Rapport 2020:08 Bostadsmarknad i 2020 Omslagsbild Foto: Johan Bjurer/Mostphotos

Utgiven av Länsstyrelsen i Dalarnas län Juni 2020

Rapportnummer 2020:08

Diarienummer 405-8302-2020

Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län, ISSN 1654-7691

Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer

Rapport 2020:08 Bostadsmarknad i Dalarna 2020

Frida Ryhag och Vide Persson

2 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Förord

Länsstyrelsen ska enligt sitt uppdrag verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Denna regionala analys är en rapportering av läget på bostadsmarknaden som länsstyrelserna årligen har i uppdrag av regeringen att ta fram. Årets rapport baseras på kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten. Länsstyrelsen i Dalarnas län vill rikta ett tack till länets kommuner som tagit sig tid och besvarat enkäten. Tillsammans ger ni en samlad bild av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna regionala rapport lämnas till Boverket och ger tillsammans med övriga läns regionala sammanställningar en grund för de bedömningar som görs på nationell nivå.

Länsstyrelserna har även sedan 2012 haft flertalet regleringsbrevsuppdrag som på olika sätt har berört hemlöshet, att förebygga och motverka vräkningar och att underlätta inträdet på bostadsmarknaden för resurssvaga hushåll. Enligt regleringsbrevsuppdrag B3 2020 ska länsstyrelserna stödja kommunerna i deras arbete med att motverka vräkningar av barnfamiljer. Länsstyrelserna ska redovisa uppdraget, som pågår under innevarande år, i nästa års bostadsmarknadsanalys.

Värt att understryka är att underlaget inför årets rapport baseras på uppskattningar och siffror beräknade utifrån 2019 års uppgifter. Det vill säga innan pandemin med coronaviruset covid-19 bröt ut. Hur pandemin kommer att påverka bostadsmarknaden och bostadsförsörjningen i länet är idag svårt att ha en uppfattning om. Det är sannolikt att den bland annat kommer att påverka bostadsbyggandet, hushållens förmåga att tillgodose sina bostadsbehov och därmed också hemlösheten och inträdet på bostadsmarknaden. Årets bostadsmarknadsrapport från Länsstyrelsen i Dalarnas län ska därför förstås med bakgrunden att den baseras på uppgifter innan pandemin.

Tack till enheten Agenda 2030 och Patrik Samuelsson och Martina von Zeth på Länsstyrelsen i Dalarnas län för inspel.

Frida Ryhag

Länsarkitekt

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 3

Innehåll Förord ...... 3 Sammanfattning ...... 6 Inledning ...... 8 Befolkningsutveckling ...... 9

Arbetsmarknad, pendling och bostadsmarknad ...... 11

Läget på bostadsmarknaden ...... 13 Läget på bostadsmarknaden som helhet ...... 13

Läget på bostadsmarknaden i centralorten ...... 16

Läget på bostadsmarknaden övriga delar ...... 17

Läget på bostadsmarknaden inom tre år ...... 17

Bostäder som behöver tillkomma ...... 19

Bostadsbyggande ...... 20 Kommunens bedömning av antal påbörjade bostäder 2020 och 2021 och bostadsbyggandet ...... 21

Begränsande faktorer för bostadsbyggande ...... 22

Allmännyttan ...... 24 Förändringar i beståndet ...... 24 Kommunens verktyg för bostadsförsörjningen ...... 25 Riktlinjer för bostadsförsörjning ...... 25 Riktlinjer för bostadsförsörjning i dalakommunerna ...... 26 Regional samverkan ...... 27

Markanvisning ...... 27

Förtursystem inom allmännyttan ...... 28

4 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Bostäder för olika grupper ...... 29 Bostäder för ungdomar (19–25 år) ...... 29

Bostäder för studerande...... 30

Bostäder för nyanlända ...... 31

Bostäder för personer som inte blir godkända som hyresgäst på ordinarie bostadsmarknad ...... 36

Särskilt boende för äldre ...... 38

Seniorbostäder ...... 39

Trygghetsbostäder ...... 40

Biståndsbedömt trygghetsboende ...... 40

Bostäder för personer med funktionsnedsättningar ...... 41

Gruppbostäder ...... 43 Servicebostäder ...... 44 Annan särskilt anpassad bostad ...... 44 Tillgänglighet i det befintliga beståndet ...... 45

Länsstyrelsens kommentarer ...... 47 Bostadsmarknadens bakåt- och framåtblickande ...... 47

De regionala och mellankommunala perspektiven ...... 48

Omvärldsanalys ...... 49

Referenser ...... 50 Bilaga 1 ...... 51 Bilaga 2 ...... 52 Bilaga 3 ...... 53 Bilaga 4 ...... 54

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 5 Sammanfattning

I Dalarnas kommuner finns fortsatt ett behov av fler bostäder. Hur stort behovet är varierar mellan olika kommuner men även mellan olika geografiska delar av en och samma kommun. Vidare kan det även variera i länet vilka typer av bostäder som behöver tillkomma. Tre av länets kommuner bedömer att utbudet på bostäder matchar efterfrågan, sett till kommunen som helhet. Tolv kommuner bedömer att det råder underskott på bostäder och elva kommuner bedömer att man inte kommer kunna uppnå en balans inom en treårsperiod. Som tidigare år ser kommunerna generellt sett ett underskott på bostäder i kommunens centrala delar eller i tätorterna. Läget i kommunens övriga delar är generellt mer i balans men de flesta bedömer underskott även här.

En obalans och ett underskott på bostäder påverkar hela bostadsmarknaden men särskilt de hushåll som är resurssvaga, till exempel de som är nya på bostadsmarknaden, hushåll med lägre inkomster eller personer som av andra skäl har svårt att hitta en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Ett bostadsunderskott och en bostadsmarknad med låg flexibilitet försvårar även för offentlig sektor, små och stora företag samt övrigt näringsliv att rekrytera arbetskraft med den kompetens som behövs.

Länets kommuner bedömer att de flesta typer av bostäder i alla storlekar behöver tillkomma. Främst ser man ett behov av fler hyresrätter upp till 4 rum och kök men även bostadsrätter från två rum och kök. Kommunerna ser även ett behov av äganderätter i större storlekar.

Nationellt avtog byggtakten något under 2019 i jämförelse med 2018 och samma trend syntes även i länet. Antal påbörjade flerbostadshus och småhus i länet var sammanlagt 566 under 2019. Kommunerna i länet uppskattar dock att under 2020 kommer 791 bostäder i flerbostadshus och 320 bostäder i småhus påbörjas. För 2021 uppskattas det att 1113 bostäder i flerbostadshus och 291 bostäder i småhus kommer att påbörjas. Oftast är det uppskattade högre än det faktiska byggda.

Fortsatt bedömer kommunerna att höga produktionskostnader, hårda lånevillkor för byggherrar och privatpersoner samt brist på attraktiv detaljplanelagd mark är de främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet.

Det finns ett fortsatt intresse för att söka statligt investeringsstöd för att bygga bostäder i länet. Från och med 1 januari till 30 april 2020 hade tretton ansökningar om investeringsstöd för hyresbostäder inkommit till Länsstyrelsen. Osäkerhet gällande framtiden för investeringsstöd och utformning av villkor försvårar för aktörer att räkna med investeringsstöd i planering av nya bostäder. Det går även att anta att kötider i väntan på

6 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • tilldelning av medel till projektet och vilka villkor som kommer att gälla när ansökan beviljas blir en osäkerhetsfaktor för den sökande.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 7 Inledning

Denna rapport redovisar lägesbild och trender och kommenterar länets bostadsmarknad. Den utgör ett regionalt kunskapsunderlag om situationen och är en del i Länsstyrelsens arbete att lämna råd, information och underlag för kommunernas planering av bostadsförsörjningen. Uppgifterna i denna rapport baseras på uppgifter som lämnats av kommunerna innan spridningen av pandemin corona med sjukdomen covid-19.

Bedömningar och lägesbilder i denna rapport kommer från kommunernas svar på Boverkets och länsstyrelsernas bostadsmarknadsenkät 2019 (BME 2019). Den regionala bostadsmarknadsenkäten skickas årligen ut till samtliga 290 kommuner och besvaras senast under januari.

Länsstyrelserna tar fram denna rapport enligt förordningen om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2011:1160). Av dessa regionala analyser gör Boverket en nationell sammanfattning som rapporteras till regeringen. Rapporten vänder sig främst till Boverket och regeringen på nationell nivå, kommunerna, kommunala bostadsbolag men även privata marknaden på lokal nivå samt utgör ett underlag för aktörer på regional nivå.

Förhoppningen är att denna rapport ska ge en bild av den regionala bostadsmarknaden. Rapporten kan på så vis utgöra ett underlag för diskussioner på lokal, regional och nationell nivå.

Inledningsvis ger rapporten en bild av länets befolkningsutveckling och kopplingen mellan arbetsmarknad, pendling och bostadsmarknad. För en god överskådlighet följer sedan rapporten i huvudsak samma rubrikuppdelning som årets bostadsmarknadsenkät. Först med ett avsnitt om kommunernas bedömning om läget på bostadsmarknaden, bostadsbyggande och uppskattat kommande bostadstillskott. Därefter följer avsnitt om allmännyttan, kommunernas verktyg för bostadsförsörjningen och bostäder för olika grupper. Rapporten avslutas med Länsstyrelsens kommentarer kring enkätresultaten och bostadsmarknaden i länet.

8 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Befolkningsutveckling

Dalarna har som län under lång tid haft en marginell befolkningsökning. Den sista december 2019 hade länet 287 966 invånare. I länet tappade några kommuner i invånarantal, några för första gången på flera år, jämfört med förra året men detta vägdes upp med stor inflyttning i övriga kommuner och som helhet ökade alltså folkmängden i länet. För tabell med antal invånare per kommun den 31 december 2019, se Bilaga 1.

Karta 1. Länets femton kommuner.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 9 Länet har en stor andel invånare som är 65 år och äldre, klart mer än riksgenomsnittet. I Rättviks kommun är drygt en tredjedel av befolkningen över 65 år. Det är enbart fem kommuner i landet som har en större andel äldre. Med en åldrande befolkning blir inflyttning avgörande för att behålla folkmängden. Att länets befolkning blir allt äldre är en viktig faktor vid planering av nya bostäder och bostadsförsörjning. En större andel äldre personer innebär ökad andel personer i behov av vård och omsorg samt anpassade boendeformer. För en illustration över åldersfördelningen bland invånarna i länets kommuner, se Bilaga 2.

Befolkning Dalarna 100+ 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 män kvinnor -15000 -10000 -5000 0 5000 10000 15000 Diagram 1. Befolkning i länet den 1 november 2019 fördelat på ålder och kön.

10 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 •

Arbetsmarknad, pendling och bostadsmarknad Bra bostäder med goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter i en kommun och ger förutsättningar för såväl välfärd som tillväxt. Attraktiva bostäder och bostadsmiljöer är en viktig faktor när det gäller att attrahera människor att bosätta sig i en kommun och få dem att trivas. När arbetsgivare rekryterar är tillgången till attraktiva bostäder en viktig faktor för att de ska kunna knyta rätt kompetens till sig. Att strategiskt arbeta med boendefrågorna bidrar till hela kommunens utveckling och är därför en viktig del av kommunens planering. Välfärds- och tillväxtperspektivet är beroende av varandra och bostadspolitiken behöver därför prioriteras så väl på lokal som regional nivå.

Bra bostäder och goda boendemiljöer samt attraktivitet kopplar till samhällsplanering, arkitektur, gestaltning och förvaltning av den byggda miljön. Viktiga förhållningssätt för att få en ökad tillväxt. Bostadsmarknadsenkäten svarar inte på kvaliteten på bostäderna och boendemiljöerna men kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning skulle kunna ange kommunens boendekvalitativa ambition. Svaren i enkäten ger dock en indikation på hur kommunen arbetar med sin boendepolitik.

Arbetsmarknaden regionalt, liksom nationellt och internationellt, har under årets första halvår påverkats av pandemin. Genomgående ansåg småföretagen i Dalarna innan pandemin färre olika faktorer som stora hinder för tillväxt. Andelen företag som trodde att omsättningen skulle komma att öka på tre års sikt var något högre, medan andelen som trodde att antalet anställda kommer att öka var lägst i landet. Tillväxtviljan i småföretagen har påtagligt avtagit mellan 2014 och 2017 till en nivå som är lägst i landet. Detta är uppgifter från Tillväxtverket.

Turismen är en viktig näring i Dalarna. När det gäller svenska gästnätter ligger Dalarna på fjärde plats efter de tre storstadslänen. Näringen skapar sysselsättning både direkt och indirekt. Det är också en bransch där säsongsarbetskraft är vanlig. Regionen och kommunerna är också stora arbetsgivare och industrin sysselsätter många både inom stora och mindre företag.

I förhållande till andra län är det relativt få invånare i Dalarna som har en eftergymnasial utbildning. Dessutom är andelen av befolkningen som är äldre än 65 år klart högre än riksgenomsnittet.

Årligen gör Svenskt Näringsliv en undersökning om kommunernas företagsamhet. Rankingen bygger på faktorer som viktas olika. Tyngst väger företagens sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. I Dalarna har de senaste åren kommun legat högst av länets kommuner, 2019 på 49:e plats, samtidigt som kommunen har en låg arbetslöshet på 3,8 %. Säter har en företagsklimatranking på 244:e plats men den tredje lägsta arbetslösheten i landet med 3,0 %. Vidare har kommunerna

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 11 och Rättvik god företagsamhet med 62: a och 53:e plats och arbetslöshetssiffror på 4,5 % respektive 3,8 %.

Falun och Borlänge är de centralorter som utgör länets större huvudcentran. Regionen Borlänge marknadsförs som tillväxtmotor i Dalarna. Likaså marknadsförs Mora som länets norra handelscentra och knutpunkt. Från och till dessa kommuncentran finns god kollektivtrafik från flertal tätorter i och utanför länet. Samtidigt kan Dalarna erbjuda nära landsbygd som kan tilltala vissa grupper, men här kan den kollektiva pendlingen bli svårare. Möjligheten att arbeta hemifrån och en bredbandsutbyggnad borde kunna gynna arbetsmarknaden i länet.

Falun Borlänge-regionen är ett utvecklingsbolag som ägs av kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef, , och Säter. De arbetar med kompetensförsörjning, näringslivsutveckling, infrastruktur och byggande. Bolaget arbetar för att öka regionens attraktionskraft och marknadsför regionen som en självklar plats att arbeta, bo och leva i.

De lokala arbetsmarknadsregionerna, FA-regioner, är utifrån 2018-års klassificering sex till antal till antal i Dalarna. Dessa är Vansbro, - Sälen, Mora, Falun-Borlänge, -Hedemora och Ludvika.

FA-region Kommuner

Avesta - Hedemora Avesta, Hedemora

Falun - Borlänge Borlänge, Falun, Leksand, Gagnef, Rättvik, Säter

Ludvika Ludvika, Smedjebacken

Malung-Sälen Malung-Sälen

Mora Mora, Orsa, Älvdalen

Vansbro Vansbro

Tabell 1. FA-regioner i länet.

12 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Läget på bostadsmarknaden

Vilka kommer att bo i Dalarna i framtiden? Hur vill de bo och vad behöver bostadsmarknaden innehålla för att uppnå målen i Agenda 2030 om säkra, motståndskraftiga och hållbara bostäder? Hur kan vi leva upp till detta som kräver samarbeten mellan sektorer och styrning på nationell, regional och lokal nivå där utvecklade former för dialog sker mellan medborgare, myndighet och näringsliv utan diskriminering. Utgångspunkten är hur läget på bostadsmarknaden ser ut idag och hur kommunerna tror att den kommer att se ut på sikt.

I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna bedöma hur stor efterfrågan det är på bostäder i kommunen i förhållande till utbudet. Nedan beskrivs begreppen balans, underskott och överskott som används i enkäten och i denna rapport.

Gul färg representerar balans. Balans på bostadsmarknaden innebär att utbudet av bostäder motsvarar behov och efterfrågan.

Röd färg representerar underskott. Underskott på bostäder innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Vid ett underskott är det till exempel svårt att flytta till kommunen och även svårt att flytta inom kommunen.

Blå färg representerar överskott. Ett överskott på bostäder innebär att det finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas eller det finns behov av.

u.s står för uppgift saknas och innebär att kommunen inte svarat på frågan det året.

Läget på bostadsmarknaden som helhet I Dalarnas län bedömer 12 av 15 kommuner att det råder underskott på bostäder i kommunen som helhet. Tre kommuner bedömer balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet (Orsa, Rättvik och Älvdalen). Detta jämfört med förra året då enbart Orsa bedömde balans. Rättviks kommun bedömer balans efter en längre tid av obalans medan Älvdalen, som är en av länets mindre kommuner sett till befolkningsmängd möjligen står och ”väger” mellan balans och obalans då man även innan 2019 under en serie av år uppgivit balans i kommunen.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 13

Karta 2. Läget på bostadsmarknaden i länets kommuner.

Det är fortsatt långa köer i de flesta kommunerna för lägenheter hos både de kommunala och privata bostadsbolagen samt stort tryck på villor och villatomter. Vissa kommuner ser en efterfrågan på bostäder i hela kommunen med trångboddhet som följd i vissa områden medan andra ser en efterfrågan i vissa delar av kommunen eller på olika typer av boenden. Rättviks kommun upplever en hög efterfrågan på bostäder i stråket längs Siljan samt en stor efterfrågan i den södra halvan av kommunen. I norra delen av kommunen är efterfrågan måttlig, utan att det råder överskott. Kommunen ser även en generell efterfrågan på bostäder från seniorer/äldre, men även många barnfamiljer och inflyttade som söker hus eller tomter för småhus.

14 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Avesta Borlänge Falun Gagnef u.s Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Tabell 2. Läget på bostadsmarknaden över tid.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 15 Läget på bostadsmarknaden i centralorten 13 av 15 kommuner bedömer underskott på bostäder i kommunens tätort eller centrala delar. Malung-Sälens kommun och Orsa kommun bedömer balans. I bostadsmarknadsenkäten 2019 bedömde enbart Orsa balans.

Karta 3. Bostadsmarknaden i kommunens tätort eller centrala delar.

16 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Läget på bostadsmarknaden övriga delar Hedemora, Orsa och Rättvik bedömer balans på bostäder i kommunens övriga delar medan kommun bedömer att det viss ett överskott. Resterande kommuner bedömer underskott. I bostadsmarknadsenkäten 2019 bedömde förutom Hedemora, Orsa och Rättvik även Leksand, Falun och Älvdalen att det rådde balans på bostäder medan Vansbro bedömde ett visst överskott.

Karta 4. Bostadsmarknaden i kommunens övriga delar.

Läget på bostadsmarknaden inom tre år 11 kommuner bedömer ett fortsatt underskott på bostäder i kommunen som helhet inom tre år. 4 kommuner (Orsa, Malung-Sälen, Rättvik och Älvdalen) bedömer att det kommuner vara balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet inom 3 år. Detta är ungefär som kommunerna svarat under de senaste åren, då ungefär 3 till 4 kommuner trott på balans. Huvudsakligen kommuner i länets norra del.

Flertal kommuner har pågående eller planerade projekt men bedömer ändå med detta att det inte kommer att räcka till. Leksand kommenterar i bostadsmarknadsenkäten 2020 att flera byggnationer pågår och att flera är under planering och att dessa beräknas minska obalansen. Även Mora kommun uppger att det finns flera planerade bostadsprojekt de kommande åren. I Falu kommun bygger det kommunala bostadsbolaget kontinuerligt

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 17 hyresrätter vilket på längre sikt bör resultera i mer balans på bostadsmarknaden trots ökande befolkning. I Borlänge menar kommunen att trots att det i kommunens utbyggnadsplan planeras för 1721 nya bostäder under åren 2018–2021 bedömer man att det kommer råda fortsatt obalans på bostadsmarknaden. Grannkommunen Säter kommenterar att med en god planering av kommunen i enlighet med bostadsplanen bedöms potentiell balans på bostadsmarknaden kunna uppnås inom fem till tio år.

Tre kommuner (Malung-Sälen, Orsa och Älvdalen) bedömer att det kommer vara balans på bostadsmarknaden i kommunens centralorter inom tre år. De andra 12 kommunerna tror på ett underskott.

Fem kommuner (Falun, Ludvika, Malung-Sälen, Orsa och Rättvik) bedömer att det kommer vara balans på bostäder i kommunens övriga delar inom tre år medan 10 kommuner bedömer underskott.

Kommunen Övriga som helhet Centralorten delar Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen

Tabell 3. Sammanställning av läget på bostadsmarknaden i kommunens olika delar.

18 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Bostäder som behöver tillkomma I bostadsmarknadsenkäten gör kommunerna en bedömning av vilka typer av bostäder som behöver tillkomma och i vilka storlekar. I bostadsmarknadsenkäten 2020 framkommer att det finns fortsatt behov av lägenheter av alla typer och i alla storlekar. Det finns en betoning på hyresrätter från 1 rum och kök till 4 rum och kök. I jämförelse med förra året är det några kommuner färre som bedömer att det finns behov av små bostadsrätter. Däremot bedöms bostadsrätter i större storlekar behövas.

Bostäder som behövs

Hyresrätt 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk+

Bostadsrätt 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk +

Äganderätt 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk+

Annat 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk+ 0 2 4 6 8 10 12 14

Diagram 2. Bostadstyper och storlekar som kommunen bedömer behöver tillkomma.

En kommun kommenterar att efterfrågestrukturen behöver tydliggöras i både ett kort- och långsiktigt utvecklingsperspektiv då det är av stor betydelse att få bättre insikt och förståelse kring bostadssökandes finansiella möjligheter att efterfråga till exempel nyproduktion av hyres- och bostadsrätter. Kommuner menar vidare att det är viktigt att ett utvidgat statligt, regionalt och kommunalt samarbete utvecklas. Önskemål finns om en gemensam analysprocess för att på ett bra sätt kunna beskriva bostadsmarknadens verkliga förutsättningar och utvecklingsbehov för att möjliggöra en konkret planeringsstrategi för framtida boende och bostäder.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 19 Bostadsbyggande

Nedan följer kommunernas bedömning av hur många bostäder som kommer att påbörjas under 2020 och 2021 och vilka som är de främsta begränsande faktorerna för bostadsbyggandet.

Några kommuner betonar att siffrorna över påbörjade nybyggnationer är en uppskattning som bygger dels på säkra objekt och dels på kommunens erfarenhetsmässiga bedömning. En kommun beskriver att deras siffror är en försiktig uppskattning då det finns fler privata byggrätter som skulle kunna starta men där det är oklart när eller om ägaren påbörjar byggprojektet.

Nyproducerade bostäder i området Snedkanten, Leksands kommun. Foto: Stefan Kvarnström

20 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Kommunens bedömning av antal påbörjade bostäder 2020 och 2021 och bostadsbyggandet Enligt SCB påbörjades1 cirka 39 000 lägenhet i flerbostadshus under 2019 i hela landet, vilket är 6 % färre än under 2018. Av dessa lägenheter är cirka 62 % hyresrätter vilket kan jämföras med 60 % av de lägenheter som byggdes under 2018. Vidare påbörjades i landet cirka 9850 bostäder i småhus under 2019, vilket är 12 % färre än under 2018.

Flerbostadshus - bostadsbyggnader som innehåller tre eller flera lägenheter, inklusive loftgångshus.

Småhus - friliggande en-eller tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus).

2018 2019 Flerbostadshus 474 376 Småhus 218 190 Totalt 692 566 Tabell 4. Antal påbörjade bostäder i länet under 2018 och 2019.

Även i Dalarnas län tyder påbörjandestatistiken på att byggtakten var något lägre under 2019 jämfört med 2018. I länet påbörjades 376 lägenheter i bostadshus under 2019, vilket går att jämföra med 474 under 2018. När det gäller bostäder i småhus påbörjades 190 under 2019 jämfört med 218 under 2018.

I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna bedöma antal kommande påbörjade bostäder med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar. Kommunerna lämnade svar på enkäten innan spridningen av pandemin corona. När denna redogörelse skrivs är det inte känt om och i så fall hur pandemin kommer att få effekt på bostadsbyggandet. Detta kan vara särskilt viktigt att ha i åtanke vid läsning av kommunens uppskattade antal påbörjade bostäder. Dalarnas kommuner uppskattar att 791 bostäder i flerbostadshus kommer att påbörjas under 2020 (uppskattningsvis 439 hyresrätter och 352 bostadsrätter). Antal påbörjade

1 Enligt SCB avses tidpunkten för påbörjande när byggnadsarbetet faktiskt påbörjas. Vid nybyggnad avses med påbörjandedatum den tidpunkt då gjutning av källargolv, bottenplatta eller liknande påbörjas. Detta innebär att en nybyggnation som sker etappvis kan räknas som påbörjad redan vid etapp 1 även om övriga etapper inte påbörjas förrän något år senare eller inte genomförs alls.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 21 bostäder i flerbostadshus under 2021 uppskattas till 1113, varav 483 hyresrätter och 630 bostadsrätter.

Påbörjad nybyggnation av flerbostadshus 2020 2021 Hyresrätter 439 483 Bostadsrätter 352 630 Totalt 791 1113 Tabell 5. Antal nybyggda flerbostadshus som uppskattas påbörjas under 2020 och 2021.

Påbörjad nybyggnation av småhus 2020 2021 Egenägda 260 225 Hyresrätter 32 8 Bostadsrätter 28 58 Totalt 320 291 Tabell 6. Antal nybyggda småhus som uppskattas påbörjas under 2020 och 2021.

I bostadsmarknadsenkäten 2020 uppskattar kommunerna att antal påbörjade egenägda småhus och småhus som hyresrätter kommer att öka i jämförelse med 2019. Sammanlagt uppskattar de att 611 småhus kommer att påbörjas under 2020 och 2021 vara de flesta kommer att vara egenägda.

Kommunerna räknar inte med att några ungdoms- eller studentbostäder kommer att påbörjas under 2020. När det gäller 2021 räknar en kommun att nybyggnation av 10 studentbostäder (hyresrätter) kommer att påbörjas.

I länet uppskattar en kommun att det kommer att påbörjas byggande av seniorbostäder under 2020 och det gäller då 10 seniorbostäder i bostadsrätter. En kommun bedömer att det under 2021 kommer att påbörjas 36 bostadsrättsägda seniorbostäder. Vidare uppskattar kommunerna att det under 2020 kommer att påbörjas 135 trygghetsbostäder (samtliga hyresrätter) och 124 bostäder i särskilda boenden för äldre. Kommunerna uppskattar att det under 2021 kommer påbörjas två nybyggda trygghetsbostäder (hyresrätt) och 50 bostäder i särskilda boenden för äldre.

Slutligen uppskattas 28 hyresrätter påbörjas för personer med funktionsnedsättning under 2020 och 12 under 2021. Begränsande faktorer för bostadsbyggande Kommunerna bedömer att de främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet i länet är höga produktionskostnader, hårda lånevillkor för

22 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • byggherrar, hårda lånevillkor för privatpersoner och brist på attraktiv detaljplanelagd mark.

Faktorer som begränsar bostadsbyggandet

Höga produktionskostnader

Svårigheter för byggherrar att få långivare

Svårigheter för privatpersoner att få lån

Brist på detaljplan på attraktiv mark

Överklaganden av detaljplaner

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Diagram 3. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet enligt kommunerna.

Några kommuner anger även andra faktorer som begränsande för bostadsbyggandet, till exempel att kommunen och/eller det allmännyttiga bostadsbolaget saknar ekonomiska resurser eller möjligheter till bostadsbyggande, byggherrars brist på intresse att bygga, vikande befolkningsunderlag, konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken (såsom riksintressen och strandskyddsbestämmelser), svag inkomstutveckling för hushållen samt svag andrahandsmarknad för bostäder.

En kommun kommenterar att förtätningsprojekt är komplicerade att planlägga och möter protester från grannar, vilket gör att de tar lång tid eller att de inte alls kan fullföljas. En annan kommun kommenterar i bostadsmarknadsenkäten 2020 att under 2019 begränsades bostadsbyggandet av att byggherrar inte fick tydliga besked gällande investeringsstödet för hyresbostäder då byggherrarna inte vågade gå vidare från en markanvisning till köp/produktion eftersom investeringsstödet varit betydande för projektens kalkyler.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 23 Allmännyttan

Samtliga femton kommuner har allmännyttiga bolag eller stiftelser. Tretton kommuner anger att det finns ägardirektiv till de kommunala bostadsbolagen medan en kommun anger att det inte finns något sådant ägardirektiv. Svar på frågan saknas från en kommun. Ägardirektiven har antagits mellan 2012 och 2019, de allra flesta under de senaste åren.

Förändringar i beståndet Totalt har nio kommuner svarat att det skett förändring i allmännyttans bestånd under 2019.

Kommunerna anger i bostadsmarknadsenkäten 2020 att det totalt tillkommit 204 nyproducerade bostäder i länet under 2019 och dessa bostäder är fördelade på sex kommuner (Falun, Hedemora, Leksand, Mora och Älvdalen). Kommunerna Falun och Säters har köpt 117 respektive 4 bostäder. I Rättvik och Smedjebackens kommun har det skett en nettoförändring genom ombyggnation på 40 respektive 25 bostäder.

En kommun har sålt 10 bostäder där samtliga lägenheter såldes till en privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Den aktuella kommunen anger att försäljningen skedde för att möjliggöra nyproduktion i det kommunala bostadsföretagets regi, effektivisera förvaltningen i det kommunala bostadsföretaget och få in fler privata hyresvärdar och andra aktörer på hyresmarknaden. I två andra kommuner finns beslut om att sälja 147 respektive 34 bostäder i allmännyttans bestånd under 2020.

24 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Kommunens verktyg för bostadsförsörjningen

Avgörande för nyttan med riktlinjerna är om kommunen har analyserat vilka de största utmaningarna för bostadsförsörjningen är i den egna kommunen. Analysen måste även kopplas till bostadsmarknadsläget i grannkommunerna och den regionala bostads- och arbetsmarknaden i stort.

Nya bostäder i allmännyttans bestånd i området Skräddarbacken, Borlänge kommun. Foto: Stefan Kvarnström

Riktlinjer för bostadsförsörjning Varje kommun har enligt bostadsförsörjningslagen ansvar att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Tillgång till bra bostäder och boendemiljöer för alla är grunden till välfärd och tillväxt i en kommun. Bostäder i olika prisnivåer, storlekar, lägen och boendetyper underlättar en rörlig och flexibel bostadsmarknad. Ett varierat utbud på bostäder underlättar till exempel flytt inom och till kommunen vid studier eller byte av arbete.

Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta riktlinjer för bostadsförsörjningen i ett separat dokument (och alltså inte som ett tillägg till exempelvis den kommunala översiktsplanen). Tanken

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 25 är att riktlinjerna ska vara vägledande när kommunen i översiktsplaneringen bedömer bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Riktlinjerna ska enligt bostadsförsörjningslagen innehålla kommunens bostadspolitiska mål, medel och ambitioner för bostadsbyggande och för utveckling av bostadsbeståndet samt hur kommunen ska verka för att nå uppsatta bostadspolitiska mål. I riktlinjerna ska kommunen ta ställning till hur man ska använda de verktyg som finns och på vilket sätt kommunen ska verka för att nå uppsatta bostadspolitiska mål. Utöver detta ska riktlinjerna innehålla uppgifter om hur man tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsens roll är att ge råd, information och underlag för kommunens planering samt följa upp hur kommunen lever upp till lagen.

Riktlinjer för bostadsförsörjning i dalakommunerna

Har kommunen antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen?

4

11

Ja Nej, riktlinjer saknas

Diagram 4. Visar hur många kommuner som har antagit riktlinjer.

Elva kommuner anger att det finns antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen medan fyra anger att sådana riktlinjer saknas. Kommunerna som har riktlinjer har antagit dessa mellan 2015 och 2018. Under de senaste åren har fler kommuner antagit dessa riktlinjer för bostadsförsörjningen i separata dokument.

26 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Regional samverkan Samtliga svarande kommuner anger att de har samverkan mellan förvaltningar/sakområden i planeringen av bostadsförsörjningen. Tio kommuner anger att de samverkar med andra kommuner. Tio svarar att de även har samverkan med andra aktörer.

Det nationella målet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Region Dalarna tar under 2020 fram en regional utvecklingsstrategi där man sedan förra strategin, Dalastrategin, tillsammans med övriga regioner erbjudits av regeringen att ta fram en redovisning av analys och identifierande prioriteringar avseende framtida regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsens tolkning av denna sammanställning är att bostadsförsörjningsfrågorna är konstaterade men inte i fokus för denna redovisning. Det har sedan den tidigare strategin togs, 2014, hänt mycket och när kommande strategi ska verka för Agenda 2030 betyder det ett mer genomgripande förhållningssätt gentemot bostadsförsörjningsfrågorna. Inom mål 11 framgår bland annat målet om hållbara bostäder. För att möta Dalarnas framtida utmaningar behöver bostadssituationen vara en av faktorerna för hållbar regional utveckling samt att regionala mål, för att verkställa det nationella målet för bostadspolitiken, bör ingå i det strategiska regionala utvecklingsarbetet.

Kommunerna ska i sina riktlinjer minst ange: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Dessa uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. I kommunens riktlinjer klargör kommunen sina bostadspolitiska mål, medel och ambitioner. Här tar kommunen ställning till på vilket sätt man ska verka för att nå sina bostadspolitiska mål och hur man vill använda de verktyg som finns till förfogande. Markanvisning Samtliga kommuner anger i bostadsmarkandsenkäten 2020 att kommunen äger mark som är lämplig för bostadsbyggande. Därutöver svarar tolv av femton kommuner att kommunen planerar att köpa mark som är lämplig för bostadsbyggande. Avesta kommun kommenterar att kommunen har en bra markreserv medan Säter kommenterar att man löpande bevakar potentiell mark att köpa eller byta till sig i enlighet med antagna fördjupade översiktsplaner samt kommunens bostadsplan. Nio kommuner har antagna riktlinjer för markanvisning medan två kommuner har ett pågående arbete för att ta fram sådana riktlinjer. De flesta som har riktlinjer för markanvisning svarar att dessa innehåller kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande,

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 27 grundläggande villkor för markanvisningar, principer för markprissättning och handläggningsrutiner. Flertal kommuner i länet har påpekat avsaknad på mark- och exploateringsingenjör eller motsvarande.

Förtursystem inom allmännyttan

Vilka har fått förtur i er kommun under 2019?

Personer som fått arbete i kommunen (och som bor utom pendlingsavstånd)

Personer med lättare funktionsnedsättning

Hemlösa

Ingen har fått förtur

Hushåll som av ekonomiska skäl behöver flytta till en billigare bostad

Äldre

Personer med andra förtursgrunder

0 2 4 6 8 10 12

Diagram 5. Antal kommuner och typer av förturer 2020.

De flesta kommuner har lämnat någon typ av förtur till bostäder inom allmännyttan under 2019. Enbart två kommuner uppger att man inte lämnat någon förtur under den perioden. Vanligast är så kallad näringslivsförtur, att lämna förtur till personer som fått arbete i kommunen och som tidigare bott utom pendlingsavstånd. Tre kommuner har lämnat förtur till personer med lättare funktionsnedsättning som behöver flytta till en bostad med bättre tillgänglighet, exempelvis med hiss.

Några kommuner kommenterar att allmännyttan har samarbete med individ- och familjeomsorgen gällande sociala kontrakt eller att kommunen och bostadsbolaget har avtal om förturer inom socialförvaltningens, integrationsenhetens och näringslivsenhetens områden.

28 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Bostäder för olika grupper

Kommunerna behöver planera för alla grupper i samhället utifrån olika behov, önskemål och betalningsförmåga, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. Hur ser det ut i kommunerna av fördelning av olika boendeformer? Hur förhåller det sig till det faktiska och förväntade hushållen? Varje kommun ska enligt bostadsförsörjningslagen skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder.

Bostäder för ungdomar (19–25 år) När kommunerna svarar på hur läget ser ut på bostadsmarknaden för personer mellan 19 och 25 år bedömer Älvdalens kommun att det råder balans på bostäder för ungdomar. Tretton kommuner bedömer underskott medan svar saknas från en kommun. Kommunerna ser att det beror på ett generellt underskott på små lediga hyreslägenheter med låg hyra som är lämpliga för ungdomar. Lediga lägenheter finns i perifera tätorter som ofta inte är attraktiva för ungdomar. En kommun anger underskott men kommenterar samtidigt att det kommunala bostadsbolaget uppger att de tilldelar relativt många bostäder till ungdomar. Majoriteten av kommunerna (13) saknar särskilda ungdomsbostäder.

Läget på bostadsmarknaden för ungdomar

1 1

13

Balans Underskott Uppgift saknas

Diagram 6. Antal kommuner som bedömer balans respektive underskott på bostäder för ungdomar.

Fem kommuner anger att det inte pågår några särskilda insatser för att underlätta inträde på bostadsmarknaden för gruppen ungdomar. Precis som tidigare år pågår en generell satsning på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar. Två kommuner anger att man särskilt försöker satsa på nyproduktion av bostäder med överkomliga hyror. I Falu kommun pågår en

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 29 utredning om hur förutsättningarna för ungdomar ska kunna förbättras. Det kommunala bolaget tittar bland annat på lösningar som tillämpats i Örebro kommun. Bostäder för studerande Fyra av länets kommuner anger ett underskott på studentbostäder (Avesta, Hedemora, Mora och Orsa). Som de främsta anledningarna till underskott på bostäder till studenter anges generell brist på bostäder och brist på små bostäder. Falun, Leksand, Mora och Borlänge svarar i BME 2020 att de har särskilda studentbostäder i kommunen. Falu kommun kommenterar att det allmännyttiga bostadsbolaget har vakanser från våren när kurser avslutas på högskolan fram till terminsstart på hösten. I deras bostadsstyrgrupp, där högskolan, studentkåren och Falu och Borlänge kommuner samt respektive allmännyttor ingår, har det utvecklats ett nära samarbete och kunskaper om studenternas behov. Genom detta får gruppen mer fakta om när kurser startar och slutar samt hur många studenter det kommer vara i de olika grupperna (nationella studenter, Erasmus och internationella studenter) som kommer att studera på campus. Därifrån har de utvecklat åtgärder, till exempel en webbportal för privata uthyrare som medför en bättre matchning och i princip balans.

Läget på bostadsmarknaden för studenter

1 4

4

4

Balans Underskott Inte aktuellt - gruppen studenter finns inte i kommunen Uppgift Saknas

Diagram 7. Antal kommuner som bedömer balans respektive underskott på bostäder för studerande.

Hedemora kommun kommenterar att de idag inte har någon särskild speciell bostadsmarknad för studenter i Hedemora då de bedömer att behovsbilden är liknande som för ungdomar generellt. Närhet till studieorter som Falun,

30 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Borlänge och Uppsala gör att kommunen skulle kunna fungera väl för alternativt studentboende, om utbudet kunde möjliggöras.

En kommun anger i BME 2020 att man bedömer att nybyggnation av tio studentbostäder kommer att påbörjas under 2021.

Allmännyttans nya studentbostäder i området Bojsenburg, Falu kommun. Foto: V. Persson Bostäder för nyanlända Enligt bosättningslagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning ska Migrationsverket anvisa kommuner att ta emot nyanlända personer för bosättning, i de fall personen eller familjen inte kan ordna boende på egen hand. Lagen omfattar nyanlända personer som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande eller personer med tillstånd på grund av synnerliga eller särskilt ömmande omständigheter. Anvisningar till kommunen för bosättning omfattar nyanlända personer som är registrerade och vistas vid Migrationsverkets anläggningsboenden samt kvotflyktingar. En person anses vara nyanländ under tiden som den omfattas av etableringsinsatser, det vill säga under två till tre år.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 31 Tabellen visar kommuntalen för anvisade nyanlända per kommun i länet 20202. Se Bilaga 3 för kommuntalen 2019.

Kommun Kommuntal Avesta 0 Borlänge 0 Falun 59 Gagnef 20 Hedemora 0 Leksand 16 Ludvika 0 Malung-Sälen 12 Mora 30 Orsa 1 Rättvik 20 Smedjebacken 11 Säter 17 Vansbro 4 Älvdalen 9

Länstal 199 Tabell 7. Kommuntal 2020

2 När denna rapport skrivs finns en osäkerhet kring vilken effekt pandemin corona kommer att ha på årets mottagande. Dessa siffror kan därför vara något missvisande.

32 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Läget på bostadsmarknaden för anvisade nyanlända

1 2 5

7

Balans Underskott Inte aktuellt - Kommunen tar inte emot några anvisade nyanlända personer Uppgift saknas

Diagram 8. Antal kommuner som bedömer balans respektive underskott på bostäder för anvisade nyanlända personer

Sju kommuner i länet bedömer att det saknas bostäder till gruppen anvisade nyanlända. Falu kommun kommenterar att underskottet har lättat något för att de har färre att anvisa nu jämfört med tidigare år men att det fortfarande råder stort underskott på bostäder i kommunen. I Hedemora kommun finns ett underskott vad gäller Hedemora stad medan i vissa övriga orter, till exempel Långshyttan, finns idag viss ledig hyreskapacitet att tillgå för nyanlända. Det finns ett generellt underskott på billiga hyreslägenheter i kommunens bestånd.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 33 Vad beror underskottet på bostäder för nyanlända på?

Generellt underskott på hyreslägenheter Hyresvärdarna godkänner inte försörjningsstöd som inkomst Hyresvärdarna godkänner inte etableringsersättning som inkomst Underskott på stora lägenheter

Underskott på små lägenheter

Underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå Hyresvärdarna ställer höga krav för att erhålla ett kontrakt Hyresvärdarna är obenägna att hyra ut till nyanlända hushåll

0 1 2 3 4 5

Diagram 9. Kommunernas bedömning om orsaken till underskottet.

En kommun anger att kommunens kommunala bostadsföretag avsätter 10 % av lediga lägenheter till sociala ändamål där nyanlända ingår.

34 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Hur arbetar kommunen för att säkerställa bostäder för anvisade nyanlända?

Regelbundet samarbete med allmännyttan

Tar vid behov kontakt med det allmännyttan Kommunen tar inte emot några anvisade nyanlända personer Tar vid behov kontakt med privata fastighetsägare

Hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner

Annat sätt

Regelbundet samarbete med privata fastighetsägare

Kommunen blockhyr fastigheter

Uppdrag i ägardirektiv att avsätta lägenheter

0 1 2 3 4 5 6 7

Diagram 10. Visar hur kommunen arbetar för att säkerställa bostäder för anvisade nyanlända.

Läget på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända

2 3

10

Balans Underskott Uppgift saknas

Diagram 11. Visar läget på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 35 De flesta kommuner svarar i BME 2020 att det inte görs några bostadsrelaterade insatser särskilt för självbosatta nyanlända. Tio kommuner svarar att det inte görs, tre svarar att det görs sådana insatser i kommunen och två kommuner har inte svarat på frågan.

Bostäder för personer som inte blir godkända som hyresgäst på ordinarie bostadsmarknad Olika kartläggningar som gjorts de senaste åren tyder på att fler hemlösa inte har några andra problem än att de saknar en egen bostad, så kallad strukturell hemlöshet. Enligt en nationell kartläggning från Socialstyrelsen 2017 kunde man se att andelen kvinnor i hemlöshet ökar. Andelen hemlösa personer med utländsk bakgrund och barn som berörs av hemlöshet växer också. Personer som befinner sig i hemlöshet är en blandad grupp som kan ha olika situationer och olika förutsättningar. Det kan bland annat handla om personer i akut hemlöshet, till exempel personer som sover i trappuppgångar, tält eller hänvisas till härbärge eller kvinnojour. Det kan även handla om personer som tillfälligt bor på institutioner eller eget ordnat kortsiktigt boende utan kontrakt hemma hos exempelvis vänner eller bekanta. Gemensamt för dem är att de befinner sig i en mer eller mindre osäker boendesituation samt att de har svårigheter att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden.

Hur arbetar kommunen för att motverka eller avhjälpa hemlöshet?

Uthyrning av andrahandslägenheter

Uppsökande verksamhet

Överenskommelse med allmännyttan att sänka kraven på bostadssökande

Överenskommelse med privata fastighetsägare att sänka kraven på bostadssökande

Egna fastigheter med lägenheter som kan hyras ut lång tid

0 2 4 6 8 10 12

Diagram 12. tabellen visar hur kommunerna arbetar för att motverka eller avhjälpa hemlöshet.

De flesta av kommunerna, nio, uppger att man hyr ut lägenhet i andra hand till personer som ej blivit godkända på ordinarie bostadsmarknad. Avesta kommun kommenterar att man gör detta först efter att man noga utrett alla

36 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • möjligheter till eget kontrakt. I länet fanns sammanlagt 240 hyresrättslägenheter för andrahandsuthyrning den 1 januari 2020. I de flesta fall är målet att hushållet så småningom ska ta över hyreskontraktet och bo kvar utan tillsyn och utan särskilda villkor eller regler. Fem kommuner uppger att det sammanlagt finns åtminstone 120 hemmavarande barn under 18 år bland de hushåll som hyr i andra hand av kommunen med tillsyn och/eller särskilda villkor (1 januari 2020).

Sju kommuner uppger att de arbetar för att motverka hemlöshet genom att bedriva uppsökande verksamhet, till exempel med rådgivning eller särskilda insatser. Sju kommuner anger även att man har en överenskommelse med det allmännyttiga bostadsföretaget att sänka kraven på de bostadssökande, till exempel genom att godkänna försörjningsstöd och etableringsersättning som inkomst. En kommun anger att man har egen fastighet med lägenheter som kan hyras ut lång tid (med förstahandskontrakt) till personer som inte blivit godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden.

Svar på frågor gällande bostäder för personer som inte blir godkända som hyresgäst på ordinarie bostadsmarknad saknas från en kommun.

Hyr kommunen ut lägenheter i andra hand till personer som ej är godkända på ordinarie bostadsmarknad?

2

4 9

Ja Nej Uppgift saknas

Diagram 13. diagrammet visar hur många kommuner som hyr ut lägenhet i andra hand till personer i hemlöshet.

Mora kommun tillägger i BME 2020 avseende frågorna om hemlöshet och andrahandsuthyrning att det är svårt att uppskatta antalet andrahandsuthyrningar i hyresrätter för nyanlända då det inte sker i kommunens försorg utan det finns nyanlända som hyr till exempel Attefallshus av privatpersoner. Hur många som fortfarande har den boendeformen är därför svårt att uppskatta då de skriver hyresavtal direkt med fastighetsägaren, oavsett om det gäller privatpersoner eller fastighetsägare.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 37 Särskilt boende för äldre Kommun ansvarar enligt socialtjänstlagen för att det ska finnas särskilda boendeformer med service och omvårdnad av äldre som har behov av särskilt stöd i vardagen. Med särskilda boendeformer för äldre avses boende enligt 5 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453). För att kunna bo i särskilt boende behövs en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. I länet finns idag sammanlagt minst 2061 lägenheter i särskilt boende. För tabell över antal bostäder i särskilt boende respektive korttidsboende i länets kommuner, se Bilaga 4. I dagsläget bedömer åtta kommuner att behovet av särskilda boenden för äldre inte matchar utbudet.

Utbudet av särskilda boenden för äldre

1 1 5

8

Balans Underskott Överskott Uppgift saknas

Diagram 14. kommunernas bedömning över utbudet av särskilda boenden.

I några kommuner byggs tryggbetsboenden på ordinarie bostadsmarknad om till särskilda boenden. På vissa håll i länet beräknas behovet vara täckt inom ett par år i och med nybyggnation. På andra håll bedöms byggnation av särskilda boenden inte vara i fas med prognostiserat behov enligt den åldrande befolkningen.

Kommunerna uppskattar att det kommer påbörjas sammanlagt 124 bostäder i särskilda boenden för äldre under 2020 och sammanlagt 50 under 2021.

38 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Kommer behovet Kommer behovet vara vara täckt om två år? täckt om fem år?

2 2

8 4 5 9

Ja Nej Uppgift saknas Ja Nej Uppgift saknas

Diagram 15. Antal kommuner som bedömer att behovet av särskilt boende för äldre kommer att vara täckt inom två respektive fem år. Seniorbostäder När det gäller seniorbostäder i länet ser det ungefär ut som föregående år, det vill säga att i en majoritet av kommunerna finns det seniorbostäder. Seniorbostäder är bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden men de är avsedda för personer över en viss ålder, till exempel 55 eller 65+ år. Bostäderna ska vara utformade efter den äldres behov av tillgänglighet och trygghet. Det behövs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för att flytta in i en seniorbostad. Upplåtelseformen på en seniorbostad kan både vara hyresrätt och bostadsrätt. På seniorboenden kan det finnas ytor eller lokaler för gemensamma aktiviteter eller social samvaro.

Finns det seniorbostäder i kommunen?

1

4

10

Ja Nej Uppgift saknas

Diagram 16. Antal kommuner med seniorbostäder.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 39 I länet uppskattar en kommun att det kommer att påbörjas byggande seniorbostäder under 2020 och det gäller då 10 seniorbostäder i bostadsrätter. En kommun bedömer att det under 2021 kommer att påbörjas 36 bostadsrättsägda seniorbostäder. Trygghetsbostäder Att flytta in i boendeformen trygghetsbostäder kräver inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen och det finns olika typer av trygghetsbostäder i landet. Trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsytor och särskild personal är ofta gemensamma nämnare då grundtanken med boendeformen är ge äldre personer tillgång till större gemenskap och trygghet.

Finns det trygghetsbostäder i kommunen?

1

6

8

Ja Nej Uppgift saknas

Diagram 17. Antal kommuner med trygghetsbostäder.

Kommunerna anger att det sammanlagt finns 462 trygghetsbostäder i länet (en kommun som anger att det finns trygghetsbostäder har dock inte angett hur många).

Kommunerna anger att det kommer att påbörjas 135 trygghetsbostäder under 2020 och två nybyggda trygghetsbostäder under 2021. Biståndsbedömt trygghetsboende Biståndsbedömt trygghetsboende är en boendeform som från och med 2 april 2019 är tillståndspliktig. Denna typ av boende avses för äldre människor som behöver stöd och hjälp i sitt boende samt annan lättillgänglig service och som behöver möjlighet att kunna bryta oönskad isolering. I förra årets BME uppgav samtliga kommuner att sådant boende ännu inte fanns i kommunen. I årets BME anger Avesta kommun att de infört 38 bostäder med denna boendeform. I kommunerna Gagnef, Säter och Vansbro finns planer på att inrätta denna boendeform inom de närmsta tre åren. Borlänge kommun

40 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • kommenterar att utredning ska genomföras inför beslut om denna boendeform ska inrättas i kommunen.

Bostäder för personer med funktionsnedsättningar

Särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättningen är boende som kräver biståndsbeslut enligt LSS, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade eller 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453). Kommunerna anger att det sammanlagt i länet finns 681 bostäder inom särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning.

Utbudet på särskilda bostäder för personer med funktionsnedsättning

1

6 8

Balans Underskott Uppgift saknas

Diagram 18. Bedömning av utbudet av särskilda boendeformer i antal kommuner.

De flesta kommuner bedömer att utbudet i dagsläget matchar efterfrågan. Åtta kommuner bedömer balans medan sex kommuner bedömer underskott. Svar saknas från en kommun. Sex kommuner bedömer att behovet inte kommer att vara täckt inom två år medan fem kommuner bedömer att behovet inte heller kommer vara täckt inom fem år.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 41 Kommer behovet vara Kommer behovet vara täckt om två år? täckt om fem år?

2 3

7 7

6 5

Ja Nej Uppgift Saknas Ja Nej Uppgift saknas

Diagram 19. Kommunernas bedömning om behovet på särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning kommer att vara täckt inom två respektive fem år.

Slutligen uppskattas 28 hyresrätter påbörjas för personer med funktionsnedsättning under 2020 och 12 under 2021.

Vidare följer kommunernas bedömning vad gäller utbudet av olika typer av boendeformer för personer med funktionsnedsättningar.

42 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Gruppbostäder Gruppbostäder erbjuds personer som har stora behov av tillsyn och omvårdnad och där det är nödvändigt att personal finns till hands hela tiden. Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. En personalgrupp ska täcka de boendes hela stödbehov, inklusive fritidsintressen och kulturella intressen.

Utbudet av gruppbostäder

1 2 6 1

5

Balans Underskott Överskott Kommunen saknar denna boendeform Uppgift saknas

Diagram 20. Bedömning av utbudet på gruppbostäder i antal kommuner.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 43 Servicebostäder Servicebostäder består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter den enskildes behov och ligger oftast i samma eller i kringliggande hus. Varje boende ska erbjudas det stöd personen behöver dygnet runt i den egna lägenheten.

Utbudet på servicebostäder

2

2 6

5

Balans Underskott Kommunen saknar denna boendeform Uppgift saknas

Diagram 21. Bedömning av utbudet av servicebostäder i antal kommuner.

Annan särskilt anpassad bostad Annan särskilt anpassad bostad är en egen bostad som den bostadssökande beviljas och som är anpassad till den boendes behov. Ingen fast personalgrupp ingår.

Utbudet av annan särskilt anpassad bostad

2 5

7 1

Balans Underskott Kommunen saknar denna boendeform Uppgift saknas

Diagram 22. Bedömning av utbudet av annan särskilt anpassad bostad i antal kommuner.

44 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Tillgänglighet i det befintliga beståndet Förbättrad tillgänglighet i flerbostadshusbestånden är viktigt för att personer med olika typer av funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att ha en fungerande bostad. Det ställs även högre krav på ett tillgängligt boende när vi blir fler äldre i befolkningen. Ett flerbostadshusbestånd med hög tillgänglighet innebär förutom hur själva bostaden är utformad även till exempel att det är enkelt att ta sig in och ut ur sin bostad, att vistas på uteplatser och i närområdet samt att kunna använda gemensamma ytor såsom tvättstugor och soprum samt om hur själva lägenheten är utformad.

Har det kommunala flerbostadshusbeståndet tillgänglighetsinventerats?

2

6 3

5

Ja Ja, delvis Nej Uppgift saknas

Har det privata flerbostadshusbeståndet tillgänglighetsinventerats?

3 2

2

8

Ja Ja, delvis Nej Uppgift saknas

Diagram 23 och 24. Antal kommuner som tillgänglihetsinventerat i det allmännyttiga respektive det privata flerbostadshusbeståndet.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 45 De flesta kommuner i Dalarna har helt eller delvis tillgänglighetsinventerat det kommunala bostadsbeståndet medan fyra kommuner svarar att det privata flerbostadshusbeståndet helt eller delvis har inventerats. Ingen av kommunerna anger att det i dagsläget finns planer på att genomföra tillgänglighetsinventering under 2020 i bostadsbeståndet. De flesta som tillgänglighetsinventerat använder inventeringen för att skapa åtgärdsprogram för det kommunala beståndet. Några kommuner anger att inventeringarna används vid förmedling av tillgängliga bostäder och för att skapa åtgärdsprogram för det privata beståndet. Några kommuner berättar att tillgänglighetsinventeringarna har resulterat i åtgärder som uppmärkning av trappsteg, ökad belysning i trapphus och utomhus samt prioritering av ombyggnation.

46 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Länsstyrelsens kommentarer

Bostadsmarknadens bakåt- och framåtblickande Läget på bostadsmarknaden i länet är ungefär som föregående år. Trenden är att det gått från balans till obalans i form av underskott med början en bit in på 2000-talet fram till idag. Trots att ytterligare två kommuner jämfört med fjolåret har angett balans totalt sett så tolkar Länsstyrelsen att det är med små marginaler som dessa kommuner gör att de anger balans eller obalans. En av kommunerna som anger balans är en av länets två fjällkommuner som enligt Länsstyrelsen säsongsvis uppvisar obalans med ökat behov av bostäder för säsongsanställda inom besöksnäringen. I övrigt har kommunerna som anger balans det gemensamma att de är befolkningsmässigt små kommuner i länets norra del. Älvdalens kommun har minskat sitt befolkningsunderlag med 90 personer sedan året innan medan kommunerna Orsa respektive Rättvik ökar sin befolkning med 19 respektive 43 personer. Rättvik konstateras också har landets femte äldsta befolkning.

Generellt gör kommunerna i länet bedömningen att på längre sikt kommer läget på bostadsmarknaden sakta vara i bättre balans. Men fortfarande kommer det vara obalans i form av underskott för vissa grupper. Trots att kommunerna angivet tillskott av boenden för äldre kan man fundera om det kommer vara tillräckligt i samband med en åldrande befolkning. Det förväntade byggandet för gruppen äldre är betydligt större än den nästan obefintliga byggandet för gruppen ungdomar. Detta trots att 13 kommuner uppger underskott på bostäder för just ungdomar. Det finns ju idag en konstaterad brist på mindre billigare lägenheter som behövs för vissa grupper i samhället och som är avgörande för inträdet på bostadsmarknaden. Men kommunerna har angett att de har ett generellt behov av bostäder i alla olika storlekar och att byggandet av bland annat mindre lägenheter gynnar de yngre.

Det behöver också understrykas att när kommunerna besvarade enkäten såg världsläget stabilare ut även om det förväntade bostadsbyggande sjönk. Generellt förväntade sig kommunerna att bygga ikapp men farhågor finns nu att det inte kommer att bli som prognostiserat. Innan pandemin corona fick länsstyrelserna regleringsbrevsuppdraget om att stödja kommunerna i deras arbete med att motverka vräkningar av barnfamiljer. Uppdraget kommer det att arbetas med under inevarande år och första halvåret nästa år och det kommer att redovisas i nästa års analys. Men farhågor finns att denna grupp i samhället kan komma att öka på grund av svårare ekonomiska förutsättningar för hushållen på grund av pandemin. Detta till trots att ansökningarna om vräkning kraftigt minskat under de senaste månaderna. Det grundar sig på att många hyresvärdar nu är tillfälligt mer villig att ge anstånd med betalning eller skriva avbetalningsplaner.

Generellt är det svårigheter för olika grupper att ta sig in på bostadsmarknaden. Olika bidrag och stöd kan underlätta byggnation för

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 47 dessa grupper som de flesta behöver. I Dalarna har byggprojekt genomförts med anledning av att statligt stöd funnits. För vissa i synnerhet mindre kommuner kan några ytterligare bostäder vara avgörande för att uppleva balans på bostadsmarknaden för några grupper, del av kommunen eller till och med kommunen som helhet.

Kommunerna behöver arbeta med strategisk markpolitik. Att äga mark är ett betydelsefullt verktyg för kommunerna att kunna bedriva en aktiv bostadspolitik. Många kommuner gör strategiska markförvärv för att ha beredskap för framtida markanvisningar för bostadsbyggande. Markpolitik och planberedskap för bostäder kan dessutom sammankopplas. Förutom de ekonomiska ramarna som kommunerna anger begränsar bostadsbyggandet så anges brist på attraktiv planlagd mark. Med en mer aktiv markpolitik där kommunerna tar initiativ till att planlägga för bostäder utifrån strategiska vägval i den översiktliga planeringen kan riktlinjerna för bostadsförsörjningen och bostadspolitiken förverkligas. Förslaget om och den påbörjade digitaliserade samhällsbyggnadsprocessen gör att äldre detaljplaner kan komma att upphöra och föranleda en översyn över hur kommunerna vill att deras mark- och vattenanvändning ska vara planlagd.

De regionala och mellankommunala perspektiven Någon kommun har nämnt det och Länsstyrelsen kan konstatera att bostadsförsörjningsfrågorna är en del av den regionala utvecklingen och behöver hanteras därefter. Frågan bör få genomslag när Region Dalarna tar fram sin regionala utvecklingsstrategi. Den nationella bostadspolitiken borde regionaliseras. På regional nivå bör det finnas ett underlag som stöttar kommunerna i deras genomförande av bostadspolitiken likväl som kommunernas mål och konstaterande är viktigt för analys på den regionala nivån. Det bör vara aktörerna på regional nivå som skulle kunna initiera och leverera i samverkan med den lokal nivån de regionala mål, planer och program med bäring på bostadsförsörjningen.

Länsstyrelsen skulle kunna arbeta mer proaktivt med de strategiska regionala boendefrågorna och stötta kommunerna i deras framtagande av riktlinjer för bostadsförsörjningen för att medverka dels till att alla kommuner har antagna riktlinjer samtidigt som ett regionalt och mellankommunalt förhållningssätt skulle kunna tas fram genom ett planeringsunderlag på regional nivå. Utifrån pendlingsmönster- och möjligheter, FA-regioner och analys av vilka boenden som skapar obalans regionalt skulle en samverkan kommuner emellan kunna skapa en mer balanserad bostadsmarknad åt varandra och regionalt. En omvärldsbeskrivning kan göras utifrån ett mellankommunalt perspektiv. I riktlinjerna bör det framgå hur den egna bostadsmarknaden förhåller sig till, påverkar och påverkas av situationen i grannkommunerna samt av den delregionala bostads- och arbetsmarknaden i stort. Omvärldsbevakningen som ett regionalt planeringsunderlag skulle kunna genomföras inom ramen för den regionala bostadsmarknadsanalysen. Framtida utmaningar för

48 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Dalarnas bostads- och arbetsmarknad är strategiska frågeställningar om vilka bostäder behöver byggas och vart, i förhållande till var framtidens arbetsplatser kommer att finnas samt pendlingens möjligheter. Lägg där till var de övriga grupper som inte är i arbetsför ålder vill bo? Hur vill de bo och vad tillhandahålls?

Länsstyrelsen skulle kunna verka för erfarenhetsutbyte, diskussion och samråd mellan berörda kommuner. Det ingår även i Länsstyrelsens roll att vara ett metodstöd för kommunerna i arbetet med bostadsfrågorna. Under året har Länsstyrelsen analyserat bostadsmarknaden utifrån kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten och utifrån det skulle Länsstyrelsen kunna verka för att den regionala strategiska utvecklingsstrategin innehöll relevanta bostadspolitiska regionala mål, planer och program samt ta fram relevant planeringsunderlag inför kommunernas riktlinjer.

Enligt bostadsförsörjningslagen ska bland annat regionen ges möjlighet att yttra sig över kommunernas planering av bostadsförsörjningen. Med en utvecklad strategisk regional utveckling för bostadsförsörjningsfrågorna och en diskussion i den regionala transportplanen, kopplingen arbetspendling och boendefrågorna bland annat, skulle dessa regionala inspel kunna vara värdefulla.

Bostadsfrågorna är strategiskt viktiga för en regional hållbar utveckling dels som en förutsättning för ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt, dels som en faktor som påverkar underlaget för regionala satsningar på bland annat såväl kultur som infrastruktur. Arbete med bostadsförsörjning är en del av Agenda 2030. Omvärldsanalys Det förutspås nu med rådande världsläge att en finanskris kan leda till en osäkerhet på bostadsmarknaden. Vid 1990-talets finanskris började oroligheterna på fastighetsmarknaden som i sin tur bland annat påverkade bankerna. Arbetslösheten steg, konsumtionen minskade och hushållens sparande ökade, vilket i sin tur hämmade konsumtionen. Många hushåll drabbades och det genomsnittliga värdet på småhus sjönk med runt 20 %. Pandemin corona kan leda till att det blir en svagare efterfrågan på bostäder som går över till lägre priser på bostadsmarknaden. Situationen nationellt under 1990-talet blev att människor förlorade sina arbeten och måste sälja sina bostäder på en bostadsmarknad som var nedåtgående och skulderna blev kvar.

Lågkonjunktur med arbetslöshet skapar behov av en rörlig och flexibel bostadsmarknad. Hushåll som får lägre inkomst kan behöva byta bostad med lägre kostnad eller till exempel flytta till annan ort i samband med studier eller nytt arbete. En analys av pandemins påverkan på bostadsmarknaden länet kommer i nästa års bostadsmarknadsanalys.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 49 Referenser

Bostadsmarknadsenkäten 2020

Ekonomistyrningsverket Länsstyrelsernas regleringsbrev 2020

Socialstyrelsen, Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär, publicerad på www.socialstyrelsen.se, november 2017

Statistiska centralbyrån (SCB) Statistikdatabasen, Folkmängden den 1 november 2019 efter region, ålder, kön och år, 2019-12-09

Statistiska centralbyrån (SCB) Statistikdatabasen, Folkmängden i riket, län och kommuner 31 december 2019 och befolkningsändringar 2019, 2020-02-20

Statistiska centralbyrån (SCB) Statistikdatabasen, Boende byggande och bebyggelse, Nybyggnad av bostäder, 2019.

Tillväxtverket (regional utveckling, länsuppdelad statistik, 2020-06-01)

www.ekonomifakta.se (2020-06-04)

50 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Bilaga 1

Länet 287 966 Avesta 23 178 Borlänge 52 590 Falun 59 406 Gagnef 10 304 Hedemora 15 491 Leksand 15 807 Ludvika 26 898 Malung-Sälen 10 138

Mora 20 470 Orsa 6 911 Rättvik 10 950

Smedjebacken 10 894 Säter 11 093 Vansbro 6 805 Älvdalen 7 031 Tabell med antal invånare per kommun den 31 december 2019.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 51 Bilaga 2

Åldersfördelning i länet fördelat på kommun. Källa: SCB.

52 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • Bilaga 3

Kommun Kommuntal Avesta 0 Borlänge 0 Falun 80 Gagnef 20 Hedemora 0 Leksand 17 Ludvika 0 Malung-Sälen 20 Mora 33 Orsa 1 Rättvik 17 Smedjebacken 12 Säter 17 Vansbro 4 Älvdalen 10

Länstal 231 Kommuntal för anvisade nyanlända personer i länet 2019.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 • 53 Bilaga 4

Särskilt boende Korttidsboende Avesta 217 20 Borlänge 413 26 Falun 548 31 Gagnef 110 0 Hedemora 134 10 Leksand 179 35 Ludvika 339 12 Malung-Sälen 50 20 Mora 228 16 Orsa 86 uppgift saknas Rättvik uppgift saknas uppgift saknas Smedjebacken 102 15 Säter 106 12 Vansbro uppgift saknas 15 Älvdalen 89 8 Totalt 2601 220 Antal bostäder i särskilda boenden respektive korttidsboenden för äldre per kommun i länet.

54 • Länsstyrelsen i Dalarnas län 2020 •