2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ! Innehåll Klipp Från SNS-Året 2006

SNS2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ! Innehåll Klipp från SNS-året 2006

Klipp från SNS-året 2006 1 ”Miljonsvenska är framtiden” Zanyar Adami, Metro Stockholm, 7 november 2006 SNS styrelse 2 “Det mesta av svenskheten sitter i språket. En språkforskare berättade för mig om en undersökning där de låtit en med perfekt uttal men dåligt Vd har ordet 3 ordförråd och grammatik framföra samma budskap som en med bra grammatik och ordförråd men med brytning. Gissa vem som publiken SNS forskningsprojekt 4 tyckte pratar sämre svenska. Svensken verkar lyssna mer på hur vi pratar än vad vi faktiskt säger. Språket är den enskilt största barriären från Ekonomisk politik för tillväxt 6 att få jobb och bra lön. Enligt en stor undersökning studieförbundet SNS SNS Medieforum 10 gjort nyligen tjänar människor som anses ha dålig svenska tio procent SNS Arbetsmarknad 12 mindre. Det är viktigt att skilja på det som kallas för brytning som äldre blattar pratar och den miljonsvenska som ungdomarna använder. Ingen Vetenskapliga rådet 14 av de behöver vara dålig svenska. De är bara nya varianter vi inte är vana vid och därför instinktivt stöter ifrån oss.” Externa forskare och medarbetare 15 (SNS Förlag: Utbildning och kunskaper i svenska - framgångsfaktorer för invandrade?) Övrigt 16 “Tillväxten i otakt enligt SNS-rapport” Johan Schück, Dagens Nyheter, 23 januari 2007 Samhällsprogrammet 18 “Sedan mitten av 1990-talet har Sverige haft en stark produktivitets utveckling i tillverkningsindustrin, jämfört med både EU-länderna och SNS nätverk 19 USA. Ledande branscher i detta avseende har varit teleprodukter och motorfordon, där svenska företag har en stark ställning. Tylösand 2006 om Global energimarknad I SNS-rapporten hävdas dock att produktiviteten i teleprodukt i förändring 20 industrin egentligen inte ökar lika snabbt som det verkar i den officiella statistiken. Ändå står det klart att den framskjutna positionen inom Nya lokaler och ny grafisk profil 22 IKT-sektorn (informations- och kommunikationsteknologi) är till påtaglig fördel för Sverige. Men i SNS-rapporten påpekas att framgångarna än Medlemmar, mötesplatsen, lokalgrupperna 24 så länge är koncentrerade till industrin, medan tjänstesektorn även på detta område utvecklas väsentligt svagare.” (SNS Konjunkturråd 2007: Tillväxt i otakt) Företags-, myndighets- och organisationsmedlemmar 26

Konferenser, seminarier och utbildningar 28

Förtroenderådet 30

Nya i Förtroenderådet och lokalgruppsordförande 2006/2007 32

SNS Förlag 33

Finansiering 36

Ekonomi 38

Stadgar 40 Klipp från SNS-året 2006

“Något är fel med den svenska väljaren” decentraliserad och individuell under senare politik och näringsliv. Men författarna vill dis- Susanna Popova, Svenska Dagbladet, år. I boken ”Lön” (SNS Förlag) beskriver Saco- kutera strategier för att möta globaliseringen. 13 juni 2006 ekonomerna Lena Granqvist och Håkan Regnér Den kommer att leda till en tävlan mellan “Vad är det för fel på svensken? Det finns en teorin och praktiken bakom lönesättningen. länderna att locka till sig kunskapsintensiv hel rapport med dessa, för de bekymrade, så Lokala inslag finns i allt högre omfattning verksamhet. Då har Sverige både fördelar och fasaväckande fakta, SNS:s Demokratiråds på svensk arbetsmarknad. Sedan länge har nackdelar, enligt Ulf Jakobsson.” rapport 2006. Men i den står en hel del annat det funnits i privat sektor för tjänstemän. Nu (SNS Förlag: Det svenska miraklet i repris?) också. Besvärande på ett, kanske man kan sprider det sig även till arbetarkollektivet.” säga, motsatt sätt. För det har visat sig att ju (SNS Förlag, Lön) ”Problematisk skatteväxling” mer svensken vet om partierna desto lägre för- Runar Brännlund, Västerbottens-Kuriren, troende känner han. Och ju mer välinformerad, ”Sverige behöver en innovationsminister” 23 augusti 2006 desto mindre identifikation med partierna.” Ledare, Dagens Nyheter, 16 april 2006 ”I boken ”Grön skatteväxling — framgångsväg (SNS Demokratiråd 2006: Mediernas valmakt) ”I en studie för Studieförbundet Näringsliv och eller återvändsgränd” (SNS Förlag) studeras samhälle (SNS) har Håkan Gergils, Ecofin, dels de teoretiska utgångspunkterna för skat- “Studier framför arbete” jämfört de nordiska ländernas innovations- teväxling, dels erfarenheterna av skatteväxling Jan-Olof Bengtsson, Kvällsposten, system. Han finner ett Norge och ett Danmark i praktiken. Analysen visar att grön skatte 24 november 2006 som satsar hårt på att få till stånd en dynamisk växling inte leder till högre välfärd. Tvärtom “En av slutsatserna i rapporten är närmast politik på området, ett Finland i särklass där kan det vara så att när skatteväxling läggs provokativ: Ökad utbildning leder till utslagning hela samhället drar åt samma håll och ett ovanpå redan höga snedvridande skatter och eftersom alltför omfattande utbildningssats Sverige med överlägsna traditioner men allt existerande höga varu- och miljöskatter så kan ningar minskar arbetskraftsutbudet. Inträdet svagare resultat.” det leda till välfärdsförluster. Såväl teori som på arbetsmarknaden blir fördröjt, och detta på (SNS Förlag: Dynamiska innovationssystem i praktik stöder denna slutsats.” grund av att staten i all sin välmening erbjuder Norden? Volym 2. Danmark, Finland, Island, (SNS Förlag: Grön skatteväxling — framgångs- den ena teoretiska påbyggnadskursen efter Norge & Sverige) väg eller återvändsgränd”) den andra. Vilket innebär negativa konsekvenser för den enskilde senare i livet.” ”Den problematiska svenska tryggheten” ”Frihet under hårt tryck” (SNS Välfärdsråd 2006: Fritt inträde? Ung- Gunvor Hildén, Upsala Nya Tidning, 6 juni 2006 Niclas Ericsson, Sydsvenskan, 29 augusti 2006 domars och invandrades väg till det första Bo Södersten är ingen vän av Göran Pers- “Svensk lag ger medierna stor frihet när det arbetet) son: ”den högskattepolitik som förts under de gäller att få tillgång till information och att senaste tio åren — med kraftig åtstramning av publicera den. Förenklat kan man säga att allt ”Kamrersväldet måste brytas” efterfrågan särskilt inom den marknadsutsatta är tillåtet att trycka som inte är förtal, hets Claes Arvidsson, Svenska Dagbladet, sektorn — har varit den kanske starkast bi mot folkgrupp eller brott mot rikets säkerhet. 6 september 2006 dragande orsaken till den arbetslöshet — eller Gränserna för vad som är etiskt försvarbart ”Procentsatserna haglar och löftena står undersysselsättning — som råder i vårt land.” är däremot mycket snävare. Men de dras av som spön i backen. Det är valrörelse. Och nu i Kombinationen höga skatter och höga bidrag branschen själv i de pressetiska reglerna. spurten har statsvetaren och journalisten Hans har lett till att de som lämnade arbetskraften Efterlevnaden övervakas av Pressens Bergström gjort något mycket ofint. Bergström under 90-talskrisen aldrig kom tillbaka till opinionsnämnd. Räcker det? Är systemet har skrivit en bok om framtiden i politiken. arbetsmarknaden, menar Bo Södersten. Han bra? Medieetik under debatt visar tydligt att Eller rättare sagt om att den saknas. Vem anser att välfärdspolitiken har skapat negativa oenigheten är stor, både när det gäller dia leder Sverige mot framtiden? (SNS Förlag) Det attityder till arbete. gnosen och de föreslagna botemedlen. dystra svaret på frågan i bokens titel är att det (SNS Förlag: Den problematiska tryggheten) Samtliga 24 inlägg problematiserar den inte är någon som gör det.” svenska modellen.” (Biomedprojektet: Vem leder Sverige mot ”Professorer ordinerar skattereform” (SNS Förlag: Medieetik under debatt) framtiden?) Cecilia Jacobsson, Dagens Nyheter, 27 juni 2006 ”Lönesamtal ger mer betalt” ”Vi står i början av en omvandling av histor- Leif Petersen, Svenska Dagbladet, iska proportioner, sade Ulf Jakobsson vid en 8 april 2006 pressträff i SNS nya lokaler på måndagen. ”Lönebildningen i Sverige har blivit allt mer Regeringens huvudlinje är, enligt boken, att allt är bra som det är när det gäller ekonomisk

SNS verksamhetsberättelse 2006 | SNS styrelse

Arne Karlsson (f. 1958) Cecilia Schelin Seidegård (f. 1954) Kerstin Hessius (f. 1958) Kerstin Sahlin (f. 1954) Vd Ratos, ledamot i Aktiemarknads Sjukhusdirektör vid Karolinska Vd i Tredje AP-fonden. Styrelse- Prorektor, Uppsala universitet. nämnden, styrelseledamot i Camfil Universitetssjukhuset. Styrelse- ordförande i Statens Historiska Professor i företagsekonomi, Upp- & Haglöfs. ordförande i Kungliga Tekniska museer. Ledamot i AP-fastigheter, sala universitet. Ledamot av Kungl. Högskolan. Ledamot i Karolinska Institutet för finansforskning, HHS Vitterhetsakademien, Kungl. Development och Stockholm Care. Advisory Board och Kollegiet för Vetenskapssocieteten i Uppsala svensk bolagsstyrning. och Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala.

Lars Nyberg (f. 1951) Leif Östling (f. 1945) Staffan Håkanson (f. 1942) Stefan Lundgren (f. 1952) Styrelseordförande i Micronic Vd Scania AB, styrelseordförande Styrelseordförande i ProfilGruppen Vd SNS, docent i nationalekonomi. Laser Systems AB, IBS AB och i ISS A/S, styrelseledamot i AB AB, Fordonskammaren AB, Tågia Datacard Inc. samt ledamot i SKF, Teknikföretagen, Svenskt AB och Tillberga Förvaltnings AB. Autoliv AB och Snap-On Tools Inc. Näringsliv. Ledamot i Skultuna Flexible AB. Ledamot av Ingenjörsvetenskaps akademien.

Tore Ellingsen (f. 1962) Sten Westerberg (f. 1939) Vice ordförande sedan 2006. Ordförande sedan 2004. Professor, Handelshögskolan Ordförande och partner i Leim- i Stockholm. Redaktör för Eco- dörfer. Styrelseledamot i Bonnier nomica. Ledamot av Kungl. Holding, Magnora (ägarbolag till Vetenskapsakademien och Kreab) och Strand Kapitalför- Ekonomipriskommittén. valtning (ordf) samt i Stiftelsen Academica, Historiedagarna (v ordf), Nationalmusei Vänner (ordf), Susanne Westerbergs minnesfond.

| SNS verksamhetsberättelse 2006 Vd har ordet

hällsfrågor. Inte minst gäller det internationaliseringen och dess konsekvenser för svensk ekonomi och arbetsmarknad. Inom projektet Internationalisering och de svenska jobben publicerades under 2006 bland annat rapporten Ordning och reda om “År 2006 var ett outsourcing av Karolina förändringarnas år Ekholm, som reder ut för SNS.” begrepp och grundfakta kring utflyttningen av produktion och jobb från Sverige. SNS Förlag gav också ut Så fungerar globalisering en, skriven av Martin Wolf, bekant kolumnist i Financial Times. Den är enligt min mening en av de bästa ana- lyserna av globaliseringen och har rönt välförtjänt internationell uppmärksamhet. Under 2007 arbetar SNS vidare med globaliserings temat. I maj kommer rapporten Den biomedicinska sektorns konkurrenskraft med en analys av vad som krävs för att långsiktigt stärka den svenska läkemedels-, bioteknik- och medicintekniska industrins internationella konkurrenskraft. En forskarantologi om vilka faktorer Stefan Lundgren, vd, SNS. som styr företagens lokalisering av FoU-investeringar och vilka konsekvenser det kan ha för svenskt vidkom- År 2006 var ett förändringarnas år för SNS. Efter 58 år mande publiceras till hösten. Och årets rapport från SNS lämnade vi den traditionsrika adressen Sköldungagatan Välfärdsråd har temat Globaliseringen och välfärdsstaten. och flyttade till moderna och mer ändamålsenliga lokaler Bland annat ska den viktiga frågan om hur globalisering på Jakobsbergsgatan i city. Samtidigt bytte SNS utseende ens förlorare kan kompenseras tas upp. För oss som med ny logotyp och ny grafisk profil. bejakar globaliseringens positiva kraft är detta en viktig Lokalerna på Jakobsbergsgatan har gett oss bätt- fråga att hitta en lösning på. Annars riskerar vi att så re förutsättningar att utveckla SNS som en attraktiv småningom få en kraftig politisk motreaktion på interna- mötesplats för debatt och samtal i angelägna samhälls- tionaliseringen. frågor. Tillgängligheten är bra för våra besökare, vi kan SNS har förstås en hel del annat på agendan också. nyttja modern teknik och kapaciteten för mötesarrange- Titta gärna in på www.sns.se för att se vad som är på mang är större. gång. Och SNS nya utseende i kombination med verksam- hetens innehåll har inneburit en påtagligt ökad synlighet Stefan Lundgren för SNS, inte minst i media. vd, SNS Men det är givetvis innehållet i SNS verksamhet som är det väsentliga. SNS fortsätter att ta sig an viktiga sam-

SNS verksamhetsberättelse 2006 | SNS forskningsprojekt

SNS forskning bedrivs inom tre prioriterade områden: Ekonomisk politik för tillväxt, SNS Medieforum och SNS Arbetsmarknad. SNS forskning är tillämpad och policyinriktad. Syftet är att bidra med vetenskapligt baserat underlag för debatt och beslut i viktiga samhällsfrågor. Forskningen bedrivs av akademiskt välmeriterade svenska och utländska fors kare i samarbete med SNS forskningsledare. Forskarna åtnjuter full akademisk frihet. SNS Vetenskapliga råd (se sid 14) fungerar som rådgivare och kommer med förslag om nya projekt och lämpliga forskare. Flertalet projekt följs av en referensgrupp sammansatt av bl a företrädare för SNS medlemsföretag. På de följande sidorna presenteras projekten närmare. För forskarna ger referensgruppen en möjlighet att stämma av sina bedömningar med centralt placerade beslutsfattare.

1. Ekonomisk politik för tillväxt – se sidorna 6–9 Projekt Huvudansvarig forskare Övriga forskare Referensgrupps- (SNS-ansvarig) ordförande SNS Konjunkturråd 2006 ersattes Birgitta Swedenborg Anders Björklund, Richard B. Freeman, av NBER-rapporten II Ann-Sofie Kolm, Edward Lazear, Projekttid: 2005–2007 Peter Fredriksson, Robert Topel m fl SNS Konjunkturråd 2007 Stefan Lundgren Harald Edquist, Arvid Wallgren Projekttid: 2006–2007 Den biomedicinska sektorns Göran Arvidsson Charles Edquist, Bengt Jönsson, Michael Sohlman konkurrenskraft Lars Lidgren, Hans Bergström Projekttid: 2006–2007 SNS Corporate Governance Hans Tson Söderström Erik Berglöf, Bengt Holmström, Network (Stefan Sandström) Peter Högfeldt m fl Projekttid: 2004–2006 Råvarumarknaderna Marian Radetzki Projekttid 2006–2007 (Jan-Olof Edberg) Bostäder och byggande Hans Lind , Stellan Lundström, Claes Kjellander Projekttid 2006–2007 (Stefan Sandström)

| SNS verksamhetsberättelse 2006 2. SNS Medieforum – se sidorna 10–11 Projekt Huvudansvarig forskare Övriga forskare Referensgrupps- (SNS-ansvarig) ordförande Mediernas roll i demokratin (Johanna Laurin) Monica Löfgren Nilsson, Mira Öhlin, Jakob Bjur, Mediernas roll i ekonomin Ulrika Hedman, Staffan Sundin, Carl Melin, Projekttid: 2004–2006 Maria Grafström, Josef Pallas, Karolina Windell SNS Demokratiråd 2006 Olof Petersson Sören Holmberg, Monika Djerf-Pierre, Jesper Projekttid: 2005–2006 Strömbäck, Lennart Weibull SNS Demokratiråd 2007 Olof Petersson Anker Brink Lund, Eivind Smith, Projekttid: 2006–2007 Lennart Weibull 3. SNS Arbetsmarknad – se sidorna 12–13 Projekt Huvudansvarig forskare Övriga forskare Referensgrupps- (SNS-ansvarig) ordförande Internationalisering och Karolina Ekholm Patrik Gustafsson Tingvall, Katariina Hakkala Jan Nygren de svenska jobben (Arvid Wallgren) Projekttid: 2005–2008 Socialförsäkringarnas betydelse Laura Larsson Jan Ottosson, Karsten Lundequist, Johanna Annika Creutzer för arbetsmarknaden (Arvid Wallgren) Forsell, Jonas Månsson, Louise Kennerberg, Projekttid: 2005–2007 Eskil Wadensjö, Annika Sundén, Ed Palmer, Ingemar Svensson, Patrik Tirmén, Niklas Österlund Integration och arbetskrafts- Dan-Olof Rooth, Olof Åslund Marianne Hamilton försörjning (Arvid Wallgren) Projekttid: 2005–2007 SNS Välfärdsråd 2006 Olof Åslund Robert Eriksson, Oskar Nordström Skans, Marianne Hamilton Projekttid: 2006 (Arvid Wallgren) Anna Sjögren SNS Välfärdsråd 2007 Karolina Ekholm Torben Andersen, Arne Bigsten, Jonas Vlachos Jan Nygren Projekttid: 2007 (Arvid Wallgren)

“SNS gör bra saker, publicerar alltid intressan- ta rapporter och bra genomtänkt material som man har nytta av i debatten. Det är inte varje gång man håller med om allting, men det ska det sällan vara. Men det är bra grejer.” Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister

SNS verksamhetsberättelse 2006 | Ekonomisk politik för tillväxt

Konjunkturrådet 2007 Konjunkturrådsrapporten visar att produktivitets Tillväxtfrågor har alltid stått i centrum för SNS verksam- ökningen i tillverkningsindustrin har varit i internationell het. Genom oberoende och kvalificerade analyser tillför toppklass men att tjänstesektorn är ett sorgebarn. Det SNS ny kunskap och nya perspektiv i den svenska tillväxt- svenska näringslivet uppvisar således en tillväxt i otakt. debatten. Konjunkturrådsrapporten 2007 – Tillväxt i otakt Nyckelfaktorer bakom den starka produktivitetstillväxten – analyserade den svenska produktivitetsutvecklingen har varit de internationellt sett omfattande investeringar- sedan mitten av 1990-talet. Rapporten presenterades vid na i informations- och kommunikationsteknologi i slutet SNS förtroenderådsmöte på Grand Hotel i Stockholm i på 1990-talet samt de marknadsliberaliseringar Sverige januari 2007. SNS vd Stefan Lundgren var ordförande i gjorde under första halvan av 1990-talet. Men den starka rådet, som därutöver bestod av SNS nya forskningsledare produktivitetstillväxten kan visa sig vara en temporär his- ekon.dr Harald Edquist och fil.lic. Arvid Wallgren. toria om inte nya strukturreformer kommer till stånd som Rapporten konstaterar att den ekonomiska tillväxten stärker dynamiken i svensk ekonomi och främjar ökad det senaste decenniet innebär ett tydligt brott med 1970- sysselsättning, enligt 2007 års Konjunkturråd. och 1980-talens svaga tillväxt då Sverige släpade efter internationellt. BNP-tillväxten har framför allt drivits av “Den svenska arbetsrätten en stark produktivitetsutveckling, stark både i ett his- toriskt och internationellt perspektiv. Sysselsättningen, i måste bli mer flexibel.” form av antalet arbetade timmar, har däremot bara gett Marie Ehrling Konjunkturrådetett marginellt bidrag till tillväxten. 2007

SNS Konjunkturråd 2007: Arvid Wallgren, Stefan Lundgren, Harald Edquist. Marie Ehrling, styrelseproffs, och Eva Cederbalk, vd SBAB, kommenterade rapporten.

| SNS verksamhetsberättelse 2006 Biomedicin

Den svenska biomedicinska sektorns professor Charles Edquist, CIRCLE, Lunds universitet, konkurrenskraft och framtid professor Bengt Jönsson, Handelshögskolan i Stockholm, Den svenska bioteknik-, läkemedels- och medicinteknik- och Daniel Högberg, SNS. sektorn utgör en spjutspetsnäring där Sverige länge legat i frontlinjen. Men det finns orosmoln. Den biomedicinska sektorn är mycket beroende av beslut inom områden som forsknings-, närings-, utbildnings-, skatte- och sjukvårds politik. Det är inte självklart att Sverige kommer att fort- sätta att hävda sig i den internationella konkurrensen. Vad krävs i form av innovationspolitiska och andra insatser? Detta projekt syftar till att ge svar på dessa frågor. Projektet inleddes i början av 2006. Det avslutas med en slutrapport och en konferens den 7 maj 2007. Under 2006 publicerades två rapporter. Den första rapporten behandlade den övergripande frågan om landets politiska lednings engagemang i framtidsfrågorna. Den tog också upp regeringskansliets organisation och kompetens. Bak- grunden till studien var en allmän uppfattning i projektets referensgrupp (se ruta) att ett huvudproblem är att ”inget Referensgrupp händer” även om man är överens om vad som borde Thomas Pollare, 3i göras. Rapporten, Vem leder Sverige mot framtiden?, är David S. Andersson, AstraZeneca författad av docenten i statsvetenskap och fd chefredak- Bo Håkansson, Biolin tören för DN Hans Bergström. Den andra rapporten, Hur Gunnar Németh, Capio Sören Johansson, Elekta står sig svensk biomedicin?, är skriven av fil dr Lars Nik- Johan Christensson, HealthCap lasson. Den handlar om hur den svenska biomedicinska Suzanne Håkansson, Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS sektorn står sig i ett internationellt perspektiv. Ylva Williams, Invest in Sweden Agency, ISA Biomedicin och innovationspolitik i ett urval andra Maria Anvret, Karolinska Institutet, KI Ann-Christin Tauberman, Läkemedelsförmånsnämnden, LFN länder presenteras i tre rapporter i april 2007. En studie Richard Bergström, Läkemedelsindustriföreningen, LIF om Indien skrivs av docent Prasada Reddy, tidigare vid Anders Vedin, Medivir bland annat UNCTAD och Lunds universitet, numera vid Olle Melinder, Merck Sharp & Dohme Oslo universitet. En studie om Kina skrivs av professor Göran Uebel, Nutek Kerstin Falck, Pfizer Xielin Liu, Chinese Academy of Sciences, och fil dr Nannan Åke Strömberg, Philips Lundin, tidigare vid Tsinghua University och OECD, nu- Håkan Wittgren, Praktikertjänst mera vid Örebro universitet och Institutet för näringslivs- Björn Sjöstrand, SBL Vaccin AB forskning. I en tredje skrift studerar Hans Bergström och Ulf Troedsson, Siemens Lars Ingelmark, Sjätte AP-fonden analytikern Håkan Gergils policyimplikationer av utveck- Maj-Inger Nilsson, Stockholm BioRegion lingen i USA, Irland, Danmark, Finland, Kina och Indien. Elisabeth Krausz, Stockholms läns landsting Projektets slutrapport, Medicin för Sverige – nytt liv i Per-Erik Sandlund, SwedenBIO en framtidsbransch, skrivs av projektgruppens inre kärna: Anna Lefevre Skjöldebrand, Swedish Medtech docent Göran Arvidsson, SNS, docent Hans Bergström, Katarina Nordqvist/Anna Sandström, VINNOVA

SNS verksamhetsberättelse 2006 | Ekonomisk politik för tillväxt

Bostäder och byggande Detta systematiska tänkande har successivt övergivits, SNS satte under sommaren 2006 igång ett forskningspro- och nu diskuteras i regel en fråga i taget. jekt om Bostäder och byggande – hävstång för ekonomisk Projektet syftar till att utifrån grundläggande ekono- tillväxt. De båda KTH-professorerna Hans Lind och misk teori och aktuell forskning förklara ett antal drag Stellan Lundström ämnar ta ett nytt grepp på den svenska i bostadsmarknadens utveckling och att analysera den bostadssektorn. förda bostadspolitiken. Inom ramen för en form av sys- “... ett nytt grepp på den Bostadssektorn var tematiskt tänkande där hushållens valmöjligheter sätts svenska bostadssektorn.” fram till slutet av 1970- i centrum kommer alternativa lösningar att sökas för ett talet ett tydligt politiker- antal bostadsfrågor. Målsättningen är att kunna redovisa område med en form av systematiskt tänkande. Samhäl- nya synsätt och instrument som kan bidra till att skapa en lets mål att tillräckligt många bostäder av bra kvalitet väl fungerande bostadsmarknad. ställdes till hushållens förfogande till rimliga priser skulle Till projektet har knutits en referensgrupp bestående uppnås genom kombinationer av skatteregler, finan- av representanter för företag, myndigheter och organisa- sieringslösningar, riskutjämning, subventioner samt t ex tioner. Projektet planeras vara slutfört senast till som- regler för hyressättning och tillhandahållande av mark. maren 2007.

Referensgrupp Claes Kjellander (ordf), SBAB Anders Ekengren, Nacka kommun Per-Åke Eriksson/Ulla Werkell, Fastighetsägarna Sverige Kerstin Gillsbro, NCC Eva Gyllensvärd, Länsstyrelsen i Stockholms län Lennart Henriz, JM Agneta Jacobsson, DTZ Sweden Anette Jansson/Fredrik Jönsson, Sveriges Kommuner och Landsting Terje Johansson, Förvaltnings AB Framtiden Stefan Ränk, Einar Mattsson Sven-Åke Persson, Diligentia Henrik Steinbrecher/Per-Erik Waller, Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers Haqvin Svensson, MKB Fastighets AB Lars-Olof Svensson, Sparbanken Finn Sven-Göran Svensson, AP Fastigheter Ulf Troedson, Boverket Sten Westerberg, Leimdörfer Leif Östlund, Skanska (Skanska Nya Hem)

| SNS verksamhetsberättelse 2006 Corporate Governance

Corporate Governance SNS CGN Företag och myndigheter i nätverket SNS Corporate Governance Network utgör en mötesplats Alecta Ratos för ägare, företagsledare, marknadsaktörer, reglerare Andra AP-fonden Segulah och forskare att föra en fri men vetenskapligt baserad Bonnier Sjunde AP-fonden diskussion kring lagstiftning, reglering, normbildning och Carl Bennet AB Sjätte AP-fonden svensk praxis. Electrolux Skandia Ernst & Young Skandia Liv Ett sådant tillfälle var då Ulf Axelson, SIFR, Carl Ben- Fjärde AP-fonden Skanditek Industriförvaltning net, Carl Bennet AB, och Lars Förberg, Cevian Capital, Första AP-fonden Stockholmsbörsen diskuterade frågan om hur mycket pengar som ska stanna Industri Kapital Swedbank Robur i företagen. Ett annat då Marco Becht, European Corpo- Industrivärden Tredje AP-fonden Investment AB Öresund Vattenfall rate Governance Institute, talade om aktieägaraktivism. Nordic Capital Öhrlings Pricewaterhouse Genom nätverket tas initiativ till forskning kring Nordstjernan Coopers policyrelevanta frågor för att få ett bättre sakunderlag i RAM Rational Asset diskussionen. Management I nätverket ingår ett 50-tal praktiker och cirka 30 akademiker. Ansvariga för nätverket är Hans Tson Söder- Råvarumarknaderna i ett långsiktigt perspektiv ström, extern forskningsledare, och Stefan Sandström, Råvaror har återtagit sin betydelsefulla plats i världs forskningsledare, SNS. ekonomin. SNS projekt analyserar råvarumarknaden, dess mekanismer och prisbildning. Studien ska resultera Pågående forskning i en policyinriktad rapport samt en lärobok/handbok på Li Malmström och Therese Strand, Stockholms univer- engelska. Resultaten kommer att presenteras och dis- sitet, studerar den ökade aktiviteten hos institutionella kuteras vid en konferens med internationella inslag under ägare. Renée Adams, University of Queensland (tidigare hösten 2007. vid Handelshögskolan i Stockholm), och Anders Karlsson, Stockholms universitet, analyserar utifrån ett omfattande datamaterial hur styrelsearbetet fungerar i svenska Referensgrupp börsföretag. Jaan Grünberg och Ingemund Hägg, Uppsala Jan Bäckvall, AGA Staffan Westlin, Skellefteå Kraft Johan Sakari, Billerud Gunnar Fransson, Skellefteå universitet, undersöker hur formella och informella kon- Lars Carnerud, Boliden Kraft takter mellan bolag och ägare hanteras i praktiken och Daniel Strömqvist, E.ON Sverige Urban Kärrmarck, Statens hur de behandlas i olika bolagsstyrningskoder. Ylva Häggström, Fjärde AP- Energimyndighet Vid Internationella handelshögskolan i Jönköping stud- fonden Martin Lindqvist, SSAB Lars Holmquist, Göteborg Bo Källstrand, Svensk Energi erar Leif Melin, Mattias Nordquist och Börje Boers frågor Energi Ulf Svahn, Svenska Petroleum kring bolagsstyrning och strategisk utveckling i familje- Ann-Marie Lindell, Göteborg institutet kontrollerade börsföretag. Ulf Larsson, Växjö universitet, Energi Carl Georgsson, Svenska Shell studerar framtagandet av Svensk kod för bolagsstyrning Lars-Erik Liljelund, Naturvårds- Björn Grufman, Tricorona AB verket Christer Swaretz, United Bro- för att se vem som satte agendan och vem som hade ett Pelle Magdalinski, Naturvårds- kers avgörande inflytande. Och vid Linköpings universitet gran- verket Helge Martander, Vargön Alloys skar Hans Sjögren relationerna mellan ägare, styrelser Staffan Lennström, Nynäs Mikael Norrman, Vargön Alloys och banker i det svenska ägarsystemet. Petroleum Arne Mogren, Vattenfall Peter Åkerhammar, SGU

SNS verksamhetsberättelse 2006 | SNS Medieforum och Demokratiråd

ska partibarometrar. Internationellt sett ligger Sverige hyfsat bra till när det gäller opinionsmätningar, men det blir allt svårare att pricka rätt, sade Sören Holmberg vid ett seminarium den 11 april. Rapporten kommenterades av partiföreträdarna Gunilla Sjöberg (m), Håkan Wåhlstedt (mp), Nils Lundgren (jl) och Johan Jakobsson (fp). Också opinionsmätare kom till tals, som Arne Modig (Temo), Örjan Hultåker (SKOP), Toivo Sjörén (SIFO) och Staffan Sollander (SCB). Demokratirådets rapport 2006, Mediernas valmakt, granskade mediernas roll i valrörelsen. Svenska väljare framstår som hyggligt välinformerade, men lätt blaserade åskådare till det politiska spelet, konstaterade Demokrati rådet, som bestod av Monika Djerf-Pierre, Göteborgs universitet, Sören Holmberg, Göteborgs universitet, Jesper SNS Demokratiråd 2006: Olof Petersson, Monika Djerf-Pierre, Strömbäck, Mittuniversitetet, Lennart Weibull, Göteborgs Jesper Strömbäck, Lennart Weibull, Sören Holmberg. universitet, och Olof Petersson, SNS. Rapporten blev utgångspunkten för en SNS-konferens strax före valet. SNS Medieforum har under några år granskat medier- Vid seminariet framträdde även Billy McCormac, chef för nas samhällsroll genom forskning, seminarier, debatter Näringslivets Medieinstitut, Eric Sundström, chefredaktör och bokutgivning. Två huvudteman har stått i blickpunk- på Aktuellt i Politiken, och Kerstin Brunnberg, publicistisk ten: mediernas roll i ekonomin och mediernas roll i rådgivare vid Sveriges Radio. demokratin. En ny bok, Medieetik under debatt, granskade hur En forskargrupp vid Göteborgs universitet bidrog med dagens etiska regelsystem fungerar i praktiken. Bland flera rapporter om svensk ekonomijournalistik. Monica bokens författare finns journalister, redaktionsledare, Löfgren Nilsson och Mira Öhlin redovisade en under- mediechefer, organisationsföreträdare, nuvarande och sökning av ekonomijournalisterna. Jakob Bjur jämförde tidigare pressom- ekonomijournalistik i lokal och nationell press. Ulrika budsmän och and “Tio procent av mediebevak- Hedman kartlade svenska ekonomiredaktioners organi- ra med uppgifter ningen av valet handlade om sation och policy. inom självre skandaler.” Den 30 maj 2006 samlades mediechefer, journalister gleringssystemet Jesper Strömbäck och forskare för ett rundabordssamtal med utbildnings- samt jurister och och kulturminister Leif Pagrotsky. Utgångspunkten för forskare. Under en SNS-konferens den 29 augusti dis- samtalet var att medielandskapet under det senaste kuterade publik och inbjudna talare olika aspekter på decenniet förändrats i grunden. Staffan Sundin hade till problemen och möjliga lösningar. SNS Medieforum fort- seminariet skrivit en underlagsrapport om utvecklings- sätter att diskutera mediernas spelregler. I februari 2007 tendenser på den svenska mediemarknaden. utkom boken Medieetik i Europa, en dokumentsamling Frågan om mediernas roll i politiken fick extra aktua som redigerats av Olof Petersson och den franske medie- litet under valåret 2006. Statsvetarna Sören Holmberg forskaren Claude-Jean Bertrand. Även Demokratirådet och Olof Petersson redovisade en undersökning av sven- 2007 diskuterar mediernas etik.

10 | SNS verksamhetsberättelse 2006 Kerstin Brunnberg, Eric Sundström, Leif Pagrotsky, Olof Petersson, Hans-Gunnar Referensgrupp Länsförsäkringar Nerikes Allehanda Axberger, Johan Munck, Barbro Fischerström, SNS Medieforum Riksbankens Jubileumsfond Nya Stiftelsen Gefle Dagblad Janne Andersson. Svenska Spel Observer Referensgruppen består av Vattenfall Posten företrädare för SNS Mediefo- Ratos rums huvudfinansiärer: och företrädare för övriga Stiftelsen Pressorganisation Axel Johnsongruppen finansiärer: Upsala Nya Tidning Bonnier AB Deloitte V & S Group Carl-Olof och Jenz Hamrins Eniro Stiftelse Eskilstuna-Kurirens Stiftelse Ericsson Fortum Handelsbanken ICA Läkemedelsindustriföreningen JKL

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 11 SNS Arbetsmarknad

SNS bedriver bred forskning kring arbetsmarknadsfrågor. Integration och arbetskraftsförsörjning Utgångspunkten är att svensk ekonomi står inför många Det tredje delområdet inom SNS Arbetsmarknad fokuse utmaningar som är kopplade till arbetsmarknaden. En rar på hur olika gruppers arbetsutbud kan öka och bättre central fråga är internationaliseringens betydelse för tas tillvara. Dan-Olof Rooth, docent Handelshögskolan sysselsättningen. En annan är hur socialförsäkringarna Baltic Business School/Högskolan Kalmar, och Olof påverkar arbetsmönstret liksom hur olika grupper i Åslund, docent IFAU, är båda externa forskningsledare samhället bättre kan tas till vara på arbetsmarknaden, vid SNS, och har under 2006 fokuserat på integratio- inte minst för att trygga arbetskraftsförsörjningen. För att nen av invandrare och ungdomar på arbetsmarknaden. studera dessa frågor har tre delområden skapats samt Årets Integration Storstad-konferens – Lönsam eller fyra externa forskningsledare knutits till SNS. loser på arbetsmarknaden – arrangerades i samarbete med ESF-rådet och Regionplane- och trafikkontoret. Vid den presenterades forskningsrapporten Utbildning och Internationalisering och de svenska jobben kunskaper i svenska – framgångsfaktorer för invandrade? Inom området Internationalisering och de svenska jobben som analyserar den invandrades privatekonomiska av- studeras frågeställningar kring företagsflytt, outsourcing kastning på sin utländska akademiska utbildning respek och lokalisering av företagens FoU-verksamheter. tive betydelsen av språkkunskaper i svenska för hans eller Karolina Ekholm, docent Stockholms universitet, hennes framgång på svensk arbetsmarknad. och extern forskningsledare vid SNS, driver forskningen SNS Välfärdsråd 2006 presenterade i november sin och har under 2006 publicerat boken Ordning och reda rapport Fritt inträde som visar att det tar allt längre tid om outsourcing som analyserar hur omfattande utflytt för både ungdomar och invandrare att få sitt första jobb. ningen av produktion från Sverige är, vart den sker och Dagens 20-åringar utbildar sig längre än vad 1980-talets i vilka sektorer utflyttningen har varit störst. Karolina ungdomar gjorde, vilket är huvudskälet till det senare Ekholm har även arbetat dels med en studie om regio inträdet på arbetsmarknaden. Men även bland dem som nala arbetsmarknadseffekter av offshoring, dels om inte väljer längre utbildningar, i synnerhet den grupp som lokalisering av FoU. Hon är även ordförande i 2007 års inte ens går ut gymnasiet, tar det idag längre tid att få fot- Välfärdsråd vars fokus är globaliseringens implikationer fäste på arbetsmarknaden. Dagens system innebär dels för välfärdsstaten. I oktober 2006 anordnades en forsk en höjd ribba genom att de yrkesförberedande linjerna har ningskonferens på detta tema, med flera internationella blivit tre- istället för tvååriga, dels ansträngningar för att ekonomer närvarande. få in elever i gymnasieskolan som inte ens med de tidigare tvååriga utbildningarna påbörjade gymnasiet. Författarna Socialförsäkringarnas betydelse konstaterar att politiken som lett fram till denna situation för arbetsmarknaden kan bygga på missriktad välvilja kombinerad med en svag Det andra delområdet inom SNS Arbetsmarknad har som analys. övergripande syfte att studera hur socialförsäkringarna När det gäller invandrare visar Välfärdsrådets påverkar arbetsmarknadens funktionssätt och individens rapport att ungdomar med utländsk bakgrund har ge- incitament till arbete. Laura Larsson, fil dr IFAU, och nerellt svårare att få fotfäste på arbetsmarknaden. extern forskningsledare vid SNS, har arbetat med studien Det gäller även när man jämför ungdomar med samma Deltidsarbetande – välfärdens räddare? som avslutas utbildning och vars föräldrar har samma utbildningsnivå hösten 2007. som infödda svenskar.

12 | SNS verksamhetsberättelse 2006 SNS Välfärdsråd 2006

Referensgrupp Referensgrupp Internationalisering och de svenska jobben Integration och arbetskraftsförsörjning Jan Nygren (ordf.), Saab Marianne Hamilton (ordf.), Atlas Copco Bo Bylund, Arbetsmarknadsstyrelsen Inge Einarsson, AstraZeneca Tord Svedberg, AstraZeneca Torborg Chetkovich, Connex Håkan Gergils, Ecofin Invest Tomas Svärdh, ESF-rådet i Stockholms län Jan-Erik Stjernvall, Ericsson Ale Friberg, Försäkringskassan Ingvar Linse, FöreningsSparbanken Anne Rannaleet, Industri Kapital Magnus Runnbeck, ISA Lena Schröder, Integrationsverket Pia Svensson, Lernia Anneli Hammarberg, Lernia Staffan Larsson, Nutek Mats Pettersson, LKAB Roland Engkvist, Regionplane- och trafikkontoret Hanna Zeland, Länsarbetsnämnden Anna Ekström, SACO Sam Yildirim, Länsstyrelsen i Stockholms län Lars Lindblom, Samhall Stig Andersson, MKB Fastighets AB Gunnar Tärnvik, SCA Elisabeth Krausz, RTK Jan Moritz, Stora Enso Mari-Ann Pölde, Samhall Jan Edling, Vinnova Eva Fröberg, SEB Mats Larsson, WM-data Helena Molinero, TeliaSonera Bo Leander, Svensk Exportkredit Anders Nilsson, Vattenfall Jill Nilsson, Vittra Utbildning

SNS externa forskningsledare: Dan-Olof Rooth, Karolina Ekholm, Laura Larsson, Olof Åslund.

“Globalisering ger tydliga effektivitetsvinster.” Karolina Ekholm

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 13 Vetenskapliga rådet

Under året har SNS Vetenskapliga råd diskuterat SNS SNS Vetenskapliga råd 2006 framtida forskningsinriktning. Rådet diskuterade även Lars Calmfors, ordf, professor i nationalekonomi vid Insti- inriktningen av SNS olika rådsrapporter som tas fram av tutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Demokrati-, Konjunktur- och Välfärdsråden. Dessutom Han forskar inom makroekonomi och arbetsmarknad. behandlades SNS Förlags utgivning samt nya studier inom SNS Arbetsmarknad. Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro SNS Vetenskapliga råd, som möts två gånger per år, universitet. Hans forskning rör huvudsakligen tele- och har som främsta uppgift att bidra till hög kvalitet i SNS transportfrågor. (Ej med på bild.) forskning. Det sker genom diskussioner om den långsik- tiga inriktningen av SNS forskning och genom råd inför Merle Jacob, docent i vetenskapsteori, gästprofessor vid beslut om forskningsprojekt och forskarrekrytering samt Svenskt centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings synpunkter på genomförda projekt. Rådets ledamöter universitet, och lektor i forskningspolitik vid Forsknings- medverkar också till att stärka SNS-forskningens förank- politiska institutet, Lunds universitet. Hennes huvudsak- ring i och kontakter med den akademiska forskningen i liga forskningsintressen rör interaktioner mellan veten- Sverige och i utlandet. skap och policy i miljöpolitik.

Lauri Karvonen, professor i statskunskap vid Åbo Akademi. Han forskar inom området jämförande politik, bl a om demokratisering, statsskick samt val och partier.

Ann-Sofie Kolm, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hennes forskning är inriktad på skatte- och arbetsmarknadspolitikens effekter på löner och arbets löshet.

Lauri Karvonen, Lars Calmfors, Ann-Sofie Kolm, Merle Jacob.

14 | SNS verksamhetsberättelse 2006 Externa forskareAssocierade och medarbetare forskare

Den biomedicinska sektorns framtid i Sverige Professor Anders Björklund Stockholms universitet Docent Hans Bergström Docent Anders Forslund Uppsala universitet Professor Charles Edquist Lunds universitet Docent Peter Fredriksson Uppsala universitet Vd Håkan Gergils Ecofin Professor Stefan Fölster Svenskt Näringsliv Docent Merle Jacob Lunds universitet Professor Magnus Henrekson Institutet för Näringslivsforskning Professor Bengt Jönsson Handelshögskolan i Stockholm Docent Ann-Sofie Kolm Stockholms universitet Fil.dr Nannan Lundin Örebro universitet och Institutet för Professor Lars Ljungqvist Handelshögskolan i Stockholm Näringslivsforskning Fil.dr Lars Niklasson Statskontoret SNS Arbetsmarknad Professor Luigi Orsenigo Università Bocconi Docent Karolina Ekholm Stockholms universitet Docent Prasada Reddy Universitetet i Oslo Professor Robert Erikson Stockholms universitet Med.dr Christer Svedman Karolinska Institutet Johanna Forsell ALI Docent Nils Wilking Karolinska Institutet Fil.dr Leo Andreas Grünfeld Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI) Ekon.dr Katariina Hakkala Institutet för Näringslivsforskning Råvarornas roll och funktion Docent Jan Ottosson ALI Professor Marian Radetzki Luleå tekniska universitet Fil.mag. Louise Kennerberg IFAU Professor Ari Kokko Handelshögskolan i Stockholm Bostäder och byggande – hävstång för ekonomisk tillväxt Fil.dr Laura Larsson IFAU Professor Hans Lind Kungl. Tekniska högskolan Karsten Lundequist ALI Professor Stellan Lundström Kungl. Tekniska högskolan Docent Jonas Månsson ALI Fil.dr Oskar Nordström Skans IFAU SNS Corporate Governance Network Fil.dr Christopher Palmberg ETLA Helsingfors Docent Renée Adams University of Queensland Adj. professor Ed Palmer Försäkringskassan Professor Erik Berglöf EBRD Docent Dan-Olof Rooth Kalmar högskola Doktorand Börje Boers Int. handelshögskolan, Jönköping Ekon.dr Anna Sjögren Institutet för Näringslivsforskning Ekon.dr Jaan Grünberg Uppsala universitet Professor Jon Sigurdson Handelshögskolan i Stockholm Professor Bengt Holmström MIT Docent Annika Sundén Stockholms universitet Professor Ingemund Hägg Uppsala universitet Ingemar Svensson Försäkringskassan Docent Peter Högfeldt Handelshögskolan i Stockholm Fil.dr Patrik Gustavsson Tingvall Handelshögskolan i Stockholm Professor Karin Jonnergård Växjö universitet Patrik Tirmén Försäkringskassan Doktorand Anders Karlsson Stockholms universitet Professor Udo Zander Handelshögskolan i Stockholm Doktorand Ulf Larsson Växjö universitet Professor Eskil Wadensjö Stockholms universitet Professor Leif Melin Int. handelshögskolan, Jönköping Docent Olof Åslund IFAU Ekon.dr Mattias Nordquist Int. handelshögskolan, Jönköping Niklas Österlund Försäkringskassan Professor Hans Sjögren Linköpings universitet Doktorand Therese Strand Stockholms universitet Transporter och Klimat Professor Hans Tson Söderström Handelshögskolan i Stockholm Fil.dr Per Kågeson Nature Associates

Demokratirådet SNS Medieforum Docent Monika Djerf-Pierre Göteborgs universitet Fil.dr Monica Löfgren Nilsson Göteborgs universitet Professor Sören Holmberg Göteborgs universitet Fil.mag. Mira Öhlin Göteborgs universitet Professor Anker Brink Lund Handelshøjskolen i København Doktorand Jakob Bjur Göteborgs universitet Professor Eivind Smith Universitetet i Oslo Fil.kand. Ulrika Hedman Göteborgs universitet Professor Jesper Strömbäck Mittuniversitetet Sundsvall Fil.dr Staffan Sundin Göteborgs universitet Professor Lennart Weibull Göteborgs universitet Fil.dr Carl Melin Hill & Knowlton Doktorand Maria Grafström Uppsala universitet NBER II Univ lektor Jaan Grünberg Uppsala universitet Professor Steven J. Davis University of Chicago Doktorand Josef Pallas Uppsala universitet Professor Richard B. Freeman Harvard University Doktorand Karolina Windell Uppsala universitet Professor Alan Krueger Princeton University Professor Edward Lazear Stanford University Professor Edward Leamer University of California, Los Angeles Professor Sam Peltzman University of Chicago Professor Thomas Sargent New York University Professor Robert Topel University of Chicago Professor James Walker University of Wisconsin, Madison Professor Thomas Aronsson Umeå universitet

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 15 Övrigt

Valets gömda frågor Med anledning av 2006 års val fokuserade vi under våren på ”Valets gömda frågor” i en seminarieserie med ett stort antal politiker och direktsändningar i SVT24. Fyra debattseminarier behandlade några av de viktigaste frågorna inför valet i september 2006. Debattsemi- narierna syftade till en diskussion av dessa frågor mellan forskare och företrädare för de politiska partierna utifrån samhällsvetenskaplig forskning.

Inför valet 2006 – samhällsdebatt i fyra akter Del 1: Integrationspolitiken – bara viktig när det inte är val? Olof Åslund, IFAU och extern forskningsledare vid SNS, Li Bennich-Björkman, docent i statsvetenskap vid Uppsala Fler kvinnor på ledande poster i näringslivet universitet, Mauricio Rojas (fp), Stefan Attefall (kd), Lu- SNS projekt för fler kvinnor på ledande poster i ciano Astudillo (s), Kalle Larsson (v) och Devrim Mavi (fi). näringslivet avslutades för tre år sedan. Vid projektets slut bestämde SNS – efter ett kännbart behov – att under Del 2: Europapolitiken – vart tar Europa några år framöver följa upp statistiken över kvinnors re vägen i valrörelsen? presentation i näringslivet. Olof Petersson, forskningsledare vid SNS och professor i I maj 2006 gjordes den tredje uppföljningen. Seminari- statskunskap, Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid et inleddes med en kort historisk betraktelse av Ann-Sofie Umeå universitet, Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c), Ohlander, professor i historia vid Örebro universitet och Per Gahrton (mp), Nils Lundgren (jl) och Gudrun författare till SNS-boken, Kvinnors arbete. Monica Renstig Schyman (fi). vid Women´s Business Research Institute presenterade därefter statistik över kvinnliga chefer i näringslivet 2006 Del 3: Opinion/medier – avgör opinionsmätningarna jämfört med tidigare undersökningar 1990, 2002, 2004 valet 2006? och 2005. Resultaten, som publicerades på DN-debatt Olof Petersson, Sören Holmberg, professor i stats samma dag, presenterades i rapporten Kvinnliga chefer i kunskap, Göteborgs universitet, Gunilla Sjöberg (m), näringslivet 2006. Den visade att andelen kvinnor i chefs Johan Jakobsson (fp), Alice Åström (v), Håkan Wåhlstedt position hade minskat från 32 till 25 procent på två år. (mp) och Nils Lundgren (jl). Från toppnoteringen 32 procent i maj 2004 sjönk andelen kvinnliga chefer till 25 procent i maj 2006. Däremot ökade Del 4: Har vi råd med en koalitionsregering? andelen kvinnliga styrelsemedlemmar i börsbolagen, från Stefan Lundgren, vd SNS, Torsten Persson, professor i sex procent år 2002 till 18 procent 2006. Utvecklingen mot nationalekonomi vid Stockholms universitet och chef på lägre andel kvinnliga chefer var densamma i alla län, även IIES, Karin Pilsäter (fp), Roger Tiefensee (c), Mats Odell om förändringarna inte var så stora. Flest kvinnliga chefer (kd), Arne Kjörnsberg (s), Mikael Johansson (mp) och fanns i Stockholm, 29 procent, och lägst i Jönköpings län, Mikael Odenberg (m). 21 procent.

16 | SNS verksamhetsberättelse 2006 Det ekonomiska läget 2006 års traditionella höstkonferens om det ekonomiska läget gick under namnet Det långsiktiga ekonomiska läget. Fokus var välståndets viktigaste drivkraft: produktiviteten. Samma dag publicerade SNS den till svenska över satta boken Tillväxtens mysterier (”The Mystery of Eco- nomic Growth”) av Elhanan Helpman, professor vid Har- vard University. Helpman, som var konferensens förste talare, betonade framför allt den positiva betydelsen av forskning och utveckling och kvaliteten i politiska institu- tioner för produktivitet och därmed tillväxten på lång sikt. Chiara Criscuolo, ekon dr, London School of Econo Anders Borg, Chiara Criscuolo, Elhanan Helpman. mics, belyste Sveriges produktivitet i ett internationellt perspektiv. Criscuolo konstaterade att Sveriges produktivi tetsnivå ligger efter USA:s men före de flesta EU-länders. Enligt Criscuolo beror det bland annat på att Sverige är en liten, öppen ekonomi med bra förutsättningar för entreprenörskap. Negativt för Sverige är att den statliga kontrollen är omfattande och att skattetrycket fortfarande är högt. Claes Ekström, McKinsey, pekade på en ökning av välståndet de senaste åren som beror på förberedelserna för och inträdet i EU, kraftigt skärpt konkurrenslag- stiftning och ett konkurrensverk samt branschspecifika avregleringar. Finansminister Anders Borg ansåg att vi måste öka sysselsättningen genom att minska inlåsningen på arbetsmarknaden, förstärka förutsättningarna för ent reprenörskap, satsa på kunskap och innovationer samt arbeta för stabila statsfinanser och priser. Konferensen avslutades med fokus på produktivitet i “Vi måste öka sysselsättningen genom att mins praktiken. Debatterade och kommenterade gjorde Birgir ka inlåsningen på arbetsmarknaden, förstärka Jakobsson, vd för Capio S:t Görans sjukhus, Christel förutsättningarna för entreprenörskap, satsa Wiman, vd för Stockholms Hamnar, Olle Ehrlén, vd NCC Construction och Anders Rune, chefekonom Teknik på kunskap och innovationer samt arbeta för företagen. stabila statsfinanser och priser.” Anders Borg, finansminister

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 17 Samhällsprogrammet

“Samspelet mellan näringsliv, media och offentlig sektor i Sverige och globalt är ofantligt komplext. Därtill kommer politikens spelregler. Samhällsprogrammet är helt enkelt nödvändigt och inte minst intressant och spännande för alla viktiga befattningshavare i Sverige.” Eva Gianko, vd IHM Business School

Samhällsprogrammet Under 2006 medverkade bl a Lars Calmfors, professor Samhällsorienterande program i tre etapper för ledare IIES Stockholms universitet, Eva Cederbalk, vd SBAB, i näringsliv, offentlig förvaltning och intresseorganisa Lars Heikensten, Europeiska revisionsrätten, Kurt Hell- tioner. Det ger tillgång till SNS nätverk och insyn i sam- ström, internationellt styrelseproffs, Wanja Lundby- hällets beslutsprocesser. Deltagarna får kunskaper som Wedin, ordförande LO, Johan Staël von Holstein, it-entre- leder till större precision i omvärldsbedömningen samt prenör, Nyamko Sabuni, integrationsminister, Sven-Olof ett vidgat personligt kontaktnät utanför företaget/organi- Petersson, ambassadör vid Sveriges EU-representation. sationen.

Första etappen Ekonomisk politik, statens finanser och budgetarbetet, “I en allt kortsiktigare politisk beslutsprocess och ansvarsfördelning. affärsvärld behövs flera ledare som har ett bre Andra etappen dare perspektiv på sin Samspel mellan kommun och näringsliv, politiskt verksamhet och har ett beslutsfattande på nationell nivå, fackliga organisationer engagemang och en och massmediernas roll i samhället. förståelse för samhälls- frågor. SNS samhälls Tredje etappen program bidrar till detta.“ Studiebesök i Bryssel. Europaparlamentet, EU:s minister- Daniel Sachs, vd Proventus råd, Europeiska kommissionen, Sveriges EU-representation m m.

18 | SNS verksamhetsberättelse 2006 SNS nätverk

SNS Vision SNS Vision är ett nätverk för unga, tongivande och samhällsengagerade ledare mellan 25 och 40 år inom näringsliv, politik, akademi, kultur och media. År 2006 var SNS Visions tredje verksamhetsår. Det var ett händelserikt år. Nätverket förstärkte sin position som ett forum för framgångsrika unga ledare genom att attrahera närmare 85 nya spännande medlemmar. Nät verkets positiva tillväxt märktes såväl på deltagarantal i mötena som på energin i diskussionerna. Året inleddes med ett möte om övervakningssamhället med Thomas Bodström och Anne Ramberg. Vi disku terade innovationer och entreprenörskap med Frans Måndagsklubben Johansson och Monica Lindstedt. Phil Noble, Bo Krogvig, Måndagsklubben är ett nätverk och en mötesplats för Per Schlingmann och Olof Petersson ökade vår insikt informella diskussioner i angelägna samhällsfrågor. om valkampanjer och i september mötte vi Tariq Ram- I Måndagsklubben träffas de högsta företrädarna för SNS adan som reflekterade kring ett nytt europeiskt islam. medlemskrets vid middagsmöten med informella diskus- Avslutningsvis diskuterades framtidens teknik med Ian sioner. Under samma tak träffas vd, gd, välmeriterade Pearson och framtidens FN med Jan EliassonSNS och Vision forskare, centrala politiker Måndagsklubbenoch representanter för media. Rebecca Stern. Ledord för verksamheten är förstahandsinformation, påverkan och nytta. Under 2006 träffade vi Latin Kings Dogge Doggelito som tillsammans med Sam Yildirim, Länsstyrelsen, diskuterade integration och segregation. Kjell Albin Ab- rahamsson, Warzawakorrespondent, talade om Öst- och Centraleuropa med Nordeas Thomas Neckmar. Corporate Social Responsibility var temat för mötet med Filippa Bergin, Amnesty Business Group, Peter Nor- man, Sjunde AP-fonden och Mats Qviberg, Investment AB Öresund. Raoul Grünthal, Svenska Dagbladet, Mattias Fyrenius, TV4 Nya Medier, och Anna Vegerfors, Afton- bladet Nya Medier, talade om de nya mediernas betydelse för vårt beslutsfattande. Klimatförändringarna diskuterades med Per Kågeson, Nature Associates, och SVT:s Lage Larsson. Avslutnings- vis träffade vi Arne Karlsson, Ratos, och Björn Savén, Industri Kapital, som talade om företagsförädling.

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 19 Tylösand 2006 om Global energimarknad i förändring

Efter sommaren var det många – cirka 130 av de högsta cheferna i SNS medlemsföretag, organisationer och myndigheter – som träffades i Tylösand för att diskutera ”Global energimarknad i förändring”. På årets företagsledarkonferens i Tylösand samlade SNS internationellt ledande experter för att förmedla kunskap och ge en framtidsbild av dessa omvärlds förändringar i samtal med företagsledare och politiker. Bland andra medverkade Ranjit Pandit, Managing Direc- tor, McKinsey & Company, Indien, och Claude Mandil, Executive Director, International Energy Agency, som redogjorde för vad som händer på de globala energi marknaderna. Michail Fridman, ägare av Alfa Group, uttalade sig kritiskt om det höga oljepriset. Jean-Pol Poncelet, Special advisor and Senior vice president, Areva, gav sin syn på kärnkraftens framtid. Politiska utmanin gar och säkerhetspolitiska aspekter togs upp av Jean François Rischard, Världsbanken, och den europeiska energimarknadens utveckling diskuterades av Richard Green, professor, University of Birmingham. Eftermiddagen ägnades åt seminarier om kärnkraftens framtid, klimatpolitiken, oljemarknaden samt de nya, fram växande ekonomiernas betydelse för världsekonomin och energimarknaderna, med bland annat Lars G Josefsson, Vattenfall och Lena Ek, ledamot av Europaparlamentet. Dagen avslutades med kommentarer från en panel be- stående av Jan Björklund, dåvarande 1:e vice ordförande, folkpartiet, Lena Ek, och Marie Granlund (s), riksdags ledamot. Tylösandskonferensens styrgrupp: Anders Nyrén, Industrivärden (ordförande), Lars Bergman, rektor Han- delshögskolan, Claes Ekström, vd McKinsey & Company, Staffan Håkanson, styrelseledamot SNS, Lars G Josefs- son, vd Vattenfall, samt Stefan Lundgren, vd SNS.

20 | SNS verksamhetsberättelse 2006 “Många tycker att de oljeexporterande länderna har intresse av att hålla oljepriset så högt som möjligt. Det ger ju stora intäkter. Men på längre sikt är i själva verket höga oljepriser skadliga för de oljeexporterande länderna”, Michail Fridman.

Vänster sida: Jan Björklund, Marie Granlund, Olof Faxander, Lena Ek, Olle Rossander, Eva Gidlöf, Bo Lundgren.

Denna sida: Michail Fridman, Carl Benett, Gunnar Brock, Jan Johansson, Michael Treschow, Jacob Palmstierna, Yvonne Gustafsson, Kerstin Hessius, Anders Nyrén.

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 21 Nya lokaler och ny grafisk profil

En stor händelse under 2006 gick av stapeln helgen den I samband med flytten bytte också SNS sin grafiska profil 15–16 juni. Efter 58 år i egna lokaler på Sköldungagatan med bland annat ny logotyp. Såväl flytt som ny grafisk i Stockholm flyttade kansliet till nya lokaler på Jakobs profil blev ett framgångsrikt och uppskattat beslut. Här bergsgatan 18. SNS vd Stefan Lundgren beskriver i Vd har kan ni se ett bildgalleri från SNS Öppet Hus samt SNS nya ordet på sidan 3 om vad det har inneburit för SNS. grafiska profil.

22 | SNS verksamhetsberättelse 2006 Vänster sida: Meg Tivéus, Stefan Lundgren, Sten Westerberg. Peter Wolodarski, Torgny “SNS mål att vara en modern och aktuell mötesplats för näringsliv, Wadensjö. forskning och politik kommuniceras mycket väl i den nya logotypen Denna sida: Carl-Johan Bonnier, Katarina såväl som i de centralt belägna och mycket moderna lokalerna.” Ström. Meg Tivéus

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 23 Medlemmar, mötesplatsen, lokalgrupperna

SNS har idag ett trettiotal lokalgrupper runt om i Sverige En lång seglats med Kinnevik och utomlands. På varje ort finns en lokal styrelse med Vigo Carlund, koncernchef för Investment Kinnevik, berättade om sina representanter från näringsliv, förvaltning och universitet. 40 år med Kinnevik. I dessa föreningar hålls möten för medlemmarna i vårt nätverk. År 2006 ordnades 117 möten med 253 talare och Vart är Ryssland och Ukraina på väg? Kan vi påverka? cirka 3 950 besökare. Erik Berglöf, chefsekonom vid EBRD (European Bank for Reconstruc- tion Development), höll ett föredrag med fokus på utvecklingen i SNS i Sverige och utomlands Ryssland och Ukraina. Dalarna Nyköping/ Östergötland Gävle/Sandviken Oxelösund Bryssel Möte med Sveriges ambassadör Staffan Carlsson Jönköping Piteå/Skellefteå Frankfurt Vad gör egentligen en ambassadör? Staffan Carlsson berättade om Kalmar Roslagen Helsingfors sina år inom UD och vad det innebär att vara ambassadör idag. Kiruna Skaraborg London Kristianstad Stockholm Paris Väst och den muslimska världen Luleå Umeå Tokyo Det muslimska hotet; vad är sant och vad är inte sant? Malmberget Uppsala Washington Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet, och Malmö/Lund Väst Zürich Sveriges främste islamkännare. Nordvästra Västerås Skåne Växjö Priset för svartjobben: 70 miljarder i missade skatteintäkter Håkan Malmer, skattedirektör och särskild utredare för Skatteverket, Axplock ur årets mötesverksamhet presenterade unikt material från en större undersökning om svartar- bete som Skatteverket genomfört. Övriga medverkande var: Anne- WTO förhandlingarna i Hongkong Marie Pålsson, riksdagsledamot (m), Ilmar Reepalu, kommunord- Christofer Fjellner, europaparlamentariker, Karin Eckerdal, förande (s), Malmö kommun, Eva Östling Ollén, vd, ambassadråd och ansvarig för handelsfrågor på svenska Bemanningsföretagen. representationen i Bryssel och Niklas Bergström, chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Vad händer med klimatfrågan? Perspektiv från forskning och politik. Professor Thomas Rosswall, Krona eller euro – spelar det någon roll? verkställande direktör för Internationella Vetenskapsrådet (ICSU), och Stefan Ingves, Sveriges riksbankschef, diskuterade likheter och skill- Lorents Lorentsen, direktör för OECD:s miljödirektorat, talade om nader mellan svensk och finsk ekonomisk utveckling sedan 1990-talet. kunskapsläget i klimatfrågan och vad som sker inom ramen för Hans inlägg kommenterades av chefdirektören vid Finlands Bank internationellt samarbete för att minska växthuseffekten. Erkki Liikanen. Pär Nuder om svensk ekonomi Stormen Gudruns följder – konsekvenser för skogsnäringen Mötet var ett samarrangemang mellan Sveriges ambassad, SNS Paris Leif Brodén, koncernchef, Södra Skogsägarna, talade om följder och och Svenska Handelskammaren i Frankrike. konsekvenser. Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen, talade om Insekts hotet – en följd av stormen – vad kan vi göra? Kommentarer av Rickard Lunch med Mats Jansson Lehmann, regionchef, Sydved. Koncernchef för Axel Johnson, “Challenges for one of Europe’s Largest Family-Owned Businesses in the Fifth Generation”.

24 | SNS verksamhetsberättelse 2006 Klas Eklund: Efter regeringsskiftet Har svensk industri en framtid? SEB:s chefekonom talade om vad som händer med jobben, kronan Sture Öberg, chef för ITPS, Sveriges expertmyndighet för tillväxtpolitik, och skatterna. talade om aktuella näringspolitiska utmaningar för Sverige.

SNS Mediesymposium Näringsminister Thomas Östros – politik för ett växande Vilka är förutsättningarna för fria och oberoende medier? Hur ser sam- entreprenörskap spelet ut mellan medier och företag? Kan man lita på medierna? Näringsministern fokuserade i sitt anförande på insatser och utma Medverkande bl a Per-Ola Eriksson, landshövding, Norrbottens län, ningar för att stimulera entreprenörskap och småföretagande. Claes Elfsberg, tittarombudsman, SVT, Lena Mellin, chef för samhälls redaktionen, Aftonbladet, Helena Stålnert, kommunikationsdirektör, Gunnar Lund, Sveriges ambassadör i Washington SAAB, Martin Ivert, vd, LKAB. EU och USA – hur stark är den transatlantiska länken? Gunnar Lund, ambassadör och tidigare svensk finansminister höll Fredrik Lundberg – presentation av Lundbergs och dess utveckling föredrag. Fredrik Lundberg besökte SNS Roslagen och berättade om LE Lundbergföretagen och dess utveckling. Cecilia Malmström, EU-minister Möte med Cecilia Malmström, EU-minister, som talade om en ny Stockholms konjunkturpanel – högkonjunktur på lågvarv: svensk EU-politik. Var är jobben? Stockholms konjunkturpanel: Ingemar Hansson, generaldirektör vid TetraPak – från idé till verklighet Konjunkturinstitutet, Cecilia Hermansson, prognoschef Förenings Jörgen Haglind, informationsdirektör i TetraLaval och TetraPak. Sparbanken, Stefan Lundgren, vd för SNS. E.ON och energisituationen i Europa Stockholms finanspanel Lars Frithiof, koncernchef för E.ON Sverige AB. Nya regler på värdepappersmarknaden – vad betyder det för dig? Medverkande var: David Wright, direktör på EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden.

Stockholms finanspanel Börser och finansiell infrastruktur i Europa – var är vi och vart är vi på väg? Anders Reveman, rådgivare, Europeiska Centralbanken, Lars Afrell, departementsråd, Finansdepartementet, Jukka Ruuska, president, Nordic Marketplaces, OMX.

Har vi något försvar kvar? Sven-Åke Asklander, försvarsattaché på svenska ambassaden i Tokyo.

Vad händer egentligen i Kina? Göran Collert, hedersordförande i Swedbank och Robert Stenram, rådgivare till styrelsen i Swedbank. Stefan Lundgren och Gunvor Kronman.

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 25 Företags–, myndighets– och organisationsmedlemmar

SNS är en medlemsorganisation. 250 av Sveriges största Electrolux IKEA företag, offentliga förvaltningar och organisationer är Eniro Industri Kapital Ericsson Industrifonden medlemmar. SNS har också cirka 4 000 individuella med- Ernst & Young Industrivärden lemmar, personer med ett genuint samhällsintresse. Exportrådet Integrationsverket SNS medlemmar får tillgång till konferenser, kurser Interverbum och seminarier samt får ett antal nyutkomna böcker från F Intrum Justitia SNS Förlag varje år. I medlemskapet ingår även löpande Finansinspektionen Invest in Sweden Agency information om de senaste forskningsresultaten och de Folksam Investor nya förlagsprodukterna. Fondbolagens förening ITPS Fortifikationsverket Fortum Sverige J A BGC Försvarets materielverk J M ABB Billerud Försäkringskassan JKL AFA Bilprovningen Jones Lang LaSalle AGA Biolin (ny 2007) G Akademiska Hus Boliden Getinge K Alecta Bombardier Transportation Gunnebo KappAhl Alfa Laval Bonnier Göteborg Energi Karolinska institutet Almega Boverket Göteborgs-Posten (ny 2007) Altor Equity Partners Brummer & Partners KF (ny 2007) (ny 2007) H KK-stiftelsen Alumni H&M Kommerskollegium AMF Pension C Hallvarsson & Halvarsson Konjunkturinstitutet AMS Castellum Handelsbanken KP Pension & Försäkring AP fastigheter Catella Handelshögskolan i KPMG Bohlins AP-fond 1 Citigroup Stockholm (ny 2007) Kreab AP-fond 2 CV Search Handelshögskolan vid Krisberedskapsmyndigheten AP-fond 3 Umeå universitet (ny 2007) Kronans Droghandel AP-fond 4 D Healthcap (ny 2007) AP-fond 6 Danisco Sugar Herenco AB (ny 2007) L AP-fond 7 Deloitte Holmen L E Lundbergföretagen Apoteket Den Danske Bank Sverige HSB Latour Arbetsgivarverket Didaktus skolor Humlegården Fastigheter Ledarna Arbetslivsinstitutet Diligentia (ny 2007) Leimdörfer Arkitektkopia Diplomat PR Höganäs Lernia ASKUS DnB Nor Högskoleverket Lifco AstraZeneca DTZ Lindab Atlas Copco I Lindebergs Grant Thornton Axel Johnson AB E ICA LKAB E.ON Sverige If Skadeförsäkring Luftfartsstyrelsen B Ecofin Ignis-Funébris Försäkrings- Lunds Energikoncern B&B Tools Edward & Smedje (ny 2007) förening Läkemedelsförmåns- Beijerstiftelsen (Kjell o Ekonomistyrningsverket IHM Business School nämnden Märta) Elanders

26 | SNS verksamhetsberättelse 2006 Läkemedelsindustri- Outokumpu stainless tubular Skanska T föreningen products Skatteverket Teknikföretagen Länsarbetsnämnden i SKF TeliaSonera Sverige Stockholm P Sophiahemmet Tetra Pak Länsförsäkringar Pensionsgaranti Sparbanken Finn TietoEnator Länsstyrelsen i Stockholms Pfizer Sparbanken Nord 3i Nordic län Philips SSAB Svenskt Stål TryggHansa Länsstyrelsen i Väster Post- och telestyrelsen Statens Energimyndighet norrlands län Posten Statistiska centralbyrån U PPM Statskontoret UBS M Praktikertjänst Stena Upplands Motor Magnora Previa Stockholms Hamnar Uppsala universitet Martin Olsson Procuritas Stockholms läns landsting McKinsey & Company Proventus Stockholms stad V Medivir (ny 2007) Stockholmsbörsen Vasakronan Mellby Gård AB R Stora Enso Vattenfall Merck Sharp & Dohme Rational Asset Management Stronghold Invest Verva (ny 2007) (ny 2007) (ny 2007) (Newsec) Veolia Transport (ny 2007) MKB, Malmö kommunala Ratos Strålfors Vin & Sprit bostadsbolag Research International (SIFO) Stångåstaden Vinge Morgan Stanley Revisorsnämnden Sun Microsystems Vinnova Munksjö Sweden Riksbankens Jubileumsfond Sveaskog Vittra Utbildning Riksgäldskontoret Sweco Volvo N Riksrevisionen Swedbank VTI Nacka kommun Robur Swedfund International Vårdalsstiftelsen Naturvårdsverket Ruter Dam Swedish Match Vårdförbundet NCC Swedish Medtech (ny 2007) Vägverket Nobelstiftelsen S Svensk Exportkredit Wiborg kapitalförvaltning Nobia Saab Svensk Energi (ny 2007) Nordea Salénia Svenska Institutet Nordic Capital (NC Advisory) Samhall Svenska Kraftnät Ö Nutek Sandvik Svenska Lantmännen Öhrlings PriceWaterhouse- NYKLauritzenCool Sapa Svenska Petroleum- Coopers Nynäs Petroleum SAS institutet Öresund Näsudden Investeringar AB SBAB Svenska Shell Öresundskraft (ny 2007) SBC Svenska Spel SCA Sveriges Försäkrings- O Scania förbund Observer AB SEB Sveriges Kommuner och OEM International Segulah Landsting OMX Sjöfartsverket Sveriges Läkarförbund Oriflame Skandia Systembolaget Outokumpu Copper Strip Skandia Liv Södra Skogsägarna Skanditek

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 27 Konferenser, seminarier och utbildningar

SNS arrangerar årligen i central regi ca 50 konferenser, seminarier och utbildningar. Verksamheten speglar SNS prioriterade områden inom forskning och bokutgiving och är en plattform för aktuell debatt inom dessa områden. Basen är konferenser som kompletteras med snabb- möten, utbildningar och föreläsningsserier. SNS genomförde förra året 35 konferenser, sex Måndagsklubbar, sex möten i SNS Vision och tre utbild ningsmöten i SNS Samhällsprogram, sammanlagt 50 möten. Antalet deltagare uppgick till drygt 3700 personer. Därtill kommer möten i SNS lokalgrupper i Sverige och utomlands.

19 januari 2–3 mars 7 april Samhällsprogrammets återförening, SNS Mediesymposium i Piteå, Claes Elfsberg, Nya förutsättningar för lönebildningen? Lena Meg Tivéus Lena Mellin, Martin Ivert, Eva Cederbalk, Granqvist, Håkan Regnér, Anna-Karin Eklund, Raoul Grünthal, Sven-Erik Bucht m fl Anna Ekström, Jonas Milton, Laura Larsson 24 januari m fl SNS förtroenderådsmöte. Ekonomirådets 13 mars rapport, Urban Bäckström, Lars Calmfors, SNS Vision, Medicieffekten och innovatörerna 11 april Anna Hedborg som förändrar världen, Frans Johansson, Frukost: Avgör opinionsmätningarna valet? Monica Lindstedt Sören Holmberg, Olof Petersson, Johan 25 januari Jakobsson, Nils Lundgren, Gunilla Sjöberg, Amerikanskt perspektiv på den svenska 14 mars Håkan Wåhlstedt, Alice Åström välfärdsstaten. Richard Freeman, Robert Frukost: Integrationspolitiken.Olof Åslund, Li Topel, Sam Peltzman, Rikard Forslid, Anders Bennich-Björkman, Luciano Astudillo, Stefan 18 april Forslund, Anders Borg, Jens Henriksson, Attefall, Kalle Larsson, Mauricio Rojas och Vårbudgeten. Jens Henriksson, Anders Borg, Karin Pilsäter m fl Devrim Mavi Stefan Lundgren

30 januari 15 mars 25 april Måndagsklubben. Fjärde världen i förorten. Europas ekonomi under luppen. Med Sieps. Frukost: Har vi råd med en koalitions Bim Clinell, Dogge Doggelito, Sam Yildirim Lars Calmfors, Jens Henriksson, Anne Bru- regering? Torsten Persson, Stefan Lundgren, nila, Annika Ström Melin Karin Pilsäter, Roger Tiefensee, Mats Odell, 1 februari Arne Kjörnsberg, Peter Eriksson och Mikael Innovationssystemen i Kina, Indien och 22 mars Odenberg Brasilien. Henry Etzkowitz, Nannan Lundin, Frukost: Europa i valrörelsen.Olof Petersson, Prasada Reddy Nicholas Aylott, Jan Andersson, Per Gahrton, 27 april Lars Lindblad, Nils Lundgren och Gudrun Svenska löner för kinesiska arbetare. 1 februari Schyman Karolina Ekholm, Lars Calmfors, Anders SNS Vision, Övervakningssamhället – har Teljebäck, Anna Hedborg, Jan-Erik Stjernvall, vi passerat 1984? Thomas Bodström, Anne 27 mars Janne Rudén m fl Ramberg Måndagsklubben: Öst- och Centraleuropa. Kjell-Albin Abrahamsson 5 maj 22 februari Makten över dagordningen. Maxwell Ekonominyhetens väg. Maria Grafström, Jaan McCombs, Jesper Strömbäck, Torbjörn von Grünberg, Josef Pallas, Karolina Windell, Pia Krogh och Elisabeth Thand-Ringqvist Gripenberg och Christer Hillbom

28 | SNS verksamhetsberättelse 2006 8 maj 4 september 24 oktober Måndagsklubben. CSR. Filippa Bergin, Peter Måndagsklubben. Om nya mediers betydelse Integration Storstad, Zanyar Adami, Ebba Norman, Mats Qviberg för vårt beslutsfattande. Raoul Grünthal, Witt-Brattström, Dan-Olof Rooth, Olof Åslund Mattias Fyrenius, Anna Vegerfors m fl 9 maj Europadagen. Jacob Westberg, Gunilla 6 september 7 november Carlsson, Niklas Ekdal, Per Wirtén Mediernas valrörelse? Demokratirådets Privatoffentliga partnerskap. Kerstin Sahlin, rapport. Olof Petersson, Monika Djerf-Pierre, Ulrika Mörth, Ylva Hambraeus Björling och 17 maj Sören Holmberg, Lennart Weibull, Eric Sund- Nils Gunnar Billinger House Cooling Party, Sköldungagatan ström, Kerstin Brunnberg, Billy Mc Cormac 20 november 29 maj 12 september Det långsiktiga ekonomiska läget. Elhanan Globaliseringens effekter. I samarbete med SNS Vision, Europeisk islam, Tariq Ramadan, Helpman, Chiara Criscoulo, Anders Borg, Nationalekonomiska föreningen. Lars Thomas Gür Christel Wiman, Olle Ehrlén m fl Leijonborg, Irene Wennemo, Lars Calmfors, Mats Persson m fl 18 september 22–25 november Analys av valresultatet. Arne Modig, Jesper Utbildning. Samhällsprogrammet, etapp 3 30 maj Strömbäck, Anne-Marie Lindgren, Cecilia SNS Medieforum. Leif Pagrotsky Stegö Chilò, Stefan Lundgren, Olof Petersson 23 november SNS Välfärdsråd 2006. Fritt inträde? Sven 31 maj 20–23 september Otto Littorin, Olof Åslund, Robert Erikson, Kvinnor på ledande poster i näringslivet 2006. Utbildning. Samhällsprogrammet, etapp 1 Oskar Nordström Skans, Anna Sjögren, Monica Renstig, Magnus Tegborg, Marianne Hamilton, Luciano Astudillo, Mona Pär-Anders Pehrson, Charlotte Axelsson, 3 oktober Ekström, Lars Calmfors och Lena Westerlund Ann-Sofie Ohlander Transparens i sjukvården. Charlotta Levay, Kerstin Sahlin, Nina Rehnqvist, Anders 30 november 7 juni Dybjer, Gösta Jedberger, Roger Molin, SNS Vision, Framtidens FN, Jan Eliasson, SNS Vision, Den stora kampen om väljarna, Margareta Nilsson, Elisabet Wennlund m fl Rebecca Stern Phil Noble, Bo Krogvig, Per Schlingmann, Olof Petersson 12 oktober 4 december SNS Vision, Framtidens teknik, Ian Pearson, Måndagsklubben. Företagsförädling. Arne 8 juni Lars Ilshammar Karlsson, Björn Savén SNS förtroenderådsmöte. Demokratirådets rapport 16 oktober 18 december Måndagsklubben. Klimatförändringarna. Per Styrkor och hot för svensk biomedicin. Lars 24 augusti Kågeson, Lage Larsson Niklasson, Michael Sohlman m fl Företagsledarkonferensen, Tylösand. Michail Fridman, Ranjit Pandit, Claude Mandil, Jean- 17 oktober François Rischard, Richard Green, Jean-Pol Höstbudgeten. Hans Lindblad, Jens Poncelet, Jan Johansson, Marie Granlund, Henriksson, Stefan Lundgren Lena Ek m fl 18–21 oktober 29 augusti Utbildning. Samhällsprogrammet, etapp 2 Medieetik under debatt. Olof Petersson, Stig Fredrikson, Olle Stenholm, Barbro Fischer- 23 oktober ström, Johan Ehrenberg, Hans-Gunnar Den nya personuppgiftslagen, Sören Öman, Axberger m fl Per Furberg, Charlotte Kavtaradze

31 augusti Öppet hus, Jakobsbergsgatan

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 29 Förtroenderådet

SNS Förtroenderåd är SNS högsta Därtill är ordförandena i SNS Hedersledamöter Claes Dahlbäck beslutande församling. Den väljer lokalgrupper självskrivna ledamöter. Gustaf Douglas styrelse och revisorer, beviljar Förtroenderådet träffas normalt Göran Ennerfelt ansvarsfrihet och utgör ett centralt två gånger per år. Mandattiden för Jacob Palmstierna nätverk av beslutsfattare inom ledamöterna är tre år med möjlighet Sven H Salén Marcus Storch näringsliv, offentlig sektor, den till omval. Jan Wallander akademiska världen och viktiga opinionsbildare. Förtroenderådets ledamöter Övriga valda ledamöter Förtroenderådet består av drygt Ordförande Antonia Ax:son Johnson, Axel Carl-Johan Bonnier, Bonnier AB Johnson AB 100 valda ledamöter (utvalda chefer Erik Belfrage, SEB för SNS-anknutna företag och för- Vice ordförande Kenneth Bengtsson, ICA valtningar, ledande samhällsforskare Hans Dalborg, Nordea Carl Bennet, Carl Bennet AB samt viktiga opinionsbildare). Eva Fernvall, Apoteket Lars Berg, Eniro Lars Bergman, Handelshögskolan i Stockholm Hans Bergström Angeles Bermudez-Svankvist, S:t Eriks Ögonsjukhus Nils Gunnar Billinger, Luftfarts- styrelsen Hans Biörck, Skanska Staffan Bohman Pär Boman, Handelsbanken Ingrid Bonde, Finansinspektionen Bengt Braun, Bonnier AB Gunnar Brock, Atlas Copco Peggy Bruzelius Håkan Bryngelson, Vasakronan Birgitta Böhlin, Samhall Madeleine Caesar, KK-stiftelsen Lars Calmfors, IIES, Stockholms universitet Fredrik Cappelen, Nobia Eva Cederbalk, SBAB Maria Curman, Bonnier Books Anders Dahlvig, IKEA Agneta Dreber, Livsmedelsföretagen Börje Ekholm, Investor Christer Elmehagen, AMF Pension Katja Elväng, Didaktus AB Gunvor Engström Lars Engwall, Uppsala universitet Per Eriksson, Vinnova Annika Falkengren, SEB Ulrika Francke, SBC Marianne Nivert, Arne Karlsson, Eva Halvarsson, Katja Elväng. Thomas Franzén Stig Fredriksson, Herenco Lars Frithiof, E.ON

30 | SNS verksamhetsberättelse 2006 Per From Bengt Rydén, Hallvarsson & Katarina Isaksson, OECD (Paris) Christer Gardell, Amaranth Capital Advisory Halvarsson Gunvor Kronman, Hanaholmen (Helsingfors) Eva Gidlöf, Bankgirocentralen Daniel Sachs, Proventus Jan-Olof Lindberg, Öhrlings Pricewater- Yvonne Gustafsson, Ekonomi- Björn Savén, Industri Kapital house, (Gävle/Sandviken) styrningsverket Lars-Erik Skjutare, Sparbanken Finn Lena Marcusson, Uppsala universitet (Upp- Marie Hafström, Kustbevakningen Ingemar Skogö, Vägverket sala) Eva Halvarsson, Andra AP-fonden Michael Sohlman, Nobelstiftelsen Agneta Marell, Handelshögskolan vid Umeå Eva Hansdotter, SKF Anitra Steen, Systembolaget universitet (Umeå) Susanna Hakelius Popova Olof Stenhammar, OMX Holger Namér, Handelsbanken (Frankfurt) Anna Hedborg Nicklas Storåkers, Avanza Nils Nilsson, Högskolan i Kalmar (Kalmar) Tom Hedelius, Industrivärden Hans Stråberg, Electrolux Göran Olovsson, LKAB (Kiruna) Clas Åke Hedström, Sandvik Ingemar Ståhl, Lunds universitet Mats Pettersson, LKAB Magnus Henrekson, IUI Lennart Sundén, Sanitec (Malmberget) Björn Hägglund, Stora Enso Jan-Erik Sundgren, Chalmers Ulf Riese, Handelsbanken International Tekniska Högskola (Stockholm) Anders Igel, TeliaSonera Bo Sundquist, Uppsala universitet Johan Rugfelt, Exportrådet (Tokyo) Sten Jakobsson, ABB Björn Svedberg Lars-Erik Skjutare, Sparbanken Finn (Malmö/ Ulf Jakobsson, Internationella Bo Södersten, Internationella Lund) handelshögskolan i Jönköping handelshögskolan i Jönköping Robert Stenram, Swedbank (London) Kjell Jansson, SCB Hans Tson Söderström, IFL Peder Treschow, Karsholms Gods (Kristian- Urban Jansson Sverker Sörlin, SISTER stad) Gösta Jedberger, Vårdföretagarna Daniel Tarschys, Stockholms Pernilla Wigren, Falu Rödfärg Jan Johansson, Boliden universitet (Borlänge/Falun) Leif Johansson, Volvo Hidayet Tercan, Åhléns Kjell Öhman, Föreningssparbanken (Skara- Birgitta Johansson-Hedberg, Meg Tivéus, Meg Tivéus AB borg) Lantmännen Michael Treschow, Ericsson Lars G. Josefsson, Vattenfall Gabriel Urwitz, Segulah Hans Larsson Jacob Wallenberg, Investor Assar Lindbeck, IIES, Stockholms universitet Marie Wickman, Karolinska Ulla Litzén universitetssjukhuset Fredrik Lundberg, L. E. Lundbergföretagen Christel Wiman, Stockholms Hamnar Annika Lundius, Sveriges Försäkringsförbund Bernt Magnusson, Swedish Match Ordförande i SNS lokalgrupper Johan Malmquist, Getinge Per Bjurbom, Holmen Paper Sverker Martin-Löf, SCA (Roslagen) Anders Milton, Nationell Jan O Cedwall, Thorsman & Co (Nyköping/ psykiatrisamordnare Oxelösund) Tomas Nicolin, Alecta Michael Daun, Fluidminds (Bryssel) Sven-Christer Nilsson, RIPASSO Claes Ericson, Handelsbanken (Jönköping) Marianne Nivert Monica Ericsson, Västerås stad (Västerås) Anders Nyrén, Industrivärden Göran Fremroth, Videum Science Park (Växjö) Erik Olsson, Posten Anders Furbeck, LKAB (Luleå) Emanuela Pedrocco, TeliaSonera Sverige Magnus Grill, Öresundskraft Stefan Persson, H&M (Nordvästra Skåne) Torsten Persson, IIES, Stockholms universitet Magnus Hall, Holmen AB Lars Pettersson, Sandvik (Östergötland) Mats Qviberg, Investment AB Henrik Hedman, Privatbank Öresund Bellerive (Zürich) Jukka Ruuska, Stockholmsbörsen Erik Hägglöv, Sparbanken Nord (Piteå/ Skellefteå)

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 31 Nya i Förtroenderådet och lokalgruppsordförande 2006/2007

Börje Ekholm Anders Igel Anders Nyrén Pär Boman

Erik Olsson Carl Bennet Eva Cederbalk Eva Hansdotter

Eva Halvarsson Lena Marcusson, SNS Uppsala Jan Johansson Henrik Hedman, SNS Zürich

Ej med på bild: Lars Pettersson samt Johan Rugfelt, SNS Tokyo.

32 | SNS verksamhetsberättelse 2006 SNS Förlag

2006 – böckernas publika år ning och kunskaper i svenska – framgångsfaktorer för År 2006 fick böckerna från SNS Förlag ett stort publikt invandrare? och Karolina Ekholms Ordning och reda om genomslag. En ambitiös utgivning utgjorde grunden, men outsourcing var tre viktiga forskningsrapporter som fick det förändrade medielandskapet i Sverige och SNS nya stort genomslag. Dessutom publicerades strax före jul lokaler förbättrade möjligheterna. den nya upplagan av standardverket Arbetsmarknaden. Nya tv-kanaler som SVT24, TV8, DiTV och tv-program Arbetsmarknad och utbildning är viktiga frågor för SNS som ”En bok – en författare”, ”Politik, samhälle och kul- även under 2007. tur” och ”Världen i Fokus” har uppmärksammat svensk facklitteratur och debatt. Hans Bergström (Vem leder Sverige mot framtiden), “I Makten över dagordningen Gudrun Persson (Varför föll Sovjetunionen?) och Bengt (SNS Förlag) visar han med Johansson (Kina–Taiwan) är exempel på författare som på olika studier att det är medi- bra sändningstider har suttit i tv-sofforna och berättat om erna som kommer först.” sina böcker. De nya och rymliga lokalerna mitt i centrala Stockholm Mats Bergstrand, DN har gjort det möjligt att bjuda in en bred publik när nya böcker lanseras. Bokseminarierna fungerar som ett komplement till SNS konferenser. Formen är enkel − en författare, en ny bok, ibland en kommentator och en kopp kaffe. Bokseminarierna är som regel kostnadsfria. Tillväxt, arbetsmarknad och medier var tre linjer i utgivningen 2006. Exempel på viktiga böcker om tillväxt är Lars Anells På spaning efter tillväxtens rötter, Elhanan Helpmans Tillväxtens mysterier och Lennart Schöns efterlängtade Tankar om cykler. Mediefrågorna uppmärksammades genom Demokrati rådets rapport Mediernas valmakt som kom ut i början av valrörelsen, antologin Medieetik under debatt som samlade 24 av de främsta journalistprofilerna i Sverige och Norden och översättningen av den amerikanske medie- professorn Maxwell McCombs Makten över dagordningen – om medierna, politiken och opinionsbildningen. Maxwell McCombs besökte Stockholm, Sundsvall och Götborg i samband med lanseringen och Dagens Nyheter ägnade tre helsidor åt ”Mr Agenda”. Arbetsmarknad och utbildning uppmärksammades under senare delen av hösten. Välfärdsrådets rapport Fritt inträde? Ungdomars och invandrades väg till det första arbetet, Dan-Olof Rooths och Olof Åslunds Utbild

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 33 SNS Förlag – hela utgivningen 2006

Göran Ahlström, Benny Carlson Hans Hansson Olof Petersson, Monika Djerf-Pierre, Sören Vägval i valutafrågan – Sverige och Bretton Internationell ekonomi Holmberg, Jesper Strömbäck, Lennart Woods Weibull Robert L Heilbroner Demokratirådets rapport 2006: Mediernas Thomas Andersson, Pontus Braunerhjelm, Utopister och samhällsomdanare valmakt Ulf Jakobsson Det svenska miraklet i repris? Elhanan Helpman Dan-Olof Rooth, Olof Åslund Tillväxtens mysterier Utbildning och kunskaper i svenska – fram- Lars Anell gångsfaktorer för invandrade? På spaning efter tillväxtens rötter – en essä Jan Owen Jansson om teori, praktik och sunt förnuft Ekonomi och politik för tjänster Jeffrey Sachs Slut på fattigdomen Hans Bergström Bengt Johansson Vem leder Sverige mot framtiden? Kina–Taiwan. Risk för krig eller chans till fred Lennart Schön Tankar om cykler. Perspektiv på historien och Runar Brännlund Charlotta Levay, Caroline Waks (red) framtiden Grön skatteväxling – framgångsväg eller Strävan efter transparens. Granskning, styr återvändsgränd? ning och organisering i sjukvårdens nätverk Bo Södersten (red) Den problematiska tryggheten – välfärds Lars Davidsson Maxwell McCombs staten under tre decennier I linje med partiet? Maktspel och lojalitet i Makten over dagordningen – om medierna, den svenska riksdagen politiken och opinionsbildningen Hans Tson Söderström (red) Decentralisering och incitament i företag. Karolina Ekholm John R McNeill, William H McNeill Principiella och praktiska aspekter Ordning och reda om outsourcing Mänskliga nätverk. Världshistorien i ett nytt perspektiv Jacob Westberg Richard B Freeman, Birgitta Swedenborg, Integration som problemlösning. En introduk- Robert Topel (red) Ulrika Mörth, Kerstin Sahlin-Andersson tion till teorier om europeisk integration Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt Privatoffentliga partnerskap. Styrning utan perspektiv på den svenska modellen hierarkier och tvång? Martin Wolf NBER-rapporten 2 Så fungerar globaliseringen Lars Niklasson Håkan Gergils Hur står sig svensk biomedicin? En inter Olof Åslund, Robert Erikson, Oskar Nord- Dynamic Innovation Systems in the Nordic nationell utblick ström Skans, Anna Sjögren Countries? Denmark, Finland, Iceland, Välfärdsrådets rapport 2006: Fritt inträde? Norway & Sweden Douglass C North Ungdomars och invandrades väg till det Att förstå ekonomi i förändring första arbetet Håkan Gergils Dynamiska innovationssystem i Norden? Olof Petersson (red) Danmark, Finland, Island, Norge & Sverige Medieetik under debatt

34 | SNS verksamhetsberättelse 2006 SNS Förlag – hela utgivningen 2006

Nya upplagor Roger Hansson, Carl Göran Lindgren, Heléne Lars Magnusson Anders Björklund, Per-Anders Edin, Bertil Ljung, Thomas Lundén Vad är marknaden?, nr 20 Holmlund, Eskil Wadensjö Språk och skrift i Europa Arbetsmarknaden, 3 uppl Sverker Sörlin Björn Hettne, Sverker Sörlin, Uffe Østergård Nationalism, nr 21 Peter Kleen, Claes Moberg, Gunnar Palm Den globala nationalismen Världshandeln, 2 uppl Bo Eriksson Christopher Lasch Sverige i krig 1400–1800, nr 22 Per Kågeson Eliternas uppror Tid för barn?, 2 uppl, pocket Gudrun Persson Robert D Putnam Varför föll Sovjetunionen?, nr 23 Lars Nyberg, Staffan Viotti, Pehr Wissén Den ensamme bowlaren Penningmarknaden, 4 uppl Björn Elsässer Pocketbiblioteket Bilismen, nr 24 Storpocket Lena Granqvist, Håkan Regnér Paul Berman Lön, nr 17 Terror och liberalism “SNS skapade en arena för Nicolaus Rockberger dialog om integration.” Alfred W Crosby Huset Habsburg, nr 18 Personal & Ledarskap Den ekologiska imperialismen Ingmar Karlsson Regionernas Europa, nr 19

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 35 Finansiering

SNS verksamhet finansieras från flera olika källor. Utöver Företags-, myndighets- och forskningsanslag har SNS intäkter från 4 000 individuella organisationsmedlemmar 36% medlemmar, 250 företag, myndigheter och organisationer, drygt 3 000 konferensdeltagare och 10 000-tals köpare av företagets böcker.

SNS FINANSIERING 2006 Forskningsanslag 30% NETTOOMSÄTTNING RÖRELSEINTÄKTER 42,9 MKR

Förlagsintäkter 15%

Programintäkter 14%

Individuella medlemmar 4%

Övrigt 1%

36 | SNS verksamhetsberättelse 2006 Forskningsfinansiärer

Finansiärer Industrivärden Regionplane- och trafik- Tricorona SNS Forskning Institutet för tillväxtpolitiska kontoret, RTK (vid Stockholms United Brokers 3i Nordic studier, ITPS läns landsting) Upsala Nya Tidning AFA Integrationsverket Saab V & S Group AGA Invest in Sweden, ISA SACO Vargön Alloys Alecta Investment AB Öresund SBAB Vattenfall Andra AP-fonden JKL Samhall Vittra Utbildning AP-fastigheter JM SBL Vaccin WM-data Arbetslivsinstitutet, ALI Karolinska institutet, KI SCA Volvo Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS Lernia SEB Öhrlings Pricewaterhouse- AstraZeneca LKAB Sharp & Dohme Coopers Atlas Copco Läkemedelsförmånsnämnden, Siemens Axel Johnsongruppen LFN Sjunde AP-fonden Forskningsråd, Billerud Läkemedelsindustriföreningen, Sjätte AP-fonden stiftelser m fl som Biolin LIF Skandia lämnat anslag till SNS Boliden Länsarbetsnämnden i Skandia Liv forskning under 2006 Bonnier AB Stockholm Skanditek Industriförvaltning Boverket Länsförsäkringar Skanska Carl-Olof och Jenz Hamrins Carl Bennet AB Länsstyrelsen i Stockholms län Skellefteå Kraft Stiftelse Connex Medivir Sparbanken Finn Crafoordska stiftelsen Deloitte MKB Fastighets AB SSAB Svenskt Stål Equal Diligentia Nacka kommun Statens energimyndighet, STEM ESF-rådet i Stockholms län DTZ Sweden Naturvårdsverket Stockholm Bio Region Eskilstuna-Kurirens Stiftelse Ecofin Invest Nerikes Allehanda Stockholmsbörsen FAS – Forskningsrådet för E.ON Sverige NCC Stockholms läns landsting arbetsliv och socialvetenskap Einar Mattsson Nobelstiftelsen Stora Enso Insamlingsstiftelsen Fastighets- Electrolux Nordic Capital Swedbank ägarna Sveriges Näringslivs- Eniro Nordstjernan Swedbank Robur fond Ericsson Nynäs Petroleum Sweden BIO Jan Wallanders och Tom Ernst & Young Nutek Swedish Medtech Hedelius Stiftelse Fjärde AP-fonden Observer Svensk Energi Nya Stiftelsen Gefle Dagblad Fortum Pfizer Svenska Petroleum Riksbankens Jubileumsfond Förvaltnings AB Framtiden Philips Svenska Shell Stiftelsen Pressorganisation Första AP-fonden Posten Svenska Spel Sven och Dagmar Saléns Försäkringskassan Praktikertjänst Sveriges geologiska Stiftelse Göteborg Energi RAM Rational Asset undersökning, SGU Torsten och Ragnar Söderbergs Handelsbanken Management Sveriges Kommuner och stiftelser Health Cap Ratos Landsting Vinnova ICA TeliaSonera Industri Kapital Tredje AP-fonden

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 37 Ekonomi

Resultaträkning (kr) 2006 2005 Balansräkning (kr) 2006 2005

RÖRELSEINTÄKTER Tillgångar Nettoomsättning 42 873 708 42 756 520 Anläggningstillgångar Övriga intäkter1 47 936 523 0 Immateriella anläggningstillgångar 90 810 231 42 756 520 Varumärken samt liknande rättigheter 0 300 000 Rörelsekostnader 0 300 000 Externa kostnader -24 920 155 -19 086 343 Materiella anläggningstillgångar Personalkostnader -24 784 308 -24 681 281 Byggnader och mark 0 14 079 102 Avskrivningar av materiella och Inventarier samt konst 1 617 658 388 613 immateriella anläggningstillgångar -734 179 -509 186 1 617 658 14 467 715 -50 438 642 -44 276 810 Finansiella anläggningstillgångar Rörelseresultat 40 371 589 -1 520 290 Långfristiga värdepappersinnehav 44 202 575 18 540 051 Långfristiga fordringar 8 680 34 780 Finansiella poster Andelar i intresseföretag 50 000 50 000 Resultat från finansiella 44 261 255 18 624 831 anläggningstillgångar 1 945 944 1 156 710 Summa anläggningstillgångar 45 878 913 33 392 546 Andel i intresseföretags resultat -62 134 -63 255 Ränteintäkter och liknande intäkter 111 085 53 367 Omsättningstillgångar Räntekostnader -241 857 -208 193 Varulager 1 753 038 938 629 Färdiga varor 2 695 000 2 196 930 2 695 000 2 196 930 Resultat efter finansiella poster 42 124 627 -581 661 Kortfristiga fordringar Årets resultat 42 124 627 -581 661 Kundfordringar 1 717 645 2 427 704 Övriga fordringar 1 919 188 1 702 614 Fördelning av årets resultat Förutbetalda kostnader Årets resultat enligt och upplupna intäkter 2 785 717 1 437 180 resultaträkningen 42 124 627 -581 661 6 422 550 5 567 498 Återföring av avsatta forskningsmedel 1 500 000 1 500 000 Kortfristiga placeringar Kvarstående belopp för året/ Övriga kortfristiga placeringar 29 184 491 4 920 612 förändring av balanserat kapital 43 624 627 918 339 Kassa och bank 2 501 079 3 229 162 Summa omsättningstillgångar 40 803 120 15 914 202

1 Övriga intäkter avser SNS försäljning av Summa tillgångar 86 682 033 49 306 748 fastigheterna på Sköldungagatan.

38 | SNS verksamhetsberättelse 2006 Balansräkning (kr) 2006 2005

Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Ändamålsbestämda medel Bundna fonder 310 000 310 000 40-årsfonden 12 333 749 13 189 274 50-årsfonden 20 511 554 21 156 029 33 155 303 34 655 303

Fritt eget kapital Balanserat resultat -6 019 306 -6 937 645 Årets resultat 42 124 627 -581 661 Återföring av avsatta forskningsmedel 1 500 000 1 500 000 37 605 321 -6 019 306

Summa eget kapital 70 760 624 28 635 997

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 0 4 000 000 Summa långfristiga skulder 0 4 000 000

Kortfristiga skulder Stockholm i mars 2007 Checkräkningskredit( limit 2.000.000 kr) 160 682 1 173 447 Sten Westerberg, ordförande Leverantörsskulder 1 099 758 1 281 179 Tore Ellingsen, vice ordförande Övriga skulder 579 830 969 878 Kerstin Hessius Upplupna kostnader och förutbetalda Staffan Håkanson intäkter 14 081 139 13 246 247 Arne Karlsson Summa kortfristiga skulder 15 921 409 16 670 751 Lars Nyberg Summa eget kapital och skulder 86 682 033 49 306 748 Kerstin Sahlin Cecilia Schelin Seidegård Ställda säkerheter Leif Östling Fastighetsinteckning Inga 7 500 000 Stefan Lundgren, verkställande direktör

Ansvarsförbindelser Inga Inga Vår revisionsberättelse har avgivits i mars 2007 Peter Nyllinge, auktoriserad revisor Bengt Rydén

SNS verksamhetsberättelse 2006 | 39 Stadgar – tio paragrafer som styr verksamheten

§ 1. Ändamål § 6. Styrelsen Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) har till ändamål att främja en Styrelsen, som har sitt säte i Stockholm, består av ordförande, vice ordförande saklig och konstruktiv samhällsdebatt med tonvikt på frågor som rör näringslivet samt ytterligare högst åtta ledamöter. Ordföranden i styrelsen utses av och dess roll i samhället, att verka för en samhällspolitik som skapar gynnsam- förtroenderådet. Styrelsens ledamöter väljes vid ordinarie förtroenderåds ma betingelser för det allmänna framåtskridandet på marknadsekonomins sammanträde för tiden t.o.m. nästkommande ordinarie förtroenderåds grund samt att främja ökad effektivitet och fördjupad samarbetsvilja i arbets sammanträde. Förbundets verkställande direktör utses av styrelsen och är livet. Förbundet skall bedriva sin verksamhet obundet av intresseorganisationer självskriven ledamot av denna. och politiska partier. Förtroenderådets ordförande skall genom kallelse till styrelsens sam- manträden beredas tillfälle att närvara vid dessa. § 2. Verksamhetsformer Av förtroenderådet vald styrelseledamot kan genom beslut av förtroenderå- Förbundet verkar genom utredningar och vetenskaplig forskning, genom kon- det skiljas från sitt uppdrag även om den tid, för vilken han blivit vald, ej gått till ferenser, genom studier och debatt i lokala grupper sammansatta av personer ända. med intresse för förbundets ändamål samt genom publicering och spridning av Styrelsen är beslutsför, när samtliga ledamöter kallats och minst halva resultaten från dessa verksamhetsfält. antalet är tillstädes. Vid omröstning gäller den mening, om vilken mer än halva antalet röster förenat sig, eller, vid lika röstetal, den mening, som biträtts av den § 3. Förvaltning vid sammanträdet fungerande ordföranden. Vid styrelsens sammanträden skall Förbundets angelägenheter omhänderhas av ett förtroenderåd och en av förtro- föras protokoll, upptagande alla ärenden som förekommit och de beslut som enderådet utsedd styrelse. fattats.

§ 4. Förtroenderådet § 7. Revision Ledamöter av förtroenderådet är dels ordförandena i de för förbundets ändamål För granskning av styrelsens förvaltning och förbundets räkenskaper utses verksamma lokalgrupperna, dels av förtroenderådet för en tid av högst fem årligen vid ordinarie förtroenderådssammanträde för tiden till nästa ordinarie år valda ledamöter. De senare skall uppgå till ett antal minst lika stort som an- förtroenderådssammanträde två revisorer varav minst en auktoriserad samt två talet lokalgrupper och väljas av den del av förtroenderådet som utsetts genom suppleanter för dessa. val. Ledamotskap kan upphöra före mandattidens slut efter skriftlig uppsägning, som skall vara förtroenderådet tillhanda senast 14 dagar före ordinarie § 8. Räkenskaper förtroenderådsmöte. Förbundets räkenskaper skall per den 31 december varje år sammanföras i ett Avgår vald ledamot före mandattidens slut väljes ny ledamot för återstoden fullständigt bokslut. av nämnda tid. Till hedersledamöter i förtroenderådet kan väljas speciellt Senast den 1 mars påföljande år skall räkenskaperna med tillhörande förtjänta personer. handlingar samt av styrelsen avgiven förvaltningsberättelse jämte vinst-och förlusträkning samt balansräkning för senaste räkenskapsåret överlämnas till § 5. Förtroenderådssammanträden revisorerna för granskning. Revisorerna skall avgiva skriftlig berättelse över ■ 1. Ordinarie sammanträde med förtroenderådet hålles en gång varje år före sin granskning, vari de bestämt tillstyrker eller avstyrker ansvarsfrihet för sty- juni månads utgång vid tid, som av styrelsen bestämmes. Vid detta sammanträde relsen. Berättelsen skall årligen inlämnas till styrelsen före den 30 april. För- skall förtroenderådet inom sig utse ordförande och vice ordförande, samt valtningsberättelsen och revisionsberättelsen skall genom styrelsens försorg efter det att förvaltnings- och revisionsberättelserna föredragits, fastställa bal- tillställas förtroenderådets medlemmar senast i samband med kallelsen ansräkning för förbundet, besluta om ansvarsfrihet för styrelsen samt förrätta till ordinarie förtroenderådssammanträde. val av styrelse och revisorer. Andra frågor få upptagas endast om de uttryckligen angivits i kallelsen eller står i omedelbart samband med annat vid sammanträ- § 9. Stadgeändring det handlagt ärende. Ledamot av förtroenderådet är berättigad att få För ändring av dessa stadgar fordras enhälligt beslut av förtroenderådets ärende hänskjutet till prövning vid ordinarie förtroenderådssammanträde, om samtliga ledamöter eller att beslut om sådan ändring fattats av förtroenderådet han hos styrelsen skriftligt framställt yrkande om detta minst en vecka före vid två på varandra följande sammanträden, därav minst ett ordinarie och att sammanträdet. beslutet vid det sammanträdet, som hålles sist, biträdes av minst 3/4 av de ■ 2. Extra sammanträde med förtroenderådet skall utlysas, när styrelsen finner röstande. så behövligt eller då ledamöter av förtroenderådet till ett antal, motsvarande minst 1/5 av samtliga ledamöter, gör framställning härom hos styrelsen. Vid § 10. Förbundets upplösning extra sammanträde få ej andra ärenden förekomma än de som angivits i Fråga om förbundets upplösning behandlas i samma ordning som fråga om kallelsen eller står i omedelbart samband med sådant ärende. stadgeändring. Dock fordras för sådant beslut vid andra sammanträdet en ma- ■ 3. Kallelse till förtroenderådssammanträde utfärdas av styrelsen minst tre joritet av 4/5 av de avgivna rösterna. veckor före ordinarie förtroenderådssammanträde samt minst en vecka före Om förbundet upplöses, skall samtliga dess tillgångar tillfalla förening, annat förtroenderådssammanträde. stiftelse eller institution, som har till huvudsakligt ändamål att främja de syften, ■ 4. Ledamot av förtroenderådet får vid förtroenderådssammanträdet företrä- som angivits i 1. Beslut om medlens användning för sådant syfte skall fattas i das endast av annan ledamot. Vid omröstning i förtroenderådet äger varje samband med beslutet om förbundets upplösning. ledamot en röst. Såsom sammanträdets beslut gäller, såvida icke annorlunda bestämmes i dessa stadgar, den mening, för vilken de flesta rösterna avgivits. Vid lika röstetal avgöres fråga rörande val genom lottning, medan för övriga frågor den mening gäller, som biträdes av §ordföranden.

40 | SNS verksamhetsberättelse 2006 Fakta: Redaktion: Jeanette Gustafsdotter, Allan Seppa Foto, AD, illustration och original: Allan Seppa Tryck: Kristianstads Boktryckeri, 2007 SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet är att skapa underlag för rationella beslut i viktiga samhällsfrågor genom forskning och debatt.

SNS

 bedriver tillämpad samhällsforskning i samspel mellan ledande akademiker och högre chefer i privat och offentlig sektor

 publicerar forskningsrapporter, debattböcker och läroböcker på eget förlag

 arrangerar konferenser, kurser, seminarier och lokala möten under medverkan av forskare, före- tagsledare, myndighetschefer, politiker, intresse- företrädare, publicister och andra opinionsbildare

 samarbetar med universitet, högskolor och fors- kningsorganisationer i Sverige och utlandet samt med ett tiotal systerorganisationer världen över

 är en allmännyttig ideell förening som står fri från politiska partier och intresseorganisationer

 har 4 000 medlemmar, och lokalgrupper på 32 orter, i Sverige och utomlands

 har sitt kansli i Stockholm med 38 anställda, varav ett tiotal med forskarbakgrund

 finansieras genom medlemsavgifter, forskningsanslag, bokförsäljning och konferensavgifter samt genom årsavgifter från företag, myndigheter och organisationer

 grundades 1948 av enskilda personer i svenskt näringsliv med intresse för samhällsfrågor.

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Jakobsbergsgatan 18, Box 5629, 114 86 Stockholm !Telefon: 08-507 025 00, Fax: 08-507 025 15, E-post: [email protected], Webbplats: www.sns.se