- har tack vare läget möjligheter att samverka med olika lastrategin”. Hedemora kommun önskar också rikta kommuner kring gemensamma frågor och kan på så sitt intresse mot Stockholm- och Mälardalsregionen sätt ingå i flera regioner med olika avgränsningar. för att därifrån locka människor till bosättning i kom- munen. Region Dalarna, som omfattar samtliga femton kom- muner samt Landstinget, har som uppgift att samord- Landet är indelat i lokala arbetsmarknadsregioner, na och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet. LA-regioner. Hedemora kommun tillhöra Avesta LA- Region Dalarna har av regeringen utsetts till ”samver- region eftersom Avesta är den enskilda kommun som kansorgan”, men är till sin juridiska form ett kommu- flest Hedemora-bor pendlar till. Under senare år har nalförbund. Således är det kommunerna själva, som pendlingen från Hedemora kommun däremot ökat ytterst har ansvar för den regionala utvecklingen. mest till Falun/Borlänge. Den har nästan fördubblats dit under åren 1986 – 2001. Stockholms LA-region Region Dalarna har arbetat fram ett dokument, ”Da- sträcker sig till gränsen av Avesta LA-region, vilket lastrategin”, som anger inriktning av arbetet med stärker bilden av närhet till Stockholmsregionen. Dalarnas utveckling. Som en av flera målbilder anges, att Falun/Borlänge ska stärkas som ”motor” för hela Dalaregionen. Kommunernas engagemang och aktiva roll är helt avgörande för genomförandet av ”Dalastrategin”.
26
27 28 Inom Dalarna finns redan idag flera olika konstella- tioner mellan kommuner för diverse gemensamma Slutsatser frågor och intressen. Det finns bl.a. flera samarbets- • Hedemora kommun har tack vare sitt läge i södra projekt inom Södra Dalarna där Hedemora deltar. Dalarna möjligheter att samverka med olika kom- Men kommunen har inte valt någon entydig partner i muner kring skilda frågor och kan på så sätt ingå i det regionala samarbetet. Den stad inom Dalarna som flera regioner med olika avgränsningar. Hedemora har mest likheter med är Säter, där samma småstadskaraktär återfinns. • Region Dalarna har utsetts till samverkansorgan för Dalarna men är till sin juridiska form ett kom- munalförbund, vilket betyder att kommunerna själva ytterst har ansvar för den regionala utvecklingen.
• (Dalastrategin bygger bl a på tanken om Falun- Borlänge som stärkt motor för Dalaregionen. Mål- bilden överensstämmer med det faktum att arbets- pendlingen från Hedemora ökat dramatiskt åt detta håll under senare år.)
• Inom Hedemora kommun finns viss tveksamhet mot delar i ”Dalastrategin”. Kommunen önskar också rikta sitt intresse mot Stockholm-Mälardalsre- gionen. Kommunen har inte valt entydig samarbets- partner inom regionen.
29 Kommunikationer
Dalarnas kännetecken med berg och dalar blir synlig när man närmar sig Hedemora söderifrån på riksväg 70. Däremot syns inte själva staden särskilt mycket från vägen och förbipasserande lockas därför inte till besök i stadskärnan. Vid riksväg 70 finns flera större livsmedelskedjor representerade och knutpunkten vid riksvägen är en populär anhalt för bilturister på väg till och från Siljanstarkten och fjällen. Den utveckling som pågår av riksväg 70 med ”För- bifart Sala” kommer att medföra betydligt förbättrad upprustad Dalabana kan skapa förutsättningar för en framkomlighet för både gods- och persontrafik längs större arbets- och bostadsmarknad genom regionför- detta viktiga transportstråk. Hedemora kommun storing samt stärka turism och näringsliv och bidra gynnas som etablerings- och bosättningsort. Kvar- till regionens framtida utveckling. stående flaskhalsar för riksväg 70 norr och söder om Sala kan dock bli ett bekymmer när vägen förses med Intresseföreningen Dalabanan består av kommuner, mitträcke om inte tillräckligt med omkörningssträck- länsstyrelser och regionala organ som ligger i anslut- or skapas. Hotbilden ökar av det faktum att den nya ning till Dalabanans sträckning. Hedemora kommun riksvägen mellan Uppsala och Gävle kan idag kan er- tillhör intresseföreningen, som strävar efter en upp- bjuda Stockholmare snabbare väg till Siljanstrakten. rustad Dalabana. Dalabanan är en viktig järnvägsförbindelse mellan Det är av stor betydelse för Hedemora stads framtida Dalarna/Västmanland och Stockholm/Arlanda. Den tillväxtförutsättningar att en upprustning av Dalaba- är också viktig för lokal och regional pendling. En nan kommer till stånd.Banverkets planer för banan är emellertid små på kort sikt.
30 Slutsatser • Hedemora stad ligger längs riksväg 70, men staden är inte särskilt synlig från vägen och lockar därför inte in förbipasserande. Däremot är knutpunkten vid riksvägen en populär anhalt för bl.a. fjällresenärer.
• Dalabanans upprustning är en avgörande förut- sättning för regionens liksom för Hedemora stads framtida utveckling. En utvecklad Dalabana innebär att Hedemora stad kan bli en möjlig bostadsort för de som arbetar i storstadsregioner som Stockholm och Uppsala.
• En god framkomlighet på riksväg 70 är av stor be- tydelse för Hedemoras besöksnäring och handel.
31 Näringslivet
Näringslivet i Hedemora stad har ingen direkt specia- Pendlingen såväl in till Hedemora som därifrån har lisering. Det finns en industristruktur med ganska stor ökat under de senaste 15-20 åren, trots att befolkning- spridning på olika branscher. Detta gör staden mindre en minskat i både Hedemora kommun och i omkring- sårbar för strukturförändringar än förr, då Hedemora liggande kommuner. Sedan början av 1980-talet är det Verkstäder dominerade starkt. Idag finns viss domi- fler personer som pendlar ut än som pendlar in till nans inom sektorer som hälso- och sjukvård, fordons- Hedemora kommun.Ungefär en fjärdedel av Hedemo- relaterade verksamheter samt tillverkningsindustri. ras förvärvsarbetande befolkning har sin arbetsplats Jordbrukssektorn består mest av enmansföretag. Det utanför kommunen. Den största andelen pendlare ar- finns också många företag verksamma inom byggverk- betar i Avesta, Borlänge, Säter och Falun. samhet, företagstjänster, rekreation och kultur. För att stärka kommunens näringsliv bildades Hede- Andelen kvinnliga företagare är mycket lägre än ande- mora Näringslivsbolag AB år 2002. Bolaget ägs av den len manliga, men ändå relativt hög jämfört med i an- ideella föreningen Hedemora Näringslivsintressenter, dra komuner inom länet. Det råder skillnad i andelen där ett hundratal företag till sammans med kommu- kvinnor respektive män i olika sektorer - hög andel nen är medlemmar. Den verksamhet, som Hedemora kvinnor inom sektorer som utbildning, sjukvård och Näringslivsbolag AB bedriver är mycket viktigt för social omsorg respektive hög andel män inom indu- att stärka stadens företag, så att nya arbetstillfällen strin, byggsektorn och delar av tjänstesektorn. kan genereras. Det är svårt att få jobb i Hedemora för unga människor och för människor från andra länder. Det startas fler nya företag inom kommunen jämfört Samtidigt råder det brist på utbildad arbetskraft av med i länets övriga kommuner, vilket för med sig att det slag som företagen efterfrågar. andelen småföretag är relativt stor. Det är fler kvinnor än män som startar nya företag.
32 Slutsatser • Näringslivet i Hedemora stad har ingen direkt specialisering. Det finns en industristruktur med ganska stor spridning på olika branscher, vilket gör staden mindre sårbar för strukturförändringar.
• Det finns relativt hög andel kvinnliga företagare i Hedemora jämfört med i andra kommuner i länet. Arbetsmarknaden är dock tydligt könssegregerad.
• Hedemora stad har relativt omfattande nyföreta- gande och relativt stor andel småföretag.
• Det är svårt att få jobb i Hedemora stad, särskilt för ungdomar och för människor som kommer från andra länder.
• Pendlingen till och från Hedemora stad har ökat de senaste 15 – 20 åren. Fler personer pendlar ut än in från Hedemora stad.
• Många verksamheter som funnits i Hedemora stad förr i tiden finns fortfarande kvar, exempelvis handel, bygg, jordbruk, motor och hälsa/vård.
33 Analys av orten som livsmiljö
Folklivet i en stad, dvs.hur människor använder de offentliga rummen, är viktigt för hur man upplever staden. Ett levande stadsliv är en betydande konkur- rensfaktor, som kan locka nya människor till staden och medverka till att folk stannar kvar. En stad med ett rikt folkliv är en attraktiv stad med möjlighet till kreativa möten och utveckling.
Stadsliv på dagen Under dagtid skapar besök till butiker, matställen, stadshotell, rådhus, bank och post ett tydligt folkliv längs Åsgatan, runt Hökartorget och Stora Torget. Den nya Centrumgallerian på Åsgatan och Hökargal- lerian skapar en förväntan om ökad stadsmässighet. Flera butiker, som haft andra lokaliseringar i staden har flyttat till Centrumgallerian, exempelvis system- bolaget. Förhoppningsvis blir följden inte att tömda butikslokaler förblir tomma och att folklivet ute på Åsgatan tunnas ut. Det finns ett antal kaféer och res- tauranger, som lockar många besökare. Stadskänslan stärks av att Waynes Coffee tillhör en cafékedja som återfinns i många större städer.
34 Även i anslutning till den nyligen ombyggda bussta- ardramp, långa rutschkanor och mer fritidsverksam- tionen vid Myrgatan i centrala staden rör sig mycket het. folk dagtid. Så också i handelscentrat invid riksväg 70, där många människor är i rörelse för att göra inköp på Stationsområdet vid järnvägen är däremot i stort sett dagarna. Men de flesta inköpen sker med bil och folk- utan folkliv annat än i direkt anslutning till tågens an- livet försiggår huvudsakligen inne i de stora butiks- komst- och avgångstider. Det finns inget som föran- ladorna. Även i stadskärnan sker många inköp med leder människor att vistas där, eftersom stationshuset bil, vilket för med sig onödigt mycket biltrafik och gör mestadels är låst och andra aktiviteter saknas. det svårare för gångtrafikanter och cyklister att ta sig fram. En del kvinnor föredrar därför att åka till Avesta Stadsliv på kvällen eller Falun för att shoppa mer njutningsfullt – njuta av Att ett par kaféer och livsmedelskiosken börjat hålla folklivet, ta en fika utomhus och fönstershoppa utan kvällsöppet under senare tid har blivit mycket upp- oro för att barnen ska bli påkörda. Många människor skattat, f a av ungdomarna. Annars kan staden uppfat- påtalar de svåra entréerna till Hedemoras butiker och tas som död så fort butikerna har stängt. Sommartid önskar en rustning av den offentliga miljön. finns uteserveringar och flera ställen har kvällsöppet. Vid skolorna och i Morängets företagsområde är det Det finns också då mer underhållning. Detta skapar också liv och rörelse. Viktiga platser för barn är Svea- mer folkliv. Bio, utställningar, konserter och teatrar parken, biblioteket, Vasahallen och kyrkans barntim- förekommer regelbundet. Puben, kaféerna och Vasa- mar. Hönsans hopptorn är en viktig mötesplats under hallen är ofta välbesökta kvällstid. sommaren. Bättre badvatten och rustade bad- och lek- Det finns önskemål om såväl fler aktiviteter som fler platser önskas av många invånare. Sveaparkens pulka- mötesplatser i staden - både inomhus och utomhus backe behöver t ex göras säkrare. Ytterligare önskemål – speciellt från ungdomar, kvinnor, småbarnsföräl- som framförs av unga är isbanor, BMX-bana, skatebo- drar och invandrare. Man önskar gemytliga lokaler
35 för exempelvis konserter, föreningsträffar, konferen- gäller inte alltid för nyinflyttade invånare och särskilt ser och skapande verksamhet. Ett av studieförbunden inte för de invandrare och asylsökande, som hamnat i har nyligen öppnat en replokal. Vissa ungdomsgrup- Hedemora. Det finns människor från ca 80 olika na- per efterfrågar internetkafé och en ungdomsgård som tionaliteter i staden, vilket betyder en rik kulturell är kvällsöppet och öppet under sommaren. I dagsläget mångfald. Det är svårt att bygga upp en ny bekant- har ungdomsgården inte öppet i tillräcklig utsträck- skapskrets, om man inte har några vänner eller be- ning enligt dem. Det finns önskemål om fler kvälls- kanta att utgå ifrån i Hedemora. Mycket av det sociala öppna kaféer och restauranger. Hos stadens många livet i staden förssiggår inom ramen för det starka för- invandrare och aylsökande finns ett uttalat behov en eningslivet. mångkulturell mötesplats. Idag möts man på St Er- ikshjälpen, röda korset, biblioteket och vid internatio- Många hedemorabor har en negativ bild av sin stad, nella föreningens träffar. De många olika önskemålen som uttrycks i termer av att det finns för lite att göra skulle kunna tillgodoses genom någon form av kultur- och att inget händer. Andra känner för och bryr sig hus eller allaktivitetshus med brett utbud. om sin stad. Många medborgare upplever att det är svårt att komma till tals och att påverka. Förtroendet för politikerna är lågt. Särskilt ungdomar visar ovan- Det sociala klimatet ligt lågt intresse för politik och samhällsfrågor. Det Befolkningen i Hedemora stad har minskat stadigt råder en oklarhet om vad som är Hedemoras identitet under flera år, vilket beror på att födelsetalen sjunker och vad som finns att vara stolt över. Många upplever och att befolkningen blir allt äldre. Det beror också på också en känsla av otrygghet i centrum på kvällarna att det pågår en utflyttning av invånare från alla kate- på grund av mycket bråk och buskörning. Tunneln vid gorier, både ålders- och yrkesmässigt. järnvägsstationen och Sveaparken upplevs som otryg- ga platser på kvällen och är liksom andra platser dåligt Många människor känner varandra i staden, vilket upplysta nattetid. betyder att många har starka sociala nätverk. Detta
36 Slutsatser • Hedemora har ett tydligt stadsliv under dagtid främst längs Åsgatan, runt Hökartorget och Stora- Torget. Förhoppningsvis stärker de nya galleriorna stadslivet. Det är mycket biltrafik i stadskärnan p.g.a. att många inköp görs med bil.
• Stationsområdet vid järnvägen är helt i avsaknad av folkliv och upplevs som en otrygg plats på kvälls- tid
• På kvällstid finns inget stadsliv att tala om i Hede- mora stad annat än på sommaren, då flera kaféer och restauranger har kvällsöppet.
• Många människor efterfrågar mötesplatser av olika slag och någon form av kulturhus med brett utbud som skulle kunna tillgodse de flesta gruppers behov.
Acceptansen för handikappade, homosexuella och an- • I Hedemora stad finns starka sociala nätverk och dra minoriteter har blivit bättre under senare år. Sta- många människor som bryr sig om sin stad. Men det finns stora grupper som riskerar att stå utan- den känns likväl ”mentalt trång och instängd”. Det för, t ex stadens många invandrare och asylsökande finns små möjligheter för individen att utvecklas och samt inflyttare. en oro för en växande dold invandrarfientlighet. För- utsättningar för att vilja bo kvar är breddat kulturut- • Många hedemorabor har en negativ bild av sin bud, fler mötesplatser och goda kommunikationer för stad och det råder oklarhet om vad som är Hede- att lätt kunna ta sig till andra städer. moras identitet. Många har en känsla av otrygg- het bl.a. i centrum på kvällstid. Minoritetsgrupper Bilden av Hedemora stad har under en längre tid varit upplever Hedemora som ”mentalt trångt och in- negativ i media pga flera tyngre brott och staden har stängt”. relativt sett hög kriminalitet. Det är sämre ställt med • Medborgarinflytandet är dåligt utvecklat. folkhälsan i Hedemora än i andra närbelägna städer och alkoholkonsumtion och droganvändning är mer frekvent. Bilden av Hedemora i övriga Sverige ter sig tämligen anonym, särskilt för den yngre befolkning- en.
37 Starka och svaga sidor - en utvärdering av analyserna
Starka sidor
Bra geografisk belägenhet Hedemora stad har ett bra geografiskt läge i södra Da- turvärden” och det faktum att Hedemora är Dalarnas larna. Läget innebär närhet till Stockholmsregionen, äldsta stad har en symbolisk betydelse. Man blir varse till Arlanda, till andra städer i Dalarna och i Bergsla- stadens 1600-1800-talshistoria genom det som återstår gen. Det finns bra grundförutsättningar för arbets- av den historiska stadskärnan och genom att det gamla pendling med bil och med buss. Hedemora ingår i gatunätet i stor utsträckning finns kvar. Stora delar av flera olika regioner, vilket innebär möjlighet att sam- stadskärnan präglas av trevlig 1950-talsbebyggelse. verka med olika kommuner i olika frågor.
Den lilla staden ”på landet” Landskapet Hedemora har den lilla stadens fördelar med en små- Staden ligger i en bördig jordbruksbygd inom Dalälvs- skalig bebyggelse och närhet till det mesta. Staden har området med sjörik natur. Kopplingen mellan stad en ”strövkaraktär” där tät stadskärna och lantlig egna- och landsbygd är synlig. =Nedflyttat från föregående hemsbebyggelse med gamla uthus ligger ett stenkast slutsats. från varandra. Topografin inom staden är spännande med omgivan- de berg och med åsen som löper tvärs genom staden. Näringslivet Åsgroparna och då speciellt Sveaparken utgör ett in- Hedemora har ett mångsidigt näringsliv som utgörs av tressant inslag i landskapsbilden liksom ravinerna som företag med stark ställning och engagerade företagare, sträcker sig ända in mot stadskärnan. vara många är kvinnor. Det finns en lång erfarenhet finns inom handel, vård, bygg, jordbruk, motor och tillverkningsindusti. Befintliga näringslivsområden En äldre stad kan förtätas. Hedemora tillhör kategorin ”äldre städer med kul-
38 Prisvärda bostäder Människorna Hedemora kan uppvisa bra och prisvärda boendemil- Det finns människor i Hedemora som känner för och jöer för såväl barnfamiljer som äldre. Mindre bostäder bryr sig om sin stad. Det är en fördel att många män- går att få tag på med kort varsel. niskor känner varandra. Drygt 80 olika nationaliteter finns representerade, vilket möjliggör en rik kulturell mångfald. Bra handel Det finns bra dagligvaruhandel i Hedemora samt ett stort urval av småbutiker, som utgör alternativ till de Starkt föreningsliv större köpcentra som etablerats i flertalet större dala- Det finns ett rikt föreningsliv i staden, som engagerar städer. många människor på fritiden.
Goda förutsättningar för rekreation och ett aktivt fritidsliv Närheten till skog, berg och sjöar erbjuder goda möj- ligheter till rekreation och olika fritidsaktiviteter. Det finns ett rikt föreningsliv inom såväl kultur som idrottssektorn. Mening struken. Vasahallen, stadsbib- lioteket och Brunnsjöberget är exempel på uppskat- tade besöksmål.
39 Svaga sidor
Befolkningsminskning Svag politisk majoritet Befolkningen i Hedemora stad har minskat stadigt se- Det råder sedan länge en svag politisk majoritet i kom- dan mitten av 1990-talet. Befolkningen blir allt äldre. munen vilket fört med sig att det saknas beslutskapa- Det pågår dessutom en utflyttning av invånare från citet. Det råder politisk osämja inom kommunen och alla kategorier ålders- och yrkesmässigt. gentemot andra kommuner och det saknas ett tydligt ledarskap. Sedan gammalt finns motsättningar mellan orterna i kommunen som leder till konkurrens i stället Regionalt passiv för till samverkan, vilket kostar tid och resurser. Hedemora kommun har inte tagit egna initiativ i det regionala samarbete som pågår i olika konstellationer och inte heller valt entydig samarbetspartner. Brist på arbetstillfällen Det är svårt att få jobb i Hedemora och särskilt för ungdomar och för människor från andra länder. Sam- Negativ självbild tidigt råder en könssegregerad arbetsmarknad och Det finns en negativ självbild i Hedemora, som uttrycks brist på utbildad arbetskraft av det slag som företagen i att det ”är tråkigt” i staden eller att det ”inte händer efterfrågar. något”. Det råder oklarhet om vad som är Hedemora stads identitet, som man kan vara stolt över. Det fö- rekommer en negativ mediebild, som föranletts av att Bristande kollektivtrafik flera tyngre brott begåtts i Hedemora stad. Bilden av Tågtrafiken på Dalabanan är obekväm med ofta över- Hedemora stad är ganska anonym betraktad utifrån. fulla tåg och förseningar i ankomst- och avgångstider. Turtätheten är inte tillfredställande. Länstrafiken med buss har högre turtäthet, men kvällar och hel- ger är trafiken inte lika frekvent, vilket försvårar för
40 människor utan bil att resa till Falun eller Borlänge en staden särskilt inbjudande. Kopplingen mellan järn- vardagskväll eller till Stockholm över en lördag. Den vägsstationen och centrala staden brister. Järnvägen bristande kollektivtrafiken gör det också svårt att röra utgör en barriär och gångtunneln till bebyggelsen på sig inom kommunen under kvällstid och i veckoslu- andra sidan, är ful och upplevs som otrygg. ten.
Omoderna bostäder Rörig stadsbild Hedemora stad saknar attraktiva, moderna bostäder, Hedemora stad upplevs som rörig. Stadskärnan upp- som kan locka till ökat kvarboende och inflyttning. visar många ”baksidor” och det är svårt att uppfatta Flyttkedjan är trög. Standarden i det befintliga utbu- ”årsringarna” för stadens tillväxt. Central grönska är det av hyresbostäder har brister, t.ex. saknas större lä- sparsmakad, liksom den offentliga utsmyckningen. genheter och tillgång till hiss. Varken från riksvägen eller stationsområdet ter sig
41 Stadskärnan uppvisar många ”baksidor” i olika riktningar.
Bilarna dominerar Lågt medborgarinflytande Bilarna dominerar i staden och centralt belägna par- Möjligheterna för medborgarna att komma till tals keringsplatser präglar stadsbilden. Många har ett då- och att påverka upplevs som dåliga. ligt förhållningssätt till bilen, som innebär att man vill nå allt med den i stället för att gå en sträcka från en Dålig tillgänglighet längre bort belägen parkeringsplats. Hög trafikbelast- ning och buskörning råder i de centrala stadsdelarna. Staden har brister i tillgänglighet och framkomlighet, som särskilt drabbar funktionshindrade och personer med barnvagn. Bristfälliga gång- och cykelvägar Gång- och cykelvägnätet är dåligt utbyggt. Det är ej sammanhängande inom staden och har bristfällig koppling ut till det omgivande landskapet.
Mötesplatser saknas Det saknas informella mötesplatser för medborgarna, både inomhus och utomhus. Det drabbar främst nyin- flyttade och andra som inte tagit del av det organise- rade föreningslivet.
Upplevd otrygghet Många människor upplever en känsla av otrygghet i staden, särskilt på kvällstid.
42 43 Rekommendationer
Stärk bilden av Hedemora stad Det är viktigt att enas om Hedemora stads identitet marna för att förstå deras behov och önskemål, så att som småskalig handelsstad i ett bördigt Dalarna. Det deras engagemang för staden väcks. Det är önskvärt är angeläget att hävda stadens profil med de många att utveckla en kreativ och mer mentalt välkomnande små butikerna och den lantliga prägeln inne i stadskär- miljö i Hedemora stad, som inbegriper olika minori- nan. Och vilka verksamheter kännetecknar staden? tetsgrupper. Hedemora stad upplevs idag av många människor som instängd och mentalt trång, vilket föranleder dessa människor att flytta från staden. Lyft fram stadens kulturhistoria Alla faser i stadens bebyggelseutveckling ska tydligt För att stimulera människor att mötas vore det av stor gå att utläsa och nya satsningar bör rätta till tidigare betydelse om det gick att förverkliga någon form av misstag. Det är viktigt att den fortsatta utvecklingen kulturhus eller allaktivitetshus. Öppna kulturaktivi- av staden sker på ett sätt som respekterar de kultur- teter och samarbeten inom föreningslivet är andra historiska värdena när det gäller bebyggelse från oli- viktiga frågor. ka tidsepoker. Det gäller också de verksamheter och människor som speglar stadens historia. Lyssna till medborgarna Finn former för samverkan med medborgarna. Lyss- Stärk det sociala livet na till alla grupper och låt invånare få sätta spår i den Ungdomar, inflyttare och alla de människor som offentliga miljön! Ett ökat medborgarinflytande kan kommer från andra kulturer till Hedemora stad är en skapa engagemang och meningsfull sysselsättning, få resurs som måste tas tillvara. Det är viktigt att göra synbara resultat och leda till att folk blir mer nöjda dessa människor delaktiga i det sociala livet i staden. med kommunens arbete och stadens utformning. Problemet för många är bristen på arbetstillfällen. Men det finns också en brist på information. Det är viktigt att ha en öppen pågående dialog med ungdo-
44 Samverka regionalt trum med syftet att minska parkeringsytorna, så att mer Hedemora kommun bör söka samarbetspartners bland yta för människor att vistas på kan tillskapas i stadskär- andra kommuner kring gemensamma frågor samt sam- nan. Det bör bli lättare för gående och cyklister att ta sig verka med Region Dalarna för att stärka både kommu- fram på breda trottoarer och avskilda cykelvägar i cen- nen och regionen. trum. I det sammanhanget bör man ta fasta på skillnaderna inom regionen och utveckla städernas särarter för ett visa Skapa ett vackert torg regionens mångfald. Ett centralt beläget torg bör utvecklas , som kan få bety- delse som stadens tyngdpunkt och fungera som mötesplats för människor. Det skulle gynna handeln i centrum och Bygg ut kollektivtrafiken skapa trevnad för besökare och boende. Torghandel för lo- God kollektivtrafik är av avgörande vikt för såväl ökad kalt producerade varor skulle kunna försiggå på torget och arbetsmarknad som möjligheter till umgänge och en ak- kanske också försäljning av varor från alla de länder som tiv fritid. finns representerade genom stadens många invandrare. Det är rimligt att utveckla något av de befintliga torgen, Gör Hedemora tryggare Hökartorget eller Stora Torget. Utformningen av torget Mötesplatser, bättre belysning och insatser mot buskör- bör ske med omsorg så att det blir ett vackert torg, som ning är insatser som kan bidra till att göra Hedemora också upplevs tryggt och tillgängligt för alla. Belysning, tryggare. Fler positiva nyheter behövs i media. möblering, markbehandling, planteringar m.m. bör uppfylla högt ställda kvalitetskrav så att torget blir en Minska parkeringsytorna i stads- god symbol för den framtida handelsstaden Hedemora. kärnan Torget bör få en utformning som svarar mot dess funk- tion som stadens viktigaste offentliga rum. En översyn bör göras av antalet parkeringsplatser i cen-
45 Gör Åsgatan till ”en gångfartsgata” nan medverkar genom att rusta sina stationsområden Biltrafiken på Åsgatan dominerar i alltför hög grad för till moderna resecentra. Stationsområdet bör därför att gatan ska upplevas som trivsam att ströva längs- aktiveras och förskönas. Stationsområdet bör på sikt med för att handla i de många små butikerna. Parke- byggas samman med centrala stadskärnan genom för- ringsplatserna bör minska i antal och gatan bör byggas tätning med ny bebyggelse. En ny tunnel bör byggas om så att gångtrafikanter och cyklister får företräde. så att inte järnvägen upplevs som en barriär. På motsvarande vis som gäller ett nytt torg bör be- lysning, möblering, markbehandling, planteringar Förbättra gång- och cykelvägnätet m.m. uppfylla högt ställda kvalitetskrav. Sannolikt är Ett sammanhängande, övergripande gång- och cykel- kundunderlaget för litet i centrala Hedemora för att vägnät bör utvecklas i staden och vidare ut i det om- befolka Åsgatan som regelrätt ”gågata”. En variant är givande landskapet. Cykelparkeringar bör anordnas i att utveckla Åsgatan till ”gångfartsgata”, som innebär lämpliga lägen. att bilar får köra på gatan, men på de gåendes villkor.
Förbättra tillgängligheten Utveckla och försköna stationsom- rådet Tillgängligheten måste förbättras i stadskärnan så att det blir enkelt för alla människor att ta sig fram och då Stationsområdet är idag en trist plats utan kontakt också för människor med funktionshinder. med centrum. Stationshuset är ofta låst, vilket betyder att tågresenärer får vänta ute på perrongen i alla vä- der. Tunneln under järnvägen är helt oacceptabel som Vårda och utveckla parker och passage särskilt för dem, som bor på andra sidan järn- grönska vägen. Människor känner sig otrygga, då de ska pas- Det är viktigt att ha goda naturkvaliteter i närmiljön, sera tunneln. Om en upprustning kommer till stånd dvs. inom områden som kan nås till fots eller per cykel av Dalabanan, är ett krav att kommunerna längs ba- från bostaden. Stadens befintliga parker och grönytor
46 i anslutning till bostadsbebyggelsen skapar lugna mil- Bygg nytt inom stadens nuvarande jöer för rekreation och bör utvecklas och skötas alla gränser årsider. Viktigt är att fullfölja arbetet med att färdig- Framtida bostadsbebyggelse bör tillkomma inom ra- ställa Sveaparken, som har en mycket viktig funktion men för stadens nuvarande gränser genom förtätning, att fylla för många människor i staden. komplettering eller ersättning av befintlig otjänlig be- byggelse. Staden bör förtätas med vackra nya bostäder I centrala stadskärnan saknas träd och planteringar i attraktiva lägen och med god tillgänglighet. En vik- längs gator och torg. Komplettering bör göras för att tig uppgift bör vara att rusta och underhålla den be- försköna själva centrum. fintliga bebyggelsen som är av god kvalietet. Ny orörd mark utanför staden bör inte tas i anspråk. Omlandets Satsa på offentlig utsmyckning byar kan däremot erbjuda utrymme för ny bebyggelse Det är idag mycket begränsat med utsmyckning av genom förtätning. stadens offentliga, gemensamma platser. För att göra Nya verksamheter bör i första hand lokaliseras till stadskärnan vackrare bör en medveten satsning göras befintliga verksamhetsområden. Morängets företags- på utvalda platser. område är t.ex. glest utbyggt. Ny orörd mark utan- för staden bör endast i undantagsfall tas i anspråk för Utveckla rekreationsmöjligheterna verksamheter. Goda möjligheter till rekreation främjar människors hälsa och välbefinnande. En satsning bör göras på Stöd näringslivet attraktiva cykel- och promenadvägar och inbjudande Fortsätt stödja det småskaliga näringslivet. Arbeta för lek- och badplatser. En säker passage över riksväg 70 minskad könssegregering på arbetsmarknaden och behöver skapas för ett öka tillgängligheten till ridhu- samverka för en matchning mellan utbildning och re- set i Hamre och Hovrans fågelområde. krytering för regionens företag.
47 Källor
Undersökningar, Utredningar, Skrifter Artikel om ungdomskonferens 22 oktober 2005, LUPP – lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Södra Dalarnes Tidning Hedemora Bebyggelsehistorisk beskrivning i form av tavlor i Omvärldsanalys för Hedemora kommun 2004, Da- kommunhuset larnas Forskningsråd Dalabanan – Bättre trafik på kort sikt, Dalabanans SCB’s medborgarundersökning våren 2006 intressenter Statistiksammanställning ur genusperspektiv, 2006, Dalastrategin samt Fördjupat underlag, Region Hedemora Näringsliv AB Dalarna, 2007 Tyck om Hedemora - En sociotopsundersökning, Den försynta småstaden, Maths Isacsson, 2005 2005 Den kreativa klassens framväxt, 2006, Richard Flo- rida Hedemora folk och bygd,1996, Maths Isacsson m.fl. Hedemora kommuns årsredovisning 2006 Kommunens faktaguide, 2007 Kreativitetsrankning 2007, Handelshögskolan Göteborg
48 Personer, Organisationer, Föreningar Arne Moström, historiekunnig Rädda Barnen Förskolorna Tunet och Stallgården Stiftelsen Brunnsjöberget Göran Grundström, Region Dalarna Stureskolans fritidsverksamhet Delfinen Harriet Alander, historiekunnig Sylvia Lundewall, kommunarkivarie Hedemora Bevakning Särvux (Förståndshandikappade) Inger Wilstrand, Hedemora Näringslivs AB Tre unga homosexuella Hedemorabor Internationella föreningens asylkafé Ungdomsgården Softhouse Jan Martinsson, Banverket Nord Kommunala arbetsgruppen för Lars Ingelström, länsarkitekt, Länsstyrelsen Utvecklingsplan för Hedemora stad: Monica Rönnlund, fd chef för Hedemora Näringsliv Anders Engdahl, Hedemora Energi AB AB Anders Jacobsson, Socialförvaltningen Mats Aronsson, trafiksamordnare Hedemora kom- Barbro Sterner, Kommunledningskontoret - Miljö- mun mål, God bebyggd miljö Maths Isacsson, professor i industrihistoria Hans Andersson, Miljö- o Bygg, miljöinspektör PRO och SPF
49 Seminarier Jan Bobäck, Kommunledningskontoret - Informa- Kommunal arbetsgrupp för utvecklingsplanen, tionsansvarig februari 2007 Johan Lind, Miljö- och Bygg, kartansvarig Livsmiljödagar i centrumgallerian för allmänheten (tyck till om Hedemora) 30-31 mars 2007 Kjell Rosén, Kultur- o Fritid Stadsseminarium för politiker, tjänstemän samt Lars Thoreus, Hedemora Bostäder AB delar av allmänheten, 26 april 2007 Per Granath, Gymnasiet Visionsseminarie för politiker den 14 juni 2007 Per-Olof Herou, Kommunledningskontoretm - Kol- lektivtrafik, statistik Per Torsell, Serviceförvaltningen Roland Montin, Barn- o Grundskoleförvaltningen Solweig Pernsjö, Vård- o Omsorg Ulla Burell, Kommunledningskontoret - Näringslivs- frågor
50 Bilder och Kartor Anna Axling, sid 25, 42, 52 Anna-Maria Nordström, sid 1, 2, 12, 19, 28, 31, 33 Daniel Sjöborg och Maja Lagerqvist, sid 9 Hanna Forslund, sid 8, 9, 10, 17, 23, 25, 29, 30, 31, 34, 37, 39, 41 Hedemora Bild, sid 7, 8, 15 Johan Berglind och Johan Lind, miljö- och byggför- valtningen, kartor Michael Bergman, sid 43
51 SPRÅKFORM I HEDEMORA 2007
Hedemora kommun • Box 201 • 776 28 Hedemora • Telefon, vx: 0225-340 00 • Telefax: 0225-341 64 52 e-post: [email protected] • www.hedemora.se