Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26

SIUNNERSUUT | FORSLAG Nuugaatsiaq

Imai Indhold

Tikilluarit ...... 5 Velkommen ...... 5

Takorluukkat aamma pingaarnertut iluseq ..9 Vision og hovedstruktur ...... 9 Killiffi up allaaserinera ...... 12 Statusbeskrivelse ...... 12 Anguniakkat ...... 20 Målsætninger ...... 20 Sammivilersuutit pingaarnerit ...... 40 Overordnet hovedstruktur ...... 40

Nunaminertanik agguaassisarneq ...... 65 Arealtildelinger...... 65

Illoqarfi it nunaqarfi illu pilersaarutaat ...... 81 By- og bygdeplaner ...... 81 Aalajangersakkat nalinginnaasut ...... 82 Generelle bestemmelser ...... 82

Asi ...... 97 Det åbne land ...... 97

Uummannaq ...... 111 Uummannaq ...... 111 Ikerasak ...... 125 Ikerasak ...... 125 Illorsuit ...... 131 Illorsuit ...... 131 Niaqornat ...... 135 Niaqornat ...... 135 Nuugaatsiaq ...... 141 Nuugaatsiaq ...... 141 Qaarsut ...... 147 Qaarsut ...... 147 Saattut ...... 153 Saattut ...... 153 Ukkusissat ...... 157 Ukkusissat ...... 157

ILANNGUSSAQ 1 BILAG 1 Illoqarfi nni nunaqarfi nnilu nunaminertat Delområder for byer og bygder

ILANNGUSSAQ 2 BILAG 2 Nunaminertat Asimiittut Delområder for det åbne land

Tikilluarit Velkommen

Kommunalbestyrelsip, Kommuniata kom- Kommunalbestyrelsen har vedtaget et forslag til muneplanissaatut ataatsimoortumik siunnersuusiaq den første samlede kommuneplan for Qaasuitsup siulleq, akuersissutigereernikuuaa. Kommuneplanikkut al- Kommunia. laaserineqarput kommunip, ukiuni tulliuttuni 12-ni 2026-ip tungaanut, ineriartornissaanut takorluukkagut anguniak- Kommuneplanen beskriver vores vision og kagullu. målsætninger for udviklingen af kommunen de næste 12 år, frem til 2026. Kommuneplani tassaavoq Qaasuitsup Kommuniata kom- muneplania siullerpaaq, tassanilu, kommuniusimasut Kommuneplanen er den første kommuneplan for arfi neq pingasut pilersaarutaat, ataatsimoortinneqarput. Qaasuitsup Kommune, og den forener de planer, Imaappoq, pilersaarut manna, suliamik annertoorujus- der var gældende for de 8 tidligere kommuner. suarmik tunuliaqutaqarpoq. Aallaavik ataatsimoortumillu Der ligger således et omfattende arbejde bag tunngavissaq akuersissutigineqarpoq Pilersaarummut su- dette forslag. Afsættet og det fælles udgang- leriaaseq 2010’kkut, tassani kommuni tamakkerlugu takor- spunkt blev vedtaget i Planstrategi 2010, hvor luugaq ataani takuneqarsinnaasoq akuersissutigineqarluni: den følgende vision blev vedtaget for hele kom- munen: Qaasuitsup Kommuniani inunnut, misigisassanut, ineriar- tornernullu assigiinngitsorpassuarnut inissaqarpoq. I Qaasuitsup Kommunia er der plads til mange for- skellige mennesker, oplevelser og udvikling. Inuuniarnernitsinni tunngavigisagut ataqqillugit – pinngorti- taq kusanartorsuaq, pinngortitap pissarititai, kulturi asse- I respekt for vores livsgrundlag den storslåede natur, qanngitsoq – inooriaatsimut nutaamut, ataatsimoorussanut de naturlige ressourcer, den unikke kultur skaber nutaanut, imminut nammattumik nutaaliaasumik ineriar- vi plads til nyt liv, nye fællesskaber, en bæredygtig tornermut, immitsinnullu inissaqartitsisumik pilersitsivugut. moderne udvikling og hinanden.

Takorluukkap oqaasinaaraa: Inuunermut inissaqarpoq. Visionen har sloganet: Plads til at leve.

Maannakkut kommuneplanimut siunnersuut sapaatip Forslaget til kommuneplanen sendes nu i of- akunnerini arfi neq pingasuni tamanut ammasumik tusar- fentlig høring i 8 uger. I den periode kan alle niutigineqartussaanngorlugu nassiunneqarpoq. Piffi ssap borgere, virksomheder, institutioner, foreninger taassuma iluani kikkulluunniit – innuttaasut, suliff eqarfi it, m.fl . fremsætte bemærkninger og ændrings- pisortat sullissivii, peqatigiiffi it allallu – oqaaseqaateqarsin- forslag. Der afholdes en række borgermøder i naallutillu siunnersuutinik saqqummiussaqarsinnaap- off entlighedsperioden, som du kan læse mere put. Tamanut ammasumik tusarniaanerup ingerlanerani om under menupunktet Aktuelt . Efter off ent- innuttaasunik ataatsimiititsinerit arlallit ingerlanneqartus- lighedsfasen kan kommunalbestyrelsen behan- saapput. Tamakkua, annertunerusumik atuarsinnaavatit, dle eventuelle indsigelser og ændringsforslag, og immikkoortumi ”Maannakkut pisut”. Tamanut ammasumik derefter vedtage forslaget endeligt. tusarniaaffi ssaatitaasoq naammassippat, kommunalbes- tyrelsip, oqaaseqaataasimasinnaasut allannguutissatullu siunnersuutit, suliarissavai, tamatumalu kingorna siunner- suut inaarutaasumik akuersissutigalugu.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 5 Kommuneplani sunaava? Hvad er en kommuneplan? Kommunalbestyrelsi kommunimi nunaminertat Kommunalbestyrelsen skal tilvejebringe en plan atorneqarnissaat pillugu pilersaarusiortussaavoq, inatsisil- for arealanvendelsen i kommunen, og lovgivnin- iornikkullu aaliangersarneqarpoq, kommuneplanip immik- gen fastslår, at kommuneplanen skal indeholde koortut sisamat tulliuttut imarissagai: følgende fi re afsnit:

• Kommunip ineriartornissaanut siunniussat, anguniak- • En redegørelse for forudsætninger og mål for kallu, nassuiaataat kommunens udvikling • Kommuni tamakkerlugu, aamma illoqarfi it nunaqarfi il- • En hovedstruktur for hele kommunen samt lu tamakkerlugit, sammivilersuutit pingaarnerit, kiisalu for alle byer, bygder og disponeringen af det asip atorneqarnissaanut aaliangersakkat. åbne land. • Nunaminertat atorneqarnissaannut, sanaartornermut, • Overordnede bestemmelser for arealanven- nunaminertanullu ataasiakkaanut aaliangersakkat delse og bebyggelse i de enkelte delområder pingaarnerit • Bestemmelser for arealtildeling • Nunaminertanik agguaassisarneq pillugu aaliangers- akkat De overordnede bestemmelser kan suppleres med detaljerede bestemmelser for bebyggelse, Aaliangersakkat pingaarnerit ilassuserneqarsinnaapput veje og stier, forsyning, friarealer mv. sanaartorfi nnut, aqqusinernut aqqusineeqqanullu, piler- Kommunalbestyrelsen er forpligtet til at foretage suinermut, nunaminertanut sanaartorfi geqqusaanngitsu- en løbende ajourføring af kommuneplanen, og nut il.il., immikkuualuttunut aaliangersakkanik. hvert fj erde år skal kommunalbestyrelsen tage Kommunalbestyrelsi pisussaavoq kommuneplani ataavar- stilling til, om kommuneplanen skal revideres tumik malinnaavigissallugu, kommunalbestyrelsillu ukiut inden for den kommunale valgperiode. sisamakkaarlugit isummerfi gisassavaaa, kommuneplani kommunimut qinigaaffi up atuuttup iluani allanngortin- neqartariaqarnersoq. Læsevejledning Kommuneplanen er inddelt i 4 afsnit, som menu- Atuarnissaanut ilitsersuut punkterne øverst på siden viser: Kommuneplani immikkortunut sisamanut aggugaavoq, soorlu qulaani imarisaanut takussutissat ersersikaat: Vision og hovedstruktur omfatter hele kom- munen under ét. Her kan du også fi nde en rede- Takorluugaq aamma sammivilersuutit pingarnerit gørelse for forholdet til anden planlægning og en kommunimut tamarmut sammisuupput. Tassani takusin- statusbeskrivelse, der beskriver udviklingen de naavatit pilersaarummut allamut attuumassuteqarto- seneste år. qarneranut nassuiaat, aamma killiffi up allaaserineqarnera, ukiuni kingullerni ineriartorsimanermik oqaluttuartoq. By- og bygdeplaner indeholder en beskrivelse af kommunens 40 bosteder i forhold til befolkn- Illoqarfi nnut nunaqarfi nnullu pilersaarutit imaraat, ing og boliger, erhverv, infrastruktur og forsyning, kommunimi inoqarfi it 40-sut allaaserineri, innuttaasu- off entlig og privat service samt kultur og fritid. nut, illoqarnermut, inuussutissarsiutinut, angallannermi Der beskrives mål for udviklingen af hvert bosted. periarfi ssanut pilersuinermullu, pisortat namminersor- By- og bygdeplanerne indeholder både generelle tullu sullissinerannut, kiisalu kulturimut sunngiffi mmullu, og detaljerede bestemmelser for bostedernes tunngatillugu. Inoqarfi nni tamani anguniakkat ineriar- delområder, dvs. erhvervs- og boligområder, tornerlu allaaserineqarput. Illoqarfi nnut nunaqarfi nnullu centerområder og områder til off entlige formål pilersaarutit imaraat aaliangersakkat pingaarnerit, aamma mm. Bestemmelserne kan vedrøre anvendelse, inoqarfi nni nunaminertanut immikkuualuttunut aalianger- bebyggelsesforhold, veje og stier osv. Bevarings- sakkat, taakkuuppullu nunaminertat inuussutissarsiorner- værdige bygninger og bevaringsområder ud- mut illuliornermullu atugassat, nunaminertat qitiusoqarfi it, peges også. nunaminertat pisortat sulineranni atugassat allallu. Aal- iangersakkat atuinissamut, sanaartornermi pissutsinut, Det åbne land omfatter områder uden for byer aqqusinernut aqqusinneeqqanullu il.il., tunngasuusin- og bygder. Disse områder er inddelt i 5 forskellige naapput. Aammattaaq illut nunaminertallu eriagisariallit typer og der fastsættes generelle bestemmelser toqqartorneqarput for de enkelte områder.

6 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Asi tassaavoq nunaminertat illoqarfi it nunaqarfi illu av- Arealtildeling fastsætter regler for tildeling af ataanniittut. Nunaminertat tamakkua assigiinngitsunut tal- arealer på baggrund af den overordnede plan- limanut immikkoortiterneqarput, immikkoortullu ataasiak- lægning. kaat tamanut atuuttunik aaliangersaavigineqarlutik.

Nunaminertanik agguaassineq, pingaarnertut piler- saarusiaq tunngavigalugu nunaminertanik agguaassiner- Retsvirkninger mut malittarisassanik, aaliangersagartaqarpoq. Midlertidige retsvirkninger Inatsisitigut sunniutit Når et forslag til en kommuneplan eller et kom- muneplantillæg er off entliggjort, må arealer, Inatsisitigut sunniutaagallartut bygninger og anlæg, der er omfattet af forslaget, Kommuneplani imaluunniit kommuneplanimut ilassut ikke bebygges eller i øvrigt udnyttes på en måde, tamanut ammasumik saqqiunneqarpat, taava nunamin- der skaber risiko for en foregribelse af den en- ertat, illuliat sanaartukkallu, siunnersuummi ilaasut, delige kommuneplans eller kommuneplantillægs sanaartorneqaratilluunnit allatut atorneqassanngillat, indhold. kommuneplanip imaluunniit kommuneplanimut ilassutip inaarutaasumik imarisassaanut sunniuteqarsinnaanerat Såfremt der efter udløbet af fristen for fremsæt- ulorianaateqarpat. telse af bemærkninger og ændringsforslag, jf. § 23, stk. 3 i Planloven, ikke er indkommet rettidige Oqaaseqaateqarnissamut, allannguutissanilluunnit siun- indsigelser, kan kommunalbestyrelsen tillade, at nersuuteqarnissamut, piffi ssaliussap naanerani, takuuk et areal, der er omfattet af kommuneplanforsla- Pilersaarusiornermut inatsimmi § 23, imm. 3, piffi ssaq get eller forslaget til kommuneplantillæg, bebyg- eqqorlugu naammagittaalliuutinik takkuttoqarsimann- ges eller i øvrigt udnyttes i overensstemmelse gippat, kommunalbestyrelsip akuerisinnaavaa, nunamin- med kommuneplanen eller kommuneplantillæg- ertaq, kommuneplanimut siunnersuummi imaluunniit get. kommuneplanimut ilassutissatut siunnersuummi ilaatin- neqartoq sanaartorfi gineqarsinnaasoq, imaluunnit allatut Ovenstående bestemmelserne fi nder anvendelse atorneqarsinnaasoq, kommuneplanimut imaluunnit kom- indtil kommuneplanforslaget eller forslaget til muneplanimut ilassummut naapertuuttumik. kommuneplantillæg er off entligt bekendtgjort, jf. § 25, dog højst 1 år regnet fra forslagets frem- Aaliangersakkat qulaaniittut kommuneplanimut siun- læggelse. nersuutip imaluunnit kommuneplanimut ilassutissatut siunnersuutip, tamanut ammasumik saqqummiunneqarn- issaata tungaanut atuupput, takuuk § 25, taamaattorli Retsvirkninger sivisunerpaamik ukiumi ataatsimi, siunnersuutip nassiun- Når der er foretaget off entlig bekendtgørelse af neqarfi a aallartiffi galugu. den endelige vedtagelse af en kommuneplan eller et kommuneplantillæg, må der ikke retligt Inatsisitigut sunniutit eller faktisk etableres forhold i strid med kom- Kommuneplanip imaluunniit kommuneplanimut ilassutip muneplanens bestemmelsesdel. inaarutaasumik aaliangiiffi gineqarnera pisortatigoortumik nalunaarutigineqareerpat, pissutsinik, inatsisitigoortitanik Kommunalbestyrelsen skal virke for kommune- imaluunnit iliutsinik tigussaasunik kommuneplanip aal- planens gennemførelse, herunder ved tildeling iangersagartaanut akerliusunik, ingerlatsisoqassanngilaq. af arealer, jf. kapitel 8 i Inatsisartutlov nr. 17 af 17. november 2010 om planlægning og arealanven- Kommunalbestyrelsi kommuneplanip atortinneqarnis- delse. saanik suliaqassaaq, matumani nunaminertanik agguaass- inermut tunngasunik, takuuk Pilersaarusiorneq aamma Kommuneplanens bestemmelsesdel, jf. § 14, stk. nunaminertat atorneqartarnerat pillugit Inatsisartut inatsi- 2, nr. 3, og § 14, stk. 3 Planloven, er retlig bin- saat nr. 17, 17. november 2010-imeersumi kapitali 8. dende for den til enhver tid værende ejer af en ejendom eller bruger af et areal. Kommuneplanip aaliangersagartaanii immikkortoq, takuuk Pilersaarusiornermut inatsimmi § 14, imm. 2, nr. 3, Kommunalbestyrelsen kan nedlægge forbud aamma § 14, imm. 3, qaqugukkulluunniit, illumik piginnit- mod, at der etableres forhold, som kan hindres tumut imaluunnit nunaminertamik atuisuusumut, inatsisi- ved tilvejebringelse af bestemmelser for et tigut pituttuisuupput. delområde efter § 14, stk. 2, nr. 3 og § 14, stk. 3 i

SIUNNERSUUT | FORSLAG 7 planloven. Kommunalbestyrelsi inerteqqummik aaliangersaasinnaa- voq, pissutsinik pilersitsisoqassanngitsoq, nunaminertat Forbuddet kan nedlægges for et tidsrum af indtil aaliangersagartaat malillugit unitsinneqarsinnaasunik, 1 år og kun én gang. Forbuddet skal off entligt pilersaarusiornermut inatsimmi § 14, imm. 2, nr.3 aamma § bekendtgøres. 14, imm. 3 malillugit. Naalakkersuisut kan efter forhandling med Inerteqqut, ukiumi ilivitsumi atorunnaarsinneqarallarsin- kommunalbestyrelsen fastsætte tidsfrister for naavoq, ataasiaannarlunili. Inerteqqut tamanut ammasu- gennemførelsen af kommuneplanlægningen. mik nalunaarutigineqassaaq.

Naalakkersuisut, kommunalbestyrelsi isumaqatiginia- reerlugu, kommuneplanip suliarineqarneranut piffi ssalius- sanik aaliangersaasinnaavoq.

8 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Takorluukkat aamma Vision og hovedstruk- pingaarnertut iluseq tur Kommuneplanip immikkoortuata matuma imarai, silar- Denne del af kommuneplanen omfatter en suarmi kommunit annersaata pilersaarusiorfi ginerani beskrivelse af de vigtigste forudsætninger for toqqammavissat pingaarnerpaat ilaata allaaserinera, mak- planlægningen i verdens største kommune, kuninnga imaqartoq: herunder:

• Pilersaarummut nassuiaat, pilersaarutit allat al- • En planredegørelse, der beskriver forholdet laaserinerannut tunngassutilik – matumani nuna til anden planlægning – herunder plan- tamakkerlugu pilersaarusiornermut, aningaasaqarneq lægningsmæssige forhold på nationalt plan, pillugu pilersaarusiamut kiisalu, pilersaarup kinguller- økonomisk planlægning og kommunens mik allanngortinneraniit, kommunip pilersaarutaanut planlægning (lokalplaner, kommuneplantil- (sumiiffi it ataasiakkaat pilersaarusiorfi gineri, kom- læg mv.) siden seneste planrevision. muneplanimut ilassutit il.il.), tunngasortai. • En statusbeskrivelse af udviklingen inden • Qulequttat pingaarutillit soorlu makkua, innuttaasut, for vigtige temaer som befolkning, bosæt- inoqarfi it, inuussutissarsiutit, sanaartornerup il.il., ineri- ning, erhverv, byggeri mv. artorneri pillugit killiffi it allaaserineri. • En overordnet vision, der angiver retningen • Takorluugaq pingaarneq, Qaasuitsup Kommuniata for udviklingen i Qaasuitsup Kommunia ineriartornissaani siunnerfi mmik tikkuussisoq. • Kommunalbestyrelsens konkrete målsæt- • Kommunalbestyrelsip, Qaasuitsup Kommuniata ineri- ninger for udviklingen og arealanvendelsen i artornissaanut nunaminertallu atorneqarnissaannut, Qaasuitsup Kommunia. piviusorsiortumik anguniagai

Takorluugaq Vision Inuunermut inissaqarneq … Plads til at leve … Pilersaarutip aallarnisaataata ilaatut suliarineqarpoq Som en del af den indledende planproces er der pilersaarummut suleriaaseq – Suleriaaseq 2020 – tassani udarbejdet en planstrategi – Strategi 2020 - der ilaatigut allaaserineqarput kommunip ineriartornissaanut beskriver såvel den overordnede kurs for kom- sammivik pingaarneq, taamaatullu suliamut sammisumik munens fremtidige udvikling, som helt konkrete suliniutit aaliangersimalluinnartut. og handlingsorienterede indsatser.

Suleriaaseq 2020-mi takorluugaq imatut nipeqarpoq: Visionen i Strategi 2020 lyder:

Qaasuitsup Kommuniani inunnut, misigisassanut, ineriar- I Qaasuitsup Kommunia er der plads til mange for- tornernullu assigiinngitsorpassuarnut inissaqarpo. Inuunit- skellige mennesker, oplevelser og udvikling. I respekt sinni tunngavigut – pinngortitaq kusanartorsuaq, pisuus- for vores livsgrundlag – den storslåede natur, de sutsit pinngortitamiittut kulturilu immikkuullarilluinnartoq naturlige ressourcer og den unikke kultur – skaber ataqqillugit – inuusaatsimut nutaamut, ataatsimoorutinut vi plads til nyt liv, nye fællesskaber, en bæredygtig nutaanut, ineriartornermut nutaaliaasumut imminut nam- moderne udvikling og – ikke mindst – hinanden. mattumut, aamma – minnerunngitsumillu – tamatsinnut inissamik nutaamik pilersitsivugut. I verdens største kommune er der god plads til alt dette og dermed plads til det gode liv. Silarsuarmi kommunit annersaanni tamakkununnga inis- Qaasuitsup Kommunia er således en rummelig saqarluarpoq taamaalillunilu inuunerinnissamut inissaqar- kommune – både på et fysisk men også et luni. Imaappoq Qaasuitsup Kommunia kommuniuvoq menneskeligt plan. Visionen er den røde tråd inissaqarluartoq – piviusumik aammali inuppalaartumik. i udviklingen af vores kommune og dét som Takorluugaq tassaavoq kommunitta ineriartornerani tu- andre kommunale politikker og indsatser skal naartassaq, tassaallunilu kommunimi politikkimik suliallat sigte mod, herunder kommuneplanen. Visionen allat suliniutaasullu siunnerfi ssaat, pineqartoq tassa kom- handler grundlæggende om, hvad Qaasuitsup muneplani. Takorluukkap tunngavimmigut imarai, suut Kommunia skal leve af og prioritere i fremtiden Qaasuitsup Kommuniata nappassutigissanerai siunissa- og hvordan man kan bedst muligt kan forene milu pingaartillugit, qanorlu iliorluni nukiit kommunimiit- kommunens kræfter – også i den fysiske plan- tut pitsaanerpaamik kattutsinneqarsinnaanersut – aamma lægning.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 9 piviusumik pilersaarusiornermi. 4 kerneværdier … Pingaartillugit naleqartitat sisamat ... Visionen bygger på fi re værdier, der kendetegner Takorluugaq pingaartitanik sisamaasunik toqqammaveqar- det særlige ved Qaasuitsup Kommunia: poq, Qaasuitsup Kommuniata immikkuullarissusianut ilisarnaataasunik: • Fællesskab • Læring • Ataatsimuussuseq • Mangfoldighed • Ilikkagaqarneq • Gæstfrihed • Amerlassuseq • Tikiffi kkuminartuuneq Fællesskab er en del af vores kulturelle identitet. Det er igennem fællesskab, at vi får tryghed og Ataatsimuussuseq kulturikkut kinaassutsitta ilagaa. Tassami motiveres til at tage ansvar. ataatsimoornitsigut, toqqissisarpugut, akisussaasutsimillu tigusinissatsinnut piumassusinittarluta. Det er fællesskab, når

Ataatsimoorneruvoq, imaattoqaraangat • alle tager aktivt del i samfundet • vi er engagerede og tager ansvar • kikkut tamarmik inuiaqatigiinni pimoorullugu • vi løfter i fl ok peqataagaangata • tamatta suleqataagaangatta akisussaassutsimillu Der skal være fokus på læring, for at kunne drage tigusilluta nytte af de mange muligheder fremtiden vil • ataatsimoorluta kivitseqatigiikkaangatta bringe. Uddannelse og viden er en vigtig nøgle til en langtidssikret udvikling af kommunen. Ilikkagaqarneq pingaartinneqassaaq, siunissami periarfi s- sarpassuit pilersinneqartussat iluaqutigineqassappata. Læring er, når Ilinniagaqarneq ilisimasaqarnerlu tassaavoq kommunip ungasissumut qulakkeerinnilluni ineriartornissaanut mat- • vi er åbne, nysgerrige og har lyst til at lære uersaat pingaarutilik. nyt • vi gør brug af menneskers viden Ilikkagaqartoqartarpoq, imaattoqaraangat • vi sikrer, at viden om vores kultur overleveres fra generation til generation • ammasuugaangatta, alapernaalluta nutaanillu ilinni- arusussuseqarluta Nordvestgrønlands styrke ligger i mangfol- • inuit ilisimasaat atoraangatsigit digheden - vores enestående natur, årstidernes • paasigaangatsigu, kulturittigut ilisimalersimasagut skiften, de naturlige ressourcer, oplevelsesmu- kinguaariinniit kinguariinnut ingerlateqqinneqartartut lighederne, de levende kultursamfund. Den skal vi bevare og fastholde i fremtiden. Kalaallit-Nunaata kitaata nukittoqutaa amerlas- sutsimiippoq - pinngortitami immikkuullarissumi, ukiup Mangfoldighed er, når nikerarnerini, nunap pissarititaani, misigisassarpassuarni, inuiaqatigiinni kulturikkut pikialaartuni. Tamanna siunis- • der er plads til forskellighed sami paaralugulu attatinnassavarput. • livet kan have mange udtryk • vi værner om forskellighederne og særpræ- Amerlassuseq pisarpoq, imaattoqaraangat gene rundt om i vores kommune

• assigiinngissutsinut inissaqarneq Ved at fokusere på gæstfrihed kan vi bygge videre • inuuneq assigiinngitsorpassuarnik isikkoqarsinnaatil- på den traditionelle nordvestgrønlandske ven- lugu lighed, varme og åbenhed. • kommunitsinni sumi tamaani assigiinngissutsit immik- kuullarissutsillu erligaagut Det er gæstfrihed, når

Tikiffi kkuminartuuneq pingaartillugu, avannaamiut qan- • alle føler sig velkomne gaaniilli inussiarnernerat, kialaarnerat ammasuunerallu • nyankomne ses som en ressource alliartortissavarput. • Qaasuitsup Kommunia er en attraktiv at bosætte sig i

10 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Tikiffi kkuminarneq pisarpoq, imaattoqaraangat Kerneværdierne er vores styrke og med dem skal • kikkut tamarmik tikilluaqqusaasutut misigigaangata vi både sikre og udvikle fremtidens kommune. • tikerlaat atorfi ssaqartinneqartutut isigineqaraangata Til dette er kommuneplanen og arealadministra- • Qaasuitsup Kommunia najugaqarfi gilissallugu ornigi- tionen helt centrale værktøjer. nartuuvoq

Pingaartillugit naleqartitat tassaapput nukittoqutigut, taakkualu atorlugit kommunip siunissaa qulakkeerlugulu ineriartortissavarput. Tamatumunnga, kommuneplani nunaminertanullu allattoqarfi k, tassaapput qitiullutik sak- kussat.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 11 Killiffi up allaaserinera Statusbeskrivelse

Killiffi up allaaserinerani nassuiarneqarput qitiusumik I statusbeskrivelsen redegøres for de over- paasissutissat pingaarnerit, Qaasuitsup Kommuniata ordnede centrale oplysninger om de faktiske ineriartornerani pissusiviusunut pissutsinullu atuutileqqa- forhold samt udviklingstendenser i Qaasuitsup jaasartunut tunngasut, matumani inuttaasunut ineqarni- Kommunia, herunder befolknings- og boligmæs- arnermullu tunngasut, nuuttarnerit ilusaat, inussutissar- sige forhold, fl yttemønstre, erhvervs- og uddan- siornernermi ilinniartitaanermilu pissutsit kiisalu inunnik nelsesforhold samt sociale og indkomstmæssige isumaginninnermi isertitaqarnernullu tunngatillugu forhold. pissutsit.

Innuttaasut ineriartornerat Befolkningsudvikling Innuttaasut Befolkning Kalaallit-Nunaata inuisa pingajorarterutingajaat Qaasuit- Knap en tredjedel af Grønlands befolkning bor sup Kommuniani najugaqarput. Ulloq 1.1.2013 kommunip i Qaasuitsup Kommunia. Den 1.1.2013 boede illoqarfi ini nunaqarfi inilu najugaqarput inuit 17.498-t. In- 17.498 personer i kommunens byer og bygder. nuttaqassuseq 2012-mi 1 %-mik appariarpoq (inuit 189-t). Indbyggertallet faldt med 1 % i 2012 (189 per- Innuttaqassuseq 2003-miit ataatsimut isigalugu 7 %-mik soner). Siden 2003 er indbyggertallet samlet appariarsimavoq. Appariaat inoqarfi mmi sorlermi naju- set faldet med 7 %. Faldet er forskelligt alt efter gaqarneq apeqqutaatillugu assigiinngiiaarppoq, illoqarfi illi bosted, men i byerne under ét er befolkningstal- ataatsimut isigalugit appariaat 4 %-uvoq, nunaqarfi nnili let faldet med godt 4 %, mens det i bygderne appariaat 15 %-ngajaalluni. Siusinnerusukkut inunngorar- faldt med knapt 15 %. Tidligere har en høj fød- tut amerlassusaasa nunaqarfi it innuttaqassusiat allanngu- selsrate stabiliseret bygdebefolkningen, men den jaatsissimavaa, maannakkulli tassa appariartulersimavoq. er nu faldende.

Piffi ssami tamatumani Kalaallit-Nunaat tamakkerluni På samme tidspunkt boede der 56.370 personer 56.370-nik inoqarpoq. Nuna tamakkerlugu agguaqatigi- i Grønland som helhed. På landsplan er befolkn- isillugu 2012-mi 0,7 %-mik appariaateqarsimavoq (inuit ingstallet gennemsnitligt faldet lidt mindre - 0,7 379-t). % i 2012 (379 personer).

Ukiuni kingullerni tallimani (2008-2013) inoqarfi it pingasut De seneste fem år (2008-2013) har 3 bosteder – (imaappoq illoqarfi it nunaqarfi illu) – innuttaqassutsi- (dvs. både byer og bygder) oplevet en stig-ning mikkut qaff ariaateqartoqarnera misigisimavaat, inoqarfi it i befolkningstallet, 4 bosteder har haft faldende sisamat innuttaqassusiat appariartuaarsimavoq taavalu befolkningstal og 17 bosteder et stærkt faldende inoqarfi it 17-t inuttaqassusiat annertuumik appariaateqar- befolkningstal. Befolkningstallet i resten af bost- simalluni. Inoqarfi it sinnerini piffi ssami tassani innuttaqas- ederne (15) har været uændret i perioden. suseq allannguuteqarsimanngilaq. Set i forhold til kommunens 8 lokalområder, er Kommunip immikkortuinut 8-nut tunngatillugu qiviar- det kun -området, der har haft befolkn- aanni, Ilulissat kisimik, 2000-miit innuttaqassutsimigut ingstilvækst siden år 2000, mens - qaff ariaateqarsimapput, Upernaviup eqqaa allannguute- området har været uændret. De øvrige 6 områder qarsimanngitsoq. Qaasuitsup Kommuniani nunap immik- i Qaasuitsup Kommunia har haft befolkningstil- koortuisa sinneri 6-t innuttaqassutsimikkut appariaateqar- bagegang. I 2012 var det imidlertid Upernavik simapput. Taamaakkaluartorli 2012-mi illoqarfi it Upernavik by, der sammen med oplevede den største Nuullu innuttaqassutsimikkut qaff ariarfi unerpaasimapput. stigning i indbyggertallet.

Kalaallit-Nunaat ataatsimut isigalugu innuttaasut amer- Befolkningsprognosen (2014-2026) for Grønland lussusissaannut missingersuutip (2014-2026) ilaatigut som helhed viser bl.a., at det primært er byerne, takutippaa, pingaartumik illoqarfi it, amerleriaateqarfi gi- der vil opleve en tilvækst - især i Midtgrønland og neqarumaartut – annermik Kalaallit-Nunaata qeqqani, Diskoregionen. Qeqertarsuullu Tunuani.

12 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Suiaassutsinut ukiunullu agguaanneri Kønsfordeling og aldersgrupper Kalaallit-Nunaata sinneranitulli, kommunimi angutit Som i resten af Grønland, er der en overvægt af amerlanerupput agguaqatigiisitsinermi angutit 52,5 %-up- mænd i kommunen med en fordeling på 52,5 % put arnat 47,5 %-ullutik. Pingaartumik nunaqarfi nni arnat mænd og 47,5 % kvinder. Det er især i bygderne, ikipput. at der er en lav andel kvinder.

Kommunip innuttaasa sisamararterutaat sinnerlugit 16-nit Over en fj erdedel af kommunens indbyggere er inorlugit ukioqarput taamallillutillu atuartuullutik. 66 %-t under 16 år og dermed i den skolesøgende alder. 17-64-nut ukioqarput, 8 %-t sinnillit 65-t sinnerlugit ukio- qarlutik.

Kommunimi ukiunut agguataarsimaneq ataatsimut isi- 66 % er i alderen 17-64 år, mens godt 8 % er over galugu Kalaallit-Nunaata sinnerani agguataarsimanernut 65 år. naapertuutikannerpoq, taamaattorli ukiuni kingullerni 10-ni innuttaasut sulisinnaassusillit ukioqqortunerulersi- Aldersfordelingen i kommunen svarer nogen- mallutik aammattaaq 65-t sinnerlugit ukiullit amerleriarsi- lunde til den generelle fordeling i resten af mapput. Innuttaasut amerlassusissaannut missingersuut Grønland, men de seneste 10 år er befolkningen najoqqutarissagaanni ukiuni aggersuni utoqqaat amerliar- i den erhvervsaktive alder blevet ældre og der er tussapput. blevet fl ere over 65 år. Ifølge befolkningsprog- nosen vil gruppen af ældre vokse yderligere i de kommende år.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 13 Innuttaasut ukioqassutsinut agguataarsimaneri imatut Befolkningens fordeling i aldersgrupper er som isikkoqarput: følger:

• 0-5 ukiullit: Qaasuitsup Kommunia 8,6 %, nuna tamak- • 0-5 årige: Qaasuitsup Kommunia 8,6 %, hele kerlugu 8,6 % landet 8,6 % • 6-16 ukiullit: Qaasuitsup Kommunia 17 %-ngajaat, • 6-16 årige: Qaasuitsup Kommunia knap 17 %, nuna tamakkerlugu 16 % • hele landet knap 16 % • 17-64 ukiullit: Qaasuitsup Kommunia 66 %, nuna tam- • 17-64 årige: Qaasuitsup Kommunia 66 %, akkerlugu 68 % hele landet 68 % • 65-99 ukiullit: Qaasuitsup Kommunia 8,4 %, nuna tam- • 65-99 årige: Qaasuitsup Kommunia 8,4 %, akkerlugu 7,4 % hele landet 7,4 %

Inissiat inoqarfi illu Bolig og bosætning Inissiat Bolig Ulloq 1.1.2010 Qaasuitsup Kommuniani inissiat 6.072-up- Pr. 1.1.2010 var der 6.072 boliger i Qaasuitsup put. Inissiat sisamararterutingajaat Namminersorlutik Kommunia. Selvstyret ejer omtrent en fj erdedel Oqartussanit pigineqarput. af boligerne.

• Inissiat 71 %-ii illoqarfi nniipput, 2010-mi agguaqatigi- • 71 % af boligerne ligger i byerne, hvor den isillugu inissiami ataatsimi inuit 2,3-2,7 najugaqarput. gennemsnitlige husstandsstørrelse i 2010 Nuna tamakkerlugu agguaqatigiisitsineq 2,4-voq. var 2,3-2,7 personer pr. bolig. Landsgennem- • Inissiat 29 %-ii nunaqarfi nniipput, 2010-mi inissiami snittet ligger på 2,4. ataatsimi inuit 1,1-3,4 najugaqarput. Nuna tamakkerlu- • 29 % af boligerne ligger i bygderne, hvor gu agguaqatigiisitsineq 2,3-voq. der boede 1,1-3,4 personer pr. bolig (2010). Landsgennemsnittet ligger på 2,3. Ukiuni kingullerni inoqutigiit ikiliartorsimapput – pingaar- tumik nunaqarfi nni – kisitsisilli takutippaat, illoqarfi nni nu- Husstandene er blevet mindre de senere år - især naqarfi nnilu 39-ini inoqutigiit amerlassusaat annertoqisoq. i bygderne - men som tallene viser, er der et stort spænd i husstandsstørrelsen blandt de 39 byer Inigisat amerlanersaat tassaapput ilaqutariit illui inissiallu og bygder. quleriit – katillugit 88,5 %-t. Inissiat 7 %-erluinnanga-jaat ilinniartunut inissiaapput, inissiat 4 %-ii tassaallutik uto- Boligerne udgøres hovedsageligt af enfamilie- qqaat illui. huse og etageboliger – i alt 88,5 %. Godt 7 % af boligerne er kollegieværelser, mens 4 % er Qaasuitsup Kommuniani inoqarfi mmiit inoqarfi mmut boliger i alderdomshjem. ineqarnermi pissutsit assigiinngisitaarnerat atuuppoq, pingaartumillu nunaqarfi nni pilersuinerup pitsaassusia For Qaasuitsup Kommunia gælder, at boligfor- appasippoq, amerlasuunilu ineqarniarneq, silataasigut holdene varierer meget fra bosted til bosted. aserfallataaliinermut tunngatillugu, tusiappoq. Især er forsyningsstandarden lav i bygderne, og boligmassen halter mange steder i forhold til den udvendige vedligeholdelse.

14 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Inoqarfi it Bosætning Qaasuitsup Kommuniata – nunarsuarmi kommunit angin- Qaasuitsup Kommunia er – som verdens største ersaattut – ilisarnaatigaa inoqarfi ppassuaqarnini – katillu- kommune - kendetegnet ved mange bosteder – i git: illoqarfi it 8-t nunaqarfi illu 31-t. Ilami Kalaallit-Nunaanni alt 8 byer og 31 bygder. Faktisk ligger mere end nunaqarfi it tamakkeraanni aff aat sinnerlugit Qaasuitsup halvdelen af det samlede antal bygder i Grønland Kommunianiipput. Kommunip innuttai amerliartuinnartut i Qaasuitsup Kommunia. En stigende andel af illoqarfi it arfi neq pingasuusut ilaanni ataatsimi nunas- kommunens befolkning er bosat i én af de otte siortorput. Ulloq 1.1.2013 innuttaasut 76 %-ii illoqarfi mmi byer. Pr. 1.1.2013 boede 76 % af indbyggerne i en ataatsimi najugaqarput, nuna tamakkerlugu agguaqatigi- by, mens det for landet som gennemsnit gælder, isitsinermi 85 %-t illoqarfi nni najugaqartut. Nikingassut at 85 % af befolkningen bor i byer. Afvigelsen qularnanngitsumik nunaqarfi it amerlanerujussuannit hænger sandsynligvis sammen med det store tunngaveqarpoq. antal bygder.

Ukiuni 35-ini kingullerni ileqquungajussimavoq, ino- Tendensen gennem de sidste 35 år har været, at qarfi it (500 sinnerlugit innuttallit) illoqarfi ttut pisinnaati- fl ere bosteder får status af by (over 500 indbyg- taaff eqalertarnerat, nunaqarfi illi (500 ataallugit innuttallit) gere), mens bygderne (under 500 indbyggere) milliartorlutillu ikiliartorlutik. Ukiuni qulikkaani kingullerni bliver mindre og færre. Udviklingen de sidste ingerlaatsip kingunerisimavaa, illoqarfi it siusinnerusuk- årtier har også ført til, at fl ere tidligere betyd- kut pingaruteqarsimagaluartut, soorlu ningsfulde byer, f.eks. Qeqertarsuaq (tidligere (siusinnerusukkut Avannaata aqunneqarnerani pingaarn- hovedsæde for Nordgrønlands administration) ersaasimagaluartoq) Qullissallu (aamaruutissarsiorfi usi- og Qullissat (nedlagt mineby), har mistet betydn- masoq) pingaarutaarussimallutk, naak tamatumanerpiaq ing, alt imens andre byer får en mere fremtræ- illoqarfi it allat pingaaruteqarnerusunik atuuff eqalersimas- dende rolle. Således har der fra nationalt hold de ut. Taamaalilluni nunap aqunneqarfi aniit ukiuni kingullerni senere år været fokus på 4 vækstbyer i Grønland, illoqarfi it sisamat Kalaallit-Nunaanni ineriartorfi ttut pin- hvor Ilulissat er den ene. Det har haft betydning gaartinneqalersimallutik, taakkualu ilagaat Ilulissat. Taman- for den økonomiske prioritering af aktiviteter na aningaasaqarnermi pingaarnersiuinikkut illoqarfi mmi i byen, f.eks. i forhold til anlægsbevillinger, og ingerlatanut sunniuteqarsimavoq, assersuutigalugu giver den gode vækstbetingelser. sanaartugassanut tungatillugu, taamaalillunilu alliartornis- saanut pitsaasumik tunngavissillugu. Som nævnt har en del byer og bygder haft nedgang i indbyggertallet, mens andre har stået Taaneqareersutut illoqarfi it nunaqarfi illu ilaat innuttaqas- stille eller er vokset. Generelt er tendensen, at folk sutsimikkut appariarfi usimapput, ilaalli nikeriarfi usimana- fl ytter fra bygderne til byerne - som det også gør tik alleriarsimallutilluunniit. Ataatsimut isigalugu inuit sig gældende globalt set. Tendensen er ikke helt nunaqarfi nniit illoqarfi nnut nutseriartuaalersimapput så markant i Qaasuitsup Kommunia som mange – soorluttaaq aamma nunarsuup sinnerani taamaattoq. andre steder i Grønland. I perioden 1977-2012 Piartuaarneq, Qaasuitsup Kommuniani Kalaallit-Nunaanni er andelen af byboere i Qaasuitsup Kommunia sumiiffi nni arlaqaqisuni takussaasutut, malunnartiginngi- således steget med 4 % (fra 72 til 76 %). I samme laq. Piffi ssami 1977-2012-mut Qaasuitsup Kommuniani periode er andelen i Kommunia f.eks illoqarfi nni najugallit 4 %-nik amerleriaateqarsimapput steget med 13 %. (72-miit 76 %-mut). Piffi ssami tassanerpiaq assersuutigalu- gu Kommuni Kujallermi qaff ariaat 13 %-uvoq. Kommunens befolkning er især koncentreret om- kring Ilulissat (28 %), (19 %) og Upernavik

SIUNNERSUUT | FORSLAG 15 Kommunip innuttai annermik Ilulissani eqiterussimapput (16 %). I alt bor 63 % af kommunens befolkning i (28 %-t), Aasianni (19 %-t) Upernavimmilu (16 %-t). Kom- de tre distrikter. munip innuttaanit katillugit 63 %-t immikkoortortani taak- kunani pingasuni najugaqarput. Flyttetendenser Antallet af fl ytninger både til og fra Qaasuitsup Nuuttarnerit ilusaat Kommunia samt internt i kommunen er generelt Qaasuitsup Kommunianut tassanngaanniillu kiisalu kom- stigende. De fl este interne fl ytninger sker inden munip iluani nutsernerit amerlassusaat ataatsimut isigalu- for samme by og dernæst byerne imellem. Antal- git amerliartorput. Kommunip iluani nutsernerit amer- let af fl ytninger fra kommunen er lidt højere end lanersaat illoqarfi up iluani pisarput, tulleralugit illoqarfi it antallet af fl ytninger til kommunen, hvilket giver akornanni nutsernerit. Kommunimiit nuuttarnerit, kommu- Qaasuitsup Kommunia en negativ nettotilfl yt- nimut nuuttartuniit amerlanerulaarput, tamatumalu Qaas- ning. I 2012 var der således et fl ytteunderskud på uitsup Kommunia nuuttartut katinneranni annaasaqartip- 199 indbyggere. paa. Taamaalilluni 2012-mi nuuttutigut amigartoorutit tassaapput innuttaasut 199-t.

Antal fl ytninger til området

16 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Den største frafl ytning fra distrikterne i kom- Kommunimi immikkoortortaniit nutsernerit ataatsimut munen sker generelt til Nuuk. Undtaget herfra er isigalugit Nuuk nutserfi unerpaavoq. Taakkununnga , hvor den største frafl ytning sker til ilaanngilaq Kangaatsiaq, tassami tassanngaannit nutsertut og Aasiaat. Fra Uummannaq og Qasi- amerlanersaat Sisimiunut Aasiannullu nuuttarput. Uum- giannguit fl ytter de fleste til Ilulissat eller Nuuk. I mannamiit Qasigiannguanillu nuuttut amerlanersaat er frafl ytningen til Upernavik og Nuuk Ilulissanut Nuummulluunniit nuussimapput. Qaanamiit lige store. Næst efter Nuuk fl ytter de fleste til Upernavimmut nutserneq Nuummut nutsernertulli anner- byerne Ilulissat, Aasiaat og Sisimiut. De fl este nye tutigaaq. Nuup nutserfi gineqarneranut tulliullutik illoqarfi - tilfl yttere til kommunen kommer fra Nuuk og it Ilulissat, Aasiaat Sisimiullu nutserfi unerpaapput. Kom- Sisimiut set over de seneste 10 år. munimut nuuttartut amerlanersaat Nuummeersuullutillu Sisimiuneersuupput, ukiut kingullit qulit isigissagaanni. De fl este fl ytninger fra bygderne sker til nærm- este by og derudover primært til andre bygder Nunaqarfi nniit nutsernerit amerlanersaat illoqarfi mmut i samme distrikt. Flytninger fra by til bygd sker qaninnerpaamut pisarput, taassuma saniatigut nunap fortrinsvist til bygder inden for samme distrikt immikkortortaani nunaqarfi nnut allanut. Illoqarfi nniit som frafl ytningsbyen. nunaqarfi nnut nuunnerit amerlanertigut illoqarfi mmiit nunap immikkoortoqatigisamiit pisarput. Erhverv, uddannelse og indkomst Pr. 1.1.2013 var der 11.574 personer i den erh- Inuussutissarsiutit, ilinniartitaaneq iser- vervsaktive alder mellem 16 og 64 år i Qaa-suit- titallu sup Kommunia. Denne gruppe udførte samlet set 8.100 årsværk, hvilket er en lille nedgang i forhold Ulloq 1.1.2013 Qaasuitsup Kommuniani inuit sulisinnaasut til år 2000, hvor der blev udført 8.400 årsværk. 16-t 64-illu akornani ukiullit 11.574-upput. Taakkua ataat- simut isigalugit ukiumut 8.100 tiimini (naatsorsueriaaseq Fangst og fi skeri spiller en betydelig rolle for årsværk atorlugu) sulisimapput, tamanna ukiumut 2000- kommunens erhvervsliv - især i bygderne - men mut sanilliullugu appariaateqarfi ulaarpoq, taamani ukiu- vigtigheden af disse erhverv er faldende og nye mut 8.400 tiimini sulisoqarsimavoq. erhvervsaktiviteter er på vej til at tage over. Piniarneq aalisarnerlu kommunimi inuussutissarsiorner- Off entlig administration er den dominerende mut annertuumik pingaaruteqarpoq, pingaartumik branche i kommunen, især i byerne, hvor halvdel- nunaqarfi nni, inuussutissarsiutilli taakkua pingaarutaat en af alle årsværk bliver udført. Øvrige servicefag appariartorpoq, inuussutissarsiornermilu ingerlatat nutaat udgør hovedparten af de resterende årsværk, inangiiartorput. mens byggeri, håndværk og industri blot udgør lidt over 10 % af alle årsværk i. Pisortat ingerlatsinerat kommunimi sullivinni annersaavoq, pingaartumik illoqarfi nni, ukiumut tiimit suliffi usut aff aasa Hovedparten af kommunens befolkning har ikke ingerlanneqartarfi gisaanni. Sullissiviit allat ukiumut tiimit gennemført en kompetencegivende uddannelse, suliffi usut sinnerisa annertunersaannik ingerlatsiviupput, og næsten 80 % af befolkningen har afsluttet sanaartorluni, assassorluni tunisassiornermilu ingerlatat folkeskolen uden at læse videre. ukiumut tiimit suliffi usut 10 %-ii sinnilaarlugit ingerlat- siffi usut.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 17 Kommunip innuttaasa amerlanerpaartaat ilinniakkanik 14 % har gennemført en erhvervsuddannelse, og akisussaaffi nnik tigusissutaasinnaasunik naammassinnis- 3 % en videregående erhvervsuddannelse. Min- simanngillat, innuttaasullu 80 %-ingajaat meeqqat atuarfi - dre end 2 % har gennemført en studieforbere- annik naammassinnissimapput ingerlaqqinnatillu. dende uddannelse eller taget suppleringskurser. Cirka 2 % har gennemført en videregående 14 %-it inuussutissarsiummik ilinniagaqarsimapput, 3 %-t akademisk uddannelse. Dette adskiller sig en ingerlaqqiffi usumik ilinniagaqarsimallutik. 2 %-nit ikin- del fra de landsdækkende tal for Grønland, hvor nerusut ilinniarnissamut piareersarfi usumik naammassinn- uddannelsesniveauet generelt er højere end i issimapput, imaluunnit tapiliussamik pikkorissarsimallutik. Qaasuitsup Kommunia. 2 %-t missingi ilinniagartuutut ilinniakkamik naammassin- nissimapput. Tamanna Kalaallit-Nunaanni nuna tamak- Den grønlandske økonomi er kendetegnet ved, kerlugu kisitsisiniit annertungaatsiartumik nikingavoq, at indkomstniveauet pr. indbygger er lavere end ataatsimut isigalugu ilinniarsimassutsip qaff asissusaa i andre relativt velstående lande. Desuden tjener Qaasuitsup Kommunianiit qaff asinneruffi ulluni. indbyggere i bygderne mindre end indbyggere Kalallit-Nunaanni aningaasaqarnerup ilisarnaatigaa, in- i byerne. Den gennemsnitlige skattepligtige nuttaasumut ataatsimut isertitat qaff asissusaasa, nunanit indkomst i bygderne lå på 65.490, mens den i allanit pisuujulaartutut taneqarsinnaasuniit, appasin- byerne lå på 110.594. Selvforsyningen i bygderne nerunerat. Aammattaq nunaqarfi nni innuttaasut illo- er til gengæld større end i byerne. Set i forhold qarfi nni innuttaasuniit isertitakkinnerupput. Nunaqarfi nni til Grønland som helhed vurderes det, at indbyg- agguaqatigiisillugu isertitat akileraarutaasussat 64.490-up- gerne i Qaasuitsup Kommunias bygder har en put, illoqarfi nni 110.594-usut. Akerlianik nunaqarfi nni middel indkomst. Kun en enkelt bygd vurderes at have en decideret lav indkomst.

18 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 imminut pilersorneq illoqarfi nniit annertuneruvoq. Kalaal- I forhold til sociale forhold scorer enkelte bygder lit-Nunaanni pissutsit allaavigalugit ataatsimut naliliissa- meget højt i forhold til ”behovsvurderet hjælp” gaanni, oqaatigineqarsinnaavoq Qaasuitsup Kommuniata og førtidspension. Forsørgerbyrden er generelt nunaqarfi ini innuttaasut akunnattumik isertitaqartut. stor, enten på grund af en høj andel af børn eller Taamaallaat nunaqarfi k ataaseq malunnavissumik appasis- ældre. sumik isertitaqarfi uvoq. Ledigheden i Qaasuitsup Kommunia og Grønland Inunnik isumaginninnermi pissutsit tunngavigalugit er i perioden 2000-2012 steget med hhv. 30 % og nunaqarfi it ataasiakkaat, ”annertussusileriikkamik ikiorsiis- 35 %. Tendensen ses tydeligt i byerne – specielt i sutinut” siusinaartumillu soraarnerussutisianut tunngatil- de lidt mindre byer, hvor antallet af ledige nogle lugu, qaff asissorujussuarmik inissisimapput, ataatsimut steder er mere end fordoblet. Samlet set steg isigalugu pilersuinermi nammatassaq annertuvoq, ilaati- ledigheden i kommunen fra 562 personer i 2008 gut meeraqqortuneq imaluunnit utoqqaat pissutigalugit. til 986 personer i 2012. I 2012 var ledighedspro- centen i Qaasuitsup Kommunia 8,5 (i forhold til Qaasuitsup Kommuniani Kalaallit-Nunaannilu suliffi ssaal- den potentielle arbejdsstyrke). eqineq 2000-2012-mut qaff ariarsimavoq, pineqartunut tunngatillugu 30 %-mik aamma 35 %-mik. Piartuaarneq Tallene dækker over store sæsonudsving, da le- illoqarfi nni ersarippoq – pingaartumik illoqarfi nni min- digheden er størst i vintermånederne og mindst nerusuni, sumiiffi it ilaanni kisitsisit marloriaatinngorsimal- om sommeren. lutik. Kommunimi suliffi ssaaleqineq ataatsimut isigalugu 2008-mi inuit suliffi ssaaleqisut 562-niit 2012-mi 986-nut amerleriarsimapput. 2012-mi Qaasuitsup Kommuniani suliffi ssaaleqinerup procentia 8,5-uvoq (sulisinnaassusillit amerlassusaannut sanilliullugu).

Kisitsisit ukiup qanorilinera apeqqutaatillugu annertooru- jussuarmik nikittarput, tassami suliffi ssaaleqineq ukiup qaammataani annertunerpaasarpoq aasamilu minnerpaal- luni.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 19 Anguniakkat Målsætninger

Takorluuinermiit suliaqarnermut Fra vision til handling Kommunip politikkia suliniutaalu tamakkerlutik takorluuk- Alle kommunens politikker og indsatser skal sigte kap piviusunngortinnissaanut sammissapput, aammalu mod at realisere visionen og afspejle kommunens kommunip pingaartillugit naleqartitaanik sisamaasunik fi re kerneværdier: Fællesskab, Læring, Mangfol- ersersitsissallutik: Ataatsimuussuseq, Ilikkagaqarneq, dighed og Gæstfrihed. Det gælder også for kom- Amerlassuseq aamma Tikiffi kkuminartuuneq. Tamanna muneplanen. aamma kommuneplanimut atuuppoq. Kommuneplanen skal indeholde målsætninger Kommuneplanip imarissavai, anguniakkami ineriartorner- for den fremtidige udvikling og arealanvendelse. mut nunaminertallu atorneqarnissaannut, siunniussat. For hvert indsatsområde er der således opstillet Taamaalilluni suliniuteqarfi it tamakkerlutik siunnerfeqar- en række mål, som kan iværksættes gennem den put, pilersaarusiornerup ingerlanneqalerneratigut aallar- fysiske planlægning. Det er disse mål Kommunal- tinneqartussanik. Kommunalbestyrelsi, siuniussat tamak- bestyrelsen vil arbejde ud fra i planperioden frem kua aallaavigalugit pilersaarusiorfi mmi 2026-p tungaanut, til 2026. sulissaaq. I planstrategien blev der udpeget 10 strategiske Suleriusissatut pilersaarummi, suliniuteqarfi ssatut pin- indsatsområder, med stor betydning for at sikre gaarutillit 10-t toqqarneqarput, Qaasuitsup Kommuniata en gunstig og hensigtsmæssig udvikling af Qaas- pitsaasumik siunnerfi mmullu naapertuuttumik ineriartorn- uitsup Kommunia og som udgør grundlaget for issaata qulakkeernissaanut annertuumik pingaaruteqar- prioriteringer og beslutninger i planperioden: tussat, aammalu pilersaarusiorfi up ingerlanerani pingaarn- ersiuinernut aaliangernernullu toqqammaviusussat. • Erhvervsudvikling • Uddannelse • Inuussutissarsiutinik ineriartortitsineq • Bosætning og gode boliger • Ilinniartitaaneq • Kultur og identitet • Inoqarfi it aamma inigisat pitsaasut • Tryghed og det gode liv • Kulturi kinaassuserlu • Sundhed og forebyggelse • Toqqissisimaneq inuunerinnerlu • Infrastruktur • Peqqissuuneq pinaveersaartitsinerlu • Klima, miljø og natur • Angallannikkut periarfi ssat • Kulturarv • Silap pissusaa, avatangiiseq pinngortitarlu • IT, demokrati og dialog • Siuaasaniit kingornussarsiat • IT, tamat oqartussaaqataanerat oqaloqataanerlu Mange af indsatsområderne har direkte sammen- hæng med den fysiske planlægning, mens andre Suliniuteqarfi ssat ilarpassui pilersaarutip ingerlan- typisk ligger inden for kommunens andre arbejd- neqalerneranut toqqaannartumik attuumassuteqarput, sområder. Det er imidlertid vigtigt at huske, at for ilaali ileqqussamittut kommunip suliniuteqarfi isa allat løse de opgaver og imødekomme de udfordring- iluiniillutik. Taamaattorli eqqaamassallugu pingaaruteqar- er, som Qaasuitsup Kommunia står overfor, er det poq, Qaasuitsup Kommuniata suliassaataasa suliarinissaat nødvendigt at arbejde helhedsorienteret og på unammilligassaasalu sillimaffi ginissaat pillugit, ilivitsuusu- tværs af kommunens forskellige forvaltninger og tut, kommunimilu ingerlatsiviit susassaqarfi ilu assigiinngit- fagområder. sut akimorlugit sulisoqartariaqarnera. Forvaltning af forhold der reguleres af anden Pissutsinik, inatsisiliornernik allanik aqunneqartunik, inger- lovgivning latsineq Qaasuitsup Kommunia udarbejder lovbestemte Qaasuitsup Kommunia qulequttanik assigiinngitsunik, og formålstjenelige regulativer, vedtægter og ilaatigut kommuneplanimut ilanngunneqanngitsunik bekendtgørelser for fl ere forskellige emner, der imalluunnit ilaannakortumik ilannguneqartunik suliaqar- enten ikke indgår i kommuneplanen eller som tarpoq, inatsisitigut, siunertamut tunngatillugu aal- delvist indgår. I begge tilfælde skal disse emner iangersakkatigut, malittarisassatigut nalunaarusiatigullu koordineres med kommuneplanen, især deres

20 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 aaliangersaaffi gineqareersimasunik. Taamannak pisoqartil- fysiske dimension og arealforhold. Ofte omhan- lugu qulequttat tamakkua kommuneplanimut ataqatigiis- dler disse emner det der er mellem husene i vores saarneqartarput, pingaartumik piviusumik annertussusis- byer og bygder. saannut, nunaminertanullu, tunngatillugit. Qulequttat akuttunngitsunik, illoqarfi nni nunaqarfi nnilu, illut akorni- I den kommende planperiode forventes det nut tunngasuusarput. således, at der bl.a. skal udarbejdes:

Taamaattumik pilersaarusiorfi mmi atuutilersussami naat- • En plan for de rekreative områder, som sorsuutigineqarpoq, ilaatigut makkua suliarineqassasut: omfatter, legepladser, grønne og friholdte områder mv. Dette vil ske ved en løbende • Nunaminertanut sunngiffi mmi atorneqartartunut justering af kommuneplanen gennem tillæg. pilersaarut, taakkununnga ilaallutik, pinnguartarfi it, • I forbindelse med udarbejdelse af hunde- qorsooqqinnersat aamma nunaminertat sanaar- vedtægt skal de allerede udlagte hundeom- torfi geqqusaanngitsut, allallu. Tamanna ingerlan- råder, og områder der anvendes til hunde- neqassaaq, kommuneplanip ilassutitigut, ataavartumik hold, implementeres i kommuneplanen, med naleqqussartarneratigut. udlæg af hensigtsmæssige og brugsmæssigt • Qimmeqarnermut malittarisassap suliarineqarneranut forsvarlige områder. atatillugu, nunaminertat qimmilivittut atugassanngor- • I forbindelse med udarbejdelse af regula- tinneqareersimasut, aamma nunaminertat qimmilivi- tiv for bådoplag skal der udpeges arealer i oreersut kommuneplanimut ilanngunneqassapput, eksisterende delområder og udlægges nye nunaminertanik, siunertamut naleqquttunik atussal- delområder, hvor der kan ske oplag af både. lugillu illersorneqarsinnaasunik, atugassiisoqarnerati- • I henhold til bekendtgørelsen om anvendelse gut. af motoriserede befordringsmidler, skal der • Umiatsianik inissiisarnermut maleruaqqusat suliar- i et kommunalt regulativ kan udpege trans- ineqarnerannut atatillugu, nunaminertani pioreersuni, portkorridorer og /eller kørerzoner i det åbne nunaminertanilu nutaani, umiatsianut inissiiffi usin- land, som skal koordineres med beskyttelses- naasunik toqqaasoqassaaq. interesser og særligt følsomme områder. • Angallassissutit motorillit atorneqartarnerat pillugu nalunaarusiap atorneqarneranut tunngatillugu, kom- munimi maleruaqqusakkut, angallannermi ingerlaarfi s- sat aamma/imaluunniit asimi angallavissat killilikkat, eqqissisimatitsinermi soqutigisanut nunaminertanullu malussajasunut, ataqatigiissarneqassapput.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 21 Inuussutissarsiutinik ineriartortitsineq Erhvervsudvikling Inuussutissarsiutit sulisoqarnerullu ataatsimoortin- Et sammenhængende fokus på erhvervsliv og neqarnerat nuna tamakkerlugu, nunap immikkoortuini arbejdsmarked - på både nationalt, regionalt og kommuninilu, aaliangiisuulluinnartumik pingaaruteqarpoq kommunalt niveau - er altafgørende for at sikre kommunit imminut nammattumik, aningaasarsiornikkullu en bæredygtig udvikling af kommunerne mod et patajaattumik inissisimallutik, ineriartornissaat qulak- solidt økonomisk fodfæste. Klimaændringer giver keerneqassappat. både udfordringer og nye muligheder i vores del af Grønland – ændringer som vi skal leve med og Aalisarneq Kalaallit-Nunaanni inuussutissarsiutit pin- af inden for de primære erhverv: Fiskeri, turisme gaarnersaraat – aamma Qaasuitsup Kommuniani. Ukiuni og råstofsektoren. makkunani aalisarnermiit isertitat annertusarneqarnissaat sammineqartorujussuuvoq – minnerunngitsumik qaleral- Fiskeriet er det vigtigste erhverv i Grønland – lit eqqarsaatigalugit – immikkut isiginiarneqarput anin- også i Qaasuitsup Kommunia. I disse år er der gaasarsiornerup aalisagartassanillu piujuaannartitsinissap stort fokus på at øge indtjeningen i fi skeriet - især qulakkeerneqarnissaat. Maannakkorpiaq ineriartorneq, af hellefi sk - med fokus på at sikre både økono- annerusunik nutaaliaasunillu aalisariutinik inerisaanissa- misk og ressourcemæssig bæredygtighed. Den mut sammivoq, tamatuma umiatsiaararsorluni aalisarneq aktuelle udvikling går i retning af større moderne qangaaniilli ingerlanneqartoq tatineqartippaa. Tamakkua fangstbåde, hvilket sætter pres på det tradi- qaavisigut silaannaap pisusaata allanngoriartornera aalis- tionelle jollefi skeri. Oveni vil klimaændringer få akkat sorliit nassaassaanerinut, pisarisinnaasat sumiiffi inut indfl ydelse på både forekomst af fiskearter, loka- peqassutsimullu, sunniuteqassaaq. Ilami annikitsuin- lisering og bestande. Selv små ændringer kan få narmilluunniit allanngortoqarnera inuussutissarsiummut store konsekvenser for erhvervet, som eventuelt annertuumik kinguneqarsinnaavoq, aalisariutinik, aal- vil skulle omstille sig i forhold til fl åde, redskaber isarnermi atortunik nunamilu aalisakkerivinnik allanngor- og anlæg på land. Omvendt kan der også opstå titsinernik kinguneqaratarsinnaasumik. Illuatungaanili nye udviklings- og indtjeningsmuligheder, som inuussutissarsiutinik isertitaqarfi usinnaasunillu nutaanik vil kræve opmærksomhed og handling. takkuttoqarsinnaavoq, eqqumaffi gineqarnissamik sulin- iuteqarfi gineqarnissamillu pisariaqartitsisunik. Inden for de sidste årtier er der sket en stor ud- vikling af turismen i Grønland. I Qaasuitsup Kom- Ukiuni qulikkaani kingullerni Kalaallit-Nunaanni takor- munia er vi bevidste om de helt unikke kvaliteter nariaqarneq annertuumik ineriartorfi usimavoq. Qaas- og potentialer, som er i Nordvestgrønland. Den uitsup Kommuniani nalunngilluinnarparput, Avannaani UNESCO-fredede isfj ord er et stort trækplaster og pitsaassutsinik periarfi ssanillu immikkuullarilluinnartunik i området omkring Diskobugten er der igennem peqarluta. Ilulissat Kangerluat UNESCO-mit eqqissisitaasoq en årrække opbygget et både stort og profes- annertuumik nutsuisuuvoq, Qeqertarsuullu Tunuani ukiut sionelt turisterhverv. Udviklingsmulighederne ingerlanerini takornarianik inuussutissarsiuteqarnermik er imidlertid store og mange. Klimaændringerne annertuumik pitsaalluinnartumillu pilersitsisoqarsima- kan forlænge turistsæsonen og gøre det muligt voq. Ineriartortitsinissamulli periarfi ssat suli annertupput at opdyrke nye attraktioner og destinationer læn- amerlallutillu. Silaannaap pissusaata allanngoriartornerata gere mod nord, f.eks. i forhold til ekstremturisme piffi ssaq takornariarfi usartoq tallisissinnaavaa, avannar- og mørketurisme. pasinnerusumilu misigisassanik ornitassanillu nutaanik inerisaanissaq periarfi ssaqartilerlugu, assersuutigalugu Råstofsektoren har potentiale til at få afgørende ilungersuanartumik takornariarneq aamma kaperlaap betydning for udviklingen af det kommunale ataani takornariarneq. erhvervsliv, og der er allerede nu store forvent- ninger til både olie-, gas- og mineralområdet Aatsitassarsiorneq kommunimi inuussutissarsiutit ineri- og nye afl edte erhverv. Andre råstofpotentialer artortinneqarnissaannut aaliangiisumik pingaaruteqal- er produktion af is og vand. Klimaændringer ersinnaavoq, mannangaarlu uulia, gas, aatsitassarsiorneq, og afsmeltning vil betyde, at råstoff orekom- inuussutissarsiutillu taakkunannga aallaavillit nutaat, sterne – både på land og på vand – lettere kan annertuumik isumalluarfi gineqarput. Tunisassiornermi undersøges og udvindes. Den stigende are- periarfi ssat allat tassaapput sermimik imermillu tunisas- alefterspørgsel fra off shore branchen har bl.a. siorneq. Silap pissusaata allanngoriartornera sermillu aak- betydet, at der i 2012 blev udlagt nye arealer til kiartornera – nunami imaanilu - aatsitassaqarfi it misissuiffi - off shore relaterede erhverv i 8 byer og bygder giuminarnerulernerannik piaaffi giuminarnerulernerannillu på kysten i en helhedsorienteret planlægning og kinguneqassaaq. Off shore-mik suliff eqarfi it nunaminertan- på baggrund af grundige forundersøgelser. De ik pisariaqartitsinerisa annertusiartornerat ilaatigut king- fysiske rammer for yderligere udvikling inden for

22 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 uneqarpoq, 2012-mi inuussutissarsiuteqarfi nnut, off shore- branchen er således til stede. Det er imidlertid en mik misissuinernut attuumassuteqartunut, illoqarfi nni 8-ni udfordring at skaff e lokal kvalifi ceret arbejdskraft sinerissamilu nunaqarfi nni ataatsimoortillugu pilersaaru- til branchen. Der skal derfor satses kraftigt på ud- siortoqarneranik, peqqissaartumik misissueqqartoqarsi- dannelse og læring i de kommende år. maneranik toqqammavilimmik. Taamaalilluni inuussutis- sarsiutip iluani annertunerusumik ineriartortitsinissamut De selvstændige mindre erhvervsdrivende tæller takussutissat piviusut ersereerput. Taamaattoqaraluartorli bl.a. fangererhvervet, der er det oprindelige grøn- inuussutissarsiutip iluani nunaqavissut ilinniagallit sulisus- landske og arktiske erhverv. Fangerkulturen har sarsiarinissaat unammillernartuuvoq. Taamaattumik ukiuni igennem århundreder haft en meget vigtig rolle aggersuni iliniartitaaneq ilinniagaqarnerlu sakkortuumik i Grønland - både økonomisk, socialt, kulturelt og sammineqartariaqarput. identitetsmæssigt. De mindre byer og bygder er stadig afhængige af lokal fangst, men erhvervet Namminersorluni inuussutissarsiutinut minnerusunut er alvorligt under pres og antallet af fangere ilaatigut ilaatinneqarpoq piniartuuneq, tassaasoq kalaallit bliver stadig færre pga. de svære arbejdsbetingel- nunaqavissut qangaaniilli issittumi inuussutissarsiutaat. ser, bl.a. grundet klimaforandringer. Det er dog Piniartuuneq ukiuni untritilippassuarni Kalaallit-Nunaanni vigtigt, at der fortsat er engagement og motiva- pingaaruteqarluinnartuusimavoq – aningaasarsiornermi, tion for selvstændige og iværksættere i Qaasuit- inuit inooqatigiinneranni, kulturimi kinaassutsimullu tunn- sup Kommunia. Dette skal næres gennem et fæl- gatillugu. Illoqarfi it minnerusut nunaqarfi illu piniarnermik lesskab mellem kommune, Destination Avannaa suli pinngitsuuisinnaanngillat, inuussutissarsiulli sakkor- og erhvervslivet, hvor f.eks. et iværksætterhus tuumik tatineqariartorpoq, piniartullu, inuussutissarsium- kan danne en mangfoldig ramme for innovation, minni atugassarititaasut ilungersunartut pissutigalugit, rådgivning, samarbejde og vidensdeling. ikiliartuinnarlutik. Taamaattorli pingaaruteqarpoq, Qaas- uitsup Kommuniani namminersorlutik inuussutissarsiutillit Klimaændringerne betyder, at det bliver muligt at aallarnisaasullu ingerlatsiuarnissaat kaammattorneqartu- dyrke andre og fl ere landbrugsprodukter i Grøn- arnissaallu. Tamanna uummarissarneqassaaq, kommunip land end hidtil. Det potentiale, som der måtte Destination Avannaata, inuussutissarsiuteqarfi illu allat være i nordvestgrønland, ønsker kommunen akornanni, ataatsimoorullugu immersuiffi gineqarnerati- fortsat at udforske og stimulere - bl.a. gennem gut, assersuutigalugu illu aallarnisaavik, siuarsaanermut, arealplanlægningen. siunnersuinermut, suleqatigiinnermut paasisanillu avitse- qatigiinnermut, silittumik sinaakkutsiullugu.

Silap pissusaata allanngoriartornerata kinguneratut, Kalaallit-Nunaanni ullumernit allaanerusunik amerlaneru- sunillu nunalerinermiit tunisassiaqalernissamut periarfi s- saqalerpoq. Periarfi ssaq tamanna, ilimanarpoq aamma Kalaallit-Nunaata kitaata avannaaniittoq, kommunip nang- ittumik misissuiffi gerusuppaa pilerinarsarlugulu – ilaatigut nunaminertanik pilersaarusiorneq aqqutigalugu.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 23 Anguniakkat Målsætninger • Suliniuteqarneq makkununnga sammitinneqassaaq, • Indsatsen koncentreres omkring fi skeri samt aalisarneq aamma innussutissarsiutit ineriartortut væksterhverv som turisme, råstof- og miner- soorlu takornariaqarneq, aatsitassat aatsitassarsiorfi illu alområdet samt eksport at lokale fødevarer, kiisalu sumiiffi nni inuussutissanik tunissassianik nuna- herunder vand og is. nut allanut niueruteqarneq, matumani imeq sermerlu. • At sikre, at lufthavne og havneanlæg kan • Qulakkiissallugu, mittarfi it umiarsualiviillu siunissami imødekomme fremtidige behov og udvik- pisariaqartitsinermut ineriartorfi usinnaasunullu naap- lingsmuligheder, herunder at kunne modtage ertuuttunngortinnissaat, matumani timmisartunik større fl y- og fi skefartøjer, krydstogtskibe aalisariutinillu annerusunik, umiarsuarsuarnit takor- samt luft- og skibstrafi k relateret til råstofi n- nariartaatinit kiisalu aatsitassanik tunisassiornermut dustrien. atatillugu silaannakkut umiarsuillu atorlugit assartuin- • Kommunens position som landets førende ermi atorneqarsinnaanissaat. turismeregion skal fastholdes og styrkes, bl.a. • Kommunip Kalaallit-Nunaanni takornariaqarfi ttut gennem arealudlæg og en forbedret in- annerpaatut inissisimanera attatiinnarneqassaaq frastruktur til udbygning af både eksisterende nukittorsarneqarlunilu, ilaatigut nunaminertanik og nye turistfaciliteter og attraktioner. atugassiinikkut aamma angallannermi periarfi ssat pit- • Der skal sikres arealer og rammer for en mål- sanngorsarnerisigut kiisalu takornarianut inissiisarfi it rettet og bred udvikling af erhvervslivet, med ornitassallu pioreersut nutaallu annertusarnerisigut. fokus på bæredygtighed og klimatilpasning. • Inuussutissarsiorneq siunnerfi limmik silittumillu ineri- Dette skal bl.a. ske medafsæt i en kortlægn- artortinniarlugu nunaminertanik sinaakkuttanillu qul- ing af de erhvervsmæssige udviklingspoten- akkeerinnittoqassaaq, akilersinnaasumik ingerlatsineq tialer i kommunens enkelte byer og bygder. silallu pissusaanut naleqqusarneq pingaarnerutillugit. • Rammerne for erhvervsudviklingen skal bl.a. Tamanna ilaatigut pissaaq, kommunip illoqarfi ini styrkes gennem en smidig, kvalitetsfyldt nunaqarfi inilu ataasiakkaani inuussutissarsiornerup og ensartet arealadministration i hele kom- ineriartortinneqanissaanut periarfi ssat nalunaar- munen. sorneqarnerat, aallaavigalugu. • Udviklingen af turisterhvervet skal indtænkes • Inuussutissarsiutit ineriartortinneqarnerannut sinaak- i planlægningen af det åbne land. kutsiussat ilaatigut nukittorsarneqassapput, kommuni • Kommuneplanen skal medvirke til at fremme tamakkerlugu allaffi ssornerup eqaatsumik, pitsaalluin- en fortsat udvikling af off shore- og mineral- nartumik assigiimmillu ingerlanneqarneratigut. branchen, herunder arealer til udnyttelse af • Takornarianik inuussutissarsiuteqarnerup ineriartortin- de naturgivne ressourcer. neqarnera asip pilersaarusiorfi ginerani eqqarsaatigut • Kommunalbestyrelsen vil undersøge mu- ilanngunneqassaaq. lighederne for at etablere et iværksætterhus • Kommuneplani sinerissap avataani aatsitassarsiorner- og et oliekontor, der bl.a. kan være knudep- millu inuussutissarsiutit ataavartumik ineriartortin- unkt for rådgivning af iværksættere samt neqarneranni akuussaaq, matumani pinngortitamiit håndteringen af off shore relaterede aktiv- atortussiassanik atuinermi nunaminertanik tunnius- iteter. saqarnermigut. • Funktionerne i et iværksætterhus kan med • Kommunalbestyrelsip illu aallarnisaavimmik uuliam- fordel samtænkes med efteruddannelses- ullu allaffi mmik pilersitsisinnaanermut periarfi ssat mis- og omskolingsaktiviteter med henblik på at issorniarpai, ilaatigut aallarnisaasunik siunnersuinermi øge udbuddet af kvalifi ceret arbejdskraft og qitiusussamik, kiisalu sinerissap avataani ingerlatanut danne fundament for omstillingen af jæger- attumassutillit ingerlanneqarneranni sullivissatut. og fangererhvervet – særligt i bygderne. • Taamaalilluni illu aallarnisaavimmi ingerlatat ilu- • Der skal fortsat være mulighed for are- aqutaasumik ilinniagaqaqqinnermi ilinniakkanillu aludlæg til forsøgslandbrug. allannguinermi ingerlatanut ilaatinneqarsinnaanerat eqqarsaatigineqarsinnaavoq, sulisinnaasut pigin- naasallit amerlisarnissaat siunertaralugu, aamma – minnerunngitsumik nunaqarfi nni – aallaaniarner- mik piniarnermillu inuussutissarsiutillit allamik sam- miveqalernissaat toqqammavissinniarlugu. • Nunalerinermik misileraanermut nunaminertamik tun- niussaqarsinnaaneq periarfi ssaajuassaaq.

24 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Ilinniartitaaneq Uddannelse Ilinniartitaaneq tassaavoq suliniuteqarfi it pingaarnerpaat Uddannelse er et af de vigtigste indsatsområder ilagisaat, aamma Kalaallit-Nunaata siunissaanut matuer- og nøglen til Grønlands fremtid. Uddannelse og saat. Ilinniartitaaneq ilinniakkanillu qaff assaaneq pinng- opkvalifi cering er nødvendig for at borgerne har itsoorneqarsinnaanngillat, innuttaasut, ullumikkut siunis- de rigtige værktøjer, kompetencer og redskaber samilu unammilligassanut, eqqortunik piginnaasaqarlutillu til at møde nutidens og fremtidens udfordringer. sakkussaqassappata. Kommunalbestyrelsip ilinniarti- Kommunalbestyrelsen vil arbejde for at uddan- taanerup killingata qaff assarneqarnissaa sulissutiginiarpaa, nelsesniveauet hæves, så langt fl ere får en kom- taamaaliornikkut amerlanerungaartut akisussaassutsimik petencegivende uddannelse og kan bidrage til tigusinissamut ilinniagaqaleqqullugit, aningaasaqarni- det økonomiske fællesskab. Efteruddannelse og arnerullu ataatsimoorunneqarnerani peqataalerlutik. opkvalifi cering af den nuværende arbejdsstyrke Ullumikkut sulisinnaassuseqartut ilinniagaqaqqissinnaan- skal også prioriteres højt – ikke alene for at kunne erat ilinniakkaminnillu qaff assaasinnaanerat annertuumik servicere nye erhverv, men også for at hindre pingaartinneqassaaq – inuutissarsiutit nutaat sullinneqarn- kortvarig og længerevarende ledighed. issaat piinnarnagu, kisiannili aamma sivikitsumik, sivisu- umillu, suliffi ssaaleqilertarnerit pinngitsoortinniarlugit. Qaasuitsup Kommunia vil derfor arbejde med nye måder at tænke og udvikle læring og ud- Taamaattumik Qaasuitsup Kommunia nutaanik eqqarsari- dannelse på, så de fysiske rammer kan medvirke aaseqarluni sulissaaq, ilikkagaqarniarneq ilinniartitaanerlu til at tiltrække, fastholde og inspirere brugerne ineriartortinniarlugit, taamaaliornikkut atuisuusut, tassalu - børnene, de unge, lærerne og de erhvervsak- meeqqat, inuusuttut, ilinniartitsisut inuussutissarsiuteqar- tive - og dermed lægge fundamentet til et højere tullu, sinaakkutit tigussaasut atorlugit soqutiginnilersinni- uddannelsesniveau. arlugit, taamaalillunilu ilinniartitaanerup killingata qaf- fasinnerulernissaa tunngavissiorlugu.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 25 Anguniakkat Målsætninger • Pinnguarnermi, ilikkagaqarniarnermi, ilinniarnermilu • Der skal altid sikres gode rummelige og ingerlatat inissaqarluartunik siunnerfi linnillu pivi- målrettede fysiske rammer for leg, læring og usunik sinaakkutaqarnissaat, tamatigut qulakkerneqar- uddannelsesaktiviteter. Dette gælder både tas-saaq. Tamanna atuuppoq meeqqanik paaqqinnit- børnepasningsområdet, folkeskolen, de tarfi nni, meeqqat atuarfi anni, ilinniarnertuunngorniat gymnasiale uddannelser, erhvervsskolerne, ilinniarfi ini, inuussutissarsiutinik ilinniarfi nni, ilinniaq- efteruddannelser m.m. qiffi nni il.il. • Daginstitutioner, skoler, kollegier osv. skal • Ulluunerani paaqqinnittarfi it, atuarfi it, ilinniartut sikres en god bygningsmæssig standard, bl.a. ineqarfi isa il.il. illutamikkut pitsaasuunissaat qulak- gennem renovering. keerneqassaaq, ilaatigut iluarsartuussinerit aqqutigalu- • Nye uddannelsesfunktioner og -tilbud - git. herunder også eventuelle nye efterskoler • Ilinniagaqarfi it nutaat, aamma neqeroorutit – matum- - skal gives en strategisk placering i en af ani aamma efterskolit nutaat pineqarsinnaapput, kom- kommunens 8 byer, munip illoqarfi i 8-t eqqarsaatigalugit naleqquttumik • Indsatsen omfatter et styrket samarbejde inissisimanissaat isumagineqassaaq. med erhvervslivet, bl.a. med henblik på at • Suliniummut ilaavoq inuussutissarsiutilinnik suleqate- øge antallet af lære- og elevpladser, trække qarnerup nukittorsarneqarnera, ilaatigut siunertaralu- nye typer ressourcer ind i undervisningen gu ilinniagaqarfi it, ilinniartullu inaasa, amerlisinnissaat, samt sikre en målrettet og kvalifi ceret rådg- ilinniartitsinermut nukiit nutaat allaanerusullu soqu- ivning af de unge. tiginnilersinnissaat, aammalu siunnerfi limmik pitsaas- • Ved udvikling af såvel nye som ved sumillu inuusuttut siunnersuisoqarnissaat, qulakkeer- forbedring af eksisterende uddannelsesfaci- niarlugu. liteter skal mulighederne for at kombinere • Ilinniarfi nnik nutaanik ineriartortitsinikkut pioreer- fl ere uddannelses- og læringsformer afdæk- sunillu pitsanngorsaanikkut, ilinniakkat arlallit, ilikka- kes, herunder fælles brug af lokaler/byg- gassallu ilusaasa, ataatsimoortinnerisigut periarfi ssat ninger og udenomsarealer. ammaanneqassapput, matumani init ilinniartitsiviit/ • I udviklingen af områder med uddannelses- illutallu, kiisalu nunaminertat avatangiisaasut ataatsi- funktioner skal der sikres en større mangfol- moorullugit atorneqarnerisigut. dighed af anvendelser, herunder dækning • Avatangiisit ilinniartitsinermut atorneqartartut ineriar- andre behov end uddannelse – f.eks. tilknyt- tortinnerisigut, assigiinngitsunut atorneqarsinnaaneri tede boliger, fællesarealer til sport, servicefa- qulakkeerneqassapput, matumani ilinniartitsinerup ciliteter o.l.. saniatigut pisariaqartitanut allanut atorneqarsin- • Der skal sikres areal til et nyt gymnasium og naanngorlugit – assersuutigalugu ineqarfi nnut atuu- evt. en international højskole i Qaasuitsup massutilimmik, ataatsimoortarfi ttut, timersornermut, Kommunia. sullissivinnut il.il. • Der skal generelt sikres boliger til borgere • Qaasuitsup Kommuniani nunaminertamik, nutaamik under uddannelse, herunder tidssvarende og ilinniarnertuunngorniarfi mmik aamma imaluunniit nu- velbeliggende kollegie- og studieboliger. narsuarmioqatigiit højskoliannik sanasoqarnissaanut atugassamik, qulakkeerinnittoqassaaq. • Ataatsimut isigalugu, innuttaasut ilinniagaqartut inissaqarnissaat, qulakkeerneqassaaq, matumani ilinniartunut inissiat aamma iliniartut illui pissutsinut naleqquttut.

26 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Inoqarfi it aamma inigisat pitsaasut Bosætning og gode boliger Qaasuitsup kommunia tassaavoq kommuni nunassiffi kku- Qaasuitsup Kommunia er en attraktiv bosætning- minartoq inuunerinnissamut sinaakkutsigissoq – taamaat- skommune med rammer for det gode liv – men vi torli suli pitsaanerulerusuppugut. Toqqammavik tassaavoq vil være endnu bedre. Grundlaget er en aktiv og ineqarnermut najugaqariaatsimullu politikki uummaaris- udfarende bolig- og bosætningspolitik med tæt soq nukittoorlu, inuussutissarsiutinik ineriartortitsinermut, sammenhæng til erhvervsudvikling, servicefor- pilersuinermut, ilinniarnissamullu periarfi ssanut qanit- syning og uddannelsesmuligheder. Selvstyret og tumik attuumassutilik. Namminersorlutik Oqartussat kommunerne står i dag som ejere af hovedparten kommunillu ullumikkut nuna tamakkerlugu inissianik af landets boliger. Siden årtusindeskiftet har det annertunerpaamik piginnittuupput. Ukiut tusindtillit nikin- off entlige prioriteret opførelse af private boliger. neranniit nammineerluni illuliorneq pisortaniit pingaartin- neqarsimavoq. I Qaasuitsup Kommunia fi ndes i alt 39 byer og bygder med ca. 6.600 husstande. Byerne og Qaasuitsup Kommunianiipput illoqarfi it nunaqarfi illu bygderne har hver deres særpræg og identitet, katillugit 39-t inoqutigiit 6.600 missiliortut. Illoqarfi it nu- og det skal vi udnytte positivt i den fremtidige naqarfi illu tamarmik immikkut immikkuullarequteqarput udvikling af kommunen. Det betyder også, at ilisarnaateqarlutillu, taamaattoqarneralu kommunip siun- det er nødvendigt at prioritere, bl.a. når nye nissami ineriartortinneqarnerani pitsaasumik atussavarput. byvækstområder skal udpeges. Prioriteringen Tamannalu aammattaaq, pinngitsoorneqarsinnaanngit- har sit afsæt i et bostedsmønster, der er baseret sumik pingaarnersiuisoqartariaqarneranik, isumaqarpoq, på bostedernes særlige kvaliteter og potentialer, assersuutigalugu illoqarfi it ineriartorfi ssaat nutaat to- men også udfordringer. Netop forskelligheden qqarneqassatillugit. Pingaarnersiuineq najugaqariaatsimit skal være med til at styrke mangfoldigheden i aallaaveqarpoq, inoqarfi it immikkut pitsaaqutaannik kommunen. periarfi ssaannillu, kisiannili aamma unammilligassanik to- qqammaveqartumik. Imaappoq assigiinngissuseq tassaas- Situationen er imidlertid, at boligmarkedet er saaq kommunip annertuup nukittoqutaasa ilaat. med til at dæmpe den økonomiske vækst og mobilitet, idet ledighed og boligmangel mange Taamaakkaluartorli pissutsit imaapput, inissaqarniarneq steder hindrer folk i at fl ytte. Det har en negativ tassaavoq aningaasaqarnerup ineriartornissaanut niker- indfl ydelse på produktiviteten og økonomien arfi saaqarnermullu kigaalaqutaasoq, tassami sumiiffi nni – både privat og kommunalt. For at komme amerlasuuni suliffi ssaaleqineq inissaaleqinerlu inuit boligmanglen til livs er der derfor behov for at nuttarnissaannut akornutaavoq. Tamanna naammassi- opføre både fl ere almennyttige boliger og for saqarsinnaanermut aningaasaqarnermullu sunniuteqar- at stimulere det private boligbyggeri. Udgang- poq – angerlarsimaffi nni kommunimilu. Taamaattumik, spunktet er, at der skal være en et byggefelt til inissaaleqineq nungusarneqassappat, pisariaqarpoq tamat alle, der ønsker at bygge. atorsinnaasaannik inissialiortoqarnissaa nammineerlunilu illuliorsinnaanerup kaammattutiginissaa. Aallaavik tassaa- Boligstandarden og -udbuddet i kommunen er voq, illuliorusuttut tamarmik, sanaartorfi ssaqartinneqarn- meget varierende, og der er generelt et stort be- issaat. hov for istandsættelse og vedligeholdelse – både udvendigt og indvendigt. Det kræver fornyet Kommunimi inissiat pitsaassusaat neqeroorutillu, as- fokus, hvis ikke bevaringsværdier og gode byg- sigiinngiiaartorujussuupput, ataatsimullu isigalugu iluar- getraditioner skal gå tabt. Tilsvarende er der stor saassisoqarlunilu aserfallattaaliisoqarnissa annertuumik forskel på husstandsstørrelserne – en forskel der pisariaqartinneqarpoq – silataasigut iluinilu. Tamanna ikke nødvendigvis passer til de nye behov og nutaamik samminnittoqarnissaanik pisariaqartitsivoq, familieformer, som vinder frem. Det betyder, at vi eriagisariallit sanaartoriaatsillu pitsaasut annaaneqas- i fremtiden skal tænke anderledes når vi plan- sanngippata. Taamaaqataanillu inoqutigiit amerlassussat lægger og bygger boliger – mere kvalitet, større assigiinngiiaaqaat – assigiinngissuseq, pisariaqartitanut variation og udbud, lavere energiforbrug m.v. Det nutaanut, ilaqutareeriaatsinullu atugaaleriartortunut, er en vigtig opgave, som vi både kan og skal løse naleqqussorinanngitsoq. Tassa imaapppoq, siunissami i fællesskab. pilersaarusioraangatta inissianillu sanaartortilluta al- laanerusumik eqqarsartassaagut – sanalluagaanerusut, neqeroorutit assigiinngiiaarnerusut, nukissiutinik atuinikin- nerusut il.il. Suliassaq taanna pingaartuuvoq, ataatsimoor- luta naammassisinnaallugulu naammassisariaqagarput.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 27 Anguniakkat Målsætninger • Qaasuitsup Kommuniani tamatigut, inissianut • Der skal altid være plads til nye boliger og nutaanut innuttaasunullu nutaanut, inissaqartassaaq. nye borgere i Qaasuitsup Kommunia. Dette Tamanna ilaatigut qulakkeerneqassaaq nutaamik skal bl.a. sikres gennem en ny helhedsorien- tamanut sammisumik inissialiornermut najugaqariaat- teret bolig- og bosætningspolitik, som favner simmullu politikkiliornikkut, kommunimut tamarmut hele kommunen og understøtter mangfol- atuuttumik silarsuarmilu kommunit annersaanni an- digheden i verdens største kommune. nertussutsimut naleqquttumik. • Kortlægningen af de enkelte byer og bygders • Illoqarfi it nunaqarfi illu ataasiakkaarlutik pitsaaqutaasa særlige kvaliteter og udviklingspotentialer ineriartornissamullu periarfi ssaasa nalunaar- skal indgå som et vigtigt redskab i den da- sorneqarnerat, inissiaqarfi it pioreersut nutaassallu glige planlægning og administration af både ulluinnarni pilersaarusiorneranni ingerlatsinermilu, eksisterende og nye boligområder. sakkutut pingaarutilittut atuutissaaq. • Kvalitet, variation og et større udbud skal • Pitsaassuseq, allanngorarneq qinigassallu amer- kendetegne fremtidens boligudbud, lige-som lanerusut siunissami inissianut neqeroorutaasunut energiforbrug, bæredygtighed og klima- ilisarnaataassapput, taamaatullu nukissiutinik atuineq, tilpasning er fokusområder i nybyggeri. imminut akilersinnaassuseq, silaannaallu pissusaanut • Der lægges særlig vægt på at øge udbuddet naleqqussarneq, nutaanik illuliornermi pingaartitanut af almennyttige boliger – bl.a. ældre-, handi- ilaassapput. capvenlige- og kollegieboliger. • Immikkut pingaartinneqassaaq inissiat tamat atorsin- • Udviklingen af boligområder skal sam- naasaasa amerlisarnissaat – ilaatigut utoqqarnut mentænkes med omgivelserne, herunder innarluutilinnullu naleqqussakkat aamma ilinniartunut god adgang til fællesarealer, grønne områder, inissiat. service og bostedets andre funktioner. • Inissialiornerup ineriartortinneqarnera avatangiisinut • Rammerne for boligbyggeriet skal bl.a. naapertuussarneqassaaq, matumani, nunaminertat styrkes gennem en smidig, kvalitetsfyldt og ataatsimoorussat, illoqannginnersat alianaatsut, sullis- ensartet arealadministration. siviit, ineqarfi gisallu ingerlatsiviisa allat tikikkuminartu- • Standarden af den eksisterende boligmasse unissaat eqqarsaatigalugit. skal forbedres gennem sanering og fornyelse • Illuliornermi sinaakkutissat ilaatigut nukittorsarneqas- samt med afsæt i en ny arkitekturpolitik. sapput allaffi ssornikkut eqaatsumik, pitsaalluartumik assigiiaartumillu ingerlatsisoqarneratigut. • Inissiat pioreersut ilusaat pitsaanerulersinneqassapput ingutserineq nutarterinerlu aqqutigalugit, aamma illut ilusaannut politikki nutaaq toqqammavigalugu

28 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Kulturi kinaassuserlu Kultur og identitet Kommunip pingaartitai sisamaasut - Ataatsimuussuseq, Kommunens fi re kerneværdier - Fællesskab, Ilinniarneq, Amerlassuseq aamma Tikiffi kkuminartuuneq – Læring, Mangfoldighed og Gæstfrihed - hænger i annertuumik kalaallit kulturiannut kinaassusiannullu attu- høj grad sammen med den grønlandske kultur og umassuteqarpoq. Kulturi, kulturimik ingerlatsivinnuinnaq identitet. Kulturen er dog ikke kun de kulturelle samminani, aammali peqatigiiffi lerinermut, sunngiffi mmi institutioner, men også forenings- og fritidsliv, sammisanut, sanalunnermut, qimussernermut, kalaal- kunsthåndværk, slædehunde, det grønlandske lit oqaasiinut aamma kalaallit qangaaniilli ileqquinut, sprog og andre grønlandske traditioner båret af ataatsimoornermik nukittuumik toqqammaveqartunut, et stærkt sammenhold. Dette er et fælles træk sammivoq. Tamanna innuttaasut ataatsimoorullugu for befolkningen – og så selvom der naturligt er ilisarnaatigaat – naak soorunalimi ataasiakkaat pigisaannik individuelle særpræg og forskelle fra nord til syd i immikkooruteqartoqaraluartoq, silarsuarmilu kommunit verdens største kommune. annersaanni avannaaniit kujataanut assigiinngissuteqarto- qaraluartoq. I Qaasuitsup Kommune sætter vi kulturen højt og er kendetegnet ved et stærkt og levende kultur- Qaasuitsup Kommuniani kulturi pingaartitarilluinnarpar- og foreningsliv, der hele tiden udvikler sig. Dette put, tamatumalu ilisarnaatai tassaapput kulturi uumaasoq kendetegn skal fastholdes og ud-bygges - både nukittoorlu ammalu peqatigiiff eqarneq, ineriartortuartut. for vores egen skyld, men også fordi det er en Ilisarnaat taanna pigiinnarneqassaaq annertusarneqarl- vigtig del af vores eksistens-grundlag: Fiskeri, unilu – immitsinnut pilluta, kisiannili aamma tassaammat fangst og turisme. Samtidig ser vi kulturen som inuunitsinni toqqammavitta pingaarutillit ilaat: Aalisarneq, et af de bedste værktøjer til at invitere resten piniarneq aamma takornariaqarneq. Ilutigisaannillu, af verden indenfor og på den måde skabe nye kulturerput tassaatittarparput nunarsuarmioqatitsinnik samarbejder og dialog. qaaqqusinitsinni sakkussat pitsaanerpaat ilaat, taamaal- iornitsigullu suleqatissanik oqaloqatissanillu nutaanik Kulturen har et mangfoldigt ansigt og det stiller pilersitsisarluta. krav til de fysiske rammer – både ude og inde. For borgerne er det især rammerne for det daglige Kulturi assigiinngitsorpassuarnik kiinaqarpoq sinaak- by- og foreningsliv, der har betyd-ning, og derfor kuserneqarnissaminillu pisariaqartitsilluni – silami illullu bør gives særlig opmærksomhed. I forhold til iluani. Innuttaasunut annermik pingaaruteqarput ulluin- turister og andre besøgende er det andre ting der narni peqatigiiffi lerinermilu sinaakkuttat, taamaattumillu tillægges betydning – herunder formidlingen og taakkua immikkut sammineqartariaqarput. Takornarianut "indpakningen" af kommunens unikke natur- og tikeraanullu allanut tunngatillugu, pingaartinneqartussat kulturoplevelser. allaapput – matumani kommunip pinngortitami, kulturik- kullu misigisassartaasa immikkuullarissut nittarsaannerat ”poortukkiarineqarlutillu”.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 29 Anguniakkat Målsætninger • Kommunalbestyrelsi, illoqarfi nni nunaqarfi nnilu kul- • Kommunalbestyrelsen vil løbende arbejde for turi misigisassanillu periarfi ssat nukittorsarniarlugit, at styrke kulturliv og oplevelsesmu-ligheder i ataavartumik sulissaaq. byer og bygder. • Kulturikkut ingerlatsinerup pitsaanerpaanik tigus- • Der skal sikres de bedst mulige fysiske ram- saasunillu sinaakkutserneqarnissaa qulakkeerneqas- mer for kulturlivet, herunder faciliteter og saaq, matumani peqatigiiffi it ineriartornissaannut udviklingsmuligheder for foreninger, museer, ininik atugassaqartitsineq, katersugaasiviit, atuakkanik biblioteker og forsamlingshuse mv.. atorniartarfi it, katersortarfi it il.il. • Rammerne for kulturlivet skal spille en central • Kulturikkut ingerlatanut sinaakkusiat, illoqarfi it al- rolle i arbejdet med byomdannelse og byud- lanngortitserlugit ineriartortillugillu sulinermi qitiusu- vikling. mik pingaarutilittut, atorneqassapput. • Der lægges særlig vægt på at sikre kvalitets- • Immikkut pingaartinneqassaaq, pisortat inaataanni fyldte møde- og opholdssteder i det of-fen- ataatsimiittarfi it isersimaartarfi illu, qassinik ukioqarneq tlige rum, hvor generationerne kan mødes og apeqqutaatinnagu naapiffi gineqarsinnaallutillu pu- besøgende kan tage sig et puste-rum. laarfi galugit qasuersaarfi usinnaasut, pitsaalluinnartu- • Et iværksætterhus kan med fordel også unissaasa qulakkeerneqarnissaat. danne ramme om kulturelle tilbud og aktiv- • Illu aallarnisaavik aamma iluaqutaasumik kulturikkut iteter. neqeroorutinut ingerlatanullu sinaakkutarineqarsin- • Mulighederne for omdannelse af tomme naavoq. bygninger til kultur- og fritidsformål skal • Illut atorneqanngitsut allanngortillugit, kulturikkut vurderes. sunngiffi mmilu siunertanut atorneqarsinnaanerinut • Fællesskaber på tværs af byer og bygder skal periarfi ssat, nalilersorneqassapput. styrkes og udvikles – gerne i gennem nye • Illoqarfi it nunaqarfi illu akimorlugit ataatsimoorussat samarbejder mellem bostederne. nukittorsarneqarlutillu inerisarneqassapput – ajor- • Oplevelsesøkonomi skal være en naturlig del nanngippat nunagisat akornanni suleqatigiiffi it nutaat af den kommunale planlægning. aqqutigalugit. • Misigisassat aningaasalersorneqarnerat kommunip pilersaarusiornerani pissusisamisoortutut ilaassaaq.

30 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Toqqissisimaneq inuunerinnerlu Tryghed og det gode liv Toqqissisimaneq tassaavoq, ilikkagaqarniarnermi, ineriar- Tryghed er et vigtigt fundament for læring, ud- tornermi inuunerinnermilu, toqqammavik pingaarutilik. vikling og et godt liv. Tryghed er oftest forbundet Toqqissisimaneq amerlanertigut ilaquttanut ikinngutinullu med familie og venner, men omgivelserne og de attuumassuteqartarpoq, aammali avatangiisinut sinaak- fysiske rammer har også stor betydning. Derfor er kuttanullu piviusunut annertummik pingaaruteqartarluni. det vigtigt, at vores bosteder er indrettet, så alle Taamattumik pingaartuuvoq, nunagisatta aaqqissuun- naturligt indgår i det daglige byliv og ingen går neqarsimanissaa, kikkut tamarmik nunagisami ulluinnarni tabt eller isoleres fra fællesskabet. inuunermi pissusissamisoortumik inooqataasinnaatillugit, katataqarani imaluunnit ataatsimoortuniit immikkoorti- Målsætninger taasoqarani. • Qaasuitsup Kommunia vil sætte fokus på tryghed i den fysiske planlægning ved at in- Anguniakkat dtænke gode trygge rammer for kommunens • Qaasuitsup Kommuniata toqqissimaneq pingaartip- borgere, uanset hvor de bor. paa, tigussaasumik pilersaarusiornermi, innuttaasut • Gode mødesteder ude og inde fremmer fæl- tamarmik, sumi najugaqarneq apeqqutaatinnagu toq- lesskabet og giver tryghed. Det skal derfor qissisimanartunik sinaakkutaqarnissaata, eqqarsaatinut sikres, at der i bostederne er kvalitetsfyldte ilanngunneratigut. torve, pladser, forsamlingshuse o.l. hvor • Naapittarfi it pitsaasut, silami illullu iluani ataatsi- borgerne kan mødes på tværs af generation- moorneq toqqissisimanerlu, nukittorsartarpaat. erne. Taamaattumik qulakkeerneqassaaq, inoqarfi nni • Der skal gøres en særlig indsats for at sikre, at pitsaalluartunik qitiusumik illoqannginninnersaqarn- vores børn og de unge er trygge og glade – issaa, nunaminertaqarluni, katersortarfeqarluni as- f.eks. ved etablering af gode og tidssvarende sigisaanilluunniit, innuttaasut qanoq ukioqassuseq legepladser og forskellige former for aktiv- apeqqutaatinnagu ataatsimoorfi gisinnaasaannik. itetsområder til sport, motion og naturoplev- • Meerartatta inuusuttortattalu toqqissisimasuunissaat elser. nuannaartuunissaallu qulakkeerniarlugu immikkut • Tryghed skal indgå som en naturlig param- iliuuseqartoqassaaq – assersuutigalugu pinnguar- eter bl.a. i forhold til indretning af boligom- tarfi nnik ullutsinnut naaleqquttunik, timersuutinik råder, fællesområder, stisystemer, skoleveje assigiinngitsunik ingerlatsiviusinnaasunik, timigissar- mv. fi usinnaasunik pinngortitamilu misigisassanik, pilersit- • Boligudbuddet skal indrettes, så det er muligt sinikkut at bo i sit lokalområde hele livet – det skaber • Toqqisisimaneq, ilaatigut illoqarfi it immikkoortortaasa, tryghed. ataatsimoortarfi it, aqqusineeqqat, atuarfi nnut aqqu- sernit il.il. ilusilersorneranni, pissusissamisoortumik uuttuutitut ilaatinneqartassaaq. • Inissiat neqeroorutaasut ilusilersorneqarsimassapput, inuuneq naallugu illoqarfi up immikkoortortaani naju- gaqartoqarsinnaanngorlugu – tamanna toqqissisiman- ermik pilersitsisarpoq.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 31 Peqqissuuneq pinaveersaartitsinerlu Sundhed og forebyggelse Qaasuitsup Kommuniani innuttaasut peqqissuullutillu Borgerne i Qaasuitsup Kommunia skal være nuannaartuussapput. Tamanna ataatsimooqatigiinnermut, sunde og glade. Det gavner både fællesskabet inuiaqatigiillu ataatsimut isigalugit, iluaqutaavoq. Ajoralu- og samfundet som helhed. Tendensen er des- artumik takussaaneruleriartorpoq, amerligaluttuinnartut værre, at fl ere og fl ere lever et inaktivt liv med susaqaratik peqqinnanngitsunillu nerisaqarlutik inuune- usunde kostvaner, hvilket resulterer i overvægt qarnerat, tamannalu pualavallaalernermik assingiisaanillu, og lignende livsstilssygdomme. Dette påvirker inuusaatsip kingunerinik nappaatinik, kinguneqartarpoq. desværre også den enkelte og dennes familie Tamatuma inuit ataasiakkaat taassumalu ilaqutai tarnikkut både psykisk og socialt. Den fysiske planlægning inuusaatsikkullu sunnertarpai. Tigussaasumilli pilersaaru- giver imidlertid mulighed for at skabe rammer, siorneq, peqqinnartumik inuuneqalernissamut timimillu der fremmer en sund livsstil og fysisk aktivitet. atuinerulernissamut, sinaakkutassanik pilersitsisarpoq. Kommunalbestyrelsen ønsker derfor at fremme Taamaattumik kommunalbestyrelsip kissaatigaa pinaveer- den forebyggende indsats – dels gennem tværfa- saartitsinerup nukittorsarneqarnissaa – ilaatigut suliat glig rådgivning og dialog om kostvaner, rygning, akimorlugit siunnersuinerit, nereriaatsit, pujortartarnerup, misbrug osv. – men også via et skarpt fokus på atornerluinerup il.il. oqaloqatigiissutigineri aqqutigalugit at forbedre borgernes muligheder for motion – aammattaarli innuttaasut ulluinnarni timigissarnissamut og anden fysisk aktivitet i dagligdagen. En aktiv allatullu timiminnik atuinnissaannut periarfi ssaasa pimoor- og bred indsats på sundhedsområdet er også et utivillugu samminerisigut. Peqqinnissaqarfi up pimoorul- stærkt redskab i forhold til at profi lere Qaasuitsup lugu annertuumillu suliniuteqarfi ginissaa, Qaasuitsup Kommunia som en attraktiv bosætningskom- Kommuniata kommunitut najugaqarfi gissallugu orniginar- mune. tutut nittarsaanissaani, sakkuuvoq pitsaasoq. Målsætninger Anguniakkat • Bostederne, den omgivende natur og fæl- lesskabet skal udgøre den bedst mulige • Inoqarfi it, pinngortitaq avatangiiseq ataatsimoornerlu ramme for et sundt og aktivt liv i Qaasuitsup tassaassapput, Qaasuitsup Kommuniani peqqinnartu- Kommunia. mik uninngaannaranilu innuneqarnermut sinaakkuttat pitsaanerpaat. • Der skal indtænkes nye og fl ere faciliteter for motion og aktiviteter i byens rum og i de • Illoqarfi mmi illup iluani avatangiiserisamilu qasuer- omgivende rekreative områder - både for saarfi usinnaasumi – inuusuttunut utoqqarnullu, timi- unge og gamle. gissarnermi aallutassanullu atortussat nutaat, eqqar- saatinut ilaatinneqalissapput. • Motion og sund kost skal indtænkes som en vigtig del af dagligdagen og læringen i kom- • Timigissarneq peqqinnartunillu nerisaqarneq eqqar- munens skoler. Dette skal afspejles i både sartaatsimut ilaatinneqalissapput, ulluinnaap ilaattut skoleskemaet og de fysiske rammer. pingaarutilittut, aamma kommunip atuarfi ini ilikkagas- satut. Tamanna atuarfi mmi skematigut sinaakkuttanilu • Forebyggelse og rådgivning om sundhed skal tigussaasuni takuneqarsinnaassaaq. fremmes via et tættere samarbejde mellem sundhedsvæsnet og f.eks. institutioner, skoler • Peqqinnissaq pillugu pinaveersaartitsineq siunnersuin- osv. erlu nukittorsarneqassapput, assersuutigalugulu peq- qinnissaqarfi up, sullissiviit pisortat pigisaasa, atuarfi illu • Cyklisme skal fremmes, f.eks. ved etablering il.il. qaninnerusumik suleqatigiinnerisigut. af nye stier og cykelruter samt bedre sneryd- ning. • Sukkilertarneq siuarsarneqassaaq, assersuutigalugu aqqusineeqqanik, sukkilerfi ssianillu pilersitsinikkut kiisalu pitsaanerusumik aputaajaasalernikkkut.

32 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Angallannermi periarfi ssat Infrastruktur Pitsaasumik ingerlalluartumillu angallannermi periarfi s- En god og eff ektiv infrastruktur er en forudsæt- saqarneq, inueqatigiit ineriartornissaanni, tunngaviuvoq. ning for, at samfundet kan udvikle sig. Det er Innuttaasut angalasinnaanerannut ulluinnaannullu pin- vigtigt for borgernes mobilitet og hverdag, lige- gaaruteqarpoq, taamatullu suliff eqarfi it unammillersin- som det er en afgørende parameter for virksom- naassusiannut annertuumik aaliangiisuulluni. hedernes konkurrenceevne.

Angallannermi periarfi ssat Qaasuitsup Kommunianut im- I Qaasuitsup Kommunia spiller infrastrukturen mikkorluinnaq pingaaruteqarput, isorartussuseq, silallu en særlig vigtig rolle pga. de store afstande og pissusai ilungersunartut, pissutigalugit. Timmisartunut vanskelige klimaforhold. Moderne lufthavne og mittarfi it umiarsualiviillu, pilersorneqarnermut, avammut havneanlæg er af vital betydning ift. forsyning niueruteqarnermut, takornariarpassuillu ukiut tamaasa og eksport samt servicering af de mange turister, tikeraartartut, sullinneqarnerannut, aaliangiisumik pin- der hvert år besøger os. Infrastrukturen omfat- gaaruteqarput. Angallannermi periarfi ssat ilagaattaaq ter også det almindelige vej- og stinet samt den aqqusernit nalinginnaasut aqqusineeqqallu, kiisalu amer- kollektive trafi kforsyning – alt det som sikrer lasuunik ataatsikkut angallassineq – tassalu ulluinnarni pit- god tilgængelighed i hverdagen og som derfor saasumik tikinneqarsinnaanermik qulakkerinneq, taamaat- vægtes højt. tumillu annertuumik pingaartinneqartoq. Kommunalbestyrelsen er meget bevidst om nød- Kommunalbestyrelsip ilisimaarilluinnarpaa, angallannermi vendigheden af løbende at foretage investering- periarfi ssat ataavartumik aningaasaliiffi gineqartarnissaasa er i infrastrukturen men også, at det sker ud fra pingaaruteqassusiat, kisiannili aamma tamanna pisassasoq en rational og helhedsorienteret betragtning. Ud- isumatusaartumik ilivitsussutsimillu paasinninnermik viklingen skal således ske i tæt samspil og i takt tunngaveqartumik. Taamaalilluni ineriartorneq pissaaq, med den overordnede erhvervsudvikling samt qanittumik suleqatigiinnikkut aamma inuussutissarsiutit planlægningen af bostederne og det åbne land. I pingaarnerit ineriartornerat kiisalu inoqarfi nni asimilu pil- den kommende planperiode skal der udarbejdes ersaarusiornerit, ilutigalugit. Pilersaarusiorfi mmi atuutiler- sektorplaner for trafi k og vejstrukturen i Ilulissat, sussami, angallannermut aqqusinernullu immikkoortunut Aasiaat og Upernavik for at sikre et koordineret pilersaarummik suliaqartoqassaaq Ilulissani, Aasianni Uper- beslutningsgrundlag for infrastrukturinvestering- navimmilu, angallannermut aningaasaliissutissat ataqa- er. Sektorplanerne skal indarbejdes i plangrundla- tigiissaakkamik, aaliangernermi tunngavissaqarnissaat, get og koordineres med arealplanlægningen. I de qulakkeerniarlugu. Illoqarfi it pingasut, ullumikkut tim- tre byer, som i dag ikke betjenes med fastvingede misartunik suluusalinnik sullinneqanngitsut – Kangaatsiaq, fl y – Kangaatsiaq, Qeqertarsuaq og Qeqertarsuaq aamma Qasigiannguit – pilersaarusiorfi up - skal der i den kommende planperiode udføres atuutilersussap ingerlanerani mittarfi it inissinneqarfi gisin- en lokaliseringsundersøgelse for placering af naasaat pillugit misissuiffi gineqassapput. lufthavne.

Umiarsuarsuit takornariartaatit ingerlattagaasa ineriartor- Som led i arbejdet med opdatering af plangrund- tinneqarnerannut atatillugu pilersarusiornermi tunngaviit laget for udvikling af krydstogtsaktiviteter er nutarterneranni suliap ilaatut, Ilulissat Oqaatsullu akor- der foretaget en søværts besigtigelse og orien- nanni sumiiffi nni immikkut toqqakkani, imaatigut misis- terende pejling af udvalgte lokaliteter mellem suinermik ingerlatsisoqarsimavoq paasissutissarsiniarlunilu Ilulissat og Rodebay. I den kommende planperi- uuttortaasoqarsimalluni. Pilersaarusiorfi up atuutilersussap ode skal plangrundlaget for en ny havn i Ilulissat ingerlanerani, Ilulissat umiarsualivissaata nutaap, tunngavi- indarbejdes i kommuneplanen. De fi re lokaliteter usumik pilersaarusiornera, kommuneplanimut ilanngun- der er i spil er i tilknytning til den eksisterende neqassaaq. Ilulissat ullumikkut umiarsualiviannut atatillugu havn i Ilulissat, Hollænderhavnen, Bredebugt/ sumiiffi t sisamat eqqartorneqartut tassaapput, Itisuarsuk, Rodebay og Tinussaraa. Placering, omfang mv. for Paakitsoq/ aamma Tinussaraa. Inissinneqarfi ssaa, nye havnefunktioner skal besluttes på et veldo- aamma umiarsualivittaassami ingerlatassat annertussu- kumenteret grundlag, som skal udarbejdet. sissaat il.il., nassuiaasersorluakkanik toqqammaveqarluni aaliangiiffi gineqassapput, tamakkualu suliarineqassapput. Teknisk forsyning ift. el, vand, varme, spildevand og aff ald er også en vigtig del af den kommunale Teknikkikkut pilersuineq, kallerup inneranut, imermut, infrastruktur. I de kommende år vil fokus være kiassarnermut, imermut igitassamut, eqqagassanullu rettet mod bæredygtige og mere miljøvenlige kiisalu kommunip angallannermi periarfi ssaqartitsineranut løsninger, herunder nye innovative aff aldsløs- tunngasoq, pingaarutilerujussuuvoq. Ukiuni aggersuni ninger som erstatning for de eksisterede, der no-

SIUNNERSUUT | FORSLAG 33 imminut akilersinnaasumik avatangiisimillu mianerin- gle steder er til direkte fare for borgernes sund- nittumik periaatsit sammineqartussaapput, matumani hed. Det er også et ønske at fremme vedvarende eqqaanermut periaatsit nutaaliorfi usut, ullumikkut atu- energiløsninger. gaasunut sumiffi it ilaanni toqqaannartumik inuuttaasut peqqissusaannik ulorianartorsiortitsisunut, taartaasussat. Målsætninger Aammattaaq kissaatigineqarpoq ataavartumik nukissiu- • Udvikling af infrastrukturen skal ske ud fra en uteqarneq siuarsarneqassasoq. rationel og helhedsorienteret betragt-ning, så vi får mest muligt for pengene. Anguniakkat • Større investeringer i ny infrastruktur skal ske • Angallannermi periarfi ssanik ineriartortitsineq pissaaq, med udgangspunkt i Transportkommission- isumatusaartumik ilivitsuussutsimik paasinninnermik ens anbefalinger, herunder nærmere under- tunngaveqartumik, aningaasat annertunerpaamik pis- søgelser af eventuel udvidelse af lufthavnen sarsissutigiumallugit. i Ilulissat til Atlantlufthavn samt forbedring af havnefaciliteterne i Ilulissat og Aasiaat. • Angallannermi periarfi ssanut nutaanut aningaasali- inerit annertunerit pissapput Angallannermut • Udviklingen af infrastrukturen i og mellem Ataatsimiititaliarsuup innersuussutai aallaavigalugit, byer og bygder skal fremme borgernes og matumani Ilulissat mittarfi ata Atlantikoq qulaallugu virksomhedernes mobilitet, sikkerhed og mittarfi nngortinneqarsinnaanerata annertunerusumik tryghed. misissuiffi gineqarnissaa, kiisalu Ilulissani Aasiannilu • Forbedring af forholdene for bådtrafi k- umiarsulivinni periarfi ssat pitsanngorsarneqarnissaat. ken er et vigtigt indsatsområde, der kræver • Illoqarfi it nunaqarfi illu akornanni angallannermi peri- grundigere undersøgelser af de udpegede arfi ssat inerisarneqarnerisa innuttaasut suliff eqarfi illu lokaliteter for nye havnefunktioner, med rel- angalasinnaanerat, aamma isumannaatsuuneq toqqis- evante søopmålinger og korttegning. sisimanerlu siuarsassavai. • Trafi ksikkerheden for de bløde trafi kanter skal • Imaatigut angallannermi pissutsit pitsangorsaav- forbedres – bl.a. via indsatser på skoleveje og igineqarnissaat tassaavoq suliniuteqarfi ssaq pin- stier. gaarutilik, sumiiffi it toqqarneqarsimasut, nutaamik • Kommunalbestyrelsen ønsker at åbne op for umiarsualiveqarfi nngorsinnaanerannut tunngatil- private investeringer i infrastrukturen, bl.a. i lugu, peqqissaarnerusumik, itissutsinik uuttor- forhold til havne- og lufthavnsanlæg. Dette taasoqarneranik nunallu assinginik titakkanik to- kan bl.a. ske ved indgåelse af frivillige udbyg- qqamaveqarluni, misissorneqartariaqartoq. ningsaftaler. • Angallannermi isumannaallisaaneq angallattunut mi- • Gennem planlægningen skal sikres ar- anernarnerusunut pitsanngorsarneqassaaq – ilaatigut ealudlæg til fremme af nye og bæredygtige atuarfi it aqquserngisa aqqusineeqqallu suliniuteqarfi - løsninger for teknisk forsyning, f.eks. i forhold ginerisigut. til aff aldshåndtering og udbygning med • Kommunalbestyrelsip neriuutigaa angallannermi vedvarende energi. periarfi ssanut namminersortut aningaasaliisinnaalern- • Fremtidens aff aldshåndtering skal have fokus issaat ammaanneqassasoq, soorlu umiarsualivinnut på genbrug/genanvendelse og lokal kildesor- mittarfi nnullu tunngatillugu. Tamanna pisinnaavoq tering, ligesom der skal udlægges arealer til ilaatigut nammineerluni sanaartornissamut isumaqa- aff aldssorteringsanlæg. tigiissusiornikkut. • Pilersaarusiornernikkut nunaminertanik immikkoortit- sineq qulakkeerneqassaaq, teknikkikkut pilersuinermi periaatsit imminnut akilersinnaasut nutaat ineriartor- tinneqarneranni atugassanik, assersuutigalugu eqqak- kat suliarineqartarnerannut ataavartumillu nukissiu- uteqarnermut tunngatillugu. • Siunissami eqqakkanik suliarinneriaaseq atoqqiiner- mut/atueqqinnermut aamma sumiiffi nni immikkoor- titerinermut sammitinneqassaaq, aammattaq nu- naminertanik eqqakkanik immikkoortiteriviliorfi ssamik atugassiisoqassaaq.

34 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Silap pissusaa, avataniiseq pinngorti- Klima, miljø og natur tarlu Grønland og det arktiske område er mere påvir- ket af klimaændringer end mange andre områder Kalaallit-Nunaat issittorlu, silap pissusaata allanngori- i verden. Små ændringer får en markant eff ekt: artorneranit, nunarsuarmi sumiiffi ppaasuarnit allanit Temperaturen stiger, vejret er mere ustadigt annertunerusumik sunnigaapput. Allanngornerit an- og der kommer mere nedbør. Havisen smelter, nikitsut malunnaatilimmik sunniupput: Kiannerulerpoq, indlandsisen skrumper og havet stiger. Som sila unerisimannginnerulerpoq aamma nittaalaq sialullu konsekvens kan havstrømmene ændre sig med annertunerulerput. Immap sikua aappoq, sermersuaq mærkbar eff ekt på fastlandsklimaet. På sigt vil qumariartorpoq imarlu qaff alluni. Tamatuma kingunerisin- plante- og dyrelivet sandsynligvis ændre sig - nye naava immap sarfaasa allanngornerat, nunaviup silaan- arter vil kunne trives, mens andre forsvinder. naanut malunnaatilimmik sunniuteqartussaq. Ungasin- Der er gode muligheder for at holde mangfol- nerusoq eqqarsaatigalugu, naasoqarneq uumasoqarnerlu digheden intakt. qularnanngitsumik allannguuteqassapput, naasut nutaat naasinnaalissapput, allalli tammarlutik. Amerlassuse- qarnerup attatiinnarneqarnissaanut periarfi ssat pitsaap- Der er i høj grad behov for at øge fokus på bære- put. dygtighed samt arbejde intensivt for at reducere miljøbelastningen både lokalt og globalt. Der Pisariaqarluinnarpoq imminut nammattumik ingerlat- tegner sig et udviklingspotentiale for energitung sinerup annertusineqarnissaa, taamatullu avatangiisip industri på baggrund af vedvarende energikilder, artorsartinneqannginnissaata tamaviaarluni sulissutigi- primært vandkraft. Kommunalbestyrelsen ønsker nissaa, sumiiffi nni nunarsuarlu tamakkerlugu. Suliffi s- imidlertid også at arbejde for en udvidelse af den suarnik, nukissiuutinik annertuumik pisariaqartitsisunik, vedvarende energiforsyning på andre fronter, ineriartortitsinissamut periarfi ssanikkiartorpoq, ataavar- f.eks. i forhold til vind- og solenergi. tumik nukissiuuteqarneq, pingaartumik erngup nukinga, tunngavigalugit. Taamaattorli aammattaaq kommunal- bestyrelsip kissaatigaa ataavartumik nukissiuuteqarnerup Eventuelle miljøpåvirkninger som følge af råsto- allanik toqqammavillip annertusarneqarnissaa sulissutigi- faktiviteter vil blive undersøgt nøje og håndteret neqassasoq, assersuutigalugu anorip seqernullu nukingi som et led i den kommunale miljøplanlægning. eqqarsaatigalugit. Det samme gælder konsekvenserne som følge af den generelle by- og erhvervsudvikling og – ikke Ingerlatat kingunerannik avatangiisip sunnerneqaatigera- mindst – eventuelle aktiviteter i det åbne land. tarsinnaasai, peqqissaartumik misissorneqartassapput, Det åbne land er et nyt forvaltningsområde i suliarineqartassallutillu kommunip avatangiisimut piler- kommunerne. Nye fælles retningslinjer skal sikre saarusorneranut ilagitillugit. Tamanna aamma, ataatsimut en sammenhængende planlægning og adminis- isigalugu illoqarfi it inuussutissartiutillu ineriartortinneqan- tration af det åbne land i hele Qaasuitsup Kom- erannut tunngatillugu – minnerunngitsumik – asimi inger- munia. På den måde kan vi sikre, at vores helt latarineqarsinnaasunut, tunngavoq. Asi tassaavoq kom- unikke naturkvaliteter og naturressourcer ikke munimi ingerlatsivik nutaaq. Ataatsimut maleruagassat lider overlast, men samtidig gøre naturen mere nutaat, Qaasuitsup Kommunia tamakkerlugu asip imminut tilgængelig – både for borgerne og turisterne, atasumik pilersaarusiorfi ginera, allaffi ssornikkullu ingerlan- men også til brug for jagt og fangst. neqarnera, qulakkiissavaat. Tamaalilluta qulakkiissavarput, pinngortitap kusanartorsuup immikkuullarissup nunallu pissarititaasa innarlerneqannginnissaat, aammali pinngor- titaq tikikkuminarsarlugu – innuttaasunut takornarianullu, taamatullu aamma aallaaniarnermi piniariarnermilu.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 35 Anguniakkat Målsætninger • Silap pissusaata allanngornera sillimmartaarfi gineqas- •Klimaændringerne skal imødekommes ved at saaq imminut nammassinnaassuseq, silap pissus- tænke i bæredygtighed, klimatilpas-ning og saanut naleqqussarneq ungasissumullu ataatsimoor- langsigtede helhedsløsninger. En opprioritering tumik aaqqiissutissat eqqarsaatiniitillugit. Suliniutinik af bæredygtige tiltag og er-hverv skal medvirke imminut nammassinnaasunik inuussutissarsiutinillu til at reducere udledningen af CO2. pingaarnersiuineq CO2 –mik anniatitsinermik annikil- •Planlægning af det åbne land skal minimere lisitseqataassaq. belastning af naturen, samtidig med at borgernes • Asip pilersaarusiorfi gineratigut pinngortitap artor- adgangsmuligheder og tilgængelighed tilgode- sartittaanera annikillisarneqassaaq, peqatigitillugulu ses. innuttaasut asiarnissamut periarfi ssaat tikikkuminas- •Udvikling af byer og bygder skal ske ud fra bære- suserlu pingaartinneqassapput. dygtige samt miljø- og klimamæssi-ge overvejel- ser. • Illoqarfi it nunaqarfi illu ineriartortinneqarnerat, immi- •Erhvervsudviklingen, herunder turisme, jagt nut nammassinnaassuseq aamma avatangiisimut sila- og fangst, skal ske under hensyntagen til klima, llu pissusaanut tunngasut eqqarsaatigalugit, pissaaq. miljø og bæredygtighed for på denne måde at • Inuussutissarsiutit ineriartortinnerat, matumani takor- "brande” kommunen. nariaqarneq, aallaaniarneq piniarnerlu, pissaaq silap •Nybyggeri og renovering, der er miljømæssigt pissusaa, avatangiiseq imminullu nammassinnaas- bæredygtigt og energivenligt, skal fremmes. suseq sianigalugit, taamaaliornikkut kommuni ”nittar- Kommuneplanen skal sikre mulighed for eksperi- saallugu”. menterende og nytænkende byggeri, hvor der • Nutaanik sanaartornerit iluarsartuussinerillu, avatang- anvendes nye teknikker og materialer, og hvor giisimut tunngatillugu imminut nammassinnaasut der tages udgangspunkt i arktiske forhold og nukissiuutinillu atuinikitsut, pingaartinneqassap- arktisk byggeskik. put. Kommuneplanip, misileraataasumik nutaamillu •Mulighederne for at udbygge den vedvarende eqqarsarluni sanaartorneq, periaatsinik atortussianillu energiforsyning med f.eks. vind og sol skal under- nutaanik issittumi pissutsinik, issittumilu sanaartoriaat- søges nærmere. simik aallaaveqartumik atuiffi usoq, qulakkiissavaa. • Ataavartumik nukissiuuteqarnermut periarfi ssat an- nertusarneqassapput assersuutigalugu makkua, anori, seqernullu kissaa, annertunerusumik misissuiffi gi- neqassapput.

36 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Siuaasaniit kingornussarsiat Kulturarv Siuaasaniit kingornussarsiatta kinaassutsitsinnik Kulturarven fortæller hvem vi er og hvor vi kom- suminngaanneernitsinnillu oqaluttuuppaatigut, taamaat- mer fra, og derfor er kulturarven vigtig for nutid tumik siuaasaniit kingornussarsiat ullumikkut siunissamilu såvel som eftertiden. Inuit er den oprindelige pingaaruteqarput. Inuit tassaapput issittup inoqqaavi, befolkning i de arktiske områder, som i gennem ukiuni tusindtilippassuarni pinngortitamut inuuffi gisamin- århundreder har tilpasset sig den natur de lever nut, nunarsuarmilu pingortitap oqimaaqatigiissusaani i og af og som samtidig er et af jordens mest mianernarnerpaat ilaannut, naleqqussarsimasut. Inuit skrøbelige økosystemer. Inuitkulturen og den ark- kulturiat issittumilu inuusaaseq innarleruminarluinnartu- tiske levevis er særlig sårbar set ift. den aktuelle upput, mannakkorpiaq inuiaqatigiit ineriartornerat silallu samfundsudvikling og klimaændringerne, men pisusaata allanngoriartornera aallaavigigaanni, taamaat- kulturen lever stadig i grønlændernes litteratur, torli Inuit kulturiat, kalaallit atuakkiortaasianni, eqqumiit- kunst, musik og madvaner. sulioriaasianni, nipilersortarneranni nereriaasiannilu suli uumavoq. I Qaasuitsup Kommunia er der mange forskellige lokaliteter med hver deres særegne kulturarv - Qaasuitsup Kommuniani sumiiffi ppassuaqarpoq tamarmik det gælder fredede og bevaringsværdige byg- immikkut siuaasaniit kingornussaqarfi usunik – tamanna ninger og værdifulde kulturmiljøer i bostederne tunngavoq, illunut eriagisarialinnut, kiisalu inoqarfi nni såvel som naturområder i det åbne land. Kulturar- asimilu kulturikkut naleqartitanut. ven er under konstant påvirkning af menneskelig Siuaasaniit kingornussarsiat, inuit ingerlataasigut, pinngor- aktivitet og naturens udvikling, og derfor kræver titallu allanngoriartorneranit, ataavartumik sunnigaajuar- den løbende opmærksomhed og beskyttelse. put, taamaattumillu nakkutigineqartuartariaqarlutillu iller- Gennem planlægningen kan vi aktivt værne om sorneqartuartariaqarlutik. Pilersaarusiornikkukt siuaasaniit kulturarven, men samtidig skabe nye oplevelses- kingornussarsiagut pimoorullugu paarisinnaavagut, aam- muligheder og værdier, som gavner samfundet mali peqatigisaanik misigisassanik naleqartitanillu nutaan- og er med til at skabe identitet og fællesskabet. ik pilersitsilluta, inuiaqatigiinnut iluaqutaasumik aammalu ataatsimut kinaassutsitsinnik pilersitsiviusumik. Kommunalbestyrelsen lægger således stor vægt på at sikre den nordgrønlandske kulturarv – både Kommunalbestyelsip pingaartilluinnarpaa avannaani i bebyggede og ubebyggede områder. Målet siuaasaniit kingornussarsiat illersorneqarnissaat – ino- er – som en del af den fremtidige indsats - at qarfi nni sanaartorfi usimasuni, taamatullu asimi. Angunia- borgerne mere systematisk inddrages i arbejdet. gaq tassaavoq – siunissami suliniutit ilaattut – innuttaasut Borgerne spiller naturligt en central rolle ifm. pilersaarusiukkamik suliami akuutinneqariartuaarnissaat. bygningsmæssige bevaringsværdier, men kan Innuttaasut pissusissamisoortumik qitiusumik atuuff eqar- samtidig yde værdifulde bidrag ifm. kortlægnin- put illunut eriagisarialinnut tunngatillugu, aammali iluti- gen af kulturarv og historiefortællingen. gisaanik nalituumik ikiuussinnaallutik, siuaasaniit kingor- nussarsiat oqaluttuaatillu, nalunaarsorneqarneranni. Målsætninger • En aktiv kulturpolitik skal sikre, at vi vide- Anguniakkat regiver vores kulturarv til de kommende • Kulturimut politikki uummaarissoq qulakkeerneqas- generationer. saaq, siuaasaniit kingornussarsiatsinnik kingulissatsin- • Kulturarven skal synliggøres som en del af nut ingerlatitseqqinnitsigut. grundlaget for en forståelse af vores byer og • Siuaasaniit kingornussarsiaq takusassiarineqassaaq, bygder, ligesom den skal indgå i den frem- illoqarfi tsinnik nunaqarfi tsinnillu paasinninnerup tidige udvikling. Derfor skal formidlingen af toqqammaviisa ilaattut, soorluttaaq siunissami ineriar- kulturarven styrkes – både i det åbne land og tornermut ilaatinneqassasoq. Taamaattumik siuaasaa- i vores bosteder. Dette skal bl.a. ske ved brug niit kingornussarsiat nittarsaanneqarnerat nukittor- af it og moderne kommunikationsplatforme. sarneqassaaq – asimut inoqarfi nnullu tunngatillugu. • Fysisk planlægning og arealadministration Tamanna ilaatigut pissaaq IT attaveqaatillu nutaaliaas- skal ske under hensyntagen til kulturarv og ut aqqutigalugit. kulturbårne særpræg i de forskellige egne af • Tigussaasumik pilersaarusiorneq nunaminertanullu kommunen. allattoqarfeqarneq ingerlanneqassapput siuaasaniit kingornussarsiat kulturimillu aallaavilimmik immikkut ilisarnaatsit, kommunip iluani sumiiffi nni assigiinngit- suniittut, pingaartillugit.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 37 IT, tamat oqartussaaqataanerat oqalo- IT, demokrati og dialog qataanerlu Udviklingen inden for IT skaber nye muligheder for det gode liv i Qaasuitsup Kommunia. Verden IT-p ineriartornera Qaasuitsup Kommuniani inuunerin- er på én gang blevet mindre og mere åben. nissamut periarfi ssanik nutaanik pilersitsivoq. Silarsuaq Nogle af de særlige udfordringer vi har i kom- minneruleriasaarpoq ammanerulerlunilu. Kommunitsinni munen på grund af den geografi ske størrelse kan siammasissutsip pilersitaanik unammilligassatta immikkut løses ved brug af IT – løsninger som kan binde ittut ilaat, IT-p periarfi ssarititai, kommunimi allaffi ssorner- kommunens administration, bosteder og borgere mik, inoqarfi nnik innuttaasunillu qaninnerulersitsut ilu- tættere sammen. Også i en global sammenhæng aqutigalugit, naammassineqarsinnaalerput. Aammattaaq giver dette nye muligheder for samarbejder, net- nunarsuaq tamaat eqqarsaatigalugu, tamanna, suleqatigi- værk, læring og videndeling til gavn for erhvervs- ilernernut, attaveqarfi nnut, ilikkakkannut, ilisimasanillu livet. avitseqatigiinnernut nutaanut periarfi ssaqalersitsivoq, inuussuutissarsiornermut iluaqutaasumik. Derfor er det vigtigt, at it betragtes som et grundlæggende redskab i kommunens arbejde Taamaattumik pingaruteqarpoq, IT, kommunip sulinerani og borgernes hverdag. Åbenhed, dialog og brug innuttaasullu ulluinnaanni, sakkutut tunngaviusutut isigis- af moderne teknologi skal sikre en levende kom- sallugu. Ammasuunerup, oqaloqataanerup teknologiimillu mune, hvor borgerne oplever at de er en del af nutaaliaasumik atuinerup kommuni uumasoq qulakkiis- demokratiet. IT-løsninger skal derfor sikres som savaa, innuttaasut tamat oqartussaaqataaneranni akuusu- et fundamentalt og let tilgængeligt redskab i den tut misigiffi gisaat. Taamaattumik IT-p, innuttaasut kom- daglige dialog mellem borgere og kommune. munillu ulluinnarni oqaloqatigiinneranni, tunngaviusumik pisariitsumillu sakkutut atugaanissaa qulakkeerneqassaaq. Kommunalbestyrelsen vil løbende arbejde for at sikre den bedst mulige dialog og et højt kommu- Kommunalbestyrelsip ataavartumik sulissutiginiarpaa, at- nikationsniveau, f.eks. via et netværk af lokale we- taveqaqatigiinnerup oqaloqataanerullu sapinngisamik pit- bansvarlige rundt om i bostederne, via kommun- saanerpaanissaat aammalu qaff asissumik inissisimanissaat, ens hjemmeside, informationskampagner og via assersuutigalugu inoqarfi nni sumiiffi mmi web atorlugu at- et målrettet samarbejde med lokale og nationale taveqaatinut akisussaasup attaveqaatai atorlugit, kommu- medier. Borgerinvolvering og borgerinddragelse nip quppersagaa aqqutigalugu, paasisitsiniaalluni sulineq skal helt naturligt bruges som et redskab til at siunnerfi limmillu sumiiffi nni, nunalu tamakkerlugu, nutaar- styrke demokratiet og fællesskabsfølelsen – også siassanik siammarteriffi nnik suleqateqarnikkut. Innuttaasut selvom det sker digitalt. akuutinneqarnerat, aamma innuttaasut ilaatinneqarnerat, pissusissamisoorluinnartumik sakkutut atorneqassapput, Målsætninger tamat oqartussaaqataanerat ataatsimuussutsimillu misi- gisimaneq nukittorsarniarlugit – naak tamanna digital- • Kommunens IT-infrastruktur skal fortsat ud- ikkoorluni pigaluartoq. bygges og forbedres til gavn for læring, ser- vicering og dialog med kommunens borgere. Anguniakkat • Borgerinvolvering og -dialog skal i stigende • Kommunip IT-mi angallannikkut periaasai ataavartu- grad ske digitalt – ikke mindst i de mest mik annertusarneqassapput pitsanngorsarneqarlutillu, isolerede bosteder. Der lægges vægt på ilikkagaqarnermut, sullissinermut, kommunillu innut- løbende at afprøve nye metoder. taasunik oqaloqateqarneranut iluaqutaasumik. • IT skal bruges mere intensivt i undervisnin- • Innuttaasut akuutinneqarnerat oqaloqataanerallu an- gen på kommunens folkeskoler og evt. også i nertusiartuinnartumik digital atorlugu pissaaq – min- institutionerne. nerunngitsumik inoqarfi nni avinngarusimanerpaani. • Alle dele af kommuneplanen skal være Periaatsit nutaat misiligartuarneqarnissaat pingaartin- tilgængelige og godt formidlet digitalt via neqassaaq. kommunens hjemmeside – evt. også ved • IT kommunimi meeqqat atuarfi ini immaqalu aamma brug af de sociale medier. meeqqerivinni atuartitsinermi sakkortunerusumik atorneqalissaaq. • Kommuneplanip imarisai tamarmik pissarsiarineqarsin- naassapput digital-imillu pitsaasumik nittarsaan- neqarlutik, kommunip quppersagaa aqqutigalugu – immaqalu aamma innuttaasunut paasissutissiissutit aqqutigalugit. 38 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 SIUNNERSUUT | FORSLAG 39 Sammivilersuutit Overordnet hoved- pingaarnerit struktur Qaasuitsup Kommunia, kaperlattartup killeqarfi ata avan- Qaasuitsup Kommunia, der ligger nord for polar- naatungaaniittoq, 660.000 kvadratkilometerinik annertus- cirklen, dækker med et areal på 660.000 kvadrat- suseqarnermigut Kalaallit-Nunaata kitaata avannaa tamak- kilometer hele den nordvestlige del af Grønland. keqqavaa. Kommuni nunarsuarmi kommunit annersaaraat Kommunen er verdens arealmæssigt største og 1.600 km takissusilimmik sinerialik, kommunip illoqarfi isa har en kyststrækning på godt 1.600 km, hvor nunaqarfi isalu inissisimaffi gisaannik. kommunens byer og bygder ligger.

Naak kommunip annerpaartaa sermersuarmit qallerneqar- Selvom hovedparten af kommunen er dækket af simagaluartoq, silaanna, uumasoqassusia, naasoqarneralu indlandsis er der stor variation i klima samt dyre- avannaamiit kujammut assigiinngisitaaqaaq, aammat- og planteliv fra nord til syd, ligesom der også er taaq kaperlattarnerata, seqeernullu kaviinnartarnerata, stor forskel på længden af mørketiden og peri- sivisussasaat assigiinngeqaat. Issittumik silaannaqarnerata oden med midnatssol. Det arktiske klima betyder, kinguneranik, ukiut amerlanersaanni Decembarimiit at havet de fl este år er tilfrosset fra december Apriili/Maaji-mut, imaq sikuusarpoq. Taamaattumik kom- til april/maj. Derfor er skibsfart i store dele af munip annersaani umiarsuit atorlugit angalaneq, piffi ssami kommunen ikke mulig i denne periode, hvorfor tamatumani ajornarsisarpoq, taamaaligaangallu nassiussat fragt af gods og passagerer i stedet må ske med ilaasullu timmisartuunneqartariaqalersarput. Pinngortitap fl y. Udover de naturgivne forskelle er også stor piliaanik assigiinngissutsit saniatigut, avannaani Siora- variation i kultur og dialekt fra i nord palummiit kujammut Attumut, kulturikkut sumiorpaluut- til Attu i syd. sikkullu assigiinngissutsit annertoqaat. Hovedstrukturen tager udgangspunkt i plan- Sammivilersuut pingaarneq allaaveqarpoq pilersaarutinut strategien og Kommunalbestyrelsens visioner suleriaatsimik ,aamma Kommunalbestyrelsip kommunip for udvikling af kommunen og indeholder en ineriartornissaa pillugu takorluugaanik, imarisaalu tas- beskrivelse af de overordnede karakteristika og saapput Qaasuitsup Kommuniani ilisarnaatit pingaarnerit strukturer i Qaasuitsup Kommunia set under ét, suleriaatsillu ataatsimut isigalugit allaaserineri, matumani herunder bymønster, erhvervs- og infrastruk- illoqarfi it ilusaat, inuussutissarsiutit, angaallanermi peri- turen, hovedfunktioner inden for uddannelse og arfi ssat, ilinniartitaanermi ingerlanneqartut pingaarnerit, serviceforsyning mv. Hovedstrukturen skal både aamma imminut pilersorneq allallu. Sammivilersuut give et billede af, hvordan situationen er i dag og pingaarneq takussutissiissaaq, ullumikkut pissutsit qanoq hvordan den tænkes udviklet i fremtiden. innernerannut, aamma ineriartornerup siunissami isikkus- saatut takorluukkanut. De fysiske stukturer planlægges i tæt sammen- hæng med tendenser i befolkningsudviklingen Sammiviit piviusut pilersaarusiorfi gineri, innuttaasut samt inden for bosætning og arbejdsmarked, ineriartornerani sumut ingerlasoqaraluttualerneranik tik- så der sikres de bedst mulige betingelser for en kuussissutinut, najugaqariaatsimut suliffi ssaqarnermullu både hensigtsmæssig og bæredygtig udvikling – qanimut attuumatillugit suliarineqartarput, taamalilluni bl.a. set ift. klimaforandringerne. imminut nammattumik, siunniussanullu naapertuuttumik ineriartortoqarnissaanut tunngavissat pisarsiarineqarsin- naasut pitsaanerpaat qulakkeerneqarlutik – ilaatigut silap pissussaasa allanngoriartorneri qissimigaarlugit.

40 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Siunissaq imannak isigaarput Sådan ser vi fremtiden Qaasuitsup Kommunia annertuunik periarfi ssaqarpoq Qaasuitsup Kommunia har store potentialer – kommunip angissusianik tunngaveqartumik, aammali – både pga. kommunens størrelse, men også kulturit assigiinngitsut pinngortitamilu periarfi ssat asse- båret af en mangfoldig kultur og unikke naturres- qanngitsut aallaavigalugit. Kommuni ataasiinnarmik inuus- sourcer. Kommunen har udviklet sig fra at have sutissarsiuteqarfi usimagaluarluni – aalisarneq – marlunnut ét hovederhverv – fi skeri – til at have to, nemlig ingerlaqqissimavoq, taakkualu tassaapput aalisarneq ta- fi skeri og turisme. Herudover kan råstofi ndustrien kornariaqarnerlu. Taakkua saniatigut aatsitassanik tunisas- – både inden for olie, gas og mineraler - blive et siorneq – uuliamik, gas-imik aatsitassanillu tunngavilimmik tredje hovederhverv inden for en årrække. – ukiut arlaqanngitsut iluanni, tassaalersinnaavoq inuus- sutissarsiutit pingaarnerit pingajuat. Forventningen er, at udviklingen i de kommende år først og fremmest vil være relateret til råstofi n- Neriuutigineqartoq tassaavoq, ukiuni aggersuni ineriar- dustrien og dennes følgeerhverv. Arealer og faci- torneq, siullertut pingaarnertullu, aatsitassarsiornermut liteter til udviklingen af off shore-branchen indgår inuussutissarsiutinnullu tamatuma malitsigisaanut tunn- allerede i planlægningen i form af 25 delområder gasuujumaartoq. Off shore-mik inuussutissarsiutit ineri- i 7 byer og bygder langs kysten. Delområderne, artornerannut, nunaminertat ineriartornermilu atortoris- der er udlagt enten til hovedforsyningsbaser eller saarutit pilersaarusianut ilaatinneqareerput, tassaasut supplerende forsyningsbaser, forventes samlet sineriammi nunaminertat 25-it illoqarfi nni arfi neq mar- at kunne dække arealbehovet til off shore- og lunni aamma nunaqarfi nni. off shore relaterede erhverv i hele planperioden frem til 2026. Aalisarnermik inuussutisarsiuteqarnerup ineriartornera, umiarsualiveqarnermi periarfi ssat annertusarneqarsin- Udviklingen af fi skerierhvervet er især afhængig naanerannut, annertuumik tunngassuteqarpoq, matumani af, at der kan ske en opgradering af faciliteterne i pineqarlutik talittarfi it anginerusut aamma aalisakkanik havne, herunder nye og større kajanlæg samt ud- tunisassiornermi allilerinernut periarfi ssat, aammalu/im- videlsesmuligheder og/eller nye indhandlingsst- aluunniit tunitsiviit nutaat. Taamatullu aamma takornari- eder for fi skeindustrien. Tilsvarende er også aqarnerup ineriartorsinnaaneranut periarfi ssat, siunissami turismens udviklingsmuligheder afhængig af den kommunimi angallannermi periarfi ssat qanoq ittuuneran- kommunale infrastruktur, herunder besejlings- nut, attuumassutilerujussuupput, matumani pineqarlutik og anløbsforhold for krydstogt- og passagerskibe umiarsuit takornariartaatit, ilaasartaatillu angalasarneri- i havnene samt eventuelle vejforbindelser og nut, umiarsualivinnilu tulaffi gisinnaasaannut tunngasut, øvrige adgangsmuligheder til natur- og fritidsfa- aamma aqqusinertigut attaviulersinnaasut kiisalu pinngor- ciliteterne i det åbne land. En styrkelse af turis- titamut asimilu sunngiffi mi ornittakkanut angalanissamut men er også tæt knyttet til nye servicefunktioner, periarfi ssat. Takornariaqarnerup annertusarnera, aamma overnatningsmuligheder og udvikling af nye sullissivinnut nutaanut unnuiffi usinnaasunullu, anner- faciliteter tilknyttet naturmæssige- og kulturelle tuumik attuumassuteqarpoq, taamatullu pinngortitami seværdigheder, f.eks. et besøgs- og oplevelses- kulturimilu takusassaqqissunut atatillugu, iserfi gineqarsin- center ved Isfj orden. naasunik nutaanik ineriartortitsinerit, assersuutigalugu Ilulissat Kangerluata eqqaani takusassarsiornermi misi- Qaasuitsup Kommunia vil i de kommende år gisassarsiornermilu, qitiusumik sullissivik. være udfordret af et stigende antal ældre, mange børn og unge samt et generelt lavt uddan- Qaasuitsup Kommunia ukiuni aggersuni utoqqarnik, nelsesniveau. Dette skal håndteres samtidig med, meeqqanik inuusuttunillu, ataatsimut isigalugu appasis- at udviklingen af f.eks. råstofi ndustrien vil øge sunik ilinniagalinnik, amerliartuinnartunik ilungersuuteqal- efterspørgslen på mere veluddannet arbejdskraft. ersussaavoq. Suliassaq tamanna ingerlanneqartussaavoq, assersuutigalugu aatsitassarsiornermik tunisassiornerup Andre udfordringer – men også muligheder – ineriartornerata kingunerisaanik, ilinniarluarsimasunik følger i kølvandet på de klimaforandringer, som sulisussarnerup annertuseruttorfi ani. opleves tydeligt i kommunen. Forandringerne resulterer i stigende temperaturer med mindre Unammilligassat allat – periarfi ssallu allat – silaannaap hav- og indlandsis samt en vigende permafrost. pisuussasa allangornerisa kingunerattut takuttussat, Dette fører til konkrete ændringer i fauna og kommunimi malunniulluarumaarput. Allannguutit, silap fl ora, herunder ændringer i skebestandefi og kiannerulerneranik, immap sikuata sermersuullu annikin- fangstmuligheder for fangererhvervet. Klimaæn- nerulerneranik, nunallu qeriuaannartup tunuariartul- dringerne udgør også en trussel for den kultur- erneranik, kinguneqassapput. Tamanna uumasoqassutsip arven pga. risiko for øget erosion samt nedbryd-

SIUNNERSUUT | FORSLAG 41 naasoqassutillu, allaqquttussaanngitsumik allangorner- ning af de jordfaste kulturminder i takt med at annik, kinguneqassaaq, tamakkualu ilagissavaat aalisa- permafrosten forsvinder. gaqassutsip, aamma piniartut piniarnissamut periarfi s- saasa, allanngornerat. Silaannap pissusaasa allangornerat, På den anden side kan stigende temperaturer siuaasatsinniit kingornussarsiatsinnik navianartorsiortit- betyde, at fl ere dele af nordvest Grønland vil silissaaq, nunap nakkaassinnaanerata annertusineranik være lettere tilgængelig for turister en større peqquteqartumik, kiisalu nunap qeriuaannartup suu- del af året. Det giver mulighed for generelt at junnaarnerata kinguneranik kulturikkut eqqaassutissat udbrede turismen, men også for at udvikle nye nunamiittut asiujartulissammata. former for turisme – bl.a. til gavn for nogle af de mere afsides beliggende bosteder. Ændringer i Illuatungaanili silap kissatikkiartornerata kinguneranik, fl ora og fauna kan evt. fremme mulighederne for Avannaani sumiiffi it arlallit ukiup ilangaatsiarsuani takor- jagt og fi skeri og evt. dyrkning af grøntsager til narianit tikikkuminarnerulissapput. Tamanna ataatsimut understøtning af selvforsyningen. I planlægnin- isigalugu takornariat siammarnerunissaannut perifi s- gen vil således fortsat indgå områder til forsøgs- saqalersitsissaaq, aammalu takornariariaatsinik allanik landbrug. ineriartortitsinissamut periarfi ssaqalersitsilluni – ilaatigut inoqarfi nnut avinngarusimanerpaanut iluaqutaasumik. Naasoqassutsip uumasoqassutsillu allanngornerat pini- arnermi aalisarnermilu periarfi ssanik allanik pilersitsis- sutaasinnaapput, immaqalu aamma naatitsinikkut im- minut pilersorsinnaaneq ikorfartorneqarsinnaalerluni. Taamaatumik pilersaarusiornermi, nunaminertat nunaler- inermi misileraanermut atorneqarsinnaasut, ilaatinneqar- tuassapput.

42 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Illoqarfi it ilusaat aamma innuttaasut Bymønster og befolkningsud- nikerarnerat vikling Illoqarfi it ilusaat Bymønster Kommunimi illoqarfi t ilusaat illoqarfi nnut arfi neq pingasu- Kommunens bymønster omfatter 8 byer og 32 nut nunaqarfi nnullu 32-nut tunngavoq. Illoqarfi it – Kan- bygder. Byerne - Kangaatsiaq, Aasiaat, Qasi- gaatsiaq, Aasiaat, Qasigiannguit, Ilulissat, Qeqertarsuaq, giannguit, Ilulissat, Qeqertarsuaq, Uumman- Uummannaq, Upernavik aamma Qaanaaq – kommunito- naq, Upernavik og Qaanaaq - var hovedbyer i qqani arfi neq pingasuni pingaarnertut illoqarfi ttaasimap- de 8 gamle kommuner. Ilulissat er med sine ca. put. Ilulissat 4.600 missiliorlugit innuttaqartoq kommunimi 4.600 indbyggere kommunens største by og den illoqarfi it annersaraat Nunatsinnilu illoqarfi it anginerit tredjestørste by i Grønland. Byer og bygder ligger pingajoralugu. Illoqarfi it nunaqarfi illu amerlanerit Qeqer- mest koncentreret omkring Diskoøen og Diskob- tarsuup (Disko) aamma Qeqertarsuup Tunuata kujasinne- ugten mod syd, mens der er længere mellem de rusortaani eqiterussimapput, inoqarfi it avannarliit Baffi n-ip nordlige bosteder ved Baffi n Bugten. Kangerliumanersuani akuttunerullutik siassimasut. I planlægningen for udviklingen af off shore Inuussutissarsiutit off shore-mut attuumassuteqartut relaterede erhverv har 7 byer og bygder i Diskob- ineriartortinnissaanik pilersaarusiornermi, Qeqertarsuup ugten og ved Baffi n Bugten en central rolle i den Tunuani aamma Baffi nnip Kangerliumanersuanni illoqarfi it fremtidige udvikling af olie- og gasforekomster arfi neq marluk nunaqarfi illu pingaarutilimmik inissisimap- - enten som hovedforsyningsbaser (Aasiaat og put, siunissami uuliaqarfi it gas-eqarfi illu ineriartortin- Upernavik) eller supplerende forsyningsbaser neqarnissaannut tunngatillugu – ilaatigut pilersuiffi ttut (Qasigiannguit, Qeqertarsuaq, Ilulissat, Qaarsut pingaarnertut (Aasiaat aamma Upernavik) ilaatigullu og ). tapertaalluni pi-lersuiffi ttut (Qasigiannguit, Qeqertarsuaq, Ilulissat, Qaarsut aamma Upernavik Kujalleq). Ilulissat er ét af knudepunkterne for turismen i Grønland, bl.a. på grund af placeringen lige ud Ilulissat Nunatsinni takornariaqarnermi qitiusunut ilaa- til Kangia Isfj ord med sine markante isbjerge, voq, ilaatigut pissutigalugit, Kangiata iluliarpassuallip der tegner landskabet i Diskobugten og byens pavaani inissisimanini, Qeqertarsuup Tunuanut isikkivig- mange slædehunde, der tager gæsterne med på innini, qimmerpassuaqarninilu tikeraanik nunaqarfi nnut tur rundt til bygderne og til indlandsisen. Turis- sermersuarmullu qimussiussinermi atorneqartartunik. men omkring isfj orden udvikles løbende i regi af Ilulissat Kangerluata eqqaani takornariarneq ataavartu- Ilulissat Isfj ordskontor. Ønsket er, at få etableret et mik ineriartortinneqassaaq, Ilulissat Kangerluata Allaffi ata besøgscenter i området ved den gamle heliport. akisussaaffi gisaanik. Kissaatigineqarporlu, heliportitoqqap Ilulissat har desuden et stort og velfungerende eqqaani ornittakkamik qitiusumik pilersitsisoqarnissaa. fi skerierhverv primært baseret på fangst af helle- Aammattaaq Ilulissat annertuumik ingerlalluartumillu fi sk og rejer samt en lang række servicefunktion- aalisarnermik inuussutissarsiuteqarfi uvoq, pingaarnertut er, der bl.a. support erer de mange turister, der qaleralinniarnermik raajarniarnermillu tunngaveqarluni hvert år besøger regionen. Byen har 4 omkring- ingerlasumik, kiisalu qitiusumik sullissivinnik arlalinnik liggende bygder: , , og tamaaniittoqarpoq, ilaatigut takornariarpassuarnik ukiut Oqaatsut. tamaasa tamaanga tikittartunik, sullissisartunik. Illo- qarfi k eqqaamiorisaminik sisamanik nunaqarfi ttaqarpoq: Aasiaat, ved den sydvestlige del af Diskobugten, Saqqaq, Qeqertaq, Ilimanaq aamma Oqaatsut. er kommunens næststørste by med godt 3.100 indbyggere. Hovederhvervet er fi skeri og fi ske- Aasiaat, Qeqertarsuup Tunuata kujammut kippasissor- industri, men Aasiaat har en vigtig rolle som taaniittoq, tassaavoq kommunimi illoqarfi up annerup uddannelsesby samt et voksende turisterhverv. tullia 3.100 missiliorluarlugit innuttalik. Inuussutissarsiut Til Aasiaat hører bygderne , og pingaarneq tassaavoq aalisarneq aalisakkanillu tunisas- . siorneq, aammali Aasiaat illoqarfi ttut ilinniartoqarfi usutut pingaaruteqarput, kiisalu takornariaqarnermik inuussutis- Uummannaq, Upernavik og Qasigiannguit er sarsiorfi ttut annertusiartuaarlutik. Aasiaat nunaqarfi ttai middelstore byer med omkring 1.200 indbyg- tassapput Akunnaaq, Ikamiut aamma Kitsissuarsuit. gere. Uummannaq ligger på en ø nord for Nûgssuaq halvøen, mens Qasigiannguit ligger Uummannaq, Upernavik Qasigiannguillu illoqarfi upput i den sydøstlige del af Diskobugten. Upernavik akunnattumik angissusillit 1.200 missiliorlugit innuttaqar- ligger længere mod nord direkte ud til Baffi n tut. Uummannaq, Nuussuup Qeqertaasaata avaanaatun- Bugten. Alle 3 byer har fangst og fi skeri som

SIUNNERSUUT | FORSLAG 43 gaani, qeqertami inissisimavoq, Qasigiannguit, Qeqertar- hovederhverv, men spiller også en rolle ift. turis- suup Tunuata kujammut kangisissortaani, inissisimasut. men. Til Upernavik hører , , Upernavik avannarpasissumiippoq Baffi n-ip Kangerliu- , , , Nuus- manersuanut ammaannartumi. Iloqarfi it taakkua pingasut suaq, , Tasiusaq, Upernavik Kujalleq og tamarmik piniarnermik aalisarnermillu, pingaarnertut, Aappilattoq, mens Ikerasak, Illorsuit, Niaqornat, inuussutissarsiuteqarfi upput, aammattaarli takornari- Nuugaatsiaq, Qaarsut, Saattut og Ukkusissat hør- aqarnermi sunniuteqarlutik. Upernaviup nunaqarfi ttarai er til Uummannaq. Der er ikke tilknyttet bygder til Ikerasaarsuk, Innaarsuit, Kangersuatsiaq, Kullorsuaq, Qasigiannguit. Nutaarmiut, , Naajaat, Tasiusaq, Upernavik Kujalleq aamma Aappilattoq, Uumannap nuaqarfi ttai tas- Kommunens mindste byer er Qeqertarsuaq, saasut Ikerasak, Illorsuit, Niaqornat, Nuugaatsiaq, Qaarsut, Qaanaaq og Kangaatsiaq. Qeqertarsuaq ligger Saattut aamma Ukkusissat. på Diskoøen og har ca. 850 indbyggere. Qaanaaq ligger på nordkysten af Inglefi eld Fjord og har ca. Kommunip illoqarfi i minnerit tassaapput, Qeqertarsuaq, 650 indbyggere, mens Kangaatsiaq ud mod Davis Qaanaaq aamma Kangaatsiaq. Qeqertarsuaq Qeqertar- suarmiippoq 850 missiliorlugit innutttaqarluni. Qaanaaq avanersuarmiippoq Ikerup avannamut sineriaani 650 mis- siliorlugit innuttaqarluni, Kangaatsiaq Davis’ip Imartorn- ganut sammisoq kommunip illoqarfi isa kujallersaat 550 missiliorlugit innuttaqartoq. Illoqarfi it taakkua aalisarner- mik piniarnermillu inuussutissarsiuteqarfi upput, aammat- taarli takornariaqarneq aqqutigalugu, qajartortitsinernik, qimussertitsinernik, qaqqani pisuttuartitsinernik, angal- latinik angalaarnernik, umiarsuarnik takornariartaatinik, nunaqarfi nni takusassarsiortitsinernik il.il., ingerlatsiviullu- arlutik. Qaanaaq aammattaaq tassaavoq illoqarfi k Thule Air Base-mut qaninnerpaaq.

Qeqertarsuup nunaqarfi ttaraa , Qanaap pin- gasunik nunaqarfi ttaqarpoq (, Siorapaluk aamma ), Kangaatsiaq sisamanik nunaqarfi ttaqarpoq (Attu, Iginniarfi k, Ikerasaarsuk aamma ).

Innuttaasut nikerarnerat Naatsorsuutigineqarpoq kommunip innuttaqassutsimigut tunngavia annerpaaq illoqarfi nnut anginernut attuumas- suteqarumaartoq, matumani Ilulissat aamma illoqarfi it al- lat off shore-mik tunisassiornermut aamma suliff eqarfi nnut off shore-mut attuumassutilinnut pilersuiffi ssatut peri- arfi ssallit. Naatsorsuutigineqarpoq nunaqarfi it innuttaasa amerlassusaat taamaginnalerumaartut imaluunnit an- nikitsuinnarmik appariaateqarumaartut, nunaqarfi nnit illoqarfi nnut nutsernerup ingerlarusaaginnarnissaa ilim- agineqarmat. Tamatumunnga peqatigitillugu Qaasuitsup Kommunianiit, illoqarfi nnut, nunallu immikkoortortanut kommunip avataaneersunut, annikinerusumik nuuttoqar- tarnera ingerlaannarumaartoq – pingaartumik Nuummut Sisimiunullu. Aammattaaq takuuk kommuneplanip killif- fi ata allaaserinera.

Innuttaasut nikerarsinnaanerinik ilimagisat Nunarput ataatsimut isigalugu naatsorsuutigisanit aallaaveqarput, aammattaarli sumiiffi nni toqqarneqarsimasuni nunaminer- tat atugassanngortinneqarsimasut, tigussaasumik piler- saarusiorfi ginerisa kingunerisassaattut, naatsorsuutaasu-

44 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 nut ersiutaallutik. Taamaattorli, ineriartortoqarnissaanik Strædet er den sydligste by med ca. 550 indbyg- naatsorsuutigisat annertussuserisinnaasaat erseqqissarni- gere. Byerne er typiske fi sker- og fangersam- assallugit, ajornakusoorpoq, tamakkua nunarsuaq tamak- fund, men nyder desuden godt af turismen og kerlugu aningaasatigut qanoq inissisimasoqarneranut aktiviteter inden for kajak- og hundeslædeture, qanittumik, aammalu ilaatigut aatsitassarsiornerup iluani fj eldvandring, sejlads, krydstogter, bygdebesøg takornariaqarnermillu inuussutissarsiutit ineriartorneran- osv. Qaanaaq er endvidere nærmeste by ift. Thule nut, kiisalu – minnerunngitsumillu – Namminersorlutik Air Base. Oqartussat, assersuutigalugu mittarfi nnut umiarsualivin- nullu, aningaasaliissutigisinnasaannut, attuumassuteqar- Til Qeqertarsuaq hører bygden Kangerluk, mens mata. Taamaakkaluartorli pilersaarusiornerup pisussaaffi - Qaanaaq omfatter 3 bygder (Savissivik, Siora- gaa – atorsinnaallugillu – ineriartornermi periarfi ssatut paluk og Qeqertat) og Kangaatsiaq 4 bygder ilimagineqartut naatsorsuutigisaasullu atornissaat. (Attu, Iginniarfi k, Ikerasaarsuk og Niaqornaarsuk).

Pilersaarusiorfi up ingerlanerani, illoqarfi nni ataasiak- Befolkningsudvikling kaani nunaqarfi nnilu ineriartornerup isikkorisinnaasaatut Den største udvikling i kommunens befolknings- ilimagisat erseqqinnerusumik nassuiarnerat, illoqarfi nnut grundlag forventes at ske i de større byer, nunaqarfi nnullu sammivilersuutini takuneqarsinnaapput. herunder Ilulissat og de øvrige byer med status Allaaserisap ilaatigut aallaavigai, sumiiffi nni nukittoqutit som potentielle forsyningsbaser for off shore immikkut ittut, aamma inoqarfi nni ataasikkaani periarfi s- industrien og off shore relaterede erhverv. I sat. bygderne forventes overvejende en stabilisering eller en mindre nedgang i befolkningstallet, idet tendensen med at frafl ytte bygderne til fordel for byerne forventes at fortsætte. Sideløbende forventes der fortsat at ske en mindre nettoud- fl ytning fra Qaasuitsup Kommunia til byer og områder uden for kommunen – primært Nuuk og Sisimiut. Se endvidere redegørelsens status- beskrivelse.

Tendenserne i befolkningsudviklingen har afsæt i de generelle forventninger for Grønland som helhed, men afspejler samtidig de forventede resultater af den fysiske planlægning med konk- rete arealudlæg på udvalgte lokaliteter. Det er imidlertid vanskeligt at konkretisere omfanget og hastigheden af den forventede udvikling, da den er tæt forbundet med den globale økonomi og bl.a. udviklingen inden for råstof- og turis- mebrancherne samt – og i lige så høj grad – af beslutninger i Selvstyret om eventuelle invester- inger i f.eks. lufthavne og havne. Men planlæg- ningen skal – og kan – understøtte de forventede og potentielle udviklingsmuligheder. En nærmere redegørelse for de lokale udvikling- stendenser i de enkelte byer og bygder i plan- perioden fi ndes under hovedstrukturen for byer og bygder. Beskrivelsen har bl.a. udgangspunkt i særlige lokale styrker og potentialer på de en- kelte bosteder.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 45 Illoqarfi it aamma ineqarnerup ineriar- By- og boligudvikling tornera I planperioden vil der være særligt fokus på kom- munens rolle som en attraktiv bosætningskom- Pilersarusiorfi up ingerlanerani, kommunip, kommune- mune. I praksis betyder det, at der skal kunne qarfi ttut najugaqarfi ssaqqittutut inissisimanissaa, immik- tilbydes job- og uddannelsesmuligheder samt kut pingaartinneqassaaq. Tamanna imannak paasineqas- attraktive boligområder og gode servicefaciliteter saaq, suliffi ssanik ilinniagaqarnissamullu periarfi ssanik, – forhold der bl.a. sikres gennem arealplanlæg- kiisalu inissiaqarfi nnik pilerinartunik aamma sullissivinnik ningen. pitsaasunik, neqerooruteqartoqarsinnaasariaqarpoq – pis- sutsit ilaatigut nunaminertanut pilersaarusiorneq aqquti- De kommende års byudvikling vil være koncen- galugu qulaakkeerneqartussat. treret i de største byer – Ilulissat, Aasiaat og Uper- navik – og i et mindre omfang de øvrige byer og Ukiuni aggersuni illoqarfi it ineriartortinneqarnerat illo- bygder med arealudlæg til de off shore-relaterede qafi nnut anginerusunut eqiterutsinneqassaaq – Ilulissat, erhverv og afl edte funktioner, jf. afsnittet "Råst- Aasiaat aamma Upernavik – annikinnerusumillu illoqarfi it ofi ndustri". Kommuneplan 2014-2026 omfatter sinnerinut nunaqarfi nnullu, inuussutissarsiutinut off shore- ikke væsentlige nye arealudlæg, der er primært mut atuumassuteqartunut ingerlatsivinnullu taakkua gennemført justeringer og tilpasninger af eksis- malitsigisaannut nunaminertanik atugassiinikkut, takuuk terende delområder og deres anvendelse. immikkortoq ”Aatsitassanik tunisassiorneq”. Kommune- plani 2014-2026 nunaminertanik annertuunik atugas- Der er i højere grad tale om byomdannelse frem siisoqarnissaanik imaqanngilaq, annermilli nunaminertat for ny byudvikling, f.eks. i forbindelse med erstat- pioreersut atorneqarfi ssaat iluarsartuunneqarlutillu nalim- ningsbyggeri og sanering af nedslidte boliger. massarneqarput. Den store udfordring i bygderne er, at fastholde et beskæftigelsesniveau, som kan sikre en bære- Oqartoqarsinnaaneruvoq illoqarfi nnik allerineq pinnagu dygtig økonomi lokalt. Fokus er derfor, at under- illoqarfi nnik allanngortitserisoqartoq, assersuutigalugu støtte beskæftigelsen med udgangspunkt i de illunik taartaasunik sanaartorneq aamma illunik nungul- særlige styrker og potentialer, som fi ndes på det larsimasunik isaterineq. Illoqarfi nni unammilligassaq enkelte bosted. Med en gunstig udvikling inden annertooq taassaavoq, suliffi ssaqartitsinerup inissimaf- for beskæftigelsen vil helt naturligt følge et byud- fi ata, sumiiffi mmi aningaasatigut nammattumik ingerlat- viklingsbehov, herunder ny boligbebyggelse, der sinermik qulakkeerinnissutaasinnaasup, attatiinnarnissaa. forventes at kunne rummes inden for de eksister- Taamaattumik pingaartinneqarpoq, suliffi ssaqartitsinerup ende boligområder. ikorfartorneqarnissaa, inoqarfi nni ataatsiakkaani peri- arfi ssat nukittuffi i aallaavigalugit. Suliffi ssat pitsaasumik Samlet set er der i alt en rummelighed svarende ineriartornerisa pissusissamisoortumik malitsigissavaat til ca. 4200 boliger i kommunens byer og bygder. illoqarfi it ineriartornissaanik pisariaqartitsineq, matumani Hertil kommer en rummelighed til centerfunk- nutaanik illuliorneq, nunaminertat illuliorfi ssatut atugas- tioner og lignende fællesfunktioner. siissutaareersut iluini inissaqarsinnaasutut naatsorsu- utaareersunik.

Kommunip illoqarfi ini nunaqarfi inilu inissaqassasuseq ataatsimut isigalugu illut 4200 missinginut naapertuup- poq. Taakkua qaavannut ilineqassapput qitiusumiit sullis- sivinnut ataatsimoorlunilu ingerlatsivinnut assingusunut inissat missingi.

46 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Inuussutissarsiutit aamma angallanner- Erhverv og infrastruktur mi periarfi ssat Fiskeri og havneanlæg Aalisarneq aamma umiarsuliveqarneq Alle havne og anløbssteder i kommunen er ejet og drives af Selvstyret. Anlæggene spiller en Kommunimi umiarsualiviit tulaffi usartullu tamarmik Nam- helt central rolle i det grønlandske samfund, da minersorlutik Oqartussanit pigineqarput. Sanaartukkat primære erhverv som fi skeri og turisme samt taamaalillutik nunatsinni inuiaqatigiinni pingaaruteqar- varetransporten er helt afhængige af disse. luinnartumik inissisimapput, tassami inuussutissarsiutit Havnene varierer meget ift. størrelse og funktion, pingaarnerit soorlu aalisarneq takornariaqarneq kiisalu og omfatter 3 hovedtyper: Havne med atlant- nioqqutissanik assartuneq, tamakkunannga pinngit- trafi k, havne med feedertrafi k og havne kun med suuisinnaangillat. Umiarsualiviit assigiinngisitaaqaat, bygdetrafi k. angissutsiminnut, atorneqarnerminnullu tunngatillugu, assigiinngitsunullu pingasunut immikkoortinneqarsinnaal- Havnene og skibstrafi kken er et vigtigt led i god- lutik: Umiarsualiviit imarpikkoortaatinik tulaffi gineqarsin- stransporten både ud i verden og internt i landet. naasut, umiarsualiviit pajuttaatinik tulaffi usartut, aamma Begge typer godstrafi k udføres af Royal Arctic umiarsualiviit nunaqarfi nnut an-gallassinermi atorneqar- Line A/S. Godstrafi kken fra Grønland omfatter tartut. overvejende fi skeprodukter, men godstrafi kken ind i landet især er materialer til bygge- og an- Umiarsuliaviit, umiarsuillu ingerlaarnerat, nunarsuup sin- lægssektoren samt forbrugsvarer. Siden 2009 er nerani nunattalu iluani assartuinermi, pingaaruteqarluin- godsmængderne imidlertid faldet markant som nartuupput. Assartueriaatsit assigiinngitsut marluusut en følge af den globale økonomiske krise. tamarmik A/S-mit ingerlatarineqarput. Nunatsinniit avammut assartuineq annerpaartamigut Fiskeriet - specielt af rejer, hellefi sk og krabber – aalisakkanik tunisassianik toqqammaveqarpoq, nunatsin- er fortsat det bærende erhverv med afgørende nulli assartorneqartartut tassaanerullutik inissialiornermut betydning for den grønlandske økonomi. Det gør sanaartornermullu tunngassuteqartut, aamma nioqqutis- sig også gældende i Qaasuitsup Kommunia, som sat. Taamaattorli 2009-p kingornatigut assartorneqartartut dækker hovedparten af den vestgrønlandske annertussusaat malunnaatilimmik appariaateqarsimapput, kystlinje og den langt overvejende del af fi ske- nunarsuaq tamakkerlugu aningaasaqarnerup iluani ajor- industriens fabrikker og indhandlingsanlæg. De nartorsiuteqartoqarnerata kingunerisaanik. seneste års prisudvikling med faldende priser på verdensmarkedet har imidlertid sat fi skerierh- Aalisarneq – pingaartumik raajarniarneq, qaleralinniarneq vervet under pres. Det har betydet, at det dels har saattuarniarnerlu – tassaapput inuussutissarsionermi suli været nødvendigt at øge de fi skede mængder, tunngavinni pingaarnerpaartaasut, nunattalu aningaasar- og dels foretage generelle strukturændringer, siornerani aaliangiisumik pingaarutillit. Tamanna aamma bl.a. i forhold til de tilknyttede industrianlæg. Qaasuitsup Kommuniani atuuppoq, nunatta kitaani sineris- Royal har - som den største operatør sap annerpaataanik sineriaqartumi, aalisakkanillu tunisas- – gennemført en centralisering i form af sam- siornermi, tunisassiorfi nnik tunitsivinnillu peqarnerpaaffi u- menlægninger og lukninger af produktions- og sumi. indhandlingssteder. I dag har Royal Greenland således 5 fabrikker og 7 indhandlingssteder Ukiuni kingullerni akitigut ineriartornerup, nunarsuarmi fordelt rundt om i kommunen. Ændringerne niuernermi akitigut appariartorfi usup, ajoraluartumik, aal- i fi skerierhvervet og den generelle afmatning isarnermik inuussutissarsiummik, tatisisimavoq. Tamatuma siden år 2000 mærkes tydeligt, især når man ser kinguneranik, pisariaqarsimavoq aalisakkat pisaasartut på folketallet og beskæftigelsen i bygderne, hvor amerlassusaasa qaff aavigissallugit, aamma, ataatsimut isi- mange indhandlingssteder er lukket. galugu, periaatsinik allanngortitsissalluni, ilaatigut tunisas- siorfi nnut tamatumunnga attuumassuteqartunut tunn- For fremadrettet at kunne imødegå den vok- gatillugu. Royal Greenland – ingerlatsivittut annerpaatut sende globale konkurrence og eff ekten af klima- – eqiterutsitsisariaqarsimavoq aammalu tunisassiorfi nnik forandringer i de grønlandske farvande kræves tunitsivinnillu matooraasariaqarsimalluni. Taamaalilluni store investeringer i fi skerierhvervet. Investering- Royal Greenland ullumikkut, kommunip iluani summiiffi nni erne knytter sig både til en fortsat modernisering arlalinni, 5-nik tunisassior-fi uteqarpoq 7-nillu tunitsiveqar- af selve fl åden af fi skefartøjer, men i lige så høj luni. Aaliasarnermik inuussutissarsiuteqarnerup iluani grad fl ere og forbedrede havneanlæg, herunder allannguutit, aamma 2000-miilli sutigut tamatigut nukil- fl ere indhandlingsanlæg. laariartortoqarnera, malugineqarluarput, pingaartumik nunaqarfi nni, tunitsivinnik matusiffi usimasuni, innuttaasut

SIUNNERSUUT | FORSLAG 47 amerlassusaat sulisoqarniarnerlu qiviaraanni. Sidst – men ikke mindst – spiller havnene en vigtig rolle i forbindelse med passagertransport Nunarsuaq tamakkerlugu unammilleqatigiinneq annertu- og krydstogtturisme. Sejladsaktiviteterne varierer siartuinnartup, silallu pissusaasa allanngoriartornerisa nun- en del hen over året afhængigt af isforholdene, atta imartaanut sunniutaat, siumut eqqarsarluni naaperi- med primær aktivitet i sommerhalvåret. Hoved- arneqassappata, aalisarnermik inuussutissarsiutit iluanni, operatørerne inden for passagertrafi kken er Arc- annertoruujussusarnik aningaalissuteqartoqarnissaa tic Umiaq Line, Disko Line og Royal Arctic Bygde- pisariaqartinneqarpoq. Aningaasaliissutaasut aalisariutit service, der alle opererer i Qaasuitsup Kommunia. namminneq nutarterneqartuarnerannut sammitinneqar- De klimatiske ændringer og en øget satsning på lutillu, aamma minnerunngitsumillu talittarfi nnut amer- turismen stiller imidlertid nye krav til besejlings- lanerusunut pitsaanerusunullu, taakkununngalu atatillugu forholdene, så både fl ere og større skibe – f.eks. tunitsivinnut amerlanerusunut, tunngapput. moderne krydstogtskibe – kan lægge til, jf. afs- nittet om "Turisme". Naggataatigut – minnerunngitsumillu – umiarsualiviit ilaasunik angallassinermut, umiarsuarsuillu atorlugit Luftfart takornariartitsinermut, pingaaruteqarluinnarput. Im- Luftfart er et centralt element i Grønlands in- aatigut angallassineq ukiup ingerlanerani sikusarnera frastruktur og bruges dagligt til fragt af gods og apeqqutaatillugu allanngorartarpoq, aasaaneranilu angal- passagerer. Placeringen af lufthavne, heliporte lattoqarnerusarluni. Ilaasunik angallassinermi angallassisut og helistops i Qaasuitsup Kommunia ses på pingaarnerit tassaapput, Arctic Umiaq Line, Disko Line, hovedstrukturkortet. Anlæggene ejes og drives af aamma Royal Arctic Byg-deservice, tamarmik Qaasuitsup Mittarfeqarfi it. De største lufthavne ligger typisk i Kommuniani sullissisuusut. Silaannaap pissusaasa al- byerne, mens de fl este bygder har enten heliport lanngorneri, takornariaqarnerulerneralu, imaatigut angal- eller helistop. Kun Uummannaq har ikke lufthavn. lassinermi atugassarititaasunut nutaanik piumasaaqate- Denne ligger i stedet ved bygden Qaarsut på qarfi ulerput, umiarsuit amerlanerusut anginerusullu Nuussuaq halvøen ca. 25 km nordvest for Uum- – assersuutigalugu umiarsuarsuit takornarianik ilaaso- mannaq. Alle områder, der er udlagt til luftfart, qartartut – tulaffi ssaqarnissaannik, takuuk immikkoortoq er omfattet af klausulerede zoner ift. sikkerhed, ”Takornariaqarneq”. indsigt, hindringsfrie planer osv. Klausulerede zoner er bindende ift. arealernes anvendelse, Timmisartuussineq højdebegrænsning og dermed også fremtidig Timmisartuussineq nunatsinni angallannermi qitiulluin- byudvikling. nartuuvoq, ullullu tamaasa nassiussanik ilaasunillu angal- lassinermi atorneqartarluni. Timminersartunut mittarfi it, En international lufthavn står højt på den lokale heliportit, helistop-illu Qaasuitsup Kommuniani sumiiffi i ønskeliste og ses som en helt afgørende faktor sammivilersuutit pingaarnerit pillugit nunap assiliornerani i den fremtidige udvikling af verdens største takuneqarsinnaapput. Sanaartukkat tamakkua Mittar- kommune. En Atlantlufthavn i Ilulissat vil øge feqarfi it pigisaraat ingerlataralugillu. Timmisartut mittarfi i turismen og bosætningen, skabe nye erhvervs- anginerit illoqarfi nniikkajupput, nunaqarfi illi amerlaner- muligheder og dermed øgede skatteindtægter. saat heliporteqarlutilluunnit helistop-eqarput. Uumman- Kommuneplanen omfatter således mulighed for naq kisimi mittarfeqanngilaq. Mittarfi k Qaarsuniippoq en udvidelse af det aktuelle lufthavnsområde. Nuussuarmi Uummannamiit 25 km missiliorlugit avannam- ut kippasinnerusumi. Nunaminertat timmisartuussinermut En udvikling af infrastrukturen for luftfart ind- atugassiissutaasimasut tamarmik, isumannaallisaanermut går generelt som en vigtig del af planerne for killeqarfeqarput, makkua pillugit, isikkiviup, mikkiartor- at kunne udnytte potentialerne i kommunens tarfi ullu akornusersuuteqannginnissaat il.il.. Isumannaal- byer. I de tre byer, som i dag ikke betjenes med lisaanermi killeqarfi it nunaminertat atorneqarnissaannut fastvingede fl y – Kangaatsiaq, Qeqertarsuaq og pituttuisuuppuut, makkununga tunngatillugu, sanaartuk- Qasigiannguit - skal der i den kommende plan- kat portussusissai taamaalilluni aamma siunissami illoqarfi - periode udføres en lokaliseringsundersøgelse for it alliartorfi ssaannut. placering af lufthavne.

Imarpik qulaallugu timmisartuussinermi mittarfi k kissaati- Råstofi ndustri gisani qaff asissumik inissisimavoq, nunarsuarmilu kommu- I forbindelse med bl.a. de igangværende efterfor- nit annersaata, siunissami ineriartornissaani aaliangiisuul- skningsaktiviteter i tilladelsesblokkene i farvan- luinnartutut isigineqarluni. Ilulissani imarpik qulaallugu det vest for Diskoøen og i Baffi n Bugten blev timmisartuussinermi mittarfi up, takornariaqarneq illo- der indarbejdet 25 nye delområder til off shore qarfi mmullu nutserneq annertusisissavai, inuussutissar-

48 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 siutinut nutaanut periarfi ssaqalersitsissalluni, taamaalilluni relaterede erhvervs- og servicefaciliteter i 7 byer akileraarutitigut isertitat qaff ariaateqartillugit. Taamaat- og bygder i Diskobugten og ved Baffi n Bugten. tumik mittarfi up pioreersup allineqarnissaa kommunepla- Områderne er grupperet enten i forsyningsbaser nimi ilaatinneqarpoq. eller i supplerende forsyningsbaser. Forsynings- baserne omfatter - foruden erhvervsområder og Timmisartuussineq aqqutigalugu angallannermi periarfi s- havneanlæg - også arealer til eventuelle afl edte sanik ineriartortitsineq, kommunip illoqarfi ini periarfi ssat funktioner som center- og boligområder. atorneqarnissaannik pilersaarutit ataatsimut isigalugit, pingaarutilittut inissisimavoq. Illoqarfi nni pingasuni, ul- Rummeligheden i de 25 delområder vurderes at lumikkut timmisartunit suluusalinnit kiff artuussiveqanngit- være fuldt dækkende i planperioden. Udvikling- suni – Kangaatsiaq, Qeqertarsuaq aamma Qasigiannguit – splaner i Ilulissat betyder imidlertid, at der inden pilersaarusiorfi up atuutilersussap ingerlanerani, sumiiffi nni for en kortere årrække kan blive behov for en ny taakkunani, mittarfi it inissiffi gisinnaasaat pillugit misissu- havn og der er igangsat lokaliseringsundersøgel- isoqassaaq. ser.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 49 Aatsitassanik tunisassiorneq Efterforskningsaktiviteterne giver i sig selv en lang række beskæftigelsesmuligheder, f.eks. Ilaatigut Qeqertarsuup Kitaata imartaani akuersissuteqarfi - feltassistenter, køkkenassistenter, rengøringsas- usuni misissuinernut atatillugu, Qeqertarsuup Tunuani Baf- sistenter, tømrere, VVS’ere, mekanikere, maskin- fi n-illu Kangerliumanersuani illoqarfi nni 7-ni nunaqarfi nni- førere, lagerfolk, kranfører, IT-personale osv.. På lu, nunaminertat nutaat 25-it, inussutissarsiutinut længere sigt – i udbygnings- og produktionsfas- sullissinermilu ingerlatsivinnut off shore-mut attuumas- en – vil beskæftigelsesmulighederne være endnu sutilinnut atugassat, ilanngunneqarput. Nunaminertat større, herunder knyttet til en lang række afl edte pilersuivigeqarfi ssatut imaluunnit tapertaallutik piler- erhverv, bl.a. som un-derleverandører til råst- suivieqarfi ssatut immikkoortinneqarput. Pilersuiveqarfi s- ofi ndustrien samt inden for bygge- og anlægs- sat iluiniipput – nunaminertat inuussutissarsiuteqarfi nnut branchen, serviceerhvervet osv.. Udfordringen umiarsualiveqarfi nnullu atugassat – aamma nunaminertat kan blive at skaff e tilstrækkelig og tilstrækkeligt ingerlatsiviit pisusissamisoortumik malitsigisaanut, soorlu veluddannet arbejdskraft, hvilket både stiller krav qitiusumik sullissiveqarfi nnut inissiaqarfi nnullu atugassat. til skole- og uddannelsessystemet, såvel som

50 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Naatsorsuutigineqarpoq nunaminertani inissaqassuseq, udbuddet af lokale arbejdskraft. pilersaarusiorfi up ingerlanerata iluani, tamakkiisumik naammassasoq. Taamaattorli Ilulissat ineriartornissaannut Udviklingsmuligheder inden for råstofi ndustrien pilersaarutip kingunerissavaa, piffi ssami ukiut amerlaval- omfatter også mineralområdet, hvor der er en laanngitsut ingerlaneranni,umiarsualivimmik nutaamik lang række efterforskningsaktiviteter i gang, men pisariaqartitsisoqalersinnaanera, inissiffi usinnaasunillu egentlig produktion sker kun i Maamorilik (Den misissuineq aallartinneqareerpoq. sorte engel), der blev genåbnet i 2008. I novem- Misissuinermi ingerlatat namminneq, sulinissamut peri- ber 2010 begyndte råstofudvindingen igen efter arfi ssanik arlalinnik, kinguneqarnikuupput, soorlu mis- en pause på 20 år. Det skønnes, at der er zink og issuiffi mmi namminermi ikiortit, igaffi mmi ikiortit, eq- jern i minen til de næste 50 års minedrift. Når qiaasut, sanasut, ruujorilerisut, mekanikerit, maskinanik minedriften er oppe i fulde omdrejninger for- ingerlatitsisartut, quersualerisut, kraninik ingerlatitsisartut, ventes Den sorte Engel at beskæftige ca. 110 per- IT-lerisut il.il.. Ungasinnerusoq eqqarsaatigalugu – alliler- soner. Der er ikke afgrænset yderligere områder i isoqarnerani tunisassiortoqarneranilu – suliffi usinnaasut det åbne land til minedrift o.l.. suli amerlanerulissapput, matumani suliffi it malitigisaasut iluini, ilaatigut aatsitassanik tunisassiornermi annikinneru- Endelig er en forholdsvis ny industri koncentreret sumik pilersuisutut, kiisalu suliff eqarfi nni illuliornermik, om produktion af vand fra enten kilder eller ved sanaartornermillu, ingerlatsivinni, sullissinermik inuussutis- tapning fra fl ydende isbjerge. Vandet bruges sarsiuteqarfi nni il.il.. Unammilligassartaa tassaalersinnaa- til produktion af drikkevand i fl asker, øl, istern- voq naammattunik amerlassusilinnik, aamma naammat- inger osv.. I Qaasuitsup Kommunia er der bl.a. et tunik ilinniagalinnik sulisussaqarsinnaanissaq, tamannalu produktionssted i Qeqertarsuaq. meeqqat atuarfi annut ilinniartitaanerullu aaqqissuussaan- eranut piumasaqaateqarfi uvoq, aammattaaq sulisinnaasu- Turisme nut nunaqavissunut qiniataarneqarsinnaasunut tunngatil- Qaasuitsup Kommunia har generelt et stort lugu. potentiale ift. turisme – nok det største i hele Grønland. Derfor er turismen en vigtig nøgle til Aatsitassanik tunisassiornerup iluani ineriartortitsinissami at sikre et økonomisk bæredygtigt grundlag, som ilaapput aatsitassarsiorfeqarnermut tunngasut, misis- dels kan understøtte eksistensgrundlaget i kom- suinernik arlalinnik ingerlatsiviusut, taamaallaalli Marmo- munens mange byer og bygder, men som også rilimmi (Inngili Qernertoq) 2008-mi ammaqqinneqartumi kan danne basis for fremadrettede investeringer i tunisassiortoqarluni. 2010-mi Novembarimi aatsitassanik nordvestgrønland. Ilulissat og områderne i Disko- piiaaneq aallarteqqinneqarpoq ukiut 20-it uninngareer- bugten vil fortsat være knudepunkt for turisterh- luni. Inngili Qernertumi aatsitassarsiorneq ingerlallualer- vervet i regionen, herunder udgangspunktet for pat naarsorsuutigineqarpoq inuit 110 missingi suliso- mange af de arktiske oplevelser og attraktioner rineqarsinnaassasut. Naatsorsuutigineqarpoq zink-imik – bl.a. slædeture, krydstogter, hvalsafari, nordlys saviminissamillu piiaasoqarnera ukiuni tulliuttuni 50-ni og bygdebesøg. ingerlanneqarsinnaassasoq. Suli, asimi nunaminertanik, aatsitassarsiorfi ssanik assingisaanilluunnit ingerlatsivis- Udviklingspotentialet er stort, men hænger sanik allanik, immikkoortitsisoqarnikuungilaq. nøje sammen med udbuddet, herunder plac- eringen og kvaliteten, af havne og lufthavne, Kiisalu, inuussutissarsiut nutaatut oqaatigineqarsinnaasoq, overnatningsmuligheder mv. En tilsvarende imermik puilasuneersumik iluliarsuarnilluunnit, tunngavi- sammenhæng ses ift. udviklingen af off shore lik. Imeq pujaasaaqqanut immiullu, immiaaraliaralugu, relaterede erhverv, bl.a. i forhold til distribution sikuminertut il.il. tunisassiarineqarsinnaavoq. Qaasuitsup og forarbejdning af råstoff er samt rekruttering Kommuniani Qeqertarsuarmi imermik tunisassiorfeqar- af arbejdskraft. Kommuneplanen omfatter en poq. længere række uudnyttede arealudlæg, som vil kunne udgøre den nødvendige basis også for en Takornariaqarneq fremadrettet udvikling af turisterhvervet. Qaasuitsup Kommunia ataatsimut isigalugu takornari- aqarnermi periarfi ssanik ulikkaarpoq – Nunatsinni an- Klimaændringer kan betyde, at områder i det nertunersaagunartumik. Taamaattumik takornariaqarneq, åbne land generelt bliver lettere tilgængelige, aningaasatigut imminut nammattumik ingerlalernissamut, ligesom nogle havne kan besejles større dele af qularnaatsumik matuersaataavoq, ilaatigut kommunip året. Der opleves derfor en voksende interesse illoqarfi isa nunaqarfi isalu arlallit ingerlaannarnissaannut for at etablere turisthytter og lignende turistfaci- tunngavimmut ikorfartuutaasinnaalluni, aammattaarli liteter på attraktive lokaliteter langs kysten, f.eks. Avannaani siumut sammisumik aningaasaliissuteqarnis- i Diskobugten, hvor der i kommuneplanen er samut tunngavissamik pilersitsissutaasinnaalluni. Ilulis- SIUNNERSUUT | FORSLAG 51 sat, Qeqertarsuullu Tunua tamaani takornariaqarnermik afgrænset nye hytte- og sommerhusområder – jf. inuussutis-sarsiornermi eqiteruffi ttut ingerlaqqissapput, afsnittet "Det åbne land". matumani issittumi misigisassanut, alutornartunullu aallaavittut – ilaatigut qimusserneq, umiarsuarsuit takor- Endelig omfatter kommuneplanen en række nariartaatit, arfernik takornariarneq, arsarnerit aamma slædespor, stier og vandreruter, der understøtter nunaqarfi nnut tikeraarneq. turismeerhvervet. Hensigten er, at der løbende skal ske en udbygning og udvikling af stinettet Ineriartortitsinissamut periarfi ssat annertoqaat, taamaat- og vandreruterne i det åbne land, ligesom slæde- torli neqeroorutinut atuumalluinnarlutik, matumani eqqar- sporene skal sikres. saatigineqarput, umiarsualiviit, mittarfi it, unnuinissamut periarfi ssat il.il., sumut inissinneqarneri aamma pitsaas- Slædehundene spiller en vigtig rolle i turistmæs- sutsit. Attuumassuteqarnermut tunngasoq assingusoq alla sigt sammenhæng. Derfor har langt de fl este tassaavoq, inuussutissarsiutit off shore-ip kingunerisaatut byer og bygder friholdte områder, der anvendes pilersimasut ineriartortinnerat, ilaatigut aatsitassanik til hundepladser – nogle steder i form af "hun- siammarterinermut, suliareqqiinermut aamma sulisus- deøer". Fremadrettet lægges vægt på at sikre de sarsiornermut tunngatillugu. Kommuneplanip iluaniipput eksisterende pladser, ligesom der nogle steder nunaminertat atugassiissutigineqarsimasut arlalissuit, sulili skal fi ndes udvidelsesmuligheder. I den kom- atorneqanngitsut, aallaavittut pisarialittut atorneqarsin- mende planperiode skal der udarbejdes en sam- naagaluartut, soorlu takornariaqarnermik inuussutissar- let hunde- og kattevedtægt for kommunen, som siuteqarnerup, siumut sammisumik ineriartortinneqarne- arealmæssigt skal indarbejdes i kommuneplanen. rani. Øvrige erhverv Silap pissusaasa allanngornerat, ataatsimut isigalugu Kommunens mange erhvervs- og havneområder asimukarsinnaanerup ajornannginnerulerneranik, king- skal - foruden fi skerirelaterede funktioner og uneqassaaq, umiarsuliviillu ilaat ukioq kaajalallugu an- anlæg – også rumme mange andre typer erh- gallavigineqarsinnaalissallutik. Tamanna pissutigalugu, verv, f.eks. mindre håndværks- og serviceerhverv, sinerissami sumiiffi nni alianaatsuni, soorlu Qeqertarsuup lager, transportvirksomhed og produktion. I de Tunuani, kommuneplanikkut nutaanik illuaqqiorfi ssatut mindre byer og bygder ligger områderne ved aasarsiortarfi liorfi ssatullu nalunaaqutserneqarsimasuni kysten, mens de lidt større byer har "rene" erh- – takuuk immikkoortortaq ”Asi”, takornariat illuaraannik, vervsområder andre steder inden for byområdet. takornariallu unnuiffi gissinnaasunut assingusunik, pilersit- Erhvervs- og havneområderne er typisk omfattet siortornissamut soqutiginninneq annertusiartorpoq. af afstandskrav ift. støj samt sikkerhedsmæssige forhold ved f.eks. tankanlæg og visse former for Aammattaaq kommuneplanimi ilaatinneqarput qimus- oplag. sit aqqutaat, aqqusineeqqat pisuttuarfi ssiallu, takornari- aqarnermik inuussutissarsiuteqarnermut iluaqutaasut. Samlet set er der i alt en rummelighed til erhverv Siunertarineqarpoq, aqqusineeqqat asimilu pisuttuartarfi it svarende til ca. 480 ha i kommunens byer og ataavartumik alleriffi gineqarlutillu inerartortinneqartuas- bygder. Dette vurderes at være tilstrækkeligt til at sasut, qimussillu aqqutaat isumagineqarlutik. dække arealbehovet inden for kommuneplanens 12-årige tidshorisont. Kommuneplanen omfatter Qimussit aqqutaat takornariartitsinermut atatillugu således ikke nye arealudlæg til erhverv. pingaarutilerujussuupput. Taamaattumik illoqarfi it nu- naqarfi illu amerlanersaat nunaminertanik immik-koortit- Vejnettet sinikkuupput, qimmilivittut atorneqartussanik – sumiiffi it Kommunens vejnet ligger udelukkende i by- ilaanni ”qimmit qeqertaat” atugaapput. Siumut isigaluni, erne og bygderne og omfatter et net af primære nunaminertat tamakkua pigiinnarneqarnissaat, aammalu trafi kveje, sekundære veje og øvrige veje. sumiiffi it ilaanni periarfi ssanik allilerisoqarnissaa, pingaar- tinneqarpoq. Pilersaarusiorfi mmi atuutilersussami, kom- Hensigten er, at vejnettet udbygges i takt med munimut tamarmut qimmeqarnermut qitsuuteqarnermul- den generelle byudvikling – herunder nye bolig- lu malittarisassanik suliaqartoqassaaq, kommuneplanimut og erhvervsområder samt – ikke mindst – havne, immikkoortutut ilanngunneqartussamik. lufthavne og heliporte, der er rygraden i den grønlandske infrastruktur. På sigt kan ændringer Inuussutissarsiutit allat i klimaet betyde, at det bliver muligt at anlægge Nunaminertat kommunip inuussutissarsiuteqarfi i aamma veje mellem nogle af kommunens tættest umiarsualiveqarfi i amerlasuut – aalisarnermut attuumas- beliggende byer og bygder og derved styrke suteqartunik ingerlatsiviit sanaartukkallu ilanngullugit borgernes mobilitet. Investeringer i større vejan-

52 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 – inuussutissartiunik allarpassuarnik ilaartorneqarsinnaap- læg varetages imidlertid af Selvstyret. put, soorlu assassorluni suliff eqarfi nnik mikinerusunik, sullissinermik inuussutisarsiuteqarfi nnik, quersuarnik, as- Det eksisterende vejnet samt eventuelle plan- sartuussivinnik tunisassiorfi nnillu. Illoqarfi nni mikinerusuni lagte veje ses på hovedstrukturkortet for de nunaqarfi nnilu nunaminertat sissamut qanittumiipput, enkelte byer og bygder. illoqarfi nnili anginerulaartuni illoqarfi it iluini immikoortor- tani allani ”inuussutissarsiuteqarfi nnuinnaq” atugassanik nunaminertaqarluni. Nunaminertani inuussutissarsiutinut umiarsualivinnullu atorneqartuni nalinginnaavoq, nipilio- rfi uneri isumannaallisaanissarlu pissutigalugit, assersuuti- galugu, tankeqarfi nnut peqqumaasiviillu ilaannut, ungasis- susissamik piumasaqaateqartoqartarnera.

Ataatsimut isigalugu kommunip illoqarfi ini nunaqarfi inilu inissaq inuussutissarsiutinut atugassaq 480 ha-nut naaper- tuuppoq. Naatsorsuutigineqarpoq kommuneplanip ukiuni 12-ni atuuffi gisassaani, pisariaqartitsinermut matussuti- gissallugu, naapertuuttoq. Taamaattumik kommuneplani inuussutissarsiutinut atugassanik nunaminertanik nutaanik atugassaqartitsinngilaq.

Aqqusernit Kommuni taamaallaat illoqarfi nni nunaqarfi nnilu aqqusineqarpoq, tassaasunik aqqusernit pingaarnerit an- gallaffi usut, aqqusernit pingaannginnerit aamma aqquser- nit allat.

Siunertaasoq tassaavoq, illoqarfi up ineriartorneranut atatillugu aqqusernit ineriartortinneqassasut – matumani illoqarfi up immikkoortortaa nutaaq, inuussutissarsiutinut immikkoortortaq nutaaq – minnerunngitsumillu – umiar- sualivik, timmisartut mittarfi at aamma heliporte nutaaq, nunatsinni angallannermi pissutsinut tunngavippiaasut. Ungasinnerusoq eqqarsaatigalugu silannaap pissusaasa allanngornerat sunniuteqalersinnaavoq, kommunip iluani illoqarfi it nunaqarfi illu imminnut qaninnerusut akornanni aqquserniortoqarsinnaalerluni, taamaalillunilu innuttaasut nikerarsinnaanerat annertusarlugu. Kisiannili, aqquserni- assanut annertunerusunut aningaasartuutit, Namminer- sorlutik Oqartussanit isumagineqartarput.

Ullumikkut aqqusernit atuuttut, aqquserniassatullu pil- ersaarutaasimasinnaasut, illoqarfi nnut nunaqarfi nnullu ataasiakkaanut sammivilersuutit pingaarnerit pillugit nunap assiliornerini takuneqarsinnaapput.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 53 Sanaartukkat teknikkimut tunngasut Tekniske anlæg og bære- aamma imminut nammassinnaassuseq dygtighed Qaasuitsup Kommuniani teknikkikkut qaff asinnerusumik Den overordnede tekniske forsyning i Qaasuit- pilersuineq Nukissiorfi nnit Namminersorlutik Oqartussanit sup Kommunia varetages af det selvstyreejede pigineqartunit isumagineqarpoq, taakkualu kommunip Nukissiorfi it, der producerer og distribuerer innuttaasa amerlanerpaartaannut, imermik, innaalla- vand, el og varme til hovedparten af kommun- gissamik, kiassarnernillu pilersuisuupput. Nukissiorfi it ens indbyggere. Nukissiorfi it opererer via lokale sumiiffi nni innaallagissiorfi it aqqutigalugit sullissipput energitjenester i hhv. Qasigiannguit, Ilulissat, makkunani, Qasigiannguit, Ilulissat, Aasiaat/Kangaatsiaq, Aasiaat/Kangaatsiaq, Qeqertarsuaq, Uumman- Qeqertarsuaq, Uummannaq, Upernavik aamma Qaanaaq. naq, Upernavik og Qaanaaq.

Teknisk forsyning Teknikkikkut pilersuineq Der er generelt stor variation i forsyningsstruk- Ataatsimut isigalugu illoqarfi nni nunaqarfi nnilu ataasiak- turen i de enkelte byer og bygder, bl.a. pga. de kaani pilersuinerup ilusaa assigiinngisitaartorujussuu- lokale ressource- og terrænmæssige forhold. voq, ilaatigut summiiffi nni periarfi ssat nunallu pissusai De aktuelle lokale forhold er således beskrevet tunngavigalugit. Illoqarfi nni nunaqarfi nnilu ataasiakkaani nærmere i hovedstrukturen for den enkelte by og sumiiffi mmi pissutsit, maannakkorpiaq atuuttut, sammivil- bygd. ersuutini pingaarnerni allaaserineqarnikuupput. Elforsyningen bygger på enten vandkraft eller Innaallagissamik pilersuineq erngup nukinganik imaluun- dieseldrevne generatorer. Kommunens eneste nit generatorimik dieselimik ingerlatilimmik tunngaveqar- eksisterende vandkraftværk ligger i Paakitsoq poq. Kommunimi erngup nukinganik nukissiorfi tuaq ca. 50 km nordøst for Ilulissat, mens der er Paakitsumiippoq, 50 km missiliorlugit Ilulissat avannamut planlagt nye værker dels ved Kuussuup Tasia kangiatungaanniittumi, nutaanilli innaallagissiorfi liorto- mellem Aasiaat og Qasigiannguit, og dels på qarnissaa pilersaarutaavoq Kuussuup Tasiata eqqaani Diskoøen (nord for Qeqertarsuaq), jf. afsnittet Aasiaat Qasigiannguillu akornanni, aamma Qeqertarsuar- "Bæredygtighed". Kommunens eksisterende og mi illoqarfi up avannaani, takuuk immikkoortoq ”Imminut planlagte vandkraftværker ses på hovedstruktur- nammassinnaassuseq”. Kommunip innaallagissiorfi i pio- kortet. reersut pilersaarutaasullu, sammivilersuutit pingaarnerit pillugit nunap assiliornerini takuneqarsinnaapput. Varmeforsyning i kommunens byer og bygder sker fra oliefyr – enten som fj ernvarme, centralva- Kommunip illoqarfi ini nunaqarfi inilu kiammik pilersuineq rme eller fra individuelle oliefyr. oliefyr-it atorlugit – ungasissumiit kiassarneq, qitisumi kias- saateqarfi it, imaluunnit namminerisamik oliefyr-it aqquti- Vandforsyningen varierer fra bosted til bosted galugit pisarpoq. afhængigt af de naturgivne ressourcer og årstiden. Hovedparten af byer og bygder forsynes Imermik pilersuineq inoqarfi mmiit inoqarfi mmut as- med overfl adevand fra lokale drikkevandssøer sigiinngisitaartumik pisarpoq, pinngortitaq pissamaatai og distribueres via net af elfrostsikrede, præi- ukiullu qanoq ilinera apeqqutaatillugit. Illoqarfi it nu- solerede ledninger, vandtankvogne og taphuse. naqarfi illu amerlanersaat nunap qaavata ernga, sumiiffi nni Andre steder sker forsyningen med havvand eller imeqarfi lianiit ruujorit innaallagissamik qerinaveersaru- smeltet is, der ledes gennem afsaltningsanlæg. titallit oqorsaasersoriikkallu, biilit imermik assartuutit, De primære forsyningsområder (søer eller søsys- maqitsisarfi illu aqqutigalugit, imermik pilersorneqartarput. temer) er omfattet af spærrezone, hvilket omfat- Allat imaaniit tarajuiaatsit imaluunniit nilannik aatsitsineq ter begrænsninger ift. anvendelser og byggemu- atorlugit pilersugaapput. Pilersuiffi it pingaarnerit (tatsit ligheder. taseqarfi illuunniit) illersornissat pillugit killeqarfi ligaap- put, taakkualu sanaartorfi ssanik atuinissamut killiussamik Som det er tilfældet med vandforsyningen er der ilaqarput. også store lokale variationer ift. aff aldshåndter- ingen – specielt ift. natrenovation og den videre Imermik pilersuinermisuulli sumiiffi nni eqqaavilerineq behandling af aff aldet. Aller byer og bygder har assigiinngisitaaqaaq – pingaartumik unnuaanerani eqqa- en dump – typisk placeret ud til kysten - hvor nut taakkualu isumagineqartarnerannut tunngatillugu. aff ald fra erhverv og de private husholdninger Illoqarfi it nunaqarfi illu tamarmik eqqaavissuaqarput afbrændes, deponeres eller sorteres ift. genan- – nalinginnaaneruvorlu taassuma sissap ungasinng- vendelse. I de større byer er der etableret et

54 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 isaani inissinneqartarnera – tassanilu inuussutissarsiute- egentligt forbrændingsanlæg, hvor brændbart af- qarfi nniit illulerinermiillu eqqakkat ikuallanneqartarput, fald bortskaff es. Generelt tegner der sig et billede paaqqutarineqarlutik imaluunnit atoqqinneqarsinnaasut af, at dumpene fl ere steder er uhensigtsmæssigt immikkoortitserneqarlutik. Illoqarfi nni anginerusuni placeret ift. naboaktiviteter, infrastruktur og den ikuallaasarfi vinnik pilersitsisoqarnikuuvoq, eqqakkat fremadrettede by- og erhvervsudvikling. På sigt ikuallanneqarsinnaasut suujunnaarsinneqarfi gisartaqaan- vil det således være aktuelt at fi nde nye og mere nik. Ataatsimut isigalugu, sumiiffi nni arlalinni eqqaaviit egnede lokaliseringsmuligheder til formålet. eqqaamiuinut, angallannermut, aamma illoqarfi up inuus- sutissarsiutillu siumut sammisumik ineriartortinneqarnis- Håndteringen af spildevand og natrenovation saannut, tulluanngitsumik inissitaapput. Taamaalilluni un- bygger på fl ere strenge. I kloakerede områder gasinnerusoq eqqarsaatigalugu pisariaqalissaaq, nutaanik sker afl edning af spildevand (sort og gråt) via siunertamut naapertuunnerusunik, inissisimaffi ssaannik kloak til havet og i områder med tank og tømning nassaarnissaq. af posetoiletter/natrenovation sker afl edning af

SIUNNERSUUT | FORSLAG 55 Imeq illulerinermiit igitaq unnuaaneranilu eqqakkat gråt spildevand til terræn, mens sort spildevand arlalinnik imminnut attuumassuteqarput. Immikkoortor- afl edes til havet via natrenovationsanstalt eller tani eqqakkanut kuuffi lersorneqarsimasuni imeq igitaq -ramper. Overfl adevand fra tage, veje og pladser (qernertoq qasertorlu) kuuffi it aqqutaat atorlugit imaanut afl edes til terræn og grøfter m.v. ingerlatinneqartarpoq, immikkoortortanilu tankeqarfi ul- lutillu puussiat atorlugit/unnuaanerani eqqakkat isum- Endvidere har Qaasuitsup Kommunia i 2013 agineqartarfi ini, imeq illulerinermiit igitaq nunamut udarbejdet nye regulativer for aff aldshåndter- kuutsiinnarneqartarpoq, eqqagarli qernertoq unnuaan- ing – både for erhvervsaff ald, private husholdn- erani eqqakkat isumagineqartarfi anniit imaluunniit tum- ingsaff ald samt natrenovation. Hensigten med meraasaniit imaanut iginneqartarluni. Imeq illut qaliasigut, de nye regulativer er, at sikre en både eff ektiv og aqqusinerniit, illoqannginnersaniillu kuuttoq, kussiniliat miljøvenlig håndtering af aff ald samt forebygge il.il, aqqutigalugit nunamut kuutsinneqartarpoq. forurening og uhygiejniske forhold. Endvidere er håbet, at der også opnås en ressourcemæssig

56 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Aammattaaq Qaasuitsup Kommunia 2013-mi eqqaaviler- gevinst ved at fremme og systematisere genanv- inermut maleruagassiornikuuvoq nutaanik – inuussutis- endelsen – også set fra en bæredygtighedsmæs- sarsiuteqarfi it eqqagaanut, illulerinermiit eqqakkanut, sig vinkel. aamma unnuaanerani eqqakkanut, tunngatillugu. Nutaan- ik malittarisassiornikkut siunertarineqarpoq, pitsaasumik Teleanlæg mv. avatangiisimmillu mianerinnittumik, eqqaariaaseqalern- Kvaliteten og dækningen af tele- og internetfor- issaq, aamma mingutsitsinerup peqqissaannginnerullu syningen er afgørende for fremadrettet at kunne akiorneqarnissaat eqqarsaatigalugu. Aammattaaq ne- styrke dialogen og IT-infrastrukturen i verdens riuutigineqarpoq, atoqqiisinnaanerup siuarsarneqarlunilu største kommune. De store geografi ske afstande ilusilersorneratigut aningaasanik isertitaqartoqarsinnaas- mellem kommunens bosteder betyder, at der skal sasoq – aammattaaq imminut nammattumik ingerlatsisin- gøres en ekstra indsats for at sikre både adgang naanerup tungaaniit isigalugu. til gode tekniske løsninger samt nye demok- ratiske former for kommunikation. Efterspørgslen Tele-p atortui il.il. på bedre rammer for kommunikation er særlig Tele-p internettikkut pilersuinerata pitsaassusia angusin- fremtrædende i bygderne. naasaasalu annertussusiat, silarsuarmi kommunit an- nersaanni siumut isigisumik oqaloqatiginnerup, IT-millu Al telekommunikation i Grønland varetages af atuinerup, tunngaviissa annertusarniarnerannut, pingaaru- TELE Greenland A/S, der råder over telemaster tilerujussuupput. Kommunimi inoqarfi it akuttunerujus- i de fl este af kommunens byer og bygder med sui pissutigalugit, teknikkikkut aaqqiissutaasinnaasunik forbindelse til hovedradiokæden. Hovedra- immikkut ittumik suliaqartoqarnissaa, kiisalu tamat oqar- diokæden er forbundet til resten af verden via et tussaaqataanerisa iluani oqaloqatigeeriaatsinik nutaanik fi beroptisk søkabel – Greenland Connect. Enkelte pilersitsisoqarnissaanik, pisariaqartitsisoqar-poq. Attaveqa- byer og bygder er ikke tilkoblet radiokæden, tigiinnermi pitsaanerusunik sinaakkutaqartoqarnissaanik men dækkes i stedet via satellit. ”Satellitbyer” i ujartuineq annertuvoq, pingaartumik nunaqarfi nni. Qasuitsup Kommunia er Upernavik og Qaanaaq. Seneste skud på stammen er fuld 3G-dækning i Nunatsinni tele aqqutigalugu attaveqaatit tamarmik TELE alle kommunens byer. Greenland A/S-mit isumagineqarput, kommunip illo- qarfi ini nunaqarfi inilu amerlanerpaani sakkortusaavinnut Endelig varetager TELE Greenland kystradioen, attavilikkanik napparuteqarfeqartumit. Sakkortusaaviit der udgør nød- og sikkerhedsvagten for skibs- pingaarnerit nunarsuup sinneranut kabelersuit immap farten i de grønlandske farvande. Kystradioen er naqqatigoortut – Greenland Connect – atorlugit at- placeret i Aasiaat. taveqarput. Illoqarfi it nunaqarfi illu ataasiakkaat radiokkut sakkortusaavinnut attaveqanngillat, satellit-illi atorlugit at- Risikoanlæg taviligaallutik. Qaasuitsup Kommuniani ”Illoqarfi it Satellit- Der er ét eller fl ere risikoanlæg i alle byer og eqarfi usut” tassaapput Upernavik Qaanaarlu. Kommunip bygder i form af tankanlæg, sprængstofdepoter illoqarfi ini atuutilersoq kingulleq tassaavoq tamakkiisumik o.l. Alle risikoanlæg er omfattet af klausulerede 3G atorlugu attaveqalerneq. zoner / sikkerhedsafstande, som regulerer anven- Aammattaaq TELE Greenland-ip angallatit radioat isum- delsen – herunder evt. byggemuligheder – inden agisaraa, Nunatta imartaa tamakkerlugu ajutuulernermi for zonen. isumanaallisaanermilu sullissivik. Angallatit radioat Aasian- ni inissisimaff eqarpoq. De klausulerede zoner har stor betydning for omgivelserne og de tilstødende aktiviteter, men Sanaartukkat ulorianaateqarsinnaasut også byens eller bygdens udviklingsmuligheder. Illoqarfi nni nunaqarfi nnilu tamani sanaartukkanik ulo- Der lægges således vægt på, at indpasning af nye rianaateqarsinnaasunik, ataatsimik arlalinniilluunnit, risikoanlæg såvel som omplacering af eksister- peqarpoq, tamakkulu tassaapput tankeqarfi it, qaarti- ende sker under nøje hensyntagen til omgivel- terutissaasiviit allallu. Sanaartukkat ulorianaateqarsin- serne og fremtidig byudvikling. naasut tamarmik piumasaqaatitalinnik killigititaqarlutillu / isumannaatsuunissamut killeqarput, killigititat iluani Bæredygtighed atuisinnaanermik aqutsisuusunik – matumani ilaatigut Mere end nogensinde er der fokus på af fremme sanaartorsinnaanermut tunngatillugu. grønne og bæredygtige løsninger – både til gavn for miljø, natur og økonomi. Der er især stillet Piumasaqaatitalimmik killigititat, avatangiisaasunut skarpt på de forskellige muligheder for at pro- ingerlatanullu attuumas-suteqartunut pingaarutilerujus- ducere vedvarende energi.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 57 suupput, aammattaarli illoqarfi it nunaqarfi illu alliartornis- samut periarfi ssaannut pingaaruteqarlutik. Taamaattumik Det umiddelbart største potentiale knytter sig pingaartinneqarpoq, sanaartukkanik ulorianaateqarsin- til vandkraft, og netop i sensommeren 2013 er naasunik nutaanik inissiinissap, aammalu pioreersunik Grønlands femte vandkraftværk, der ligger ved allamut nuussisoqarsinaanerata, illoqarfi up siunissami Paakitsoq i Qaasuitsup Kommunia, blevet indviet. alliartorfi gisinnasai eqqarsaatigilluinnarlugit pisarnissaat. Værket ligger ca. 50 km nordøst for Ilulissat og erstatter et olieforbrug på 9. mio. liter olie årligt. Akilersinnaasumik ingerlatsineq Det svarer til, at klimaet spares for 23,4 ton CO2 årligt. Hertil kommer yderligere to lokaliteter for Aatsaat taama, avatangiisimut, pinngortitamut anin- vandkraft – dels på Diskoøen, dels ved Kuussuup gaasaqarniarnermullu tunngatillugit, minguitsumik immi- Tasia – som er indarbejdet i kommuneplanen. nullu nammattumik aaqqiinerit, pingaartinneqartigilerput. Minnerunngitsumik ataavartumik nukissiuuteqarnermut Andre potentialer for vedvarende energi knyt- tunngatillugu, periarfi ssat allaanerusut, sammineqarlualer- ter sig til udnyttelse af termisk varme og evt. simapput. opsætning af solcelle- eller solvarmeanlæg samt vindmøller. Planen giver således mulighed for Maannakkugallartoq erngup nukinga periarfi ssaalluarne- at integrere anlæg til solenergi ifm. renovering rusorinarpoq, aasarlu manna 2013 Nunatsinni erngup og nybyggeri. Egentlige arealudlæg til vind- nukinga atorlugu nukissiorfi it tallimassaat, Qaasuitsup mølleparker og solcellefarme er stadig under Kommuniani Paakitsumiittoq, atoqqaartinneqarpoq. In- nærmere vurdering. naallagissiorfi up, Ilulissat avannamut kangiatungaanni 50 km missiliorlugit ungasitsigisumiittup, ukiumut uuliamik Endelig knytter der sig et potentiale til byggeri, 9 mio. literimik atuisarneq taarserpaa. Tamatuma ukiumut infrastruktur og aff aldshåndtering – specielt 23,4 ton CO2 aniatinneqartartoq annertoqqatigaa. Taas- lavenergibyggeri med fokus på materialer, isoler- suma saniatigut sumiiffi it marluk erngup nukinga atorlugu ing, solorientering osv. – men også bæredygtig nukissiorfi liorfi gineqarsinnaasut eqqaaneqarput – ataaseq byudvikling, hvor overvejelser omkring klima- Qeqertarsuarmi aappaalu Kuussuup Tasiani – tamarmik tilpasning, fortætning og infrastruktur spiller kommuneplanimut ilanngunneqartut. en central rolle. Fremme af bæredygtige trans- portløsninger knytter sig først og fremmest til en Ataavartumik nukissiuuteqarnermut tunngatillugu peri- forbedring og udbygning af stinettet i og om- arfi ssat allat tassaapput nunap iluata kissarneranik atuineq, kring byerne. Indsatsen ift. aff aldshåndtering er immaqalu aamma seqernup qinngorneri imalunnit se- beskrevet i afsnittet "Teknisk forsyning". qernup kissarnera, kiisalu anorisaatit atorlugit periarfi ssat. Pilersaarut periarfi ssiivoq, iluarsartuussinernut nutaanillu illuliornernut atatillugu, seqernup qinngorneri atorlugit nukissiuutinik ikkussuisoqarsinnaaneranut. Kiisalu nu- naminertanik, anorisaateqarfi ssanik aamma seqernerup qinngorneri atorlugit nukissiuutinik ikkussuiviusinnasunik tunniussaqartoqarsinnaanera, suli peqqissaartumik naliler- suivigineqarpoq.

Aammattaaq illuliornermut, angallanermi periarfi ssanut eqqaavilerinermullu tunngatillugu, periarfi ssaqarpoq – im- mikkut ittunik atortussianik sarfamik atuinikinnerunissaq siunertaralugu sanaanik, oqorsaatissiat, seqinermik ilu- aquteqarnissamut sammititat il.il., – aammattaaq illoqarfi - up akilersinnaasumik alliartornerani atorneqarsinnaasunik, tamatumani silaannap pissusaanut naleqqusarneq, ussis- saaneq aamma angallannermi periarfi ssat, pingaarutilittut inissisimallutik. Angallassinerup imminut nammattumik ingerlalersinnaaneranut pitsanngorsaatit, siullertut pin- gaarnertullu, illoqarfi it iluini avataanilu aqqusineeqqat pitsanngorsarneqarlutillu anner-tusarneqarnissaannut tunngassuteqarput. Suliniutit eqqaavilerinermut tunngas- ut immikkortumi ”Teknikkikkut pilersuineq”-mi allaaser- ineqarput.

58 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Ilinniartitaaneq peqqinnerlu Uddannelse og sundhed Atuarfi it, ilinniarnertuunngorniarfi it aamma ilinniarfi it Skoler, gymnasium og videregående uddan- ingerlaqqiffi usut nelser Qaasuitsup Kommuniani meeqqat atuarfi i katillutik Der er i alt 41 folkeskoler i Qaasuitsup Kom- 41-uupput. Illoqarfi nni anginerusuni atuarfi it nalingin- munia. Skolerne i de største byer har typisk 1. naasumik atualeqqaaniit 10. klassinoorput, atuarfi nnili til 10. klasse, mens de mindre skoler i bygderne mkinerusuni nunaqarfi nniittuni, atualeqqaaniit 7. klassi- går fra 1. til 7. klasse. De primære udfordringer noorlutik. Meeqqat atuarfi nnut tunngatillugu unammil- på folkeskoleområdet er lave elevtal på især ligassat pingaarnerit tassaapput, atuartut ikippallaarneri bygdeskolerne samt et presserende renoverings- pingaartunik nunaqarfi it atuarfi ini, aamma iluarsartuus- behov. sisoqarnissaanik pisariaqartitsinerup nukinnginnarsilluin- narnera.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 59 Tamakkua saniatigut Qasigiannguani efterskoleqarpoq – I Qasigiannguit er der desuden en efterskole – Villads Villadsen-ip efterskolia – atuartunut 80-nut inissalik. Villads Villadsenip efterskolia - med plads til 80 Efterskole pingaarnernik pingasunik sammisaqarfi uvoq: elever. Efterskolen tilbyder tre linjefag: Adven- Adventure/Outdoor, Ilusilersuineq/Eqqumiitsuliorneq ture/Outdoor, Design/Kunst og Kommunikation/ aamma Attaveqaqatgiinneq/IT. Atuarfi k pitsaasunik IT. Skolen oplever gode resultater ift. at få elev- angusaqarfi usarpoq tamannalu atuartut, ilinniarfi nnut erne videre i uddannelsessystemet – godt 70 % af allanut ingerlaqqittut amerlassusaasigut takuneqarsinnaa- eleverne vælger efterfølgende en videregående voq – tassami atuartut 70 %-iisa missingi atuareernerminni uddannelse. ilinniarfi nnut ingerlaqqiffi usunut ingerlaqqittarput. Kommunens GU – Nordgrønlands gymnasium Kommunip Ilinniarnertuunngorniarfi a – Avannaani Ilinni- - ligger i Aasiaat og har 17 tilknyttede kollegier arnertuunngorniarfi k – Aasianiippoq 17-nillu ilinniartunut med lidt forskellig indretning og funktion. Deru- inissiaateqarluni, assigiinngisitaalaartunik ilusilersugaal- dover har GU-Aasiaat lejemål ude i byen. Årligt

60 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 lutillu atuuff eqartunik. Tamakkua saniatiagut GU-Aasiaat tager ca. 90 elever afgangseksamen fra gym- illoqarfi mmi arlalinnik attartugaqarpoq. Ilinniarner- nasiet. tuunngorniarfi mmiit ukiut tamaasa ilinniartut 90-it soraarummeertarput. Hver af de 8 byer har en lokal Piareersarfi k, som tilbyder et 1-årigt FA-skoleophold til opkvalifi cer- Illoqarfi it arfi neq pingasuusut tamarmik immikkut Piareer- ing/forberedelse som afsæt til et erhvervsjob eller sarfeqarput, ukioq ataaseq, inuussutissarsiutinut imaluun- en videregående uddannelse. nit ilinniarfi nnut ingerlaqqiffi usunut qaff assaataasumik/ piareersaataasumik atuartitsiviusartunik. Grønlands eneste fi sker- og fangerskole ligger i Uummannaq. Her tilbydes en 2-årig uddannelse Nunatsinni aalisarnermut piniarnermullu atuarfi tuaasoq i fangst og fi skeri. Herudover ligger Grønlands Uummannamiippoq. Tassani piniarnermut aalisarnermullu, Socialpædagogiske seminarium i Ilulissat. ukiuni marlunni atuarnissaq, neqeroorutaasarpoq. Taakk- ualu saniatigut Ilulissani Perorsaanermik Ilinniarfeqarpoq. Gennem kommuneplanlægningen skal der sikres de nødvendige arealer til f.eks. udvidelser Kommuneplanip suliarineqarneratigut, assersuutigalugu, og forbedringer af faciliteterne på kommunens kommunip atuarfi isa ilinniartoqarfi isalu allilerneqarnis- skoler og uddannelsesinstitutioner. Qaasuitsup saannut initaasalu pitsangorsarneqarnissaannut, nu- Kommunias 8 byer skal fortsat styrkes som centre naminertanik qulakkeerinnittoqartassaaq. Qaasuitsup for uddannelse, men indsatsen i den kommende Kommuniani illoqarfi it arfi neq pingasut qitiusumik ilinni- planperiode vil primært være knyttet til reno- artoqarfi unerat nangittumik nukittorsarneqassaaq, piler- vering og mindre udvidelser af de eksisterende saarusiorfi ullu atuutilersussap ingerlanerani, atuarfi nnut skoler og uddannelsesinstitutioner. Der vurderes ilinniarfeqarfi nnullu pioreersunut suliniutip annersaa, at være tilstrækkelig rummelighed til sikring af iluarsartuussinernut allilerinernullu anikinnerusunut tunn- dette i kommuneplanens relevante delområder. gatinneqassaaq. Naatsorsuutigineqarpoq, kommunepla- nimi nunaminertani pineqartunut attuumassuteqartuni, Sundhed inissaq naammattoq pineqareersoq. Qaasuitsup Kommunia hører under Sundhed- sregionerne Disko og Avannaa, der blev oprettet Peqqinneq ved implementering af sundhedsreformen i Qaasuitsup Kommunia, Peqqinnisaqarfi k Qeqertarsuup januar 2011. I hver region er der et regions- Tunua aamma Avannaanut peqqinnisaqarfi mmut atavoq, sygehus, som har det overordnede ansvar for peqqinnissaqarfi mmik iluarsaaqqinnermi Januaari 2011-mi sundhedsbetjeningen i regionen, herunder på atuutilersukkut. Immikkoortortaqarfi it tamarmik nappar- de tilknyttede sygehuse og sundhedscentre samt simaveqarput, nunap immikkoortuani peqqinnissaqarner- i de mindre sygeplejestationer. Kommunens to mik sulianut pingaarnertut akisussaasunik, taakkua ataanni regionssygehuse ligger i hhv. Ilulissat og Aasiaat, inissisimapput napparsimaviit aamma qitiusumik peqqis- mens de øvrige 6 byer har enten sundhedscenter saaviit, kiisalu mikinerusuni niviarsiamut nakorsiartarfi it. eller sygehus, jf. hovedstrukturkortet. Kommunip nunap immikkoortuani napparsimavii Ilulisani- illutillu Aasianniipput, illoqarfi it sinneri arfi nillit qitiusumik Sundhedsregionerne omfatter også tandple- peqqissaaveqarlutilluunniit napparsimaveqarput, takuuk jen, der distriktsvis dækkes med én eller fl ere sammivilersuutit pingaarnerit pillugit nunap assiliorneri. tandlæger. I Kaangatsiaq og Qaanaaq er der kun tandlægebetjening en del af året. Aammattaaq peqqinnissamut immikkoortoqarfi it iluiniip- put kigutileriffi it, imikkoortortaqarfi kkaarlutik ,ataatsimik, Med sundhedsreformen fra i 2011 blev der marlunnilluunnit tigutit nakorsallit. Kangaatsiaq Qaanaarlu ligeledes indført telemedicin, som et nyt tilbud ukiumut ataasiaannarlutik kigutit nakorsaanniit sull- til borgerne i bl.a. de mere fj erntliggende bost- inneqartarput. eder. Der er varierende erfaringer med brugen af telemedicin, men med ansættelsen af en tel- Peqqinnissaqarfi up 2011-mi iluarsaqqinneratigut aam- emedicinsk konsulent i 2013 er det besluttet at mattaaq telemedicin, ilaatigut innuttaasunut avinngarusi- fortsætte og udvikle sundhedstilbuddet, så det masuni najugalinnut, neqeroorutitut nutaatut atuutilersin- bliver hurtigere og nemmere at stille en korrekt neqarpoq. Telemedicin-ip atorneqarsinnaanera pillugu diagnose og iværksætte behandling. assigiinngiiartunik misilittagaqartoqarpoq, 2013-mili telemedicinip atorneqarnissaanut siunersortimik atorfi nit- Den fremadrettede sundhedsindsats bygger på sitsisoqarneratigut, peqinnissaqarfi mmiit neqeroorutip den nuværende regionsstruktur, hvor sundheds- ingerlateqqinnissaa ineri-artortinneqarnisaalu aalian- væsnet er til stede og tilgængelig alle steder i

SIUNNERSUUT | FORSLAG 61 giunneqarput, taamaalilluni eqqortumik sukkaneru- landet, og hvor den igangværende digitalisering sumillu, nappatip suunera paasineqarsinnaalerluni, nakor- fortsættes. Der vil være særligt fokus på fore- sarneqarneralu aallartillugu. byggelse og sundhedsfremme – bl.a. med ud- sigten til større udgifter som følge af fl ere ældre, Taamatut allaanerusumik peqqinnissamut tunngasumik fl ere livsstilssygedomme, dyrere og mere special- suliniuteqarneq, ullumikkut aaqqissuussaaneq aallaavi- iserede behandlinger samt større krav til kvalitet galugu suliaavoq, sapinngisamik nuna tamakkerlugu og borgerkontakt. Alt sammen med betydning sumiiffi nni tamani peqqinnissaqarfi k peqatigalugu, for borgerne i Qaasuitsup Kommunia. digitaliserinerlu aallartinneqareersoq nangeqqillugu. Pinaveersaartitsineq peqqissutsimillu siuarsaaneq immik- kut pingaartillugit sammineqassapput – ilaatigut uto- qqaat amerlanerulernerisigut, inooriaatsit kingunerinik nappaatit pilersartut amerliartornerisa, akisunerusunik immikkuullarissunillu suliarinneriaaseqalernerup, aam- malu innuttaasunut annertunerusumik, pitsaanerusumillu, attaveqartoqalernissaanik piumasaqaataasut kingunerinik, aningaasartuutit annertunerulernissaat, pissutigalugu.

Siuaasaniit kingornussarsiat paaqqutar- ineqarnerilu Kulturarv og bevaring Siuaasaniit kingornussarsiat nunasiaataasimanerup nal- Kulturarven har sine rødder i såvel kolonitiden aaninngaanneerlutillu siuaasatta inuit kulturianneerput som inuitkulturen og endda endnu længere allaallu suli siusinnerusumminngaanneerlutik. Siuasaa- tilbage. Kulturarven er under konstant påvirkning niit kingornussarsiat inuit ingerlataannit, pinngortitallu af menneskelige aktiviteter og naturens gang – allanngorarneranit, sunnigaajuartarput – minnerunngit- ikke mindst klimaforandringerne med mærkbart sumik, silannaap allanngornera pissutigalugu, malunartu- højere temperaturer. Den fysiske planlægning er mik kianerulerneranit. Tigussaasumilli pilersaarusiorneq imidlertid et vigtigt værktøj til aktivt at værne om tassaavoq, kingornussarsianik eriagisarialinnillu nalituunik, den kulturarv og de bevaringsværdier som fi ndes inoqarfi nni sumi tamaaniittunik, aamma Qaasuitsup Kom- rundt om ved bostederne og i det åbne land i muniani asimi nassaassaasunik, paaqqutarinninnissamut Qaasuitsup Kommunia. sakkoq pingaarutilik. I forbindelse med udarbejdelsen af Kommune- Siuaasaniit kingornussarsiat eriagisariallillu nalituut kom- plan 2014-2026 er kulturarv og bevarings- muneplani 2014-2026-p suliarineqarneranut atatillugu værdier systematisk gennemgået og indarbejdet, peqqissaartumik misissorneqarput ilanngunneqarlutillu, herunder fredninger, fredede og bevaringsvær- tamakkununnga ilaapput eqqissisimatitat aamma, illut dige bygninger mv. Områdefredninger ses på det allallu, eqqissisimatitaallutillu eriagisariallit. Nunaminertat overordnede hovedstrukturkort, mens fredede eqqissisimatitat sammivilersuutit pingaarnerit tamak- og bevaringsværdige bygninger ses på hoved- kiisumik nunap assiliornerini takuneqarsinnaapput, illut strukturkortene for de enkelte byer og bygder. eqqissisimatinneqarlutillu erisassanngortinneqarsimasut, illoqarfi it nunaqarfi illu ataasikkaat sammivilersuutaasa I forlængelse af en bevaringsmæssig indsats lig- pingaarnerit nunap assiliornerini, takuneqarsinnaasut. ger også et klart turistmæssigt potentiale. Som eksempel kan nævnes arbejdet med at udvikle Eriagisariallit suliarinerisa ilassutaattut aamma ersarissu- et egentligt besøgscenter ved Ilulissat Isfj ord der sunik takornariaqarnermi periarfi ssaqarpoq. Assersuutitut er fredet og optaget på UNESCOs Verdensarvs- taaneqarsinnaavoq Ilulissat Kangerluata eqqissisimati- liste – Isfj ordscentret – hvor historiefortællingen taasup UNESCO’miillu Nunarsuarmioqatigiit kingornus- om både isen, den unikke natur og de tidligere sarsiassaasa allattorsimaffi anut ilanngunneqarsimasup bosættelser kan formidles. Et andet eksempel eqqaani, qitiusumik ornittakkamik ineriartortitsinissamik er en bevarende planlægning i Ilimanaq, som suliniut – Kangisata Sullissivia – sermip, pinngortitap im- dels har fokus på bygdens kulturarvsværdier –

62 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 mikkuullarissup, nunaqarfi ttoqqallu oqaluttuassartaannik herunder eventuelle fredninger – samt udvikling siammarteriffi usinnaasoq. Assersuut alla tassaavoq Ilima- af naturligt relaterede turistfaciliteter som hyt- nami erigisariallit pillugit pilersaarut, kulturikkut naleqarti- teområder o.l. tat nunaqarfi mmiittut pingaartillugit – matumani aamma eqqissisimatin-neqarsinnaasut – kiisalu pinngortitami Andre planmæssige bevaringsindsatser er knyttet takornariaqarnermi soqutiginaatillit, soorlu illuaraqarfi it as- til renovering og nybyggeri i kommunens byer og sigisaasalu ineriartortinneqarnissaannut, tunngasoq. bygder. Indsatsen reguleres dels med generelle bestemmelser, og dels gennem overordnede Eriagisariallit suliniuteqarfi ginissaannut suliniutitutissatut eller detaljerede bestemmelser, som enten sikrer pilersaarutit allat, kommunip illoqarfi ini nunaqarfi inilu og viderefører, eller videreudvikler den bygn- iluarsartuussinissanut nutaanillu sanaartornissanut attuu- ingsmæssige kulturarv. massuteqarput. Suliniutit, ataatsimut aaliangersakkatigut aamma aaliangersakkat pingaarnerit imaluunnit aalianger- sakkat immikkoortunut tunngasut atorlugit nalimmas-

SIUNNERSUUT | FORSLAG 63 sagaapput, ilaatigut qulakkeerinnissutaallutillu ingerla- titseqqissutaasunik, imaluunniit illoqarfi mmi kulturikkut kingornussarsianik ineriartortsinneqartunik ingerlatseq- qiffi usunik.

64 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Nunaminertanik agguaas- Arealtildelinger sisarneq

NUNAMINERTANIK AGGUAASSISARNER- BESTEMMELSER FOR MI AALIANGERSAKKAT AREALTILDELINGER Kalaallit Nunaanni nunamut ataatsimoorussaasumik pigin- I Grønland er der fælles ejendomsret til jorden. nittoqarpoq. Taamaalillutik nunaminertat pisiarineqar-sin- Arealer kan således ikke købes og sælges. For at naanatillu tunisaasinnaanngillat. Illuliorniaraanni imaluun- få mulighed for at bygge eller anlægge skal der niit sanaaertorniaraanni nunaminertamik atugassiissut udstedes en arealtildeling, som er en brugsret til tunniunneqassaaq, taannalu nunamik atuisinnaatitsivoq. jorden. Taamaattumik Qaasuitsup Kommuniata nunaminertanik Qaasuitsup Kommunia har derfor behov for et agguaassisarnermut atuisinnaatitaanermullu tunnga- sæt af bestemmelser som grundlag for admin- tillugu tunngaviusussanik malittarisassiortoqarnissaa istrationen i tildelingen af arealer og brugsret. pisariaqartippaa. Maleruagassiat tulliuttut tassaapput, De efterfølgende retningslinjer er et redskab for nunaminertanik tunineqarnissamik qinnuteqaatit suliar- den kommunale administration og en oplysning ineqartarneranni sinaakkuttat pillugit, kommunip allaffi s- til borgerne om rammerne for behandlingen af sornerani, innuttaasunullu paasissutissisarnerani atugas- ansøgninger om arealtildeling. sat. Bestemmelserne er opbygget med generelle Aaliangersakkat tamanut atuuttunik aaliangersagartaler- bestemmelser, hvor der er bestemmelser for lugit suliarineqarput, illoqarfi nnut, nunaqarfi nnut asimullu byerne, for bygderne og for det åbne land samt aaliangersagartaqarlutik, kiisalu immikkut ittumik contain- med særlige bestemmelser for opstilling af con- erinik inissiinermut, angallatinik inissiinermut, qimmilivin- tainere, bådeoplag, hundehold mv. nullu il.il., aaliangersagartaqarlutik. Desuden er der et sæt standard vilkår i arealtilde- Malittarisassiat nalinginnarnik malittarisassialersorlugit linger samt et sæt generelle vilkår for arealtilde- suliarineqarput, illoqarfi nnut, nunaqarfi nnut nunaan- linger. nartamullu malittarisassiaqarluni, kiisalu immikkut ittunik malittarisassiaqarluni. Tekst i kursiv har til formål at forklare og illustrere bestemmelserne. Tekst skrevet i kursiv er altså Saniatigut Nunaminertanik atugassiinerni piumasaqaatit ikke bestemmelser og er således ikke bindende. Nalinginnaat atugassiat ipput, kiisalu nunaminertanik atu- Som grundlag for arealadministrationen i gassiinernut piumasaqaatit nalinginnaasut atugassiat. Qaasuitsup Kommunia gælder i øvrigt, at der

SIUNNERSUUT | FORSLAG 65 altovervejende skal foreligge detaljerede bestem- Uingasunik allannertallit malittarisassianik nassuiaallu- melser forud for tildelingen af en endelig arealtil- tillu takussutissiinissanik siunertaqarput. Taamaattumik deling. Alle arealtildelinger skal være i overens- uingasunik allassimasat malittarisassiaanngillat taamaat- stemmelse med kommuneplanen. tumillu pituttuisuunatik.

Qaasuitsup Kommuniani nunaminertat allaffi ssornikkut suliarineqarneranni aammataaq tungaviuvoq, tamatigut pingaartinneqartassasoq, nunaminertanik tunniussaqar- toqannginnerani, aaliangersakkanik ersarissunik peqar- toqarnissaa. Nunaminertanik agguaassinerit tamarmik kommuneplani eqqortillugu ingerlanneqartassapput. Nunaminertanik agguaassinermi suut Hvad kræver arealtildeling? pi-umasaqaataapput § 1 Hvad er en arealtildeling § 1 Nunaminertamik atugassiineq suua 1.1 Før et areal kan tages i brug skal der være udstedt arealtildeling. 1.1 Nunaminertaq atorneqalersinnagu nunaminertamik atugassiissut tunniunneqarsimassaaq. 1.2 Alle nye bygninger og anlæg udløser arealtil- deling. 1.2 Illut sanaartukkallu nutaat tamarmik nunaminertamik atugassiissuteqarfi ussapput. 1.3 Tilbygninger, terrasser, o.l., vejanlæg, park- eringspladser, o.l., vandledninger, kloakrør, o.l. 1.3 Illunut ilassutit, aneerasaartarfi it assigisaalluunniit, kræver arealtildeling. aqquserngit, biilinut inissiisarfi it assingisaalluunniit, ern- gup aqqutai, eqqakkat aqqutaat assigisaallunniit nunamin- 1.4 Ændret anvendelse af bygninger, arealer og ertamik atugassiissuteqartitsinermik pisariaqartitsipput. anlæg kræver arealtildeling. 1.4 Illunik, nunaminertanik sanaartukkanillu al-lanngortita- 1.5 Når en bygning genopføres skal der søges mik atugaqalerneq nunaminertamik atugassiissuteqartit- arealtildeling til både nedrivning og byggeri, da sinermik pisariaqartitsipput. der er tale om en ny arealtildeling. 1.5 Illu sanaqqinneqarpat isaterinermut illuliornermullu 1.6 Ved køb og salg af bygninger og/eller anlæg nunaminertamik atugassiissummik qinnuteqartoqassaaq, fra en ejer til en anden, eller ved arv og realiser- nunaminertamik atugassiissut nutaaq pineqarmat. ing af panterettigheder, skal der gennemføres overdragelse af brugsretten gennem en arealtil- I1.6 llunik aamma imaluunnit sanaartukkanik piginnitumit deling, idet en arealtildeling er personlig og at allamiit pisinermi tunisaqarnermilu, imaluunnit kingor- en overdragelse til en ny rettighedshaver skal nussinermi qularveeqqusiussaniluunnit piviusunngortitsin- tiltrædes af den arealforvaltende myndighed. ermi, nunaminertamik atuisin-naatitaaneq tunniunneqar- tassaaq, tassami nunaminertamik tunniussineq inummut En overdragelse af brugsretten sker ved, at den tunngasuusarmat, piginnittuulersumullu tunniussineq nye ejer af bygningen eller anlægget søger om at pisortanit nunaminertamut akisussaasunit akuersissutigi- overtage arealtildelingen. Kommunalbestyrelsen neqartussammat. skal således afgøre, hvorvidt rettigheden til arealan- vendelse kan overdrages til den ny ejer. Såfremt den Atuisussaatitaanermik allamut ingerlatitseqqinneq pisarpoq, nye ejer ønsker en anden anvendelse af bygningen illumik sanaartukkamillu piginnittuulersup nunaminerta- end den hidtidige faktiske anvendelse, og denne mik atuisussaatitaassummik tigusaqarnissaminik qinnute- anvendelse er i strid med den gældende plan- lægn- qaateqarneratigut. Taamaalilluni kommunalbestyrelsip ing for området, kan kommunalbestyrelsen nægte aaliangissa-vaa, nunaminertamik atuisussaatitaaneq at godkende rettighedsoverdragelsen på disse nye piginnittunngortumut tunniunneqassanersoq. Piginnittuul- vilkår. ersup kissaatigippagu illu maannamut atorneqarnerminiit allaanerusumik atorneqalissasoq, atuinissarlu tamanna nu- § 2 Typer af arealtildelinger naminertap pilersaarusiorfi gineqarneranut atuuttumut ak- erliuppt, taava kommu-nalbestyrelsip atuisinnaatitaanerup 2.1 Permanente arealtildelinger udste-des til byg- piginnittumut nutaamut, pissusiulersussaat nutaat tungavi- geri med tilknyttede anlæg og til større anlæg.

66 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 galugit tunniunneqarnissaa, itigartitsissutigisinnaava. Tilknyttede anlæg er f.eks. terrasser, trapper, parker- § 2 Nunaminertanik atugassiissutit suussusii ing, skure og stikledninger. Større anlæg er f.eks. veje, hovedkloakker, 2.1 Nunaminertanik ataavartumik atugassiinerit illulianut højspændingsmaster i en samlet trace, osv. annertuunik sanaartugartalinnut, sanaartukkanullu anner- tuunut tunniunneqartarput. 2.2 Tidsbegrænsede arealtildelinger kan opsiges med et varsel på 3 måneder. Ingerlatsiviit atasuusut tassaasinnaapput aneerasaartarfi it, tummeqqat, biilinik inissiiviit, illuaqqat sarfallu aqqutaat. 2.3 I særlige tilfælde kan der gives et kortere opsigelsesvarsel end 3 måneder I disse tilfælde Sanaartukkat annertuut soorlu aqqusernit, eqqakkat kuuffi i kan kommunen yde økonomisk kompensation til pingaarnerit, innaallagissat napparutaat ataatsimortumik fl ytning og vil anvise et ersatningsareal. sakkortusaavillit, il.il.. 2.4 Opsigelse af en tidsbegrænsede arealtilde- 2.2 Nunaminertanik piffi ssami killilikkami agguaassinerit linger kan ske uden varsel såfremt; qaammatinik pingasunik periarfi ssalerlugit atorunnaarsin- neqarsinnaapput. • Rettighedshaver meddeler ophør af arealanv- endelsen, jf. stk.15. 4. 2.3 Immikkut ittunik pisoqartillugu qaammatit pingasut ataallugit periarfi ssiisoqarsinnaavoq. Taamatut pisoqartil- • Kommunen konstaterer ophør af arealanven- lugu nuunnermut tunngatillugu aningaasanik taarsiissute- delsen, jf. stk. 15.5-15.7. qartoqarsinnaavoq, nunaminertamillu taartaasussamik • Kommunen konstaterer misligholdelse af innersuussisoqarluni. vilkår for arealtildeling, jf. stk. 15.8 og 15.9.

2.4 Nunaminertamik piffi ssami killilikkami ag-guaanneqar- Tidsbegrænsede arealtildelinger udste-des til anv- simasumik ilisimatitseqqaarnani atorunnaarsitsineq pisin- endelse med en midlertidig karakter eller hvor der er naavoq, imatut pisoqarsimappat; tale om brug af et areal i en kortere periode.

• Atuisussaatitaasup nunaminertamik atuiunnaarnini Der kan f.eks. være tale om opstilling af containere, nalunaarutigippagu, takuuk imm. 15.4. både, oplæg af fi skeredskaber, hunde o. lign. • Kommunip paasippagu nunaminertamik atuineq unit- sinneqarsimasoq, takuuk imm. 15.5-15.7. Der kan også være tale om anvendelse af arealer, • Kommunip paasippagu nunaminertamik atuisinnisami der er i kommuneplanen er udlagt i et delområde tunngaviit unioqqutinneqarsimasut, takuuk imm. 15.8 med en anvendelsesbestemmelse, men som endnu og 15.9. ikke er taget i brug.

2.5 Ved en kortvarig arealanvendelse, i en periode Piffi ssami killilikkami nunaminertamik agguaassinerit tunni- kortere end 2 måneder, udløser det normalt ikke unneqartarput utaqqiisagallartutut ilusilerlugit, imaluunniit krav om arealtildeling. Dog er der krav om at der piffi ssami sivikinnerusumi nunaminertamik atuisoqassatil- indhentes en skriftlig tilladelse hos kommunen. lugu.

Assersuutigalugu containerinik, angallatinik, aalisarnermi atortunik, qimminik, allalluunniit inissinnerit pineqarsimasin- naapput.

Aamma tassaasinnaapput nunaminertat, kom-mune- planikkut nunaminertatut sumut atornis-saat suli aal- iangerneqanngitsutut atugassis-sutigineqarsimasut, sulili atorneqalersimann-gitsut.

2.5 Piffi sami sivikitsumi nunaminertamik atuineq, qaam- matinik marlunnik sivisussuseqartoq, nalinginnaasumik nunaminertamik atuinissamik piumasaqaatitaqarneq ajor- poq. Taamaattorli pi-umasarineqartarpoq kommunimiit akuersissummik atsiukkamik pissarsisoqarnissaa.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 67 Kikkut nunaminertanik agguaassisar- Hvem tildeler arealtildeling? pat? § 3 Arealkompetence § 3 Nunaminertanut pisussaaff eqarneq 3.1 Kommunalbestyrelsen har al arealkompe- tence inden for alle byer, bygder og det åbne 3.1 Kommunalbestyrelsi illoqarfi nni, nunaqarfi nni asimilu land i kommunen. Ved arealtildeling tildeles nunaminertanut tamakkisumik akisussaavoq. Nunaminer- brugsret til en bestemt anvendelse af et nærmere tamik agguaassisoqartillugu, nunaminertamut aalianger- afgrænset areal. simasumut erseqqissumik killilikkamut, atuinissamut tunniussisoqartarpoq. I forbindelse med arealer i det åbne land gælder særlige vilkår for høringer, som fremgår af de sær- Nunaannartami nunaminertanut atatillugu tusarniaanernut lige bestemmelser. immikkut ittutut piumasaqaatit, immikkut ittutut malitta- risassiani takuneqarsinnaasut atuupput.

Nunaminertamik atuinissamut qinnute- Ansøgning om arealtildeling qarneq § 4 Ansøgning om arealtildeling § 4 Nunaminertamik atugassinneqarnissaq pillugu qin- 4.1 Arealansøgninger fremsendes til Qaasuitsup nuteqarneq Kommunia enten via www.nunagis.gl eller via det traditio-nelle papirskema. Når ansøger har 4.1 Nunaminertamik atuinissamut qinnuteqaat nassiun- udfyldt NIN-applikationen/papirskema skal den neqassaaq Qaasuitsup Kommunianut www.nunagis.gl udskrives og fremsendes til kommunen under- imaluunnit pappiala nalingin-naasumik immersugassaq skrevet. atorlugu. Qinnuteqaa-teqartup NIN-applikationen/pa- pirskema immer-soreeruniuk atsioriarlugu kommunimut 4.2 En arealtildeling er personlig og kan gives til atsiugas-sanngorlugu nassiutissavaa. enhver juridisk person, det vil sige person, fi rma, selskab, forening og lignende uanset bopæl eller 4.2 Nunaminertamut atugassiissut inummut tunngati- hjemsted. taavoq, kikkunnulluunniillu inatsisitigut akueri-saasumut inummut tunniunneqarsinnaalluni, tassalu inummut, 4.3 Ved arealtildelinger til mindreårige skal der suliff eqarfi mmut, ingerlatseqatigiinnut, peqatigiinnut foreligge en ’friholdelseser-klæring’ fra Rigsom- assingisaannulluunniit sumiluunniit najugaqarneri anger- buddet i Grønland. larsimaff eqarnerilu apeqqutaatinnagit. Ledige arealer annonceres løbende på kommun- 4.3 Inersimanngitsunut nunaminertanik atugassiinernut ens hjemmeside og fremgår af NunaGIS. Kalaallit Nunaanni Rigsombudeqarfi mmit ’immikkut akuer- sissutitut nalunaarut’ ilanngutissaaq. § 5 Annoncering af ledige arealer Nunaminertat inuttaligaanngitsut kommunip nittartagaani 5.1 Kommunalbestyrelsen annoncerer løbende, nalunaarutigineqartuassapput, allassimappullu NunaGI- på kommunens hjemmeside, på NunaGIS og evt. Simi. andet aktuelt medie, arealer der i kraft af kom- muneplanlægning og byggemodning bliver § 5 Nunaminertat atorneqanngitsut nittarsaanneri ledige til byggeri. 5.1 Kommunalbestyrelsip kommunip quppersagaatigut ataavartumik, NunaGIS’kkut aamma imaluunnit tusagas- 5.2 Nye ledige byggefelter og -arealer til bolig- og siuutitigut, nunaminertat kommuneplanikkut aamma foreningsformål anvendelsesformål annonceres sanaartorfi gissaanikkut sanaartorfi gineqar-nissaminnut ledige i minimum 3 uger. periareernerat, nittarsaattarpai. 5.3 Nye ledige byggefelter og -arealer til erh- 5.2 Sanaartorfi ssat nutaat, nunaminertat illuliorfi ssat vervs-, institutions- og tekniske formål anven- aamma peqatigiiffi it siunertaannut atorneqartussat, suli delsesformål annonceres ledige i minimum 6 inuttassaqanngitsut, nittarsaassisutigineqartarput sivikin- uger. nerpaamik sapaatip akunnerini pingasuni. 5.4 Hvis der på den annoncerede ’dead-line’ ind- kommer fl ere kvalifi cerede ansøgere til samme

68 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 5.3 Sanaartorfi ssat nutaat, nunaminertat inuussutis-sar- areal, vil det gen-nem lodtrækning blive afgjort, siutinut aamma teknikkikkut siunertanut ator-neqartussat, hvem der får arealreservation til arealet. Lodtræk- suli inuttassarsineqanngitsut, nittarsaassisutigineqartarput ningen foretages med adgang for off entligheden. sivikinnerpaamik sapaatip akunnerini arfi nilinni. 5.5 Såfremt en ansøger frafalder en arealreserva- 5.4 ’Periarfi ssap kingullliup’ nalunaarutigineqarnerani tion vil det frafaldne areal blive genannonceret nunaminertamut ataatsimut qinnuteqartut piukkun- efter procedurerne som beskrevet i str. 5.1- 5.4. naatillit amerlanerit takussimappata, makitsinikkut aal- iangerneqassaaq, nunaminertamut inniminner-neqar- 5.6 For at være kvalifi ceret ansøger, skal der som tumut kina piginnittunngornersoq. Makitsineq tamanut minimum foreligge en tilkendegivelse fra lån- ammasumik ingerlanneqassaaq. giver.

5.5 Qinnuteqaateqartoq tunuassagaluarpat taava nu- 5.7 En person eller et selskab kan ansøge om – og naminertaq inniminnerneqarsimasoq nit-tarsaanneqaqqis- få tildelt – fl ere arealer. Det kan f.eks. komme på saaq imm 5.1-5.4-mi allassimasut malillugit. tale, hvis et byggefi rma ønsker at opføre flere boliger med videresalg for øje, såfremt der kan 5.6 Qinnuteqaateqartutut piukkunnaatilittut isigineqassa- fremvises dokumentation for projektets realisme. gaanni, minnerpaamik aningaasanik atorfi gisamiit upper- narsaammik takutitassaqartariaqarpoq. 5.8 Der kan kun søges med én ansøgning fra samme person eller fi rma, der fremstår som én 5.7 Inuk imaluunniit ingerlatseqatigiiffi k nunaminertanut og kun én juridisk enhed til det samme byggefelt arlalinnut qinnuteqarsinnaallunilu atugassin-neqarsinnaa- og/eller byggeområde. voq. Assersuutigalugu tunisaqaqqinnissaq siunertaralugu illuliornermik suliff eqarfi k inissianik arlalinnik sanaartorn- § 6 Krav til arealansøgning issamik kissaateqarpat pisinnaavoq, tassalu suliniutip 6.1 Ansøgning om arealtildeling skal indeholde piviusorpalaartuuneranik uppernarsaammik takussutissi- følgende bilag: isoqarsinna-assappat. • Beliggenhedsplan der viser placering og stør- 5.8 Inuk ataaseq suliff eqarfi lluunnit ataaseq qin-nuteqaam- relse af det ansøgte. mik ataasiinnarmik nassiussaqarsin-naavoq, qinnuteqaati- tut ataatsitut saqqummiun-neqartussamik, aamma inatsi- • Oplysning om anvendelse og placering af silerinermut tunngatillugu, sanaartorfi ssamut ataatsimut bebyggelse. aam-ma/imaluunniit nunaminertamut sanaartorfi usumut • Skitseforslag, der redegør for ud-seende og qinnuteqaatitut, ataatsimik aallaavilittut. materialer (idet krav i gældende plangrund- lag skal overholdes). § 6 Nunaminertanik qinnutaammut piumasaatit • Oplysning om tekniske installationer. • Økonomiske oplysninger, som er nødven- 6.1 Nunaminertamik atugassinneqarnissaq pillugu qin- dige for at dokumentere, at det ansøgte kan nuteqaat makkuninnga takussutissanik ilaqassaaq: realiseres. • Sumiiffi ssaanut pilersarut qinnuteqaatigi-neqartup • Ved større bygge- og anlægsarbejder skal an- inissiffi ssanik angissusaanillu ersersitsisoq. dre forhold, der er af betydning for kommu- nalbestyrelsens vurdering af ansøgningen, • Atorneqarnissaanut sanaartukkallu inissin-neqarfi s- herunder anvendelsens overensstemmelse saanut paasissutissat. med kommuneplanen belyses. • Titartarnissaanut siunnersuut, ilusissaanik atortussiallu suut atorneqarnissaanik takussutissiisoq (pilersaaru- Ansøger kan f.eks. belyse, hvordan projektet op- utip tunngaviani piumasaqaataasut malinneqartari- fylder de strategiske ind-satsområder i kommunens aqarnerat pissutigalugu). Planstrategi – Strategi 2020. • Aningaasaqarnikkut paasissutissat, qin-nuteqaatigisap piviusunngortissinnaaneranik uppernarsaassuteqarn- Der er bygherre, der skal dokumentere, at han/hun issamut pisariaqartuusut.. kan rejse de efter kommunens skøn nødvendige • Illuliornerni sanaartornernilu anginerusuni pissutsit al- midler med validering af långiver. lat, kommunalbestyrelsip qin-nuteqaammik naliliinera- Bestemmelsens ordlyd lægger op til en propor- nut pingaaru-teqartuusut, ilanngullugu atugarinerata tionalitet – nemlig at den likviditet man fra kom- kommunip pilersaarutaanut naapertuunnerat, erseq- munens side vil se belæg for står i forhold til bygge- qissaavigineqassapput. projektets størrelse.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 69 Qinnuteqartup assersuutigalugu suliniutip kommunip Pilersaarusiornermut periuserisaani – 2020-mi Periusissami periussatigut iliuuseqarfi ssanut naapertuuttuunera erseqqis- saavigisinnaavai.

Sanaartortitsisoq kommunip missiliuinera naapertorlugu taarsigassarsisitsisumit tatiginasssusilikkatut aningaasanik pisariaqartitanik pissarsisinnaaneranik uppernarsaasussaa- voq.

Malittarisassiap oqaasertaasa annertussutsimut naleqqus- saasoqarnissaq kaammattorpaat – tassalu sanaartugassatut suliniutip annertussusaanut naleqqiullugu akiliisinnaassutsip naleqquttuuneratut uppernarsaatissatut kommunip tun- gaanit ta-korusunneqartumut.

Suleriaaseq Procedure § 7 Nunaminertamik inniminniineq § 7 Arealreservationer 7.1 Nunaminertamik inniminniineq tassaavoq, pi- 7.1 En arealreservation er en tilkendegi-velse af umasaqaataasut naamassineqarsinnaappata aamma kommunalbestyrelsens intension om at tildele nunaminertaq inniminniiffi up ingerlanerani qinnuteqaate- tilsagn, såfremt de stillede betingelser kan qartumut allamut tunniunneqaraniluunnit tunniutissa- opfyldes og at arealet ikke er eller skal gives til maarneqarsimanngippat, kommunalbestyrelsip nunamin- anden ansøger i reservationsperioden. ertamik tuniussaqarnissamut piumassuseqarneranut ersiutaasoq. 7.2 En arealreservation er tidsbegrænset til en periode på maksimalt 3 måneder. For arealer til 7.2 Nunaminertamik inniminniineq piffi ssamik killi-ligaa- større byggerier eller anlægsarbejder kan reser- voq, sivisunerpaamik qaammatinik pingasunik sivisuse- vationen fastsættes til maksimalt 6 måneder. qarluni. Nunaminertanut illulianut sanaartukkanulluunniit annertunerusunut atugassanut, inniminniinermut piffi s- 7.3 En arealreservation er en tilkendegi-velse af sarititaasoq aaliangerneqarsinnaavoq sivisunerpaammik kommunalbestyrelsens intension om at tildele qaammatinik arfi nilinnik sivisussusilerlugu. tilsagn, såfremt de stillede betingelser kan opfyldes og at arealet ikke kan gives til anden 7.3 Nunaminertamik inniminniineq tassaavoq, pi- ansøger i reservationsperioden. umasaqaataasut naamassineqarsinnaappata aamma nunaminertaq inniminniiffi up ingerlanerani qinnuteqaate- 7.4 En arealreservation giver ikke brugsret til qartumut allamut tunniunneqaraniluunnit tunniutissa- arealet, men skal betragtes som en periode hvor maarneqarsimanngippat, kommunalbestyrelsip nunamin- ansøger, har mulighed for at afklare projekt og ertamik tuniussaqarnissamut piumassuseqarneranut økonomi m.v. ersiutaasoq. 7.5 En arealreservation bortfalder uden yderligere 7.4 Nunaminertamik inniminniineq nunaminertamik varsel, såfremt den fastsatte frist i reservationen atuinissamut pisinnaatitsissutaanngilaq, isigineqassallunili er overskredet. qinnuteqaateqartup, pilersaarummut tunngasunik anin- gaasalersornissaanut il.il., isuma-ginninnissaanut piffi ssali- § 8 Krav på arealtildeling inertut. 8.1 Såfremt en ansøger opfylder de overfor nævnte betingelser og vilkår, og ansøgningen i 7.5 Nunaminertamik inniminniineq, annertunerusumik øvrigt er i overensstemmelse med den gældende ilisimatitsissutitaqanngitsumik, atorunnaassaaq, innimin- planlægning, har vedkommende krav på at få en niinermi piffi ssaliussaq qaangerneqarsimappat. are-altildeling. § 8 Nunaminertamik tunineqarnissamik pi-umasaqaat § 9 Registrering af arealtildelinger 8.1 Qinnuteqaateqartup piumasaqaataasut atugassariti- 9.1 Arealmyndigheden skal registrere nye arealtil- taasullu qulaani taaneqartut naammassisimagunigit, qin- delinger i NunaGIS/NIN - Grønlands Arealregister.

70 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 nuteqaataasorlu aammattaaq pilersaarusiamut pineqartu- mut naapertuuppat, qinnuteqaateqartup nunaminertamik 9.2 Arealmyndigheden foretager i fornø-dent tunineqarnissani pi-umasaqaatigisinnaavaa. omfang en gennemgang og ajourføring af eksis- terende rettigheder i byer og bygder, således at § 9 Nunaminertamik atugassinneqarnissamut pi- kommunen tilvejebringer en samlet oversigt over umasaqaat gældende arealrettigheder i kommunen. 9.1 Qulaani piumasaqaatit atugassaqaatillu qin-nuteqar- § 10 Forbud efter § 32 tumit naapertuutsinneqarpata, qinnuteqaallu atuutsitatut pilersaarusiornermut naapertuuppat, pineqartoq nu- 10.1 En kommunalbestyrelse kan kun modsætte naminertamik atugassinneqarnissaminut piumasaqaate- sig en sådan ansøgning, såfremt der nedlægges qarsinnaavoq. et forbud mod anvendelsen efter Planlovens § 32, og kommunalbestyrelsen efterfølgende 9.2 Nunaminertamik oqartussaasoqarfi up nunaminertanik gennemfører den nødvendige ændring af plan- atugassiinerit nutaat NunaGIS/NIN-imi - Kalaallit Nunaanni grundlaget. Der kan ikke nedlægges § 32-forbud Nunaminertanik Nalunaarsuiffi mmi nalunaarsussavai. ved ansøgning om overdragelse, hvis denne ikke medfører ændring af de eksisterende forhold. Her § 10 § 32 naapertorlugu inerteqqutit gælder princippet om fortsat lovlig anvendelse. 10.1 Kommunalbestyrelse taamaallaat Pilersaarusior- nermut inatsimmi § 32 naapertorlugu atuinermut inerte- qqusiisoqassappat, kingornatigullu pilersaarusiornermut tunngavigisamik pisariaqartitatut allannguinissamik Kommunalbestyrelse suliarinnikkuni taamatut qinnute- qaammik itigartitaqarsinnaavoq. Tunniussinissaq pillugu qinnuteqarnermi § 32-mik itigartitsisoqarsinnaanngi- laq, tassalu taanna pissutsinik pioreersunik allanngor- titaqarnermik nassataqartitsinngippat. Tassani inatsisit naaperlugit atuiuarneq pillugu tunngavigisaq atuutsin- neqarpoq.

Nunaminertap tunniussaasup atorun- Bortfald af arealtildeling narnera § 11 Tidsfrister for at udnytte arealtildelinger § 11 Nunaminertanik atugassiissutit atornissaannut 11.1 Frist for udnyttelse af en arealtildeling til piffi ssat killiliussat byggeri, som kræver byggetilladelse, er 2 år. Ansøgning om byggetilladelse skal være indg- 11.1 Nunaminertap sanaartorfi ssatut tunniunneqartup, ivet senest 1 år efter, at arealtildeling er udstedt. sanaartornissamillu piumasaqaatitaqartup, ator-neqarn- Ansøgning om ibrugtagning skal være indgivet issaanut piffi ssaliussaq, ukiunik marlunnik sivisussuseqar- inden 2 år fra arealtildeling, jf. plan- og areallo- poq. Sanaartornissamut qinnuteqaat, nunaminertap atu- vgivningen (§ 47). Ved særligt store bygge- eller gassiissutigineqarneraniit kingusinerpaamik ukiup ataatsip anlægsarbejder kan der opnås dispensation fra qaangiunnerani, tunniun-neqarsimassaaq. Atuilernissamut den generelle udnyttelsesfrist på 2 år, såfremt der qinnuteqaat nu-naminertap atugassiissutigineqarneraniit samtidig med arealansøgning ansøges herom ukiut marluk qaangiutsinnagit tunniunneqarsimassaq, med dokumenteret tidsplan. takuuk pilersaarusiornermut nunaminertanullu inatsimmi (§ 47). Illuliassani sanaartugassaniluunniit annertoorsuarni, 11.2 Frist for at udnytte en arealtildeling, som ikke nalinginnaasumik ukiunik marlunnik atui-nissamut killisari- kræver byggetilladelse (eksempelvis oplagsar- titaasumik sippuinissamut, immikkut ittumik akuersissu- ealer, indhegninger, legehuse mm.), er 1 år. mik pissarsisoqarsinnaavoq, tamanna nunaminertamik qinnuteqaateqarnermut atatillugu, piffi ssamut pilersaaru- 11.3 En uudnyttet arealtildeling bortfalder uden siamik upper-narsaatitalerlugu qinnutigimagaanni. yderligere varsel, såfremt den fastsatte frist i arealtildelingen er overskredet. 11.2 Sanaartornissamik akuersissummik pisariaqarti-tsinn- gitsumik (assersuutigalugu nunaminertat ilioraavissiat, un- 11.4 Hvis en frist overskrides i en udnyttet ar- galuukkersuutit, illut pinnguartarfi it il.il.) nunaminertamik ealtildeling, indleder kommunalbestyrelsen skridt atugassinneqarnerup atornissaanut killiliussaq tassaavoq til at berigtige forholdet, iht. plan- og areallovgiv-

SIUNNERSUUT | FORSLAG 71 ukioq ataaseq. ningen.

11.3 Nunaminertamik atugassiissut atorneqanngitsoq an- 11.5 Kommunalbestyrelsen kan forlænge de i stk. nertunerusumik nalunaaruteqaqqaarfi ginagu atorunnaar- 8.1 og stk. 8.2 fastsatte frister i særlige tilfælde, sissaaq, tassalu nunaminertamik atugassiinermi piffi ssaq hvor det skønnes, at arealtildelingsindehaveren killiliussaq aalajangerneqarsimasoq qaangerneqarpat. kan færdiggøre projektet, og vil overholde de fastsatte vilkår for arealtildelingen, hvis skriftlig, 11.4 Pilersaarusiornermut inatsimmi kingunerittagaani nr. begrundet ansøgning herom er indgivet inden 17, 2011, § 62, 63 aamma 64 naapertorlugit nunaminer- udløbet af den frist, som søges forlænget med en tamik atugassiinermi atugarisaasimasumi piffi ssaq killil- do-kumenteret tids- og aktivitetsplan. iussaq qaangerneqarpat pissutsinik uppernarsaaniarluni Kommunalbestyrelse iliuuserisassaminik aallarniissaaq 11.6 Kommunalbestyrelsen kan endvidere pilersaarusiornermut nu-naminartanullu inatsit naaper- forlænge de i stk. 8.1 og stk. 8.2 fastsatte frister torlugu. i forbindelse med store byggerier og tekniske anlæg, hvor projektering og udførelse ikke kan 11.5 Imm. 8.1-imi aamma imm. 8.2-mi piffi ssatut killiliussat gennemføres på 2 år med en dokumenteret tids- aalajangersakkat Kommunalbestyrelsip sivitsorsinnaavai, og aktivitetsplan. nunaminertamik atugassiissummik pigisaqartup sulinium- mik naammassinnissinnaanera missiliuiffi neqarluni immik- kut ittumik pisoqarpat, nunaminertamillu atugassiissummi piumasaqaatinik aalajangersakkanik naapertuutsitsisin- naappat, tamatumunnga piffi ssaliussap sivitsorniakkap killinga sioqqullugu allagaralugu tunngavilersorlugu qin- nuteqarpat, piffi ssalersuinermut sulianullu pilersaarummik uppernarsaassummik ilaqartillugu.

11.6 Imm. 8.1-imi aamma imm. 8.2-mi piffi ssamut killilius- satut aalajangersakkat Kommunalbestyrelsip aamma siv- itsorsinnaavai piffi ssalersuinermut sulianullu pilersaarum- mik uppernarsaassutitalimmik ukiuni marlunni suliamik piareersaanerup suliarinninnerullu naammassineqarsigin- naanngisaanni illuliornernut angisuunut teknikkikkullu ingerlatsivinnut atatillugu. Immikkut ittumik akuersissutit Dispensation § 12 Immikkut ittumik akuersissutit § 12 Dispensation 12.1 Imm. ilaanut annikitsortalersukkatut malittarisassianit 12.1 Dispensationer fra de detaljerede bestem- immikkut ittumik akuersissutit Kommunalbestyrelsimit melser, for et delområde kan meddeles af kom- nalunaarutigineqarsinnaapput immikkut ittumik akuer- munalbestyrelsen, hvis dispensationen ikke er sissut imm. ilaani pineqartumi kommunip pilersaarutaani i strid med principperne i kommuneplanens aalajangersakkanut pingaarnernut tun¬ngavigisanut overordnede bestemmelser for det pågældende akerliunngippat. delområde.

12.2 Namminersorlutik Oqartussani imaluun- 12.2 En bestemmelse for et delområde, hvis niit naalagaaffi mmi oqartussaqarfi mmik imarisaanik indhold er fastlagt efter aftale med en selvsty- aalaja¬ngersagaqarluni isumaqatigiissuteqarfi usimasumi remyndighed eller en statslig myndighed, kan imm. ilaanut malittarisassiaq taamaallaat oqartussaaso- kun fraviges med den pågældende myndigheds qarfi up pineqartup akuersissuteqarneratigut sanioqqun- godkendelse. neqarsinnaavoq. 12.3 Videregående afvigelser fra de for delom- 12.3 Imm. ilaanut malittarisassianik pingaarnernik atuut- rådet gældende overordnede bestemmelser tuusunik annertusisatut sanioqqutsinerit taamaallaat imm. kan kun foretages ved tilvejebringelse af nye ilaanut pineqartumut malittarisassiat pingaarnerit nutaat overordnede bestemmelser for det pågældende pissarsiarinerisigut pisinnaapput. delområde.

72 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 12.4 Sanilerisanut allanulluunniit pingaarutilinnik malitta- 12.4 Dispensationer fra detaljerede be-stemmel- risassianik nassuiaasersorluakkanik immikkut akuersissutit ser, som har betydning for naboerne eller andre aatsaat sanilerisanik, allanilluunniit suliap inernerisaanut parter, kan først meddeles, når der er forløbet pingaarutilimmik imaluunniit ataasiakkaartutut soquti- mindst 2 uger efter, at kommunalbestyrelsen har gisaqartuusutut naatsorsuutigineqartunik kommunalbes- hørt naboerne eller andre der skønnes at have en tyrelsip tusarniaaviginerata kingornatigut sivikinnerpaa- væsentlig og individuel interesse i sagens udfald. mik sap. akunnerisa marluk ingerlanerisa kingornatigut Høringen skal indeholde oplysninger om, hvortil nalu-naarutigineqarsinnaapput. Immikkut ittumik sumut der søges dispensation, og om at eventuelle akuersissuteqartitsiniarnera, aammalu sivikinnerpaamik bemærkninger skal fremsendes indenfor en frist sap. akunnerisa marluk iluini oqaaseqaataasinnaasut nassi- på mindst 2 uger. unneqarnissaannik paasissutissanik tusarniaaneq imaqas- saaq.

Maalaaruteqarnernut najoqqutassiat Klageregler § 13 Maalaaruteqarnernut najoqqutassiat § 13 Klageregler 13.1 Kommunalbestyrelsip suliani nunaminertanut 13.1 Kommunalbestyrelsens afgørelse i arealsag- tunngassutilinni aalajangiussinera Naalakkersuis-unut er kan ankes til Naalakkersuisut. Klager skal indg- maalaarutaasinnaavoq. Maalaarut Kommunalbestyrelsip ives senest 8 uger efter, at kommunalbestyrelsen aalajangiussinermik nalunaaruteqarnerata kingornatigut har meddelt sin afgørelse. Klager skal indsendes kingusinnerpaamik sap. akunnerisa 8-t kingorna tunniun- til Qaasuitsup Kommunia, der videresender neqassaaq. Maalaarutit Qaasuitsup Kommunianut nassiun- klager til Naalakkersuisut med bemærkninger om neqassapput, tas-sanngaanniit Naalakkersuisunut i-ngerla- sagens behandling i kommunen. teqqinneqassallutik kommunimi pisamik isumaginninneq pillugu oqaaseqaatitalerneqarlutik. 13.2 Selvstyrets afgørelse i en klagesag er endelig og kan ikke påklages til anden administrativ 13.2 Maalaarutaasumi Namminersorlutik Oqartussat aala- myndighed. Afgørelsen kan indbringes for dom- jangiussinerat inaarutaavoq, aqutsisunilu oqartussaaso- stolene. Der er ikke fastsat nogen frist for en sags qarfi mmut allamut maalaarutigineqarsinnaanani. Aalajan- prøvelse ved domstolene. giussineq eqqartuussisoqarfi nnut tunniunneqarsinnaavoq. Pisap eqqartuussivinni misiliivigineqarnissaanut piffi ssa- 13.3 Naalakkersuisut kan give en klage opsæt- mik killiliussassamik aalajangiussaqartoqanngilaq. tende virkning. Det betyder, at en given tilladelse ikke kan udnyttes, før klagesagen er behandlet. 13.3 Naalakkersuisut maalaarut kinguartitsisutut kin-gune- qartissinnaavaat. Isumaqarluni maalaarutitut pineqartoq 13.4 Såfremt Naalakkersuisut giver en klage isumagineqaqqaartinnagu akuersissut sorlerluunniit opsættende virkninger er kommunalbestyrelsen atorneqarsinnaanngitsoq. forpligtet til at underrette den pågældende, der har fået en tilladelse om, at byggeriet eller 13.4 Naalakkersuisut maalaarut kinguartitsisutut kin- foranstaltningen ikke må påbegyndes, eller skal guneqartippassuk akuersissummik pigisalimmut Kommu- standses, såfremt det er påbegyndt. nalbestyrelse nalunaaruteqarnissamut pisussaaff eqarpoq, sanaartugarisaq imaluunniit iliuuserisassaq aallartinneqas- sanngitsoq, imaluunniit aallartinneqarsimappat unit- sinnneqassasoq.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 73 Nakkutilliineq atuutsitsinerlu Tilsyn og håndhævelse § 14 Nakkutilliineq atuutsitsinerlu § 14 Tilsyn og håndhævelse 14.1 Kommune nakkutilliinissamut pisussaatitaavoq, 14.1 Kommunen har tilsynspligt og bliver kom- pissutsinillu inatsisinik unioqqutitsisunik Kommunalbes- munalbestyrelsen opmærksom på et ulovligt tyrelse paasisaqarpat pissutsit nunaminertat atorneqarner- forhold i arealanvendelsen, har den pligt til at anni, inatsisinut naapertuutsinniarnissaanut pisus- søge forholdet lovliggjort. saaff eqarpoq. 14.2 Den kommunale planmyndighed kan efter 14.2 Kommunimi pilersaarusiornermut oqartussaasut forudgående underretning til brugsretsindeha- atuinissamik pisinnaatitaasumut imaluunniit piginnit- veren eller ejeren forlange adgang til ethvert tumut sioqqutsisumik nalunaaruteqareerluni peqqussut areal og privat ejendom for at udføre tilsyn samt manna naapertorlugu pilersaarusiornerni nunaminerta- opmålinger og andre tekniske forarbejder ved mut aamma nammineq pigisatut il-lumut sumulluunniit planlægning efter denne forordning, jf. plan- og attaveqarnissamik noqqaas-suteqarsinnaavoq nakkutilli- areallovgivningen (§59). inermik suliaqarniarluni, kiisalu uuttortaaniarluni allatullu teknikkikkut suliaqaqqaarniarnernut atatillugu takuuk 14.3 Kommunen kan tilbagetage en arealtildeling pilersaarusiornermut nunaminartanullu inatsimmi (§59). i følgende situationer:

14.3 Pisuni makkunani kommune nunaminertamik atugas- • Rettighedshaver meddeler ophør af arealanv- siissummik uterteqqissinnaavoq: endelsen, jf. stk. 4. • Kommunen konstaterer ophør af arealanven- •Atuinissamik pigisaqartup nalunaarutigippagu nunamin- delsen, jf. stk. 15.5-15.7. ertamik atuineq unittoq, takuuk imm. 4. • Kommunen konstaterer misligholdelse af •Kommunip paasippagu nunaminertaaq ator-neqarun- vilkår for arealtildeling, jf. stk. 15.8 og 1.59. naarsimasoq, takuuk imm. 15.5-15.7. •Kommunip nunaminertamik tunniussaqarnermi atugas- satitaasut nakkutiginerlunneqarnerat paa-sippagu, takuuk 14.4 Rettighedshaver har pligt til at meddele imm. 15.8 aamma 1.59 kommunen når arealanvendelsen ophører. 14.4 Pisinnaatitaaffi mmik pigisaqartoq nunaminertamik atugaqarunnaaruni tamatuminnga kommunimut nalu- 14.5 Benyttes arealet ikke som anvist i arealtilde- naaruteqarnissamut pisussaaff eqarpoq. lingen over en længere årrække, dvs. 2 år, bortfal- der arealtildelingen. 14.5 Ukiuni arlalinni, tassalu ukiuni marlunni nunaminer- tamik atugassiineq nalunaarutaasutut atorneqanngippat 14.6 Rettighedshaveren skal fremkomme med nunaminertamik atugassiineq atorunnaassaaq. en redegørelse indenfor en frist på 2 uger, der klarlægger årsagen til ophør af arealanvendelsen. 14.6 Pisinnaatitaaffi mmik pigisaqartoq nunaminertamik Såfremt fristen ikke overholdes indleder kommu- atuinerup taamaatinneranut patsisaasumik erseqqis- nalbestyrelsen skridt til at berigtige forholdet ved saasumik sap. akunnerinik marlunnik killiffi likkap iluani fremsendelse af varsling om tilbagetagelse. nassuiaammik saqqummiussaqassaaq. Killiffi liussaq naap- ertuutsinneqanngippat tiguseqqinnissaq pillugu nalu- 14.7 Ved udsigt til krav om omfattende oprydn- naarutigisap nassiunneqatigut pissutsinik iluarsiinissamut ing og evt. nedrivning varsles rettighedshaver, så kommunalbestyrelse iliuuseqarnissaminik aallartisaassaq. denne får mulighed for at revurdere situationen, herunder afhænde værdier på arealet med hen- 14.7 Annertuumik saliinissaq, aammalu isaterisinnaaneq blik på tredjemands videreførelse af arealanven- pillugit piumasaqaateqaateqarnissamik pisus-saqalissap- delsen. Hvis rettighedshaver fastholder ophør, så pat pisinnaatitaaffi mmik piginnittoq nalunaarfi gineqassaq, gennemføres tilbagetagelsen. taamaalilluni taanna pissutsinik nalileeqqinnissaminut periarfi ssinneqarluni, ilanngullugu inuup allap nunamin- 14.8 Misligholdelse af vilkårene for en arealtil- ertap atorneranik ingerlatseqqinnissanik siunertaqarnermi deling kan bestå i overtrædelse eller manglerne nunaminertami naleqartuusunik tunisaqarnissaminut. opfyldelse af givne vilkår. Såfremt vilkår ikke over- Pisinnaatitaaffi mmik piginnittup unitsitsinissaq aalajangi- holdes indleder kommunalbestyrelsen skridt til at usimappagu tiguseqqinneq piviusunngortissaaq. berigtige forholdet ved fremsendelse af varsling om tilbagetagelse. 14.8 Nunaminertamik atugassiinermut piumasaqaatinik Såfremt en ansøger bevidst eller groft uagtsomt Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 atornerluinerit tassaasinnaapput piumasaqaatinik har afgivet urigtige oplysninger om forhold af aalajangersimasunik unioqqutitsineq imaluunniit pivi- væsentlig betydning for arealtildelingen kan usunngortitsinngitsoorneq. Piumasaqaataasut najoqqu- arealtildelingen bortfalde. Forinden bortfald tarineqanngippata tiguseqqinnissaq pillugu nalunaarutip underrettes arealtildelingsindehaveren skriftlig nassiunneratigut pissutsinik iluarsiiniarluni kommunalbes- herom, og meddeles en frist på mindst 2 uger til tyrelse alloriarnernik aallartisaassaaq. at fremkomme med korrekte oplysninger, med henblik på en fornyet sagsbehandling. Qinnuteqartoq nunaminertamik atugassiissummut pingaarutilinnik pissutsit pillugit sianigalugu imlt. mi- § 15 Sanktioner anersuaalliorujussuarluni eqqunngitsunik paasissutis- 15.1 Den til enhver tid værende ejer af en byg- siisimaguni nunaminertamik atugassiineq atorunnaarsin- ning eller et anlæg eller bruger af et areal er neqarsinnaavoq. Tamanna sioqqullugu nunaminertamik forpligtet til at berigtige et ulovligt forhold og atugassiissummik piginnittoq allakkatigut nalunaarfi gi- sanktioneres i henhold til Planlovens § 62. neqassaaq, nutartikkamillu suliap isumagineqarnissaa siunertaralugu paasissu-tissanik eqqortunik saqqummi- ussinissaminut sivikinnerpaamik sap. akunnerinik marlun- nik piffi ssamik killiliiffi neqarneranik nalunaarfi gineqarluni.

§ 15 Iliuusereriikkanut kingunerititat 15.1 Illumik imaluunniit ingerlatsivimmik qaqugumul- luunniit piginnittuusoq imlt. nunaminertamik atu-isuusoq pissutsinik inatsisinik unioqqutitsisunik uppernarsaanis- saminut pisussaatitaavoq, aamma Pilersaarusiornermut Inatsimmi § 62 naapertorlugu iliuusereriikkaminut king- uneqartitsivigisassaalluni. Usinut puut Containere § 16 Usinut puut § 16 Containere 16.1 Usinut puunut nunaminertanik atugassiissutit § 18.2- 16.1 Arealtildelinger til containere gives med 18.12-imi malittarisassianik naapertuutsi-tsippata ataavar- permanent status, hvis de over-holder bestem- tussatut iluseqartillugit tunniun-neqassapput. melserne i § 18.2-18.12.

Minnerpaamik piumasaqaat pineqarpoq, matumani min- Der er tale om minimumskrav, og der kan altid nerpaamik piumasaqaataasunut naleqqiullugu anner- søges arealtildeling til camoufl ering af en con- tunerusumik piumasaqaatitalikkamik usit puuinik ilisar- tainer med større krav end nærværende mini- narsaajunnaarnermut qaqugumulluunniit nunaminertamik mumskrav. atugassiinissamik qin-nuteqartoqarsinnaavoq. Delområderne i byerne Illoqarfi nni imm. ilaat 16.2 A-områder til boliger. 16.2 Inissianut imm. A-t. Containere, som anvendes i boligområder skal Inissiaqarfi nni usinut puut atorneqartut illutut iluse- males eller beklædes, så de fremtræder som en qartilerlugit qallersuinikkut ilisarnarunnaarsassapput bygning. amerneqassapput qallerneqarlutilluunniit, illumut assin- gulersillugit. 16.3 B-områder til Havne- og erhvervsformål.

16.3 Umiarsualiveqarfi nnut inuussutissarsiutinullu siuner- Containere, som anvendes som skure eller min- tanut imm. B-t. dre lagerbygninger i havne- og erhvervsområder, skal enten males eller beklædes, så de falder ind Usinut puut, umiarsualivinni inuussutissarsiorfi usuniluun- i virksomhedens visuelle samlede udtryk. Evt. niit quitut imlt. toqqorsivittut mikinertut atorneqartut, oplag ovenpå containere skal placeres ryddeligt qalipanneqassapput imlt. qallersugaassapput, suliff eqarfi - og fastgjort så forsvarligt, at det ikke medfører up tamakkiisumik isikkuanut naleqquttunngortillugit. fare for færdsel i området.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 75 Usinut puut qaavini inississugaasinnaasut torersuutillugit inissinneqassapput, imalu isumannaatsigisumik aala- 16.4 C-områder til fælles formål. jangersorneqarsimassallutik tamaani angallannermut ulorianarunnaarsiillugit. Containere, som anvendes i centerområder skal males eller beklædes, så de fremtræder som en 16.4 Ataatsimoorussatut siunertanut imm. C-t. bygning.

Usinut puut, qitiusoqarfi nni atorneqartut illutut i-luseqal- 16.5 D-områder til fritidsanlæg og friholdte om- ersillugit qallersukkatut ilisarnarunnaar-sarneqassapput råder. amerneqassapput qallerneqarlutilluunniit, illumut assin- gulersillugit. Containere, som undtagelsesvist opstilles i friholdte områder, skal enten males med en 16.5 Sukisaarsarfi ttut ingerlatsivinnut imm. sanaartor- afdæmpet farve, så de syner mindst muligt i land- fi unngitsuni imm. D-t. skabet eller camoufl eres med beklædning, så de fremtræder som skure. Usinut puut imm. sanaartorfi unngitsuni qaqutiguinnak- kut inississorneqartut qalipaammik sakkortun¬ngitsumik 16.6 E Særlige teknisk anvendelse. sapinngisamik nunami takussaajunnaarsitsisumik qalipan- neqassapput, imlt. illuaqqatut saqqumilersillugit qallesug- Containere, som anvendes som skure eller min- aralugit ilisarnarunnaarsarneqassallutik. dre lagerbygninger i havne- og erhvervsområder, skal enten males eller beklædes, så de falder ind 16.6 Teknikkikkut immikkut atugassiat E-t. i virksomhedens visuelle samlede udtryk. Evt. oplag ovenpå containere skal placeres ryddeligt Usinut puut, umiarsualivinni inuussutissarsiorfi -usunilu- og fastgjort så forsvarligt, at det ikke medfører unniit quitut imlt. toqqorsivittut mikinertut atorneqartut, fare for færdsel i området. qalipanneqassapput imlt. qallersugaassapput, suliff eqarfi - up tamakkiisumik isikkuanut naleqquttunngortillugit. Delområderne i bygderne Usinut puut qaavini inississugaasinnaasut torersuutillugit inissinneqassapput, imalu isumannaatsigisumik aala- 16.7 Der gælder de samme bestemmelser for alle jangersorneqarsimassallutik tamaani angallannermut delområdekategorier i bygderne. ulorianarunnaarsiillugit. Containere, som anvendes som skure eller min- Nunaqarfi nni imm. ilaat dre lagerbygninger i bygderne, skal enten males eller beklædes, så de falder ind i bygdens visuelle 16.7 Nunaqarfi nni imm. ilaannut suussutsinut tamanut, samlede udtryk. Evt. oplag ovenpå containere takuneqarsinnaasunut malittarisassiat assingusut atuut- skal placeres ryddeligt og fastgjort så forsvarligt, tuupput. at det ikke medfører fare for færdsel i området.

Usinut puut, nunaqarfi nni quitut imlt. annikinne-rusutut Delområderne i det åbne land toqqorsivittut atugaasut nunaqarfi mmi tamakkiisutut isigisanut naleqquttunngorlugit qalipanneqassapput imlt. 16.8 K-Områder til fritidshytter og sommerhuse qallersorneqassallutik. Usinut puut qaavini inississugaasin- m.v. naasut torersuutillugit inissinneqassapput, imalu isuman- naatsigisumik aa-lajangersorneqarsimassallutik tamaani Containere, kan kun undtagelsesvist opstilles angallan-nermut ulorianarunnaarsiillugit. i hytteområder, og skal enten males med en afdæmpet farve, så de syner mindst muligt i land- Nunaannarmi imm. ilaat skabet eller camoufl eres med beklædning, så de fremtræder som skure. 16.8 Sunngiffi mmi illuaqqanut illunullu aasarsiortarfi nnut imm. K-t. 16.9 L-områder af særlig rekreativ karakter.

Usinut puut taammaallaat immikkorluinnaq pisoqartillugu Containere, kan kun undtagelsesvist opstilles illuaqqat eqqaanut inissinneqarsin-naapput, imm. san- områder med særlig rekreativ karakter, og skal aartorfi unngitsuni qaqutiguin-nakkut inississorneqartut enten males med en afdæmpet farve, så de syner qalipaammik sakkortun¬ngitsumik sapinngisamik nunami mindst muligt i landskabet eller camoufl eres med

76 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 takussaajunnaarsitsisumik qalipanneqassapput, imlt. beklædning, så de fremtræder som skure. illuaqqatut saqqumilersillugit qallesugaralugit ilisarnarun- naarsarneqassallutik. 16.10 M-områder udlagt til fåreholdersteder, landbrug, havbrug, skovbrug, hundeøer m.v. 16.9 Imm. ittumik sukisaarsarfi ttut ilusilittut imm. L-it. Containere, som anvendes som skure eller min- Usinut puut taamaallat imm. ittumik sukisaarsarfi ttut dre lagerbygninger i disse områder, skal enten ilisilinni qaqutiguinnakkut inississorneqartut qalipaammik males eller beklædes, så de falder ind i virksom- sakkortunngitsumik sapinngisamik nunami takussaajun- hedens visuelle samlede udtryk. naarsitsisumik qalipanneqassapput, imlt. illuaqqatut saqqumilersillugit qal-lesugaralugit ilisarnarunnaar- 16.11 N-områder til teknik og infrastruktur m.v. sarneqassallutik. Containere, som anvendes som skure eller min- dre lagerbygninger i disse områder, skal enten 16.10 Savaateqarfi nnut, nunalerinermut, immami uumasu- males eller beklædes, så de falder ind i virk- uteqarfi nnut, orpippassuaqarfi nnut, qeqertat qimmilivin- somhedens visuelle samlede udtryk. Evt. oplag nut il.il. imm. M-it. ovenpå containere skal placeres ryddeligt og fastgjort så forsvarligt, at det ikke medfører fare Usinut puut, imm. taakkunani quitut imlt. toqqorsivittut for færdsel i området. mikinertut atorneqartut, qalipanneqassapput imlt. qaller- sugaassapput, suliff eqarfi up tamakkiisumik isikkuanut 16.12 O-områder, der friholdes naleqquttunngortillugit. Der må ikke opstilles containere i friholdte om- råder i det åbne land. 16.11 Teknikkimut attaveqarfi nnullu il.il. imm. N-it. 16.13 Hundeholdspladser Usinut puut, imm. N-ini quitut imlt. toqqorsivittut mikiner- Små containere, der anvendes som skure ved tut atorneqartut, qalipanneqassapput imlt. qallersugaas- hundeholdspladserne, skal males, med en sapput, suliff eqarfi up tamakkiisumik isikkuanut naleqqut- afdæmpet farve, så de syner mindst muligt i land- tunngortillugit. Usinut puut qaavini inississugaasinnaasut skabet eller camoufl eres med beklædning, så de torersuutillugit inis-sinneqassapput, imalu isumannaatsigi- fremtræder som skure. sumik aala-jangersorneqarsimassallutik tamaani angallan- ner-mut ulorianarunnaarsiillugit. 16.14 Bygningsreglementet Containere, der benyttes som bygninger eller 16.12 Imm. O-t, sanaartorfi unngitsut bygningsdele, skal overholde kravene i Grønlands Bygningsreglement. Asimi, nunaminertani atoqqusaanngitsuni, containerinik inissiineq inerteqqutaavoq.

16.13 Qimminik inissiisarfi it

Qimminik inissiisarfi it eqqaanni usinut puut quitut atorneqartut paarilluagaasutut saqqumilersillugit qali- panneqassapput, imlt. illuaqqatut saqqumisuulersillugit ilisarnarunnaarsarneqassallutik amiummik ersarippal- laanngitsumik qalipaatilimmik, pinngortitami malunnar- pallaarunnaarsillugit imaluunnit ilisarnarunnaarsarlugit qallerlugit, quitut isikkoqalersillugit.

16.14 Sanaartornermut najoqqutassiaq

Usinut puut illutut imlt. illup ilaatut atorneqartut Kalaal- lit Nunaanni Sanaartornermut Najoqqutassiami piu- masaqaataasunik naapertuutsitsissapput.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 77 Qimmerisat Hundehold § 17 Qimmerisat § 17 Hundehold. 17.1 Qimmerisat kommunip pilersaarutaani qimmerisa- 17.1 Såfremt hundehold placeres i delområder, nut atugassiarineqartuni imm. ilaanni inissinneqarpata der i kommuneplanen er udlagt til hundehold, ataavartussamik nunaminertamik atugassiisoqassaaq. gives en permanent arealtildeling.

17.2 Kommunip pilersaarutaani qimmerisanut allaaneru- 17.2 Såfremt hundehold placeres i delområder, sunut atugassiamik malittarisassialerlugu atugassiaasumi, der i kommuneplanen er udlagt med en anden sulili atorneqalinngitsumi qimmerisat imm. ilaanut inissin- anvendelsesbestemmelse end til hundehold, neqarpata piffi ssaq killilerlugu nunaminertamik atugas- men som endnu ikke er taget i brug, gives en siisoqassaaq. tidsbegrænset arealtildeling.

17.3 Qaasuitsup Kommuniani qaqugumulluunniit qim- 17.3 Den til enhver tid gældende vedtægt for merisanut qitsuutigisanullu ileqqoreqqusaq atuuttoq hunde- og kattehold i Qaasuitsup kommune atuutissaaq, nunaminertanik atugassiisarnernut Kommu- gælder, og supplerer nærværende bestemmelser nalbestyrelsimit malittarisassiaasunut malittarisassianik for Kommunalbestyrelsens bestemmelser for makkuninnga ilalersuuteqarluni. arealtildelinger.

17.4 Qimmerisanik nuussinermik kommunimi nalingin- 17.4 Kommunens sædvanlige praksis med fl yting narmik iliuuserineqartartoq nanginneqarpoq, taamaal- af hundehold fortsætter, så hundeholdsejeren får illuni qimminik piginnittuusoq illuaqqanik, qimminut hjælp til fl ytning af skure, hundegårde og andre ungaluukkanik allanillu pigisanik aala-jangersugaasunik faste genstande. Der kan i særlige tilfælde ydes sanaartornermik najoqqutassia-mik naapertuutsitsisunik økonomisk erstatning. nuussinissaminut ikiorneqassalluni. Immikkut pisoqartil- lugu anin-gaasanik taarsigassarsisitsisoqarsinnaavoq.

Angallatinik inissiiviit Bådoplag § 18 Angallatinik inissiiviit § 18 Bådoplag 18.1 Angallatit kommunip pilersaarutaani angallatinik inis- 18.1 Såfremt både placeres i delområder, der i siivittut atugassiarineqartuni imm. ilaanni inissinneqarpata kommuneplanen er udlagt til bådoplag, gives en ataavartussamik nunaminertamik atugassiisoqassaaq. permanent arealtildeling.

18.2 Kommunip pilersaarutaani angallatinut inissiivissanut 18.2 Såfremt både placeres i delområder, der i allaanerusunut atugassiamik malittarisassialerlugu atugas- kommuneplanen er udlagt med en anden anven- siaasumi, sulili atorneqalinngitsumi a¬ngallatit imm. ilaanit delsesbestemmelse end til bådoplag, men som inissinneqarpata piffi ssaq killilerlugu nunaminertamik endnu ikke er taget i brug, gives en tidsbegræn- atugassiisoqassaaq. set arealtildeling.

18.3 Qaasuitsup Kommuniani qaqugumulluunniit angallat- 18.3 Den til enhver tid gældende vedtægt for inik inissiisarnermut ileqqoreqqusaq atuuttoq atuutissaaq, bådoplæg i Qaasuitsup kommune gælder, og nunaminertanik atugassiisarnernut Kommunalbestyrel- supplerer nærværende be-stemmelser for Kom- simit malittarisassiaasunut malittarisassianik makkuninnga munalbestyrelsens bestemmelser for arealtilde- ilalersuuteqarluni. linger.

78 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Nuna tamakkerlugu pilersaarusiornermi Landsplanmæssige interesser soqu-tisarisat § 19 Landsplanmæssige interesser § 19 Nuna tamakkerlugu pilersaarusiornermi soqu- 19.1 For arealtildeling til byggeri og anlæg, der tisarisat er af landsplanmæssig betydning, skal Kommu- nalbestyrelsen dog indhente godkendelse fra 19.1 Nuna tamakkerlugu pilersaarusiornermut pingaaru- Naalakkersuisut. tilinnik illuliornernut sanaartornernullu nunaminertanik atugassiinerni taamaattoq Kommunalbestyrelse Naalak- kersuisunit akuersissummik pissarsiniaqqaassaaq.

Asi Det åbne land § 20 Nunaannartaq § 20 Det åbne land 20.1 Nunaannartami imm. ilaanut killeqarfi it avataanni 20.1 For arealtildeling til byggeri og anlæg, der illuliornernut sanaartornernullu nunaminertanik atugas- falder uden for delområdegrænser i det åbne siinerni oqartussaasunik attuumassuteqarsinnaasunik land, skal der ved arealtildeling gennemføres en tusarniaasitsisoqassaaq nunaminertanik atugassiinermut høring af eventuelle berørte myndigheder - så- atatitamik – kissaatigippassuk kommunip pilersaaru- fremt de ønsker det evt. forud eller i forbindelse taanut tapiliummi imm. ilaanut pilersaarusiortoqarnissaq med, at der skal udarbejdes en delområdeplan sioqqussinnaallugu imlt. atatillugu attuumassutillit allat i et kommuneplantillæg, samt øvrige berørte ilanngullugit. parter.

Oqartussaaffi it allat akuersissutaat Andre myndigheders tilladelse § 21 Oqartussaaffi it allat akuersissutaat § 21 Andre myndigheders tilladelser 21.1 Nunaminertanik atugassiineq taamaallaat nunamin- 21.1 En arealtildeling vedrører alene de areal- ertanut inatsisitigut pissutsinut tunngavoq. Oqartus- retslige forhold. Godkendelse fra andre myn- saaffi nnit allanit akuersissutit, ilanngullugit sanaartornis- digheder, herunder byggetilladelse, sprængn- samut akuersissutit, qaartitserinissamut akuersissutit, ingstilladelse og mil-jøgodkendelse, skal søges avatangiisinullu akuersissutit immikkut qinnutigineqassap- separat. put. 21.2 Kommunalbestyrelsen kan oplyse i en 21.2 Nunaminertamik atugassiissummi illuliornermut, arealtildeling om, at der i forbindelse med et sanaartornermut allaniluunniit atatillugu akuersissutinik byggeri, anlæg o.a. skal indhentes de fornødne pisariaqartunik pissarsiniartoqassasoq Kom-munalbesty- tilladelser, herunder byggetilladelse, opgravning- relsip nalunaarusitigisinnaavaa, ilanngullugit sanaartorn- stilladelse, og tilslutningstilladelser til hovedklo- issamut akuersissut, assaanissamut akuersissut, aamma aknet, samt el- vand- og telenet. eqqakkat aqqutaannut pingaarnernut, kiisalu innaallagis- samut, imermut telemullu attaviliinernut akuersissutit. 21.3 Kommunalbestyrelsen kan oplyse i en ar- ealtildeling om at der hos Selvstyret må forventes 21.3 Pilersaarutigisatut suliarisassanut Namminersorlu- at skulle indhentes miljøgodkendelse og till- tik Oqartussanit avatangiisinut akuersissummit aamma adelse fra veteri-nærmyndighederne til planlagte uumasut nakorsaata oqartussaaffi anit akuersissummik aktiviteter. pissarsiniartoqassaneranik naatsorsuuteqarto-qassasoq nunaminertamik atugassiissummi Kom-munalbestyrelse 21.4 Det er arealtildelingsindehaverens eget nalunaaruteqarsinnaavoq. ansvar at indhente relevante tilladelser, godken- delser o. lign. og fremsende disse til arealmyn- 21.4 Nunaminertanik atugassiissummik piginnittup digheden. akuersissutinik assigisaannilluunniit pingaarutilinnik pis- sarsiniarnissaq nammineq akisussaaff eqarfi gaa, taakkulu nunaminertanut oqartussaasoqarfi mmut nassiutissallugit.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 79 80 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Illoqarfi it nunaqarfi illu piler- saarutaat By- og bygdeplaner

Qaasuitsup Kommunia arfi neq pingasunik illoqarfi ttaqarpoq Qaasuitsup Kommunia omfatter i alt 8 byer og 32-nillu nunaqarfi ttaqarluni, sapakkatut nuisatut sinerissami 32 bygder, der ligger som perler på en snor langs siassimasunik. Tulliuttuni illoqarfi it nunaqarfi illu ilisarnaataat kysten. I det følgende beskrives byernes og ineriartornissamullu periarfi ssaat, kiisalu kommuneplanip bygdernes karakteristika og udviklingspotential- siunissami atorneqarnissaanut aaliangersakkat, ineriartornerlu er, samt kommuneplanens bestemmer for den allaaserineqassapput. fremtidige anvendelse og udvikling.

Illoqarfi it nunaqarfi illu ataasiakkaat nunaminertanut as- Den enkelte by og bygd er underopdelt i delom- sigiinngitsunik atorneqarfi ssalinnut aggulunneqarnikuuppuut råder med forskellig anvendelser: – nunaminertat illuliorfi ssat (A), nunaminertat inuussutissar- siuteqarfi ssat aamma umiarsualiveqarfi ssat (B), nunaminertat Boligområder (A), Erhvervs- og havneområder qitiusoqarfi it aamma nunaminertat ataatsimoorfi nnut atugas- (B), Centerområder og områder til fællesformål sat (C), nunaminertat sanaartorfi geqqusaanngitsut sunngiffi m- (C), Friholdte områder og fritidsanlæg (D) og milu ingerlatanut atugassat (D) aamma nunaminertat Områder til tekniske anlæg og infrastruktur samt teknikkikkut sanaartukkanut angallannikkullu periarfi ssanut tilhørende overordnede bestemmelser. Bestem- atugassat, tamakkualu aaliangersagartaat pingaarnerit. Aal- melserne er grundlaget for kommunens udst- iangersakkat kommunip nunaminertanik sanaartornissamut edelse af arealtildelinger og byggetilladelser. akuersissutinik agguaassisarnerani tunngaviupput. For nogle delområder er der – ud over de over- Nunaminertat ilaannut aamma – aaliangersakkat pingaarnerit ordnede bestemmelser – også detaljerede saniatigut –aaliangersakkat nassuiaasersukkat atuupput. bestemmelser. De detaljerede bestemmelser Aaliangersakkat nassuiaasersukkat tassaasinnaapput siusin- ligger enten i form af tidligere udarbejdede nerusukkut lokalplaniusimasut imaluunniit kommuneplanip lokalplaner eller kommuneplantillæg, som der er ilassutaasimasut, toqqaannartumik attuumassuteqartut. linket direkte til.

Kiisalu illoqarfi nnut nunaqarfi nnullu arlalinnik aaliangersa- Endelig er der for samtlige byer og bygder fastsat gaqarpoq tamanut atuuttunik, assersuutigalugu aqqusinernut, en række generelle bestemmelser vedrørende biilit unittarfeqarnerinut, qimmeqarnermut, containerinik f.eks. veje, parkering, hundehold, containerop- inissiinernut allanullu tunngasunik. Aaliangersakkat tamanut stilling mv.. De generelle bestemmelser er atuuttut, kommunalbestyrelsip pilersaarusiorneranut, Qaasuit- bindende for kommunalbestyrelsens planlægn- sup Kommunialu tamakkerlugu nunaminertat atorneqarnis- ing og administration af arealanvendelsen i hele saat pillugu aqutsinerani, pituttuisuupput. Qaasuitsup Kommunia. Aalajangersakkat Generelle nalinginnaasut bestemmelser

Kommunip pilersaarutaani kommuni tamarmi pineqarpoq: Kommuneplanen omfatter hele kommunens illoqarfi it, nunaqarfi it aamma asi kiisalu sermersuup ilaa areal: byer, bygder og det åbne land samt den del kommunip killeqarfi ata iluaniittoq. af indlandsisen, der ligger inden for kommune- grænsen. Aalajangersakkat nalinginnaasut Kommunip pilersaarutaani aalajangersarneqarput ”aala- Generelle bestemmelser jangersakkat nalinginnaasut”, kom-munimut tamarmut Kommuneplanen fastlægger følgende ”generelle atuuttut, tassa Qaasuitsup Kommuniani tamarmi sumiiffi it bestemmelser”, som gælder for hele kommunen, ilaat tamaasa ilanngullugit. Aalajangersakkat nalinginnaas- dvs. alle delområder i hele Qaasuitsup Kom- ut sumiiffi it ilaannut aalajangersakkanut pingaarnernut munia. De generelle bestemmelser supplerer tapiliussaapput. Aalajangersakkat nalinginnaasut kommu- de overordnede bestemmelser for de enkelte nalbestyrelsip nunaminertat atorneqarnerinut pilersaaru- delområder. De generelle bestemmelser er bin- siorneranut aqutsineranullu pituttuipput. dende for kommunalbestyrelsens planlægning og administration af arealanvendelsen. Kommunimi nunap immikkoortuinut tamanut aalajanger- sakkat pingaarnerit aammalu kommunip pilersaarutaani Kommuneplanen skal fastlægge overordnede aalajangersakkat annikitsortanik ilanngussiviusut suliassa- bestemmelser for alle delområder i kommunen nut sinaakkusersuisuusut aammalu kingorna aalajangers- og detaljerede kommuneplanbestemmelser, der akkanik annikitsukkuutaarnertalinnik pilersaarusiorfi ullutik udstikker rammerne for de fysiske aktiviteter og suliaasut, kommunip pilersaarutaata aalajangersaaffi gis- den efterfølgende planlægning med detaljerede savai: bestemmelser:

• Pilersaarusiorneq aamma nunaminertat atorneqar- • Der fastlægges med udgangspunkt i Inat- tarnerat pillugu Inatsisartut inatsisaat nr. 17, 17. sisartutlov nr. 17 af 17. november 2010 om november 2010-meersoq aallaavigalugu nalingin- planlægning og arealanvendelse en række naasunik aalajangersaasoqartarpoq. generelle overordnede bestemmelser. • Nunap immikkoortortaanut aalajangersakkat pin- • De overordnede bestemmelser for de enkelte gaarnerit ilusilersuinermut qulliunerusumut ilaapput. delområder indgår i hovedstrukturen. • Aalajangersakkat annikitsortanik ilanngussiviusut aala- • De detaljerede bestemmelser må ikke være i jangersakkanut pingaarnernut akerliussanngillat. strid med de overordnede bestemmelser.

Sumiiffi it aalajangersimasunut Områdetyper atorneqartussat Afgrænsningen af delområder er fastlagt i hen- hold til den primære anvendelse. Delområderne Sumiiffi it ilaannik killeqartitsineq aalajangersarneqartar- i byerne betegnes inden for anvendelseskatego- poq sumut atugassaanera pingaarneq naapertorlugu. rierne A-E, mens delområderne i det åbne land Illoqarfi it aggornerisa ilaat atorneqarnissaminnut im- betegnes inden for kategorierne K-O. Anvendel- mikkoor-tinneqarput A-miit E-mut, asimili sumiiffi it ilaat serne er fastlagt som følgende: taaguuserneqarput immikkoortunut K-miit O-mut. Makku- nunnga atugassanngortinneqarput: A: Boligområder A: Inissiaqarfi nnut B: Erhvervs- og havneområder B: Inuussutissarsiornernut umiarsualiveqarfi nnullu C: Centerområder C: Sumiiffi nnut qitiusoqarfi nnut D: Friholdte områder og fritidsanlæg D: Nunaminertat sanaartorfi unngitsut sunngiffi mmilu E: Tekniske anlæg og infrastruktur ornittakkat E: Teknikkimut atortut atortullu attaveqaateqarnermut K: Hytter, fritidshuse mv. tunngasut L: Særlige rekreative områder

82 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 M: Dyrehold og jordbrug K: Illuaqqanut, sunngiffi mmi illunut il.il. N: Tekniske anlæg L: Immikkut ittumik sukisaarsarfi usinnaasunut O: Friholdte områder M: Uumasuutinut nunalerinermullu N: Teknikkimut atortut Der er udarbejdet generelle bestemmelser for de enkelte områdetyper samt generelle bestemmel- O: Nunaminertat sanaartorfi unngitsut ser for forhold, der gælder for alle områdetyper.

Sumiiffi it aalajangersimasunut atorneqartussat ataasiak- Generelle bestemmelser for områdetyper A-E kaat kiisalu sumiiffi it assigiin-ngitsunut atorneqartussat Afgrænsningen af delområder er fastlagt i hen- tamarmik nalinginnaasumik aalajangersaavigineqarput. hold til den primære anvendelse.

Sumiiffi nnut A-miit E-mut aalajangersakkat nalinginnaasut A: Boligområder Sumiiffi it ilaannik killeqartitsineq aalajangersarneqartar- poq sumut atugassaanera pingaarneq naapertorlugu. Boligområder omfatter såvel eksisterende som nye boligområder. I hovedstrukturen udlægges A: Inissiaqarfi it arealer til forskellige boligtyper og dertil hørende fællesanlæg som parkering, opholds- og legear- Inissiaqarfi it tassaapput inissiaqarfi it pioreersut nutaallu. eal. Ilusilersuinermi pingaarnermi nunat inissianut isikkumik- kut assigiinngiiaartunut taakkunanilu ataatsimut atuiffi - Åben- lav boligbebyggelse usinnaasunut, soorlu biilinut unittarfi nnut, uninngaartar- fi nnut pinnguartarfi nnullu, sanaartorfi ssiaapput. Ved åben-lav boligbebyggelse forstås enfamilie- huse og tofamiliehuse/dobbelthuse i maksimalt Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit 2 etager. Et enfamiliehus omfatter én bolig og et tofamiliehus/dobbelthus omfatter 2 boliger. Inissialiornerni ammasuni pukkitsunilu pineqarput ilaqu- tariinnut ataatsinut illut aamma ilaqutariinnut marlunnut I tilknytning til åben-lav boligbebyggelse kan illut/marloqiusat amerlanerpaamik marlunnik quleriit. der tildeles areal til en have, åben terrasse o.l. på Ilaqutariinnut ataatsinut illu tassaavoq inissiaq ataaseq, maksimalt 50 m2 i direkte tilknytning til boligen. ilaqutariinnullu marlunnut illu/marloqiusaq marlunnik inis- siartaqarpoq. I nær tilknytning til den enkelte bolig kan der tillades opført garager, carporte, udhuse, Inissialiornernut ammasunut pukkitsunullu naatsiiviliorfi - drivhuse, vinterhaver, overdækkede terrasser usinnaasut, aneerasaartarfi liaa-sinnaasut qulisaanngitsut o.l. på op til 30 m2 samlet areal, når bygning- assigisaallu inissiamut atasut annerpaamik 50 m2 –isut sreglementets afstandskrav for det pågældende angissusillit akuersissutigineqarsinnaapput. område er overholdt. Arealtildeling kan kun med- deles såfremt terræn, brandafstande og naboers Inissiamut ataasiakkaamut qanittutut garage-aliorsin- udsigtsforhold tillader det. naaneq, carporte-liorsinnaaneq, quili-orsinnaaneq, naatitsiviliorsinnaaneq, illup iluani naatitsiviliorsinnaaneq, Tæt - lav boligbebyggelse qulisamik aneerasaartarfi liorsinnaaneq assigisaannillu, ataatsimoortillugit 30 m2 –isut annertussusilin-nik san- Ved tæt-lav boligbebyggelse forstås række-, anissaq akuerineqarsinnaavoq, nunap ilaanut tamaanga kæde- og klyngehuse i maksimalt 2 ½ etage. sanaartornermut maleruagassani ungasissusissamik piumasaqaat eqqortinneqarsimappat. Nunap ilusaata, I tilknytning til tæt-lav boligbebyggelse kan der ikuallattoqarsinnaaneranut ungasissusissat sanilillu isik- tildeles areal til en have, åben terrasse o.l. på kiviinut tunngasut tamanna ajornartinngippassuk, nu- maksimalt 25 m2 pr. bolig i direkte tilknytning til naminertamik akuersissuteqarneq taamaallaat nalunaaru- boligen. tigineqarsinnaavoq. I tilknytning til en bolig i tæt - lav boligbe- Inissialiornerit akulikitsut pukkitsullu byggelse kan der tillades opført garager, car- porte, udhuse, drivhuse, vinterhaver, overdækk- Akulikitsunik pukkitsunillu inissialiat tassaapput illut uig- ede terrasser o.l. på op til 20 m2 samlet areal, når uleriiaat, illut ataqatigiiaat aammalu eqimattakkaat amer- bygningsreglementets afstandskrav og bestem- lanerpaamik pingajua avillugu quleriit. melserne i delområdeplanen for det pågældende område er overholdt. SIUNNERSUUT | FORSLAG 83 Inissialiornernut akulikitsunut pukkitsunullu naatsiiviliorfi - usinnaasut, aneerasaartarfi liaa-sinnaasut qulisaanngitsut Etageboligbebyggelse assigisaallu inissiamut atasut annerpaamik 25 m2 –isut angissusillit akuersissutigineqarsinnaapput. Ved etageboligbebyggelse forstås karré-, stok-, blokbebyggelse samt punkthuse i 3 etager eller Inissialiornernut akulikitsunut pukkitsunullu atasumik højere. garage-aliorsinnaaneq, carport-ilior-sinnaaneq, quilio- rsinnaaneq, naatitsiviliorsinnaaneq, illup iluani naatitsiv- Blandet boligområde iliorsinnaaneq, qulisamik aneerasaartarfi liorsinnaaneq assigisaannillu, 20 m2 –isut angissusilinnik sananissaq Blandede boligområder defi neres som et område akuerineqarsinnaavoq, nunap ilaanut tamaanga sanaar- med en blanding af åben-lav-, tæt-lav- og etage- tornermut maleruagassani ungasissusissamik piumasaqaat boligbebyggelse. aammalu sumiiffi up ilaanut aalajangersimasumut pil- ersaarummi sumiiffi mmut tamaanga aalajangersakkat Haver eqqortinneqarsimappata. Der kan i udlægges arealer til haver, hvis kom- Quleriinnik initalinnik inissialiorneq munalbestyrelsen skønner, at det er muligt og foreneligt med områdets udnyttelse i øvrigt, og Quleriinnik initalinnik inissialiornerit tassaapput il- såfremt det enkelte delområdes samlede rumme- lorsuarnik, quleriiaanik, blok-inik sanaartorneq kiisalu lighed fastholdes. pingasunik quleriilinnik portunernilluunniit punkthuse -liorneq. Legepladser

Akuleriinnik inissiaqarfi k Ved etablering af boligbebyggelse, skal der Akuleriinnik inissiaqarfi it tassaapput nunap ilaa am- udlægges arealer til legepladser for børn. I en masunik-pukkitsunik, akulikitsunik pukkitsunik aammalu arealtildeling kan der stilles krav om, at legeplad- quleriinnik initalinnik sanaartorfi k. serne etableres inden ibrugtagning af boligerne.

Naatsiiviit Ubebyggede arealer i boligområder

Sumiiffi up atorneqarnerata sinneranut periarfi ssaqartutut Ubebyggede arealer, der ikke er udlagt til andet akornutissaqanngitsutullu kommunalbestyrelsip naliler- formål, må kun indrettes og benyttes som fælles pagu, sumiiffi ullu ilaani initussuseq attanneqarsinnaappat, friarealer. naatsiiviliorfi usinnaasunut akuersisoqarsinnaavoq. For benyttelse af ubebyggede arealer gælder de til enhver tid gældende regulativer og vedtægter Pinnguartarfi it for bådoplag samt katte- og hundehold i Qaasuit- sup Kommunia. Bestemmelser omkring opstilling Inissialiornermi meeqqat pinnguartarfi ssaannut nunamin- af containere reguleres via arealtildelingen. ertanik immikkoortitsisoqassaaq. Nunaminertamik akue- rsissuteqarnermi piumasaqaataasinnaavoq inissiat atu- Øvrige aktiviteter i boligområder linnginneranni pinnguartarfi liortoqarsimanissaa. Kommunalbestyrelsen kan tillade, at der i om- Inissiaqarfi nni nunaminertat sanaartorfi unngitsut råder til boligformål etableres erhverv, som Nunaminertat sanaartorfi unngitsut siunertanut allanut almindeligvis kan udføres i beboelsesområder, atugassiaanngitsut, sanaartorfi u-sussaanngitsutut ataatsi- når følgende betingelser er opfyldt: moorussamik atugassatut aaqqissuunneqarsinnaapput. • Virksomheden skal drives på en sådan måde, Nunaminertanik sanaartorfi unngitsunik atuinermut at områdets karakter af beboelsesområde Qaasuitsup Kommuniani umiatsialivi-usinnaasu kiisalu ikke brydes, herunder ved skiltning og belys- qitsuuteqarnermut qimmeqarnermullu malittarisassiat ning. ileqqoreqqusallu qaqugukkulluunniit atuuttut atuupput. • Virksomheden må ikke medføre gener for Containerinik inissiinissamut aalajangersakkat nunaminer- de omkringboende, f.eks. i form af røg- og tamik akuersissuteqarnermi aaqqiivigineqassapput. lugtgener • Virksomheden må ikke medføre mærkbart Inissiaqarfi nni pisut allat øget behov for parkering • Virksomheden må ikke hindrer etablering af

84 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Sumiiffi nni inissiaqarfi usussani najugaqarfi nni ingerlan- en børneinstitution i området. neqarsinnaasunik suliff eqarfi nnik ingerlatsisoqarsinnaan- era kommunalbestyrelsip akuerisinnaavaa, piumasaqaatit Uanset bestemmelser i ældre lokalplaner og tulliuttut naammassineqarsimagaangata: kommuneplantillæg kan der således med ud- • gangspunkt i ovenstående etableres erhverv i • Suliff eqarfi k ingerlanneqassaaq sumiiffi up najugaqarfi - boligområder. uneranik allanngortitsisuun-ngitsumik, soorlu allagar- talersuinikkut qaammaqqusersugaaneratigullu. I boligområder kan der indpasses friarealer, • Suliff eqarfi k qanittumini najugalinnut ajoqusersuis- beboerhuse, fællesbygninger, børneinstitutioner, sanngilaq, soorlu putsumik tipi-millu akornusersuin- nærbutik og anlæg til områdets tekniske forsyn- ernik ing. • Suliff eqarfi k biilit unittarfi annik suli annerusumik I boligområder skal det sikres, at adgangsforhold malunnaatilimmik pisariaqartitsinermik kinguneqartit- til den enkelte bolig er hensigtsmæssige, bl.a. af sissanngilaq hensyn til vandforsyning og afhentning af dag- • Suliff eqarfi k sumiiffi mmi meeqqeriviliornissamut akor- renovation. nutaassanngilaq.

B: Erhvervs- og havneområder Nunaminertanut pilersaarutit aamma kommuneplaninut ilassutit pisoqqat qanorluunniit aaliangersagartaqaraluar- Der skelnes mellem erhvervsområder og erh- pata, pissutsit qulaatungaani allassimasut aallaavigalugit, vervs- og havneområder. Fælles for begge typer nunaminertani inissiaqarfi usuni inuussutissarsiutinik piler- B-områder er afhængigheden af direkte adgang sitsisoqarsinnaavoq. til det primære vejnet.

Inissiaqarfi nnut ilanngunneqarsinnaapput nunaminertat Erhvervsområder sanaartorfi unngitsut, inissiani najugallit katersuuttarfi i, illut ataatsimoorfi ssat, meeqqanik paaqqinnittarfi it, pisiniarfi k Områder til erhvervsmæssige formål kan anv- qanittumiittoq aamma sumiiffi mmi teknikkikkut pilersuis- endes til kontor, entreprenørvirksomhed, lager sutaasussanut atortulersuutit. og pakhus, håndværk, værksted, produktion, transport, industri, oplagsvirksomhed, en- Inissiaqarfi nni inissiamut ataasiakkaamut tikiussinnaanis- groshandel og tekniske anlæg. sap naleqquttuunissaa qulakkeer-neqarsimassaaq, ilaati- gut imermik pajunneqartarneq eqqaaviillu imaartarnissaat Erhvervs- og havneområder eqqarsaati-galugit. Områder til erhvervs- og/eller havnemæssige B: Sumiiffi it inuussutissarsiornermut atorneqartut formål kan anvendes til kontor, entreprenørvirk- umiarsualiveqarfi illu somhed, lager og pakhus, håndværk, værksted, produktion, transport, industri, oplagsvirksom- Sumiiffi it inuussutissarsiornermut atorneqartut aam- hed, engroshandel, kaj- og pieranlæg, skibsværft, malu sumiiffi it inuussutissarsiornermut umiarsualivittullu terminalfunktioner og tekniske anlæg. atorneqartut immikkoortinneqassapput. Sumiiffi nnut B-tut taaneqartartunut marluusunut assigiissutaavoq, aqqusin- Der skal træff es foranstaltninger til begrænsning ermut pingaarnermut toqqaannartumik appakaassinnaan- af eventuelle røg-, støj-, støv- og lugtgener. ermik pisariaqartitsineq. I B-områder kan der etableres virksomheder Sumiiffi it inuussutissarsiornermut atorneqartut med særlige beliggenhedskrav, herunder særligt forurenende virksomhed (kapitel 5-virksom- Sumiiffi it inuussutissarsiornermik siunertaqarfi usut heder). I hvert tilfælde skal der træff es foranstalt- atorneqarsinnaapput allaffi nnut, entreprenørit su- ninger til forebyggelse af miljøpåvirkninger af liff eqarfi utaannut, toqqorsivinnut pakhusinullu, assassor- omgivelserne, herunder spildevand, deponering luni sulianut, sullisinnut, sanaartornernut, assartornernut, af olie-, kemikalie- og metalaff ald. suliffi ssuarnut, inissititerinernik ingerlatsivinnut, niuertunik pilersuinernut teknikkimullu atortunut. Endvidere kan der etableres oplag og lignende med containere, udstyr og materialer mv.. men Sumiiffi it inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsual- iveqarfi illu

SIUNNERSUUT | FORSLAG 85 Sumiiffi it inuussutissarsiornermut aamma/imaluunniit må ikke anvendes til ikke fyldplads, losseplads o.l. umiarsualiveqarfi ttut atortussatut siunertaqartut al- laffi nnut, entreprenørit suliff eqarfi utaannut, toqqorsivin- C: Centerområder og områder til fælles formål nut pakhusinullu, assassorluni sulianut, sullisinnut, sanaar- Centerområder tornernut, assartornernut, suliffi ssuarnut, inissititerinernik ingerlatsivinnut, niuertunik pilersuinernut, talittaarfi nnut I centerområder kan bymæssige funktioner ind- og pieranlæg –inut, amutsivinnut, terminalini sulianut passes som butikker, liberale erhverv, (reklame- teknikkimullu atortunut atorneqarsinnaapput. bureauer, IT-virksomheder, advokater, arkitekter, ingeniører, ejendomsmæglere, revisorer og Putsup, nipip, pujoralaap tipiullu ajoqutaasinnaanerisa kil- lignende), klinikker (tandlæge, fodterapeut, lilersornissaanut iliuuseqartoqarsimassaaq. psykolog og lignende), service, off entlig admin- istration, boliger, hotel, restaurant, parkering og Sumiiffi nni B-ni suliff eqarfi it sumi inissisimanissamut im- nødvendige tekniske anlæg o.l. Der kan endvi- mikkut ittumik piumasaqaatitalinnut pilersinneqarsinnaap- dere indpasses ikke-miljøbelastende erhvervs- put, soorlu suliff eqarfi it mingutsitsisuusut (suliff eqarfi it typer som værksteds- og håndværksvirksomhed, immikkoortup 5-ip ataani inissisimasut). Pisuni tamani lager, transport o.l. avatangiisimut sunniuteqarsinnaasunik pinaveersimatit- sisunik iliuuseqartoqarsimassaaq, soorlu imeq igitassaq, Ubebyggede arealer, der ikke er udlagt til andet uuliamik, akuutissamik aammalu saviminissamik igitassa- formål, må kun indrettes og benyttes som fælles mik toqqorsinerit eqqarsaatigalugit. off entlige friarealer, og skal gives en udformning, der harmonerer med områdets beliggenhed og Tamatuma saniatigut containerinik, atortunik aamma ator- anvendelse. tussanik il.il. inissititeriviliorto-qarsinnaavoq assigisaanillu, kisiannili inituunut, eqqaavittut allatullu atorneqassanatik. Fælles formål

C: Sumiiffi it qitiusoqarfi it sumiiffi illu ataatsimoorfi ssa- Fælles formål omfatter skole/undervisning, insti- tut siunertaqarfi usut tutioner for børn unge og ældre, kirke, off entlig administration, boliger, kulturelle formål, fritids- og rekreative formål, parkering og nødvendige Sumiiffi it qitiusoqarfi it tekniske anlæg o.l. Sumiiffi nni qitiusoqarfi nni illoqarfi nni suliaqarfi it ilanngun- Ubebyggede arealer, der ikke er udlagt til andet neqarsinnaapput, soorlu pisiniarfi it, aningaasarsiutigalugit formål, må kun indrettes og benyttes som fælles suliaqarfi it (nittarsaassinernut suliff eqarfi it, suliff eqarfi it off entlige friarealer, og skal gives en udformning, IT-mik ingerlatsiviusut, inatsisilerituut, illussanik titar- der harmonerer med områdets beliggenhed og taasartut, ingeniørit, illunik tuniniaasartut, kukkunersi- anvendelse. uisut assigisaallu), nakorsiartarfi it (kigutilerisut, isikkanik suliaqartartut, tarnip pissusiinik ilisimasallit assigisaallu), D: Friholdte-, rekreative områder og fritidsan- sullissinerit, pisortat allaffi i, inissiat, hotelit, neriniartarfi it, læg biilit unittarfi i aamma teknikkimut atortut pisariaqartin- neqartut assigisaallu. Avatangii-simut ajoqutaanngitsut inuussutissarsiornermik ingerlatsinerit aammattaaq ilann- Friholdt område gunneqarsinnaapput, soorlu sulliveqarfi it assassornermillu ingerlatsiviit, toqqorsiviit, assartuinermik ingerlatsinerit Ved friholdte områder forstås områder, som assigisaallu. friholdes for bebyggelse og som anvendes til rekreative formål – f.eks. bynært naturområde, Nunaminertat sanaartorfi unngitsut siunertanut allanut fælles friareal, grønt område/park, områder til atugassiaanngitsut, sanaartorfi usus-saanngitsutut ataat- hundehold o.l. simoorussamik atugassatut aaqqissuunneqarsinnaapput ilusilerneqarsimassallutillu sumiiffi up inissisimaneranut Fritidsanlæg og rekreative områder atorneqarneranullu tulluartumik. Områder til fritidsanlæg omfatter funktioner som Ataatsimoorfi ssatut siunertallit f.eks. idrætsanlæg, skisportsanlæg, lystbådehavn, skydebane, teltplads, museums- og udstilling- Ataatsimoorfi ssatut siunertallit tassaapput atuarfi it/atu- sområde, kirkegård o.l. artitsiviit, meeqqanut, inuusuttuaqqanut utoqqarnullu

86 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 sullissiviit, oqaluffi it, pisortat allaff eqarfi i, inissiat, pior- De friholdte områder og områder til fritidsan- sarsimassutsimut atorneqartussat, sunngiffi mmi aammalu læg skal friholdes for bebyggelse udover den, sukisaarsarfi ssatut siunertaqarfi usut, biilit unittarfi i teknik- der er nødvendig for områdets anvendelse og kimullu atortut pisariaqartinneqartut assigisaallu. drift. Dette er ikke til hinder for realisering af de i hovedstrukturen fastlagte veje, stier, ledning- Nunaminertat sanaartorfi unngitsut siunertanut allanut sanlæg og tekniske installationer så som tele-, atugassiaanngitsut, sanaartorfi usus-saanngitsutut ataat- navigations-, tekniske observations- og ledning- simoorussamik atugassatut aaqqissuunneqarsinnaapput sanlæg samt mindre anlæg, der er nødvendige ilusilerneqarsimassallutillu sumiiffi up inissisimaneranut for områdernes anvendelse til fi skeri og fangst, atorneqarneranullu tulluartumik. samt rekreative formål.

D: Nunaminertat sanaartorfi unngitsut, qasuersaarnis- I D-områder kan der endvidere placeres hoteller samik siunertaqarfi usut aamma sunngiffi mmi ornittak- og hyttebyer i forbindelse med rekreative anlæg katNunaminertat sanaartorfi unngitsut af turistmæssig interesse.

Områdernes landskabelige og rekreative værdier Nunaminertat sanaartorfi unngitsut skal bevares. Nunaminertat sanaartorfi unngitsut tassaapput nunamin- E: Tekniske anlæg og infrastruktur ertat sanaartorfi ssatut atorneqar-tussaanngitsut sukisaar- sarnissamillu siunertaqartunut atorneqartussat – soorlu nuna illoqarfi mmut qanittoq, nunaminertaq tamanit Områder til tekniske anlæg og infrastruktur atorneqarsinnaasoq, qorsooqqinneqarfi k/naatsiivi-liar- er ofte områder, der er omfattet af kapitel 5 i suaq, qimmiliviit assigisaallu. miljøbeskyttelsesloven eller funktioner med sikkerhedsrisiko for de tilstødende områder. I Nunaminertat sunngiffi mmi qasuersaarnermilu atorneqar- hvert tilfælde skal der træff es foranstaltninger til tartut forebyggelse af miljøpåvirkning af omgivelserne, herunder spildevand, deponering af olie-, kemi- Sunngiffi mmi ornittakkanut atorneqartut makkununnga kalie- og metalaff ald. atorneqassapput, timersortarfi it, sisorartarfi it, umiatsianut nuannaariutinut talittarfi it, seqquusartarfi it, tupertarfi it, Tekniske anlæg katersugaasiveqarfi it saqqummersitsiviillu, iliveqarfi it as- sigisaallu. Områderne omfatter større tekniske anlæg som vandværk, dump, natrenovation, tankanlæg til Sumiiffi it sanaartorfi unngitsut aamma sunngiffi mmi ornit- olie, teleanlæg, sprængstofdepot, stenbrud, af- takkanut atorneqartussat allanik sanaartorfi ussanngillat, faldsforbrændingsanlæg o.l. taamaallaat sumiiffi up tamatuma atorneqarnissaanut ingerlanneqarnissaanullu pisariaqartunut. Tamanna akor- I tilknytning til forsyningsanlæg (vandværk, nutaassanngilaq pingaarnertut ataatsimut ilusiligaanermi dump, natrenovation mv.) kan der opføres aalajangersagaasut aqquserngit, aqqusineeqqat, ledn- mindre bebyggelse i form af mandskabsskure på inginut atortut teknikkimullu atortut ikkussuussat, soorlu op til 20 m2 og med en maksimal kiphøjde på 6 attaveqatigiinnermut, sumiissusersiornermut, teknikki meter, når bygningsreglementets afstandskrav atorlugu nakkutilliiveqarfi nnut ledningeqarfi nnullu og bestemmelserne i delområdeplanen for det atortut, kiisalu atortoqarfi it minnerusut sumiiffi up aal- pågældende område er overholdt. isarnermut piniarnermullu atorneqarnissaannut kiisalu sukisaarsarnissamik siunertaqartut, piviusunngortin- Infrastrukturanlæg neqarnissaannut. Områderne omfatter større infrastrukturanlæg Sumiiffi nni D-ni takornariaqarneq eqqarsaatigalugu som lufthavn, heliport, faste havneanlæg, større sukisaarsartarfi liornermut atasumik hotelinik illuaqqanillu vejanlæg, tunneller, svævebaner o.l. inissiisoqarsinnaavoq. Nunap tamatuma isikkua sukisaarsarfi usinnaanerallu al- lanngutsaaliugaassapput.

E: Teknikkimut atortut atortullu attaveqarnermut tunngasut

SIUNNERSUUT | FORSLAG 87 Sumiiffi it teknikkimut attaveqarnermullu atortoqarfi it amerlanertigut tassaasarput avata-ngiisinik illersuinermut inatsimmi imm. 5-imi pineqartut imaluunniit tassaasarlutik suliaqarfi it nunap tamatuma eqqaanut isumannaallisaan- ikkut ajoqusiiffi usinnaasut. Pisuni tamani avatangiisimut sunniuteqarsinnaasunik pinaveersimatitsisunik iliuuse- qarfi ginnittoqarsimassaaq, soorlu imeq igitassaq, uulia, akuutissaq aammalu saviminissaq igitassaq eqqarsaati- galugit.

Teknikkimut atortut

Sumiiffi it pineqarput teknikkimut atortut annerit, soorlu imeqarfi it, eqqaavissuit, anar-tarfi nnik eqqaaveqarfi it, uuliamut tankeqarfi it, attaveqaateqarfi it, qaartiterutinut toqqorsiviit, ujaqqeriviit, ikuallaaviit assigisaallu.

Pilersuiveqarfi nnut atatillugu (imeqarfi it, eqqaavissuit, anartarfi lerineq il.il.) minnerusunik sanaartortoqarsinnaa- voq sulisut oqquisimaarfi gisinnaasaannik 20 m2 tikillugu angissusilinnik qaliaallu annerpaamik 6 meterinik portus- susilinnik, sanaartornermi malittarisassani ungasissutsi- nut, aamma nunaminertap pineqartup pilersaarutitaani aaliangersakkat, malinneqarpata.

Attaveqarnernut atortut

Sumiiffi it pineqarput attaveqarnernut atortoqarfi it anner- tuut, soorlu mittarfi it, heliportit, umiarsualivinni atortut ik- kusimasut, aqqusinniat annertunerit, sullorsualiat, majuar- taatit nivingasut assigisaalu.

88 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Sumiiffi nnut assigiinngiiaartunut atu- Generelle bestemmelser for alle gassianut malittarisassat nalinginnaasut områdetyper

Killeqarfi it piumasaqaateqarfi usut Klausulerede zoner Killeqarfi it piumasaqaateqarfi usut oqartussanit susas- Klausulerede zoner fastlægges af de relevante saqartunit aalajangersaavigineqassap-put, teknikkimut myndigheder, enten for at beskytte tekniske atortut illersorneqarnissaat pillugu imerluunniit imissaq anlæg eller for at beskytte drikkevandet. illersorniarlugu. Bestemmelser i forbindelse med en spærrezone Sumiiffi it imermik katersuiviusut, attaveqaatinut napparus- eller sikkerhedszone omkring f.eks. vandindvind- suit, qaartiterutaasiviit, tankeqarfi it, umiarsualiviit, tim- ingsområder, telemaster, sprængstofmagasiner, misartoqarfi it, heliportit il.il. eqqaannut iseqqusaanngin- tankanlæg, havne, lufthavne, heliporte mv. skal nermik killeqarfi liinerit isumannaallisaanerluunniit respekteres. Arealer omfattet af disse zoner må pissutigalugu killeqarfi liinerit pillugit aalajangersakkat ikke bebygges eller anvendes til andre formål, ataqqineqartussaapput. Nunap ilai killeqarfi nnut pineqar- medmindre der er indhentet dispensation hos tunut tunngasut sanaartorfi gineqaqqusaanngillat siunert- den ansvarlige myndighed. Nødvendige driftsan- anulluunniit allanut atoqqusaanatik, aatsaalli taamaaliorto- læg er undtaget. qarsinnaalluni oqartussaasumit akisussaasumit immikkut akuersissummik pissarsisoqarsimagaa-ngat. Ingerlatsiner- Arealer omfattet af disse zoner må kun bebygges mut atortut pisariaqartinneqartut tassani pineqanngillat. eller anvendes til andre formål med tilladelse fra den ansvarlige myndighed. Nunap ilai killeqarfi nnut pineqartunut tunngasut taamaal- laat sanaartorfi gineqarsinnaapput siunertanulluunniit alla- Afgrænsningen af hver enkelt zone fremgår af nut atorneqarsinnaallutik, oqartussaasumit akisussaasumit hovedstrukturen og de overordnede bestemmel- akuersis-summik pissarsisoqarsimagaangat. ser for det pågældende delområde.

Nunap ilai tamarmik immikkut killissalersorneqarnerat Anvendelse pilersaarutit ilusiligaanerini pingaarnermi aamma sumiiffi - Der fastlægges en primær anvendelse for det up ilaanut pineqartumut aalajangersakkani pingaarnerni enkelte delområde. Den fremtidige arealanven- takuneqarsinnaapput. delse skal ske som fastlagt i hovedstrukturen, og for udnyttelsen af de enkelte delområder gælder, Atorneqarnera at selv om andre anvendelser tillades skal det Sumiiffi it ilaat tamarmik immikkut pingaarnertut primære hovedformål fastholdes. atorneqarnissaminnut aalajangersaavigi-neqassapput. Si- unissami nunaminertamik atuineq pilersaarutip ilusiligaan- Kommunalbestyrelsen kan i forbindelse med en erani aalajanger-sakkat malillugit pissaaq, sumiiffi illu ilaasa arealtildeling fastsætte nærmere vilkår og krav immikkuutitaarlutik atorneqarnerinut, allanut atornissaat for arealers ibrugtagning og anvendelse. naak akuersissutigineqaraluarpalluunniit, siunertamut pin- gaarnermut atorneqar-nissaasa aalajangiusimaneqarnissaa I tilfælde af ændring i anvendelsen af et areal skal atuuppoq. der søges om en ny arealtildeling.

Kommunalbestyrelsip nunaminertamik akuersissute- Ubebyggede arealer qarnerminut atasumik piumasaqaatit ersarinnerusut aala- Arealer i byer og bygder, der ikke skal anvendes jangersarsinnaavai aammalu nunaminertat atorneqalernis- til bebyggelse eller anlæg, og ikke er omfattet af saannut atornissaannullu piumasaqaateqarsinnaallutik. en arealtildeling til andet formål administreres som ubebygget areal. Ubebygget areal skal hen- Nunaminertap atorneqarneranik allanngortitsisoqarni- ligge uberørt eller i naturtilstand og ryddeligt, aruni, nunaminertamik atuinissamut nutaamik qinnuteqar- uden anlæg, oplag og aff ald. Afbrænding af toqassaaq. aff ald må ikke fi nde sted, og anvendelsen af ube- byggede arealer må ikke være til gene for andre. Nunaminertat sanaartorfi unngitsut Illoqarfi nni nunaqarfi nnilu nunaminertat illuliornernut Off entlighedens adgang til ubebyggede områder atortunulluunniit atorneqartussaan-ngitsut, aammalu skal sikres.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 89 siunertanut allanut nunaminertamik tunineqarnermut ilaanngitsut, nunaminertatut sanaartorfi unngitsutut Arealer, der midlertidigt har været anvendt i ingerlanneqassapput. Nunaminertat sanaartorfi unngit- forbindelse med bygge- og anlægsarbejde, skal sut allanngortinneqassanngillat isikkuimmissulluunniit reetableres og henligge i naturtilstand. isikkoqassallutik aammalu saligaatsuussallutik, atortuler- sugaanatik, ilitsiviunatik eqqagaqarnatillu. Igitanik ikual- Kommunalbestyrelsen kan tillige stille krav om laasoqassanngilaq, nunaminertallu sanaartorfi unngitsut at ubebygget areal gives en udformning, der atorneqarnerat allanut ajoqutaassanngilaq. harmonerer med områdets beliggenhed og fremtræden i byen. Kikkulluunniit nunaminertani sanaartorfi unngitsuniissin- naanerat qulakkeerneqassaaq. Der kan efter ansøgning meddeles arealtildeling til opsætning af hegn i op til 1,8 meter omkring Nunaminertat, sanaartornernut atortulersuinernullu ubebyggede arealer i tilknytning til erhvervs- atorneqarallarsimasut, iluarseqqinneqassapput pissuse- virksomheder. Hegn skal udføres i træ eller som qqaamissullu iluarsineqassallutik. trådhegn. Såfremt brugen af et areal skønnes at være til fare eller gene for omgivelserne kan kom- Nunaminertap sanaartorfi unngitsup inissisimaneranut munalbestyrelsen stille krav om opsætning af et illoqarfi ullu iluani qanoq isikkoqar-neranut tulluartumik hegn. ilusilerneqarnissaa kommunalbestyrelsip aammattaaq piumasaqaatigi-sinnaavaa. Der kan ved boliger opsættes indhegning om ha- ver/friareal i form af træstakit med en maksimal Nunaminertat sanaartorfi unngitsut eqqaanni inuus- højde på 1,2 m eller trådhegn med en maksimal sutissarsiummik ingerlatsivinnut atatillugu 1,8 meterit højde på 1,8 meter. angullugit portutigisunik ungaluugalersuinissamut nu- naminertamik akuerineqar-neq qinnuteqarnerup king- Terrænregulering og sokkelhøjder orna nalunaarutigineqassaaq. Ungaluukkat qisunnik Nybyggeri skal så vidt muligt tilpasses eksister- sanaajussapput saviminermilluunniit ungerutissiamik ende terræn. Terrænændringer må kun foretages sanaajussallutik. Nunaminertamik atuineq avatangiisinut i det omfang, det er nødvendigt af hensyn til en ulorianaatilittut akornusersuisutulluunniit nalilerneqarpat, teknisk og økonomisk forsvarlig gennemførelse kommunalbestyrelsi ungaluleeqqusisinnaavoq. af byggeriet. Kommunalbestyrelsen kan dog ved nybyggeri stille krav om terrænregulering for at Inissiat eqqaanni naatssiiviit/nunat sanaartorfi unngit- et område kan afvandes. Der må alene indrettes sut qisunnik portunerpaamik 1,2 meterinik imaluunniit kælderetage, hvor terrænet på en naturlig måde saviminermik ungerutissiamik portunerpaamik 1,8 meteri- tilsiger det. mik portussusilinnik ungaluugalersorneqassapput. Sokler og fundamenter må ikke gives en større Nunap ilusaanik naleqqussaaneq sukkallu portussusaat højde, end det er nødvendigt for at holde Sanaartorfi it nutaat nunap ilusaanut pioreersumut stueetagen fri af terræn. sapinngisamik naleqqussarneqassapput. Nunap ilusaanik allanngortitsineq aatsaat pisinnaavoq, sanaartukkap Synlige træfundamenter og søjlefundamenter teknikkikkut aningaa-saqarnikkullu illersorneqarsin- skal beklædes i gavl- og facadelinjen samt naasumik naammassineqarsinnaaneranut taamaaliorneq males. I enkelte tilfælde kan der stilles krav om pisariaqartinneqarpat. Nunap ilaata paqqertinneqarnissaa at betonfundamenter og sokler beklædes som pillugu nunap ilusaanik naleqqussaanissaq kommunal- ydervægge, for at bebyggelse opnår et ønsket bestyrelsip taamaattoq nutaamik sanaartornermi piu- arkitektonisk udtryk. masaqaatigisinnaavaa. Nunap ilusaata pissusissamisoortu- mik tamanna pisinnaatippagu taamaallaat naqqup-ataanik Vejudlæg og vejbyggelinjer sanasoqarsinnaavoq. Nye områder skal tilsluttes vejnettet og sikres en tilfredsstillende vejadgang. Vejnettet er inddelt i Sukat toqqaviillu, init alliit nunamiit qutsinnerusumiitin- fi re kategorier: niaannarlugit, pisariaqanngitsumik portuninngortinneqas- sanngillat. • Primære trafi kveje - der forbinder de en- Toqqaviit qisuit ersittut aamma sukat toqqaviusut illup kelte bydele. Vejene er præget af tung og isuiniittut saqqaaniittullu qaller-sorneqassapput qali- gennemkørende trafi k. De lette trafi kanter er panneqarlutillu. Pisuni ataasiakkaani piumasaqaatigi- separeret. Vejen er facadeløs og den tilladte hastighed er 40 eller 60 km/t

Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 neqarsinnaavoq toqqaviit betonit sukaallu silammut • Sekundære trafi kveje - der forbinder de iikkatut qallersorneqarnissaat illuliornerup kusanartumik enkelte kvarterer indenfor en bydel. Disse inerneqarnissaa anguneqarsinnaaqqullugu. veje er præget af meget biltrafi k, men ikke så meget tung trafi k. De lette trafi kanter er Aqqusiniliorfi ssat aqqusinniorfi ssamilu titarnerit separeret fra de tunge. Vejen er facadeløs og evt. adgangsbegrænset og den tilladte Sanaartorfi it nutaat aqqusinernut atanilerneqassapput hastighed er 40 eller 60 km/t naammaginartumillu aqqusinermut appakaassinnaaneq qulakkeerneqassaaq. Aqquserngit sisamanut immikkoor- • Lokalveje - der forbinder enkelte boliggrup- tinneqarput: per indenfor et kvarter. Vejene betjener kun lokaltrafi k og er derfor præget af moderat • Aqquserngit angallaffi unerusut – illoqarfi up immik- trafi k. Trafi kantgrupperne kan både være koortuinik imminnut atatitsisut. Aqquserngit oqimaat- blandet og separeret. Den tilladte hastighed sunit aqqusaartortuartunillu angallaffi upput. Pisuin- er 40 km/t naat sikkilertullu immikkut aqquteqarput. Aqqusineq • Boligveje – der sikre adgang til de enkelte assiaqutsersugaanngilaq, sukkassuserlu akuerisaq delområder, og har ringe trafi k. Alle trafi - akunnermut 40 imaluunniit 60 km-iuvoq. kantgrupper er blandet. Boligveje anbefales • Aqquserngit angallaffi unnginnerit – illoqarfi up im- etableret som ”Lege og opholdsområde” med mikkoortuini najugaqarfi nnik imminnut atatitsisut. en tilladt hastighed på 15 km/t. Disse veje Aqquserngit tamakku biilinik angallaffi usaqaat, oqi- skal udformes så det ikke er muligt at køre maatsunilli angallaffi uallaaratik. Pisuinnaat biilillu med en højere hastighed. oqimaatsut immikkoorput. Aqqusineq assiaqutsersug- aanngilaq atorneqarnissaminullu killilersugaasinnaal- Ved planlægningen af vejnettet bør nye veje kun luni, sukkassuserlu akuerisaq akunnermut 40 imaluun- tilsluttes veje af samme, eller tilgrænsende klasse. niit 60 km-iuvoq. • Najukkani aqquserngit – illoqarfi up immikkoortuini Vejudlæg ineqarfi kkuutaanik imminnut atatitsisut. Aqqusern- git tamaani angallannermut taamaallaat atorput, Udlæg af areal til veje omfatter vejbane, evt. for- taamaammallu annikitsuinnarmik angallaffi ullutik. An- tov, grøft, ledningsføring og sneoplæg mv. Nye gallattut akuleriittuusinnaapput immikkoorsinnaallu- veje skal – med mindre særlige forhold taler for tillu. Sukkassuseq akuerisaq akunnermut 40 km-iuvoq. det – udlægges i følgende bredder , inkl. rabat- • Ineqarfi it aqquserngi – sumiiffi it ilaannut appakaassin- ter/grøft: naanermik qulakkeerisut an-nikitsuaqqamillu angal- laffi usut. Angallattut akuleriittuupput. Ineqarfi it aqqu- • Primære trafi kveje: 25 m serngi ”Pinnguartarfeqarfi ttut uninngaartarfi ttullu” • Sekundære trafi kveje: 16 m suliarineqarnissaat inassutigineqarput akunnermut 15 • Lokalveje: 12 m km-isut sukkassuseqarluni angallaffi gineqarsinnaal- • Boligveje: 10 m lutik. Aqquserngit tamakku suliarineqassapput suk- kanerusumik angallaffi usinnaajunnaarlugit. Primære og sekundære veje fremgår af hoved- strukturkortet for den enkelte by. Aqquserngit nutaat aqquserngit pilersaarusiorfi - gineqarneranni taamaallaat attavilerneqartariaqarput I bygder udlægges areal til veje, kørespor mv., aqqusinernut pitsaassutsimikkut assingusunut taamatul- som – med mindre særlige forhold taler for det luunniit isikkulinnut. – skal udlægges i 8 meters bredde, inkl. rabatter/ grøft og lignende. Aqqusiniliorfi ssat Nunaminertat aqqusiniliorfi ssat tassaapput aqqusinermi Vejbyggelinjer ingerlavissiaq, ass. pisuinnarnut aqqusineq, kussineq, ledninginut aqqutit niff aajaaffi illu il.il. Aqquserngit nutaat Ved udarbejdelse af detaljerede bestemmelser – pissutsit immikkut ittut apeqqutaanngippata – imatut skal der, hvor ikke særlige forhold taler for andet, silissuseqassapput, nuna qalligaanngitsoq/kus-serngit søges fastlagt byggelinjer langs de større veje i ilanngullugit: følgende afstande fra vejmidte: • Aqquserngit angallaffi unerit: 25 m • Primære trafi kveje: 20 m • Aqquserngit angallaffi unnginnerit: 16 m • Sekundære Trafi kveje: 12 m • Najukkani aqquserngit: 12 m • Lokalveje: 10 m SIUNNERSUUT | FORSLAG 91 • Inissiat eqqaanni aqquserngit: 10 m • Boligveje: 7,5 m • Lukket vej: 3,0 m (der kun betjener en enkelt Aqquserngit angallaffi unerit angallaffi unnginnerillu il- bolig) loqarfi mmut ataasiakkaamut sumiiffi it ilusiligaanerannut pingaarnermut kortimi takuneqarsinnaapput. Der kan i de detaljerede bestemmelser altid fastlægges vejbyggelinjer i en større afstand fra Nunaqarfi nni nunaminertat aqqusinniassatut, illineqarfi t- vejmidte end angivet ovenfor. tut il.il. suliarineqassapput – pissutsit immikkut ittut apeqqutaanngippata – meterinik arfi neq-pingasunik silis- Inden for byggelinjerne tillades ikke opført byg- suseqarlutik, nuna qalligaanngitsoq/kusserngit assigisaallu geri eller andre anlæg, der kan være til hinder for ilanngullugit. vejanlæggets drift, herunder snerydning, repara- tion mm. Aqqusinermiit sanaartorfi ssat killingi Annikitsukkuutaat ilanngullugit aalajangersakkanik Parkering suliarinninnermi, pissutsit immikkut ittutut taaneqarsin- Der skal ved nybyggeri og nye funktioner eta- naasut apeqqutaanngippata, aqquserngit annerit atuarlu- bleres det nødvendige antal parkeringspladser. git sanaartorfi ssat killissaannik aalajangersaasoqassaaq Medmindre andet fremgår af kommuneplanens aqquserngup qeqqaniit ungasissutsit tulliuttut malillugit: detaljerede bestemmelser, gælder følgende mini- mumskrav: • Aqquserngit angallaffi unerit: 20 m • Aqquserngit angallaffi unnginnerit: 12 m • Ved enfamiliehuse/rækkehuse m. individuel • Najukkani aqquserngit: 10 m parkering: 2 p-pladser pr. bolig • Inissiat eqqaanni aqquserngit: 7,5 m • Ved enfamiliehuse/rækkehuse m. fælles park- ering: 1 p-plads pr. bolig • Aqqusineq matoqqasoq: 3,0 m (illumut ataasiinnarmut aqqutaasoq) • Etageboliger: ½ p-plads pr. bolig • Kollegier o.l.: 1 p-plads pr. 5 boliger Aalajangersakkani annikitsukkuutaat ilanngullugit • Institutioner: 1 p-plads pr. 50 m2 suliaasuni aqqusinermiit sanaartorfi ssat killissaat qulaani • Kontorbyggeri: 1 p-plads pr. 50 m2 taaneqartuniit silinnerit aqquserngup qeqqaniit ungasin- • Fabriks- og værkstedsbyggeri: 1 p-plads pr. nerusut aalajanger-sarneqarsinnaapput. 50 m2 Sanaartorfi ssat killissaasa iluanni illuliortoqaqqusaanngi- • Lagerbygninger: 1 p-plads pr. 100 m2 laq atortunilluunniit allanik sanaar-tortoqaqqusaanani • Restauranter o.l.: 1 p-plads pr. 10 siddeplad- aqquserngup ingerlanneqarneranut ajoqutaasinnaasunik, ser soorlu aputaajaanermut, iluarsaassinernut il.il. • Dagligvare- og udvalgsvarebutikker, kiosk og grill: 1 p-plads pr. 25 m2 salgsareal Biilit unittarfi i • Butikker m. pladskrævende varer: 1 p-plads Sanaartukkani atorneqartussanilu nutaani biilinut unittar- pr. 100 m2 fi it amerlassutsimikkut pisariaqar-tinneqartut suliarineqas- • Øvrigt byggeri: Fastsættes i hvert enkelt sapput. Kommunimut pilersaarummi annikitsukkuutaat tilfælde ilanngullugit aalajangersakkani, najukkanut pilersaaru- tini assigisaannilu allatut allassimasoqanngippat, piu- Parkering skal så vidt muligt etableres i direkte masaqaatit minnerpaat tulliuttut atuutissapput: tilknytning til de pågældende bygninger eller anlæg. Parkeringsarealer skal afvandes og holdes • Ilaqutariit ataatsit illui/illut uiguleriiaat namminneq ryddelige. unittarfi llit: ineqarfi mmut ataatsimut unittarfi it marluk • Ilaqutariit ataatsit illui/illut uiguleriiaat ataatsimoorus- I det konkrete tilfælde fremgår parkeringskravet samik unittarfi llit: ineqarfi mmut ata-atsimut unittarfi k af arealtildelingen, hvor der også kan stilles krav ataaseq om, hvor mange parkeringspladser skal være • Inissiat quleriinnik initallit: ineqarfi mmut ataatsimut etableret inden byggeriets ibrugtagning. unittarfi k aff aq • Kollegiat assigisaallu: ineqarfi it tallimaagaangata unit- Kommunalbestyrelsen kan, hvor særlige omstæn- tarfi k ataaseq digheder gør sig gældende, fravige parkeringsk- ravet under hensyn til anvendelsen. Kravet kan

92 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 • Sullissiviit: 50 m2-inngornerit tamaasa unittarfi k både skærpes eller lempes i forhold til de gener- ataaseq elle bestemmelser. • Allaff eqarfi it: 50 m2-inngornerit tamaasa unittarfi k ataaseq Slædespor og stier • Fabrikkit værksted-illu: 50 m2-inngornerit tamaasa Slædespor skal sikres, således at der sikres god unittarfi k ataaseq forbindelse fra det bebyggede område til baglan- • Lagerbygninger: 100 m2-inngornerit tamaasa unittar- det, havisen og ud til fangstområderne. Slæde- fi k ataaseq spor fremgår af hovedstrukturkortet for den enkelte by eller bygd. • Neriniartarfi it assigisaallu: issiaviit qulinngorneri tamaasa unittarfi k ataaseq Stier, trapper og stisystemer skal i sammenhæng • Ulluinnarni atortussanik aamma assigiinngitsunik nio- med veje sikres således, at gående kan færdes qqutillit niuertarfi it, kioskit grillbarillu: niuertarfi up 25 mellem de enkelte områder. De primære sti- m2-inngorneri tamaasa unittarfi k ataaseq forbindelser fremgår af hovedstrukturkortet for • Niuertarfi it inissaqarluartariaqartunik nioqqutillit: 100 den enkelte by eller bygd. m2-inngornerit tamaasa unittarfi k ataaseq • Sanaartukkat allat: Pisuni ataasiakkaani aalajanger- Der må ikke opføres bygninger og anlæg eller saavigineqartassapput. opstilles ting mv., der forhindrer brug af slæde- spor eller stier. Biilit unittarfi i sapinngisamik sanaartukkamut atortunul- luunniit atasumik suliarineqassapput. Biilinut unittarfi it Tilgængelighed taseraajarneqartassapput torersuutinneqassallutillu. Ved udformning af veje, stier, bygninger og andre anlæg, hvor borgerne skal have adgang, skal det Pisumi aalajangersimasumi biilinut unittarfeqarnissamik tilstræbes at tilgængeligheden for gangbesvære- piumasaqaat nunaminertamik akuersissummi takune- de og handicappede er så god som muligt. qarsinnaavoq, tassani aamma piumasaqaatigineqarsinnaa- voq sanaartukkap atorneqalinnginnerani biilinut unittarfi it I detailplanlægningen skal der fastlægges qassit sananeqareersimanissaat. bestemmelser, hvor det tilstræbes at etablere lige adgang for alle, herunder at ældre og handi- Pisut immikkut ittut atuutsillugit biilinut unittarfi nnut cappede kan færdes overalt i bymiljøet. piumasaqaatip atorneqarnissaa kommunalbestyrelsip saneqqussinnaavaa. Aalajangersakkanut nalinginnaasunut Teknisk forsyning naleqqiullugu piumasaqaat sukateriffi gineqarsinnaavoq Ny bebyggelse skal tilsluttes off entligt elforsyn- sakkukinnerulersinneqarsinnaalluniluunniit. ingsanlæg, fj ernvarmeforsyning, vandforsyning og kloak, såfremt det er fremført og etableret Illerngit pisuttuartunullu aqqutissiat mulighed herfor. Illerngit isumannaallisarneqassapput, taamaalilluni il- I tilfælde, hvor det endnu ikke er muligt at loqarfi mmiit asimut, immap sikuanut piniariartarfi nnullu tilslutte til off entlig kloak, kan der fra kommu- pitsaasumik aqquteqarnissaq qulakkeerneqaqqullugu. nalbestyrelsens side stilles krav om etablering Illoqarfi nnut nunaqarfi nnullu atuuttumi pingaarnertut af tank til opsamling af gråt og sort spildevand, ilusiligaanermut kortimi illerngit takuneqarsinnaapput. eller etablering af anden spildevandsbehandling i henhold til de gældende miljøbestemmelser og Pisuttuartunut aqqutissiat, majuartarfi it aqqusineeqqallu regler for bortskaff else af gråt og sort spildevand. imminnut atasut aqqusinernut atanilernissaat qulak- keerneqassaaq, taamaalillugit pisuttuartut sumiiffi it akor- Det påhviler den enkelte husejer at sørge for, at nanni pisuttuarsinnaanngorlugit. Sumiiffi it ilusiligaaneran- gråt spildevand, der udledes på terræn, ikke er nut pingaarnermut kortimi illoqarfi nnut nunaqarfi nnullu til gene for nabobebyggelse eller for den off en- atuuttumi kortimi, pisuttuartunut aqqutissiat takune- tlige færdsel på veje og stier. Natrenovation må qarsinnaapput. kun udledes, såfremt sundhedsmyndighederne har godkendt det enkelte kloakudløb. Tømning Illinernik pisuttuartunulluunniit aqqutissianik atuinermut af natrenovationsspande på terræn eller i havn ajoqutaasinnaasut illut atortullu sanaartoqqusaanngillat er ikke tilladt, undtaget herfra er tømning fra en allanilluunniit ikkussuisoqaqqusaanani. natrenovationsrampe.

Tikinneqarsinnaassuseq Udledning af olie, benzin og kemikalier på ter-

SIUNNERSUUT | FORSLAG 93 Aqqusinernik, pisuttuartunut aqqutissianik, illuutinik ator- ræn, i afl øb eller grøfter er ikke tilladt. tunillu allanik innuttaasut atorsinnaasaannik ilusilersuin- erni, pitsorluttut innarluutillillu tikitsisinnaanerisa sapinng- Overfl adevand, herunder tagvand, må ikke ledes isamik pitsaanerpaanissaa anguniarneqassaaq. til off entlig kloak, men skal bortledes således at der ikke opstår gener for omkringliggende be- Annikitsukkuutaat ilanngullugit pilersaarummi kikkullu- byggelse, veje, stier og ubebyggede arealer. unniit assigiimmik tikitsisinnaanerat anguniarlugu aala- jangersaasoqassaaq, tassunga ilaalluni utoqqaat innarluu- Vand-, el- og kloakledninger, TV-kabler o.l. skal tillillu illoqarfi up iluani sumiluunniit angalasinnaanerat. føres under terræn, hvor det er muligt. Areal over ledningsanlæg må ikke bebygges eller befæstes, Teknikkikkut pilersuineq medmindre særlige forhold taler for det. Sanaartorfi it nutaat pisortat innaallagissamik pilersuiffi i- Hvis ledninger krydser veje eller stier, skal der nut, ungsianiit kiassarnernut, imer-mik pilersuinermut ku- etableres passende overkørsler, trapper, gangbro- uffi nnullu aqquserneqarsimassapput, tamaku aqqutissaat er o.l. til sikring af færdsel i området. Ledningsejer pilersin-neqarnissaallu piareerneqarsimappata. kan kræve omlægning af ledningsanlæg, hvis dette ikke overholdes. En eventuel omlægning af Kuuffi nnut aqquserneqarnissaq suli periarfi ssaqanngik- ledningsanlæg er uden udgift for ledningsejer og kallartillugu kommunalbestyrelsimit piumasaqaatigi- skal følge ledningsejers regler. neqarsinnaavoq imermik igitassamut tankiliinissaq, imaluunniit avatangiisinut aalajangersaakkat imermillu Ved detailplanlægning af nye byområder skal der igitassamik igitsinissamut malittarisassat atuuttut naaper- så vidt muligt fastlægges traceer for fremføring af torlugit allatut imermik igitassamik suliarinniffi usinnaasu- el-, vand- og spildevandsledninger mm. mik pilersitsinissaq. Illumik piginnittup pisussaaffi gaa imeq igitassaq maangannaq kuutsitaq sanilinut aqqusin- Fredning og bevaring erniluunnit aqqusi-neeqqaniluunniit angallattunut ajo- qutaannginnissaa. Anartarfi it kuutsinneqarsinnaapput Bygninger og anlæg, der er fredet må ikke ne- peqqinnissamut oqartussat anartarfi it kuuffi ssaannik akue- drives, ombygges eller på anden måde ændres, rsisimappata. Anartarfi it siparnit imaannik nunaannarmut uden at der er opnået accept af ændringen fra talittarfi nninngaanniilluunniit igitsineq inerteqqutaavoq, Grønlands Nationalmuseum og Arkiv. En liste taamaallaat anartarfi nnik kuisisarfi nniit. over fredede bygninger kan ses her: Grønlands nationalmuseum Uuliamik, benzinamik akuutissanillu nunaannarmut, kuuf- fi tsigut kussinernulluunniit kueraaneq inerteqqutaavoq. Fredede områder i by- eller bygdeområder skal bevares uændret, dvs. at der ikke må ske Nunap qaavani imeq, soorlu illup qaavanit kuuttoq, ændringer i terræn, beplantning, opføres be- kuuffi nnut tamanit atorneqartunut ingerlasunngorneqas- byggelse eller anlæg, uden at der er opnået till- sanngilaq, kuuffi lerneqassallunili illunut qanittumiittunut, adelse fra den pågældende fredningsmyndighed. aqqusinernut, aqqusineeqqanut nunaminertanullu sanaar- En liste over fredede områder kan ses her: Planre- torfi unngitsunut ajoqutaasussaajunnaarlugu. degørelse

Imermut, innaallagissamut kuuffi nnullu aqqutit, TV-mut Bevaringsværdige områder, samt bygninger og kabelit assigisaallu periarfi ssalinni assaanneqarsimassap- anlæg skal søges bevaret. Kommunalbestyrelsen put. Ledningeqarfi it qaavanniittut nunaminertat illuliorfi - kan stille krav til ansøgte ændringer for at sikre ussanngillat pallittaalineqassallutillu pissutsit immikkut bevaringsinteresserne. Tilbygninger eller ind- ittut atuutinngippata. pasning af ny bebyggelse i bevaringsområder skal ske under størst mulig hensyntagen til be- Ledningit aqqusinertigoorpata aqqusineeqatigoorpata- byggelsens karakter og særpræg. Istandsættelse luunniit qarsutsiffi usinnaasumik naleqquttumik, tumm- og vedligehold af bevaringsværdige bygninger eqqanik, ikaartarfi nnik assigisaannillu pilerneqassapput skal udføres med respekt for det oprindelige tamaani angallanneq qulakkeerivigineqaqqullugu. Tamak- formsprog, konstruktion og materialevalg. ku eqqortinneqanngipppata ledningimik piginnittup led- ningit allakkut ingerlasunngornissaat piumasarisinnaavaa. Hundehold Ledningit aqqutaannik allanngortitsineq ledningimik I kommuneplanen udlægges hundeøer i det piginnittumut aningaasartuutaassanngilaq, ledningimillu åbne land (M-områder) og områder til hundehold piginnittup maleruagassai malissallugit. i byer og bygder, som fremgår af hovedstruk-

94 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Illoqarfi up iluani immikkoortunik nutaanik pilersaaru- turen. Der kan endvidere fastlægges områder til siornermi sapinngisamik innaallagis-samut, imermut ern- hundehold i tilknytning til eksisterende boliger. gullu aqqutissaanut ikkuffi nnik il. il. ikkussuisoqassaaq. Ubebyggede arealer kan ikke anvendes til hunde- hold medmindre det fremgår af bestemmelserne Eqqissisimatitsineq eriaginninnerlu for det pågældende delområde. Delområder, der i kommuneplanen er udlagt til en anden fremtidig Illut atortullu eqqissisimatitat isaterneqassanngillat, anvendelse, kan anvendes til hundehold, indtil allanngortiterneqassanatik allatulluunniit allanngortin- udbygningen af delområdet påbegyndes. neqassanatik allanguinissamik Nunatta Katersugaasivianit Toqqorsivianiilllu akuersisoqaqqaartinnagu. Illut eqqis- De gældende bestemmelser i "Vedtægt for katte- sisimatitat allattorsimaffi at takusinnaavat uani: www. og hundehold i Qaasuitsup Kommunia" skal til natmus.gl enhver tid overholdes. Illoqarfi up nunaqarfi ulluunniit ilaani eqqissisimatitat Containere allanngortinneqassanngillat, tassa nunap ilusaanik, naan- eranik allanngortitsisoqassanngilaq, illuliortoqassanngilaq I særlige tilfælde kan der gives tilladelse til opstill- atortunilluunniit ikkussuisoqassanani eqqissisimatitsin- ing af en container i bolig- og centerområder. ermut tamatumunnga oqartussaasumit akuersisoqarsi- Denne tilladelse kan alene være tidbegrænset. matinnagu. Sumiiffi it eqqissisimatitaasut allattorsimaffi at Der kan stilles krav om at beklædning, farve og takusinnaavat uani: Pilersaarutip nassuiaatitaa anvendelse tilpasses det område, en container opstilles i. Sumiiffi it eriagisariallit, kiisalu illut atortullu sapinngisamik piuinnarnissaat anguniarneqassaaq. Allannguutissatut qin- Ønskes containere anvendt som skure o.l. i bolig- nuteqaatigineqartunut eriagisassatut soqutigisat pigiin- og centerområder mv. kan dette kun ske efter narnissaat pillugu kommunalbestyrelsi piumasaqaate- tilladelse fra kommunen og ved at containerne qarsinnaavoq. Illunik allissutit sumiiffi nniluunniit håndteres som et udhusbyggeri, der beklædes eriagisarialinni sanaartukkamik nutaanik naleqqussaanerit med træ og/eller males i overensstemmelse med illup isikkuanut immikkuullarissusaanullu sapinngisamik hovedbebyggelsens farver. annerpaamik eqqarsaatiginnittoqassaaq. Illunik eriagisari- alinnik aaqqissuussinerit aserfallatsaaliinerillu isikkoreqqa- Kommunalbestyrelsen kan udpege contain- akkamik, sananeqarneranik atortussianillu atorneqarsi- erområder i byerne, hvor både private og virk- masunik ataqqinnilluni suliarineqassapput. somheder kan foretage oplag med en lukket container. Qimmeqarneq Opstilling af containere kan foregå i følgende tilfælde: Kommunimut pilersaarummi asimi qeqertanik qimm- eqarfi usussanik toqqaasoqassaaq (nunatat M-it) aammalu • I en byggeperiode, i forbindelse med bygge- illoqarfi nni nunaqarfi nnilu qimmilivissat toqqarneqassal- pladser til nybyggeri, om og tilbygninger. lutik soorlu ilusilersuinermi qulliunerusumi takuneqarsin- Containere skal senest fj ernes i forbindelse naasut. Inissianut pioreersunut atatillugit nunatat qim- med meddelelse om ibrugtagningstilladelse. milivissatut aalajangersorneqarsinnaapput. Nunaminertat • I forbindelse med fl ytning i maksimalt 4 uger. sanaartorfi unngitsut qimmiliviusinnaanngillat, aatsaalli nunap ilaanut tamaanga aalajangersakkani tamanna al- • I erhvervsområder kan en virksomhed opstille lassimappat. Sumiiffi it ilai, kommunimut pilersaarummi op til 6 stk. 20 fods containere på eget oplag- siunissami allamut atugassatut immikkoortitaasut, qimmil- sareal, når containerne males i samme farve ivittut atorneqarsinnaapput, sumiiffi up ilaata tamassuma som virksomhedens bygninger. sanaartorfi gineqalernissaata tungaanut. Opstilling af containere skal overholde det til "Qaasuitsup Kommuniani qitsuuteqarnermut qimm- enhver tid gældende bestemmelser for arealtil- eqarnermullu maleruagassani" aalaja-ngersakkat qaqu- deling. gukkulluunniit malinneqassapput. Bådoplag Containerit Vinteroplag af både kan foregå i områder udlagt Inissiaqarfi usuni qitiusoqarfi nnilu containeriliineq immik- til erhvervs- og havneformål, eller i områder, kut ittumik akuerineqarsinnaavoq. Akuersissut piffi ssamut der i kommuneplanen er udlagt til bådoplag. aalajangersimasumuinnaq atuutsinneqassaaq. Containerip Vinteroplag af både kan tillades i forbindelse med

SIUNNERSUUT | FORSLAG 95 inissinneqarfi gisaanut sumiiffi mmut containerip qalliutaa- enfamiliehuse, når båd- og husejer er den samme ta, qalipaataata atorneqarneratalu tulluussarneqarnissaa person, maksimalt én båd pr. bolig. Vinteroplag piumasaqaataasinnaavoq. af både kan tillades i forbindelse med andels- el- ler lejeboliger, når der foreligger en accept fra Containerit inissiaqarfi usuni qitiusoqarfi nnilu quitut as- boligforeningen/-ejeren, og i forbindelse med en sigisaatullu atorneqarnissaat kissaatigineqarpat kommuni virksomhed som bådens ejer er tilknyttet. Bådo- akuersisimassaaq, containerillu quitut atorneqartussaa- plag kræver med få undtagelser arealtildeling, gaangata qisummik qallerneqarsimassapput aammalu/im- der alene kan være tidsbegrænset. aluunniit ineqarfi gisanut qalipaatigitinneqartut assinginik qalipanneqassalluni. Bådoplag skal overholde det til enhver tid gæl- dende "Vedtægt for bådoplag i Qaasuitsup Kom- Kommunalbestyrelsi illoqarfi nni containereqarfi ssanik munia”. toqqartuisinnaavoq, inuit suliff eqar-fi illu containerimik ma- tusinnaasumik atuisinnaanngorlugit.

Containerinik inissititerisoqarsinnaavoq makkuninnga pisoqartillugu:

• Sanaartorfi up nalaa, nutaanik sanaartornerup nalaani sanaartorfi mmiititsineq, illunik allanngortiterinermi/ allilerinermi. Atuisinnaanngornermut akuersissutip nalunaarutigi-neqarneranut atasumik containerit kingusinnerpaamik taamaalisoqarnerani peerneqas- sapput. • Nuunnermut ataatillugu sivisunerpaamik sap.ak. sisamani. • Sumiiffi nni inuussutissarsiummik ingerlatsiffi usuni suliff eqarfi up nammineq inissiiffi ssamini containerit 20 fod-itut angitigisut arfi nillit angullugit amerlassusil- lit inississinnaavai, suliff eqarfi up illutaasa qalipaate- qataanik containerit qalipanneqarsimagaangata.

Containerinik inissiinermi "Qaasuitsup Kommuniani contai- nerinik inissiinermut maleruagassat” atuuttut malinneqas- sapput.

Umiatsialiviit Ukiuunerani umiatsialiviusinnaapput sumiiffi it inuussutis- sarsiornermik umiarsualiveqarnermillu siunertaqarfi usut, imaluunniit kommunimut pilersaarummi umiatsialivissatut aalaja-ngiunneqarsimasut. Ukiuunerani umiatsialiviusin- naapput ilaqutariit ataatsit illuisa eqqaat umiatsiamik illumillu piginnittoq ataasiugaangat, illumullu ataatsimut amerlanerpaamik umiatsiaq ataasiussaaq. Ukiuunerani umiatsialiveqarneq akuerineqarsinnaavoq illunik pigin- neqatigiinnut inissianulluunniit attartortinneqartartunut, inissiaatillit peqatigiiffi ata/piginnittuata tamanna akueri- simappagu, aammalu suliff eqarfi up umiatsiaq pigisimap- pagu. Umiatsialiviit ikittunnguit eqqaassanngikkaanni nunaminertamik tunineqarnermik pisariaqartitsisarput, taamaallaallu piffi ssami aalajangersimasumi atuuttartunik.

Umiatsialiveqarnermi "Qaasuitsup Kommuniani umiatsial- ivinnut maleruagassat” atuuttut malinneqassapput.

96 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Asi Det åbne land

1. Januaari 2011 aallarnerfi galugu, pilersaarusiornermut Kommunen har med virkning fra 1. januar 2011 asimullu akisussaaffi k, Naalakkersuisut ataanniissimagalu- overtaget plan- og arealmyndigheden i det artoq, kommunip tiguaa. Kommuneplanikkut matumuuna åbne land, som hidtil har ligget hos Naalak- Qaasuitsup Kommunia, asimut tunngatillugu, najoqqutas- kersuisut. Med denne kommuneplan har Qaas- sanik aaliangersakkanillu ilanngussaqarpoq, siusinneru- uitsup Kommunia indarbejdet de retningslinjer sukkut nuna tamakkerlugu maleruaqqusatigut aalianger- og bestemmelser, som hidtil har været fastlagt i sarneqartarsimagaluartunik. Taakkua pingaartumik asip landsplandirektivet for det åbne land. Det drejer immikkuualuttunut aggorneqarneranut tunngassute- sig primært om inddelingen af det åbne land i qarput aamma nunaminertat pillugit aaliangersakkanut delområder samt fastlæggelsen af overordnede pingaarnernut. bestemmelser for disse delområder.

Nunaminertat asimiittut assigiinngitsunut makkununnga Delområderne i det åbne land fordeler sig på aggorneqarput: følgende typer:

K – nunaminertat illuaqqanut, sunngiffi mmi sammisas- K – områder til fritidshytter, sommerhuse m.v. saqartitsiviit assigisaannullu atugassat L – områder af særlig rekreativ karakter L – nunaminertat sammisassaqartitsinermi immikkut pin- M – områder udlagt til fåreholdersteder, land- gaarutilinnut atugassat brug, havbrug, hundeøer m.v. M – nunaminertat savaateqarnermut, nunalerinermut, N – områder til teknik og infrastruktur m.v. imaanik atuinermut, qimmeqarfi ttut il.il., atugassat O – områder, der friholdes N – nunaminertat teknikkimut angallannermi periarfi sanut il.il., atugassat Mange af delområderne med tilhørende bestem- O – nunaminertat, sanaartorfi geqqusaanngitsut melser er overført direkte fra landsplandirek- tivet. Kommuneplanen indeholder dog også Nunaminertat ilarpassui nuna tamakkerlugu maleru- en række nye eller ændrede områder, herunder aqqusatigut aaliangersagartaqareersut tiguneqarput. fl ere K-områder. Hensigten har været at sikre nye Kommuneplanili arlalinnik nutaanik, imaluunnit nunamin- muligheder for udvikling af turisterhvervet i det ertanut allannguutinik, imaqarpoq, matumani nunamin- åbne land. Andre strategiske indsatser er knyttet ertat K-t amerlanerusut. Siunertarineqartoq tassaavoq, til udvikling af vedvarende energi samt forskel- takornariaqarnermik inuussutissarsiutinut tunngatillugu, lige initiativer omkring forsøgslandbrug. asimi periarfi ssanik nutaanik qulakkeerinninissaq. Suliniutit pingaarutillit allat ataavartunik nukissiuuteqarnerup ineri- Nogle af K-områderne er nedlagte bygder og artortinnissaanut, aamma nunalerinermut tunngatillugu, eksisterende hytteområder, mens andre er misileraalluni ingerlatanut assigiinngitsunut, tunngasuup- nyudlæg. Generelt har Qaasuitsup Kommunia

SIUNNERSUUT | FORSLAG 97 put. mange K-områder langs kysten i hele Diskob- ugten, herunder større koncentrationer i f.eks. Nunaminertat K-t ilaat tassaapput nunaqarfi it inuerun- Oqaatsut og Ilimanaq. K-områderne omfatter nerit aamma illuaraqarfi it ullumikkut atuuttut, ilaqarpullu både hytteområder og sommerhusområder, hvor nutaamik atugassanngortitanik. Ataatsimut isigalugu der med den nye kommuneplan er åbnet op for Qaasuitsup Kommuniani, Qeqertarsuup Tunuata sineriaa diff erentierede byggemuligheder. Ændringerne tamakkerlugu, nunaminertat K-t amerlapput, ilaatigut an- betyder, at der nogle steder er givet større og nertuumik eqiteruffi usimallutik, soorlu Oqaatsut aamma mere tidssvarende byggemuligheder, jf. de ge- Ilimanaq. Nunaminertat K-t ilaatigut illuaraqarfi ullutillu, nerelle bestemmelser. aasarsiortarfi upput, kommuneplanikkut nutaakkut as- sigiinngisitaartunik sanaartornissamut ammaassiffi usut. Al- Foruden K-områder rummer kommuneplanen lannguutit imatut paasineqassapput, tassalu sumiiffi it ilaat nye L- og N-områder. L-områderne omfatter ek- annertunerusmik ullumikkullu pissutinut naapertuuttunik sisterende rekreative anlæg – hytter og lejrskole, sanaartorfi usinnaanerannut periarfi ssinneqartut, takukkit mens N-områder omfatter både eksisterende og aaliangersakkat pingaarnerit. nye tekniske eller infrastrukturelle anlæg. Konkret er der indarbejdet to nye vandkraftværker i plan- Nunaminertat K-t saniatigut kommuneplani nunaminer- lægningen – hhv. på Diskoøen og ved Kuussuup tanik nutaanik L-nik aamma N-nik imaqarpoq. Nunaminer- Tasia. Til sidstnævnte hører også et omfattende tat L-it tassaapput sanaartukkat ullumikkut atugaareersut ledningstracé, der er pålagt en 500 m buff erzone. – illuaqqat aamma atuartut tamaarsimaartarfi i (lejrskolit), Kommuneplanen omfatter også M-områder, i N-illi tassaallutik teknikkikkut aamma angallannermi peri- form af hundeøer og områder til forsøgsland- arfi ssanik perioreersunik sanaartorfi oreersimasut imalu- brug, samt områder til forarbejdning af fi sk og unnit nutaanik sanaartorfi gineqartussat. Erngup nukinga fangst produkter, bl.a. rydning og tørring af fi sk atorlugu marlunnik nukissiorfi liortoqarnissanik pimoorul- og kød. lugu pilersaarutinik ilanngussisoqareerpoq – Qeqertarsu- armi aamma Kuussuup Tasiata eqqaani. Eqqaaneqartunut De friholdte områder er opdelt i tre kategorier - kingullernut ilaapput innaallagissap aqqutai, 500 meterinik O1-, O2- og O3-områder – hvor sidstnævnte er silitsigisumik illersuuteqartitaasut. Kommuneplani aamma Vildmarken, hvor der ikke kan ske nogen former nunaminertanik M-nik ilaqarpoq, tassaasut qeqertat for kommuneplanlagte aktiviteter. O1-områderne qimmiliviit aamma nunaminertat nunalerinermi misiler- er en generel buff erzone på 5 km, der er lagt aaffi it, kiisalu nunaminertat aalisakkanik pisanillu suliarin- omkring alle delområder i det åbne land for neqqaartarfi it, ilaatigut saliivigalugit aamma aalisakkanik at sikre den nødvendige hensyntagen til bl.a. neqenillu panersiivigalugit (ikaaqarfi it). naturkvaliteterne og dyrelivet i Vildmarken. Der fi ndes ikke O2-områder (ekstensiv græsning) i Nunaminertat sanaartorfi geqqusaanngitsut pingasunut kommunen. aggugaapput – nunaminertat O1-, O2-, aamma O3-it – kingulleq tassaalluni nuna uumasut nujuartat najugaat, I planlægningen for de enkelte delområder i det kommunip ingerlataanik pilersaarusiorfi gineqartussaann- åbne land er der endvidere lagt vægt på at sikre gitsoq. Nunaminertat O1-it ataatsimut isigalugu 5 km-nik hensynet til nærliggende fredede områder, kul- silissusilimmik illersuuteqartitaapput, asimi nunaminerta- turmiljøer og lignende bevaringsværdier. Blandt nut tamanut atuuttumik, ilaatigut pinngortitap nammineq andet åbnes mulighed for særlige indsatser i pissuussutai, uumasullu nujuartat, innimigineqarnissaat den fysiske planlægning, som f.eks. kan fremme qulakkeerniarlugu. Kommunimi O2-nik taaneqartartunik kvalitet, attraktionsværdi og tilgængelig til de nunaminertaqanngilaq (nersutaatit ivigartortarfi i). individuelle områder.

Nunaminertat asimiittut ataasiakkaat pilersaarusiorfi gi- neqarneranni, aammattaaq pingaartinneqarput, nunamin- ertat eqqissimatitat, avatangiisit kulturimut tunngassutillit, assingusumilluunniit eriagisarialittut naleqartitat. Ilaatigut aamma tigussaasumik pilersaarusiornermi, suliniutinut im- mikkut ittunut periarfi ssaqartitsisoqarpoq, assersuutigalu- gu pitsanngorsaataasunut, takusassanut alutornarluinnar- tunut aamma nunaminertat ilaasa tikikkuminassusaannut, tunngatillugu.

98 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 K: Illuaqqat, sunngiffi mmi sammisas- K: Hytter, fritidshuse mv. saqartitsiviit assigisaallu Områder til hytter, fritidshuse m.v. er karakteris- Illuaqqanut, sunngiffi mmi illuutigineqartunut assigisaan- eret ved at være udlagt til fritidshytter og som- nullu immikkoortortat sunngiffi mmi illuaraatitut illu- merhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. aqqatullu aasarsiortarfi ttut nalilerneqartarput, tassa ukioq I delområderne kan der i begrænset omfang kaajallallugu najugaqarfi gineqarsinnaanngitsutut. Immik- etableres turisthytter samt fangsthytter og koortortani killilimmik turistinik unnuiffi usinnaasut, pini- overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer artut illuaraat illuaqqallu ajornartorsiulernermi oqquiffi - på delområdets overordnede anvendelse som usinnaasut pilersinneqarsinnaapput, amerlassutsimikkulli område til fritidshytter og sommerhuse m.v. immikkoortortami illuaraateqarfi nnut illunillu aasarsiortar- feqarfi usunut akornutaalertussaassanatik. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i Sanaartortoqarsinnaavoq annikitsumik inuussutissar- form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, have- siornermut tunngassuteqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, brug og lignende, så længe dette er til eget brug. pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu nammineq Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknyt- atugassatut pisariaqartinneqartunik. Tamakku illuaqqap ning til den enkelte hytte. eqqannguaniitinneqartariaqarput. I K-områder skelnes der mellem fi re typer hytter: K-p iluani illuaqqat suuneri ima assigiinngissuteqartin- Fritidshytter, sommerhuse, turisthytter, fangst- og neqarput: Sunngiffi mmi illuaraatit, illut aasarsiortarfi it, overlevelseshytter: turistinut illuaqqiat, piniartut illuaraat illuaqqallu ajor- nartorsiulernermi oqqiffi usinnaasut: Ved fritidshytter forstås en hytte der er beregnet til ophold i kortvarige perioder. Fritidshytter kan Sunngiffi mmi illuaraatit tassaatinneqarput sivikitsuin- anvendes privat, og må højst have et areal på op narmik najortagassatut illuaraatigineqartut. Sunngiffi mmi til 20 kvadratmeter i etageareal. Det kræver ikke illuaraatit piginnittumit ornittagassiaapput annerpaamillu en byggetilladelse at opføre en fritidshytte. initussutsimikkut 20 kvadrameterimik angissuseqassallu- tik. Sanaartornermut akuersissummik pigisaqanngikkalu- Ved sommerhuse forstås en fritidshytte til privat arluni illuaraq taamatut ittoq sananeqarsinnaavoq. brug. Sommerhuse må have et etageareal større end 20 kvadratmeter. Det kræver en byggetil- Illu aasarsiortarfi k tassaatinneqarpoq sunngiffi mmi ladelse at opføre sommerhuse i henhold til gæl- namminerisamik atugassiaq. Illut aasarsiortarfi it initus- dende lovgivning om byggeri. sutsimikkut 20 kvadratmeterimit annerusunngorlugit sananeqarsinnaapput. Illumik aasarsiortarfi mmik sana- Ved turisthytter/hotel forstås hytter, der bruges lertinnani inatsisit malillugit sanaartornermut akuersissut eller udlejes erhvervsmæssigt. Udlejning kan pissarsiarineqarsimasariaqarpoq. typisk være til turister eller lokale borgere. Der er ingen retningslinjer for størrelsen på turisthytter. Takornariat illuaraat/hotel-it tassaatinneqarput inuus- Turisthytter kræver en byggetilladelse i henhold sutissarsiorneq siunertaralugu attartortittagassatut san- til gældende lovgivning om byggeri. aneqarsimasut. Attartortitsineq tassaasinnaavoq turistinut nunaq-qatinulluunniit attartortitsineq. Turistinut illuaqqiat Ved fangst- og overlevelseshytter forstås hytter angissusissaannik aalajangersagaqanngilaq. Turistinut der er off entligt tilgængelige. Oftest vil disse hyt- illuaqqianik sanalertinnani inatsisit malillugit sanaartorner- ter være etableret af kommunen eller en organi- mut akuersissut pissarsiarineqarsimasariaqarpoq. sation. Der er ingen retningslinjer for størrelsen på fangst- og overlevelseshytter, men opførelse Piniartut illuaraat illuaqqallu ajornartorsiulernermi kræver byggetilladelse i henhold til gældende oqquiffi usinnaasut tassaatinneqarput pisortaqarfi tsi- lovgivning om byggeri. goortumik kikkunnilluunniit atorneqarsinnaasutut pil- ersinneqarsimasut. Amerlanertigut illuaqqat taamatut ittut kommunemit kattuffi illuun-niit aqqutigalugit pil- ersinneqarsimasarput. Angissusissaannut aalajangersa- gaqanngilaq sananeqarnissaannulli inatsisit malillugit san- aartornermut akuersissut pissarsiarineqarsimasariaqarpoq.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 99 K-mi immikkoortortat imatut agguataagaapput: K-områderne er inddelt i:

•K1: Illuaqqat, illut aasarsiortarfi it •K1: Hytte- og sommerhusområder •K2: Nunaqarfi it inuerussimasut •K2: Nedlagte bygder

Illuaqqanut assigiinngitsunut makku atuupput: For de forskellige hyttetyper gælder følgende:

Atuisut Angissuseq Portussu-seq Illuliaq Nunami-nertaq Sunngiffi mmi Nammineq max 20 m2 Quleriit 1½ max ÷ Akuerisaanngilaq + Akuerisaavoq illuaraq pigisaq 7,5 m

Aasarsiortar-fi k Nammineq max 100 m2 Quleriit 1½ max + Akuerisaavoq + Akuerisaavoq pigisaq 7,5 m Takornariat Atukkiunne- max 60 m2 Quleriit 1½ max + Akuerisaavoq + Akuerisaavoq illuaraat qarsinnaasoq 7,5 m Lejrskole Atukkiunne- max 60 m2 Quleriit 2½ max + Akuerisaavoq + Akuerisaavoq qarsinnaasoq 8,5 m Ajornartorsi- Tamanut am- Piumasaqaa- Quleriit 1 ÷ Akuerisaanngilaq + Akuerisaavoq lernermi-/ mavoq titaqanngilaq max 5,5 m Piniariartarfi k

Adgangs- Størrelse Højde Bygning Areal forhold Fritidshytte Privat max 20 m2 1½ etage ÷ Byggetilladelse + Arealtildeling max 7,5 m

Sommerhus Privat max 100 m2 1½ etage + Byggetilladelse + Arealtildeling max 7,5 m Turisthytte Udlejes max 60 m2 1½ etage + Byggetilladelse + Arealtildeling max 7,5 m Lejrskole Udlejes max 60 m2 2½ etage + Byggetilladelse + Arealtildeling max 8,5 m Over- Off entlig Ingen 1 etage + Byggetilladelse + Arealtildeling levelses-/ tilgængelig bestemmel- max 5,5 m Fangsthytte ser

Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutil- Fast aff ald skal enten forbrændes eller tages med. luunniit.Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortita- Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, mullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorn- at den ikke indebærer risiko for omkringliggende gutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. bygninger eller natur eller er til gene for andre.

Anartarfi ttut qattat anartarfi ssiat atorneqarsinnaapput, im- Til natrenovation kan anvendes toiletspande, aannik imaanut eqqaanermi allanut akorngusiinnginnissaq hvor indholdet tømmes direkte i havet, kompos- pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. teres eller bortledes på en sådan måde, at det Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfi linni kuutsitap ikke er til gene for andre eller det omgivende mingutsit-sinnginnissaa aamma isumagineqassaaq. miljø. For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaff e tilsvarende. K1: Illuaqqat illullu aasarsiortarfi it eqqaat K1: Hytte- og sommerhusområder Illuaqqat illullu aasarsiortarfi it eqqaasa ilisarnaatigigajup- paat najugaqarfi ssatut illuliortiterfi ssat avataanniittaramik. Kendetegnet ved hytte- og sommerhusområder

100 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Taamaasilluni sanaartornissaq tamarmi illuaqqanut qanin- er, at de enkelte hytter ligger forholdsvis frit og, nernut attuumassuteqartarluni. at der ikke skal ske nogen form for “bydannelse”. Derfor skal al aktivitet knyttet til arealudnyttelse Illuaqqiorneq pisinnaavoq illuaqqamut pioreersumut være i tilknytning til de enkelte hytter. minnerpaamik 60 meterimik ungasissusilerlugu. Kom- munalbestyrelse pisariaqartitsivinneq naapertorlugu Hytter skal opføres med minimum 60 meter til ungasissusissatut minnerpaaffi ssanik allanik akuer- nærmeste nabohytte. Kommunalbestyrelsen sissuteqarsinnaavoq. Sumiiffi up ilusaa najoqqutaralugu kan vedtage andre større minimumsafstande kissaatigineqarpat illuaqqat minnerpaamik 100 -200 i forbindelse med udarbejdelse af detaljerede meterinik ungasissuseqarnissaat akuersissutigineqarsin- bestemmelser. Såfremt der for eksempel ønskes naavoq.Illuaqqat sunngiffi mmi sammisassaqartitsiviit minimumsafstande på 100 eller 200 meter mel- illullu aasarsiortarfi it taamaallat aff armik quleriilinngorlugit lem hytter på baggrund af lokale forhold, kan det sananeqarsinnaapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqar- gøres gældende. Fritidshytter og sommerhuse tinneqarsinnaallutik. Toqqavii annerpaamik pukkinner- må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer paaffi mmikkut 1 meterimik portussuseqarsinnaapput. til en etage med udnyttet tagetage. Fundamenter Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffi mmini takus- må maksimum have en højde på en meter ved sunarsaataaleqqunagu. laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæm- Illuaraqarfi it illullu aasarsiortarfi it tungaannut aqquserni- mende på omgivelserne. ornissaq, bilerfi usin-naasunik aqqusiornissaq, aqqusineer- aliornissaq, talittarfi liornissaq ataatsimoorussamilluunniit Der må i områder til fritidshytter og sommerhuse teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknik- m.v. ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløb- kikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut sbroer eller fælles tekniske forsyningsanlæg. ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaal- til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være lagissamik pilersuutaasinnaasut. Innaallagissamik piler- generatorer samt solceller eller andre anlæg sitsissutaasinnaasut suulluunniit aatsat pilersinneqarsin- til energiproduktion. Desuden må alle mindre naapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, anlæg kun etableres, så de ved anvendelse ikke pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermik- er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser kulluunniit akorngusersuutaanngippata. eller på anden vis.

K2: Nunaqarfi it inuerussimasut K2: Nedlagte bygder

Nunaqarfi it inuerussimasut nalinginnaasumik K-p ataa- Nedlagte bygder er som hovedregel udlagt niitinneqartarput. Illuaqqat minnerpaamik 30 meterimik til K-områder. Hytter kan placeres med en akuttussuseqartinneqassapput. Sunngiffi mmi illuar- minimumsafstand på 30 meter. Fritidshytter og aatigineqartut illullu aasarsiortarfi it annerpaamik aff armik sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, quleriilittut sananeqarsinnaapput, tassa qaliaasaatigut hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage. ineerataqartinneqarsinnaallutik. Lejrskolit quleriit 2½-usin- Lejrskoler kan opføres i 2½ etage. Fundamenter naapput. Toqqavii annerpaamik pukkinnerpaaffi mmikkut må maksimum have en højde på en meter ved 1 meterimik portussuseqarsinnaapput. Illuliaq asiunaveer- laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende sartuarneqassaaq sumiiffi mmini takussunarsaataaleqqu- vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæm- nagu. mende på omgivelserne.

Nunaqafi nni inuerussimasuni aqquserngit, bilinut aqquser- I nedlagte bygder kan de eksisterende systemer niukkat, aqqusineeqqat talittarfi illu pioreersut pitsanngor- af veje, kørespor, stier og anløbsbroer vedlige- sarneqarsinnaapput. Teknikkikkut pilersuinermut atortut holdes og udbygges. Tekniske forsyningsanlæg mikisut illunut ataasiakkaaginnarnut atortussatut pilersin- må kun etableres som små selvstændige anlæg i neqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit gen- umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det eratorit seqernulluunniit qinngorneri atorlugit innaallagis- kan eksempelvis være generatorer samt solceller siuutitt assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut. eller andre anlæg til energiproduktion. Desuden Innaallaagissamik pilersitsissutaasinnaasut suulluunniit må alle mindre anlæg kun etableres, så de ved aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sa- røg, lugt, rystelser eller på anden vis. juppilutsitsinermikkulluunnit akorngusersuutaanngippata.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 101 L: Sammisassaqartitsivissatut pin- L: Særlige rekreative områder gaaruteqartut L-områder er udlagt til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig L-imi immikkoortortat sunngiffi mmi immikkut ittumik rekreativ karakter. Det kan eksempelvis være sammisassaqartitsinermi sanaartorfi ssatut inniminni- skisportsanlæg, koncentrationer af turisthytter, gaasarput. Tassaasinnaallutik sisorartarfi liorfi ssat, eqi- lejrskoler, hoteller, vandreruter og andre sports- mattanik turistinut illuaqqiorfi ssat, lejrskolertarfi ssat, eller fritidsaktiviteter. For at sikre rekreative og hoteliliorfi ssat pisuttuartarfi ssiat, allallu timerssorner- landskabelige interesser er der generelt fastsat en mi sunngiffi mmiluunniit sammisassaqartitsi-nermi lavere maksimal højde for hytter ift. K-områder. atorneqarsinnaasut. Qasuersaarfi usinnaasut nunamilu soqutigisat illersorniarlugit nunaminertani K-ni iluaqqat I mindre omfang er der mulighed for etablering portunerpaaffi ssaat alinagersaneqarsimapput. af andre typer erhverv, så længe det ikke ændrer på delområdernes overordnede karakter som Inuussutissarsiornermut tunngasut minnerusut aamma områder af særlig rekreativ karakter. Der kan tamaaniitinneqarsinnaapput, kisiannili aatsaat siuner- hertil i begrænset omfang etableres fritidshytter taareersunut akorngutaanngitsumik inissinneqarsin- og sommerhuse til privat brug samt fangsthyt- naagunik. Tamaani aamma sunngiffi mmi illuaraatit illullu ter og overlevelseshytter – efter samme regler aasarsiortarfi it arlaqanngikkaluit inissinneqarsinnaapput, som i K-områder. Endvidere kan der etableres kiisalu aamma piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajor- veje/kørespor, fælles tekniske forsyningsanlæg nartorsiulernermi oqquiffi usinnaasunik sanasoqarsin- og en tættere bebyggelse, der kan give disse naalluni immikkoortumi K-mi piumasaqaataasunut naap- delområder en mere ’bymæssig’ karakter end ertuuttunik. Kiisalu tamaani aqqusinniortoqarsinnaavoq K-områder. aqqusiortoqarsinnaallunilu, ataatsimoorussamik teknik- kikkut pilersuiffi liisoqarsinnaalluni najugaqarfi liortoqarsin- Hytter kan opføres med en afstand på minimum naallunilu K-mi immikkoortortaqarfi nnit illoqarfi liorfi ppa- 30 meter til nærmeste nabohytte eller anden laarnerusumik. form for bebyggelse. Kommunalbestyrelsen kan fastsætte andre minimumsafstande efter ønske, Illuaqqiorneq pisinnaavoq illuaqqamut pioreersumut når der skal fastlægges detaljerede bestemmelser minnerpaamik 30 meterimik ungasissusilerlugu. Kommu- for de enkelte delområder. Al bebyggelse og an- nalbestyrelse qinnuteqaateqartoqarneq aallaavigalugu læg skal løbende vedligeholdes, så det ikke virker minnerpaaffi ssamik allanngortitsisinnaavoq, apeqqutaatit- unødigt skæmmende på omgivelserne. illugu immikkoortortami pilersaarusiugaasumik qanoq sanaartortoqassamaarnersoq. Inissiatut sanaartukkat piler- Områder af særlig rekreativ karakter kan forsynes suivissiallu tamarmik asiutsaalineqartuassapput avatangi- med anløbsbro. Der kan anlægges veje, kørespor, isinut takussunarsaataa-leqqunagit. stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse til rekreative formål. Der kan etableres tekniske for- Immikkoortortani sammisassaqartitsivissaqqilluartuni syningsanlæg til henholdsvis el, vand og kloaker- talittarfi liisoqarsinnaavoq. Aqqusinniortoqarsinnaavoq ing til de enkelte delområders lokale forsyning. aqqusineeraliortoqarsinnaalluni pisuinnaallu aqqutis- Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding saannik sanasoqarsinnaalluni sammisassaqartitsivinnut, og spildevandsudledning samt større energi- najugaqarfi ssianut immikkullu soqutiginaatilinnut atatin- forsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra neqarsinnaasunik. Teknikkikkut pilersuivinnik pilersit- Naalakkersuisut. Dertil kan der etableres tekniske sisoqarsinnaavoq soorlu innaallagissiorfi nnik, imermik forsyningsanlæg, som eksempelvis generatorer pilersuivinnik kiisalu atserinermut atortussanik immikkoor- samt solceller eller andre anlæg til energiproduk- tortami sanaartukkanut atorneqartussanik. Ataatsimoor- tion, i umiddelbar tilknytning til enkelte hytter. tumik imeqarfi lersuineq, erngup igitassap aqqutissaanik pilersuineq innaallagissiorfi liornerlu Naalakkersuisut akue- Forskellige typer anlæg, der ikke er direkte tilkny- rsiseqqaarlugit aatsaat ingerlanneqarsinnaavoq. Ilanngul- ttet delområdets anlæg til rekreative formål, må lugit pilersinneqarsinnaapput teknikkikkut pilersuinermut ikke etableres, så de ved anvendelse kan være til atortut, soorlu innaallagissiuutit generatorit seqerngullu gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller nukinganik innaallagissiuutit allalluunniit nukissiuutitut på anden vis. illuaqqani atorneqarsinnaasut. I L-områder skelnes der mellem fem typer hyt- Nukissiuutit allat immikkoortortami ataatsimoorus- ter: Fritidshytter, sommerhuse, turisthytter/hotel, samik nukissiuuteqarnermut attuumassuteqanngitsut, lejrskole, fangst- og overlevelseshytter: atorneqarnerminni nipiliornermikkut, pujuliornermikkut,

102 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit eqaami- Ved fritidshytter forstås en hytte der er beregnet unut akorngusiisinnaasut pilersinneqaqqusaanngillat. til ophold i kortvarige perioder. Fritidshytter kan anvendes privat, og må højst have et areal på op Immikkoortortami L-imi illuaqqioriaatsit tallimat pilersin- til 20 kvadratmeter i etageareal. Det kræver ikke neqarsinnaapput: Sunngiffi mmi illuaraatit, illut aasarsior- en byggetilladelse at opføre en fritidshytte. tarfi it, turistinut illuaqqiat hotelillu, lejrskolet, piniartut illu- araat illuaqqallu ajornartorsiulernermi oqquiffi usinnaasut. Ved sommerhuse forstås en fritidshytte til privat brug. Sommerhuse må have et etageareal større Sunngiffi mmi illuaraatit tassaatinneqarput sivikitsuin- end 20 m² og op til maksimalt 100 m². Det kræver narmik najortagassatut illuaraatigineqartut. Sunngiffi mmi en byggetilladelse at opføre sommerhuse i hen- illuaraatit piginnittumit ornittagassiaapput annerpaamillu hold til gældende lovgivning om byggeri. initussutsimikkut 20 kvadratmeterimik angissuseqassal- lutik. Sanaartornermut akuersissummik pigisaqanngikkalu- Ved turisthytter/hotel forstås bebyggelse, der arluni illuaraq taamatut ittoq sananeqarsinnaavoq. bruges eller udlejes erhvervsmæssigt. Udlejning kan typisk være til turister eller lokale borgere. Illu aasarsiortarfi k tassaatinneqarpoq namminerisamik atu- Der er ingen retningslinjer for størrelsen på tu- gassiaq. Illut aasarsior-tarfi it initussutsimikkut 20 kvadrat- risthytter. Turisthytter kræver en byggetilladelse i meterimit anginerusunngorlugit sananeqarsinnaapput. henhold til gældende lovgivning om byggeri. Illumik aasarsiortarfi mmik sanalertinnani inatsisit malillugit sanaartornermut akuersissut pissarsiarineqarsimasariaqar- Ved lejrskoler forstås bebyggelse, der bruges poq. kommunalt af eksempelvis folkeskoler, fritid- sklubber eller off entlige institutioner. Lejrskoler Turistinut illuaqqiat hotelillu tassaatinneqarput inuus- er kommunalt ejede. Der er ingen retningslin- sutissarsiorneq siunertaralugu attartortittagassatut san- jer for størrelsen på lejrskoler, men opførelse aneqarsimasut. Attartortitsineq tassaasinnaavoq turistinut kræver en byggetilladelse i henhold til gældende nunaqqatinulluunniit attartortitsineq. Turistinut illuaqqiat lovgivning om byggeri. hotelillu angissusissaannik aalajangersagaqanngilaq. Tu- ristinut illuaqqiaqqianik hotelinillu sanalertinnani inatsisit Ved fangst- og overlevelseshytter forstås hytter malillugit sanaartornermut akuersissut pissarsiarisimasari- der er off entligt tilgængelige. Oftest vil disse hyt- aqarpoq. ter være etableret af kommunen eller en organi- sation. Der er ingen retningslinjer for størrelsen Lejrskolet tassaatinneqarput kommunemi innuttaasunit på fangst- og overlevelseshytter, men opførelse atorneqartussiat soorlu atuartunit, fritidsklubinit, pisor- kræver byggetilladelse i henhold til gældende taqarfi illuunniit sammisassaqartitsiviinit allanit. Lejrskolet lovgivning om byggeri. kommunemit pigineqarput. Lejrskolet angissusissaannik aalajangersagaqanngilaq , sananeqarnissaannulli inatsisit For de forskellige hyttetyper gælder følgende:

Adgangs- Størrelse Højde Bygning Areal forhold Fritidshytte Privat max 20 m2 1½ etage ÷ Byggetilladelse + Arealtildeling max 7,5 m

Sommerhus Privat max 100 m2 1½ etage + Byggetilladelse + Arealtildeling max 7,5 m Turisthytte Udlejes max 60 m2 1½ etage + Byggetilladelse + Arealtildeling max 7,5 m Lejrskole Udlejes max 60 m2 2½ etage + Byggetilladelse + Arealtildeling max 8,5 m Over- Off entlig Ingen 1 etage + Byggetilladelse + Arealtildeling levelses-/ tilgængelig bestemmel- max 5,5 m Fangsthytte ser

SIUNNERSUUT | FORSLAG 103 malillugit sanaartornermut akuersissut pissarsiarineqarsi- masariaqarpoq.

Piniartut illuaraat illuaqqallu ajornartorsiulernermi oqquiffi usinnaasut tassaatinneqarput pisortaqarfi t- sigoortumik kikkunnilluunniit atorneqarsinnaasutut pilersinneqarsimasut. Amerlanertigut illuaqqat taama ittut kommunemit Kattuffi illuunniit aqqutigalugit piler- sinneqarsimasarput. Angissusissaannut aalajangersa- gaqanngilaq sananeqarnissaannulli inatsisit malillugit san- aartornermut akuersissut pissarsiarineqarsimasariaqarpoq.

Illuaqqanut assigiinngitsunut makku atuupput:

Atuisut Angissuseq Portussu-seq Illuliaq Nunami-nertaq Sunngiffi mmi Nammineq max 20 m2 Quleriit 1½ max ÷ Akuerisaanngilaq + Akuerisaavoq illuaraq pigisaq 7,5 m

Aasarsiortar-fi k Nammineq max 100 m2 Quleriit 1½ max + Akuerisaavoq + Akuerisaavoq pigisaq 7,5 m Takornariat Atukkiunne- max 60 m2 Quleriit 1½ max + Akuerisaavoq + Akuerisaavoq illuaraat qarsinnaasoq 7,5 m Lejrskole Atukkiunne- max 60 m2 Quleriit 2½ max + Akuerisaavoq + Akuerisaavoq qarsinnaasoq 8,5 m Ajornartorsi- Tamanut am- Piumasaqaa- Quleriit 1 ÷ Akuerisaanngilaq + Akuerisaavoq lernermi-/ mavoq titaqanngilaq max 5,5 m Piniariartarfi k

104 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 M: Nersutaateqarfi it naatitsiveqarfi illu M: Dyrehold og jordbrug Immikkoortut nersutaateqarnermut naatitsiveqarner- Områder udlagt til dyrehold og jordbrug er mullu immikkoortinneqarsimasut qularutissaanngitsumik kendetegnet ved en overordnet anvendelse til tassaasarput najugaqarfi liorfi ssatut, atortulersuiffi ssatut bebyggelse, anlæg og anden intensiv arealanv- allanillu ineriartortitsiviusussatut akuersissuteqarfi usi- endelse i tilknytning til fåreholdersteder, land- masut, taakku atalluinnarput nersutaateqarfi nnut, naatit- brug, havbrug, skovbrug, hundeøer m.v., og de siveqarfi nnut, immamik atuinermut, orpippassuarnik omkringliggende arealer knyttet hertil. Med atuinermut, qimmiliveqarnermut assigisaannullu, tamak- andre ord kan der etableres bebyggelse, anlæg kumi eqqaallu tamarmi atuisunit pisariaqartinneqartarmat. og anden intensiv arealanvendelse i henhold til Allatut oqaatigalugu najugaqarfi k, nukissiuuteqarfi it, alla- erhverv, der baserer sig på udnyttelse af levende llu pisariaqartinneqartut pilersinneqartarput uumassusilin- ressourcer. nik inuus-sutissarsiuteqarneq tunngavigalugu. Der kan ikke etableres andre former for erhverv i Immikkoortuni taakkunani inuussutissarsiutinik allanik disse delområder. Byggeri og anlæg i M-områder aallartitsisoqarsinnaanngilaq. Sanaartukkat pilersuiveqarfi - er i nogle tilfælde kendetegnet ved at være illu immikkoortumi M-imi angisuujullutik immikkuullaris- enkeltstående bebyggelser med tilknyttede suugajuttarput atortulersugaallutik, kiisalu attaveqaatinik anlæg, der vil være afhængig af forsyning med teknikkikkullu atortunik pisariaqartitsisarlutik, soorlu infrastruktur og teknisk forsyning, eksempelvis pitsaasumik angallannikkut periarfi ssaqartitaanikkut. i form af gode transportmuligheder. Derfor er Taamaattumik taamatut najugaqarfi nnut atortulersuiv- der mulighed for etablering af denne forsyning i eqartunut pilersuinissamik periarfi ssaqartitsinissaq immik- tilknytning til bebyggelse og anlæg i M-områder, koortuni M-ip iluiniittuni periarfi ssaasarpoq, pingaartumik hvor der desuden i tilknytning til erhverv kan inuussutissarsiummut atasumik ukioq kaajallallu angerlar- etableres helårsboliger i op til 1½ etage svarende simaf-fi usunik pilersitsisoqarsinnaasimagaangat quleriit til 7,5 meter. Der kan i begrænset omfang være 1½ 7,5 meterip nalingi akuersissutigineqarsinnaapput. fritidshytter, sommerhuse samt fangsthytter og Killilimmik sunngiffi mmi sammisassaqartitsivissanik illuaq- overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer qiortoqarsinnaavoq, aasarsiortarfi nnik illuliortoqarsin- på delområdernes overordnede anvendelse. naalluni piniartut illuarassaannik sanasoqarsinnaalluni illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffi usinnasunik For bebyggelse i områder til dyrehold og jord- illuaqqiortoqarsinnaalluni, tamakkuli amerlassusissaat brug gælder det, at der skal være mindst 60 immikkoortumi siu-nertaasumut allannguisitsisinneqas- meter til en hytte fra områdets erhvervsmæssige sanngillat. bebyggelse. Desuden skal hytter opføres med minimum 60 meters indbyrdes afstand. Nersutaateqarfi mmi naatitsiveqarfi mmilu najugaqarfi s- satut sanaartugassat inuussutissarsiummut atatillugu Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor sanaartukkaniit minnerpaamik 60 meterimik ungasis- eller stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse i suseqartillugit aatsaat sananeqarsinnaapput. Aammattaaq disse delområder. Der kan også etableres tekni- illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit ske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, sananeqarsinnaapput. tele og kloakering til de enkelte delområders Talittarfi it, aqquserngit, aqqutit bilerfi gineqarsinnaasut lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvan- pisuinnaallu aqqutaat suliff eqarfi up illuutaasa najugaqarfi - dsindvinding og spildevandsudledning samt illu akorngini immikkoortortani pineqartuni sananeqarsin- større energiforsyningsanlæg må kun ske efter naapput. Tamaani aamma teknikkikkut atortulersuiviit tilladelse fra Naalakkersuisut. pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, oqarasuartaateqarnermut atseriner- M-områderne er inddelt i: milu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup igin- •M1: Landbrug neqartussap kuuffi lersornernissaanut nukissiuuteqarfi lio- •M2: Forarbejdning af fi skeri- og fangstprodukter rnissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat •M3: Hundeøer sa-naartortoqarsinnaavoq.

M-imi immikkoortut imatut agguataarneqarsimapput:

•M1: Nunalerineq. •M2: Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq. •M3: Qeqertat qimmiliviit.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 105 M1: Nunalerineq M1: Landbrug

Immikkoortuni naatitsiviliorluni misileraavinni pineqarput I områder udlagt til forsøgslandbrug forstås om- grønsaginik nersutaatillu nerisassannik naatitsiviliorluni råder, hvor dyrkning af grøntsager og afgrøder er misileraaneq. Piffi nni taakkunani najugaqarfi ssanik il- tilladt. Det er i disse områder tilladt at opføre be- luliornissaq ajornartitaanngilaq, inuussutissarsiutigalugu byggelse der relaterer sig til landbrugserhvervet, naatitsiveqarfi nnullu attuumassuteqartut illuaqqat naatit- som eksempelvis drivhuse, maskinbygninger og siviit, maskiinanut eqqussiviit assigisaallu sananeqarsin- lignende. naapput. M2: Forarbejdning af fi skeri- og fangstprodukter M2: Aalisakkanik pisanillu suliareqqiivik I områder udlagt til forarbejdning af produkter Immikkoortuni pisanik suliareqqiiviusinnaasuni sanaartor- kan der etableres byggeri og anlæg til rygning toqarsinnaallunilu atortulersuisoqarsinnaavoq pujoorivin- og tørring af fi sk og kødprodukter samt forarbe- nik kiisalu aalisakkanik neqinillu panertiteriviusinnaasunik, jdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig aammattaaq inuussutissarsiuteqarnissaq eqqarsaatigalugu karakter, men i mindre skala. annertunngikkaluamik ammerivimmik pilersitsisoqarsin- naavoq. M3: Hundeøer

M3: Qeqertat qimmiliviit I områder udlagt til hundeøer må der kun opføres mindre bebyggelse til oplag, der relaterer sig til Qeqertani qimmilivinni taamaallat peqqumaasivinnik pleje/forsyning af hundene. qimmit isumaginissaannut pisariaqartinneqartuinnarnik sanasoqarsinnaavoq.

Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 N: Teknikkimut atortulersuutit N: Tekniske anlæg og infrastruktur Immikkoortut teknikkeqarnermut attaveqaateqarner- Områder udlagt til teknik og infrastruktur m.v. er mullu immikkoortinneqarsimasut assigisaallu, tassaasar- kendetegnet ved større tekniske anlæg som for put teknikkikkut sanaartorfi it annertuut soorlu imermik eksempel vandkraftanlæg samt andre forsynings- nukissiorfi liorfi it allallu pilersuinermut pilersitsinermullu eller fremstillingsvirksomheder m.v. Det er med suliff eqarfi usut assigisaallu. Allatut oqaatigalugu tassaap- andre ord erhverv, der ikke tager udgangspunkt put inerititaqarfi it uumaasusilinnik atuiffi unngitsut. Immik- i udnyttelse af levende ressourcer. Områderne koortut tamakku ataqatigiissaarneqarnermikkut nunata- kan i øvrigt omfatte være større infrastruktur- mik annertuumik atuiffi usinnaasarput. forbindelser i det åbne land.

N-imi immikkoortut imatut katitigaapput: N-områderne er inddelt i:

N1: Teknikkikkut atortulersuinerit •N1: Tekniske anlæg •N2: Infrastruktur N2: Attaveqaateqarneq

Talittarfi liisoqarsinnaavoq allatulluunniit ittumik umiar- Der kan etableres anløbsbro eller anden form sualiviliisoqarsinnaalluni helikopterinullu mittarfi liorto- for havneanlæg samt helistop, da det kan være qarsinnaalluni, tamanna teknikkikkut atortoqarfi usuni nødvendigt for områder til teknik og infrastruk- attaveqaateqarfi usuni assigisaannilu pisariaqartinneqartar- tur m.v. Der kan etableres veje, kørespor eller mat. Immikkoortuni taakkunani aqquserniortoqarsinnaa- stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse i disse voq, bilerfi usinnaasunik aqqusiortoqarsinnaalluni pisuin- delområder. Der kan etableres yderligere tekniske nartunullu aqqusineeraliortoqarsinnaalluni sanaartukkat forsyningsanlæg, som for eksempel anlæg til el, najugaqarfi illu akornanni.Teknikkikkut atortulersuutinik vand, tele og kloakering til delområdets lokale pilersitsisoqarsinnaavoq, soorlu innaallagissiornermut im- forsyning. Etablering af anlæg til ferskvands- eqarfi mmut, attaveqaateqarnermut najugaqarfi illu atser- vandindvinding og spildevandsudledning samt inermut aqqusersorneqarnerinut. Imermik pilersuinermi større energiforsyningsanlæg må kun ske efter aqqusersuinermut imermillu igitassamik aqqusersuinermi tilladelse fra Naalakkersuisut. annertunerusumillu nukissiorfi liornermik pilersitsiniar- aanni Naalakkersuisunit akuersissummik pissarseqqaarsi- N1: Tekniske anlæg masariaqarpoq. N1-områder er udlagt til store tekniske anlæg N1: Teknikkikkut atortulersuinerit som vandkraftanlæg og vandsøer. Der kan etableres helårsboliger, stationer, camps og N1-mi immikkoortortat teknikkikkut sanaartukkanut an- lignende i tilknytning til de enkelte delområders nertuunut tunngasarput, soorlu erngup nukinga atorlugu virksomheder og anlæg. Disse virksomheder innaallagissiorfi liornermut imeqarfi liornermul-luunniit. vil være naturligt afhængige af lokal infrastruk- Ukioq naallugu inigineqarsinnaasunik inissialiortoqarsin- tur og teknisk forsyning. Et vandkraftanlæg vil naavoq, stationeqarfi liortoqarluni, tammaarsimaffi lio- naturligt selv producere el til lokal forsyning. Der rtoqarluni assigisaannillu pilersitsiortor-toqarluni im- må ikke etableres fritidshytter og sommerhuse mikkoortoqarfi mmi suliff eqarfi mmut sanaartukkanullu i disse områder, da delområderne er forbeholdt pisariaqartinneqartunik. Suliff eqarfi it tamakkua tupin- ovennævnte virksomheder og anlæg. Der kan nanngitsumik sumiiffi mmi attaveqaatinik teknikkikkullu etableres enkelte fangst- og overlevelseshytter atortulersorneqarnissamik pisariaqartitsissapput. Soo- i oplandet til vandsøer for vandkraftanlæg, så runami erngup nukinganik innaallagissiorfi k nammineer- længe hytterne ikke har beliggenhed i nærheden luni innaallagissamik imminut pilersorsinnaassaaq. Immik- af et teknisk anlæg. koortuni tamakkunani sunngiffi mmi illuaqqiorneq illunillu aasarsiortarfi nnik sananissaq akuerineqarsinnaanngilaq, immikkortortat tamakku suliff eqarfi nnut taaneqareersu- nut sanaartukkanullu immikkoortinneqarsimasuummata. Piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffi gineqarsinnaasunik amerlanngitsunik pilersitsiso- qarsinnaavoq tasersuup erngup nukinganik innaallagis- siorfi liorfi ssap eqqaani, tamannali aatsaat pisinnaavoq teknikkikkut sanaartorfi up qanitarinngisaani.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 107 N2: Attaveqaateqarneq N2: Infrastruktur

N2-mi immikkoortortat atortunik angallassinermi angallas- N2-områder er udlagt til transportkorridorer og sivissiaapput biilerfi ssissiaallutillu nunap timaani angallas- kørezoner i det åbne land med færdsel til mo- sissutit motorillit atorneqarsinnaatitaapput. A-ngallassissu- toriserede køretøjer. Ved motoriserede køretøjer tit motoorillit tassaatinneqarput angallassissutit motorillit forstås ethvert motoriseret bælte- eller hjuldrevet suulluunniit, soorlu remmersuallit assakaasullilluunniit, køretøj, der er konstrueret til eller anvendes til sikukkut, aputikkut, qaqqatigut narsaannartigulluunniit kørsel på is, sne, fj eld og andre naturlige landska- ingerlasinnaasussatut sananeqarsimasut. bstyper.

Aqquserngit tamakku suliff eqarfi mmut atatillugu an- Anvendelse af de udlagte korridorer og køre- gallassivissiaapput, atorneqarnissaannullu kommunep zoner er begrænset til erhvervsmæssig kørsel for ileqqoreqqusaliorneratigut aalajangersarneqartarpoq. nærmere fastsatte erhvervstyper, der fastsættes i kommunale vedtægter.

108 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 O: Immikkoortut sanaar- O: Friholdte områder torfi geqqusaanngitsut Områder, der friholdes, er enten karakteris- eret ved at være helt uden eller næsten uden Immikkoortut allanngutsaalisat tassaapput sanaar- bebyggelse eller anlæg. I O-områder kan der torfi gineqanngiusavissimasut pilersitsivigineqanngi- således ikke etableres fritidshytter, sommerhuse usavissimasullu. Immikkoortumi O-mi sunngiffi mmi samt erhvervsmæssig bebyggelse eller anlæg. illu-aqqiortoqarsinnaanngilaq aasarsiortarfi mmilluunniit il- Det eneste, der undtagelsesvist kan etableres, luliortoqarsinnaanani kiisalu inuussutissarsiuteqarfi ssamik er fangsthytter og overlevelseshytter, så længe allatulluunniit pilersitsivissamik sanasoqarsinnaanani. San- antallet ikke er i et omfang, der ændrer på delom- aneqarsinnaasutuat tassaapput piniartut illuaraat kiisalu rådernes overordnede anvendelse som områder, illuaqqat ajornartorsiulernermi oqquiffi gineqarsinnaasut, der friholdes. tamakkuli aamma immikkoortortami siunertarineqartoq allanngortikkumanagu amerlanaarnaveersarneqartari- O-områder er inddelt i: aqarput. O1: udisponerede områder O-mi immikkoortortat imatut agguataarneqarsimapput: O2: områder udlagt til ekstensiv græsning O3: vildmark O1: Nuna allanngutsaalineqartoq O2: Nersutaatinit ivigartorfi gineqarsinnaasoq O1: Udisponerede områder O3: Pinngortitamiittoq Udisponerede områder er kendetegnede ved at O1: Nuna allanngutsaalineqartoq være uberørte eller næsten uberørte og uden bebyggelse og anlæg. Der er som hovedregel Nuna allanngutsaalineqartoq tassavoq sanaartornermi udlagt et delområde som udisponeret område eqqugaasimanngitsoq tikinneqanngisaannangajattoq som en 5 km buff erzone om alle indgreb i det atortussianillu sanaartorfi gineqarsimanngitsoq. Ilisar- åbne land. naatigigajuppaa 5 km. angullugu ungasissusilimmut allaat sumilluunniit sanaartorfi usimanngikkaangami. O2: Ekstensiv græsning O2: Nersutaatinitt ivigartorfi gineqarsinnaasoq Områder udlagt til ekstensiv græsning er for græsning af husdyr, såsom får, rensdyr, heste, Immikkoortoq tassaavoq nersutaatinit ivigartorfi gi- køer eller lignende, og hvor arealanvendelsen neqarsinnaasoq, soorlu savanit, tuttunit, hestinit, nersussu- er af en intensitet, der ikke ændrer på delom- arnit assigisaannillu, immikkoortortaq ima angitigalunilu rådernes overordnede karakter som områder, der naggoritsigissaaq ivigartorfi gineqartarnini immikkoortu- friholdes. tut allanngutsaalisatut taaneqarsinnaanerminut allanngu- utigissanagu. Der er ikke udlagt områder til ekstensiv græsning (O2) i Qaasuitsup Kommunia. Qaasuitsup kommuneani nersutaatinit ivigartorfi gi- neqarsinnaasumik immik-koortortaqanngilaq. O3: Vildmark 03: Pinngortitamiittoq Vildmark er uberørte naturområder med mini- mum fem kilometer fra et indgreb. Et indgreb kan Pinngortitamiittoq tassaavoq sanaartorfi k 5 km.-imik være: qimallugu ungasissusilimmiittoq. Sanaartorfi k tassaasin- naavoq : • By- og bygdeområder. • Områder til fritidshytter og sommerhuse. • Illoqarfi k nunaqarfi lluunniit. • Områder af særlig rekreativ karakter. • Illuaraqarfi it aasarsiortarfi ttut. • Områder udlagt til fåreholdersteder, land- • Immikkoortut immikkut sammisassaqartitsiviusut. brug, havbrug, skovbrug, hundeøer m.v. • Savaateqarfi it, naatitsiveqarfi it, immami inuussutissar- • Områder til teknik og infrastruktur m.v. siorfi it, orpippassualeriffi it, qimmiliviit assigisaallu. Stier og mindre korridorer opfattes ikke som • Teknikkut atortulersuiffi it attaveqaatillu. indgreb. Inuit aqqusinnersimasaat assartuinermullu aqqusiat min- nerusut sanaartukkanut ilaatinneqanngillat.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 109 110 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Uummannaq Uummannaq

Illoqarfi k Uummannaq Uummannap Kangerluani qeqer- Byen Uummannaq – “det hjerteformede” – ligger tannguamiippoq (12 km2-tut angitigisumi) kaperlattartup på en lille ø (12 km2) i Uummannaq Fjorden ca. killeqarfi aniit 460 km-rit missiliorlugit avannarpasinneru- 460 km nord for polarcirklen. Byen har fået navn sumi. Illoqarfi up ateqaatigaa qaqqaq tunuliaqutigisani, efter det nærliggende fj eld, der med en højde 1.200 meterit missiliorlugit portutigami illoqarfi mmut på knap 1.200 m knejser over byen og domi- malunnaqutaalluartoq. Uummannaq kommunip illoqarfi - nerer bybilledet. Uummannaq er kommunens ini annerit pingajoraat arfi neq marlunnik nunaqarfi ttalik: tredjestørste by med de 7 tilhørende bygder: Ikerasak, Illorsuit, Niaqornat, Nuugaatsiaq, Qaarsut, Saattut Ikerasak, Illorsuit, Niaqornat, Nuugaatsiaq, Qaar- aamma Ukkusissat. sut, Saattut og Ukkusissat.

Nassaat qangarsuarnitsat illukullu, ukiuni tusindtilinni

SIUNNERSUUT | FORSLAG 111 tamaani najugaqartoqartarsimaneranut, uppernarsaataap- put. Uummannap qeqertaa 1700’kkunni arfanniarfi nngor- Oldtidsfund og ruiner er et bevis på, at der har poq. Niuertut ajoqersuiartortitallu malinnaapput, illo- været bosætning i området i tusinder af år. Uum- qarfi llu niuertoqarfi ttut tunngavilerneqarpoq 1763-mi mannaq-øen blev hvalfangersted i 1700-tallet. niuertumit I.H. Bruun-imit. Købmænd og missionærer fulgte efter og i 1763 blev byen grundlagt som koloni af kolonibestyrer Illoqarfi k qaqqap sioraani kujammut sissartaa tamak- I.H. Bruun. kerlugu siassimavoq, illuliorfi usinnaasutuarmi sissami qaqqajunnat sivingasuut, imeqarfi ullu eqqaata tungaanut Byområdet ligger langs med fj eldet og hele killigititap, akornanniippoq. Illoqarfi nni allarpassuarnisu- den sydlige kyst, idet der kun kan bygges på et ulli illoqarfi up pisoqartaa umiarsualiviup eqqaaniippoq. bælte mellem stejle skråninger ved kysten og Illoqarfi up illui qalipaatigissaaqisut qaarsortani maniit- spærrezonen til vandindvindingsområdet. Som tuni akuttullutik nappaatiterneqarsimapput. Illoqarfi up i mange andre byer ligger den ældste bydel alliartornera 1982-miilli annermik avannamut kangimut tæt på havnen. Byens huse er malet i et væld af ingerlasimavoq, sulisitsisut suliffi uteqarfi i, iliveqarfi k, farver og ligger frit i det kuperede klippeterræn. arsaattarfi k aamma eqqaaveqarfi k tamaaniilersimallutik, Siden 1982 er byudviklingen overvejende sket illoqarfi ulli tamaanga alliartoqqissinnanera killeqalersi- i nordøstlig retning med entreprenørpladser, mavoq pinngortitap nammineq pilersitai qaqqaniittut, kirkegård, fodboldbane og dumpområder, men illoqarfi ullu qeqqani ingerlatsivinnut ungasippallaalerneq yderligere byudvikling i denne retning er be- pissutigalugit. 1992-miilli, illoqarfi up avannamut kimmut grænset af de naturgivne forhold med fj eld og en immikkoortortaa, ineriartorfi ulersimavoq. Siunissami il- lang afstand til de centrale byfunktioner. Siden loqarfi up alliartornissaa aammattaaq avannamut kimmut 1992 er der sket en udvikling af boligområder Uillut tungaanut ingerlassaaq, nunaminertanik illuliorfi s- mod nordvest. Den fremtidige byudvikling vil sanik inuussutissarsiuteqarfi ssanillu immikkoortitsivigi- ligeledes ske mod nordvest på det vestlige næs neqarsimasumi. mod Spraglebugten, hvor der er udlagt arealer til boliger og erhverv. Uummannaq takornariaqarfi uvoq, nunanit allanit umi- arsuarnik takornariartaatinit, Ilulissaniilu ilaasartaatinit Uummannaq er en turistdestination, der besøges mikinerusunit, tikinneqartartoq. Eqqaa periarfi ssanik af store internationale krydstogtskibe og mindre ulikkaarpoq, assersuutigalugu Nuussuarmi qaqqasiornerit, turbåde fra Ilulissat. Der er mange muligheder i Qasigissat tungaannut, Taseq Tungujortoq, nunamilu området, f.eks. klatreture i fj eldene på Nuussuaq pisuttuarnerit – naak qeqertap ilaa pisuttuarfi kkumina- halvøen, vandreture til Spraglebugten, den Blå sø akkaluaqisoq. Qimusserneq imaluunniit snescooterinik og i fj eldene – omend dele af øen er ufremkom- angalaarneq, sikukkut aalisarnissamut, kiisalu eqqaani melige. Der kan arrangeres hundeslæde- eller iluliarsuarnut ingerlaarneq aaqqissuunneqarsinnaap- snescooterture med mulighed for isfi skeri og put. Ummannamiit ajornanngitsumik periarfi ssaqarpoq, kørsel til områdets store isfj elde. Fra Uummannaq nunaqarfi it arfi neq marluusut, imaluunnit asimioqarfi - er det også nemt at besøge en af de syv bygder usimasut arlaat, tikeraassallugu, taakkununnga ilaavoq eller nedlagte bopladser, herunder den gamle qangarsuaq ukiiviusarsimasoq Qilakitsoq, timinik paniin- vinterboplads Qilakitsoq, der er kendt for sine narnikoqarnermigut ilisimaneqartoq. mumier.

Illoqarfi up anguniagai (pingaartitat, ine- Målsætninger for byen (fokusom- riartornermi anguniakkat il.il.) råder, udviklingsmål mv.) Uummannap illoqarfi ttut ineriartornera attatiinnarneqas- Uummannaq skal fastholdes og udvikles som saaq ingerlateqqinneqarlunilu, makkunatigut qitiusu- lokalcenter med funktioner som skole, admin- mik ingerlatsivittut, atuarfi k, allaffi ssorneq, timersorneq istration, sport og specialvarebutikker. Byens aamma nioqqutissanik immikkuullarissunik nioqqute- uddannelsesinstitutioner skal styrkes som læring- qarfi ttut. Ilinniagaqarfi it illoqarfi mmiittut, imikkoortortaq scentrum for områdets unge, når de har færdig- tamakkerlugu meeqqat atuarfi anni naammassereernermi, gjort folkeskolen. Gode boliger skal understøtte qitiusumik ilinniagaqarfi ttut nukittorsarneqassapput. Pit- dette, og der skal sikres arealudlæg til nye boliger saasunik inissaqartitsinikkut tamanna ikorfartorneqassaaq, for at imødekomme tilfl ytning fra bygd til by. aamma nunaminertat illuliorfi ssat qulaakkeerneqassapput, nunaqarfi nniit illoqarfi mmut nutsertut piareersimaffi gin- Byens øvrige potentialer knytter sig til udbygning iarlugit. af fi skeri og fi skeindustri, den forventede genåb-

112 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Illoqarfi up allatigut periarfi ssai, aalisarnermut aalisak- ning af minen i Maamorilik samt udviklingsmu- kanillu tunissassiornermut, Marmoriliup ammarneqaq- ligheder relateret til off shore relaterede erhverv qinnissaanik pilersaarutinut, off shore-mut atasumik og turisme. En forbedret infrastruktur – herunder inuussutissarsiutinut, takornariaqarnermullu, tunngapput. fl ere havnefaciliteter og bådruter samt bedre Angallannermi periarfi ssat pitsaanerulernerat – taas- teknisk forsyning - ses som forudsætning for at suma iluani umiarsuliavitsigut periarfi ssat annertunerusut realisere det fulde potentiale. aamma pilersaarusiukkamik imaatigut angallassineq, ki- isalu teknikkikkut pilersuineq pitsaanerusoq – periarfi ssat Kommunens overordnede visioner og målsætnin- tamakkiisumik pivisunngortinneqarnissaani tunngaviusus- ger er styringsredskab for den fysiske udvikling, satut isigineqarput. i sammenhæng med borgernes egne ønsker. Der- Kommunip takorluugai anguniagaalu pingaarnerit tas- for kommer det konkret til udtryk i kommunens saapput, innuttaasut kissaatigisaannut ilanngullugit, byer og bygder på forskellig vis, hvilket kan ses tigussaasumik pilersaarusiornermi aqutsinermi sakkut. her: indsatsomraader_uummannaq.pdf (60.2 KB) Taamaattumik kommunip illoqarfi ini nunaqarfi inilu as- sigiinngitsunik iluseqarlutik takkuttarput, matumani Befolkning og boliger takuneqarsinnaasutut: uummannaq_kn.pdf (62.3 KB) Der boede 1.282 personer i Uummannaq pr. 1/2 2013, hvilket svarer til godt 7 % af kommunens Innuttaasut ineqarnerlu befolkning. Indbyggertallet steg frem til 2000, Uumannami ulloq 1.2. 2013 inuit 1.282-it najugaqarsi- men siden er det faldet med 12 %. Befolkningens mapput, taakkualu kommunimi innuttaasut 7 %-ingajul- aldersfordeling ligner meget den generelle for luinnaraat. Innuttaasut amerlassusaat 2000-p tungaanut Grønland. Til- og frafl ytning sker overvejende qaff akiartuaarsimavoq, tamatumali kingornagut 12 %-mik til Nuuk, Sisimiut og . I bygderne er appariaateqarsimalluni. Innuttaasut ukioqqortussutsinut tendensen, at man overvejende fl ytter til nabo- agguaassimanerat Nunarput tamakkerlugu atuuttumut bygder eller byen i lokalområdet. assinguvoq. Tamaanga, tamaanngaannillu nuuttarnerit amerlanersaat Nuummut, Sisimiunut Qaqortummullu sam- I 2010 var der 576 boliger i Uummannaq, hvoraf misuupput, Nunaqarfi nni atugaaneruvoq nunaqarfi mmut Selvstyret ejede 41, svarende til 7 %. Boligerne sanilerisamut illoqarfi mmulluuniit qaninnermut nuutto- fordeler sig på 79 % enfamilieshuse, 13 % ræk- qartarnera. kehuse og 8 % etageboliger. Antallet af enfamilie- huse er steget med ca. 40 i perioden 2000-2010, 2010-mi Uummannami illut 576-upput, taakkunannga 41-t mens antallet af rækkehuse og etageboliger er Namminersorlutk Oqartussanit pigineqarput, taannalu 7 stort set uændret. Der var 7 kollegieboliger i byen %-mut naapertuuppoq. Illut agguaasimanerat imaappoq og 42 pladser i alderdomshjem i 2010. I 2013 var 79 %-it ilaqutariit illui, 13 %-it illut uigulukutsut aamma der 459 husstande i byen, hvilket svarer til en ( 8 %-it inissiat quleriit). Piffi ssami 2000-2010 ilaqutariit gennemsnitlig husstandsstørrelse på 2,2 per- illui 40-t missiliorlugit amerleriaateqarsimapput, illut soner. uigulukutsut inissiallu quleriit ataatsimut isigalugu al- lannguuteqanngitsut. Illoqarfi k 2010-mi 7-nik ilinniartunut I de senere år er boligudbygningen primært sket inissiaqarpoq, utoqqaat illuannilu 42-nik inissaqarluni. i vestlig retning, mod Spraglebugten. Denne Illoqarfi mmi illoqutigiit 2013-mi 459-usimapput, taman- udbygning fortsættes i de kommende år. Det nalu agguaqatigiisitsinermi illoqutigiinni inoqassutsimut vurderes, at der inden for de udlagte rammeom- 2,2-mut naapertuuppoq. råder er en restrummelighed svarende til ca. 185 boliger. Illoqarfi up alliartornera ukiuni kingullerni kimmut Qasigis- sat tungaannut ingerlavoq. Taamatut ingerlasoqarnera Erhverv og havn ukiuni aggersuni nangeqqissaaq. Naatsorsuutigineqarpoq, nunaminertat sinaakkutsiunneqarsimasut iluini, inissaq Byens primære erhverv er fi skeri (især hellefi sk) sinneruttoq illunut 185-t missinginut naammassasoq. og sælfangst. Fiskerne indhandler deres fangst hos Royal Greenland, der har en fi skefabrik på havnen. Fiskefabrikken er den største arbejdsp- Inuussutissarsiutit umiarsualivillu lads i byen, med 80 medarbejdere i højsæsonen. Illoqarfi mmi inuussutissarsiutit pingaarnerit tassaapput Der er rummelighed inden for havne- og erh- aalisarneq (pingaartumik qaleralinnik) aamma puisinni- vervsområdet til udvidelse af fabrikken. arneq. Aalisartut pisatik Royal Greenland-imut, umiar- sualivimmi tunisassiorfeqartumut, tunisarpaat. Aalisak- Erhvervsområder til større håndværks- og er- kanik tunisassiorfi k illoqarfi mmi suliff eqarfi it annersaraat, hvervsvirksomheder samt havneformål ligger

SIUNNERSUUT | FORSLAG 113 peqarnerpaaffi ani 80-nik sulisoqartartoq. Umiarsualivimmi, fl ere steder langs kysten, men der findes også inuussutissarsiuteqarfi usumilu, tunisassiorfi up allinis- værksteder i byområder, der er udlagt til andre saanut inissaqarpoq. formål. Der er god rummelighed i de nordligste områder - både på vest- og østkysten - svarende Sissaq sinerlugu sumiiffi nni arlalinni, nunaminertat immik- til ca. 111.000 m². Der mangler dog tilstrækkelig koortinneqarsimapput, assassorissanik, sulinermillu inuus- infrastruktur på den vestlige side. Der er desuden sutissarsiuteqarfi nnut anginerusunut, kiisalu umiarsual- fl ere entreprenører i byen, el-installatør samt au- iveqarnermut attuumassutilinnut, atugassat, aammattaarli toværksteder, og kommunen har et kommunalt illoqarfi up iluani nunaminertaqarpoq iluarsaassisarfeqarfi - værksted. usunik, siunertanut allanut atugassiaasimagaluartuni. Nu- naminertani avannarpasinnerusuni inissaqarluarpoq – sis- Turisme er af voksende betydning i Uummannaq, sami kitaatungaaniittumi kangiatungaaniittumilu 111.000 men har dog svære forudsætninger på grund af m2 missiliorlugit annertutigisumik. Kisiannili kitaatungaani adkomstmulighederne. Samtidig står byen i dag angallannermut periarfi ssat suli naammanngillat. Tamak- med den udfordring, at der med lukningen af Ho- kua saniatigut illoqarfi mmi arlalinnik sulisitsisoqarpoq, tel Uummannaq nu er meget få overnatningsst- innaallagisserisut biilinillu iluarsaassisartut, aammattaaq eder i byen. kommuni sannaveqarpoq. I 2010 var beskæftigelsesgraden (46 %) i Uum- Takornariaqarneq Uummannami annertusiartorpoq, mannaq lidt højere end gennemsnitligt i kom- tunngavissalullunili tikikkuminaannera pissutigalugu. munen (42 %) – også i de 7 tilknyttede bygder (44 Peqatigisaanillu illoqarfi k ullumikkut unammilligassaqar- %). Antallet af arbejdssøgende (6 %) svarede til poq, Hotel Uummannap matunerata kingunerisaanik, niveauet i kommunen, mens det i bygderne lå på illoqarfi mmi unnuiffi ssat ikittuaraannanngormata. 5 %. De største brancher ift. antal arbejdspladser er Off entlig administration og service (391), Han- Uumannami suliffi ssaqarniarneq 2010-mi (46 %-uvoq) del og reparations-virksomhed (264) og Fiskeri

Siunissami aqqusernit | Fremtidige veje

Qimussit aqqutaat | Slædespor

Aqqusernit ilusaat | Vejstruktur:

Aqqusernit 1 | Veje klasse 1 Aqqusernit 2 | Veje klasse 2 Aqqusernit 3 | Veje klasse 3 Aqqusernit 4 | Veje klasse 4

114 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 kommunimi agguaqatigiisitsinermit (42 %-mit) qaff asin- (177). I alt var der i 2010 ca. 1.011 arbejdspladser i nerulaarluni – aamma nunaqarfi ttaani arfi neq marluusuni byen, hvor der er stor efterspørgsel på uddannet taamaappoq (44 %-ulluni). Suliffi ssarsiortut (6%-upput) arbejdskraft. kommunip inissisimaneranut naapertuullutik, uff a nu- naqarfi ttaani 5 %-usoq. Sulisorineqartut amerlassusaannut Maamorilik ligger ca. 55 km nordøst for Uum- sanilliussinermi suliassaqarfi it annerit tassaapput, Pisortat mannaq. Her er der blevet udvundet marmor fra allaffi ssornerat kiff artuussinerallu (391-t), Niuernermi iluar- et marmorbrud siden 1933, og fra 1973 er der ud- sartuussinermillu suliffi it (264-t) aamma Aalisarneq (177-t). vundet zink, jern, bly og sølv i minen ”Den sorte 2010-mi illoqarfi mmi suliffi usinnaasut 1.011-t missilio- engel”. Der var næsten 300 ansatte på stedet, rpaat, ilinniarsimasunillu sulisussarsiorneq annertoqaaq. men minen blev lukket i 1990. I disse år arbejdes på en genåbning af minen, og der er indgået en Marmorilik Uummannap avannamut kangianiippoq 55 km aftale med en licensholder. Projektet er fortsat i missilorlugit ungasitsigisumi. Tamaani 1933-miilli marmori- opstartsfasen, hvor produktionsanlæg og in- mik piiaasoqarnikuuvoq, 1973-imiillu aatsitassarsiorfi mmi frastruktur genopbygges. I driftsfasen forventes ”Inngili Qernertumi” zink-imik, saviminissamik, aqerlus- minen at skabe ca. 120 arbejdspladser samik siilvimillu piiaasoqarnikuulluni. 300-t angungajal- lugit sulisoqarsimagaluarpoq, aatsitassarsiorfi lli 1990-mi Infrastruktur og tekniske anlæg matuneqarpoq. Ukiuni makkunani sulissutigineqarpoq aatsitassarsiorfi up ammaqqinneqarnissaa, akuersissutinillu I Uummannaq er der et helistop, hvorfra der piginnittussaassuseq isumaqatigiissutaareerpoq. Suliniut fl yves til lufthavnen i Qaarsut. Herfra er der suli aallartisarfi mminiippoq, tunisassiorfi it angallanner- fl yveforbindelse videre til Ilulissat. I tilknytning til milu periarfi ssat suliareqqinneqarlutik?. Aatsitassarsiorto- helistoppet er en terminalbygning med ventesal qalerpat naatsorsuutigineqarpoq suliffi ssat 120-t missingi og check-in-faciliteter samt en hangar til bygde- pilersinneqarumaartut. helikopteren.

Nunaminertat eriagisariallit | Bevaringsområder

Illut eqqissisimatitat | Fredede bygninger

Illut eriagisariallit | Bevaringsværdige bygninger

Sumiiffiit killilersuutitallit | Klausulerede zoner

SIUNNERSUUT | FORSLAG 115 Angallannermi periarfi ssat teknikkik- Uummannaq og fj orden besejles ikke af rute- både, da hverken Disko Line eller Arctic Umiaq kullu atortut Line (AUL) sejler til området længere. Al bådtrans- Uummannaq heliporteqarpoq, tassanngaanniillu Qaarsut port foregår derfor med private både. Der er dog Mittarfi annut timmisartuussisoqartarpoq. Taakanngaan- tale om at oprette rutetransport mellem Qaarsut niit timmisartumik Ilulissanut ingerlaqqittoqartarpoq. og Uummannaq. Heliporti aallariartortarfeqarpoq utaqqisarfi itaqarlunilu nassatanik tunniussisarfi limmik aammataaq helikopterinut Vejnettet i byen består af primærveje, eqqussisarfeqarpoq. sekundærveje og stier. Primærvejene udgør den overordnede forbindelse mellem byområderne Uummannaq kangerlualu ilaasartaatinit angallavigi- fra vest til øst og tilstræbes udført som tosporede. neqarneq ajorput, Disko Line Arctic, Umiaq Line-luunnit Sekundærvejene er interne veje i de enkelte by- (AUL), tamaannassaarnikuummata. Taamaalilluni angal- områder. Flere af vejene er asfalteret. Dertil er der latinik angalaarnerit tamarmik nammineerluni angallatit en række stier, trapper og gangbroer rundt om i atorlugit pisarpoq. Taamaattorli eqqartorneqarpoq Qaar- byen. Slædesæsonen starter som regel omkring sut Uummannallu akornanni aaliangersimasumik angallas- februar og varer til maj måned. Slædesæsonen sisoqartalissasoq. er dog bestemt af, hvor god vinteren er, da al slædekørsel foregår på havis. I den periode anv- Illoqarfi mmi aqqusernit, aqqusinernik pingaarnernik endes hundeslæder og snescootere som primære aamma pingaaruteqannginnerusunik, aqqusinneeqqa- transportmiddel. nillu, toqqammaveqarput. Aqqusernit pingaarnerit tas- saapput illoqarfi up immikkoortortaanik kitaaniit kangianut Havnen kan anløbes af skibe med en dybdegang atassusiisut, sapinngisamillu biilinik saneqquffi usin- på op til 4,2 m og består af to mindre kajanlæg – naanngorlugit suliaasut. Aqqusinernit pingaaruteqanngin- en skonnertkaj og en losserampe for fi sk. Der er nerusut tassaapput illoqarfi up immikkoortuisa ataasiakkat projekteret et nyt kajanlæg med en dybde på 8 iluini aqqusernit. Aqqusernit ilaat arlallit asfaltigaapput. m i forlængelse af det eksisterende anlæg. Foran Aammattaaq illoqarfi mmi, sumiiffi nni arlalinni, aqqusinee- sygehuset er der en pontonbro til både og joller, raqarlunilu, tummeraqarlunilu ikaartarfeqarpoq. Nalingin- som også kan lægge til ved brædtet nord for naaneruvoq Februaarimiit Maajimut qimusserfi usarnera. havnen. Besejlingsforholdene er vanskelige pga. Qimusserfi usarneratali sivisussusia, qanoq ukiorissaartigin- isfj elde, men normalt kan havnen besejles i peri- eranut tunngassuteqarpoq, tassami qimussernerit tama- oden juni til december. Der er endvidere udlagt rmik sikkumi pisarmata. Piffi ssami tamatumani qimussit et område til fremtidig havn ved Spraglebugten. snescooterillu angallassissutitut pingaarnertut atorneqar- tarput. De større tekniske anlæg i Uummannaq ligger spredt langs kysten, primært i den østlige del af Umiarsualivik umiarsuarnit 4,2 meterit angullugu itsinilin- byen. El, vand og varmeforsyning varetages af nit taliffi gineqarsinnaavoq, marlunnillu anginngitsunik Nukissiorfi it. Byens elværk er oliefyret og ligger talittarfi ttaqarluni – umiarsuaaqqat talittarfi at aamma aali- centralt i byen. Vandproduktionen er baseret sakkanik usingiartarfi uvoq. Pilersaarusiortoqarnikuuvoq på overfl adevand, der indvindes fra to søer og talittarfi up pioreersup nutaamik 8 meterinik itissusilimmik modtages af forbrugerne via et net af elfrost- tallineqarnissaa. Napparsimaviup sioraani pujortuleeqqa- sikrede, præisolerede ledninger, vandtankvogne nut umiatsiaaqqanullu puttasoqarpoq, tamakkualu aamma og taphuse. De fl este huse har indlagt vand i umiarsualiviup avannaatungaani kalaaliminnerniarfi mmut form af vandledning eller vandtank. Varmeforsy- tulassinnaapput. Angallatinik ingerlavigiuminaattarpoq ningen er baseret på oliefyring. Dagrenovationen ilulissat pissutigalugit, umiarsualivik nalinginaasumik tikin- køres på dumpen, nord for byen, hvor der foregår neqarsinnaasarpoq Juunimiit Decembarimut. Aammattaq åben afbrænding. Placeringen og vindforholdene Qasigissani, siunissami umiarsualiviliorfi ssamik, immik- skaber problemer og gener for borgerne. Samme koortitsisoqarnikuuvoq. sted er der jerndump og modtagestation for kemisk aff ald. Der er ikke etableret et kloaknet i Uummannami teknikkikkut sanaartukkat anginerusut byen. Natrenovation indsamles 3 gange om ugen sissami siammasillutik inissisimapput, pingaartumik illo- og tippes i havet fra rampe sammen med gråt qarfi up kangiatungaani. Innaallagissamik, imermik aamma spildevand. Ved den østlige kyst er der reserveret kiammik pilersuineq Nukissiorfi nnit ingerlanneqarpoq. et område til materialeoplag, sten- og grussorter- Illoqarfi up innaallagissiorfi a uuliatortuuvoq, illoqarfi ullu ing samt sprængstofdepot. Større tekniske anlæg qeqqaniilluni. Imermik pilersuineq nunap qaavata ern- tæller også tankanlæg på øens sydligste odde, ganik tunngaveqarpoq, tatsinit marlunniit, atuisunullu tæt på havnen.

116 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 anngunneqartarluni ruujorit innaallagissamik qerisoor- naveerssasersukkat oqorsaatitaqareersut, billit imermik as- Telekommunikation varetages af TELE Greenland, sartuutit, imaluunnit imermut tankit atorlugit. Ulluunerani og der er opstillet en række anlæg og master eqqakkat eqqaavissuarmut, illoqarfi up avannaatungaa- på fj eldet, nord for byen. Disse er opført inden niittumut, ammaannartumik ikuallaavigineqartartumut, for vandspærrezonen, men er tillige omfattet af assartorneqartarput. Anorit pissutigalugit, inissisimaffi a, selvstændige spærrezoner. innuttaasunut akornutaasarpoq. Tassani aamma savimini- Service og off entlige funktioner kunut eqqakkanullu naajuitsunik (kemisk) tunngavilinnut tigooqqaaveqarpoq. Illoqarfi k eqqakkanut kuuffi lersug- Institutioner og butikker, der betjener hele byen, aanngilaq. Unnuaanerani eqqakkat sapaatip akunneranut er koncentreret i den centrale bydel nord og vest pingasoriarluni katersorneqartarput, tummeraasaniillu for havnen. I byen er der et kommunekontor, imaanut kuineqarlutik, imeq illulerinermiit igitaq, ilanngul- politistation og brandstation, et cafeteria, grillbar, lugu. Kangiatungaani sissami nunaminertamik, atortussa- værtshus og “Brædtet”. Byens tre dagligvarebutik- nut ilitsivissamik, ujaqqanut, ujaraaqqanik immikkoor- ker ligger centralt i byen og i de vest- og østlige titerivimmut qaartitserutissaasivimmullu, atugassamik bydele. Uummannaq har status som sundhed- inniminniisoqarnikuuvoq. Teknikkikkut sanaartukkanut scenter og sygehuset har 17 sengepladser. Der er anginerusunut ilaapput tankersuit, qeqertap kujasinner- også en tandklinik i byen. saani nuunnguamiittut, umiarsualivimmut qanittumi. Uummannaq har en kombineret vuggestue/ TELE Greenlandip oqarasuaatit assigissaallu atorlugit at- børnehave samt dagpleje. Pr. 1. august 2013 blev taveqarneq isumagisaraa, illoqarfi ullu avannaatungaani den forhenværende børnehave Dr. Ingrids Børne- sakkortusaaviit napparutillu inissinneqarsimapput. Taak- have omdannet til fritidsklub og al pasningsordn- kua inissinneqarsimapput imeqarfi mmut killigititap iluani, ing for børn blev samlet i Nuunu.. I byen er der namminnerli aamma killigitaqarlutik illersugaapput. desuden et alderdomshjem – Utoqqaat Illuat – og et børnehjem, der fungerer som døgninstitu- tion med plads til 23 børn og unge i alderen 0-23 Sullissineq aamma pisortat ingerlatsivii år. Dertil etableres der skolehjem i det tidligere Pisortat ingerlatsivii pisiniarfi illu, illoqarfi k tamakkerlugu hotels faciliteter, som erstatning for det gamle kiff artuussisut, illoqarfi up qeqqani umiarsualiviup avan- skolehjem og skal kunne rumme omkring 50 namut kitaatungaani eqiterussimapput. Illoqarfi mmi elever. kommuni allaff eqarpoq, politeeqarfeqarpoq qatseru- taasiveqarlunilu, cafeteria, grillbari, imermiartarfi k, aamma På sigt skal byudviklingen – herunder nye ser- ”Kalaalimineerniarfi k”. Illoqarfi up ulluinnarni atortussaarni- vicefunktioner - placeres mod vest, hvor der arfi i pingasut, illoqarfi up qeqqani, aamma kitaani, kan- allerede er udlagt et område til fælles formål som gianilu, immikkoortortaaniipput. Uummannaq qitiusumik institutioner, undervisning, hotel, butikker og peqqinnissaqarfi ttut, 17-nillu siniffi ttalimmik napparsi- boliger. Området er ubebygget og har en rum- maveqarfi ttut inissisimavoq. Illoqarfi k aamma kigutiler- melighed på ca. 20.-23.000 m2. iff eqarpoq. Uddannelse Uummannaq ataatsimoorussamik meeraaqqeriuutigisu- mik/meeqqeriveqarpoq ulluuleranilu paaqqinnittarfeqal- Byens folkeskole hedder Atuarfi k Edvard Kruse og uni. Meeqqeriviusimasoq Dr. Ingridip Meeqqerivia ulloq 1. har ca. 250 elever fra 1.-10. klasse samt en special- Aggusti aallarnerfi galugu sunngiffi mmi klubbinngorpoq, klasse. Byens bibliotek hører også til på skolen, meeqqanillu paaqqinninneq tamarmi Nuunumut eqiter- ligesom der i tilknytning hertil også er fritidshjem unneqarluni. Illoqarfi up meerartaanut nukarlernut, meer- og en ungdomsklub. aaqqeriveqarpoq pingasnik, pingasunik meeqqeriveqar- luni ulluuneranilu paaqqinnittoqartarluni. Illoqarfi k Uddannelsestilbuddene omfatter desuden den aammattaaq utoqqarnut illoqarpoq – Utoqqaat Illuat lokale erhvervsskole (Piareersarfi k) samt Grøn- – meeqqanullu angerlarsimaff eqarluni, ulloq unnuarlu lands fi sker- og fangerskole (Piniarnermut Aal- paaqqinnittarfi usumik, meeqqanut inuusuttunullu 23-nut isarnermut Ilinniarfi k), der stadig er placeret her inissalimmik, ukioqanngitsuniit 23-it tikillugit ukiulinnut. Skolen har dog kun et begrænset antal elever. Taakkua saniatigut atuartut angerlarsimaffi annik pilersit- Der kan hvert halve år optages 15 elever på den sisoqassaaq hoteliusimasup initaani, atuartunut 50-nut toårige erhvervsuddannelse. Der påtænkes eta- inissaqartitsisussamik, atuartut angerlarsimaffi toqaannut blering af et kursuscenter. taarsiullugu.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 117 Illoqarfi up alliartornera, ungasinnerusoq eqqaasaati- Kultur og fritid galugu – matumani sullissivinnut tunngatillugu – kitaani nunaminertami, sullissiveqarfi nnut, ilinniartitaanermut, Byens kirke blev opført i 1934 af granitkvadre, der hotelinut, pisiniarfi nnut illulianullu atugassatut, immik- blev hugget på stedet. Kirken er – sammen med kortinneqareersumi, inissinneqassapput. Nunaminertaq Uummannaq-fj eldet – et vartegn for byen og sanaartorfi unikuunngila 20.-23.000m2 missiliorlugit inis- den eneste større stenkirke i Grønland. Den blev saqarluni. fredet i 1998. Kirkegården ligger ud til østkysten, nord for byen.

Ilinniartitaaneq Der er udpeget ét bevaringsområde i byen, der Illoqarfi mmi meeqqat atuarfi at ateqarpoq Atuarfi k Ed- omfatter hele ramme område C1. Området, der vard Kruse, 250-it missiliorlugit atuartulik atualeqqaaniit ligger tæt på havnen, omfatter bl.a. den ældste 10 klassinut, kiisalu immikkut ittumik atuartut klassiat bebyggelse fra kolonitiden, kirke og museum. ataaseq. Illoqarfi up atuakkanik atorniartarfi a aamma atuarfi mmiippoq, taamatuttaq tamaaniipput sunngiffi mmi I Uummannaq er udpeget følgende bevarings- paaqqinnittarfi k aamma inuusuttut klubbiat. værdige bygninger:

Ilinniartitsinermi neqeroorutit ilagaat sumiiffi mmi in- •B-2, Fritidsklub, tidl. sanatorium, børnehjem, uussutissarsiutinik atuarfi k (Piareersarfi k), aamma Pini- opført 1926/1956 arnermut Aalisarnermut Ilinniarfi k, suli tamaaniittoq, •B-5, Distriktslægebolig, opført 1907 Kalaallit-Nunaanni kisiartaasoq. Atuarfi lli ikittuinnarnik il- •B-8, Sygehus, opført 1941 inniartoqarsinnaavoq. Ukioq aff akkaarlugu ilinniartut 15-it •B-9, Museum, tidl. sygehus og bolig, opført tiguneqarsinnaapput ukiuni marlunni atuartussat. Qitiusu- 1870/1928/1987 mik pikkorissartarfi mmik pilersitsinissaq eqqarsaataavoq. •B-11, Handelschefbolig, opført 1909 – bindings- værkshus •B-14, KNI-kontor og bank, opført 1871 Kulturi sunngiffi llu •B-12, Bolig, opført 1947 Illoqarfi up oqaluffi a 1934-mi sananeqarpoq, qaarsunik •B-14, KNI-kontor, tidl. bestyrerbolig, opført 1871 kipparissakkanik tamaani piaarneqartunik. Oqaluffi k – •B-15, Postkontor, proviantbod, tidl. manufaktur- Uummannap Qaqqaa aapparalugu – illoqarfi mmut ilisar- fabrik, opført 1853 naataavoq, Kalaallit-Nunaannilu oqaluffi nni ujarannaasuni •B-16, Bødkerværksted, opført 1852 – bindings- kisiartaalluni annersaallunilu. 1998-mi eqqissisinneqarpoq. værkshus Iliveqarfi k kangiatungaani sissamiippoq illoqarfi up avan- •B-17, Assistentbolig, opført 1927 naani. •B-19, Butikslager, opført 1949 •B-23, Udhus til B-29, opført 1923 Illoqarfi mi immikkoortortamik eriagisarialimmik toqqaaso- •B-25, Mødesal, indfl yttet fra Nussuaq, genopført qarnikuuvoq, tassaasoq nunaminertaq C1 tamakkerlugu. 1920 Nunaminertaq umiarsualivimmut qanittumiippoq, tamaa- •B-28, Postlager, pakhus, tidl. spækhus og provi- niippullu illut pisoqaanerusut nunasiaanerup nalaaneersut, anthus, opført 1861 oqaluffi k aamma katersugaasivk. •B-29, Pakhus, tidl. butik, opført 1853 •B-30, Pakhus i tre etager, opført 1928 Uummannami illut eriagisarialittut toqqarneqarsimasut •B-32, Postdepot, opført 1921 makkuupput: •B-33, Lager, tidl. smedje, opført 1852 •B-34, Møbellager, tidl. spækhus, opført 1860 •B-2, Sunngiffi mmi klubbi, meeqqat sanatoriarisimasaat, •B-110, Skole i 1½ etage, opført 1921/1952 sananeqartoq 1926/1956 •B-112, Bolig, opført 1948 •B-5, Nakorsap illua, sananeqartoq 1907 •B-116, Kirke, opført 1934 •B-8, Napparsimavik, sananeqartoq 1941 •B-117, Præstebolig, opført 1894 •B-9, Katersugaasivik, napparsimaviusimalluni illugineqar- •B-299, Udhus til B-117, opført 1904 simasoq, sananeqartoq 1870/1928/1987 •B-300, Udhus til B-9, opført 1904 •B-11, Niuertup illua, sananeqartoq 1909 – illu quassuttu- •B-803, Bolig, opført ca. 1925 (tørvemurshus) unik saaniliorlugu sanaaq •B-807, Dobbeltbolig, opført ca.1925 (tørvemur- •B-14, KNI-p allaffi a banki, sananeqartoq 1871 shus) •B-12, Illu, sanaeqartoq 1947 •B-15, Allakkerivik, atortussaarniarfi k, atisaarniarfi usi- Ved det vestlige næs af Uummannaq-øen ligger masoq, sananeqartoq 1853 et par tomter efter tørvemurshuse og enkelte •B-16, Orsivik, sananeqartoq 1852 – illu quassuttuunik eskimoiske grave. Disse er omfattet af fredning- 118 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 saaniliorlugu sanaaq B-17, Niuertussap illua, sananeqar- sloven og må ikke ændres uden Nationalmuseets toq 1927 godkendelse. Endvidere skal området omkring •B-19, Pisiniarfi up quersua, sananeqartoq 1949 ”Julemandens Hus” bevares uændret inden for en •B-23, Qui B-29-mut atasoq, sananeqartoq 1923 radius af 100 m. •B-25, Ataatsimiittarfi k, Nussuarmiit nuutaaq, napparqin- neqartoq1920 På Uummannaq Museum, der er indrettet i byens •B-28, Allagaasivik, quersuaq, orsiviullunilu peqqumaasivik, gamle sygehus, kan man få et indblik i egnens sananeqartoq 1861 historie, herunder den omfattende polarforskn- •B-29, Qui, pisiniarfi mmut atasiamsoq, sananeqartoq 1853 ing, med fokus på Alfred Wegeners ekspedition. •B-30, Quersuaq pingasunik quleriilik, sananeqartoq 1928 Her er også en mindestue for Edward Kruse samt •B-32, Allagaasivk, sananeqartoq1921 kopier af dragterne fra Qilakitsoq-mumierne, •B-33, Toqqorsivik, saffi orfi koq, sananeqartoq 1852 fangstredskaber, kajak og umiaq (konebåd). •B-34, Pequtaasivik, orsivikoq, sananeqartoq 1860 •B-110, Atuarfi k aappaa avillugu quleriilik, sananeqar- Der er et ældre forsamlingshus i byen plus for- toq1921/1952 skellige kultur- og fritidstilbud, herunder kom- •B-112, Illu, sananeqartoq1948 munal fritidsundervisning. Uummannaq har •B-116, Oqaluffi k, sananeqartoq 1934 desuden to fodboldklubber, legepladser og en •B-117, Palasip illua, sananeqartoq 1894 fodboldbane nord for byen. Idrætshallen ligger •B-299, Qui B-117-mut atasoq, sananeqartoq 1904 centralt i byen og indeholder bl.a. et forsam- •B-300, Qui B-9-mut atasoq, sananeqartoq 1904 lingslokale, indkvartering og et cafeteria. Der er •B-803, Illu, sananeqartoq 1925-p missaani (issunik ujaqqa- mulighed for at dyrke håndbold, badminton og nillu qarmalik) fl ere andre indendørs sportsgrene. Endelig kan •B-807, Illu aff arleriik, sananeqartoq 1925-p missaani (is- der køres i hundeslæde i perioden februar til maj. sunik ujaqqanillu qarmalik) Langs kysten ligger fl ere arealer til hundeslæde- og maritime aktiviteter. Uummannap Qeqertaata kimmut nuuata eqqaaniip- put illukut marluk, issunik ujaqqanillu qarmallit sinnikui, ilivetoqqallu ataasiakkaat siulitsinneersut. Taakkua eqqissi- simatitsinermut inatsisikkut eqqissisimatitaapput, Nunatta Katersuaasivissualu akuersiteqqaarnagu allanngorte- qqusaanatik. Aammattaaq nunaminertaq ”Niisimaap Illu- ata” eqqaaniittoq allanngorteqqusaanngilaq ammalortu- mik titarlugu 100 meterit iluanni.

Uummannap Katersugaasiviani, napparsimavitoqqami pilersinneqarsimasumi, sumiiffi up eqqaata oqaluttuas- sartaa paasisaqarfi gineqarsinnaavoq, tamakkununnga ilaallutik issittumi ilisimasassarsiortarnerit, Alfred Wegener- ip ilisimasassarsiorneri immikkut sammillugit. Taamaamiip- puttaaq ini Edward Kruse-mut eqqaassutissaq, aamma Qilakitsumi timit paniinnarnikut, atisaat assilillugit sanaat, piniarnermi sakkut, qajaq aamma umiaq.

Illoqarfi mmiippoq katersortarfi toqaq aamma kulturik- kut sunngiffi mmilu neqeroorutit, taakkununnga ilaallutik kommunimi sunngiffi mmi atuartitsineq. Aammattaaq Uummannaq marlunnik arsaattarfeqarpoq, pinnguartar- feqarluni, illoqarfi ullu avannaani arsaattarfeqarluni. Timer- sortarfi ssuaq illoqarfi up qiterpasissuaniippoq, iluaniippullu ini ataatsimoortarfi k, ineqarfi usartut aamma cafeteria. Tamaani assammik arsaattoqarsinnaavoq, badmintoner- toqarluni, illup iluanilu timersuutit allat ingerlanneqarsin- naallutik. Kiisalu qimussertoqarsinnaasarpoq Februaarimiit Maajimut. Sissamiippullu nunaminertat qimusserner- mut angallatinulluunnit tunngatillugu ingerlatanut atorneqarsinnaasut.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 119 Pilersaarummut nassuiaatip suliniute- Planredegørelsens 10 strategiske qarfi isa pingaarutillit 10-t illoqarfi nnut indsatsområder udmøntet i by og nunaqarfi nnullu tutsinneri bygder

UUMMANNAQ UUMMANNAQ

Inuussutissarsiutinik ineriartortitsineq Erhvervsudvikling Uummannap eqqaani innussutissarsiornermi qalera- I Uummannaq-området er især hellefi skeriet cen- linniarneq, aalisarneq, tunisassiorneq, tunisassianillu tralt for erhvervslivet, og fi skeri, produktion og inerisaaneq nangittumik ineriartortinneqassapput. forædling skal stadig styrkes og udvikles. Derfor Taamaattumik nunaminertanik alleriffi ssanik, nutaanik skal der sikres tilstrækkelige arealer til udvidelse, tunisassiorfi liorfi ssanik, aalisartullu atugassaannik, naam- nye anlæg og til fi skerne. Et mere stabilt arbejdsk- mattunik qulakkeerinnittoqartariaqarpoq. Sulisussanik raftbehov vil være til gavn for hele byen. Samtidig aalajaannerusunik pisariaqartitsineq illoqarfi mmut tama- har Uummannaq et stort potentiale for turisme, rmut iluaqutaassaaq. Aammattaaq Uummannaq takor- bl.a. pga. Qilakitsoq-mumierne, julemandens hus, nariarfi ssatut annertuumik piukkunnaateqarpoq, ilaatigut det bevaringsværdige område og naturen, som Qilakitsumi timit paniinnarnikut, Niisimaap Illua, immik- bør realiseres gennem muligheder og aktiviteter i koortortaq eriagisarialik, pinngortitarlu pissutigalugit, byen, forskønnelse og bedre adkomstmuligheder. tamakkualu piviusunngortinneqartariaqarput illoqarfi mmi suliniutit, takujuminarsaanerit, tikinnermilu periarfi ssat De forskelligartede bygder spiller en vigtig rolle pitsaanerusut aqqutigalugit. for turismen, og bør indtænkes i en samlet turis- mestrategi, hvor også ældre bygninger (i f.eks. Il- Nunaqarfi it assigiinngiiaartut, tamakkua takornariaqarner- lorsuit, Saattut og Niaqornat) kan anvendes aktivt mi pingaarutilimmik inissisimapput, taamaattumillu takor- fremfor at forfalde. Men stadig bør bygdernes nariaqarneq pillugu ataatsimoortumik pilersaarusiornermi vigtigste grundlag - fi skeriet - styrkes gennem eqqarsaatinut ilaatinneqartariaqarlutik, tamatumani bl.a. bedre kajforhold, der sikrer fi skernes udstyr, illutoqqat (assersuutigalugu Illorsuarni, Saattuni aamma og hensigtsmæssig udvidelse af anlæggene, samt Niaqornani) nakkaakkiartorusaaginnaratik, siunertalimmik nye relaterede funktioner (skind, andre arter mv.). atorneqarsinnaasariaqarput. Aammattaarli nunaqarfi nni De mindre erhverv, f.eks. systuer, husfl id mm., inuussutissarsiut pingaarnerpaaq – aalisarneq – nukit- og mindre iværksættere, har også betydning for torsaqqinneqartariaqarpoq, ilaatigut talittarfi nnik pit- bygdernes eksistensgrundlag. saanerusunik atugassaqartitsinikkut, aalisartut atortuinut periarfi ssatigut, aamma tunitsivinnik naapertuuttumik Uddannelse allilerisoqarneratigut, kiisalu ingerlatsivinnik attuumas- I Uummannaq er skolen placeret centralt i by- suteqartunik nutaanik pilersitsinikkut (amernut, aalisak- billedet, og prioritering af uddannelse bør lige- kanullu allanut il.il.). Inuussutissarsiutit mikinerusut, soorlu ledes være central. Både daginstitutioner, skole, mersortarfi it, assassorluni sanalunneq il.il., aallarnisaasullu elevhjem og studiebolig bør sikres en høj stand- minnerit, aammattaaq nunaqarfi it ataannarsinnaaneran- ard og gode fysiske rammer (også udearealer) til nut pingaaruteqarput. at give områdets børn en god skolegang. Derfor bør de forskellige institutioner samarbejde, og Ilinniartitaaq de kortere uddannelser skal opprioriteres i byen. Uummannami atuarfi k illoqarfi mmi qiterpasissumi inis- Lokale ønsker om en højskole med fokus på Inuit sisimavoq, taamaattumik ilinniartitsinerup pingaartin- bør undersøges nærmere. neqarnera aamma qiutinneqartariaqarpoq. Ulluunerani paaqqinnittarfi it, atuarfi up, atuartut angerlarsimaffi isa, Trods færre elever i bygdeskolerne skal de fysiske ilinniagaqarnermullu atatillugu inigisat, qaff asissumik pit- rammer være i orden, og kan eventuelt aktivt saassuseqarnernissaat, pitsaasunillu sinaakkutaqarnissaat samtænkes med andre funktioner, afhængigt (aamma silatimikkut), qulakkeerneqartariaqarput, tamatu- af bygdens størrelse. Både førskoletilbud og ma, eqqaatalu meerartaasa pitsaasumik atuartitaanissaat fritidsordninger bør baseres på et pædagogisk naammassiumallugu. Taamaattumik sullissiviit assigiinn- grundlag med tilstrækkelige rammer. Også gitsut suleqatigiittariaqarput, ilinniakkallu sivikinnerusut udearealerne, f.eks. legepladser og boldbaner illoqarfi mmi pingaartinneqarnerusariaqarput. Tamaanilu samt frirum om skolebygningerne, er vigtige i Inuit pingaarnerutillugit højskoleliortoqarsinnaaneranik en læringssammenhæng, samt boligforhold for kissaatigineqartoq, annertunerusumik misissorneqartari- uddannet personale. Bygdeeleverne skal have

120 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 aqarpoq. ordentlige forhold (både fysisk og socialt) når de fl ytter til byen for at afslutte skolen, og anven- Naak nunaqarfi it atuarfi ini atuartukinneruleraluartoq delsen af det tidligere hotel som skolehjem er et sinaakkuttat tigussaasut pitsaasuusariaqarput, immaqalu vigtigt skridt i denne udvikling. aamma eqqarsaatersuutigineqarsinnaavoq ingerlatanut allanut ilaatinneqalersinnaanerat, nunaqarfi up angis- Bosætning og gode boliger susia apeqqutaatillugu. Atuartunngornissaq sioqqullugu Uummannaq er præget af fritliggende enfamilie- neqeroorutit, sunngiffi mmilu aaqqissuussinerit, peror- huse, der er placeret harmonisk omkring Uum- saanermik tunngaveqartillugit ingerlanneqartariaqarput, mannaq-fj eldets fod. Nyt byggeri skal ligeledes pitsaasunik sinaakkutaqartillugit. Aamma silami periarfi s- følge topografi en og de eksisterende bygninger, sat, soorlu pinnguartarfi it, arsaleriffi usinnaasut, atuarfi illu og en byudvidelse kan ske i vestlig retning. Flere eqqaanni anitsiartarfi it, ilikkagaqartitsiniarnermut ata- nedslidte huse bør renoveres eller nedrives. sumik pingaaruteqarput, taamatullu sulisorisat ilinniarsi- Selvbyggerhuse eller tilsvarende løsninger kan masut illoqarnikkut atugarisaat. Atuartut nunaqarfi mmiut, være en mulighed for at udskifte boligmassen atuarnertik naammassiartorlugu illoqarfi mmut nuunner- og sikre boliger til nytilkomne, unge familier og minni pitsaasunik atugassaqartitaasariaqarput (tigussaasu- ældre. mik, inuttullu), hoteliusimasullu atuartut angerlarsimaffi at- tut atorneqalernera, tamatuma ineriartortinneqarnerani I bygderne er det vigtigt at boligstandarderne alloriarneruvoq pingaarutilik. følger med, så en dårlig boligstandard ikke bliver grundlaget for frafl ytning, men at en spredt Inoqarfi it aamma inigisat pitsaasut bygdekultur kan opretholdes. Flere steder er Uummannami ilaqutariit ataasiakkat illui akuttusuut der et direkte boligbehov for boliger tilpasset malugisassaapput, Uummannap Qaqqaata sioraatungaani bygderne, f.eks. Illorput-byggeri. Mange huse er inissilluagaallutik siassimasut. Taamaattumik illuliat nutaat, forladte og i så dårlig stand, at de bør nedrives, illut perioreersut inissitsiterneranni periuserineqarsimasoq da de også generer beboerne i området (f.eks. i malillugu, sananeqassapput, illoqarfi ullu allissutissaa Ukkusissat). Samtidig giver manglende indkvar- kimmut ingerlasinnaavoq. Illut nungullarnikut arlaqartut teringsmuligheder for gæster og håndværkere iluarsaanneqarlutilluunniit isaterneqartariaqarput. Illut løbende problemer for nye tiltag i bygderne. taarsersornerini taamatullu nutsertunut, ilaqutarinnut inu- uttunut, utoqqarnullu illuliornermi, nammineerluni illuliat, Kultur og identitet assingusumilluunniit aaqqiinerit, periarfi ssaasinnaapput. Flere af byens kulturinstitutioner trænger til en

kærlig hånd og til en tydeligere rolle i bybilledet. Illut pitsaassusaasa nunaqarfi nni malinnaatinneqarnissaat Ønsket om et decideret borgerhus skal under- pingaaruteqarpoq, nunaqarfi nniit nuuttoqartarneranut støttes af areal hertil. Flere aktivitetsmuligheder illulunneq tunngavigineqaleqqunagu, akerlianilli siam- vil også have en forebyggende eff ekt for børn og masissunik nunaqarfeqarnermik kultureqarneq attatiin- unge, der kan få værktøjer til forstå sig selv bedre. narneqarsinnaaqqullugu. Sumiiffi nni arlalinni, illunik Børnehjemmet er et godt eksempel på, hvordan nunaqarfi nnut naleqquttunik pilersitsisoqarnissaa, pisari- man forbedrer livet i harmoni med kulturen. aqartinneqarpoq, soorlu illuliat Illorput. Illut amerlasuut in- oqanngillat imalu aserfallassimatigalutik, isaterneqaannar- I bygderne kan fritidsklubber med aktiviteter for tariaqalersimallutik, ilaatigut sumiiffi nni najugaqartunut børn og unge være med til at styrke kulturlivet akornutaalersimammata (assersuutigalugu Ukkusissani). og foreningslivet – aktiviteter som kan foregå i Aammattaaq, tikeraanut sanasunullu inissiiffi usinnaasunik eksisterende lokaler. Flere steder er der et godt periarfi ssaqartitsinnginneq, nunaqarfi nni nutaaliorsin- og aktivt fællesskab, som bør understøttes af naanermut akornutaajualersimavoq. gode fysiske rammer for kulturlivet (f.eks. i Qaar- sut). Samarbejdet mellem bygderne kan ligeledes Kulturi kinaassuserlu styrkes gennem bygdetræf af social og kulturel Illoqarfi mmi kulturikkut ingerlatsiviit arlallit, arlaatigut karakter. iliuuseqarfi gineqartariaqalernikuupput, illoqarfi mmilu malunnaateqarnerulersillugit. Innuttaasut illoqalernis- Tryghed og det gode liv saannik kissaatigisaqarneq, nunaminertamik tassunga Uummannaqs smukke omgivelser er for mange atugassamik tunniussaqarnikkut, tapersersorneqartari- kernen i det gode liv, men dette skal understøttes aqarpoq. Aammattaaq sammineqarsinnaasut amerlaneru- af tidssvarende muligheder i hverdagen, f.eks. sut meeqqanut inuusuttunullu pinaveersaartitsinutitut gennem gode veje, fælles faciliteter osv. Ud- sunniuteqarsinnaapput, imminut paasinerulernissaannut vikling af erhvervslivet og gode institutioner kan

SIUNNERSUUT | FORSLAG 121 sakkussaqalersillugit. Qanoq ililluni inuunerup kulturemut betyde mere stabilitet og tryghed for borgerne. ilaatillugu pitsaanerlersinneqarsinnaaneranut, meeqqat Borgernes ønske om et fælles kultur-/medborger- angerlarsimaffi at (børnehjem) assersuutissaqqippoq. hus bør undersøges nærmere, som også kan Nunaqarfi nni sunngiffi mmi klubbit, kulturikkut ingerlata- betyde et værested for børn og unge. nut peqatigiiff eqarnermillu nukittorsaaqataasinnaapput, meeqqanut inuutunullu sammisassaqartitsinikkut – sam- I bygderne er forbedring af forhold som lys, misassanik inini pioreersuni ingerlanneqarsinnaasunik. stier, taphuse, kirkegård mm., samt pæne op- Sumiiffi nni arlalinni pitsaasunik susassaqartitsiviusuni- holdsmuligheder og bedre oprydning er alle llu ataatsimoortoqartarpoq, kulturikkut ingerlatanut elementer, der skaber rammen om et godt liv og pitsaasunik tigussaasunillu sinaakkutaqartitsinikkut fremhæver kvaliteten i bygdelivet, hvor der er tid ikorfartorneqartariaqartunik (soorlu Qaarsuni). Nu- til hinanden. Dette gælder også for bygdernes naqarfi it akunnerminni suleqatigiinnerat aamma nukittor- fabrikker og butikker, der ofte breder sig unødigt. sarneqarsinnaavoq, nunaqarfi it inuppalaartumik kul- Samtidig er bedre uddannet personale, f.eks. i turimullu sammisunik, napeqatigiisinneqartarnerisigut. skolen, nødvendig for den unge generation.

Toqqissisimaneq inuunerinnerlu Sundhed og forebyggelse Uummannap avatangiisai kusanartut amerlaqisunut Medborgerhus, renovering af hal, minihal og inuunerinnermi qitiutinneqarput, tamannalu taperser- mulighed for fi tness vil kunne styrke folkesund- sorneqassaaq ulluinnarni pissutsinut naleqquttunik atu- heden, foreningernes muligheder og sikre gassaqartitsinikkut, assersuutigalugu aqqusernit pitsaasut, aktiviteter i hverdagen. Borgernes ønsker om ataatsimoorfi usinnaasut il.il.. Inuussutissarsiutinik ineriar- forskellige udendørsaktiviteter bør bakkes op tortitsineq inuleriviillu pitsaasut, innuttaasut aalajaannerul- gennem planlægningen. Behovet for væresteder ernerannik toqqissisimanerulernerannillu kinguneqassap- og krisecenter bør kunne dækkes i en by på Uum- put. Innuttaasut ataatsimoortumik kulturip-/innuttaasullu mannaqs størrelse. illuannik pilersitsisoqarnissaanik kissaatigisaat, meeqqat inuusuttullu ornittagaqalernerannik kinguneqarsinnaasoq, I fl ere bygder ønskes forholdene udbygget med annertunerusumik misissuiffi neqartariaqarpoq. en minihal, bedre fodboldbane mm. I f.eks. Uk- kusissat og Qaarsut lægger de etablerede bold- Nunaqarfi nni makkunuuna pitsanngorsaaneq, qaam- baner på ingen måde op til aktivitet. Ordentlige maqqutit, aqqusineeqqat, imermik maqitsisarfi it, iliveqarfi - aktiviteter for børn og unge har også en fore- it allallu, kiisalu isersimaffi usinnaasut pitsaasut, saligaat- byggende eff ekt, og bør prioriteres højt. suutitsinerlu pitsaanerusoq, tassaapput, inuunerinnermik pitsaasumik sinaakkutsiisut, nunaqarfi mmi inuunerup Infrastruktur og forsyning inunnut allanut piffi ssaqarfi usup, pitsaassusaanik ersarin- Uummannaqs udviklingsmuligheder er begræn- nerulersitsissutaasussat. Tamanna aamma nunaqarfi it set på grund af de ringe infrastrukturforhold. tunisassiorfi inut pisiniarfi inullu, pisariaqanngikkaluamik En bedre trafi k mellem bygderne bør etableres akutsunngitsunik neruttortartunut, tunngavoq. Peqati- for at sikre bedre mobilitet. En opgradering af gisaanillu sulisut pitsaanerusunik ilinniagallit, assersuuti- forbindelsen til lufthavnen i Qaarsut bør under- galugu atuarfi nni, inuusuttunut pingaaruteqarluinnarput. søges for også at styrke turismepotentialet og sammenhæng til resten af kommunen. Bedre Peqqissuseq pinaveersaartitsinerlu havnefaciliteter, der kan klare vejrliget (større Innuttaasut illuat, timersortarfi ssuup iluarsaannera, timer- havn, moler og mindre pontonhavne) kan sortarfeeraq, timigissarfi usinnaasullu, innuttaasut peq- forbedre mulighederne for fi skeriet, men også qissusaannik, peqatigiiffi t periarfi ssaannut, ulluinnarnilu byudvikling af byens nordvestlige områder nød- ingerlatanut allanut, qulakkeerinnissutaallutillu kivitse- vendig for udviklingen. Vandindvindingsområdet qataassapput. Innuttaasut, silami ingerlaneqarsinnaasut bør revurderes for at åbne op for fl ere muligheder assigiinngitsut pillugit kisaatigisaat, pilersaarusiornikkut i byen. tapersersorneqartariaqarput. Naapittarfeqarnissamik, ajornartorsiortunullu qitiusumik sullissiveqalernissamik I fl ere af bygderne er veje til dump, natrenovation pisariaqartitsinerit, illoqarfi mmi Uummannatut angitigi- og forbrænding utilstrækkelige, og placeringen sumi naammassineqarsinnaasariaqarput. er fl ere steder uhensigtsmæssig og bør flyttes, f.eks. i Nuugaatsiaq, Illorsuit og Qaarsut. En bedre Nunaqarfi it ilaanni pissutsit, timersortarfeeraliorto- belysning og fl ere taphuse kan også være med til qarneratigut, pitsaanerusunik arsaattarfeqalernikkut il.il., at skabe tryghed og bedre hverdag for borgerne. pitsanngorsarneqarsinnaaneri kissaatigineqarput. Assersu-

122 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 utigalugu Ukkusissani Qaarsunilu arsaattarfi it sananeqar- Klima, miljø og natur simasut atussallugit piukkunnanngilluinnarput. Meeqqa- I en by med Uummannaqs størrelse bør aff ald- nut inuusuttunullu periarfi ssat pitsaasut aammattaaq shåndteringen forbedres betydeligt. Områder pinaveersaartitsinermut sunniuteqarput, taamaattumilu hertil skal ligge afsondret fremfor tæt på kirkeg- annertuumik pingaartinneqartariaqarlutik. ård og boliger, men samtidig skal der fi ndes mere hensigtsmæssige løsninger, f.eks. gennem sorter- Angallannermi periarfi ssat pilersuinerlu ing og udskibning. Naturen i fj orden er storslået Uummannap ineriartornissamut periarfi ssai angallan- og alsidig, og potentialerne her bør udnyttes nermi periarfi ssalunneranit killilersugaapput. Nunaqarfi it (både rekreativt og til energi og erhverv), samti- akornanni angallanneq pitsaanerulersinneqartariaqarpoq, dig med at naturen beskyttes for vore efterkom- nuttarsinnaanerup pitsaanerulernissaa qulakkeerniarlugu. mere. Qaarsuni mittarfi mmut attaveqarsinnaanerup pitsaaner- ulersinneqarnissaa misissorneqartariaqarpoq, takornari- I bygderne skal mulighederne for aff aldshåndter- aqarnermi periarfi ssat nukittorsarneqarnissaannut, kom- ing også forbedres, og interessen for bæredygtig munillu sinneranut attuumassuteqartunut tunngatillugu. energi (sol og vind) bør understøttes af arealer og Umiarsualiveqarnermi atortorissaarutit, silap pissusaanut muligheder for udnyttelse af dette (f.eks. i Qaar- akiuussinnaasut (talittarfi k anginerusoq, malingiaatit, sut og Niaqornat). puttasut taliffi usinnaasut mikinerusut) aalisarnermi periarfi ssanut pitsanngorsaataassapput, aammattaarli Kulturarv og bevaring illoqarfi up, nunaminertani illoqarfi up kitaatungaaniit- Uummannaqs ældre bykerne rummer en række tuni, ineriartortinneqarnera, illoqarfi up ineriartorneranut bevaringsværdige bygninger, stenkirke og tørve- pingaaruteqarput. Imeqarfi gineqartoq nalilersuiffi geqqin- hytter, som tilsammen skaber et smukt bymiljø neqartariaqarpoq, illoqarfi mmi periarfi ssat amerlanerusut og indgang til byen. Men området kan anvendes ammaanniarlugit. mere aktivt og rekreativt (både af borgere og besøgende), og de gamle traditioner kan vækkes Nunaqarfi nni arlalinni, eqqaavissuarnut, unnuaanerani til live i dette område. eqqakkanut eqqakkanillu ikuallaasarfi nnut aqqusinernit naammaginanngillat, arlalinnilu inissinneqarsimaneri I mange af bygderne står der tomme ældre byg- naapertuutinngilluinnarlutik, nuunneqartariaqaraluarlu- ninger med bevaringsværdi, som kan anvendes tillu, soorlu Nuugaatsiami, Illorsuarni aamma Qaarsuni. til mange kulturelle formål for borgerne. Også en Qaammaqqusersuineq pitsaanerusoq imermillu maqitsi- række tørvehytter bør bevares og spille en aktiv sarfi it amerlanerusut, innuttaasunut toqqisisimanermik, rolle i formidlingen af vores kulturarv. Gennem ulluinnarnilu atukkat pitsaanerulernerannik, kinguneqas- traditionelle aktiviteter i rette omgivelser, hvor sapput. unge og ældre lærer af hinanden, kan vi sikre os, at kulturen bliver ført videre til næste generation. Silap pissusaa, avatangiiseq pinngortitarlu Illoqarfi mmi Uummannatut angitigisumi eqqaavilerineq IT, demokrati og dialog pitsaanerujussuusariaqarpoq. Nunaminertaq tamatu- Kommuneplanen skal blive et vigtigt redskab for munnga atugaq, alisinnerujussuarmiittariaqarpoq, ili- den gode forvaltning af byen og bygderne, hvor veqarfi up illullu ineqarfi usut eqqaanniinnani, ilutigisaanillu nye tiltag sker i overensstemmelse med målsæt- aaqqiissutit naleqqunnerusut atorneqartariaqarput, soorlu ningerne for området. Uummannaq er en vel- eqqakkanik immikkoortiterinikkut umiarsuarnerlu assar- fungerende by på linje med kommunens andre tuinikkut. Pinngortitaq kangerlummiittoq alutornarluin- byer, og borgerne skal tilsvarende føle sig hørt. nartuuvoq tamatigoortuullunilu, periarfi ssallu atorneqar- Det kræver, at der er steder, hvor man aktivt kan tariaqarput (qasuersaarfi ssatut, nukissiuuteqarnermi diskutere problemstillinger, både fysisk og ved inuussutissarsiornermilu), peqatigitigisaanillu pinngortitaq hjælp af IT. kinguaassagut pillugit illersorlugu. I bygderne skal der være bedre mulighed for Aammattaaq nunaqarfi nni eqqaavilerinermi periarfi ssat deling af information, bl.a. vha. IT-løsninger, og pitsanngorsaavigineqartariaqarput, imminullu nammattu- bygdebestyrelsernes arbejde kan tydeliggøres. mik nukissiuuteqarneq (seqineq aamma anori) nunaminer- Både bygder og byers ønsker om udvikling bør tanik atugassiinikkut tapersersorneqartariaqarluni, tama- respekteres, og borgerne bør høres i forskellige tumunngalu periarfi ssat atorneqarlutik (soorlu Qaarsuni sammenhænge. Samarbejdet mellem bygderne Niaqornanilu). kan styrkes og sikre nærdemokratiet.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 123 Siuaasaniit kingornussarsiat allanngutsaaliuinerlu Uummannap illoqarfi ata qeqqa pisoqaanerusoq, illunik eriagisarialinnik arlalissuarnik peqarpoq, oqaluffi k ujaraan- naq aamma illut issunik ujaqqanillu qarmallit, taakkualu ataatsimut, illoqarfi mmi avatangiisimik, illoqarfi mmullu isaarissamik kusanartumik, pilersitsipput. Nunaminertarli sunniuteqarnerusumik, qasuersaarfi ttullu, atorneqarsin- naavoq (illoqarfi up innuttaanut tikeraanullu), tamaanilu ileqqutoqqat qangaaneerusut uummartinneqarsinnaap- puut.

Nunaqarfi it ilarpassuini illutoqqat eriagisariallit atorneqaratik napaannarput, innuttaasunut tunngatillugu kulturikkut siunertanut arlalissuarnut atorneqarsinnaa- galuartut. Aammattaaq illut issumik ujaqqanillu qarmallit arlalissuit, pigiinnarneqarsinnaagaluarput, siuaasanniilu kingornussatut iluaqutaasumik atorneqarlutik. Ileqqut qangaaniilli atugaasimasut eqqortunik avatangiiseqarluni, inuusuttunit utoqqarnillu imminnut ilinniarteqatigiissu- tigineqarnerisigut, qulakkeersinnaavarput, kulturip king- uaariinnut tulliuttunut ingerlateqqinnera.

IT, tamat oqartussaaqataanerat oqaloqataanerlu Kommuneplani tassaalissaaq iloqarfi up nunaqarfi illu aqunneqarneranni sakkoq pingaarutilik, suliniutit nutaat tamaani anguniakkanut naapertuuttumik ingerlanneqaati- gisinnaasaat. Uummannaq, kommunip illoqarfi i allat as- sigalugit tassaavoq illoqarfi k ingerlalluartoq, aammattaarli innuttaasut tusaaneqartutut misigisimassariaqarput. Tama- tuma pisariaqartippaa, sumiiffi t, ajornartorsiuteqarfi usut pillugit peqatigiilluni oqalissutaasarnissaq, inuttut najuul- luni aamma IT iluaqutigalugu.

Paasissutissanik pitsaanerusumik avitseqatigiissuteqarsin- naaneq nunaqarfi nni pitsaanerulissaaq, ilaatigut IT ilu- aqutigalugu aaqqiinertigut, taamaaliornikkullu aamattaaq nunaqarfi nni aqutsisut suliaat ersarinnerulersinneqarsin- naapput. Nunaqarfi it illoqarfi illu kissaatigaat ineriartorneq ataqqineqassasoq, pissutsinullu assigiinngitsunut tunnga- tillugu innuttaasut tusarniaaffi gineqartassasut. Nunaqarfi it akornanni suleqatigiinneq nukittorsarneqarsinnaavoq qanimullu oqartussaaqataaneq qulakkeerlugu.

124 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Ikerasak Ikerasak

Nunaqarfi k ikerasak, qeqertap ateqaatigisami kangimut Bygden Ikerasak – ”Sundet” – ligger på østkysten sineriaaniippoq, Qarajarmiuni, Uumannamiit kujammut af en ø af samme navn i Karajak Fjord, ca. 45 km kangimut 45 km missiliorlugit ungasitsigisumi. Nunaqarfi k sydøst for Uummannaq. Bygden er den anden Uummannap eqqaani nunaqarfi up annerpaap tulleraa, største og sydligst beliggende bygd i Uumman- tamaanillu kujallersaavoq. naq-området.

Nunaqarfi up ilusaata ilisarnaatigaa siaangasumik inuus- Bygdens struktur er kendetegnet ved et lang- sutissarsiutinut umiarsualivimmullu nunaminertaqarami, strakt erhvervs- og havneområde, der snor sig sissaq atuarlugu sangujoraartumik, tunuliaqutaralugit langs kysten, med bagvedliggende center- og nunaqarfi up qeqqa nunaminertarlu illuliorfi usimasoq. boligområder.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 125 Nunaqarfi up anguniagai (pingaartitat, Målsætninger for bygden (foku- ineriartornermi anguniakkat il.il.) sområder, udviklingsmål mv.) Ikerasammi sullissinermi pissutsit atuuttut inissatigullu Det nuværende serviceniveau og boligudbud i neqeroorutit minnerpaamik attatiinnarniarneqarput. Ikerasak skal som minimum søges opretholdt. Aalisarnermik inuussutissarsiuteqarneq ataavartumik Fiskerierhvervet skal løbende styrkes og sikres nukittorsarneqassaaq alliartorfi ssaqarnissaalu qulak- udvidelsesmuligheder. Boligområdernes stør- keerneqarluni. Nunaminertap illuliorfi ssap annertussusia, relse bør tilpasses den reelle udvikling. Bygdens ineriartornermi pissusiviusunut, naleqqussarneqartari- størrelse gør, at boligstandarden løbende bør aqarpoq. Nunaqarfi up angissusiata, illut pitsaassusiisa vedligeholdes og forbedres, samt tilpasses ældre ataavartumik aserfallattaalineqarlutillu pitsanngorsartu- og tomme boliger (inkl. tørvehuse) skal anvendes arnissaat naleqqussarneqarnissaallu pisariaqartippaa, illut aktivt, bl.a. er der behov for værksteder og fælles- pisoqaanerit (issunik ujaqqanillu qarmallit ilanngullugit) lokaler. Forhold for børn og unge bør prioriteres atorneqartariaqarput, ilaatigummi sannavinnik ininillu højt, bl.a. gennem adskillelse af børnehave og ataatsimoorfi usinnaasunik amigaateqartoqarpoq. Pissutsit servicehus og gennem rekreative forbedringer meeqqanit inussutunillu atugaasut annertuumik pingaar- rundt om søen. tinneqartariaqarput, ilaatigut meeqqeriviup illu sulliviullu avissaartinnerisigut, aammalu taseq kaajallallugu aneerfi - Befolkning og boliger usinnaasut pitsanngorsarnerisigut Befolkningstallet i Ikerasak steg – med udsv- ing – frem til 2006, hvor der var 279 indbyggere Innuttaasut ineqarnerlu i bygden. Siden er indbyggertallet faldet til 211, Ikerasammi innuttaasut amerlassusaat kaff akkiartorsi- hvilket er en tilbagegang på 24 %. Det forventes mavoq – nikerartumik – 2006-p tungaanut, taamanikkut ikke, der sker en større stigning i indbyggertal- nunaqarfi up innuttai 279-usimapput. Tamatuma kingorna let de kommende år og på det grundlag vil der

Illut eriagisariallit | Bevaringsværdige bygninger

Sumiiffiit killilersuutitallit | Klausulerede zoner

126 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 innuttaasut amerlassusaat 211-nut apparsimapput, appari- i planperioden primært være behov for erstat- aat 24 %-usimalluni. Siunissami innuttaasut amerleriaate- ningsbyggeri i forbindelse med sanering. qarnissaat naatsorsuutigineqanngimmat, pilersaarusiorfi - up ingerlanerani pingaarnertut pisariaqartinneqassaaq, I Uummannaqs bygder er der 509 boliger (2010- isaterinernut atatillugu nutaanik illuliortoqartarnissaa. tal). I 2013 var der 359 husstande i bygderne un- der ét, hvor der samlet boede 972 personer. Det Uummannap nunaqarfi ini illut 509-upput (kisitsisit svarer til en gennemsnitlig husstandsstørrelse på 2010-meersut). 2013-mi illoqutigiit ataatsimut katillugit 2,7 personer pr. husstand, hvilket er mere end i 359-upput, katillugit 972-nik najugaqartullit. Agguaqatigi- Uummannaq by (2,2). isillugu illoqutigiinni ataatsini inuit 2,7-upput, tamanna Uummannap illoqarfi ani 2,2-miit qaff asinneruvoq. Fremtidig boligudbygning skal ske i forlængelse af de to eksisterende boligområder, men der er Siunissami illuliornissaq, nunaminertat illuliorfi gineqar- også udlagt et nyt boligområde sydligst i bygden, simasut marluusut nangissutaattut ingerlanneqassaaq, som på sigt kan tages i anvendelse. Der vurderes taamaakkaluartorli nunaqarfi up kujataatungaani, nu- at være god rummelighed i disse tre områder, naminermik illuliorfi ssamik nutaamik, akuersissutiginnit- svarende til en restrummelighed til ca. 105 bol- toqarsimavoq, sunissami atorneqalersinnaasumik. Naat- iger. sorsuutigineqarpoq nunaminertani taakkunani pingasuni, inissaq sinneruttoq illut 105-t missinginut naammassasoq. Boligerne består udelukkende af enfamiliehuse i varierende størrelse. Mange af husene trænger til Illut tamakkerlutik tassaapput ilaqutariit ataasiakkaat illui istandsættelse og en del står tomme. assigiinngitsunik angissusillit. Illut amerlasuut iluarsartuut- tariaapput arlallillu inoqanngillat. Erhverv og havn Bygdens placering giver gode betingelser for Inuussutissarsiutit umiarsualivillu fi skeri og fangst året rundt. Der fanges sæl, hel- Nunaqarfi up inissisimanera ukioq kaajallallugu aalisarnis- lefi sk, havkat, rensdyr og moskusokse. Fiskeriet samut piniarnissamullu pitsaasunik periarfi ssaqartitsivoq. efter hellefi sk, der modtages af Royal Pisarineqartarput puisit, qalerallit, qeeqqat, tuttut umim- produktionsanlæg, er af voksende betydning. maallu. Royal Greenlandip tunisassiorfi anut tuniorakkanik Antallet af medarbejdere på produktionsanlæg- qaleralinniarneq, malunnartumik annertusiartorpoq. get svinger mellem 2 og 25 medarbejdere hen Tunisarssiorfi mmi sulisorineqartartut marlunniit 25-nut over sæsonen. I 2013 er der i fl ere tilfælde blevet nikerartarput ukiup qanoq ilinera apeqqutaatillugu. lukket for indhandling til anlægget, da hellefi sken Tunisassiorfi k 2013-mi arlaleriarluni matuneqartariaqartar- ikke kunne transporteres væk med snescooter simavoq, sikup qajannarnera pissutigalugu qalerallit sne- eller på hundeslæde på grund af usikker vinteris. scooterinik qimussimilluunniit assartorneqarsinnaanngin- Om sommeren afhentes fi sken af fragtskibe. nerat pissutigalugu. Aasaanerani pisat umiarsuarmik assartuummik aaneqartarput. Der er to mindre kajanlæg i Ikerasak – en kaj ved fi skefabrikken nordligst i bygden og en skonnert- Ikerasak marlunnik mikisunik sissarsuaqarpoq – talittarfi k kaj ved bugten midt i bygden. Her er der også nunaqarfi up avannarpasinnersaani tunisassiorfi up eqqaa- en småbådehavn med en pontonbro. Der er fl ere niittoq, aamma umiarsuaaqqanut talittarfi k nunaqarfi up bugte langs den krogede kyststrækning, hvor qeqqatungaani kangerliumanermiittoq. Tamaaniipportaaq joller kan fortøjes og ophales. angallateeqqanut umiatsialivik puttasulik. Sissami san- gujoraartumi arlalinnik kangerliumaneqarpoq, umiatsi- Bygdens arbejdspladser er relateret til service, aaqqanit pituttorfi gineqarlutillu amutsiviusartunik. butikker, skole, dagplejen, vaskeri, alderdom- Nunaqarfi mmi suliffi usinnaasut makkununnga tunngap- shjem, forsyning samt til kommunens forskellige put, sullissineq, pisiniarfi it, atuarfi k, ullunerani paaqqinnin- aktiviteter og turisterhvervet. I 2010 var beskæft- neq, errorsisarfi k, utoqqaat illuat, pilersuineq aamma kom- igelsesgraden i Uummannaqs bygder på 44 %, munip ingerlatsivii assigiinngitsut, takornariaqarnermillu hvilket er 2 % under niveauet i Uummannaq by, inuussutissarsiutit. 2010-mi Uummannap nunaqarfi ini men 2 % over gennemsnittet i Qaasuitsup Kom- suliffi ssat annertussusaat 44 %-uvoq, tamannalu Uum- mune. 5 % af arbejdsstyrken var ledig, hvilket mannap illoqarfi ani inissisimanermut sanilliullugu 2 %-mik ligger under niveauet for Uummannaq by og appasinneruvoq, Qaasuitsup Kommunianili agguaqatigi- kommunen som helhed, hvor tallet var 6 %. isitsinermit 2 %-mik qaff asinerulluni. Sulisinnaasut 5 %-ii I kommuneplanen er der en restrummelighed på suliffi ssarsiortuupput, tamanna Uummannap illoqarfi ani ca. 3.000 m² til erhvervs- og havneformål.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 127 inissisimanermiit appasinneruvoq, aamma kommuni ataat- simut isigalugu, tassanimi kisitsit 6 %-uvoq. Infrastruktur og service Kommuneplani malillugu inuussutissarsiutinut umiarsual- Der er et helistop i den sydlige del af bygden. ivimmullu tunngasuni inissaq sinneruttoq 3.000 m2 mis- Øvrig transport foregår primært med joller og siliorlugu annertussuseqarpoq. mindre både. Om vinteren anvendes hundeslæde eller snescooter via slædesporet mod øst.

Angallannermi periarfi ssat sullissinerlu Der er ikke anlagt veje med fast belægning, Nunaqarfi up kujasinnerusortaaniippoq helistop-i. Angal- og vejstrukturen består af et nord-syd gående lannermi periarfi ssat atugaanerpaat allat tassaapput, kørespor fra havnen og boligområdet i nord til umiatsiaaqqat angallatillu mikinerusut. Ukiuunerani helistop og dump i syd. Herfra er der mindre atorneqartarput qimussit snescooterilluunniit kangimut stikveje til skole, boliger og rundt om søen. Flere qimussit aqqutaasigut. af vejene har karakter af stier.

Qalliutilinnik aqqusineqanngilaq, aqqusernillu ilusaat Den tekniske forsyning varetages af Nukissiorfi it. tassaapput illernit avannamut-kujammut sammisut, Bygden har et elværk og tankanlæg, der ligger umiarsualivimmiit avannaatungaanilu nunaminertamit ud til kysten ca. midt i bygden. Vandforsyning illuliorfi gineqarsimasumiit helistop-imut, aamma ku- sker via en helårsvandledning fra en sø nord jammut eqqaavissuarmut ingerlasut. Aqqusernit ilaat for bygden til fl ere tapsteder. Bygdens boliger aqqusineeqqatut isikkoqarput. opvarmes med private oliefyr. Der er ikke kloaker- ing, og natrenovation tømmes via natrenovation- Teknikkikkut pilersuineq Nukissiorfi mmit isumagineqar- srampe til havet fra indsamlingstønder. Dagreno- poq. Nunaqarfi k innallagissiorfeqarpoq tankeqarfeqar- vation samt jernskrot deponeres på dumpen lunilu, nunaqarfi up qiterpasissuani sissamut qanittumi sydligst på øen. inissisimasunik. Imermik pilersuineq nunaqarfi up avan- naatungaani tatsimiit, imermut ruujorit ukioq kaajallallugu Telekommunikation varetages af TELE Greenland atugassiat aqqutigalugit, nunaqarfi mmi maqitsisarfi nnut A/S. arlinnut ingerlaartitsinikkut pisarpoq. Nunaqarfi mmi illut kiassarneri, oliefyr-it nammineq pigisat atorlugit pisarpoq. Servicefunktionerne omfatter sygeplejestation, Eqqakkanut kuffi lersugaanngilaq, unnuaaneranilu eqqak- kommunekontor og en butik. Der er ingen bør- kat nappartat katersuiffi it atorlugit tummeraasaniit im- neinstitution, men dagplejeordning i dagpleje- aanut kuineqartarput. Ulluunerani eqqakkat saviminikullu centret “Meeqqat”, der er placeret i sammenhæng eqqaavissuarmi qeqertap kujasinnerpaartaaniittumi kater- med servicehus med fællesværksted. sorneqartarput. TELE Greenlandip oqarasuaatit assigisaallu atorlugit attaveqarneq isumagisaraa. Uddannelse Sullisinermi ingerlatsiviit tassaapput, niviarsiamut na- Ikerasaks folkeskole (Atuarfi k Ole Løvstrøm) har korsiartarfi k, kommunip allaffi a aamma pisiniarfi k. ca. 36 elever fra 1.-9. klasse. Meeqeriveqanngilaq, ulluuneranili paaqqinninnermut aaqqisuussisoqarnikuuvoq, ulluunerani qitiusumik paaq- Kultur og fritid qinnittarfi mmi ”Meeqqat”-ni. “, illu sullivimmut atasumi, aammattaq ataatsimoorussamik sannavittaqartumi. Kirken er opført som et skolekapel i 1936, men indrettet som kirke i 1980. Den gamle kirkegård ligger ved siden af skolen, mens en nyere kirkeg- Ilinniartitaaneq ård er placeret en halv kilometer syd for bygden, Ikerasammi meeqqat atuarfi at (Atuarfi k Ole Løvstrøm) 36-it ud mod kysten. missiliorlugit atuartoqarpoq atualeqqaaniit 9. klassinut. Følgende bygninger er udpeget som bevar- ingsværdige: (B-49) kontor fra 1854, (B-57/55) Kulturi sunngiffi llu sammenbyggede lagerbygninger fra 1850/1898, Oqaluffi k atuarfi uutigisutut sananeqarsimavoq 1936-mi, (B-60) handelsforvalterbolig fra 1909, (B-120) 1980-mili oqaluffi ttut iluarsartuunneqarluni. Iliveqarfi to- kirke fra 1937. Sammen med de nyere pakhuse qaq atuarfi up eqqaaniippoq, iliveqarfi ttaarli nunaqarfi up (B-54) fra 194 og (B-56) fra 1945 udgør de bev- kujataatungaani kilometeri avillugu ungasitsigisumiippoq, aringsværdige bygninger et samlet bevarings- sissamut qanittumi. værdigt bygningsmiljø. Tørvemurshuset (B-890), der ligger tæt på kirken, foreslås udpeget som

128 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Illuliat makkua eriagisarialittut toqqarneqarsimapput: bevaringsværdigt. (b-49) allaffi k 1854-meersoq, (B57/5) quersuit imminnut ataannartut 1850/1898-meersut, (B-60) miuertussap illua I bygden er der et forsamlingshus, der danner 1909-meersoq, (B-120) oqaluffi k 1937-meersoq. Illut eriag- ramme om en del af kultur- og fritidslivet. Der isariallit quersuarnut nutaanerusunut (B-54) 1940-meersu- er endvidere fodboldbane på et areal ved siden mut aamma (B-56) 1945-meersumut ilanngullugit, ataat- af skolen. Om vinteren anvendes den lille sø i simut illutut eriagisarialittut inissinneqarput. Illu issunik bygdens nordlige del til boldspil. Derudover ujaqqanillu qarmalik (B-890) oqaluffi up eqqaaniittoq, fi ndes der en række foreninger i bygden, der ar- eriagisarialittut toqqarneqassasoq siunnersuutaavoq. rangerer forskellige aktiviteter, ligesom der er rig mulighed for at tage på udfl ugter i området eller Nunaqarfi k katersortarfeqarpoq, kulturikkut sunngiffi milu fi ske. ingerlatanut sinaakkutaasumik. Aammattaaq arsaattar- feqarpoq nunaminertami atuarfi up eqqaaniittumi. Ta- sinnguaq nunaqarfi up avannatungaaniittoq ukiuunerani arsaaffi gineqartarpoq. Tamakkua saniatigut nunaqarfi mmi arlalinnik peqatigiiff eqarpoq, assigiinngitsunik aaqqissuus- sisartunik, aammattaaq eqqaa asiarfi ssanik aalisarfi ssanillu ulikkaarpoq.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 129 130 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Illorsuit Illorsuit

Illorsuit qeqertap angisuup avannamut-kangimut sissaa- Illorsuit – “de mange store huse” – ligger ca. 100 niippoq, Uummannamiillu 100 km missiliorlugit ungasis- km fra Uummannaq, på nordøstkysten af en stor suseqarluni. Nunaqarfi k sivingaajaamiippoq qaqqanit ø af samme navn. Bygden ligger i skrånende portusuunit ungaluneqarsimasumi, tamannalu pissutiger- terræn som afgrænses af høje bjerge, og er af piarlugu immikkoortunut marlunnut avissimalluni – avan- samme årsag opdelt i to - en nordlig del med ca. narleq qulit missiliorlugit illutaqarpoq, kujallermiippullu 10 huse og en sydlig del med øvrige funktioner ingerlatsiviit illullu. Avannamut sammisumik inissisimanera og boliger. På grund af den nordvendte placer- qaqqallu portuneri pissutigalugit, seqineq takuneqarsin- ing og de høje bjerge ses solen ikke mellem 11. naajunnaartarpoq Oktobarip 11.-aniit Marsip 4.-ata tun- oktober og 4. marts. gaanut.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 131 Nunaqarfi up anguniagai (pingaartitat, Målsætninger for bygden (foku- ineriartornermi anguniakkat il.il.) sområder, udviklingsmål mv.) Illorsuarni sullissinermi pissutsit atuuttut inissatigullu Det nuværende serviceniveau og boligudbud neqeroorutit minnerpaamik attatiinnarniarneqarput. i Illorsuit skal som minimum søges opretholdt. Allilerisoqassappat tamanna kujammut sammisumik Eventuel udvikling bør kun ske i sydgående ret- pisariaqarpoq. Anguniagaq tassaavoq, aalisarnermi ning. Målet er, at fi skeri- og turismeerhvervet fort- takornariaqarnermilu inuussutissarsiutit nangittumik sat skal udvikles og styrkes, bl.a. gennem alsidig inerisarneqarlutillu nukittorsarneqarnissaat, ilaatigut produktion og stabilt arbejde, samt anvendelse af tamatigoortumik tunisassiornikkut aalajaatsunillu suliso- den aktive kultur og de bevaringsværdige byg- qarnikkut, kiisalu kulturip uumasup illullu eriagisariallit ninger til turistformål. Endvidere bør infrastruk- takornariaqarnermi siunertanut atorneqarnerisigut. Aam- tur og bygninger sikres i forhold til terrænet og mattaaq nunaqarfi mmi angallannermi periarfi ssat illullu fælles institutioner etableres, for at forbedre isumannaallisarneqartariaqarput nunap ilusaa pissutigalu- indbyggernes levekår. gu, ataatsimoorlunilu ingerlatsivinnik pilersitsisoqarluni, innuttaasunut atugassarititaasut pitsaanerulersinniarlugit. Befolkning og boliger I starten af 2013 boede der 80 personer i Illor- Innuttaasut ineqarnerlu suit. Indbyggertallet steg frem til 1999, hvor der Illorsuit 2013-p aallartinnerani 80-nik inoqarput. Innut- boede 147 personer i bygden, men siden er tallet taasut amerliartuaarsimapput 1999-i tikillugu, taamani faldet jævnt. Det forventes at befolkningstal- nunaqarfi mmi najugaqarsimapput 147-t, tamatumali king- let fortsat vil falde, hvorfor der i planperioden ornatigut ikiliartuaaginnalersimallutik. Siunissami innut- primært være behov for erstatningsbyggeri i taasut amerleriaateqarnissaat naatsorsuutigineqanngim- forbindelse med sanering. mat, pilersaarusiorfi up ingerlanerani pingaarnertut pisariaqartinneqassaaq, isaterinernut atatillugu nutaanik I Uummannaqs bygder er der 509 boliger (2010- illuliortoqartarnissaa. tal). I 2013 var der 359 husstande i bygderne un- der ét, hvor der samlet boede 972 personer. Det Uummannap nunaqarfi ini illut 509-upput (kisitsisit svarer til en gennemsnitlig husstandsstørrelse 2010-meersut). 2013-mi illoqutigiit ataatsimut katillugit på 2,7 personer pr. husstand, hvilket er mere end 359-upput, katillugit 972-nik najugaqartullit. Agguaqatigi- i Uummannaq by (2,2). Boligbestanden består isillugu illoqutigiinni ataatsini inuit 2,7-upput, tamanna udelukkende af enfamiliehuse. Typisk trænger Uummannap illoqarfi ani 2,2-miit qaff asinneruvoq. Illug- en del af husene til istandsættelse eller sanering, ineqartut tassaanerupput ilaqutariit ataasiakkaat illui. Illut ligesom der også er en del der står tomme. amerlasuut iluarsaattariaqarput isatertariaallutilluunnit, ilullu arlallit torneqanngillat. Funderingsforholdene i det lavtliggende bygde- område er vanskelige og ved de stejle områder Nunaminertami illuliorfi usimasumi appasinnerusumi, har der lejlighedsvis været sneskred. I den nor- toqqaviliorniarneq ajornakusoorpoq, nunaminertanilu dlige del af bygden sker der nedbrydning af sivinganerusuni akuttunngitsunik aput sisoortapoq. Nu- kysten, der på sigt kan true husene og adgangs- naqarfi up avannarpasinnerusortaani sissaq nungujartor- vejen her. Fremtidig boligudbygning bør tage poq, siunissami illunik aqqummillu navianartorsiortitsiler- forbehold for dette. Flere bygninger i bygden sinnaasumik. Taamaattumik siunissami illuliortoqarnissaani lider ligeledes af sætningsskader, bl.a. skolen og tamanna eqqarsaatigineqartariaqarpoq. Nunaqarfi mmi sundhedsstationen. Der vurderes at være rigelig sannartukkat arlallit inaarsarneri ajoquteqarput, ilaatigut rummelighed i de eksisterende boligområder, atuarfi k peqqissaavilllu. Naatsorsuutigineqarpoq nunamin- konkret ca. 60 boliger. ertani illuliorfi ssani inissaq sinneruttoq naammalluartoq, tassalu illut 60-t missinginut. Erhverv og havn Indbyggernes primære beskæftigelse er fi skeri og Inuussutissarsiutit umiarsualivillu fangst. Bygden har et par mindre produktionsan- Innuttaasut inuussutissarsiutaat pingaarneq tassaavoq læg, hvor der modtages fi sk (hellefi sk) og sæls- aalisarneq piniarnerlu. Nunaqarfi k marlunnik mikisunik kind. Bygdens kajanlæg er en pramlosningsbro tunisassiorfeqarpoq, qaleralinnik puisillu amiiniik ti- med en lille vanddybde, og bådene ligger fortøjet gooraasunik. Nunaqarfi up sissarsuaqarnera ikkattuaqqami langs stranden, hvor der også sker ophalning. prammi atorlugu aaqqitaavoq, angallatit sissamut talillutik usingiartarput, tamaanilu aamma amuneqartarlutik. 132 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Illorsuarni – piniarnerup aalisarnerullu saniatigut - sullis- I Illorsuit er der – ud over fangst og fi skeri – arbe- siveqarfi nnut attuumassutilinnik suliffi ssaqarpoq; pisini- jdspladser knyttet til servicefunktionerne; butik, arfi k, atuarfi k, kommunip ingerlatsivii allaffi alu. Aammat- skole, kommunens bygdeanlæg og kontor. Der taaq takornariaqarnermut tunngasunik ingerlatsisoqarpoq. er også aktiviteter i tilknytning til turisme. I 2010 2010-mi Uummannap nunaqarfi ini suliffi ssat annertus- var beskæftigelsesgraden i Uummannaqs bygder susaat 44 %-uvoq, tamannalu Uummannap illoqarfi ani 44 %, hvilket er 2 % under niveauet i Uumman- inissisimanermut sanilliullugu 2 %-mik appasinneruvoq, naq by, men 2 % over gennemsnittet i Qaasuit- Qaasuitsup Kommunianili agguaqatigiisitsinermit 2 %-mik sup Kommune. 5 % af arbejdsstyrken var ledig, qaff asinerulluni. Sulisinnaasut 5 %-ii suliffi ssarsiortuup- hvilket ligger under niveauet for Uummannaq by put, tamanna Uummannap illoqarfi ani inissisimanermiit og kommunen som helhed, hvor tallet var 6 %. appasinneruvoq, aamma kommuni ataatsimut isigalugu, tassanimi kisitsit 6 %-uvoq. I kommuneplanen er der en restrummelighed på ca. 7.000 m² til erhvervs- og havneformål. Kommuneplani malillugu inuussutissarsiutinut umiarsual- ivimmullu tunngasuni inissaq sinneruttoq 7.000 m2 mis- Infrastruktur og service siliorlugu annertussuseqarpoq. Bygdens helistop ligger på jævnt sandområde syd for byen. Øvrig transport sker ad søvejen, Angallannermi periarfi ssat sullissinerlu med hundeslæde eller snescooter. Nunaqarfi up helistop-ia nunaqarfi up kujataatungaani ma- Der er ét kørespor i bygden, der i hovedtræk ninnersami sioraasumiippoq. Angallannermi periarfi ssat al- strækker sig fra den nordlige del til helistop og lat tassaapput imaatigut angallatit, qimussit snescooterillu. dump i syd med enkelte afstikkere. Vejstræknin- gen til ”Kussinersuaq” er generelt nedslidt og Nunaqarfi k ataatsinik illineqarpoq, annersaa eqqarsaati- trænger til renovering. Herudover er der kortere galugu avannaatungaaniit helistop-imut, kujataatunganilu stistrækninger i Illorsuit.

Illut eriagisariallit | Bevaringsværdige bygninger

Sumiiffiit killilersuutitallit | Klausulerede zoner

SIUNNERSUUT | FORSLAG 133 eqqaavissuarmut, ataasikkaanik allanut sangunertaqarluni, ingerlasumik. ”Kussinersuaq”-mut aqqusineq ataatsimut Elværk og tankanlæg er placeret ud til kysten, lidt isigalugu nungullarsimavoq aaqqissuuneqartariaqarlunilu. nord for kajen. Vandforsyning sker ved smeltning Taassuma saniatigut Illorsuit naatsuaqqanik aqqusinee- af is, mens der om sommeren hentes vand fra en raqarput. elv nord for bygden. Dagrenovation og jernskrot deponeres på dumpen ca. 500 m syd for bygden Inaallagissiorfi k tankeqarfi llu sissamut qanittumi inis- og afbrændes på terræn. Natrenovation ind- sisimapput, sissarsuit avannaatunnginnguanni. Imeqar- samles i tønder, der udledes fra natrenovation- niarneq nilannik aatsitsinikkut pisarpoq, aasaaneranili srampens metalrør til en mindre bæk, der løber nunaqarfi up avannaatungaani imertartorto- ned til havet.. Gråt spildevand udledes til terræn. qartarpoq. Ulluunerani eqqakkat saviminikullu eqqaavis- Fabrikkens udledning sker direkte til strandkant- suarmi, nunaqarfi mmit 500 meterit missiliorlugit kujasin- en. Den tekniske drift varetages af Nukissiorfi it. nerusumiittumi katersorneqartarput, nunaannarmilu ikuallanneqarlutik. Unnuaanerani eqqakkat nappartani På fj eldet i syd er der et masteanlæg. Telekommu- katersorneqartarput, unnuaaneralinu eqqakkanut tum- nikationen varetages af TELE Greenland A/S. meraasaniit ruujori saviminiusoq aqqutigalugu kuuaqqa- mut imaanut kuuttumut kuineqartarlutik. Imeq eqqagaq Illorsuit har en butik, kommunekontor, service- nunaannarmut kuutsinneqartarpoq. Tunisassiorfi mmit hus, sygeplejestation, forsamlingshus og kirke. igitassat sissamut ingerlatiinnarneqartarput. Nukissiorfi it Der er også et fællesværksted. Børnepasning tenikkimut tunngasut isumagisaraat. foregår som dagplejeordning.

Qaqqami kujataatungaaniittumi napparuteqarfeqarpoq. Uddannelse TELE Greenlandip oqarasuaatit assigissaallu atorlugit at- taveqarneq isumagisaraa. Skolen ligger sydligst i bygden (Atuarfi k Aaralik) Illorsuit pisiniarfeqarput, kommuni allaff eqarluni, illu med ca. 14 elever i 1.- 9. klasse og et bibliotek. På sulliveqarluni, niviarsiamut nakorsiartarfeqarluni, kater- skolen arrangeres fritidsklublignende aktiviteter. sortarfeqarluni oqaluff eqarlunilu. Aamma ataatsimoorus- samik sannaveqarpoq. Meeqqanik paarsisarneq angerlarsi- Kultur og fritid maffi mmi paarsisarneq aqqutigalugu ingerlataavoq. Der er udpeget følgende bevaringsværdige bygninger i bygden: (B-37) pakhus - tidligere Ilinniartitaaneq butik - opført 1919, (B-40) pakhus/kulhus opført Atuarfi k nunaqarfi mmi kujallersaavoq (Atuarfi k Aaralik) 1935, (B-42) pak-hus/spækhus opført 1906, (B-43) 14-it missiliorlugit atuartulik atualeqqaaniit 9. klassimut pakhus opført 1917 og indfl yttet fra Nugssuaq, aamma atuakkanik atorniartarfeqarpoq. Atuarfi mmi (B-48) kontor/indkvartering opført 1913 og sunngiffi mmi klubbinut assingusunik ingerlatsisoqartar- (B-118) kirke opført 1923. Bygningerne ligger no- poq. genlunde samlet og udgør sammen med skuret (B-44) - retiradehus fra 1886 - et bevaringsværdigt bygningsmiljø. Flere af bygningerne anvendes af Kulturi sunngiffi llu KNI. Illut makkua eriagisarialittut toqqarneqarsimapput: (B-37) Kirkegården ligger syd for bygden, mens bygdens quersuaq – siusinnerusukkut pisiniarfi k – sananeqartoq fodboldbane er etableret på sandterræn nord for 1919, (B-40) quersuaq/aamaruutissaasivik sananeqartoq bygden. 1935, (B-42 quersuaq/napparsivik sananeqartoq 1906, (B-43) quersuaq sananeqartoq 1917 Nuussuarmiit nuutaq, Kultur- og fritidsliv afvikles typisk i regi af forsam- (B-48) allaffi k/ineqarfi k sananeqartoq 1913 aamma (B-118 lingshuset og skolen. oqaluffi k sananeqartoq 1923). Illut ataatsimuukannerlutik inissisimapput, quilu (B-44) – anartarfi k 1886-meersoq ilanngullugu – sanaartukkanik avatangiisaasunik eriag- isaqarfi ulluni. Illut arlallit KNI-mit atugarineqarput.

Iliveqarfi k nunaqarfi up kujataaniippoq, nunaqarfi ulli arsaattarfi a avannaatungaani sioraasumi pilersinneqarsi- malluni.

Kulturikkut sunngiffi milu ingerlatat nalinginnaasumik kat- ersortarfi mmi atuarfi mmilu ingerlanneqartarput. 134 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Niaqornat Niaqornat

Niaqornat, Nuussuup qeqertaasaata avannaatungaaniip- Niaqornat – ”de hovedformede” – ligger på nor- put, Uummannamiit 60 km missiliorlugit killiullutik. Sumi- dsiden af halvøen Nuussuaq omtrent 60 km vest iffi k 1823-mili najugaqarfi gineqalersimavoq 1870-imilu for Uummannaq. Lokaliteten har været bosted asimioqarfi nngorsimalluni. Nunaqarfi k alianaatsumi inis- siden 1823 og fi k status som udsted i 1870. sisimavoq, qeqertaasap annikitsup nuuani Uummannap Bygden har en unik beliggenhed på tangen til en Kangerluanut isikkivilimmi. Nunaqarfi up illui qalipaatigis- lille halvø med udsigt over Uummannaq fj orden. sut kangerliumaneq sinerlugu inissisimapput, tamaannilu Bygdens farvede huse ligger langs den bugt, hvor piniartut umiatsiaaraat aamma pitussimaarfeqarput. fi skernes og fangernes både også ligger fortøjet.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 135 Nunaqarfi up anguniagai (pingaartitat, Målsætninger for bygden (foku- ineriartornermi anguniakkat il.il.) sområder, udviklingsmål mv.) Nunaqarfi mmi sullissinermi pissutsit atuuttut inissatig- Det nuværende serviceniveau og boligudbud ullu neqeroorutit attatiinnarniarneqarput. Siunnertaasoq i bygden skal som minimum søges opretholdt. tassaavoq, aalisarnermik takornariaqarnermillu inuussutis- Målet er, at fi skeri- og turismeerhvervet fortsat sarsiutit, nangittumik nukittorsarneqarnissaat. Tamatuma skal udvikles og styrkes. Dette kræver plads pisariaqartippai tunisassiorfi up allilerneqarnissaanut peri- til udvidelse af fabriksanlæg, forbedrede kaj- arfi ssaqartitsineq, tulaffi usartut pitsaanerusut aamma aal- faciliteter og områder til fi skernes udstyr. Den isartut, nunaminertamik, atortuminnut ilitsiveqarnissaat. fornyede interesse for bygden bør anvendes i Takornariaqarnermut tunngatillugu, nunaqarfi up soqu- turismeøjemed, hvor også de gamle pakhuse tigineqarnerulernera atorneqartariaqaraluarpoq, ilaatigut kan anvendes aktivt til både turister og borgere. quersuatoqqat takornarianut innuttaasunullu susassaqar- Forholdene for bygdens børn og unge bør titsiviliullugit. Nunaqarfi up meerartaanut inuusuttortaan- forbedres, bl.a. med tilstrækkelig plads om skolen ullu periarfi ssat pitsanngorsarneqartariaqarput, ilaatigut og udefaciliteter. atuarfi mmi silataanilu periarfi ssat annertusinerisigut. Befolkning og boliger Innuttaasut ineqarnerlu Befolkningstallet i Niaqornat er faldet med en Niaqornani innuttaasut amerlassusaat ukioq 2000-imi tredjedel siden år 2000 (76) og tæller nu 52 76-iniit pingajorarterumminnik ikilillutik ullumikkut 52-up- personer. Fremadrettet forventes fortsat et vi- put. Siunissami innuttaasut amerleriaateqarnissaat naat- gende befolkningstal, hvorfor der i planperioden sorsuutigineqanngimmat, pilersaarusiorfi up ingerlanerani primært være behov for erstatningsbyggeri i pingaarnertut pisariaqartinneqassaaq, isaterinernut atatil- forbindelse med sanering. Der er generelt en del lugu nutaanik illuliortoqartarnissaa. Ataatsimut isigalugu huse, der trænger til istandsættelse eller saner- illut ilarpaalui, iluarsaattariaapput isaterneqartariaqarlutil- ing, ligesom der også er en del tomme huse luunniit, taamatullu illorpaaluit inoqanngillat. I Uummannaqs bygder er der 509 boliger (2010- Uummannap nunaqarfi ini illut 509-upput (kisitsisit tal), hovedsageligt fritliggende enfamiliehuse 2010-meersut). 2013-mi illoqutigiit ataatsimut katillugit i 1-1½ etage. I 2013 var der 359 husstande i 359-upput, katillugit 972-nik najugaqartullit. Agguaqatigi- bygderne under ét, hvor der samlet boede 972 isillugu illoqutigiinni ataatsini inuit 2,7-upput, tamanna personer. Det svarer til en gennemsnitlig hus- Uummannap illoqarfi ani 2,2-miit qaff asinneruvoq. Uto- standsstørrelse på 2,7 personer pr. husstand, qqaat, utoqqaat illuaniittariaqalersut, nunaqarfi mmiit hvilket er noget mere end i Uummannaq by, hvor nuuttariaqartarput. den gennemsnitlige husstandsstørrelse er 2,2. Ældre, der skal på alderdomshjem må fl ytte fra Nunaqarfi up kujammut kangiatungaani nunaminertamik bygden. annertuumik illuliorfi ssamik immikkoortitsisoqarnikuu- voq. Nunaminertarli sanaartorfi gineqassappat nutaamik Der er udlagt et større boligområde sydøst for aqquserniornissaq pisariaqarpoq, taamatullu sanaartorfi - byen. Udbygning af området kræver imidlertid gissaanermi, qaarsortat annertuut qaartiterneqarnissaat, en ny vejforbindelse, ligesom byggemodning vil sissallu illersuusineqarnissaa, pisariaqartinneqassapput. kræve bortsprængning af store klippeblokke og Naatsorsuutigineqarpoq Niaqornani namminermi sanaar- samt kystsikring. Der vurderes at være en be- torfi ssatut sinneruttoq – taamaallaat illunut 40-nut naam- grænset restrummelighed i selve Niaqornat – kun massasoq. ca. 40 boliger.

Inuussutissarsiutit umiarsualivillu Erhverv og havn Niaqornani inuussutissarsiunermi tunngaviupput aal- Erhvervsgrundlaget i Niaqornat bygger på isarneq aamma piniarneq, puisinik, aavernik qilalukkanik fi skeri og fangst af sæler, hvalros og hvaler – og – ilaatigullu nannunik tunngavilik. Aalisarneqartarput ind i mellem isbjørne. Der fi skes torsk, helle- saarulliit, qalerallit, qeeqqat aamma eqalussuit, nunataani- fi sk, hvalkat og Grøn-landshaj, og på land jages lu piniarneqartarput, tuttut, ukallit, aqissit, mitit, naajat rensdyr, snehare, fj eldrype, edderfugl, måge allallallu. Aalisarneq piniarnerlu qimussimik umiatsiaaqqa- m.fl . Fiskeri og fangst foregår med hundeslæde niillu ingerlanneqartarpoq. Umiarsualivimmi periarfi ssat og joller. Havnefaciliteterne omfatter en mindre tassaapput nunaqarfi up sissarsuaa annikitsoq, angallatit kaj i bygden, mens både ligger fortøjet i bugten

136 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 ikerasannguami kisaqqasarput sissamullu amuneqartarlu- og ophales på den vestlige strand, hvor også tik, aamma alisarnermi atortut tamaani inissinneqartarput. fi skeudstyr er lagt.

Royal Greenland-ip nunaqarfi mmi tunisassiorfi a tunitsivi- I 2011 lukkede Royal Greenland bygdens fi skefab- alu 2011-mi matuneqarput, tamatuma kingorna innut- rik og indhandlingsanlæg, og siden har fi skerne taasut angallammik Uummannamut nunaqarfi nnulluunniit sejlet til Uumannaq eller andre bygder for at allanut tunisiartortarput. Innuttaasut 2011-mi pilersippaat indhandle deres fangst. Indbyggerne stiftede i KNITApS, Niaqornani nioqqutissiorneq attatiinnarniarlu- 2011 anpartsselskabet KNT Aps, for at fastholde gu. Sumiiffi mmi naatsorsuutigineqarpoq tunitsivimmik en produktion i Niaqornat. Lokalt vurderes tunisassiorfi mmillu attassiinnarneq, kiisalu takornari- fastholdelse af indhandling og fi skefabrik samt aqarnerup inerisarneqarnera, nunaqarfi up ataannarnis- udviklingen af turisme at have stor betydning for saanut pingaaruteqarluinnartuusut. bygdens overlevelse.

2010-mi Uummannap nunaqarfi ini suliffi ssat annertus- I 2010 var beskæftigelsesgraden i Uummannaqs susaat 44 %-uvoq, tamannalu Uummannap illoqarfi ani bygder 44 %, hvilket er 2 % under niveauet i inissisimanermut sanilliullugu 2 %-mik appasinneruvoq, Uummannaq by, men 2 % over gennemsnittet i Qaasuitsup Kommunianili agguaqatigiisitsinermit 2 %-mik Qaasuitsup Kommune. 5 % af arbejdsstyrken var qaff asinerulluni. Sulisinnaasut 5 %-ii suliffi ssarsiortuup- ledig, hvilket ligger under niveauet for Uumman- put, tamanna Uummannap illoqarfi ani inissisimanermiit naq by og kommunen som helhed, hvor tallet var appasinneruvoq, aamma kommuni ataatsimut isigalugu, 6 %. tassanimi kisitsit 6 %-uvoq. Grønlands Naturinstitut har hovedsæde i Nuuk, men i 2007 blev der oprettet en fi lial i Niaqornat, Kalaallit-Nunaanni Pinngortitaleriffi k Nuummi qullersaqar- idet beliggenheden er ideel med henblik på feqarpoq, 2007-mili Niaqornani immikkoortortaqarfi k studier af f.eks. narhval, hvidhval og isbjørne. pilersinneqarpoq, inissisimaffi ata, assersuutigalugu qila-

Illut eriagisariallit | Bevaringsværdige bygninger

Sumiiffiit killilersuutitallit | Klausulerede zoner

SIUNNERSUUT | FORSLAG 137 lukkanik qernertanik, qaqortanik, nannunillu ilisimatusarfi - Turisme er et andet erhverv med betydning og gissallugu, piukkunnarnera pissutigalugu. via en lokal forening arbejder man for at tiltrække fl ere turister. I den forbindelse arrangeres aktiv- Takornariaqarneq inuussutissarsiutit pingaarutillit ilagaat, iteter i forbindelse med anløb af krydstogtsskibe, sumiiffi mmilu peqatigiiffi k aqqutigalugu takornariat amer- bl.a. med lokale guider. lanerusut takkussinnaanerat aqqutissiuunniarneqarpoq. Tamatumunnga atatillugu umiarsuit takornariartaatit tikit- I kommuneplanen er der en restrummelighed på tarnerannut atasumik, aaqqissuussinerit ingerlanneqartar- ca. 4.000 m² til erhvervs- og havneformål. put, ilaatigut nunaqavissunik ingerlassisulerlugit (guide). Infrastruktur og service Kommuneplani malillugu inuussutissarsiutinut umiarsual- ivimmullu tunngasuni inissaq sinneruttoq 4.000 m2 mis- Bygdens helistop ligger på stranden, øst for siliorlugu annertussuseqarpoq. strandsøen. Der er ikke anlagt veje i bygden, men et kørespor fører rundt mellem de forskellige bygdefunktioner. Øvrig transport foregår med Angallannermi periarfi ssat sullissinerlu båd, hundeslæde eller snescooter. Nunaqarfi up helistop-ia sissamiippoq, tatsip sissamiittup kangiatungaani. Nunaqarfi k aqquserniugaanngilaq, illernil- Dagrenovation deponeres og afbrændes på li naatsut nunaqarfi up ingerlatsiveqarfi isa assigiinngitsut dumpen, der ligger på stranden syd for helistop- akornanni attaviliisuupput. Angallannermi periarfi ssat allat pet. Bygdens bebyggelse er ikke kloakeret, og tassaapput imaatigut angallatit, qimussit snescooterillu. natrenovation tømmes på terræn (på strand- kanten, hvor tidevandet kan bortlede det, men Ulluunerani eqqakkat eqqaavissuarmi, helistop-ip også andre steder). Bygden har sit eget elværk, kujataatungaaniittumi, katersorneqarlutillu ikuallan- mens opvarmning sker med selvstændige oliefyr. neqartarput. Nunaqarfi mmi sanaartukkat eqqakkanut Vandforsyning sker ved indvinding fra en sø i kuuffi lersugaanngillat, unnuaaneranilu eqqakkat nuna- fj eldet, hvorfra det ledes til en stor fælles vand- mut kuerarneqartarput (sissamut, ulinneranut avalaan- tank i bygden. Vandtank og elværk ligger syd for neqartussanngorlugit, aammali allani igitsisoqartarpoq). strandsøen, mens tankanlæg for brændstof ligger Nunaqarfi k innaallagissiorfeqarpoq, kiassarnerli nammin- ud til vandet mod sydvest. erisamik oliefyr-it atorlugit pisarpoq. Imermik pilersuineq taseq qaqqaniittoq sapusiorlugu ingerlanneqarpoq, tas- Den overordnede tekniske drift varetages af saanngaanniit nunaqarfi mmi tankimut ataatsimoorussa- Nukissiorfi it, mens telekommunikationen var- mut aqquserlugu. Tanki imiisivik, innaallagissiorfi llu, tatsip etages af TELE Greenland A/S, der har et anlæg på sissamiittup kujataatungaaniipput, tankili ikummatissaasi- det lille fj eld nord for byen. vik sissami, kujammut kitaatungaani, inissisiamalluni. Der er et lille bibliotek på skolen, som også ar- Teknikkikkut pilersuineq pingaarneq Nukissiorfi it inger- rangerer fritidsklublignende aktiviteter. Der er lataraat, oqarasuaatit assigissaallu atorlugit attaveqarneq ingen børneinstitution i bygden og heller ikke TELE Greenland A/S-ip isumagisarigaa, nunaqarfi up avan- organiseret dagpleje. Der er derimod en butik, naatungaani qaqqannguami sakkortusaaveqarluni. sygeplejestation, fællesværksted og et servicehus med bl.a. bad og vaskeri. KNI-butikken i Niaqor- Atuarfi k mikisunnguamik atuakkanik atorniartarfeqarpoq, nat er en ny prototype-butik på 225 m2, der er aammattaaq atuarfi mmi, sunngiffi mmi klubbimut assingu- etableret af 15 20 fods containermoduler i 2012. sunik aaqqissuussinerit, ingerlanneqartarput. Nunaqarfi m- mi meeqqeriveqanngilaq, ulluuneranilu aaqqissuussamik Uddannelse paaqqinnittoqartarani. Taamaattorli pisiniarfeqarpoq, niviarsiamut nakorsiartarfeqarluni, ataatsimoorussamik Kommunen har et kontor under samme tag som sannaveqarluni, illu sulliveqarlunilu ilaatigut uff arfi ttalim- skolen (Neriunnerup Atuarfi a), der også huser mik errorsisarfi ttalimmillu. Niaqornani KNI-p pisiniarfi a bygdens kapel. Skolen har 8 elever fra 1. til 8. misiligutaalluni nutaajuvoq 225 m2-ulluni, 2012-mi 20 fods klasse. Herefter fortsætter eleverne på byskole i containerit 15-nit atorlugit pilersitaalluni. Uummannaq.

Ilinniartitaaneq Kultur og fritid Kommuni allaff eqarpoq taassumalu illoqatigaa atuarfi k Der er udpeget 4 bevaringsværdige bygninger i oqaluffi uutigisoq (Neriunnerup Atuarfi a). Atuarfi k arfi nik Niaqornat: (B-73) opført 1839, (B-75) opført 1909, pingasunik atuartoqarpoq atualeqqaaniit 8. klassimut. (B-77) opført 1852, (B-81) - tidligere butik - opført 138 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Tamatuma kingornatigut atuartut atuarnertik Uumman- 1763/1823. Derudover er (B-82) - handelsfor- nap atuarfi ani nangittarpaat. valterboligen opført 1922 bevaringsværdig. Pa- khusene ligger som et samlet, bevaringsværdigt Kulturi sunngiffi llu bygningsmiljø. (B-81) er fl yttet fra den nedlagte bygd Nugssuaq. Kirkegården er placeret på det Niaqornani illut sisamat eriagisarialittut toqqarneqarsi- lille bjerg på halvøen, nord for byen. mapput: (B-73) sananeqartoq 1839, (B-75) sananeqartoq 1909, (B-77) sananeqartoq 1852, (B-81) – pisiniarfi usi- Kultur- og fritidsliv afvikles overvejende inden for masoq – sananeqartoq 1763/1823. Taakkua saniatigut skolebygningens rammer. (B-82) - niuertussap illua sananeqartoq 1922 eriagisassaa- voq. Quersuit ataatsimoorlutik inissiismapput avatangii- I fritiden er der desuden gode muligheder for simi eriagisalialimmi. (B-81) nunaqarfi kumit Nuussuarmiit fritidsjagt, fi skeri, vandreture og udendørs sport- nutaavoq. Iliveqarfi k qeqertaasap qaavani, nunaqarfi up saktiviteter. Syd for byen er en fodboldbane og i avannaani, inissisimavoq. dalene syd for byen kan der udøves vintersport. Desuden anvendes strandsøen til skøjteløb. Kulturikkut sunngiffi milu inuunermi atuarfi up illutaa sina- akkuttat pingaarnersaraat.

Aammattaaq sunngiffi mmi pinialunnissamut, aalisari- arnissamut, pisuttuarnissamut, silamilu timersuutinik ingerlataqarnissamut, periarfi ssanik pitsaasunik peqarpoq. Nunaqarfi up kujatungaaniippoq arsaattarfi k, nunaqarfi ullu kujataatungaani koorortani ukiuunerani timersuutinik in- gerlatsisoqarsinnaavoq. Aammattaaq tatsimi sissamiittumi sukuutsertoqartarpoq.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 139 140 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Nuugaatsiaq Nuugaatsiaq

Nuugaatsiaq, Qeqertarsuup Kangillermiittup kujammut Nuugaatsiaq – ”den mellemstore fremsprin- sineriaani nuggersimanermi, ivigarissumiippoq, Uumman- gende pynt” – ligger på et græsbevokset næs på namiit 130 km missiliorlugit kangilliulluni. Uummannap sydkysten af øen Qeqertarsuaq i Karrats Isfj ord, pigisaani nunaqarfi it avannarlersaraat, tassanngaanniillu ca. 130 km nord for Uummannaq. Det er den nor- nunaqarfi k qaninnerpaaq tassaavoq Illorsuit, 35 km mis- dligste bygd i Uummannaq-distriktet og nærm- siliorlugit kujalliulluni killiusoq. este nabobygd er Illorsuit, ca. 35 km mod sydvest.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 141 Nunaqarfi up anguniagai (pingaartitat, Målsætninger for bygden (foku- ineriartornermi anguniakkat il.il.) sområder, udviklingsmål mv.) Nuugaatsiami sullissinermi pissutsit atuuttut inissatigullu Det nuværende serviceniveau og boligudbud neqeroorutit attatiinnarniarneqarput. Siunnertaasoq tas- i Nuugaatsiaq skal som minimum søges opre- saavoq, aalisarnermik takornariaqarnermillu inuussutis- tholdt. Målet er, at fi skeri- og turismeerhvervet sarsiutit, nangittumik nukittorsarneqarnissaat, ilaatigut fortsat skal udvikles og styrkes, bl.a. gennem ud- tunisassiorfi up immaqalu amernik tunitsiviup kiisalu sis- bygning af fabrik og eventuel skindindhandling sarsuit pitsanngorsaavigineqarnerisigut. Peqatigitillugulu samt forbedrede kajfaciliteter. Samtidig bør bol- illut pitsaassusaat, eqqaavilerinermik aaqqissuussineq, igstandard, renovationsordninger og infrastruk- aqqusinernillu pitsanngorsarneqartariqarput, nunaqarfi up tur forbedres, med udgangspunkt i bygdebehov pisariaqartitsinera nammineerlunilu atortut aallaavigalugit. og egne ressourcer. Hundeslædekørsel spiller en Qimusserneq nunaqarfi mmut annertuumik pingaarute- stor rolle i bygden, og det skal der fortsat være qarpoq, tamannalu periarfi ssaajuartinneqartariaqarpoq. mulighed for. Desuden skal bygdens fl ade om- Kiisalu nunaqarfi mmi maninnersat sunngiffi mmi siunerta- råder komme i anvendelse til fritidsformål. nut atorneqartariaqarput Befolkning og boliger Innuttaasut ineqarnerlu Indbyggertallet i Nuugaatsiaq tæller 79 personer Nuugaatsiami innuuttaasut amerlassussat 79-upput (Feb. (feb. 2013). Bygden voksede frem til 1999, hvor 2013). Nunaqarfi k 1999-ip tungaanut alliartorpoq, innut- tallet toppede med 122 indbyggere. Siden er taasut amerlanerpaagamik 122-ullutik. Tamatuma king- folketallet faldet – en tilbagegang på knapt 22 orna innuttaasut ikiliartulerput – ukiullu kingulliit 10-it % inden for de seneste 10 år (101 indbyggere ingerlaneranni 22 %-ngajammik ikileriarput (innuttaasut i 2003). I planperioden vil der således primært 2003-mi 101-ullutik). Taamaalilluni pilersaarusiorfi up iluani være behov for erstatningsbyggeri i forbindelse isaterinermut atatillugu nutaanik illuliortoqartarnissaa med sanering. Der er også behov for ældrebol- pisariaqartinneqassaaq. Aammattaaq utoqqarnut illoqarn- iger, mens mere plejekrævende behov bør var- issaa pisariaqartinneqarpoq, paaqqutarineqarnissamik etagesi Uummannaq. annertunerusumik pisariaqartitsisut Uummannami isum- agineqartariaqarput. I Uummannaqs bygder er der 509 boliger (2010- tal), hovedsageligt fritliggende enfamiliehuse Uummannap nunaqarfi ini illut 509-upput (kisitsisit i 1-1½ etage. I 2013 var der 359 husstande i 2010-meersut). 2013-mi illoqutigiit ataatsimut katillugit bygderne under ét, hvor der samlet boede 972 359-upput, katillugit 972-nik najugaqartullit. Agguaqatigi- personer. Det svarer til en gennemsnitlig hus- isillugu illoqutigiinni ataatsini inuit 2,7-upput, tamanna standsstørrelse på 2,7 personer pr. husstand, Uummannap illoqarfi ani 2,2-miit qaff asinneruvoq. Illut hvilket er noget mere end i Uummannaq by, hvor ilaat iluarsaattariaapput arlallillu inoqanngillat. den gennemsnitlige husstandsstørrelse er 2,2. En del huse trænger til renovering ligesom en del Siunissami illuliornissaq illuliorfi gineqareersup nangis- står tomme. sutaatut ingerlanneqassaaq. Naatsorsuutigineqarpoq nunaminertat immikkoortinneqareersut iluini inissaqarlu- Fremtidig boligudbygning skal ske i forlængelse artoq, illunut 70-t missinginut. af den eksisterende boligbebyggelse. Der vur- deres at være god rummelighed i de allerede Inuussutissarsiutit umiarsualivillu udlagte områder, svarende til ca. 70 boliger. Siusinnerusukkut innuussutissarsiutini pingaarnerpaasi- mapput puisinniarneq aamma qeerarniarneq, ullumik- Erhverv og havn kulli qaleralinniartoqarpoq. Qaleralinniarneq innuttaasut Tidligere var det primære erhverv sælfangst aningaasaqarniarnerannut annertuumik iluaqutaavoq. og fi skeri efter havkat, men nu fi skes der efter Tassalu Royal Greenland Nuugatsiami tunitsiveqarlunilu hellefi sk. Hellefi skeriet er af stor økonomisk qaleralinnik suliarinneqqaartarfeqarpoq, taakkununngalu betydning for indbyggerne. Royal Greenland har atasumik qerititsiveqarluni. Ukioq kaajallallugu aalisagaq således et indhandlingssted med forarbejdning tunisaavoq, ukiuuneranili/upernaakkullu, immap sikua af hellefi sk i Nuugaatsiaq med tilknyttet frysehus. pissutigalugu umiarsuit umiatsiaaqqallu qerisunik assar- Fisk indhandles året rundt, men frysekapaciteten tuisinnaajunnaaraangata, qerititsiviup tigusisinnaanera in- kan være utilstrækkelig i vinterperioden/foråret, orsalersinnaasaarpoq. Tunisassiorfi mmi sulisut ataatsimiit hvor havisen forhindrer skibe og joller i at sejle

142 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 qulinut inissisimasarput, ukiup qanoq ilinera apeqqutaatil- med den frosne fi sk. Antallet af medarbejdere på lugu. produktionsstedet ligger mellem 1 og 10, afhæn- gigt af sæsonen. Nunaqarfi k mikisumik sissarsuaqarpoq nuunnguup noorpianniittumik. Umiatsiaat kangerliumanermi pito- Bygden har et lille kajanlæg yderst på næsset. qqasarput, kangerliumanermilu nuunnguup kangia- Både ligger fortøjet i bugten, men trækkes op på tungaani sissamut amuneqartarlutik. Taamaakkluartorli stranden i en lille bugt øst for næsset. Der er dog umiarsualivimmi periarfi ssat annertunerusariaqarput. behov for yderligere havnefaciliteter.

Nunaqarfi mmi suliffi ssat amerlanersaat aalisarnermut, Bygdens arbejdspladser er i langt overvejende kisiannili aamma nunaqarfi up pisiniarfi anut, atuarfi mmut grad knyttet til fi skeriet, men også til bygdens kommunillu ingerlatsiviinut allanut attuumassuteqarput. butik, skole og de øvrige kommunale funktioner. Taakkua saniatigut takornariaqarnermut attuumassute- Herudover er der aktiviteter relateret til turisme. qartunik ingerlataqartoqarpoq. 2010-mi Uummannap I 2010 var beskæftigelsesgraden i Uummannaqs nunaqarfi ini suliffi ssat annertussusaat 44 %-uvoq, taman- bygder 44 %, hvilket er 2 % under niveauet i nalu Uummannap illoqarfi ani inissisimanermut sanilliul- Uummannaq by, men 2 % over gennemsnittet i lugu 2 %-mik appasinneruvoq, Qaasuitsup Kommunianili Qaasuitsup Kommune. 5 % af arbejdsstyrken var agguaqatigiisitsinermit 2 %-mik qaff asinerulluni. Sulisin- ledig, hvilket ligger under niveauet for Uumman- naasut 5 %-ii suliffi ssarsiortuupput, tamanna Uummannap naq by og kommunen som helhed, hvor tallet var illoqarfi ani inissisimanermiit appasinneruvoq, aamma 6 %. kommuni ataatsimut isigalugu, tassanimi kisitsit 6 %-uvoq. I kommuneplanen er der en restrummelighed på Kommuneplani malillugu inuussutissarsiutinut umiarsu- ca. 12.000 m² til erhvervs- og havneformål. alivimmullu tunngasuni inissaq sinneruttoq 12.000 m2 missiliorlugu annertussuseqarpoq.

Illut eriagisariallit | Bevaringsværdige bygninger

Sumiiffiit killilersuutitallit | Klausulerede zoner

SIUNNERSUUT | FORSLAG 143 Angallannermi periarfi ssat sullissinerlu Infrastruktur og service Nunaqarfi up helistop-ia nunaqarfi up avannaatunginngua- Bygdens helistop ligger umiddelbart nord for niippoq. Nunaqarfi mmiit angallassissutit allat pingaarnerit bygden. Øvrig transport til og fra byen foregår tassaapput, aasaanerani umiatsiaaqqat, ukiukkullu qimus- primært med private joller om sommeren og sit snescooterillu. hundeslæder eller snescootere om vinteren.

Angallannermi periarfi ssanut ilaavoq aqqusineq ataaseq Infrastrukturen omfatter et vejstykke med fast aaliangersimasumik qalliusigaq nuunnguamiittoq, umi- belægning på næsset samt i tilknytning til havn arsualivimmut tunisassiorfi mmullu atasoq. Taassuma og produktionsanlæg. Derudover er der køre- saniatigut illineqarpoq, nuunnguamut ingerlasunik, spor, der fører op ad næsset og forgrener sig til tassanngaanniillu nunaqarfi up kitaatungaanut kangiatun- bygdens vestlige og østlige del. gaanullu avalequtilimmik. Den overordnede tekniske drift af bygden var- Teknikkikkut ingerlatsineq pingaarneq Nukissiorfi nniit etages af Nukissiorfi it. Elværket ligger østligst ingerlanneqarpoq. Innaallagissiorfi k nunaqarfi mmi kang- i bygden. Om vinteren sker vandforsyning via illersaavoq. Ukiuunerani imermik pilersuineq imiisivimmiit, vandtank og tapsted placeret i tilknytning til maqitsisarfi k, illu sullivimmut atatillugu nunaqarfi mmi servicehuset centralt i bygden. Om sommeren qiterpasissumik inissinneqarsimasoq, atorlugu pisarpoq. hentes vand fra en bæk øst for bygden. Dagreno- Aasaanerani kuunnguami nunaqarfi up kangiatungaa- vation deponeres og afbrændes på lossepladsen niittumiit imertartortoqartarpoq. Ulluunerani eqqakkat vest for bygden, hvor adkomstforholdene dog eqqaavissuarmi nunaqarfi up kitaaniittumi aqqulluttumi, er dårlige. Der er ingen kloakering. Der er ingen katersorneqartarput ikuallanneqartarlutillu. Eqqakka- natrenovationsordning, og natrenovation tippes nut kuuff eqanngilaq, unnuaanerani eqqakkanut aaq- i havet fra en rampe på næsset, hvilket dog er qissuussisoqarnikuunngilaq, unnuaaneranilu eqqakkat en uhensigtsmæssig placering. Der er endvidere nuunnguami tummeraasaniit imaanut kuineqartarput, tankanlæg på næsset, ved siden af fi skefabrikken taannali inissinnerliugaavoq. Aammattaaq nuunnguamiip- og kajen. Tankanlægget er omfattet af en spær- poq tankeqarfi k, aalisakkanik tunisassiorfi up sissarsuillu rezone. Telekommunikation varetages af TELE eqqaanni. Tankeqarfi k isumannaallisaanissaq pissutigalugu Greenland A/S. killeqarfeqarpoq, TELE Greenlandip oqarasuaatit assigis- saallu atorlugit attaveqarneq isumagisaraa. Der er ingen børneinstitution i byen, men børnepasning foregår i dagpleje. Desuden er der Nunaqarfi mmi meeqqeriveqanngilaq, uulluuneranili butik, kommunekontor, fællesværksted, posthus, meeqqanik paarsisarneq atorneqarpoq. Aaamattaaq servicehus, sygeplejestation og forsamlingshus i nunaqarfi k pisiniarfeqarpoq, kommune allaff eqarluni, bygden. Skole og servicefunktioner er placeret på ataatsimoorussamik sannaveqarluni, allakkeriveqarluni, illu næsset. sulliveqarluni, niviarsiamut nakorsiartarfeqarluni kater- sortafeqarlunilu. Atuarfi k sullissiviillu nunnguami inissin- Uddannelse neqarsimapput. I bygden er der folkeskole (Atuarfi k Saamu). Skolen har ca. 12 elever fra 1. til 9. klasse. Der ar- Ilinniartitaanq rangeres fritidsklubaktiviteter på skolen, hvor der Nunaqarfi mmi meeqqat atuarfeqarput /Atuarfi k Saamu). også er et lille bibliotek. Atuarfi k isikkaneq marluk missiliorlugit atuartoqarpoq atualeqqaaniit 9 klassimut. Atuarfi mmi sunngiffi mmi klub- Kultur og fritid bertitsisoqartarpoq, tassaniipportaaq atuakkanik atorniar- tarfi k mikisunnguaq.. Skolekapellet, der er fra 1991, ligger nordligst i bygden ved siden af kirkegården.

Kulturi sunngiffi llu De ældste bygninger i bygden ligger yderst på Atuarfi k oqaluffi uutigisoq 1991-mi sanaajusoq, nu- næsset. De bevaringsværdige bygninger er: B-83, naqarfi mmi avannarlersaavoq iliveqarfi up killingani. pakhus, opført 1924; B-84, pakhus, opført 1936; B-86, butik og kontor, opført 1930, udvidet 1989; Nunaqarfi mmi illuliat pisoqaanerit nuunnguup noorpi- B-87, pakhus, spækhus, opført 1850, indfl yttet fra aaniipput. Illut eriagisariallit tassaapput: B-83, quersuaq, Nugssuaq; B-89, pakhus, opførselsår ukendt.. Byg- 1924-mi sanaaq; B-84, quersuaq, 1936-mi sanaaq; B-86, ningerne ligger samlet og udgør et bevarings- pisiniarfi k allaffi llu, 1930-mi sanaaq, ilaneqartoq 1989-mi. værdigt bygningsmiljø, der ligger højt på næsset,

144 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Illut ataatsimoorput taamaalillutillu avatangisaat eriagisari- synligt fra havnen, og karakteriserer bybilledet aqarlutk, nuunnguami qatsissumiipput, umiarsualivimmiit i Nuugaatsiaq. Bygningerne kan nedtages og ersillutik, Nuugaatsiamullu ilisarnaqutaallutik. Illut isater- fl yttes til en anden placering, med Landsmuseet neqarsinnaapput, Nunatta Katersugaavissuata akuer- godkendelse. sissuteqarneratigut, allamullu nuullugit. Der spilles fodbold på det jævne terræn, midt i Nunaqarfi up qeqqani maninnersami arsaattoqartarpoq, byen, og vintersport kan udøves i terrænet nord nunaqarfi ullu avannaani avtangiisaasumi ukiunerani tim- for bygden. ersuutinik ingerlatsisoqarsinnaavoq.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 145 146 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Qaarsut Qaarsut

Qaarsut Nuussuup Qeqertaasaata avannamut sammern- Qaarsut – ”nøgne bjerg”/”klippefl ader” – ligger på ganiippoq Uummannap Qeqertaaniit 25 km missiliorlugit nordsiden af Nuussuaqhalvøen ca. 25 km nord- avannamut killiulluni, Uumannamut isikkiveqarluni. vest for Uummannaq-øen med udsigt hertil. Innuttaasut aalisartuinnangajaallutillu piniartuinnan- gajaapput. Kalaallisut aqqata nalunaarpaa nunaqarfi up, Byens befolkning er overvejende fi skere og Qilertinnguit Qaqqaata 2.000 meteringajannik portutigi- jægere. Det grønlandske navn betyder “det sup mannguani, inissisimanera. Nunaqarfi k asimioqarfi ttut nøgne bjerg” og hentyder til bygdens placer- taaguuteqarlerpoq 1870-imi, Nunatsinnilu aamaruutissar- ing for foden af det næsten 2.000 m høje Qil- siorfi it siullersaat Qaarsuni 1778-miit 1924-mut ingerlan- ertinnguit-fj eld. Bygden fi k status som udsted neqarpoq. omkring 1870, og Grønlands første kulmine var i drift i Qaarsut fra 1778 til 1924.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 147 Nunaqarfi up anguniagai (pingaartitat, Målsætninger for bygden (foku- ineriartornermi anguniakkat il.il.) sområder, udviklingsmål mv.) Qaarsuni sullissinermi pissutsit atuuttut inissatigullu Det nuværende serviceniveau og boligudbud neqeroorutit attatiinnarniarneqarput (off shore-mut i Qaarsut skal som minimum søges opretholdt tunngasut ineriartornerat tamassumalu eqqaata tapertaal- (afhængig af udviklingen på off shore-området luni pilersuiffi ttut inissisimanissaata qanoq iskkoqarnera og områdets rolle som eventuel supplerende apeequtaatillugit). Aammattaaq anguniarneqarpoq, forsyningsbase). Målet er endvidere, at bygdens nunaqarfi up aalisarnermi takornariaqarnermilu inuus- fi skeri- og turismeerhverv fortsat skal udvikles og sutissarsiuteqarfi unerisa ineriartortinneqarlutillu nukit- styrkes, f.eks. ved realisering af et indhandlingsst- torsarneqarnissaat, assersuutigalugu tunitsivimmik piler- ed og varieret produktion, samt mulighed for sitsisoqarneratigut assigiinniaartunillu tunisassiornikkut, fl ere anløb af krydstogtskibe. Også systue og kiisalu umiarsuarnit takornariartaatinit amerlanersunit forsamlingsmuligheder bør forbedres. Desuden tikinneqartalernissaata periarfi ssiuunneratigut. Aamma bør ønsket om at fl ytte elværket og interessen for mersortarfi k katersortarfi llu pitsaanerulertariaqarput. bæredygtig energi undersøges. Kiisalu kissaatigineqarsinnaavoq inaallagissiorfi up nuun- neqarsinnaanera aamma imminut nammattumik nukissiu- Befolkning og boliger uteqarsinnaanerup soqutigineqarnissaa. Qaarsuts nuværende befolkning tæller 161 personer (feb. 2013). Bygden voksede støt fra Innuttaasut ineqarnerlu 1980-2000 – fra 198 til 241 personer. Herefter er Qaarsuini innuttaasut ullumikkut 161-upput (Feb. 2013). befolkningsgrundlaget svundet ind, bl.a. grundet Nunaqarfi k ataavartumik alliartuaarsimavoq 1980-miit frafl ytning til nabobygder og de større byer. Fre- 2000-mut – 198-niit 241-nut. Tamatuma kingorna innut- madrettet forventes det, at befolkningstallet som taasut ikiliartuaalersimapput, ilaatigut nunaqarfi nnut san- minimum kan stabiliseres og måske endda øges ilerisanut illoqarfi nnullu anginerusunut nutsertoqarnera i takt med at området udvikles som supplerende pissutigalugu. Siunissarli eqqarsaatigalu naatsorsuu- forsyningsbase for off shore. I planperioden vil der tigineqarpoq, innuttaasut amerlassusaat minnerpaamik således overvejende være behov for erstatnings- taamaaginnalissasoq, immaqaluunniit allaat annertusiartu- byggeri i forbindelse med sanering. lissasoq eqqaata off shore-mut tapertaalluni pilersuiffi ttut ineriartornera ilutigalugu. Taamaattumik pilersaarusiorfi up I Uummannaqs bygder er der 509 boliger (2010- ingerlanerani annermik pisariaqartinneqassaaq isateriner- tal). I 2013 var der 359 husstande i bygderne un- nut atatillugu taartaasussanik sanaartortoqartarnissaa. der ét, hvor der samlet boede 972 personer. Det svarer til en gennemsnitlig husstandsstørrelse på Uummannap nunaqarfi ini illut 509-upput (kisitsisit 2,7 personer pr. husstand, hvilket er noget mere 2010-meersut). 2013-mi illoqutigiit ataatsimut katillugit end i Uummannaq by, hvor den gennemsnitlige 359-upput, katillugit 972-nik najugaqartullit. Agguaqatigi- husstandsstørrelse er 2,2. isillugu illoqutigiinni ataatsini inuit 2,7-upput, tamanna Bygdens boligbebyggelse er udelukkende Uummannap illoqarfi ani 2,2-miit qaff asinneruvoq. af fritliggende enfamiliehuse. Bygningernes Nunaqarfi up illunik sanaartorfi gineqarsimanera, taamaal- vedligeholdelsesstandard er svingende. I kom- laat ilaqutariit illuinik ataasikkaanik siammasissunik, muneplanen er der en restrummelighed på ca. toqqammaveqarpoq. Illut aserfallattaalineqarsimanerat 105 boliger i Qaarsut. assigiinngiiaarpoq. Kommuneplani malillugu Qaarsuni illuliorfi ssanut inissaq sinneruttoq illunut 105-nut naaper- Erhverv og havn tuuppoq. Qaarsuts havne- og erhvervsområde har et langstrakt forløb langs kysten med de primære Inuussutissarsiutit umiarsualivillu produktionsbygninger mod nord og jollepladser Qaarsut umiarsualiviat inuussutissarsiuteqarfi llu sissaq mod syd. Et af bygdens største erhverv er fi sk- sinerlugu siaangavoq, sanaartukkat tunisaasiornermut eri af hellefi sk og forarbejdning af rogn. Fisken pingaarutillit avannarliullutik, umiatsiaaraqarfi llu kujalliul- indhandles i Uummannaq. Derudover drives der luni. Nunaqarfi mmi inuussutissarsiutit annerpaat ilagaat sæljagt med efterfølgende bearbejdning af kød qaleralinniarneq suannillu suliareqqaarineq. Aalisagaq og skind. Endelig besøges bygden af turister, der Uummannami tunineqartarpoq. Taakkua saniatigut pu- lægger vejen forbi, når de bl.a. besøger Uumman- isinniartoqartarpoq taakkulu neqaat amiilu suliarineqartar- naq og bopladsen ved Qilakitsoq. lutik.. Kiisalu nunaqarfi k takornarianit tikeraarneqartarpoq,

148 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 ilaatigut Uummannameereerlutik Qilakitsumeeriarlutillu Det nye havne- og erhvervsområde nord for aqqusaartunit. lufthavnen er ubebygget. Området kan anvendes til en bred vifte af erhvervsformål, herunder off - Umiarsuliveqarfi k inuussutissarsiuteqarfi llu nutaaq mittar- shore relaterede erhverv. fi up avannaatungaaniittoq suli sanaartorfi gineqanngilaq. Nunaminertaq inuussutissarsiornermik ingerlatsivinnit Beskæftigelsen i bygden er i høj grad knyttet til assigiinngitsorpassuarnit atorneqarsinnaavoq, tamak- fi skeri, fangst og lufthavnsrelaterede erhverv, kununnga ilaapput suliff eqarfi it off shore-mut attuumas- men også til de kommunale og private service- sutillit. Nunaqarfi mmi suliffi ssaqarneq pingaartumik funktioner som butikken, skolekapellet, service- aalisarnermut, piniarnermut, inuussutissarsiutinullu huset mv. Siden 2010 har der samlet set været en mittarfi mmut attuumassutilinnut, aammattaarli kommu- lille tilbagegang i beskæftigelsen i Uummannaqs nip namminersortullu sullissiviinut soorlu pisiniarfi mmut, bygder. atuarfi mmut oqaluffi uutigisumut, illu sullivimmut il.il. tunngasuupput. Ataatsimut isigalugu 2010-p kingornagut I kommuneplanen er der en restrummelighed på Uummannap nunaqarfi ini suliffi ssat annikitsumik kinguari- ca. 82.000 m² til erhvervs- og havneformål. arfi usimapput. Infrastruktur og service Kommuneplani malillugu inuussutissarsiutinut umiarsu- alivimmullu tunngasuni inissaq sinneruttoq 82.000 m2 Qaarsut har en lufthavn – Uummannaq Lufthavn missiliorlugu annertussuseqarpoq. i Qaarsuarsuit – der blev indviet i 1999. Lufthavn- ens primære formål er at servicere persontrafi k- ken til Uummannaq. Fra lufthavnen, der ligger ca. Angallannermi periarfi ssat sullissinerlu 2 km vest for bygden, er der en helikoptertur på Qaarsut mittarfeqarput – Uummannap Qaarsuarsunni ca. 10 min til Uummannaq, og fl yforbindelser til Mittarfi a – atoqqaartinneqartoq 1999-mi. Mittarfi up Ilulissat og Upernavik. I den sydvestlige kant af

Illut eriagisariallit | Bevaringsværdige bygninger

Sumiiffiit killilersuutitallit | Klausulerede zoner

SIUNNERSUUT | FORSLAG 149 pingaarnertut suliassara Uummannamiit ilaasunik angal- bygden er der et helistop. Øvrig transport foregår lassinermi kiff artuussineq. Mittarfi mmiit, nunaqarfi mmiit til vands med mindre både samt med hun- 2 km missiliorlugit kippasinnerusumiittumiit, Uumman- deslæde, snescooter samt bil over havisen. namut helikopterinik timmineq minutsit qulit missiliorlugit Selve bygden har et begrænset vejnet med sivisussuseqarpoq, aamma Ilulissat Upernavillu timmisar- karakter af stier, der overvejende forløber nord- tumik ingerlavigineqartarput. Nunaqarfi up kujammut syd langs kysten. Herudover er der Lufthavnsve- kimmut killingani helistop-eqarpoq. Angallassissutit allat, jen, der strækker sig langs kystlinjen mod nord angallatit mikinerusut kiisalu qimussit, snescooterit ukiuk- frem til lufthavnen og et større erhvervsområde kullu sikuunerani biilit. umiddelbart nord for lufthavnsanlægget.

Nunaqarfi k nammineq annikitsuinnarnik aqqusineqarpoq Den overordnede tekniske drift af bygden var- aqqusineeqqatut taaneqarsinnaanerusunik, pingaartu- etages af Nukissiorfi it. Vandforsyning sker med mik avannaaniit kujamut sissaq sinerlugu ingerlaartunik. overfl adevand, dels fra en syd for beliggende Taassuma saniatigut Mittarfi mmut aqqusineqarpoq, sissaq bæk (i sommerperioden) og dels fra vandind- sinerlugu avannamut mittarfi up tungaanut, inuussutissar- vindingsområde (i vintersæsonen). Bebyggelsen tiuteqarfi mmullu annertuumut mittarfeqarfi up avannaa- varmeforsynes med selvstændige oliefyr, mens tunginnguaniittumut ingerlasumik. elforsyning sker fra et dieseldrevet elværk, der er placeret midt i bygden. Der er ikke kloakering, og Teknikkikkut ingerlatsineq pingaarneq Nukissiorfi nniit natrenovationsordningen fungerer uden eta- ingerlanneqarpoq. Imermik pilersuineq nunap qaavata blerede faciliteter, hvor tønder ned i et vandløb, ernganik aallaaveqarpoq, ilaatigut kujataatungaaniittumi der leder ud i havet. Aff ald deponeres sammen kuunnguamiit (aasakkut), ilaatigullu sapusiukkamiit (uki- med metalskrot o.l. på dumpen, der ligger nord- ukkut). Illut kiassarnerat namminerisamik oliefyr-it atorlu- vest for bygden. git pisarpoq, innaallagisamik pilersuineq inaallagissiuut diesel-itortoq atorlugu ingerlanneqartoq, nunaqarfi up I havneområdet og i fællesområdet ved skoleka- qeqqani inissinneqarsimasumiit. Eqqakkanut kuuffi ler- pellet er der henholdsvis tankanlæg og telemast. sugaanngilaq, unnuaaneranilu eqqakkanut aaqqissuuss- Telekommunikation varetages af TELE Greenland ineq atortorissaaruteqarani ingerlanneqarpoq, nappartat A/S. kuummut kuineqartarlutik, imaanut kuugunneqartus- sanngorlugit. Eqqakkat saviminikut assigisaallu eqqaavis- Serviceforsyningen tæller en butik, sygeplejesta- suarmi, nunaqarfi up avannamut kitaatungaaniittumik, tion, servicecenter, fællesværksted og KNI butik. katersorneqartarput. Børnepasning foregår i dagpleje.

Nunaminertami umiarsualiveqarfi mmi nunaminertamilu Uddannelse ataatsimoorfi usumi atuarfi up oqaluffi uutigisup eqqaanip- put tankeqarfi it napparuteqarfi illu. TELE Greenlandip oqar- I bygden er der et skolekapel (Atuarfi k Kaali) med asuaatit assigissaallu atorlugit attaveqarneq isumagisaraa. ca. 28 elever fra 1. til 9. klasse. Kiff artuussiviit tassaapput, pisiniarfi k, niviarsiamut nakor- siartarfi k, illu sullivik, ataatsimoorullugu sannavik aamma Kultur og fritid KNI-p pisiniarfi a. Meeqqanik paarsisarneq angerlarsi- maffi mmi paarsisarneq aqqutigalugu ingerlataavoq. Bygdens ældste bygninger ligger i tilknytning til havneområdet og omfatter følgende bevarings- værdige bygninger: Et værksted fra 1927 (B-63), Ilinniartitaaneq et pakhus fra 1920 (B-67), et pakhus fra 1932 Nunaqarfi k oqaluffi uutigisumik atuarfeqarpoq (Atuarfi k (B-69) og bygdebestyrerboligen fra 1928 (B-71). Kaali) 28-t missiliorlugit atuartulik atualeqqaaniit 9. klas- Kirkegården er placeret øst for bygden. I det nye simut. erhvervsområde nord for lufthavnen er endvidere registreret en række beskyttede fortidsminder og Kulturi sunngiffi llu ruiner. Nunaqarfi mmi illut pisoqaanerit umiarsualivimmut Få kilometer øst for Qaarsut fi nder man inuit attuumassuteqarput, taakkunanngalu eriagisarialit- bopladsen Qilakitsoq, hvor man i 1972 gjorde et tut nalunaarutigineqarsimasut makkuupput: Sannavik bemærkelsesværdigt fund af otte mumifi cerede 1927-meersoq (B-63), quersuaq 1920-meersoq (B-67), lig fra Thulekulturen. De otte mumier, som i dag quersuaq 1932-meersoq (B-69) aamma niuertorutsip illua er udstillet på Nationalmuseet i Nuuk, giver en 1928-meersoq (B-71). Ileqarfi k nunaqarfi up kangiatungaa- vigtig indsigt i inuit-kulturen for mere end 500 niippoq. Aammattaaq nunaminertami inuussutissarsiute- år siden. Bopladsen besøges hvert år af mange 150 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 qarfi ssami nutaami, mittarfi up avannaatungaaniittumi, turister. qangarsuarnitsanik, illukunillu illersugaasumik, peqarpoq. Bygdens kultur- og fritidsliv er koncentreret Qaarsuniit kilometerialunnguanik kangilliuvoq siulitta omkring skolekapellet og forsam-lingshuset. nunaqarfi gisimasaat Qilakitsoq, 1972’kkunni timinik Desuden er der en fodboldbane i den sydlige del paniinnarnikunik Thulekulturimeersunik pingaaruteqar- af bygden. luinnartunik nassaarfi usoq. Timit paniinnarnikut taak- kua, ullumikkut Nuummi Nunatta Katersugaasivissuani saqqummersitarineqartut, inuit-kulturiat ukiut 500-t sinnerlugit pisoqaassusilik pillugu, ilisimasanik pingaarute- qarluinnartumik pissarsiviupput. Nunaqarfi k ullumikkut takornariarpassuarnit tikeraarneqartarpoq.

Nunaqarfi up kulturikkut sunngiffi mmilu inuunera atu- arfi mmi oqaluffi uutigisumi katersortarfi mmilu eqiter- uff eqarpoq. Aammattaaq nunaqarfi up kujasinnerusortaani arsaattafeqarpoq.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 151 152 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Saattut Saattut

Saattut Uummannap pigisaani nunaqarfi it annersaraat, Bygden Saattut er den største bygd i Uumman- Uummannamiit avannamut kangimut 26 km missiliorlu- naq-området og ligger ca. 26 km nordøst for git ungasitsigisumiittoq. Nunaqarfi k qeqertannguami Uummannaq.Bygdens navn betyder ”fl ade tynde saattumi inissisimavoq, eqqaa amerlasuunik portusuunik sten”, hvilket også er navnet på den lille ø, hvor qaqqalinnik qeqertaqarpoq, sermimiillu iigartartumiit 30 bygden ligger i et forholdsvis fl adt klippeter- kilometerit inorlugit ungasitsigaluni. ræn. Området er præget af mange øer med høje bjerge med mindre end 30 kilometer til indland- Nunaqarfi k takornarianit ornigarneqartarpoq, illuinnarni sisens bræer. unnuisinneqartunik, kalaallini ilaqutariinni kalaallit ner- isaat, piniariaasiat, aalisarneq ulluinarnilu inuuneq misi- Bygden besøges af turister, der indkvarteres hos gisarpaat. private og kan opleve den grønlandske kultur med mad, fangst, fi skeri samt dagliglivet hos en almindelig grønlandsk familie.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 153 Nunaqarfi up anguniagai (pingaartitat, Målsætninger for bygden (foku- ineriartornermi anguniakkat il.il.) sområder, udviklingsmål mv.) Saattuni sullissinermi pissutsit atuuttut inissatigullu Det nuværende serviceniveau og boligudbud neqeroorutit attatiinnarniarneqarput. Siunnertaasoq i Saattut skal som minimum søges opretholdt. tassaavoq, aalisarnermik takornariaqarnermillu inuus- Målet er, at fi skeri- og turismeerhvervet fortsat sutissarsiutit, nangittumik ineriartortinneqarnissaat skal udvikles og styrkes. Erhvervsområderne skal nukittorsarneqarnissaallu. Inuussutissarsiuteqarfi it pisari- tilpasses behovet, herunder også kajfaciliteterne aqartitsinermut naleqqussarneqassapput, matumani og infrastruktur. Det er vigtigt med etablering af aamma talittarfeqarneq aqqusinernillu. Pingaaruteqarpoq et egentligt samlingssted i bygdebilledet, med nunaqarfi mmi ataatsimoortarfi mmik immikkoortumik tilstrækkelige faciliteter (fx ved skolen og kirken), pilersitsisoqarnissa (assersuutigalugu atuarfi up oqaluffi ullu og ligeledes bør de ældre bygninger indtænkes i eqqaanni), aammattaq illut pisoqaanerit ataatsimorluni fællesfunktioner, fx bådværksted mm. ingerlatsivinnut atorneqarsinnaaneri eqqarsaatigineqarsin- naapput, soorlu umiatsianik iluarsaasarfi ttut il.il. Befolkning og boliger I februar 2013 var der 235 indbyggere i Saattut. Innuttaasut ineqarnerlu Befolkningstallet voksede frem til 2001, hvor 283 Februaari 2013-mi Saattuni innuttaasut 235-usimapput. In- personer boede i bygden. Siden faldt indbygger- nuttaasut 2001-p tungaanut amerliartuaarsimapput, taam- tallet betydeligt frem til 2009 (211 indbyggere), ani nunaqarfi mmi najugallit 283-usimapput. Tamatuma hvorefter der igen er sket en stigning. Det for- kingorna innuttaasut amerlassusaat appariartorsimavoq ventes, at befolkningstallet fremover vil være sta- 2009 tikillugu (innuttaasut 211), taavalu qaff ariartoqqilerl- bilt. Derfor fastholdes de nuværende arealudlæg uni. Naatsorsuutigineqarpoq, siunissami innuttaasut amer- til boliger, mens der sideløbende også vil være lassusaat aalaakkaalerumaartoq. Taamaattumik nunamin- behov for renovering og sanering. Det vurderes ertat ullumikkut illuliorfi ssatut immikkoortinneqarsimasut, at restrummeligheden i de udlagte områder attatiinnarneqassapput, tamatumunngalu peqatigitillugu svarer til ca. 60 boliger. iluarsartuussinerit isaterinerillu ingerlanneqartassapput. Nunaqarfi mmi immikkortinneqarsimasuni illuliorfi ssanut I Uummannaqs bygder er der 509 boliger (2010- inissaq sinneruttoq illunut 60-t naapertuuppoq. tal), hovedsageligt fritliggende enfamiliehuse i 1-1½ etage. I 2013 var der 359 husstande i Uummannap nunaqarfi ini illut 509-upput (kisitsisit bygderne under ét, hvor der samlet boede 972 2010-meersut). 2013-mi illoqutigiit ataatsimut katillugit personer. Det svarer til en gennemsnitlig hus- 359-upput, katillugit 972-nik najugaqartullit. Agguaqatigi- standsstørrelse på 2,7 personer pr. husstand, isillugu illoqutigiinni ataatsini inuit 2,7-upput, tamanna hvilket er noget mere end i Uummannaq by, hvor Uummannap illoqarfi ani 2,2-miit qaff asinneruvoq. Illut den gennemsnitlige husstandsstørrelse er 2,2. En arlallit iluarsaattariaapput, arlallillu inoqaratik. del huse trænger til renovering, ligesom en del står tomme. Inuussutissarsiutit umiarsualivillu Nunaqarfi mmi inuussutissarsiut pingaarneq tassaavoq Erhverv og havn aalisarneq, ukioq kaajallallugu ingerlanneqartartoq. Royal Det primære erhverv i bygden er fi skeri, som Greenland nunaqarfi mmi tunisassiorfeqarpoq, qaleralinnik drives året rundt. Royal Greenland har et produk- tigooraasumik. Tunisassiorfi mmi sulisut peqannginner- tionsanlæg i bygden, der modtager hellefi sk. paaffi ani ataatsimiit peqarnerpaaffi ani 15-nut nikerartar- Antallet af medarbejdere på fabrikken svinger put. Saattut sissarsuaat kangerliumarnermi avannamut fra 1 i lavsæsonen til 15 i højsæsonen. Saattuts sammisumiippoq, angallatinullu mikinerusunut put- kajanlæg ligger ud til en nordvendt bugt og tasoqarluni. Umiatsiaaqqat, sissaq avannaatungaaniittoq omfatter en pontonbro til mindre både. Joller atuarlugu, pitoqqasarput, qaqitsiviusinnaasortaatigullu ligger fortøjet langs nordkysten og ophales, hvor amuneqartarlutik. terrænet tillader det.

Nunaqarfi up sullissiveqarfi i makkununnga tunngapput: Bygden har også arbejdspladser knyttet til ser- Pisiniarfi k, atuarfi k, kommunip ingerlatsivii aamma pini- vicefaciliteterne: Butik, skole, kommunale funk- arnermik takornariaqarnermillu inuussutissarsiutit. 2010- tioner samt fanger- og turismeerhvervet. I 2010 mi Uummannap nunaqarfi ini suliffi ssat annertussusaat 44 var beskæftigelsesgraden i Uummannaqs bygder %-uvoq, tamannalu Uummannap illoqarfi ani inissisiman- 44 %, hvilket er 2 % under niveauet i Uumman-

154 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 ermut sanilliullugu 2 %-mik appasinneruvoq, Qaasuitsup naq by, men 2 % over gennemsnittet i Qaasuit- Kommunianili agguaqatigiisitsinermit 2 %-mik qaff asiner- sup Kommune. 5 % af arbejdsstyrken var ledig, ulluni. Sulisinnaasut 5 %-ii suliffi ssarsiortuupput, tamanna hvilket ligger under niveauet for Uummannaq by Uummannap illoqarfi ani inissisimanermiit appasinneru- og kommunen som helhed, hvor tallet var 6 %. voq, aamma kommuni ataatsimut isigalugu, tassanimi kisitsit 6 %-uvoq. I kommuneplanen er der en restrummelighed på ca. 13.000 m² til erhvervs- og havneformål. Kommuneplani malillugu inuussutissarsiutinut umiarsu- alivimmullu tunngasuni inissaq sinneruttoq 13.000 m2 Infrastruktur og service missiliorlugu annertussuseqarpoq. Bygden betjenes af helistop, som er placeret syd for bygden. Øvrig transport foregår med hun- Angallannermi periarfi ssat sullissinerlu deslæde og snescooter. Nunaqarfi k helistop-imiit, nunaqarfi up kujataatungaani inissisimasumiit, kiff artuunneqarpoq. Angallannermi Der er ikke et egentlig vejnet i bygden, men fl ere periarfi ssat allat tassaapput imaatigut angallatit, qimussit kørespor, der forløber fra bygdens centrale del - snescooterillu. omkring skole og kirke - til havnen i nord, samt gennem den vestlige del af bygden til ophal- Nunaqarfi k aqqusinernik taaneqarsinnaasunik soqanngi- ingsstedet og videre mod syd gennem boligom- laq, arlalinnilli illineqarpoq, nunaqarfi up qeqqaniit aallar- råder frem til helistoppet. Flere steder har vejene tiffi linnik – atuarfi up oqaluffi ullu eqqaaniit – avannamut karakter af stier. umiarsualivimmut, aamma nunaqarfi up kitaatungaa aqqusaarlugu umiatsiaanik qaqitsisarfi mmut, tas- Den overordnede tekniske drift varetages af saanngaanniillu ingerlaqqilluni kujammut illuliorfi usi- Nukissiorfi it. I bygden er der et elværk, mens van- masoq aqqusaarlugu helistop-imut. Arlalinni aqqusineq, dproduktionen er baseret på et afsaltningsanlæg

Illut eriagisariallit | Bevaringsværdige bygninger

Sumiiffiit killilersuutitallit | Klausulerede zoner

SIUNNERSUUT | FORSLAG 155 aqqusineeqqatut, isikkoqarneruvoq. med efterfølgende afhentning i taphus. Opvarm- ning sker med private oliefyr. Dagrenovation Teknikkikkut ingerlatsineq pingaarneq Nukissiorfi nniit deponeres og afbrændes på dumpen, der ligger ingerlanneqarpoq. Nunaqarfi k innaallagissiorfeqarpoq, umiddelbart øst for havnen. Der er ingen kloak- imermilli pilersuineq tarajuiakkamik maqitisarfi kkoortit- ering i bygden, og natrenovationen tømmes fra sinermik tunngaveqarpoq. Kiassarneq oliefyr-it atorlugit mindre, nedslidt trærampe til hav. Telekommuni- pisarpoq, Ulluunerani eqqakkat, eqqaavissuarmi umiar- kation varetages af TELE Greenland A/S. Telemast sualiviup kangiatunginnguaniittumi, katersorneqartarput og telehytte ligger sydligt på øen. ikuallanneqartarlutillu. Nunaqarfi mmi eqqakkanut ku- uff eqanngilaq, unnuaaneranilu eqqakkat imaanut kuer- Saattut har også et kommunekontor, syge- arneqartarput, tummeraasanit mikisuniit nungullarsimasu- plejestation, fællesværksted, KNI butik, private niit. TELE Greenlandip oqarasuaatit assigissaallu atorlugit kiosker samt et servicehus og et forsamlingshus. attaveqarneq isumagisaraa. Tele-p napparutai illuaraataalu Der er ikke et hotel i bygden, men mulighed for qeqertap kujasinnersaani inissisimapput. privat indkvartering. Der er ikke noget alderdom- shjem i bygden, hvilket betyder at ældre, der skal Saattuni kommuni allaff eqarpoq, niviarsiamut nakorsi- på plejehjem må fl ytte til byen. Endelig er der en tarfeqarluni, ataatsimoorussamik sannaveqarpoq, KNI børnehave med plads til 24 børn. pisiniarfeqarpoq, namminersortumik kioskeqarpoq, illu sulliveqarluni katersortarfeqarlunilu. Nunaqarfi mmi Uddannelse hotel-eqanngilaq, illuinnarnili unnuisoqarsinnaasarpoq. Nunaqarfi mmi utoqqaat illoqanngilaq, taamaattumillu I bygden er der folkeskole (Muusap Atuarfi a) med utoqqaat, illoqarfi mmi utoqqaat illuannut nuutsinneqar- ca. 32 elever i 1.- 9. klasse og et lille bibliotek. Der tarput. Naggataatigullu meeqqeriveqarpoq meeqqanut er også fritidsklubaktiviteter på skolen. 24-nut inissalimmik. Kultur og fritid Ilinniartitaaneq Der er udpeget følgende bevaringsværdige Nunaqarfi mmi meeqqat atuarfi at (Muusap Atuarfi a) 32-it bygninger i bygden: (B-90) skole - tidligere butik missiliorlugit atuartoqarpoq atualeqqaaniit 9 klassi tikil- - opført 1899, (B-94) lager fra1878, (B-99) la- lugu, aamma atuakkanik atorniartarfeqarpoq. Atuarfi mmi ger - tidligere spækhus - fra 1871, (B-101) jord- aamma sunngiffi mmi klubbertoqartarpoq. moderkonsultation fra 1905 og (B-131) kirke fra 1927. Nogle af bygningerne har fået en hårdhæn- det renovering, men kan rumme mulighed for Kulturi sunngiffi llu etablering af et historisk bygningsmiljø centralt i Illut makkua eriagisarialittut toqqarneqarsimapput: bygden. (B-90) atuarfi k – siusinnerusukkut pisiniarfi usimasoq – sananeqartoq 1899, (B-94) quersuaq 1878-meersoq, Kirken blev opført som skolekapel i 1927, men (B-99) quersuaq – siusinnersukkut napparsiviusimasoq – indrettet som egentlig kirke i 1980. Kirkegården 1871-meersoq, )B-101 juumuumut nakorsiartarfi usimasoq ligger et par hundrede meter syd for bygden. 1905-meersoq aamma (B-131) oqaluffi k 1927-meersoq. Kultur- og fritidsaktiviteter i øvrigt afvikles i regi Illut ilaat iluarsaanneqarnerminni mianersuunneqartarsi- af skolen og forsamlingshuset. Endelig er der manngillat, taamaattorli nunaqarfi up qeqqani avatangii- legeplads i den sydlige del af bygden. simik oqaluttuarisaanermut tunngasumik pileritsinermi atorneqarsinnaassagunarlutik.

Oqaluffi k 1927-mi sananeqarpoq oqaluffi uutigaluni atuarfi ttut, kingusinnersukkulli oqaluffi ttuinnaq aaqqis- suunneqarluni 1980-imi. Iliveqarfi k nunaqarfi up kujataa- tungaani, nunaqarfi k 200 meterinik qimalaarlugu, inissisi- mavoq. Kulturikkut sunngiffi mmilu ingerlatat atuarfi mmi katersortarfi mmilu

156 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Ukkusissat Ukkusissat

Ukkusissat Uummannap pigisaani nunaqarfi it annerit Ukkusissat er den fj erdestørste bygd i Uum- sisamaraat, Uummannamiillu 50 km missiliorlugit avan- mannaq-området, og ligger ca. 50 km nord for narpasinnerusumiippoq. Nunaqarfi k qaarsortamiippoq Uummannaq. Bygden ligger på et langstrakt takkajaami avannaaniit kujammut sammivilimmi sissap nord-sydgående klippeterræn mellem kyst og qaqqallu akornanni. Eqqaani ukkusisaqarfeqarpoq. fj eld. Ukkusissat betyder fedtstenene, efter en forekomst i nærheden. 25 km længere inde mod 25 km-nik kangilliuvoq Marmorilik aamma aatsitassar- nordøst ligger Maamorilik og minen Den sorte siorfi k Inngili Qernertoq. Engel.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 157 Nunaqarfi up anguniagai (pingaartitat, Målsætninger for bygden (foku- ineriartornermi anguniakkat il.il.) sområder, udviklingsmål mv.) Nuugaatsiami sullissinermi pissutsit atuuttut inissatigullu Det nuværende serviceniveau og boligudbud i neqeroorutit attatiinnarniarneqarput. Siunnertaasoq tas- Ukkusissat skal som minimum søges opretholdt. saavoq, aalisarnermik takornariaqarnermillu inuussutissar- Målet er, at fi skeri- og turismeerhvervet fortsat siutit, nangittumik nukittorsarneqarnissaat, innuttaasullu skal udvikles og styrkes, og at uddannelsessø- ilinniagaqariartorlutik aallarsimasut nunaqarfi mmut utern- gende borgere har interesse i at vende tilbage til issaannut soqutiginnilersinnissaat. Minnerunngitsumik bygden. Især bør der støttes op om eksisterende takornariartitsinermi ingerlatat tapersersorneqartariaqar- turismeaktiviteter, gennem fx forskønnelse af put, assersuutigigalugu nunaminertat ataatsimoorfi usartut fællesområder, sanering af tomme boliger og et kusassarnerisigut, illut inoqanngitsut isaternerisigut, um- aktivt kulturliv. Bygdens ældre bevaringsværdige maarissumillu kulturikkut inuuneqarnikkut. Nunaqarfi mmi bygninger kan også anvendes til formålet. Dertil illut pisoqaanerit eriagisariallit siunertamut tassunga skal der etableres bedre forhold for børn og atorneqarsinnaapput. Aammattaaq nunaqarfi mmi unge i bygden: dagtilbud, fritidstilbud, legeplads, meeqqanut inuusuttunullu periarfi ssat pitsaanerusariaqar- fodboldbane mm. Kommunens funktioner bør put: ulluunerani neqeroorutit, sunngiffi mmi neqeroorutit, desuden samles. pinnguartarfi k, arsaattarfi k il.il. Kommunip ingerlatsivii ataatsimoortinneqartariaqarput. Befolkning og boliger Befolkningstallet i Ukkusissat voksede frem til Innuttaasut ineqarnerlu 2000, hvor 230 personer boede i bygden. Siden er Ukkusissani innuttaasut 2000-p tungaanut amerliartuaar- det faldet markant med 33 % til 154 indbyggere simapput, taamani nunaqarfi k 230-nik inoqarsimalluni. (februar 2013). Det forventes, at der i planperi- Tamatuma kingorna malunnartumik ikiliartulersimapput oden primært vil være behov for erstatningsbyg- 33 %-nik, innuttaasut 154-nut (Februaari 2013). Naatsor- geri i forbindelse med sanering, både i form af suutigineqarpoq, pilersaarusiorfi up iluani, illunik isater- ældrevenlige boliger og familieboliger. Alders- inermut atattillugu, taartaasussanik illuliortoqartarnissaa fordelingen er jævn, dog er der få mænd i alderen pisariaqartinneqarumaartoq, utoqqarnut naleqquttut 30-39 år, og en forholdsvis stor gruppe i alderen ilaqutariillu illui eqqarsaatigalugit. Ukioqassutsinut ag- 40-44 år. guaassimaneq naleqqatigiiaarpoq, taamaattorli 30-niit 39- nut ukiullit ikipput, pissutsillu aallaavigalugit 40-niit 44-nut I Uummannaqs bygder er der 509 boliger (2010- ukiullit amerlallutik. tal), hovedsageligt fritliggende enfamiliehuse i 1-1½ etage. Typisk er der mange huse, der Uummannap nunaqarfi ini illut 509-upput (kisitsisit trænger til istandsættelse eller sanering, ligesom 2010-meersut), annermik ilaqutariit ataasikkaat illui aap- der også er en del tomme huse. I 2013 var der 359 paa avillugu quleriit. Nalinginnaaneruvoq illut amerlasuut, husstande i bygderne under ét, hvor der samlet iluarsaattariaallutilluunniit isatertariaaneri, aamma illut boede 972 personer. Det svarer til en gennem- inoqanngitsut amerlaneri. 2013-mi illoqutigiit ataatsimut snitlig husstandsstørrelse på 2,7 personer pr. hus- katillugit 359-upput, katillugit 972-nik najugaqartullit. stand, hvilket er noget mere end i Uummannaq Agguaqatigiisillugu illoqutigiinni ataatsini inuit 2,7-upput, by, hvor den gennemsnitlige husstandsstørrelse tamanna Uummannap illoqarfi ani 2,2-miit qaff asinneru- er 2,2. Der er ikke et alderdomshjem i bygden. voq. Der er ikke et alderdomshjem i bygden. Fremtidig byudvikling skal ske ved udbygning Nunaqarfi up siunissami alliartornissaa pissaaq nunamin- af to eksisterende rammeområder. Dertil er der ertat sinaakkutaasut pioreersut marluk sanaartorfi gi- udlagt et helt nyt område til boliger nord for nerisigut. Taakkua saniatigut, nunaqarfi up avannaani, bygden. Det vurderes, at der er rigelig restrum- nunaminertamik illuliorfi ssamik nutaamik immikkoortit- melighed, svarende til ca. 35 boliger i bygden. sisoqarnikuuvoq. Naatsorsuutigineqarpoq nunaqarfi mmi inissaq sinneruttoq naammalluartoq, illut 35-t missinginut. Erhverv og havn Bygdens indbyggere er beskæftiget med fi sk- Inuussutissarsiutit umiarsualivillu eri, og der fanges hellefi sk til Royal Greenlands Nunaqarfi up innuttai aalisarnermik suliaqarput, qalerallillu produktionsanlæg i bygden. Fabrikken har en pisarineqartut Royal Greenland-ip nunaqarfi mmi tunissas- modtagekapacitet på 4,5 tons/døgn, og et fryse- iorfi anut tunineqartarput. Tunisassiorfi k ullup kaajallanner- hus til 100 tons. Antallet af medarbejdere svinger

158 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 anut 4,5 tons-inik tigusisinnaassuseqarpoq, 100 tons-inullu fra 1-10 medarbejdere, afhængig af sæsonen. qerititsiveqarluni. Tunisassiorfi mmi sulisut ataatsimiit quli- nut inissisimasarput, ukiup qanoq ilinera apeqqutaatillugu. Der er et kajanlæg i den sydlige del af bygden, og mindre både lægger til i bugten øst for havnen. Nunaqarfi up kujasinnerusortaaniipput sissarsuit, angal- Joller ophales på stranden ved bugten. latillu mikinerusut kangerliumanermi nunaqarfi up kangia- tungaaniittumi kisaqqasarput. Umiatsiaaqqat kangerliu- Der er arbejdspladser relateret til service, butik, manermi sissamut amuneqartarput. skole samt til kommunens forskellige aktiv- iteter og aktiviteter knyttet til turisme. Blandt

Illut eriagisariallit | Bevaringsværdige bygninger

Sumiiffiit killilersuutitallit | Klausulerede zoner

SIUNNERSUUT | FORSLAG 159 Suliffi ssat makkununnga tunngapput, sullissineq, pisini- andet modtager bygden ofte gæster fra mindre arfi k, atuarfi k kiisalu kommunip ingerlatsivii assigiinn- krydstogtsskibe. gitsut, aamma takornariaqarnermi ingerlatat. Kiisalu nunaqarfi k umiarsuarnik takornariartaatinit mikinerusunit I 2010 var beskæftigelsesgraden i Uumman- akuttunngitsunik tikeraarneqartarpoq naqs bygder 44 %, hvilket er 2 % under niveauet i Uummannaq by, men 2 % over gennemsnittet i 2010-mi Uummannap nunaqarfi ini suliffi ssat annertus- Qaasuitsup Kommune. 5 % af arbejdsstyrken var susaat 44 %-uvoq, tamannalu Uummannap illoqarfi ani ledig, hvilket ligger under niveauet for Uumman- inissisimanermut sanilliullugu 2 %-mik appasinneruvoq, naq by og kommunen som helhed, hvor tallet var Qaasuitsup Kommunianili agguaqatigiisitsinermit 2 %-mik 6 %. qaff asinerulluni. Sulisinnaasut 5 %-ii suliffi ssarsiortuup- put, tamanna Uummannap illoqarfi ani inissisimanermiit I kommuneplanen er der en restrummelighed på appasinneruvoq, aamma kommuni ataatsimut isigalugu, ca. 13.000 m² til erhvervs- og havneformål. tassanimi kisitsit 6 %-uvoq. Infrastruktur og service Kommuneplani malillugu inuussutissarsiutinut umiarsu- alivimmullu tunngasuni inissaq sinneruttoq 13.000 m2 Helistoppet ligger noget nord for bygden. Øvrig missiliorlugu annertussuseqarpoq. transport foregår ad søvejen samt med snescoot- er eller hundeslæde.

Angallannermi periarfi ssat teknikkik- Der er en gennemgående nord-sydgående vej- kullu atortut forbindelse, der strækker sig fra dumpen i nord til fi skefabrikken og havnen i syd. I den nordlige Helistop-i nunaqarfi up avannaaniippoq. Angallannermi ende fører et kørespor videre til helistoppet, og periarfi ssat allat tassaapput imaatigut angallatit, qimussit på den centrale strækning gennem bygden er snescooterillu. der stikveje, der giver adgang til boligområderne, skolen osv.. Flere steder i Ukkusissat har vejene Avannaatungaanit kujammut ingerlaartumik aqqusineqar- karakter af stier. poq, avannaatungaani eqqaavissuarmiit aallartilluni kujataatungaani tunisassiorfi mmut sissarsuarnullu isorar- Den overordnede tekniske drift varetages af tussusilimmik. Aammattaaq avannarpasinnerusortaani Nukissiorfi it. Bygdens boliger opvarmes med helistop-ip tungaanut illineqarpoq, nunaqarfi ullu qiter- private oliefyr, mens bygdens elværk ligger ved pasinnerusortaani nunaqarfi k napillugu aqqusineeraqar- havnen, tæt på olietankene. Om sommeren titerpoq, illuliorfi usimasunut, atuarfi mmut il.il. atassusi- sker vandforsyning fra en elv syd for bygden og isunik. Ukkusissani aqqusernit ilaat aqqusineeqqatut opsamles i en vintervandtank, hvor der også er et isikkoqarput. tapsted. Dagrenovation deponeres og afbrændes på dumpen nord for byen. Der er ikke kloakering i Teknikkikkut ingerlatsineq pingaarneq Nukissiorfi nniit bygden, men natrenovation indsamles og tippes i ingerlanneqarpoq. Nunaqarfi mmi illut namminerisamik en bæk, der leder ud i havet. oliefyr-it atorlugit kaissagaapput, nunaqarfi up innaallagis- siorfi a umiarsualiviup qanittuaniippoq, uulianut tankersuit Telekommunikation varetages af TELE Greenland eqqaanni. Aasakkut imermik pilersuineq nunaqarfi up A/S. kujataatungaani kuunnguamiit imertartornikkut pisarpoq, tankit imiisiviit ukiumut peqqumaatissamik immerlugit, Kommunen har kontor i en mindre bygn- aammattaaq imermik maqitsisarfeqarpoq. Ulluunerani ing i nærheden af servicehus, havn og butik.. eqqakkat eqqaavissuarmi nunaqarfi up avannaaniittumi Børnepasning sker som dagplejeordning. I katersorneqartarput ikuallanneqartarlutillu. Eqqakkanut bygden er der også en butik, sygeplejestation, kuuff eqanngilaq, unnuaaneranili eqqakkat kuunnguamut forsamlingshus, servicehus, en systue og et par kuineqartarput imaanullu kuugunneqarlutik. TELE Green- kiosker. Endelig er der et kommunalt fællesværk- landip oqarasuaatit assigissaallu atorlugit attaveqarneq sted. isumagisaraa.

Kommunip allaff eqarpoq illumi mikisumi, illu sulliviup, Uddannelse umiarsualiviup piniarfi ullu eqqaanni. Meeqqanik paarsi- Bygdens skole (Atuarfi k Pilerfi k) har ca. 27 elever sarneq angerlarsimaffi mmi paarsisarneq aqqutigalugu fra 1.-9. klasse. Der arrangeres fritidsklublignende ingerlataavoq. Nunaqarfi k pisiniarfeqarpoq, niviarsiamut aktiviteter på skolen, hvor der også er et bibli- nakorsiartarfeqarluni, katersortarfeqarluni, illu sulliveqar- otek. 160 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 luni, mersortarfeqarluni marlunnillu kioskeqarluni. Nag- Kultur og fritid gaatigullu kommuni ataatsimoorussamik sannaveqarpoq. Kirken ligger centralt i Ukkusissat, ved siden af kirkegården. Øvrige kultur- og fritidsaktiviteter Ilinniartitaaneq afholdes typisk i forbindelse med skolens og Nunaqarfi up atuarfi a (Atuarfi k Pilerfi k) 27-t missiliorlugit forsamlingshusets faciliteter. Fælles aktivitetsom- atuartoqarpoq atualeqqaaniit 9. klassimut. Atuarfi mmi råder udenfor (legeplads og boldbane) trænger sunngiffi mmi klubbimut assingusunik aaqqissuussisarpoq, til en del vedligehold. atuakkanillu atorniartarfeqarluni. Der er udpeget følgende bevaringsværdige byg- ninger: (B-104) pakhus fra 1907, (B-109) pakhus Kulturi sunngiffi llu fra 1867, (B-111) pakhus fra 1906, (B-313) systue Oqaluffi k Ukkusisat qiterpasissuanniippoq, iliveqarfi up fra ca. 1930. Bygningerne udgør et bevaringsvær- killinnguani. Kulturikkut sunngiffi mmilu ingerlatat allat digt bygningsmiljø, der ligger karakteristisk langs annermik atuarfi mmi katersortarfi mmilu ingerlanneqartar- stranden i bygdens sydlige ende, tæt på et tørre-/ put. Silami ataatsimoorluni ingerlatsiviusartut (pinnguar- bådophalingsområde. tarfi k arsaattarfi llu) iluarsaattariaangaatsiarput.

Illut makkua eriagisarialittut toqqarneqarsimapput: (B-104) quersuaq 1907-meersoq, (B-109 quersuaq 1867-meersoq, (B-111) quersuaq 1906-meersoq, (B-313) mersortarfi k 1930-p missaanersoq. Illut eriagisarialiupput, ilisarnataallu- tillu sissami nunaqarfi uo kujammut isuani ikaanut/ angal- latinillu qaqitsisarfi mmut qanillutik inissisimallutik.

SIUNNERSUUT | FORSLAG 161 162 Kommuneplani 2014-26 | Kommuneplan 2014-26 Uummannaq Uummannaq - Nunaminertat - Delområder 1500-A01

Immikkoortitap normua A1

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa immikkut Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illuliorfissatut atorneqassasoq, ilaqutariit illuinik akuttusuunik, pukkitsunik illulioriaaseq atorlugu sanaartorfittut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 4 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq quleriiunngitsunik, Nyvejilli eqqaani pisiniarfinnik marlunnik quleriilittut portussusilinnik utoqqaallu illuata ilassutissaanik marlunnik quleriilimmik sanasoqarsinnaalluni.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Elisipannguup Aqqutaa, Sanatoriamut, Aqqusinertaaq, Kussangajaannguaq, Atuarfimmut aamma Anorisiorfinnguaq

Eqqissisimatitat B-12 aamma B-112 eriagisarialiupput. Illut taakkua allanngutsaaliukkallu ingutserneqassanngillat silatimikkulluunniit allanngortinneqassanatik kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Illoqaffimmi uum1500_a1_nord_lp_tillaeg_ob_kn_dk.pdf (390 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_a1_nord_lp_tillaeg_ob_kn_dk.pdf (390 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

28 Siunnersuut

29 1500-A03

Immikkoortitap normua A3

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa immikkut Akuleriinnik inissiaqarfik ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illuliorfissatut atorneqassasoq, ilaqutariit illuinik akuttusuunik, pukkitsunik illulioriaaseq atorlugu sanaartorfittut, pukkitsunik akulikitsunik affarleriiaanik assigisaannilluunnit sanaartorfittut aamma inissianik quleriaanik

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 6 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Sanaartorfimmi 1-26-mi nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq quleriinnik ataatsimik affarmillu portussusilinnik. Sanaartorfimmi 21-mi nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq quleriinnik marlunnik portussusilinnik.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Nasiffissuaq og Aqqusinertaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq imeqarfimmut killigititaqarpoq. Killigititaq aalajangersaaffigisat aaliangerneqartarpoq sumiiffimmi taseqarfiit apeqqutaatillugit. Killigititap iluani illuliorneq, sanaartorneq, qimmiliveqarnerluunniit inerteqqutaapput

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Illoqaffimmi uum1500_a3_samlet_dk-kn.pdf (4448 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_a3_samlet_dk-kn.pdf (4448 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

30 Siunnersuut

31 1500-A04

Immikkoortitap normua A4

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa immikkut Akuleriinnik inissiaqarfik ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illuliorfissatut atorneqassasoq, ilaqutariit illuinik akuttusuunik, pukkitsunik illulioriaaseq atorlugu sanaartorfittut, pukkitsunik akulikitsunik affarleriiaanik assigisaannilluunnit sanaartorfittut aamma inissianik quleriaanik

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Trollep Aqqutaa, Qisuttarissat Aqq., Qaqqarsuaq aamma Aqqusinertaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Illoqaffimmi uum1500_a4_lokalplan.pdf (900 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_a4_lokalplan.pdf (900 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

32 Siunnersuut

33 1500-A06

Immikkoortitap normua A6

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa immikkut Akuleriinnik inissiaqarfik ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illuliorfissatut atorneqassasoq, ilaqutariit illuinik akuttusuunik, pukkitsunik illulioriaaseq atorlugu sanaartorfittut, pukkitsunik akulikitsunik affarleriiaanik assigisaannilluunnit sanaartorfittut aamma inissianik quleriaanik

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 5 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Timiusaq Qulaa, Nuunnguaq, Frederik Frederiksenip Aqq. aamma Edvard Krusep Aqqutaa

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Illoqaffimmi uum1500_a6_lokalplan.pdf (1061 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_a6_lokalplan.pdf (1061 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

34 Siunnersuut

35 1500-A07

Immikkoortitap normua A7

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa immikkut Akuleriinnik inissiaqarfik ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illuliorfissatut atorneqassasoq, ilaqutariit illuinik akuttusuunik, pukkitsunik illulioriaaseq atorlugu sanaartorfittut, pukkitsunik akulikitsunik affarleriiaanik assigisaannilluunnit sanaartorfittut aamma inissianik quleriaanik

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 7 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq quleriinnik ataatsimik affarmillu portussusilinnik, sanaartorfimmili 60-61-imi quleriinnik marlunnik portussusilinnik sanaartortoqarsinnaalluni.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 10-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Maniillat Qaqqaat, Igaasarissat Aqqutaat aamma Juuarsip Aqqutaa

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq imeqarfimmut killigititaqarpoq. Killigititaq aalajangersaaffigisat aaliangerneqartarpoq sumiiffimmi taseqarfiit apeqqutaatillugit. Killigititap iluani illuliorneq, sanaartorneq, qimmiliveqarnerluunniit inerteqqutaapput. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Illoqaffimmi uum1500_a7_samlet_kn_dk.pdf (5296 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_a7_samlet_kn_dk.pdf (5296 KB) immikkoortumut

36 pilersaarut atuuttoq (kalaall)

Siunnersuut

37 1500-A08

Immikkoortitap normua A8

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa immikkut Akuleriinnik inissiaqarfik ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illuliorfissatut atorneqassasoq, ilaqutariit illuinik akuttusuunik, pukkitsunik illulioriaaseq atorlugu sanaartorfittut, pukkitsunik akulikitsunik affarleriiaanik assigisaannilluunnit sanaartorfittut aamma inissianik quleriaanik

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 4 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Sanaartorfinni 1-3 aamma 24-53-imi nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq quleriinnik ataatsimik affarmillu portussusilinnik. Sanaartorfimmi 4-23-mi nutaanik quleriiunngitsunik sanaartortoqarsinnaavoq.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 25-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Tatsip Akuanut aamma Thomas Pjetturssonip Aqq.

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Illoqaffimmi uum1500_a3_samlet_dk-kn.pdf (4448 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_a3_samlet_dk-kn.pdf (4448 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

38 Siunnersuut

39 1500-A09

Immikkoortitap normua A9

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa immikkut Akuleriinnik inissiaqarfik ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illuliorfissatut atorneqassasoq, ilaqutariit illuinik akuttusuunik, pukkitsunik illulioriaaseq atorlugu sanaartorfittut, pukkitsunik akulikitsunik affarleriiaanik assigisaannilluunnit sanaartorfittut aamma inissianik quleriaanik

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 4 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Tittus Johansenip Aqqutaa, Aqqusinertaaq aamma Kunuutip Aqqutaa

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Pinnguartarfik pioreersoq B-547-p inissiallu quleriit akornanniittoq pigiinnarneqassaaq allineqarnissaalu akuersissutigineqarluni

Illoqaffimmi uum1500_a9_lokalplan.pdf (1715 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_a9_lokalplan.pdf (1715 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

40 Siunnersuut

41 1500-A10

Immikkoortitap normua A10

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa immikkut Akuleriinnik inissiaqarfik ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illuliorfissatut atorneqassasoq, ilaqutariit illuinik akuttusuunik, pukkitsunik illulioriaaseq atorlugu sanaartorfittut, pukkitsunik akulikitsunik affarleriiaanik assigisaannilluunnit sanaartorfittut aamma inissianik quleriaanik

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 6 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq quleriiunngitsunik, sanaartorfiulli avannamut kangiatungaani quleriinnik marlunnik portussusilinnik sanaartortoqarsinnaalluni.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 60-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Illoqaffimmi uum1500_a11-a10_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1798 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_a11-a10_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1798 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

42 Siunnersuut

43 1500-A11

Immikkoortitap normua A11

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa immikkut Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illuliorfissatut atorneqassasoq, ilaqutariit illuinik akuttusuunik, pukkitsunik illulioriaaseq atorlugu sanaartorfittut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 6 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq quleriiunngitsunik portunersamikkulli 11,0 meterinik portussuseqartunik.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 80-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Illoqaffimmi uum1500_a11-a10_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1798 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_a11-a10_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1798 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

44 Siunnersuut

45 1500-B01

Immikkoortitap normua B1

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, suliffissuaqarnerup, toqqorsiveqarnerup, assassorluni sulinerup, iluarsaassisarfeqarnerup, nioqqutissiornerup, assartuinerup inissititeriffeqarnerullu iluini ingerlatanut kiisalu umiarsualiveqarnermi siunertanut, soorlu talittarfinnut sissarsuarnullu, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik sanaartorfiup kujataa tungaani, sanaartorfiulli kangiata tungaani 20,0 meterimik portussusilinnik sanasoqarsinnaalluni.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 4.000 m2-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Pilaffimmut pilersuinerlu

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Nunaminertami qanorluunnit ilusilinnik, pujoralammik, putsumik, aalajangersakkat nipiliornermik, arlaatigulluunniit avatangiisimut nunaminertamilluunnit atuisunut, annertuumik iluaalliortitsissutaasinnaasunik ingerlatsisoqassanngilaq

Illoqaffimmi uum1500_b1_samlet_lokalplan_kn_dk.pdf (2820 KB) immikkoortumut

46 pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_b1_samlet_lokalplan_kn_dk.pdf (2820 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

Siunnersuut

47 1500-B03

Immikkoortitap B3 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, suliffissuaqarnerup, toqqorsiveqarnerup, assassorluni sulinerup, iluarsaassisarfeqarnerup, nioqqutissiornerup, assartuinerup inissititeriffeqarnerullu iluini ingerlatanut kiisalu umiarsualiveqarnermi siunertanut, soorlu talittarfinnut sissarsuarnullu, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 12,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertami inissaq sinneruttoq 4.000 m²-uvoq illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq fredeerik pilersuinerlu Frederiksenip Aqqutaa, Piitakassap Aqqutaa aamma Aqqusinersuaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Nunaminertaq qaartiternerlukut atorlugit nalimmassarneqassaaq, qaarsortallu aalajangersakkat qaartinneqarnissaat akuerissutaavoq matumani ilaavoq "Neqilik"-up nunaminertatut akuersissutigineqareeruni nalimassarneqarnissaa

48 Siunnersuut

49 1500-B04

Immikkoortitap normua B4

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq umiarsualiveqarnermik siunertanut, talittarfinnut, sissarsuarnut, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 12,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertami inissaq sinneruttoq 8.000 m² illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Arsaaffimmut

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq qaartiterutissaasivinnut isumannaallisaanermut killigititap aalajangersaaffigisat iluaniippoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Qaartiterutissaasiviit eqqaani angalanermi isumannaallisaanermut killigititaq ataqqineqassaaq, taamaattorli ungaluukkanik assiaqutserneqarsimanngitsup iluani angalaartoqarsinnaajuaannassaaq. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Nunaminertaq atorneqassappat aqqusineeqqanik pilersitsisoqassaaq, aalajangersakkat kikkulluunniit sissamit ingerlaffissaqarnissaat qulakkeerniarlugu

Illoqaffimmi uum1500_e4_nord_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (2018 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

50 Illoqarfimmi uum1500_e4_nord_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (2018 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

Siunnersuut

51 1500-B05

Immikkoortitap normua B5

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, sulisitsisup sulliffiutaanut, quersuarnut, assassornermut, iluarsaassisarfinnut, tunisassiornermut, assartuinerullu iluini ingerlatanut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 5 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertami inissaq sinneruttoq 10.000 m²-uvoq illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut priarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Qimminut, Maarmoriliup Aqq., Nanumut aamma Siaqqissoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq qaartiterutissaasivinnut isumannaallisaanermut killigititap aalajangersaaffigisat iluaniippoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Qaartiterutissaasiviit eqqaani angalanermi isumannaallisaanermut killigititaq ataqqineqassaaq, taamaattorli ungaluukkanik assiaqutserneqarsimanngitsup iluani angalaartoqarsinnaajuaannassaaq. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Nunaminertami qanorluunnit ilusilinnik, pujoralammik, putsumik, aalajangersakkat nipiliornermik, arlaatigulluunniit avatangiisimut nunaminertamilluunnit atuisunut, annertuumik iluaalliortitsissutaasinnaasunik ingerlatsisoqassanngilaq

52 Illoqaffimmi uum1500_b5_nord_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1208 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_b5_nord_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1208 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

Siunnersuut

53 1500-B06

Immikkoortitap B6 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, sulisitsisup sulliffiutaanut, quersuarnut, assassornermut, iluarsaassisarfinnut, tunisassiornermut, assartuinerullu iluini ingerlatanut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 12,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertami inissaq sinneruttoq 5.000 m²-uvoq illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Siaqqissoq pilersuinerlu

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq qaartiterutissaasivinnut isumannaallisaanermut killigititap aalajangersaaffigisat iluaniippoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Qaartiterutissaasiviit eqqaani angalanermi isumannaallisaanermut killigititaq ataqqineqassaaq, taamaattorli ungaluukkanik assiaqutserneqarsimanngitsup iluani angalaartoqarsinnaajuaannassaaq. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Nunaminertaq qaartiternerlukut atorlugit nalimmassarneqassaaq. aalajangersakkat Nunaminertap kitaatungaata atorneqarnerani iliveqarfik mianerineqassaaq, eqqakkanik mingutsinneqannginnissaa, aamma atortussat isikkivimmik kusanaallisaataannginnissaat eqqarsaatigalugit.

54 Imaassinnaavoq nunaminertami suliffimmik annertuumik mingutsisiviusumik peqartoq. Suliffimmik immikkuullarissumik mingutsitsiffiusumik pilersitsisoqassatillugu avatangiisimut akuersissummik qinnuteqaateqartoqassaaq, Namminersornerullutik Oqartussat nalunaarutaat nr. 11, 20. august 2004-meersoq suliffeqarfiit mingutsitsivallaartut il.il. avatangiisinut tunngatillugu akuersissuteqarfigineqartarnerat pillugu, tunngavigalugu

Siunnersuut

55 1500-B07

Immikkoortitap B7 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, sulisitsisup sulliffiutaanut, quersuarnut, assassornermut, iluarsaassisarfinnut, tunisassiornermut, assartuinerullu iluini ingerlatanut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 12,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertami inissaq sinneruttoq 5.000 m²-uvoq illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Siaqqissoq pilersuinerlu

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Nunaminertaq qaartiternerlukut atorlugit nalimmassarneqassaaq, qaarsortallu aalajangersakkat qaartinneqarnissaat akuerissutaavoq. Nunaminertap kujataatungaa atorneqassappat iliveqarfik mianerineqassaaq, eqqakkat eqqarsaatigalugit aamma sanaartukkat kusanaallisaataannginnissaat pillugu. Imaassinnaavoq nunaminertami suliffimmik annertuumik mingutsisiviusumik peqartoq. Suliffimmik immikkuullarissumik mingutsitsiffiusumik pilersitsisoqassatillugu avatangiisimut akuersissummik qinnuteqaateqartoqassaaq, Namminersornerullutik Oqartussat nalunaarutaat nr. 11, 20. august 2004-meersoq suliffeqarfiit mingutsitsivallaartut il.il. avatangiisinut tunngatillugu akuersissuteqarfigineqartarnerat pillugu,

56 tunngavigalugu

Siunnersuut

57 1500-B08

Immikkoortitap normua B8

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq umiarsualiveqarnermik siunertanut, talittarfinnut, sissarsuarnut, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 12,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 4.000 m2-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Aqqusinertaaq pilersuinerlu

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Nunaminertaq qaartiternerlukut atorlugit allilerneqarsinnaavoq, qaarsortallu aalajangersakkat qaartinneqarnissaat akuerissutaavoq. Nunaminertaq atorneqassappat aqqusineeqqanik pilersitsisoqassaaq, kikkulluunniit sissamit ingerlaffissaqarnissaat qulakkeerniarlugu

58 Siunnersuut

59 1500-B09

Immikkoortitap normua B9

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa immikkut Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, sulisitsisup sulliffiutaanut, quersuarnut, assassornermut, iluarsaassisarfinnut, tunisassiornermut, assartuinerullu iluini ingerlatanut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 1.000 m2-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Tatsip Akuanut

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Nunaminertat inuussutissarsitinut atorneqartut kranimik ataatsimik, aalajangersakkat tummeraasanilluunnit, toqqaannartumik neqinik aalisakkaniilluunniit tunisassianik imaaniit/umiarsualivimmiit usilersorfiullutillu/usingiarfiusinnaasunik ikkussuisinnaapput

Illoqaffimmi uum1500_b9_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1088 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_b9_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1088 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

60 Siunnersuut

61 1500-B10

Immikkoortitap B10 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, suliffissuaqarnerup, toqqorsiveqarnerup, assassorluni sulinerup, iluarsaassisarfeqarnerup, nioqqutissiornerup, assartuinerup inissititeriffeqarnerullu iluini ingerlatanut kiisalu umiarsualiveqarnermi siunertanut, soorlu talittarfinnut sissarsuarnullu, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 4 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 12,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertami inissaq sinneruttoq 17.000 m²-voq illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersuinerlu pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Nunaminertaq qaartiternerlukut atorlugit allilerneqarsinnaavoq, qaarsortallu aalajangersakkat qaartinneqarnissaat akuerissutaavoq

62 Siunnersuut

63 1500-C01

Immikkoortitap normua C1

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa Ataatsimoorfissatut siunertallit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq ataatsimoorluni ingerlatsinermi siunertanut, atuarfiit, meeqqeriviit, kulturikkut timersornermilu ingerlatsiviit aamma assingusunik pisortat ingerlataannut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 6 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq marlunnik affarmillu quleriilittut portussuseqartunik, tamaani oqaluffik immikkut isigineqartariaqarpoq portunerpaaffimmigut 20,0 meterimik portussuseqarsinnaagami.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Trollep Aqqutaa, pilersuinerlu Aqqusinersuaq, Piitarsuup Aqqutaa, Frederinnguup Aqq., Otto Mathiessenip Aqq., Sisorarfinnguaq, Sanatoriamut, Alfred Berthelsenip Aqq. aamma Atuarfimmut

Eqqissisimatitat B-2, B-5, B-9, B-11, B-14, B-15, B-16, B-17, B-19A, B-23, B-25, B-28, B-29, allanngutsaaliukkallu B-30, B-33, B-34, B-116, B-117, B-110, B-300, B-803 aamma B-807 eriagisarialiupput. Illut taakkua ingutserneqassanngillat silatimikkulluunniit allanngortinneqassanatik kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu. Nunaminertaq eriagisarialittut toqqagaanikuuvoq (§3-nunaminertaq)

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

64 Siunnersuut

65 1500-C03

Immikkoortitap normua C3

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa immikkut Ataatsimoorfissatut siunertallit ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq ataatsimoorluni ingerlatsinermi siunertanut, atuarfiit, meeqqeriviit, kulturikkut timersornermilu ingerlatsiviit aamma assingusunik pisortat ingerlataannut atorneqassasoq kiisalu illulianut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 4 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik, sanaartorfimmili 3-mi 4-milu timersortarfiup portussusaa qummut qaangerlugu sanasoqassanngilaq.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Aqqusinertaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Nunaminertami qanorluunnit ilusilinnik, pujoralammik, putsumik, nipiliornermik, arlaatigulluunniit avatangiisimut, nunaminertamik atuisunut, imaluunniit imeqarfimmik mingutsitsissutaasinnaasunik ingerlatsisoqassanngilaq

Illoqaffimmi uum1500_c3_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (2750 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_c3_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (2750 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

66 Siunnersuut

67 1500-C04

Immikkoortitap normua C4

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa immikkut Sumiiffiit qitiusoqarfiit ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq qitiusumi ingerlatanut pisiniarfinnut, pisortat namminersortullu sullissiviinut, illunut, hotel-inut, neriniartarfinnut aamma pisortat allaffeqarfiinut inuleriviinullu atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Piitakassap Aqqutaa, Trollep Aqqutaa, Qisuttarissat Aqq., Radioqaefiup Aqq. aamma Edvard Krusep Aqqutaa

Eqqissisimatitat B-8 eriagisarialiuvoq. Illu taanna ingutserneqassanngilaq allanngutsaaliukkallu silatimigulluunniit allanngortinneqassanani kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Nunaminertami qanorluunnit ilusilinnik, pujoralammik, putsumik, nipiliornermik, arlaatigulluunniit avatangiisimut, nunaminertamik atuisunut, imaluunniit umiarsualiviup imartaanik mingutsitsissutaasinnaasunik ingerlatsisoqassanngilaq

Illoqaffimmi uum1500_c4_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1846 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_c4_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1846 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

68 Siunnersuut

69 1500-C05

Immikkoortitap normua C5

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa immikkut Sumiiffiit qitiusoqarfiit ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq qitiusumi ingerlatanut pisiniarfinnut, pisortat namminersortullu sullissiviinut, illunut, hotel-inut, neriniartarfinnut aamma pisortat allaffeqarfiinut inuleriviinullu atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 5-nut 1.000 m2-nillu inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Radioqarfiup Aqqutaa

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq imeqarfimmut killigititaqarpoq. Killigititaq aalajangersaaffigisat aaliangerneqartarpoq sumiiffimmi taseqarfiit apeqqutaatillugit. Killigititap iluani illuliorneq, sanaartorneq, qimmiliveqarnerluunniit inerteqqutaapput

Immikkut Nunaminertami meeqqat pinnguarfigisinnaasaannik aalajangersakkat sanaartorfiusussaanngitsunik pilersitsisoqassaaq. Nunaminertami qanorluunnit ilusilinnik, pujoralammik, putsumik, nipiliornermik, arlaatigulluunniit avatangiisimut, nunaminertamik atuisunut, imaluunniit umiarsualiviup imartaanik mingutsitsissutaasinnaasunik ingerlatsisoqassanngilaq

Illoqaffimmi uum1500_c5_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (2272 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_c5_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (2272 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

70 Siunnersuut

71 1500-C06

Immikkoortitap normua C6

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa immikkut Sumiiffiit qitiusoqarfiit ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq qitiusumi ingerlatanut pisiniarfinnut, pisortat namminersortullu sullissiviinut, illunut, hotel-inut, neriniartarfinnut aamma pisortat allaffeqarfiinut inuleriviinullu atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 3 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq quleriinnik marlunnik portussusilinnik.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 5-nut 2.000 m2-nillu inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Nalluffimmut

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Illoqaffimmi uum1500_c6_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1654 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_c6_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1654 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

72 Siunnersuut

73 1500-D01

Immikkoortitap normua D1

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa immikkut Nunaminertat sanaartorfiunngitsut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sanaartorfigineqassanngitsoq, ataatsimoorfissiaq sanaartorfiunngitsoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,3 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Eqqissisimaarfiusartuni taamaallaat, pingaaruteqanngitsunik annikitsuaqqanik nutaanik sanaartortoqarlunilu, suliarinnittoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

74 1500-D02

Immikkoortitap normua D2

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa immikkut Nunaminertat sanaartorfiunngitsut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sanaartorfigineqassanngitsoq, ataatsimoorfissiaq sanaartorfiunngitsoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Eqqissisimaarfiusartuni taamaallaat, pingaaruteqanngitsunik annikitsuaqqanik nutaanik sanaartortoqarlunilu, suliarinnittoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

76 1500-D03

Immikkoortitap normua D3

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa immikkut Nunaminertat sanaartorfiunngitsut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sanaartorfigineqassanngitsoq, ataatsimoorfissiaq sanaartorfiunngitsoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,4 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Eqqissisimaarfiusartuni taamaallaat, pingaaruteqanngitsunik annikitsuaqqanik nutaanik sanaartortoqarlunilu, suliarinnittoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

78 1500-D04

Immikkoortitap normua D4

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa Nunaminertat sunngiffimmi qasuersaarnermilu atorneqartartut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sunngiffimmi siunertanut atorneqassasoq, soorlu iliveqarfitoqqanut kiisalu katersugaasiveqarfinnut saqqummersitsisarfinnullu

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Sungiffimmi siunertanut atugassanik sanaartukkanik/sulianik pilersitsisoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Maniillat pilersuinerlu Qaqqaat aamma Frederik Frederiksenip Aqqutaa

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

80 1500-D06 LPB5nord

Immikkoortitap normua D6

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa immikkut Nunaminertat sunngiffimmi qasuersaarnermilu atorneqartartut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sunngiffimmi siunertanut atorneqassasoq, arsaattarfinnut, sisorartarfinnut iliveqarfimmullu

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 8 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Sungiffimmi siunertanut atugassanik sanaartukkanik/sulianik pilersitsisoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Siaqqissoq aamma Arsaffimmut

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Qaarsortaq aappaluttoq arsaattarfiup kujataatungaaniittoq, tamaani innuttaasunit, sanalulluni kusanartuliornermi atorneqarsinnaavoq

Siunnersuut

82 1500-D07

Immikkoortitap normua D7

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa Nunaminertat sanaartorfiunngitsut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sanaartorfigineqassanngitsoq, ataatsimoorfissiaq sanaartorfiunngitsoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 5 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Eqqissisimaarfiusartuni taamaallaat, pingaaruteqanngitsunik annikitsuaqqanik nutaanik sanaartortoqarlunilu, suliarinnittoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersuinerlu pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq imeqarfimmut killigititaqarpoq. Killigititaq aalajangersaaffigisat aaliangerneqartarpoq sumiiffimmi taseqarfiit apeqqutaatillugit. Killigititap iluani illuliorneq, sanaartorneq, qimmiliveqarnerluunniit inerteqqutaapput

Immikkut Eqqaata imaarsartarnera allanngortinneqassanngilaq, imeqarfiup tungaanut aalajangersakkat kuuttunngortillugu. Nunaminertaq qatsinnerusumiimmat, antenne-nik parabolantennenillu ledningitalersukkanik, ataatsimoortunut pisortanulluunnit iluaqutaasunik ikkussuivigineqarsinnaanera, akuerisaavoq. Illuaqqanik ilisimatuussutsikkut misissuinermi atugassanik, eqqaassutissanilluunniit inissiineq, akuerisaavoq

83 Siunnersuut

84 1500-D08

Immikkoortitap D8 normua

Sumiiffik - illoqarfik / umm1500 nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa Nunaminertat sanaartorfiunngitsut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sanaartorfigineqassanngitsoq, ataatsimoorfissiaq sanaartorfiunngitsoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1.163 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nunaminertaq sanaartorfigeqqusaanngilaq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersuinerlu pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq imeqarfimmut killigititaqarpoq. Killigititaq aalajangersaaffigisat aaliangerneqartarpoq sumiiffimmi taseqarfiit apeqqutaatillugit. Killigititap iluani illuliorneq, sanaartorneq, qimmiliveqarnerluunniit inerteqqutaapput. Nunaminertaq qaartiterutissaasivinnut isumannaallisaanermut killigititap iluaniippoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Qaartiterutissaasiviit eqqaani angalanermi isumannaallisaanermut killigititaq ataqqineqassaaq, taamaattorli ungaluukkanik assiaqutserneqarsimanngitsup iluani angalaartoqarsinnaajuaannassaaq. Nunaminertaq Sinerissami angallatit radioisigut nassitsisarfiup isumannaallisaanermut killingisa iluaniippoq. Killigititap iluani illuliortoqaqqusaananilu sanaartukkanik innaallagisap aqqutaanut, imaluunniit atortunik innallagissamik atuisunik ikkussuisoqaqqusaanngilaq, Tele-mi oqartussaasut akuersiteqqaarnagit. Killigititaq annertussusilerneqarpoq nassitsiviup napparutaa qiteralugu 55,0 meterinik radius-ilerlugu. Nunaminertaq Sinerissami angallatit radioisigut tigooraviup isumannaallisaanermut killingisa iluaniippoq. Killigititap iluani illuliortoqaqqusaananilu sanaartukkanik innaallagisap aqqutaanut, imaluunniit atortunik innallagissamik atuisunik ikkussuisoqaqqusaanngilaq, Tele-mi oqartussaasut akuersiteqqaarnagit. Killigititaq annertussusilerneqarpoq tigooraviup antenne-a tumaajusaaq B-294-p eqqaaniittoq qiteralugu 400,0 meterinik radius-ilerlugu

85 Nunaminertaq Sumiissusersiornermut nassitsissutip isumannaallisaanermut killingisa iluaniippoq. Killigititap iluani illuliortoqaqqusaananilu sanaartukkanik innaallagisap aqqutaanut, imaluunniit atortunik innallagissamik atuisunik ikkussuisoqaqqusaanngilaq, Tele-mi oqartussaasut akuersiteqqaarnagi. Killigititaq annertussusilerneqarpoq nassitsiviup napparutaa, B-432-p eqqaaniittoq, qiteralugu 100,0 meterinik radius-ilerlugu. Nunaminertaq Radiukkut nassitsissutip isumannaallisaanermut killingisa iluaniippoq. Killigititap iluani illuliortoqaqqusaananilu sanaartukkanik innaallagisap aqqutaanut, imaluunniit atortunik innallagissamik atuisunik ikkussuisoqaqqusaanngilaq, Tele-mi oqartussaasut akuersiteqqaarnagi. Killigititaq annertussusilerneqarpoq radiukkut nassitsissutit mellembølgekoortut illutai B-750 aamma B-749 qiteralugit 200,0 meterinik radius-ilerlugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

86 1500-E01

Immikkoortitap normua E1

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa immikkut Teknikkimut atortut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu innaallagissiorfimmut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq quleriinnik marlunnik portussusilinnik tassani pujoorfiit portussusaat ilanngunneqanngillat, pujoorfiit annerpaamik 35,0 meter angullugu portussuseqarsinnaammata.

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Radioqarfiup Aqqutaa

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Nunaminertami qanorluunnit ilusilinnik, pujoralammik, putsumik, nipiliornermik, arlaatigulluunniit avatangiisimut, nunaminertamik atuisunut, imaluunniit umiarsualiviup imartaanik mingutsitsissutaasinnaasunik ingerlatsisoqassanngilaq

Illoqaffimmi uum1500_e1_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (941 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (qall.)

Illoqarfimmi uum1500_e1_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (941 KB) immikkoortumut pilersaarut atuuttoq (kalaall)

87 Siunnersuut

88 1500-E02

Immikkoortitap normua E2

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu tankeqarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 8,0 meterinik portussusilinnik, immikkut isigineqassaaq orsussaasiveqarfik portunerpaaffimmigut 30,0 meterinik portussuseqarsinnaagami.

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Otto pilersuinerlu Mathiessenip Aqq.

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq tankeqarfinnut isumannaallisaanermut killigititap iluaniippoq. aalajangersaaffigisat Isumannaallisaanermut killigititaq tankeqarfiup avammut killinganiit, 50 meterinik radius-eqarpoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani

Immikkut Nunaminertaq qaartiternerlukut atorlugit allilerneqarsinnaavoq, qaarsortallu aalajangersakkat qaartinneqarnissaat akuerissutaavoq

Siunnersuut

89 1500-E03

Immikkoortitap normua E3

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Attaveqarnernut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq angallannermi periarfissanut atorneqassasoq, soorlu heliport-imut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq quleriinnik ataatsimik affarmillu portussusilinnik.

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Frederik pilersuinerlu Frederiksenip Aqqutaa

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Nunaminertaq qaartiternerlukut atorlugit nalimmassarneqassaaq, qaarsortallu aalajangersakkat qaartinneqarnissaat akuerissutaavoq

Siunnersuut

91 1500-E05

Immikkoortitap normua E5

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu pilersuiveqarfittut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 8,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Frederik pilersuinerlu Frederiksenip Aqqutaa

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

93 1500-E06

Immikkoortitap normua E6

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq sakkortusaavinnut qaartartuusivinnullu

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 8,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Qimminut pilersuinerlu

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Qaartiterutissaavimmut isumannaallisaanermut killigititaq aalajangersaaffigisat aaliangersarneqarpoq qaartiterutissaat annerpaamik 5.000 kg uninngasuutigineqarsinnaasut iluaniittullu allat aallaavigalugit. Qaartiterutissaasiviit iluunngarmik qaqqap iluaniippaata, taava sanaartorfiusimasut il.il., aqqusernillu tungaannut isumannaallisaanermut killigititaq affaannanngortinneqarsinnaavoq, sammiviit tamakkiisumik isumannaatsut tungaanut. Isumannaallisaanermut killigititaq 100,0 meterinut aaliangersarneqarpoq. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

95 Siunnersuut

96 1500-E07

Immikkoortitap normua E7

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq pilersuiveqarfittut aammalu qaartiterutinik toqqorsivittut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 8,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Siaqqissoq pilersuinerlu

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Qaartiterutissaavimmut isumannaallisaanermut killigititaq aalajangersaaffigisat aaliangersarneqarpoq qaartiterutissaat annerpaamik 5.000 kg uninngasuutigineqarsinnaasut iluaniittullu allat aallaavigalugit. Qaartiterutissaasiviit iluunngarmik qaqqap iluaniippaata, taava sanaartorfiusimasut il.il., aqqusernillu tungaannut isumannaallisaanermut killigititaq affaannanngortinneqarsinnaavoq, sammiviit tamakkiisumik isumannaatsut tungaanut. Isumannaallisaanermut killigititaq 100,0 meterinut aaliangersarneqarpoq. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Nunaminertaq siunissami qaartiterutissaasivittut atorneqassaaq. Nunaminertaq aalajangersakkat qaartiternerlukut atorlugit nalimmassarneqassaaq, qaarsortallu qaartinneqarnissaat akuerissutaavoq

97 Siunnersuut

98 1500-E08

Immikkoortitap normua E8

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu eqqagasanik eqqaaveqarfinnut anartarfinnillu eqqaaveqarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 8,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Siaqqissoq pilersuinerlu

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq qaartiterutissaasivinnut isumannaallisaanermut killigititap aalajangersaaffigisat iluaniippoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Qaartiterutissaasiviit eqqaani angalanermi isumannaallisaanermut killigititaq ataqqineqassaaq, taamaattorli ungaluukkanik assiaqutserneqarsimanngitsup iluani angalaartoqarsinnaajuaannassaaq. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 59,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Nunaminertaq qaartiternerlukut atorlugit nalimmassarneqassaaq, qaarsortallu aalajangersakkat qaartinneqarnissaat akuerissutaavoq

99 Siunnersuut

100 1500-E09

Immikkoortitap normua E9

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa immikkut Teknikkimut atortut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu eqqaavissuarnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 8,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertaq aqqusinertigut maanngaanniit sullinneqarpoq Siaqqissoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

101 1500-E10

Immikkoortitap normua E10

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa immikkut Teknikkimut atortut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertap atorneqarnissaa pilersuinissamut tunngatinneqarpoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 8,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Nunaminertaq qaartiternerlukut atorlugit nalimmassarneqassaaq, qaarsortallu qaartinneqarnissaat akuerissutaavoq

Siunnersuut

102 1500-E11

Immikkoortitap normua E11

Sumiiffik - illoqarfik / Uummannaq nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu qaartiterutinut toqqorsivittut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,05 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 6,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersuinerlu pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Qaartiterutissaavimmut isumannaallisaanermut killigititaq aalajangersaaffigisat aaliangersarneqarpoq qaartiterutissaat annerpaamik 700 kg uninngasuutigineqarsinnaasut iluaniittullu allat aallaavigalugit. Qaartiterutissaasiviit iluunngarmik qaqqap iluaniippaata, taava sanaartorfiusimasut il.il., aqqusernillu tungaannut isumannaallisaanermut killigititaq affaannanngortinneqarsinnaavoq, sammiviit tamakkiisumik isumannaatsut tungaanut. Isumannaallisaanermut killigititaq 400,0 meterinut aaliangersarneqarpoq.

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

103 Siunnersuut

104 Niaqornat Niaqornat - Nunaminertat - Delområder 1501-A01

Immikkoortitap normua A1

Sumiiffik - illoqarfik / Niaqornat nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, sanaartorfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 3 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 10-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 47,6 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

105 Siunnersuut

106 1501-A02

Immikkoortitap normua A2

Sumiiffik - illoqarfik / Niaqornat nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, siunissami illuliorfissatut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 4 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 40-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Itsarnitsat nalunaarsorneqarsimasut minnerpaamik 20 meterinik allanngutsaaliukkallu ungaqqullugit illuliortoqaranilu sanaartortoqassanngilaq, takuuk Eqqisisimatitsinermut inatsimmi § 5. Kalaallut-Nunaata Katersugaasivissua immikkut ittumik akuersissuteqarsinnaavoq

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

107 Siunnersuut

108 1501-B01

Immikkoortitap B1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Niaqornat nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, suliffissuaqarnerup, toqqorsiveqarnerup, assassorluni sulinerup, iluarsaassisarfeqarnerup, nioqqutissiornerup, assartuinerup inissititeriffeqarnerullu iluini ingerlatanut kiisalu umiarsualiveqarnermi siunertanut, soorlu talittarfinnut sissarsuarnullu, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat B-73, B-75, B-77 aamma B-81 eriagisarialiupput. Illut taakkua allanngutsaaliukkallu ingutserneqassanngillat silatimikkulluunniit allanngortinneqassanatik kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu

Immikkut Nunaminertaq tankeqarfinnut isumannaallisaanermut killigititap iluaniippoq. aalajangersaaffigisat Isumannaallisaanermut killigititaq tankeqarfiup avammut killinganiit, 20 meterinik radius-eqarpoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 47,6 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

109 Siunnersuut

110 1501-B02

Immikkoortitap B2 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Niaqornat nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, suliffissuaqarnerup, toqqorsiveqarnerup, assassorluni sulinerup, iluarsaassisarfeqarnerup, nioqqutissiornerup, assartuinerup inissititeriffeqarnerullu iluini ingerlatanut kiisalu umiarsualiveqarnermi siunertanut, soorlu talittarfinnut sissarsuarnullu, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

111 Siunnersuut

112 1501-C01

Immikkoortitap normua C1

Sumiiffik - illoqarfik / Niaqornat nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa Ataatsimoorfissatut siunertallit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq ataatsimoorluni ingerlatsinermi siunertanut, atuarfiit, meeqqeriviit, kulturikkut timersornermilu ingerlatsiviit aamma assingusunik pisortat ingerlataannut atorneqassasoq samt boliger

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat B-82 eriagisarialiuvoq. Illu taanna ingutserneqassanngilaq silatimigulluunniit allanngutsaaliukkallu allanngortinneqassanani kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 47,6 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Illut pioreersut iluarsartunneqarnissaat akuersissutigineqarsinnaavoq aalajangersakkat

Siunnersuut

113 1501-C02

Immikkoortitap C2 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Niaqornat nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa Ataatsimoorfissatut siunertallit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertap atorneqarnissaa iliveqarfimmut napparuteqarfinnullu atugassaritinneqarpoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 5-nut 1.000 m2-nillu inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq tele-p atortuinut tunngatillugu, aalajangersaaffigisat akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititap iluaniippoq. Akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititaq allanngersimasuunngilaq, apeqqutaatillugu tele-p atortui sumi inissinneqarsimanersut. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Nunaminertami tassani tele-p atortui 100,0 meterinik avaqqullugit akornusersuuteqartoqannginni-ssaanut killigititaqarpoq

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

115 Siunnersuut

116 1501-C03

Immikkoortitap normua C3

Sumiiffik - illoqarfik / Niaqornat nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa Ataatsimoorfissatut siunertallit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertap atorneqarnissaa pilersuinissamut tunngatinneqarpoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Itsarnitsat nalunaarsorneqarsimasut minnerpaamik 20 meterinik allanngutsaaliukkallu ungaqqullugit illuliortoqaranilu sanaartortoqassanngilaq, takuuk Eqqisisimatitsinermut inatsimmi § 5. Kalaallut-Nunaata Katersugaasivissua immikkut ittumik akuersissuteqarsinnaavoq

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

117 1501-D01

Immikkoortitap D1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Niaqornat nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa Nunaminertat sanaartorfiunngitsut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sanaartorfigineqassanngitsoq, ataatsimoorfissiaq sanaartorfiunngitsoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 113 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Eqqissisimaarfiusartuni taamaallaat, pingaaruteqanngitsunik annikitsuaqqanik nutaanik sanaartortoqarlunilu, suliarinnittoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersuinerlu pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq tele-p atortuinut tunngatillugu, aalajangersaaffigisat akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititap iluaniippoq. Akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititaq allanngersimasuunngilaq, apeqqutaatillugu tele-p atortui sumi inissinneqarsimanersut. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 47,6 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

119 Siunnersuut

120 1501-D02

Immikkoortitap normua D2

Sumiiffik - illoqarfik / Niaqornat nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa immikkut Nunaminertat sunngiffimmi qasuersaarnermilu atorneqartartut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sunngiffimmi siunertanut atorneqassasoq timersornermik ingerlatanut aamma arsaattarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Sungiffimmi siunertanut atugassanik sanaartukkanik/sulianik pilersitsisoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

121 1501-D03

Immikkoortitap normua D3

Sumiiffik - illoqarfik / Niaqornat nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa immikkut Nunaminertat sunngiffimmi qasuersaarnermilu atorneqartartut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq sunngiffimmi ornitakkatut atorneqassasoq aaliangiunneqarpoq, iliveqarfittut

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq annertussusiata missiliorpaa 0,5 ha

Sanaartorfik Illuliat/sanaartukkat pilersinneqarsinnaapput, nunaminertap sunngiffimmi siunertanut atorneqarneranut atatillugu

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertamiit immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

122 1501-E01

Immikkoortitap normua E1

Sumiiffik - illoqarfik / Niaqornat nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa immikkut Teknikkimut atortut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu eqqagasanik eqqaaveqarfinnut anartarfinnillu eqqaaveqarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

123 1501-E02

Immikkoortitap normua E2

Sumiiffik - illoqarfik / Niaqornat nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Attaveqarnernut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq angallannermi periarfissanut atorneqassasoq, soorlu helistop-imut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 47,6 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

124 Qaarsut Qaarsut - Nunaminertat - Delområder 1502-A01

Immikkoortitap normua A1

Sumiiffik - illoqarfik / Qaarsut nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, sanaartorfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 6 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 45-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Itsarnitsat nalunaarsorneqarsimasut minnerpaamik 20 meterinik ungaqqullugit allanngutsaaliukkallu illuliortoqaranilu sanaartortoqassanngilaq, takuuk Eqqisisimatitsinermut inatsimmi § 5. Kalaallut-Nunaata Katersugaasivissua immikkut ittumik akuersissuteqarsinnaavoq

Immikkut Mittarfiit eqqaat piumasaqaatitalinnik killeqarfeqarput, aalajangersaaffigisat akornusersorneqannginnissamut tunngasunik, ilaatigut narsaamanermut narlusuunut aamma tumaajusannut, ilaatigullu mittarfiup sammiviata nangissutaatut mikkiartortarnermut qangattarsartarnermullu tunngatillugit. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu narlusuumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat portunerpaaffissaq (kote) 134,1 meteri aqqusernillu kote 128,1 qaangerlugu pilersitsivigeqqusaanngitsumi. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu tumaajusamik taaneqartartumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat, narsaamanerup narlusuup avasinnersaani killilersutiniit ilorrap tungaanut sivinganerisa, portussutsimikkut qaffasinnerpaaffissaasa (kipkote) assigiinngisitaarfigisaanni

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

126 Siunnersuut

127 1502-A02

Immikkoortitap normua A2

Sumiiffik - illoqarfik / Qaarsut nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, sanaartorfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 7 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Mittarfiit eqqaat piumasaqaatitalinnik killeqarfeqarput, aalajangersaaffigisat akornusersorneqannginnissamut tunngasunik, ilaatigut narsaamanermut narlusuunut aamma tumaajusannut, ilaatigullu mittarfiup sammiviata nangissutaatut mikkiartortarnermut qangattarsartarnermullu tunngatillugit. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu narlusuumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat portunerpaaffissaq (kote) 134,1 meteri aqqusernillu kote 128,1 qaangerlugu pilersitsivigeqqusaanngitsumi. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu tumaajusamik taaneqartartumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat, narsaamanerup narlusuup avasinnersaani killilersutiniit ilorrap tungaanut sivinganerisa, portussutsimikkut qaffasinnerpaaffissaasa (kipkote) assigiinngisitaarfigisaanni

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

128 Siunnersuut

129 1502-B01

Immikkoortitap B1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Qaarsut nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, suliffissuaqarnerup, toqqorsiveqarnerup, assassorluni sulinerup, iluarsaassisarfeqarnerup, nioqqutissiornerup, assartuinerup inissititeriffeqarnerullu iluini ingerlatanut kiisalu umiarsualiveqarnermi siunertanut, soorlu talittarfinnut sissarsuarnullu, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq. Nunaminertaq aamma ilitsivittut atorneqarsinnaavoq (eqqagassaanngitsunut). Teknikkikkut atortunik pisariaqartinneqartunik pilersitsisoqarsinnaavoq. Pilersinneqartut nunaminertami sanaartugassanut illoqannginnersanullu akorngutaatinneqassanngillat

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 24 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqalinnginnerani, nunaminertaq tamarmi pilersaarusiorfigineqareersimassaaq, sanaartukkat ilusissaannik, annertussusissaannik inissinneqarfissaannillu aaliangiiffiusumik, kiisalu nunaminertap ineriartornissaanut sukumiisunik malittarisassaliortoqarsimassalluni

Inissaq sinneruttoq Nunaminertami inissaq sinneruttoq 80.000 m²-uvoq illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Området skal vejbetjenes fra Lufthavnsvejen, der forbinder bygden og pilersuinerlu lufthavnen

Eqqissisimatitat Itsarnitsat nalunaarsorneqarsimasut minnerpaamik 20 meterinik ungaqqullugit allanngutsaaliukkallu illuliortoqaranilu sanaartortoqassanngilaq, takuuk Eqqisisimatitsinermut inatsimmi § 5. Kalaallut-Nunaata Katersugaasivissua immikkut ittumik akuersissuteqarsinnaavoq

Immikkut Nunaminertaq tankeqarfinnut isumannaallisaanermut killigititap iluaniippoq. aalajangersaaffigisat Isumannaallisaanermut killigititaq tankeqarfiup avammut killinganiit, 40 meterinik radius-eqarpoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani.

130 Mittarfiit eqqaat piumasaqaatitalinnik killeqarfeqarput, akornusersorneqannginnissamut tunngasunik, ilaatigut narsaamanermut narlusuunut aamma tumaajusannut, ilaatigullu mittarfiup sammiviata nangissutaatut mikkiartortarnermut qangattarsartarnermullu tunngatillugit. Nunaminertaq akornusersuuteqarfiunngitsussap iluaniippoq, taamaalillunilu mikkiartortarfimmut qangattarsartarfimmullu ilaalluni. Illuliat sanaartukkallu portunerpaaffissaat aamma aqqusernit portunerpaaffissaat (kipkote), mittarfimmit qanoq unngasissuseqarnerannut, Ilulissallu qeqqanniit sanimorluinnaq titarlugu ungasissusiannut attumassuteqarput. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu narlusuumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat portunerpaaffissaq (kote) 134,1 meteri aqqusernillu kote 128,1 qaangerlugu pilersitsivigeqqusaanngitsumi. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu tumaajusamik taaneqartartumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat, narsaamanerup narlusuup avasinnersaani killilersutiniit ilorrap tungaanut sivinganerisa, portussutsimikkut qaffasinnerpaaffissaasa (kipkote) assigiinngisitaarfigisaanni

Immikkut Nunaminertamik inuuaautissarsiutinut umiarsualiveqarnermilu ingerlatanut aalajangersakkat atugassanngortitsineq, Nunatta Katersugaasivissuanit Toqqorsivimmiillu (NKA) immikkut akuerineqarnermik tunngaveqassaaq

Siunnersuut

131 1502-B02

Immikkoortitap B2 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Qaarsut nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, suliffissuaqarnerup, toqqorsiveqarnerup, assassorluni sulinerup, iluarsaassisarfeqarnerup, nioqqutissiornerup, assartuinerup inissititeriffeqarnerullu iluini ingerlatanut kiisalu umiarsualiveqarnermi siunertanut, soorlu talittarfinnut sissarsuarnullu, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 5 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq tankeqarfinnut isumannaallisaanermut killigititap iluaniippoq. aalajangersaaffigisat Isumannaallisaanermut killigititaq tankeqarfiup avammut killinganiit, 20 meterinik radius-eqarpoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

132 Siunnersuut

133 1502-C01

Immikkoortitap C1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Qaarsut nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa Sumiiffiit qitiusoqarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq qitiusumi ingerlatanut pisiniarfinnut, pisortat namminersortullu sullissiviinut, illunut, hotel-inut, neriniartarfinnut aamma pisortat allaffeqarfiinut inuleriviinullu atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 3 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat B-62, B-67, B-69 aamma B-71 eriagisarialiupput. Illut taakkua allanngutsaaliukkallu ingutserneqassanngillat silatimikkulluunniit allanngortinneqassanatik kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu

Immikkut Nunaminertaq tele-p atortuinut tunngatillugu, aalajangersaaffigisat akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititap iluaniippoq. Akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititaq allanngersimasuunngilaq, apeqqutaatillugu tele-p atortui sumi inissinneqarsimanersut. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Nunaminertami tassani tele-p atortui 25,0 meterinik avaqqullugit akornusersuuteqartoqannginni-ssaanut killigititaqarpoq

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

134 Siunnersuut

135 1502-C02

Immikkoortitap normua C2

Sumiiffik - illoqarfik / Qaarsut nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa Sumiiffiit qitiusoqarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq ataatsimoorluni ingerlatsinermi siunertanut, soorlu hotel-inut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 4 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 5-nut 2.000 m2-nillu inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Mittarfiit eqqaat piumasaqaatitalinnik killeqarfeqarput, aalajangersaaffigisat akornusersorneqannginnissamut tunngasunik, ilaatigut narsaamanermut narlusuunut aamma tumaajusannut, ilaatigullu mittarfiup sammiviata nangissutaatut mikkiartortarnermut qangattarsartarnermullu tunngatillugit. Nunaminertaq akornusersuuteqarfiunngitsussap iluaniippoq, taamaalillunilu mikkiartortarfimmut qangattarsartarfimmullu ilaalluni. Illuliat sanaartukkallu portunerpaaffissaat aamma aqqusernit portunerpaaffissaat (kipkote), mittarfimmit qanoq unngasissuseqarnerannut, Ilulissallu qeqqanniit sanimorluinnaq titarlugu ungasissusiannut attumassuteqarput. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu narlusuumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat portunerpaaffissaq (kote) 134,1 meteri aqqusernillu kote 128,1 qaangerlugu pilersitsivigeqqusaanngitsumi. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu tumaajusamik taaneqartartumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat, narsaamanerup narlusuup avasinnersaani killilersutiniit ilorrap tungaanut sivinganerisa, portussutsimikkut qaffasinnerpaaffissaasa (kipkote) assigiinngisitaarfigisaanni

Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

136 Immikkut aalajangersakkat

Siunnersuut

137 1502-D01

Immikkoortitap D1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Qaarsut nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa Nunaminertat sanaartorfiunngitsut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sanaartorfigineqassanngitsoq, ataatsimoorfissiaq sanaartorfiunngitsoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1.473 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Eqqissisimaarfiusartuni taamaallaat, pingaaruteqanngitsunik annikitsuaqqanik nutaanik sanaartortoqarlunilu, suliarinnittoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersuinerlu pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Itsarnitsat nalunaarsorneqarsimasut minnerpaamik 20 meterinik ungaqqullugit allanngutsaaliukkallu illuliortoqaranilu sanaartortoqassanngilaq, takuuk Eqqisisimatitsinermut inatsimmi § 5. Kalaallut-Nunaata Katersugaasivissua immikkut ittumik akuersissuteqarsinnaavoq

Immikkut Mittarfiit eqqaat piumasaqaatitalinnik killeqarfeqarput, aalajangersaaffigisat akornusersorneqannginnissamut tunngasunik, ilaatigut narsaamanermut narlusuunut aamma tumaajusannut, ilaatigullu mittarfiup sammiviata nangissutaatut mikkiartortarnermut qangattarsartarnermullu tunngatillugit. Nunaminertaq akornusersuuteqarfiunngitsussap iluaniippoq, taamaalillunilu mikkiartortarfimmut qangattarsartarfimmullu ilaalluni. Illuliat sanaartukkallu portunerpaaffissaat aamma aqqusernit portunerpaaffissaat (kipkote), mittarfimmit qanoq unngasissuseqarnerannut, Ilulissallu qeqqanniit sanimorluinnaq titarlugu ungasissusiannut attumassuteqarput. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu narlusuumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat portunerpaaffissaq (kote) 134,1 meteri aqqusernillu kote 128,1 qaangerlugu pilersitsivigeqqusaanngitsumi. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu tumaajusamik taaneqartartumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat, narsaamanerup narlusuup avasinnersaani killilersutiniit ilorrap tungaanut sivinganerisa, portussutsimikkut qaffasinnerpaaffissaasa (kipkote) assigiinngisitaarfigisaanni. Nunaminertaq radiokkut sumiissusersiutip naasitsinermut sammivianut killigititap iluaniippoq. Radio-kkut sumissusersiutit sammiviinut killigititat

138 sumiissusersiutip sumi inissinneqarsimanera aallaavigalugu allaanngorarput. Nunaminertap ilaa tassunga attuumassutilik sanaartorfigeqqusaanngilaq imaluunniit allatut sammivianut killigititap aaliangersagartaanut akerliusumik atorneqassanani. Nunaminertami pineqartumi radiokkut sumiissusersiutip sammivianut killigititaq sumiissusersiut kaajallallugu 70 meterinik annertussuseqarpoq.

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

139 1502-D02

Immikkoortitap normua D2

Sumiiffik - illoqarfik / Qaarsut nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa Nunaminertat sunngiffimmi qasuersaarnermilu atorneqartartut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sunngiffimmi siunertanut atorneqassasoq timersornermik ingerlatanut aamma arsaattarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 8 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Sungiffimmi siunertanut atugassanik sanaartukkanik/sulianik pilersitsisoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersuinerlu pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Mittarfiit eqqaat piumasaqaatitalinnik killeqarfeqarput, aalajangersaaffigisat akornusersorneqannginnissamut tunngasunik, ilaatigut narsaamanermut narlusuunut aamma tumaajusannut, ilaatigullu mittarfiup sammiviata nangissutaatut mikkiartortarnermut qangattarsartarnermullu tunngatillugit. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu narlusuumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat portunerpaaffissaq (kote) 134,1 meteri aqqusernillu kote 128,1 qaangerlugu pilersitsivigeqqusaanngitsumi. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu tumaajusamik taaneqartartumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat, narsaamanerup narlusuup avasinnersaani killilersutiniit ilorrap tungaanut sivinganerisa, portussutsimikkut qaffasinnerpaaffissaasa (kipkote) assigiinngisitaarfigisaanni

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

140 Siunnersuut

141 1502-E01

Immikkoortitap normua E1

Sumiiffik - illoqarfik / Qaarsut nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu eqqagasanik eqqaaveqarfinnut anartarfinnillu eqqaaveqarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Mittarfiit eqqaat piumasaqaatitalinnik killeqarfeqarput, aalajangersaaffigisat akornusersorneqannginnissamut tunngasunik, ilaatigut narsaamanermut narlusuunut aamma tumaajusannut, ilaatigullu mittarfiup sammiviata nangissutaatut mikkiartortarnermut qangattarsartarnermullu tunngatillugit. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu narlusuumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat portunerpaaffissaq (kote) 134,1 meteri aqqusernillu kote 128,1 qaangerlugu pilersitsivigeqqusaanngitsumi. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu tumaajusamik taaneqartartumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat, narsaamanerup narlusuup avasinnersaani killilersutiniit ilorrap tungaanut sivinganerisa, portussutsimikkut qaffasinnerpaaffissaasa (kipkote) assigiinngisitaarfigisaanni

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

142 Siunnersuut

143 1502-E02

Immikkoortitap normua E2

Sumiiffik - illoqarfik / Qaarsut nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Attaveqarnernut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq angallannermi periarfissanut atorneqassasoq, soorlu helistop-imut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,5 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Mittarfiit eqqaat piumasaqaatitalinnik killeqarfeqarput, aalajangersaaffigisat akornusersorneqannginnissamut tunngasunik, ilaatigut narsaamanermut narlusuunut aamma tumaajusannut, ilaatigullu mittarfiup sammiviata nangissutaatut mikkiartortarnermut qangattarsartarnermullu tunngatillugit. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu narlusuumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat portunerpaaffissaq (kote) 134,1 meteri aqqusernillu kote 128,1 qaangerlugu pilersitsivigeqqusaanngitsumi. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu tumaajusamik taaneqartartumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat, narsaamanerup narlusuup avasinnersaani killilersutiniit ilorrap tungaanut sivinganerisa, portussutsimikkut qaffasinnerpaaffissaasa (kipkote) assigiinngisitaarfigisaanni

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

144 Siunnersuut

145 1502-E03

Immikkoortitap normua E3

Sumiiffik - illoqarfik / Qaarsut nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Attaveqarnernut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq angallannermi periarfissanut atorneqassasoq, soorlu timmisartoqarfimmut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 26 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik, immikkulli isigineqassapput napasuliaq aqutsisoqarfik, timmisartunut eqqussisarfiit timmisartoqarfimmilu teknikkikkut atortut taaneqartumit portuninngorlugit sananeqarsinnaammata.

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq mittarfiit isumanaallisarnerannut killigititap iluaniippoq. aalajangersaaffigisat Illuliorneq sanaartornerlu pisinnaanngilaq Mittarfeqarfiit akuersissuteqanngippata. Mittarfiit eqqaat piumasaqaatitalinnik killeqarfeqarput, akornusersorneqannginnissamut tunngasunik, ilaatigut narsaamanermut narlusuunut aamma tumaajusannut, ilaatigullu mittarfiup sammiviata nangissutaatut mikkiartortarnermut qangattarsartarnermullu tunngatillugit. Nunaminertaq akornusersuuteqarfiunngitsussap iluaniippoq, taamaalillunilu mikkiartortarfimmut qangattarsartarfimmullu ilaalluni. Illuliat sanaartukkallu portunerpaaffissaat aamma aqqusernit portunerpaaffissaat (kipkote), mittarfimmit qanoq unngasissuseqarnerannut, Ilulissallu qeqqanniit sanimorluinnaq titarlugu ungasissusiannut attumassuteqarput. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu narlusuumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat portunerpaaffissaq (kote) 134,1 meteri aqqusernillu kote 128,1 qaangerlugu pilersitsivigeqqusaanngitsumi. Nunaminertaq mittarfimmut akornusersuuteqarfiunngitsummit appasinnerusumiippoq, narsaamanermullu tumaajusamik taaneqartartumut ilaalluni, illut sanaartukkallu allat, narsaamanerup narlusuup avasinnersaani killilersutiniit ilorrap tungaanut sivinganerisa, portussutsimikkut qaffasinnerpaaffissaasa (kipkote) assigiinngisitaarfigisaanni

146 Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

147 Ikerasak Ikerasak - Nunaminertat - Delområder 1503-A01

Immikkoortitap normua A1

Sumiiffik - illoqarfik / Ikerasak nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, sanaartorfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 10 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 30-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 64,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

148 Siunnersuut

149 1503-A02

Immikkoortitap normua A2

Sumiiffik - illoqarfik / Ikerasak nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, sanaartorfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 12 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 70-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 64,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

150 Siunnersuut

151 1503-B01

Immikkoortitap B1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Ikerasak nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, suliffissuaqarnerup, toqqorsiveqarnerup, assassorluni sulinerup, iluarsaassisarfeqarnerup, nioqqutissiornerup, assartuinerup inissititeriffeqarnerullu iluini ingerlatanut kiisalu umiarsualiveqarnermi siunertanut, soorlu talittarfinnut sissarsuarnullu, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 5 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat B-49 aamma B-60 eriagisarialiupput. Illut taakkua ingutserneqassanngillat allanngutsaaliukkallu silatimikkulluunniit allanngortinneqassanatik kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu. Itsarnitsat nalunaarsorneqarsimasut minnerpaamik 20 meterinik ungaqqullugit illuliortoqaranilu sanaartortoqassanngilaq, takuuk Eqqisisimatitsinermut inatsimmi § 5. Kalaallut-Nunaata Katersugaasivissua immikkut ittumik akuersissuteqarsinnaavoq

Immikkut Nunaminertaq tankeqarfinnut isumannaallisaanermut killigititap iluaniippoq. aalajangersaaffigisat Isumannaallisaanermut killigititaq tankeqarfiup avammut killinganiit, 20 meterinik radius-eqarpoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 64,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

152 Immikkut aalajangersakkat

Siunnersuut

153 1503-C01

Immikkoortitap normua C1

Sumiiffik - illoqarfik / Ikerasak nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa Sumiiffiit qitiusoqarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq qitiusumi ingerlatanut pisiniarfinnut, pisortat namminersortullu sullissiviinut, illunut, hotel-inut, neriniartarfinnut aamma pisortat allaffeqarfiinut inuleriviinullu atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 8 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 5-nut 3.000 m2-nillu inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat B-55, B-57 aamma B-120 eriagisarialiupput. Illut taakkua allanngutsaaliukkallu ingutserneqassanngillat silatimikkulluunniit allanngortinneqassanatik kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 64,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

154 Siunnersuut

155 1503-D01

Immikkoortitap normua D1

Sumiiffik - illoqarfik / Ikerasak nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa Nunaminertat sanaartorfiunngitsut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sanaartorfigineqassanngitsoq, ataatsimoorfissiaq sanaartorfiunngitsoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 64 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Eqqissisimaarfiusartuni taamaallaat, pingaaruteqanngitsunik annikitsuaqqanik nutaanik sanaartortoqarlunilu, suliarinnittoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersuinerlu pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 64,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

156 157 1503-D02

Immikkoortitap normua D2

Sumiiffik - illoqarfik / Ikerasak nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa immikkut Nunaminertat sunngiffimmi qasuersaarnermilu atorneqartartut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq iliveqarfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Sungiffimmi siunertanut atugassanik sanaartukkanik/sulianik pilersitsisoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

158 1503-E01

Immikkoortitap normua E1

Sumiiffik - illoqarfik / Ikerasak nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu eqqagasanik eqqaaveqarfinnut anartarfinnillu eqqaaveqarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 64,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

159 1503-E02

Immikkoortitap normua E2

Sumiiffik - illoqarfik / Ikerasak nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Attaveqarnernut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq angallannermi periarfissanut atorneqassasoq, soorlu helistop-imut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 64,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

161 Saattut Saattut - Nunaminertat - Delområder 1504-A01

Immikkoortitap normua A1

Sumiiffik - illoqarfik / Saattut nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, sanaartorfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 9 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 50-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Itsarnitsat nalunaarsorneqarsimasut minnerpaamik 20 meterinik allanngutsaaliukkallu ungaqqullugit illuliortoqaranilu sanaartortoqassanngilaq, takuuk Eqqisisimatitsinermut inatsimmi § 5. Kalaallut-Nunaata Katersugaasivissua immikkut ittumik akuersissuteqarsinnaavoq

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

163 Siunnersuut

164 1504-A02

Immikkoortitap normua A2

Sumiiffik - illoqarfik / Saattut nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, sanaartorfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 14 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 20-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Itsarnitsat nalunaarsorneqarsimasut minnerpaamik 20 meterinik allanngutsaaliukkallu ungaqqullugit illuliortoqaranilu sanaartortoqassanngilaq, takuuk Eqqisisimatitsinermut inatsimmi § 5. Kalaallut-Nunaata Katersugaasivissua immikkut ittumik akuersissuteqarsinnaavoq

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

165 Siunnersuut

166 1504-B01

Immikkoortitap B1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Saattut nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, suliffissuaqarnerup, toqqorsiveqarnerup, assassorluni sulinerup, iluarsaassisarfeqarnerup, nioqqutissiornerup, assartuinerup inissititeriffeqarnerullu iluini ingerlatanut kiisalu umiarsualiveqarnermi siunertanut, soorlu talittarfinnut sissarsuarnullu, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 8 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertami inissaq sinneruttoq 5.000 m²-uvoq illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq tankeqarfinnut isumannaallisaanermut killigititap iluaniippoq. aalajangersaaffigisat Isumannaallisaanermut killigititaq tankeqarfiup avammut killinganiit, 20 meterinik radius-eqarpoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 85,6 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

167 Siunnersuut

168 1504-B02

Immikkoortitap normua B2

Sumiiffik - illoqarfik / Saattut nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq umiarsualiveqarnermik siunertanut, talittarfinnut, sissarsuarnut, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertami inissaq sinneruttoq 4.000 m²-uvoq illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 85,6 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

169 Siunnersuut

170 1504-C01

Immikkoortitap C1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Saattut nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa Sumiiffiit qitiusoqarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq qitiusumi ingerlatanut pisiniarfinnut, pisortat namminersortullu sullissiviinut, illunut, hotel-inut, neriniartarfinnut aamma pisortat allaffeqarfiinut inuleriviinullu atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 6 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat B-90, B-94, B-101A, B-101B aamma B-131 eriagisarialiupput. Illut taakkua allanngutsaaliukkallu ingutserneqassanngillat silatimikkulluunniit allanngortinneqassanatik kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu. Itsarnitsat nalunaarsorneqarsimasut minnerpaamik 20 meterinik ungaqqullugit illuliortoqaranilu sanaartortoqassanngilaq, takuuk Eqqisisimatitsinermut inatsimmi § 5. Kalaallut-Nunaata Katersugaasivissua immikkut ittumik akuersissuteqarsinnaavoq

Immikkut Nunaminertaq tankeqarfinnut isumannaallisaanermut killigititap iluaniippoq. aalajangersaaffigisat Isumannaallisaanermut killigititaq tankeqarfiup avammut killinganiit, 20 meterinik radius-eqarpoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

171 Siunnersuut

172 1504-C02

Immikkoortitap C2 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Saattut nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa Ataatsimoorfissatut siunertallit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq ataatsimoorluni ingerlatsinermi siunertanut, atuarfiit, meeqqeriviit, kulturikkut timersornermilu ingerlatsiviit aamma assingusunik pisortat ingerlataannut atorneqassasoq kiisalu illunik

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 7 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 10-nut 8.000 m2-nillu inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq tele-p atortuinut tunngatillugu, aalajangersaaffigisat akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititap iluaniippoq. Akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititaq allanngersimasuunngilaq, apeqqutaatillugu tele-p atortui sumi inissinneqarsimanersut. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Nunaminertami tassani tele-p atortui 100,0 meterinik avaqqullugit akornusersuuteqartoqannginni-ssaanut killigititaqarpoq. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 85,6 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

173 Siunnersuut

174 1504-D01

Immikkoortitap normua D1

Sumiiffik - illoqarfik / Saattut nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa Nunaminertat sanaartorfiunngitsut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sanaartorfigineqassanngitsoq, ataatsimoorfissiaq sanaartorfiunngitsoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1.567 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Eqqissisimaarfiusartuni taamaallaat, pingaaruteqanngitsunik annikitsuaqqanik nutaanik sanaartortoqarlunilu, suliarinnittoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersuinerlu pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 85,6 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

175 1504-E01

Immikkoortitap normua E1

Sumiiffik - illoqarfik / Saattut nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa immikkut Teknikkimut atortut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq dagrenovationsanstalt

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

177 1504-E02

Immikkoortitap normua E2

Sumiiffik - illoqarfik / Saattut nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Attaveqarnernut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq angallannermi periarfissanut atorneqassasoq, soorlu helistop-imut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 85,6 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

178 1504-E03

Immikkoortitap normua E3

Sumiiffik - illoqarfik / Saattut nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu anartarfinnik eqqaaveqarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 85,6 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

180 1504-E04

Immikkoortitap E4 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Saattut nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq ujaqqerivittullu

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq tele-p atortuinut tunngatillugu, aalajangersaaffigisat akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititap iluaniippoq. Akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititaq allanngersimasuunngilaq, apeqqutaatillugu tele-p atortui sumi inissinneqarsimanersut. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 85,6 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

182 Siunnersuut

183 Ukkusissat Ukkusissat - Nunaminertat - Delområder 1505-A01

Immikkoortitap normua A1

Sumiiffik - illoqarfik / Ukkusissat nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, sanaartorfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 4 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 113,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

184 185 1505-A02

Immikkoortitap normua A2

Sumiiffik - illoqarfik / Ukkusissat nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, sanaartorfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 6 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 30-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 113,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

186 Siunnersuut

187 1505-B01

Immikkoortitap B1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Ukkusissat nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, suliffissuaqarnerup, toqqorsiveqarnerup, assassorluni sulinerup, iluarsaassisarfeqarnerup, nioqqutissiornerup, assartuinerup inissititeriffeqarnerullu iluini ingerlatanut kiisalu umiarsualiveqarnermi siunertanut, soorlu talittarfinnut sissarsuarnullu, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 5 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertami inissaq sinneruttoq 12.000 m²-uvoq illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat B-104 aamma B-111 eriagisarialiupput. Illut taakkua ingutserneqassanngillat allanngutsaaliukkallu silatimikkulluunniit allanngortinneqassanatik kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu. Itsarnitsat nalunaarsorneqarsimasut minnerpaamik 20 meterinik ungaqqullugit illuliortoqaranilu sanaartortoqassanngilaq, takuuk Eqqisisimatitsinermut inatsimmi § 5. Kalaallut-Nunaata Katersugaasivissua immikkut ittumik akuersissuteqarsinnaavoq

Immikkut Nunaminertaq tankeqarfinnut isumannaallisaanermut killigititap iluaniippoq. aalajangersaaffigisat Isumannaallisaanermut killigititaq tankeqarfiup avammut killinganiit, 20 meterinik radius-eqarpoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

188 Siunnersuut

189 1505-C01

Immikkoortitap normua C1

Sumiiffik - illoqarfik / Ukkusissat nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa Ataatsimoorfissatut siunertallit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq ataatsimoorluni ingerlatsinermi siunertanut, atuarfiit, meeqqeriviit, kulturikkut timersornermilu ingerlatsiviit aamma assingusunik pisortat ingerlataannut atorneqassasoq samt boliger

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 6 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 5-nut 1.000 m2-nillu inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 113,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Illut pioreersut iluarsartunneqarnissaat akuersissutigineqarsinnaavoq, aalajangersakkat nutaanilli sanaartornerit nunaminertanut A1 aamma A2-nut innersuunneqarpoq

190 Siunnersuut

191 1505-D01

Immikkoortitap normua D1

Sumiiffik - illoqarfik / Ukkusissat nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa Nunaminertat sanaartorfiunngitsut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sanaartorfigineqassanngitsoq, ataatsimoorfissiaq sanaartorfiunngitsoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 89 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Eqqissisimaarfiusartuni taamaallaat, pingaaruteqanngitsunik annikitsuaqqanik nutaanik sanaartortoqarlunilu, suliarinnittoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersuinerlu pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 113,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

192 1505-D02

Immikkoortitap normua D2

Sumiiffik - illoqarfik / Ukkusissat nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa immikkut Nunaminertat sunngiffimmi qasuersaarnermilu atorneqartartut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq iliveqarfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Sungiffimmi siunertanut atugassanik sanaartukkanik/sulianik pilersitsisoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

194 1505-D03

Immikkoortitap normua D3

Sumiiffik - illoqarfik / Ukkusissat nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa immikkut Nunaminertat sunngiffimmi qasuersaarnermilu atorneqartartut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq sunngiffimmi sammisassaqartitsivittut arsaattarfeqarfittullu atorneqassaaq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Sungiffimmi siunertanut atugassanik sanaartukkanik/sulianik pilersitsisoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

195 1505-E01

Immikkoortitap normua E1

Sumiiffik - illoqarfik / Ukkusissat nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu eqqagasanik eqqaaveqarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,5 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 113,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

196 1505-E02

Immikkoortitap normua E2

Sumiiffik - illoqarfik / Ukkusissat nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Attaveqarnernut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq angallannermi periarfissanut atorneqassasoq, soorlu helistop-imut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 113,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

198 1505-E03

Immikkoortitap normua E3

Sumiiffik - illoqarfik / Ukkusissat nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa immikkut Teknikkimut atortut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu anartarfinnik eqqaaveqarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

200 1505-E04

Immikkoortitap normua E4

Sumiiffik - illoqarfik / Ukkusissat nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq stenbrud aamma ujaraarartarfittut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 113,9 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

201 1505-E05

Immikkoortitap normua E5

Sumiiffik - illoqarfik / Ukkusissat nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa immikkut Teknikkimut atortut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu eqqagasanik eqqaaveqarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,5 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

203 1505-E06

Immikkoortitap normua E6

Sumiiffik - illoqarfik / Ukkusissat nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa immikkut Teknikkimut atortut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu anartarfinnik eqqaaveqarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

204 Illorsuit Illorsuit - Nunaminertat - Delområder 1506-A01

Immikkoortitap normua A1

Sumiiffik - illoqarfik / Illorsuit nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, sanaartorfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 5 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 40-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 89,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Kussernit nunaminertamiittut kuukkunnaarsinneqarsinnaapput ujaqqanillu aalajangersakkat immerlugit nalimmassarneqarlutik

205 Siunnersuut

206 1506-A02

Immikkoortitap normua A2

Sumiiffik - illoqarfik / Illorsuit nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, sanaartorfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 10-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq tankeqarfinnut isumannaallisaanermut killigititap iluaniippoq. aalajangersaaffigisat Isumannaallisaanermut killigititaq tankeqarfiup avammut killinganiit, 20 meterinik radius-eqarpoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani

Immikkut Nunaminertap kitaatungaani illuliortoqassatillugu, aputip sisoorsinnaanera aalajangersakkat eqqarsaatigineqassaaq

207 Siunnersuut

208 1506-A03

Immikkoortitap normua A3

Sumiiffik - illoqarfik / Illorsuit nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, sanaartorfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 5-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Nunaminertap kujataatungaani illuliortoqassatillugu, aputip sisoorsinnaanera aalajangersakkat eqqarsaatigineqassaaq

Siunnersuut

209 1506-B01

Immikkoortitap B1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Illorsuit nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, suliffissuaqarnerup, toqqorsiveqarnerup, assassorluni sulinerup, iluarsaassisarfeqarnerup, nioqqutissiornerup, assartuinerup inissititeriffeqarnerullu iluini ingerlatanut kiisalu umiarsualiveqarnermi siunertanut, soorlu talittarfinnut sissarsuarnullu, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 3 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11, 0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertami inissaq sinneruttoq 6.000 m²-uvoq illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat B-40 aamma B-43 eriagisarialiupput. Illut taakkua ingutserneqassanngillat allanngutsaaliukkallu silatimikkulluunniit allanngortinneqassanatik kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu

Immikkut Nunaminertaq tankeqarfinnut isumannaallisaanermut killigititap iluaniippoq. aalajangersaaffigisat Isumannaallisaanermut killigititaq tankeqarfiup avammut killinganiit, 20 meterinik radius-eqarpoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

211 Siunnersuut

212 1506-C01

Immikkoortitap C1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Illorsuit nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa Ataatsimoorfissatut siunertallit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq ataatsimoorluni ingerlatsinermi siunertanut, atuarfiit, meeqqeriviit, kulturikkut timersornermilu ingerlatsiviit aamma assingusunik pisortat ingerlataannut atorneqassasoq samt boliger

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 3 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 5-nut 1.000 m2-nillu inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat B-37, B-42, B-48 aamma B-118 eriagisarialiupput. Illut taakkua allanngutsaaliukkallu ingutserneqassanngillat silatimikkulluunniit allanngortinneqassanatik kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu. Itsarnitsat nalunaarsorneqarsimasut minnerpaamik 20 meterinik ungaqqullugit illuliortoqaranilu sanaartortoqassanngilaq, takuuk Eqqisisimatitsinermut inatsimmi § 5. Kalaallut-Nunaata Katersugaasivissua immikkut ittumik akuersissuteqarsinnaavoq

Immikkut Nunaminertaq tankeqarfinnut isumannaallisaanermut killigititap iluaniippoq. aalajangersaaffigisat Isumannaallisaanermut killigititaq tankeqarfiup avammut killinganiit, 20 meterinik radius-eqarpoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

213 Siunnersuut

214 1506-D01

Immikkoortitap D1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Illorsuit nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa Nunaminertat sanaartorfiunngitsut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sanaartorfigineqassanngitsoq, ataatsimoorfissiaq sanaartorfiunngitsoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 153 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Eqqissisimaarfiusartuni taamaallaat, pingaaruteqanngitsunik annikitsuaqqanik nutaanik sanaartortoqarlunilu, suliarinnittoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersuinerlu pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq imeqarfimmut killigititaqarpoq. Killigititaq aaliangerneqartarpoq aalajangersaaffigisat sumiiffimmi taseqarfiit apeqqutaatillugit. Killigititap iluani illuliorneq, sanaartorneq, qimmiliveqarnerluunniit inerteqqutaapput. Nunaminertaq tele-p atortuinut tunngatillugu, akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititap iluaniippoq. Akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititaq allanngersimasuunngilaq, apeqqutaatillugu tele-p atortui sumi inissinneqarsimanersut. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Nunaminertami tassani tele-p atortui 100,0 meterinik avaqqullugit akornusersuuteqartoqannginni-ssaanut killigititaqarpoq. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 89,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

215 Siunnersuut

216 1506-D02

Immikkoortitap normua D2

Sumiiffik - illoqarfik / Illorsuit nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa Nunaminertat sunngiffimmi qasuersaarnermilu atorneqartartut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq iliveqarfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Sungiffimmi siunertanut atugassanik sanaartukkanik/sulianik pilersitsisoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 89,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

217 1506-D03

Immikkoortitap normua D3

Sumiiffik - illoqarfik / Illorsuit nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa immikkut Nunaminertat sunngiffimmi qasuersaarnermilu atorneqartartut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq sunngiffimmi siunertanut atorneqassasoq timersornermik ingerlatanut aamma arsaattarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 4 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Sungiffimmi siunertanut atugassanik sanaartukkanik/sulianik pilersitsisoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

219 1506-E01

Immikkoortitap normua E1

Sumiiffik - illoqarfik / Illorsuit nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa immikkut Teknikkimut atortut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu eqqagasanik eqqaaveqarfinnut anartarfinnillu eqqaaveqarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nunaminertaq nutaamik sanaartorfigineqassanngilaq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

220 1506-E02

Immikkoortitap normua E2

Sumiiffik - illoqarfik / Illorsuit nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Attaveqarnernut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq angallannermi periarfissanut atorneqassasoq,soorlu helistop-inut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 89,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

221 1506-E03

Immikkoortitap normua E3

Sumiiffik - illoqarfik / Illorsuit nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu eqqaavissuarnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,2 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 89,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

223 Nuugaatsiaq Nuugaatsiaq - Nunaminertat - Delområder 1507-A01

Immikkoortitap normua A1

Sumiiffik - illoqarfik / Nuugaatsiaq nunaqarfik

Siunertaq Najugaqarfiit

Atorneqarnissaa Akuttunerusunik pukkitsunik inissialiornerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq illunik pukkitsunik akuttusuunik, soorlu ilaqutariinnut ataatsinut illulianut allanut atanngitsunut, sanaartorfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 15 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq illunut 70-nut inissaqarpoq, illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Itsarnitsat nalunaarsorneqarsimasut minnerpaamik 20 meterinik ungaqqullugit allanngutsaaliukkallu illuliortoqaranilu sanaartortoqassanngilaq, takuuk Eqqisisimatitsinermut inatsimmi § 5. Kalaallut-Nunaata Katersugaasivissua immikkut ittumik akuersissuteqarsinnaavoq

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 61,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

225 Siunnersuut

226 1507-B01

Immikkoortitap B1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nuugaatsiaq nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, suliffissuaqarnerup, toqqorsiveqarnerup, assassorluni sulinerup, iluarsaassisarfeqarnerup, nioqqutissiornerup, assartuinerup inissititeriffeqarnerullu iluini ingerlatanut kiisalu umiarsualiveqarnermi siunertanut, soorlu talittarfinnut sissarsuarnullu, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 3 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertami inissaq sinneruttoq 5.000 m²-uvoq illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat B-84 aamma B-87 eriagisarialiupput. Illut taakkua ingutserneqassanngillat allanngutsaaliukkallu silatimikkulluunniit allanngortinneqassanatik kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu

Immikkut Nunaminertaq tankeqarfinnut isumannaallisaanermut killigititap iluaniippoq. aalajangersaaffigisat Isumannaallisaanermut killigititaq tankeqarfiup avammut killinganiit, 20 meterinik radius-eqarpoq. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit isumannaallisaanermut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 61,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Illut pioreersut iluarsartunneqarnissaat akuersissutigineqarsinnaavoq

227 Immikkut aalajangersakkat

Siunnersuut

228 1507-B02

Immikkoortitap B2 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nuugaatsiaq nunaqarfik

Siunertaq Inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Sumiiffiit inuussutissarsiornermut atorneqartut umiarsualiveqarfiillu immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq inuussutissarsiutinik ingerlataqarnissamik siunertanut, allaffissornerup, suliffissuaqarnerup, toqqorsiveqarnerup, assassorluni sulinerup, iluarsaassisarfeqarnerup, nioqqutissiornerup, assartuinerup inissititeriffeqarnerullu iluini ingerlatanut kiisalu umiarsualiveqarnermi siunertanut, soorlu talittarfinnut sissarsuarnullu, quersuarnut umiarsualivimmilu ingerlatanut allanut assingusunut atorneqassasoq. Imartaa kisarsimaarfittut pituttortarfittulluunniit atorneqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 3 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Nunaminertami inissaq sinneruttoq 7.000 m²-uvoq illuliat inaarutaasumik ilusilersorneqarnissaat apeqqutaatillugu. Sanaartorfissatut periarfissat qulaaniittut tamakkerneqareerpata, nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfiusimasutut natsorsuutigineqalissaaq, inissamik sinneqarfiunngitsumik

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Itsarnitsat nalunaarsorneqarsimasut minnerpaamik 20 meterinik ungaqqullugit allanngutsaaliukkallu illuliortoqaranilu sanaartortoqassanngilaq, takuuk Eqqisisimatitsinermut inatsimmi § 5. Kalaallut-Nunaata Katersugaasivissua immikkut ittumik akuersissuteqarsinnaavoq

Immikkut Nunaminertaq tele-p atortuinut tunngatillugu, aalajangersaaffigisat akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititap iluaniippoq. Akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititaq allanngersimasuunngilaq, apeqqutaatillugu tele-p atortui sumi inissinneqarsimanersut. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 61,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut

229 ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Illut pioreersut iluarsartunneqarnissaat akuersissutigineqarsinnaavoq aalajangersakkat

Siunnersuut

230 1507-C01

Immikkoortitap C1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nuugaatsiaq nunaqarfik

Siunertaq Qitiusumik ingerlatsiveqarfiit ataatsimoorussamillu pisoqarfiusartut

Atorneqarnissaa Ataatsimoorfissatut siunertallit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq ataatsimoorluni ingerlatsinermi siunertanut, atuarfiit, meeqqeriviit, kulturikkut timersornermilu ingerlatsiviit aamma assingusunik pisortat ingerlataannut atorneqassasoq kiisalu illunik

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 3 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq init quleriit marluk angullugit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamakkerluni sanaartorfigineqareerpoq inissamik sinneruttoqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat B-83 aamma B-86 eriagisarialiupput. Illut taakkua ingutserneqassanngillat allanngutsaaliukkallu silatimikkulluunniit allanngortinneqassanatik kommunalbestyrelsi akuersiteqqaarnagu

Immikkut Nunaminertaq tele-p atortuinut tunngatillugu, aalajangersaaffigisat akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititap iluaniippoq. Akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititaq allanngersimasuunngilaq, apeqqutaatillugu tele-p atortui sumi inissinneqarsimanersut. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani. Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 61,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

231 Siunnersuut

232 1507-D01

Immikkoortitap D1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nuugaatsiaq nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa Nunaminertat sanaartorfiunngitsut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aalajangiunneqarpoq nunaminertaq sanaartorfigineqassanngitsoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 181 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Eqqissisimaarfiusartuni taamaallaat, pingaaruteqanngitsunik annikitsuaqqanik nutaanik sanaartortoqarlunilu, suliarinnittoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersuinerlu pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq tele-p atortuinut tunngatillugu, aalajangersaaffigisat akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititap iluaniippoq. Akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititaq allanngersimasuunngilaq, apeqqutaatillugu tele-p atortui sumi inissinneqarsimanersut. Nunaminertap ilaa tamanna sanaartorfigineqassanngilaq, allatulluunniit akornusersuuteqartoqannginnissaanut killigititanut aaliangersakkanut akerliusumik, atorneqassanani

Immikkut Nunaminertami iliveqarfiliorsinnaanermut periarfissaqarpoq aalajangersakkat

233 Siunnersuut

234 1507-D02

Immikkoortitap normua D2

Sumiiffik - illoqarfik / Nuugaatsiaq nunaqarfik

Siunertaq Sanaartorfigeqqusaanngitsut sunngiffimmilu sammisassaqartitsiviit

Atorneqarnissaa immikkut Nunaminertat sunngiffimmi qasuersaarnermilu atorneqartartut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq nunaminertaq iliveqarfittut atorneqassasoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,5 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Sungiffimmi siunertanut atugassanik sanaartukkanik/sulianik pilersitsisoqarsinnaavoq

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertami taamaallaat aqquserniortoqarlunilu allanik pilersitsisoqarsinnaavoq, kommuneplanip pilersaarutaasa ingerlanneqarnissaannik qulakkeerinnissutaasunik

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

235 1507-E01

Immikkoortitap normua E1

Sumiiffik - illoqarfik / Nuugaatsiaq nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Teknikkimut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq affaldsforbrændingsanlæg

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 3 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 61,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

236 1507-E02

Immikkoortitap normua E2

Sumiiffik - illoqarfik / Nuugaatsiaq nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa Attaveqarnernut atortut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq angallannermi periarfissanut atorneqassasoq, soorlu helistop-imut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 0,1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut pilersuinerlu aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 61,8 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

238 1507-E03

Immikkoortitap normua E3

Sumiiffik - illoqarfik / Nuugaatsiaq nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit attaveqaatillu

Atorneqarnissaa immikkut Teknikkimut atortut ittumik

Atorneqarnissaa Aaliangiunneqarpoq nunaminertaq siunertanut teknikkimut tunngasunut atorneqassasoq, soorlu eqqagasanik eqqaaveqarfinnut anartarfinnillu eqqaaveqarfinnut

Pissutsit atuuttut Nunaminertap annertussusiata 1 ha missiliorpaa

Sanaartorfik Nutaanik sanaartortoqarsinnaavoq annerpaamik 11,0 meterinik portussusilinnik

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq pilersuinerlu Nunaminertamiit nunaqarfiup immikkoortuinut ingerlatsivinnullu allanut aqqutit, illernit, aqqusineeqqallu atorlugit qulakkeerneqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut aalajangersakkat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Siunnersuut

240 Uummannaq Uummannaq - Nunaminertat - Delområder 1500-A01

Delområdenummer A1

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 4 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 1 etage, med undtagelse af butikker ved Nyvej og en forlængelse af alderdomshjemmet mod syd, der kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Elisipannguup Aqqutaa, Sanatoriamut, forsyning Aqqusinertaaq, Kussangajaannguaq, Atuarfimmut og Anorisiorfinnguaq

Fredede og B-12 og B-112 er bevaringsværdige. Disse bygninger må ikke nedrives eller bevaringsværdige træk på anden måde gives et ændret ydre uden kommunalbestyrelsens tilladelse

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Eksisterende lokalplan uum1500_a1_nord_lp_tillaeg_ob_kn_dk.pdf (390 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_a1_nord_lp_tillaeg_ob_kn_dk.pdf (390 KB) (GL)

Forslag

24 1500-A03

Delområdenummer A3

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Blandet bolig

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse, tæt-lav boligbebyggelse som rækkehuse o.l. samt etageboligbebyggelse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 6 ha

Bebyggelse I byggefelt 1-26 kan ny bebyggelse kan opføres i op til 1½ etage. I byggefelt 21 kan ny bebyggelse opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Nasiffissuaq og Aqqusinertaaq forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af spærrezone for vandindvindingsområdet. Spærrezonen er fastlagt i forhold til de lokale afstrømningsforhold. Det er ikke tilladt at opføre bygninger og anlæg eller have hundehold mv. inden for spærrezonen

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Eksisterende lokalplan uum1500_a3_samlet_dk-kn.pdf (4448 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_a3_samlet_dk-kn.pdf (4448 KB) (GL)

26 1500-A04

Delområdenummer A4

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Blandet bolig

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse, tæt-lav boligbebyggelse som rækkehuse o.l. samt etageboligbebyggelse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Trollep Aqqutaa, Qisuttarissat Aqq., Qaqqarsuaq og forsyning Aqqusinertaaq

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Eksisterende lokalplan uum1500_a4_lokalplan.pdf (900 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_a4_lokalplan.pdf (900 KB) (GL)

Forslag

28 1500-A06

Delområdenummer A6

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Blandet bolig

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse, tæt-lav boligbebyggelse som rækkehuse o.l. samt etageboligbebyggelse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 5 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Timiusaq Qulaa, Nuunnguaq, Frederik Frederiksenip forsyning Aqq. og Edvard Krusep Aqqutaa

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Eksisterende lokalplan uum1500_a6_lokalplan.pdf (1061 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_a6_lokalplan.pdf (1061 KB) (GL)

30 Forslag

31 1500-A07

Delområdenummer A7

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Blandet bolig

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse, tæt-lav boligbebyggelse som rækkehuse o.l. samt etageboligbebyggelse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 7 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 1½ etage, dog med undtagelse af byggefelt 60-61 hvor ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 10 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Maniillat Qaqqaat, Igaasarissat Aqqutaat og Juuarsip forsyning Aqqutaa

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af spærrezone for vandindvindingsområdet. Spærrezonen er fastlagt i forhold til de lokale afstrømningsforhold. Det er ikke tilladt at opføre bygninger og anlæg eller have hundehold mv. inden for spærrezonen. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Eksisterende lokalplan uum1500_a7_samlet_kn_dk.pdf (5296 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_a7_samlet_kn_dk.pdf (5296 KB) (GL)

32 Forslag

33 1500-A08

Delområdenummer A8

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Blandet bolig

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse, tæt-lav boligbebyggelse som rækkehuse o.l. samt etageboligbebyggelse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 4 ha

Bebyggelse I byggefelt 1-3 og 24-53 kan ny bebyggelse opføres i op til 1½ etage. I byggefelt 4-23 kan ny bebyggelse opføres i op til 1 etage

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 25 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Tatsip Akuanut og Thomas Pjetturssonip Aqq. forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Eksisterende lokalplan uum1500_a3_samlet_dk-kn.pdf (4448 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_a3_samlet_dk-kn.pdf (4448 KB) (GL)

34 1500-A09

Delområdenummer A9

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Blandet bolig

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse, tæt-lav boligbebyggelse som rækkehuse o.l. samt etageboligbebyggelse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 4 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Tittus Johansenip Aqqutaa, Aqqusinertaaq og forsyning Kunuutip Aqqutaa

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Den eksisterende legeplads ved bygning B-547 mellem boligblokkene skal bevares og tillades udbygget

Eksisterende lokalplan uum1500_a9_lokalplan.pdf (1715 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_a9_lokalplan.pdf (1715 KB) (GL)

Forslag

36 1500-A10

Delområdenummer A10

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Blandet bolig

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse, tæt-lav boligbebyggelse som rækkehuse o.l. samt etageboligbebyggelse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 6 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 1 etage, dog med undtagelse af områdets nordøstlige del, hvor enkelte 2-etages boligblokke kan tillades

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 60 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer forsyning gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Eksisterende lokalplan uum1500_a11-a10_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1798 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_a11-a10_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1798 KB) (GL)

38 1500-A11

Delområdenummer A11

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 6 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 1 etage og med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 80 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer forsyning gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Eksisterende lokalplan uum1500_a11-a10_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1798 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_a11-a10_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1798 KB) (GL)

Forslag

40 1500-B01

Delområdenummer B1

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørviksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport samt havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m i områdets sydlige del og med en maksimal højde på 20,0 m i områdets østlige del

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 4.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Pilaffimmut forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Der må inden for området ikke udøves nogen art af virksomhed, som med støv, røg, lugt, støj eller på anden måde er til væsentlig ulempe for omgivelserne eller områdets brugere

Eksisterende uum1500_b1_samlet_lokalplan_kn_dk.pdf (2820 KB) lokalplan (DK)

Eksisterende uum1500_b1_samlet_lokalplan_kn_dk.pdf (2820 KB) lokalplan (GL)

42 Forslag

43 1500-B03

Delområdenummer B3

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport samt havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 12,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 4.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra fredeerik Frederiksenip Aqqutaa, Piitakassap Aqqutaa forsyning og Aqqusinersuaq

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Området tillades opfyldt med sprængsten og fjeldknolde herunder 'Kødøen' tillades reguleret efter godkendt delområdeplan

Forslag

44 1500-B04

Delområdenummer B4

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 12,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 8.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Arsaaffimmut forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for sprængstopdepotet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for sikkerhedszonen. Sikkerhedszonen omkring sprængstofdepotet skal respekteres ved færdsel i området, dog vil der fortsat være offentlig adgang til den del af området der ikke er indhegnet. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ved udnyttelse af området skal der etableres stier, så offentligheden har adgangsmulighed til kysten

Eksisterende uum1500_e4_nord_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (2018 KB) lokalplan (DK)

Eksisterende uum1500_e4_nord_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (2018 KB) lokalplan (GL)

46 Forslag

47 1500-B05

Delområdenummer B5

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervsområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 5 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 10.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Qimminut, Maarmoriliup Aqq., Nanumut og forsyning Siaqqissoq

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for sprængstopdepotet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for sikkerhedszonen. Sikkerhedszonen omkring sprængstofdepotet skal respekteres ved færdsel i området, dog vil der fortsat være offentlig adgang til den del af området der ikke er indhegnet. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Der må inden for området ikke udøves nogen art af virksomhed, som med støv, røg, lugt, støj eller på anden måde er til væsentlig ulempe for omgivelserne eller områdets brugere

Eksisterende uum1500_b5_nord_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1208 KB) lokalplan (DK)

Eksisterende uum1500_b5_nord_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1208 KB) lokalplan (GL)

48 Forslag

49 1500-B06

Delområdenummer B6

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervsområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 12,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 5.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Siaqqissoq forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for sprængstopdepotet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for sikkerhedszonen. Sikkerhedszonen omkring sprængstofdepotet skal respekteres ved færdsel i området, dog vil der fortsat være offentlig adgang til den del af området der ikke er indhegnet. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Området tillades reguleret med sprængsten. Ved brug af den vestlige del af området skal der udvises hensyn over for kirkegården, både så den ikke forurenes med affald, og således af materialeoplag ikke virker skæmmende. Der kan være særligt forurenende virksomhed i området. Ved anlæggelse af særligt forurenende virksomhed skal ansøges om miljøgodkendelse efter Hjemmestyrets bekendtgørelse nr. 11 af 20. august 2004 om miljøgodkendelse af særligt forurenende virksomheder m.v.

50 Forslag

51 1500-B07

Delområdenummer B7

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervsområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 12,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 5.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Siaqqissoq forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Området tillades reguleret med sprængsten, og fjeldknolde tillades nedsprængt. Ved brug af den sydlige del af området skal der udvises hensyn over for kirkegården, både så den ikke forurenes med affald, og så byggeri ikke virker skæmmende. Der kan være særligt forurenende virksomhed i området. Ved anlæggelse af særligt forurenende virksomhed skal ansøges om miljøgodkendelse efter Hjemmestyrets bekendtgørelse nr. 11 af 20. august 2004 om miljøgodkendelse af særligt forurenende virksomheder m.v.

52 Forslag

53 1500-B08

Delområdenummer B8

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 12,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 4.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Aqqusinertaaq forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Området tillades udvidet ved opfyldning med sprængsten, og fjeldknolde tillades nedsprængt. Ved udnyttelse af området skal der etableres stier, så det sikres at offentligheden har adgang til kysten

Forslag

54 1500-B09

Delområdenummer B9

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervsområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 1.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Tatsip Akuanut forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Hvert erhvervsareal kan opsætte 1 kran eller læsserampe for direkte losning/læsning af kød- og fiskeproduktioner fra havet/havnen

Eksisterende lokalplan uum1500_b9_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1088 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_b9_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1088 KB) (GL)

Forslag

55 1500-B10

Delområdenummer B10

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport samt havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 4 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 12,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 17.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer forsyning gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Området tillades udvidet ved opfyldning med sprængsten, og fjeldknolde tillades nedsprængt

Forslag

57 1500-C01

Delområdenummer C1

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Fælles formål

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fælles formål i form af skole, institutioner, kultur- og idrætsfaciliteter og lignende offentlige formål

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 6 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2½ etage, dog med undtagelse af kirken, der kan opføres med en maksimal højde på 20,0 m

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Trollep Aqqutaa, Aqqusinersuaq, Piitarsuup Aqqutaa, forsyning Frederinnguup Aqq., Otto Mathiessenip Aqq., Sisorarfinnguaq, Sanatoriamut, Alfred Berthelsenip Aqq. og Atuarfimmut

Fredede og B-2, B-5, B-9, B-11, B-14, B-15, B-16, B-17, B-19A, B-23, B-25, B-28, B-29, bevaringsværdige B-30, B-33, B-34, B-116, B-117, B-110, B-300, B-803 og B-807 er træk bevaringsværdige. Disse bygninger må ikke nedrives eller på anden måde gives et ændret ydre uden kommunalbestyrelsens tilladelse. Området er udpeget som bevaringsværdigt område (§3-område)

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

58 1500-C03

Delområdenummer C3

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Fælles formål

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fælles formål i form af skole, institutioner, kultur- og idrætsfaciliteter og lignende offentlige formål samt boliger

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 4 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m, i byggefelt 3 og 4 må ny bebyggelse dog ikke overstige hallens højde

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Aqqusinertaaq forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Der må inden for området ikke udøves nogen art af virksomhed, som med støv, røg, lugt, støj eller på anden måde er til væsentlig ulempe for omgivelserne, områdets brugere eller frembyder forureningsfare for vandsøen

Eksisterende lokalplan uum1500_c3_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (2750 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_c3_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (2750 KB) (GL)

Forslag

59 1500-C04

Delområdenummer C4

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Centerområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til centerformål inden for detailhandel, offentlig og privat service, boliger, hotel, restauranter samt offentlig administration og institutioner

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Piitakassap Aqqutaa, Trollep Aqqutaa, Qisuttarissat forsyning Aqq., Radioqaefiup Aqq. og Edvard Krusep Aqqutaa

Fredede og B-8 er bevaringsværdig. Denne bygning må ikke nedrives eller på anden måde bevaringsværdige træk gives et ændret ydre uden kommunalbestyrelsens tilladelse

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Der må inden for området ikke udøves nogen art af virksomhed, som med støv, røg, lugt, støj eller på anden måde er til væsentlig ulempe for omgivelserne, områdets brugere eller frembyder forureningsfare for havnebassinet

Eksisterende lokalplan uum1500_c4_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1846 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_c4_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1846 KB) (GL)

Forslag

61 1500-C05

Delområdenummer C5

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Centerområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til centerformål inden for detailhandel, offentlig og privat service, boliger, hotel, restauranter samt offentlig administration og institutioner

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 5 boliger og 1.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Radioqarfiup Aqqutaa forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af spærrezone for vandindvindingsområdet. Spærrezonen er fastlagt i forhold til de lokale afstrømningsforhold. Det er ikke tilladt at opføre bygninger og anlæg eller have hundehold mv. inden for spærrezonen

Særlige bestemmelser Der skal i området bevares mindre friarealer til børns leg. Der må inden for området ikke udøves nogen art af virksomhed, som med støv, røg, lugt, støj eller på anden måde er til væsentlig ulempe for omgivelserne, områdets brugere, telestationens virke eller frembyder forureningsfare for vandsøen

Eksisterende lokalplan uum1500_c5_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (2272 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_c5_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (2272 KB) (GL)

63 Forslag

64 1500-C06

Delområdenummer C6

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Centerområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til centerformål inden for detailhandel, offentlig og privat service, boliger, hotel, restauranter samt offentlig administration og institutioner

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 3 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 5 boliger og 2.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Nalluffimmut forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Eksisterende lokalplan uum1500_c6_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1654 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_c6_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (1654 KB) (GL)

Forslag

65 1500-D01

Delområdenummer D1

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Friholdt område

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til friholdt område i form af fælles friareal

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,3 ha

Bebyggelse Der kan kun i ubetydeligt omfang etableres nye bebyggelser og anlæg som led i den rekreative benyttelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

67 1500-D02

Delområdenummer D2

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Friholdt område

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til friholdt område i form af fælles friareal

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Der kan kun i ubetydeligt omfang etableres nye bebyggelser og anlæg som led i den rekreative benyttelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

68 1500-D03

Delområdenummer D3

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Friholdt område

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til friholdt område i form af fælles friareal

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,4 ha

Bebyggelse Der kan kun i ubetydeligt omfang etableres nye bebyggelser og anlæg som led i den rekreative benyttelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

69 1500-D04

Delområdenummer D4

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Fritidsanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidsformål i form af gammel kirkegård samt museums- og udstillingsområde

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 2 ha

Bebyggelse Der kan etableres bebyggelse/anlæg, som led i områdets anvendelse til fritidsformål

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Maniillat Qaqqaat og Frederik Frederiksenip Aqqutaa forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

70 1500-D06 LPB5nord

Delområdenummer D6

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Fritidsanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidsformål i form af idrætsanlæg, boldbaner, skisportsanlæg og kirkegård

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 8 ha

Bebyggelse Der kan etableres bebyggelse/anlæg, som led i områdets anvendelse til fritidsformål

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Området vejbetjenes fra Siaqqissoq og Arsaffimmut

Fredede og bevaringsværdige træk Ingen særlige bestemmelser

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Den røde granit i fjeldet syd for fodboldbanen tillades udnyttet til lokalbefolkningens husflidsproduktion

Forslag

71 1500-D07

Delområdenummer D7

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Friholdt område

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til friholdt område i form af fælles friareal

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 5 ha

Bebyggelse Der kan kun i ubetydeligt omfang etableres nye bebyggelser og anlæg som led i den rekreative benyttelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer forsyning gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af spærrezone for vandindvindingsområdet. Spærrezonen er fastlagt i forhold til de lokale afstrømningsforhold. Det er ikke tilladt at opføre bygninger og anlæg eller have hundehold mv. inden for spærrezonen

Særlige bestemmelser Terrænafvanding må ikke ændres, så vand ledes ind i vandsøområdet. Da området er højtliggende, tillades opstilling af antenner og parabolantenner med tilhørende ledningsforbindelser til fælles eller offentlig benyttelse. Observationshytter til videnskabelige formål og mindesmærker kan tillades opsat

Forslag

72 1500-D08

Delområdenummer D8

Lokation - by/bygd umm1500

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Friholdt område

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til friholdt område i form af fælles friareal

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1.163 ha

Bebyggelse Området kan ikke bebygges

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer forsyning gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af spærrezone for vandindvindingsområdet. Spærrezonen er fastlagt i forhold til de lokale afstrømningsforhold. Det er ikke tilladt at opføre bygninger og anlæg eller have hundehold mv. inden for spærrezonen. Området er omfattet af sikkerhedszone for sprængstopdepotet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for sikkerhedszonen. Sikkerhedszonen omkring sprængstofdepotet skal respekteres ved færdsel i området, dog vil der fortsat være offentlig adgang til den del af området der ikke er indhegnet. Området er omfattet af spærrezone for kystradiosender. Inden for spærrezonen må der ikke ske byggeri, anlæg af elektriske ledninger eller opstilling af elektrisk udstyr uden Telemyndighedens godkendelse. Spærrezonen er fastlagt med en radius på 55 meter fra centrum af sendemasten Området er omfattet af spærrezonen for skibsradiomodtager. Inden for spærrezonen må der ikke ske byggeri, anlæg af elektriske ledninger eller opstilling af elektrisk udstyr uden Telemyndighedens godkendelse. Spærrezonen er fastlagt med en radius på 400 meter fra centrum af den kegleformede modtagerantenne ved B-294 Området er omfattet af spærrezonen for locatorsender. Inden for spærrezonen må der ikke ske byggeri, anlæg af elektriske ledninger eller opstilling af elektrisk udstyr uden Telemyndighedens godkendelse. Spærrezonen er fastlagt med en radius på 100 meter fra centrum af sendemasten ved B-432. Området er omfattet af spærrezonen for radiofonisender. Inden for spærrezonen må der ikke ske byggeri, anlæg af elektriske ledninger eller opstilling af elektrisk udstyr uden Telemyndighedens godkendelse. Spærrezonen er fastlagt med en radius på 200 meter fra centrum af sendebygningerne B-750 og B-749 for radioudsendelse på mellembølgebåndet

74 Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

75 1500-E01

Delområdenummer E1

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af elværk

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager, dog med undtagelse af skorstene, der kan opføres med en maksimal højde på 35,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Radioqarfiup Aqqutaa forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Der må inden for området ikke udøves nogen art af virksomhed, som med støv, røg, lugt, støj eller på anden måde er til væsentlig ulempe for omgivelserne, områdets brugere eller frembyder forureningsfare for havnebassinet

Eksisterende lokalplan uum1500_e1_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (941 KB) (DK)

Eksisterende lokalplan uum1500_e1_lokalplan_ob_kn_dk.pdf (941 KB) (GL)

Forslag

76 1500-E02

Delområdenummer E2

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af tankanlæg

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 8,0 m, dog med undtagelse af tankanlæg, der kan opføres med en maksimal højde på 30,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Otto Mathiessenip Aqq. forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for tankanlægget. Sikkerhedszonen har en radius på 50 meter fra tankanlæggets ydre begrænsninger. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for zonen

Særlige bestemmelser Området tillades reguleret med sprængsten, og fjeld tillades nedsprængt

Forslag

78 1500-E03

Delområdenummer E3

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Infrastrukturanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til infrastrukturanlæg i form af heliport

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 1½ etage

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Frederik Frederiksenip Aqqutaa forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Området tillades reguleret med sprængsten, og fjeld tillades nedsprængt

Forslag

79 1500-E05

Delområdenummer E5

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af forsyningsområde

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 8,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Området vejbetjenes fra Frederik Frederiksenip Aqqutaa forsyning

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

80 1500-E06

Delområdenummer E6

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af forsyningsområde og sprængstofdepot

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 8,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Området vejbetjenes fra Qimminut

Fredede og bevaringsværdige Ingen særlige bestemmelser træk

Klausulerede zoner Der er fastsat en sikkerhedszone for sprængstofdepotet i forhold til en maksimal opbevaring af 5.000 kg eksplosive stoffer og genstande i sprængstofdepotet. I tilfælde hvor sprængstofdepotet er fuldt dækket af faste fjeldpartier, må sikkerhedsafstanden til bebyggelser med videre og veje halveres i de retninger, hvor der opnås fuld dækning. Der er fastsat en sikkerhedszone på 100,0 meter. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

81 1500-E07

Delområdenummer E7

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af forsyningsområde og sprængstofdepot

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 8,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Området vejbetjenes fra Siaqqissoq

Fredede og bevaringsværdige Ingen særlige bestemmelser træk

Klausulerede zoner Der er fastsat en sikkerhedszone for sprængstofdepotet i forhold til en maksimal opbevaring af 5.000 kg eksplosive stoffer og genstande i sprængstofdepotet. I tilfælde hvor sprængstofdepotet er fuldt dækket af faste fjeldpartier, må sikkerhedsafstanden til bebyggelser med videre og veje halveres i de retninger, hvor der opnås fuld dækning. Der er fastsat en sikkerhedszone på 100,0 meter. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Området kan fremtidigt benyttes til sprængstofdepot. Området tillades reguleret med sprængsten og fjeld tillades nedsprængt

83 Forslag

84 1500-E08

Delområdenummer E8

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af dag- og natrenovationsanstalt

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 8,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Området vejbetjenes fra Siaqqissoq

Fredede og bevaringsværdige Ingen særlige bestemmelser træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for sprængstopdepotet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for sikkerhedszonen. Sikkerhedszonen omkring sprængstofdepotet skal respekteres ved færdsel i området, dog vil der fortsat være offentlig adgang til den del af området der ikke er indhegnet. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 59,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Området tillades reguleret med sprængsten og fjeld tillades nedsprængt

85 1500-E09

Delområdenummer E9

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af dump

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 8,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Området vejbetjenes fra Siaqqissoq

Fredede og bevaringsværdige træk Ingen særlige bestemmelser

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

87 1500-E10

Delområdenummer E10

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forsyningsområde

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 8,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Området tillades reguleret med sprængsten, og fjeld tillades nedsprængt

Forslag

88 1500-E11

Delområdenummer E11

Lokation - by/bygd Uummannaq

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af sprængstofdepot

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,05 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 6,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer forsyning gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Der er fastsat en sikkerhedszone for sprængstofdepotet i forhold til en maksimal opbevaring af 700 kg eksplosive stoffer og genstande i sprængstofdepotet. I tilfælde hvor sprængstofdepotet er fuldt dækket af faste fjeldpartier, må sikkerhedsafstanden til bebyggelser med videre og veje halveres i de retninger, hvor der opnås fuld dækning. Der er fastsat en sikkerhedszone på 400,0 meter

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

89 Niaqornat Niaqornat - Nunaminertat - Delområder 1501-A01

Delområdenummer A1

Lokation - by/bygd Niaqornat

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 3 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 10 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 47,6 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

91 1501-A02

Delområdenummer A2

Lokation - by/bygd Niaqornat

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fremtidig boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 4 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 40 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Registrerede fortidsminder skal i en afstand af minimum 20 meter friholdes bevaringsværdige træk for bebyggelse og anlæg, jf. Fredningslovens § 5. Grønlands National Museum kan dispensere fra bestemmelserne

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

93 1501-B01

Delområdenummer B1

Lokation - by/bygd Niaqornat

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport samt havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og B-73, B-75, B-77 og B-81 er bevaringsværdige. Disse bygninger må ikke bevaringsværdige træk nedrives eller på anden måde gives et ændret ydre uden kommunalbestyrelsens tilladelse

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for tankanlægget. Sikkerhedszonen har en radius på 20 meter fra tankanlæggets ydre begrænsninger. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for zonen. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 47,6 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

94 Forslag

95 1501-B02

Delområdenummer B2

Lokation - by/bygd Niaqornat

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport samt havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

96 1501-C01

Delområdenummer C1

Lokation - by/bygd Niaqornat

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Fælles formål

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fælles formål i form af skole, institutioner, kultur- og idrætsfaciliteter og lignende offentlige formål samt boliger

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og B-82 er bevaringsværdig. Denne bygning må ikke nedrives eller på anden måde bevaringsværdige træk gives et ændret ydre uden kommunalbestyrelsens tilladelse

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 47,6 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Eksisterende boliger kan tillades renoveret

Forslag

97 1501-C02

Delområdenummer C2

Lokation - by/bygd Niaqornat

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Fælles formål

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fælles formål i form af kirkegård og telemast

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 5 boliger og 3.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af indsigtszone for teleanlægget. Indsigtszonen er variabel og afhænger af teleanlæggets placering på terrænet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for indsigtszonen. I dette område er der fastlagt en indsigtszone omkring teleanlægget på 100,0 meter

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

98 1501-C03

Delområdenummer C3

Lokation - by/bygd Niaqornat

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Fælles formål

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fælles formål i form af forsynings- og serviceområde

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Registrerede fortidsminder skal i en afstand af minimum 20 meter friholdes bevaringsværdige træk for bebyggelse og anlæg, jf. Fredningslovens § 5. Grønlands National Museum kan dispensere fra bestemmelserne

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

100 1501-D01

Delområdenummer D1

Lokation - by/bygd Niaqornat

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Friholdt område

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til friholdt område i form af fælles friareal

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 113 ha

Bebyggelse Der kan kun i ubetydeligt omfang etableres nye bebyggelser og anlæg som led i den rekreative benyttelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og bevaringsværdige Ingen særlige bestemmelser træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af indsigtszone for teleanlægget. Indsigtszonen er variabel og afhænger af teleanlæggets placering på terrænet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for indsigtszonen. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 47,6 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

101 1501-D02

Delområdenummer D2

Lokation - by/bygd Niaqornat

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Fritidsanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidsformål i form af idrætsanlæg og boldbaner

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Der kan etableres bebyggelse/anlæg, som led i områdets anvendelse til fritidsformål

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

103 1501-D03

Delområdenummer D3

Lokation - by/bygd Niaqornat

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Fritidsanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidsformål i form af kirkegård

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,5 ha

Bebyggelse Der kan etableres bebyggelse/anlæg, som led i områdets anvendelse til fritidsformål

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

104 1501-E01

Delområdenummer E1

Lokation - by/bygd Niaqornat

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske anlæg i form af dag- og natrenovationsanstalt

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via forsyning det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

105 1501-E02

Delområdenummer E2

Lokation - by/bygd Niaqornat

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Infrastrukturanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til infrastrukturanlæg i form af helistop

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 47,6 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

106 Qaarsut Qaarsut - Nunaminertat - Delområder 1502-A01

Delområdenummer A1

Lokation - by/bygd Qaarsut

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 6 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 45 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Registrerede fortidsminder skal i en afstand af minimum 20 meter friholdes for bevaringsværdige træk bebyggelse og anlæg, jf. Fredningslovens § 5. Grønlands National Museum kan dispensere fra bestemmelserne

Klausulerede zoner Der er fastlagt klausulerede zoner omkring lufthavnen i form af hindringsfri flader som består af, dels et horisontalt plan og en konisk flade og dels af ind- og udflyvningsflader i banens forlængelse. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den horisontale flade, hvor bygninger og andre anlæg ikke må opføres over kote 134,1 meter og veje ikke må anlægges over kote 128,1 meter. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den koniske flade, hvor maksimal kipkote for bebyggelse og anlæg er variabel med en positiv hældning bort fra den ydre begrænsning af horisontalfladen

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

107 Forslag

108 1502-A02

Delområdenummer A2

Lokation - by/bygd Qaarsut

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 7 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Der er fastlagt klausulerede zoner omkring lufthavnen i form af hindringsfri flader som består af, dels et horisontalt plan og en konisk flade og dels af ind- og udflyvningsflader i banens forlængelse. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den horisontale flade, hvor bygninger og andre anlæg ikke må opføres over kote 134,1 meter og veje ikke må anlægges over kote 128,1 meter. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den koniske flade, hvor maksimal kipkote for bebyggelse og anlæg er variabel med en positiv hældning bort fra den ydre begrænsning af horisontalfladen

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

109 1502-B01

Delområdenummer B1

Lokation - by/bygd Qaarsut

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport samt havneformål med kaj- og pieranlæ, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning. Området kan endvidere anvendes til oplag (ikke fyldplads, losseplads o.l.). Inden for området kan der opføres tekniske anlæg til områdets forsyning. Anlæggene skal placeres og udformes under hensyntagen til bebyggelsen og de ubebyggede arealer

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 24 ha

Bebyggelse Før ny bebyggelse kan opføres, skal der udarbejdes en samlet plan for hele området, som fastlægger bebyggelsens art, omfang og placering samt detaljerede bestemmelser for områdets udvikling

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 80.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Området skal vejbetjenes fra Lufthavnsvejen, der forbinder bygden og forsyning lufthavnen

Fredede og Registrerede fortidsminder skal i en afstand af minimum 20 meter friholdes for bevaringsværdige bebyggelse og anlæg, jf. Fredningslovens § 5. Grønlands National Museum kan træk dispensere fra bestemmelserne

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for tankanlægget. Sikkerhedszonen har en radius på 40 meter fra tankanlæggets ydre begrænsninger. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for zonen. Der er fastlagt klausulerede zoner omkring lufthavnen i form af hindringsfri flader som består af, dels et horisontalt plan og en konisk flade og dels af ind- og udflyvningsflader i banens forlængelse. Området er beliggende inden for det hindringsfri plan ved lufthavnen og er omfattet af ind- og udflyvningsflader. Den maksimale kipkote for bygninger og anlæg og anlægskote for veje er variabel og afhænger af afstand til landingsbanen og en vinkelret afstand fra centerlinjen. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den horisontale flade, hvor bygninger og andre anlæg ikke må opføres over kote 134,1 meter og veje ikke må anlægges over kote 128,1 meter. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den koniske flade, hvor maksimal kipkote for bebyggelse og anlæg er variabel

111 med en positiv hældning bort fra den ydre begrænsning af horisontalfladen

Særlige bestemmelser Inddragelse af området til erhvervs- og havneformål er afhængig af særskilt tilladelse fra Grønlands Nationalmuseum og Arkiv (NKA)

Forslag

112 1502-B02

Delområdenummer B2

Lokation - by/bygd Qaarsut

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport samt havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 5 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for tankanlægget. Sikkerhedszonen har en radius på 20 meter fra tankanlæggets ydre begrænsninger. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for zonen

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

113 1502-C01

Delområdenummer C1

Lokation - by/bygd Qaarsut

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Centerområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til centerformål inden for detailhandel, offentlig og privat service, boliger, hotel, restauranter samt offentlig administration og institutioner

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 3 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og B-62, B-67, B-69 og B-71 er bevaringsværdige. Disse bygninger må ikke bevaringsværdige træk nedrives eller på anden måde gives et ændret ydre uden kommunalbestyrelsens tilladelse

Klausulerede zoner Området er omfattet af indsigtszone for teleanlægget. Indsigtszonen er variabel og afhænger af teleanlæggets placering på terrænet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for indsigtszonen. I dette område er der fastlagt en indsigtszone omkring teleanlægget på 25,0 meter

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

114 1502-C02

Delområdenummer C2

Lokation - by/bygd Qaarsut

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Centerområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til centerformål i form af hotel

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 4 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 5 boliger og 2.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Der er fastlagt klausulerede zoner omkring lufthavnen i form af hindringsfri flader som består af, dels et horisontalt plan og en konisk flade og dels af ind- og udflyvningsflader i banens forlængelse. Området er beliggende inden for det hindringsfri plan ved lufthavnen og er omfattet af ind- og udflyvningsflader. Den maksimale kipkote for bygninger og anlæg og anlægskote for veje er variabel og afhænger af afstand til landingsbanen og en vinkelret afstand fra centerlinjen. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den horisontale flade, hvor bygninger og andre anlæg ikke må opføres over kote 134,1 meter og veje ikke må anlægges over kote 128,1 meter. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den koniske flade, hvor maksimal kipkote for bebyggelse og anlæg er variabel med en positiv hældning bort fra den ydre begrænsning af horisontalfladen

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

116 Forslag

117 1502-D01

Delområdenummer D1

Lokation - by/bygd Qaarsut

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Friholdt område

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til friholdt område i form af fælles friareal

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1.473 ha

Bebyggelse Der kan kun i ubetydeligt omfang etableres nye bebyggelser og anlæg som led i den rekreative benyttelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer forsyning gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Registrerede fortidsminder skal i en afstand af minimum 20 meter friholdes for bevaringsværdige træk bebyggelse og anlæg, jf. Fredningslovens § 5. Grønlands National Museum kan dispensere fra bestemmelserne

Klausulerede zoner Der er fastlagt klausulerede zoner omkring lufthavnen i form af hindringsfri flader som består af, dels et horisontalt plan og en konisk flade og dels af ind- og udflyvningsflader i banens forlængelse. Området er beliggende inden for det hindringsfri plan ved lufthavnen og er omfattet af ind- og udflyvningsflader. Den maksimale kipkote for bygninger og anlæg og anlægskote for veje er variabel og afhænger af afstand til landingsbanen og en vinkelret afstand fra centerlinjen. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den horisontale flade, hvor bygninger og andre anlæg ikke må opføres over kote 134,1 meter og veje ikke må anlægges over kote 128,1 meter. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den koniske flade, hvor maksimal kipkote for bebyggelse og anlæg er variabel med en positiv hældning bort fra den ydre begrænsning af horisontalfladen. Området er omfattet af indsigtszone for radiofyret. Indsigtszonen er variabel og afhænger af radiofyrets placering på terrænet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for indsigtszonen. I dette område er der fastlagt en indsigtszone omkring radiofyret på 70 meter

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

118 Forslag

119 1502-D02

Delområdenummer D2

Lokation - by/bygd Qaarsut

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Fritidsanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidsformål i form af idrætsanlæg og boldbane

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 8 ha

Bebyggelse Der kan etableres bebyggelse/anlæg, som led i områdets anvendelse til fritidsformål

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer forsyning gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Der er fastlagt klausulerede zoner omkring lufthavnen i form af hindringsfri flader som består af, dels et horisontalt plan og en konisk flade og dels af ind- og udflyvningsflader i banens forlængelse. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den horisontale flade, hvor bygninger og andre anlæg ikke må opføres over kote 134,1 meter og veje ikke må anlægges over kote 128,1 meter. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den koniske flade, hvor maksimal kipkote for bebyggelse og anlæg er variabel med en positiv hældning bort fra den ydre begrænsning af horisontalfladen

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

120 Forslag

121 1502-E01

Delområdenummer E1

Lokation - by/bygd Qaarsut

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af dag- og natrenovationsanstalt

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Der er fastlagt klausulerede zoner omkring lufthavnen i form af hindringsfri flader som består af, dels et horisontalt plan og en konisk flade og dels af ind- og udflyvningsflader i banens forlængelse. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den horisontale flade, hvor bygninger og andre anlæg ikke må opføres over kote 134,1 meter og veje ikke må anlægges over kote 128,1 meter. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den koniske flade, hvor maksimal kipkote for bebyggelse og anlæg er variabel med en positiv hældning bort fra den ydre begrænsning af horisontalfladen

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

122 1502-E02

Delområdenummer E2

Lokation - by/bygd Qaarsut

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Infrastrukturanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til infrastrukturanlæg i form af helistop

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,5 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og bevaringsværdige Ingen særlige bestemmelser træk

Klausulerede zoner Der er fastlagt klausulerede zoner omkring lufthavnen i form af hindringsfri flader som består af, dels et horisontalt plan og en konisk flade og dels af ind- og udflyvningsflader i banens forlængelse. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den horisontale flade, hvor bygninger og andre anlæg ikke må opføres over kote 134,1 meter og veje ikke må anlægges over kote 128,1 meter. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den koniske flade, hvor maksimal kipkote for bebyggelse og anlæg er variabel med en positiv hældning bort fra den ydre begrænsning af horisontalfladen

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

124 Forslag

125 1502-E03

Delområdenummer E3

Lokation - by/bygd Qaarsut

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Infrastrukturanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til infrastrukturanlæg i form af lufthavn

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 26 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m, dog med undtagelse af kontroltårn, hangarer og andre luftfartstekniske anlæg, der kan opføres højere

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszonen for lufthavnen. Etablering af byggeri og anlæg kan ikke ske uden godkendelse fra Mittarfeqarfiit. Der er fastlagt klausulerede zoner omkring lufthavnen i form af hindringsfri flader som består af, dels et horisontalt plan og en konisk flade og dels af ind- og udflyvningsflader i banens forlængelse. Området er beliggende inden for det hindringsfri plan ved lufthavnen og er omfattet af ind- og udflyvningsflader. Den maksimale kipkote for bygninger og anlæg og anlægskote for veje er variabel og afhænger af afstand til landingsbanen og en vinkelret afstand fra centerlinjen. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den horisontale flade, hvor bygninger og andre anlæg ikke må opføres over kote 134,1 meter og veje ikke må anlægges over kote 128,1 meter. Området er beliggende under det hindringsfrie plan for lufthavnen og er omfattet af den koniske flade, hvor maksimal kipkote for bebyggelse og anlæg er variabel med en positiv hældning bort fra den ydre begrænsning af horisontalfladen

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

126 Forslag

127 Ikerasak Ikerasak - Nunaminertat - Delområder 1503-A01

Delområdenummer A1

Lokation - by/bygd Ikerasak

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 10 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 30 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 64,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

128 1503-A02

Delområdenummer A2

Lokation - by/bygd Ikerasak

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 12 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 70 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 64,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

130 1503-B01

Delområdenummer B1

Lokation - by/bygd Ikerasak

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport samt havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 5 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og B-49 og B-60 er bevaringsværdige. Disse bygninger må ikke nedrives eller på bevaringsværdige anden måde gives et ændret ydre uden kommunalbestyrelsens tilladelse. træk Registrerede fortidsminder skal i en afstand af minimum 20 meter friholdes for bebyggelse og anlæg, jf. Fredningslovens § 5. Grønlands National Museum kan dispensere fra bestemmelserne

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for tankanlægget. Sikkerhedszonen har en radius på 20 meter fra tankanlæggets ydre begrænsninger. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for zonen. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 64,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

132 Forslag

133 1503-C01

Delområdenummer C1

Lokation - by/bygd Ikerasak

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Centerområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til centerformål inden for detailhandel, offentlig og privat service, boliger, hotel, restauranter samt offentlig administration og institutioner

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 8 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 5 boliger og 3.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og B-55, B-57 og B-120 er bevaringsværdige. Disse bygninger må ikke nedrives bevaringsværdige træk eller på anden måde gives et ændret ydre uden kommunalbestyrelsens tilladelse

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 64,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

134 1503-D01

Delområdenummer D1

Lokation - by/bygd Ikerasak

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Friholdt område

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til friholdt område i form af fælles friareal

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 64 ha

Bebyggelse Der kan kun i ubetydeligt omfang etableres nye bebyggelser og anlæg som led i den rekreative benyttelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer forsyning gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 64,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

136 1503-D02

Delområdenummer D2

Lokation - by/bygd Ikerasak

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Fritidsanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidsformål i form af kirkegård

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,2 ha

Bebyggelse Der kan etableres bebyggelse/anlæg, som led i områdets anvendelse til fritidsformål

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

137 1503-E01

Delområdenummer E1

Lokation - by/bygd Ikerasak

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af dag- og natrenovationsanstalt

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 64,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

138 1503-E02

Delområdenummer E2

Lokation - by/bygd Ikerasak

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Infrastrukturanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til infrastrukturanlæg i form af helistop

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 64,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

139 Saattut Saattut - Nunaminertat - Delområder 1504-A01

Delområdenummer A1

Lokation - by/bygd Saattut

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 9 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 50 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Registrerede fortidsminder skal i en afstand af minimum 20 meter friholdes bevaringsværdige træk for bebyggelse og anlæg, jf. Fredningslovens § 5. Grønlands National Museum kan dispensere fra bestemmelserne

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

140 1504-A02

Delområdenummer A2

Lokation - by/bygd Saattut

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 14 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 20 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Registrerede fortidsminder skal i en afstand af minimum 20 meter friholdes bevaringsværdige træk for bebyggelse og anlæg, jf. Fredningslovens § 5. Grønlands National Museum kan dispensere fra bestemmelserne

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

141 1504-B01

Delområdenummer B1

Lokation - by/bygd Saattut

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport samt havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 8 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 5.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for tankanlægget. Sikkerhedszonen har en radius på 20 meter fra tankanlæggets ydre begrænsninger. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for zonen. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 85,6 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

142 Forslag

143 1504-B02

Delområdenummer B2

Lokation - by/bygd Saattut

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 4.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 85,6 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

144 1504-C01

Delområdenummer C1

Lokation - by/bygd Saattut

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Centerområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til centerformål inden for detailhandel, offentlig og privat service, boliger, hotel, restauranter samt offentlig administration og institutioner

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 6 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og B-90, B-94, B-101A, B-101B og B-131 er bevaringsværdige. Disse bygninger bevaringsværdige må ikke nedrives eller på anden måde gives et ændret ydre uden træk kommunalbestyrelsens tilladelse. Registrerede fortidsminder skal i en afstand af minimum 20 meter friholdes for bebyggelse og anlæg, jf. Fredningslovens § 5. Grønlands National Museum kan dispensere fra bestemmelserne

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for tankanlægget. Sikkerhedszonen har en radius på 20 meter fra tankanlæggets ydre begrænsninger. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for zonen

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

146 1504-C02

Delområdenummer C2

Lokation - by/bygd Saattut

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Fælles formål

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fælles formål i form af skole, institutioner, kultur- og idrætsfaciliteter og lignende offentlige formål samt boliger

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 7 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 10 boliger og 8.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af indsigtszone for teleanlægget. Indsigtszonen er variabel og afhænger af teleanlæggets placering på terrænet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for indsigtszonen. I dette område er der fastlagt en indsigtszone omkring teleanlægget på 100,0 meter. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 85,6 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

148 Forslag

149 1504-D01

Delområdenummer D1

Lokation - by/bygd Saattut

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Friholdt område

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til friholdt område i form af fælles friareal

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1.567 ha

Bebyggelse Der kan kun i ubetydeligt omfang etableres nye bebyggelser og anlæg som led i den rekreative benyttelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer forsyning gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 85,6 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

150 1504-E01

Delområdenummer E1

Lokation - by/bygd Saattut

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af dagrenovationsanstalt

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via forsyning det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

151 1504-E02

Delområdenummer E2

Lokation - by/bygd Saattut

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Infrastrukturanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til infrastrukturanlæg i form af helistop

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 85,6 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

152 1504-E03

Delområdenummer E3

Lokation - by/bygd Saattut

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af natrenovationsanstalt

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 85,6 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

153 1504-E04

Delområdenummer E4

Lokation - by/bygd Saattut

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af stenbrud

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og bevaringsværdige Ingen særlige bestemmelser træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af indsigtszone for teleanlægget. Indsigtszonen er variabel og afhænger af teleanlæggets placering på terrænet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for indsigtszonen. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 85,6 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

154 Ukkusissat Ukkusissat - Nunaminertat - Delområder 1505-A01

Delområdenummer A1

Lokation - by/bygd Ukkusissat

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 4 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og forsyning Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og bevaringsværdige Ingen særlige bestemmelser træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 113,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

156 1505-A02

Delområdenummer A2

Lokation - by/bygd Ukkusissat

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 6 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 30 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og forsyning Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og bevaringsværdige Ingen særlige bestemmelser træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 113,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

157 1505-B01

Delområdenummer B1

Lokation - by/bygd Ukkusissat

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport samt havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 5 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 12.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og B-104 og B-111 er bevaringsværdige. Disse bygninger må ikke nedrives eller på bevaringsværdige anden måde gives et ændret ydre uden kommunalbestyrelsens tilladelse. træk Registrerede fortidsminder skal i en afstand af minimum 20 meter friholdes for bebyggelse og anlæg, jf. Fredningslovens § 5. Grønlands National Museum kan dispensere fra bestemmelserne

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for tankanlægget. Sikkerhedszonen har en radius på 20 meter fra tankanlæggets ydre begrænsninger. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for zonen

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

159 1505-C01

Delområdenummer C1

Lokation - by/bygd Ukkusissat

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Fælles formål

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fælles formål i form af skole, institutioner, kultur- og idrætsfaciliteter og lignende offentlige formål samt boliger

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 6 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 5 boliger og 1.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og forsyning Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og bevaringsværdige Ingen særlige bestemmelser træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 113,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Eksisterende boliger kan tillades renoveret, mens nyopførsler henvises til delområde A1 og A2

Forslag

161 1505-D01

Delområdenummer D1

Lokation - by/bygd Ukkusissat

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Friholdt område

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til friholdt område i form af fælles friareal

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 89 ha

Bebyggelse Der kan kun i ubetydeligt omfang etableres nye bebyggelser og anlæg som led i den rekreative benyttelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og bevaringsværdige Ingen særlige bestemmelser træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 113,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

163 1505-D02

Delområdenummer D2

Lokation - by/bygd Ukkusissat

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Fritidsanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidsformål i form af kirkegård

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,2 ha

Bebyggelse Der kan etableres bebyggelse/anlæg, som led i områdets anvendelse til fritidsformål

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

164 1505-D03

Delområdenummer D3

Lokation - by/bygd Ukkusissat

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Fritidsanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til fritidsformål i form af boldbaner

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Der kan etableres bebyggelse/anlæg, som led i områdets anvendelse til fritidsformål

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

165 1505-E01

Delområdenummer E1

Lokation - by/bygd Ukkusissat

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af dagrenovationsanstalt

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,5 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og bevaringsværdige Ingen særlige bestemmelser træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 113,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

166 1505-E02

Delområdenummer E2

Lokation - by/bygd Ukkusissat

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Infrastrukturanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til infrastrukturanlæg i form af helistop

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og bevaringsværdige Ingen særlige bestemmelser træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 113,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

167 1505-E03

Delområdenummer E3

Lokation - by/bygd Ukkusissat

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af natrenovationsanstalt

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via forsyning det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

168 1505-E04

Delområdenummer E4

Lokation - by/bygd Ukkusissat

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af stenbrud og grusgrav

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og bevaringsværdige Ingen særlige bestemmelser træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 113,9 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

169 1505-E05

Delområdenummer E5

Lokation - by/bygd Ukkusissat

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af dagrenovationsanstalt

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,5 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via forsyning det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

170 1505-E06

Delområdenummer E6

Lokation - by/bygd Ukkusissat

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af natrenovationsanstalt

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via forsyning det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

171 Illorsuit Illorsuit - Nunaminertat - Delområder 1506-A01

Delområdenummer A1

Lokation - by/bygd Illorsuit

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 5 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 40 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 89,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser De vandlidende dele af området tillades afgrøftet og reguleret med stenfyld

Forslag

172 1506-A02

Delområdenummer A2

Lokation - by/bygd Illorsuit

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 10 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for tankanlægget. Sikkerhedszonen har en radius på 20 meter fra tankanlæggets ydre begrænsninger. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for zonen

Særlige bestemmelser Ved opførelse af bygninger i den vestlige del af området, skal der tages højde for risiko for sneskred

Forslag

174 1506-A03

Delområdenummer A3

Lokation - by/bygd Illorsuit

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 5 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ved opførelse af bygninger i den sydlige del af området, skal der tages højde for risiko for sneskred

Forslag

176 1506-B01

Delområdenummer B1

Lokation - by/bygd Illorsuit

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport samt havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 3 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11, 0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 6.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og B-40 og B-43 er bevaringsværdige. Disse bygninger må ikke nedrives eller på bevaringsværdige træk anden måde gives et ændret ydre uden kommunalbestyrelsens tilladelse

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for tankanlægget. Sikkerhedszonen har en radius på 20 meter fra tankanlæggets ydre begrænsninger. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for zonen

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

177 1506-C01

Delområdenummer C1

Lokation - by/bygd Illorsuit

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Fælles formål

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fælles formål i form af skole, institutioner, kultur- og idrætsfaciliteter og lignende offentlige formål samt boliger

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 3 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 5 boliger og 1.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og B-37, B-42, B-48 og B-118 er bevaringsværdige. Disse bygninger må ikke bevaringsværdige nedrives eller på anden måde gives et ændret ydre uden kommunalbestyrelsens træk tilladelse. Registrerede fortidsminder skal i en afstand af minimum 20 meter friholdes for bebyggelse og anlæg, jf. Fredningslovens § 5. Grønlands National Museum kan dispensere fra bestemmelserne

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for tankanlægget. Sikkerhedszonen har en radius på 20 meter fra tankanlæggets ydre begrænsninger. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for zonen

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

179 1506-D01

Delområdenummer D1

Lokation - by/bygd Illorsuit

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Friholdt område

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til friholdt område i form af fælles friareal

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 153 ha

Bebyggelse Der kan kun i ubetydeligt omfang etableres nye bebyggelser og anlæg som led i den rekreative benyttelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer forsyning gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af spærrezone for vandindvindingsområdet. Spærrezonen er fastlagt i forhold til de lokale afstrømningsforhold. Det er ikke tilladt at opføre bygninger og anlæg eller have hundehold mv. inden for spærrezonen. Området er omfattet af indsigtszone for teleanlægget. Indsigtszonen er variabel og afhænger af teleanlæggets placering på terrænet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for indsigtszonen. I dette område er der fastlagt en indsigtszone omkring teleanlægget på 100,0 meter. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 89,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

181 Forslag

182 1506-D02

Delområdenummer D2

Lokation - by/bygd Illorsuit

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Fritidsanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidsformål i form af kirkegård

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 2 ha

Bebyggelse Der kan etableres bebyggelse/anlæg, som led i områdets anvendelse til fritidsformål

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 89,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

183 1506-D03

Delområdenummer D3

Lokation - by/bygd Illorsuit

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Fritidsanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidsformål i form af idrætsanlæg og boldbaner

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 4 ha

Bebyggelse Der kan etableres bebyggelse/anlæg, som led i områdets anvendelse til fritidsformål

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

184 1506-E01

Delområdenummer E1

Lokation - by/bygd Illorsuit

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af dag- og natrenovationsanstalt

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,1 ha

Bebyggelse Der må ikke opføres ny bebyggelse i området

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via forsyning det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

185 1506-E02

Delområdenummer E2

Lokation - by/bygd Illorsuit

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Infrastrukturanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til infrastrukturanlæg i form af helistop

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 89,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

186 1506-E03

Delområdenummer E3

Lokation - by/bygd Illorsuit

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af dump

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,2 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 89,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

187 Nuugaatsiaq Nuugaatsiaq - Nunaminertat - Delområder 1507-A01

Delområdenummer A1

Lokation - by/bygd Nuugaatsiaq

Formål Boligområder

Anvendelse specifik Åben-lav boligbebyggelse

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægge til boligformål med åben-lav boligbebyggelse i form af fritliggende énfamilieshuse

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 15 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 70 boliger afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Registrerede fortidsminder skal i en afstand af minimum 20 meter friholdes for bevaringsværdige træk bebyggelse og anlæg, jf. Fredningslovens § 5. Grønlands National Museum kan dispensere fra bestemmelserne

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 61,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

188 1507-B01

Delområdenummer B1

Lokation - by/bygd Nuugaatsiaq

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport samt havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 3 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 5.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og B-84 og B-87 er bevaringsværdige. Disse bygninger må ikke nedrives eller på bevaringsværdige træk anden måde gives et ændret ydre uden kommunalbestyrelsens tilladelse

Klausulerede zoner Området er omfattet af sikkerhedszone for tankanlægget. Sikkerhedszonen har en radius på 20 meter fra tankanlæggets ydre begrænsninger. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for zonen. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 61,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Eksisterende boliger kan tillades renoveret

190 Forslag

191 1507-B02

Delområdenummer B2

Lokation - by/bygd Nuugaatsiaq

Formål Erhvervs- og havneområder

Anvendelse specifik Erhvervs- og havneområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til erhvervsmæssige formål inden for kontor, entreprenørvirksomhed, lager, håndværk, værksted, produktion og transport samt havneformål med kaj- og pieranlæg, samt terminalfunktioner og lignende havnefaciliteter. Søområdet kan anvendes til opankring og fortøjning

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 3 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Området har en restrummelighed på 7.000 m² afhængigt af bebyggelsens endelige udforming. Når ovenstående byggemuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Registrerede fortidsminder skal i en afstand af minimum 20 meter friholdes for bevaringsværdige træk bebyggelse og anlæg, jf. Fredningslovens § 5. Grønlands National Museum kan dispensere fra bestemmelserne

Klausulerede zoner Området er omfattet af indsigtszone for teleanlægget. Indsigtszonen er variabel og afhænger af teleanlæggets placering på terrænet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for indsigtszonen. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 61,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Eksisterende boliger kan tillades renoveret

192 Forslag

193 1507-C01

Delområdenummer C1

Lokation - by/bygd Nuugaatsiaq

Formål Centerområder

Anvendelse specifik Fælles formål

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fælles formål i form af skole, institutioner, kultur- og idrætsfaciliteter og lignende offentlige formål samt boliger

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 3 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres i op til 2 etager

Restrummelighed Området er fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og B-83 og B-86 er bevaringsværdige. Disse bygninger må ikke nedrives eller på bevaringsværdige træk anden måde gives et ændret ydre uden kommunalbestyrelsens tilladelse

Klausulerede zoner Området er omfattet af indsigtszone for teleanlægget. Indsigtszonen er variabel og afhænger af teleanlæggets placering på terrænet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for indsigtszonen. Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 61,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

194 1507-D01

Delområdenummer D1

Lokation - by/bygd Nuugaatsiaq

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Friholdt område

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til friholds område i form af fælles friareal

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 181 ha

Bebyggelse Der kan kun i ubetydeligt omfang etableres nye bebyggelser og anlæg som led i den rekreative benyttelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer forsyning gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området er omfattet af indsigtszone for teleanlægget. Indsigtszonen er variabel og afhænger af teleanlæggets placering på terrænet. Denne del af området må ikke bebygges eller på anden måde anvendes i strid med bestemmelserne for indsigtszonen

Særlige bestemmelser Der er mulighed for at anlægge kirkegård i området

Forslag

196 1507-D02

Delområdenummer D2

Lokation - by/bygd Nuugaatsiaq

Formål Friholdte områder og fritidsanlæg

Anvendelse specifik Fritidsanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidsformål i form af kirkegård

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,5 ha

Bebyggelse Der kan etableres bebyggelse/anlæg, som led i områdets anvendelse til fritidsformål

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og forsyning Der kan alene anlægges veje og øvrige anlæg i området, som sikrer gennemførelsen af kommuneplanens projekter

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

197 1507-E01

Delområdenummer E1

Lokation - by/bygd Nuugaatsiaq

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af affaldsforbrændingsanlæg

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 3 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 61,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

198 1507-E02

Delområdenummer E2

Lokation - by/bygd Nuugaatsiaq

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Infrastrukturanlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til infrastrukturanlæg i form af helistop

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 0,1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via det forsyning eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 61,8 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

199 1507-E03

Delområdenummer E3

Lokation - by/bygd Nuugaatsiaq

Formål Tekniske anlæg og infrastruktur

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til tekniske formål i form af dag- og natrenovationsanstalt

Eksisterende forhold Området omfatter et areal på cirka 1 ha

Bebyggelse Ny bebyggelse kan opføres med en maksimal højde på 11,0 m

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Fra området sikres adgang til bygdens øvrige områder og funktioner via forsyning det eksisterende system af kørespor og stier

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

200 Asi - Nunaminertat

Det åbne land - Delområder Kangaatsiaq

1 2 1

2 Aasiaat Qasiqiannguit

4 3 3

4 Ilulissat

5

6 5

6 Qeqertarsuaq

7 7 Uummannaq

8

9 8

9 Upernavik

12

11 10

11 Upernavik

13 13 Qaanaaq

14

15 14

15 0003-K01 Paakitsup Nunaa

Immikkoortitap normua K1

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 180 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 100 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

3 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

4 0003-K02 Paakitsup Nunaa

Immikkoortitap normua K2

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 530 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 150 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

5 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

6 0003-K03 Saqqarliip Nunaa

Immikkoortitap normua K3

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 2.600 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 500 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

7 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

8 0003-K04 Qullissat

Immikkoortitap normua K4

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 680 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 100 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

9 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

10 0003-K05 Qeqertarsuaq

Immikkoortitap K5 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Nunaqarfiit inuerussimasut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq nunaqarfiuvoq inuerunneq illoqarfimmitut illulik. Biilerfiusinnaasunik aqqusiorfiusimavoq teknikkimullu atortunik pilersugaalluni

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 30 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, , illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Lejrskolet annerpaamik marlunnik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqarsinnaapput, , illup qaavani qaliat naapiffii 8,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 146 ha-t missattut angissuseqarpoq Området har en restrummelighed på op til 5 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

11 Angallanneq Aqquserngit, bilinut aqqusiat, aqqusineeqqat talittarfiillu pilersuinerlu aserfalllatsaaliorneqarsinnaapput ilaneqarsinnaallutillu. Teknikkikkut atortorissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut. Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

12 0003-K07 Saqqarliip Nunaa

Immikkoortitap normua K7

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 180 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

13 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

14 0003-K08 Akulliit

Immikkoortitap normua K8

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 14 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 30 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

15 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

16 0003-K09 Eqaluit Nuuat

Immikkoortitap normua K9

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 1.000 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 90 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

17 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

18 0003-K10 Tunutta Imaa

Immikkoortitap normua K10

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 1.000 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 125 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

19 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

20 0003-K11 Kangersuneq

Immikkoortitap normua K11

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 500 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 180 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

21 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

22 0003-K12

Immikkoortitap normua K12

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 85 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 40 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

23 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

24 0003-K13 Itilliup Ilua

Immikkoortitap normua K13

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 275 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 75 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

25 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

26 0003-K14 Qaamavik-Niaqornaq

Immikkoortitap normua K14

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 1.275 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 140 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

27 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

28 0003-K15 Ataa

Immikkoortitap normua K15

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 6.700 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 150 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

29 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

30 0003-K16 Ataa

Immikkoortitap normua K16

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 260 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

31 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

32 0003-K17

Immikkoortitap normua K17

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 880 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 125 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

33 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

34 0003-K18 Paakitsoq

Immikkoortitap normua K18

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 1.000 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 125 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

35 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

36 0003-K19 Qeqertasussuk

Immikkoortitap normua K19

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 1.900 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 200 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

37 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

38 0003-K20 Kiataasaq

Immikkoortitap normua K20

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 100 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

39 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

40 0003-K21 Moriusaq

Immikkoortitap K21 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Nunaqarfiit inuerussimasut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq nunaqarfiuvoq inuerunneq illoqarfimmitut illulik. Biilerfiusinnaasunik aqqusiorfiusimavoq teknikkimullu atortunik pilersugaalluni

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 30 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, , illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Lejrskolet annerpaamik marlunnik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqarsinnaapput, , illup qaavani qaliat naapiffii 8,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 55 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 10 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

41 Angallanneq Aqquserngit, bilinut aqqusiat, aqqusineeqqat talittarfiillu pilersuinerlu aserfalllatsaaliorneqarsinnaapput ilaneqarsinnaallutillu. Teknikkikkut atortorissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut. Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

42 0003-K22 Tussaaq

Immikkoortitap K22 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Nunaqarfiit inuerussimasut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq nunaqarfiuvoq inuerunneq illoqarfimmitut illulik. Biilerfiusinnaasunik aqqusiorfiusimavoq teknikkimullu atortunik pilersugaalluni

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 30 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, , illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Lejrskolet annerpaamik marlunnik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqarsinnaapput, , illup qaavani qaliat naapiffii 8,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 10 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 10 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

43 Angallanneq Aqquserngit, bilinut aqqusiat, aqqusineeqqat talittarfiillu pilersuinerlu aserfalllatsaaliorneqarsinnaapput ilaneqarsinnaallutillu. Teknikkikkut atortorissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut. Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

44 0003-K23 Dundas

Immikkoortitap K23 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Nunaqarfiit inuerussimasut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq nunaqarfiuvoq inuerunneq illoqarfimmitut illulik. Biilerfiusinnaasunik aqqusiorfiusimavoq teknikkimullu atortunik pilersugaalluni

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 30 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, , illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Lejrskolet annerpaamik marlunnik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqarsinnaapput, , illup qaavani qaliat naapiffii 8,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 48 ha-t missattut angissuseqarpoq Området har en restrummelighed på op til 20 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Ny bebyggelse skal placeres ved den nordlige kyst, nord for kolonibebyggelsen. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

45 Angallanneq Aqquserngit, bilinut aqqusiat, aqqusineeqqat talittarfiillu pilersuinerlu aserfalllatsaaliorneqarsinnaapput ilaneqarsinnaallutillu. Teknikkikkut atortorissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut. Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Nunaminertaq niuertoqarfiusimasut eqqaaniittoq nunaminertatut allanngutsaaliukkallu eriagisarialittut toqqarneqarnikuuvoq (§3-nunaminertaq)

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

46 0003-K24 Qeqertat

Immikkoortitap normua K24

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 340 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 100 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

47 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

48 0003-K25 Svartenhuk Halvø

Immikkoortitap normua K25

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 2.900 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 200 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

49 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

50 0003-K26 Skansen

Immikkoortitap K26 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Nunaqarfiit inuerussimasut immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq nunaqarfiuvoq inuerunneq illoqarfimmitut illulik. Biilerfiusinnaasunik aqqusiorfiusimavoq teknikkimullu atortunik pilersugaalluni

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 30 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, , illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Lejrskolet annerpaamik marlunnik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqarsinnaapput, , illup qaavani qaliat naapiffii 8,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 97 ha-t missattut angissuseqarpoq Området har en restrummelighed på op til 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

51 Angallanneq Aqquserngit, bilinut aqqusiat, aqqusineeqqat talittarfiillu pilersuinerlu aserfalllatsaaliorneqarsinnaapput ilaneqarsinnaallutillu. Teknikkikkut atortorissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut. Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

52 0003-K27

Immikkoortitap normua K27

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 64 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 25 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

53 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

54 0003-K28

Immikkoortitap normua K28

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 53 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 20 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

55 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

56 0003-K33 Anarmiut

Immikkoortitap normua K33

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 400 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

65 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

66 0003-K34 Sarfata Qeqerta

Immikkoortitap normua K34

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 210 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 30 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

67 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

68 0003-K35 Tulugkat

Immikkoortitap normua K35

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 120 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

69 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

70 0003-K36 Kaniorqat

Immikkoortitap normua K36

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 430 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 130 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

71 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

72 0003-K37 Itvedlerssuaq

Immikkoortitap normua K37

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 950 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 110 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

73 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

74 0003-K38 Ikerasak

Immikkoortitap normua K38

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 430 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

75 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

76 0003-K39 Tugtulik

Immikkoortitap normua K39

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 360 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 40 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

77 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

78 0003-K40 Aaigsserniaq

Immikkoortitap normua K40

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 250 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 150 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

79 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

80 0003-K41 Sangmissoq

Immikkoortitap normua K41

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 66 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 60 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

81 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

82 0003-K42

Immikkoortitap normua K42

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 82 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 30 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

83 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

84 0003-K43 Gamle Egedesminde

Immikkoortitap normua K43

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 165 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

85 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

86 0003-K44 Inugsulik

Immikkoortitap normua K44

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 290 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 130 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

87 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

88 0003-K45 Qamusivik

Immikkoortitap normua K45

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 395 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 200 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

89 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

90 0003-K46 Ipernat Nunat

Immikkoortitap normua K46

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 145 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

91 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

92 0003-K47 Kitdliat

Immikkoortitap normua K47

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 138 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 80 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

93 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

94 0003-K48 Akugdlinguaq

Immikkoortitap normua K48

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 52 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

95 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

96 0003-K49 Ivnaligssuaq

Immikkoortitap normua K49

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 88 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 60 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

97 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

98 0003-K50 Kangaatsiaq Nuna

Immikkoortitap normua K50

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 850 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 150 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

99 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

100 0003-K51 Akugdlit

Immikkoortitap normua K51

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 115 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 40 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

101 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

102 0003-K52 Qeqertarssuatsiaq

Immikkoortitap normua K52

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 190 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

103 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

104 0003-K53 Tunugdliup Nuna

Immikkoortitap normua K53

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 88 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

105 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

106 0003-K54 Qeqertarssuatsiaq

Immikkoortitap normua K54

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 230 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 100 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

107 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

108 0003-K55 Qarsorsat

Immikkoortitap normua K55

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 230 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 100 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

109 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

110 0003-K56 Qipingassup Nuna

Immikkoortitap normua K56

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 330 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 100 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

111 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

112 0003-K57 Qipingassup Nuna

Immikkoortitap normua K57

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 140 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

113 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

114 0003-K58 Qipingassup Nuna

Immikkoortitap normua K58

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 120 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

115 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

116 0003-K59 Tornarssorqortoq

Immikkoortitap normua K59

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 390 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 80 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

117 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

118 0003-K60 Kangerdluluk

Immikkoortitap normua K60

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 830 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 200 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

119 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

120 0003-K61 Nangissat

Immikkoortitap normua K61

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 1.490 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 200 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

121 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

122 0003-K62

Immikkoortitap normua K62

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 64 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 20 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

123 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

124 0003-K63 Nalingap Suvdlua

Immikkoortitap normua K63

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 1.090 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 200 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

125 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

126 0003-K64 Qallunaarsuaq

Immikkoortitap normua K64

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 3.875 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 300 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

127 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

128 0003-K65 Niaqulissuaq

Immikkoortitap normua K65

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 1.143 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 200 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

129 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

130 0003-K66 Karrat

Immikkoortitap normua K66

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Illuaqqat, sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit assigisaallu

Atorneqarnissaa Illuaqqat, illut aasarsiortarfiit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunullu aasarsiortarfinnut, tassa ukioq kaajallallugu najugaqarfissianngitsunut. Nunaminertaq tamanna aamma annertunngikkaIuamik turistit illuaraannik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsivigineqarsinnaavoq, sunngiffimmi illuaraateqarfittut illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaaneranut akorngutaanngitsumik. Atortussanik pilersitsivigineqarsinnaavoq annertunngikkaluamik inuussutissarsiornermut atorneqarsinnaasunik, soorlu ikaanik, pujoorivinnik, naatitsivinnik assigisaannillu, tassa nammineq atugassaannarnut atortussanik. Atortussiat illuaqqamut qanittumiitinneqassapput

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat illuaqqamut sanilimut qaninnerpaamut minnerpaamik 60 meterinik ungasissuseqassapput. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit illullu aasarsiortarfiit annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilinngorlugit sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqat annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Toqqaviit annerpaamik pukkinnerpaaffimmikkut 1 meterimik portussuseqassapput. Illuliaq asiunaveersartuarneqassaaq sumiiffimmini takussunarsaataaleqqunagu

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 1.460 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 200 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinniornissaq, bilerfiusinnaasunik aqqusiornissaq, aqqusineeraliornissaq, pilersuinerlu talittarfiliornissaq ataatsimoorussamilluunniit teknikkikkut pilersuiviliornissaq inerteqqutaavoq. Teknikkikkut atortugissaarusersornerit taamaallat illuaqqanut ataasiakkanut atatinneqartut pilersinneqarsinnaapput. Tassaasinnaallutik innaallagissiuutit generatorit seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu innaallagissamik pilersuutaasinnaasut.

131 Innaallagissamik pilersitsissutaasinnaasut minnerit suulluunniit aatsaat pilersinneqarsinnaapput qanittumi illuaraatilinnut nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit akorngusersuutaanngippata. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

132 0003-L01 Eqi

Immikkoortitap L1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Sammisassaqartitsivissatut pingaaruteqartut

Atorneqarnissaa L immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq najugaqarfiliornermut atortussanullu sunngiffimmi sammisassaqartitsivinnut nunaminertami immikkut sammisassaqartitsivissatut piukkunnassusilinni. Nunaminertaq takornariat illuaraannut atorneqarpoq. Annertunngikkaluamik suliffeqarfinnik allanik pilersitsivigineqarsinnaavoq, tamakkua nunaminertap sumut atorneqarnissaatut siunertaasumut akorngusiissanngippata. Piffimmi tamaani annertunngitsumik sunngiffimmi illuaqqanik, illunik aasarsiortarfinnik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsisoqarsinaavoq. Aqqusinniortoqarsinnaavoq aqqusineeraliortoqarsinnaalluni, ataatsimoorussanillu teknikkikkut atortulersuisoqarsinnaalluni.

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Sanaartortoqarsinnaacoq illuaqqamut sanilimut allatulluunniit sanaartukkamut minnerpaamik 30 meterinik ungasissusilinnik. Sanaartugaq annerpaamik ataatsimik quleriilittut sananeqassaaq, , illup qaavani qaliat naapiffii 5,5 meterinik portunerussanngilaq. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Illuliat atortullu sanaartorneqartut tamarmik asiunaveersartuarneqassapput sumiiffimminni takussunarsaataaleqqunagit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 300 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 20 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqquserngit, bilinut aqqusiat aqqusineeqqallu sanartukkanut illulianullu pilersuinerlu atatillugit sanaartorneqarsinnaapput. Sumiiffiit innaallagissamik, imermik pilersorneqarnissaannut aammalu igitassanik kuuffilersornerinut teknikkikkut atortorissaarusersornerit pisinnaapput. Imermik pilersuinermi aqqusersuinermut imermillu igitassamik aqqusersuinermi annertunerusumillu nukissiorfiliornermik pilersitsiniaraanni

133 Naalakkersuisunit akuersissummik pissarseqqaarsimasariaqarpoq. Illuaqqanut ataasiakkaartut qanittuini teknikkikkut pilersuiviliortoqarsinnaavoq, soorlu innaallagissiuutit generatorit, seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu. Nukissiuutit allat immikkoortortami ataatsimoorussamik nukissiuuteqarnermut attuumassuteqanngitsut, atorneqarnerminni nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit eqaamiunut akorngusiisinnaasut pilersinneqaqqusaanngillat. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

134 0003-L02 Appat

Immikkoortitap L2 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Sammisassaqartitsivissatut pingaaruteqartut

Atorneqarnissaa L immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq najugaqarfiliornermut atortussanullu sunngiffimmi sammisassaqartitsivinnut nunaminertami immikkut sammisassaqartitsivissatut piukkunnassusilinni. Nunaminertaq lejrskolenut atorneqarpoq Annertunngikkaluamik suliffeqarfinnik allanik pilersitsivigineqarsinnaavoq, tamakkua nunaminertap sumut atorneqarnissaatut siunertaasumut akorngusiissanngippata. Piffimmi tamaani annertunngitsumik sunngiffimmi illuaqqanik, illunik aasarsiortarfinnik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsisoqarsinaavoq. Aqqusinniortoqarsinnaavoq aqqusineeraliortoqarsinnaalluni, ataatsimoorussanillu teknikkikkut atortulersuisoqarsinnaalluni.

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Sanaartortoqarsinnaacoq illuaqqamut sanilimut allatulluunniit sanaartukkamut minnerpaamik 30 meterinik ungasissusilinnik. Sanaartugaq annerpaamik ataatsimik quleriilittut sananeqassaaq, , illup qaavani qaliat naapiffii 5,5 meterinik portunerussanngilaq. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Illuliat atortullu sanaartorneqartut tamarmik asiunaveersartuarneqassapput sumiiffimminni takussunarsaataaleqqunagit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 189 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 20 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqquserngit, bilinut aqqusiat aqqusineeqqallu sanartukkanut illulianullu pilersuinerlu atatillugit sanaartorneqarsinnaapput. Sumiiffiit innaallagissamik, imermik pilersorneqarnissaannut aammalu igitassanik kuuffilersornerinut teknikkikkut atortorissaarusersornerit pisinnaapput. Imermik pilersuinermi aqqusersuinermut imermillu igitassamik aqqusersuinermi annertunerusumillu nukissiorfiliornermik pilersitsiniaraanni Naalakkersuisunit akuersissummik pissarseqqaarsimasariaqarpoq. Illuaqqanut

135 ataasiakkaartut qanittuini teknikkikkut pilersuiviliortoqarsinnaavoq, soorlu innaallagissiuutit generatorit, seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu. Nukissiuutit allat immikkoortortami ataatsimoorussamik nukissiuuteqarnermut attuumassuteqanngitsut, atorneqarnerminni nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit eqaamiunut akorngusiisinnaasut pilersinneqaqqusaanngillat. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat B-46 amma B-58 eqqissisimatitaavoq. Illu isaterneqaqqusaanngilaq allanngutsaaliukkallu allatulluunniit silataata isikkua allanngorteqqusaanani Nunatta Katersugaasivianiit akuersisimasoqartinnagu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

136 0003-L03 Ataa

Immikkoortitap L3 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Sammisassaqartitsivissatut pingaaruteqartut

Atorneqarnissaa L immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq najugaqarfiliornermut atortussanullu sunngiffimmi sammisassaqartitsivinnut nunaminertami immikkut sammisassaqartitsivissatut piukkunnassusilinni. Nunaminertaq sunngiffimmi illuqqanut, aasarsiortarfinnut kiisali takornarialerinermut atorneqarpoq Annertunngikkaluamik suliffeqarfinnik allanik pilersitsivigineqarsinnaavoq, tamakkua nunaminertap sumut atorneqarnissaatut siunertaasumut akorngusiissanngippata. Piffimmi tamaani annertunngitsumik sunngiffimmi illuaqqanik, illunik aasarsiortarfinnik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsisoqarsinaavoq. Aqqusinniortoqarsinnaavoq aqqusineeraliortoqarsinnaalluni, ataatsimoorussanillu teknikkikkut atortulersuisoqarsinnaalluni.

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Sanaartortoqarsinnaacoq illuaqqamut sanilimut allatulluunniit sanaartukkamut minnerpaamik 30 meterinik ungasissusilinnik. Sanaartugaq annerpaamik ataatsimik quleriilittut sananeqassaaq, , illup qaavani qaliat naapiffii 5,5 meterinik portunerussanngilaq. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Illuliat atortullu sanaartorneqartut tamarmik asiunaveersartuarneqassapput sumiiffimminni takussunarsaataaleqqunagit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 325 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 20 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqquserngit, bilinut aqqusiat aqqusineeqqallu sanartukkanut illulianullu pilersuinerlu atatillugit sanaartorneqarsinnaapput. Sumiiffiit innaallagissamik, imermik pilersorneqarnissaannut aammalu igitassanik kuuffilersornerinut teknikkikkut atortorissaarusersornerit pisinnaapput. Imermik pilersuinermi aqqusersuinermut imermillu igitassamik aqqusersuinermi annertunerusumillu nukissiorfiliornermik pilersitsiniaraanni

137 Naalakkersuisunit akuersissummik pissarseqqaarsimasariaqarpoq. Illuaqqanut ataasiakkaartut qanittuini teknikkikkut pilersuiviliortoqarsinnaavoq, soorlu innaallagissiuutit generatorit, seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu. Nukissiuutit allat immikkoortortami ataatsimoorussamik nukissiuuteqarnermut attuumassuteqanngitsut, atorneqarnerminni nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit eqaamiunut akorngusiisinnaasut pilersinneqaqqusaanngillat. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

138 0003-L04 Manermiut

Immikkoortitap L4 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Sammisassaqartitsivissatut pingaaruteqartut

Atorneqarnissaa L immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq najugaqarfiliornermut atortussanullu sunngiffimmi sammisassaqartitsivinnut nunaminertami immikkut sammisassaqartitsivissatut piukkunnassusilinni. Nunaminertaq lejrskolenut atorneqarpoq Annertunngikkaluamik suliffeqarfinnik allanik pilersitsivigineqarsinnaavoq, tamakkua nunaminertap sumut atorneqarnissaatut siunertaasumut akorngusiissanngippata. Piffimmi tamaani annertunngitsumik sunngiffimmi illuaqqanik, illunik aasarsiortarfinnik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsisoqarsinaavoq. Aqqusinniortoqarsinnaavoq aqqusineeraliortoqarsinnaalluni, ataatsimoorussanillu teknikkikkut atortulersuisoqarsinnaalluni.

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Sanaartortoqarsinnaacoq illuaqqamut sanilimut allatulluunniit sanaartukkamut minnerpaamik 30 meterinik ungasissusilinnik. Sanaartugaq annerpaamik ataatsimik quleriilittut sananeqassaaq, , illup qaavani qaliat naapiffii 5,5 meterinik portunerussanngilaq. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Illuliat atortullu sanaartorneqartut tamarmik asiunaveersartuarneqassapput sumiiffimminni takussunarsaataaleqqunagit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 65 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 20 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqquserngit, bilinut aqqusiat aqqusineeqqallu sanartukkanut illulianullu pilersuinerlu atatillugit sanaartorneqarsinnaapput. Sumiiffiit innaallagissamik, imermik pilersorneqarnissaannut aammalu igitassanik kuuffilersornerinut teknikkikkut atortorissaarusersornerit pisinnaapput. Imermik pilersuinermi aqqusersuinermut imermillu igitassamik aqqusersuinermi annertunerusumillu nukissiorfiliornermik pilersitsiniaraanni Naalakkersuisunit akuersissummik pissarseqqaarsimasariaqarpoq. Illuaqqanut ataasiakkaartut qanittuini teknikkikkut pilersuiviliortoqarsinnaavoq, soorlu

139 innaallagissiuutit generatorit, seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu. Nukissiuutit allat immikkoortortami ataatsimoorussamik nukissiuuteqarnermut attuumassuteqanngitsut, atorneqarnerminni nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit eqaamiunut akorngusiisinnaasut pilersinneqaqqusaanngillat. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

140 0003-L05 Nipisat

Immikkoortitap L5 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Sammisassaqartitsivissatut pingaaruteqartut

Atorneqarnissaa L immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq najugaqarfiliornermut atortussanullu sunngiffimmi sammisassaqartitsivinnut nunaminertami immikkut sammisassaqartitsivissatut piukkunnassusilinni. Nunaminertaq lejrskolenut atorneqarpoq Annertunngikkaluamik suliffeqarfinnik allanik pilersitsivigineqarsinnaavoq, tamakkua nunaminertap sumut atorneqarnissaatut siunertaasumut akorngusiissanngippata. Piffimmi tamaani annertunngitsumik sunngiffimmi illuaqqanik, illunik aasarsiortarfinnik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsisoqarsinaavoq. Aqqusinniortoqarsinnaavoq aqqusineeraliortoqarsinnaalluni, ataatsimoorussanillu teknikkikkut atortulersuisoqarsinnaalluni.

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Sanaartortoqarsinnaacoq illuaqqamut sanilimut allatulluunniit sanaartukkamut minnerpaamik 30 meterinik ungasissusilinnik. Sanaartugaq annerpaamik ataatsimik quleriilittut sananeqassaaq, , illup qaavani qaliat naapiffii 5,5 meterinik portunerussanngilaq. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Illuliat atortullu sanaartorneqartut tamarmik asiunaveersartuarneqassapput sumiiffimminni takussunarsaataaleqqunagit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 750 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 100 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqquserngit, bilinut aqqusiat aqqusineeqqallu sanartukkanut illulianullu pilersuinerlu atatillugit sanaartorneqarsinnaapput. Sumiiffiit innaallagissamik, imermik pilersorneqarnissaannut aammalu igitassanik kuuffilersornerinut teknikkikkut atortorissaarusersornerit pisinnaapput. Imermik pilersuinermi aqqusersuinermut imermillu igitassamik aqqusersuinermi annertunerusumillu nukissiorfiliornermik pilersitsiniaraanni Naalakkersuisunit akuersissummik pissarseqqaarsimasariaqarpoq. Illuaqqanut ataasiakkaartut qanittuini teknikkikkut pilersuiviliortoqarsinnaavoq, soorlu

141 innaallagissiuutit generatorit, seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu. Nukissiuutit allat immikkoortortami ataatsimoorussamik nukissiuuteqarnermut attuumassuteqanngitsut, atorneqarnerminni nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit eqaamiunut akorngusiisinnaasut pilersinneqaqqusaanngillat. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

142 0003-L06 Frilandsplan Kangerluk

Immikkoortitap L6 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Sammisassaqartitsivissatut pingaaruteqartut

Atorneqarnissaa L immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq najugaqarfiliornermut atortussanullu sunngiffimmi sammisassaqartitsivinnut nunaminertami immikkut sammisassaqartitsivissatut piukkunnassusilinni. Nunaminertaq katersugaasiveqarnermut siunertanut atorneqarpoq Annertunngikkaluamik suliffeqarfinnik allanik pilersitsivigineqarsinnaavoq, tamakkua nunaminertap sumut atorneqarnissaatut siunertaasumut akorngusiissanngippata. Piffimmi tamaani annertunngitsumik sunngiffimmi illuaqqanik, illunik aasarsiortarfinnik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsisoqarsinaavoq. Aqqusinniortoqarsinnaavoq aqqusineeraliortoqarsinnaalluni, ataatsimoorussanillu teknikkikkut atortulersuisoqarsinnaalluni.

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Sanaartortoqarsinnaacoq illuaqqamut sanilimut allatulluunniit sanaartukkamut minnerpaamik 30 meterinik ungasissusilinnik. Sanaartugaq annerpaamik ataatsimik quleriilittut sananeqassaaq, , illup qaavani qaliat naapiffii 5,5 meterinik portunerussanngilaq. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Illuliat atortullu sanaartorneqartut tamarmik asiunaveersartuarneqassapput sumiiffimminni takussunarsaataaleqqunagit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 33 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 15 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqquserngit, bilinut aqqusiat aqqusineeqqallu sanartukkanut illulianullu pilersuinerlu atatillugit sanaartorneqarsinnaapput. Sumiiffiit innaallagissamik, imermik pilersorneqarnissaannut aammalu igitassanik kuuffilersornerinut teknikkikkut atortorissaarusersornerit pisinnaapput. Imermik pilersuinermi aqqusersuinermut imermillu igitassamik aqqusersuinermi annertunerusumillu nukissiorfiliornermik pilersitsiniaraanni Naalakkersuisunit akuersissummik pissarseqqaarsimasariaqarpoq. Illuaqqanut ataasiakkaartut qanittuini teknikkikkut pilersuiviliortoqarsinnaavoq, soorlu

143 innaallagissiuutit generatorit, seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu. Nukissiuutit allat immikkoortortami ataatsimoorussamik nukissiuuteqarnermut attuumassuteqanngitsut, atorneqarnerminni nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit eqaamiunut akorngusiisinnaasut pilersinneqaqqusaanngillat. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

144 0003-L07 Aput

Immikkoortitap L7 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Sammisassaqartitsivissatut pingaaruteqartut

Atorneqarnissaa L immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq najugaqarfiliornermut atortussanullu sunngiffimmi sammisassaqartitsivinnut nunaminertami immikkut sammisassaqartitsivissatut piukkunnassusilinni. Nunaminertaq sunngiffimmi illuqqanut, aasarsiortarfinnut kiisali takornarialerinermut atorneqarpoq Annertunngikkaluamik suliffeqarfinnik allanik pilersitsivigineqarsinnaavoq, tamakkua nunaminertap sumut atorneqarnissaatut siunertaasumut akorngusiissanngippata. Piffimmi tamaani annertunngitsumik sunngiffimmi illuaqqanik, illunik aasarsiortarfinnik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsisoqarsinaavoq. Aqqusinniortoqarsinnaavoq aqqusineeraliortoqarsinnaalluni, ataatsimoorussanillu teknikkikkut atortulersuisoqarsinnaalluni.

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Sanaartortoqarsinnaacoq illuaqqamut sanilimut allatulluunniit sanaartukkamut minnerpaamik 30 meterinik ungasissusilinnik. Sanaartugaq annerpaamik ataatsimik quleriilittut sananeqassaaq, , illup qaavani qaliat naapiffii 5,5 meterinik portunerussanngilaq. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Illuliat atortullu sanaartorneqartut tamarmik asiunaveersartuarneqassapput sumiiffimminni takussunarsaataaleqqunagit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 720 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 150 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqquserngit, bilinut aqqusiat aqqusineeqqallu sanartukkanut illulianullu pilersuinerlu atatillugit sanaartorneqarsinnaapput. Sumiiffiit innaallagissamik, imermik pilersorneqarnissaannut aammalu igitassanik kuuffilersornerinut teknikkikkut atortorissaarusersornerit pisinnaapput. Imermik pilersuinermi aqqusersuinermut imermillu igitassamik aqqusersuinermi annertunerusumillu nukissiorfiliornermik pilersitsiniaraanni Naalakkersuisunit akuersissummik pissarseqqaarsimasariaqarpoq. Illuaqqanut

145 ataasiakkaartut qanittuini teknikkikkut pilersuiviliortoqarsinnaavoq, soorlu innaallagissiuutit generatorit, seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu. Nukissiuutit allat immikkoortortami ataatsimoorussamik nukissiuuteqarnermut attuumassuteqanngitsut, atorneqarnerminni nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit eqaamiunut akorngusiisinnaasut pilersinneqaqqusaanngillat. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

146 0003-L08 Uummannatsiaq

Immikkoortitap L8 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Sammisassaqartitsivissatut pingaaruteqartut

Atorneqarnissaa L immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq najugaqarfiliornermut atortussanullu sunngiffimmi sammisassaqartitsivinnut nunaminertami immikkut sammisassaqartitsivissatut piukkunnassusilinni. Nunaminertaq lejrskolenut atorneqarpoq. Annertunngikkaluamik suliffeqarfinnik allanik pilersitsivigineqarsinnaavoq, tamakkua nunaminertap sumut atorneqarnissaatut siunertaasumut akorngusiissanngippata. Piffimmi tamaani annertunngitsumik sunngiffimmi illuaqqanik, illunik aasarsiortarfinnik, piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffiusinnaasunik pilersitsisoqarsinaavoq. Aqqusinniortoqarsinnaavoq aqqusineeraliortoqarsinnaalluni, ataatsimoorussanillu teknikkikkut atortulersuisoqarsinnaalluni.

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Sanaartortoqarsinnaacoq illuaqqamut sanilimut allatulluunniit sanaartukkamut minnerpaamik 30 meterinik ungasissusilinnik. Sanaartugaq annerpaamik ataatsimik quleriilittut sananeqassaaq, , illup qaavani qaliat naapiffii 5,5 meterinik portunerussanngilaq. Illuaqqat sunngiffimmi sammisassaqartitsiviit annerpaamik 20 m²-inik initussuseqassapput. Illut aasarsiortarfiit annerpaamik 100 m²-inik initussuseqassapput. Turistinut illuaqqiat annerpaamik 60 m²-inik initussuseqassapput. Illuliat atortullu sanaartorneqartut tamarmik asiunaveersartuarneqassapput sumiiffimminni takussunarsaataaleqqunagit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 160 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 50 -it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqquserngit, bilinut aqqusiat aqqusineeqqallu sanartukkanut illulianullu pilersuinerlu atatillugit sanaartorneqarsinnaapput. Sumiiffiit innaallagissamik, imermik pilersorneqarnissaannut aammalu igitassanik kuuffilersornerinut teknikkikkut atortorissaarusersornerit pisinnaapput. Imermik pilersuinermi aqqusersuinermut imermillu igitassamik aqqusersuinermi annertunerusumillu nukissiorfiliornermik pilersitsiniaraanni Naalakkersuisunit akuersissummik pissarseqqaarsimasariaqarpoq. Illuaqqanut ataasiakkaartut qanittuini teknikkikkut pilersuiviliortoqarsinnaavoq, soorlu

147 innaallagissiuutit generatorit, seqerngup qinngorneri atorlugit innaallagissiuutit assigisaallu. Nukissiuutit allat immikkoortortami ataatsimoorussamik nukissiuuteqarnermut attuumassuteqanngitsut, atorneqarnerminni nipiliornermikkut, pujuliornermikkut, tipiliornermikkut sajuppilutsitsinermikkulluunniit eqaamiunut akorngusiisinnaasut pilersinneqaqqusaanngillat. Eqqagassat angerlaanneqassapput ikuallanneqassallutilluunniit. Ikuallaanerup sanaartukkanut allanut pinngortitamullu navianartorsiortitsiviunnginnissaa allanullu akorngutaannginnissaa nakkutigineqassaaq. Qattat anartarfissiat anartarfittut atorneqassapput, imaannik imaanut eqqaanermi, nungujartortitsinermi allanut akorngusiinnginnissaq pinngortitamillu mingutsitsinnginnissaq sianigineqassaaq. Illuni pioreersuni kuutsittakkanik anartarfilinni kuutsitap taamatuttaaq iginneqarnissaa isumagineqassaaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

148 0003-L09 Ilimanaq

Immikkoortitap normua L09

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Sammisassaqartitsivissatut pingaaruteqartut

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq najugaqarfiliornermut atortussanullu sunngiffimmi sammisassaqartitsivinnut nunaminertami immikkut sammisassaqartitsivissatut piukkunnassusilinni. Immikkoortup L9-ip iluaniissapput: L09.1 aamma L09.2. Nunaminertaq atorneqassaaq najugaqarfiliornermut atortussanullu sunngiffimmi sammisassaqartitsivinnut nunaminertami immikkut sammisassaqartitsivissatut piukkunnassusilinni. Immikkoortoq L9.1 asiartarfittut atorneqassaaq. Toqqavigeriigaa takornarissat illuaraannik ingerlatsinermi ataatsimoortarfittut/aneersuartarfittut atorneqarsinnaavoq. Immikkoortoq L9.2 takornarissat illuaraannut atorneqassaaq. Ilaatigullu aamma illuaqqanik ingerlatsinermi ataatsimoorluni ingerlatassanut atorneqarsinnaalluni. Immikkoortoq L9.2 iluanni sumiiffiup nutaamik tulattarfiliortoqarsinnaavoq. Immikkoortunut pilersaarusiat iluanni sumiiffiup pilersorneqarnerani atugassanik teknikikkut atortuliisoqarsinnaavoq. Atortussat sanaartukkat nunaminertallu atorneqanngitsut eqqarsaatigalugit inissinneqarlutillu ilusilerneqassapput.

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq pissuseqqaamisut isikkoqarpoq sulilu sanaartorfiunani

Sanaartorfik Immikkoortoq L9.1 sanaartorfigineqassanngilaq. Immikkoortoq L9.2-mi sanaartugassat pilersaarusiuunneqarsimapput, takornarissat illuaraat 15-iussallutik. Immikkoortup L9.2-ip iluani nutaamik illuaqqanik imaluunniit uigulukuttunik/tulleriiaartunik sanaartortoqarsinnaavoq. Immikkoortup L9.2-p iluani illuaqqap sanilerisap qaninnerup minnerpaamik 15 meterinerik ungasitsigisumik illuaqqamik sanaartortoqarsinnaavoq imaluunniit sanaartornermut malittarisassat naapertorlugit allamik sanaartortoqarsinnaavoq.

Immikkoortup L9.2-ip iluani sanaartugassat 1 etagenik angissuseqassapput. Qaliat qimerluinut nunamiit annerpaamik 5,5 m-inik portussuseqassapput. Immikkoortoq L9.2-mi sanaartugassat angissutsimikkut ilutsimikkullu nunaqarfimmi sanaartugaareersunut naleqqussarneqassapput illut ataasiakkaat isikkivii ataqqillugit. Immikkoortoq L9.2-mi sanaartugassat atortussat avatangiisinut ajoqutaanngitsut atorlugit sananeqassapput illullu innaallagissamik kiassarnermillu atuivallaannginnissaat pillugu atortulersugaassallutik.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 4 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap

1 sinnerani illuaraqarpoq 15it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinioreersut allineqarlutillu pitsanngorsineqartut atorneqassapput. pilersuinerlu

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Nunaminertaq heliportimut tunngatillugu akornusersuuteqarfiunngitsup aalajangersaaffigisat iluaniippoq (qulaanneqartartut aamma apparsartarfiit). Qulaanneqartartumi illuliat sanaartukkallu portussusissaq (kote) 60,7 meterit qulaassimassanngilaat. Apparsartarfinni portussutsit (kipkote) assigiinngisitaarput qulanneqartartumut ungasissuseq apeqqutaatillugu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

2 0003-L10 Ilimanaq

Immikkoortitap normua L10

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Sammisassaqartitsivissatut pingaaruteqartut

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq najugaqarfiliornermut atortussanullu sunngiffimmi sammisassaqartitsivinnut nunaminertami immikkut sammisassaqartitsivissatut piukkunnassusilinni. Immikkoortoq L10 takornarissat illuaraannut atorneqassaaq. Illuaqqanik atuinermut atatillugu pisariaqartillugu ataatsimut atugassat tungaasigut annertunngitsumik naleqqussaasoqartarsinnaavoq. Immikkoortup iluani sumiiffiup pilersorneqarnerani atugassanik teknikkut atortuusersuisoqassaaq. Atortuutissat sanaartukkat nunaminertallu atorneqanngitsut eqqarsaatigalugit ilusinersorneqarlutillu inissinneqassapput.

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq pissuseqqaamisut isikkoqarpoq sulilu sanaartorfiunani

Sanaartorfik Nunaminertami L10-mi nutaanik sanaartortoqarsinnaalerpoq sanaartorfissat minnerpaamik 30 meterinik imminnut akunnilerlugit, tamanna takuneqarsinnaavoq takussutissaq aalajangersakkat erseqqinnerusut mi. Nunaminertamiissinnaapput takornariat illuaraat 10-t. Immikkoortup L10-ip iluani nutaanik illuaraliortitertoqassaaq 1-inik etagelinnik. Illup qimerluanut nunamiit 5,5-mik portussusilinnik. Immikkoortup L10-ip iluani sanaartugassat nunaqarfimmi sanaartukkanut allanut naleqqussarneqassapput illut ataasiakkaat isikkivii ataqqillugit.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 2 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 10it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinioreersut allineqarlutillu pitsanngorsineqartut atorneqassapput. pilersuinerlu

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

3 Siunnersuut

4 0003-L11 Ilimanaq

Immikkoortitap normua L11

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Sammisassaqartitsivissatut pingaaruteqartut

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq najugaqarfiliornermut atortussanullu sunngiffimmi sammisassaqartitsivinnut nunaminertami immikkut sammisassaqartitsivissatut piukkunnassusilinni. Immikkoortoq L11 takornarissat illuaraannut atorneqassaaq. Illuaqqanik atuinermut atatillugu pisariaqartillugu ataatsimut atugassat tungaasigut annertunngitsumik naleqqussaasoqartarsinnaavoq. Immikkoortup iluani sumiiffiup pilersorneqarnerani atugassanik teknikkut atortuusersuisoqassaaq. Atortuutissat sanaartukkat nunaminertallu atorneqanngitsut eqqarsaatigalugit ilusinersorneqarlutillu inissinneqassapput.

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq pissuseqqaamisut isikkoqarpoq sulilu sanaartorfiunani

Sanaartorfik Nunaminertami L11-mi nutaanik sanaartortoqarsinnaalerpoq sanaartorfissat minnerpaamik 30 meterinik imminnut akunnilerlugit, tamanna takuneqarsinnaavoq takussutissaq aalajangersakkat erseqqinnerusut mi. Nunaminertamiissinnaapput takornariat illuaraat 10-t. Immikkoortup L11-ip iluani nutaanik illuaraliortitertoqassaaq 1-inik etagelinnik. Illup qimerluanut nunamiit 5,5-mik portussusilinnik. Immikkoortup L11-ip iluani sanaartugassat nunaqarfimmi sanaartukkanut allanut naleqqussarneqassapput illut ataasiakkaat isikkivii ataqqillugit.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 2 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 10it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinioreersut allineqarlutillu pitsanngorsineqartut atorneqassapput. pilersuinerlu

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

5 Siunnersuut

6 0003-L12 Ilimanaq

Immikkoortitap normua L12

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Sammisassaqartitsivissatut pingaaruteqartut

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq najugaqarfiliornermut atortussanullu sunngiffimmi sammisassaqartitsivinnut nunaminertami immikkut sammisassaqartitsivissatut piukkunnassusilinni. Immikkoortoq L12 takornarissat illuaraannut atorneqassaaq. Illuaqqanik atuinermut atatillugu pisariaqartillugu ataatsimut atugassat tungaasigut annertunngitsumik naleqqussaasoqartarsinnaavoq. Immikkoortup iluani sumiiffiup pilersorneqarnerani atugassanik teknikkut atortuusersuisoqassaaq. Atortuutissat sanaartukkat nunaminertallu atorneqanngitsut eqqarsaatigalugit ilusinersorneqarlutillu inissinneqassapput.

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq pissuseqqaamisut isikkoqarpoq sulilu sanaartorfiunani

Sanaartorfik Nunaminertami L12-mi nutaanik sanaartortoqarsinnaalerpoq sanaartorfissat minnerpaamik 30 meterinik imminnut akunnilerlugit, tamanna takuneqarsinnaavoq takussutissaq aalajangersakkat erseqqinnerusut mi. Nunaminertamiissinnaapput takornariat illuaraat 10-t. Immikkoortup L12-ip iluani nutaanik illuaraliortitertoqassaaq 1-inik etagelinnik. Illup qimerluanut nunamiit 5,5-mik portussusilinnik. Immikkoortup L12-ip iluani sanaartugassat nunaqarfimmi sanaartukkanut allanut naleqqussarneqassapput illut ataasiakkaat isikkivii ataqqillugit.

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 2 ha-t missattut angissuseqarpoq Sanaartukkat naammassineqarnerminni isikkuat apeqqutaalluni nunaminertap sinnerani illuaraqarpoq 10it missaannik. Sanaartorfissat qulaani taaneqartut atorneqareerpata tamakkiisumik sanaartorfiusimasutut sanaartorfissaaruttutullu isigineqassaaq

Angallanneq Aqqusinioreersut allineqarlutillu pitsanngorsineqartut atorneqassapput. pilersuinerlu

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

7 Siunnersuut

8 0003-M01 Hundeøer ved Aasiaat

Immikkoortitap normua M1

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Qeqertat qimmiliviit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq qimmilivissatut atorneqassaaq. Tamaani taamaallat peqqumaasivinnik qimmit isumaginissaannut pisariaqartinneqartuinnarnik sanasoqarsinnaavoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq pissuseqqaamisut isikkoqarpoq

Sanaartorfik Qimmeqarnermut atatillugu sanaartukkanik mikinerusunik taamaallaat sanasoqarsinnaavoq, soorlu quit

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 81 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

149 Siunnersuut

150 0003-M02

Immikkoortitap M2 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq aalisakkeriviliornermut neqinillu nioqqutissiornermut. Sanaartorfiusinnaavoq pujoorivinnik, aalisakkanut panersiivinnik, neqinik suliareqqiivinnik annertunngikkaluamillu inuussutissarsiorneq siunertaralugu ammeriviliortoqarsinnaalluni

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq aalisakkanik, neqinik il.il. panertulinissamut suliarinniffiuvoq Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 0,9 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

151 Siunnersuut

152 0003-M03 Qilángalik

Immikkoortitap M3 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq aalisakkeriviliornermut neqinillu nioqqutissiornermut. Sanaartorfiusinnaavoq pujoorivinnik, aalisakkanut panersiivinnik, neqinik suliareqqiivinnik annertunngikkaluamillu inuussutissarsiorneq siunertaralugu ammeriviliortoqarsinnaalluni

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq aalisakkanik, neqinik il.il. panertulinissamut suliarinniffiuvoq Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 5 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

153 Siunnersuut

154 0003-M04 Kigtorsalik

Immikkoortitap M4 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq aalisakkeriviliornermut neqinillu nioqqutissiornermut. Sanaartorfiusinnaavoq pujoorivinnik, aalisakkanut panersiivinnik, neqinik suliareqqiivinnik annertunngikkaluamillu inuussutissarsiorneq siunertaralugu ammeriviliortoqarsinnaalluni

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq aalisakkanik, neqinik il.il. panertulinissamut suliarinniffiuvoq Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 9 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

155 Siunnersuut

156 0003-M05 Ivissuartooq

Immikkoortitap M5 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq aalisakkeriviliornermut neqinillu nioqqutissiornermut. Sanaartorfiusinnaavoq pujoorivinnik, aalisakkanut panersiivinnik, neqinik suliareqqiivinnik annertunngikkaluamillu inuussutissarsiorneq siunertaralugu ammeriviliortoqarsinnaalluni

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq aalisakkanik, neqinik il.il. panertulinissamut suliarinniffiuvoq Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 7 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

157 Siunnersuut

158 0003-M07 Agpat

Immikkoortitap M7 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq aalisakkeriviliornermut neqinillu nioqqutissiornermut. Sanaartorfiusinnaavoq pujoorivinnik, aalisakkanut panersiivinnik, neqinik suliareqqiivinnik annertunngikkaluamillu inuussutissarsiorneq siunertaralugu ammeriviliortoqarsinnaalluni

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq aalisakkanik, neqinik il.il. panertulinissamut suliarinniffiuvoq Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 121 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

159 Siunnersuut

160 0003-M08 Oqaatsut Qeqertaa

Immikkoortitap M8 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq aalisakkeriviliornermut neqinillu nioqqutissiornermut. Sanaartorfiusinnaavoq pujoorivinnik, aalisakkanut panersiivinnik, neqinik suliareqqiivinnik annertunngikkaluamillu inuussutissarsiorneq siunertaralugu ammeriviliortoqarsinnaalluni

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq aalisakkanik, neqinik il.il. panertulinissamut suliarinniffiuvoq Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 218 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

161 Siunnersuut

162 0003-M09 Saverneq og Kuanneri

Immikkoortitap M9 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq aalisakkeriviliornermut neqinillu nioqqutissiornermut. Sanaartorfiusinnaavoq pujoorivinnik, aalisakkanut panersiivinnik, neqinik suliareqqiivinnik annertunngikkaluamillu inuussutissarsiorneq siunertaralugu ammeriviliortoqarsinnaalluni

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq aalisakkanik, neqinik il.il. panertulinissamut suliarinniffiuvoq Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 60 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

163 Siunnersuut

164 0003-M10 Qeqertaarsunnguit

Immikkoortitap M10 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq aalisakkeriviliornermut neqinillu nioqqutissiornermut. Sanaartorfiusinnaavoq pujoorivinnik, aalisakkanut panersiivinnik, neqinik suliareqqiivinnik annertunngikkaluamillu inuussutissarsiorneq siunertaralugu ammeriviliortoqarsinnaalluni

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq aalisakkanik, neqinik il.il. panertulinissamut suliarinniffiuvoq Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 5 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

165 Siunnersuut

166 0003-M11 Tartunap Qeqertai

Immikkoortitap M11 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq aalisakkeriviliornermut neqinillu nioqqutissiornermut. Sanaartorfiusinnaavoq pujoorivinnik, aalisakkanut panersiivinnik, neqinik suliareqqiivinnik annertunngikkaluamillu inuussutissarsiorneq siunertaralugu ammeriviliortoqarsinnaalluni

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq aalisakkanik, neqinik il.il. panertulinissamut suliarinniffiuvoq Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 3 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

167 Siunnersuut

168 0003-M12 Qeqertannguaq

Immikkoortitap M12 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq aalisakkeriviliornermut neqinillu nioqqutissiornermut. Sanaartorfiusinnaavoq pujoorivinnik, aalisakkanut panersiivinnik, neqinik suliareqqiivinnik annertunngikkaluamillu inuussutissarsiorneq siunertaralugu ammeriviliortoqarsinnaalluni

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq aalisakkanik, neqinik il.il. panertulinissamut suliarinniffiuvoq Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 6 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

169 Siunnersuut

170 0003-M13 Uigordleq

Immikkoortitap M13 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq aalisakkeriviliornermut neqinillu nioqqutissiornermut. Sanaartorfiusinnaavoq pujoorivinnik, aalisakkanut panersiivinnik, neqinik suliareqqiivinnik annertunngikkaluamillu inuussutissarsiorneq siunertaralugu ammeriviliortoqarsinnaalluni

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq aalisakkanik, neqinik il.il. panertulinissamut suliarinniffiuvoq Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 80 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

171 Siunnersuut

172 0003-M14 Avangnardleq

Immikkoortitap M14 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq aalisakkeriviliornermut neqinillu nioqqutissiornermut. Sanaartorfiusinnaavoq pujoorivinnik, aalisakkanut panersiivinnik, neqinik suliareqqiivinnik annertunngikkaluamillu inuussutissarsiorneq siunertaralugu ammeriviliortoqarsinnaalluni

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq aalisakkanik, neqinik il.il. panertulinissamut suliarinniffiuvoq Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 190 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

173 Siunnersuut

174 0003-M15 Siorarlia

Immikkoortitap M15 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Aalisakkanik pisanillu suliareqqiineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq aalisakkeriviliornermut neqinillu nioqqutissiornermut. Sanaartorfiusinnaavoq pujoorivinnik, aalisakkanut panersiivinnik, neqinik suliareqqiivinnik annertunngikkaluamillu inuussutissarsiorneq siunertaralugu ammeriviliortoqarsinnaalluni

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq aalisakkanik, neqinik il.il. panertulinissamut suliarinniffiuvoq Nunaminertaq ilaatigut sanaartorfiuvoq

Sanaartorfik Illuaqqat annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassapput, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 7,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 16 ha-t missattut angissuseqarpoq Nunaminertaq tamakkiisumik sanaartorfiuvoq sanaartorfissaarullunilu

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

175 Siunnersuut

176 0003-M16 Forsøgslandbrug Kangerluk

Immikkoortitap M16 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Nersutaateqarfiit naatitsiveqarfiillu

Atorneqarnissaa Nunalerineq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq nunalerinermut atorneqassaaq, naatitanut naatitsiviliorfiusinnaalluni nersutaatillu nerisassaannik naatitsivigineqarsinnaalluni. Nunalerinermi pisariaqartinneqartunik sanaartortoqarsinnaavoq, soorlu illunik naatitsivinnik, maskiinanut eqqussivinnik assigisaannillu

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq pissuseqqaamisut isikkoqarpoq

Sanaartorfik Sanaartugaq annerpaamik ataatsimik affarmillu quleriilittut sananeqassaaq, tassa qaliaasaatigut ineerartaqartinneqarsinnaallutik, illup qaavani qaliat naapiffii 8,5 meterinik portunerussanngillat. Illuaqqiorneq pisinnaavoq nunaminertamit inuussutissarsiummut atatillugu sanaartukkaniit illuaqqamut pioreersumut minnerpaamik 60 meterimik ungasissuseqartillugit. Illuaqqat minnerpaamik 60 meterimik akuttussusilerlugit sananeqarsinnaapput

Inissaq sinneruttoq Nunaminertaq tamarmi 15 ha-t missattut angissuseqarpoq Nødvendig landbrugsbebyggelse kan opføres.

Angallanneq Tamaani talittarfiit, aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu pilersuinerlu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

177 Siunnersuut

178 0003-N01 Vandkraftanlæg ved Paakitsoq

Immikkoortitap N1 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit

Atorneqarnissaa Teknikkikkut atortulersuinerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq teknikkikkut sanaartukkanut annertuunut soorlu erngup nukinga atorlugu innaallagissiorfiliornermut imeqarfiliornermulluunniit. Ukioq naallugu ineqarfigineqarsinnaasunik inissialiortoqarsinnaavoq, stationeqarfiliortoqarsinnaalluni, tammaarsimaffiliortoqarluni assigisaannillu pilersitsisoqarsinnaalluni immikkoortoqarfimmi suliffeqarfimmut sanaartukkanullu pisariaqartinneqartunik. Sunngiffimmi illuaqqanik illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaanngilaq, nunaminertaq suliffeqarfinnut qulaani taaneqareersunut immikkoortinneqarsimammat. Piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffigineqarsinnaasunik pilersitsisoqarsinnaavoq tasersuup erngup nukinganik innaallagissiorfiliorfissap eqqaani, tamannali aatsaat pisinnaavoq teknikkikkut sanaartorfiup qanitarinngisaani

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq erngup nukinga atorlugu innaallagissiorfimmut erngullu aqqutaanut atorpoq. Nunaminertaq tamarmi 5.964 ha-t missattut angissuseqarpoq

Sanaartorfik Ukioq naallugu inigineqarsinnaasunik inissialiortoqarsinnaavoq, stationeqarfiliortoqarluni, tammaarsimaffiliortoqarluni assigisaannillu pilersitsiortortoqarluni nunaminertami suliffeqarfimmut sanaartukkanullu pisariaqartinneqartunik. Piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffigineqarsinnaasunik amerlanngitsunik pilersitsisoqarsinnaavoq tasersuup erngup nukinganik innaallagissiorfiliorfissap eqqaani, tamannali aatsaat pisinnaavoq illuaqqat amerlassusaasa nunap tamatuma sumut atorneqarnissaaanik allannguinngippat

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Talittarfiit taliffiusinnaasulluunniit allatut ittut kiisalu helistoppit pilersuinerlu sananeqarsinnaapput tamaani teknikkimut attaveqarnermullu il.il. pisariaqartinneqarsinnaammata. Tamaani aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut

179 innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

180 0003-N02 Maarmorilik Mine

Immikkoortitap N2 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit

Atorneqarnissaa Teknikkikkut atortulersuinerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq teknikkikkut sanaartukkanut annertuunut soorlu erngup nukinga atorlugu innaallagissiorfiliornermut imeqarfiliornermulluunniit. Ukioq naallugu ineqarfigineqarsinnaasunik inissialiortoqarsinnaavoq, stationeqarfiliortoqarsinnaalluni, tammaarsimaffiliortoqarluni assigisaannillu pilersitsisoqarsinnaalluni immikkoortoqarfimmi suliffeqarfimmut sanaartukkanullu pisariaqartinneqartunik. Sunngiffimmi illuaqqanik illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaanngilaq, nunaminertaq suliffeqarfinnut qulaani taaneqareersunut immikkoortinneqarsimammat. Piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffigineqarsinnaasunik pilersitsisoqarsinnaavoq tasersuup erngup nukinganik innaallagissiorfiliorfissap eqqaani, tamannali aatsaat pisinnaavoq teknikkikkut sanaartorfiup qanitarinngisaani

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq qaartiteriffiuvoq. Nunaminertaq tamarmi 5.712 ha-t missattut angissuseqarpoq

Sanaartorfik Ukioq naallugu inigineqarsinnaasunik inissialiortoqarsinnaavoq, stationeqarfiliortoqarluni, tammaarsimaffiliortoqarluni assigisaannillu pilersitsiortortoqarluni nunaminertami suliffeqarfimmut sanaartukkanullu pisariaqartinneqartunik. Piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffigineqarsinnaasunik amerlanngitsunik pilersitsisoqarsinnaavoq tasersuup erngup nukinganik innaallagissiorfiliorfissap eqqaani, tamannali aatsaat pisinnaavoq illuaqqat amerlassusaasa nunap tamatuma sumut atorneqarnissaaanik allannguinngippat

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Talittarfiit taliffiusinnaasulluunniit allatut ittut kiisalu helistoppit pilersuinerlu sananeqarsinnaapput tamaani teknikkimut attaveqarnermullu il.il. pisariaqartinneqarsinnaammata. Tamaani aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut

181 atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

182 0003-N03 Vandreserver på Disk

Immikkoortitap N3 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit

Atorneqarnissaa Teknikkikkut atortulersuinerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq teknikkikkut sanaartukkanut annertuunut soorlu erngup nukinga atorlugu innaallagissiorfiliornermut imeqarfiliornermulluunniit. Ukioq naallugu ineqarfigineqarsinnaasunik inissialiortoqarsinnaavoq, stationeqarfiliortoqarsinnaalluni, tammaarsimaffiliortoqarluni assigisaannillu pilersitsisoqarsinnaalluni immikkoortoqarfimmi suliffeqarfimmut sanaartukkanullu pisariaqartinneqartunik. Sunngiffimmi illuaqqanik illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaanngilaq, nunaminertaq suliffeqarfinnut qulaani taaneqareersunut immikkoortinneqarsimammat. Piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffigineqarsinnaasunik pilersitsisoqarsinnaavoq tasersuup erngup nukinganik innaallagissiorfiliorfissap eqqaani, tamannali aatsaat pisinnaavoq teknikkikkut sanaartorfiup qanitarinngisaani

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq pissuseqqaamisut isikkoqarpoq sulilu sanaartorfiunani. Nunaminertaq tamarmi 25.500 ha-t missattut angissuseqarpoq

Sanaartorfik Ukioq naallugu inigineqarsinnaasunik inissialiortoqarsinnaavoq, stationeqarfiliortoqarluni, tammaarsimaffiliortoqarluni assigisaannillu pilersitsiortortoqarluni nunaminertami suliffeqarfimmut sanaartukkanullu pisariaqartinneqartunik. Piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffigineqarsinnaasunik amerlanngitsunik pilersitsisoqarsinnaavoq tasersuup erngup nukinganik innaallagissiorfiliorfissap eqqaani, tamannali aatsaat pisinnaavoq illuaqqat amerlassusaasa nunap tamatuma sumut atorneqarnissaaanik allannguinngippat

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Talittarfiit taliffiusinnaasulluunniit allatut ittut kiisalu helistoppit pilersuinerlu sananeqarsinnaapput tamaani teknikkimut attaveqarnermullu il.il. pisariaqartinneqarsinnaammata. Tamaani aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut

183 atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

184 0003-N04 Kuussuup Tasia

Immikkoortitap N4 normua

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit

Atorneqarnissaa Teknikkikkut atortulersuinerit immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atorneqassaaq teknikkikkut sanaartukkanut annertuunut soorlu erngup nukinga atorlugu innaallagissiorfiliornermut imeqarfiliornermulluunniit. Ukioq naallugu ineqarfigineqarsinnaasunik inissialiortoqarsinnaavoq, stationeqarfiliortoqarsinnaalluni, tammaarsimaffiliortoqarluni assigisaannillu pilersitsisoqarsinnaalluni immikkoortoqarfimmi suliffeqarfimmut sanaartukkanullu pisariaqartinneqartunik. Sunngiffimmi illuaqqanik illunillu aasarsiortarfinnik sanaartorfigineqarsinnaanngilaq, nunaminertaq suliffeqarfinnut qulaani taaneqareersunut immikkoortinneqarsimammat. Piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffigineqarsinnaasunik pilersitsisoqarsinnaavoq tasersuup erngup nukinganik innaallagissiorfiliorfissap eqqaani, tamannali aatsaat pisinnaavoq teknikkikkut sanaartorfiup qanitarinngisaani

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq pissuseqqaamisut isikkoqarpoq sulilu sanaartorfiunani. Nunaminertaq tamarmi 13.140 ha-t missattut angissuseqarpoq

Sanaartorfik Ukioq naallugu inigineqarsinnaasunik inissialiortoqarsinnaavoq, stationeqarfiliortoqarluni, tammaarsimaffiliortoqarluni assigisaannillu pilersitsiortortoqarluni nunaminertami suliffeqarfimmut sanaartukkanullu pisariaqartinneqartunik. Piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffigineqarsinnaasunik amerlanngitsunik pilersitsisoqarsinnaavoq tasersuup erngup nukinganik innaallagissiorfiliorfissap eqqaani, tamannali aatsaat pisinnaavoq illuaqqat amerlassusaasa nunap tamatuma sumut atorneqarnissaaanik allannguinngippat

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Talittarfiit taliffiusinnaasulluunniit allatut ittut kiisalu helistoppit pilersuinerlu sananeqarsinnaapput tamaani teknikkimut attaveqarnermullu il.il. pisariaqartinneqarsinnaammata. Tamaani aqquserngit, aqqutit bilerfigineqarsinnaasut pisuinnaallu aqqutaat suliffeqarfiup illuutaasa najugaqarfiillu akorngini immikkoortortani sananeqarsinnaapput. Tamaani teknikkikkut atortulersuiviit pilersinneqarsinnaapput, ilaatigut innaallagiaqarnermut, imeqarniarnermut, nalunaarasuartaateqarnermut

185 atserinermilu atortulersuinermut atorneqartussanik. Annertuumik imermik pilersuinermut atortulersuinissamut, erngup iginneqartussap kuuffilersorneqarnissaanut nukissiuuteqarfiliornissamullu Naalakkersuisut akuersiseqqaarlugit aatsaat sanaartortoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

186 0003-N05 Kørselskorridor

Immikkoortitap normua N5

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Teknikkimut atortulersuutit

Atorneqarnissaa Attaveqaateqarneq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq atortunik nunap timaani angalllassissutinut motorilinnut angallassinermi angallassivissiaavoq biilerfissiaallunilu. Angallassissutit motoorillit tassaatinneqarput angallassissutit motorillit suulluunniit, soorlu remmersuallit assakaasullilluunniit, sikukkut, aputikkut, qaqqatigut narsaannartigulluunniit ingerlasinnaasussatut sananeqarsimasut. Aqquserngit tamakku suliffeqarfimmut atatillugu angallassivissiaapput, atorneqarnissaannullu kommunep ileqqoreqqusaliorneratigut aalajangersarneqartarpoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq annermik pissuseqqaamisut isikkoqarpoq. Nunaminertaq tamarmi 5.000 ha-t missattut angissuseqarpoq

Sanaartorfik Sunngiffimmi illuaraatinik, illunik aasarsiortarfinnik, turistinut illuaqqanik kiisalu suliffeqarfiit illuutaannik atortuinillu sanasoqarsinnaanngilaq. Piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffigineqarsinnaasunik amerlanngitsunik pilersitsisoqarsinnaavoq, illuaqqat amerlassusaasa nunap tamatuma sumut atorneqarnissaaanik allannguinngippat

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Angallatinut motorilinnut aqqutissiat eqqaassanngikkaanni angallannermut pilersuinerlu pilersuinermullu atortulersuutinik sanasoqarsinnaanngilaq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

187 Siunnersuut

188 0003-O01 Udisponeret område

Immikkoortitap normua O1

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Immikkoortut sanaartorfigeqqusaanngitsut

Atorneqarnissaa Nuna allanngutsaalineqartoq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq tamanna allanngutsaalisaavoq sanaartornermi eqqugaasimanngitsoq tikinneqanngisaannangajattoq atortussianillu sanaartorfigineqarsimanngitsoq. Ilisarnaatigigajuppaa 5 km. angullugu ungasissusilimmut allaat sumilluunniit sanaartorfiusimanngikkaangami

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq annermik pissuseqqaamisut isikkoqarpoq. Nunaminertaq ataatsimut katillugit 6465 km² missiliorlugit angissuseqarpoq

Sanaartorfik Nunaminertaq illuliorfiussanngilaq atortunillu sanaartorfiusimassanani. Taamaattoq piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffigineqarsinnaasunik amerlanngitsunik pilersitsisoqarsinnaavoq, illuaqqat amerlassusaasa nunap tamatuma sumut atorneqarnissaanik allannguinngippat

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Angallanngermut pilersuinermullu atortulersuutinik sanasoqarsinnaanngilaq. pilersuinerlu Nunaminertani pisuttuartunut sumiiffinni aqqusersuisoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

189 Siunnersuut

190 0003-O03 Vildmark

Immikkoortitap normua O3

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Immikkoortut sanaartorfigeqqusaanngitsut

Atorneqarnissaa Pinngortitamiittoq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertaq pinngortitatut allanngortinneqartussaanngitsutut aalajangigaavoq minnerpaamik minnerpaamik kilometerinik tallimanik sanaartorfiusumut ungasitsigisoq

Pissutsit atuuttut Nunaminertaq annermik pissuseqqaamisut isikkoqarpoq. Nunaminertaq ataatsimut isigalugu 193.100 km² missiliorlugit angissuseqarpoq

Sanaartorfik Nunaminertaq illuliorfiussanngilaq atortunillu sanaartorfiusimassanani. Taamaattoq piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffigineqarsinnaasunik amerlanngitsunik pilersitsisoqarsinnaavoq, illuaqqat amerlassusaasa nunap tamatuma sumut atorneqarnissaanik allannguinngippat

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Angallanngermut pilersuinermullu atortulersuutinik sanasoqarsinnaanngilaq. pilersuinerlu Nunaminertani pisuttuartunut sumiiffinni aqqusersuisoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

Siunnersuut

191

0003-O04 Landskabelig bufferzone

Immikkoortitap normua O4

Sumiiffik - illoqarfik / Nunaannaq (Det aabne land) nunaqarfik

Siunertaq Immikkoortut sanaartorfigeqqusaanngitsut

Atorneqarnissaa Nuna allanngutsaalineqartoq immikkut ittumik

Atorneqarnissaa Nunaminertap Ilulissat Kangerluata (Kangia) eqqaataa illersorneqarnissaanut atorneqarnissaa aaliangiunneqassaaq

Pissutsit atuuttut Nnaminertaq eqqissisimatitsiviup killeqarfianiit 2 kilometerit iluanni inissisimavoq, apeqqutaatinnagu nuna, siku imarluunniit pineqarnersoq. Killiliussaq taanna, naliliiffigineqarpoq naapertuuttumik naliliisinnaaneq tunngavigalugu, eqqissisimatitsiviup iluaniitsutut naatsorsuunneqarsinnaasoq. Nunaminertaq ataatsimut katillugit 645 km² missiliorlugit angissuseqarpoq

Sanaartorfik Nunaminertaq illuliorfiussanngilaq atortunillu sanaartorfiusimassanani. Taamaattoq piniartut illuaraannik illuaqqanillu ajornartorsiulernermi oqquiffigineqarsinnaasunik amerlanngitsunik pilersitsisoqarsinnaavoq, illuaqqat amerlassusaasa nunap tamatuma sumut atorneqarnissaanik allannguinngippat

Inissaq sinneruttoq Immikkut aaliangersagartaqanngilaq

Angallanneq Angallanngermut pilersuinermullu atortulersuutinik sanasoqarsinnaanngilaq. pilersuinerlu Nunaminertani pisuttuartunut sumiiffinni aqqusersuisoqarsinnaavoq

Eqqissisimatitat Immikkut aaliangersagartaqanngilaq allanngutsaaliukkallu

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersaaffigisat

Immikkut Immikkut aaliangersagartaqanngilaq aalajangersakkat

192 Siunnersuut

193 0003-K01 Paakitsup Nunaa

Delområdenummer K1

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 180 ha Området har en restrummelighed på ca. 100 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

2 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

3 0003-K02 Paakitsup Nunaa

Delområdenummer K2

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 530 ha Området har en restrummelighed på ca. 150 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

4 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

5 0003-K03 Saqqarliip Nunaa

Delområdenummer K3

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 2600 ha Området har en restrummelighed på ca. 500 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

6 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

7 0003-K04 Qullissat

Delområdenummer K4

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 680 ha Området har en restrummelighed på ca. 100 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

8 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

9 0003-K05 Qeqertarsuaq

Delområdenummer K5

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Nedlagte bygder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der i også begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området har som nedlagt bygd karakter af bymæssig bebyggelse. Der er etableret kørespor og tekniske anlæg

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 30 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Lejrskoler kan opføres i maksimum 2½ etage, og må ikke gives en større højde end 8,5 meter til kip. Fritidshytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m²Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.146 ha Området har en restrummelighed på op til 5 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og De eksisterende systemer af veje, kørespor, stier og anløbsbroer kan forsyning vedligeholdes og udbygges. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis. Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko

10 for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

11 0003-K07 Saqqarliip Nunaa

Delområdenummer K7

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.180 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

12 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

13 0003-K08 Akulliit

Delområdenummer K8

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.14 ha Området har en restrummelighed på ca. 30 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

14 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

15 0003-K09 Eqaluit Nuuat

Delområdenummer K9

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.1000 ha Området har en restrummelighed på ca. 90 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

16 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

17 0003-K10 Tunutta Imaa

Delområdenummer K10

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 1000 ha Området har en restrummelighed på ca. 125 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

18 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

19 0003-K11 Kangersuneq

Delområdenummer K11

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 500 ha Området har en restrummelighed på ca. 180 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

20 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

21 0003-K12

Delområdenummer K12

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 85 ha Området har en restrummelighed på ca. 40 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

22 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

23 0003-K13 Itilliup Ilua

Delområdenummer K13

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 275 ha Området har en restrummelighed på ca. 75 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

24 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

25 0003-K14 Qaamavik-Niaqornaq

Delområdenummer K14

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 1.275 ha Området har en restrummelighed på ca. 140 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

26 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

27 0003-K15 Ataa

Delområdenummer K15

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 6.700 ha Området har en restrummelighed på ca. 150 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

28 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

29 0003-K16 Ataa

Delområdenummer K16

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 260 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

30 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

31 0003-K17

Delområdenummer K17

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 880 ha Området har en restrummelighed på ca. 125 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

32 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

33 0003-K18 Paakitsoq

Delområdenummer K18

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 1000 ha Området har en restrummelighed på ca. 125 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

34 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

35 0003-K19 Qeqertasussuk

Delområdenummer K19

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 1900 ha Området har en restrummelighed på ca. 200 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

36 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

37 0003-K20 Kiataasaq

Delområdenummer K20

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 100 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

38 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

39 0003-K21 Moriusaq

Delområdenummer K21

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Nedlagte bygder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der i også begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området har som nedlagt bygd karakter af bymæssig bebyggelse. Der er etableret kørespor og tekniske anlæg

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 30 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Lejrskoler kan opføres i maksimum 2½ etage, og må ikke gives en større højde end 8,5 meter til kip. Fritidshytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m²Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.55 ha Området har en restrummelighed på op til 10 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og De eksisterende systemer af veje, kørespor, stier og anløbsbroer kan forsyning vedligeholdes og udbygges. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis. Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko

40 for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

41 0003-K22 Tussaaq

Delområdenummer K22

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Nedlagte bygder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der i også begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området har som nedlagt bygd karakter af bymæssig bebyggelse. Der er etableret kørespor og tekniske anlæg

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 30 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Lejrskoler kan opføres i maksimum 2½ etage, og må ikke gives en større højde end 8,5 meter til kip. Fritidshytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m²Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.10 ha Området har en restrummelighed på op til 10 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og De eksisterende systemer af veje, kørespor, stier og anløbsbroer kan forsyning vedligeholdes og udbygges. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis. Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko

42 for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

43 0003-K23 Dundas

Delområdenummer K23

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Nedlagte bygder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der i også begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området har som nedlagt bygd karakter af bymæssig bebyggelse. Der er etableret kørespor og tekniske anlæg

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 30 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Lejrskoler kan opføres i maksimum 2½ etage, og må ikke gives en større højde end 8,5 meter til kip. Fritidshytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m²Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.48 ha Området har en restrummelighed på op til 20 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Ny bebyggelse skal placeres ved den nordlige kyst, nord for kolonibebyggelsen. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og De eksisterende systemer af veje, kørespor, stier og anløbsbroer kan forsyning vedligeholdes og udbygges. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.

44 Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Området omkring kolonibebyggelsen er udpeget som bevaringsværdigt område bevaringsværdige træk (§3-område)

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

45 0003-K24 Qeqertat

Delområdenummer K24

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 340 ha Området har en restrummelighed på ca. 100 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

46 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

47 0003-K25 Svartenhuk Halvø

Delområdenummer K25

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 2900 ha Området har en restrummelighed på ca. 200 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

48 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

49 0003-K26 Skansen

Delområdenummer K26

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Nedlagte bygder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der i også begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området har som nedlagt bygd karakter af bymæssig bebyggelse. Der er etableret kørespor og tekniske anlæg

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 30 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Lejrskoler kan opføres i maksimum 2½ etage, og må ikke gives en større højde end 8,5 meter til kip. Fritidshytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m²Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.97 ha Området har en restrummelighed på op til 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og De eksisterende systemer af veje, kørespor, stier og anløbsbroer kan forsyning vedligeholdes og udbygges. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis. Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko

50 for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

51 0003-K27

Delområdenummer K27

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 64 ha Området har en restrummelighed på ca. 25 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

52 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

53 0003-K28

Delområdenummer K28

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 53 ha Området har en restrummelighed på ca. 20 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

54 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

55 0003-K33 Anarmiut

Delområdenummer K33

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 400 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

64 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

65 0003-K34 Sarfata Qeqerta

Delområdenummer K34

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 210 ha Området har en restrummelighed på ca. 30 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

66 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

67 0003-K35 Tulugkat

Delområdenummer K35

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 120 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

68 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

69 0003-K36 Kaniorqat

Delområdenummer K36

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 430ha Området har en restrummelighed på ca. 130 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

70 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

71 0003-K37 Itvedlerssuaq

Delområdenummer K37

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 950ha Området har en restrummelighed på ca. 110 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

72 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

73 0003-K38 Ikerasak

Delområdenummer K38

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 430 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

74 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

75 0003-K39 Tugtulik

Delområdenummer K39

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 360 ha Området har en restrummelighed på ca. 40 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

76 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

77 0003-K40 Aaigsserniaq

Delområdenummer K40

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.250 ha Området har en restrummelighed på ca. 150 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

78 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

79 0003-K41 Sangmissoq

Delområdenummer K41

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.66 ha Området har en restrummelighed på ca. 60 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

80 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

81 0003-K42

Delområdenummer K42

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.82 ha Området har en restrummelighed på ca. 30 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

82 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

83 0003-K43 Gamle Egedesminde

Delområdenummer K43

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.165 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

84 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

85 0003-K44 Inugsulik

Delområdenummer K44

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.290 ha Området har en restrummelighed på ca. 130 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

86 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

87 0003-K45 Qamusivik

Delområdenummer K45

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.395 ha Området har en restrummelighed på ca. 200 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

88 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

89 0003-K46 Ipernat Nunat

Delområdenummer K46

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.145 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

90 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

91 0003-K47 Kitdliat

Delområdenummer K47

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.138 ha Området har en restrummelighed på ca. 80 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

92 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

93 0003-K48 Akugdlinguaq

Delområdenummer K48

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.52 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

94 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

95 0003-K49 Ivnaligssuaq

Delområdenummer K49

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.88 ha Området har en restrummelighed på ca. 60 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

96 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

97 0003-K50 Kangaatsiaq Nuna

Delområdenummer K50

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.850 ha Området har en restrummelighed på ca. 150 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

98 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

99 0003-K51 Akugdlit

Delområdenummer K51

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.115 ha Området har en restrummelighed på ca. 40 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

100 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

101 0003-K52 Qeqertarssuatsiaq

Delområdenummer K52

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.190 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

102 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

103 0003-K53 Tunugdliup Nuna

Delområdenummer K53

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.88 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

104 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

105 0003-K54 Qeqertarssuatsiaq

Delområdenummer K54

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.230 ha Området har en restrummelighed på ca. 100 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

106 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

107 0003-K55 Qarsorsat

Delområdenummer K55

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.230 ha Området har en restrummelighed på ca. 100 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

108 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

109 0003-K56 Qipingassup Nuna

Delområdenummer K56

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.330 ha Området har en restrummelighed på ca. 100 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

110 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

111 0003-K57 Qipingassup Nuna

Delområdenummer K57

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.140 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

112 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

113 0003-K58 Qipingassup Nuna

Delområdenummer K58

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.120 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

114 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

115 0003-K59 Tornarssorqortoq

Delområdenummer K59

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.390 ha Området har en restrummelighed på ca. 80 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

116 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

117 0003-K60 Kangerdluluk

Delområdenummer K60

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.830 ha Området har en restrummelighed på ca. 200 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

118 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

119 0003-K61 Nangissat

Delområdenummer K61

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.1490 ha Området har en restrummelighed på ca. 200 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

120 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

121 0003-K62

Delområdenummer K62

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.64 ha Området har en restrummelighed på ca. 20 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

122 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

123 0003-K63 Nalingap Suvdlua

Delområdenummer K63

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.1090 ha Området har en restrummelighed på ca. 200 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

124 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

125 0003-K64 Qallunaarsuaq

Delområdenummer K64

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.3875 ha Området har en restrummelighed på ca. 300 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

126 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

127 0003-K65 Niaqulissuaq

Delområdenummer K65

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.1143 ha Området har en restrummelighed på ca. 200 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

128 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

129 0003-K66 Karrat

Delområdenummer K66

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Hytter, fritidshuse mv.

Anvendelse specifik Hytte- og sommerhusområder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til fritidshytter og sommerhuse, der ikke har status af helårsbeboelse. I området kan der også i begrænset omfang etableres turisthytter samt fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse som område til fritidshytter og sommerhuse m.v. Der kan etableres anlæg, som kan anvendes til aktivitet af mindre erhvervsmæssig karakter i form af for eksempel tørrestativ, rygeovn, havebrug og lignende, så længe dette er til eget brug. Disse anlæg skal etableres i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter skal opføres med minimum 60 meter til nærmeste nabohytte. Fritidshytter og sommerhuse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Fundamenter må maksimum have en højde på 1 meter ved laveste sokkeldel. Bebyggelsen skal løbende vedligeholdes, så de ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.1460 ha Området har en restrummelighed på ca. 200 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der må ikke anlægges veje, kørespor, stier, anløbsbroer eller fælles tekniske forsyning forsyningsanlæg. Tekniske forsyningsanlæg må kun etableres som små selvstændige anlæg i umiddelbar tilknytning til den enkelte hytte. Det kan eksempelvis være generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion. Alle mindre anlæg må kun etableres, så de ved anvendelse ikke er til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis.Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for

130 andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

131 0003-L01 Eqi

Delområdenummer L1

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Særligt rekreative områder

Anvendelse specifik L

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig rekreativ karakter. Området anvendes til turisthytter. I mindre omfang er der mulighed for etablering af andre typer erhverv, så længe det ikke ændrer på områdernes overordnede karakter som områder af særlig rekreativ karakter. Der kan hertil i begrænset omfang etableres fritidshytter og sommerhuse til privat brug samt fangsthytter og overlevelseshytter. Der kan etableres veje/kørespor, fælles tekniske forsyningsanlæg.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Bebyggelse kan opføres med en afstand på minimum 30 meter til nærmeste nabohytte eller anden form for bebyggelse. Bebyggelse må opføres i maksimum 1 etage, og må ikke gives en større højde end 5,5 meter til kip Fritidshytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Al bebyggelse og anlæg skal løbende vedligeholdes, så det ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.300 ha Området har en restrummelighed på ca. 20 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges veje, kørespor og stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse. forsyning Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg til henholdsvis el, vand og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut. Dertil kan der etableres tekniske forsyningsanlæg, som eksempelvis generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion, i umiddelbar tilknytning til enkelte hytter. Forskellige typer anlæg, der ikke er direkte tilknyttet områdets anlæg til rekreative formål, må ikke etableres, så de ved anvendelse kan være til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis. Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i

132 havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

133 0003-L02 Appat

Delområdenummer L2

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Særligt rekreative områder

Anvendelse specifik L

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig rekreativ karakter. Området anvendes til lejrskoler I mindre omfang er der mulighed for etablering af andre typer erhverv, så længe det ikke ændrer på områdernes overordnede karakter som områder af særlig rekreativ karakter. Der kan hertil i begrænset omfang etableres fritidshytter og sommerhuse til privat brug samt fangsthytter og overlevelseshytter. Der kan etableres veje/kørespor, fælles tekniske forsyningsanlæg.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Bebyggelse kan opføres med en afstand på minimum 30 meter til nærmeste nabohytte eller anden form for bebyggelse. Bebyggelse må opføres i maksimum 1 etage, og må ikke gives en større højde end 5,5 meter til kip Fritidshytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Al bebyggelse og anlæg skal løbende vedligeholdes, så det ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.189 ha Området har en restrummelighed på ca. 20 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges veje, kørespor og stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse. forsyning Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg til henholdsvis el, vand og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut. Dertil kan der etableres tekniske forsyningsanlæg, som eksempelvis generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion, i umiddelbar tilknytning til enkelte hytter. Forskellige typer anlæg, der ikke er direkte tilknyttet områdets anlæg til rekreative formål, må ikke etableres, så de ved anvendelse kan være til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis. Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i

134 havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og B-46 og B-58 er fredet. Disse bygninger må ikke nedrives eller på anden måde bevaringsværdige gives et ændret ydre uden tilladelse fra Grønlands National Museum træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

135 0003-L03 Ataa

Delområdenummer L3

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Særligt rekreative områder

Anvendelse specifik L

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig rekreativ karakter. Området anvendes til fritidshytter, sommerhuse samt turismeaktiviteter I mindre omfang er der mulighed for etablering af andre typer erhverv, så længe det ikke ændrer på områdernes overordnede karakter som områder af særlig rekreativ karakter. Der kan hertil i begrænset omfang etableres fritidshytter og sommerhuse til privat brug samt fangsthytter og overlevelseshytter. Der kan etableres veje/kørespor, fælles tekniske forsyningsanlæg.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Bebyggelse kan opføres med en afstand på minimum 30 meter til nærmeste nabohytte eller anden form for bebyggelse. Bebyggelse må opføres i maksimum 1 etage, og må ikke gives en større højde end 5,5 meter til kip Fritidshytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Al bebyggelse og anlæg skal løbende vedligeholdes, så det ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.325 ha Området har en restrummelighed på ca. 20 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges veje, kørespor og stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse. forsyning Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg til henholdsvis el, vand og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut. Dertil kan der etableres tekniske forsyningsanlæg, som eksempelvis generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion, i umiddelbar tilknytning til enkelte hytter. Forskellige typer anlæg, der ikke er direkte tilknyttet områdets anlæg til rekreative formål, må ikke etableres, så de ved anvendelse kan være til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis. Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i

136 havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

137 0003-L04 Manermiut

Delområdenummer L4

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Særligt rekreative områder

Anvendelse specifik L

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig rekreativ karakter. Området anvendes til lejrskoler I mindre omfang er der mulighed for etablering af andre typer erhverv, så længe det ikke ændrer på områdernes overordnede karakter som områder af særlig rekreativ karakter. Der kan hertil i begrænset omfang etableres fritidshytter og sommerhuse til privat brug samt fangsthytter og overlevelseshytter. Der kan etableres veje/kørespor, fælles tekniske forsyningsanlæg.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Bebyggelse kan opføres med en afstand på minimum 30 meter til nærmeste nabohytte eller anden form for bebyggelse. Bebyggelse må opføres i maksimum 1 etage, og må ikke gives en større højde end 5,5 meter til kip Fritidshytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Al bebyggelse og anlæg skal løbende vedligeholdes, så det ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.65 ha Området har en restrummelighed på ca. 20 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges veje, kørespor og stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse. forsyning Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg til henholdsvis el, vand og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut. Dertil kan der etableres tekniske forsyningsanlæg, som eksempelvis generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion, i umiddelbar tilknytning til enkelte hytter. Forskellige typer anlæg, der ikke er direkte tilknyttet områdets anlæg til rekreative formål, må ikke etableres, så de ved anvendelse kan være til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis. Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i

138 havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

139 0003-L05 Nipisat

Delområdenummer L5

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Særligt rekreative områder

Anvendelse specifik L

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig rekreativ karakter. Området anvendes til lejrskoler I mindre omfang er der mulighed for etablering af andre typer erhverv, så længe det ikke ændrer på områdernes overordnede karakter som områder af særlig rekreativ karakter. Der kan hertil i begrænset omfang etableres fritidshytter og sommerhuse til privat brug samt fangsthytter og overlevelseshytter. Der kan etableres veje/kørespor, fælles tekniske forsyningsanlæg.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Bebyggelse kan opføres med en afstand på minimum 30 meter til nærmeste nabohytte eller anden form for bebyggelse. Bebyggelse må opføres i maksimum 1 etage, og må ikke gives en større højde end 5,5 meter til kip Fritidshytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Al bebyggelse og anlæg skal løbende vedligeholdes, så det ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.750 ha Området har en restrummelighed på ca. 100 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges veje, kørespor og stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse. forsyning Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg til henholdsvis el, vand og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut. Dertil kan der etableres tekniske forsyningsanlæg, som eksempelvis generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion, i umiddelbar tilknytning til enkelte hytter. Forskellige typer anlæg, der ikke er direkte tilknyttet områdets anlæg til rekreative formål, må ikke etableres, så de ved anvendelse kan være til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis. Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i

140 havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

141 0003-L06 Frilandsplan Kangerluk

Delområdenummer L6

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Særligt rekreative områder

Anvendelse specifik L

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig rekreativ karakter. Området anvendes til museumsformål I mindre omfang er der mulighed for etablering af andre typer erhverv, så længe det ikke ændrer på områdernes overordnede karakter som områder af særlig rekreativ karakter. Der kan hertil i begrænset omfang etableres fritidshytter og sommerhuse til privat brug samt fangsthytter og overlevelseshytter. Der kan etableres veje/kørespor, fælles tekniske forsyningsanlæg.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Bebyggelse kan opføres med en afstand på minimum 30 meter til nærmeste nabohytte eller anden form for bebyggelse. Bebyggelse må opføres i maksimum 1 etage, og må ikke gives en større højde end 5,5 meter til kip Fritidshytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Al bebyggelse og anlæg skal løbende vedligeholdes, så det ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.33 ha Området har en restrummelighed på ca. 15 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges veje, kørespor og stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse. forsyning Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg til henholdsvis el, vand og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut. Dertil kan der etableres tekniske forsyningsanlæg, som eksempelvis generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion, i umiddelbar tilknytning til enkelte hytter. Forskellige typer anlæg, der ikke er direkte tilknyttet områdets anlæg til rekreative formål, må ikke etableres, så de ved anvendelse kan være til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis. Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i

142 havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

143 0003-L07 Aput

Delområdenummer L7

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Særligt rekreative områder

Anvendelse specifik L

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig rekreativ karakter. Området anvendes til fritidshytter, sommerhuse samt turismeaktiviteter I mindre omfang er der mulighed for etablering af andre typer erhverv, så længe det ikke ændrer på områdernes overordnede karakter som områder af særlig rekreativ karakter. Der kan hertil i begrænset omfang etableres fritidshytter og sommerhuse til privat brug samt fangsthytter og overlevelseshytter. Der kan etableres veje/kørespor, fælles tekniske forsyningsanlæg.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Bebyggelse kan opføres med en afstand på minimum 30 meter til nærmeste nabohytte eller anden form for bebyggelse. Bebyggelse må opføres i maksimum 1 etage, og må ikke gives en større højde end 5,5 meter til kip Fritidshytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Al bebyggelse og anlæg skal løbende vedligeholdes, så det ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.720 ha Området har en restrummelighed på ca. 150 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges veje, kørespor og stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse. forsyning Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg til henholdsvis el, vand og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut. Dertil kan der etableres tekniske forsyningsanlæg, som eksempelvis generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion, i umiddelbar tilknytning til enkelte hytter. Forskellige typer anlæg, der ikke er direkte tilknyttet områdets anlæg til rekreative formål, må ikke etableres, så de ved anvendelse kan være til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis. Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i

144 havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

145 0003-L08 Uummannatsiaq

Delområdenummer L8

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Særligt rekreative områder

Anvendelse specifik L

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig rekreativ karakter. Området anvendes til lejrskoler. I mindre omfang er der mulighed for etablering af andre typer erhverv, så længe det ikke ændrer på områdernes overordnede karakter som områder af særlig rekreativ karakter. Der kan hertil i begrænset omfang etableres fritidshytter og sommerhuse til privat brug samt fangsthytter og overlevelseshytter. Der kan etableres veje/kørespor, fælles tekniske forsyningsanlæg.

Eksisterende forhold Området er delvis bebygget

Bebyggelse Bebyggelse kan opføres med en afstand på minimum 30 meter til nærmeste nabohytte eller anden form for bebyggelse. Bebyggelse må opføres i maksimum 1 etage, og må ikke gives en større højde end 5,5 meter til kip Fritidshytter må have et areal på maks. 20 m² Sommerhuse må have et areal på maks. 100 m² Turisthytter må have et areal på maks. 60 m² Al bebyggelse og anlæg skal løbende vedligeholdes, så det ikke virker unødigt skæmmende på omgivelserne.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca.160 ha Området har en restrummelighed på ca. 50 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges veje, kørespor og stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse. forsyning Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg til henholdsvis el, vand og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut. Dertil kan der etableres tekniske forsyningsanlæg, som eksempelvis generatorer samt solceller eller andre anlæg til energiproduktion, i umiddelbar tilknytning til enkelte hytter. Forskellige typer anlæg, der ikke er direkte tilknyttet områdets anlæg til rekreative formål, må ikke etableres, så de ved anvendelse kan være til gene for naboer med støj, røg, lugt, rystelser eller på anden vis. Fast affald skal enten forbrændes eller tages med. Afbrændingen skal foretages på en sådan måde, at den ikke indebærer risiko for omkringliggende bygninger eller natur eller er til gene for andre. Til natrenovation kan anvendes toiletspande, hvor indholdet tømmes direkte i

146 havet, komposteres eller bortledes på en sådan måde, at det ikke er til gene for andre eller det omgivende miljø, For eksisterende huse, der er forsynet med kloset, skal spildevandet bortskaffe tilsvarende.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

147 0003-L09 Ilimanaq

Delområdenummer L09

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Særligt rekreative områder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig rekreativ karakter. Inden for delområde L9 afgrænses detailområderne: L09.1 og L09.2. Områdets anvendelse fastlægges til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig rekreativ karakter. Detailområde L09.1 må anvendes til rekreative formål. Det eksisterende fundament må anvendes som mødeplads/terrasse i forbindelse med driften af turisthytterne. Detailområde L9.2 må anvendes til turisthytter. Der kan i begrænset omfang indpasses funktioner til fælles formål i forbindelse med driften af hytterne. Indenfor detailområde L9.2 kan anlægges en ny anløbsbro. Inden for delområdeplanens område kan der opføres tekniske anlæg til områdets forsyning. Anlæggene skal placeres og udformes under hensyntagen til bebyggelsen og de ubebyggede arealer.

Eksisterende forhold Området henligger i naturtilstand og er endnu ikke bebygget

Bebyggelse Detailområde L9.1 friholdes for byggeri. Inden for detailområde L9.2 skal ny bebyggelse opføres med en samlet bebyggelsesplan, der rummer 15 turisthytter. Inden for detailområde L9.2 kan ny bebyggelse opføres som fritliggende hytter eller som klynge-/ rækkebebyggelse. Inden for detailområde L9.2 kan hytter opføres med minimum 15 meter til nærmeste nabohytte eller anden form for bebyggelse i henhold til Bygningsreglementet. Inden for detailområde L9.2 må ny bebyggelse opføres i en etage. Kiphøjden må maksimalt være 5,5 m over terræn. Inden for detailområde L9.2 skal ny bebyggelse tilpasses størrelser og proportioner i bygdens øvrige bebyggelse og respektere udsigtsforhold for hver enkel bygning. Inden for detailområde L9.2 skal ny bebyggelse anvende miljøvenlige materialer og teknikker samt energineutrale installationer til bygningernes el- og varmeforbrug.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 4 ha Området har en restrummelighed på ca. 15 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Bebyggelsen vejbetjenes fra det eksisterende vejsystem, som udvides og forsyning forbedres.

Ingen særlige bestemmelser

1 Fredede og bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Området ligger under den hindringsfrie plan ved heliporten (overflyvningsområde og overgangsflade). I overflyvningsområdet må bygninger og andre anlæg må ikke opføres over kote 60,7 meter. Under overgangsfladen er den maksimale kipkote variabel og afhænger af afstanden til overflyvningsområdet

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

2 0003-L10 Ilimanaq

Delområdenummer L10

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Særligt rekreative områder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig rekreativ karakter. Delområde L10 må anvendes til turisthytter. Der kan i begrænset omfang indpasses funktioner til fælles formål i forbindelse med driften af hytterne. Inden for delområdeplanens område kan der opføres tekniske anlæg til områdets forsyning. Anlæggene skal placeres og udformes under hensyntagen til bebyggelsen og de ubebyggede arealer.

Eksisterende forhold Området henligger i naturtilstand og er endnu ikke bebygget

Bebyggelse Inden for delområde L10 kan ny bebyggelse opføres med en mindste afstand på 30 meter mellem de byggefelter, der fremgår af detaljerede bestemmelser. Delområdet kan rumme 10 turisthytter. Inden for delområde L10 må ny bebyggelse opføres i en etage. Kiphøjden må maksimalt være 5,5 m over terræn. Inden for delområde L10 skal ny bebyggelse tilpasses skalaen for bygdens øvrige bebyggelse og respektere udsigtsforhold for hver enkel bygning.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 2 ha Området har en restrummelighed på ca. 10 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Bebyggelsen vejbetjenes fra det eksisterende vejsystem, som udvides og forsyning forbedres.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

3 Forslag

4 0003-L11 Ilimanaq

Delområdenummer L11

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Særligt rekreative områder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig rekreativ karakter. Delområde L11 må anvendes til turisthytter. Der kan i begrænset omfang indpasses funktioner til fælles formål i forbindelse med driften af hytterne. Inden for delområdeplanens område kan der opføres tekniske anlæg til områdets forsyning. Anlæggene skal placeres og udformes under hensyntagen til bebyggelsen og de ubebyggede arealer.

Eksisterende forhold Området henligger i naturtilstand og er endnu ikke bebygget

Bebyggelse Inden for delområde L11 kan ny bebyggelse opføres med en mindste afstand på 30 meter mellem de byggefelter, der fremgår af detaljerede bestemmelser. Delområdet kan rumme 10 turisthytter. Inden for delområde L11 må ny bebyggelse opføres i en etage. Kiphøjden må maksimalt være 5,5 m over terræn. Inden for delområde L11 skal ny bebyggelse tilpasses skalaen for bygdens øvrige bebyggelse og respektere udsigtsforhold for hver enkel bygning.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 2 ha Området har en restrummelighed på ca. 10 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Bebyggelsen vejbetjenes fra det eksisterende vejsystem, som udvides og forsyning forbedres.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

5 Forslag

6 0003-L12 Ilimanaq

Delområdenummer L12

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Særligt rekreative områder

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til bebyggelse og anlæg i tilknytning til fritidsformål i områder af særlig rekreativ karakter. Delområde L12 må anvendes til turisthytter. Der kan i begrænset omfang indpasses funktioner til fælles formål i forbindelse med driften af hytterne. Inden for delområdeplanens område kan der opføres tekniske anlæg til områdets forsyning. Anlæggene skal placeres og udformes under hensyntagen til bebyggelsen og de ubebyggede arealer.

Eksisterende forhold Området henligger i naturtilstand og er endnu ikke bebygget

Bebyggelse Inden for delområde L12 kan ny bebyggelse opføres med en mindste afstand på 30 meter mellem de byggefelter, der fremgår af detaljerede bestemmelser. Delområdet kan rumme 10 turisthytter. Inden for delområde L12 må ny bebyggelse opføres i en etage. Kiphøjden må maksimalt være 5,5 m over terræn. Inden for delområde L12 skal ny bebyggelse tilpasses skalaen for bygdens øvrige bebyggelse og respektere udsigtsforhold for hver enkel bygning.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 2 ha Området har en restrummelighed på ca. 10 hytter afhængigt af bebyggelsens endelige udformning. Når ovenstående bygningsmuligheder er udnyttet regnes området for fuldt udbygget og uden restrummelighed

Trafikbetjening og Bebyggelsen vejbetjenes fra det eksisterende vejsystem, som udvides og forsyning forbedres.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

7 Forslag

8 0003-M01 Hundeøer ved Aasiaat

Delområdenummer M1

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Hundeøer

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til hundeø. I området må der kun opføres mindre bebyggelse til oplag, der relaterer sig til pleje/forsyning af hundene.

Eksisterende forhold Området henligger i naturtilstand

Bebyggelse Der kan alene opføre mindre bebyggelse i form af skure og lignende i tilknytning til hundehold.

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 81 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til forsyning anlæg og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

148 149 0003-M02

Delområdenummer M2

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Forarbejdning af fangst- og fiskeriprodukter

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forarbejdning af fiskeri- og fangstprodukter. I området kan der etableres byggeri og anlæg til rygning og tørring af fisk og kødprodukter samt forarbejdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig karakter, men i mindre skala.

Eksisterende forhold Området benyttes som forarbejdningssted for tørring af fisk, kød mv. Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 0,9 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg forsyning og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

150 Forslag

151 0003-M03 Qilángalik

Delområdenummer M3

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Forarbejdning af fangst- og fiskeriprodukter

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forarbejdning af fiskeri- og fangstprodukter. I området kan der etableres byggeri og anlæg til rygning og tørring af fisk og kødprodukter samt forarbejdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig karakter, men i mindre skala.

Eksisterende forhold Området benyttes som forarbejdningssted for tørring af fisk, kød mv. Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 5 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg forsyning og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

152 Forslag

153 0003-M04 Kigtorsalik

Delområdenummer M4

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Forarbejdning af fangst- og fiskeriprodukter

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forarbejdning af fiskeri- og fangstprodukter. I området kan der etableres byggeri og anlæg til rygning og tørring af fisk og kødprodukter samt forarbejdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig karakter, men i mindre skala.

Eksisterende forhold Området benyttes som forarbejdningssted for tørring af fisk, kød mv. Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 9 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg forsyning og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

154 Forslag

155 0003-M05 Ivissuartooq

Delområdenummer M5

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Forarbejdning af fangst- og fiskeriprodukter

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forarbejdning af fiskeri- og fangstprodukter. I området kan der etableres byggeri og anlæg til rygning og tørring af fisk og kødprodukter samt forarbejdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig karakter, men i mindre skala.

Eksisterende forhold Området benyttes som forarbejdningssted for tørring af fisk, kød mv. Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 7 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg forsyning og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

156 Forslag

157 0003-M07 Agpat

Delområdenummer M7

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Forarbejdning af fangst- og fiskeriprodukter

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forarbejdning af fiskeri- og fangstprodukter. I området kan der etableres byggeri og anlæg til rygning og tørring af fisk og kødprodukter samt forarbejdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig karakter, men i mindre skala.

Eksisterende forhold Området benyttes som forarbejdningssted for tørring af fisk, kød mv. Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 121 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg forsyning og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

158 Forslag

159 0003-M08 Oqaatsut Qeqertaa

Delområdenummer M8

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Forarbejdning af fangst- og fiskeriprodukter

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forarbejdning af fiskeri- og fangstprodukter. I området kan der etableres byggeri og anlæg til rygning og tørring af fisk og kødprodukter samt forarbejdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig karakter, men i mindre skala.

Eksisterende forhold Området benyttes som forarbejdningssted for tørring af fisk, kød mv. Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 218 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg forsyning og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

160 Forslag

161 0003-M09 Saverneq og Kuanneri

Delområdenummer M9

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Forarbejdning af fangst- og fiskeriprodukter

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forarbejdning af fiskeri- og fangstprodukter. I området kan der etableres byggeri og anlæg til rygning og tørring af fisk og kødprodukter samt forarbejdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig karakter, men i mindre skala.

Eksisterende forhold Området benyttes som forarbejdningssted for tørring af fisk, kød mv. Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 60 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg forsyning og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

162 Forslag

163 0003-M10 Qeqertaarsunnguit

Delområdenummer M10

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Forarbejdning af fangst- og fiskeriprodukter

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forarbejdning af fiskeri- og fangstprodukter. I området kan der etableres byggeri og anlæg til rygning og tørring af fisk og kødprodukter samt forarbejdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig karakter, men i mindre skala.

Eksisterende forhold Området benyttes som forarbejdningssted for tørring af fisk, kød mv. Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 5 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg forsyning og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

164 Forslag

165 0003-M11 Tartunap Qeqertai

Delområdenummer M11

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Forarbejdning af fangst- og fiskeriprodukter

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forarbejdning af fiskeri- og fangstprodukter. I området kan der etableres byggeri og anlæg til rygning og tørring af fisk og kødprodukter samt forarbejdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig karakter, men i mindre skala.

Eksisterende forhold Området benyttes som forarbejdningssted for tørring af fisk, kød mv. Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 3 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg forsyning og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

166 Forslag

167 0003-M12 Qeqertannguaq

Delområdenummer M12

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Forarbejdning af fangst- og fiskeriprodukter

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forarbejdning af fiskeri- og fangstprodukter. I området kan der etableres byggeri og anlæg til rygning og tørring af fisk og kødprodukter samt forarbejdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig karakter, men i mindre skala.

Eksisterende forhold Området benyttes som forarbejdningssted for tørring af fisk, kød mv. Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 6 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg forsyning og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

168 Forslag

169 0003-M13 Uigordleq

Delområdenummer M13

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Forarbejdning af fangst- og fiskeriprodukter

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forarbejdning af fiskeri- og fangstprodukter. I området kan der etableres byggeri og anlæg til rygning og tørring af fisk og kødprodukter samt forarbejdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig karakter, men i mindre skala.

Eksisterende forhold Området benyttes som forarbejdningssted for tørring af fisk, kød mv. Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 80 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg forsyning og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

170 Forslag

171 0003-M14 Avangnardleq

Delområdenummer M14

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Forarbejdning af fangst- og fiskeriprodukter

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forarbejdning af fiskeri- og fangstprodukter. I området kan der etableres byggeri og anlæg til rygning og tørring af fisk og kødprodukter samt forarbejdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig karakter, men i mindre skala.

Eksisterende forhold Området benyttes som forarbejdningssted for tørring af fisk, kød mv. Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 190 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg forsyning og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

172 Forslag

173 0003-M15 Siorarlia

Delområdenummer M15

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Forarbejdning af fangst- og fiskeriprodukter

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til forarbejdning af fiskeri- og fangstprodukter. I området kan der etableres byggeri og anlæg til rygning og tørring af fisk og kødprodukter samt forarbejdning af skindprodukter, med erhvervsmæssig karakter, men i mindre skala.

Eksisterende forhold Området benyttes som forarbejdningssted for tørring af fisk, kød mv. Området er delvis bebygget

Bebyggelse Hytter må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 7,5 meter til kip. Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 16 ha Området har ingen restrummelighed

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg forsyning og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

174 Forslag

175 0003-M16 Forsøgslandbrug Kangerluk

Delområdenummer M16

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Dyrehold og jordbrug

Anvendelse specifik Landbrug

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til landbrug, med mulighed for at dyrke grøntsager og afgrøder. Det er i begrænset omfang tilladt at opføre bebyggelse der relaterer sig til landbrugserhvervet, som eksempelvis drivhuse, maskinbygninger og lignende.

Eksisterende forhold Området henligger i naturtilstand

Bebyggelse Bebyggelse må opføres i maksimum 1½ etage, hvilket svarer til en etage med udnyttet tagetage, og må ikke gives en større højde end 8,5 meter til kip Hytter skal placeres i en afstand af mindst 60 meter fra områdets erhvervsmæssige bebyggelse. Hytter skal placeres med en indbyrdes afstand på minimum 60 meter

Restrummelighed Området har et samlet areal på ca. 15 ha Nødvendig landbrugsbebyggelse kan opføres.

Trafikbetjening og Der kan anlægges anløbsbroer, veje, kørespor eller stier i tilknytning til forsyning anlæg og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres tekniske forsyningsanlæg, herunder anlæg til el, vand, tele og kloakering til de enkelte områders lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

176 Forslag

177 0003-N01 Vandkraftanlæg ved Paakitsoq

Delområdenummer N1

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Tekniske anlæg

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Området er udlagt til store tekniske anlæg som vandkraftanlæg og vandsøer. Der kan etableres helårsboliger, stationer, camps og lignende i tilknytning til områdets virksomheder og anlæg. Disse virksomheder vil være naturligt afhængige af lokal infrastruktur og teknisk forsyning. Der må ikke etableres fritidshytter og sommerhuse i disse områder, da områderne er forbeholdt ovennævnte virksomheder og anlæg. Der kan etableres enkelte fangst- og overlevelseshytter i oplandet til vandsøer for vandkraftanlæg, så længe hytterne ikke har beliggenhed i nærheden af et teknisk anlæg.

Eksisterende forhold Området består af det eksisterende vandkraftanlæg og vandkraftledninger Området har et samlet areal på ca. 5964 ha

Bebyggelse Der kan etableres helårsboliger, stationer, camps og lignende i tilknytning til områdets virksomheder og anlæg. Der kan i begrænset omfang etableres enkelte fangsthytter og overlevelseshytter i oplandet til vandsøer for vandkraftanlæg, så længe antallet af disse ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan etableres anløbsbro eller anden form for havneanlæg samt helistop, da forsyning det kan være nødvendigt for områder til teknik og infrastruktur m.v. Der kan etableres veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres yderligere tekniske forsyningsanlæg, som for eksempel anlæg til el, vand, tele og kloakering til områdets lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsvandindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

178 Forslag

179 0003-N02 Maarmorilik Mine

Delområdenummer N2

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Tekniske anlæg

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Området er udlagt til store tekniske anlæg som vandkraftanlæg og vandsøer. Der kan etableres helårsboliger, stationer, camps og lignende i tilknytning til områdets virksomheder og anlæg. Disse virksomheder vil være naturligt afhængige af lokal infrastruktur og teknisk forsyning. Der må ikke etableres fritidshytter og sommerhuse i disse områder, da områderne er forbeholdt ovennævnte virksomheder og anlæg. Der kan etableres enkelte fangst- og overlevelseshytter i oplandet til vandsøer for vandkraftanlæg, så længe hytterne ikke har beliggenhed i nærheden af et teknisk anlæg.

Eksisterende forhold Området består af mineområdet Området har et samlet areal på ca. 5712 ha

Bebyggelse Der kan etableres helårsboliger, stationer, camps og lignende i tilknytning til områdets virksomheder og anlæg. Der kan i begrænset omfang etableres enkelte fangsthytter og overlevelseshytter i oplandet til vandsøer for vandkraftanlæg, så længe antallet af disse ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan etableres anløbsbro eller anden form for havneanlæg samt helistop, da forsyning det kan være nødvendigt for områder til teknik og infrastruktur m.v. Der kan etableres veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres yderligere tekniske forsyningsanlæg, som for eksempel anlæg til el, vand, tele og kloakering til områdets lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsvandindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

180 Forslag

181 0003-N03 Vandreserver på Disk

Delområdenummer N3

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Tekniske anlæg

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Området er udlagt til store tekniske anlæg som vandkraftanlæg og vandsøer. Der kan etableres helårsboliger, stationer, camps og lignende i tilknytning til områdets virksomheder og anlæg. Disse virksomheder vil være naturligt afhængige af lokal infrastruktur og teknisk forsyning. Der må ikke etableres fritidshytter og sommerhuse i disse områder, da områderne er forbeholdt ovennævnte virksomheder og anlæg. Der kan etableres enkelte fangst- og overlevelseshytter i oplandet til vandsøer for vandkraftanlæg, så længe hytterne ikke har beliggenhed i nærheden af et teknisk anlæg.

Eksisterende forhold Området henligger i naturtilstand og er endnu ikke bebygget Området har et samlet areal på ca. 25500 ha

Bebyggelse Der kan etableres helårsboliger, stationer, camps og lignende i tilknytning til områdets virksomheder og anlæg. Der kan i begrænset omfang etableres enkelte fangsthytter og overlevelseshytter i oplandet til vandsøer for vandkraftanlæg, så længe antallet af disse ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan etableres anløbsbro eller anden form for havneanlæg samt helistop, da forsyning det kan være nødvendigt for områder til teknik og infrastruktur m.v. Der kan etableres veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres yderligere tekniske forsyningsanlæg, som for eksempel anlæg til el, vand, tele og kloakering til områdets lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsvandindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

182 Forslag

183 0003-N04 Kuussuup Tasia

Delområdenummer N4

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Tekniske anlæg

Anvendelse specifik Tekniske anlæg

Anvendelse Området er udlagt til store tekniske anlæg som vandkraftanlæg og vandsøer. Der kan etableres helårsboliger, stationer, camps og lignende i tilknytning til områdets virksomheder og anlæg. Disse virksomheder vil være naturligt afhængige af lokal infrastruktur og teknisk forsyning. Der må ikke etableres fritidshytter og sommerhuse i disse områder, da områderne er forbeholdt ovennævnte virksomheder og anlæg. Der kan etableres enkelte fangst- og overlevelseshytter i oplandet til vandsøer for vandkraftanlæg, så længe hytterne ikke har beliggenhed i nærheden af et teknisk anlæg.

Eksisterende forhold Området henligger i naturtilstand og er endnu ikke bebygget Området har et samlet areal på ca. 13140 ha

Bebyggelse Der kan etableres helårsboliger, stationer, camps og lignende i tilknytning til områdets virksomheder og anlæg. Der kan i begrænset omfang etableres enkelte fangsthytter og overlevelseshytter i oplandet til vandsøer for vandkraftanlæg, så længe antallet af disse ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan etableres anløbsbro eller anden form for havneanlæg samt helistop, da forsyning det kan være nødvendigt for områder til teknik og infrastruktur m.v. Der kan etableres veje, kørespor eller stier i tilknytning til anlæg og bebyggelse i disse områder. Der kan etableres yderligere tekniske forsyningsanlæg, som for eksempel anlæg til el, vand, tele og kloakering til områdets lokale forsyning. Etablering af anlæg til ferskvandsvandindvinding og spildevandsudledning samt større energiforsyningsanlæg må kun ske efter tilladelse fra Naalakkersuisut.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

184 Forslag

185 0003-N05 Kørselskorridor

Delområdenummer N5

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Tekniske anlæg

Anvendelse specifik Infrastruktur

Anvendelse Området er udlagt til transportkorridor og kørezone i det åbne land med færdsel til motoriserede køretøjer. Ved motoriserede køretøjer forstås ethvert motoriseret bælte- eller hjuldrevet køretøj, der er konstrueret til eller anvendes til kørsel på is, sne, fjeld og andre naturlige landskabstyper. Anvendelse af de udlagte korridorer og kørezoner er begrænset til erhvervsmæssig kørsel for nærmere fastsatte erhvervstyper, der fastsættes i kommunale vedtægter.

Eksisterende forhold Området henligger hovedsageligt i naturtilstand Området har et samlet areal på ca. 5000 ha

Bebyggelse Der kan ikke etableres fritidshytter, sommerhuse, turisthytter samt erhvervsmæssig bebyggelse eller anlæg. Der kan i begrænset omfang etableres enkelte fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet af disse ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse.

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan ikke etableres trafik-og forsyningsanlæg, udover de udlagte kørespor forsyning til motoriserede køretøjer.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

186 Forslag

187 0003-O01 Udisponeret område

Delområdenummer O1

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Friholdte områder

Anvendelse specifik Udisponeret område

Anvendelse Området er udlagt som udisponerede områder, som karakteriseres ved uberørte eller næsten uberørte uden bebyggelse og anlæg. Området omfatter som hovedregel en 5 km bufferzone om alle indgreb i det åbne land.

Eksisterende forhold Området henligger hovedsageligt i naturtilstand Området har et samlet areal på ca. 6465 km²

Bebyggelse Området skal friholde for bebyggelse og anlæg. Der kan dog i begrænset omfang etableres enkelte fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet af disse ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse.

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan ikke etableres trafik-og forsyningsanlæg. forsyning Der kan afmærkes vandreruter gennem områderne.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

188 0003-O03 Vildmark

Delområdenummer O3

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Friholdte områder

Anvendelse specifik Vildmark

Anvendelse Området er udlagt til uberørte naturområder med minimum fem kilometer fra et indgreb

Eksisterende forhold Området henligger hovedsageligt i naturtilstand Området har et samlet areal på ca. 193100 km²

Bebyggelse Området skal friholde for bebyggelse og anlæg. Der kan dog i begrænset omfang etableres enkelte fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet af disse ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse.

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan ikke etableres trafik-og forsyningsanlæg. forsyning Der kan afmærkes vandreruter gennem områderne.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

189 0003-O04 Landskabelig bufferzone

Delområdenummer O4

Lokation - by/bygd Nunaannaq (Det aabne land)

Formål Friholdte områder

Anvendelse specifik Udisponeret område

Anvendelse Områdets anvendelse fastlægges til Landskabelig bufferzone omkring Ilulissat Isfjord (Kangia)

Eksisterende forhold Områder der befinder sig inden for en 2-kilometers grænse fra fredningsgrænsen, uasnet om der er tale om land, is eller hav. Denne grænse vurderes til hvad man med rimelighed kan skønne ligger inden for synsmæssig nærhed af det fredede område Området har et samlet areal på ca. 645 km²

Bebyggelse Området skal friholde for bebyggelse og anlæg. Der kan dog i begrænset omfang etableres enkelte fangsthytter og overlevelseshytter, så længe antallet af disse ikke ændrer på områdets overordnede anvendelse.

Restrummelighed Ingen særlige bestemmelser

Trafikbetjening og Der kan ikke etableres trafik-og forsyningsanlæg. forsyning Der kan afmærkes vandreruter gennem områderne.

Fredede og Ingen særlige bestemmelser bevaringsværdige træk

Klausulerede zoner Ingen særlige bestemmelser

Særlige bestemmelser Ingen særlige bestemmelser

Forslag

190