SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall

Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Vägplan, 2019-01-04

Trafikverket Postadress: 871 45 Härnösand E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall

Författare: Sweco Sverige AB

6.0 Foton och kartor: Sweco om inte annat anges.

Dokumentdatum: 2019-01-04 Ärendenummer: TRV 2016/107713 Uppdragsnummer: 152637

Kontaktperson: Ulrika Sundgren Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 2 av 85 0C070002 Innehåll

1. Sammanfattning...... 4 2. Inledning ...... 6 2.1. Planläggningsprocessen ...... 6 2.2. Bakgrund ...... 7 2.3. Åtgärdsvalsstudie ...... 8 2.4. Tidigare utredningar och beslut ...... 9 2.5. Angränsande planering ...... 9 2.6. Övergripande politiska planeringsmål och projektmål ...... 13 2.7. Ändamål...... 16 3. Avgränsningar ...... 18 3.1. Utrednings- och influensområde ...... 18 3.2. Tid ...... 19 3.3. Metod ...... 20 4. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet ...... 20 4.1. Vägens funktion och standard ...... 20 4.2. Trafik ...... 24 4.3. Landskap ...... 30 4.4. Tekniska förutsättningar ...... 34 4.5. Miljö ...... 37 5. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper ...... 65 5.1. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper...... 68 6. Åtgärder ...... 75 7. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan ...... 76 8. Fortsatt arbete...... 76

8.1. Planläggning ...... 76

6.0 8.2. Viktiga frågeställningar ...... 77

9. Källor ...... 78

Bilaga 1: Kommunala planer Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 3 av 85

1. Sammanfattning.

Samrådsunderlaget utgör det första steget i vägplaneringsprocessen och är huvudsakligen en program- och inventeringsfas där förutsättningar, problem och åtgärdsförslag redovisas. Under denna fas inleds också samråd med allmänhet och organisationer, myndigheter och andra som berörs av projektet. E14 förbinder Sundsvallsregionen med Östersund och Trondheim. Vägen har även stor betydelse för turisttrafiken till och från fjällområdet i Västjämtland samt ingår i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Den aktuella E14- sträckan utgörs av en högtrafikerad stadsgata, som heter Bergsgatan och är ca 3 km lång. E14/Bergsgatan sträcker sig mellan väg 86/Timmervägen och Fridhemsgatan/Björneborgsgatan.

Vägen är hårt trafikbelastad med framkomlighetsproblem under högtrafiktid. Bergsgatan är inte anpassad till dagens standardkrav för trafikleder. Längs sträckan finns korsningspunkter och direkta in- och utfarter till fastigheter. Det finns också stora brister då det gäller buller och luftkvalité och flera bostäder utsätts även för vibrationsstörningar. I en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) som tagits fram föreslås lösningar för att minska problemen längs med E14/Bergsgatan. En lösning som föreslås är en omlokalisering av E14 via väg 86/Timmervägen. Då det finns andra möjliga lokaliseringar utförs i denna vägplan en lokaliseringsutredning (typfall 4). Syftet är att jämföra olika lokaliseringar och hitta en framtida sträckning av E14, som bäst uppfyller ändamålet och projektmålen.

Ändamålet med projektet är att ta fram en hållbar anläggning för E14 genom/förbi Sundsvall som leder till god stadsmiljö med ökad säkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för samtliga transportslag. Målet med projektet är att göra E14 trafiksäker, tillgänglig och attraktiv för tung trafik samt genomfartstrafik, att bidra till utvecklingen i Sundsvallsregionen, minska miljö- och trafikbelastningen på centrala Sundsvall. Målet är också att lösningarna ska vara kostnadseffektiva och hållbara och ge en hög kapacitet med mötesseparerad väg och med hastighet 100 km/h. För oskyddade trafikanter ska trafiksäkerheten, tryggheten och framkomligheten öka.

I utredningsområdet har nio utredningsstråk tagits fram: N, N3, N2, N1, 0/0+(noll/nollplus), S1, S2, S och S3 (se kap. 3.1.1 och figur 6, samt kap. 3.1.2 för beskrivning av dem).

Inom utredningsområdet finns flertalet riksintressen. Det är främst riksintresse för friluftsliv, kulturmiljö samt natura 2000-område som bedöms kunna påverkas negativt. Flera områden som idag är bullerpåverkade riskerar att få ökat buller och i vissa områden innebär en ny

E14 att det skapas bullerstörningar, där det inte tidigare funnits. En ny lokalisering av E14 påverkar

6.0 bullernivåerna längs med Bergsgatan positivt. Hur mycket trafikmängden minskar är avgörande för hur

mycket bullernivåerna minskar.

Det är främst E14/Bergsgatan som har problem med dålig luftkvalité. En ny lokalisering av E14 bedöms påverka luftkvalitén positivt. Hur mycket trafikmängden minskar är avgörande för hur mycket

luftkvalitén kan förbättras. Samrådsunderlag Samrådsunderlag

I norra utredningsområdet finns få kända naturvärden. Det är främst i utredningsområdets södra del

som värdefulla naturvärden finns, vilket innebär att en lokalisering av E14 inom detta stråk kan innebära betydande negativa effekter för flertalet naturmiljöer.

TMALL 0095 TMALL Skogsbruk är den huvudsakliga markanvändningen inom hela utredningsområdet. Det finns även värdefull jordbruksmark. De aktuella utredningsstråken berör områden med forn- och kulturlämningar från flera tidsperioder. Koncentrationen är som störst i södra delen av utredningsområdet, där också risken för påverkan ökar.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 4 av 85 0C070002 Områden för rekreation och friluftsliv finns utspridda över hela utredningsområdet. En eventuell ny lokalisering av E14 påverkar rekreations- och friluftslivet negativt genom ianspråktagande av mark, fragmentering av landskapet, ökade bullernivåer och barriäreffekter. Potentiellt förorenade områden förekommer mest vid E14/Bergsgatan och Birsta handelsområde.

Trafikverket gör bedömningen att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eftersom projektet omfattar ett stort utredningsområde, där flera olika alternativ för en eventuell ny vägsträckning ska studeras. Den nya vägsträckan kan komma att följa befintlig väg, men även gå genom obruten terräng under längre sträckor. Inom utredningsområdet finns höga natur-, frilufts-, och kulturvärden som kan komma att beröras av vägen. En ny väg genom framförallt obruten terräng kan medföra stora störningar i form av barriäreffekter, fragmentering och buller. Då projektet antas innebära en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram i vägplanen. I utredningsområdet finns detaljplaner som kan komma att beröras, vilket kan innebära att hela eller delar av planer kan komma att behöva upphävas eller ersättas. Löpande dialoger kring påverkan på detaljplaner kommer ske med berörd kommun.

Detta samrådsunderlag ligger till grund för samråd med berörda samt myndigheter och organisationer. Tillsammans med samrådsredogörelsen utgör den en grund för länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan.

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 5 av 85

2. Inledning

2.1. Planläggningsprocessen

Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess, som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan, se figur 1.

I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Underlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Innan länsstyrelsen prövar om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska enskilda som kan antas bli särskilt berörda få möjlighet att yttra sig. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket utbyter information med och inhämtar synpunkter från bland annat andra myndigheter, organisationer, enskilda och allmänhet som berörs. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

Figur 1. Planläggningsprocessen, med alternativa lokaliseringar och betydande miljöpåverkan.

2.1.1. Fyrstegsprincipen

Trafikverket arbetar efter en strategi som kallas fyrstegsprincipen. Det är en åtgärdsanalys som används för att hitta den bästa åtgärden för att fylla ett behov. Analysen görs stegvis och varje enskilt steg täcker in olika aspekter och skeden i utvecklingen av transportsystemet. Ibland kan en kombination av olika åtgärder vara effektiv.

Steg 1 – Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt, exempelvis vägavgifter,

förbättrad kollektivtrafik etc.

6.0

Steg 2 – Åtgärder som ger effektivt utnyttjande av befintligt vägnät, exempelvis hastighetsreglering på vissa avsnitt, information etc. Steg 3 – Ombyggnads- eller förbättringsåtgärder, exempelvis mittseparering, förbättring av

sidoområde etc. Samrådsunderlag Samrådsunderlag

Steg 4-Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 6 av 85 0C070002 2.2. Bakgrund

E14 förbinder Sundsvallsregionen med Östersund och Trondheim. Vägen har även stor betydelse för turisttrafiken till och från fjällområdet i Västjämtland.

E14 ingår i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Den aktuella E14- sträckan utgörs av en högtrafikerad stadsgata, som heter Bergsgatan och är belägen inom Sundvalls kommuns tätort, se figur 2. E14/Bergsgatan sträcker sig mellan Timmervägen och Fridhemsgatan/Björneborgsgatan. Den aktuella sträckan är drygt 3 km lång med årsmedeldygnstrafik (ÅDT) på 16 900 fordon. Utöver att E14/Bergsgatan är en Europaväg fungerar den även som en stadsgata.

Figur 2. Vägplanens geografiska läge och utredningsområde.

2.2.1. Brister och behov som utgör motiv till projektet

6.0

E14/Bergsgatan är hårt trafikbelastad med framkomlighetsproblem under högtrafiktid. Gatan är också olycksbelastad (se kap. 4.2.3 ”Trafiksäkerhet”). E14/Bergsgatan är inte anpassad till dagens standardkrav för trafikleder samt har även tidvis kapacitetsproblem och bristfällig trafiksäkerhet. Genomfartstrafiken blandas med en stor mängd lokaltrafik. Gatan omges av stadsbebyggelse som

Samrådsunderlag Samrådsunderlag huvudsakligen innehåller bostäder. Korsande trafik finns mellan rutnätsstadens kvarter och flera

korsningar är trafiksignalreglerade. Under rusningstiden bildas ofta problem när de olika funktionerna kommer i konflikt med varandra. I de ljusreglerade korsningarna är framkomligheten bättre, men även där bildas tidvis långa köer. I de korsningar där E14/Bergsgatan utgör huvudled kan det vara

mycket svårt komma ut på vägen för vänstersvängande trafik och från privata tomtutfarter. TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 7 av 85

Utrymmet för oskyddade trafikanter är utmed vissa sträckor litet och stadsmiljömässigt har vägen stora brister. Vintertid försämras förutsättningarna för samtliga transportslag på grund av snövallar och halka. Även ur miljösynpunkt finns brister gällande buller och luftkvalité. Flera bostäder utsätts även för vibrationsstörningar.

2.3. Åtgärdsvalsstudie

En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) har utförts ”Åtgärdsvalsstudie öst-västliga resor och transporter i Sundsvall 2014-12-05”. Syftet med åtgärdsvalsstudien var: • att tydliggöra befintliga brister, behov och önskvärda funktioner när det gäller öst-västliga resor och transporter i Sundsvall.

• att hitta övergripande lösningar, enligt fyrstegsprincipen, för dessa som kan fungera som ett gemensamt planeringsunderlag. Inom arbetet med åtgärdsvalsstudien genomförde Trafikverket och Sundsvalls kommun 3 workshops med följande aktörer och intressenter: näringsliv, länsstyrelse, boende, pendlare och skolbarn. Under arbetets gång beaktades förslag med fokus på resor och transporter för att nå regional utveckling. Inom Sundsvalls centrala delar finns relativt mycket av både resor och transporter och där en stor del sker med personbil respektive lastbil. Eftersom det finns både fysiska begränsningar för byggande och miljömässiga brister inom staden- särskilt längs E14/Bergsgatan med bullerproblem och dålig luftkvalité, trafiksäkerhet med mera, måste även sättet att använda nuvarande och tillkommande infrastruktur förändras. För E14/Bergsgatan utreddes lösningar för att minska godstransporter och pendling med bil. Detta i syfte att minska störningar för boende samt förbättra tillgängligheten och trafiksäkerheten. Lösningarna för E14/Bergsgatan bestod till exempel av förändring av gatan från genomfartsväg till stadsgata, sänkt hastighet, prioritering av kollektivtrafik, gång- och cykelåtgärder samt påverkansåtgärder.

I den framtagna ÅVS:en föreslogs även följande lösningar, som har koppling till framtagandet av denna vägplan: • Bygga för bättre godstransporter och pendling längs väg 86/Timmervägen, E14-Birsta-E4 (framtida E14). • Bygga koppling från E14 väster om Sundsvall till Timmervägen för godstransporter (framtida

E14).

6.0

I ÅVS:en föreslogs väg 86/Timmervägen som en möjlig lösning för omlokalisering av E14/Bergsgatan. Trafikverket har nu beslutat att genomföra en lokaliseringsutredning (typfall 4) där ytterligare möjliga alternativ för omlokalisering av E14/Bergsgatan utreds i syfte att hitta andra lämpliga sträckningar.

Utredning av lokaliseringsalternativ (typfall 4) ska bidra till att hitta en lokalisering som är lämplig Samrådsunderlag Samrådsunderlag med hänsyn till att ändamålet och projektmålen ska kunna uppnås. Val av lokalisering ska ske utifrån minsta intrång och olägenhet samt utan oskälig kostnad. Processen som innebär framtagande och utredning av tänkbara lokaliseringsalternativ inleds i nästkommande samrådshandlingsskede ”Val av

lokaliseringsalternativ”. TMALL 0095 TMALL Det finns ytterligare en åtgärdsvalsstudie framtagen ”ÅVS Mittstråket – Från kust till kust 2014:139”, som innefattade hela stråket Sundsvall-Trondheim. I denna togs inga specifika åtgärder fram för E14/Bergsgatan.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 8 av 85 0C070002 2.4. Tidigare utredningar och beslut

E14 har studerats i ett EU-projekt benämnt ”North East Cargo Link” för främjandet av godstransporter i öst-västlig riktning inom Europa samt att visa på möjligheterna, potentialen och nyttan av den så kallade ”Mittnordenkorridoren”. På vägsidan har E14 utan konkurrens den största betydelsen för godsleden i Norge och Sverige. Förutom ÅVS:er (kap 2.3), har följande utredningar genomförts och utgör grund till uppdraget:

• Förstudie Sundsvall – Matfors, beslutshandling, 2001.

• Vägutredning E14 Sundsvall – Matfors, del 1 och 2 genom centrala Sundsvall, 2003-06-06.

• Trafikutredning Öst-västliga transporter i Sundsvallsregionen, februari 2014. • Vägplan v 86/E14 Timmervägen-Stöde, delen Timmervägen-Blåberget, 2017-02-24.

• E14 Sundsvall-Matfors GESTALTNINGSPRINCIPER, 2002-05-03.

• Landskapskaraktärsanalys Västernorrland, TRV 2015:159.

2.5. Angränsande planering

Här redovisas projekt och vägplaner som pågår inom eller i nära anslutning till den aktuella vägplanen.

2.5.1. Regional Transportplan

E14 är även en del av Mittnordiska Korridoren, vilket är ett nationellt projekt i syfte att bygga samman Norden med övriga Europa och Ryssland genom både väg, järnväg och båttransporter. En stor del av länets industri är kopplat till skogsbranschen. Timmertransporterna har en större väst- östlig riktning än nord–sydlig, vilket innebär att vägarna E14, väg 331 och väg 86 utgör en större transportled av timmertransporter än E4:an.

2.5.2. Vägplan E14 Fridhemsgatan-Timmervägen

En annan vägplan är under framtagande, med status samrådsunderlag ”E14 Fridhemsgatan- Timmervägen”. I vägplanen tas åtgärder fram för sträckan som ska leda till förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet vid prioriterade korsningar, förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet för

oskyddade trafikanter, skapa bra funktion för kollektivtrafiken samt leda till en god efterlevnad av vald

referenshastighet. Åtgärderna ska primärt fungera på kort sikt och är relevanta fram till dess att en 6.0 eventuell ny sträckning av E14 genomförs, men de ska även bidra till en bra funktion efter en eventuell flytt av E14. Vägplanens utredningsområde innefattar E14/Bergsgatan, samt dess absoluta närområde.

2.5.3. Vägplan Timmervägen- Blåberget

Samrådsunderlag Samrådsunderlag En angränsande vägplan har tagits fram” E14 Timmervägen-Blåberget, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län, 2017-02-24, Rev A 2017-06-01”. Vägplanen sträcker sig mellan väg 86/Timmervägen-Blåberget. De åtgärder som föreslås i vägplanen bygger på att uppnå de mål som uppkom i samband med resultatet av åtgärdsvalsstudien ”Åtgärdsvalsstudie öst-västliga resor och

TMALL 0095 TMALL transporter i sundsvall 2014-12-05”. De projektmål som föreslås för sträckan är en hastighetsstandard på 100 km/h, 2+2-väg samt att anslutningen E14-väg 86/Timmervägen ska ges en funktionell och attraktiv utformning. En av åtgärderna som föreslås i vägplanen utgörs av en planskild korsning SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 9 av 85

mellan E14 och väg 86/Timmervägen. Beräknad byggstart är planerad år 2018/2019 och sträckan kan stå färdig år 2021. Åtgärder som föreslås kommer att hanteras som befintliga förutsättningar.

2.5.4. Vägplan Blåberget-Matfors

En angränsande vägplan, tillsammans med vägplanen för sträckan E14 Timmervägen-Blåberget, resulterar i en ombyggnation av sträckan Matfors–väg 86/Timmervägen uppdelat i två delsträckor. Denna del behandlar Blåberget–Matfors med åtgärder som innefattar ombyggnation av E14 till mötesseparerad 2+1 väg på en sträcka av 7,5 km. Målet med ombyggnationen är att bidra till ökad trafiksäkerhet genom mötesseparering, ökad framkomlighet och säkerhet för oskyddade trafikanter samt att uppnå en funktionell och attraktiv utformning. Busshållplatser längs med sträckan föreslås på de platser där det går att korsa vägen på ett säkert sätt. Planen finns inte med i den nationella transportplanen för 2018–2029, varvid finansieringen är oklar. Innan byggstart kan ske måste även vägplanen vinna laga kraft och entreprenör upphandlas.

2.5.5. Upprustning av Ådalsbanan; sträckan Sundsvall-Härnösand

Sträckan Sundsvall-Härnösand är en del av Ådalsbanan som rustades upp 2003–2012. Sträckan är kurvig med branta lutningar varför en ny järnvägsutredning har genomförts. Resultatet blev ett beslut om en korridor för ny enkelspårig järnväg.

Trafikverket har startat upp en utredning som ska resultera i bortval av järnvägskorridorer samt att ta fram en etappindelning för hela sträckan Gävle - V. Aspby. Den nya sträckningen tillsammans med spåranslutningar i Maland och Birsta kommer att innebära snabbare och smidigare godshantering samt kortade restider. Projektet finns inte med i den nationella transportplanen för åren 2018–2029, varför det är oklart när byggnation kan ske.

2.5.6. Järnvägsplan Bergsåkerstriangeln

För att underlätta godstrafik och persontrafik på järnvägen kommer Trafikverket att bygga om en järnvägssträcka vid Bergsåker, som tillåter tåg att köra i nord-västlig riktning mellan Mittbanan och Ådalsbanan, utan att behöva köra in mot Sundsvall och vända. Detta leder i sin tur till en kapacitetsökning på Ådalsbanan. Spåret kommer att anläggas via en hög järnvägsbank från Mittbanan ner på en bro över väg 86/Timmervägen, för att sedan ansluta från västligt led in på Ådalsbanan, se figur 3.

Mark- och broarbeten inleddes under hösten år 2018 och idrifttagande är planerat till år 2021.

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 10 av 85 0C070002

Figur 3. Planerade åtgärder enligt planbeskrivning för Bergsåkers triangelspår (Trafikverket 2017).

2.5.7. Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser i Västernorrland

Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser i Västernorrland är ett projekt som utförs av Din Tur och berörda kommuner i länet. Hållplatserna förbättras med väderskydd och belysning och

tillgänglighetsanpassningar för oskyddade trafikanter mellan busshållplatsen och närmaste

6.0 korsningspunkt utreds. Byggstart planeras ske under hösten eller vintern år 2019 och byggnationen

bedöms vara klar under hösten år 2020.

2.5.8. Maland och Tunadalsspåret

Trafikverket planerar att bygga en ny järnvägsanslutning som kopplar ihop Ådalsbanan med Samrådsunderlag Samrådsunderlag

Tunadalsspåret i Maland samt rusta upp Tunadalsspåret till Sundsvalls hamn. Järnvägsanslutningen

gör att tågen inte behöver åka till Timrå centralstation för att vända och byta spår.

Den nya järnvägsanslutningen är en av flera viktiga satsningar i utvecklingen av ett effektivt

TMALL 0095 TMALL transportnav, med kopplingar mellan väg, järnväg och sjöfart i området Tunadal–Korsta–Ortviken. Det nya spåret bidrar till tillväxt i Sundsvallsregionen och gör det möjligt att flytta över gods från väg till järnväg, vilket ger stora miljövinster.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 11 av 85

Tillgängligheten för godstransporter på järnväg till/från Sundsvalls hamn och industriområdet Tunadal-Korsta-Ortviken är idag begränsade. Tunadalsspåret är inte elektrifierat och i allmänt i dåligt skick. Dessutom saknas ett södergående förbindelsespår (triangelspår) mellan Tunadalsspåret och Ådalsbanan.

För att nå Sundsvalls hamn i dag måste godståg som kommer söderifrån passera den befintliga anslutningen mellan Ådalsbanan och Tunadalsspåret i Skönvik och fortsätta till Timrå centralstation. Där kan man stanna för att låta loket byta plats och dra tåget tillbaka in på Tunadalsspåret. Detsamma, fast omvänt, gäller för tåg från Tunadal som ska åka söderut. Manövern tar tid och hindrar dessutom trafik på Ådalsbanan under tiden. Upprustningen av Tunadalsspåret planeras att genomföras under år 2019. Byggstart för förbindelsespåret mellan Maland och Tunadalsspåret beräknas ske under hösten 2020 och anläggningen förväntas tas i drift tidigast år 2022.

2.5.9. Resecentrum, Sundsvalls central

Sundsvalls kommun och Trafikverket arbetar för att skapa ett samlat resecentrum vid Sundsvalls centralstation, med syfte att förenkla det kollektiva resandet. I kommunens åtagande ingår ombyggnad av befintlig stationsbyggnad, ny bussdockning för fjärr- och förortsbussar, ny gång- och cykelväg över Parkgatan samt markarbeten för att förbättra angöring och framkomlighet för fordonstrafik. I Trafikverkets uppdrag ingår ombyggnad och upprustning av bangården med breddade och förlängda plattformar samt en planskild plattformsangöring både från stationen och från Björneborgsgatan. Trafikverket bygger även nya stadsbusshållplatser på Landsvägsallén vilket sammantaget innebär förbättrade möjligheter för resenärerna att ta sig till och från stationen via gång, cykel, buss och bil. Den nya gångbron från stationen till plattformarna ända bort till Björneborgsgatan blir en stadsdelsförbindelse där Resecentrum Sundsvall centralstation blir en länk mellan de södra stadsdelarna och havet. Byggstart för kommunens åtaganden för nya Resecentrum är planerat till sommaren år 2019 med färdigställande sommaren år 2021. Byggstart för Trafikverkets åtaganden på bangården ligger efter flytt av kombiterminalen till ny logistikpark, det vill säga tidigast efter år 2022. Fram till dess når resenärerna tågen på samma sätt som idag.

2.5.10. Kommunala planer och lokal utveckling

Sundsvalls Översiktsplan En av Sundsvalls kommuns målbilder är att vara föregångare i logistiklösningar, med gröna resor samt

transporter, vilket ska ske i alla väderstreck (Sundsvall ÖP, 2021)

6.0

Sundsvalls kommun har målsättningen att bygga bostäder i stadsnära områden, både villor som flerbostadshus. Kommunen ämnar även att skapa en stadsförtätning samtidigt som att hantering av farligt gods i centrala Sundsvall ska minska. Vid ny bebyggelse ska tysta sidor upprättas för att minska bullerstörningar.

Särskilda skyddsavstånd och rekommendationer samt generella skyddsåtgärder bör uppdateras vid Samrådsunderlag Samrådsunderlag

behov för berörda sträckor, däribland E14. Översiktsplanen påpekar att transporter med farligt gods

på E14, ska rekommenderas att ledas om via Timmervägen mot Birsta, detta genom att upprätta en förbudszon av farligt gods för de alternativa vägarna genom Sundsvall stad samt dess norra delar. I dag gäller förbud mot genomfart av farligt gods genom centrala Sundsvall, utifrån ett beslut fattat av TMALL 0095 TMALL länsstyrelsen den 2017-06-28. I översiktsplanen nämns Västra delen av Nacksta, som ett utvecklingsområde för verksamheter och industrimark.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 12 av 85 0C070002 Fördjupad översiktsplan Birsta (FÖP Birsta) Den norra delen av väg 86/Timmervägen omfattas i FÖP Birsta av en ökad skyddszon, då vägen är led för farligt gods och att verksamheter som planeras inom denna zon ska föregås av en särskild riskutredning. Trafik till industriområdena vid Birsta bör inte sammanfalla med de trafikintensiva vägarna till handelsområdena på platsen. En infart från väg 86/Timmervägen i den västliga delen av Birsta kan vara ett alternativ i framtiden om det visar sig att behovet finns. Berörda detaljplaner En väg får inte byggas om den strider mot en gällande detaljplan eller områdesbestämmelse. I praktiken innebär detta att en väg- eller järnvägsplan inte kan fastställas innan kommunen har ändrat sina planer, så att de överensstämmer med det planerade projektet. Om syftet med detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. De detaljplaner (DP) och stadsplaner (S) som kan komma att beröras inom utredningsområdet presenteras i bilaga 1, tabell 1–5, där de har delats upp enligt de i vägplanen framtagna utredningsstråken.

Katrinehill, en ny stadsdel I Sundsvalls kommuns översiktsplan har kommunen pekat ut lämpliga områden för bostäder, varav Katrinehill är ett av dem. Sundsvalls kommuns stadsbyggnadskontor har tagit fram ett förslag till planprogram för Katrinehill, som beskriver hur området kan utvecklas till en levande och attraktiv stadsdel för Sundsvallsbor att bo, verka och vistas i. Planprogrammet med tillhörande samrådsredogörelse har godkänts i stadsbyggnadsnämnden 2018-03-20. Planprogrammet ska slutligen godkännas av kommunfullmäktige. Först efter att detaljplanen har vunnit laga kraft kan området bli aktuellt för byggnation. Detta kan tidigast ske under år 2019.

Tekniska anläggningar Flertalet ledningar finns inom utredningsområdet och på de ställen befintliga ledningar korsar eller ligger inom vägområdet behöver de exakta lägena utredas. Eventuella ledningsarbeten och ledningsomläggningar kommer att genomföras i samråd med ledningsägarna i senare skeden. De ledningar som finns inom utredningsområdet består av följande ledningsägare och typ av ledningar:

• Sundsvall Vatten AB, underjordiska VA-ledningar och dagvattensystem

• Sundsvall Elnät AB, underjordiska elledningar • Sundsvall Energi AB, underjordiska fjärrvärmeledningar

• Servanet AB, underjordiska optokablar

• Skanova, underjordiska optokablar

6.0 • IP-Only Networks AB och Tele2, underjordiska optokablar

• Trafikverket, belysningsledningar och centraler

• E.ON Elnät AB, kraftledningar

Samrådsunderlag Samrådsunderlag 2.6. Övergripande politiska planeringsmål och projektmål

2.6.1. FN:S globala hållbarhetsmål

År 2015 enades FN om en ny Agenda 2030 med 17 heltäckande globala mål för hållbar utveckling vilka TMALL 0095 TMALL pekar ut en omfattande och nödvändig global omställning, se figur 4. Hållbar utveckling innebär att långsiktigt minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa och innefattar

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 13 av 85

dimensionerna; social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. De globala heltäckande målen delas in i delarna; avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa samt att lösa klimatkrisen. Transportsystemet är integrerat i många av de globala målen och har potential att påverka det hållbara samhället inom alla tre dimensionerna.

Figur 4. De 17 globala hållbarhetsmålen.

Kopplingen mellan transportsystemet och Agenda 2030 kan sammanfattas som tillgänglighet i ett hållbart samhälle. En god tillgänglighet är nödvändig för att ett samhälle ska fungera men den måste utvecklas inom ramen för ett hållbart samhälle. Dagens transportsystem är inte hållbart och transportsektorn står för en stor del av klimatpåverkan och många hälsopåverkande aspekter, b la luftföroreningar, buller, folkhälsa och trafikolyckor. Även tillgängligheten i transportsystemet visar tydliga brister, såsom att transportsystemet inte är tillgängligt för alla, t ex har äldre, barn och personer med funktionsvariation ibland svårt att enkelt nyttja transportsystemet. Ett av syftena med de globala hållbarhetsmålen är att de ska finnas med i samhällsplaneringen och konkret bidra till hållbar utveckling.

De globala målens koppling till projektmålen i E14 framtida läge i Sundsvall redovisas i kap. 2.7.1.

6.0 2.6.2. Nationella transportpolitiska mål

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att ”säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.” Det

övergripande målet stöds av två huvudmål; funktionsmålet och hänsynsmålet. Samrådsunderlag Samrådsunderlag Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska

TMALL 0095 TMALL transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 14 av 85 0C070002 Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

2.6.3. Nationella miljömål

Det svenska miljömålssystemet omfattar ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Generationsmålet anger den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att, tillsammans med de 16 miljökvalitetsmålen, säkra god miljö till framtida generationer. Miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen anger steg på vägen till generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

Regeringen har satt upp 16 nationella miljökvalitetsmål, som syftar till att beskriva och precisera det tillstånd i miljön som behövs för att samhället ska vara ekologiskt hållbart.

Trafikverket har i egenskap av nationell myndighet ett uttalat ansvar att verka för att miljökvalitetsmålen inom verksamhetsområdet transport och infrastruktur uppnås. Vägtrafik medför på grund av till exempel utsläpp till luft och vatten, buller samt barriäreffekter för oskyddade trafikanter negativa konsekvenser för en rad miljömål. Miljömålen anger en miljökvalitet som påverkas av flera sektorer varav vägtrafiken är en. Miljökvalitetsmålen syftar till att

• främja människors hälsa • värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön

• ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena

• bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga • trygga en god hushållning med naturresurserna.

I nästa skede, samrådshandling – val av lokalisering, kommer påverkan på miljökvalitetsmålen att belysas.

2.6.4. Nationella mål fört arkitektur, form och design

Under 2018 beslutade Riksdagen om nya arkitekturpolitiska mål som ersätter de tidigare sex nationella målen från 1997. Det övergripande målet för den svenska arkitekturpolitiken är att: ”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med

omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av 6.0

den gemensamma miljön. Det ska uppnås genom att:

• hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden,

• kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids,

• det offentliga agerar förebildligt, Samrådsunderlag Samrådsunderlag

• estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas,

• miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla, och

• samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.” TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 15 av 85

Trafikverket har i egenskap av nationell myndighet ett ansvar att verka för att de nationella målen för arkitektur, form och design inom verksamhetsområdet transport och infrastruktur uppnås.

2.7. Ändamål

Ändamålet med projektet är att ta fram en hållbar anläggning för E14 genom/förbi Sundsvall som leder till god stadsmiljö med ökad säkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för samtliga transportslag.

2.7.1. Projektmål

Följande mål kar tagits fram för projektet:

• Göra E14 trafiksäker, tillgänglig och attraktiv för tung trafik och genomfartstrafik • Bidra till utvecklingen i Sundsvallsregionen

• Minskad miljö- och trafikbelastning på centrala Sundsvall • Kostnadseffektiva och hållbara lösningar som ger hög kapacitet med mötesseparerad väg och med hastighet 100 km/h

• Ökad trafiksäkerhet, trygghet och framkomlighet för oskyddade trafikanter.

För att uppfylla projektmålen föreslås följande åtgärder som möjliga (för mer detaljerad beskrivning, se kap 5): • För ett 0-alternativ behålls E14/Bergsgatan i befintligt läge med nuvarande utformning. Endast hastighetsregleringar genomförs.

• För ett o+- alternativ finns möjlighet att bygga om E14 i befintligt läge med 2+2-, 2+1- samt 1+1-väg med delvis mötesseparering. Anpassningsåtgärder utförs mot befintligheter längs med sträckan samt mot trafikplatser i anslutningspunkterna. Tillgängligheten och säkerheten för de oskyddade trafikanterna planeras tillgodoses med planfria passager, parallella gång- och cykelvägar samt andra säkerhetshöjande åtgärder. • Nydragning av E14 anläggs med mötesseparering och 2+1-väg med trafikplatser i de anslutningspunkter som skapas. För de oskyddade trafikanterna planeras gång- och cykelstråk.

6.0 De globala målens koppling till projektet Det finns ett flertal globala mål som berör transportsystemet. De globala mål som särskilt berörs av detta projekt listas här nedan, se även figur 5:

• Nr 3. Hälsa och välbefinnande. Ska säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för

Samrådsunderlag Samrådsunderlag alla i alla åldrar.

• Nr 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation.

• Nr 10. Minskad ojämlikhet. Verka för ett samhälle där ingen lämnas utanför i utvecklingen. TMALL 0095 TMALL • Nr 11. Hållbara städer och samhällen. Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 16 av 85 0C070002 • Nr 12. Hållbar konsumtion och produktion. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. • Nr 15. Ekosystem och biologisk mångfald. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem och hejda förlusten av biologisk mångfald.

Figur 5. De 17 globala hållbarhetsmålen. Grå cirkel på de mål som berör transportsystemet och lila cirkel på de mål som berör projektet E14 framtida läge i Sundsvall.

Projektmålen för projektet har nedan satts i relation till de globala målen som bedöms ha starkast koppling till projektet. • Projektmål: Göra E14 trafiksäker, tillgänglig och attraktiv för tung trafik och genomfartstrafik.

Mål nr 9 ska bidra till att uppnå en fungerande och stabil infrastruktur, möta framtida utmaningar (minskade andel motorfordonstransporter) samt investera i hållbara lösningar. Mål nr 11 ska bidra till att uppnå en hållbar planering av infrastruktur och tillgängliggöra hållbara transportsystem för alla samt förbättra trafiksäkerheten för bland annat kvinnor, barn, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Mål nr 12 säkerställer hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

• Projektmål: Bidra till utvecklingen i Sundsvallsregionen.

Mål nr 9 ska bidra till att uppnå en fungerande och stabil infrastruktur, möta framtida 6.0 utmaningar (minskade andel motorfordonstransporter) samt investera i hållbara lösningar. Mål nr 10 avser bidra till ett jämställt samhälle med lika rättigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, etnicitet eller funktionsvariation. Mål nr 11 ska bidra till att uppnå en hållbar planering av infrastruktur och tillgängliggöra hållbara transportsystem för alla samt förbättra trafiksäkerheten

för bland annat kvinnor, barn, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Samrådsunderlag Samrådsunderlag

• Projektmål: Minskad miljö- och trafikbelastning på centrala Sundsvall. Mål nr 11 ska bidra till att uppnå en hållbar planering av infrastruktur och tillgängliggöra hållbara transportsystem för alla samt förbättra trafiksäkerheten för bland annat kvinnor, barn,

TMALL 0095 TMALL äldre eller personer med funktionsnedsättning. Mål nr 15 Ekosystem och biologisk mångfald. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem och hejda förlusten av biologisk mångfald. SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 17 av 85

• Projektmål: Kostnadseffektiva och hållbara lösningar som ger hög kapacitet med mötesseparerad väg och med hastighet 100 km/h. Mål nr 9 ska bidra till att uppnå en fungerande och stabil infrastruktur, möta framtida utmaningar (minskade andel motorfordonstransporter) samt investera i hållbara lösningar. Mål nr 12 säkerställer hållbara konsumtions- och produktionsmönster. • Projektmål: Ökad trafiksäkerhet, trygghet och framkomlighet för oskyddade trafikanter.

Mål nr 3 ska säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar och möjliggöra att röra sig tryggt och på egen hand (gå och cykla). Mål nr 9 ska bidra till att uppnå en fungerande och stabil infrastruktur, möta framtida utmaningar (minskade andel motorfordonstransporter) samt investera i hållbara lösningar. Mål nr 10 avser bidra till ett jämställt samhälle med lika rättigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, etnicitet eller funktionsvariation. Mål nr 11 ska bidra till att uppnå en hållbar planering av infrastruktur och tillgängliggöra hållbara transportsystem för alla samt förbättra trafiksäkerheten för bland annat kvinnor, barn, äldre eller personer med funktionsnedsättning.

3. Avgränsningar

3.1. Utrednings- och influensområde

3.1.1. Utredningsområde

Det aktuella utredningsområdet sträcker sig från Matfors i väst till Sundsvall i öst samt Nolby i söder

till Birsta i norr, se figur 6.

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

Figur 6. som visar utrednings- och influensområdet.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 18 av 85 0C070002 3.1.2. Utredningsstråk

För att enkelt kunna benämna och beskriva det stora utredningsområdet har det delats upp i olika utredningsstråk. Benämningen syftar till att visa på ett bredare geografiskt område än enbart befintliga vägar. Det norra utredningsområdet innefattar utredningsstråken N, N3, N2 och N1. N står för norra utredningsstråket och det stråket är gemensamt för utredningsstråken N3-N1.

• Utredningsstråk N börjar i korsningen E14/Timmervägen och slutar vid korsningen väg 603/Hulivägen/väg 86/Timmervägen. • Utredningsstråk N3 är stråket från korsningen väg 86/Timmervägen/väg 603/Hulivägen fram till Birsta/E4. • Utredningsstråk N2 är stråket från korsningen väg 86/Timmervägen/väg 603/Hulivägen förbi övre Bosvedjan vidare till E4.

• Utredningsstråk N1 är utredningsstråket från korsningen väg 86/Timmervägen/ väg 570 fram till korsningen Norra vägen/väg 570.

Utredningsstråk 0 (noll) och 0 + (nollplus) utgör befintlig sträckning av E14/Bergsgatan, från korsningen E14/Timmervägen i väst till korsningen Fridhemsgatan/Parkgatan i öst. Utredningsstråk 0 (noll) innebär att sträckningen behåller samma utförande och standard som idag, dvs utan några omfattande åtgärder. Utredningsstråk 0 + (nollplus) innebär att sträckningen anpassas till att bättre uppnå projektmålen och standard för europaväg genom åtgärder som bland annat ökar trafiksäkerheten och framkomligheten.

I det södra utredningsområdet finns tre sydliga utredningsstråk. Utredningsstråk S är ett gemensamt avslutande stråk för både utredningsstråk S1 och S2. • Utredningsstråk S1 sträcker sig från korsningen väg 86/Timmervägen/E14 till Medskogsbron (väg 570). • Utredningsstråk S2 sträcker sig från korsningen E14/infarten Blåberget till Medskogsbron (väg 570).

• Utredningsstråk S sträcker sig från Medskogbron (väg 570) till Stockvik/E4.

• Utredningsstråk S3 sträcker sig från Matfors/ korsning väg 568 till Kvissleby/E4.

3.2. Tid

6.0

En samrådshandling för val av lokalisering avses tas fram under vår/vintern 2020. Därutöver finns ingen definierad tidplan framtagen för projektet, se figur 7.

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

Figur 7. Skeenden i den kommande planprocessen. SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 19 av 85

3.3. Metod

Samrådsunderlaget har till största delen upprättats genom att så kallade skrivbordsstudier har genomförts. Det underlagsmaterial som använts presenteras i källförteckningen. Gällande geotekniken har så kallad ”arkivborrning” utförts, det vill säga användandet av information från befintliga fältundersökningar utförda i aktuellt område. Underlaget har erhållits från Sundsvalls kommun samt från Trafikverket.

4. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet

4.1. Vägens funktion och standard

E14 Befintlig E14 har inom utredningsområdet en varierande plan och- profilstandard. På flera delar av sträckan är sikten dålig och vägen kurvig. Delar av vägens linje upplevs ”knyckig” och saknar enhetlighet.

Från Vattjom i väst till och med korsningen i höjd med avfallsanläggningen Kretsloppsparken i öst saknas mötesseparering och hastigheterna varierar mellan 100 km/h och 80 km/h. Separerad körbana för gång- och cykeltrafik saknas. Sträckningen från avfallsanläggningen till och med väg 86/Timmervägen byggs om i nytt läge med två körfält i båda riktningarna, separerad med mitträcke och hastigheten 100 km/h. Detta görs i ett angränsande projekt ”E14 Timmervägen-Blåberget”. Det projektet tar också hänsyn till de oskyddade trafikanterna, som separeras från fordonstrafiken och hänvisas till befintlig E14.

Sträckan mellan Vattjom och anslutningen till väg 86/Timmervägen saknar gång- och cykelstråk. Från väg 86/Timmervägens anslutning med E14 och cirka 100 m österut är den skyltade hastigheten 70 km/h. Därefter är hastigheten 60 km/h fram till och med korsningen med Nackstavägen. År 2019 planeras en hastighetssänkning till 60 km/h, vilket kommer att gälla för hela sträckan mellan Timmervägen och Nackstavägen.

Öster om Nackstavägen sträcker sig E14 genom Sundsvall med en vägbredd som varierar mellan 13 m och 8 m. Skyltad hastighet är 50 km/h, men planeras att sänkas till 40 km/h år 2019. Gång- och cykeltrafiken är till större del separerad med en skiljeremsa och växtlighet från E14 mellan Timmervägen och Sidsjövägen samt mellan Fridhemsgatan fram till anslutningen med E4.

Kantstensförlagda gång- och cykelbanor finns idag från Sidsjövägen fram till och med Oscarsgatan. 6.0

Kantstensförlagda gångbanor finns från Skolhusallén till och med Fridhemsgatan. Utmed denna sträcka hänvisas cyklister till E14 eller till parallellt vägnät. Väg 86/Timmervägen Väg 86/Timmervägen sträcker sig från Bispgården i nordväst, till och genom Sundsvall i sydöst och

har en varierande funktion samt plan och profilstandard. Inom utredningsområdet sträcker sig vägen Samrådsunderlag Samrådsunderlag från Bergsåker och anslutningen med väg 622 i norr. Söderut sträcker den sig till trafikplatsen mot E14/Bergsgatan. Hastigheten utmed sträckan är 70 km/h, med en funktion som landsväg. Utmed anslutningspunkterna är den skyltade hastigheten 50km/h. Vägen är cirka 13 m bred med ett körfält i vardera riktning samt vägrenar utmed båda sidor. Ett separat gång- och cykelstråk saknas utmed

TMALL 0095 TMALL sträckan, förutom den del som utgörs av trafikplatsen som byggs i korsningen mot E14/Bergsgatan. De oskyddade trafikanterna hänvisas utmed resterande sträcka till vägrenen eller till det parallella vägnätet. Från trafikplatsen mellan E14/Bergsgatan och väg 86/Timmervägen fortsätter vägen med

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 20 av 85 0C070002 gemensam sträckning med E14/Bergsgatan vidare österut till E4. Denna sträckning beskrivs i stycken ovan. Väg 622/Timmervägen Väg 622 är landsväg som saknar mötesseparering och sträcker sig från Bergsåker i väst till Johannedal i öst. Inom utredningsområdet sträcker sig vägen från Bergsåker och anslutningen med väg 86/Timmervägen till området Birsta, där en trafikplats ansluter till befintlig E4. Den skyltade hastigheten varierar mellan 50 km/h och 80 km/h. Vägens plan- och profilstandard är över lag homogen, men mindre variationer förekommer. Från Bergsåker till Birstaområdet är vägen cirka 13 m bred och består av ett körfält och med vägrenar i båda riktningarna. Separat gång- och cykelväg saknas utmed sträckan och de oskyddade trafikanterna hänvisas i stället till att använda vägrenen eller det parallella vägnätet. Genom området Birsta till och med E4 har vägen en bredd på ca 8 meter med en kantstensbunden mittrefug och gång- och cykelväg samt flera anslutningar till industri- och handelsfastigheter längs med sträckan. Väg 603 Väg 603 är cirka 8 m bred och sträcker sig från väg 622 i Huli till trafikplatsen i Bydalen där den ansluter till befintlig E4. Vägsträckan saknar mötesseparering och vägren. Gång- och cykeltrafiken är separerad utmed nästan hela sträckan, förutom den första biten mot korsningen mot väg 622. Skyltad hastighet varierar mellan 50 km/h och 70 km/h. Vägen har en något varierande plan- och profilstandard. Väg 568 Väg 568 sträcker sig mellan Matfors i väster till Nolby i öster och ansluter inom utredningsområdet till trafikplatsen vid Kvissleby/E4. Vägen har en mycket varierande plan- och profilstandard, där vägen även går på skrå längs med stora delar sträckan. Skyltad hastighet är 70 km/h, som sänks till 50 km/h vid dess anslutningspunkt i väster. Vägen är 8 m bred och saknar mötesseparering och vägren.

I stort saknas ett separat gång- och cykelstråk, förutom genom Matfors samt intill anslutningen österut mot E4. Oskyddade trafikanter hänvisas i stället till att använda befintlig väg eller det parallella vägnätet.

Byggnadsverk Utredningsstråk N Inom utredningsstråk N finns i dagsläget sju befintliga broar. Av dessa är det endast vägbron över väg 86/Timmervägen som ägs av Sundsvalls kommun, varav de resterande broarna ägs av Trafikverket. Via de angränsande projekten ”Vägplan Timmervägen- Blåberget” och ”Järnvägsplan

Bergsåkerstriangeln” kommer nya broar i anslutning till området att byggas och vara i trafik inom 6.0 några år. Dessa broar behöver beaktas. Järnvägsbro över Timmervägen, Nacksta Järnvägsbron för Mittbanan över Timmervägen är en balkbro med ändskärmar och brolängd på cirka 81 m. Timmervägen passerar mitt under bron med 5,0 m körfält i båda riktningar. De separeras av en

Samrådsunderlag Samrådsunderlag mittremsa på 4,0 m, i vilken det mellersta brostödet är placerat. Den fria höjden är satt till högre än

4,6 m.

Vägbro över Selångersån, Selångerfjärden Vägbron över Selångersån är en 26 m lång balkrambro med bärighetsklass BK4. Spännvidden över

TMALL 0095 TMALL vattendraget är 25,0 m. Den fria brobredden varierar mellan 12,9 m–14,0 m.

Vägbro över bäck (kulvert), Bergsåker

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 21 av 85

Vägbron är i form av en kulvert över Hulibäcken i höjd med Nacksta industriområde/Bergsåker och har bärighetsklass BK4. Konstruktionstypen är en rörbro med spännvidden 2,7 m och brobredden (röret) 313,0 m, vilket är rörets totala längd då bron tjänar som en kulverterad bäck. Vägbro över väg 86/Timmervägen Konstruktionen är en vägbro i form av en balkbro på cirka 137 m. Den kommunala gatan Västra vägen passerar via bron över järnvägsspåret för Ådalsbanan och väg 86/Timmervägen. Vägbro över bäck (kulvert), Bergsåker Vägbron över Hulibäcken är en rörbro i form av ett runt rör med spännvidden 2,6 m. Bron är schablonklassad till bärighetsklass BK4. Vägen har 1+1 körfält vid broläget och bredden är 12,0 m mellan vägräckena.

Vägbro över gång- och cykelväg, Bergsåker Vägbron över gång- och cykelvägen mellan Bergsåker och Granlo är en fritt upplagd plattbro. Bärighetsklassen för bron är individuellt klassad till BK4. Den har en spännvidd på 4,2 m och en fri brobredd på 13,0 m.

Vägbro över bäck, Bergsåker Vägbron över Hulibäcken är en BK4-klassad rörbro med en spännvidd på 2,5 m. Den fria brobredden mellan räckena är 13,4 m. Utredningsstråk N3 I utredningsstråk N3 finns två befintliga broar, som båda ägs av Trafikverket.

Bro över motionsspår Timmervägen Den BK4-klassade vägbron är en plattram med en spännvidd på cirka 3 m och en fri brobredd på cirka 13 m.

Järnvägsbro över väg 86/Timmervägen, Birsta Järnvägsbron är en cirka 76 m lång balkbro för Ådalsbanans dubbelspår över befintlig tvåfältsväg. Respektive körfält inklusive vägren är cirka 10 m. Det västergående körfältet har en trottoar i området för vägrenen. Den fria höjden för körfälten under bron bör kontrolleras så att de inte understiger 4,5 m. Utredningsstråk N2 Utmed utredningsstråk N2 finns inga kända befintliga broar. Utredningsstråk N1 I utredningsstråk N1 finns sju befintliga broar som alla ägs av Sundsvalls kommun:

Vägbro över Ådalsbanan, Huli/Granloholm 6.0

Vägbron är en BK4-klassad balkbro med en total brolängd på 88,2 m och en fri brobredd mellan räckena på 11,0 m, som inrymmer 1+1 körfält och en gång- och cykelväg.

Vägbro över gångväg/motionsspår väg 603/Hulivägen/Göteborgsvägen, Granloholm Den BK4-klassade vägbron är en fritt upplagd plattbro som är elementbyggd. Den fria spännvidden

Samrådsunderlag Samrådsunderlag över gång- och cykelvägen är 4 m. Brobredden varierar, från att vara som smalast i den nordvästra

änden och som bredast i den sydöstra änden. Vid korsningspunkten mellan vägen och gång- och

cykelvägen, det vill säga ungefär mitt på bron, är den fria brobredden mellan räckena 9,68 m. De elemenetbyggda delarna har en total bredd på cirka 14 m.

TMALL 0095 TMALL Gångtunnel under väg 603/Hulivägen, Granloholm En BK4-klassad plattrambro av prefabricerade betongelement utgör denna vägbro. Spännvidden över gång- och cykelvägen är 4,0 m. Den fria brobredden mellan räckena är 9,0 m.

Vägbro över gång- och cykelväg vid bussgata, Granloholm

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 22 av 85 0C070002 Vägbron är en plattrambro av fritt upplagda prefabricerade betongelement. Den har en individuell klassning av bärighetsklassen till BK4. Spännvidden är 3,2 m och den fria brobredden är cirka 9 m. Vägbro över gång- och cykelväg, Sjukhuset/Bydalen Denna vägbro av förtillverkade betongelement är generellt klassad till BK4 och har en fri brobredd på 9,0 m. Vägbro över gång- och cykelväg, Bondevägen/väg 603/Hulivägen Denna bro är en elementbyggd vägbro av prefabricerad betong med bärighetsklass BK4. Den fria brobredden är 9,0 m. Vägbro över gång- och cykelväg, väg 603/Hulivägen/Norra vägen Vägbron är en BK4-klassad fritt upplagd plattbro av förtillverkade betongelement. Brobredden varierar från att vara smalast i väster till bredast i dess östra del (vid cirkulationsplatsen). I läget för korsningspunkten med gång- och cykelvägen är den fria brobredden 17,1 m. Dagens väg är en 2+1-väg med två körfält österut in i cirkulationsplatsen och ett körfält västerut, ut från cirkulationsplatsen. In- och utgående körfält separeras med en refug.

Utredningsstråk 0/0+ Längs det aktuella stråket finns i dagsläget två befintliga byggnadsverk. Via det angränsande projektet ”Vägplan Timmervägen- Blåberget” kommer en ny bro i anslutning till området att byggas och vara i trafik inom några år. Denna bro behöver beaktas. Vägbro över Sidsjöbäcken, Bergsgatan Befintlig bro är utförd som en plattrambro och uppfördes år 1948. Den senaste klassningen av bärigheten gjordes år 1994 och bron tillhör BK4. Den fria öppningsbredden för Sidsjöbäcken är cirka 5 m. Den befintliga fria brobredden (som är avståndet mellan insida räckena för de överliggande vägarna) är idag cirka 21 m. De befintliga räckena utgörs av vägräcken och bör, med tanke på de intilliggande gång- och cykelvägarna, bytas ut mot gång- och cykelbroräcken för ökad säkerhet. Gång- och cykelvägarna på båda sidor är relativt breda och separeras från de båda körfälten med hjälp av cirka 2 m breda skiljeremsor.

Vägbro över gång- och cykelväg, västra Skolhusallén Befintlig bro uppfördes år 1965 och är av konstruktionstyp fritt upplagd elementbyggd plattbro. År 1998 utfördes en klassning av bron, varav den fick bärighetsklass BK4. Konstruktionen har spännvidden 5,2 m, vilket ger en fri öppningsbredd för den underliggande gång- och cykelvägen på 4,7 m. Den fria brobredden är idag 20,5 m och utgörs av flera körfält separerade av en mittremsa.

Utredningsstråk S1 Registrerade broar saknas.

Utredningsstråk S2 6.0 Registrerade broar saknas. Utredningsstråk S I Medskogsbron äger Sundsvalls kommun en 5,25 m lång och 6 m bred vägbro för en enskild väg över Medskogsbäcken. Bron kommer tack vare att den ligger något avsides troligtvis inte att påverkas. I

Samrådsunderlag Samrådsunderlag övrigt finns inga kända byggnadsverk inom utredningsstråket.

Utredningsstråk S3 Utmed det aktuella utredningsstråket finns två registrerade broar: Vägbro över Kvarnbäcken vid Bergom TMALL 0095 TMALL Den cirkulära rörbron med spännvidden 2,3 m är en BK4-klassad vägbro, som på grund av de flacka släntlutningarna saknar räcken. Vägen ligger 2,5 m över rörets hjässa, som har en topplängd på 21,8 m. Den befintliga vägbanebredden är 6,25 m. SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 23 av 85

Vägbro över Brattåkersbäcken 2,5 km västra Nolby Vägbron är en fritt upplagd plattbro med stöd av huggen sten och en brobaneplatta i betong. Den har en spännvidd på 2,2 m och en bredd på 34,0 m. Bron har bärighetsklass BK4. Vägbanebredden är cirka 7 m mellan vägräckena.

4.2. Trafik

Trafikflöde Uppgifter om årsmedeldygnstrafik (ÅDT) har inhämtats från Trafikverkets trafikflödeskarta och redovisas nedan. Trafikflöden inom utredningsområdet redovisas nedan samt i figur 8. Trafiksiffrorna är baserade på Trafikverkets mätningar från år 2011 och år 2017, men har räknats upp enligt Trafikverkets trafikuppräkningstal till 2018 års värden.

Tidigare trafikutredning ”Öst-västliga transporter i Sundsvallsregionen, 2013” visar att genomfartstrafiken på E14 utmed väg 86/Timmervägen- Fridhemsgatan utgör cirka 5–10 % av E14:s totala ÅDT. Uppgiften om ÅDT:n är i sin tur inhämtad från en 20 år gammal utredning, vilket innebär att en ny trafikmätning bör genomföras för att få ett mer uppdaterat underlag. Andelen tunga transporter utgör en relativt liten del av den totala ÅDT:n, men får ändå en stor påverkan i den miljö de passerar.

Förutom att vara länken västerut är även E14 ett viktigt stråk för näringslivet och godstransporterna i och genom regionen. ÅDT för E14 mellan Kolsta och Töva är 9 910 varav 13 % utgörs av tung trafik. Utredningsstråk i Norr I det norra utredningsstråket (N1) har väg 603 ett ÅDT på 6 500 (varav 7 % utgörs av tung trafik) i väst-östlig riktning. ÅDT på väg 622 i nord-sydlig riktning (N3) är cirka 11 500, varav cirka 11 % utgörs av tung trafik.

Utredningsstråk 0/0+ Utmed E14/Bergsgatan är ÅDT:n cirka 16 900 (varav 8 % utgörs av tung trafik) på den mest trafikbelastade sträckan. Den höga ÅDT:n ger, tillsammans med den höga andelen korsningspunkter både framkomlighetsproblem och sänkt trafiksäkerhet. Utredningsstråk i Söder Samtliga utredningsstråk i det södra utredningsområdet korsas av väg 570 i nord-sydlig riktning, som har en ÅDT på 3 050 (varav cirka 5 % utgörs av tung trafik). Väg 568 har, på den mest trafikbelastade sträckan en ÅDT på 2 300 (varav cirka 7 % utgörs av tung

trafik).

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 24 av 85 0C070002

Figur 8. Uppräknade trafikflöden (ÅDT) nuläge år 2018.

Prognos En trafikprognos har genomförts med hjälp av Trafikverkets tillhandahållna uppräkningstal enligt ”Trafikuppräkningstal för EVA 2040.” För prognosår 2040 väntas ÅDT på samtliga sträckor, som redovisas i figur 8 öka med i snitt 17 %. Samma förhållande gäller för den tunga trafiken. ÅDT:n är uppräknad enligt Trafikverkets uppräkningstal, som gäller trafikmätningar fram till år 2018 samt prognosåret 2040. Underlaget är baserat på trafikmätningar som genomförts mellan åren 2011–2017. Tunga- och farliga transporter Flödet av farliga petroleumprodukter från Oljehamnen västerut via centrala Sundsvall beräknas uppgå till cirka 130 000 ton per år. Det förbud som trädde i kraft 2017-06-28 och som förbjuder genomfart av farliga gods genom centrala Sundsvall, har flyttat genomfartstrafiken av farliga godstransporter från Bergsgatan till E4:an och Timmervägen västerut. Farliga godstransporter, med målpunkt Bergsgatan

får fortfarande åka genom centrala Sundsvall genom dispenser.

6.0

Cirka 20 000 ton gods från Kombiterminalen, som uppskattas till 8 godstransporter per dygn, antas passera centrala Sundsvall västerut. Cirka 190 godstransporter med timmer från Töva transporteras till SCA Ortviken/Tunadal via väg 86/Timmervägen per dygn. Timmervägen trafikeras även av uppskattningsvis 50 tunga transporter per dygn mellan Blåbergets avfallsanläggning och Korsta, vilket

utgör cirka 90 000–100 000 ton avfall och 25 000 ton aska. Samrådsunderlag Samrådsunderlag

4.2.1. Kollektivtrafik

Inom utredningsområdet finns stora arbetsplatser, utbildningscentrum, serviceinrättningar och

bostadsområden, vilka utgör viktiga målpunkter för kollektivtrafikens resenärer. Samtliga TMALL 0095 TMALL busshållplatser inom utredningsområdet redovisas i figur 9.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 25 av 85

Utredningsområde i norr Det norra utredningsområdet (N1) trafikeras av två busslinjer (stadsbusslinje 4 och linje 85). Utredningsstråk N3 saknar kollektivtrafik idag. Utredningsområde 0/0+ I utredningsstråk 0/0+ finns fyra linjer som trafikerar Bergsgatan. Dessa är stadslinje 2, 4, 3 och förortslinjerna 120, 141, 142 samt 191. Utredningsområde i söder Inom utredningsstråk S3 trafikerar busslinje 142 väg 570 och en del av väg 568 (mellan Matfors busstation och Sundsvalls busstation).

Figur 9. Busshållplatser inom utredningsområdet.

4.2.2. Oskyddade trafikanter

Sundsvalls kommun genomförde år 2016 en resvaneundersökning. Undersökningen visar att 18 % promenerar mellan arbete och skola. Andelen som cyklar till arbete och skola är 14 %. En ökad trend

mot ökad andel resor med gång- och cykel är inte bara gynnsam för folkhälsan, utan även för minskad 6.0 trängsel och bidrar samtidigt till lägre utsläpp av växthusgaser. Av den anledningen bör utredningsstråken, som inte har väl utbyggd infrastruktur för gång- och cykeltrafik, utformas för att möjliggöra och uppmuntra till hållbart resande där möjligheten finns.

Inom utredningsområdet finns flera gång- och cykelstråk, som kan nyttjas av oskyddade trafikanter, se

Samrådsunderlag Samrådsunderlag figur 10. Nya stråk planeras att byggas mellan åren 2018–2020.

Utredningsområde i norr

I det nordliga utredningsområdet är det endast utredningsstråk N1 som har gång- och cykelväg längst

med hela sträckan. Utredningsstråk N1 binder samman de två stora bostadsområdena Bydalen och TMALL 0095 TMALL Bosvedjan, norr om väg 603/Hulivägen, med övriga Sundsvall genom en planskild passage under väg 603/Hulivägen. I korsningspunkten finns även en gång- och cykellänk västerut mot sjukhuset, som också är ett viktigt stråk, då sjukhuset utgör en viktig målpunkt. Utredningsområdet i norr har också gång- och cykelstråk i nord-sydlig riktning.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 26 av 85 0C070002 Andra utredningsstråk, som i större utsträckning nyttjas av oskyddade trafikanter är delar kring utredningsstråk N1. Utredningsområde 0/0+ Separerad gång- och cykelväg finns längs med stora delar av E14/Bergsgatan. Det finns även gång- och cykelstråk som passerar utredningsstråket i nord-sydlig riktning.

Cykeltrafikmätningar görs vid punkter som ligger i nära anslutning till utredningsstråk 0/0+. Utredningsområde i söder I det södra utredningsområdet saknas ett tydligt gång- och cykelstråk. Det finns en grusväg som går några hundra m från Nolby trafikplats västerut. Där grusvägen upphör är det ett tomrum av infrastruktur för oskyddade trafikanter utmed utredningstråk S3. Ca. 16 km bort, i Runsvik, börjar ett gång- och cykelstråk som går in till Matfors. I nord-sydlig riktning, utmed väg 568, går en gång- och cykelväg från E14/Bergsgatan, som slutar vid Medskogsbron där två av utredningsstråken (S1, S2) korsar väg 562.

6.0 Figur 10. Gång-och cykelstråk.

4.2.3. Trafiksäkerhet

Utdrag ur Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) har genomförts för en period av 5 år

Samrådsunderlag Samrådsunderlag (2013-07-01 till 2018-06-30). Fotgängare som halkat har exkluderats.

Utredningsstråk i norr I norra utredningsområdet har på väg 603 mellan Huli och Bydalen (väg 603/väg 622 och

cirkulationsplats väg 611/615) totalt 36 olyckor inträffat under en period av 5 år, se figur 11. Av dessa TMALL 0095 TMALL var 1 dödsolycka, 2 allvarliga olyckor, 2 måttliga olyckor och 31 lindriga olyckor. Av dessa var 13 upphinnandeolyckor, 8 avsvängsolyckor, 6 korsandeolyckor, 5 singelolyckor, 2 mopedolyckor, 1

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 27 av 85

mötesolycka och 1 övrig olycka. Utmärkande för denna sträcka är olyckor vid korsningar och cirkulationsplatser. På väg 622 mellan Nacksta och Birsta (cirkulationsplats E14/cirkulationsplats påfart E4) har totalt 27 olyckor inträffat under en period av 5 år. Av dessa var 1 allvarlig olycka, 8 måttliga olyckor och 18 lindriga olyckor. Av de inträffade olyckorna var 9 singelolyckor, 6 upphinnandeolyckor, 5 korsandeolyckor, 2 cykelolyckor, 1 fotgängarolycka, 1 avsvängsolycka, 1 övrig olycka, 1 viltolycka och 1 mötesolycka. Utmärkande för denna sträcka är olyckor vid korsningar och cirkulationsplatser samt avkörning i sidoområdet. Korsningen mot Sjukhuset är den mest olycksdrabbade när det gäller olyckor utmed cykelstråk.

Figur 11. Polisrapporterade olyckor inom utredningsstråken i norr

6.0 Utredningsstråk 0/0+

I nollalternativet på E14/Bergsgatan (cirkulationsplats E14/Timmervägen till ca 100 m in på Fridhemsgatan) har 121 olyckor inträffat, se figur 12. Av dessa var 1 allvarlig olycka, 18 måttliga olyckor och 102 lindriga olyckor. Av de 121 olyckorna som inträffat var 32 upphinnandeolyckor, 23

avsvängsolyckor, 22 fotgängarolyckor, 17 korsandeolyckor, 16 cykelolyckor, 5 singelolyckor, 2 Samrådsunderlag Samrådsunderlag mopedolyckor, 1 mötesolycka, 1 omkörningsolycka samt 2 övriga olyckor. 13 av de 22 fotgängarolyckorna innebär att personerna har halkat under vintertid. Olyckor förekommer längs med

hela sträckan från Mejselvägen till Parkgatan, men hopar sig vid korsningar. TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 28 av 85 0C070002

Figur 12. Polisrapporterade olyckor inom utredningsstråken för utredningsstråk 0/0+

Utredningsstråk i söder I det södra utredningsområdet längs med väg 568 mellan Matfors (väg 568) och Kvissleby (cirkulationsplats väg 568 och E4) har totalt 14 olyckor inträffat under en period av 5 år, se figur 13. Av dessa var 9 singelolyckor, 1 upphinnandeolycka, 1 cykelolycka och 1 mopedolycka 1 avsvängsolycka samt 1 övrig olycka. Av dessa var 2 allvarliga olyckor, en måttlig olycka och 11 lindriga olyckor. Olyckor förekommer längs hela sträckan men hopar sig något i centrala Matfors och vid Viforsen.

På väg 570 mellan Klingsta (väg 570/väg 568) och Sidsjön (väg 570/Tegelbruksgatan) har totalt 13 olyckor inträffat under period av 5 år. Av dessa var 5 singelolyckor, 2 avsvängsolyckor, 2 cykelolyckor, 1 mötesolycka, 2 upphinnandeolyckor

samt 1 korsandeolycka. Av de 13 olyckorna var 9 lindriga olyckor, 2 måttliga olyckor och 1 allvarlig 6.0

olycka. Olyckor förekommer längs med hela sträckan, men hopar sig något vid Allsta och vid Sidsjön.

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 29 av 85

Figur 13. Polisrapporterade olyckor inom utredningsstråken i söder

4.3. Landskap

4.3.1. Landskapstyper inom utredningsområdet

Landskapstyper som förekommer inom utredningsområdet beskrivs nedan översiktligt med utgångspunkt i dokumentet ”Landskapskaraktäranalys för Västernorrland – Delrapport inom projektet Landskap i långsiktig planering”, se figur 14. Utredningsområdet består huvudsakligen av två landskapstyper, älvdalslandskapet och dalgångslandskapet. Utredningsstråk 0 och 0+ utgörs av E14/Bergsgatan genom centrala Sundsvall och består av ett renodlat stadslandskap.

Dalgångslandskapet 6.0 Utredningsstråken 0/0+, N, N1 – N3 i den norra delen av utredningsområdet samt utredningsstråken S, S1 – S2 i den södra delen av utredningsområdet är belägna i ett stadsnära dalgångslandskap i anslutning till Sundsvall. Dalgångslandskapet kännetecknas av backiga, böljande dalgångar som ofta löper i flera riktningar, omgivna av skogklädda berg.

Samrådsunderlag Samrådsunderlag Dalgångslandskapet saknar de långa linjerna och storskaligheten som finns i älvdalslandskapet, men

har fortfarande tydliga riktningar. I dalgångarnas botten finns vattendrag som kan omges av partier med sumpmarker eller vidga sig till sjöar. På dalgångarnas sluttningar finns öppna odlingsmarker, medan bebyggelse och vägar är lokaliserade på gränsen mot skogsmarken.

TMALL 0095 TMALL Skalan i landskapet varierar mellan ett relativt småskaligt mosaikartat landskap och ett mer storskaligt landskap i anslutning till sjöar och större vattendrag eller i mötet mellan flera dalgångar. Viktiga karaktärer inom odlingsbygderna är den äldre gårdsbebyggelsen, som ofta har en lång historisk kontinuitet, och ängslador som finns spridda i det öppna odlingslandskapet. I anslutning till

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 30 av 85 0C070002 centrala Sundsvall präglas landskapstypen av bebyggelseområden, industriområden, köpcentra och infrastruktur i stadens ytterkanter. Det som kvarstår av odlingslandskapet utgörs ofta av småytor som saknar sammanhang. Älvdalslandskapet Utredningsstråket S3, i den södra delen av utredningsområdet är beläget inom älvdalslandskapet längs Ljungan. Älvdalslandskapet kännetecknas av storskalighet med djupa dalgångar företrädesvis i nordväst-sydostlig riktning. Dessa bryter av från det omgivande kuperade skogslandskapet. Mellan dalgångarna och omgivande berg är höjdskillnaderna stora, oftast över 100 m. Dalgångarna är dels branta, smala, och dominerade av skog med bebyggelse och vägar liksom öppna odlingsmarker orienterade till högt belägna terrasser i landskapet. Dalgångarna vidgar sig till bredare och flackare dalar där det finns sjöar omgivna av öppna odlingsmarker. De större samhällena inom älvdalslandskapen är förlagda i anslutning till sjöarna eller vattenmagasinen, ofta i närheten av broar och dammar, som är viktiga för kommunikationen tvärs dalgångarna.

De branta terrasserna, ravinerna och niporna är nyckelkaraktärer i älvdalarna, som starkt bidrar till landskapets upplevelsevärden. Tillsammans med de lövrika brynzonerna mellan odlingsmarken och skogen är de även värdefulla för den biologiska mångfalden i landskapet och fyller en funktion som

spridningskorridorer för växter och djur.

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

Figur 14. Landskapstyper och viktiga landskapselement

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 31 av 85

4.3.2. Beskrivning av utredningsstråken

Utredningsstråk N Utredningsstråket omfattar väg 86/Timmervägen. Landskapet präglas av ett småskaligt odlingslandskap, som ansluter till industri- och bostadsbebyggelse i Nacksta och Granlo på östra sidan om väg 86/Timmervägen och Bergsåker på den västra sidan. Närmast väg 86/Timmervägen omges vägen av lövskogsvegetation.

Utredningsstråk N3 Utredningsstråket omfattar väg 86/Timmervägen. Längs sträckan präglas landskapet företrädesvis av ett öppet böljande odlingslandskap. Odlingslandskapet bryts på vissa ställen av skogsdungar och trädridåer. Längs Timmervägens östra sida löper järnvägen genom landskapet. Utredningsstråk N2 Utredningsstråket sträcker sig i väst-östlig riktning mellan väg 86/Timmervägen och E4. Landskapet i den västligaste delen av utredningsområdet i anslutning mot väg 86/Timmervägen består av ett öppet odlingslandskap med mindre skogsdungar och trädridåer i ägogränserna. Längre österut övergår landskapet till skogsklädda höjder präglade av produktionsskog i olika stadier. Terrängen är kuperad med relativt stora höjdskillnader och inom delar av stråket förekommer berg i dagen. Stråket ansluter mot E4 norr om Bosvedjan, som är ett bostadsområde med villa och radhusbebyggelse från slutet av 1960-talet.

Utredningsstråk N1 Inom utredningsstråket sträcker sig en befintlig väg, väg 603/Hulivägen. Längs den västra delen av sträckan mellan Timmervägen och Granloholm präglas landskapet av ett halvöppet mosaikartat odlingslandskap med mindre åkertegar inramade av lövridåer. Norr om vägen finns större skogsområden med produktionsskog. Bebyggelse förekommer på sträckan dels i form av enstaka gårdar i anslutning till odlingslandskapet och dels som mindre områden med villabebyggelse i anslutning till Göteborgsvägen. En mer samlad bebyggelse med flerbostadshus förekommer i anslutning till Granloholm.

Österut från Granloholm utgörs landskapet av ett kuperat produktionsskogslandskap. Terrängen är kuperad och på delar av sträckan skär vägen genom berget, så att kala skärningsslänter uppstår. Längs sträckan strax söder om stråket ligger Sundsvalls sjukhus. Väg 603/Hulivägen ansluter österut till bostadsområden med villabebyggelse och radhusområden i Bydalen och Haga. I anslutning till E4:an och Norra vägen finns ett större köpcentrum. Bostadsbebyggelsen i Bydalen och Haga är längs större delen av sträckan avskärmad från vägen med

skogsdungar eller smalare trädridåer. På sista delen av sträckan, vid anslutningen mot Norra vägen 6.0

ligger bebyggelsen närmare vägen och här finns bullerskärmar mot bostadsbebyggelsen på den norra sidan av vägen i Bydalen. På den södra sidan i direkt anslutning mot vägen ligger Bydalens kyrkogård. Utredningsstråk 0/0+ Utredningsstråk 0/0+ utgörs av Bergsgatan genom centrala Sundsvall. Bebyggelsen längs Bergsgatans

centrala delar präglas av blandad villa- och flerbostadsbebyggelse på gatans södra sida och stenstadens Samrådsunderlag Samrådsunderlag

värdefulla bebyggelse med sitt karaktäristiska rutnätsmönster på den norra sidan.

Bebyggelsen utgörs dels av äldre 2–3-våningshus i trä eller puts och dels av bebyggelse från 1960– 1980-talet. Gaturummet är rakt och rumsbildningen definieras främst av kringliggande hus och

trädgårdar. TMALL 0095 TMALL Den blandade bebyggelsen på gatans södra sida har växt fram under 1900-talet och innehåller många olika karaktärer präglade av tiden som de byggts. Den storskaliga bostadsbebyggelsen i Nacksta

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 32 av 85 0C070002 tillkom som en del av miljonprogrammet under 1960-talet. Nacksta industriområde på den norra sidan om E14 växte fram under samma tidsperiod. Det är ont om parker-/grönområden längs den aktuella sträckan, men några mindre parker och parkstråk finns längs E14/Bergsgatan. Ett värdefullt grönstråk finns längs Sidsjöbäcken som sträcker sig mellan Selångersån och ända upp till Sidsjön och som korsar E14/Bergsgatan strax väster om Sidsjövägen. Inom grönstråket inryms bland annat Fagerdalsparken belägen mellan stadsdelarna Fagerdal och Sallyhill. Längs den centrala delen av E14/Bergsgatan ligger även Esplanaden som fungerar som en promenadpark som sträcker sig genom den centrala Stenstaden. Skolparken som är belägen vid GA-skolan, där Skolhusallén ansluter mot E14/Bergsgatan, ingår som en del av ett större parkområde i anslutning till institutionskvarteren enligt 1878-års stadsplan. Parken ingår också som en del i ett kommunikationsstråk, som sammanbinder Södermalm med centrala Stenstaden, via en gång- och cykeltunnel under E14/Bergsgatan. E14/Bergsgatan byter efter väg 570 karaktär. Parkstråket vid Sidsjöbäcken utgör en tydlig gräns mellan stadsinfarten och rutnätsstaden. Nackstavägen utgör en ytterligare gräns. Väster om Nackstavägen är bostadsbebyggelsen förlagd längre ifrån vägen och graden av bearbetning av omgivande ytor är mindre. Mellan bebyggelsen och E14/Bergsgatan inryms ett smalt parkrum med gräsytor, träd samt en gång- och cykelväg. E14/Bergsgatan genom de centrala delarna av Sundsvall upplevs genom sitt breda gaturum som öppet och kalt. Gatan kantas på delar av sträckan av trädvegetation, på förgårdsmark eller som trädrader längs smala grönremsor mellan gatan och parkeringar. Detta bidrar till att skapa variation, rumslighet och lummighet längs den annars kala sträckan. Längs den västra delen av sträckan finns en allé/trädrad med parklind. Allén utgörs av cirka 60 träd av arten ”Parklind” med en ålder på ca 40–50 år. Trädens vitalitet bedöms som god. Allén med parklind är viktig som rumsbildare och bidrar till att tydliggöra vägrummet och därmed förbättra orienterbarheten. Samtidigt bidrar den till att minska det storskaliga intrycket längs vägen. Av stor betydelse för upplevelsevärdena längs E14/Bergsgatan är även de parker och grönstråk som ansluter mot gatan. Utredningsstråk S1 Utredningsstråket S1 sträcker sig i syd-nordlig riktning över obruten terräng, genom ett kuperat skogslandskap. Höjdskilladerna inom stråket är bitvis stora, framförallt i den norra delen. Bebyggelse förekommer i den södra delen i anslutning till Böle och Medskogsbron samt i den norra delen där stråket ansluter mot befintlig E14 i anslutning till Högom. Vid Medskogsbron präglas landskapet av ett småskaligt mosaikartat jordbrukslandskap. Utredningsstråk S2 Stråket sträcker sig i väst-östlig riktning genom ett kuperat skogslandskap med relativt stora

höjdskillnader. Bebyggelse i form av gårds- och villabebyggelse förekommer företrädesvis i den västra 6.0

delen där stråket ansluter mot Medskogsbron och Böle samt i den västligaste delen där stråket ansluter mot E14. Vid Medskogsbron präglas landskapet av ett småskaligt mosaikartat jordbrukslandskap. I väster där stråket ansluter mot E14 är odlingslandskapet i dalgången präglat av en större öppenhet och storskalighet.

Utredningsstråk S Samrådsunderlag Samrådsunderlag

Sträckningen går i väst-östlig riktning företrädesvis genom ett kuperat skogslandskap med relativt

stora höjdskillnader. Bebyggelse i form av gårds- och villabebyggelse förekommer företrädesvis i den västra delen där stråket ansluter mot Medskogsbron och Böle. Vid Medskogsbron präglas landskapet

av ett småskaligt mosaikartat jordbrukslandskap. TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 33 av 85

Utredningsstråk S3 Inom utredningsstråket sträcker sig befintlig väg 568 mellan Matfors och Nolby. Inom den första delen av utredningsstråket präglas landskapet av småskalig villabebyggelse i Matfors. Därefter övergår landskapet till ett böljande öppet odlingslandskap, med vida utblickar över älvdalen med Ljungan och skogsklädda bergshöjder väster därom. Ett viktigt landmärke är Tuna kyrka, som är vackert belägen vid Runsvik i nära anslutning till vattnet. Längs sträckan finns byarna Bergom, Målsta, Vivsta och Tunabyn med spridd gårds- och villabebyggelse. På sträckan mellan Bergom och Målsta är landskapet mer slutet med blandskogsvegetation ända ned till älvkanten. Inom den östra delen av sträckan präglas landskapet av ett kuperat skogslandskap med blandskogsbestånd och ett relativt stort lövinslag. Skogen ansluter tätt mot befintlig vägsträckning och på vissa ställen finns öppningar i bestånden som skapar utblickar mot bergkullandskapet väster om älven.

4.4. Tekniska förutsättningar

4.4.1. Geologiska och geotekniska förhållanden

Geologiska och geotekniska förhållanden varierar inom utredningsområdet, se figur 15 och 16. Dessa beskrivs nedan för respektive utredningsstråk.

Utredningsstråk N, N3 Vägen sträcker sig genom ett åkerlandskap med ytjordar bestående mestadels av lermark, men även siltområden. Här förekommer även avsnitt med morän och även en mindre del med torvinnehåll.

Utredningsstråk N2 Utredningsstråket består till största delen av orörd mark. Geotekniken utefter sträckan domineras av moränmark och berg i dagen. Ställvis förekommer också lermark och postglacial sand.

Utredningsstråk N1 Väg 570 går genom ett relativt kuperat landskap. Västra halvan av vägsträckningen utgörs mestadels av lerjordar, fläckvis med morän och berg i dagen. Den östra delen består av morän samt berg i dagen. Längst österut återfinns postglacial sand. Utredningsstråk 0/0+ E14/Bergsgatan går strax söder om Sundsvallsåsen. På den aktuella sträckan utgörs de naturliga ytjordarterna företrädesvis av lera/silt. Ställvis förekommer härunder isälvssediment. På många

ställen förekommer också fyllning av varierande mäktighet. Jorddjupet är generellt av stor mäktighet.

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 34 av 85 0C070002

Figur 15. Jordartskarta från SGU med utredningsstråken inlagda – norra delen.

Utredningsstråk S1, S2, S Utredningsstråket innefattas nästan uteslutande av orörd mark. En väg skulle i denna sträckning, om den inte går i tunnel, på vissa ställen även medföra branta lutningar. Morän samt berg i dagen förekommer mest frekvent. Mitt på sträckningen kring väg 570 förekommer ler- och siltinslag. Utredningsstråk S3 Väg 568 går i ett kuperat landskap. I den västligaste tredjedelen utgörs ytjordarterna främst av lera och silt, ställvis med inslag av berg i dagen och morän. Den mellersta tredjedelen består i huvudsak av älvsediment av sand underlagrad av slit/lera samt morän. I den östligaste delen förekommer övervägande lera och silt, men även isälvssediment längst österut.

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 35 av 85

Figur 16. Jordartskarta från SGU med utredningsstråken inlagda – södra delen.

4.4.2. Dagvattenhantering

De delar av utredningsstråken som ligger i urbana områden dimensioneras enligt P110 med en klimatfaktor på 1,3, övriga områden med övervägande naturmark dimensioneras enligt MB310.

Sundsvalls befintliga lokalklimat förstärker nederbördsintensiteter i Sundsvall vid ostliga/sydostliga vindar, genom så kallad nederbördshävning. Det sker genom hävning av luften mot stadsbergen i Sundsvall, vilken förstärker nederbördens intensitet med 20–40 % över centrala Sundsvall vid dessa vindriktningar. Projektet använder en hävningsfaktor på 1,25 efter beslut av Trafikverket för att ta

hänsyn till denna ökning av nederbördsmängder jämfört med dimensionerade regn.

6.0 Utredningsstråk N

Vägen avvattnas via slänter, vägdiken och trummor som avleder dagvattnet till Hulibäcken som mynnar i Selångersfjärden. Hulibäcken leds idag under vägen i en kulvert men skall i närtid ledas om genom en rörbro under Timmervägen. I Bergsåker passerar vägen en gång- och cykeltunnel som avvattnas via dagvattenbrunnar till Hulibäcken.

Samrådsunderlag Samrådsunderlag Utredningsstråk N3

Vägen avvattnas via slänter, vägdiken och trummor som avleder dagvattnet till Hulibäcken som mynnar i Selångersfjärden. Där diken och vattendrag korsar vägen leds dagvattnet via trummor/broar under vägen. I Birsta sker avvattning via dagvattenbrunnar och ledningar till Ljustabäcken som leder

TMALL 0095 TMALL till Alnösundet.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 36 av 85 0C070002 Utredningsstråk N2 Utredningsstråket består i stort av naturmark, saknar befintlig väg och saknar därför även avvattningsanläggning. Dagvattnet från naturmark avrinner mot Hulibäcken, Sticksjön och Bosvedjebäcken.

Utredningsstråk N1 Väg 570 avvattnas via slänter, vägdiken och trummor som avleder dagvattnet till Hulibäcken, Sticksjön och Bydalsbäcken. Där diken och vattendrag korsar vägen leds dagvattnet via trummor/broar under vägen. Utredningsstråk 0/0+ E14/Bergsgatans centrala delar avvattnas med dagvattenbrunnar, som i de flesta fall är direkt kopplade till Sundsvall Vattens dagvattenledningar. Vissa dagvattenbrunnar är utförda som perkolationsbrunnar med begränsad kapacitet. Vissa ledningssträckor i E14/Bergsgatan är idag överbelastade vid skyfall. Merparten av dagvattnet från vägområdet leds norrut och vidare till Sidsjöbäcken. I Nacksta sker avvattningen till vägdiken, som avrinner mot Sandbergsbäcken. Båda bäckarna mynnar i Selångersån med Sundsvallsfjärden som den slutliga recipienten. Den delen av E14/Bergsgatan som ligger längst österut mot Fridhemsgatan avvattnas via ledningssystem till Sundsvallsfjärden. Utredningsstråk S, S1 och S2 Utredningsstråken består i stort av naturmark, saknar befintlig väg och saknar därför även avvattningsanläggning. Marken avvattnas via flertalet mindre bäckar. Utredningsstråk S3 Väg 568 avvattnas via slänter, vägdiken och trummor som avleder dagvattnet till Marmen/Ljungan. Där diken och vattendrag korsar vägen leds dagvattnet via trummor/broar under vägen. I Nolby och Matfors tätorter sker avvattning via kommunalt dagvattensystem.

4.5. Miljö

I detta skede beskrivs miljövärdena övergripande för att i nästa skede analyseras och beskrivas djupare.

4.5.1. Riksintressen

Riksintressen för kulturmiljövården inkluderar områden som ska avspegla landets historia. Områden av riksintresse för naturvård motsvarar de mest värdefulla naturområdena nationellt och de

ska representera huvuddragen i svensk natur. 6.0 Områden av riksintresse för friluftsliv ska ha stora friluftslivsvärden sett i ett nationellt perspektiv på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten.

Riksintresse för natura 2000-områden inkluderar de skyddsvärda områden som alla EU: s

Samrådsunderlag Samrådsunderlag medlemsstater ska bidra till att skapa enligt EU:s två naturvårdsdirektiv, habitat- och fågeldirektivet.

Syftet är att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden inom gemenskapen.

Områden av riksintresse för kommunikation ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Riksintressets syfte är att säkerställa

TMALL 0095 TMALL transportsystemets funktion.

Områden av riksintresse för vattenförsörjning ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 37 av 85

Riksintresse skyddade vattendrag innebär att vattenkraftverk samt vattenvattenreglering eller vattenöverledning inte får utföras i utpekade vattendrag.

Riksintressen som berörs för respektive utredningsstråk redovisas nedan samt i figur 17 och 18. Utredningsstråk N

Selångersån med Selångersfjärden är av riksintresse för naturvård. Detta då ån är ett relativt stort och oreglerat vattendrag, som i sina övre delar (Sulån) hyser ett av Sveriges värdefullaste bestånd av flodpärlmussla, som är klassad som en sårbar art. Selångersån utgör även ett betydelsefullt reproduktionsområde för havsöring. Ett område är av riksintresse för kulturmiljövård, Selånger- Kungsnäs, som utgjorde Medelpads administrativa och ekonomiska centrum före Sundsvalls grundläggning år 1621. Området är även ett av de fornlämningstätaste i landskapet. Ådalsbanan och Timmervägen (väg 622) är av riksintresse för kommunikation.

Utredningsstråk N2 och N3 Ådalsbanan, Timmervägen (väg 622) och E4 är av riksintresse för kommunikation.

Utredningsstråk N1 Ådalsbanan, Timmervägen, väg 603/Hulivägen och E4 är av riksintresse för kommunikation. Utredningsstråk 0/0+ Selångersån med Selångersfjärden är av riksintresse för naturvård. Detta då ån är ett relativt stort och oreglerat vattendrag, som i sina övre delar (Sulån) hyser ett av Sveriges värdefullaste bestånd av flodpärlmussla, som är klassad som en sårbar art. Selångersån utgör även ett betydelsefullt reproduktionsområde för havsöring. Ett område är av riksintresse för kulturmiljövård, med benämningen Sundsvall. Området ger uttryck för sågverksindustrins expansion och det sena 1800-

talets stadsbyggande. Mittbanan och Ostkustbanan är av riksintresse för kommunikation.

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

Figur 17. Riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken i norra delen av utredningsområdet.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 38 av 85 0C070002 Utredningsstråk S1 och S2 Mittbanan och E14 är av riksintresse för kommunikation. Utredningsstråk S Sundsvalls södra bergsområden är av riksintresse för friluftsliv då de hyser goda förutsättningar för friluftsaktiviteter, både på land och i vatten, samt berikande upplevelser i natur- och kulturmiljöer. Ostkustbanan och E4 är av riksintresse för kommunikation. Utredningsstråk S3 Grönsta och Nolby vattenverk samt grundvattenförekomsten Marmen-Kvissleby är av riksintresse för vattenförsörjning och ska därför skyddas mot åtgärder som kan försvåra utnyttjandet av anläggningarna.

Nedre Ljungan är av riksintresse för naturvård då den outbyggda älvsträckan utgör en numer sällsynt och värdefull naturmiljö. I älven sker naturlig reproduktion av lax, havsöring och harr vilket är av fiskeribiologiskt mycket högt värde. Reproduktion av flodnejonöga förekommer också, vilket är positivt då arten drastiskt minskat i förekomst i länets vatten. Nedre Ljungan utgör även riksintresse för friluftsliv eftersom området hyser goda förutsättningar för friluftsaktiviteter, både på land och i vatten, samt berikande upplevelser i natur- och kulturmiljöer. Grenforsen vid Tunbyn är av riksintresse för natura 2000-område. Grenforsen är utpekat att ingå i Natura 2000 då det i området finns en naturtyp samt art enligt direktiven (naturtyp: artrika torra, friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ; art: sötgräs). Ljungan nedströms Viforsen är av riksintresse för skyddade vattendrag. Flertalet områden inom utredningsstråket är av riksintresse för kulturmiljövård (Ljungans dalgång, Allsta-Klingsta-Vi-Tunbyn, Vattjom-Rude och Kvissle-Nolby-Prästbolet). Ljungans dalgång är en älvdalsbygd, som i älvens nedre lopp tillhör de äldsta i Norrland med kontinuerlig bosättning från tidig järnålder och en stor mängd fornlämningar. Ljungan utgjorde en viktig kommunikationsled mot Tröndelag och transportled för timmer. Området har en historia av vattenknuten industrialisering.

Allsta-Klingsta-Vi-Tunbyn är en centralbygd med bybebyggelse av 1800-talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Vattjom-Rude utgörs av ett odlingslandskap och väl avgränsad järnåldersbygd med fornlämningskoncentration av järnåldersanläggningar samt spår av medeltida vägsträckningar utmed huvudstråket mot Trondheim. Kvissle-Nolby-Prästbolet utgör en unik fornlämningsmiljö, där kombinationen av ett gravfält med flera storhögar, varav en är Norrlands största, en runsten och en tidig medeltida gårdskyrkoruin representerar en sannolik stormannabebyggelse under järnålder och tidig medeltid. Fornlämningsmiljön utgör en av de tydligaste markeringarna av förhistorisk och tidig medeltida makt

och status norr om Dalälven.

6.0 Mittbanan, E14, Ostkustbanan och E4 är av riksintresse för kommunikation.

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 39 av 85

Figur 18. Riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken i södra delen av utredningsområdet.

4.5.2. Boendemiljö och hälsa

Barriäreffekter Utredningsstråk N Inom utredningsstråket utgör väg 86/Timmervägen liksom järnvägen fysiska barriärer för de boende framförallt i Bergsåker och Selånger. Planskild gång- och cykelpassage finns i Bergsåker i anslutning till Bergsåkers skola. Längre norrut där landskapet övergår till ett öppet jordbrukslandskap bidrar befintlig väg och järnväg både till fysiska och visuella barriäreffekter.

Utredningsstråk N3

6.0 Inom utredningsstråket utgör väg 86/Timmervägen och järnvägen fysiska och visuella barriärer. Dessa

splittrar odlingsmarken i mindre och mer svårbrukade enheter. De visuella barriäreffekterna är störst i det öppna landskapet. Utredningsstråk N2 I den västra delen där stråket ansluter mot väg 86/Timmervägen utgör vägen och järnvägen fysiska

Samrådsunderlag Samrådsunderlag och visuella barriärer. Utredningsstråket sträcker sig därefter huvudsakligen genom skogsmark utan

nämnvärda barriäreffekter.

Utredningsstråk N1 Inom utredningsstråket utgör väg 603/Hulivägen en fysisk och visuell barriär i landskapet. De fysiska TMALL 0095 TMALL barriäreffekterna är som störst i anslutning till bostadsbebyggelsen i Granloholm samt i den östra delen där stråket ansluter mot bostadsområdena i Bydalen och Haga. På delar av sträckan finns bullerplank mot bebyggelsen i Bydalen som bidrar till visuella barriäreffekter.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 40 av 85 0C070002 Utredningsstråk 0/0+ Inom utredningsstråket utgör E14/Bergsgatan en fysisk barriär för boende, gång och cykeltrafikanter inom området. På grund av E14/Bergsgatans nuvarande funktion som genomfartsled så är trafikmängderna stora vilket förstärker barriäreffekterna. Även gatans nuvarande utformning med trångt utrymme för gående och cyklister, osammanhängande gång- och cykelvägar och brist på bra passager över vägen bidrar till stora barriäreffekter. Utredningsstråk S1, S2 och S Utredningsstråken sträcker sig huvudsakligen genom skogsterräng och saknar nämnvärda barriärer. Där utredningsstråken S1, S2 och S möts utgör väg 570 en fysisk barriär för boende i Medskogsbron och Böle.

Utredningsstråk S3 Väg 568 som är belägen inom utredningsstråket utgör en fysisk barriär för boende i samhällena och byarna längs sträckan mellan Matfors och Kvissleby. De fysiska liksom de visuella barriäreffekterna bedöms emellertid som relativt små. Boendemiljö Utredningsstråk N I utredningsstråkets södra del, ligger i höjd med Tegelvägen, ett bostadshus. Norr om Västra Vägens bro finns en grupp bostäder tillhörande Gammelvägen, längs väg 86/Timmervägens västra sida. Norr om Bergsåkers skola finns ett villaområde. Villorna ligger längs en 500 m lång sträcka och de mest närbelägna är 40–60 m från vägbanekant. Längs utredningsstråkets östra sida, i höjd med Bergsåker, finns tre gårdar med bostadshus. Från Bergsåker till korsningen med väg 603/Hulivägen ligger bostadshus och gårdar utspridda i landskapet, störst del längs den västra sidan. De flesta bostadshusen är grupperade längs mindre lokalvägar. Utredningsstråk N3 Jordbruksfastigheter med tillhörande bostadshus ligger utspridda i landskapet. Husen ligger ofta i grupperingar vid mindre vägar. Vid Hammal, nära Klökanvägen, samt vid Öråker och vidare nordväst ligger grupperingar av hus som också är placerade nära Timmervägen. De närmast belägna bostadshusen är 20–30 m från vägbanekant. Utredningsstråk N2 Utredningsstråket viker av från väg 86/Timmervägen i riktning mot nordöst. Strax innan E4:an passerar N2 norr om stadsdelen Övre Bosvedjan. Det är inte känt, om och hur många bostadshus som kan påverkas, inte heller deras avstånd till utredningsstråket. Dock ligger de nordligaste delarna av

Bosvedjan fysiskt närmast utredningsstråk N2.

6.0

Utredningsstråk N1 Längs utredningsstråkets öst-västliga sträckning, där väg 603/Hulivägen ingår, ligger på dess södra sida stadsdelen Granloholm. Den grupp av hus inom Granloholm som ligger närmast väg 603/Hulivägen, gör det med 40–90 m avstånd och tillhör Karlstadsvägen. Bostadshus längs

Luleåvägen, också en del av Granloholm, ligger som närmast cirka 90 m från väg 603/Hulivägen. Samrådsunderlag Samrådsunderlag

Längre västerut finns stadsdelen Bydalen. Längs en sträcka om nästan 900 m finns villor längs utredningstråkets norra sida. De närmaste bostadshusen är 15–20 m från väg 603/Hulivägens vägbanekant.

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 41 av 85

Utredningsstråk 0/0+ Inom utredningsstråket varierar bostadshusen i storlek och placering. Västerifrån börjar bostadsbebyggelse i korsningen med Nackstavägen och då endast på den södra sidan vägen. Från Kvarngatan och österut finns bostäder på båda sidor.

Husen längs E14/Bergsgatan består i huvudsak av flerbostadshus. Undantag finns i etappen mellan Kvarngatan och Dalgatan, där enfamiljshus förekommer och etappen Dalgatan-Oscarsgatan, där flerbostadshusen är mindre i storlek och enfamiljshus ligger nära vägen. Detta ger gatan en mer småskalig karaktär än delar med större flerbostadshus. Vid korsningen med Skolhusallén, södra sidan vägen, ligger Allégården, ett servicehus med lägenheter. Öster om Skolhusallén ligger de flesta och de största bostadshusen på den norra sidan vägen. I denna etapp är flerbostadshusen större än de i väster och hus med 6–12 våningar förekommer. Flerbostadshusen längs den norra sidan vägen är något lägre än husen längs den södra sidan. För husen inom utredningsstråket varierar avstånden mellan hus och vägbanekant. 13–16 m från vägbanekant är vanligt, men närmare förekommer. Mellan Nackstavägen-Oscarsgatan, den etapp med högst uppmätta trafikflöden, ligger de flesta bostadshus 6–10 m från körbanekant. Mellan Skolhusallén och Fredsgatan, utmed norra sidan gatan, ligger flerbostadshus 4–6 m från körbanekant. Denna sträcka är en av de mest trafikerade sträckorna. Mellan Nybrogatan och Parkgatan, utmed norra sidan Bergsgatan, ligger ett flerbostadshus 2–3 m från körbanekant, vilket är det flerbostadshus som ligger närmast.

Utredningsstråk S1 Utredningsområdet S1 norra del angränsar till bostadsområdet Nacksta, med både flerbostadshus och enfamiljshus. Sundsvalls kommun har planer på ett nytt bostadsområde, Katrinehill, mellan Nacksta och Sidsjöns bostadsområden. Vidare är utredningsstråket föreslaget att passera strax väster om bostadsområdet Mårtensro samt igenom bostadsområdet i Sörnacksta, innan anslutning mot Sidsjövägen vid Medskogsbron.

Utredningsstråk S2 Utredningsstråk S2 ansluter från dagens E14 i höjd med Sörknäland, där det ligger cirka tio bostadsfastigheter på sydöstra sidan E14. Därefter löper utredningsstråket fram till Medskogsbron där det idag, på ömse sidor om Sidsjövägen, ligger bostäder. Utredningsstråk S I Medskogsbron finns bostäder på ömse sidor om väg 570. Efter de nämnda bostäderna vid Medskogsbron, finns inga närbelägna bostäder längs utredningsstråket innan E4:an.

Utredningsstråk S3

6.0 Längs väg 568, ligger villor på ömse sidor vägen genom samhället, ända fram till Runsviks herrgård,

med undantag för delsträckor som förbi Ängomstjärnen och Ljungan, där bostadshus inte ryms mellan väg och vatten. Längs vägen ligger ett äldreboende, Thulegården, med 19 lägenheter. Inne i samhället finns flera bostadshus om 12–20 m från vägbanekant, de flesta ligger dock längre ifrån.

Från Runsviks herrgård till Tuna kyrka ligger bostadshusen mer utspritt och inte lika nära vägen som i Samrådsunderlag Samrådsunderlag och närmare Matfors samhälle. Motsvarande karaktär följer vägen mot sydöst, med något utspridda bostadsfastigheter och ett fåtal hus om 10–20 m från vägbanekant ända fram till korsningen med väg 568/väg 570. I höjd med korsning med väg 550 i riktning mot Hassela, är terrängen brant och intill

vägen mot Hassela ligger bostadshus nära vägen, avstånd på 6–12 m förekommer. TMALL 0095 TMALL Efter korsningen väg 568/väg 570, i riktning österut, följer vägen ett odlingslandskap med inslag av skog och spridda bostadshus. En del av bostadshusen är 15–30 m från vägbanekant, men de flesta ligger längre ifrån. Efter Tunbyn följer en sträcka av skog med avsaknad av bostäder, ända fram till Prästsvedjan med tre gårdar med bostäder. Därpå kopplar utredningsstråk S3 mot E4:an.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 42 av 85 0C070002 Verksamheter Utredningsstråk N Längs utredningsstråket består det största antalet verksamheter av jordbruk och skogsbruk. En verksamhet är Bergsåkers skola, placerad längs stråkets västra del, strax norr om Bergsåkerscirkulationen. Utredningsstråk N3 Längs utredningsstråket består det största antalet verksamheter av jordbruk och skogsbruk, fram till Birsta. En verksamhet är golfbanan Skön Golf, strax söder om Hammal. Golfbanan ligger längs utredningssträckans nordvästra sida. Den norra delen av utredningsstråket passerar igenom Birsta externa handelsområde. Inom Birsta finns lätt industri längs den norra sidan av utredningsstråket, men lätt industri finns även i sydvästra delen av Birsta handelsområde. Flest företag finns inom detaljhandeln med både små butiker samlade i köpcentrum samt större, enskilt placerade butiker.

Utredningsstråk N2 Utredningsstråket är tänkt att gå genom skogen i öst-västlig riktning och passera den norra sidan av den befintliga bergtäkt som ligger mellan väg 603/Hulivägen och utredningssträckan.

Utredningsstråk N1. Utredningsstråket löper längs väg 603/Hulivägen. Längs sträckans norra sida, finns väganslutningen till en befintlig bergtäkt. Längre österut, längs utredningsstråkets södra sida ligger väganslutningen till Sundsvalls sjukhus. Ytterligare österut, längs södra sidan, finns Bydalens gravkapell och tillhörande kyrkogård. Mellan cirkulationsplatsen med Norra Vägen och koppling med E4:an, går utredningsstråk N1 igenom ett handelsområde med detaljhandel.

Utredningsstråk 0/0+ I utredningsstråkets västra del, passeras Nacksta industri- och handelsområde. Där finns lätt industri, entreprenad och försäljning av fordon. Vissa av verksamheterna har direktkontakt med E14/Bergsgatan. Från Nackstavägen fortsätter verksamheterna längs vägens norra sida, fram till Bultgatan, medan det på södra sidan om vägen finns bostäder längs samma etapp. Det största bostadshuset längs denna del har verksamheter i bottenvåningen.

Strax öster om korsningen med Lekängsvägen, längs E14/Bergsgatans södra sida ligger St. Olofsskolan, en skola med förskoleklass upp till årskurs 6. Skolan har både lekyta och skolfasad angränsande mot E14/Bergsgatans vägområde.

Vid korsningen med Dalgatan finns en tre butiker och något längre österut ligger Skogsvårdsstyrelsen. Intill korsningen med Oscarsgatan finns en bensinmack och en däckfirma längs gatans södra sida.

Längs gatans norra sida ligger statliga myndigheter med entréer vända norrut. 6.0 Mellan Skolhusallén och Parkgatan förekommer småhandel och service, i huvudsak längs den södra sidan av utredningsstråket. Flera av verksamheterna ligger i bottenvåningen av flerbostadshus. Längs den norra sidan finns ett kvarter med verksamheter som bensinmack, restaurang, biograf och hotell. Längst i öster ligger bangården, vilken begränsar Utredningsstråket åt nordöst.

Samrådsunderlag Samrådsunderlag Utredningsstråk S1

I utredningsstråk S1 norra del, passerar den längs den västra kanten av Nacksta industri- och handelsområde. Inom området finns verksamheter såsom lätt industri, entreprenad och försäljning av fordon. Längst i söder av området ligger Rättspsykiatriska regionkliniken.

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 43 av 85

Utredningsstråk S2 Utredningsstråk S2 börjar i väster vid Sörknävland, där Blåbergets avfalls- och återvinningscentral är en verksamhet. Vidare passerar utredningssträckan österut och förbi bostadsområdet Sörnacksta. Utredningsstråk S Utredningsstråket har sin början vid väg 570för att fortsätta österut mot Stockvik trafikplats vid E4:an. Cirka 1 km rakt väster om Stockviks trafikplats ligger ett ställverk. Cirka 600 m söder om ställverket ligger en jordbruksfastighet med odlingsmark.

Utredningsstråk S3 Västerifrån passerar utredningsstråk S3 först en matbutik, vilken är längs vägens nordöstra sida. Längs ömse sidor vägen ligger fotbollsplaner och nära dem även tennisbanor och en golfbana. I Runsvik ligger på sydvästra sidan sträckan Tuna kyrka med tillhörande kyrkogård och på nordöstra sidan Runsviks skola med Förskoleklass – årskurs 6. Längs utredningsstråket finns omgivningar av jordbruk blandat med skog och bebyggelse. I Bergom ligger Bergoms såg och intill den en detaljhandel längs den nordöstra sidan. Mellan Viforsen och Vi ligger Viforsens kraftstation med tillhörande ställverk på den södra sidan. Cirka 600 m ytterligare österut finns en fotbollsplan.

Där utredningsstråket viker av mot öster, ligger intill vägen en lagerlokal. Vidare går vägen igenom jordbruks och skogsmark fram till E4 vid Kvissleby. Cirka 1,5 km väster om E4 passerar utredningsstråket förbi en bilskrotsanläggning och en motorbana, vilka ligger på norra sidan av stråket. Närmast trafikplatsen vid Kvissleby finns ett område med hästverksamhet, däribland stall och ridhus. Luftkvalité Trafiken släpper ut hälso- och miljöfarliga avgaser och partiklar. Luftföroreningar ökar risken för hjärtlungsjukdomar och bidrar till ökad dödlighet. Exponering av luftföroreningar innebär en ökad risk för luftvägspåverkan hos barn, utveckling av allergi och utveckling av astma. Luftföroreningarna i tätorter och i miljöer med förhöjda luftföroreningshalter innebär en ökad risk för cancer, fosterpåverkan och besvär (obehag och lukt). Det har visat sig att luftföroreningarna orsakar fler läkarbesök/sjukhusinläggningar för den del av befolkningen som är känsliga, exempelvis astmatiker och barn samt de som redan har en hjärt- och lungsjukdom. Nedan beskrivs förekomsten av luftföroreningar från trafik. Även om luftkvalitén också påverkas av industrierna och ved- och oljeeldningar för uppvärmning, så är det trafiken som är det främsta problemet i centrala Sundsvall. Det är framförallt två olika typer av luftföroreningar som är höga i Sundsvalls centrala delar, partikelhalter och kvävedioxider. De högsta halter förekommer i närheten av

trafikleder och i slutna gaturum, där luftomsättningen är sämre och att luftföroreningar då riskerar att

ansamlas i hälsoskadliga nivåer. Partiklar i omgivningsluften definieras oftast efter storleken, där 6.0 partiklarna är mindre än 10 µm respektive 2,5 µm (PM10 respektive PM2,5). Partiklar i dessa storlekar är inandningsbara och kan därmed fastna i luftvägarna. Partikelhalten i luften påverkas främst av slitage av vägbanan och därav användningen av dubbdäck på trafikfordon. Kvävedioxid i omgivningsluften bildas dels från direkta utsläpp av kvävedioxid från förbränning av fossila bränslen

Samrådsunderlag Samrådsunderlag och dels från atmosfäriska reaktioner, genom oxidation av kväveoxid till kvävedioxid under inverkan

av ozon och solljus. Kvävedioxid i stadsmiljö kommer framförallt från dieseldrivna fordon, där antalet

fordon har ökat på senare år. Utredningsstråk N och N1-N3

Inga kända luftkvalitémätningar är genomförda. TMALL 0095 TMALL Närmast Birsta handelsområde (N3) kan det vara mycket trafik, som ibland ger upphov till köbildning. Detta kan även förekomma i de områden som ansluter till Sundsvalls centrala delar (N, N1). En hög trafikmängd och trafikintensitet innebär att höga halter av luftföroreningar kan bildas lokalt under

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 44 av 85 0C070002 vissa perioder. Dock bedöms inte miljökvalitetsnormerna riskera att överskridas. Detta främst på grund att trafikmängden är mindre än i centrala Sundsvall och det relativt öppna landskapet, som bidrar till en positiv luftomsättning och därigenom bättre omblandning och spridning av luftföroreningarna. Bakgrundhalterna av kvävedioxid och partiklar bedöms även vara lägre än i centrala Sundvall. I övriga områden (N2) med ingen/låg trafikmängd bedöms det föreligga en liten risk för höga halter av luftföroreningar från trafiken lokalt.

Utredningsstråk 0/0+ Luften i centrala Sundsvall innehåller höga halter av luftföroreningar främst på grund av den höga trafikmängden, vilket har medfört att miljökvalitetsnormen för partiklar och kvävedioxid i luft överskridits mellan åren 2011–2013 (mätningar utförda på Köpmangatan och vid tidigare E4 vid kasinot). Miljökvalitetsmålen för kvävedioxid och partiklar klaras inte i dagsläget och har överskridits i Sundsvalls centrala delar under många år.

Överskridandet av miljökvalitetsnormerna rapporterades till Naturvårdsverket, som bedömde att ett åtgärdsprogram behövde upprättas med anledning av överskridande av partiklar. Sundsvalls kommun upprättade ett åtgärdsprogram för friskare luft, som fastställdes i kommunfullmäktige i september år 2014. Miljökvalitetsnormernas gränsvärden har inte överskridit det maximala antalet tillåtna överskridanden under perioden 2014–2017. Dock befarar Sundsvalls kommun att miljökvalitetsnormerna ändå kan ha överskridits på Bergsgatan då mätutrustningen för partiklar på Bergsgatan har haft tekniska problem under mätåret 2017 och har därför inte varit pålitligt. År 2016 var det första året som Bergsgatan (E14) omfattades av partikelmätningar, vilka genomfördes under oktober-december. År 2017 var det första året för mätning av kvävedioxid. Tillgängligt data för beräkningar och enklare mätning med passiva provtagare att halterna är höga och Sundsvalls kommun befarar att miljökvalitetsnormen för partiklar kan komma att överskridas. Även provresultat för kvävedioxid vid Bergsgatan ligger högt och det föreligger risk för att miljökvalitetsnormerna överskrids. Bergsgatan ingår i åtgärdsprogrammet för renare luft. Åtgärder som vidtagits och som har bidragit till att minska halterna av kvävedioxid är att stadsbussarna år 2014 slutade köra på diesel och att den nya bron för E4 utanför staden togs i bruk samma år. De åtgärder som vidtagits för att minska partikelhalten är främst sopning av vägar och spridning av partikelbindande medel i from av kalciumkloridlösningar under våren i syfte att minska dammbildning. Fler åtgärder kommer att krävas för att kunna klara miljömålens riktvärden.

Utredningsstråk S och S1-S3 Inga kända luftkvalitémätningar är genomförda. Eftersom trafikmängden är låg bedöms det föreligga en liten risk för höga halter av luftföroreningar från trafiken lokalt. Bakgrundhalterna av kvävedioxid

och partiklar bedöms även vara lägre än i centrala Sundvall och det bör inte föreligga risk för 6.0

överskridande av miljökvalitetsnormerna. Buller Buller från väg- och järnvägar påverkar många människor negativt. Buller från vägtrafik beror på många olika faktorer, till exempel andelen tunga fordon, hastighet och körsätt. Två mått används för

att analysera trafikbuller, dygnsmedelvärde och maximalnivå. Den ekvivalenta nivån Samrådsunderlag Samrådsunderlag

(dygnsmedelvärdet) är medelvärdet av trafikbullret under ett normalt dygn. Maximalnivån anger den

högsta ljudnivån när ett fordon passerar och det är de tunga transporterna som ger upphov till maximalnivåerna. Nedan beskrivs bullersituationen översiktligt inom respektive utredningsstråk för närliggande

TMALL 0095 TMALL bostäder och verksamheter (se kap. 4.2. ”Trafik” gällande trafikmängder). En bulleranalys kommer att genomföras i kommande skede där bland annat utbredningskartor för lokaliseringsalternativen ingår.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 45 av 85

Utredningsstråk N och N3 Längs med befintliga vägar bedöms det finnas en risk att det förekommer höga bullernivåer, särskilt i perioder när trafiken är hög. En stor andel tunga fordon förekommer på vägen. Även befintlig järnväg bidrar till bullerpåverkan. Bostadsområden och spridd bebyggelse samt verksamheter påverkas.

Utredningsstråk N2 Några högre bullernivåer bedöms inte förekomma annat än i anslutning till större befintliga vägar i väst och öst. Viss närliggande bebyggelse påverkas.

Utredningsstråk N1 På befintlig väg kan trafiken periodvis vara hög och därmed bedöms närliggande bebyggelse påverkas. En relativt stor mängd tung trafik förekommer.

Utredningsstråk 0/0+ Trafiken är hög längs med E14/Bergsgatan och kontor, skola samt bostäder etc. ligger i nära anslutning till vägen. Bebyggelse som ligger i nära anslutning till vägen påverkas av höga bullernivåer. En utredning från år 2013 visar på att andel genomfartstrafik på Bergsgatan är 5–10 % av den totala trafikmängden på Bergsgatan. Av den totala trafikmängden utgörs 8 % av tung trafik. (Se kap. 4.2 ”Trafik”). Inom Trafikverkets åtgärdsprogram har bullerskyddsåtgärder vidtagits för bostäder som ligger närmast E14/Bergsgatan. Utredningsstråk S och S1-S3 Några högre bullernivåer bedöms inte förekomma annat än i anslutning till större befintliga vägar där bebyggelsen kan påverkas. Tung trafik bedöms inte förekomma på befintliga vägar i någon betydande omfattning. Socialt Definitionen av social hållbarhet är inte allmänt vedertagen men kan, enligt folkhälsomyndigheten, ses som samhällets förmåga att stå emot katastrofer som drabbar befolkningen och lösa problem som invånare igenom till exempel ett välfärdssamhälle hamnar i. Detta medför att en förutsättning för social hållbarhet är att det råder en samsyn vad ett välfärdssamhälle ska erbjuda. Det ska bland annat tillgodose alla människors grundläggande behov, bidra till alla människors inkluderande oavsett kön, etnicitet, social status och anpassas och utformas utifrån de grupper som har störst behov.

4.5.3. Naturmiljö

Naturmiljön redovisas nedan översiktligt för varje stråk samt i figur 19 och 20. Flertalet vattendrag berörs (se under avsnitt ”Vattenmiljö” i detta kapitel). I större delen av utredningsområdet

förekommer ett rikt djurliv med exempelvis älg, björn, rådjur, utter, räv, grävling samt olika fågelarter.

6.0

I utredningsområdet finns delar som omfattas av strandskyddsbestämmelserna enligt 7 kap 15 § miljöbalken. Strandskyddet syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden och till att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Inom utredningsområdet finns områden som omfattas av det generella biotopskyddet enligt 7 kap 11 §.

Samrådsunderlag Samrådsunderlag Huvudsyftet med biotopskyddet är att bevara den biologiska mångfalden.

Utredningsstråk N Utredningsstråket är delvis exploaterat av infrastruktur som exempelvis väg och järnväg samt bebyggelse. Omkringliggande naturmiljön består främst av jordbruksmark. Utredningsstråket berör

TMALL 0095 TMALL ett naturvårdsobjekt, odlingslandskapets bevarandeområden. Utredningsstråk N3 Utredningsstråket är delvis exploaterat av infrastruktur som exempelvis väg och järnväg samt Birsta handelsområde som är starkt exploaterat. Spridd bebyggelse finns längs befintlig väg.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 46 av 85 0C070002 Omkringliggande naturmiljön består främst av jordbruksmark. Utredningsstråket berör odlingslandskapets bevarandeområden. Utredningsstråk N2 Utredningsstråket består främst av obruten terräng, förutom gles bebyggelse och en kraftledningsgata. Naturmiljön utgörs av jordbruksmark och skogsmark. Utredningstråket berör ett naturvårdsobjekt, två områden klassade med naturvärden av Skogsstyrelsen samt en nyckelbiotop. Utredningsstråk N1 Utredningsstråket är delvis exploaterat av befintlig väg samt bebyggelse. I väst består naturmiljön främst av jordbruksmark för att sedan övergå i skogsmark. Utredningsstråket berör ett naturvårdsobjekt.

Utredningsstråk 0/0+ Utredningsstråket 0/0+ utgörs främst av exploaterad mark. Norr om utredningsstråket finns Norra Bergets naturreservat samt ett naturvårdsobjekt.

6.0

Figur 19. Naturmiljö i utredningsstråk 0/0+ samt i norra delen av utredningsområdet.

Samrådsunderlag Samrådsunderlag Utredningsstråk S1

Utredningsstråket består främst av obruten terräng, förutom gles bebyggelse och kraftledningsgator. Naturmiljön utgörs av skogsmark. Inom utredningsstråket finns områden klassade med naturvärden av Skogsstyrelsen. Väst om utredningsstråket finns Sidsjö naturreservat.

TMALL 0095 TMALL Utredningsstråk S2 Utredningsstråket består främst av obruten terräng, förutom gles bebyggelse, fåtalet verksamheter och mindre vägar. Naturmiljön utgörs av skogsmark. Här finns flertalet naturvärden samt en nyckelbiotop. SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 47 av 85

Utredningsstråk S Utredningsstråket består främst av obruten terräng. Områden som är exploaterade utgörs främst av kraftledningsgator. Naturmiljön utgörs av skogsmark. Här finns flertalet naturvärden, nyckelbiotoper och naturvårdsobjekt.

Utredningsstråk S3 Utredningsstråket är delvis exploaterat av befintlig väg samt bebyggelse. Naturmiljön består av ett omväxlande skogs- och jordbrukslandskap. Flertalet naturvårdsobjekt, nyckelbiotoper, naturvärden och naturvårdsavtal berörs. Grenforsen vid Tunbyn utgör ett naturreservat samt är av riksintresse för natura 2000-område. Utredningsstråket berör odlingslandskapets bevarandeområden. Nedre Ljungan utgör riksintresse för naturvård och friluftsliv. Ljungan nedströms Viforsen är av riksintresse för skyddade vattendrag.

6.0 Figur 20. Naturmiljö i södra delen av utredningsområdet.

4.5.4. Naturresurser

Hushållning med mark och vatten regleras i miljöbalkens 3 kapitel. Mark och vattenområden ska Samrådsunderlag Samrådsunderlag användas för det eller de ändamål de är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

Skogsbruk är den huvudsakliga markanvändningen inom hela utredningsområdet. Det finns även TMALL 0095 TMALL värdefull jordbruksmark. Grundvatten- och ytvattenförekomster utgör också naturresurser och behandlas i kapitel 4.5.5.

Det finns en bergtäkt i norra respektive södra utredningsområdet, se figur 21.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 48 av 85 0C070002

Figur 21. Naturresurser i utredningsområdet.

4.5.5. Vattenmiljö

Utredningsstråk N Ytvattenförekomster Sett från söder till norr passerar eller angränsar vägen Selångersån, Sticksjöbäcken, Ottsjöbäcken (även benämnd Hulibäcken) som korsar Timmervägen på två ställen, se tabell 1. Strax uppströms vägens korsning med Selångersån finns Selångersfjärden, som är recipient för Ottsjöbäcken. Selångersån, Ottsjöbäcken och Selångersfjärden är klassade som ytvattenförekomster. I tabell 1 redovisas gällande statusklassningar och miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomsterna. Sticksjöbäcken är klassad som övrigt vatten i VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Övriga vattendrag längs vägsträckan är enligt VISS inte klassade som ytvattenförekomster i

vattenförvaltningen.

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 49 av 85

Tabell 1. Ytvattenförekomster och sjöar med tillhörande statusklassning enligt VISS Ytvatten Registrerad Aktuell status Kvalitetskrav enligt vattenförekomst MKN

Selångersån Ja Ekologisk status: 2027: God ekologisk (SE692111-157577) Måttlig status Kemisk status: Uppnår God kemisk ej god ytvattenstatus

Ottsjöbäcken Ja Ekologisk status: 2027: God ekologisk (SE692399-157450) Måttlig status Kemisk status: Uppnår God kemisk ej god ytvattenstatus

Selångersfjärden Ja Ekologisk status: God ekologisk status

(SE692212-157367) God God kemisk ytvattenstatus Kemisk status:

Uppnår ej god

I samband med Trafikverkets projekt Järnvägsplan Bergsåkers triangelspår föreslås åtgärder för Sticksjöbäcken och nydragning av Ottsjöbäcken. Därmed kommer bäckarnas förutsättningar att ändras. Grundvattenförekomster I södra delen av utredningsstråket finns grundvattenförekomsten Sundsvalls tätort. Grundvattenförekomsten, som är en sand- och grusförekomst, utgör en del av Sundsvallsåsen, se tabell 2 och figur 22.

Tabell 2: Grundvattenförekomster med tillhörande statusklassning enligt VISS Grundvattenförekomst Registrerad Aktuell status Kvalitetskrav vattenförekomst enligt MKN

Sundsvalls tätort Ja Kvantitativ status: 2027: God ekologisk (SE692090-157723) status God God kemisk Kemisk status:

ytvattenstatus 6.0

Otillfredsställande

Den aktuella vägsträckan berör inga fastställda vattenskyddsområden för vattentäkter.

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 50 av 85 0C070002

Figur 22. Grundvattenförekomst i sand och grus.

Utredningsstråk N3 Ytvattenförekomster Sett från söder till norr passerar eller angränsar vägen Ottsjöbäcken, Hammalbäcken och vattendrag vid Öråker. Ottsjöbäcken är klassad som ytvattenförekomst. I tabell 1 redovisas gällande statusklassningar och miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomsten. Övriga vattendrag längs vägsträckan är enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) inte klassade som ytvattenförekomster i vattenförvaltningen. Grundvattenförekomster Inga fastställda grundvattenförekomster förekommer längs utredningsstråket.

Den aktuella vägsträckan berör inte heller några fastställda vattenskyddsområden för vattentäkter.

6.0

Utredningsstråk N2 Ytvattenförekomster En nydragning inom norra utredningsområdet kan komma korsa ett antal bäckar. I västra delen av utredningsstråket rinner Ottsjöbäcken som är klassad som ytvattenförekomst. I tabell 1 ovan redovisas gällande statusklassningar och miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomsten. Övriga vattendrag inom Samrådsunderlag Samrådsunderlag utredningsstråket är enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) inte klassade som ytvattenförekomster i vattenförvaltningen. Selångersfjärden, Sticksjön och Alnösundet är recipienter för vattendragen. Selångersfjärden och Alnösundet är klassade som ytvattenförekomster och Sticksjön är klassad som övrigt vatten.

TMALL 0095 TMALL Grundvattenförekomster Inga fastställda grundvattenförekomster förekommer inom norra utredningsområdet.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 51 av 85

Den aktuella vägsträckan berör inte heller några fastställda vattenskyddsområden för vattentäkter.

Utredningsstråk N1 Ytvattenförekomster Sett från väst till öst passerar eller angränsar vägen Ottsjöbäcken (även benämnd Hulibäcken), vattendrag vid Lövåsen, Rödmyran och Bydalsbäcken. Ottsjöbäcken är klassad som ytvattenförekomst. I tabell 1 ovan redovisas gällande statusklassningar och miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomsten. Övriga vattendrag inom utredningsstråket är enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) inte klassade som ytvattenförekomster i vattenförvaltningen. Selångersfjärden, Sticksjön och Alnösundet är recipienter för vattendragen. Selångersfjärden och Alnösundet är klassade som ytvattenförekomster och Sticksjön är klassad som övrigt vatten.

Grundvattenförekomster Inga fastställda grundvattenförekomster förekommer inom norra utredningsområdet. Den aktuella vägsträckan berör inte heller några fastställda vattenskyddsområden för vattentäkter.

Utredningsstråk 0/0+ Ytvattenförekomster Aktuell vägsträcka passerar två vattendrag, som mynnar i Selångersån. Sett från väst till öst passerar vägen Sandbergsbäcken och Sidsjöbäcken. Sidsjöbäcken är klassad som ytvattenförekomst. Selångersån, som är recipient för de två vattendragen, är klassad som ytvattenförekomst. I tabell 3 redovisas gällande statusklassningar och miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomsterna.

Tabell 3. Ytvattenförekomster och sjöar med tillhörande statusklassning enligt VISS Ytvatten Registrerad Aktuell status Kvalitetskrav enligt vattenförekomst MKN

Sidsjöbäcken Ja Ekologisk status: 2027: God ekologisk (SE692019-157638 status Måttlig God kemisk Kemisk status: ytvattenstatus Uppnår ej god

Selångersån Ja Ekologisk status: 2027: God ekologisk (SE692111-157577) status Måttlig God kemisk Kemisk status:

6.0 ytvattenstatus

Uppnår ej god

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 52 av 85 0C070002 Grundvattenförekomster Inom vägsträckan finns grundvattenförekomsten Sundsvalls tätort. Grundvattenförekomsten som är en sand- och grusförekomst, utgör en del av Sundsvallsåsen, se tabell 4 och figur 22.

Tabell 4. Grundvattenförekomster med tillhörande statusklassning enligt VISS. Grundvattenförekomst Registrerad Aktuell status Kvalitetskrav vattenförekomst enligt MKN

Sundsvalls tätort Ja Kvantitativ status: 2027: God ekologisk (SE692090-157723) status God God kemisk Kemisk status: ytvattenstatus Otillfredsställande

Den aktuella vägsträckan berör inga fastställda vattenskyddsområden för vattentäkter.

Utredningsstråk S1, S2 och S

Ytvattenförekomster En nydragning inom södra utredningsområdet kan komma korsa flertalet bäckar. Två av vattendragen är klassade som ytvattenförekomster. Det finns även en sjö i området som är klassad som ytvattenförekomst. I tabell 5 redovisas gällande statusklassningar och miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomsterna. Övriga vattendrag inom utredningsområdet är enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) inte klassade som ytvattenförekomster i vattenförvaltningen. Kolstabäcken, Selångersån, Sundsvallsfjärden och Sidsjön är recipienter för vattendragen och är klassade som ytvattenförekomster.

Tabell 5. Ytvattenförekomster och sjöar med tillhörande statusklassning enligt VISS Ytvatten Registrerad Aktuell status Kvalitetskrav enligt vattenförekomst MKN

Vintertjärnen Ja Ekologisk status: 2021: God ekologisk Måttlig status

Kemisk status: God kemisk Uppnår ej god ytvattenstatus

Sidsjöbäcken Ja Ekologisk status: 2027: God ekologisk (Bodbäcken) status Måttlig

God kemisk

6.0 Kemisk status:

ytvattenstatus Uppnår ej god

Vapelbäcken Ja Ekologisk status: 2027: God ekologisk status Måttlig

Samrådsunderlag Samrådsunderlag God kemisk Kemisk status:

ytvattenstatus Uppnår ej god

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 53 av 85

Grundvattenförekomster Inga fastställda grundvattenförekomster förekommer inom norra utredningsområdet.

Den aktuella vägsträckan berör inte heller några fastställda vattenskyddsområden för vattentäkter. Utredningsstråk S3

Ytvattenförekomster Befintlig vägsträcka passerar nio vattendrag som mynnar i Marmen eller Ljungan. Flera av vattendragen är ej namngivna i VISS. Sett från väst till öst passerar vägen vattendrag vid Tuna (ej namngiven), Kvarnbäcken, Bergomsbäcken, Borgarbäcken, vattendrag vid Viforsen (ej namngiven), Tunomsbäcken, Bleckersbäcken, vattendrag vid Storsvedjan (ej namngiven), vattendrag vid Prästsvedjan (ej namngiven).

Tunomsbäcken och Kvarnbäcken är klassade som ytvattenförekomster. Recipienterna Ljungan och sjön Marmen är klassade som ytvattenförekomster. I tabell 6 redovisas gällande statusklassningar och miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomsterna. Övriga vattendrag längs vägsträckan är enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) inte klassade som ytvattenförekomster i vattenförvaltningen.

Tabell 6. Ytvattenförekomster och sjöar med tillhörande statusklassning enligt VISS Ytvatten Registrerad Aktuell status Kvalitetskrav vattenförekomst enligt MKN

Kvarnbäcken Ja Ekologisk status: 2027: God ekologisk (SE691361-156606) Måttlig status Kemisk status: God kemisk Uppnår ej god ytvattenstatus

Tunomsbäcken Ja Ekologisk status: 2027: God ekologisk (SE691158-157301) Måttlig status Kemisk status: God kemisk Uppnår ej god ytvattenstatus

Marmen (SE691174- Ja Ekologisk status: 2027: God ekologisk 157065). Måttlig status

Kemisk status: God kemisk Uppnår ej god ytvattenstatus

Ljungan (SE691018- Ja Ekologisk status: 2027: God ekologisk

157875). Måttlig status

6.0

Kemisk status: God kemisk Uppnår ej god ytvattenstatus

Samrådsunderlag Samrådsunderlag Grundvattenförekomster

Inom vägområdet finns grundvattenförekomsterna (sand och grusförekomst) Matfors centrum, Ljunganåsen Vivsta-Vinoret, Ljunganåsen Grönsta och Ljunganåsen Nolby-Kvissleby, se figur 23. I tabell 7 redovisas gällande statusklassningar och miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomsterna.

Grundvattenförekomsterna Ljunganåsen Vivsta-Vinoret, Ljunganåsen Grönsta och Ljunganåsen TMALL 0095 TMALL Nolby-Kvissleby är dricksvattenförekomster och är skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 54 av 85 0C070002 Vägsträckan angränsar till vattenskyddsområdena Njurunda Nolby och Njurunda Grönsta som inkluderar Ljungan och sjön Marmen. Inom vattenskyddsområdena förekommer tre stycken vattentäkter, Nolby, Grönsta och Matfors. I vattenskyddsföreskrifterna för Nolby vattentäkt råder förbud mot anläggande av väg inom vattenskyddsområdet. Vid anläggande av väg inom vattenskyddsområdet krävs därmed någon form av dispens.

Tabell 7: Grundvattenförekomster med tillhörande statusklassning enligt VISS Grundvattenförekomst Registrerad Aktuell status Kvalitetskrav vattenförekomst enligt MKN

Matfors Centrum Ja Kvantitativ status: God kvantitativ status (SE691347-606178) God God kemisk status (Tillhörde tidigare Tuna, Kemisk status: Matfors SE691384-156475 och Matfors centrum God SE691575-156386)

Ljunganåsen Vivsta- Ja Kvantitativ status: God kvantitativ status Vinoret (SE691054- God God kemisk status 611339) (Tillhörde tidigare Marmen- Kemisk status: Kvissleby SE691075- God 157451)

Ljunganåsen Grönsta Ja Kvantitativ status: God kvantitativ status (SE691010-614507) God God kemisk status (Tillhörde tidigare Kemisk status: Marmen- Kvissleby SE691075-157451) God

Ljunganåsen Nolby- Ja Kvantitativ status: God kvantitativ status Kvissleby (SE690878- God God kemisk status 620917) (Tillhörde tidigare Marmen- Kemisk status: Kvissleby SE691075- God 157451)

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 55 av 85

Figur 23. Grundvattenförekomster i sand och grus och vattenskyddsområden

4.5.6. Kulturmiljö

Kulturmiljö redovisas nedan för varje stråk samt i figur 25 och 26.

Utredningsområdet omfattar flera områden med forn- och kulturlämningar från flera tidsperioder. På grund av landhöjningen har även landskapet förändrats över tid. Under den äldre stenåldern utgjordes delar av aktuellt område delvis av en skärgård där det bara var de högsta bergen som var öar i denna skärgård. Omkring 5 000 f. Kr. hade även höjdpartierna norr om Sundsvall kommit upp ut havet, se figur 24. År 1 000 f. Kr. hade det mesta av markerna kommit upp ur havet. Det var bara Indalsälvens och Ljungans dalgångar som fortfarande var breda havsvikar. Det omkringliggande havet har utgjort

en bra förutsättning, med rika naturresurser, vilket gjort att området lämpat sig för bosättning.

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 56 av 85 0C070002

Figur 24. Strandnivåer i området runt Sundsvall omkring 5 000 f. Kr och 1 000 e. Kr.

Inom området finns få lämningar och fynd från stenålder vilket kan bero på att det är svårt att påträffa fynd och lämningar i skogsmark utan riktade inventeringar. Indalsälven och Ljungan har varit farbara långt fram i tiden och under järnålder framträder flera centralplatser. Älvdalarnas geologi har gett bra förutsättningar för odling och dessa områden har tidigt odlats upp. Längre fram i tiden har även dalgångarna i skogslandskapet odlats upp. Även om stora delar av området är skogbeväxt har markerna utnyttjats. Från åtminstone 1500-talet och framåt har de kända byarna haft fäbodar i dessa skogar. Skogarna har även erbjudit jaktmöjligheter vilket flera fångstgropar och fångstgropssystem vittnar om. Under senare tid har landskapsutnyttjandet övergått från agrart präglat markutnyttjande till att se själva skogen som en naturresurs.

Sundsvalls stad fick stadsrättigheter år 1621 och etablerades längre ut mot havet då Selångersån inte

6.0 längre var farbar. Under 1600-talet var fiske och handel med trävaror, boskapsprodukter, pälsar och

skinn det som dominerade. Under historisk tid har även de mindre vattendragens kraft utnyttjats för sågar och kvarnar. Från 1800-talet kom sedan Sundsvall att växa fram som ett centrum i rikets främsta träindustridistrikt och flera industriorter växte fram runt Sundsvall. I och med detta blev skogens produkter mer värdefulla.

Samrådsunderlag Samrådsunderlag Utredningsstråk N Hulidalen har varit bebodd under lång tid. I dalgången finns boplats och fyndplatser från stenålder samt gravar och gravfält från järnålder.

Flera miljöer i Hulidalen har pekats ut som kulturhistoriskt intressant område i översiktsplan och TMALL 0095 TMALL kulturmiljöprogram för Sundsvall. Hela dalen bedöms som kulturhistoriskt intressant men utpekade bebyggelsemiljöer i anslutning till stråket är bebyggelsen vid Gammelvägen, Bergsåkers skola och Huli där även odlingslandskapet lyfts fram. SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 57 av 85

I söder angränsar utredningsstråket till riksintresse Selånger-Kungsnäs vars värden är att det var en av regionens mest betydelsefulla centralbygder, rik fornlämningsmiljö, äldre jordbruksbebyggelse och vägnät samt immateriella värden i form av ortnamn, traditioner och berättelser. Utredningsstråk N3 Hulidalen har varit bebodd under lång tid. I dalgången finns boplats och fyndplatser från stenålder samt gravar och gravfält från järnålder. Yngre lämningar finns i form av tegelbruk vid Öråker. Flera miljöer i Hulidalen har pekats ut som kulturhistoriskt intressant område i översiktsplan och kulturmiljöprogram för Sundsvall. Hela dalen bedöms som kulturhistoriskt intressant men utpekade bebyggelsemiljöer med odlingslandskap är Öråker, Hammal och Huli. Utredningsstråk N2 Utredningsstråket sträcker sig över höjdpartiet vid Kullåsen som var en ö cirka 5 000 f. Kr. Det finns inga kända fynd från denna tid, men att fynd skulle kunna påträffas kan inte uteslutas. I väster ansluter utredningsstråket till Hulidalen som är utpekat som kulturhistoriskt intressant område, se utredningsstråk N. Utredningsstråk N1 Inga kända fornlämningar finns utmed stråket. Höjdpartierna har dock utgjort öar i en skärgårdsmiljö under stenålder varför lämningar från denna tid inte kan uteslutas. I stråkets östra del finns den, i kulturmiljöprogrammet, utpekade bebyggelsemiljön vid Haga med Sköns södra kyrkogård. I väster ansluter utredningsstråket till Hulidalen som är utpekat som kulturhistoriskt intressant område, se utredningsstråk N. Utredningsstråk 0/0+ Inga fornlämningar finns dokumenterade inom utredningsstråken och större delen av området är fragmenterat av tidigare stadsutbyggnad. Endast mindre partier i den västra delen av området är opåverkade och terrängen är här högre och kan hysa fornlämning under mark som inte kan ses i dagsläget. Den östra delen av utredningsstråket går genom riksintresse Sundsvall, vars värden ligger i stadskärnans rutnätsplan, stenstadsbebyggelsen, hamn- och järnvägsmiljöer samt trähusbebyggelse på Södermalm. Större delen av bebyggelsen har moderniserats utmed E14/Bergsgatan, men enstaka trähus finns kvar i utredningsområdets allra östligaste del. Järnvägsmiljön kring den nya stationen uppförd år 1925 är även klassad som byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen 3 kap.

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 58 av 85 0C070002

Figur 25. Forn- och kulturlämningar i utredningsstråk 0/0+ samt i norra utredningsområdet.

Utredningsstråk S1 Utredningsstråket sträcker sig över höjdpartier som var lämpliga för bosättning under stenåldern. I anslutning till stråket finns även ett fångstgropssystem. Kända boplatslämningar finns i Böle och vid en arkeologisk utredning över Nackstaskogen och Lilla Böle bedömdes flera lämpliga lägen för boplatser. Vid utredningen påträffades även omfattande spår av stenbrytning, flera småindustriområden, lägenhetsbebyggelse, kolbotten och tjärdal vilket ger en fingervisning om vad som kan förväntas vid en arkeologisk utredning. Utredningsstråk S2 Få fornlämningar finns inom utredningsstråket I närområdet finns flera fångstgropar och eventuella stensättningar (gravar) finns vid Kolstabodarna. I området finns stor sannolikhet att ytterligare forn-

och kulturlämningar kan påträffas då utredningsstråket går över eller i anslutning till höjdpartier som 6.0 under stenålder var öar i en skärgård. I området är det hög sannolikhet att påträffa även yngre lämningar som fäbodar och kolningsanläggningar. Utredningsstråk S Få fornlämningar finns inom utredningsstråket. I området finns stor sannolikhet att ytterligare forn-

Samrådsunderlag Samrådsunderlag och kulturlämningar kan påträffas då utredningsstråket går över eller i anslutning till höjdpartier som

under stenålder var öar i en skärgård. I området är det hög sannolikhet att påträffa även yngre lämningar som fäbodar och kolningsanläggningar. Utredningsstråk S3

TMALL 0095 TMALL Utredningsstråket sträcker sig i Ljungans dalgång och berör flera riksintressen, Ljungans dalgång, Allsta-Klingsta-Vi-Tunbyn, Vattjom-Rude och Kvissle-Nolby-Prästbolet. Gemensamt för riksintressena är den höga fornlämningskoncentrationen med bebyggelsecentrum från järnålder till SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 59 av 85

medeltid, det äldre vägnätet med kommunikationsstråk mot Tröndelag samt det öppna storslagna odlingslandskapet. I kulturmiljöprogram för Sundsvall framhålls den gamla jordbruksbygden vars kvaliteter består av landskapsbild, bebyggelsemönster och kopplingen till fornlämningar samt Tuna sockencentrum. I kulturmiljöprogrammet tas även bruksmiljön vid Matfors upp som särskilt kulturhistoriskt intressant. Den rika fornlämningsmiljön gör att fornlämningar med största sannolikhet kommer att beröras och påverkas.

Figur 26. Forn- och kulturlämningar i södra utredningsområdet.

4.5.7. Rekreation och friluftsliv

6.0 Rekreation och friluftsliv redovisas nedan för varje stråk samt i figur 27 och 28. Utredningsstråk N Utredningsstråket berör idrottsplatser, elljusspår samt Bergsåkers travbana.

Utredningsstråk N3

Samrådsunderlag Samrådsunderlag I Hammal finns en idrottsplats för golf.

Utredningsstråk N2 Inga kända rekreations- och friluftsområden finns men då området är oexploaterat är det troligt att det

används som ett rekreations- och friluftsområde av stadsinvånarna. TMALL 0095 TMALL Utredningsstråk N1 Utredningsstråket berör elljusspår, raststuga samt flertalet idrottsplaner.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 60 av 85 0C070002 Utredningsstråk 0/0+ Utredningsstråket berör fotbollsplaner samt Nackstabadet med tillhörande aktiviteter. Norr om stråket ligger Norra bergets naturreservat, som utgör ett välbesökt stadsnära naturområde i Sundsvall.

Figur 27. Rekreation och friluftsliv i norra delen av utredningsområdet.

Utredningsstråk S Utredningsstråket berör Mittnordenleden, raststuga, elljusspår samt Sundsvalls södra bergsområden som är av riksintresse för friluftsliv. Utredningsstråk S1 Närmast utredningsstråket finns Klissberget med utsiktsplats och raststuga samt Sundsvalls södra bergsområden som är av riksintresse för friluftsliv.

Utredningsstråk S2 6.0

Utredningstråket berör elljusspår samt en skjutbana. Utredningsstråk S3 Utredningstråket berör bland annat flertalet idrottsplaner, Mittnordenleden, Tunomsberget, Grenforsens naturreservat, Midskogsberget, Omsberget samt flertalet raststugor. Utredningstråket

berör även Ljungan, där nedre Ljungan utgör riksintresse för naturvård samt friluftsliv. Samrådsunderlag Samrådsunderlag

Fiskevatten i anslutning till utredningsområdet ingår i Selångers-, Marmen-Långsjöns-, Tuna västra-,

Tuna östra- och Nedre Ljungans fiskevårdsområden. TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 61 av 85

Figur 28. Rekreation och friluftsliv i södra delen av utredningsområdet.

4.5.8. Förorenad mark

Inom utredningsområdet har en översiktlig markmiljöinventering genomförts. Flertalet objekt som bedömts som intressanta ur föroreningssynpunkt och som kan påverka eventuellt schaktning har identifierats, se figur 29 och 30. Objekt som inte är riskklassade innebär att föroreningens förekomst och omfattning inte är känd.

Befintlig vägbeläggning kan innehålla tjärhaltig asfalt, som kan vara hälso- och miljöfarlig. Förorenade dikesmassor förekommer troligen längs med befintliga vägar. Vidare utredning och provtagning görs i kommande skeden.

Utredningsstråk N

6.0 Flertalet potentiellt förorenade områden har identifierats. Ingen av dessa är riskklassade.

Utredningsstråk N3 Kring Birsta handelsområde finns flertalet potentiellt förorenade områden samt en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Endast tre av dessa objekt är riskklassade, två med måttlig risk samt en med

stor risk. Samrådsunderlag Samrådsunderlag

Utredningsstråk N2-N1

Flertalet potentiellt förorenade områden förekommer, varav ett är riskklassat med måttlig risk. Det finns också två tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter.

TMALL 0095 TMALL Utredningsstråk 0/0+ Flertalet potentiellt förorenade områden förekommer vilka omfattas av alla riskklasser.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 62 av 85 0C070002

Figur 29. Potentiellt förorenade områden i norra delen av utredningsområdet.

Utredningsstråk S1 Inga potentiellt förorenade områden förekommer. Utredningsstråk S2 Två potentiellt förorenade områden förekommer som inte är riskklassade. Det finns även flertalet tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Utredningsstråk S Ett riskklassat potentiellt förorenat område förekommer (stor risk), två ej riskklassade objekt. Det finns även en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Utredningsstråk S3 Flertalet potentiellt förorenade områden förekommer, varav tre är riskklassade (två objekt med

måttlig risk och en med stor risk).

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 63 av 85

Figur 30. Potentiellt förorenade områden i södra delen av utredningsområdet.

4.5.9. Miljökvalitetsnormer

I miljöbalkens femte kapitel regleras miljökvalitetsnormerna som har till avsikt att fastlägga en högsta tillåtna förorening eller störningsnivå som människor eller miljön kan belastas med.

Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för:

• föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477) • vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554)

• olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660).

• omgivningsbuller (SFS 2004:675) 6.0 Miljökvalitetsnormen för utomhusluft berörs av vägplanen. Luften i centrala Sundsvall innehåller höga halter av luftföroreningar. Miljökvalitetsnormen för partiklar och kvävedioxid i luft har överskridits i centrala Sundsvall under perioden 2011–2013 (mätningar utförda på Köpmangatan och vid tidigare E4 vid kasinot). På E14/Bergsgatan har partikelinstrumentet haft tekniska problem under mätåret varpå

resultaten är opålitliga. De resultat som ändå erhållits visar på att halterna av partiklar är höga och Samrådsunderlag Samrådsunderlag

Sundsvalls kommun befarar att de kan överskrida miljökvalitetsnormen på denna mätpunkt.

Ljungans nedre delar omfattas av miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten. Ljungan rinner längs med utredningsstråk S3 och utgör recipient för mindre vattendrag som korsar utredningsstråket.

TMALL 0095 TMALL Vattenförekomsterna i utredningsområdet omfattas av miljökvalitetsnormen för yt- och grundvatten. Trafikverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för befintlig infrastruktur för att skydda de mest utsatta bostäderna, förskolorna och grundskolorna längs E14/Bergsgatan. Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller överskrids dock inte.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 64 av 85 0C070002 5. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper

Denna vägplan avser E14 och dess framtida läge i Sundsvall. Utredningsområdet sträcker sig från Matfors i väst till Sundsvall i öst samt Nolby i söder till Birsta i norr. Flera olika utredningsstråk för E14 utreds med hänsyn till dess möjligheter att uppnå projektets mål (se kap. 2.7.1.) samt en bättre funktion för alla trafikslag. Allmänt för samtliga utredningsstråk vid nybyggnad Alternativet med nybyggnad längs med något av utredningsstråken innebär en helt ny sträckning av E14 genom Sundsvall. Sträckningens ände får en ny anslutningspunkt längs med E4. Eventuell nysträckning får en bra framkomlighet i och med 2+1-sträcka med ambitionen att uppnå 100 km/h, vilket ger god hastighetsstandard och kapacitet. Kollektivtrafiken får även förbättrad framkomlighet och möjlighet till anpassningar. Trafiksäkerheten längs med E14 förbättras med mötesseparering, ett minskat antal korsningar och anslutningar i plan samt separerade gång- och cykelstråk. Genomfartstrafiken genom centrala Sundsvall minskar vilket leder till bättre framkomlighet, ökad trafiksäkerhet och anpassningsmöjlighet längs med den sträckan. De alternativ som innebär nybyggnation är mycket omfattande, både arbetet i sig samt på grund av att de kan påverka den befintliga infrastrukturen inom det valda utredningsstråket till stor del.

I alla utredningsstråk utom S3 och nollalternativet krävs anpassning och anslutning till de befintliga trafikplatserna som byggs i det angränsande projektet ”E14 Timmervägen-Blåberget”. Den västra delen av samtliga norra utredningsstråk ansluts till utredningsstråk N, som i sin tur ansluter till den nybyggda trafikplatsen vid Timmervägen. Densamma gäller för stråk 0+ och S1 som också ansluts till den nybyggda trafikplatsen vid Timmervägen. Utredningsstråk S2 kräver anpassning till den västra trafikplatsen.

Samtliga utredningsstråk motsvarar cirka 5–6 kilometers sträckning, förutom alternativ S som motsvarar ungefär halva den sträckan samt S3 som motsvarar cirka 20 km. Utredningsstråk N Åtgärder som föreslås i utredningsstråket innebär en ombyggnation och upprustning på delar av Timmervägen, med en anpassad anslutning mot befintlig E14 och den trafikplats som byggs i det angränsande projektet ”E14 Timmervägen-Blåberget”. Stråket knyter samman sträckningen mellan E14 och E4 tillsammans med något av de olika alternativen i det norra utredningsområdet. Stråket innefattar mindre schakt- och fyllåtgärder för vägen då topografin är något varierande.

Anpassningarna till de befintliga anläggningarna längs med sträckningen är nödvändiga. Dessa 6.0

åtgärder skulle kunna vara breddning av befintlig väg, nya 3-vägskorsningar, se figur 31, eller varianter

med ”höger in, höger ut”, där fordonstrafiken inte kan svänga vänster i någon riktning, se figur 32.

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL Figur 31. Exempelutformning på en 3-vägskorsning.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 65 av 85

Utredningsstråk N3 Stråket har sin lokalisering norr om befintliga E14 och har något varierande topografi. Alternativet innebär ombyggnation och upprustning på delar av befintliga Timmervägen. För att uppfylla ställda projektmål så måste utformningen av befintliga vägar, anslutningar och korsningar ses över och anpassas. Dessa anpassningar kan exempelvis innebära planfria korsningar eller 3-vägskorsningar. Även anslutningar i stråket norra respektive södra delar är nödvändiga, där kan anläggningar som exempelvis planfria och icke planfria passager vara aktuella. Påverkan på miljön längs med stråket är mindre omfattande på grund av dess lokalisering och de befintliga anläggningarna. Stråket kombineras med utredningsstråk N för att uppnå en komplett sträckning från dagens E14 i väster till dagens E4 i öster.

Utredningsstråk N2 Utredningsstråket lokaliseras i det norra utredningsområdet och öster om utredningsstråk N. Alternativet innebär mindre åtgärder och anpassningar på befintliga vägar samt en nysträckning i varierad topografi. Ett eventuellt bygge innefattar mindre schakt- och fyllarbeten på en del av sträckan samt större schakt- och fyllarbeten på andra halvan vilket också återspeglar påverkan på miljön. Stråkets västra ände anpassas mot utredningsstråk N, anpassningen kan innebära byggnation av en ny trafikplats.

Utredningsstråk N1 Utredningsstråket N1 har sin lokalisering närmast nollalternativet av de sträckningarna som har nytt läge. Alternativet innebär måttliga schakt- och fyllningsarbeten längs de befintliga vägarna samt några större åtgärder för en eventuell kortare ny sträckning längs stråket. Miljö påverkas i liten grad av bygget, på grund av dess lokalisering. En ny trafikplats bör byggas i den östra delen av stråket för att bibehålla en genomgående och bra utformning längs hela stråket. Den västra änden av stråket anpassas med anslutning mot utredningsstråk N, vilket exempelvis kan innefatta en planfri passage alternativt en trafikplats. Referenshastigheten längs med stråket kan justeras från projektmålen om åtgärder med 100 km/h blir för omfattande.

Utredningsstråk 0 Befintlig sträckning av E14 från trafikplatsen vid Timmervägen till och med E4 i Skönsmon behålls med dagens utformning. E14 får inget nytt läge och ordinarie underhållsåtgärder görs. Hastigheten regleras till 60 respektive 40 km/h enligt kommunens hastighetsplan, regleringen sker under år 2019. Inga nya anslutningar eller anpassningar byggs annat än det planerade arbetet i angränsande projektet

”E14 Timmervägen-Blåberget”.

6.0 Framkomligheten förändras inte och trafikmängden samt anpassningsbegränsningarna längs med

Bergsgatan kvarstår. Parallellt med bibehållen utformning blir landskapet och miljön oförändrad.

Utredningsstråk 0+ Befintlig sträckning från korsningen E14/Timmervägen till korsningen Fridhemsgatan/Parkgatan

Samrådsunderlag Samrådsunderlag anpassas med åtgärder för bibehållen europavägstandard. Anpassning i det västra läget mot den

nybyggda befintliga trafikplatsen görs för bibehållen utformning och framkomlighet längs med E14. Inga andra anpassningar än de idag planerade i projektet ”E14 Timmervägen-Blåberget” i västra läget görs. Alternativet kan innefatta en ny utformning och anpassning mot den idag befintliga trafikplatsen

i stråkets östra läge längs med E4. TMALL 0095 TMALL

Utredningsstråket kan anpassas med två körfält i den ena riktningen och ett körfält i den motsatta riktningen samt en referenshastighet på 80 km/h i dess största möjliga mån. Denna del av stråket kan använda räcke som separeringsform för att uppnå önskad standard. Andra delar av sträckan kan

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 66 av 85 0C070002 byggas med ett eller två körfält i öst-västlig riktning och få en hastighet mellan 50 och 80 km/h. Anslutningar, korsningar samt anpassningar längs med stråket byggs om för att främja framkomligheten på E14/Bergsgatan genom Sundsvall. Dessa anpassningar kan tillexempel vara nya parallellvägar, cirkulationsplatser, utbyggnad av korsningar samt stängning av korsningar Anpassningarna kan kräva rivning av befintliga bebyggelser och infrastruktur längs med stråket. Trafikmängden antas uppgå till beräkningar enligt prognosår 2040.

För de oskyddade trafikanterna kan vägen anpassas med olika trafiksäkerhetshöjande åtgärder, exempelvis räckesseparering, nya parallella gång- och cykelvägar, rivning av befintliga stråk eller byggnation av nya planfria passager.

Referenshastigheten längs med stråket kan sänkas om åtgärderna i enlighet med projektmålen anses vara för omfattande. Sträckningen får då en lägre hastighet på delar av sträckan för att ökad anpassningsmöjlighet och sänkt påverkan på omgivningen.

Utredningsstråk S1 Topografin längs med stråket är mycket varierande med branta stigningar och sluttningar, som sträcker sig något sydost om Sundsvall till väg 570 en bit söder om Sundsvall. En sträckning längs med stråket innebär en ny dragning som kan anpassas mot befintlig trafikplats samt anpassning med befintliga vägar längs med sträckan, dessa anpassningar är exempelvis en planskild passage, större korsningspunkter med fyrvägskorsningar i plan eller en variant med ”höger in, höger ut”, se figur 32. Alternativet har stora topografiska utmaningar som exempelvis sluttningar, sidotag och andra variationer i terrängen. Det innebär större schakt- och fyllarbeten för att uppnå massbalans och en god utformning och funktion, detta bidrar också till stor påverkan på omgivande miljö. Stråket kombineras med utredningsstråk S för att uppnå en komplett sträckning mellan dagens E14 och E4.

6.0

Figur 32. Exempel på en korsning utformad med höger in- höger ut.

Utredningsstråk S2

Utredningsstråket har sin lokalisering mellan Blåberget och Medskogsbron. Topografin för området är Samrådsunderlag Samrådsunderlag

mycket varierande och sträckningen innebär nysträckning på obruten mark. Anpassning och

anslutning görs mot trafikplatsen som byggs vid Blåberget i det angränsande projektet ”E14 Timmervägen-Blåberget”. På grund av stråkets topografi och lokalisering blir påverkan på miljön väldigt stor då sträckningen innefattar stora schakt- och fyllarbeten samt eventuella sidotag. Stråket

TMALL 0095 TMALL kombineras med utredningsstråk S för att uppnå en komplett sträckning mellan dagens E14 och E4.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 67 av 85

Utredningsstråk S Utredningsstråk S innefattar en nysträckning och knyts samman med stråk S1 och S2 för att skapa en komplett sträckning mellan E14 och E4. I öster kan en anslutning mot befintlig trafikplats som är placerad längs med väg E4 i höjd med Stockvik byggas. Övriga anpassning mot befintligheter ut efter stråket är också nödvändigt, exempelvis med ersättningsvägar, mindre planfria passager, 3- och 4- vägskorsningar. Schakt- och fyllarbeten blir omfattande i och med områdets karaktär och höjdskillnader i terräng. Svårigheter gällande lutningar och sidotag kan leda till komplexa arbeten, dessa arbeten avspeglar också påverka på miljön vilket blir stort.

Utredningsstråk S3 Utredningsstråket har sin lokalisering mellan Matfors och Nolby och är ett av de stråk som är längst med cirka 20 km. Området har topografi med stora variationer i höjd och det finns flera befintliga anläggningar längs med sträckan. På grund av detta blir påverkan på miljön stor. För att uppnå målen i projektet och på grund av stråkets karaktär krävs omfattande schakt- och fyllarbeten. Stråket kan innefatta en ny trafikplats i dess nordvästra del i anslutning till befintliga E14 i höjd med Vattjom samt en om- eller tillbyggnad eller anpassningsåtgärder till dagens trafikplats i Nolby. Varierande referenshastighet mellan 70 och 100 km/h kan krävas för att bibehålla en rimlighet i utformningen. Ett flertal anpassningar mot befintligheter måste också göras, dessa anpassningar är exempelvis 3- vägkorsningar och anslutningar, en eventuell planfri korsning samt ersättningsvägar för boende i området.

5.1. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.

Här nedan följer en beskrivning om de möjliga miljöeffekter som kan uppkomma av projektet. Miljöeffekterna analyseras djupare senare i processen när exempelvis väglinjer och utformning av vägen tas fram. Trafikverket utgår från att vägplanen innebär en betydande miljöpåverkan (BMP) och att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram i senare skede.

5.1.1. Landskapsbild och upplevelsevärden

Utredningsstråk N, N3 Utredningsstråken medför en nysträckning av E14 som innebär åtgärder på befintliga vägar samt anpassning mot befintliga anslutningar och korsningar längs stråken. Detta kan t ex innebära planskilda korsningar med höga bankar. Det kan även innebära behov av bullerskydd i anslutning till befintlig bebyggelse i form av vallar eller skärmar, eller andra upplyfta konstruktioner som t ex skyltar

och skyltportaler, som påverkar den visuella upplevelsen av landskapet. Dessa riskerar att utgöra

6.0 dominerande inslag och orsaka att värdefulla utblickar försvinner. Även mitträckesseparering kan

bidra till att skapa visuella och fysiska barriäreffekter. Särskilt känsliga är de delar av stråken som sträcker sig genom öppna landskapsavsnitt. Utredningsstråk N2 Utredningsstråket innebär nysträckning genom skogsmark i den norra delen av utredningsområdet. Samrådsunderlag Samrådsunderlag Stråket innebär även mindre anpassningar mot befintliga vägar. En lokalisering inom stråket innebär relativt stora skärningar och väg på bank i den östra delen, vilket påverkar den visuella upplevelsen av landskapet. Dock innebär stråket totalt sett minst skärning och bank av stråken som utgör nylokalisering.

TMALL 0095 TMALL Utredningsstråk N1 Utredningsstråket innebär en nysträckning, som påverkar befintliga vägsträckningar inom utredningsstråket. En ny trafikplats behöver anläggas i den västra delen av stråket och plan- och profiljusteringar behövs längs sträckan framförallt i den västra delen där det kan bli mycket höga

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 68 av 85 0C070002 bankar och skärningar på en sträcka av cirka 200 m. Inom den delen av området innebär en lokalisering av E14 inom stråket en stor påverkan på den visuella upplevelsen och landskapsbilden inom området. På resterande delen av sträckan behövs inga större plan- och profiljusteringar på sträckan. Emellertid så innebär en breddning av befintlig väg och mitträckesseparering också att de visuella och fysiska barriäreffekterna ökar framförallt för boende längs sträckan. I anslutning till bebyggelse längs sträckan så kan det även bli aktuellt med bulleråtgärder, vilket ytterligare förstärker barriäreffekterna.

Utredningsstråk 0/0+ Utredningsstråk 0 och 0+ innebär att E14 ligger kvar i befintligt längs Bergsgatan genom centrala Sundsvall. Detta innebär att de problem som i dag finns med barriäreffekter för gång- och cykeltrafikanter och boende inom området antas öka, liksom miljöproblemen med buller och dålig luftkvalitet. Utredningsstråk S1, S2, S Utredningsstråken innebär nylokaliseringar genom skogsmark med kuperad terräng. En lokalisering inom utredningsstråken medför omfattande skärningar och väg på bank. Omfattningen är som störst där utredningsstråken ansluter mot befintlig E14 i nord och nordväst samt mot E4 österut samt inom ett område i den västra delen av utredningsstråk S. Omfattningen av väg på bank och bergskärningar inom dessa stråk bedöms få stora effekter på landskapsbilden i området och den visuella upplevelsen av landskapet. Höga vägbankar och skärningar bidrar också till fysiska barriäreffekter för både människor och ekologiska samband i landskapet. Utredningsstråk S3 Utredningsstråk S3 utgör en nysträckning som påverkar befintliga vägsträckningar inom stråket. En lokalisering inom stråket innebär stora justeringar i både plan och profil av befintlig väg samt två nya trafikplatser i anslutningarna. Det innebär att en lokalisering inom stråket bedöms få en stor påverkan på landskapsbilden och den visuella upplevelsen av landskapet inom området. En breddning av vägen och mitträckesseparering innebär också att vägens fysiska och visuella barriäreffekter ökar. Vägåtgärderna kan också innebära att det blir nödvändigt med bulleråtgärder i anslutning till befintlig bebyggelse längs sträckan, vilket innebär att värdefulla utblickar över odlingslandskapet, älven och det omgivande skogslandskapet riskerar att försvinna. Särskilt känsligt för åtgärder som bidrar till att förändra landskapets skala eller vägens sträckning genom landskapet är området i anslutning till Tuna kyrka som utgör en historiskt värdefull knutpunkt.

5.1.2. Dagvattenhantering

6.0 Utredningsstråk N3

Utbyggnad av vägen kommer i viss mån att medföra ökade dagvattenmängder som avrinner snabbare än förut. Avvattningssystemet kommer att anpassas utifrån planerad vägutformning, så att avvattningen även i fortsättningen kan lösas med motsvarande system. De ökade dagvattenmängderna fördröjs och renas i diken och eventuellt dammar inom vägområdet.

Samrådsunderlag Samrådsunderlag Utredningsstråk N2

Anläggandet av väg kommer att medföra ökade dagvattenmängder som avrinner snabbare än förut. Vägen planeras avvattnas via slänter, vägdiken och trummor som avleder dagvattnet till lämpligt vattendrag. De ökade dagvattenmängderna fördröjs och renas i diken och eventuellt dammar inom

TMALL 0095 TMALL vägområdet.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 69 av 85

Utredningsstråk N1 Anläggandet av väg kommer att medföra ökade dagvattenmängder som avrinner snabbare än förut. Avvattningssystemet kommer att anpassas utifrån planerad vägutformning, så att avvattningen även i fortsättningen kan lösas med motsvarande system. De ökade dagvattenmängderna fördröjs och renas i diken och eventuellt dammar inom vägområdet. Utredningsstråk 0/0+ Utbyggnad av vägen förväntas få påverkan på hydrologin. Avvattningssystemet kommer att anpassas utifrån planerad vägutformning. Utredningsstråk S1 och S2 Anläggandet av väg kommer att medföra ökade dagvattenmängder som avrinner snabbare än förut. Vägen planeras avvattnas via slänter, vägdiken och trummor som avleder dagvattnet till lämpligt vattendrag. De ökade dagvattenmängderna fördröjs och renas i diken och eventuellt dammar inom vägområdet.

Utredningsstråk S3 Avvattningssystemet kommer att anpassas utifrån planerad vägutformning, så att avvattningen även i fortsättningen kan lösas med motsvarande system. De ökade dagvattenmängderna fördröjs och renas i diken och eventuellt dammar inom vägområdet. Där utredningsstråket berör vattenskyddsområden kan det bli aktuellt med åtgärder för grundvattenskydd som exempelvis täta diken.

5.1.3. Riksintressen

Utredningsstråk N, N1-N3 och 0/0+ De riksintressen som berörs ligger intill befintliga vägar. Genom hänsyn vid upprättande av vägplanen bör inte någon påtaglig skada på riksintressena för naturvård och kulturmiljövård uppkomma.

Utredningsstråk S Det finns en stor risk för påtaglig skada på riksintresset för friluftsliv (S) då oexploaterad mark tas i anspråk och riksintressets område kommer att fragmenteras och barriärer skapas. Skadans omfattning beror på lokalisering och utformning av den nya vägen.

Utredningsstråk S3 Utredningsstråket angränsar till flera riksintressen för naturmiljö och friluftsliv. Det finns en stor risk för påtaglig skada på dessa. En lokalisering av ny E14 bedöms kräva stora markingrepp i området med anledning av områdets terräng och nuvarande vägutformning. Riksintresset för friluftsliv korsas av befintlig väg och riksintresset för naturmiljö ligger i direkt anslutning till befintlig väg. Skadans

omfattning beror på lokalisering och utformning av den nya vägen. 6.0 Grenforsen vid Tunbyn är av riksintresse i egenskap av natura 2000-område. Området angränsar till befintlig väg. En exploatering av området kan påtagligt skada natura 2000-området genom till exempel markskador men även ökade bullernivåer. Utredningsstråket berör flera riksintressen för kulturmiljö. Det finns en stor risk för påtaglig skada på

Samrådsunderlag Samrådsunderlag riksintressena eftersom hela sträckan av den befintliga vägen berörs. Skadans omfattning på beror på

lokalisering och utformning av den nya vägen.

För påverkan på riksintresset för vattenförsörjning, se kap. 5.1.6. ”Vattenmiljö”.

Utredningsstråk N1-N3, S1 och S2 TMALL 0095 TMALL Inga riksintressen för naturmiljö, friluftsliv eller kulturmiljö påverkas.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 70 av 85 0C070002 5.1.4. Boendemiljö och hälsa

Barriäreffekter En ny lokalisering av E14 skulle innebära att de fysiska barriäreffekterna för gång- och cykeltrafikanter samt boende längs E14/Bergsgatan minskar. Samtidigt kommer en ny lokalisering av E14 att innebära ökade barriäreffekter om vägen förläggs i en befintlig vägsträckning, i synnerhet där vägen ansluter till befintlig bostadsbebyggelse. Även en ny lokalisering i nysträckning kan komma att innebära såväl fysiska som visuella barriäreffekter i synnerhet om den sträcker sig genom det öppna jordbrukslandskapet. En fortsatt lokalisering av E14 genom Sundsvall med anpassningar för att öka/förbättra standarden på europavägen medför ökade barriäreffekter då trafikmängden antas öka till prognosår 2040. Buller En ny lokalisering av E14 bedöms medföra en minskning av både den ekvivalenta nivån och antalet tillfällen då den maximala ljudnivån uppstår längs med Bergsgatan eftersom både genomfartstrafiken och andelen tunga fordon antas minska. Hur mycket bullernivåerna minskar beror till stor del på hur mycket den totala trafikmängden minskar. Trafikmängden antas dock öka på sikt, vilket påverkar bullernivåerna negativt. Utredningsstråk N, N1, N3 Områden som redan idag påverkas av buller från befintliga vägar kommer att få ökat buller när trafikmängden och hastigheten ökar av en ny E14 i området. Utredningsstråk 0/0+ En fortsatt lokalisering av E14 genom Sundsvall, utan åtgärder, innebär ökade bullernivåer då trafikmängden antas öka. En fortsatt lokalisering av E14 genom Sundsvall med anpassningar för att öka/förbättra standarden på europavägen medför kvarstående/ökade bullernivåer då trafikmängden antas öka.

En ny lokalisering av E14 bedöms innebära en minskning av den maximala ljudnivån längs med Bergsgatan eftersom den tunga trafiken bedöms minska. Dock bedöms det inte ske någon betydande minskning av bullernivåerna, eftersom mängden trafiken troligen inte kommer att minska i tillräckligt stor omfattning. Utredningsstråk S, S1-S3 och N2 En lokalisering av E14 i områden med ingen/låg trafikmängd innebär att området kommer att bli påverkat av buller. Luftkvalité

En ny lokalisering av E14 bedöms kunna innebära en positiv påverkan på luftkvalitén vid Bergsgatan.

6.0 Trafikmängden antas dock öka på sikt, vilket påverkar luftkvalitén negativt. Dock bedöms

avgasutsläppen från fordonstrafiken att minska till prognosår 2040 tack vare hårdare krav på utsläppsmängder, vilket förväntas leda till lägre halter av framförallt kvävedioxider. För partiklar beräknas det inte ske lika stor skillnad i utsläppen i framtiden, då partikelutsläppen främst uppkommer vid slitage av vägbanan och inte som avgaser. För utsläppen av partiklar är andelen tung

Samrådsunderlag Samrådsunderlag trafik, dubbdäcksandel och antal fordon de viktigaste parametrarna.

Utredningsstråk N, N1-N3 En lokalisering av E14 vid befintliga vägar med relativt hög trafikmängd bedöms innebära en viss negativ påverkan på luftkvalitén. En lokalisering av E14 i områden med ingen/låg trafikmängd (N2)

TMALL 0095 TMALL bedöms kunna innebära en försämring av luftkvalitén lokalt. Färre människor bedöms exponeras för höga och hälsoskadliga halter av luftföroreningar.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 71 av 85

Landskapets utformning skapar bättre förutsättningar för en god luftomsättning i jämförelse med det trånga gaturum som finns i centrala Sundsvall. Utredningsstråk 0/0+ En fortsatt lokalisering av E14 genom Sundsvall, utan anpassningar för att öka/förbättra standarden, bedöms innebära att luftkvalitén fortsatt är dålig och då trafikmängden antas öka bedöms luftkvalitén kunna försämras ytterligare, med risk för överskridande av miljökvalitetsnormer och fortsatta överskridanden av miljömålen

En fortsatt lokalisering av E14 genom Sundsvall med anpassningar för att öka/förbättra standarden, bedöms kunna innebära en liten förbättring av luftkvalitén på kort sikt då bland annat trafikflödena bedöms bli jämnare. Jämnare trafikflöden har en positiv påverkan på luftkvalitén genom minskade avgasutsläpp. Då trafikmängden fortsatt kommer att vara hög och antas öka på sikt bedöms den dåliga luftkvalitén kvarstå eller försämras, med återkommande risk för överskridande av miljökvalitetsnormer och överskridanden av miljömålen.

Utredningsstråk S, S1-S3 En lokalisering av E14 i områden med ingen/låg trafikmängd bedöms kunna innebära en försämring av luftkvalitén lokalt. Landskapets utformning skapar bättre förutsättningar för en god luftomsättningen i jämförelse med det trånga gaturum som finns i centrala Sundsvall. Färre människor bedöms exponeras för höga och hälsoskadliga halter av luftföroreningar.

Socialt Projektet har för avsikt att ta fram en hållbar anläggning för E14 genom/förbi Sundsvall som ska ge god stadsmiljö med ökad säkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för samtliga transportslag. Detta kräver delaktighet, åtgärder som ger förbättrade möjligheter till ett fungerande vardagsliv samt åtgärder som ger trygghet och möjlighet till ökad hälsa (rörlighet). I projektet räknas delaktighet som deltagande i samråd (samråd med allmänhet, myndigheter, företag och organisationer ske under hela projektet) och tillgång till information om vad som sker i omgivningen eller den närliggande stadsmiljön. Ett fungerande vardagsliv görs genom att Trafikverkets planer och åtgärder försöker underlätta för att människor ska kunna röra sig mer obehindrat och säkert i befintlig stadsmiljö eller i nybyggda miljöer. Trygghet och hälsa lyfts fram genom att de oskyddade trafikanterna som behöver befinna sig i närheten av vägen ges ökad trygghet genom att säkerställa trafikmiljön, t ex genom anpassad belysning, hastighetsdämpade åtgärder och minskad utsatthet för oskyddade trafikanter. Åtgärder för oskyddade trafikanter i projekt E14 genom/förbi Sundsvall bedöms ha positiv effekt och öka de oskyddade trafikanters möjlighet att vistas, synas och mötas i trafikmiljön.

5.1.5. Naturmiljö

6.0

Utredningsstråk N, N1-N3 I norra utredningsområdet finns få kända naturvärden. Genom hänsynstagande vid upprättande av vägplanen bedöms inte någon betydande effekt på naturmiljön samt odlingslandskapets

bevarandeområden uppkomma. Samrådsunderlag Samrådsunderlag

Utredningsstråk 0/0+

I centrala utredningsområdet finns få naturvärden eftersom området är starkt exploaterat. Genom hänsynstagande vid upprättande av vägplanen bedöms inte någon betydande effekt på naturmiljön

uppkomma. TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 72 av 85 0C070002 Utredningsstråk S, S1-S3 Flera naturvärden finns utspritt i södra utredningsområdet. Genom hänsynstagande vid upprättande av vägplanen bör negativa effekter på de flesta naturvärdena i utredningsstråk S, S1 och S2 kunna undvikas.

Utredningsstråk S3 berör flertalet områden med höga naturvärden och det finns risk att betydande negativa effekter uppstår. En nylokalisering av E14 bedöms kräva stora markanspråk. Hur stora effekterna blir på naturmiljön beror bland annat på vägens dragning och anpassning genom landskapet.

5.1.6. Vattenmiljö

Ytvattenförekomster Utmed befintliga sträckningar Beroende på ombyggnationernas omfattning kan vattendragen inom vägplanen komma att påverkas. Om trummor eller kulvertar behövs bytas ut på grund av skick eller kapacitet finns en risk för påverkan på vattenmiljön under byggtiden. Södra utredningsstråket S3 angränsar till Nedre Ljungan nedströms Viforsen som är av riksintresse för skyddade vattendrag. Längs S3 ligger två ytvattenförekomster som ligger inom vattenskyddsområden, sjön Marmen och Ljungan. Utredningsstråk S3 berör flertalet skyddsvärda områden avseende vattenmiljö vilket kan innebära en risk för betydande negativa effekter. Vägåtgärder får inte försämra vattenförekomsternas status eller äventyra möjligheterna att nå beslutade miljökvalitetsnormer. Utmed nya sträckningar Beroende på hur vägen dras inom utredningsområdet påverkas vattendragen i större eller mindre utsträckning. I samband med nybyggnation av vägar och anläggande av nya trummor finns en risk för påverkan på vattenmiljön.

Vägåtgärder får inte försämra vattenförekomsternas status eller äventyra möjligheterna att nå beslutade miljökvalitetsnormer. Grundvattenförekomster Utmed befintliga sträckningar Södra utredningsområdet, ligger i anslutning till vattenskyddsområde för tre grundvattentäkter. Med tanke på närheten till grundvattentäkterna är en ökad trafiksäkerhet värdefullt utifrån skydd av täkten, då en olycka med farligt gods skulle kunna få stora konsekvenser för grundvattnet. Hänsyn ska tas till

vattentäkterna vid byggnation.

6.0

Om byggnationen kräver skärning i isälvsmaterial kommer detta att medföra ökad sårbarhet för grundvattentäkterna. Skärningar i isälvsmaterial kan även medföra stora inläckageflöden till diken.

Utmed nya sträckningar Beroende på val av korridor och hur vägens profil väljs kommer grundvattnet att påverkas i olika grad.

Grundvattennivåer och risker för avsänkning av grundvatten kommer att behöva utredas ytterligare Samrådsunderlag Samrådsunderlag

efter val av korridor. I områden med skärningar finns risk för framträngande grundvatten och

permanent grundvattensänkning kan uppstå i anslutning till skärningar.

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 73 av 85

5.1.7. Kulturmiljö

Utredningsstråk N I Hulidalen finns boplats och fyndplatser från stenålder samt gravar och gravfält från järnålder, vilka bör kunna undvikas vid planarbetet men ytterligare fornlämningar kan finnas i anslutning till dessa. I söder angränsar utredningsstråket till riksintresse Selånger-Kungsnäs vars värden inte bedöms påverkas.

Utredningsstråk N3 I Hulidalen finns boplats och fyndplatser från stenålder samt gravar och gravfält från järnålder. Yngre lämningar finns i form av tegelbruk vid Öråker, vilka bör kunna undvikas vid planarbetet men ytterligare fornlämningar kan finnas i anslutning till dessa. Kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer i anslutning till stråket är bebyggelsen vid Gammelvägen, Bergsåkers skola och Huli där även odlingslandskapet lyfts fram.

I söder angränsar utredningsstråket till riksintresse Selånger-Kungsnäs vars värden inte bedöms påverkas. Utredningsstråk N2 Inga kända fornlämningar bedöms påverkas. Utredningsstråket sträcker sig över höjdpartiet vid Kullåsen som var en ö under stenålder varför lämningar inte kan uteslutas. I väster ansluter utredningsstråket till Hulidalen som är utpekat som kulturhistoriskt intressant område. Utredningsstråk N1 Inga kända fornlämningar bedöms påverkas. Höjdpartierna har dock utgjort öar i en skärgårdsmiljö under stenålder varför lämningar från denna tid inte kan uteslutas. I stråkets östra del finns den, i kulturmiljöprogrammet, utpekade bebyggelsemiljön vid Haga med Sköns södra kyrkogård. I väster ansluter utredningsstråket till Hulidalen som är utpekat som kulturhistoriskt intressant område. Utredningsstråk 0/0+ Inga fornlämningar finns dokumenterade inom utredningsområdet. Endast mindre partier i den västra delen av området är opåverkade och terrängen är här högre och kan hysa fornlämning under mark som inte kan ses i dagsläget. Den östra delen av utredningsstråket går genom riksintresse Sundsvall, vars värden inte bedöms påverkas.

Utredningsstråk S

6.0 Få fornlämningar finns inom utredningsstråket. I området finns stor sannolikhet att ytterligare forn-

och kulturlämningar kan påträffas då utredningsstråket går över eller i anslutning till höjdpartier som under stenålder var öar i en skärgård. I området är det hög sannolikhet att påträffa även yngre lämningar som fäbodar och kolningsanläggningar, vilka därmed skulle beröras. Utredningsstråk S1 Samrådsunderlag Samrådsunderlag I anslutning till stråket finns fångstgropssystem. Arkeologisk utredning av närliggande område har visat på flera forn- och kulturlämningar varför det inte går att utesluta att forn- och kulturlämningar kommer att beröras.

Utredningsstråk S2 TMALL 0095 TMALL I närområdet finns flera fångstgropar och eventuella stensättningar (gravar). I området finns stor sannolikhet att ytterligare forn- och kulturlämningar kan påträffas då utredningsstråket går över eller i anslutning till höjdpartier som under stenålder var öar i en skärgård. I området är det hög sannolikhet att påträffa även yngre lämningar som fäbodar och kolningsanläggningar, vilka därmed skulle beröras.

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 74 av 85 0C070002 Utredningsstråk S3 Utredningsstråket berör flera riksintressen, Ljungans dalgång, Allsta-Klingsta-Vi-Tunbyn, Vattjom- Rude och Kvissle-Nolby-Prästbolet. Området är rikt på fornlämningar. Kulturmiljöprogram för Sundsvall framhåller den äldre jordbruksbygden, landskapsbild, bebyggelsemönster och koppling till fornlämningar samt bruksmiljön vid Matfors. En ny väg inom detta område bedöms beröra och påverka flera fornlämningar. Det finns även en stor risk för påtaglig skada på riksintressena. Alternativet bedöms således inte vara lämpligt ur kulturmiljösynpunkt.

5.1.8. Rekreation och friluftsliv

Utredningsstråk N och N1-N3 En lokalisering av E14 i norra utredningsområdet (N2) innebär ianspråktagande av obruten terräng nära stadskärnan vilket kan få negativ påverkan på rekreation- och friluftslivet på grund av fragmentering av landskapet, ökade bullernivåer och barriäreffekter.

En dragning av E14 i anslutning till befintliga vägar (N, N1, N3) innebär ökade bullernivåer och barriäreffekter då vägen anpassas till högre hastigheter. Detta kan upplevas som störande och påverka upplevelsevärdet negativt.

Utredningsstråk 0/0+ En fortsatt lokalisering av E14 längs Bergsgatan bedöms inte innebära någon betydande påverkan på rekreation- och friluftslivet.

Utredningsstråk S och S1-S3 I södra utredningsområdet kan en nylokalisering av E14 påverka rekreations- och friluftslivet negativt genom ianspråktagande av mark, fragmentering av landskapet, ökade bullernivåer och barriäreffekter. En dragning av E14 i anslutning till befintlig väg innebär ökade bullernivåer och barriäreffekter då vägen anpassas till högre hastigheter. Detta kan upplevas som störande och påverka upplevelsevärdet negativt.

5.1.9. Förorenad mark I byggskedet finns risk för spridning av föroreningar från de potentiellt förorenade områden som har identifierats, tjärhaltig asfalt i befintlig beläggning samt från förorenade dikesmassor.

Förorenade dikesmassor förekommer främst vid befintliga vägar där trafikeringen är hög (N, N3 och N1, 0/0+).

Risken att träffa på markföroreningar i obruten terräng är låg.

6.0

6. Åtgärder

I nästa skede, samrådshandling - val av lokalisering, ska tänkbara lokaliseringsalternativ utredas.

Samrådsunderlag Samrådsunderlag Buller och luftanalyser kommer att genomföras inför val av lokalisering. De åtgärder och anpassningar

som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter kommer att belysas.

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 75 av 85

7. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan

Trafikverket gör bedömningen att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, eftersom: • Projektet omfattar ett stort utredningsområde där flera olika alternativ för en ny vägsträckning ska studeras. Den nya vägsträckan kan komma att följa befintlig väg men även gå genom obruten terräng längre sträckor. • Inom utredningsområdet finns höga natur-, frilufts, och kulturvärden som kan komma att beröras av vägen. • En ny väg genom framförallt obruten terräng kan medföra stora störningar i form av barriäreffekter, fragmentering och buller.

8. Fortsatt arbete

8.1. Planläggning

Samrådsunderlaget ställs ut för att informera och inhämta synpunkter på förslaget. Synpunkterna kommer att sammanfattas och bemötas i den samrådsredogörelse som tas fram. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I nästa skede i planprocessen kommer en samrådshandling för val av lokalisering att tas fram. För projektet antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas som sedan ska godkännas av Länsstyrelsen. En betydande miljöpåverkan innebär att Trafikverket ska samråda med en utökad samrådskrets i den efterföljande planeringen. Den utökade kretsen ska bestå av övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Om projektet inte antas medföra en betydande miljöpåverkan tas en miljöbeskrivning fram och integreras i vägplanens planbeskrivning.

En samrådshandling utformning av planförslag kommer därefter att tas fram. Ett samråd på orten kommer att genomföras där vägförslaget presenteras. Vägförslaget kommer då att ställas ut för skriftliga synpunkter. Inkomna synpunkter att sammanfattas i en samrådsredogörelse. Eventuellt utförs justeringar av vägplaneförslaget utifrån dessa. Vägplanen kommer sedan att sammanställas till en granskningshandling som ställs ut i minst 30 dagar för skriftliga synpunkter. Efter granskningen sammanställs synpunkterna i ett PM och hela vägplanen

skickas till Länsstyrelsen för ett slutligt yttrande.

6.0

Därefter kan den skickas till Trafikverkets enhet för Juridik- och planprövning för fastställelse. Först därefter, förutsatt att fastställelsebeslutet inte överklagas, vinner planen laga kraft och Trafikverket får rätt att ta mark i anspråk för den nya väganläggningen.

Ett tidigt samråd har hållits med Länsstyrelsen i Västernorrlands län den 2018-11-06. Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 76 av 85 0C070002 8.2. Viktiga frågeställningar

Nedan beskrivs frågor som ska ägnas särskild uppmärksamhet i den kommande planeringen, samt vilka krav som är särskilt viktiga att beakta:

• Beskrivning av miljövärden och dess påverkan behöver fördjupas. • Vidare utredning krävs för att utvärdera vilket utredningsstråk som bidrar till den bästa anpassningen till det omgivande landskapet. • Vidare utredning behövs för att utvärdera vilket utredningsstråk som ger minsta möjliga miljöpåverkan.

• En översiktlig kartläggning av buller föreslås utföras inför för val av lokalisering. En bullerutredning föreslås också utföras när lokalisering är vald och ett vägförslag tas fram. • Luftberäkningar föreslås utföras inför för val av lokalisering.

• För eventuell nydragning av väg behöver vägens läge och profil anpassas för att minimera intrång och uppkomsten av stora skärning- och schaktslänter. • Identifiera strandskyddande områden samt områden som omfattas av det generella biotopskyddet.

• Utreda den bebyggda miljöns påverkan av projektet. • Risk för spridning av föroreningar beaktas i den fortsatta planeringen så spridning till omgivande miljö kan undvikas. Vidare utredning och provtagning ska genomföras vid behov. • Om vägförslagen påverkar befintligt byggnadsverk så som körfältsindelning eller beläggningstjocklek etc. kan en ny kontroll av varje enskilt påverkat byggnadsverks bärighet komma att krävas. • Vid upprättande av vägplanen är de nationella målen för arkitektur, form och design applicerbara i tillämpliga delar. Målen rörande miljöer tillgängliga för alla samt hållbarhet och kvalitet ska särskilt beaktas. Samordning med den kommunala planeringen krävs för att utreda vägplanens/vägplanernas påverkan på detaljplaner samt den påverkan som kan uppstå på/från andra angränsande projekt. • En luftutredning föreslås utföras i kommande skede. SIMAIR kommer att användas vilken är utarbetade av SMHI. Syftet med beräkningarna kommer vara att, utifrån resultatet från kommande trafikanalyser, bedöma de olika alternativens inverkan på luftmiljön och jämföras

mot upprättade miljökvalitetsnormer och miljömål. 6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 77 av 85

9. Källor

Planläggning av vägar och järnvägar, rapport, version 1.0, Trafikverket, 2014. Vägar- och gators utformning, VGU, Trafikverket, 2015 (Krav och Råd), Publ. 2015:086 och 2015:087. Naturvårdsverket, https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges- miljomal/Miljokvalitetsmalen/ . Sundsvalls kommun (2011). Fördjupad översiktsplan Birsta handelsområde. Sundsvalls kommun (2014). Översiktsplan Sundsvall 2021. Trafikverket (2017). Bergsåker triangelspår, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Trafikverket (2018). Namngivna investeringar. Underlagsrapport till Nationell plan för transportsystemet 2018–2029. Trafikverket (2013). Öst - västliga transporter i Sundsvallsregionen, med inriktning på tunga transporter och transporter av farligt gods. Länsstyrelsen i Västernorrlands län (2018), Länsstyrelsens Webb GIS, http://ext- webbgis.lansstyrelsen.se/Vasternorrland/Planeringsunderlag/. Sundsvalls kommun, Friluftskarta 2018. Sundsvalls kommun. Luften i Sundsvall 2016 och 2017. Länsstyrelsens MIFO-databas. Carlsson, B & Mascher, B. 1999. Fäbodinventering 1999. Västernorrlands län. Länsmuseet i Västernorrland. Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation. Rapport 1999:7. Klang, L. 2016. Nackstaskogen och Lilla Böle. Arkeologisk utredning etapp 1 inför planering av nya bostadsområden, Sundsvalls stad, Västernorrlands län, 2015. Rapport 2016:2. Klang, L. 2016. Fäbodstigar i Nackstaskogen. Komplettering år 2016 till tidigare utförd arkeologisk utredning etapp 1 inför planering av nya bostadsområden, Sundsvalls stad, Västernorrlands län. Landskapsarkeologerna Rapport 2016:9. Larsson, J. 2009. Fäbodväsendet 1550–1920. Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2009:51. Sveriges Lantbruksuniversitet. Lindeberg, M. 2008. Särskild arkeologisk utredning i Klissbacken, Sörnacksta, Sundsvall. RAÄ 100- 103, Sundsvalls socken. Rapport 2008:29. Riksantikvarieämbetet, FMIS, fornsök. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html

Riksantikvareämbetet, BeBR, bebyggelseregistret. 6.0 http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/sok/search.raa. Sundsvalls kommun, Översiktsplan, kulturmiljöprogram. https://sundsvall.se/samhallsplanering-och- trafik/oversiktsplan/gallande-oversiktsplaner/. Trafikverket 2015. Landskapskaraktärsanalys för Västernorrland. Delrapport inom projektet Landskap

Samrådsunderlag Samrådsunderlag i långsiktig planering. Publikation 2015:159. Krav Brobyggande, version 1.0, Trafikverket, TDOK 2016:0204. Krav Brounderhåll, version 3.0, Trafikverket, TDOK 2013:0415.

BaTMan, Trafikverkets bro- och tunnelförvaltningssystem, https://batman.trafikverket.se/. TMALL 0095 TMALL SGU, Sveriges geologiska undersökning, http://apps.sgu.se/kartgenerator/. Globala målen, www.globalamalen.se

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall Sida 78 av 85 0C070002 Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social- hallbarhet STRADA, (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), gäller inrapporterade olyckor för perioden

2013-07-01 till 2018-06-30.

6.0

Samrådsunderlag Samrådsunderlag

TMALL 0095 TMALL

SAMRÅDSUNDRLAG – E14 framtida läge i Sundsvall 0C070002 Sida 79 av 85

Detta är baksidan på rapporten. Den måste vara på jämn sida, lägg in en blank sida före

Trafikverket, 871 45 Härnösand. Besöksadress: Nattviksgatan 8. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 020–600 650

www.trafikverket.se

Bilaga 1: Kommunala planer

I tabell 1–5 redovisas gällande detalj- (DP) och stadsplaner (S) inom utredningsområdet som kan komma att beröras av projektet.

Tabell 1. Gällande detalj- (DP) och stadsplaner (S) inom utredningsstråk N3. DP-id Namn Generell beskrivning vid och närmast utredningsstråk N3.

SEL 439 Granlo 3:178, Högom Timmervägen är planlagd som "Väg" samt "Järnväg" då området korsas av 3:27 m.fl. fastigheter detta. Närliggande område benämns som "Park eller plantering"

SEL 161 Bergsåkers Skola, Timmervägen är planlagd som "Väg" och området närmast som "Park eller Selånger plantering"

DP-238 Granloholmsleden del Timmervägen är planlagd som "Huvudgata". av Huli 3:24 m.fl

DP-106 Målås 3:20 m.fl. Timmervägen är planlagd som "Huvudgata" och kvartersmarken närmast som "Småindustri och hantverk ej störande för omgivningen"

S512/2116SKÖ Birsta Timmervägen är planlagd som "Gatumark", "Park eller plantering" och för "Järnvägsändamål". Kvartersmarken närmast är planlagt som område för "Handelsändamål" och "Industriändamål".

Tabell 2. Gällande detalj- (DP) och stadsplaner (S; SEL) inom utredningsstråk N2.

DP-id Namn Generell beskrivning vid och närmast utredningsstråk N2.

SEL 439 Granlo 3:178, Timmervägen är planlagd som "Väg" samt "Järnväg" då området korsas av detta. Högom 3:27 m.fl. Närliggande område benämns som "Park eller plantering" fastigheter

SEL 161 Bergsåkers Skola, Timmervägen är planlagd som "Väg" och området närmast som "Park eller plantering" Selånger

DP 238 Granloholmsleden Granloholmsleden är planlagd som "Huvudgata" och "Järnvägstrafik" då detta korsar del av Huli 3:24 området. Kvartersmark närmast som "Natur" m.fl

Tabell 3. Gällande detalj- (DP) och stadsplaner (S; SEL; SKÖ) inom utredningsstråk N1.

DP-id Namn Generell beskrivning vid och närmast utredningsstråk N1.

SEL 439 Granlo 3:178, Timmervägen är planlagd som "Väg" samt "Järnväg" då området korsas av detta. Högom 3:27 m.fl. Närliggande område benämns som "Park eller plantering" fastigheter

SEL 161 Bergsåkers Skola, Timmervägen är planlagd som "Väg" och området närmast som "Park eller plantering" Selånger

DP 238 Granloholmsleden Granloholmsleden är planlagd som "Huvudgata" och "Järnvägstrafik" då detta korsar del av Huli 3:24 området. Kvartersmark närmast som "Natur" m.fl

SEL298 stg 4809 m.fl. Granloholmsleden är planlagd som "Gata" och "Park eller plantering". Kvartersmarken Granlohom närmast är planlagd som "Park eller plantering" samt en bit bort som "Område för bostadsändamål".

2272SKÖ Sjukhusområdet, Granloholmsleden är planlagd som "Gata". Kvartersmarken närmast är planlagd som del av område för "Högspänningsledning", "Allmänt ändamål", "Bostadsändamål" och "Park Granloholmsleden eller plantering". m.m.

S3553 / Baldershov Granloholmsleden är planlagd som "Gata". Kvartersmarken närmast är planlagd som 2404 SKÖ idrottsplats m.m. område för "Högspänningsledning", "idrottsändamål", "Bostadsändamål, fristående hus", "Småindustri och bostadsändamål" samt "Park eller plantering".

S3567 / Bydalen m.m. Granloholmsleden är planlagd som "Gata". Kvartersmarken närmast är planlagd som 2502SKÖ område för "Högspänningsledning", "Bostadsändamål, fristående hus", "Industriändamål", "Begravningsändamål", "Transformatorstation" samt "Park eller plantering".

S517 / Gärdedalen Granloholmsledens anslutning till E4:an är planlagd som "område för trafikändamål" och 2119SKÖ angränsade mark vid anslutning är planlagt som område för "Handelsändamål" och "Motorserviceändamål".

Tabell 4. Gällande detalj- (DP) och stadsplaner (S) inom utredningsstråket 0/0+. DP-id Namn Generell beskrivning vid och närmast utredningskorridor 0/0+.

S1386 Nacksta Industriområde E14 är i stadsplanen planlagd som ”Gatutrafik”. Kvartersmark närmast E14 omfattar ”Småindustri”.

DP-113 Högom 3:170 Kvartersmark närmast E14 omfattar ”Kontor(hotell)”, ”Småindustrier och Hantverk, ej störande för omgivningen”.

DP-396 Nacksta 5:1 m fl. E14 är i detaljplanen planlagd som ”Genomfart” och ”Lokalgata”. Kvartersmark närmast E14 omfattar ”Bilservice”, ”Handel (dock ej livsmedel)”, ”Kontor”, ”Småindustri”, ”Trafik och Natur”.

S241 Nacksta i Sundsvall, del 2 E14 är i stadsplanen planlagd som ”trafikområde”. Kvartersmark i området närmast E14 regleras inte längre i denna stadsplan.

DP 309 Nacksta 5:26 E14 är i detaljplanen planlagd som ”Huvudgata”. Kvartersmark närmast E14 omfattar ”Småindustri”, ”Lastbilstvätt” och ”Bilservice”.

S290 Östra delen av Nacksta E14 är i stadsplanen planlagd som ”Gata eller torg”. Kvartersmark närmast E14 industriområde omfattar ”Industriändamål”, ”Småindustriändamål”, och ”område för fordonsparkering”.

S263 Nacksta (centrum och Ytterkanten av E14 är i stadsplanen planlagd som planlagd som ”park eller skolområde m.m.) plantering”. Kvartersmark närmast E14 omfattar ”Bostäder”, ”park eller plantering”.

S89 Norra delen av Sallyhill E14 är i stadsplanen planlagd som ”allmän plats (gata torg m.m.)” Kvartersmark närmast E14 omfattar ”allmän plats (park, plantering)” och ”mark för bensinstationsändamål”, övrigt angränsande mark regleras ej längre av denna stadsplan.

S180 Bergsgatan och Sallyhill m.m. E14 är i stadsplanen planlagd som ”gata”. Kvartersmark närmast E14 omfattar ”park och plantering”, ”gata” och ”område för bostadsändamål”.

DP-223 del av Sidsjöparken och kv. E14 är i detaljplanen planlagd som ”Huvudgata”. Kvartersmark närmast E14 Köpstaden omfattar ”Småindustri” och ”Park”.

S128 Sallyhill E14 är i stadsplanen planlagd som ”gata eller torg”. Kvartersmark närmast E14 omfattar ”område för allmänt ändamål”, park eller plantering och ”område för idrottsändamål”.

S127 Kv. Kronosågen, Gladan m. fl. E14 är i stadsplanen planlagd som ”gata eller torg”. Kvartersmark närmast E14 omfattar park eller plantering. Bostäder närmast E14 regleras inte längre i denna stadsplan.

S91 Kv. Uven, Fiskgjusen och E14 är i stadsplanen planlagd som ”allmän plats (gata eller torg)”. Vråken Kvartersmark närmast E14 omfattar ”mark för bostadsändamål” och ”allmän plats (gatuplantering)” och ”allmän plats (gata eller torg)”

S47 Sidsjöstaden E14 är i stadsplanen planlagd som ”allmän plats (gata eller torg)”. Kvartersmark närmast E14 omfattar ”mark för bostadsändamål”.

S54 Området mellan Sidsjöbäcken E14 är i stadsplanen planlagd som ”mark avsedd till gator” (gata). och Grevensbäcken Kvartersmark närmast E14 omfattar ”mark för bostadsändamål” och ”mark avsedd till gator”.

DP-78 Jullen 6 Kvartersmark närmast E14 omfattar ”Bostäder” och ”Lokalgata”.

DP-302 Måsen 7 och 8 m.fl. E14 är i detaljplanen planlagd som ”Huvudgata/Genomfart”. Kvartersmark närmast E14 omfattar ”Kontor”.

DP-135 Kv. Hermes E14 är i detaljplanen planlagd som ”Huvudgata” och ”tunnel”. Kvartersmark närmast E14 omfattar ”Bostäder, dagcentral samt tillhörande garage och parkeringsplatser”, ”anlagd park med gång och cykelväg”, ”Transformatorstation” och ”Infart till parkering”

DP-196 Kv. Skrivaren E14 är i detaljplanen planlagd som ”Huvudgata”. Kvartersmark närmast E14 omfattar ”Bostäder”, ”Kontor”, ”Handel i suterräng eller källarvåning” och ”Lokalgata”

S236 Kv. Allbäcken, Duvan E14 är i stadsplanen planlagd som ”gata”. Kvartersmark närmast E14 omfattar Gäddan, Hajen, Hermes och område för ”Bostadsändamål”, ”Bostads- och Handelsändamål”, Källan m.m. ”garageändamål”, ”parkering”, ”plantering” och ”område för Allmänt ändamål”.

S1305 Kv. Debet E14 är i stadsplanen planlagd som ”gata”. Kvartersmark närmast E14 omfattar område för ”Samling- hotell och administrationsändamål”, ”Garage och motorservice” och ”gata”.

DP-202 Kv. Stjärnan E14 är i detaljplanen planlagd som ”Huvudgata”. Kvartersmark närmast E14 omfattar ”Bostäder”, ”Handel”, ”Förskola/fritidshem” och ”Lokalgata”

S1338 Inre Hamnen E14 är i stadsplanen planlagd som ”gata”. Kvartersmark närmast E14 omfattar ”gata” och ”park eller plantering”.

Tabell 5. Gällande detalj- (DP) och stadsplaner (S; MAT) inom utredningsstråk S3.

DP-id Namn Generell beskrivning vid och närmast utredningsstråk S3, (Matfors – Kvissleby)

MAT 237 väg 544 Matfors - Väg 568 är planlagd som "Gata". Kvartersmark närmast är planlagt som "Bostäder, fristående Vattjom hus" och "Park eller plantering"

MAT 4 Vattjom, Ängjom, Väg 568 är planlagd som "Allmän plats, gata, torg". Kvartersmark närmast är planlagt som Matfors Bruk och mark för "Bostadsändamål", "Park eller plantering" och "Industriändamål". Runsvik

MAT 21 Ängom Väg 568 är planlagd som "Vägmark". Kvartersmark närmast är planlagt som mark för "Bostadsändamål, fristående hus", "Park eller plantering" och "Högspänningsledning".

MAT 214 Ängom 1:54 m.fl Väg 568 är planlagd som Gata". Kvartersmark närmast är planlagt som mark för "Bostadsändamål" och "Park eller plantering".

MAT 40 Ängom 1:23 m.fl. Väg 568 är planlagd som "Vägmark". Kvartersmark närmast är planlagt som mark för "Handelsändamål" och "Park eller plantering".

DP-59 Tuna-Ängom 1:72 Detaljplanen angränsar enbart mot väg 568 och kvartersmarken mot vägen är bestämd som "Bostäder"

MAT 11 Målsta 5:5 Väg 568 är planlagd som "Vägmark". Kvartersmark närmast är planlagt som mark för "Bostadsändamål" och "Park".