NUMMER ETT 2011

”En svensk barn- ”Man tar en bild, litteraturhistoria flyttar föremålen, har länge saknats. tar en bild igen, och upprepar detta Nu kommer det tills handlingen snart en!” i filmen är klar”

sid. 11 sid. 8 sid. 6

”Ett par år senare fick jag en egendomlig Tema: tjänst på Barn Karlskrona stadsbibliotek”

sid. 8

Regionbibliotek sid.10 Dags att prioritera de prioriterade grupperna

Sista februari i år slutade två av våra utvecklingsledare, Lena Lundgren och Rebecca Bachmann. Lena går i pension efter 22 år vid Regionbiblioteket och Rebecca går vida- re som chef för Lidingö Bibliotek. Både Lena och Rebecca har lagt ned mycket kraft på att förbättra biblioteksservicen till de grupper som alla kommuner har utsett till de mest prioriterade.

Bibliotekslagen trycker på att folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade, invandrare och barn. De flesta biblioteksplaner har även äldre som en grupp att ge särskild service. Men verkligheten ser oftast annorlunda ut. Alla bibliotek satsar på olika sätt på barn, men i allt för liten omfattning om man ser på hur biblioteken används och hur befolkningsstatistiken ser ut. Lena Lundgren har under många år ifrågasatt bibliotekens satsning på barn och unga. Vikten av att ge barnen ett bra förhållande till biblioteken och berättelsen kan inte underskattas och många bibliotek planeras utan att ta prioriteringen av barn och unga på allvar. Lika mycket kraft har Rebecca lagt i sitt arbete med att lyfta den uppsökande verksamheten och de grupper som av olika anledning- ar inte kan ta sig till bibliotekslokalen eller kan ta del av den vanliga tryckta texten. Hur illa det än låter så finns det klara tecken på att biblioteken inte tycker att man har möjlighet att lägga tid och kraft på den uppsökande verksamheten. Risk finns för att man försum- mar de grupper som man har i uppgift att ägna särskild uppmärksamhet åt: barn, äldre, funktionshindrade och personer med annan språklig bakgrund. Till dessa kan läggas de grupper som bevisligen har minskat sitt läsande och som drar sig för att besöka bibliotek. För ett omfattande och effektivt uppsökande arbete krävs personal och bibliotekarier som verkligen vill arbeta med detta. Alltför många är t ex de bibliotek i servicehus och liknande som ser ut som minibibliotek och där man förväntar sig att besök görs i biblioteks- lokalen, trots att vi vet att behoven hos de boende är radikalt annorlunda. Både Lena och Rebecca har utgått från användarnas perspektiv för att utveckla servicen. De har förmågan att se och uppmärksamma de mest prioriterade grupperna utan att tappa helhetssyn och sammanhang. Kanske är vi mogna för en nysatsning på den uppsökande verksamheten? Kanske betyder det till exempel att arbetsplatsbiblioteken blir fler, att de mobila enheterna får en renässans, att vi får bra och fler bibliotek på fängelserna, att våra äldre får den biblioteksservice de förtjänar, att vi vågar profilera våra bibliotek mot de prioriterade grupperna. Behovet av nyfikenhet och nytänkande är stort. En satsning i rätt riktning är bibliotekens och folkbildningens gemensamma arbete för ökad digital delaktighet. Följ och medverka i kampanjen digidel.se.

Tack Lena och Rebecca. Nu satsar vi vidare på de prioriterade grupperna med ny laguppställning och kanske ett nytt spelsystem.

Krister Hansson Chef Regionbibliotek Stockholm 3

Håll utkik efter...

Tidningen Länsnytt ges ut av Regionbibliotek Stockholm och utkommer med fyra nummer per år. Skolbibliotek Östs blogg som är späckad med tips på program och studiebesök: http://www.skolbibliotekost.blogspot.com Ansvarig utgivare: Krister Hansson [email protected] Sociala medier I redaktionen: I mars startar projektet ”Sociala medier: nåt för alla” och dess Kerstin af Malmborg/KM webbkurs Delning (del.ning.com). Målgruppen är datoranvän- Tel. 070-752 40 16 dare som inte tagit steget att gå med i nätverk som Facebook eller använda tjänster som Spotify, Flickr eller YouTube. Bibli- Grafisk form: otek i omkring 15 län kommer att medverka. Maria Rodrick Nordström Sandra Sporrenstrand är projektledare

Illustration/foto där inget annat anges: Konferens nr två om Läsaren: Hur läser läsaren? Konferens den Maria Rodrick Nordström 12 april

Nästa nummer: Tema Hur läser läsaren Regionbibliotekets webbplatser med Biblioteksbloggen Webbit, Manusstopp 20 april Bokcirklar.se, Idébiblioteket, Referensbiblioteket, Projekt, Tema; Fjärrlåneguide mm. Matnyttigt är ordet! Välkommen med artiklar och notiser om vad som händer på ditt bibliotek eller om annat som kan vara av intresse. Bifoga gärna högupplösta digitala foton. Red. förbehåller sig rätten att korta och redigera insända manus.

Mail till red: [email protected]

Regionbibliotek Stockholm 113 80 Stockholm Innehåll nummer 1 • 2011 Besöksadress: Odengatan 63 Tel: 08-508 31 278, fax: 08-508 31 230 Länsnytt finns också som pdf-fil på nätet, se under www.regionbiblioteket.stockholm.se Internationella bibliotekets barnboksvecka 4 Svenska barnboksinstitutet 6 Barnboksakademin 7+9 Omslagsfoton: Till forna tider återgår min tanke än så gärna… 8 Lena Lundgren En egen bokbuss 10 Foto: Annika Lissenko Barn på sjukhus gör film 11 En egen Bokbuss Foto: Marie Johansen Vem är läsaren? 12 19-årig kille: ”Va’ bra att biblioteket ordnar sånt här” 13 Hänt & Händer 14 Bomastryck AB, Sollentuna, Sex frågor till Pia Borman 16 4

Internationella bibliotekets barnboksvecka des Barnboksveckan och årets författare på Lilla scenen. Författarna hade under dessa dagar också möjlighet att ta kontakt med andra författare, förlag, illustratörer och gå på seminarier. Bokhandeln Bokspindeln arrangerade ett ”mingel” på Barnens torg som samtliga författare deltog i. På Göte- borgs stadsbibliotek ordnades också en träff för både Barnboksveckans författare och de författare som inbjudits av nätverket ”Den hemliga trädgården” till projektet Barn Afri- ka 2010. Dessa tillfällen gav stora möjlig- heter till samtal författarna emellan men också tillfälle för alla medverkande i sats- ningen att få träffas. Två av våra författare, Elieshi Lema och Celestina Fernandes hade också ytterligare program på mässan som låg utanför Barnboksveckans arrangemang. På Internationella biblioteket i Stockholm

Said Salah Ahmed Foto: Jerry Lövberg. anordnades två program under veckan. Dels ett portugisiskt program med Celestina Fer- För sjunde året i rad har Internationella bib- Desbele Mehari (Eritrea), Elieshi Lema (Tan- nandes i samarbete med Institutionen för lioteket arrangerat en internationell barn- zania), Celestina Fernandes (Angola), Bien- spanska, portugisiska och latinamerikastu- boksvecka. Huvudsyftet med veckan är att venue Sene Mongaba (Kongo-Kinshasa) och dier på Universitet, dels ett stör- stimulera barn och ungdomar med annat Said Salah Ahmed (Somalia). re öppet seminarium med temat ”Läsfräm- modersmål än svenska till läsning och eget Aktiviteter under tio dagar jande arbete i Afrika och bland afrikaner i skrivande. De inbjudna författarna gör be- Författarna besökte elever i hemspråksklas- exil”. Seminariets språk var engelska och i sök på olika skolor och bibliotek för att ser på olika skolor, och genomförde pro- panelen satt Elieshi Lema (Tanzania), Said hålla bokprat eller workshops med barnen. gram för barn och föräldrar på bibliotek i Salah Ahmed (Somalia) och Yohannes Ge- Förutom att barnen får möjlighet att träffa ett flertal olika städer. Kristianstad, Älmhult, bregeorgis (Etiopien och en av de författa- ”sina egna” författare medför programmen Södra Ryd, Vänersborg, Göteborg (med om- re som deltog i Barnboksveckan 2008). Öv- också att de svenska bibliotekarierna och lä- nejd), Stockholm (med omnejd), Uppsala, riga författare deltog i den diskussion som rarna som är med får tillfälle att lära sig mer Västerås, Hallstahammar, Örebro och Öst- fördes efteråt. om författare och litteratur på andra språk. ersund. Förutom skolor och bibliotek var I Göteborg besökte författarna Konst- Barnboksveckan medför också att moders- också en hel del föreningar engagerade i museet och Stadsbiblioteket. I Stockholm målslärare och författare har möjlighet att besöken. Somaliska föreningen, IBEX Afri- blev det besök på Junibacken, Skansen, etablera kontakt med varandra och kan sti- can books & sound, Eritreanska förening- Rum för barn (Kulturhuset) och Seriegal- mulera till vidare samarbete. en, Afro-Asian Culture Center för att nämna leriet på söder. Årets barnboksvecka arrangerades i sam- några. Då ett par av årets inbjudna förfat- Bokhandeln Bokspindeln etablerade un- band med Bok- & biblioteksmässan i Göte- tare även skriver på engelska och franska der veckan kontakt med samtliga författa- borg och de inbjudna författarna hade då gjorde de besök i klasser på Franska skolan re. Samarbetet med dem gör att bibliotek möjlighet att delta i program under mäss- i Stockholm och Internationella Engelska och modersmålslärare lättare kan få tag på dagarna. Mässans tema var Afrika och då skolan i Göteborg och även på Stockholms böcker av de författare som deltar i Barn- vi valde att ha samma tema bjöd vi in sex Universitet. Tre av författarna deltog också boksveckan. författare/illustratörer från sex olika afri- under Världsbokdagen i Uppsala. Det som prioriterades under årets barn- kanska länder. Senayit Worku (Etiopien), På Bok & biblioteksmässan presentera- boksvecka var framförallt möten med bar- 5

Tema: BARN

nen. Författarna presenterade sig och sina böcker, de diskuterade berättelserna med barnen som förberett sig genom att tillsam- mans med sina lärare läsa böckerna i för- väg. Illustratören Senait Worku höll måle- riworkshops för flera barngrupper och med den respons vi fått efteråt verkar allt ha fal- lit väl ut. Under tio dagar genomfördes ca 70 besök och ca 1400 barn och vuxna har deltagit i programmen. Ett femtiotal biblio- tekarier, lärare och föreningsaktiva har ock- så deltagit i arbetet på olika sätt. Många nya kontakter har knutits och för många av oss har det också varit ett oförglömligt arbete. Några röster om projektet: ”Tusen tack för initiativet så att våra elev- er med somaliskt ursprung på Al-Azharsko- lan fick möjlighet att träffa Said. Innan hans besök levde jag i den förvissningen att den här typen av besök av somaliska kulturper- sonligheter spelar en stor roll, barnen får En av Said Salah Ahmeds böcker som finns på IBs bibliotek, Qayb libaax/The lion’s share tillfälle att höra somaliska ”på riktigt”, de får lära sig att deras språk är viktigt och att detta besök var ett ”lyft” för många tigrin- dramatiker, filmare och författare som för de är viktiga. Det här besöket stödde den- jatalande familjer…språkstärkande om man närvarande är bosatt i USA men även är na min uppfattning till hundra procent och kan säga så! (Fisksätra)” verksam i internationella sammanhang. Han här är några exempel på det från i fredags: ”Tack för dagens författare besök från har grundat ett eget teatersällskap som tur- - de somaliskättade lärarna kom till mig ef- Afrika. Jag tyckte att det var mycket inspi- nerar i USA och gör uppsättningar som fo- teråt och var imponerade. De tyckte att det rerande att höra om hans kamp för bibli- kuserar på mångfaldsfrågor. Han har även här var mycket bra och berättade att våra otek och Afrikanska språk. Det roliga var erhållit Virginia McKnight Binger Award, elever är ganska svältfödda på att höra so- att böckerna som han har publicerat är skri- ett pris som delas ut till framstående Min- maliska berättelser. ven både på Engelska, som jag kan, och nesotabor som har gjort stora insatser för - en flicka i nian kunde stolt berätta att Said ett Afrikanska språk, som jag inte kan Jag samhället. och hon talade samma dialekt! skulle uppskatta flera besök av det här sla- Said Salah Ahmed har skrivit dramatik - några pojkar i trean sprang ikapp mig när get! (Russell Reid: Modersmålslärare / Eng- för vuxna, men även nedtecknat somaliska jag var på väg hem och frågade mig om ”den elska)” sagor för yngre barn, bland annat inom So- där gubben som hade kommit hade åkt hem ”Våra eritreanska barn kommer nog all- mali Bilingual Book Project, som drivs av nu”. Han hade varit så ”skitrolig” så näs- tid att minnas Desbeles besök hos oss. Det Minnesota Humanities Center och syftar till ta gång han kommer till Sverige måste jag var mycket lyckat och trevligt på alla sätt. att förse somaliskspråkiga barn med litte- ordna så han kommer till skolan igen! (Al Desbele hade också en trevlig kväll hos oss ratur som passar dem. Mer än 4000 böck- Azharskolan i Vällingby)” i Älmhult. Det visade sig att en släkting till er har skänkts till somaliska familjer runt ”Vi tackar för att vi fått ta emot flera av honom bor här och han blev hembjuden om i Minnesota. era gäster, denna gång Desbele Mehari från på middag och umgänge. Jag träffade Des- Etiopien. Det kom väldigt mycket folk! 35 bele på mässan också och han uttryckte Matilda Wallin personer, mammor och pappor, farmödrar stor glädje och entusiasm för hela arrang- Internationella biblioteket och morfäder, hemspråkslärare och andra emanget - både mässan och författarbesö- Läs också på sid: http://denhemligatrdgrden. intresserade + ett gäng barn i blandade åld- ken. (Älmhult)” blogspot.com/2010/05/fyra-seminarier-du-inte- rar. Vi fick bara positiva, (väldigt positiva!!) Said Salah Ahmed (Somalia/somaliska) far-missa-pa.html kommentarer efter besöket, kändes som om Said Salah Ahmed är somalisk pedagog, 6

Tema: BARN

ELSA. Alla titlar – böcker, tidskriftsartiklar och uppsatser – finns i katalogen. Allt från pekböcker till omfattande avhandlingar in- dexeras med ämnesord – fast ur två olika listor. Exempel på ämnesord i ”barnlistan” är gosedjur och barnsoldater, i den teoretis- ka finns bland alla tusentals ord intertextu- alitet och dagboksromaner. Vad är Bokprovningen för någonting? I den årliga Bokprovningen i mars presen- • Hur många barn- och ungdomsböcker har det kommit ut i Sverige un- teras en översikt med trender och statistik över den aktuella barn- och ungdomsboks- der 2000-talet? utgivningen. Materialet ligger till grund för • Jag undrar om det finns någon lista på de senaste svenska barn- och ung- forskning och används som referensmaterial domsböckerna på temat döden? av media, förlag, politiker och utredare med • Vad heter förlaget som den allra första Katitzi-boken kom ut på, 1969? flera samt för statistiska sammanställning- ar såväl i Sverige som utomlands. Dessutom Det är stor variation på frågorna som ställs från Stockholms stadsbibliotek – består av anordnas föreläsningar, debutantdag och en till Svenska barnboksinstitutet (Sbi) och i de recensionsexemplar av de böcker hon recen- tematisk bokutställning. I samarbete med flesta fall kan de besvaras p g a den samla- serade i Dagens Nyheter mellan 1900 och regionbibliotek och andra arrangeras pro- de kunskap som finns på institutet. Sbi är 1933. Gustaf Peyron var boksamlare under gram runt om i landet. Bokprovningen ge- ett nationellt och internationellt informa- sekelskiftet 1800–1900 med specialintres- nomförs i samverkan med Regionbibliotek tionscentrum för alla vuxna med intresse se för barnböcker utgivna under 1700- och Stockholm och Stockholms stadsbibliotek. av barn- och ungdomslitteratur. Samling- 1800-talen och denna samling omfattar ca Vad kommer ni fram till under Bokprovningen? en av barn- och ungdomsböcker sträcker 760 titlar. Här finns en unik samling ABC- T ex hur många barn- och ungdomsböck- sig över sex sekel. Här finns också en om- böcker bland annat. I övrigt finns första- er som kom ut det aktuella året. Från vilka fattande samling av svensk och internatio- utgåvan av Pippi Långstrump och många språk böckerna översattes ifrån. Hur många nell litteratur om barn- och ungdomsböcker. äldre och nyare barnbokspärlor. Komplet- upphovsmän som var manliga respektive Vad är det för böcker ni samlar på? teringar av äldre böcker och tidskrifter sker kvinnliga. Trenderna varierar, utgivningen I Sbi:s samlingar finns barn- och ungdoms- främst genom gåvor från institutioner och 2009 fick rubriken ”Olika nyanser av svart böcker utgivna i Sverige – svenska original, enskilda. Många har kommit till Sbi för att - sött, svårt, starkt” och 2008 ”Familj, mo- nyutgåvor och från andra språk översatta återse och läsa sin barndoms älskade bok! ral – svåra val”. till svenska –, tecknade serier i bokform, Är biblioteket öppet för alla ? Har ni några andra aktiviteter? samt barntidningar. Böckerna skänks av för- Ja! Det är öppet för allmänheten måndag Sbi har en omfattande programverksam- lagen till institutet. Sbi bevakar även den – torsdag 12-17. De flesta som kommer hit het. Ungefär en gång i månaden hålls före- nationella och internationella utgivningen är studenter, lärare, bibliotekarier, förlags- läsningar, författarträffar, samtal, debatter av teoretisk litteratur inklusive tidskrifter. folk, journalister, forskare eller andra med och annat såväl i egen regi som i samarbe- Har ni några specialsamlingar? intresse för och nyfikenhet på barn- och ung- te med andra intressenter. Våra program Ja visst! Några av specialsamlingarna är domslitteratur. Biblioteket är ett forsknings- är kostnadsfria och öppna för alla som är Barnbiblioteket Saga som består av 256 bibliotek och det innebär att den teoretiska intresserade. numrerade titlar, utgivna mellan 1899 och litteraturen finns i själva biblioteket och lå- Har ni även internationella kontakter? 1954. Sbi har genom en donation också för- nas ut medan barn- och ungdomsböckerna Sbi fungerar som kontaktorgan och med- värvat de bevarade delarna av förlagsarki- får beställas fram ur magasinet och läsas på verkar i internationella sammanhang vid vet. Lennart Hellsings boksamling omfattar plats men inte lånas hem. mässor, konferenser och kongresser för att ca 1500 titlar där den tidigt utgivna barn- Vad gör ni med alla barn- och ungdomsböck- främja svensk barn- och ungdomslitteratur. boken, Conrad Portas Een sköön och här- er, står de bara i magasinet och samlar damm? Ofta kontaktar utländska forskare, journa- ligh jungfru speghel, ingår. Barnbokskriti- Vi läser dem och sätter ämnesord på dem lister, institutioner och organisationer Sbi kern Gurli Linders samling – en deposition så de ska vara lätta att hitta i Sbi:s katalog med olika frågor gällande svensk barn- och 7

Tema: BARN

ungdomslitteratur. Barnboksakademin av stadens barnrikaste områden. Bedrivs någon forskning på Sbi? Fler stolar Nej, men Sbi främjar forskning på oli- När träffat och läst för ka sätt. Sedan 1977 ges den vetenskapliga barn i Skärholmen skrev hon sitt namn un- tidskriften Barnboken – tidskrift för barn- der en av stolarna. Lennart Hellsing kom litteraturforskning ut och är Sveriges enda och signerade den andra stolen och Mo- vetenskapliga tidskrift inom området. Den nica Alpsten (så hette bibliotekarien) bör- utkommer två gånger per år i tryckt version jade beställa fler stolar och fler författare. och elektroniskt. Artiklarna är skrivna av När stolarna blivit så där tio tyckte hon att specialister från olika delar av världen och hon kunde ana en akademi och bildade ar- granskas av en grupp etablerade forskare betsgrupp med barnbokskonsulenten Har- före publicering. Tidskriften stöds av Ve- riet Söderblom . tenskapsrådet. ”Skrifter utgivna av Svens- Och en solig vårdag, den 29 maj 1989 satt ka barnboksinstitutet” är institutets teo- 18 barnboksförfattare runt det långa bor- retiska skriftserie och utges sedan 1971 i det och antog stadgar och gjorde upp hand- samarbete med olika förlag. Den rymmer lingsplaner. Lennart Hellsing tog upp en tu- Jujja Wieslander, ordförande i akademin. avhandlingar och andra teoretiska studier Foto Lennart Jönsson senlapp ur fickan , den första donationen av barn- och ungdomslitteratur. Skriftse- Bordet som blev en akademi till nyfödda ”Svenska Barnboksakademien rien är en av de mest omfattande inom det Begreppet Akademi blev till i Grekland un- med säte och stämma i Skärholmen” humanistiska forskningsområdet i Sverige. der antiken och har sedan dess kunnat be- De 18 som var med då skulle inte förbli leda- En svensk barnlitteraturhistoria har länge tyda både skola och lärt sällskap. Ofta be- möter på livstid, som i de flesta akademier, saknats. Nu kommer det snart en! Projek- teckning för ett sällskap som vill utveckla, utan i fem år, med möjlighet till omval på tet ”En svensk barnlitteraturhistoria” drivs främja och studera en viss kulturell före- tre år åt gången. Nya ledamöter skulle inte i Svenska barnboksinstitutets regi och be- teelse. Alltså både kunna främja och lära. enväldigt väljas in av ledamöterna utan på räknas vara klart 2013. Vad Svenska Barnboksakademins ledamöter förslag av en nämnd med bibliotekarier från Så var det då frågorna, fanns det några svar vill kunna, främja och lära framgår av nam- Skärholmens bibliotek, Stockholms stads- på dem? net och står i stadgarna: ”God barn- och bibliotek och Svenska Barnboksinstitutet. Hur många barn- och ungdomsböcker har ungdomslitteratur”. Det som skiljer den- Ett intensivt främjande det kommit ut i Sverige under 2000-talet? na akademi från de flesta andra är att den Ja, så började det, och det är väl inte fel att På Sbi:s hemsida finns alla dokumentatio- inte har några pengar men däremot ett bord säga att vi som satt där då inte hade sär- ner från Bokprovningen sedan 1999 med och lika många stolar som den har ledamö- skilt stor erfarenhet av annat än att skriva information om trender, tendenser och sta- ter. Bordet är mer anrikt än själva akade- böcker. Vi var eniga om att vi skulle ”främ- tistik www.sbi.kb.se/bokprovning min och ett av skälen till att den finns. Det ja god barn- och ungdomslitteratur”. Men Jag undrar om det finns någon lista på de stod i Stockholms första barnbibliotek som hur skulle det gå till? senaste svenska barn- och ungdomsböcker- öppnades på Apelbergsgatan 1911, ett lång- I början gjorde vi ofta brandkårsutryckning- na på temat döden? smalt, stadigt och stiligt träbord. ar. Bibliotek hotades av nerläggning – vi En sådan lista får du om du söker i Sbi:s ka- Hur detta bord på 80-talet hamnat på samlades på Stockholms Central och åkte talog ELSA. Skriv döden på ämnesordsra- Skärholmens bibliotek är något oklart. Men åt olika håll och protesterade. Boktillgång- den och ange aktuellt år. det fanns där, och där fanns också en barn- en i landets skolor tenderade att minska – Vad heter förlaget som den allra första Ka- bibliotekarie som tyckte att Svenska Akade- vi skrev ett vackert handtextat brev till lan- titzi-boken kom ut på, 1969? min visat dåligt omdöme genom att aldrig dets samtliga mellanstadierektorer (och fick Den frågan besvaras också i ELSA. Sök på välja till en av de aderton. pengar till porto av självaste Svenska Aka- Katitzi och 1969. Hon visste bättre än att bara klaga över det, demien). Vi instiftade ett årligt Eldsjälspris Välkommen hit! hon födde en idé. Det råkade finnas ett par ”till en person eller en grupp som med sär- stolar till bordet och hon mätte och fann att skild entusiasm och energi har verkat för Lillemor Torstensson och just 18 skulle kunna få plats. En särskild att barn och ungdomar ska komma i kon- Cecilia Östlund barnboksakademi skulle det kunna bli, i ett takt med bra litteratur” och började dela ut Svenska barnboksinstitutet Fortsätter på sid. 9 8

Till forna tider återgår en med fjärrlån, vandringsbibliotek och viss fortbildning. På den andra halvtiden ansva- rade jag för den ”externa” verksamheten, min tanke än så gärna… d.v.s. sjukhusbiblioteket, fängelsebiblioteket och arbetsplatsutlåningen. Det förstnämn- da hade personal som i stort sett klarade sig själv, men fängelset besökte jag en halv dag i veckan och arbetsplatsutlåningen startade jag och skötte själv. På fängelset träffade jag för första gången i mitt liv analfabeter, en skakande upplevelse! På den tiden fick man gå runt fritt och besöka tjyvarna i cellerna utan medföljande personal, osannolikt idyl- liskt kan man tycka idag. Arbetsplatserna var stora industrier, Ermi, Uddcomb m.fl., med mycket engagerade fackklubbar. Jag fick med all rätt en rejäl utskällning av che- fen på uppdrag av biblioteksnämndens ord- förande på grund av att jag på egen hand, utan att konsultera facken, hade bestämt vilket företag som skulle få nästa satsning! Länsverksamheten var blygsam i det lilla Blekinge län men fjärrlånen sköttes effek- tivt via telexapparat (någon som kommer ihåg?) och vanligtvis blev vi bjudna på fin lunch av kommunalrådet när vi var ute på Lena Lundgren Foto: Annika Lissenko biblioteksbesök. Det var en rest från den ti- Efter 41 år som bibliotekarie varav 22 år på Regionbiblioteket slutar jag den den då kommunbiblioteken skulle godkän- sista februari. Jag har ett fantastiskt yrke, har arbetat med olika verksamheter nas av länsbiblioteket för att få statsbidrag på flera bibliotek och fått förmånen att lära känna många engagerade och in- (avskaffades 1965). I Blekinge hade Lars och jag åtta fina år och där föddes också tressanta människor inom och utanför biblioteksvärlden! våra två söner, men länet var i en ekono- Det började med… middagsaktiviteter, dockteater och bokbuss- misk svacka och det var stor brist på jobb. Efter några roliga år som student i Lund och teater(!). Ordningsproblem fanns redan då Vi flyttade till Vallentuna, där jag fick tjäns- elevtjänst i Kristianstad gick jag Biblioteks- och lösningen blev att en strakbent pensio- ten som barnbibliotekarie. skolan i Solna 1969 – 1970 (den berykta- nerad polis anställdes som fritidsledare. Ko- Barnbibliotekarie! de...) och hamnade sedan av en slump som pieringsapparat saknades, allt skrevs på ma- Vallentuna bibliotek hade redan en bra filialföreståndare i Kallinge i Ronneby kom- skin med upp till åtta kopior på bibeltunt barnverksamhet när jag tog vid. När Eva mun. Mina konkurrenter på skolan påstod papper eller mångfaldigades som spritko- Rahmqvist, utställningsmakare och all- att jag fick jobbet för att jag hade den kor- pior. I arbetet ingick också ansvaret för de konstnär, anställdes inledde vi ett oerhört taste kjolen, men det är bara elakt förtal, sex filialerna, biblioteket på F17 samt den givande samarbete. Jag hade hand om den alla kjolar var kortkorta det året! I Kallinge livliga verksamheten på Kallinge teater. Om löpande verksamheten med BVC-samarbete, fanns då ingen barnomsorg alls utan bib- jag, 25 år gammal, inte ibland tvekade och förskolegrupper, medverkan på föräldramö- lioteket var daglig hemvist för hur många tvivlade på min kompetens? Icke! ten, bokprat o.s.v. Men därutöver produce- barn som helst. Kl 10 satt förskolebarnen Blandad kompott rade vi utställningar för barn, ordnade oli- på trappan med en smörgåspåse i handen Ett par år senare fick jag en egendomlig ka program utifrån Elsa Beskows ”tanter” och väntade på att biblioteket skulle öpp- tjänst på Karlskrona stadsbibliotek. Jag och om barnens liv vid mitten av 1800-ta- na. Jag och en assistent startade bl.a. efter- var på halvtid ansvarig för länsavdelning- let. Vi berättade om Vallentuna på vikinga- 9

Tema: BARN

tiden och Robin Hood-historier för massor sta. Där var lokalerna fina men klagomå- Barnboksakademin av barn och vi gjorde mycket annat ock- len från länets bibliotek ändå frekventa på Fortsättning från sid. 7 så. Personalen på biblioteket var under led- grund av det aviga läget. Halvdagsmöten ning av Ingrid Ullman ett väl sammansvetsat var impopulära, det gick knappt att ta sig det 1990. Det ges sedan dess till författare, gäng som (nästan) alltid var med på noterna. därifrån mitt på dagen! Kjerstin Thulin var bibliotekarier, lärare, journalister, läsfräm- nu chef och vi var en liten men väl funge- jare, översättare, skolor m fl. rande arbetsgrupp, Kjerstin, Anja Anders- Vi sökte frenetiskt pengar förstås, och fick son, Miklós Gulyás, Birgitta Irvall och jag. små och större summor från bokförlag, Vikarier hade vi ibland, bl.a. Peter Alsbjer, stiftelser och enskilda personer. nu länsbibliotekarie i Örebro och Västman- Med tiden blev vi varma i kläderna och gjor- lands län. ”Fjärrlån” låg på Huvudbiblio- de seminarieserier i Stockholm och ute i lan- teket och dem såg vi inte mycket av. Basen det: vi bad forskare om hjälp och inbjöd lä- i verksamheten var arbetsmöten för olika rare och förskolepersonal. Vi uppvaktade målgrupper och studiedagar, men snart blev ministrar och andra politiker med synpunk- stora och små projekt allt viktigare. Assis- ter på bokförsörjningen i skolor och försko- tentkurserna startade 1988 och från 1989 lor, på lärarutbildningen mm.. till 2009 ansvarade jag för dem, en särskilt Studier och publikationer angelägen uppgift för mig. Periodvis insåg vi att vi också måste bli klo- Det första samarbetsprojektet med an- kare själva. Vi pratade skrivande och kul- dra länsbibliotek gällde BVC-broschyrer på turpolitik med varandra på utvidgade mö- Lenas teckning i Vallentuna kommuns olika språk. 1991-1994 arbetade jag inten- ten, kombinerade arbete och studier under personaltidning 1983 sivt med ett datorprojekt, men Internet in- resor. Nästan mangrant åkte vi till Gotland gick inte, det var ännu inte i allmänt bruk och Norrbotten och Blekinge för att berätta Länsbiblioteket – Regionbiblioteket (hur klarade man sig utan nätet?). Sedan om barnböcker, och till Köpenhamn, Sta- 1988 kom jag för första gången till dåvaran- har en rad projekt följt, både för barnbib- vanger och Göteborg för att delta i mäs�- de Länsbiblioteket i Stockholms län på ett lioteken och inom andra områden, ofta i sor. Sedan några år samlas vi två februari- vikariat för Britta Dreborg som hade startat samarbete med andra länsbibliotek. Numera dagar på Sigtunastiftelsen för att samtala, Krokodilen med import av barnböcker på har Regionbiblioteket en omfattande verk- smida planer och träffa läsare. spanska. Före mig vikarierade Anna-Clara samhet som Krister Hansson framgångsrikt Vi gav ut en antologi, ”Varsågod och läs”, Tenggren, numera Edin. Lars G. Andersson styr. Anknytningen till forskningen har bli- hos En bok för alla och”17 skäl för barnbo- var chef, kändis i biblioteksvärlden, aktiv i vit tydligare och det handledande arbetssät- ken” i egen regi. Den senare har som blivit SAB och DIK och flitig utredare. Lokaler- tet genomsyrar verksamheten. vår husbok, en liten illgul broschyr som ge- na låg på Hantverkargatan och var klart Många bibliotek har jag besökt, inom och nom åren tryckts i stora upplagor på svens- sunkiga. Inga möteslokaler fanns utan vi utom länet, och många resor har det bli- ka och 18 andra språk Tre diktböcker har drog omkring i alla möjliga lokaler med en vit i Sverige och även till andra länder. Jag också kommit ut i vår egen regi, resultat av kaffebryggare med tillbehör i en pappers- har skrivit många bidragsansökningar (va- terminslånga poesiverkstäder i Skärholmens kasse. Larry Lempert hade blivit barnkon- rav några har beviljats), sammanställt ännu skolor med oss som handledare sulent på SSB strax innan och vi samarbe- flera rapporter, föreläst och diskuterat och Vi har inte som andra akademier en preses tade förstås. Skolbiblioteken var aktuella mött mycket värme och entusiasm. Jag skul- utan en ordförande, sedan ett par år Jujja (känns det igen?) och jag fick kontakt med le kunna berätta om en äventyrlig resa till Wieslander. Akademins sekreterare är all- Christer Holmqvist på Biblioteksprogram- Hallstavik och en ännu mera dramatisk till tid en barnbibliotekarie från Skärholmen, met (nuvarande Medioteket). Vi ordnade Oslo, men det får vara till en annan gång! just nu Stefan Borg. en mycket omskriven och lyckad skolbib- I nästa nummer ska jag skriva lite mer om liotekskonferens på Foresta, där också Lä- barnbibliotek. Annika Holm rarhögskolans bibliotek och dess chef Kris- (som var ordförande de två första åren men ter Hansson var medarrangör. Lena Lundgren numera ingår i skaran av hedersledamöter) 1990 flyttade Länsbiblioteket med flera Regionbibliotek Stockholm andra enheter inom SSB till BAS-huset i År- 10

Tema: BARN

En egen bokbuss liga förtältet som vi hoppas få till den nya bussen? kan vi vara med på festivaler och skapa dadaistiska dikter av sönderklippta, gallrade böcker? kan vi ha sagoläsning runt lägerelden i Hammarbybacken under vin- terloven? kan vi...?). Och samtidigt: Nej, jag hade nog inte räknat med att det skulle vara fullt så mycket skottande, san- dande, meckande; inte fullt så många tele- fonsamtal till och besök på olika bilverkstä- der i olika industriområden runt om stan… Nej, jag hade nog inte tänkt på vilken enorm skillnad det är att jobba inom en så stor, kommunal verksamhet, jämfört med små, friteatergrupper, både på gott och på ont. I mitt tidigare yrkesliv innebar alltid alla förslag på förändringar: 1) att du fick göra dem alldeles själv, 2) att du fick göra enligt ditt eget huvud och (i bästa fall) kom- petens, 3) att det helst skulle ha varit gjort för flera veckor sedan och således borde vara Cecilia Andreasson och arikelförf. Jessica Pellegrini Foto: Marie Johansen klart innan du ens har börjat… Här däre- mot, skyndar man långsamt. Man kallar till ”En egen bokbuss? Som du ska köra runt med och läsa sagor för förskolebarn möten och förankrar idéer och anställer in- i hela dagarna? Du måste skoja? Finns det sådana jobb på riktigt..? Och tänk att redningsarkitekter; man skriver utvecklings- just du, som är som klippt och skuren för det, har fått det... Grattis till dröm- planer och arbetar långsiktigt och… Ovant jobbet!” och lite frustrerande, men samtidigt ack så skööönt att inte alltid behöva göra precis Sådan var reaktionen hos samtliga som jag hade tänkt dig?” och jag måste nog svara allt själv och att slippa ha så evinnerligt bråt- berättade om mitt nya jobb för. Och precis både ja och nej på den frågan. tom jämt! så kände också jag när jag läste annonsen Ja! Det är alldeles underbart att köra runt Och nej, jag hade nog inte räknat med på platsbanken – det här är drömjobbet! med bussen, att träffa så många intresserade att jag skulle sakna de där håglösa, tjuvrö- Kruxet var bara att jag inte är bibliote- pedagoger och lässugna barn och få möjlig- kande, skoltrötta eleverna som jag jobbade karie... Men i det finstilta i annonsen läste het att hjälpa dem vidare till nya spännan- med i skolan den sista tiden. Men i ärlighe- jag: ”krav: bibliotekarieexamen eller mot- de, tokiga, sorgliga, fnissiga, språkutveck- tens namn, när man sitter på golvet inne i svarande högskoleutbildning minst 160 po- lande lässtunder. bussen med ett gäng glada, sagosugna barn äng”. ”MOTSVARANDE”?! Där hade jag Ja! Det är otroligt spännande att dröm- runt omkring sig, helt uppslukad av Benny min chans! Huruvida ett förflutet som kos- ma om och planera för den nya bokbus- och Lillnöffes äventyr och känner en liten tymör och alltiallo på diverse fria teater- sen (just det – mitt första uppdrag var att, hand som stryker en över ärmen och den grupper, kostymassistent ett antal år på SVT tillsammans med projektledare Marie Jo- lilla flickan säger: ”vad mjuk och len du är, samt en gymnasielärarexamen i svenska och hansen och inredningsarkitekt Cecilia An- ska du stanna här hos oss nu?”, då kan man drama är att betrakta som ”motsvarande” dreasson, utforma och beställa en alldeles leva med att man inte får munhuggas med lämnade jag åt rekryterarna att avgöra, och sprillans ny buss). trötta tonåringar dagarna i ända… så sökte jag tjänsten. Ja! Det är också väldigt inspirerande att Nu, efter tre månaders anställning som tänka ut hur bussens verksamhet ska kunna Jessica Pellegrini bibliotekarie (!) och samordnare för Barnens utvecklas i framtiden (kan vi vara på bad- Stockholms stadsbibliotek bokbuss får jag ofta frågan: ”är det som du stränder och ha dramaworkshops i det rym- 11

Barn på sjukhus gör film humor. För några tonåringar som haft svårt att hitta sin kreativitet, har filmverkstan gett ”nyckeln till lusten” som en lekterapeut ut- tryckte det. Trots att barnen ofta hade en begränsad tid till sitt förfogande blev resul- tatet intressant. Det finns flera tydliga ex- empel på att barnen bearbetat sin livssitu- ation i arbetet. I november 2010 gjordes en utvärdering av förstudien där alla berörda parter deltog. Den resulterade i en önskan om fortsatt verksamhet med filmverkstan under i för- sta hand 2011.

Eva Valentin filmpedagog Foto: Eva Valentin Gunvor Klus bibliotekarie Kultur och pedagogik i vården på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Film Stockholm, Biblioteket Bokskogen och Lekterapin i unik samverkan.

Under september och oktober månad 2010 ra eller papper, bygger upp en scen och be- Några filmtitlar: gjordes en förstudie: Eget skapande med rör- stämmer vad filmen ska handla om. Därefter lig bild på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i börjar arbetet med dator och webbkame- Huddinge och Solna. Syftet med studien var ra. Man tar en bild, flyttar föremålen, tar att utveckla metoder som ger långtidssjuka en bild igen upprepar detta tills handling- barn och ungdomar möjlighet att själva ut- en i filmen är klar. Sedan väljer barnen text, trycka sig med hjälp av rörlig bild. musik och ljudeffekter i ett videoredigering Samarbetspartners var Film Stockholm, program. Den färdiga filmen får barnen med Pedagogiskt resurscentrum och Lekterapin sig på USB-minne, CD-skiva eller skickad på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stock- som e-post. De får också information om holms läns Landsting , Regionbiblioteket ( den teknik och programvara som används sjukhusbiblioteken i Huddinge och Solna) så att de kan fortsätta filmskapandet hem- samt Kulturförvaltningen Stockholms stad. ma om de önskar. Dum, dummare, dummast Arbetet har utförts utifrån de förutsättning- Vi har valt att arbeta med animerade fil- ar som råder för patienterna. Dialogen mel- mer där inga barn syns i bild vilket är en lan filmpedagogen och lekterapeuter har fördel med hänsyn till sekretessen. varit levande under arbetets gång. Lekte- Filmverkstan var förlagd två dagar per rapeuterna är länken till de barn och ung- vecka i fyra veckor på Huddinge respekti- domar som velat pröva på att göra film. De ve Solna. Kamera och dator riggades upp är experter på barnen, känner till deras be- antingen på lekterapin eller på biblioteket. gränsningar men också deras möjligheter. Barnen var i åldrarna 6-15 år, lika många Barnen kommer oftast ensamma med en flickor som pojkar deltog. Under septem- förälder till lekterapin eller biblioteket , vil- ber och oktober blev det 27 färdiga filmer. ket gör att filmskapandet är individinriktat Filmerna är korta berättelser med text och i likhet med övrig verksamhet. Barnen le- musik. Alla kan bli sin egen regissör, oavsett ker fram sina berättelser tillsammans med sjukdom, funktionshinder eller nationalitet. Gubben som växer filmpedagogen, skapar figurer av modelle- Filmerna är fulla av allvar, lekfullhet och 12

Vem är läsaren? ning (bokcirklar, samtal)! Bengt Göransson, debattör, tidigare kul- turminister talade också om faran med att trivialisera folkbiblioteken och varnade för ”andlig förtunning i samhället”. Han på- minde om att folkbiblioteken har ett värde också för dem som inte går dit; de har en samhällsfunktion. Göransson kastade ock- så fram den kontroversiella åsikten att man skulle kunna ha söndagsöppet med hjälp av frivilliga. Han jämförde med idrott och kör- sång. Det blev rätt tyst i publiken. Till sist uppmanade han alla bibliotekarier att ha en teori. Vad gör vi och varför? Åsa Nilsson från SOM, (Samhälle Opinion Medier) visade en mängd statistik kring läs- ning. Se dem på regionbibliotekets hemsida! Lars Brink är docent i litteratursociologi. Han höll en intressant föreläsning med rub- riken ”Önskelista: Inga böker. Om läsmot- stånd och identitetsutveckling”. Han inled- de med ett citat av Elaine Millard: ”Boys will read as little as they are allowed to get away with” (1997). Brink slog fast att ett visst tvång måste man ta till för att få poj- Konferensarrangörerna Lena Lundgren, Marie Johansen och Lotta Aleman. kar att läsa. Attityder går att förändra. Brink Ej med på bild: Alireza Afshari Foto KM redogjorde för de olika läsartyper som fors- karen J.A. Appleyard har skrivit om i Beco- Regionbibliotekets tema för 2011 är Läsaren. Den första konferensen i en serie ming a Reader. The Experience of Fiction fick rubriken Vem är läsaren?. Det blev en intressant forskningsresa med statio- from Childhood to Adulthood: ner om läsarens historia och framtid, om biblioteken, om statistik, om läsmot- Barnet 2 – 6 år: Läsaren som deltagare, som stånd och om fackliga läsprojekt. leker 7 – 12: Läsaren som hjälte eller hjältinna. Harald Hultqvist, journalist och konsult sin själ genom uppbygglig läsning. I de här Man vill likna huvudpersonen. inom bokvärlden, inledde med en exposé böckernas värld gick det bra för de goda och Ungdom 13-17: Läsaren som tänkare. Vill över svenska läsare genom tiderna. Födel- moraliska karaktärerna, men ett avskräck- läsa om verkliga händelser, moralfrågor. sen sker i sent 1700-tal i Stockholm. I sam- ande öde väntade de ogudaktiga och lata. 18- :Läsaren som uttokaren. Förstår sym- hällets toppskikt gällde det att visa vem man Det var då det – sedan kom folkbibliote- bolik,ironi, läser mellan raderna. var och det gjorde man bl.a. genom att besö- ken där man införlivade församlingsbiblio- Vuxna: Alla typer av läsare ka ett bibliotek och hyra böcker lite då och tek, ABF-bibliotek och andra föreningsbib- Många lästips hittar man på Lars Brinks då. Biblioteken var helt privata och ägaren liotek med ett mer allmänt bokbestånd och åhörarkopior som finns på regionbibliote- var ofta också förläggare och bokhandla- där alla läsare var välkomna. kets webbsida. re. Harald jämförde med toppskiktet i da- Harald Hultqvist varnade för en utveck- Lena Kallenberg är författare och med- gens samhälle där det är tunnsått med läsare, ling av biblioteken där ytan är viktigare än lem i LO:s grupp för läsfrämjande arbete. ett oroande stilideal. (Läsare här= läsare av personalens kompetens. Behåll bibliotekens Läsfrämjande inom facket är en folkrörel- skönlitteratur). På 1800-talet föddes en ny huvudinnehåll, ta hand om läsaren, priorite- se i skymundan och vi var nog många i pu- sorts läsare. Här handlade det om att rädda ra, ta fasta på sociala funktioner kring läs- bliken som nu fick mer kunskap om de oli- 13

ka projekten. En utgångspunkt är att boken måste finnas tillgänglig och den måste ock- 19-årig kille: ”Va’ bra att biblio- så introduceras. Först och fråmst: Arbetsplatsbibliotek – en succé enligt Lena. Hälften av LO-män- teket ordnar sånt här!” nen har en känsla av att de inte ”hör till nisationer och myndigheter kan gå in och böckernas värld” och de har ofta inte läst en ta bort ”opassande” information. Cirka 80 enda bok efter att ha slutat skolan. Nu finns personer satt bänkade för att ta del av da- ungefär 1.300 arbetsplatsbibliotek i landet, gens arrangemang och när tårtorna sedan många har startats med hjälp av statsbidra- kom på plats i rotundan gick de 100 tårt- get Kultur i arbetslivet, KIA. Detta finns inte bitarna åt utan problem. längre och det är osäkert om det kommer På den svenska språkversionen av Wiki- att finnas i annan form. pedia finns flera så kallade portaler. Det kan En speciell typ av arbetsplatsbibliotek är vara portaler för ämnen som fåglar, konst Vägkrogsbiblioteken. Man lånar kassett- och scouting eller ortsportaler. I ortsporta- böcker (men även pappersböcker) på en lerna samlas ingångar till artiklar om samma bensinstation eller vägkrog och återläm- geografiska område. Två exempel är Stock- nar den på någon annan. Nu finns det 11 holmsportalen och Helsingborgsportalen sådana bibliotek och de blir snart fler, be- Einar Spetz visade upp Regionbibliotekets rättade Lena. Problemet är att de ekono- projekt Ortsportaler, som startade i mars miska stöden aldrig är långvariga, vilket är 2010. Det genomförs med stöd av Statens nödvändigt för verksamheten. kulturråd. Ett annat framgångsrikt projekt är Läs för Sundbyberg, Österåker och Tyresö var mig Pappa. Pappagrupperna får en heldags- Foto: Lisbeth S. Káplar med från början, nu deltar även Salem, Upp- utbildning med besök av en manlig förfat- lands-Bro och Upplands Väsby. Målet är tare, möte med språkpedagog och studie- En lördag i januari bjöd svenska Wi- dels att förbättra och utöka Wikipediaar- besök på ett folkbibliotek. kimedia och Stadsbiblioteket på före- tiklar, som redan finns, dels skriva nya ar- Lena Kallenberg avslutade med att berätta läsningar och tårta i rotundan för att tiklar vid behov. Att fotografera och göra om ett kommande projekt, Läslyftet, som fira Wikipedias 10-årsjubileum.Den fria bildmaterial tillgängligt är ett annat mål. Författarförbundet och ABF startar inom Einar Spetz demonstrerade också Stock- kort. Projektet riktar sig till barn och ung- encyklopedin Wikipedia används flitigt holmsportalen som är ett exempel på en bra domar och läsovana vuxna. för att fördjupa egna kunskaper. Det ortsportal som fungerar som en inkörsport är möjligt för alla överallt i världen till information om personer och institu- KM att skaffa en användaridentitet och bi- tioner som präglat orten. Den fångar upp dra med sina egna kunskaper om vilket händelser, geografi, ortnamn, platser, bygg- Lästips: ämne som helst. Tyvärr är uppslagsver- nader, föremål som har eller har haft bety- ket då också sårbart eftersom diverse delse. Fokus ligger inte alls enbart på histo- Världens utmaning eller felaktiga fakta kan spridas. Men många riska förlopp. Innehållet kan även återspegla hopplöst fall? är med och granskar och faktafel blir vår tid. Läs mer om projektet och kom med Nina Frid har kartlagt snart rättade. som aktivist i Wikipedia! http://sv.wikipedia.org/wiki/ arbetsplatsbibliotekens Alla åldrar fanns i publiken. Wikipedia:Projekt_ortsportaler situation i Sverige 2010. På en storbildsskärm i Rotundan visades en Läs den på regionbibliote- amerikansk film ”Truth in numbers” om Lisbeth S. Káplar Wikipedias betydelse för personer runt om Regionbibliotek Stockholm kets webbsida. i världen. Fler och fler hjälper till att göra Wikipedia bättre. Filmen visade hur orga- 14

Bibliotek+ Reggio Emilia biblioteket. I sagoborgen kan barnen sitta på kuddar och mysa med en bok. De kan = SANT titta på målade sagomotiv på väggarna. Där finns kasperdockor och en kasperteater inbyggd på ena sidan. Sagoborgen i sig är ett konstverk. Alla sinnen Vi exponerar ett hundratal bilderböcker i barnens ögonhöjd på specialtillverkade skylthyllor. I vår inredning finns också Foto: Gunvor Maazon många speglar. Syftet är att väcka frågor hos Norrvikens bibliotek är en av enheterna barnet om det egna jaget och hur det kan inom Biblioteken i Sollentuna www.sol- Foto: Gunvor Maazon speglas på olika sätt, konkret i spegelglas lentunabibliotek.se . Norrvikens bibliotek men också i ett djupare perspektiv. Som finns på Facebook. Norrvikens bibliotek i Sollentuna satsar ett exempel på hur man får ihop tankens på de yngsta barnen. Med inspiration från och handens verk har vi, för de lite större Gunvor Maazon Reggio Emilias pedagogiska filosofi lyfter vi barnen, ett ekfat med knoprep och boken och Helena Hodell fram berättelsen i alla dess former. Barnens ”Knopar”, så barnen själva kan pröva att Norrvikens bibliotek eget skapande och det lustfyllda utforskan- göra olika knopar. det står i fokus. Kan själv Sedan hösten 2009 har vi på Norrvi- I verksamheten för förskolebarnen utgår kens bibliotek i Sollentuna arbetat med vi från berättelsen i form av bilderböcker, Skolbibliotekens att profilera biblioteket mot förskolebarn muntligt berättande och filmberättelser. konferenstips våren 2011 och deras vuxna. Vi har valt att utgå ifrån Våra sagostunder har gjorts om till berättar- Reggio Emilias pedagogiska filosofi när vi klubb där barnens egen förmåga att berätta Den nya skollagen börjar gälla den 1 juli utformat verksamheten. En central tanke tas till vara och uppmuntras. Med inspira- 2011. Nu rustar vi för skolbibliotekens upp- i filosofin är att varje barn föds med en tion från berättandet får barnen också måla drag och ordnar debatter och konferenser: stark inneboende kraft och en förmåga att bilder. Målandet görs vid stafflier med Nätverket för informationskompetens, utforska världen och förstå sammanhang. handledning av konstpedagog. Föräldrar NIK, arrangerar en konferens i Uppsala den Vikten av att använda alla sinnen i lek och och barn har också möjlighet att måla 7 april. Tema: Gy 2011, informationskom- lärande genomsyrar pedagogiken. Projektet tillsammans vid staffli. Barnens konstverk petens, skolbibliotek. har stöd från kulturrådet och vi har arbetat visas sedan i biblioteket. En skolbibliotekskonferens äger också med både biblioteksrummet och verk- Minibio rum i Lycksele den 10-11 maj. Inbjudna fö- samheten. Genom fokusgruppsintervjuer Vi har inrett en minibio och startat en reläsare är Kjell Ahlgren (Skolinspektionen), med förskolebarn, förskolepedagoger och minibioklubb. Vi visar regelbundet små- Anette Holmqvist (Skolverket), Jan-Anders småbarnsföräldrar har vi tagit reda på våra barnsfilm för förskolegrupper och barn Andersson (Verksamhetsområdeschef på målgruppers behov. som är hemma med föräldrar. Till filmerna Tjörn) och Alma Taawo (Skolverket). Sagoborg och babysitter finns pedagogiska handledningar så att Stor satsning i Nacka Strand den 19-20 Vi har möblerat om hela biblioteket och förskolepedagoger kan arbeta vidare med maj: Framtidens lärande, en arena för sko- gjort bilderboksavdelningen tre gånger filmupplevelsen i barngruppen. Vi tar emot lutveckling, IT och lärande, inbjuder till så stor med gott om plats för att ta emot upp till 40 barn per föreställning. Vi kom- diskussion, inspiration och demonstration. förskolegrupper, föräldragrupper och små- mer också att ge förskolebarn möjlighet Boka också in dagen före, den 18 maj, då barnsfamiljer. Det finns bla. flera babysitter, att själva prova på att göra film till hösten. man kan delta i seminarier, skolbesök och en hoppgunga och en babypöl för de allra Det nya Reggio Emilia-inspirerade biblio- TeachMeet mm. minsta. Mjuka kuddar, mattor och en sago- teket invigdes en söndag i november med en borg att krypa in i finns också. Sagoborgen familjedag som lockade över 400 besökare. Cecilia Bengtsson har skapats utifrån att förskolebarnen i Under våren kommer vi att prova att ha Ekerö bibliotek och fokusgrupperna önskade en mysig koja i helgöppet med tre familjesöndagar. Skolbibliotek Öst 15

under hösten arbetat med att färdigställa samhet.Tanken är att brukare och personal Prosit i Upplands-Bro! temalådor och -hyllor. I november invig- som har haft lådan hos sig ska kunna känna des lådorna under en temakväll med tea- igen sig när de kommer till biblioteket och ter och mingel. Kommunens alla brukare ser hyllan på samma tema. De böcker som inom omsorgen var inbjudna. finns på temahyllorna i biblioteket kan dä- Så nu finns en djurlåda och en kärlekslåda remot alla låna. till utlån. Båda lådorna innehåller lättlästa Biblioteket har upprättat en cirkulationslis- böcker på olika nivåer, musik och föremål. ta för lån av lådorna, så att alla brukare ska Hantverkshuset, en kommunal verksam- ges möjlighet att ta del av dem. Alla grupp- het för arbetsträning, har klätt in lådorna boenden och dagliga verksamheter inom om- i tyg. På avdelningen för lättlästa böcker sorgen kommer att få en inbjudan att komma i Bro bibliotek finns färgglada hyllor med och hämta lådan när de står på tur. tema kärlek respektive djur. Blandat med Om arbetet med lådorna faller väl ut finns Carina Cedergren, Kristina Herrlander, Martina LL-böckerna finns föremål, såsom hjärtan planer på fler temalådor. Olsson och Britt-Louise Gustavsson inviger te- och olika mjukdjur. Väggen bakom har http://bit.ly/9rEjZW malådorna. Foto: Pirjo Rinne klätts in i tyg. Som en del av Prositprojektet har bibliote- Lådorna lånas endast ut i sin helhet till Martina Olsson ket och omsorgen i Upplands-Bro kommun omsorgens gruppboenden och dagliga verk- Upplands-Bro bibliotek

kan nämnas P O Enquist, Maja Lundgren, Annika Koldenius, redaktör Bokcirklar.se Augustin Erba, Anna Jörgensdotter, Jonas 0709-192015 Karlsson, Birgitta Stenberg och Ann Jäd- Krister Hansson, Regionbibliotek Stockholm erlund. 08-50831277 I år heter pristagarna: Bokcirklar.se är den självklara mötesplatsen Årets Roman: Anne Swärd för Till sista för läsare! Bokcirklar.se ägs av Sveriges samt- andetaget och Sigrid Combüchen för Spill liga läns- och regionbibliotek i samverkan. (delar priset) Årets Diktsamling: Magnus William-Ols- Annika Koldenius son för Ingersonetterna Bokcirklar.se Årets Debutant: Ann Syréhn Tomasevic för Årets debutant: Ann Syréhn Tomasevic, Glas och aska Dags att rösta i Bokjuryn! Glas och Aska Foto: Kennet Ruona. Årets Spänning: för Lilla Stjärna På bibliotek och skolor runt om i länet job- 2010 års pristagare i Stora Läsar- bas det för fullt med Bokjuryn. Böcker läses priset / Stora Läsarpriset - prista- Årets Novellsamling: Richard Swartz för Vita lögner och recenseras, det tipsas och ratas. För- gare 2010 Årets Ungdomsbok: Jenny Jägerfeldt för fattaren som vunnit flest gånger är Martin Ann Jäderlund, pristagare 2009: Här ligger jag och blöder Widmark. Hela sex gånger har han stått ”Läsarpriser är de finaste - så mycket vet Årets Barnbok: Eva Lindström för Jag tyck- överst på prispallen, senast 2009. Kom- jag i alla fall.” er inte om vatten mer han även att segra i år? Det är barnen Anne Swärd, pristagare 2010: Intervjuer med alla pristagare publice- som själva bestämmer! Sista dag att rös- ”Ett så fint pris har jag nog aldrig fått. ras med början 5 februari på Bokcirklar.se. ta i 2010-års Bokjury är den 13 april. För Tack!” Prisutdelningen äger rum i Rotundan på att vara med och vinna fina priser behöver För fjärde året i rad delar Bokcirklar.se Stockholms stadsbibliotek lördagen den 19 Bokjuryn få in lottsedlarna senast den 30 ut Stora Läsarpriset. Priset har hittills blivit mars kl 14.00. april. Mer information hittar du på www. mycket uppskattat bland de författare som För mer information kontakta: bokjuryn.se fått det eftersom det är ett pris som röstas Nina Frid, chefredaktör Bokcirklar.se Sofia Gydemo fram av läsarna. Bland tidigare pristagare 0702-418375, Svenska barnboksinstitutet SEX FRÅGOR TILL Pia Borrman Pia Borrman arbetar sedan 1 fe- bruari som utvecklingsledare för barn och unga på Regionbibliotek Stockholm. Hon kommer närmast från en tjänst som processchef på Biblioteken i Sollentuna, där hon ti- digare också varit chef för barnav- delningen.

Nu har du (åtminstone delvis) återvänt till barnbiblioteksområdet. Har du några idéer om hur barnens rättigheter ska stärkas på barn- Vilka förändringar skulle du vilja se? biblioteken? Jag vill se konkret handling av orden att man prioriterar barn och Jag tror att det är oerhört viktigt att man som ledning formulerar unga. för sig vad det innebär att prioritera barn och unga och gör en konsekvensanalys av det, och varför inte ett barnbokslut. Vilken arbetsuppgift kommer du att först ta itu med? Barn är inte bara en angelägenhet för barnavdelningarna, vi måste Jag mjukstartar med lite allt möjligt, bl a uppföljning av samarbetet inse att all personal möter barn och unga och ska kunna bemöta mellan biblioteken och BVC. Jag hoppas också bli inbjuden till dem på ett bra sätt. några bibliotek i länet för att prata om vad de tycker är viktiga frågor att arbeta med framöver. Barn-Dewey är jag också sugen att I Sollentuna har ni ju jobbat väldigt bra med läshinder av olika slag. sätta tänderna i! Vad vill du inspirera andra bibliotek med? Man har mycket att vinna på att jobba tillsammans, barn- och vux- Hur ser du på barns läsning i framtiden? Just nu är den i sakta avta- enverksamheten, med bl a Daisy. Jag tror också att många bibliotek gande, kan vi vända kurvan uppåt och i så fall hur? lägger för mycket tid på att administrera nedladdade Daisyskivor, tid Kanske det blir lite ensidigt, vi pratar nästan bara om den traditio- man kan använda gentemot användarna istället. Och så gäller det att nella läsningen av böcker, men barn läser även på andra sätt. nätverka förstås, framför allt med andra aktörer i kommunen: lärare, Men många saker spelar in här. För barn är närheten till ett bibliotek omsorg, habilitering. Det finns fortfarande många som inte känner avgörande, i synnerhet om man inte har någon vuxen som förser till den hjälp de kan få. en med läsning. På många skolor finns också dåligt med biblioteks- resurser, både i form av personal, rum och medier. Jag tror också Har du något tips på en bra bok? att vi ska våga ifrågasätta hur vi förmedlar och kanske hitta nya sätt Jag har nyss läst Johanna Thydells senaste ungdomsbok ”Ursäkta att och vägar. man vill bli lite älskad”. Hennes böcker berör alltid och tillhör dem jag ser extra fram emot, liksom till exempel Per Nilssons. ______Ställde frågorna gjorde Lena Lundgren och Kerstin af Malmborg

Foto: Micke Borrman