Islam - en religion med kvinnoförtryck och uteslutning eller kvinnors aktiva deltagande? Eva Evers Rosander synliggör kulten kring ett kvinnligt sufihelgon i och lyfter fram hur kvinnocentrerade riter växt fram inom den mansdominerade mouridismen.

Att tolka kulten kring . Kvinnlig religiositet i mouridernas Senegal Eva Evers Rosander

Denna artikel handlar om kvinnlig religiositet ofta de former av religion som kallas autentis- och är baserad på insamlat material från ka eller "riktiga" av den manliga prästelitens antropologiska fältarbeten i Senegal i Västaf- uppfattningar om vad religionen borde vara, rika år 1993-2001. Jag intresserar mig speci- istället för hur den upplevs av majoriteten av ellt för kvinnors deltagande i en rörelse eller de troende och vilken mening religionen har orden inom islam som kallas mouridismen för dem. Religionsantropologer skildrar och och inom denna kulten kring Mame Diarra tolkar vad som görs och sägs inom det religiö- Bousso, ett kvinnligt "helgon" och mor till sa fältet, vilket inte låter sig begränsas till grundaren av mouridismen, Shaykh Amadou enbart de religiösa institutionerna eller det i Bamba (ca 1850-1927). Antropologi är en trostermer definierade rummet. Den levda bred disciplin med studiet av människan - verkligheten i sin helhet utgör det religiösa antropos - som sitt studieobjekt. Religionsan- fältet. tropologin i sin tur sysslar med frågeställning- Ofta bildar fakta om den materiella kultu- ar som rör religionen som en produkt av sam- ren i den studerade enheten själva stommen i hället, som en mänsklig uppfinning och proji- den etnografiska kunskapen. I fallet med de cering och/eller som en tro på andliga förete- mouridiska kvinnornas Mame Diarra-kult elser.1 I nyare religionsantropologisk forsk- utgör t ex alla detaljer om de kvinnliga pilgri- ning betonas många andra dimensioner av mernas ritualer och handlingar i religionen, vilket inte minst teologer och reli- som kvinnorna berättar om ett slags "religio- gionsvetare lätt kan tappa bort genom sin sitetens etnografi". Att föra fram kunskap om fokus på skrifttolkning och på vad antropolo- kvinnlig religiositet, att beskriva dess former gen Fiona Bowie menar vara standardiserade och innehåll och att tolka dess betydelse är att binära formuleringar.2- Enligt Bowie utgörs ge ord till och upprätta värdet av den goda och 40 I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 3-4.03

meningsfulla kvinnliga etnografin. Beskriv- pilgrimsfärden till hennes grav i Porokhane, en ningen av kvinnlig religiositet leder vidare till liten ort i Senegal nära staden Kaolack. Jag gör en analys av ritualerna i samband med den det för att minska den obalans som råder vad årliga åminnelsefesten av Mame Diarra Bous- gäller litteraturen om manliga och kvinnliga so i Porokhane. Med hjälp av ritualteori och mourider och tonar därför ner bilden av med hänvisning till tidigare antropologiska Shaykh som idealgestalt för studier - främst Susan Starr Sereds arbete - att synliggöra ett kvinnligt religiöst ideal inom framträder nya aspekter av kvinnlig och man- sufismen i dagens Senegal och i den senegale- lig religiositet bland mouriderna.3 Detta anser siska diasporan. Jag kompletterar bilden av jag vara särskilt viktigt för förståelsen av den Mame Diarra Bousso genom att berätta om de normgivande mouridismens syn på religion många legender och sånger om henne som exi- och kön, både i ideologin och i praktiken. Ett sterar i den muntliga traditionen. Avsnitt av centralt begrepp i det sammanhanget är legenderna presenteras delvis i den form de kvinnlig moral, som värderas i form av kvin- återberättats av mouridkvinnor i de senegale- nors fromhet, lydnad och underkastelse under siska orterna och Diourbel.4 Till skill- männen. Att studera kvinnors och mäns upp- nad från sonen Shaykh Amadou Bamba och fattningar om moral och bli varse moralens hans underverk, om vilka det finns åtskilligt plats i kvinnors levda verklighet väcker vidare att läsa, saknas en skriftlig Mame Diarra Bous- även tankar om religion, kön och relationer so-tradition. Religiösa texter har alltid tillhört mellan manliga och kvinnliga mourider i Sene- männens värld, framförallt den muslimska gal. Genom att jämföra ritualernas utform- manliga elitens. Kvinnor uppfattas i allmänhet ning i pilgrimsorten Touba dit kulten av grun- av senegalesiska män som illiterata (vilket de daren av mouridismen Shaykh Amadou också är i större utsträckning än männen), Bamba är centrerad, med Porokhane där hans men dessutom som varelser vilka inte bör mors åminnelsefest hålls, synliggörs intressan- handskas med religiösa skrifter på grund av ta genusskillnader. Frågan om mouridismens deras tillfälliga orenhet i samband med men- betydelse för såväl kvinnor som män dyker struation och efterbörd. Uppfattningen om dessutom upp och pockar på att kopplas sam- kvinnor som periodvis orena och därmed i man med reflexioner om det samhälle i vilket stånd att förorena heliga rum och föremål fenomenet blomstrar. Religiösa värderingar förekommer i varierande grad inom hela den kan naturligtvis aldrig särskiljas från samhäl- muslimska världen. lets värderingar i övrigt. Därför vill jag jämfö- Inom mouridismen är det huvudsakligen ra bilden av Mame Diarra Bousso som den Shaykh Amadou Bambas egna litterära bidrag kärleksfulla, givmilda och självuppoffrande i form av khasaid (religiösa sånger baserade på modern och hustrun med kvinnors bild och Koranen) som läses och reciteras. Texter om självbild i relation till dagens moders- och religion som utgår från det talade språket har hustruroll. aldrig någonsin publicerats. Folkliga religiösa berättelser och legender har heller inte ned- Att skriva mot traditionen tecknats och tryckts. Sådan verksamhet skulle Syftet med artikeln är att sprida kunskap om av den manliga mourideliten närmast upple- Mame Diarras kult och om de ritualer som vas som opassande. I den här artikeln bereds utvecklats omkring den ovan nämnda årliga plats för några av de mest välkända legender- 111 Genus & Gud

na om Mame Diarra Bousso, berättade av till Gud sufismens kännetecken. Sufierna kvinnliga lärjungar och devota anhängare och ägnar sig åt Koranrecitation och åt att ihåg- ett par citat ur de sånger som sjungs i Senegal komma Gud genom att upprepa hans namn om Mame Diarra. Flera känsloladdade (dhikr eller wird), och sufismen betraktas av uttryck för kvinnornas kärlek till Mame Diar- anhängarna som en väg (tariqa) vilken man ra har jag också tagit med i stort sätt oredige- beträder genom att först känna ånger. Vägen rade som uttryck för kvinnlig religiositet. Alla leder sedan förbi ett antal "stationer" (maqa- detaljer om det dagliga livet som kommer mat) som representerar olika dygder, som t ex fram i samband med historierna om Mame absolut förtröstan till Gud. Efter att ha gått Diarra ser jag som viktiga bidrag till den igenom flera extatiska tillstånd (ahwal) når kvinnliga religiositetens etnografi. Att skriva mystikern fram till Gud och uppgår i en slags om Mame Diarra Bousso som religiös person- andlig förening med honom. De sufiska ordnar- lighet och om hennes kult, delvis skildrade na har i regel namn efter sina stiftare. Ledarna med kvinnliga mouriders egna ord, kan kallas shaykh eller marabout. Benämningen betecknas som att skriva mot den gängse, "sufism" anses ha sitt ursprung i ordet suf, manliga mouridtraditionen. Det är således ett som betyder yllemantel och var asketernas feministiskt projekt som bryter mot den tradi- enkla klädnad. Sufismens karaktär av vis- tionella religiösa hegemonin för att lämna hetslära har gjort att man även har förknippat plats och ägna uppmärksamhet åt Mame den med det grekiska ordet för vishet (sofos, Diarra Boussos liv och gärningar. Den kvinn- sofia). Kvinnor hade generellt sett en låg sta- liga religiositeten tjänar inte bara som kontext tus inom den ursprungliga sufismen. Inte i artikeln - dess etnografi har sin egen mening desto mindre kom helgonkulten inom sufis- som "motskrivning". Samtidigt fyller beskriv- men att inledas genom ett kvinnligt sufihel- ningarna av den religiösa praktiken och tradi- gon, Rabi'a Basri, som levde på 700-talet i tionerna inom mouridismen ett stort behov Basra, Irak, och hennes religiösa kärlekspoesi bland "vanliga" Mame Diarra-trogna an- har blivit vida berömd. Intressant nog har hängare av bägge könen, men kanske främst efterföljande kvinnliga sufihelgon främst gjort bland de kvinnliga mouriderna. Det lätt iro- sig kända för sitt asketiska och fromma liv, niska i sammanhanget utgörs av det faktum ofta som exemplariska hustrur till framståen- att såväl legenderna som de i ritualerna gestal- de manliga sufier. Genom sin askes och sitt tade traditionerna om Mame Diarra Bousso myckna bedjande kom de att uppfattas av de karaktäriseras av en i västerländska samtida manliga sufierna som förmer än "vanliga ögon konservativ eller närmast påfrestande kvinnor" och omnämndes ibland som kvinn- reaktionär kvinnosyn. liga män. 5 Senegal är ett land som utmärks av en bred Tillit och lydnad och djupt förankrad folklig sufism med starka Sufism är en mystisk tradition inom islam som band av tillit och lydnad till sina sufiledare. uppstod under andra halvan av 6oo-talet e Kr. Ledarna ses som Guds representanter och mel- Den utformades parallellt med utvecklingen lanhänder på jorden, utrustade med närmast av islam som ett socialt, juridiskt och religiöst gudomlig kraft och i stånd att utföra under- system. Från att ha haft en strängt asketisk verk. Nittiofem procent av Senegals befolk- inriktning blev den totala och blinda kärleken ning är muslimer och av dem är majoriteten 42 I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 3-4.03

medlemmar av en tariqa som till sin organisa- sätt inte vara lärjungar till religiösa ledare tion liknar en orden eller ett brödraskap. Det eftersom de inte kan avlägga lydnadslöfte till finns ett flertal sådana ordnar, de vanligaste i en marabout, istället är det deras äkta män Senegal är Tijaniyya och Mouridiyya. Mouri- som skall åtlydas. Undantag mot denna regel dismen är en tariqa som uppstod i Senegal i existerar, men de förblir just undantag. Kvinn- slutet av 1800-talet. Den befinner sig i stark liga religiösa ledare är också jämförelsevis få expansion och dess heliga stad Touba är lan- och de kan heller inte ha några egna lärjungar. dets näst största efter Dakar, huvudstaden. Grundarens söner har alla i sin tur bidragit till Under kolonialtiden uppstod många karisma- att göra mouridismen till en framgångsrik tiska ledare som med hjälp av islams lära tala- senegalesisk sufirörelse. Den äldste sonen de för motstånd mot de franska kolonisatö- efterträdde fadern som ledare av mouridismen rerna och arbetade för ett självständigt mus- i egenskap av högste ledare. Idag är den näst limskt Senegal. Av dessa ledare är Shaykh yngste sonen mouridismens ledare i Touba och Amadou Bambat - som ansåg islam hotat av han har bara en bror kvar i livet. En annan av kristendomen och den franska livsstilen - den sönerna, Serigne Bassirou, instiftade Porokha- mest omtalade och betydelsefulla. Rörelsen ne som "pilgrimsplats" med en kult knuten byggdes upp kring traditionella värden som främst till Mame Diarra Boussos grav. År gästfrihet, fromhet och lydnad, och hårt arbe- 1948 höll man det första organiserade åmin- te betraktades som en dygd som kunde upp- nelsemötet (magal) i Porokhane, men redan väga bön. Relationen mellan den religiöse under sonen Shaykh Amadou Bambas sista år ledaren och hans lärjungar karaktäriserades (mitten av 1920-talet) ökade intresset för av djup vördnad och total underkastelse från Mame Diarra Bousso och hennes liv som lärjungarnas sida. De förenades då som nu kvinnlig förebild och fromhetsideal med sin marabout (ledare) genom det löfte om lydnad som de gav till honom och närhelst Kvinnors aktiviteter ledaren utfärdar en order förväntas lärjungen Numera har den årligen återkommande pil- uppfylla den. Handlingen uppfattas som ett grimsfärden (magal) till Porokhane som äger tecken på lydnad av marabouten som i sin tur rum i februari eller mars antagit politiska ber för lärjungen, vilket är tänkt att underlät- dimensioner. Även ministrar och andra högt ta discipelns liv på jorden och förbereda hans uppsatta politiker deltar årligen i pilgrimsfär- väg till paradiset efter den jordiska tillvaron. den personligen och med penningbidrag, bl a Observera lärjungens maskulina genus - kvin- för att vinna de väljare som är mourider. Eve- norna ansågs både på grundarens tid och idag nemanget uppmärksammas i såväl press som som regel ha sin man som religiös ledare och tv och radio.Varje år kommer växande skaror överordnade auktoritet. till Porokhane för att under en eller två dagar Mouridismen är hierarkisk och mansdo- göra sin ziyara (besök vid de olika heliga plat- minerad. Den har en struktur i vilken kön, serna i Porokhane), lämna sitt penningbidrag ålder och närhetsgrad i släktskapen med grun- till den religiösa ledare under vars beskydd daren (på farssidan) avgör mouridens ställ- man står, besöka marknaden och det allra vik- ning. Inom familjerna är kvinnorna alltid tigaste - be Mame Diarra om hjälp i olika underordnade männen i sociala och religiösa angelägenheter. Åminnelsemötet i Porokhane avseenden. De kan som nämnts ovan formellt gör kvinnorna mer synliga i det religiösa livet 111 Genus & Gud

än någon annanstans i mouridernas Senegal. träffa sin ledare och ta del av hans välsignelse Män och kvinnor står i långa, könssegregera- och oftast sker mötet med marabouten i de köer för att komma in i mausoleet och be grupp. Disciplarna besöker ledaren tillsam- vid Mame Diarras grav, och både män och mans i egenskap av medlemmar i de religösa kvinnor besöker moskén. Under promenaden föreningarna och mötet äger rum på första till de heliga platserna i Porokhane blandas dagen som brukar vara en torsdag. Under män med kvinnor och under hela pilgrimsfär- kvällen och natten lyssnar man på religiösa den är det modern man har för ögonen - sånger, går till graven eller deltar i den nattli- modern som har fått sin son inte enbart genom ga dansen i den omgivande skogen. Mat och Guds förmedling eller genom helig ande utan dryck serveras till de mer eminenta besökarna genom sitt självuppoffrande uppförande och och till dem som är lärjungar till de största sin goda karaktär. marabouterna av släkten Bousso med hus i Kvinnornas aktiviteter i samband med pil- Porokhane. Andra pilgrimer har med sig den grimsfärden upplevs som religiösa handlingar. mat som behövs och köper drycker. Nästa Inom de religiösa föreningarna finner kvin- dags förmiddag går många till marknaden och norna plattformar för socialt och religiöst liv handlar tyger som senare säljs med förtjänst i och de deltar i de insamlingar som organiseras Dakar, andra köper gåvor och souvenirer att i föreningarna för att täcka kostnaden för ta med sig hem, och på fredag eftermiddag resan till Porokhane. Avsevärda summor över- efter bönen i moskén lämnar de flesta Porok- lämnas till mouridernas ledare i Touba och i hane. Porokhane och insamlingarna bidrar till att göra kvinnorna delaktiga i moskébyggen och Mame Diarra som historisk person annan verksamhet som befäster mouridis- Vem är då denna mytiska och religiösa per- mens ansikte utåt. Det ger dem också belöning sonlighet, så välkänd bland mourider och från Gud i jordelivet och i paradiset i enlighet samtidigt så okänd i den rikhaltiga litteratur med vad de lärt sig av sin marabout. Praktiska som finns om mouridismen i Senegal? Enligt insatser i form av matlagning och servering av de få uppgifter som finns om henne föddes hon mat och dryck till de talrika pilgrimerna ingår ca 1830 och dog ca 1855. Hennes föräldrar i många kvinnors sysslor under magalen i var inte förmögna eller på något annat sätt Porokhane. Det anses också ge dem helig kraft framstående, vilket bidragit till att man från och välsignelse (barke) och upplevs som ett ledande mouridiskt håll tonat ner Mame Diar- slags kvinnlig religiös praktik. Bara det fak- ra som historisk person och hennes ursprung. tum att man vistas på mark som associeras Hennes far, som kallades Mame Abdou Bous- med Mame Diarra och hennes familj ökar pil- so, och hennes mor, Sokhna Walo, tillhörde grimernas känsla av att vara i kontakt med den etniska gruppen toucouleur (också be- något heligt. nämnda balpulaar eller peulh) och härstam- Förutom besöket vid Mame Diarras grav made från Fouta-regionen i nordöstra delen av är överlämnandet av penningsumman till den Senegal. På grund av den instabila politiska marabout man anser sig tillhöra i Porokhane situationen i området och de sönderfallande den viktigaste tilldragelsen under åminnelse- kungadömena lämnade de Fouta och flyttade besöket. De religiösa ledarna brukar motta till Kayor i centrala Senegal, där de levde av pengarna i ett inre rum i sitt hus. Där får man makens koranundervisning. Båda föräldrarna 44 I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 3-4.03

var djupt religiösa och modern uppfostrade förmåga att hjälpa dem och upprepar ständigt sin dotter till att ha grundlig kunskap om att hon bönhör dem när de kommer till hennes islam, framförallt Koranen. Mame Diarra grav i Porokhane. De berättar även att det går gifte sig med Mame Mor Anta Sali och levde fort att få sina böner uppfyllda - snabbare än som en av hustrurna i ett polygamt äktenskap vad som sker när pilgrimerna besöker Shaykh och efter att ha bott en tid i Mbacké flyttade Amadou Bambas grav i Touba - och somliga familjen till Porokhane i Saloum. Under peri- kvinnor menar att man bara skall uttala en oden i Mbacké fick Mame Diarra tre barn, önskan eller bön per besök i Porokhane, varav den yngste (född ca 1850) sedermera annars kan Mame Diarra tröttna. Just ryktet blev mouridismens grundare. Det var under om Mame Diarras förmåga att bistå med hjälp den långa och tröttsamma fotvandringen till i alla slags trångmål har spritt sig vida om- Porokhane som Mame Diarra blev sjuk, vilket kring. Hon är också känd för att återgälda innebar att hon inte orkade följa med tillbaka gåvor frikostigt och de pengar man överläm- då familjen påbörjade sin vandring hem till nar till marabouterna i Mame Diarras namn Mbacké-Touba. Hon tillfrisknade aldrig utan anses ge god utdelning senare under året. dog omkring Z5 år gammal i Porokhane ca Detta vittnar det ökande antalet manliga och 1855. Den yngste sonen var då endast kvinnliga pilgrimer om. Samma egenskaper omkring fem år gammal och bodde i Mbacké som karaktäriserar Mame Diarra som maka - med sin fars hustrur och sina hel- och halvsys- ärlighet, underkastelse och lydnad - bör också kon. Senare bosatte han sig i Touba där han, männen ha i relationen till sina religiösa leda- med undantag av de perioder han av frans- re. Därför ser man både män och kvinnor utfö- männen landsförvisades till andra afrikanska ra konkreta handlingar under sin rundvand- länder, levde som religiös ledare fram till sin ring i Porokhane i försök att efterlikna Mame död år 1927. Diarra och få tillgång till hennes heliga kraft Som kvinnligt sufihelgon skiljer sig Mame och moraliska resning. Såväl manliga som Diarra från andra helgon som lämnat efter sig kvinnliga pilgrimer rullar sig i sanden på egna texter i form av dikter och böner, eller samma sätt som man tänker sig att Shaykh fått biografier nedtecknade om sina liv. Hon Amadou Bamba en gång lekte där med sin finns varken närvarande i mouridernas med- mor, pilgrimerna stöter hirsen i den stora mor- vetande som författare till religiösa texter eller tel som ställts fram och sköts av Bai Fall- som asket. Istället har hon nått sin position anhängare (en speciell undergrupp av mouri- bland de efterlevande genom vad hon uträttat der) för att imitera Mame Diarras hushålls- som maka och mor i sitt dagliga liv, och exi- sysslor, och man går i skogen och beskådar de sterar endast som kvinnlig förebild och ideal- buskar och träd där Mame Diarra hängde sin 6 gestalt i de legender om henne som lever vida- tvätt. Dessa ovanliga fysiska aktiviteter i re i den muntliga traditionen. samband med pilgrimsfärden skapar en sär- skilt god och glad stämning bland pilgrimerna. Kulten i Porokhane Man delar kärleken till Mame Diarra, modern, Alla mouridkvinnor jag talat med är överty- som ger alla den hjälp de behöver. gade om att Mame Diarra Bousso verkligen Somliga mouridkvinnor talade lugnt och lyssnar på deras böner. De känner ett obe- sakligt vid intervjuerna om sitt engagemang i gränsat förtroende för hennes övernaturliga Mame Diarra och Porokhane. Andra kvinnor 45 I Genus & Gud

uttryckte sig mer exalterat i en mystisk religiös som hon rev sönder och fäste på trädgrenarna. tradition, som oavsett kön odlats inom sufis- De andra pilgrimerna drev med henne och sa men i poesi, sånger och tal. Här kommer ett att nu fick det vara nog och att hon var galen sådant exempel. En kvinna vid namn Aram och som hade sönder en hel kjol. "Men" sa Aram, som bor i Touba berättar om sina känslor för "jag har aldrig ångrat att jag gjorde det, för jag Mame Diarra och pilgrimsfärden till Porokhane: har mer än hundra kjolar nu. Allt vad man ber om i Mame Diarras namn, får man av Gud. Mame Diarra är ett mysterium, som man Folk är inte längre hungriga, törstiga eller fry- inte skall försöka förklara ... Varje år åker ser som förr för nu man har mer kläder, mer av vi på magal till Porokhane för att vi äls- allting. Och allt detta tack vare Mame Diarra". kar Mame Diarra... För oss är Mame Det är viktigt för Aram och de andra mou- Diarra detsamma som Porokhane. När ridkvinnorna att ha täta band till Mame Diar- jag stod framför graven visste jag inte vad ra, att känna att hon räknas bland de största jag skulle säga, så upprörd var jag och på religiösa personligheterna och kan jämställas samma gång lugn. Jag betraktade graven med sonen, Shaykh Amadou Bamba. Att ha länge utan ett ord. Sedan kunde jag inget någon som Mame Diarra ger kvinnorna en annat säga än: "Mame Diarra, är du säkerhet, om inte att identifiera sig med så där?" Och jag blev övertygad om att hon åtminstone att relatera till i en religion som svarade mig att -"Ja!" För det är alldeles låter kvinnorna förbli i bakgrunden. Ur femi- säkert att Mame Diarra älskar oss lika nistisk synvinkel kan det vara svårt att accep- mycket som vi älskar henne. Jag sa: "Är tera den kvinnobild som Mame Diarra repre- det du, Mame Diarra? Vet du, hur myck- senterar, men vad gäller Aram står det emeller- et jag älskar dig?" Så gjorde jag första tid helt klart att hon uppskattar Mame Diarra gången jag åkte till Porokhane. Det jag som en religiös kvinnogestalt som bryter den upplevde där har jag aldrig upplevt någon manliga dominansen på ett av alla accepterat annanstans. När jag kom till Mame Diar- sätt. Så här säger hon om de förändringar som ra överlämnade jag mina problem till hon anser att tron på Mame Diarra åstadkom- henne och jag bad att hon skulle göra så mit rent statusmässigt: att jag inte längre hade den sortens pro- blem och behov. Och jag konstaterar att När vi åker till Porokhane med vår Mame sedan dess har kontraktet varit respekte- Diarra-förening [både män och kvinnor] rat. Serigne Touba är mitt vittne. är det vi, kvinnorna, som sitter bekvämt längst fram i bussen och männen bak. I Aram fortsätter sin berättelse med att redogö- Porokhane äter vi tillsammans med män- ra för hur hon upplevt besöken på de andra nen och vi dricker före dem. All denna ära platserna i Porokhane som är förbundna med visas oss på grund av Mame Diarra, det minnen av och legender om Mame Diarras liv är hon som höjt upp oss till en sådan rang. och berättar om sitt besök i skogen. Hon hade Männen tvättar sig inte ens före oss [före hört sägas att man för att få en stor garderob bön], de kommer alltid efter oss. Det är så måste riva av ett tygstycke som man skall binda det går till i vår förening. Så tack Mame på en trädgren. Hon hade med sig en hel kjol Diarra Bousso och tack till vår president när hon gjorde pilgrimsfärden till Porokhane för föreningen, Dame Sourang! 46 I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 3-4.03

Kvinnliga och manliga ritualer Under magalen i Touba sitter pilgrimerna Catherine Bell skriver i sin bok om ritualteori på marken eller golvet hos sina religiösa leda- och praktik hur man vid studiet av ritualer kan re, ättlingarna till Shaykh Amadou Bamba, inhämta kulturell kunskap genom att kombi- kvinnorna för sig och männen för sig, och man nera teori och praktik på ett sätt som tillsam- strävar inte efter att i ritualens form försöka mans ger fördjupad mening åt analysen och härma den store grundaren av mouridismen, leder till självreflektion.7 Lägger man genus- Mame Diarras son. Han betraktas som unik aspekter på studiet av ritualerna vid vallfär- och kan inte efterliknas. Man tillbringar sin derna till de båda orterna Touba och Porok- mesta tid på de inbyggda gårdarna i väntan på hane märker man snart att de har olika karak- att de religiösa ledarna som är nära släkt med tär och betydelse. Ritualerna på sistnämnda Shaykh Amadou Bamba skall visa sig och ta ort skiljer sig till vissa delar markant från dem emot lärjungarnas insamlade pengar. Som tack som pilgrimerna i Touba tar del av. I Touba, skall marabouterna be till Gud för sina lär- under pilgrimsfärden till minnet av Shaykh ljungar och till dem överföra den heliga kraft Amadou Bamba, dominerar hierarki, köns- marabouterna fått att förvalta av Gud. Man segregation, distans och tyst medverkan. Där tillbringar också mycket tid i väntan på att få finner man ingenting av folklighet och kon- mat och dryck eller att lyssna på recitation av kreta, fysiska, sinnliga ritualer som dem som heliga sånger, och avlägsnar sig därifrån bara utförs i Porokhane. På det sistnämnda stället - för att gå till moskén för att be, för att besöka bland träden, ute i naturen, när man rullar sig grundarens magnifika mausoleum, för att se och kryper på alla fyra i sanden som ett barn, på biblioteket eller för att hämta det undergö- när man stöter hirs och således utför Mame rande vattnet ur den heliga källan. Diarras sysslor - leker männen att de är som I ett försök att systematisera de olika ritu- hon. Det som är allvar och vardagsarbete för alerna i Porokhane återvänder jag till Catheri- kvinnorna får en helig dimension och också ne Bells framställning av rituella traditioner männen, som skrattande utför kvinnosysslan och system. Hon beskriver territoriella grup- att stöta hirs, gör det med ett heligt motiv. Till pers ritualiserade relationer och hur dessa är skillnad från Touba är syftet att likna Mame förenade i övergripande system av rituell prak- Diarra, att härma henne i hennes tunga sysslor tik, och pekar på hur den inre organisationen och på så vis få tillgång till hennes magiska av sådana rituella system vanligen utgörs av en förmåga och helande kraft. Målet är "att vara rik mångfald av binära oppositioner vilka ska- som hon" och hon, en helig förebild, är en par flexibla typer av relationer. Dessa tjänar kvinna! I den nattliga dansen kan stämningen både till att särskilja och integrera aktiviteter, i Porokhane bli vild med män och kvinnor som varor, heliga platser och samhällen i förhållan- roar sig genom att dansa tillsammans - något de till varandra. Hushållsriter kontrasterar ytterst ovanligt i Senegal - och rytmen är en mot samhällsriter, manliga riter mot kvinnliga riktig mbalakh (profan dans till trummor). riter. Bell menar att särskilt tre inbördes rela- Ritualerna såväl utanför som i de heliga rum- terade grupper av motsatser avslöjar de mer men - moskén, graven och de stora marabou- systematiska dimensionerna av ritualisering: ternas hus - är inte könssegregerade. Alla ser i) Den vertikala oppositionen "över" och sig som Mame Diarras pilgrimer, som hennes "under" som skapat hierarkiska strukturer, z) barn. den horisontella oppositionen bestående av 111 Genus & Gud

"här" och "där" eller "oss" och "dem", vilka let - genom betoningen av det metaforiska för- skapar laterala eller relativt jämbördiga rela- hållandet mor-barn mellan Mame Diarra och tioner, och 3) motsättningen mellan "central" pilgrimerna. Nyckelordet är mourid och till- och "lokal", vilka ofta inkorporeras i och bedjare av Mame Diarra Bousso. Hennes trog- dominerar de föregående oppositionerna.8 na besökare hålls samman av sin kärlek till Låt mig tillämpa denna indelning på ritua- henne och delar tron på hennes stora mystiska lerna och deras utövare i Porokhane, samti- potential att hjälpa och bota. Rituellt kommer digt som jag vill påpeka att gränserna mellan detta till uttryck i de jordnära praktiker som de hierarkiska och de mer egalitära ritualerna förekommer i samband med pilgrimsfesten ibland är flytande. Det kan även sägas att vilka beskrivits ovan. Det sätt på vilket grän- oppositionen mellan det lokala (Porokhane) ser i relationerna mellan könen överskrids i och det centrala (Touba), sett ur makthavar- Porokhane saknar motstycke såväl inom själ- nas, den manliga mouridelitens ögon, vållar va mouridismen som inom andra sufiordnar, spänningar mellan familjerna Bamba (sonens, som t ex tijanismen, landets största sufiorden. Shaykh Amadou Bambas släkt på farssidan) I lekens form och som efterhärmning av och Bousso (moderns, Mame Diarra Boussos Mame Diarras vardagliga sysslor är denna släkt på farssidan), men är mindre märkbara transgression möjlig i en annars strängt köns- för de "vanliga" pilgimerna vilka utgörs av segregerad ordensideologi.9 lärjungar till de religiösa ledarna. Den verti- Oppositionen mellan vad som är "cent- kala oppositionen i form av en hierarkisk ralt" och "lokalt" eller "perifert" har redan över- och underordningsprincip framträder berörts. I Porokhane tar det sig uttryck i en rituellt i marabouternas hus där disciplarna vilja hos mouridernas högste ledare och det sitter på marken eller golvet, medan ledaren religiösa maktcentret i Touba att "ta över" sitter eller halvligger på en soffa, höjd över och kontrollera kulten i Porokhane. Detta mängden. Lärjungarna (männen) hälsar på sin eftersom Mame Diarra Boussos pilgrimsfest i marabout - om de får chansen - med att kyssa Porokhane börjar anta sådana proportioner hans framsträckta hand eller kasta sig ner på att etablissemanget i Touba inte längre kan se golvet och kyssa hans fot. Kvinnorna får inte Bousso-familjen ostörda utöka sitt "imperi- röra vid honom, ta honom i hand eller se um". De migranter som sänder hem pengar till honom i ögonen och de skall ha nedböjt huvud Touba och Porokhane har ytterligare bidragit och vara täckta med en schal som döljer hår till att pilgrimsfesten vuxit i omfång och bety- och överkropp. Ingen får tilltala marabouter- delse. Även staten har intresse av att följa vad na direkt utan konversationen förs via en av som händer i Porokhane eftersom mouriderna ledarens förtrogna lärljungar eller släktingar. utgör en viktig maktfaktor i egenskap av väl- Denna ordning upprätthålls i både Porokhane jare till de politiska partierna. I förlängningen och Touba under pilgrimsfesten och under medför detta en "maskulinisering" av ritua- andra rituella möten, t ex vid religiösa högti- lerna i Porokhane, vilket även innebär en cent- der. ralisering och en likriktning mot en manlig Den horisontella oppositionen skapar late- norm som gör anspråk på att vara allmängil- rala och egalitära band mellan olika grupper i tig. När maktens företrädare inom mouridis- Porokhane - mellan män och kvinnor och men, vilka utgörs av Shaykh Amadou Bambas mellan höga och låga statusgrupper i samhäl- söner och sonsöner i Touba, börjar styra och 48 I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 3-4.03

ställa i Porokhane kommer kvinnornas jämfö- vad jag uppfattar som en deltagandets glädje relsevis stora inflytande att minska. Ett exem- och den stolthet kvinnorna visar. Deras lycka pel är den rituella utdelningen av mat, ett över att vara hos Mame Diarra Bousso, som de ytterst viktigt inslag i magalen i Porokhane. uttrycker det, smittar dessutom av sig på män- Den sköttes intill helt nyligen av kvinnliga nen. Bland de kvinnliga pilgrimerna i Porok- medlemmar i de religiösa föreningarna för hane slås man av ritualer i form av kvinnors marabouternas räkning. Det var kvinnorna levda erfarenhet och igenkännandets och iden- som gav männen order om inköp och hade tifikationens glädje. Dessutom finns en stark hand om ekonomi, tillagning och distribution känsla av gemenskap mellan pilgrimerna och av maten. I stolta processioner med stora mat- en delad upplevelse av ritualernas innebörd skålar på huvudet tågade kvinnorna till mara- vilken jag uppfattar som "kvinnlig". De kvinn- bouternas hus där de inbjöd disciplarna att liga pilgrimerna vill att alla de har omkring sig förse sig. Vid åminnelsefesten våren zooi i och som står dem nära skall finnas med i den Porokhane hade Toubas välorganiserade gemenskapen. Detta slags "kvinnliga" religio- mouridorganisation Hizbut Tarqiyya tagit sitet liknar vad Susan Starr Sered kallar "dome- över hela ansvaret för maten och kvinnornas sticeringen av religionen" som hon definierar roll marginaliserats till kokerskor, vilka till- så här: "en process i vilken de människor som redde maten på order av män. Ursprungligen erkänner sin lojalitet med en större religiös tra- bestod organisationen av en grupp mouridstu- dition gör ritualerna, institutionerna, symbo- denter i Dakar som ville reformera mouridis- lerna och teologin, som detta större system men så att all makt koncentrerades till den har, personaliserade i avsikt att värna om de högste mouridledaren i Touba och de andra människors hälsa, lycka och personliga säker- marabouternas religiösa inflytande minskade. het med vilka man är förenad i band av oms- Numera har organisationen blivit större med org och ömsesidigt beroende".10 ett bredare rekryteringsunderlag än bara stu- denter. Många medlemmar är välutbildade Förebild som maka och husmor och har inflytelserika poster i det senegalesis- Vilka egenskaper hos Mame Diarra Bousso ka samhället. I Touba har man byggt en kom- har imponerat mest på mouridkvinnorna? Av plett anläggning med sovavdelning, möteslo- de tillfrågade kvinnorna i Touba svarade en av kaler, verkstäder för tillverkning av olika dem följande: saker, en IT-avdelning etc, och den ultramo- dernt utrustade och separata köksavdelningen Mame Diarras hängivenhet inför Gud, en ansvarar för inköp, tillagning och distribution mycket ren [ärlig] hängivenhet. Jag upp- av all mat i samband med de årliga magalerna. skattar också hennes känsla för rättvisa, Organisationen är religiöst sett mycket kon- hennes renhet, hennes underkastelse och servativ och könssegregeringen är strikt. Kvin- lydnad inför den man som Gud gett henne. norna hänvisas exempelvis ut på gården Denna exemplariska lydnad och respekt in- medan de manliga medlemmarna ber eller för ens man är en plikt som alla kvinnor har. sjunger sina religösa sånger inne i husen. Vi bör följa det våra män säger till oss, för Vad är det då som utmärker de kvinnliga det är vad som kommer att ge oss tillgång ritualerna i Porokhane? De viktigaste dragen till paradiset. Och på jorden är det ett sånt har redogjorts för ovan. Till dem skall läggas uppförande som ger oss en dygdig son. 111 Genus & Gud

I alla legender om Mame Diarra framhävs En av de mest kända berättelserna återges här hennes oändliga tålamod, taktkänsla och dis- av en mouridkvinna: kretion, främst i relation till sin make men också i hennes dagliga liv tillsammans med Det sägs att en gång hade en av bastväg- sina medhustrur, mannens släkt och mannens garna som omgav gården fallit ner och lärjungar. Hennes blinda lydnad och totala hennes man sa till henne att hålla upp den underkastelse kan i legenderna emellanåt ta medan han hämtade något att binda upp sig överdrivna former och det hon sägs ha den med. Snabbt täcktes himlen av moln gjort i sin strävan att vara till lags verkar och det började regna. Mannen som gått ibland närmast vansinnigt. "Sådana är vi iväg efter snöre gick in i sitt hus för att mouridkvinnor" säger en kvinna som redan undgå regnet och glömde bort Mame berättat om sina känslor för Mame Diarra och Diarra. Hon stod hela natten ute i det stri- Porokhane: "Vi är galna. Vi gör allt man säger lande regnet och höll upp palissaden. till oss att göra för att komma nära det gudom- Detta står till och med att läsa i den sång liga. Och för att få en son som Shaykh Ama- om henne som låter så här: "Hon stanna- dou Bamba". de ute i regnet till gryningen." När maken Legenderna om Mame Diarra talar sitt gick ut i soluppgången för att be kom han tydliga språk när det gäller att visa upp den förbi i närheten av henne och frågade mouridiska idealbilden av den goda makan. -"Vem är ni?" Hon svarade -"Det är jag, Polygamin som livsform kan lätt skapa kon- Mame Diarra!" Han frågade henne -"Men flikter mellan hustrur vad gäller arbets- och vad gör ni här?" Hon svarade honom resursfördelning inom hushållet. Osäkerhet -"Det var ni själv som gick efter mig för och avundsjuka resulterar ibland i gräl eller att jag skulle hålla upp väggen och därför häxerianklagelser vilka kan leda till allvarliga har jag stått här i natt i regnet." problem i familjerna. Samtidigt kan flerhustru- systemet bidra till lättnader i arbetet både Kvinnorna har mycket att berätta om Mame inom hushållet och ute på odlingarna och i Diarra som maka och husmor. Man hänvisar skogen. På Mame Diarras tid levde man som till en sång om Mame Diarra Bousso som inne- nu tillsammans i storhushåll på landsbygden. håller följande strof: "När det var Mame Diar- Varje hustru hade sin hydda där hon bodde ras tur att laga maten, var lärjungarna över- med sina barn. Mannen hade sin egen hydda lyckliga". Strofen syftar på Mame Diarras som låg i mitten av det inhägnade område vil- generösa sinnelag och därefter följer en mer ket utgjorde själva "bondgården" med plats detaljerad skildring av vardagslivet där det också för husdjuren. Lärjungarna vilka dels berättas att när Mame Diarra satte ner ämba- arbetade med hirs-och jordnötsodling, dels ret med vatten som hon hade hämtat för att blev undervisade i Koranen, bodde tillsam- använda till matlagningen skyndade lärjung- mans under enkla förhållanden innanför arna sig att dricka ur det och lämnade kärlet inhägnaden. Hustrurna turades om att laga tomt efter sig. Då hämtade hon mer vatten, maten och hämta vatten och ved till hela hus- gång på gång. Av den anledningen sinade ald- hållet. Mame Diarras uppförande som maka i rig brunnen i Porokhane och man talar om äktenskapet med Mame Mor Anta Sali är ett Mame Diarras hav. Legenderna förtäljer om återkommande tema i legenderna om henne. hur hon vaknade på morgonen och förrättade 50 I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 3-4.03

sin bön varpå hon gick runt på gården och Modems moral och dygder sade "God morgon" till alla. Hon hälsade Enligt Susan Starr Sered ingår moraliskt upp- först på sin make och böjde knä för honom, förande som den grundläggande faktorn i och sedan hälsade hon på hans släktingar och kvinnlig religiositet. För männen däremot sina medhustrur. Därefter lagade hon frukost, innebär religionen att på ett korrekt sätt följa sopade sitt hus, gick efter vatten i brunnen och angivna ritualer.11 Sered baserar sitt uttalande började laga middag. När hon serverade mid- på informanters utsagor från fältundersök- dagen kom lärjungarna för att äta och lät ningar bland äldre judiska kvinnor i Jerusa- henne knappt ens få tid att laga färdigt maten. lem.12- Mina egna insamlade data pekar i Men hon gav alla att äta, hur många de än var, samma riktning, vilket framgår av kvinnornas och det är därför det finns mer mat nuförtiden egna uttalanden i de citat jag här har bifogat. än då, menar kvinnorna. Riset är inte heller så De sedelärande historierna om Mame Diarra dyrt, inte heller oljan som det var på den tiden, kan för en modern läsare tyckas både patetis- utan nu kan de äta sig mätta. Mame Diarras ka och påfrestande i all sin moraliska förträff- goda gärningar har gett utdelning. "Man lighet. De ädla gärningarna gränsar till dum- måste så bra frön för att få en god skörd", het och lovsångerna till Mame Diarra blir i säger en av dem och en strof ur sången lyder: längden monotona med alla sina upprepning- "Mame Diarra, ingen kan veta hur stort ditt ar. Men utöver att de ger oss en inblick i det hav är, det vet inte ens änglarna". dagliga livet för nästan 150 år sedan, skildra- En annan välkänd legend om Mame Diar- de med den muntliga traditionens och diktar- ra hos Mame Mor Anta Sali speglar hustruns nas ögon, lär vi oss också en hel del om det ideala uppförande i äktenskapet - kvinnan kvinnliga moraliska uppförandets ABC. Vi som aldrig avslöjar sin mans tillkortakom- märker hur moral och fromhet går hand i hand manden, även till priset av egen lycka eller väl- i kvinnornas föreställningsvärld. Dagens sene- befinnande. Berättelsen handlar om Mame galesiska samhälle och dess moraliska värder- Diarras pärlhalsband som hon fått av sin mor. ingar speglas också i legenderna. Det är ur den När maken saknade pengar för att köpa mjölk aspekten jag här vill gå igenom de mest karak- gjorde Mame Diarra det i hemlighet. Det var täristiska dragen i Mame Diarra-kulten med viktigt att inte maken framstod som medellös, speciell hänsyn tagen till manliga respektive han skulle räddas från den vanäran. Hon beta- kvinnliga sociala roller. lade därför varje dag med en pärla till peulh- Föreställningen att moderns moraliska mannen (peulh är ett nomadfolk) som sålde uppförande skapar barnets karaktär och styr mjölken till dess halsbandet var tomt. Inte ens dess framtida öde löper som en röd tråd genom när hennes mor förebrådde sin dotter att hon alla berättelser om Mame Diarra. Fadern är i inte längre hade pärlorna kvar berättade det sammanhanget passiv - han förväntas vara Mame Diarra om sin självuppoffrande hand- den som ger välsignelse till sitt barn på samma ling. Till sist talade nomaden om för modern sätt som en marabout ger sin lärjunge välsig- hur betalningen skett och till vilket ändamål, nelse. Fadern får på intet sätt ställas till svars och modern köpte då tillbaka pärlorna till om barnet utvecklas på ett mindre önskvärt Mame Diarra. sätt. Han kan heller inte tillgodoräkna sig det duktiga och arbetsamma barnets livskarriär - det sägs vara moderns förtjänst. Dylika vär- 111 Genus & Gud

deringar visar att modersrollen är ansvarsfull bemärkelsen att de inte sätter andra än sin och krävande och speglar moderns stora soci- marabout i första hand. ala betydelse i det senegalesiska samhället. I berättelserna finns även ett inslag av Framförallt bland de etniska grupperna wolof Mame Diarra som martyr, låt vara att martyr- och toucouleur är dessa föreställningar ut- skapet inte skildras i några blodiga detaljer. bredda. Mame Diarra-kulten i mouridismen, Detta gäller främst hennes insatser som maka som domineras av medlemmar ur gruppen och husmor. Det hårda och strävsamma arbe- wolof, är ett uttryck för den kvinnosynen. te hon utförde i kampen mot torka, hunger Mame Diarras totala lydnad och tjänstvillig- och dåliga relationer i storhushållet vållade het inom äktenskapet och storfamiljen belö- henne själv stort lidande men gav utdelning till nas med att hon fått en son som blivit profet efterföljande generationer. Lidandet komplet- och religiös ledare, och hon blir därigenom teras av Mame Diarras fruktbärande, alstran- mouridkvinnornas hoppfulla förebild som de förmåga. Det är hennes förtjänst att man maka och mor. Männen tolkar Mame Diarras idag lever ett materiellt sätt bättre liv än vid uppförande och vinningar enligt sin egen reli- mitten av 1800-talet. Formulerat i mera poe- giösa modell. Om de agerar gentemot sin tiska ordalag: hon är och förblir "havet" som marabout som Mame Diarra gentemot sin förser alla, som omsluter alla utan gränser i tid man får de och deras familjer ett gott liv på jor- och rum - hon är modern, som var och en kan den och hopp om tillträde till paradiset. se som sin egen. Det är så hon tolkas och upp- Moderns dygder alstrar inte bara en ena- levs idag. stående avkomma utan även materiell tillväxt. "Hon ger mig allt jag ber om" är den vanli- Moderssymbolik kring helig plats gaste beskrivningen av Mame Diarras för- I de kvinnliga mouridernas idévärld är Porok- tjänster som huvudperson i kulten i Porokha- hane en symbol för Mame Diarra och vice ne. Hon kan hjälpa vid barnlöshet, sjukdomar versa. På samma sätt talar man ofta om Touba och i äktenskapliga konflikter. De vanligaste och Shaykh Amadou Bamba som identiska exemplen på hennes givmildhet handlar inte eller överlappande. Samtidigt har framförallt desto mindre om hur ett litet "offer" till henne kvinnorna en tendens att se Mame Diarra och i form av ett besök vid hennes grav, en mindre hennes son som en och samma person - han är penningsumma till hennes familj eller en bit av ju född av henne. De manliga mouriderna har en kjol fästad i skogen i Porokhane resulterar en mer formell syn på familjeförhållandena i mångdubbelt större materiella gåvor till en och uppfattar Mame Diarra främst som själv. Mame Diarra skildras som ett hav av modern till den stora religiösa ledaren i begrän- godhet och en alstrare av resurser utan gräns; sad biologisk bemärkelse. Så här uttrycker sig det är idealmoderns egenskaper man tillskri- Aram: ver henne. Sonen Shaykh Amadou Bamba ger inte lika mycket och inte lika snabbt, säger Porokhane är den heliga staden. Man mouridkvinnorna. Det är modersbilden som säger att Touba är livet, att det är allt. associeras med den blinda och nästan dumma Men det är Porokhane som har alstrat godheten, den som aldrig söker sitt. Fadersbil- Touba; alltså är det Porokhane som är den har inte alls samma laddning. Män anses livet, som är allt. Touba är platsen om vil- av kvinnorna vara egoistiska till naturen i den ken man säger: "Så snart man kommer 52 I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 3-4.03

dit är man räddad [från dålig hälsa], när nu i Porokhane. Genom insamlingar organise- man växer upp där blir man väluppfost- rade av en av de stora marabouterna har kvin- rad, när man dör där kommer man till norna till största delen själva finansierat byg- paradiset." Det är sant att så är det i gandet av en mängd radhus där sönerna och Touba. Men vad skall man då inte säga döttrarna till grundaren och deras efterlevan- om Porokhane, som är Toubas mor, om de familjer håller till under de två dagar som inte att där finns allt och ändå mer än i pilgrimsfesten varar. Där tar de emot sina Touba ... Allt jag kan säga är att Serigne besökare och pilgrimer och där överlämnas de Touba är huset men Mame Diarra är dör- insamlade pengarna. Den kvinnliga mouriden ren i huset, och om dörren är stängd för som ritat husen är en arkitekt som utbildats i dig kan du inte komma in i huset. Tack, Tyskland. Hon har planerat två grupper av Mame Diarra. radhus: en för de manliga och en för de kvinn- liga mouridättlingarna till Shaykh Amadou De manliga mouriderna anser att i jämförelse Bamba. Många kvinnliga mourider har bidra- med Touba är Porokhane ett relativt obetyd- git med sin arbetskraft genom att bära sand- ligt "ställe" i egenskap av helig plats. Magalen säckar till byggplatsen. Kvinnors tro, kvinnors i Touba utgör ju årets största evenemang för pengar, kvinnors arbete - allt för att skapa en mouriderna med hundratusentals besökare, värdigare plats för Mame Diarra-kulten. och moskén i Touba är Västafrikas största. Samtidigt kan man konstatera att även Men med åren har Porokhane fått ökad kvinnornas Porokhane lyder under de gängse betydelse som pilgrimsort. Massmedia och sociala, religiösa och politiska senegalesiska bättre kommunikationer har bidragit till normerna med mansdominans, patriarkaliska utvecklingen. Även migrationen har inneburit modeller och oligarki. Det är således inte ett uppsving för mouridismen och vallfärden Mame Diarra Boussos familj som skall flytta till huvudpersonernas gravar. Framförallt har in i de nya fina byggnaderna, utan Shaykh mouridkvinnorna i diasporan kunnat bidra Amadou Bambas familj på farssidan. Inte hel- med egna pengar på ett helt annat sätt än tidi- ler kommer den folkliga karaktären att finnas gare. I de kvinnliga mouridernas ögon är kvar i och med att de stora marabouterna Porokhane en lika viktig, stor och helig pil- stänger in sig i de fina radhusen med alumini- grimsort som Touba. De upplever som tidiga- umförsedda gallerdörrar. Bara de av vakterna re påpekats Porokhane som synonymt med godkända personer som tillhör det religiösa, Mame Diarra Bousso och menar att eftersom ekonomiska och politiska etablissemanget, hon skapat sonen i sin kropp är han en del av släpps in. henne, liksom hon en del av honom. På samma Att tolka Porokhane idag är att se hur folk- sätt är Touba en del av Porokhane, liksom det lig sufism blandas med dagens religiösa-poli- omvända förhållandet råder. De två är en tiska institutionella strukturer. Mina egna kropp, en plats. Det är denna syn på Porokha- känslor inför den utvecklingen är blandade. ne som ligger till grund för kvinnornas önskan Tar det manliga mouridetablissemanget från att bygga ut även den platsen och att göra den Touba över Porokhane förlorar Mame Diarra- större och mäktigare. Främst vill kvinnorna kulten i det långa loppet sin unika ställning för ha bättre plats att vistas och träffa sina reli- kvinnorna i Senegal. Manliga ritualer ersätter giösa ledare på under magalen. Så sker också kvinnliga och kvinnors religiösa profil bedöms 53 I Genus & Gud

i termer av deras moraliska uppträdande.T3 Ju antropologens, och vad jag synliggjort och tol- mer av "korrekt" utförda ritualer som tillhör kat är mina upplevelser av mouridkvinnornas den manliga religösa elitens domän, desto pas- religiositet och deras förhållande till Mame sivare blir de kvinnliga och de övriga manliga Diarra Bousso. åskådarna. Kvinnornas personligt utformade och "levda" religiositet får stå tillbaka för en Noter ur de manliga mouridernas synpunkt "kor- 1 Antropologen Clifford Geertz har formulerat rektare" variant. Troligtvis är detta en utveck- en av många definitioner avseende religioner ling som jag reagerar mer negativt på än mina i allmänhet som blivit klassisk inom antro- kvinnliga informanter. "Maskuliniseringen" i pologin. Den handlar mer om religioner i bemärkelsen institutionalisering innebär ju termer av vad de gör än vad de är: "A reli- även för alla en statushöjning av en ganska gion is a system of symbols which acts to lågt rankad kvinnlig kult, i jämförelse med establish powerful, pervasive and long-las- Toubas magal och Shaykh Amadou Bambas ting moods and motivations in men by for- roll inom mouridismen. mulating conceptions of a general order of Såväl män som kvinnor är som vi redan existence and clothing these conceptions sett underordnade och underkastade auktori- with such an aura of factuality that the teten mannen sin marabout, kvinnan sin make moods and motivations seem uniquely rea- och hans marabout. Så långt har lydnaden en listic", Geertz: "Religion as a cultural religiös innebörd för både män och kvinnor. system", Anthropological Approaches to Belöningen har vi redan sett illustrerad genom the Study of Religion, (ASA Monographs det exempel som Mame Diarras liv erbjuder: 3), red. M. Banton, Tavistock 1966, s. 16. en Shaykh Amadou Bamba, en profet, har bli- 2 Fiona Bowie: The Anthropology of Religion, vit född av henne, skapad genom hennes Blackwell 2002, s. 24. exemplariska leverne. Fromheten, lydnaden 3 Se Susan Starr Sered: Women as Ritual och underkastelsen bildar tillsammans mouri- Experts, Oxford University Press 1992. dens moraliska profil, oavsett kön. Mame 4 Ett undantag utgör min fältassistent Salima- Diarra-kulten i Porokhane ger dessutom de ta Thiams "memoire de maitrise" inom kvinnliga pilgrimerna en speciell känsla av ämnet Muntlig litteratur vid Cheikh Anta stolthet över att den person som här står i Diop-universitetet i Dakar. Uppsatsen är centrum faktiskt är en kvinnogestalt, maka baserad på de intervjuer om Mame Diarra och mor som de själva. Som myt och förebild Bousso som Thiam för min räkning genom- stärker Mame Diarra dem i deras självkänsla. förde under våren 1996. Se Salimata Samtidigt bidrar förebilden till att reproduce- Thiam: Mame Diarra Bousso. Un idéal de ra ett kvinnoideal som av bl a senegalesiska vie, Mémoire de maitrise, Faculté des Lett- feminister utanför mouridernas krets upplevs res et Sciences Humaines, Département des som starkt föråldrat. Enligt de senares åsikt Lettres Mödernes, Université Cheikh Anta bör spridandet av kunskap om Mame Diarra Diop, Dakar1997-98. Bousso-kulten som en form av kvinnlig religi- 5 Se Christer Hedin: Islam i vardagen och ositet snarare ses som en antifeministisk hand- världen, Arena 1994, s. 91-101; David T ling. 4 Mitt eget perspektiv har som ovan Westerlund: "Inledning", Levande sufism, angetts varit den kvinnliga fältarbetande red. David Westerlund, Nya Doxa 2001, 54 I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 3-4.03

s. 9-22.; Margaret Smith: Rabi'a Basri. The event of the Mourids. Here I concentrate on his Mystic and ber Fellow-Saints in Islam, mother, Mam Diarra, in an effort to accomplish a Kitab Bhavan 2000. gender balance by giving voice to her female devo- 6 Hirs ingår fortfarande i den dagliga kosten tees. This Sufi movement is strictly hierarchical, på den senegalesiska landsbygden, ofta i dominated by a male Mourid elite, but simultanous- form av gröt eller cous-cous. ly open for female-inspired and populär rituals. 7 Catherine Bell: Ritual Theory, Ritual Practi- The literature about female Morids is scarce, ce, Oxford University Press 1992, s. 54. both in Senegal and abroad. By providing space in 8 Bell 1992, s. 125. my text for Mourid women's histories about Mam 9 Se Sossie Andezian: "The role of Sufi Diarra Bousso as a saint with magic potentials and women in an Algerian pilgrimage ritual", as an ideal wife and mother, I want to capture African Islam and Islam in Africa. Encoun- women's expressions of religiosity and their reli- ters between Sufis and Islamists, red. Eva gious practice as described in their oral traditions Evers Rosander och David Westerlund, and individual conversations. This tums out to be Hurst & Co 1997, s. 193-216 och Don a somewhat ambiguous feminist enterprise, as Handelman: "Passages to play. Paradox the Mam Diarra ideal, based on patience, submis- and process", Play and Culture, 1992, s. 12. sion and tolerance towards the husband and a 10 Sered 1992, s.io: "...a process in which stainless moral behaviour, contradicts modern people who profess their allegiance to a models of women as emancipated and liberated wider religious tradition personalize the from male authority. Still, interpreted within the rituals, institutions, symbols, and theology Sufi tradition of which Mouridism is a part, the cult of that wider system in order to safeguard in Porokhane has its own very distinct meaning. the health, happiness, and security of par- The women believe that Mam Diarra's characteris- ticular people with whom they are linked tics as a mother predestined her to "give endless- in relationships of caring and interdepen- ly" and thereby help them towards a better life on dence". (Min översättning). earth and thereafter. In this perspective my inter- 11 Ibid, s. 35. pretation is that the Mam Diarra cult provides 12 Ibid, s. 46-48. Mourid women with both strength and self confi- 13 Se Sered 1992. dence. 14 Muntlig kommunikation med Fatou Sow och Codou Bob, Dakar, Senegal, i februari Eva Evers Rosander 2003. Teologiska institutionen Uppsala universitet Summary Box 1604 The intention with this artide is to spread know- SE-75 46 Uppsala ledge about the Mam Diarra Bousso cult, centered [email protected] around the pilgrimage to Porokhane, as an impor- tant though not particularly well known part of Mouridism in Senegal. Generally, the attention is paid to the founder, Shaykh Amadou Bamba. The pilgrimage to his tomb and the visit to his impres- sive mosque in Touba is by far the greatest yearly