DEN NORDISKA BATTERIVÄRDEKEDJAN Del 1: Nyckelaktörer Längs Värdekedjan I Norden Samt Övergripande Kriterier För Utländska Investerare

DEN NORDISKA BATTERIVÄRDEKEDJAN Del 1: Nyckelaktörer längs värdekedjan i Norden samt övergripande kriterier för utländska investerare

PÅ UPPDRAG AV SVERIGES ENERGIMYNDIGHET

www.eqtpartners.com

Utgivare: Business Sweden på uppdrag av Energimyndigheten

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...... 3

OM RAPPORTEN ...... 4

SAMMANFATTNING ...... 5 Danmark ...... 6 Finland ...... 7 Island ...... 8 Norge ...... 9 Sverige ...... 10 Övergripande kriterier för utländska investerare ...... 12

INLEDNING...... 13

1. NATIONELLA SATSNINGAR I NORDEN ...... 15 1.1 Danmark ...... 15 1.2 Finland ...... 16 1.3 Island...... 17 1.4 Norge ...... 18 1.5 Sverige ...... 20

2. AKTÖRERNA LÄNGS BATTERIVÄRDEKEDJAN I NORDEN ...... 23 2.1 Råvaror ...... 23 2.2 Aktiva material ...... 27 2.3 Produktion av battericeller ...... 31 2.4 Produktion av batteripackar ...... 36 2.5 Användning ...... 39 2.6 Integration ...... 45 2.7 Återvinning ...... 48

3. ÖVERGRIPANDE KRITERIER FÖR UTLÄNDSKA INVESTERARE ...... 52

APPENDIX 1: TABELLÖVERSIKT AV FÖRETAG ...... 55

APPENDIX 2: TABELLÖVERSIKT AV ORGANISATIONER ...... 59

OM RAPPORTEN

Bakgrund Energimyndigheten leder samhällets omställning till ett hållbart energisystem och Business Sweden verkar för att stärka Sveriges konkurrenskraft inom energisektorn, bland annat genom att arbeta för att skapa en hållbar batterivärdekedja i Sverige. En möjlighet att stärka den svenska batterivärdekedjan i en internationell kontext kan vara ett ökat samarbete mellan de nordiska länderna. Ett första steg för att avgöra hur ett sådant samarbete skulle kunna utformas är att sammanställa en översikt av relevanta aktörerna i norden. De aktörer som tillsammans skulle kunna utgöra ett nordisk värdeerbjudande för att attrahera utländska investerare. Mot denna bakgrund har Business Sweden på uppdrag av Energimyndigheten gjort rapporten Den nordiska batterivärdekedjan - Del 1: Nyckelaktörer längs värdekedjan i Norden samt övergripande kriterier för utländska investerare. Rapporten gjordes under december 2020 och januari 2021.

Rapporten är ett första steg med målsättning att ta fram underlag för ett potentiellt nordiskt värdeerbjudande i syfte att attrahera utländska direktinvesteringar för att bygga en hållbar, cirkulär, lönsam och konkurrenskraftig nordisk batteriindustri.

Syfte och fokus Rapporten fokuserar på värdekedjan för litiumjonbatterier, men berör utvecklingen inom FoU och innovativa lösningar för andra tekniker. Med drivkrafter som exempelvis social och ekonomisk hållbarhet, begränsat utbud av befintliga råvaror, behov av ökad effekt per batteri och regleringar längs hela värdekedjan sker en konstant utveckling mot det som idag definieras som framtidens batterier. Rapporten noterar initiativ inom FoU av framtidens batterier men innefattar inte fördjupning eller analys av ämnet.

Arbetet med rapporten är genomfört ur ett marknadsperspektiv. Batteriindustrin är i snabb förändring och rapporten belyser marknaden fram till sista januari 2021.

Mottagaren Rapporten är skriven på uppdrag av Energimyndigheten och finns tillgänglig publikt.

Värdekedjan I denna rapport används en batterivärdekedja i sju steg, i enlighet med modellen använd i ”Strategi för fossilfri konkurrenskraft – en hållbar batterivärdekedja” från Fossilfritt Sverige och European Battery Alliance. För detaljerad beskrivning av modellen för värdekedjan se inledningen av kapitel 2. Aktörerna längs batterivärdekedjan i Norden

Metod och källor Business Sweden har sammanställt denna rapport baserat på data insamlad från webinarier, rapporter, företags- och organisationers hemsidor, nyhetsartiklar, pressmeddelanden och intervjuer. Business Sweden har arbetat med ett globalt team inom affärsekosystemen Smart Energy och New Materials och från marknader i Asien och norra Europa. Samtliga källor, exklusive intervjuer, anges löpande i rapporten. Intervjuer har genomförts inom Business Sweden’s nätverk i Norden och Asien för att förtydliga, bekräfta och fördjupa. Enskilda intervjuer anges inte.

Möjligheter inför nästa steg Utöver de investeringar som görs inom batterivärdekedjan i nuläget finns det ett stort intresse för och behov av för att lösa utmaningar med kompetensförsörjning. Samma gäller FoU och samarbeten inom nästa generations batterier.

Under arbetet med rapporten har Business Sweden varit i kontakt med aktörer i samtliga nordiska länder och gehöret för initiativet har varit genomgående positivt. Utifrån rapporten bedöms Finland, Norge och Sverige vara de länder i Norden som har strategier, investeringar, företag, FoU och innovation på plats för att sikta på ett ledarskap inom den europeiska batterivärdekedjan. För projektets fortsättning föreslås en fördjupad dialog med representanter från främst Finland och Norge.

SAMMANFATTNING

Den kraftigt ökande efterfrågan på batterier drivs av den globala elektrifieringstrenden. En växande andel förnybar energi i energisystemen kräver energilagring för att balansera näten och den starka tillväxten på eldrivna fordon bidrar till att skapa ett enormt behov av batterier de kommande åren. Batteriindustrin håller på att utvecklas till en ny global basindustri med potential att skapa arbetstillfällen inte bara i själva celltillverkningen utan i alla delar av batterivärdekedjan.

Idag dominerar asiatiska företag den globala batteritillverkningen. Världens tio största batteritillverkare är alla asiatiska och de fem största hade 2019 hela 75% av världsmarknaden. Kinesiska och japanska bolag står för 75% av tillverkningen av battericeller och 60 - 90% av tillverkningen av aktiva material som används i batterier. Asien dominerar alltså batteritillverkningen men den gryende batteriindustrin i Europa har en enorm potential. Europa bedöms kunna stå för 25% av efterfrågan på världsmarknaden och Sverige kan bli en av en handfull nyckelaktörer i Europa. Det bedöms behövas 20 till 30 batterifabriker i Europa enbart för att tillgodose det europeiska behovet av batterier. Samtidigt finns ett ökat tryck från konsumenter och lagstiftare på en hållbar batteritillverkning. Då krävs hållbara insatsvaror, t.ex. i form av metaller från hållbar gruvdrift och energi från förnyelsebara energikällor.

I takt med att EU inför allt striktare standarder och krav ändras förutsättningarna för alla bolag att exportera batterier, material och komponenter till Europa söker allt fler asiatiska bolag etablera sig i Europa. Det är ett skifte och bara de senast åren har 15 nya batterifabriker annonserats i Europa, varav svenska Northvolts Northvolt Ett i Skellefteå kommer vara den första inhemskt europeiska aktören. Övriga etableringar är av utomeuropeiska aktörer, med stor övervikt av ledande asiatiska företag. Det här är ett sällsynt tillfälle där asiatiska bolag gör greenfield-investeringar i - och tekniköverföring till - Europa. För de ledande batteritillverkarna från Asien är kostnadsaspekten idag den viktigaste parametern vid en etablering i Europa. Styrkorna i det svenska erbjudandet jämfört med länder i andra delar av Europa, t.ex. hållbar gruvdrift, förnyelsebar energi och låga elpriser känner de här företagen generellt inte till. Men allt eftersom striktare lagstiftning på batteriområdet införs av EU minskar möjligheterna för export från Asien vilket är en delförklaring till att vi nu ser ett skifte där ledande batteritillverkare söker etablera sig i Europa. En annan anledning bakom skiftet är att batteritillverkarna vill komma närmare sina kunder, t.ex. den europeiska fordonsindustrin.

Figur 1:Sammanfattning av den nordiska batterikedjan

Det här innebär att Sverige står inför möjligheten att utveckla en ny basindustri inom batteritillverkning. Sverige har de grundläggande förutsättningarna för en konkurrenskraftig och hållbar batteriindustri, men tävlar med andra europeiska

länder i kampen om att attrahera de investeringar som behövs för att det ska bli verklighet. Ett sätt att möta konkurrensen kan vara att utöka samarbetet med våra nordiska grannländer och skapa ett nordiskt värderbjudande för en hållbar batterivärdekedja. Det kan vara ett sätt att få igenom budskapet hos de ledande bolagen och rikta deras uppmärksamhet mot Norden.

Den här rapporten identifierar och sammanställer de ledande nordiska aktörerna i olika delar av batterivärdekedjan. Vi ser att i Finland starka aktörer inom Råmaterial, Aktiva material och Återvinning och i Norge inom Råmaterial, Aktiva Material, Produktion av batteripackar och Användning, inom framförallt den maritima sektor samt större projekt inom Produktion av battericeller och Återvinning. I Sverige finns starka aktörer inom Råvaror, Produktion av batteripackar, Användning och Återvinning samt en mycket stark uppbyggnad över flera delar av värdekedjan inom såväl FoU som affärssamarbeten sprungna ur Northvolt’s etablering inom bland annat Produktion av batterceller. I Finland, Norge och Sverige finns ett engagemang på nationell nivå samt lanserade eller diskuterade strategier för batteriindustrin. I Danmark och på Island är aktiviteten inom batterivärdekedjan lägre på såväl nationell som företagsnivå. Danmark har ledande bolag inom Användning och Integration och på Grönland finns diskussioner inom Råvaror.

Baserat på kartläggningen av aktörer i denna rapport Del 1: Nyckelaktörer längs värdekedjan i Norden samt övergripande kriterier för utländska investerare, innehåller nästa steg analys kring frågor som vilka företag, kluster och forskningsinitiativ i Norden som kompletterar varandra, hur de respektive länderna skulle kunna positioneras i en nordisk batterivärdekedja samt en plan för vidare nordiskt samarbete.

I detta avsnitt följer en sammanfattning per land av den nordiska värdekedjan för batterier samt en sammanfattning av viktiga kriterier för möjliga investerare från Asien för en etablering i Europa.

Danmark Danmark har ingen central strategi för batterier men det pågår viss FoU i landet kopplat till batterier. Danmark är engagerat i gränsöverskridande samarbeten inom batterier och ledde exempelvis det internationella projektet Parker som är en konstellation av Nissan, Mitsubishi Corporation, Mitsubishi Motors Corporation, PSA ID, NUVVE, Frederiksberg Forsyning A/S, Insero A/S, Enel och DTU Electrical Engineering. Projektet leddes av danska universitetet DTU och finanserades av danska energiföretaget ForskEL och syftar till att standardisera och utveckla vehicle-to-grid-lösningar. DTU kordinerar även projektet BIG-MAP som är en del av EUs initiativ Battery 2030+. Där pågår forskning för att identifiera nya batterimaterial och effektiva kompositioner av dessa. Både DTU och Alborg Universitet har specialiserad forskning kring batterier och arbetar tätt med industriaktörer kring utvecklandet av effektiva batteri-lösningar så som användning av nya material och alternativa teknologier.

Figur 2: Sammanfattning av batterivärdekedjan i Danmark

Råvaror och aktiva material Grönland har pågående prospektering av gruvdrift för ingångsmaterial som är av hög relevans för batteriproduktion, exempelvis sällsynta jordartsmetalleroch litium. Ingen faktisk gruvbrytning äger ännu rum. De två australiensiska gruvföretagen Greenland Minerals och Tanbreez söker tillstånd för att bryta mineraler och metaller på Grönland. Det

danska kemiföretaget Haldor Topsøe är globalt verksamt och utvecklar aktiva material för batterier. Företaget har under tio års tid forskat kring aktiva material för kobolt-fria litium-battericeller och i januari 2021 kungjordes ett partnerskap tillsammans med norska Morrow Batteries för att starta en pilotproduktion i Norge.

Produktion av battericeller, -packar och användning Danmark har viss produktion av battericeller, batteripackar och Battery Management Systems, om än inte storskalig. Inom Användning är det den marina sektorn och elbilsmarknaden som främst driver det ökade användandet av batterilösningar. Danmark är i en omställningsfas och från politiskt håll har det tagits beslut för att fasa ut användandet av fossila bränslen i trafiken över kommande år för att möta sina åtaganden i Parisavtalet till 2050.

Integration och återvinning Danmark satsar på utveckling av vindkraft och det pågår flera forskningsprojekt och företagssatsningar med syfte att lagra energi på ett effektivt sätt samt att kunna integrerar batterier direkt mot elnätet. Det danska vindkraftsföretaget Vestas samarbetar med det danska energiföretaget OK och kunde under senare delen av 2020 erbjuda danska el-bilister laddning av bilar med direktförsörjd vind-el. Lösningen möjliggörs av ett batterisystem som Vestas utvecklat. Liknande laddningslösningar för maritimt bruk utvecklas av danska vindkraftföretaget Ørsted tillsammans med danska rederiföretaget Maersk och kommer börja testas under andra halvan av 2021. Lösningen kopplar samman en laddningsstation vid en boj med vindkraftverk till havs. Mindre batteridrivna fartyg samt hybridfartyg kommer att kunna ladda sina batterier vid bojen och större fartyg kommer kunna driva sina interna system med grön el. Det innebär att större fartyg inte längre behöver generera elektricitet via sina fossildrivna motorer när de ligger för ankar. För närvarande finns inga danska aktörer verksamma inom återvinning och återanvändning av batterier, utan batterier exporteras för till andra länder i Europa.

Finland Batteriindustrin prioriteras av den finska staten. I januari 2021 lanserades Finlands batteristrategi för att förstärka Finlands position internationellt. Ett annat exempel på prioriteringen av batteriindustrin är ökade medel på 300 miljoner EUR i statsbudgeten för 2021. Medlen kommer att allokeras till Finnish Minerals Group Oy som förvaltar de statliga och industriella batteriintressena. Finnish Minerals Group faciliterar tillgången till kritiska material, innovationsmetaller och batterimetaller.

Figur 3: Sammanfattning av batterivärdekedjan i Finland

Den nationella batteristrategin förväntas vägleda industrin mot en fossilfri framtid. Batteribranschen ses i Finland som en framtidsindustri med potential för affärsmöjligheter. Detta gäller inte bara för Finland utan branschen betonar vikten av partnerskap och internationella ekosystem. Vid närmare genomlysning av de olika delarna av den finska värdekedjan, framkommer det att aktörer finns i närmast samtliga steg med tyngdpunkt i de tidiga delarna samt i applikationer och i återvinningsdelen.

Råvaror och aktiva material Den finska berggrunden sträcker sig över den mineralrika fennoskandinaviska skölden. Råvaror som utvinns för industriellt bruk kan utnyttjas i utvecklingen mot den gröna omställningen. Den finska gruvindustrin utvinner idag metaller relevanta för batteriproduktion som exempelvis nickel. Vidare finns det naturresurser som kobolt och grafit, som i dagsläget utvinns endast i små volymer. Exempel på utländska gruvaktörer som utvinner och förädlar kobolt är Mawson, Beowulf och Umicore. En ny aktör i Finland är BASF som förstärker erbjudandet inom batterikemikalier genom sin etablering i Harjavalta.

Produktion av battericeller, -packar och användning Det finns ingen storskalig produktion av battericeller i Finland. På innovationsfronten finns två startupbolag, Geysers som utvecklar snabbladdning och kortdistansapplikationer baserade på superkondensatorer i ett enda elektrokemiskt system, och BroadBIT som utvecklar “grönare,” sodium-baserade batterier i Finland. Valmet Automotives expansion inom batteripackar för elfordon har stärkt kompetensen inom automotive i Finland. Valmet Automotive importerar celler från kinesiska Contemporary Amperex Technology Limited (CATL), som även är delägare i Valmet Automotive.

Utvecklingen inom batteriindustrin bidrar till tillväxten inom maritima applikationer, energiapplikationer samt lösningar för maskintillverkare och vice versa. Det område med flest antal aktörer inom Användning är industrin med företag som exempelvis Sandvik och Wärtsilä och ingenjörstjänster för batterisystem med exempelvis Valmet Automotive.

Integration och återvinning Aktörer verksamma inom integration och återanvändning i Finland är framförallt Helen, Fortum och Wärtsilä. Batteriåtervinning är prioriterat för finsk industri och Finland har både erfarna och kunniga företag inom segmentet som till exempel Suomen Autokierrätys, Fortum och Akkuser. Därtill är BATcircle en betydande forskningssatsning som leds av Aalto universitet. Inom laddningsinfrastruktur finns företaget plugIT med lösning för identifiering av potentiella laddningsstationer samt företaget Virta, etablerat av 18 finska elbolag för att erbjuda ett rikstäckande nätverk med laddningsstationer för elfordon för hushåll, fastigheter, arbetsplatser och kommersiella platser. TankTwo är ett finskt- amerikanskt startupbolag som tillämpar erfarenheter från ny batteriteknologi i elektriska fordon.

Island Island har ingen ingen gruvdrift relevant för batterivärdekedjan, men en stark aluminiumindustri. Islands elproduktion baseras uteslutande på förnyelsebar energi och det finns ett kommersiellt intresse för att utveckla effektiva lagringsmöjligheter för denna el. Det isländska företaget Alor har utvecklat en batteriteknologi med aluminium istället för litium. Alor har ännu ingen produktion men företaget planerar att etablera en ny anläggning. När är ännu inte klart. Island har ingen produktion av battericeller eller -packar.

Figur 4: Sammanfattning av batterivärdekedjan på Island

Island är det land efter Norge med högst andel elbilar i världen. Isländska regeringen har säkerställt tillgänglig laddinfrastruktur runt om ön och det finns privata aktörer som exempelvis isländska N1 som erbjuder laddning vid sina bensinstationer. Företaget erbjuder laddmoduler för hemmabruk inklusive installation. Den isländska färjetrafiken elektrifieras och i september 2020 startade den första helt batteri-drivna färjerutten. Svenska ABB har lett projektet att konvertera färjan till batteridrift och installera ett nytt driftsystem ombord. ABB har utvecklat laddningsinfrastruktur i båda hamnarna och färjan kan i dagsläget snabbladdas på 30 minuter. Island har inhemska aktörer som samlar in batterier för återvinning av batterier, som exporteras för själva återvinningen. Norge I Norge förs en aktiv dialog och det råder ett brett samförstånd mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer om vikten av att ta tillvara möjligheterna för Norges ekonomi när det gäller batterier. Värdekedjan för batterier uppskattas att ha en omsättningspotential i Norge på 9 miljarder EUR år 2030 med en fördubbling till 18 miljarder EUR år 2050. 80% av omsättningen spås komma från export och branschen uppskattas kunna ha skapat 15 000 arbetsplaser vid 2050.

Figur 5: Sammanfattning av batterivärdekedjan i Norge

Råvaror och aktiva material Brittisk-schweiziska Glencore Nikkelverk är en producent av raffinerat nickel, koppar och kobolt i södra Norge. Norsk Hydro är en globalt ledande tillverkare av aluminium. Norge har en stark processindustri, hög kompetens inom materialteknologi kopplade till avancerade tekniska applikationer och ett nära samarbete mellan forskning och industrin. Elkem har flera roller längs batterivärdekedjan: dels som producent av aktiva anodmaterial såsom syntetisk grafit och kisel som producent av avancerade silikonlösningar för batteripackar samt genom sitt engagemang i LIBRES- programmet för FoU inom återvinning. Elkem planerar en gigafabrik Northern Recharge för produktion av grafit för batterier inom Herøya Industripark i Porsgrunns kommun. Skaland Graphite är den största producenten av naturlig kristallgrafit i Europa samt den fjärde största utanför Kina med en global marknadsandel på ca. 2%. I oktober 2019 slutförde det australiensiske gruvföretaget Mineral Commodities Ltd uppköpet av Skaland Graphite.

Produktion av battericeller och batteripackar I dagsläget finns tre konkreta projekt för produktion av battericeller. FREYR utvecklar en 32 GWh gigafabrik för produktion av litiumjonbattericeller i Mo i Rana i norra delarna av Norge med produktionsstart 2023. FREYR har signerat MoU med bl.a. tyska Siemens Energy, danska Maersk, norska Scatec, japanska ITOCHU, amerikanska 24M Technologies och brittisk-schweiziska Glencore Nikkelverk. Norska Morrow Batteries planerar en 32 GWH gigafabrik för produktion av battericeller i Agder, i södra Norge med produktionsstart 2024. Norska Beyonder fokuserar på ett hybridbatteri för industrin baserat på aktivt karbon från träflis. Beyonders mål är en fullskalig batterifabrik, helst lokaliserad i Rogaland med start 2023. I november 2020 lanserade Norsk Hydro, Equinor och Panasonic en MoU att forma ett strategiskt samarbete för att utvärdera möjligheterna att etablera en hållbar och kostnadseffektiv europeisk batterifabrik i Norge med uppstart beräknad till 2025.

Det finns två större fabriker för produktion av batteripackar i Norge och båda fabrikerna startades 2019 med fokus på den maritima sektorn. Kanadensiska Corvus Energy’s fabrik i Bergen är helautomatisk för såväl packar som moduler och har en kapacitet på 400 MWh per år. Tyska Siemens har sin robotiserade produktion i Trondheim.

Användning Inom den maritima sektorn är norska företag världsledande inom elektrifiering av fartyg och utveckling av nödvändig infrastruktur för laddning. Världens första elektriska container skepp, Yara Birkeland, byggs av Kongsberg Maritime för att kunna gå fullt autonomt 2022.Företag engagerade i batterivärdekedjan är exempelvis skeppsbyggare som Ulstein Group, Vard Group, Selfa Arctic och Evoy samt rederier som Color Line och Norled AS. Maritime Battery Forum är en mötesplats med fokus på hållbar maritim industri och grön tillväxt.

Elbilar utgjorde 2020 nästan 54,3% av den totala nybilsförsäljningen i Norge. Därmed är Norge det första landet i världen där elbilar har en större marknadsandel än bensin, diesel eller hybrid. I december 2020 gav EFTA Surveillance Authority (ESA) godkännande för förlängning av Norges skattelättnader vid köp av elbilar under ytterligare två år. Målet för regeringen ligger på 100% av nyförsäljningen 2025.

Inom tunga transporter ställer t.ex. livsmedelsleverantören ASKO om till batteridrivna lastbilar från bl.a. Scania. Inom infrastruktur och bygg är fossilfri transport i fokus. 2019 öppnades den första utsläppsfria byggarbetsplatsen i världen, bl.a. med en elektrisk grävmaskin från Hitachi som norska NASTA konverterat till elektrisk drift. De norska kommunerna ställer om till elektriska bussar. Inom tåg samarbetar Jernbanedirektoratet med bland andra Norske tog och BaneNor för nollutsläppsalternativ till dieseltåg. Norsk luftfart har som mål att det norska inrikesflyget ska vara elektrifierat före 2040. Widerøe, SAS, Norges Luftsportforbund och klimatstiftelsen ZERO samarbetar inom projektet. Green Flyway är en aktör som testar utsläppsfria flyg i gränsregionen Røros och Östersund.

Integration och återvinning Inom forskningsprojektet IntegER lett av SINTEF samarbetar bl.a. Statsbygg, Elvia och Solcellespesialisten inom integrationen vehicle-to-grid (V2G) med fokus på spänningskvalitet i micronät. Statnett har under 2020 genomfört pilotprojektet eFleks tillsammans med bl.a. laddningsinfrastrukturbolaget Tibber för möjligheter att reglera elnätet. Statkraft har exempelvis ett projekt för integration av vindkraft mot batterier på Irland. Ledande bolag för laddningsinfrastruktur är Mer (tidigare Grønn Kontakt), Fortum Charge & Drive, Tibber och nederländska EVbox.

Hydro Volt AS är ett joint venture mellan norska Hydro och svenska Northvolt, där en anläggning för batteriåtervinning byggs i Fredrikstad med väntad produktionsstart under 2021. Norska Batteriretur ska bedriva anläggningen och även leverera batterier. StartUp-bolag inom återbruk är exempelvis ECO Stor, RePack (repurposing) och Marna Energi (återanvända batterier från elbilar för lagring av solenergi).

Sverige Fokus på batterivärdekedjans tidigare steg; råvaror, aktiva material och cellproduktion tog fart i Sverige i och med Northvolts etablering 2016. Regeringen satsar aktivt i batterivärdekedjan bl.a. genom att Fossilfritt Sveriges uppdrag att skapa en strategi för en hållbar batterivärdekedja. Målet med strategin är att visa på Sveriges roll i utvecklingen av en hållbar batterivärdekedja och hur Sverige i stort sett kan bygga en ny basindustri. I Sverige finns aktörer i samtliga steg av batterivärdekedjan.

De delarna av värdekedjan som är mest välutvecklade idag är de senare stegen i värdekedjan: cellproduktion, produktion av packar, användning och återvinning. Satsningar på FoU återfinns inom alla delar av värdekedjan och leds Uppsala universitet, Ångström Advanced Battery Centre (ÅABC) som leds av professor Kristina Edström och är den största batteri-forskargruppen i Norden, Chalmers Tekniska Högskola, KTH, LTU samt forskningsinstitutet RISE, Energimyndigheten och verket för innovationssystem Vinnova.

Figur 6: Sammanfattning av batterivärdekedjan i Sverige

Råvaror och aktiva material Sveriges naturresurser innefattar flertalet av de råmaterial som ingår litiumjonbatteriproduktion: litium, kobolt, vanadin, mangan, grafit, nickel, zink och koppar. För de flesta råmaterial (litium, kobolt, vanadin, mangan och grafit) är bolag fortfarande i prospekteringsfasen och har ännu inte påbörjat utvinning. I Sverige finns en väl utvecklad infrastruktur och kompetens inom gruvdrift där bl.a. nickel, zink och koppar aktivt utvinns på flertalet platser i landet. LKAB och Australiensiska Talga har skrivit ett Letter of Intent för grafitprospektering och utvärdering. Kanadensiska Leading Edge Materials har pågående prospektering på flera platser i Sverige och svenska Euro Battery Minerals prospekterar brett efter de flesta batterimetallerna. Boliden har sedan 1931 prospekterat, utvunnit och förädlat basmetaller såsom zink, koppar och nickel.

I Sverige finns tre typer av företag som producerar aktiva material i batterivärdekedjan; Northvolt vars affärsmodell baseras på vertikal integration, nya innovativa materialbolag som Graphmatec och Bright Day Graphene samt specialiserade bolag som Altris, Northvolt och Dongjin Sweden.

Produktion av battericeller och batteripackar Steget inom batterivärdekedjan för produktionen av litiumjonbattericeller befinner sig i en uppbyggnadsfas mycket drivet av svenska Northvolt. Produktionsstart för Northvolt Ett, den första gigafabriken i Sverige, ska ske i Skellefteå under 2021. Northvolt vill genom standardiserade battericeller erbjuda lösningar till användningsområden som bilar, lastbilar, bussar och båtar samt energilagring i elnätet. Den andra produktionsanläggningen, Northvolt Zwei, i Tyskland planeras att driftsättas unde 2024. Företaget har även öppnat ett FoU-center i Västerås, Northvolt Labs, att användas som demolina för vidareutveckling, kvalificering och samarbete tillsammans med kunder och industripartners som ABB, BMW Group, Scania, Siemens, Vattenfall, Vestas och Volkswagen Group. Redan nu har Northvolt säkrat beställningar för över 140 miljarder kronor. Bolag som producerar battericeller för andra batterityper är exempelvis svenska NILAR (nickelbatterier) och franska SAFT (blybatterier).

I Sverige finns aktörer som tillverkar såväl mjuk- som hårdvara för batteripackar. De större användarna av litiumjonbatterier har generellt en egen packproduktion på plats för att möjliggöra en optimal integration med verktyg eller fordon. Fordonsindustrin önskar mer standardiserade batteripacklösningar vilket gör att de själva bygger egna packar och moduler, som exempelvis Epiroc, Scania, Volvo AB samt Volvo Cars. Ibland har företagen partners inom samma koncern för att utveckla mjukvara, så som exempelvis CEVT för Volvo Cars. Det finns aktörer som tillverkar batteripackar för andra slutanvändare som exempelvis Polarium (för energilagring) och Alelion (för industrifordon).

Användning Behovet av litiumjonbatterier finns inom flera branscher där svenska företag är världsledande, som exempelvis fordonstillverkning (Scania, Volvo AB, Volvo Cars), entreprenadmaskiner och gruvdrift (Epiroc och Sandvik), autonoma logistiklösningar (Einride), industrilösningar (ABB och Nortical) och portabla verktyg (Husqvarna). Fordonstillverkarna har som ambition att ställa om hela eller delar av sina flotta till eldrivna fordon.

Integration och återvinning Northvolt och Vattenfall har tillsammans lanserat en batterilagringsenhet, Voltpack Mobile System. ABB erbjuder hela laddnings- och elektrifieringslösningar för elbilar, el- och hybridbussar samt för fartyg och järnvägar. Mälarenergi och Northvolt i ett samarbetsprojekt för att testa möjligheterna med batterier i elnätet. Projektet går ut på att bygga ett batterilagersystem vid laddningsstationen för elbilar i Västerås. Svenska Ferroamp bygger lagringsenheter baserade på kinesiska PylonTech’s litiumjonbatterier som används primärt till elförsörjning av fastigheter och till laddning av elbilar.

Nortical utvecklar en mjukvara som samlar information om batterianvändningen hos bolagets kunder och kan möjliggöra att batterier som inte längre är dugliga i fordon kan återanvändas inom andra områden t.ex. energilagring. Northvolt planerar att etablera ett komplett system för återvinning av batterier, baserat på gemensam utveckling med Chalmers på Northvolt Labs. Northvolt planerar att bygga en fullskalig återvinningsanläggning vid Northvolt Ett för att säkra det egna målet på 50% återvunnet material i nya battericeller från 2030. Batteryloop Technologies bildades 2017 av Stena Recycling och ska kombinera insamling och återvinning av fordonsbatterier av Stena Recycling med energilagringslösningar av Ferroamp för återanvändning av batterier.

Övergripande kriterier för utländska investerare Idag är merparten av de ledande battericelltillverkarna på den globala arenan företag från Kina, Japan, Korea och Tawain. Den förväntade tillväxten i Europa gör den europeiska marknaden mycket intressant för asiatiska företag inom batterivärdekedjan. Många globala spelare är ute efter ett så kallat first mover advantage och spelplanen för Europa förväntas läggas under de kommande 3-4 år. De pågående investeringarna i flera av de planerade gigafabrikerna i Europa görs av asiatiska företag. Utomeuropeiska investorer finns inte bara inom tillverkning av battericeller utan även i andra steg i värdekedjan och stora asiatiska företag har länge haft samarbeten med ledande europeiska biltillverkare.

Utvecklingen inom EU följs noga av internationella aktörer och EUs tydliga fokus på hållbarhet förutspås påverka framtida investeringsbeslut, något som kan vara positivt och öka möjligheterna för Sverige och Norden att attrahera investeringar.

De asiatiska aktörerna väger ofta en möjlig investering i Europa med investeringar i exempelvis Kina eller Indien och förenklat kan man säga att de överväger två parallella spår: en grön och hållbar batteristrategi genom en europeisk etablering samt en närmarknadsstrategi för Asien.

Beslut om placeringen av en investering i Europa anges ofta vara ett val mellan Västeuropa, med marknader med stark efterfrågan, och Östeuropa, där många asiatiska etableringar för produktion gjorts tidigare. Ur ett asiatiskt perspektiv ses Tyskland som den mest intressanta enskilda marknaden. Det är i denna kontext som Norden utvärderas. Norden och de nordiska länderna är i sig relativt okänt och att Norden har extraordinär grön och konkurrenskraftig energi är än mer okänt bland de asiatiska investerarna.

Det finns olika typer av investerare och i stort skulle de kunna delas upp i de traditionella elektronikbolagen som breddat sin verksamhet samt de bolag som grundats i och med utvecklingen av litiumjonbatterier. I stort har de alla ungefär lika investeringssätt och kriterier. Till viss mån har de bolag som redan har verksamhet i ett europeiskt land en större naturlig koppling vid en etablering. Kunskapen om fördelarna med Sverige och Norden för energiintensiv produktion kan dock anses vara på samma nivå. De flesta har å ena sidan en tro att Sverige är ett dyrt produktionsland samtidigt som de å andra sidan ser på Sverige och Norden som region med hög kunskap inom och fokus på hållbarhet generellt.

I kontakter med asiatiska företag inom batterivärdekedjan anges kostnadseffektivitet som det överlägset tyngst vägande kriteriet för beslutet om var i Europa man investerar. Stöd från politiken och möjliga bidrag vid initial etablering spelar också in. Närhet till användare och kunder samt närhet till resterande delar av värdekedjan inklusive leverantörer, återvinning och FoU är viktigt. Tidigare erfarenheter och relationer med etablerat nätverk ger förtroende i en betydande investering. Hur en investering mottas i värdlandet och boende lokalt kan påverka investeringsbeslut (t.ex. förankring och kontext) likaså logistik samt arbetskraftens mobilitet. Stabila arbetsmarknader, politisk stabilitet och enkel administration ses som positivt. Kompetensförsörjning och möjilgheter för FoU samarbete för framtidens batterier ökar i betydelse.

INLEDNING

Global marknadsutveckling Den globala efterfrågan på batterier förväntas öka från ca 282 GWh idag till ca 2 623 GWh år 2030.1 Drivande för efterfrågan på batterier är den snabba utvecklingen när det gäller elektrifiering av transportsektorn och den ökande andelen förnybara energikällor i energisystemet och det behov av att balansera elnäten som det för med sig. För att uppnå FN’s globala hållbarhetsmål inom Agenda 2030 måste transportsektorn och energisektorn ställa om och anpassas till fossilfria och hållbara lösningar. Den gröna omställningen tidskritisk.

Asien och framförallt Kina är idag den klart dominerande regionen när det gäller batteritillverkning, men Europas andel av den globala batteriproduktionen förväntas öka kraftigt, från 6% idag till 16% fram till 2030. Flera av de tongivande asiatiska företagen söker etablera tillverkning i Europa, dels för att komma närmare sina kunder inom fordonsindustrin och dels för att få tillgång till en hållbar batterivärdekedja.

I BloombergNEFs globala litiumjonbatteriranking 2020 spås Kinas ledande roll kvarstå, tätt följd av Japan. Sydkorea förutspås förlora sin position som tredje högst rankade land 2020, medan USA och Sverige bedöms stiga i rankingen och ta plats tre och fyra. Finland tros stiga i ranking från åttonde till sjunde plats. Vare sig Danmark, Island eller Norge återfinns med bland de 25 rankade länderna.2

Batteriet är den enskilt dyraste delen av en elektrisk personbil och representerar upp till 35-45% av bilens totala kostnad.3 Den ökade efterfrågan och därmed volymen av litiumjonbatterier som tillverkas påverkar prisutvecklingen.4 Mellan 2010 och 2019 sjönk priset för litiumjonbatterier med 87%. Tack vare nya tillverkningstekniker och förenklad packdesign förväntas priset fortsätt sjunka5. I december 2020 rapporterades för första gången ett pris på batteripackar för under 100 USD/kWh6. Fram till 2030 förväntas själva battericellerna sjunka ytterligare 30 % i pris7.

Europeiska initiativ Europeiska initiativ som European Green Deal, formandet av European Battery Alliance och EU:s förslag på batterilagstiftning med fokus på hållbarhet från december 2020 bidrar till att flytta fram Europas position längs hela batterivärdekedjan. European Green Deal lanserades i december 2019 och är ett initiativ från Europeiska kommissionen för att göra EU klimaneutralt till 20508.

European Battery Alliance (EBA) lanserades 2017 av den Europeiska kommissionen med målsättningen att göra Europa till en global ledare inom hållbar batteriproduktion och användning. EBA strävar till att utveckla en innovativ, konkurrenskraftig och hållbar värdekedja för batterier i Europa.9 I Europa byggs det i dagsläget 20 gigafabriker.10 Det europeiska forskningsinitiativet BATTERY 2030+ leds från Uppsala universitet. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av framtidens batterier. Batterierna behöver få större lagringskapacitet, längre livslängd, bli säkrare och miljövänligare än dagens alternativ för att lättare klara omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle. I december 2020 föreslog Europeiska kommissionen att EU:s lagstiftning kring hela värdekedjan för batterier.

En högre grad av hållbarhet under hela batteriets livscykel är avgörande för målen inom European Green Deal. Lagstiftningen anses därför behöva uppdateras med obligatoriska krav för samtliga typer av batterier som introduceras på marknaden inom EU. De föreslagna kraven berör exempelvis respekt för mänskliga rättigheter samt sociala och ekologiska normer vid inköp av material och tillverkning med minsta möjliga miljöpåverkan. Vidare ställs krav på lång livslängd, hög säkerhet och återanvändning och återvinning för såväl batteriert som värdefulla material. Europeiska kommissionen föreslår att endast laddningsbara industri- och elbilsbatterier för vilka en deklaration om koldioxidavtryck

1 A Vision for a Sustainable Battery Value Chain in 2030, World Economic Forum, September 2019 2 China Dominates the Lithium-ion Battery Supply Chain, but Europe is on the Rise, BloombergNEF, september 2020 3 McKinsey, ” Recharging economies: The EV-battery manufacturing outlook for Europe”, Maj 2019 4 Norske muligheter i grønne elektriske verdikjeder, Styringskomiteen for Grønne Elektriske Verdikjeder, augusti 2020 5 Electric Vehicle Outlook 2020, BloombergNEF, maj 2020 6 Battery Pack Prices Cited Below $100/kWh for the First Time in 2020, While Market Average Sits at $137/kWh, BloombergNEF, December 2020 7 Norske muligheter i grønne elektriske verdikjeder, Styringskomiteen for Grønne Elektriske Verdikjeder, augusti 2020 8 Europeiska kommissionen, januari 2021 9 Europeiska kommissionen, januari 2021 10 Map of the Gigafactories under construction in Europe (update Nov 2020), energycentral, januari 2021 13

gjorts ska få säljas på marknaden från och med juli 2024. Den rättsliga säkerheten spås kunna uppmuntra till storskaliga investeringar och öka produktionskapaciteten.11

European Raw Materials Alliance (ERMA) lanserades i september 2020 och behandlar nuvarande och framtida utmaningar med råmaterial samt föreslår åtgärder för att minska EU:s beroende av länder utanför Europa. ERMA strävar även efter att minska beroendet av primära kritiska råvaror12 genom cirkulär användning av resurser, hållbara produkter och innovation samt stärka råvaruinköp inom EU.13 Inom Eurogeosurveys (EGS), som är de europeiska geologiska undersökningsmyndighternas samarbetsorganisation finns ett övergripande projekt, FRAME (Forecasting and Assessing Europe’s Strategic Raw Materials needs), med syfte att samla och samköra data kring råvaruresurserna i Europa. Ett delprojekt har i uppdrag att kartlägga förekomsterna av kobolt, litium och grafit i Europa och leds av norska Norges Geologiske Undersøkelse (NGU). Projektet påbörjades 2018 och skall vara klart 2021.14 I september 2020 startades batteriforskningsprojektet HYDRA, finansierat av EU genom Horizon 2020-programmet. Det är ett projekt över fyra år och knyter samman 12 europeiska industri- och forskningspartner för att utveckla hybrida elektroder baserat på effekt- energi-principen för nästa genetrationens litiumjonbatterier. Norska Sintef är projektledare och från Norge deltar även Elkem Battery Materials och Corvus Energy. Från Sverige är Uppsala Universitet med.15

Norden De nordiska länderna har ett gemensamt mål för hållbarhet genom det Nordiska ministerrådets vision om att vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Fokus ligger på att gemensamt främja en grön omställning, ett koldioxidneutralt samhälle och en hållbar cirkulär ekonomi.16 Norden har goda förutsättningar att ta en ledande position i utvecklingen av hållbara batterier och kan attrahera investeringar längs med hela värdekedjan. Nordens starka position bygger på tillgång till hållbar energi till konkurrenskraftiga priser, tillförlitlig infrastruktur, stabila marknader, tillgång till mineraler, ledande industrier för materialteknik, konkurrenskraftig fordonsindustri och batteriintegratörer, ledande forskning och utveckling, samt erfarenhet, kunskap och hög prioritet för återvinning och återanvändning. Norden har ett aktivt engagemang inom European Battery Alliance (EBA) genom framförallt Norge, Sverige och Finland. Länderna har en viktig roll i att utveckla en innovativ, konkurrenskraftig och hållbar värdekedja för batterier i Europa.

Handels- och investeringsfrämjarorganisationerna Innovasjon Norge, Business Sweden och Business Finland har en pågående dialog kring ett potentiellt gemensamt nordiskt värdeerbjudande för batterier.17 Under 2020 hölls en tredelade webinarserie The Nordic Battery Scene på initiativ av Innovasjon Norge, Eyde Cluster, Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO), Hydro, Sintef och Northvolt. Fokus för webinarierna var European Green Deal och nordiskt samarbete18, material och återvinning19 samt den gröna omställningen inom transportsektorn20.

11 Den gröna given: Hållbara batterier för en cirkulär och klimatneutral ekonomi, Europeiska kommissionen, december 2020 12 Kristiska mineraler och metaller och en global bild av produktion, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), 2017 13 European Raw Materials Alliance, januari 2021 14 Kartlegger forekomster av kobolt i Europa, Norges geologiske undersøkelse, december 2018 15 Prosjektet HYDRA skal utvikle fremtidens koboltfrie Li-ionebatterier, Sinetf, oktober 2020 16 Vår vision 2030, De nordiska statsministrarna, Samarbetsministrarna, augusti 2019 17 Batteriverdikjeden, Prosess21, december 2020 18 Webinar: The Nordic Battery Scene part 1, juni 2020 19 Webinar: The Nordic Battery Scene part 2, augusti 2020 20 Webinar: The Nordic Battery Scene part 3, september 2020 14

1. NATIONELLA SATSNINGAR I NORDEN

I deta avsnitt följer en överblick av drivkrafter för batteriindustrin, satsningar och eventuella strategier på nationella planet samt en översikt av överrgipande organisationer och initiativ per land.

1.1 Danmark

Drivkrafter Likt många andra länder EU-länder har Danmark implementerat en långsiktig strategi, framförallt för att uppnå EU:s mål om att vara oberoende av fossila bränslen och klimatneutrala till 2050. Danmark satsar på vindkraft och fokus ligger på att effektivt lagra energin från vindkraften. Under 2020 lanserades DaCES (Danish Center for Energy Storage) och i november samma år formulerade den danska industriorganisationen Dansk Energi rekommendationer för en dansk Power-2-X”-strategy.21

Danmarks maritima sektor är i en omställningsprocess från fossila drivmedel till elektriska. Flertalet danska färjor har utrustats med batterier och kan drivas uteslutande på dessa. Hittills handlar det om korta till medellånga linjer som kan täckas av batteridrivna färjor.22,23 Andelen elbilar i Danmark 2020 uppgår till mindre än 1%. Danska regeringen har ett mål om att öka denna andel och har i ett beslut från december 2020 beslutat att gradvis belägga fossildrivna bilar med extra skatter och avgifter. Skiftet förväntas resultera i en ökad efterfråga av batterier i Danmark. Ambitionen är att ha minst 775 000 elektriska eller hybrid-fordon på danska vägar 2030, vilket mostavara ca 31% räknat på 2020 års totalvolym.24

Ett av de större projekten rörande batterier i Danmark är BOSS-projektet (Bornholm Smartgrid Secured), där Danska Energistyrelsen investerat 19 miljoner DKK för att demonstrera hur batterier kan användas för att lagra förnyelsebar energi på ett effektivt sätt. Batterisystemet bygger på litiumjonteknologi kommer att ha en kapacitet på 1MWh och ska levereras av danska batteritillverkaren Xolta.25,26 Projektet planeras löpa mellan 2019-2022. Den största batteriet i kommersiell drift i Danmark ingår i en batterilösning för en vindturbin lanserad under 2020 av danska Vestas. Vestas är världsledande inom vindkraftverk.27

Grönland, vars utrikes- och säkerhetspolitiska frågor hanteras av Danmark, har sällsynta jordartsmetaller28 av intresse för batteriindustrin. Två australiensiska gruvbolag söker tillstånd för gruvbrytning.29 På Grönland finns behov av energilagringslösningar för de regioner som inte är uppkopplade mot elnätet eller där elnätet kan vara otillförlitligt.30

Batteristrategi Det finns i ingen central batteristrategi i Danmark. Det finns en positiv syn på batterier från regeringens sida även om nuvarande tillgänglig teknik anses vara begränsad och för dyr för att kunna implementeras brett. Så snart mer kostnadseffektiva lösningar finns tillgängliga spås batterier få stor betydelse för effektiv energiförsörjning i Danmark.31 Danmark har behov av effektiva energilagringslösningar på grund av stora satsningar på förnyelsebar energi och då framförallt vindkraft.32

Utöver beslut att gruvdrift som ska gynna Grönland finns ingen batteristrategi. Ministern för Arbete och Naturtillgångar ställer sig öppet positiv till Australienska Greenland Minerals A/S planer för gruvbrytning i Kuannersuit. 33

21 Dansk Energi, ”Anbefalninger til en dansk strategi for Power-to-X”, November 2020 22 Videnskab, ” Forskere efter overraskende gode forsøgsresultater: Danske færger bør sejle på el”, September 2020 23 Forsea, ” Nu bliver den blå vej også den grønneste” 24 Retuers, ” Denmark agrees deal to have 775,000 electric cars by 2030”, December 2020 25 BOSS, 2021 26 Energy-Supply, “Xolta skal levere kæmpe-batteri til pilot-projekt på Bornholm”, December 2020 27 Energy-Supply, “Stort batteri og en Vestas-mølle skal lynoplade elbiler på Fyn”, September 2020 28 Sällsynta jordartsmetaller, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), januari 2021 29 Financial Times, “US enticed by Greenland’s rare earth resources”, Augusti 2019 30 DTU, ” Remote Off-Grid Solutions for Greenland and Denmark”, 2017 31 Danish Ministry of Climate, Energy and Utilities, “Denmark’s integrated National Energy and Climate Plan”, December 2019 32 Dansk Energi, ”Anbefalninger til en dansk strategi for Power-to-X”, November 2020 33 High North News, “Mining project with rare earths and uranium in Greenland close to approval”, Januari 2021 15

Nationella organisationer och initiativ Danmark har ett batterikluster, Dansk Batteriselska (DBS). Det är en organisation för aktörer aktiva inom batteribranschen och dess primära syfte är att möjliggöra och främja utbyte av erfarenheter mellan medlemmar. Organisationen är uppdelad i DBS Industy, DBS Research och DBS Groups.34 2020 lanserades DaCES (Danish Center for Energy Storage). Det är ett nationellt center för energilagring vars syfte är att främja FoU och kompetensutveckling samt att skapa ett nätverk för olika aktörer verksamma inom den danska energilagringsindustrin. Centret finansieras av dess medlemmar som inkluderar bland andra Danmarks Tekniske Universitet (DTU), Aarhus Universitet, Haldor Topsøe, Vestas och Danish Power Systems.35

Danmark är engagerade i FoU inom batterivärdekedjan på europeisk nivå. DTU är ansvariga för att leda EU-projektet BIG-MAP (Battery Interface Genome – Materials Acceleration Platform) som är en del av EU:s forskningsinitiativ Battery 2030+. Projektet syftar till att omarbeta och effektivisera existerande processer för innovation av batterier, bland annat genom att identifiera nya material lämpliga för batteriproduktion.36 BIG-MAP-projektet förväntas generera ytterligare kompetens kring batterier i Danmark och EU. Fokus är att utveckla batterier som kan lagra grön energi effektivt.37 Även Aalborg Universitet har varit del av projektet Batteries 2020 som syftar till att stärka konkurrenskraften i Europeiska bilbatterier genom FoU. Aalborg Univeritet har ansvarat för utvecklandet av metoder för att testa batteriers lämplighet för återanvändning.38,39

1.2 Finland

Färdplanen för fossilfria transporter i Finland har som målsättning att halvera utsläppen från trafiken och transporterna senast 2030. Före 2045 ska nollutsläppsmålet från transporter uppnås. Trafiken står för 20 procent av utsläppen i Finland och hela 94 procent av utsläppen kommer från vägtrafiken (inhemsk trafik och transporter).

Färdplanen har tre steg varav det första steget initieras under 2021 med fokus på ersättning av fossila bränslen, omställningen av fordonsparken och transportsystemets energieffektivitet.40 Ambitionen är att ha minst 250 000 elbilar (motsvarar 9% av det totala personbilbeståndet år 201941) och 50 000 gasdrivna av bilbeståndet. 42

En ytterligare drivkraft på den finska marknaden är den långa historian inom gruvdrift vilket har resulterat i det finns gedigen kompetens inom bearbetning av mineraler, utvecklad elektroteknisk industri samt ledande maskintillverkare 43. Därtill har Finland ett välutvecklat elnät och ledande energibolag, starka aktörer inom ICT samt bred kunskap inom återvinning.44 Den finska gruvindustrin utvinner kritiska råmaterial45 som grafit, kobolt och litium, och metallindustrin förädlar råvaror från både inhemskt och importerat från hela världen. Finland är den största utvinnaren av nickel i EU, och är också det enda EU-landet med egen koboltproduktion och resurser som överstiger 445 000 ton46.

Batteristrategi Finland har en betydande mängd mineraler som behövs för batterier och bra förutsättningar att investera i forskning och utveckling. Målet med batteristrategin är att stärka ekosystemet för batterier och påskynda Finlands hållbara ekonomiska tillväxt. Strategin är även kopplad till den europeiska batteristrategin, och bidrar där med till att skapa en innovativ, konkurrenskraftig och hållbar batteriindustri i Europa.47 Redan före den lanserade batteristrategin 2021 har batterier varit av nationellt intresse. Finland har genom starkt fokus på Green mining investerat i positionering på den globala arenan. Business Finland programmet EVE (electronic vehicles systems 2011-2015) med fokus på efterfrågesidan, har ytterligare bidragit till batterisatsningen. 2018 definierade den finska gruvnäringen och Arbets- och Näringsministeriet de preliminära målsättningarna för gruv- och batteriindustrin.48

34 Dnsk Batterisleskab, 2021 35 ATV, “Dansk Center for Energilagring”, 2021 36 Battery 2030, “BIG-MAP” 37 Uddannelses- og Forskningsministeriet, ” Danske forskere i spidsen for udviklingen af fremtidens batteri”, Juli 2020 38 Batteries 2020 39 Batteries 2020 – Lithium - ion battery first and second life ageing, validated battery models, Aalborg Universitet, September 2016 40 Färdplanen för fossilfria transporter på remiss – tre steg på vägen mot klimatsmart trafik, Statsrådet, januari 2021 41 Vehicles in traffic use, Autoalan tiedostuskeskus, januari 2021 42 Akkuekosysteemi, nykytilaselvitys, Pirkanmaan liitto, juni 2019 43 Batteries from Finland, Gaia Consulting, Spinverse, mars 2019 44 Finnish Minerals Group, januari 2021 45 SGU, januari 2021 46 Finnish Minerals Group, januari 2021 47 Finland eftersträvar positionen som det ledande landet, Arbets- och Näringsministeriet, april 2018 48 Finland eftersträvar positionen som det ledande landet, Arbets- och Näringsministeriet, april 2018 16

Den finska batteristrategin (National Battery Strategy 2025) publicerades i januari 2021 och bygger på ramverket som definieras i den nationella energi och klimatstrategin för 2030 (The Finnish Government - National Energy and Climate Strategy for 2030). Strategin har varit prioriterad och framarbetats under andra hälften av 2020. Den identifierar fokusområden och rekommenderar fortsatt snabbt agerande för att möjliggöra finska positioneringen. Batteriindustrin påpekas erbjuda unika möjligheter för att skapa arbetsplatser och välfärd. De finska konkurrensfördelarna finns i råmaterial, batterikemikalier och återvinning. Strategin beskriver centrala målsättningar för det utökade konceptet “batteri- och elektrifieringssektor” och där ingår bland andra varumärkesutveckling, cross-sectoral utbyte samt ökade investeringar. Vidare framhäver Europeiska kommissionen Finlands roll både på EU nivå samt på nationell och EU-nivå, där vikten av råvaror har en stor roll.49

Nationella organisationer och initiativ Ett viktigt batterikluster i Finland ligger i Harjavalta. Här finns exempelvis Boliden Harjavalta smältverk, ryska Norilsk Nickel och tyska BASF. I ekosystemet produceras batterikemikalier till litiumjonbatterier. 50 För BASF är detta den första investeringen inom området batterikemikalier och målsättningen är att leverera aktivt material till 300 000 elfordon per år51. Fortum har etablerat sig i Harjavalta genom förvärvet av Crisolteq med fokus på återvinning av batterimetaller52. Metso Outotec är likaså närvarande i Harjavalta med ett moderniserings uppdrag av Bolidens anrikningsverk i Harjavalta53. Metso Outotec bidrar med processkompetens samt förädlingsteknologi.

Den finska export- och investeringsfrämjarorganisationen Business Finland har en central roll i vidareutvecklingen av batteriindustrin. Inom branschprogrammet “Batteries from Finland” arbetar Business Finland med att positionera det finska kunnandet och erbjudandet globalt.

Finnish Mining Association (FinnMin) är den centrala bransch- och arbetsgivarorganisationen för den finska gruvnäringen och liknar mycket sin systerorganisation SveMin i Sverige. Organisationen driver frågor inom grön omställning, elektrifiering och hållbar gruvdrift. Gruvdriftsprogrammet drivs av Mining Finland och det finska gruvklustret uppges ha ca 200 aktörer.54 GTK (Geological Survey of Finland) är nyckelaktören för geologiska data och de ser över alla gruvaktiviteter i Finland, håller en databas över fyndigheter samt har ett register med kartor och ett borrkärns arkiv. GTK:s systerorganisation i Sverige är SGU.55

1.3 Island Drivkrafter Island elektrifierar såväl landets bilflotta som den inhemska färjetrafiken. 2020 var första året på Island då mer än hälften av nya registrerade fordon var el-drivna.56 Regeringen lägger i sin strategi City of Reykjavik’s Climate Policy från 2016 fram en plan på att helt förbjuda nyförsäljning av fossildrivna fordon 2030 och planerar att ha 30 000 elektriska bilar på Isländska vägar 2026, vilket skulle motsvara ca 10%. 57,58,59 Regeringen har också uttalade mål om att elektrifiera färjetrafiken och 2020 gjordes den första helt batteridrivna färjerutten på Island av det kommunalt ägda bolaget Herjólfur Vestmannaeyjar. 60,61 Den främsta aktiviteten på Island inom batterivärdekedjan är aluminiumproduktionen. Det isländska företaget Alor har utvecklat en batteriteknik som bygger på aluminium snarare än litium och företagets plan är att etablera en produktionsverksamhet för aluminiumbatterier på Island. Batterierna är först och främst tänkta att vara stationära och användas för att lagra grön producerad överskottsenergi från elnätet. 62

Batteristrategi Island har ingen central batteristrategi på plats. 100% av energin i Islands el-nät kommer från förnybara källor, primärt hydro och geotermiska källor.63 För närvarande finns inga effektiva energilagringslösningar på plats men intresse för detta ökar.

49 National Battery Strategy 2025, Valtioneuvosto, januari 2021 50 Batteries from Finland, Gaia Consulting, Spinverse, mars 2019 51 Harjavaltaan nousemassa akkumateriaalien tuotantolaitos, Kivirock, april 2020 52 Fortum to acquire Crisolteq, a recycling specialist of valuable metals in batteries, Fortum, januari 2020 53 Metso Outotec mukana rakentamassa lisää jauhatuskapasiteettia Boliden Harjavallan kuonarikastamolle, Cision news, juli 2020 54 MiningFinland, januari 2021 55 Geologiska forskningscentralen, januari 2021 56 Iceland Review, ” Electric Cars Over Half of New Vehicles in Iceland This Year”, November 2020 57 Iceland Review, ” How is the Icelandic government promoting electric vehicles?”, Juni 2019 58 City or Reykjavik, City of Reykjavik’s Climate Policy, 2016 59 Iceland Review, Almost One Registerd Vehicle Per Driver, Februari 2019 60Ministry of Environment and Natural Resources, “Climate Action Plan, 2nd Edition”, Juni 2020 61Morgonbladid, ” An important milestone in the history of navigation”, September 2020 62 Alor, janauri 2021 63 Invest Iceland, ”Energy”, 2021 17

1.4 Norge Drivkrafter Norge har blivit ett laboratorium för elektrifiering av nya områden, speciellt inom transport inklusive den maritima sektorn. I Næringslivets Hovedorganisasjon’s (NHO) Neste trekk - Veikart for fremtidens næringsliv, understryks att Norge i alltför liten grad följt upp potentialen av satsningarna på elektrifieringen med att utveckla ny teknologi, nya affärsmöjligheter eller ny exportbaserad leverantörsindustri. Potentialen men även eftersattheten understryks av såväl sittande klimat- och miljöminister samt ledare av oppositionen.64 Slutsatsen är tydlig: Norge bör kunna satsa på såväl battericellproduktion i stor skala samt ta en nischposition på världsmarknaden inom komponentproduktion, battericellproduktion, användningsområden inom den maritima sektorn och återvinning. 65 Det norska näringslivet ser klara synergier mellan värdekedjan för batterier och andra områden inom elektrifieringen och betydlig potential för norska aktörer men också att det är bråttom att ta position. 66, 67 Det är inom de kommande tre till fyra åren spelplanen för Europa läggs och ska Norge vara en del av den måste ett samlat näringsliv, offentlig sektor och akademi i Norge agera nu. 68

I rapporten "Grønne elektriske verdikjeder" från ett samlat norskt näringsliv analyseras hur Norge kan öka tempot för nå ett exportorienterad värdeskapande inom elektrifiering. Sex prioriterade områden definierades: global aktör inom förnybar energi, leverantörskedjan för off-shore havs, batterier, vätgas, maritim sektor och optimering av kraftsystem och smart laddning på väg. Batteriindustrin uppskattades, baserat på nuvarande tillväxttakt av investeringar och marknadsutveckling, att ha en omsättningspotential på 9 miljarder EUR per år 2030 med en fördubbling till 18 miljarder EUR per år 2050.69 Med riktiga förutsättningar uppskattar Sintef att 70% av potentialen 2030 kommer från export och och 7 000 arbetsplatser har skapats. På samma sätt uppskattas att 80% av omsättningen kommer från export 2050 och att sysselsättning ökat till 15 000 arbetsplatser. 70 Rappotren lanserades av NHO i samarbete med 15 tongivande aktörer i det norska näringslivet: Agder Energi, BKK, Elkem, Enova, Equinor, Hafslund, E-CO, Havila, Hydro, IFE, Kongsberg Digital, NHO, Scania, Sintef, Statkraft, Statnett och Veidekke. LO deltog som observatör. 71

Batteristrategi Norge har ingen specifik nationell strategi för batterivärdekedjan, däremot en aktiv dialog och brett samförstånd mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer om vikten av möjligheterna för Norges ekonomi inom batterier. I oktober 2020 lanserade Norges regering sin handlingsplan för export ”For og med norsk næringsliv” där det betonas hur Coronapandemin tillsammans med svängningarna i oljepriset har påverkat den norska ekonomin och det stora behovet för strageiska satsningar framåt.72 Norges ekonomi behöver diversifieras, vilket kräver omställning mot grön tillväxt och ett hållbart näringsliv.73 Vätgas, offshore vind, batteriteknologi och låga utsläpp inom maritim sektor ligger i fokus.74 Målsättningen förstärks vidare inom regeringens budget för 2021.75

Den 8 januari 2021 lade den norska regeringen fram sin Klimaplan 2021-2030 och satsar på framtidens teknologi med fokus på karbonfångst och -lagring (CCS), flytande havsvind, hydrogen och batterier.76 Utvecklingen och produktion av batterier ses som nödvändigt för ytterligare elektrifiering av transportnäringarna såväl internationellt som nationellt. Det uttrycks en tro på en stor potential knuten till etablering och produktion av råvaror för batterier, battericeller och återvinning av batterimaterial.77 På många håll beskrivs möjligheterna för norsk ekonomi inom batterier som ”den nya oljan”, gällande till exempel klimatmålen, norska förutsättningarna för grön energi, ny teknologi, nya och ökade exportintäkter, positivt bidrag till de etiska utmaningarna med batteriråvaror och möjlighet att säkra tillgång till kritiska

64 Webinar om batterier, NHO, januari 2021 65 Neste trekk – Veikart for framtidens næringsliv, NHO, augusti 2020 66 Grønne elektriske verdikjeder, NHO, juni 2020 67 Webinar om batterier, NHO, januari 2021 68 Webinar om batterier, NHO, januari 2021 69 Grønne elektriske verdikjeder, NHO, juni 2020 70 Nye muligheter for verdiskaping i Norge, SINTEF, augusti 2019 71 Grønne elektriske verdikjeder, NHO, juni 2020 72 Handlingsplan for eksport, Norges Regjering, oktober 2020 73 Grön omställning av näringslivet, Norges Regjering, maj 2020 74 En pakke for grønn omstilling, Norges Regjering, maj 2020 75 The National Budget 2021, Norges Regjering, oktober 2020 76 Lansering av Norges Klimaplan 2021-2030, Norges Regjering, januari 2021 77 Norges Klimaplan 2021-2030, Norges Regjering, januari 2021 18

delar av elektromotorproduktion.78, 79, 80 Invest in Norway (en del av Innovasjon Norge) kartlägger i dagsläget investeringsmöjligheter för internationella sällskap i den norska batterivärdekedjan.81

Nationella organisationer och initiativ Eyde-klustret är ett kluster för processindustrin med officiell status som ett Norwegian Centre of Expertise (NCE). Eyde- klustret är namngett och inspirerat av Sam Eyde, född i Arendal och grundare Norsk Hydro och Elkem. Eyde-klustret har haft en tongivande roll i det norska ekosystemet inom batterier sedan 2015 då de startade Agder Battery. Sedan dess har klustret samarbetat nära med bland andra Elkem, Glencore Nikkelverk, Universitetet i Agder och Norsk Hydro samt varit med i starten för återvinningsprojektet LIBRES, Battery Norway och projektet BATMAN. Eyde-klustret har även varit engagerade i att möjliggöra för en batterifabrik i regionen i dialog med Innovasjon Norge, Statkraft, Agder Energi, Elkem och investeraren Bjørn Rune Gjelsten. Resultatet är företaget Morrow Batteries med en battericellsfabrik under uppbyggnad.82 Prosess21 är ett forum etablerat för att stärka samarbetet mellan kunskapsmiljöerna inom processindustrin och de olika offentliga aktörerna inom det norska näringslivsfrämjandet. Prosess21 har fokus på att sänka utsläppen från processindustrin och ska ge strategiska råd för hur minimala utsläpp ska kunna uppnås samtidigt med hållbar tillväxt. I styrelsen sitter Elkem AS, Hydro ASA, Yara, Borregaard, Eyde Innovation, LO, SINTEF, NTNU, Norsk Industri och Nord Universitet. Prosess21 har bland annat gett ut ett Ekspertnotat om den norska batterivärdekedjan. 83

Innovasjon Norge är en norsk statlig myndighet inom regional utveckling, innovation och turism som bildades i 2003 vid sammanslagning av organisationerna Statens nærings- og distriktsutviklingsfond (SND), Norges Eksportråd, Norges Turistråd och Statens veiledningskontor for oppfinnere (SVO). Innovasjon Norge är en tongivande aktör inom det norska ekosystemet för batterier, framförallt genom Invest in Norway, med fokus på norskt investeringsfrämjande. Innovasjon Norge är initiativtagare och partner till flera forum och samarbeten inom värdekedjan. En officiell marknadsplattform inom Innovasjon Norge för att främja Norge som en hållbar pionjär är The Explorer. Marknadsplatsen ska sammanföra internationella behov med norska företag med hållbara lösningar och har ett samarbete med UN Global Compact samt nära band till The Global Opportunity Explorer.84

Battery Norway (Norwegian Battery Platform) är ett nationellt industrisamarbete med fokus på innovativ och hållbar värdeskapande möjligheter över hela värdekedjan för batterier. Hubben har sex fokusområden: utveckla en nationell norsk batteristrategi som gynnar hållbar tillväxt, expandera den norska batterivärdekedjan och dess ekosystem, bygga relevant industrikompetens och infrastruktur, utröna synergier med ekosystem inom Norden, sammanföra norska företag med internationella initiativ och aktiviteter samt främja Norge som en batterination med målsättning att blir en nationell samarbetshub för aktörerna inom batterivärdekedjan.

Grønn plattform lanserades i den norska regeringens tredje åtgärdspaket med ekonomiska åtgärder som följd av coronapandemin i maj 2020. I samband med lanseringen beviljade regeringen en miljard kronor fördelat på tre år till grön omställning av näringslivet. Forskningsrådet, Innovasjon Norge, Enova och Siva ska tillsammans förvalta medlen.85 Tanken är att lyfta hela värdekedjor, varav batterier är en. 86 Norges Forskningsråd är ett statligt norskt förvaltningsorgan som finansierar forsknings- och innovationsprojekt. Exempelvis investerades under 2019 10 miljarder NOK på vägnar av regeringen.87 Enova SF startades 2001 för att bidra till Norges omställning av energiförbrukning och energiproduktion. Organisationen sitter i Trondheim och ägs av norska Klima- og miljødepartementet.88 SIVA (Selskapet for industrivekst) är ett statligt företag som utvecklar, äger och finansierar en nationell infrastruktur för innovation och näringslivsutveckling bestående av inkubatorer, industricenter, katalysatorer, innovationsföretag, innovationscenter och industribygg.89 Exempelvis har SIVAs katalystcenter Future Materials och Sustainable Energy investerat i mindre industrialiseringsinfrastruktur för batterier.90

SINTEF är ett av Europas största oberoende forskningsinstitutioner. SINTEF startades 1950 och omsätter 2020 runt 3,5 miljarder NOK. SINTEF samarbetar aktivt med myndigheter och internationellt ledande kunskapsmiljöer. SINTEF är en

78 Muligheter i Norsk batteriverdikjede, Eyde-klyngen webinar, december 2020 79 Sånn skal Norge bli en «batterinasjon», E24-podden, november 2020 80 Vil ha flere batterifabrikker til Norge, Finansavisen, september 2020 81 Batteriverdikjeden – Prosess21 ekspertnotat, Prosess21, december 2020 82 Historien om batteriet, Eyde-Klyngen, januari 2021 83 Batteriverdikjeden – Prosess21 ekspertnotat, Prosess21, december 2020 84 About, The Explorer, januari 2021 85 Hva er Grønn plattform?, Forskningsrådet, januari 2021 86 Vil ha flere batterifabrikker til Norge, Finansavisen, september 2020 87 Forskingsrådets oppgåver og organisering, Norges Forskningsråd, januari 2021 88 Om organisasjonen, Enova, januari 2021 89 Om Siva, januari 2021 90 Batteriverdikjeden – Prosess21 ekspertnotat, Prosess21, december 2020 19

naturlig del av forskningssidan i värdekedjan för batterier och är engagerade i flera forskningsprojekt på såväl europeisk, exempelvis BIG-MAP, som nationell nivå. BEACON är ett initiativ startat av SINTEF och Norges Forskningsråd i juni 2019 med syfte att samla det norska och europeiska ekosystemet för batterier och skapa en arena för samarbete. BEACON ska ge norska aktörer en möjlighet att öka sina aktiviteter genom att utnyttja möjligheter i Europa till att växa internationellt. BEACON ska vara en brygga mellan norska aktörer och europeiska initiativ som European Battery Alliance (EBA), Batteries Europe ETIP and Battery2030+.91

DNV GL Group AS är ett norsk-tyskt internationellt ackrediterat registrator- och klassificeringsföretag med huvudkontor i Høvik, Norge. Bolaget skapades 2013 genom en sammanslagning av Det Norske Veritas (DNV) och Germanischer Lloyd i Hamburg (GL). DNV GL publicerar bland annat en årlig Energy Outlook och en årlig Battery Performance Scorecard.92 Två miljöstiftelser benämns ofta i det norska ekosystemet för batterier. ZERO, Zero Emission Resource Organisation, är en miljöstiftelse som ska bidra till att begränsa klimatförändringar skapade av människan. Utgångspunkten är att det finns utsläppsfria alternativ till de flesta utsläppskällor.93 Miljöstiftelsen Bellona är en oberoende ideell stiftelse som arbetar för att lösa världens klimatutmaningar bland annat genom att identifiera och genomföra hållbara klimatlösningar.94 Bellonas grundare, miljöaktivisten Frederic Hauge, ser stort potential för batteriindustrin i Norge och är engagerad bland annat genom sitt ägande i Morrow Batteries. 95

1.5 Sverige Drivkrafter Den svenska målsättningen är tydlig: Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Fossilfri energi, låga elpriser, tillgång till råmaterial och en stark industritradition - denna kombination av styrkor ger Sverige en bra position för etablering av storskalig batteritillverkning som kan ge drivkraft åt Europas elektrifieringstrend.96 Flertalet större svenska bolag har satt en ambitiös agenda för göra sig oberoende av fossila alternativ och vill på så sätt minska, och på sikt helt eliminera, CO2 utsläpp i sin produktion och även hjälpa sina kunder nå samma mål. Världsledande svenska företag är exempelvis Epiroc, Scania, Vovlo AB och Volvo Cars är drivande inom elektrifiering genom stäla om större delar av fordonsparkerna.

Sverges väg in i den globala batterivärdekedjan är sammankopplad med utvecklingen av svenska Northvolt. Med erfarenhet som bland annat VP Supply Chain för Tesla Motors i Palo Alto i USA97 grundade svenske Peter Carlsson Northvolt, då under namnet SGF Energy. Affärsmodellen bygger på vertikal integration och planerna inkluderade tidigt en utvecklingsenhet för FoU inklusive en mindre produktionsanläggning samt en batterifabrik och den geografiska placeringen utvärderades globalt. Etableringen för FoU fastlades till Västerås tack vare närheten till en större lokal och internationell arbetsmarknad samt det starka klustret inom elektricitet runt exempelvis ABB. Placeringen av batterifabriken lades till Skellefteå tack vare kombinationen av energi- och landtillgång, kommunikationer och närheten till såväl råmaterialkompetens som en av Europas största återvinningsplatser för elektronikmaterial.98 Northvolt samarbetade tidigt med strategiska partners som såväl lokala aktörer i Sverige som exempelvis Invest in Norrbotten, Node Pole, enskilda kommuner och energibolag och Business Sweden99, som internationella aktörer som BWM, Volkswagen och Scania. Northvolt har haft en accelererande effekt på utvecklingen inom den svenska batterivärdekedjan. Produktionsanläggningen Northvolt Ett i Skellefteå ska fungera som bolaget primära anläggning för tillverkning av aktiva material, cellmontering och återvinning. Northvolt Ett planeras starta under 2021. Produktionsanläggningen, Northvolt Zwei i Tyskland planeras driftsättas 2024. FoU-centeret i Västerås, Northvolt Labs, ska användas som demolina samt för vidareutveckling, kvalificering och samarbete kring produkter och processer tillsammans med kunder. 100

Bland industripartners och kunder finns i dagsläget bland andra ABB, BMW Group, Scania, Siemens, Vattenfall, Vestas och Volkswagen Group. Ordrar för över 140 miljarder SEK har säkrats, bland annat tack vare en order under 2020 från BMW för 20 miljarder SEK. 101 102 Ännu en av bolagets flera avtal av signifikant storlek offetnliggjordes i september 2020

91 Introduction BEACOn, SINTEF, januari 2021 92 Om DNV GL, januari 2021 93 Om ZERO, januari 2021 94 Bellona, januari 2021 95 Sånn skal Norge bli en «batterinasjon», E24-podden, november 2020 96 Business Sweden, “Batteritillverkning rycker framåt”, November 2020 97 Peter Carlsson, LinkedIn, januari 2021 98 Intervju med Peter Carlsson, Teknikens Värld, maj 2019 99 Fånga energin, ansökan om satsning på batterier i norra Sverige, Pieå Kommun, april 2017 100 Swedish Battery Maker Northvolt Raises $1.6B, First Gigafactory Set to Open in 2021, Greentech Media, juli 2020 101 Ordrar för över 120 miljarder till Northvolt säkrar 5 års produktion i Skellefteå, Svensk verkstad, juni 2019 102 Nortvolt får order på 20 miljarder kronor från BMW, NyTeknik, juli 2020 20

då Baillie Gifford, Baron Capital Group, Bridford Investments Limited, Norrsken VC & PCS Holding tillsammans med de privata investerarna Cristina Stenbeck och Daniel Ek investerade 600 miljoner USD. Tidigare investeringar har gjorts av bl.a. Goldman Sachs Merchant Banking Division, IMAS Foundation, Scania och Volkswagen AG. Investeringarna gör det möjligt för Northvolt att investera inom tre strategiskt viktiga områden. Först, ökning av produktionskapaciteten för battericeller och system för att stödja målet att uppnå 150 GWh produktionskapacitet i Europa fram till 2030. Därtill utökningen av Northvolt Labs där planen är att fördubbla storleken under de närmsta åren och slutligen etablering av en återvinningsanläggning för litiumjonbatterier i anslutning till Northvolt Ett. Återvinningsanläggningen förväntas bli den största i världen med en initial kapacitet på 4 GWh och den enda storskaliga anläggningen i Europa som kan återvinna litium, kobolt, nickel, mangan och andra metaller. 103

I Sverige befaras efterfrågan på el fortsätta öka vilket bidrar till ytterligare försvårad energilagringsproblematik, vilket även är ett problem på global nivå. Storstäder är i behov av en lagringslösning då ett omfattande behov av el kommer att ske under specifika tider på dygnet. Detta kan lösas genom att integrera litiumjon batterierna i energinätet. De svenska energibolagen satsar på att gå komplettera det traditionella koppartrådsnätet med litiumjonteknik som möjliggör energilagring.104

Batteristrategi I december 2020 lanserade Fossilfritt Sverige en strategi för en hållbar batterivärdekedja i Sverige, som tagits fram i samarbete med EIT InnoEnergy och i samverkan med näringsliv, civilsamhälle och akademi. Bland andra deltog bl.a. Chalmers, Uppsala Universitet, Business Sweden, Volvo Cars, Scania, Ferroamp, RISE, Volvo AB, Northvolt, Epiroc och Husqvarna i arbetet. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin och Näringsminister Ibrahim Baylan deltog vid lanseringen. Strategin togs fram i samråd med EIT Innoenergy som verkar för att på EU-nivå bygga ett långvarigt hållbart operativt ramverk för industri, forskning och utbildning inom energisektorn.105

Regeringen har gett Energimyndigheten, Naturvårdsverket och SGU i uppdrag att utveckla myndighetssamverkan för att stödja utvecklingen av verksamheter i Sverige som kan bidra till en hållbar, konkurrenskraftig och resurseffektiv batterivärdekedja med låga utsläpp av växthusgaser och som inte innebär spridning av farliga ämnen till miljön. Uppdragets syfte är att stödja den ökade elektrifieringen som behövs för att klara klimatmålen.106

Regeringen har beslutat att utse en så kallad samordnare, en specifik position med uppdraget att främja koordineringen av arbetet med insatser av betydelse för större företagsetableringar och expansioner i Norrbotten och Västerbottens län. Samordnaren ska fokusera på samordning där behov finns, t.ex. kopplat till kompetensförsörjning, infrastruktur och bostäder. Samordnaren ska även identifiera strukturella hinder för industrins omställning till ökad cirklaritet och minskad klimatpåverkan.107 Flera större företagsetableringar har genomförts i regionen inom batterivärdekedjan.

Nationella organisationer och initiativ På flera håll i landet – exempelvis Skellefteå, Västerås och Göteborg - finns förutsättningar för kluster kopplade till batteritillverkning. I Skellefteå sker allt fler etableringar kopplade till Northvolts fabrik parallellt med initiativ för att säkra kompetensförsörjningen till både Northvolt och andra aktörer. InnoEnergy, Skellefteå Science City, Skellefteå kommun och Skellefteå Kraft driver ett initiativ för att främja skapandet av ett batterikluster i Skellefteå108. Inom regionen runt och norr om Skellefteå med exempelvis Piteå och Luleå byggs ett ledande kluster för energiintensiva industrier med stora investeringar inom datacenter, gruvdrift, stål samt FoU.109

I Göteborg har RISE och Chalmers med stöd från Energimyndigheten inrättat ett svensk testcentrum för elektromobilitet. Projektet kallat Swedish Electric Transport Laboratory (SEEL) och i Västerås finns Northvolt Labs som för tillfället tillsammans med Chalmers aktivt arbetar med att optimera återvinning av litiumjonbatterier. Arbetet ska ligga till grund för en fullskalig återvinningsanläggning som planeras att byggas vid Northvolt Ett för att säkra bolagets mål; 50% återvunnet material i input i nya celler år 2030.

Vid Uppsala Universitet finns det ansedda Ångström Advanced Battery Centre (ÅABC) som är en akademisk forskningsmiljö belägen vid Ångströmslaboratoriet och leds av professor Kristina Edström. Det är den största

103 Northvolt raises $600 million in equity to invest in capacity expansion, R&D and giga-scale recycling, Northvolt, september 2020 104 EiR2020:06 Kapacitetsutmaningen i elnäten 105 European Battery Alliance, “New strategy to put Sweden as front runner in battery value chain”, December 2020 106 Regeringskansliet, “Myndighetssamarbete ska stödja hållbara batterier för elektrifieringen”, Augusti 2020 107 Regeringskansliet, December 2020 108 https://norran.se/affarsliv/kluster-for-batteriutveckling-skapas-i-skelleftea 109 The industrial ecosystem (for battery production), Invest in Norrbotten, januari 2021 21

forskargruppen inom batterier i Norden och forskning sker kring alla aspekter av litiumbatterier och bränslecellers kemi. Tillämpningarna är framförallt batterier för elfordon, mikrobatterier och litium-luft batterier.110 Ångströmlaboratoriet leder bland annat Battery 2030+. Vinnova driver satsningen BASE som också undersöker framtida batteriers potential och energilagringsproblematiken.

Satsningen Svenskt el- och hybridfordonscentrum (SHC) grundades av Energimyndigheten 2007 i partnerskap med svensk fordonsindustri och akademi. SHC har under de senaste åren gått från att främst beröra fordonskomponenter till att se till hela fordonet och tillhörande laddinfrastruktur. SEC:s primära uppdrag är att ta fram kunskap och kompetens inom el- och hybridfordonsområdet. SHC ska fungera som stöd och samarbetspartner för svensk fordonsindustri.111

Sveriges Export och Investeringsråd, Business Sweden, hjälper svenska företag att öka sin globala försäljning och internationella företag att investera och expandera i Sverige. Business Sweden samarbetar med svenska och utländska aktörer inom batterivärdekedjan inom flera ekosytem, exempelvis Smart Energy, Smart Transportation, Smart Industry och New Materials. Inom det svenska investeringsfrämjandet finns ett formaliserat och nära samarbete mellan regionala organisationer och nationella Business Sweden. I Fosilfritt Sveriges strategi föreslås Business Sweden ges en ledande roll i att skapa ett långsiktigt främjarprogram samt ett uppdrag att marknadsföra Sveriges och Nordens hållbara batterivärdekedja för att attrahera utländska investerare och därigenom främja ökad produktion och framtida export.

Node Pole verkar för att attrahera företag i elintensiva branscher att etablera sig i Norrbotten. Node Pole har ett nära samarbete med de regionala investeringsfrämjarorganisationerna i den norra delen av Sverige.

Sverige deltar i det europeiska storprojektet EuBatIn (European Battery Innovation) till Europeiska kommissionen. EuBatIn är ett av två så kallade ”viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse” som bildats för att främja innovativ och hållbar batteriproduktion. I projektet medverkar Sverige genom batteriföretaget Northvolt.112

110 ÅABC - Ett battericentrum på Ångström, januari 2021 111SHC, Juli 2019 112 Regeringskansliet, “Sverige deltar i europeiskt storprojekt för hållbar batteritillverkning”, April 2020 22

2. AKTÖRERNA LÄNGS BATTERIVÄRDEKEDJAN I NORDEN

Värdekedjan för att tillverka, använda, integrera och återanvända ett batteri är komplex och sker i flera steg med parallella spår. Råvaror inkluderar exploatering, gruvbrytning och bearbetning för att skapa råmaterial. En parallell process finns finns för exempelvis syntetisk grafit. Råvarorna processas för att skapa Aktiva material till anod, katod och elektrolyter. De aktiva materialen sätts samman genom Produktion av battericeller i en process som kräver hög nivå av tekniskt kunnande, energi, kapitalinvesteringar samt tillgång till aktiva ingångsmaterial. För att öka energin i ett batteri sätts enskila battericellerna genom Produktion av batteripackar och -moduler. Här inkluderas elektriska styrsystem, så kallad Battery Magagement System (BMS). Därefter är batteriet färdigt för Användning inom olika sektorer som fordonssektorn, den maritima sektorn, industrin samt inom energilagring. I samband med att batterier laddas och kopplas upp mot ett större elnät, Integreras det genom stationära eller portabla lösningar. FoU inom Integration utrönar möjligheter inom vehicle-to-grid. Nästa steg är Återvinning som inkluderar återanvändning av batteriet, ofta inom annat tillämgningsområde. Vid slutet av batteriets livslängden sker Insamling, nedmontering, transport och Återvinning. FoU och investeringar för kommersialisering av innovation sker i samtliga delar av värdekedjan.

Figur 7: Batterivärdekedjan

Förenklat beskrivet består ett batteri av en hylsa, en strömledare, en anod (minuspol) bestående av grafitblandningar och en katod (pluspol) bestående av litium-metalloxid. Energin utvinns genom att litiumjonerna rör sig mellan elektroderna, anoden och katoden i en elektrolytlösning. Ett litiumjonbatteri har en graftimix i anoden, ett brandfarligt organiskt lösningsmedel i elektrolyten och är uppladdningsbart. Olika litiumjonbatterier har olika storlekar, placernigar, kylning, kemisk sammansättning, utforming, BMS och laddning. Därtill är variationen stor för hur energilagring med litiumjonbatterier utformas och installeras. 113,114

Med drivkrafter som ökad efterfrågan på litiumjonbatterier, begränsningar av utbud samt ökade investeringar och behov för mer hållbara batterier, växer såväl efterfrågan som FoU av vad som idagsläget benämns framtidens batterier.

2.1 Råvaror Råvaror i ett litiumjonbatteri, utefter batteriets delar, är exempelvis aluminium och stål (hylsa), aluminium och koppar (strömledare), grafit (anodmaterial) och mangan, litium, kobolt, nickel, aluminium och järn (katodmaterial).115,116 Ytterligare exempel av typer av litiumjonbatterier inkluderar spinel, titan, järnfosfat, svavel och aluminium. FoU av såväl anod, katod som elektrod har möjliggjort ny eller förändrad tillämpning av material som exempelvis vanadin, grafen, kisel, zink och natrium inom batteriteknik.117 Flera av dessa råvaror och sällsynta jordartsmetaller klassas av EU som kritiska råmaterial, vilket innebär att de är av ekonomisk betydelse och det föreligger en tillgångsrisk. 118

113 Forskningsöversikt om återvinning och återbruk av litiumjonbatterier, Energimynidgheten, 2018 114 Rapport om batterier, Prevecon, augusti 2019 115 Forskningsöversikt om återvinning och återbruk av litiumjonbatterier, Energimynidgheten, 2018 116 Rapport om batterier, Prevecon, augusti 2019 117 Batteri som kan laddas oändligt, Mettaller och Gruvor, mars 2018 118 Kristiska mineraler och metaller och en global bild av produktion, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), 2017 23

Framställande av aluminium börjar med brytning av bauxit. Via en energikrävande process framställs sedan ren aluminium. 119 Kina är den överlägset största producenten av aluminium globalt.120 Världens största fyndigheter av nickel finns i Australien och franska Nya Kaledonien. Indonesien är den största producenten.121 Kobolt klassificeras av EU som ett kritiskt råmaterial och ungefär 55% av världens kobolt kommer från Kongo.122 Ca 65% av världens framställda litium används till batteriproduktion. Australien är världens största producent av litium, följt av Chile och Kina.123 Sydafrika är den största producenten av mangan med runt 33% av produktionen, följd av Australien, Kina Gabon och Brasilien124. Koppar producerar framförallt i Chile och Peru 125och grafit produceras i huvudsak i Kina men även i Brasilien, Madagaskar, Kanada och Indien126.

I detta avsnitt beskrivs de nordiska aktörerna inom Råvaror.

2.1.1 Danmark I Danmark finns inga gruvfyndigheter relevanta för batteriproduktion.127 FL Smidth är den danska aktör som identifierats inom råmaterial-steget på batterivärdekedjan. Företaget erbjuder en omfattande produktkatalog för cement- produktion och gruv-brytning som krossning, filtrering , analys, utsläppskontroll och process-kontroller.128

På Grönland finns sällsynta jordartsmetaller som lanthanum, cesium, neodymium och praseodymium samt stora halter av uran, zink och litium.129 Ingen gruvaktivitet har initierats. De båda australiensiska företagen Greenland Minerals Ltd och Tanbreez har ansökt om tillstånd. Greenland Minerals Ltd har varit aktiva på Grönland sedan 2007. Företaget ämnar bryta mineraler, krossa dessa, processera, koncentrera och extrahera när väl tillstånd getts.130 Greenland Minerals Ltd använder kinesisk teknologi som bolaget hävdar behövs för att kunna ta gruvprojektet vidare och ägs till 9% av kinesiska Shenghe Resources.131 Tanbreez ämnar bryta mineraler, processera dessa genom att krossa och separera med magnetism för att sedan koncentrera och förvara. 132 Tillståndsprocessen för att initiera gruvbrytning på Grönland har pågått sedan 2007. Regeringen på Grönland vill säkerställa att den lokala ekonomin gynnas. Tillståndsproessen är säkerhetspolitisk då ansökan även inkluderar uranium.133

De Nationale Geologiske Undersøgelser for Danmark og Grønland (GEUS) är en självständig forskningsinstitution inom Klima-, Energi- og Forsyningsministeriet som bland annat rapporterar om råmaterial och mineraler i Danmark och på Grönland och forskningsprojekt kopplade till dessa. 134 I augusti 2017 gavs ett faktablad om råmaterial till batterier ut.135

2.1.2 Finland Den snabbt växande batteriindustrin har gynnat den finska gruvindustrin. Inom en relativt kort tid har den finska gruvnäringen tagit framsteg i ett flertal projekt eller håller på med planeringen av en framtida gruvproduktion. Finland värderas som en potentiell leverantör av gröna kritiska metaller med en hållbar produktion av litium, kobolt och nickel.136

Bolidens gruva Kevitsa i norra Finland, är volymmässigt den största gruvan i Finland, och levererar årligen 14 000 ton nickel. Det finskägda gruvbolaget Keliber är en etablerad aktör inom batterimarknaden och planerar att öppna en litiumgruva och ett smältverk för framställning av litiumhydroxid. Fyndigheten ligger i Kaustinen-Kokkola i Österbotten. Verksamhetsstarten planerades till 2020 men har skjutits framåt i tiden (preliminärt 2024). Livslängden på gruvan estimeras till 20 år med produktionsvolym på litiumhydroxid 242 kiloton (2/3 av egna mineraler och 1/3 av inköpta

119 Aluminium leader, Januari 2021 120 World Aluminium, Januari 2021 121 Nickel, Statista, januari 2021 122 Cobalt Institute, Januari 2021 123 Investing News, “Top Lithium Production by Country”, Augusti 2020 124 Top five manganese ore mining countries across the globe ,NS Energy Business, januari 2020 125 Top five copper mining countries of the world from Chile to the USA, NS Energy Business, September 2020 126 Graphite mine production top countries 2019, Statista, februari 2020 127 Norden, ” Mining in the Nordic Countries - A comparative review of legislation and taxation”, 2015 128 FL Smidth, 2021 129 Greenland Minerals, 2021 130 Greenland Minerals, 2021 131 Financial Times, “US enticed by Greenland’s rare earth resources”, Augusti 2019 132 Tanbreez, 2021 133 High North News, “Mining project with rare earths and uranium in Greenland close to approval”, Januari 2021 134 GEUS, 2021 135 Videncenter for Mineralske Råstoffer og Materialer, ”Råstoffer til batterier”, Augusti 2017 136 Batterimetaller är Finlands nya guld – "Vi sitter i Europas Klondike", HBL, februari 2019 24

mineraler). Det brittiska prospekteringsbolaget Beowulf Mining har sedan flera år tillbaka undersökt möjligheten att utvinna grafit i Heinävesi i Östra Finland. Det finska bolaget Fennoscandian Resources var först på området och fick år 2016 ett tillstånd som nu förvaltas av Beowulf Mining. Projektet har fått kraftigt lokalt motstånd och är för tillfället på paus. 137

FinnCobalt Co-Ni-Cu i Hautalampi har som målsättning att omstarta den gamla koppargruvan Hautalampi i Outokumpu. Planen är att fokusera på kobolt- och nickelkemikalier istället för utvinning av koppar. Latitude Cobalt 66 har som målsättning att öppna koboltgruvor i Kuusamo och Posio. 138 Terrafame, som ägs till 69,8% av Finnish Minerals Group, utvinner primärt nickel. Gruvan i Sotkamo är en av de största nickelfyndigheterna i världen. Utöver nickel, utvinner Terrafame även kobolt, sink och koppar i gruvan i Sotkamo. Bolaget estimerar att den årliga produktionsvolymen i Finland blir ca 170 000 ton nickelsulfat och 7 400 ton koboltsulfat. 139 Mawson Resources har förvärvat fyndigheterna Rajapalot och Rompas och har fokus på energimineraler.140

De finska gruvdriftsklustren har utvecklats systematiskt under de senaste decennierna. The Finnish Mining Community består av ca 200 företag samt akademiska universitet och yrkeshögskolor, finansiella institut som Finnvera (EKN), branschföreningen FinnMin (motsvarande svenska Svemin), VTT (motsvarande svenska RISE), TUKES (motsvarande svenska Bergstaten), GTK (motsvarande svenska SGU). 141 Aalto drivna BATCircle är det främsta forskningsklustret.

FoU-initiativ drivs framåt primärt av Aalto University. Andra relevanta aktörer på FoU-sidan är University of Eastern Finland, LUT University, University of Oulu och VTT Technical Research Centre of Finland. VTT:s styrkor ligger i deras testlokaler för batteriteknologi samt forskningssatsningar inom lagring, prestation och modellering. GTK Geological Survey of Finland kompetens är internationellt välkänd. Organisationen har omfattande register för finska malmpotentialen inklusive batterimineralresurser. GTK styr all gruvindustri som byggs och utvecklas i Finland. Geologiska FoU är koncentrerad till universiteten i Helsingfors, Åbo och Uleåborg. Aalto University's School of Chemical Engineering erbjuder studier i t.ex. nya batteriråvaror och tillverkningsmetoder.

2.1.3 Island Island har få mineralfyndigheter och det finns idag inga gruvor där mineraler bryts142. Därmed saknas företag, kluster och intresseorganisationer.

2.1.4 Norge Norge har förekomster och produktion av koppar, nickel och kobolt i Kristiansand i södra Norge. Av EU’s råvariimport levererar Norge i dagsläget 21% aluminium, 13% nickel samt 8% kobolt (delat USA/Norge).143 För produktion av battericeller behöver exempelvis ytterligare volymer av grafit och 144 litium importeras (då Norge har liten eller inga fyndigheter)145. Under 2020 har Norge Mining bekräftat fyndigheter av flera mineraler vid sydvästkusten i Eigesund Kommun i Rogaland, däribland vanadin146. Norge importerar nickelråvaror från Kanada och rensar till ren nickel, kobolt och andra metaller.147 Tidigare har Norge varit ledande inom produktion av kobolt från Blåfargeverket i Modum samt koppar från gruvorna i Røros, Løkken och Sulitjelma.148 Blåfargetverket producerade färgpigmentet koboltblått från koboltmineraler och var verksamt mellan 1776-1898.149

Raffinerat nickel, koppar och kobolt produceras av brittisk-schweiziska Glencore Nikkelverk i Kristiansand. Företaget grundades 1910 som Kristiansands Nikkelraffineringsverk A/S och köptes 1929 av Falconbridge Nickel Mines, som efter uppköp av Xstrata 2006, inkorporerades i Glencore 2013.150 Glencore Nikkelverk är en aktiv aktör inom det norska

137 Akkuekosysteemi, nykytilaselvitys, Pirkanmaan liitto, juni 2019 138 Batteries from Finland, Gaia Consulting, Spinverse, mars 2019 139 Terrafame, januari 2021 140 Batteries from Finland, Gaia Consulting, Spinverse, mars 2019 141 Mining Finland, januari 2021 142 Norden, “Mining in the Nordic Countries - A comparative review of legislation and taxation”, 2015 143 Metals for Climate Neutral Europe, Institute for European Studies, oktober 2019 144 Muligheter i Norsk batteriverdikjede, Eyde-klyngen webinar, december 2020 145 Batteriverdikjeden – Prosess21 ekspertnotat, Prosess21, december 2020 146 Mineraler for hundrevis av milliarder under bakken, NRK, september 2020 147 Kartlegger forekomster av kobolt i Europa, Norges geologiske undersøkelse, december 2018 148 Batteriverdikjeden – Prosess21 ekspertnotat, Prosess21, december 2020 149 Kartlegger forekomster av kobolt i Europa, Norges geologiske undersøkelse, december 2018 150 Our history, Glencore Nikkelverk, januari 2021 25

batteriekosystemet och deltar i flertalet forskningsinitiativ och har bidragit till utvecklingen av batteriindustrin i Norge. 151 Ett annat företag är Nanopow som etablerades i Oslo 2016 och producerar högkvalitativ nanokristallin kiselpulver.152

Norge är Europa största producent av primäraluminium med en volym av 1,2 miljoner ton årligen. Det finns sammanlagt sju aluminiumverk som producerar primäraluminium i Norge, samt några specialiserade verk som vidareförädlar aluminium. Flera av verken har kapacitet till omsmältning av aluminium. Norsk Hydro äger fem av verken: Sunndal, Høyanger, Årdal, Karmøy och Husnes (tidigare kallat Sør-Norge Aluminium och samägt med Rio Tinto Alcan under mellan 2000 och 2014).153 Alcoa äger två aluminiumverk (Lista og Mosjøen).154 Norsk Hydro är ett ledande industribolag, grundades 1905 av Kristian Birkeland, Sam Eyde och Marcus Wallenberg och har idag 34 000 anställda i 40 länder. Norsk Hydro har fem verksamhetsområden inom marknadssegmenten aluminium, energi, metallåtervinning, förnybar energi och batterier: Hydro Bauxite & Alumina, Hydro Aluminium Metal, Hydro Rolling, Hydro Extrusions och Hydro Energy. Hydro har en tongivande roll i det norska batteriekosystemet bland annat genom sitt engagemang i forsknings- och utvecklingsprojekt, samarbete med Northvolt i Hydro Volt samt det i november 2020 lanserade MoU med Equinor och Panasonic.155

Amerikanska Alcoa är ett av världens ledande tillverkare av primäraluminium och alumoniumoxid och grundades 1886 i Ohio, USA. Alcoa etablerades i Norge 1962 genom ett samarbete med Elkem AS att bedriva de två aluminiumverken Lista och Mosjøen.156 I verket vid Mosjøen har Alcoa sedan 2018 två autonoma och batteridrivna fartyg i drift. Projektet delfinansierades av Enova.157 Alcoa har varit engagerade inom utvecklingen av aluminiumsluftbatteriet tillsammans med irländska Pinergy och La Haute Ecole under 2014-2015.158

2.1.5 Sverige Flera av de råmaterial som ingår battericellsproduktion finns i den svenska geologin, som exempelvis litium, kobolt, vanadin, mangan, grafit, nickel, zink och koppar. Exempelvis uppskattas för kobolt reserven i Sverige till 19 000 ton (reserven i Kongo uppskattas till ca 3,5 miljoner ton). Det finns en lång tradition av gruvdrift med väl utvecklad infrastruktur, kompetens och tillhörande processer. Utvinning bedrivs på ett hållbart, säkert och systematiskt sätt. Utvinningen av de flesta kritiska råmaterialen är fortfarande i prospekteringsfasen och har ännu inte påbörjats.

Sveriges gruvindustri inkluderar flera ledande bolag världsledande inom sitt gebit. Metallföretaget Boliden, med rötterna i Boliden i Västerbotten, har sedan 1931 prospekterat, utvunnit och förädlat basmetaller såsom zink, koppar, nickel och bly samt ädelmetallerna guld, silver och platina. Statliga ägda gruvdriftskoncernen LKAB utvinner primärt järnmalm. I november 2020 signerade LKAB ett Letter of Intent tillsammans med australiensiska Talga Resources och japanska handel- och investerings bolaget Matsui för gemensam utveckling av Talga Resources projekt med målsättning att tillverka batterianodmaterial i Luleå med grafit från Vittangi. Talga Resources genomför nu en genomförbarhetsstudie av projektet och har samtidigt ansökt om tillstånd för en grafitutvinning i Vittangi. 159 Talga Resouces utvecklar så kallade smarta innovationsmaterial genom en egenutvecklad teknologi för anrikning av grafitmalm till grafit- och grafenmaterial.160 Talga Resources har även rättigheter till koboltfyndigheter i Sverige.

Kanadensiska Leading Edge Materials ämnar återuppta verksamhet vid gruvan i Woxna, nära Edsbyn, som har legat nere sedan 2001. Företaget hoppas kunna leverera grafit till Europas battericelltillverkare. Leading Edge Materials äger ytterligare två gruvor i Sverige: litiumgruvan i Bergby samt gryva för sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr utanför Gränna.161 Svenska Eurobattery Minerals utforskar flera olika mineralfyndigheter med fokus på nickel, kobolt, koppar och sällsynta jordartsmetaller. Eurobattery Minerals har som strategi att prospektera och utveckla projekt med fokus på Europa. I dagsläget har företaget projekt i Finland, Spanien och Sverige. I Sverige är Eurobattery Minerals i prospekteringsfasen för Fetsjön (Västerbotten), Bruksberget (Västernorrland), Sörtjärn (Västerbotten), Brännkammen (Västerbotten), Pahtavaara (Norrbotten) och Piettarasjärvi (Norrbotten).162

151 Historien om batteriet, Eyde-Klyngen, januari 2021 152 Nanopow, januari 2021 153 Hydro Husnes, Norsk Hydro, januari 2021 154 Om Aluminiumsbransjen, Norsk Industri, januari 2021 155 About Hydro, januari 2021 156 Alcoa Norway, januari 2021 157 Alcoa produserer aluminium til verdensmarkedet, Enova, augusti 2019 158 Alcoa utvikler 'grønne' batterier av aluminium, Metal Supply, september 2014 159 Talga, Mitsui and LKAB confirm intent for joint development of the Vittangi graphite mine and battery anode production, LKAB, November 2020 160 Talga Group, Janauri 2021 161Leading Edge Materials, Januari 2012 162 Euro Battery Materials, Januari 2021 26

På Chalmers Tekniska Hägskola undersöks de ingående metallerna i litium-jonbatterier på batterifondsprogrammet. Dagens batterier har problemet att de innehåller flertalet knappa och eftertraktade metaller med tillhörande miljöutmaningar. Detta projekt undersöker framtida batterikemiers miljö- och resurspåverkan. 163 På Mittuniversitetet i Sundsvall har forskare utvecklat högkapacitetsbatterier med ett nytt nano-material. Dessa nya upptäckter publicerade i Scientific Reports (2019) och påvisar en kapacitetsökning med 10%, vilket vore av betydelse för elbilindustrin.164

SveMin är branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige och arbetar aktivt med att bidra till konkurrensfördelar för medlemsbolagen. Ett fokusområde är hållbarhet, både i och runt gruvorna samt inom senare steg i värdekedjan.165 Sveriges geologiska undersökning (SGU) är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige. SGU ger råd iinom hela processen från prospektering till borrning. Myndigheten har ett borrkärnearkiv på 17 000 borrhål och 3 miljoner meter borrkärnor fördelat på 1 350 objekt runt om i landet. 166 167

2.2 Aktiva material De aktiva materialen i en cell är den negativa elektroden (anoden), den positiva elektroden (katoden) och elektrolyten. Anoden (minuspol) består av en grafitblandning, katoden (pluspol) av litium-metalloxid och energin utvinns genom att litiumjonerna rör sig mellan elektroderna, anoden och katoden i en elektrolytlösning. Grafiten är ofta syntetisk men att inkludera naturlig grafit blir vanligare. 168,169 Ett litiumjonbatteri har en graftimix i anoden, ett brandfarligt organiskt lösningsmedel i elektrolyten och är uppladdningsbart. FoU pågår inom samtliga aktiva material. Exempelvis kring aluminium och grafen. FoU är bredare än att alla ämnen går att nämnas här. 170,171

I detta avsnitt beskrivs de nordiska aktörerna inom Aktiva material.

2.2.1 Danmark Danmark har ett ledande företag inom produktion av katodmaterial fritt från kobolt och med låga halter av nickel för litiumjonbatterier, Haldor Topsøe. Företaget har varit aktivt sedan 1940-talet och har idag två produktionsenheter i Danmark och i USA.172 I januari 2021 lanserade Haldor Topsøe och norska Morrow Batteries ett partnerskap för en pilotfabrik i södra Norge för att skala upp och utveckla nya batteriteknologier med fokus på kostnadseffektivitet och hållbarhet.173 Genom partnerskap med brittiska företaget Faradion planerar Haldor Topsøe att 2021 skala upp produktion av katod-material som bygger på natrium-joner men kan redan idag erbjuda mindre kvantiteter i pilot- projekt. 174

2.2.2 Finland Freeport Cobalt framställer olika typer av förädlade koboltprodukter som till exempel kobolthydroxid till batteriindustrin. Bolaget har med denna produktion en ca 15 procents andel av världsmarknaden. Tidigare ägaren Lundin Mining sålde Freeport Cobalts koboltförädlingsverksamhet till Umicore i 2019. 175 Terrafame (tidigare bekant med namnet Talvivaara) utvinner primärt nickel. Gruvan i Sotkamo är en av de största nickelfyndigheterna i världen. Utöver nickel, utvinner Terrafame även kobolt, sink och koppar i gruvan i Sotkamo och har även produktion av batterikemikalier. Bolaget estimerar att den årliga produktionsvolymen blir ca 170 000 ton nickelsulfat och 7 400 ton koboltsulfat.176 Boliden Harjavalta smältverk förädlar nikelmalm från gruvan Kevitsa till nickelsulfat med en total volym på 1000–2000 ton per år.177

Inom ekosystemet Center for Non-Ferrous metals in Harjavalta tas batterikemikalier fram för litiumjonbatterier. Fortum, Norilsk Nickel och BASF har tecknat ett långvarigt samarbetsavtal för batteriåtervinningen och ämnar utnyttja lokalt

163Energimyndigheten, Januari 2021 164 Nature, ” Silicon-Nanographite Aerogel-Based Anodes for High Performance Lithium Ion Batteries”, Oktober 2019 165 Svemin, Januari 2021 166 SGU, Januari 2021 167 Borrkärneskanning vid SGU - Oktober 2014 168 Forskningsöversikt om återvinning och återbruk av litiumjonbatterier, Energimynidgheten, 2018 169 Rapport om batterier, Prevecon, augusti 2019 170 Recharge News, “The aluminium battery set to be far more powerful than lithium”, September 2019 171 Machine Design, ” Aluminum-Anode Battery Can Recharge in One Minute”, Maj 2015 172 Haldor Topsøe, ”Batteries, januari 2021 173 Morrow Batteries, ” Morrow partners with Haldor Topsoe to establish cobalt-free cathode pilot production in Norway”, januari 2021 174 Haldor Topsøe, ”Batteries, januari 2021 175 FreeportCobalt, januari 2021 176 Terrafame, januari 2021 177 Boliden, januari 2021 27

producerad, hållbar energi 178. Metso Outotec är med i moderniseringen av Bolidens anrikningsverk i Harjavalta och bidrar med processkompetens samt förädlingsteknologi179. Inom finsk FoU för litiumjonbatterikemikalier finns det akademiska enheter vid University of Oulu (Kokkola University consortium Chydenius), Aalto universitet samt University of Eastern Finland. Vid University of Eastern Finland i Kemi studeras exempelvis tillverkning av elektrodmaterial för litiumjonbatterier. University of Oulu forskar bl.a. i tillverkning och karakterisering av litiumbaserade batterimaterial.

2.2.3 Island Island producerar aluminium som aktivt material för batterier. Bauxit bryts inte på Island utan importeras. En utveckling mot aluminiumbatterier skulle stärka Islands position i batterivärdekedjan.180 Det har också pågått förädling av silikon på Island men de två smältverk som fanns är nu stängda av miljömässiga och ekonomiska skäl. 181, 182

Aluminiumproduktion har ägt rum på Island sen 1969. Tillgång till relativt billig, förnyelsebar energi ger Island fördelar för den mycket energiintensiva produktionsprocessen.183 Koldioxidutsläpp till följd av aluminiumproduktion är lägre på Island än någon annanstans i världen.184 Det isländska aluminiumklustret Álklasinn185 har runt 35 medlemmar där alla på något vis verkar för att främja produktion, utveckling och export av isländsk aluminium.

Island har i dagsläget tre smältverk för produktion av aluminium.186 Brittiska gruvbolaget Rio Tintos äger smältverket ISAL och har varit i drift sedan 1969.187 Framtiden kan vara oviss då Rio Tinto under 2020 meddelade att verksamheten på Island ses över av ekonomiska skäl. 188Amerikanska Alcoa verkar i aluminiumproduktionens samtliga tre steg, brytning av bauxit, framställning av aluminia samt produktion av aluminium. Företaget äger sex bauxitgruvor söder om ekvatorn. Alcoa äger smältverk på Island, i Norge och i Spanien.189 Century Aluminum är en amerikansk aluminumproducent med tre smältverk i USA och ett på Island, Norðurál Grundartangi. Det isländska verket anges som det mest ekonomiskt lönsamma. 190

TDK Foils Iceland producerar katodfolie som är en av beståndsdelarna i ett litiumjonbatteri. Moderbolaget TDK Corporation är japanskt och avdelningen TDK Foils har huvudkontor i Milano, Italien. TDK Foils Iceland var innan uppköp från TDK 2008 känt som Becromal.191

2.2.4 Norge Norge har en stark processindustri, hög kompetens inom materialteknologi kopplade till avancerade tekniska applikationer och ett starkt samarbete mellan forskning och processindustrin. 192 Flera företag inom branschen, som exempelvis Norsk Hydro, Elkem och Glencore Nikkelverk, är världsledande bolag inom sina respektive gebit, har väletablerade leverantörskedjor och processanläggningar som behandlar flera av nyckelkomponentmaterialen för produktion av battericeller.193 Norge är ett av de få länder i Europa som har en egen grafitproduktion. Naturlig grafit produceras av Skaland Grafitt och syntetiskt grafit av Elkem. Volymen motsvarar inte kvantiteten som skulle behövas för inhemsk produktion av battericeller. 194

Elkem har flera roller längs batterivärdekedjan. Dels som producent av aktiva anodmaterial syntetisk grafit och kisel, dels som producent av avancerade silikonlösningar för batteripackar samt engagerat i LIBRES programmet för FoU inom återvinning. 195 Elkem grundades 1904 av Sam Eyde under namnet Det Norske Aktieselskap for Elektrokemisk Industri. Idag är Elkem en ledande leverantör av kiselrelaterade material med 27 produktionsanläggningar och säljkontor i 28

178 Finnish battery industry intensifies cooperation, news cision, mars, 2020 179 Metso Outotec mukana rakentamassa lisää jauhatuskapasiteettia Boliden Harjavallan kuonarikastamolle, Cision news, juli 2020 180 Samal, ”The production process”, Maj 2015 181 Metall bulletin, ” Iceland’s PCC BakkiSilicon to shut down silicon production on weak prices”, Juli 2020 182 Iceland Review, “Emissions Will Increase by 10% if Silicon Plant Reopens”, Maj 2019 183 Samal, 2021 184 Norðurál, 2021 185 ÁLKLASINN, Januari 2021 186 Financial Times, “Rio weighs closure of Icelandic smelter as it struggles with power costs”, Februari 2020 187 Rio Tinto, 2021 188 Nasdaq, ” Rio Tinto reviews unprofitable aluminium smelter in Iceland”, Februari 2020 189 Alcoa, årsrapport 2019 190 Century Aluminum, 2021 191 TDK Foil, 2021 192 Grønne elektriske verdikjeder, NHO, juni 2020 193 Nye muligheter for verdiskaping i Norge, SINTEF, augusti 2019 194 Batteriverdikjeden – Prosess21 ekspertnotat, Prosess21, december 2020 195 PROSIN konferensen, augusti 2020 28

länder globalt. Huvudkontoret ligger i Oslo och Elkem ägs sedan 2011 av China National Bluestars.196 I augusti 2020 offentliggjorde Elkem att Herøya Industripark i Porsgrunns kommun blir platsen för den planerade gigafabriken Northern Recharge för produktion av grafit som anodmaterial. Northern Recharge-projektet vill ta en konkurrenskraftig position på den internationella marknaden, bidra till en stark europeisk batteribransch samt uppbyggnad av en ny norsk exportindustri. I ett första steg bygger Elkem en pilotanläggning för batterigrafit i Kristiansand som förväntas öppnas i början av 2021. Elkem förväntar att den globala efterfrågan på anodgrafit tiodubblas under de kommande tio åren från dagens nivåer på 150 000 – 200 000 ton. 197

I oktober 2020 gick Elkem in i ett Memorandum of Understanding (MoU) med FREYR, som just nu bygger en produktionsanläggning för battericeller i Mo i Rana, för långsiktig leverans av anodmaterial. Avtalet inkluderar gemensam utveckling och industriell storskalig testning av nya högpresterande anodmaterial samt nya teknologier för att uppnå battericeller med högre energidensitet, ökad säkerhet och signifikant lägre kostnader.198

Skaland Graphite ligger på Senja i nord-Norge och är den största producenten av kristallgrafit i Europa samt den fjärde största utanför Kina med en global marknadsandel på ca. 2%.199 I oktober 2019 slutförde det australiensiske gruvföretaget Mineral Commodities Ltd uppköpet av Skaland Graphite. Genom sin lokalisering i Norge ser Mineral Commodities möjligheter för Skaland Graphite att bli världens första vertikalt integrerade, koldioxidneutral producent av anodmaterial för batterier och världsledande utanför Kina. Bolagen understryker möjligheterna för hållbart och miljövänligt producerat anodmaterial i Europa just nu och ser Europa som såväl den ledande marknaden för elektrifiering och den snabbast växande batterimarknaden från 2020 och ett par år framåt. Sett till mål för nollutsläpp per land i Europa ligger regionen i framkant vilket driver produktionen av grafit att öka markant.200 I juli 2020 skrev Skaland Graphite avtal med Senja kommun om tillstånd att leta efter grafitförekomster i nya områden på ön.201

I januari 2021 lanserade norska Morrow Batteries och danska Haldor Topsøe ett partnerskap för en pilotfabrik i södra Norge för att skala upp och utveckla nya batteriteknologier med fokus på kostnadseffektivitet och hållbarhet. Projektet ska vara en del av Morrow Industrialization Centre.202

Borregaard är en norsk industrikoncern med huvudkontor i Sarpsborg med rötterna inom massa- och pappersindustrin, men med fokus på biokemi från timmer. Företaget är ledande inom tillsatser till blybatterier.203 Borregaard är bland annat medlem av styrelsen för Prosess21. CealTech ä ren producent av grafén med huvudkontor i Stavanger. Cealtech etablerades 2012 och produktionstekniken är utvecklad vid universitetet Caltech i USA.204 Cealtech har ett pågående internt projekt med fokus på prestanda av battericeller och ämnar revolutionera batterimarknaden. Cealtech är delvis finansierat av Enova.205 Askimföretaget Cenate är en tillverkare av anodmaterialet kisel. Cenate har precis fått in finansiering på fem miljoner dollar för att bygga en fullskalig produktionsreaktor för framställning av speciella kiselbaserade nanopartiklar som anodmaterial.206 Ett annat bolag som uppmärksammas i den norska batterivärdekedjan är Baldur Coatings, som genom att använda tekniken ALD (Atomic Layer Deposition) kan möjliggöra tunnfilmsbatterier i fast form. Baldur Coatings har Birkeland Innovasjon och Universitetet i Oslo som delägare.207 Cereamic Powder Technology (Cerpotech) är en spin-off från NTNU (the Norwegian University of Science and Technology) och byggde under 2013 upp en semi-industriell produktion för att kunna förse akademin och industrin med avancerad keramisk oxidpulver bland annat för batterier.208

Dynatec är en norsk automations- och materialhanteringsspecialist med huvudkontor i Askim. Inom FoU är Dynatec engagerade i utveckling av nanomaterial för användning inom nästa generations litiumjonbatterier. Fokus ligger på att optimera mängden kisel i anoden för samma stabilitet som grafit.209 TioTech, tidigare Joma International, har huvudkontor i Bergen och är en producent av produkter baserade på titan samt en utvecklare av ny tekonologi baserat

196 About Elkem, januari 2021 197 Elkem velger Herøya til gigantfabrikk for batterimateriale, Teknisk Ukeblad, augusti 2020 198 Long-term supply of battery materials, oktober 2020 199 Skaland Graphite Operation, Mineral Commodities, januari 2021 200 PROSIN konferensen, augusti 2020 201 Nye områder å lete etter grafitt, Folkebladet, juli 2020 202 Morrow Batteries, ” Morrow partners with Haldor Topsoe to establish cobalt-free cathode pilot production in Norway”, januari 2021 203 About Borregaard, januari 2021 204 Klar for masseproduksjon av supermateriale, E24, maj 2017 205 Cealtech, januari 2021 206 Cenate, januari 2021 207 Baldur Coatings, januari 2021 208 Ceramic Powder Technology (CERPOTECH), Sintef, janauri 2021 209 Dynatec, januari 2021 29

på deras unika nanopartiklar.210 Fokus ligger på att använda titan som anod-material för litiumjon-batterier för snabbare laddning, längre hållbarhet, högre säkerhet och högre tolerans för temeraturvariationer än batterier med grafit i anoden.211 Resitec återvinner och raffinerar kiselpulver, som efter en återprocessering säljs till kunder i Europa för användning inom produktion av metallurgiska och keramiska produkter som exempelvis avancerade batterier. Resitecs fabrik ligger utanför Lillesand i närheten av Kristiansand och största ägare är Agder Energi Venture.212 Nordic mining äger 18,5% av finska Keliber Oy, sätt att bli den första producenten i Europa av höggradig litiumhydroxid för batteriindustrin.213 Nordic mining är en av fem industrideltagare i forskningsprojektet The Norwegian Giga Battery Factories (NorGiBatF) med målsättning att möjliggöra skapandet av en ny batteriindustri i Norge. Industripartners är FREYR, Beyonder, NORSIRK, Nordic Mining och Norsk Hydro. Projektet leds av NTNU och deltar gör också IFE, SINTEF och Technical University of Braunschweig. Projektet vill stödja de planlagda investeringarna i energieffektiv produktion av battericeller genom att utveckla kompetens och möjliggöra en världsledande forskningsmiljö. Projektet finansieras av Norges Forskningsråd och industripartners.214

SINTEF är engagerat i flera delar av batterivärdekedjan. Ett projekt inom batterier fokuserar på att uppnå elektrolyter som tål högre spänning med högre säkerhet. På längre sikt vill projektet ersätta brännbara elektrolytvätskor med polymer- eller komposit-elektrolyter i fast form.215 PROSIN är processindustrins arena för forskningsbaserad innovation i Norge. PROSIN arrangerar mötesplatser och konferenser relevanta för processindustrin med målet att öka antalet företag som går in i forskningsprojekt i Norge och EU. PROSIN är länkat till EUs Horizon 2020 program SPIRE. PROSIN har sex fackliga programråd från olika kluster i industrin: Eyde-klyngen (bl.a. Elkem, Alcoa, Eramet, Glencore Nikkelverk, GE Healthcare och Saint-Gobain), Arctic Cluster Team (bl.a. Elkem, Celsa, Glencore Nikkelverk, Norcem, Alcoa och Rana Gruber), Industri-cluster Grenland (bl.a. Herøya Ind.park, Norcem, Yara, Ineos och Eramet), Norsk Hydro, SINTEF/SPIRE och Innovasjon Norge Brüssel. Forskningsrådet deltar som observatör. Ytterligare programråd är från Norsk Industri, LO och Zero. PROSIN arrangerar en årlig konferens som 2020 visade på stort intresse för batteriindustrin.216

MoZEES (Mobility Zero Emission Energy Systems) är ett norskt forskningscenter för miljövänlig energi som ska bidra till utvecklingen av nya batteri- och hydrogenmaterialer, batterikomponenter och -system för existerande och framtida applikationer inom transportsektorn (väg, räls och sjö). MoZEES har totalt 40 partners inklusive sju forskningsinstitutioner, sju statliga organisationer och 26 industripartners och samarbetar med ytterligare sex forskningsinstitut. I styrelsen sitter SINTEF, IFE, TÖI, NeI, ENOVA, Saft, Jernbanedirektoratet, NTNU, ABB, Elkem och NFR. 217 En del av MoZEES är NABLA - Norwegian Advanced Battery Laboratory Infrastructure. Projektet ska stödja infrastrukturen för forskningen inom MoZEES och ska organiseras som ett virtuellt laboratorium för batteriforskning men en nod på varje institution. All teknologi ska vara tillgänglig och attraktiv för alla användare.218

2.2.5 Sverige I Sverige finns tre typer av företag som producerar aktiva material i batterivärdekedjan; Northvolt vars affärsmodell baseras på vertikal integration, nya innovativa materialbolag som Graphmatec och Bright Day Graphene samt specialiserade bolag som Altris, Northvolt och Dongjin Sweden.

Svenska Northvolt grundandes 2016 av Peter Carlsson, tidigare VP Supply Chain för Tesla Motors i Palo Alto i USA219. Genom vertikal integration arbetar Northvolt för att ha flera delar av batterivärdekedjan integrerad i bolaget. Målet är att kontrollera bolagets utsläpp och skapa skapa celler med 60–70% lägre koldioxidutsläpp än motsvarande batterier på marknaden idag.220 Ytterligare ett mål för Northvolt fram till 2030 är att minst 50% av råmaterialet erhålls från återvunna batterier. 221 Katoden planeras att tillverkas inom egen produktion, själva medan anoden är tänkt att tillverkas tillsammans med leverantörer. Produktionsanläggningen Northvolt Ett i Skellefteå ska fungera som bolaget primära anläggning för tillverkning av aktiva material, cellmontering och återvinning. 222 Viktigt för Northvolt är därför att säkra behovet av ingångsmaterial. Exempelvis har Northvolt ett avtal med kinesiska Tianqi Lithium för litiumhydroxid som

210 Joma International, januari 2021 211 Titania is the catalyst of a greener tomorrow!, LinkedIn, januari 2021 212 Resirkulerer solcelleavfall, Finansavisen, September 2020 213 Nordic mining, januari 2021 214 Norwegian Giga Battery Factories, IFE, januari 2021 215 Norge er med i kappløpet om framtidas batterier, SINTEF, november 2020 216 Stor interesse for batterier under årets PROSIN-konferanse, PROSIN, augusti 2020 217 MoZEES, januari 2021 218 Norsk veikart for forskningsinfrastruktur, Forskningsrådet, januari 2021 219 Peter Carlsson, LinkedIn, januari 2021 220 Northvolt is building a future for greener batteries, Chemical & engineering news, december 2019 221 Northvolt raises $600 million in equity to invest in capacity expansion, R&D and giga-scale recycling, Northvolt, september 2020 222 Northvolt, januari 2021 30

löper från 2020 till 2025223. Dongjin Sweden AB, dotterbolag till Dongjin Semichem Co Ltd i Korea, har skrivit avtal med Northvolt att leverera Carbon Nanotube Slurry som används till aktiva material i litiumjonbatterier och behövs i batteritillverkningen. Dongjin Sweden bygger fabrik i anslutning till Northvolt Ett i Skellefteå. 224 225

Uppsalabaserade Graphmatech arbetar med grafen (ett starkt, elektriskt ledande och lätt material) och har utvecklat separatorer som förhindraratt materialets tvådimensionella grafenflingor gyttrar ihop sig. detta. Separatorerna ska kunna bibehålla materialets egenskaper även vid storskalig produktion. Grafen kan användas som additiv till andra material för att exempelvis utöka de elektriska, termiska och mekaniska egenskaperna. Graphmatech använder sig av grafit från den svenska Woxnagruvan. 226 227 Grafen tillverkas även av Bright Day Graphene som använder restprodukter från skogsindustrin, så kallat grönt grafen. De anser att ett av de primära användningsområdena för materialet är batteritillverkning.228

Altris AB har utvecklat det aktiva materialet Fennac som ingår i natriumjonbatterier. Natriumjonbatterier är uppbyggda nästan identiskt med litiumjonbatterier. Största skillnaden är att det ingående materialet litium byts ut till natrium. Litiumjonbatterierna har bättre kapacitet och prestanda medan natrium är ett billigare material och sänker därmed kostnaden på produktion markant.229 230 Tyska kemibolaget BASF är etablerat och verkar i Sverige men tillverkar idag inte aktiva material i Sverige. Företaget har planer på att öppna två fabriker i Finland och Tyskland231.

Vid Ångströmslaboratoriet på Uppsala Universitet pågår projektet be WiSE med mål att utveckla nya elektrolyter som kan ge säkrare och billigare batterier och som ska vara lättare att återvinna än dagens alternativ232. Vidare driver Ångströmslaboratoriet projektet LIB Challenge för att studera ett litiumjonjonbatterikoncept. Studierna ska testa olika aktiva material för att optimera batteriernas livslängd. Kisel/grafit-anoder, nickelrika skiktade högkapacitetskatoder och nya elektrolyter. I slutet av projektet ska de parametrar som allmänt kan beskriva batterilivlängd formuleras.233

På Chalmers Tekniska Högskola drivs projekt med syfte att hitta nästa generations batterier för elfordon genom att undersöka och utveckla teknik som ska kunna ersätta litiumjonbatterier i fordonstillämpningar, framförallt genom att justera de ingående aktiva materialen. Projekten ska leda till identifiering av nya material, elektrolyter och membran för användning baserade på andra metalljoner än litium, dvs. natrium, aluminium, kalcium och magnesium.234 Exempelvis undersöker forskare vid Chalmers Tekniska Högskola möjligheter för aluminiumbatterier inom forskningsprogrammet Concept and electrochemical mechanism of an Al metal anode ‒ organic cathode battery.235

Vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) bedrevs forskning 2016 inom ramen för Swedish Electromobility Centre (SEC) gällande samspelet mellan olika aktiva material i fordonsbatterier. Batterier kan svälla vid användning och med syfte att uppnå en god säkerhet undersökte KTH, Scania och Volvo Cars, som partners i SEC, sambanden mellan svällning och vissa kombinationer av aktiva material i elektroden.236 Denna forskning pågår fortsatt vid KTH med syfte att ta fram en partikelbaserad modell för svällning och krympning av de partiklar som bygger upp elektroderna i litiumjonbatterier.237

2.3 Produktion av battericeller Produktion av battericeller kräver stora kapitalinvesteringar, hög nivå av tekniskt kunnande och tillgång till såväl aktiva ingångsmaterial som energi för en energiintensiv produktionsprocess. 238 I Europa byggs det i dagsläget 20 gigafabriker239 och det spås det finnas en produktionskapacitet i Europa på 300 GWh 2029.240

223 Tianqi Lithium in supply deal with Sweden's Northvolt, Reuters, september 2019 224 Koreanskt företag etablerar sig i Skellefteå, SVT Nyheter, september 2020 225 Aqueous slurry of S-doped carbon nanotubes as conductive additive for lithium ion batteries, Guoqing Ning, Xinyu Song, oktober 2015 226 Graphmatech, januari 2021 227 Graphmatech och 2D Fab ska tillverka grafen i stor skala, NyTeknik, maj 2019 228 Bright Day Graphene, Januari 2021 229 Altris, Januari 2021 230 DW, Augusti 2020 231 Kemijätte öppnar två anläggningar för elbilsbatterier, Nyteknik, februari 2020 232 Energimyndigheten, Januari 2021 233 Energimyndigheten, Januari 2021 234 Energimyndigheten, Januari 2021 235 Chalmers, ” A new concept for more sustainable batteries”, Juli 2020 236 KTH, April 2016 237 Energimyndigheten, Januari 2021 238 Boston Consulting Group, “Who Will Drive Electric Cars to the Tipping Point?”, Januari 2020 239 Map of the Gigafactories under construction in Europe (update Nov 2020), energycentral, januari 2021 240 Alt Energy Mag, ” BATTERY PRODUCTION IS COMING TO EUROPE – AND WITH IT MORE THAN 70,000 JOBS”, December 2020 31

I detta avsnitt beskrivs de nordiska aktörerna inom Produktion av battericeller.

2.3.1 Danmark Danmark har i dagsläget inga marknadsaktörer som planerar för storskalig produktion av battericeller.

I augusti 2019 påbörjades dansk produktion av litiumbatterier avsedda för E-cyklar. Det danska E-cykelföretaget Promovec och kinesiska litiumbatteritillverkaren Greenway gick 2018 in i ett joint venture och startade Viridius. Syftet är att på ett miljöeffektivt sätt producera 50 000 gröna batterier årligen i den nya fabriken i Aarhus som invigdes augusti 2018. Greenway är centralt placerat för att betjäna europeiska slutkunder och på så sätt kan bolaget sänka fraktkostnader och koldioxidavtrycket i jämförelse med frakt från Asien. 241

Sent i december 2020 fusionerade de två danska företagen Danish Power Systems och Blue Water Technologies. 242 Danish Power Systems har i 25 års tid forskat och utvecklat teknik för membran som höljer vätebränsleceller. 243 Blue Water Technologies utvecklar och tillverkar bränsleceller av metanol bland annat för elbilar. 244 Förhoppningen är att sammanslagningen ska accelerera produktutvecklingen samt skapa en brygga mellan FoU kring metanolbränsleceller och marknadsbehov. 245

2.3.2 Finland Finland har i dagsläget ingen storskalig produktion av battericeller. Däremot planerar Finnish Batteries, även känt som TeraFactory Finland, att öppna upp storskalig batteriproduktion i Egentliga Tavastland i Janakkala 2025246. Finnish Batteries har gett ett köpbud på en anläggning i Varkaus (förhandlingarna med staden är i dagsläget pågående) och planerar att såväl bereda råmaterial som att producera battericeller och -packar.247 Vidare har GigaVaasa-projektet målsättning att skapa förutsättningar och hitta investeringar för batteriproduktion i området runt Vasa. Regionen har en fördelaktig kombinationen av naturresurser, tillgång på hållbar energi till låg kostnad och expertis inom energiproduktion.248 Energiklustret EnergyVaasa som består av 160 bolag, högskolor och kommuner driver GigaVaasa- projektet. Finnish Minerals Group har uttryck åsikt om att det vore ett naturligt steg för Finland att, i partnerskap, se närmare på möjligheterna inom battericellproduktion för att ytterligare förädla de finska mineralerna i batterivärdekedjan.249

Det har tidigare funnits försök till produktion av battericeller. Exempelvis öppnade European Batteries en battericellanläggning i Norra Savolax i Varkaus 2010, men stängdes ner 2013. European Battery Technologies (EBT) förvärvade utrustningen för produktionen och hade planer på att öppna upp verksamheten igen, men ansökte om konkurs 2019. 250,251 Även om Finland idag saknar storskalig batteriproduktion utvecklar teknologibolaget BroadBit Batteries batteriproduktionen med hjälp av nya natrium- och litiumbaserade kemikalier för att driva en framtida grön ekonomi. Bolaget kommersialiserar nu tekniken bakom de nya batterierna och fokuserar för närvarande sin verksamhet på FoU i syfte att öka från laboratorium till banbrytande skala de närmaste åren. 252

VTT Technical Research Centre of Finland har utvecklat kompetenscenter och anläggningar för FoU-initiativ inom energilagring sedan slutet av 2010. Forskningslaboratorierna möjliggör experimentellt arbete inom battericeller, moduler och förpackningar samt batterihanteringssystem och termisk hantering. 253 Yrkeshögskolan Centria University of Applied Sciences har också ett batterilaboratorium med en produktionslinje för lithiumjonbatterier254.

2.3.3 Island Island har i dagsläget inga företag eller marknadsaktörer som producerar battericeller.

241 Promovec, Januari 2021 242 Blue World Technologies acquires globally recognised manufacturer of fuel cell components, Blue World Technologies, januari 2021 243 Danish Power Systems, 2021 244 Blue Water Technolgoies, 2021 245 Blue World Technologies acquires globally recognised manufacturer of fuel cell components, Blue World Technologies, januari 2021 246 Janakkalaan suunnitellaan suurta akkutehdasta, Yle Uutiset, april 2019 247 TeraFactory Finland, januari 2021 248 GigaVaasa, januari 2021 249 Finnish Minerals Group, januari 2021 250 Käräjäoikeus vahvisti Varkauden akkutehtaan konkurssin – tiloista on jo tullut kyselyjä kiinnostuneilta”, Yle Uutiset, februari 2019 251 Batteries from Finland, Gaia Consulting, Spinverse, mars 2019 252 BroadBit Batteries, januari 2021 253 VTT Technical Research Centre of Finland, januari 2021 254 Centria University of Applied Sciences, januari 2021 32

Det Isländska företaget Alor har i samarbete med Albufera Energy Storage255 utvecklat en batteriteknologi som bygger på aluminium istället för litium. I samarbete med University of Iceland ska företaget skala upp lösningen och erbjuda en markandsfärdig produkt. Det uttalade syftet med batteriet är att kunna lagra överskottselektricitet. Ambitionen i ett första skede är att utveckla battericeller för stationära energilagringssystem med den nya teknologin.256

2.3.4 Norge Det är en uttalad målsättning från såväl näringsliv som regeringen i Norge att uppnå etableringar av produktionsanläggningar för battericeller i landet. För att nå den potential för värdeskapande från batteriindustrin som definierats till 9 miljarder EUR per år 2030 och mellan 18 – 35 miljarder EUR per år 2050, så behöver värdekedjan skalas upp till en produktion av battericeller på 100 GWh per år från 2030. I takt med denna etablering finns möjligheter för och behov av en ökad uppströms produktion av komponenter och en nedströms användning och återvinning.257 I linje med behov och potential planeras flera gigaprojektet inom flera delar av värdekedjan i Norge och så även inom produktion av battericeller. Såväl styrkan i bredden av investeringar som vikten av den för att nå ett starkt nationellt ekosystem uppmärksammas. 258 Norska regjeringen och Innovasjon Norge samarbetar för ett norskt investeringsfrämjande för batterier. Satsningen drogs igång i september 2020,259 där Invest in Norway, som en del av Innovasjon Norge, arbetar med att kartlägga möjligheterna för investeringar.260 Regeringen har inga planer på att gå in med kapital i själva batterifabrikerna, utan fokuserar på att stötta och lägga till rätta för investeringar och samarbeta med näringslivet. Satsningen ligger inom uppdraget Grønn plattform, i regi av Forskningsrådet, Innovation Norge och Siva (Selskapet for industrivekst), där hela värdekedjor, så som batterier, ska lyftas. Möjligt stöd finns även från Enova.

I dagsläget finns tre konkreta projekt för produktion av battericeller: FREYR och Morrow Batteries samt Beyonder (utnyttjar träflis i materialet). I december 2020 offentliggjordes möjligheterna för ytterligare ett genom samarbetet inklusive MoU mellan Panasonic, Equinor och Norsk Hydro. Equinor är Norges största bolag och ett energibolag som utvecklar olja-, gas-, vind- och solenergi i 30 länder globalt. Under senare tid satsar Equinor på förnybarenergi inom exempelvis flytande havsvind.261 Mellan 20 och 30 kommuner har i slutet januari 2021 av anmält intresse.262

FREYR är ett norskt bolag som utvecklar en initial pilotanläggning, en skalbar och modulerad 2-25 GWh fast track anläggning, en 32 GWh gigafabrik för produktion av litiumjonbattericeller samt en 600 MW vindpark i Mo i Rana i norra delarna av Norge. Produktionen av gigafabriken planeras påbörjas i början av 2021 och vara igång 2023. En av investerarna i FREYR är EIT InnoEnergy som också investerat i svenska Northvolt. Ytterligare investorer i FREYR är Rana kommun, Helgeland Invest och ett 40-tal professionella och privata investerare.263 FREYR har även partners som Mo Industripark, SINTEF och NTNU.264 FREYR vill leverera säkra, kostnadseffektiva gröna batterier med hög energidensitet till elfordon, energilagring, den maritima sektorn och flygindustrin i Europa och globalt. FREYR är engagerade I att stödja klusterbaserade FoU-initiativ samt utvecklingen av ett internationellt ekosystem inom batterivärdekedjan i regionen. FREYR har signerat MoU med tyska Siemens Energy för att leverera battericeller till den maritima sektorn och applikationer för Energy Storage Systems, med danska Maersk för att optimera FREYRs globala logistik och leverantörskedja, med norska Scatec för leverans av kostnadseffektiva Energy Storage Systems och med japanska ITOCHU för lösningar inom förnybar energi. Samtliga MoU innehåller samarbete inom FoU.265 FREYR har vidare skrivit MoU med 24M Technologies, Inc. för licens- och serviceavtal för att använda 24Ms SemiSolid teknologiplattform för litiumjonbatterier och med Glencore Nikkelverk för möjliga leveranser av spårbara batterimaterialer samt FoU niom återvinning.266

Morrow Batteries är den andra gigafabriken för produktion av battericeller som planeras i Norge och ska byggas i Agder, i södra Norge. Morrow Batteries vill utveckla och industrialisera en egen teknologi i vad de kallar MIC – Morrow Industrialization Centre. Pilotlinjen ska vara färdig 2022 för att kunna starta produktion tidigt 2023. Byggnationen av gigafabriken planeras till slutet av 2022, kommer att vara modulär och ska stå klar i mitten av 2024 för initial produktion på mellan 8 till 10 GWh. Morrow Batteries vill producera med mycket lite eller ingen kobolt och arbeta med

255 Albufera Energy Storage, Januari 2021 256 Alor, 2021 257 Grønne elektriske verdikjeder, NHO, juni 2020 258 Webinar om batterier, NHO, januari 2021 259 Vil ha flere batterifabrikker til Norge, Finansavisen, september 2020 260 Batteriverdikjeden – Prosess21 ekspertnotat, Prosess21, december 2020 261 About Equinor, januari 2021 262 Enorm interesse for å huse den nye batterigiganten, Teknisk Ukeblad, januari 2021 263 FREYR completes NOK 130 million financing, Cision, juli 2020 264 EU frykter batteritørke, Tekniskt Ukeblad, augusti 2019 265 Progress, FREYR, januari 2021 266 Nyheter FREYR, Cision, januari 2021 33

svavelkatoder. Nikkel från Glencore Nikkelverk kommer att vara en viktig del av batteriet.267 Morrow Batteries grundandes 2020 av ägarna Agder Energi Venture och NOAH, ett norskt bolag som fokuserar på hantering av farligt avfall. NOAH är helägt av Gjelsten Holding, ett privat investeringsbolag ägt av Bjørn Rune Gjelsten, bland annat tidigare koncernchef för Aker RGI.268 Ytterligare ägare av Morrow Batteries är BEBA, ett företag som arbetat för att etablera storskalig batteriproduktion i Norge sedan starten 2016.269 BEBA ägs till 100% av Bellona Holding, Frederic Hague (grundaren av Bellona Foundation) samt ledningen för Morrow Batteries.270

I november 2020 lanserade Norsk Hydro, Equinor och Panasonic sitt samarbete och MoU att forma ett strategiskt samarbete för att utvärdera möjligheterna att etablera en hållbar och kostnadseffektiv europeisk batteriaffär i Norge. Solid kompetens inom materialteknologi, processindustri, energi och industriutveckling påpekas som en god grund för att bygga en batterifabrik i Norge. I tillägg påtalas tillgången på förnybar elektrisk energi. I december inbjöd Hydro, Equinor och Panasonic till dialog med norska kommuner och regioner för att identifiera möjliga platser för batterifabriken. Etableringen och driften kräver tillgång till kraft och vatten för kylning samt ett befolkningsunderlag som kan säkra tillgång till skickliga operatörer och utbildad personal. Vidare krävs effektiv och hållbar transport för råvaror in samt färdiga batterier ut till kunder i Europa och det är viktigt att lokalsamhället är positivt till etableringen. Partnerskapet har som mål att identifiera 10-15 möjliga platser för att i ett steg två fokusera på maximalt tre konkurrenskraftiga alternativ. Preliminära slutsatser av utvärderingen är förväntade i mitten av 2021 och uppstarten av fabriken beräknas kunna ske 2025.271 Hydro har betonat vikten av att tänka långsiktigt för framtidens möjligheter för norsk ekonomi vad gäller såväl lokalisering som uppbyggnaden av egen teknologi. För Panasonic är det avgörande att gå in på den Europeiska marknaden tillsammans med lokala starka partners. Panasonic har gedigen erfarenhet av liknande projekt efter samarbetet med Tesla i Nevada, USA.272

Beyonder, grundat 2016, är ytterligare ett företag som förbereder för produktion av battericeller. Företaget håller till i Sandnes utanför Stavanger och produktionen förväntas att komma igång i början av 2021. Beyonder fokuserar på ett hybridbatteri som ska lagra mer energi än och kunna laddas lika ofta som en superkondensator samtidigt som det ska ladda snabbare och vara säkrare än ett litiumjonbatteri. Hybridbatteriet ska ha en livslängd på 20 år. Eftersom Beyonders hybridbatteri inte lagrar lika mycket energi som litiumjonbatteier är det inte tänkt för förbrukningsmarknaden utan för industrin. Möjliga kunder finns inom sol- och vindkraftsanläggningar samt laddningsstationer för fartyg. Beyonders hybridbatteri har varken kobolt eller nickel i katoden, utan använder istället aktivt karbon från träflis av gran eller furu. I anoden har Beyonder valt att byta ut grafiten mot kisel. Beyonders mål är en fullskalig batterifabrik, helst lokaliserad i Rogaland, med start 2023.273 I september 2020 annonserade Beyonder och Siemens ett samarbete för att utveckla och producera nästa generationens batterier. Siemens kommer blanda annat att stödja Beyonder att bygga en digital tvilling.274

Graphene Batteries är ett norskt företag som utvecklar ny cellkemi för batterisystem. Företaget har tre anställda och sitter hos SINTEF i Oslo och har planer på ett litiumbatter med svavel som katod och dendritfri litiumanod som är packad i porös karbon. Målet är att nå ut till marknaderna för drönare, maritim transport och energilagring. Företaget ägs delvis av BEBA.275 Ett ytterligare initiativ för en möjlig batterifabrik i Innlandet har drivits av miljöstiftelsen Bellona i samarbete med Eidsiva Energi. En möjlighetsstudie gjordes och presenterades 2018 och påvisade goda möjligheter. Ännu ett initiativ är samarbetet mellan Vili Vé Group, Freber, Nanotech och Eltek som önskar producera batterier med grafénmaterial. Grafén möjliggör brandsäkra och mindre miljöpåverkande batterier med ökad lagringskapacitet för bruk inom energilagring, elbilar, telekom och hälsa. 276, 277

2.3.5 Sverige Produktion av litiumjonbattericeller i Sverige befinner sig i en uppbyggnadsfas framförallt drivet av Northvolt. Produktionsstart för den nya fabriken i Skellefteå planeras att ske under 2021. Det finns bolag producerar celler för andra batterityper, som exempelvis NILAR (nickelbatterier) och SAFT (blybatterier) samt startups som satsar på nya

267 Gigafabrikken i Agder skal produsere batterier i 2024, Tekniskt Ukeblad, november 2020 268 NOAHs eier, NOAH, januari 2021 269 Bellona 30 år: Starter batteriselskap, Bellona, juni 2016 270 Morrow´s DNA, januari 2021 271 A European battery business in Norway, Joint Battery Initiative, januari 2021 272 Sånn skal Norge bli en «batterinasjon», E24-podden, november 2020 273 I det tidligere trykkeriet utvikles nå norsk superbatteri, Tekniskt Ukeblad, september 2020 274 Beyonder and Siemens partner to produce next generation green battery cells, Beyonder, September 2020 275 Nærmere norsk batterirevolusjon, Bellona, april 2018 276 Om Freber, januari 2021 277 Vil produsere grafénbatterier i Norge, Elektronikknett, februari 2019 34

innovativa typer av batteriermodeller, som exemeplvis Enerpoly (zinkjonbatterier) och Rivus (batterier baserade på vattenflödesteknik).

Northvolt’s produktion baseras på egna aktivt material med fokus på battericeller i standardformer. Northvolt’s produktplan är att ha ett mindre antal standardiserade battericeller i olika format som kan modulariseras, serie- och parallellkopplas såväl med som utan aktiv kylning i batterisystemet. De standardiserade battericellerna ska kunna fungera som byggblock i batterimoduler som kan användas i allt från bilar, lastbilar, bussar och båtar till energilagring i nätet. Northvolt vill med hjälp av en standardiserad och effektiv högvolymsproduktion sänka kostnaderna samtidigt som en rad olika egenskaper och funktionalitet av batteriet tillgodoses. 278,279

Svenska NILAR tillverkar nickel-metallhybrid-batterier (NiMH) med kaliumhydroxid (KOH) som elektrolyt. Bolagets batterier tillämpas i lagringslösningar i bostäder, kommersiella och industriella (C&I) miljöer och i infrastrukturprojekt för smarta nät. NILAR planerar att under de kommande åren expandera och uppgradera tillverkningslinjerna vid sin fabrik i Gävle och öka FoU-ansträngningarna samt att sänka kostnaderna genom storskalsfördelar.280

Franska SAFT tillverkar batterier i alla av de tre större kategorierna - nickel, litium och litiumjon. I Sverige har SAFT tillverkning av blybatterier i Oskarshamn.281 SAFT’s litiumjonbatterier är speciellt anpassade för rymdteknik samt försvarsmakt. De har tillverkat litiumjonbatterier för bilar och bussar och andra typer fordon på specifika beställningar men inget för massproduktion. Celler tillverkas på fyra anläggningar - Cockeysville, MD (USA), Nersac (Frankrike), Poitiers (Frankrike) och Bordeaux (Frankrike). Bolagets batterier driver alla typer av fordon, både på vägar så som sopuppsamling, rengörings- eller leveransbilar och terrängvägar för byggarbetsplatser (kranar), flygplatser (bogserbåtar för manövrering av flygplan) samt vid hamnanläggningar. SAFT är också verksamt inom kollektivtrafikområdet, särskilt tillsammans med Volvo. Deras batterier utrustar Volvobussarna i Göteborg (Sverige), Hamburg (Tyskland) och Differdange (Luxemburg). 282 Moderbolaget Total tillkännagav att SAFT och PSA (bl.a. Opel) planerar att samarbeta inom litiumjonbatteritillverkning i Frankrike.283,284

Bland svenska startups som satsar på nya innovativa typer av batteriermodeller finns exempelvis Enerpoly som tillverkar celler för zinkjonbatterier primärt för energisektorn och energibolag som ska kunna koppla zinkjonsbatterierna mot elnätet.285 Ett annat bolag är Rivus som utvecklar ett miljövänligt och metallfritt vattenflödesbatterisystem avsett för energilagring. Flödesbatteritekniken är baserad på organiska molekyler upplösta i vattenbaserade elektrolyter.286 Ytterligare ett bolag är Ligna Energy som tillverkar batterier av råmaterial från skogen baserade på organiska elektroniska polymerer och biopolymerer. Produkterna ska primärt avsedda för energilagring för fastigheter, laddstationer och solpaneler.287 LifeSize är en spinnoff från Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet som började undersöka en metod för att belägga katoderna med litiumjärnsilikat (LFS) under 2013. Målsättning var att förbättra batteriernas miljöpåverkan och bidra till att påskynda introduktionen av fordon med batteridrift. Bolaget drev också ett projekt från 2015-2019 för att ta fram en reproducerbar produktionsmetod för experimentbattericeller i fullskala. LifeSize ämnar samarbeta med Altris för att genomföra projekt med syfte att utveckla natriumjonbatterier.288, 289, 290

Kopplat till såväl aktiva material som produktion av battericeller är företag som sätta upp servicecenter för exempelvis celltillverkare. Två exempel är kinesiska Wuxi Lead Equipment och japanska Tanabe Tech, båda leverantörer till Northvolt, som etablerat sig med expertis och service för att säkerställa att produktionen löper på smidigt. 291

Vid Uppsala Universitet bedrivs forskningsprojektet med syfte är att utveckla nanocellulosabaserade funktionella separatorer som kan förbättra stabiliteten, livslängden och energitätheten för litiumjonbatterier. För att producera

278 Elektroniktidningen, “Battericeller i fokus för Northvolt”, Oktober 2018 279 Northvolt, Januari 2021 280 Renewables Now, “Sweden's Nilar gets EIB loan to ramp up NiMH battery production, R&D”, Oktober 2020 281 Saft, Januari 2021 282 Saft, “Electric vehicles: back to the future”, Januari 2021 283 Saft, “Launch of a Pilot Plant to Manufacture European Batteries for Electric Vehicles”, Januari 2020 284 Reuters, “Saft creates European battery alliance with Siemens, Solvay and Manz”, Februari 2018 285 Rivus, Januari 2021 286 Enerpoly, Januari 2021 287 Ligna Energy, Januari 2021 288 Energimyndigheten, Januari 2021 289 Energimyndigheten, Januari 2021 290 LifeSize, Januari 2021 291 Samlade dialoger med ledande aktörer inom batterivärdekedjan i Kina, Japan, Sydkorea och Taiwan, Business Sweden, 2020 35

celler till t.ex. elbilar med längre räckvidder krävs det förbättrade litiumjonbatterier med högre energitätheter. Separatorerna kan utöka batteriets kapacitet med upp till 20%.292

2.4 Produktion av batteripackar Ett batteripack är en gruppering av individuella battericeller och innehåller Battery Managment System (BMS) som är det elektriska styrsystem för batteripacket. Batteripackar används när energin från en enskild litiumjonbattericell inte är tillräcklig, vilket i praktiken är fallet inom de flesta applikationsområden, exempelvis för elbilar. 293

I detta avsnitt beskrivs de nordiska aktörerna inom Produktion av batteripackar.

2.4.1 Danmark Lithium Balance grundades 2006 som en startupbolag sprungen från Danska Teknologiska Instiutet. Företaget är en ledande tillverkare av BMS som är en viktig del för att optimera prestanda och livslängd för batteripackar. I januari 2021 offentliggjordes uppköpet av Lithium Balance av det nederländska företaget Sensata Technologies, som ett steg i att stärka Sensata Technologies’ position inom elektrifiering. Lithium Balance har sedan starten haft ett tätt samarbete med akademiska aktörer som exempelvis DTU, Aalborg Universitet och Danska Teknologiska Institutet för att främja teknisk utveckling kring BMS och batteripackar.294 Nerve Smart Systems är en ytterligare en dansk aktör som tillverkar BMS. Företaget är ett startupbolag och samarbetar bland annat med DTU i ett utvecklingsprojekt med syfte att utveckla snabbladningsystem för elektriska bilar och stabilisera elnätet.295

Lithium Balance’s dotterbolaget Xolta producerar packar av solcellsbatterier i litiumjonteknologi. 296 Xolta ska leverera ett batteripack med kapacitet på 1MWh till pilotprojektet BOSS (Bornholm Smartgrid Secured), som ämnar demonstrera hur batterier kan koppas till elnätet för att säkra effektiv energilagring av grön el. Projektet har fått finansiering om 19 miljoner DKK från Danska Energistyrelsen.297,298 En annan dansk aktör som är aktiva inom energilagringslösningar för solenergi är Visblue. Företaget grundades 2014 som en spinnoff från Aarhus Universitet och University of Porto. Visblues batteripackar bygger på ”vanadium redux flow”-teknologi. Skalbarhet lyfts fram som en stor fördel för den här typen av batteri. 299 WS Technicals producerar och utvecklar skräddarsydda lösningar för batteripackar av litiumjonbatterier. 300

2.4.2 Finland Valmet Automotive utökade 2019 sin verksamhet med en ny fabrik för batteripackar i kommunen Salo. 2020 beslöt bolaget att fördubbla kapaciteten i Salo och expandera anläggningen i Uusikaupunki för tillverkning av batteripackar. Battericellerna importeras från kinesiska CATL som är också delägare i Valmet Automotive tillsammans med TESI och Pontus. Baserat på modern tillverkning och systemnivåteknik producerar Valmet Automotive batteripaket och moduler skräddarsydda för specifika industriella kundbehov. 301

Celltech är en del av svenska Addtech, och erbjuder grossisttjänster inom batteriladdning i Finland. Celltechs kärnkompetens är design och leverans av batterilösningar för olika batteribehov. Celltechs leverantörs- och partnernätverk omfattar stora batteriindustrispelare som Panasonic, SAFT och Samsung. 302

Geyser Batteries är en rysk-finsk startup som utvecklar batterier för snabbladdning och kortdistansapplikationer baserade på superkondensatorer i ett enda elektrokemiskt system. Nuvarande aktiviteter inkluderar FoU och småskalig produktion genom manuell montering. 303

292Energimyndigheten, Januari 2021 293 Samsung SDI, “The Composition of EV Batteries: Cells? Modules? Packs? Let’s Understand Properly!”, Januari 2021 294 Lithium Balance, ” Sensata Technologies acquires majority ownership of Lithium Balance”, Januari 2021 295 Nerve Smart Systems, 2021 296 Xolta, 2021 297 Electronic Supply, ” Xolta skal levere kæmpe-batteri til pilot-projekt på Bornholm”, December 2020 298 BOSS, 2021 299 Visblue, 2021 300 WS Technicals A/S, 2021 301 Valmet Automotive laajentaa Salon akkutehtaan tuotantokapasiteettia, Valmet Automotive, november 2020 302 Batteries from Finland, Gaia Consulting, Spinverse, mars 2019 303 Batteries from Finland, Gaia Consulting, Spinverse, mars 2019 36

2.4.3 Island Det finns ingen produktion av batteripackar på Island. Inga relevanta Isländska aktörer har därför identifierats i det här värdekedjesteget.

2.4.4 Norge Under 2019 startades två fabriker för produktion av batteripackar i Norge av kanadensiska Corvus Energy och tyska Siemens. Båda fabrikerna har fokus på offshore och den maritima sektorn. Corvus Energy’s fabrik i Bergen är helautomatisk för såväl packar som moduler och har en kapacitet på 400 MWh per år. Orsaken till att lägga fabriken just i Norge var närheten till kunder och partners samt att Norge är världsledande inom FoU av grön teknologi inom den maritima sektorn. Hydro Aluminium har ett ett större ägarskap i bolaget. Siemens lade sin robotiserade produktion i Trondheim och påpekar Norges position inom elektrifiering som en viktig faktor för etableringen. Ekosystemet i Trondheim med FoU på exempelvis det ledande tekniska universtetet NTNU, närheten till kunder och det norska maritima klustret samt det politiska stödet för lågutsläppslösningar var avgörande för etableringen. Båda fabrikerna köper in celler och producerar packar.304 I första steget köpte Siemens in battericeller från LG Chem, men var öppna för andra leverantörer därefter.305

Även Rolls-Royce Power Systems har valt att satsa på egenutvecklad batteriteknologi och har byggt en fabrik i Bergen. Rolls-Royce har ett eget system för batteripackar: Save Energy. Systemet består av vattenkylda litiumjonbatterier och är modulbaserade för att kunna skalas upp för större effekt.306 Kanadensiska PBES etablerade batteriproduktion i Trondheim 2016. Efter konkursen i mars 2018 tog en av de största kreditorerna, Elpro Group, över produktionen på licens. Elpro fullförde bland annat leveransen på 320 batterier till ABB och deras projekt för färjetrafiken mellan Helsingborg-Helsingør.307

ZEM Energy tillverkar batterisystem med batteripackar från tyska Akasol och stativsystem från LG Chem. Celler och sub- moduler kommer från Samsung SDI i Sydkorea. ZEM Energy fokuserar på tillverkning av batterisystem och elektriska drivlinor för den maritima sektorn och noteras ofta som en del av den norska batterivärdekedjan.308 Ytterligare företag som nämns inom värdekedjan för tillverkning av batterier är Schive (batterispecialist som hjälper kunder inom offshore, subsea, maritim sektor och industri att identifiera passande batteri, designa batteripackar och producera dessa i samarbete med partners i Norge, Europa och Asien309) och Green Waves (utför elektrifiering av existerande motor- och segelbåtar310).311

2.4.5 Sverige I Sverige finns det aktörer som gör både mjuk- och hårdvara för batteripackar. De större användarna av litiumjonbatterier har oftast en egen packproduktion på plats för att möjliggöra en optimal integration med verktyg eller fordon. Bilindustrin har generellt standardiserade lösningar vilket möjliggör egen tillverkning av packar och moduler. Antalet packproducenter i Sverige är högt då det finns en rad stora aktörer som är, eller vill bli, frekventa användare av litiumjonbatterier. Bolag som Epiroc, Scania, Volvo AB samt Volvo Cars har sin egen produktion av packar men har partners alternativt bolag inom samma koncern som hjälper till att utveckla ingående mjukvara.

AB Volvo är moderbolaget för Volvo Group som är en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och marin- och industrimotorer. AB Volvo tillhandahåller därtill kompletta finansiella tjänster och service. För utveckling av batteripackar för koncernens elfordon har AB Volvo och Samsung SDI ingått en strategisk allians. Samsung SDI’s batteriteknologi för montering av packar ska användas i AB Volvos tillverkningsverksamhet. Målsättningen med samarbetet är att påskynda utvecklingstakten och stärka kapaciteten långsiktigt. Alliansen ska täcka gemensam utveckling av batteripackar speciellt utvecklade för AB Volvos lastbilar. Samsung SDI ska ha ansvar för levererans av battericeller och -moduler med syfte att möta efterfrågan på AB Volvos elfordon. Alliansen med Samsung SDI är enligt Volvo AB ett viktigt steg som tar dem närmre deras uppsatta mål; att erbjuda världens mest verkligt hållbara transportsystem med fossilfria alternativ för deras fordon.312,313

304 Batteriteknologi – ny norsk storindustri for verdensmarkedet?, Norsk Industri, januari 2020 305 Siemens i Trondheim har levert sine første maritime batterier, Tekniskt Ukeblad, augusti 2018 306 Rolls Royce skyter fart i batterisatsingen, Tenkniskt Ukeblad, augusti 2018 307 Siemens i Trondheim har levert sine første maritime batterier, Tekniskt Ukeblad, augusti 2018 308 Batteries, ZEM Energy, januari 2021 309 Askerbedriften Schive seiler opp som ett av de største, Omni, mars 2020 310 Elektrifisering, Green Waves, januari 2021 311 Batteriverdikjeden – Prosess21 ekspertnotat, Prosess21, december 2020 312 Volvo Group, Januari 2021 313 Volvo Cars inviger ny batterimontering i Ghent - Volvo Car Sverige AB Newsroom,Mars 2020 37

Biltillverkaren Volvo Cars, där Zhejiang Geely Holding Group är majoritetsägare, har sitt huvudkontor i Göteborg. Volvo Cars har egen produktion av batteripackar och invigde i mars 2020 en batteripackmonteringslinje vid en av bolagets två tillverkningsanläggningar, i belgiska Gent. Här startades under 2020 produktionen av den helelektriska Volvo XC40 Recharge P8. Volvo Cars ska därtill producera batteripackar i kinesiska Luqiao för såväl varumärket Volvo som för Polestar och Lynk&Co samt i den amerikanska fabriken utanför Charleston i South Carolina. Litiumjonbattericeller ska levereras av kinesiska CATL och sydkoreanska LG Chem. Volvo Cars har investerat 60 miljoner USD i batterilaboratoriet i Göteborg. Där utförs tester av packar och moduler samt på olika typer av cellutformningar. Den första delen av laboratoriet står klar.314,315,316 Ett teknik- och utvecklingscenter för framtida C-klassbilar och arbetar på uppdrag av Volvo Cars och Geely Auto är China-Euro Vehicle Technology (CEVT) som startades 2013. CEVT’s plattform används även av Lynk&Co och Polestar. CEVT forskar på BMS i syfte att integrera tekniken i sin CMA-plattform (Compact Modular Architechture – hårdvara).317 Bolaget planerar att byta fokus från hårdvara till mjukvara.

Svenska lastbils- och busstillverkaren Scania ägs av tyska Volkswagen AG genom dess dotterbolag Traton Group SE. Med den snabba utbyggnaden av Scanias elektrificerade utbud av lastbilar, bussar och motorer planerar företaget att under kommande år att investera drygt en miljard SEK i en batterimonteringsanläggning i Södertälje. Det första steget är en anläggning på 18 000 kvadratmeter och byggandet ska påbörjas under 2021 med målet att starta produktion 2023. Anläggningen kommer att användas till att montera batterimoduler och packar från de battericeller som levereras av Northvolts batterifabrik i Skellefteå. De monterade packarna ska innehålla ett skräddarsytt BMS för Scanias modulproduktion. Bolaget fortsätter att investera i att bygga helhetskompetens för elektrifiering för att ta position som en aktör för nyskapande och innovation inom elektrifiering av tunga fordon.318,319

Svenska Epiroc är en avknoppning från Atlas Copco från 2018 och tillverkar utrustning för gruv- och infrastrukturindustrierna. Företaget återinvesterar och satsar på R&D för att kunna vara ledande i hållbarhet i gruvdrift genom batterielektrisk utrustning utan farliga utsläpp. Epiroc har en helt elektrisk underjordisk fordonsflotta med andra generationens lastare, gruvbilar, riggar för borrning, produktionsborrning och bergförstärkning. Epiroc tillverkar egna packar för sina fordon320 och har beställt battericeller från Northvolt. Därmed är Epiroc Northvolts första stora kund. Epiroc har under senare delen av 2020 hjälp svenska Railcare med att tillhandahålla ett elektriskt järnvägsfordon med celler från Northvolt.321,322

Energilagringsbolaget Polarium Energy Solutions, tidigare Incell International, tillverkar lösningarna baserade på litiumjonteknik. Det svenska företaget tillhandahåller backup-, hybrid-, sol- och fristående lagring samt EV-laddning och mikronätslösningar för telekom samt kommersiella och industriella segment. Polarium tillverkar så kallade förvaringsställ som består av flertalet litiumjonbatterier med tillhörande BMS. Polarium har sitt huvudkontor och FoU i Sverige och tillverkningsanläggning i Mexiko. Ytterligare en tillverkningsanläggning i Vietnam kommer att öppnas med produktionsstart 2021. 323,324

Alelion Energy Systems hjälper företag att elektrifiera industrifordon genom litiumjonteknik. 2018 byggde Alelion Energy Systems Sveriges första fabrik för storskalig elektrifiering av industrifordon i Torslanda på Hisingen i Göteborg, där litiumjonbatteripackar tillverkas och dessa monteras in i kundens fordon. Därtill utvecklar Alelion Energy Systems BMS- mjukvara som integreras i batteripackarna. Företaget tillverkar inte själva battericellerna utan köper in dessa från leverantörer.325,326

Echandia Marine specialiserar sig på Litium-Titanatbatterier (LTO) primärt för sjöfart och järnväg. Bolaget skapar moduler och packar av Toshibas LTO-celler. Echandia Marine har under Februari 2021 fått en beställning från Damen Shipyards som konstruerar en flotta av el- och hybridfärjor. Under 2020 fick bolaget in en större order där de ska leverera

314 Energy Metal News, “Volvo Follows Tesla’s Lead on EVs by Building Its Own Batteries”, Mars 2020 315 Inside EVs, “Volvo Launches EV Battery Pack Assembly Line In Belgium”, Mars 2020 316 Volvo Cars, “Ett laddat besök i Volvo Cars batterilabb”, Januari 2020 317 Chalmers, ” Analyze the integration of a wireless Battery Management system”, September 2019 318 Scania, “Scania invests in battery assembly plant”, November 2020 319 Scania, Januari 2021 320 Epiroc, Januari, 2021 321 Electrive, “Northvolt delivers largest order to date to Epiroc”, Mars 2020 322 Northvolt, “Battery-powered and silent: the future of railway maintenance arrives”, Oktober 2020 323 Vargas Holding, Januari 2021 324 Polarium, Januari 2021 325 Alelion, Januari 2021 326 Redeye, “Alelion: Investor Forum Online”, September 2020 38

batterier till vad som idag är världens största el-flotta i den Indiska staden Kochi. Sammanlagt omfattar ordern 78 el- färjor. 327328

Forskningsstiftelsen MISTRA bedriver forskning och tillsammans med Scania, SEM, Linköping Universitet och Chalmers Tekniska Högskola med fkous på möjligheter att hantera varje cell i batteripack. Forskningen syftar till att ta fram teknik för mer effektiva packar och på så sätt få ut maximal effekt av litiumjoncellerna.329 Forskare vid Skolan för Kemivetenskap vid KTH tog tillsammans med Scania fram en modell under 2015 för att effektivisera utvecklingen av kylkoncept för litiumjonbatterier. För höga temperaturer är en av de största säkerhetsriskerna för litiumjonbatterier i el- och hybridfordon.330

2.5 Användning Användning defineras som tillämpning av litiumjonbatterier i samhälle och industri. I samband med elektrifieringen ökar efterfrågan starkt och beräknas öka från 282 GWh under 2020 till 2 623 GWh under 2030. Transport på väg, räls, hav och i luften är det markant största segmentet och förväntas ha en 89% andel av efterfrågan 2030, följt av energilagring på 8% och konsumentelektronik på nästan 3%. För energilagring, se Integration.

I detta avsnitt beskrivs de nordiska aktörerna inom Användning.

2.5.1 Danmark En del av en danska elektrifieringen drivs på av den marina sektorn som är en viktigt del av den danska ekonomin. 331 Världens största containerrederi Maersk Line är en del av det danska företagskonglomeratet A.P. Møller – Mærsk A/S. I december 2019 installerade Maersk Line ett containerbatteri med kapacitet på 600 kWh på ett av sina fartyg. Batteriet är ämnat att driva det elektriska systemet på fartyget.332 Elfärjaprojektet E-ferry som löpte mellan 2015-2019 drevs av Ærø kommun och delfinanserades av EU. Projektet bekräftar att elektrifiering inte bara är bra för miljön utan också innebär kostnadsbesparingar. 333 Företaget Forsea som opererar färjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör konverterade tillsammans med ABB 2018 sina två färjor till att vara fullt batteridrivna.334,335 Danska sjöfartsmyndigheten har dragit upp riktlinjer kring batterier och säkerhetsaspekter ombord på fartyg.336

Danmark har inom avtalet Grøn omstilling af vejtransporten åtagit sig att ha minst 775 000 (motsvarande ca 31%) elektiska bilar på danska vägar 2030 i ett steg att minska sina utsläpp med 70% 2030. 337 Danmark har tagit beslut om att elektrifiera tågtrafiken i landet och den första sträckan stod färdig 2017.338 Det planeras att göra en pilot med två batteridrivna tåg men utan finansiering från myndigheterna. 339 Efter Nederländerna är Danmark det land i världen med högst andel cyklister.340 Produktion och försäljning av elcyklar från danska företag översteg 2018 för första gången traditionella cyklar i Danmark.341 Promovec, Strøm och E-fly är tre danska E-cykeltillverkare. 342, 343, 344

2.5.2 Finland Bolag anses generellt ha en god förståelse kring hur integrera litiumjonbatterier i helhetslösningar, särskilt när det gäller traditionellt starka finska industrisegment så som exempelvis tunga maskiner och maritima applikationer345.

327 Echandia, Februari 2021 328 DI, "Solnabolag ska leverera batterisystem till gröna kollektivfärjor", Februari 2021 329 Scania, ” Scania researches better batteries”, Oktober 2020 330 Industripress, Augusti 2015 331 Danish Maritime Authority, 2021 332 Maersk, ” Maersk to pilot a battery system to improve power production”, November 2019 333 Videnskab, ” Forskere efter overraskende gode forsøgsresultater: Danske færger bør sejle på el”, September 2020 334 Forsea, “Now the blue way is also the greenest one” 335 ABB, “ForSea - Zero Emission operation” 336 Danish Maritime Authority, ” Battery operation of ships” 337 Reuters, ” Denmark agrees deal to have 775,000 electric cars by 2030”, December 2020 338 Trafik-, Bygge- og Boligstyrelsen, ” Elektrificeringsprogrammet”, November 2020 339 Thelocal DK, ” Denmark to get battery-powered trains from next year”, November 2019 340 Cyclingworld, ” How popular is cycling in Denmark and in the rest of the world?”, Januari 2019 341 Danmarks Statistik, ”Elcykler vinder frem på det danske cykelmarked”, Maj 2019 342 Promovec, Januari 2021 343 Strøm, Januari 2021 344 E-fly, Januari 2021 345 Batteries from Finland, Gaia Consulting, Spinverse, mars 2019 39

Det av Investor delägda (17,7%) finska börsbolaget Wärtsilä erbjuder smarta teknologier och livscykellösningar för den maritima sektorn och för energiindustrin, vilket inkluderar såväl lagring- som energistyrningslösningar346. Bolaget Linkker erbjuder hållbara transportlösningar genom att utveckla och tillverka elektriska bussar byggda på chassier av låg vikt. Materialhanteringsaktörer såsom Kalmar (Cargotec) och Avant Tecno bidrar i sin tur med ökad effektivitet inom materialhantering och säkerhet genom elektrifiering av lyftmaskiner.347 TankTwo är ett finskt-amerikanskt startupbolag som tillämpar ny batteriteknologi i elektriska fordon. Bolaget utvecklar och säljer algoritmbaserade lösningar för optimering av batterier för stora laster, till exempel elektriska fordon och introducerade en ny typ av batteri för elektriska fordon i 2015. Fordon utrustade med bolagets batterier kan laddas på under tre minuter genom ”cell swapping”. 348

VEO verkar inom automatiserings- och elektrifieringslösningar. Därtill utvecklar bolaget automations-, kraftenhets- och kraftdistributionslösningar till energi- och processindustrier samt till den maritima sektorn. 349Akkurate erbjuder lösningar för fjärrdiagnos av batterier, vilket kan användas i litiumjonbatteridrivna applikationer såsom stationära energilagringslösningar, elfordon och elbussar. Bolaget har fått 1,2 miljoner EUR i finansiering från Fortum, Tesi och Lifline Ventures för att hjälpa till att utvidga sin marknadspenetration och påskynda ytterligare produktutveckling.350

Flera företag och organisationer bedriver FoU inom litiumjonbatterier. Exempelvis Sandvik Mining and Rock Excavation öppnade år 2018 ett forskningscenter för elfordon med litiumjonbatterier i Tammerfors och Valmet Automotive forskar i elektriska drivlinor. Univeristy of Turku forskar i litiumjonbatterier för bilar, liksom Metropolia Univeristy of Applied Sciences. Vaasa University arbetar med litiumjonbatterilagring i smarta nät och transport.351

2.5.3 Island Batterier används i dagsläget framförallt inom elektriska fordon på Island. Målet är att förbjuda nyförsäljning av fossildrivna bilar till 2030. Regeringen har ett ytterligare mål att ha 30 000 (motsvarande ca 10%) elektriska bilar på Isländska vägar 2026.352 I dagsläget är ca 4,5% av samtliga fordon på Island elektriska eller hybrider. 353

Den maritima sektorn inklusive färjetrafiken på Island elektrifieras. Landet har fem färjor varav tre är statligt ägda och samtliga har eller ska elektrifieras.354 I september 2020 gjordes den första helt batteridrivna överfarten mellan Landeyjahafnar på fastlands-Island och Westman-öarna av en av de statligt ägda färjorna.355 Rutten trafikeras av färjeföretaget Vestmannaeyjaferjan Herjólfur som ägs av staden Vestmannaeyjar. Rutten har opererat sedan 1959 och 2019 togs den fjärde och numera batteridrivna färjan i drift.356 ABB integrerade batterisystem i färjan Herjólfur och har utvecklat laddningsinfrastruktur i båda hamnarna. 357,358

2.5.4 Norge Norge satsar brett på elektrifiering och flera branscher har redan har nått framgång inom batteriekosystemet. I Klimaplan 2021 – 2030 understryker Norges regering fortsatt satsning på nollutsläpp. Exempelvis varslas för ökat bruk av klimatkrav inom offentliga inköp med krav på nollutsläpp från personbilar och lättare varubilar under 2022 och för stadsbussar från 2025. Krav kommer för låg- eller nollutsläpps färjor och snabbåtar. Co2-avgiften kommer att ökas och Nasjonal Transportplan 2022 – 2033 ska ha som ambition att halvera utsläppen från transport över lag.359 Hur långt Norge kommit i elektrifieringen på användningssidan uppdateras på Elbarometern, som lanserades 29 oktober 2020 i samarbete av Elektroforeningen och Bellona. I januari 2021 är Norge 53% elektriskt vilket betecknas som för långsamt.360, 361

346 Wärtsilä, januari 2021 347 Batteries from Finland, Gaia Consulting, Spinverse, mars 2019 348 Tanktwo, januari 2021 349 VEO, januari 2021 350 Akkurate, januari 2021 351 Batteries from Finland, Gaia Consulting, Spinverse, mars 2019 352 Iceland Review, ”How is the Icelandic government promoting electric vehicles?”, Juni 2019 353 Iceland Monitor, “Electric Car Revolution in Iceland”, November 2020 354 Ministry of Environment and Natural Resources, “Climate Action Plan, 2nd Edition”, Juni 2020 355 Morgonbladid, ” An important milestone in the history of navigation”, September 2020 356 Herjolfur, 2021 357 ABB, Februari 2019 358 Morgonbladid, September 2020 359 Heilskapeleg plan for å nå klimamålet, Norges regering, januari 2021 360 Elektrifiseringen av Norge, Elbarometern, januari 2021 361 Webinar om batterier, NHO, januari 2021 40

Inom den maritima sektorn är norska företag är världsledande inom elektrifiering av fartyg och utveckling av nödvändig infrastruktur för laddning.362 Norges regering har en ambition att halvera utsläppen från inrikes sjöfart och fiske från 2005 till 2030.363 Samtidigt som utvecklingen mot elektriska fartyg fortsätter, sker en utveckling inom hybrider, där batterier kan laddas i hamn och lämna hamnen utsläppsfritt. För att möjliggöra nollutsläppsfartyg för energikrävande transport som exempelvis kryssningsfartyg, snabbgående fartyg eller större fartyg på långa distanser diskuteras hydrogen i tillägg till batterier på grund av skillnaden i vikt. Då fartygs livslängd beräknas på 25-30 år är även målen från FNs sjöfartsorganisation IMO viktiga redan nu, där målet för reduktion av utsläpp från sjöfarten ligger på 50% från 2008 till 2050.364 DNV GL har utarbetat en Barometer for grøn omstilling av skipsfarten, som visar utvecklingen av låg- och nollutsläppslösningar inom skeppsfarten. Barometern uppdaterades i oktober 2020 och visar att omställningstrycket inom norsk inrikessjöfart är allt för lågt. 365

Världens första elektriska bil- och passagerarfärja, MS Ampere, startade kommersiellt 2015.366 Världens första elektriska container skepp är även det från Norge, Yara Birkeland, och byggs för att kunna gå fullt autonomt 2022. Tillsammans med planläggningen för autonom varutransport för ASKO i Oslofjorden demonstrerar dessa exempel Norges first-mover position kring autonom skeppsfart. 367 Yara Birkeland byggs för batteripackar på 7-9 MWh och ska inte ha några ballast tankar utan använda batteripackarna som permanent ballast. Yara Birkeland kommer att gå kortdistanstrafik mellan Yara Internationals produktionsanläggning mellan tre hamnar i södra Norge: Herøya – Brevik och Herøya – Larvik. Yara Birkeland är byggd av Kongsberg Maritime.368 Yara International är en norsk industrikoncern med verksamhet med inriktning på jordbrukskemikalier och gödselmedel. Företaget bildades den 26 mars 2004 när Agri-divisionen inom dåvarande Norsk Hydro knoppades av som självständigt bolag.369 Kongsberg Gruppen är en norsk industrikoncern som är verksam inom petroleum, sjöfart, försvar och rymdfart. Kongsberg Maritime levererar system för positionering, kartläggning, navigering och automatisering till handelsfartyg och offshoreinstallationer. Bland annat köpte bolaget Rolls Royce Maritime under 2018.370 ABB har under de senaste åren varit engagerat i flertalet projekt med fokus batterier i Norge. Genom att koppla samman programvara med produkter inom elektrifiering, robotisering, automatisering, motorer och omvandlare skapar ABB nya innovativa lösningar tillsammans med samarbetspartners. Därav noteras ABB som en av aktörerna inom det norska batteriekosystemet. Ett exempel från juni 2020 är samarbetet mellan ABB och fartygproducenten Aas Mek. Verksted AS för leverans av fiskebåten Færøysund till Nova Sea Service AS, en av Norges största producenter av lax. Færøysund har en dieselelektrisk motor där batteriet ska tjäna till att ta effekttopparna när fartyget opererar vid hög belastning, optimera energiförbrukningen och minska utsläppen. ABBs leverans består av en elektrisk, digital och uppkopplad framdriftslösning. Færøysund ska levereras i september 2021.371

Användningen av batterier inom den maritima sektorn påverkas av alla led och flera företag nämns ofta som en del av batterivärdekedjan. Skeppsbyggare som Ulstein Group, ett familjeföretag grundat 1917 med huvudkontor i Ulsteinvik i Norge har gått igenom en förändring sedan det kraftiga oljeprisfallet 2014. Företaget konstruerar fortsatt fartyg, exempelvis WINDEA JULES VERNE i juni 2020 med en batteri-hybrid-motor för offshore vindenergi. Företaget fokuserar framåt på en breddad portfölj och tror på en kombination av hybrida lösningar mellan batterier och hydrogen. 372,373 I augusti 2019 levererade Ulstein världens största plug-in hybrid Color Hybrid till det norska rederiet Color Line.374 Color Hybrid går mellan Sandefjord – Strömstad. Color Line bedriver trafik med kombinerade passagerar- och bilfärjor mellan Norge och Sverige, Danmark och Tyskland. Ett annat norskt rederi är Norled AS med ett 80-tal fartyg i linjetrafik på färje- och passagerarrutter i Norge. Norled har huvudkontor i Stavanger och ägs av Norled Holding. Norled är bland annat operatör för fartyg i kollektivtrafik i Oslo, med Ruter som uppdragsgivare. 2018 togs beslut om att elektrifiera tre av båtarna, vilket levererades i september 2019.375

En annan stor skeppsvarvsgrupp i Norge är Vard Group AS, med huvudkontor i Ålesund. Bolaget bildades som norskägda Aker Yards genom en fusion mellan Kværner och Aker Maritime 2001 och ingår nu i den italienska varvsgruppen Fincantieri. Vard driver fem skeppsvarv i Norge, ett i Brasilien, två i Rumänien och ett i Vietnam. De norska varven är

362 Nye muligheter for verdiskaping i Norge, SINTEF, augusti 2019 363 Regjeringas Klimaplan 2021-2030, NCE Maritime CleanTech, januari 2021 364 Norge viser vei for elektrifisering av skipsfart, The Explorer, januari 2021 365 Regjeringas Klimaplan 2021-2030, NCE Maritime CleanTech, januari 2021 366 MS Ampere, NCE Maritime CleanTech, januari 2021 367 Nye muligheter for verdiskaping i Norge, SINTEF, augusti 2019 368 Autonomous ship project, key facts about YARA Birkeland, Kongsberg, januari 2021 369 Yara International, januari 2021 370 Kongsberg Maritime, januari 2021 371 ABB vinner hybrid kraftordre for bærekraftig brønnbåt, ABB, juni 2020 372 Ulstein Group, januari 2021 373 Tøft for maritim industri, Tekniskt Ukeblad, december 2020 374 The world's largest plug-in hybrid vessel, Ulstein Group, augusti 2019 375 Første elektriske Nesoddbåt på plass i Oslo, Norled, september 2019 41

Vard Aukra, Vard Brattvaag, Vard Brevik, Vard Langsten och Vard Søviknes.376 Selfa Arctic, är en stor leverantör av fiskebåtar och levererade 2015 världens första elektriska fiskebåt, byggd i Trondheim.377 Inom utveckling samarbetar Selfa Arctic med Sintef och Siemens.378 Bolaget Evoy designer, utvecklar och levererar 100% elektriska framdrivningssystem för båtar. Evoy grundades 2018 och sitter i Florø.379 Brødrene Aa är ytterligare en skeppsbyggare som fokuserar på batteridrivna elektriska fartyg. På senare år har de levererat sightseeing-fartygen Vision of The Fjord (batterihybrid), Future of The Fjords (elektrisk) och Legacy of The Fjords (elektrisk). Under 2020 levererade de Rygerelektra till operatören Rødne Fjord Cruise.380 Blueye Robotics är ett bolag avknoppat från den maritima forskningsmiljön vid NTNU och tillverkar undervattensdrönare drivna på batterier.381

Maritime Battery Forum är en mötesplats för med fokus på att uppdatera sina medlemmar, skapa dialog samt verka för att dess medlemmar förblir eller blir världsledande inom gebitet hållbar maritim industri och grön tillväxt. Fokus ligger på tekniska och ekonomiska aspekter för hur batteriteknologi kan användas på fartyg och inom offshore industrin. Medlemmar är exemeplvis ABB, BatteriRetur, Corvus Energy, DNV GL, Enova, Equinor, Fjord1 (den ledande operatören på den norska färjemarknaden), GMC Maritime (norskt familjeägd företagsgrupp inom maritime/offshore industrin och fastighetsutveckling), Kongsberg Maritime, Wärtisäla (globalt ledande aktör inom smart teknologi och systemlösningar för maritima och energisektorn), Beyonder, IFE (Institute for Energy Technology), SINTEF, The Norwegian Shipowners' Association och ZEM Energy.382 NCE Maritime CleanTech är ett kluster som består av 80 deltagare från hela värdekedjan inom den maritima sektorn. Fokus för arbetet ligger på energieffektiva lösningar och miljövänlig teknologi för en internationell maritim näring.383

Elbilar utgjorde 2020 nästan 54,3%% av den totala nybilsförsäljningen i Norge. Därmed är Norge det första landet i världen där elbilar har en större marknadsandel än bensin, diesel eller hybrid. Framgången bygger framför allt på de skattelättnader som möjliggjorts vid köp av elbilar, som är undantagna från moms.384 I december 2020 gav EFTA Surveillance Authority (ESA) sitt godkännande på att förlänga Norges skattelättnader för nollutsläppsfordon under ytterligare två år. Det är tredje gången det förlängs: första initiativet togs 2015, med förlängning 2017 och nu till slutet av 2022.385 Målet för regeringen ligger på 100% av nyförsäljningen 2025. Under 2020 såldes 76 789 nya elbilar varav nästan 20% såldes i december. Därav låg decembers elbilsförsäljning på 66,7% av den totala elbilsförsäljningen i hela Norge, vilket är den högsta nivån någonsin.386 Bakom siffrorna ligger en återhämtning av nybilsförsäljningen efter en relativt låg försäljning under våren 2020 och en större spridning över hela landet. Infrastrukturen för snabbladdare har byggts ut under året. En preliminär prognos från Norsk Elbilforening visar på en andel av elbilar på 65% av nybilsförsäljningen under 2021. För att kunna nå målet för 2025 understryker Norsk Elbilforening att det krävs en fortsatt stark elbilspolitik samt en utökad laddningsinfrastruktur som håller samma takt som elbilsförsäljningen, detta för att kunna ge förutsägbarhet till användarna. För att nå målet 2025 prognostiseras att det behövs runt 10 000 snabbladdare och i januari 2021 finns 3 284 stycken.387

Norge har ingen egen biltillverkning, däremot utvecklade och producerade Loyds Industries elbilen Paxter. Posten Norge använder Paxter i sin flotta av elektriska fordon.388 Elbilen Buddy producerades på Økern i Oslo av Buddy Electric och 2013 hade nästan 1 100 bilar sålts i Norge. Elbilen drivs på blybatterier, men försök med litiumjonbatterier uppges.389 Norsk elbilforening är en medlemsorganisation som främjar elektrisk mobilitet till det bästa för klimatet och miljön. Föreningen har 85 000 medlemmar, framförallt privatpersoner, och stiftades 1995. Norsk elbilforening har en aktiv roll i det norska batteriekosystemet och hög synlighet världen över i och med Norges satsning på elbilar.390

Elektrifieringen i Norge har kommit långt i flera industrier. Bland tunga transporter finns exempel som Scania och deras leveranser av batteri-elektriska lastbilar till ASKO. I början av 2020 började ASKO använda dels två batteri-elektriska lastbilar i Oslo och fyra hydrogendrivna Scania lastbilar i Trondheim. I maj 2020 beställde ASKO ytterligare 55

376 Vard, januari 2021 377 Norges første fiskebåt med elmotor, Teknisk Ukeblad, juli 2015 378 Batteriteknologi kan revolusjonere norsk fiskenæring, Siemens, januari 2021 379 Evoy, januari 2021 380 Brødrene Aa, januari 2021 381 Blueye Robotics, januari 2021 382 Purpose is to promote battery based value creation, Maritime Battery Forum, januari 2021 383 About us, NCE Maritime CleanTech, januari 2021 384 Electric cars rise to record 54% market share, The Guardian, januari 2021 385 ESA gives green light for Norway, EFTA Surveillance Authority (ESA), December 2020 386 Bilsalget i desember og hele 2020, Opplysningsrådet for veitrafikken, januari 2021 387 Elbilåret 2020, Norsk Elbilforening, januari 2021 388 Posten kjøper ny type elvaresykler, Posten Norge, augusti 2019 389 Buddy Electric, januari 2021 390 Elbilnyheter, Norsk Elbilforening, januari 2021 42

batteridrivna lastbilar från Scania. ABB och ASKOS ägare NorgesGruppen har ingått ett avtal om laddningsinfrastrukturen av lastbilarna.391 Inom infrastruktur och bygg är fossilfri transport en av de viktigaste aspekterna i att minska utsläppen från branschen. Under 2019 då Oslo var Europas miljöhuvudstad startade den första utsläppsfria byggarbetsplatsen i världen. Den elektriska grävmaskinen som användes var en Hitachi ZX160LC-6 som norska NASTA konverterat till elektrisk drift och kallade ZERON.392 Ett annat exempel på elektrisk transport är bussar som används i relativt stor utsträckning, exempelvis av bussföretaget Unibuss AS som i juni 2020 beställde 23 elektriska bussar av den kinesiska tillverkaren Build Your Dreams (BYD). Drivande är bland annat de norska kommunerna som ställer om till elektriska fordon.393 För tåg har Jernbanedirektoratet i samarbete med bland andra Norske tog AS och BaneNor utvärderat alternativ för nollutsläppsalternativ till dieseltåg. Slutsatsen publicerades i januari 2020 där batteritåg med del-elektrifiering ansågs som det bästa alternativet.394 BaneNor har exempelvis påbörjat implementeringen av ny tågflotta som kan köras på såväl diesel som ström.395

Målet för norsk luftfart är att Norge ska bli den första marknaden där elektriska flyg tar en betydlig marknadsandel och att det norska inrikesflyget ska vara elektrifierat före 2040. Partners för projektet är Widerøe, SAS, Norges Luftsportforbund och klimatstiftelsen ZERO och det stöttas av den norska regeringen. Avinors roll är att driva flygplatserna och tillrättalägga för nödvändig infrastruktur.396 I mars 2020 publicerade Avinor och Luftfarttilsynet sin rapport Forslag til program for introduksjon av elektrifiserte fly i kommersiell luftfart.397 Widerøe har startat samarbete med Rolls-Royce för att utveckla nollutsläppsflyg.398 Green Flyway är en aktör som testar utsläppsfria flyg, bland annat drivna på batterier, i regionen Røros och Östersund.399

2.5.5 Sverige Sverige har flera värdlesledande företag inom transport och industri som nu ställer om till en mer hållbar resursanvändning och elektrifierade flottor. Behovet av litiumjonbatterier ökar inom exemeplvis fordonstillverkning (både lättare och tyngre fordon), gruvdrift, autonoma logistiklösningar, industrilösningar och portabla hushållsverktyg.

AB Volvo är moderbolaget för Volvo Group som är en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och marin- och industrimotorer. AB Volvo tillhandahåller därtill kompletta finansiella tjänster och service.400 Dotterbolaget med fokus på lastvagnar Volvo Trucks har som mål att hela produktsortimentet ska vara fossilfritt år 2040. Under 2021 kan åkerier i Europa börja beställa helelektriska versioner av deras tunga lastbilar. Volvo Trucks ämnar erbjuda ett komplett sortiment med elektriska fordon. 401 Volvo Bussar, som ingår i AB Volvo, tillverkar bland annat elbussar och fick under 2020 Europas största enskilda beställning på elbussar från Transdev i Göteborg. Transdev operar lokaltrafik i Göteborg och tilldelades 2020 fem kontrakt för busstrafiken från Västtrafik för tio år med start i december 2020. Transdev bedriver elbussporjekt ibland annat Eskilstuna, Umeå och Amsterdam.402 Bussarna är tänkta att köras på flertalet rutter i Göteborg. Företaget hoppas på att denna lansering ska minska utsläpp och buller i staden vilket förhoppningsvis möjliggör att bussarna nu kommer att kunna köra i specifika tidigare okörbara områden och zoner med särskilda begränsningar.403 Volvo Bussar har även fått större beställningar ifrån Norge bl.a. Bodö där de tillsammans med ABB levererar bussar samt laddningsstationer.404

Biltillverkaren Volvo Cars, där Zhejiang Geely Holding Group är majoritetsägare och har som mål att försäljningen 2025 ska till 50% bestå av helt elektriska fordon. Volvo Cars tror sig producera en miljon elektriska bilar 2025.405 Volvo Cars har lanserat varumärket Polestar för en serie helelektriska personbilar. Den första modellen Polestar 2 lanserades 2020. Kinesiska CATL och sydkoreanska LG Chem kommer att leverera litiumjonbatterierna och avtalet täcker leveranser under det kommande decenniet för såväl Polestar 2 som samtliga Volvo Cars framtida elbilar.

391 Asko har bestilt 55 elektriske Scania-er, Anlegg & Transport, maj 2020 392 Utslippsfri byggeplass med el-gravemaskiner, Oslo Kommune, mars 2019 393 23 batterielektriske busser til Unibuss, Bussmagasinet, juli 2021 394 Batteritog er det beste nullutslippsalternativet til dieseltog, Dagsavisen, januari 2020 395 Tar tak for nye tog i Trøndelag, BaneNor, december 2020 396 Elektriske fly, Avinor, januari 2021 397 Forslag til program for introduksjon av elektrifiserte fly i kommersiell luftfart, Avinor, mars 2020 398 Widerøe har startet samarbeid med Rolls-Royce om å utvikle nullutslippsfly, Tekniskt Ukeblad, augusti 2019 399 The Nordic Battery Scene Part 3, Innovasjon Norge, September 2020 400 Volvo Group, Januari 2020 401 Volvo Group, “Volvo Trucks launches a complete range of electric trucks starting in Europe in 2021”, Maj 2020 402 Lanseringen av Nordens största elbussflotta förbereds för fullt, Transdev, janauri 2021 403 Volvo Group, “Volvo receives Europe’s largest order for electric buses”, Maj 2020 404 Volvo Buses, “VOLVO BUSES DELIVERS TO THE WORLD’S NORTHERNMOST OPERATOR OF ELECTRIC BUSES”, September 2020 405 Volvo Cars, “The Future is Electric”, Januari 2020 43

Svenska lastbils- och busstillverkaren Scania ägs av tyska Volkswagen AG genom dess dotterbolag Traton Group SE. Under 2020 lanerade Scania sin första eldrivna lastbil med planerar att utöka flottan. Exempelvis har Scania länge samarbetat med den ledande norska livsmedelsgrossisten ASKO och Scania ska under de kommande tre åren från 2020 leverera upp till 75 batterielektriska lastbilar.406 Bolaget tror att hållbara och utsläppsfria transporter är ett ökande krav för transportföretagen i framtiden och att en investering i en eldriven lastbil inte bara en investering i kundens flotta utan också i dess varumärke och marknad.407,408 Scania har även lanserat en helelektrisk bussflotta med tester genomförda i Östersund. Bolaget satsar på att framtiden hjälpa sina kunder att byta ut sin flotta av både lastbilar och bussar till elektriska alternativ som inte ska kompromissa med effektivitet eller kostnad. Företaget ser att en framgångsrik branschövergång beror på en fin balans mellan både miljö- och affärshållbarhet samt en mognad i teknik och infrastruktur.409

ABB är en svensk verkstadskoncern inom elkraft- och automationsteknik och har behov litiumjonbatterier i vissa av sina industrimaskiner. Nuvarande leverantör av litiumjonbatterier är SAFT. ABB tillverkar dessutom lagringslösningar för litiumjonbatterier. ABB är engagerade i att stödja Northvolt för att bygga Europas största och mest avancerade fabrik för litiumjonbatterier.410

Epiroc satsar på att minska utsläppen och effektivisera sina kunders verksamhet genom att öka utbudet av eldriven utrustning. De har redan påbörjat att elektrifiera underjordiska flottor och planerar på att fortsätta med övriga maskinkategorier. Epiroc har tydligt satta hållbarhetsmål och investerar därför på FoU inom detta område. Bolaget har identifierat att investeringarna bör hjälpa till att sänka framtida operationella kostnader samtidigt som en effektivare verksamhet erhålls.411 För underjordisk gruvdrift bidrar elfordon till att minska behovet av investeringar i ventilation, vilket är nödvändigt vid användning av dieselfordon under jord. Northvolt har samarbetat med Epiroc i mer än två år och har utvecklat en plattform med litiumjonbatterisystem skräddarsydda för Epirocs maskiner. Lösningen är ett modulärt tungt underpack som kan anslutas i olika konfigurationer i ett batterisystem för att skala för att uppfylla prestandakraven för olika fordonsplattformar.412

Einride AB är ett transportföretag med en automatiserad logistiklösning för el- och självkörande fordon som kallas Einride pods. Det första helt elektriska, helt autonoma transportfordonet som kör på en allmän väg i världen. Dessa pods kan styras på distans alternativt köras helt automatiskt. Nuvarande sortiment består av T-pod och T-log. Bolaget planerar att utöka fordonsparken i närmsta framtiden.413 Einride driver sina fordon på litiumjonbatterier.414 Lidl Sverige och Oatly planerar att använda Einrides lastbilar för leveranser i framtiden. Oatly tror sig kunna minska klimatavtrycket för sina leveranser med 87% när det växlar till Einrides helelektriska fordon.415 Norticals programvara ger i realtid insikt i användningen av varje enskilt batteri.416 Bolagets programvara lämpar sig mot samtliga användare av batterier och programvaran samlar in, verifierar och analyserar batteridata. Användaren kan på så sätt få en indikation på när och hur batteriet ska laddas samt få uppgifter på när det är dags att byta ut batteriet.417 Norrsken VC, Almi Greentech, Jellyfish Invest och E14 Invest har investerat drygt tolv miljoner SEK i Norticals. De tre grundarna äger fortfarande majoriteten i bolaget. 418

Husqvarna är en svensk tillverkare av verktyg som motorsågar, trimmers, borstklippare, kultivatorer, trädgårdstraktorer och gräsklippare. Husqvarna Battery Series drivs av litiumjonbatterier som är utbytbara mellan maskiner. Förutom möjligheten att använda samma batteri på flertalet maskiner så möjliggör litiumjontekniken en kort laddningstid vilken bolaget ser som en konkurrensfördel. Ett helt urladdat batteri tar i dagsläget ca 35 minuter att ladda upp till 80%. 419 Litiumjontekniken har även gett Husqvarna möjligheten att påbörja uthyrning av sina batteridrivna produkter och därmed gå från produktförsäljning till tjänster genom Tools for you.420 Sandvik är en ingenjörskoncern inom gruv- och berggrävning, metallskärning och materialteknik. De har på samma sätt som Epiroc satsat på eldrivna fordon till

406 Scania, “SCANIA LAUNCHES NEW ELECTRIC RANGE”, 2020 407 Scania, “Scania launches fully electric truck with 250 km range”, September 2020 408 Scania, “Electrification of an industry”, 2020 409 Scania, “Electrification on an industry”, 2020 410 ABB, “ABB’s latest investment points to a bright future for lithium-ion batteries”, September 2017 411 Epiroc, Januari 2021 412 Green Car Congress, “Northvolt delivers largest Li-ion order to date to Epiroc”, Mars 2020 413 Einride, Januari 2021 414 The Drive, “Einride's T-Log Truck is Designed to Haul Timber Without a Driver”, Juli 2018 415 Electrek, “Einride’s next-generation ‘Pod’ promises NVIDIA-powered unmanned electric heavy freight”, December 2020 416 Almi Invest, “Improving battery efficiency”, Januari 2020 417 Nortical, Januari 2021 418 Dagens Industri, “De förlänger livstiden på batterier – tar in nytt kapital” Oktober 2020 419 Husqvarna, Januari 2021 420 Husqvarna, Januari 2021 44

underjordiska gruvor.421 Bolaget har via ett uppköp av Artisian Vehicles, som specialiserar sig på utveckling av eldrivna fordon, fått möjlighet att minska kostnaderna framförallt vid operationer under jord. Bolaget har planer på att utöka sin flotta av eldrivna fordon och på så sätt öka effektivitet, minska de operationella utgifterna och bidra till ökad hållbarhet.422 Andra svenska företag inom elektrifiering av transporter är XShore och Candela (elbåtar), Cake (el-mc) och Awake (elsurfbrädor).423

RISE och Chalmers har med stöd från Energimyndigheten inrättat ett svensk testcentrum för elektromobilitet. Projektet kallat Swedish Electric Transport Laboratory (SEEL), och ska bedrivas på Lindholmen i Göteborg och i Nykvarn. Aktörer inom små och medelstora företag i fordonsindustrin, flygindustrin, den maritima sektorn samt andra företag som utvecklar teknik inom relevanta områden ska genom SEEL få en gemensam plattform att mötas på. SEEL beräknas vara i drift 2023.424 Mittuniversitetet i Sundsvall driver projektet DRIVE som har som mål att undersöka vad som krävs av industrin att möta morgondagens krav på grön energi och gröna transporter. DRIVE ska utforska insamling, lagring och användning av energi för elbilar. 425

2.6 Integration Med Integration avses integrationen av batterier i energisystemet, ofta genom stationär lagring, men även genom portabla lösningar. Litiumjonbatteriteknologin kan genom att lagra energi bidra till att lösa exemeplvis utmaningar med toppar och dalar i energiförbrukningen. FoU görs inom integrationen vehicle-to-grid (V2G), där laddningsinfrastrukturen för fartyg, smarta vägar eller elbilar kan kopplas samman med elnätet.426 Med över 250 miljoner elektriska fordon på vägarna globalt 2030 behöver laddningsmönster och energibehov hanteras.427 Inom Integration behandlas även energilagring som ett sätt att säkra elförsörjning och stabiliteten i elnätet. Reservgeneratorer och -system som traditionellt varit fossibränsledrivet byts i ökande utsträckning ut mot batterilösningar. Integration innefattar i den här rapporten dessutom laddningsinfrastruktur.

I detta avsnitt beskrivs de nordiska aktörerna inom Integration.

2.6.1 Danmark Integration av batterilösningar och energilagringssystem i Danmark berör i dagsläget framför allt den maritima sektorn, elektriska bilar och sätt att lagra överskottsenergi från elnätet.

Inom den maritima sektorn samarbetar Maersk Line och Ørsted för en laddningsboj till havs. Laddningsbojen ska utvecklas av Maersk Line för att därefter integreras med Ørsted’s vindkraftverk till havs. Projektet ska testas under andra halvåret av 2021. Större fartyg som lagt till vid bojen kommer i framtiden inte att behöva köra sina motorer på fossila bränslen för att förse sina elektriska system ombord med el och mindre eldrivna-och hybridfartyg ska kunna ladda till havs. 428

Inom elektrifiering av bilflottan verkar aktörer som Vestas för att integrera laddningsinfrastruktur mot det förnyelsebara elnätet.429 Danska DTU ledde forskningsprojektet Parker med fokus på vehicle-to-grid. Projektet finanserades av danska energiföretaget ForskEL och förde samman kommersiella aktörer som Nissan, Mitsubishi Corporation, Mitsubishi Motors Corporation, PSA ID och Enel med kunskap om elnätsintegration från NUVVE, Frederiksberg Forsyning A/S, Insero A/S för att utveckla en universell definition. Ytterst syftar projektet till att möjliggöra för elektriska bilar att effektivt delta i omställningen mot förnyelsebar energi. Projektet avslutades i januari 2019. 430

Danska vindkraftsföretaget Vestas har ingått samarbete med bränsleföretaget OK att erbjuda laddning av bilar på OK’s stationer från ett batteri som är kopplat direkt till en av Vestas vindturbiner. Laddningsystemet, utvecklat av Vestas, är det största i världen av sin typ. Batteriet har en kapacitet på 900 kW och kan leverera 650 kWt. 431,432

421 Sandvik, “SANDVIK LH518B”, Januari 2021 422 Artisan Vehicles, “Artisan announces that it is to be acquired by Sandvik”, Januari 2019 423 Northvolts största utmaning: hitta rätt personal, Teknikföretagen ,oktober 2020 424 Chalmers, “Center för el- och laddfordon får 575 miljoner”, Juni 2020 425 Mittuniversitetet, januari 2021 426 Annex to Europe on the Move, European Commission, maj 2018 427 Integrating electric vehicles with power systems, International Energy Agency, juni 2020 428 Ørsted, ” Maersk Supply Service and Ørsted to test offshore charging buoy to reduce vessel emissions”, September 2020 429 Via Rizau, ” OK and Vestas ready with green power for electric cars from the world's largest battery-powered charging stations”, September 2020 430 Parker-project, januari 2021 431 Via Rizau, ” OK and Vestas ready with green power for electric cars from the world's largest battery-powered charging stations”, September 2020 432 Dansk Elbil Alliance, ” Ny bilaftale gør mange flere elbiler billigere”, December 2020 45

2.6.2 Finland Helen, Helsingfors stadselbolag, har byggt det första energisystemet i Norden som ansluter ett solkraftverk, en elektrisk lagring och en laddningsstation för elbilar433.

Finska elbolaget Fortums verksamhet omfattar såväl laddningsnät för elbilar i Finland, Sverige och Norge som energilagringslösningar för att både kompensera för frekvensfluktuationer i elnätet och för att kontrollera energiförbrukningen. Genom sin Charge & Drive-tjänst har Fortum fokus på laddningsinfrastruktur på parkeringsplatser och i allmänna utrymmen. Fortum har utvecklat en serviceportfölj för laddningsinfrastruktur med bland annat dygnet runt service (kundtjänst och betalningslösningar). Finska Wärtsilä arbetar med energilagring i industriell skala och med intelligenta energisystem.434 Wapice erbjuder elbolag och deras kunder digitala applikationer för hantering av avtal, fakturering och uppföljning av elkonsumtion och -produktion. Deras applikationer utnyttjar data för till exempel laddning av batterier för elbilar. Siemens erbjuder en rad lösningar, tjänster och produkter för lagring av energi och produktion riktat till batteriindustrin. ABB i sin tur erbjuder hela laddnings- och elektrifieringslösningar för elbilar och elbussar435, medan Micropower Oy, som hör till den svenska Micropower Group -konsernen, utvecklar och tillverkar laddnings- och strömförsörjningslösningar för litiumjonbatterier i Salo436.

Kempower, en del av det finska familjebolaget Kemppi Group, utvecklar och tillverkar kommersiella laddningslösningar exempelvis personbilar och tyngre entrepernadmaskiner. Bolaget PlugIT:s tjänster omfattar identifiering av potentiella laddningsstationer. Tjänsteportföljen inkluderar även leverans och installation av laddningsställen. Parkkisähkö Oy utvecklar teknologi till elbilar och erbjuder laddningstjänster. Bolaget Virta är etablerat av 18 finska elbolag för att erbjuda ett rikstäckande nätverk med laddningsstationer för elektriska fordon. Portföljen omfattar laddningsstationer för hushåll, fastigheter, arbetsplatser och kommersiella platser. Även Danfoss har ett brett erbjudande inom energieffektiva lösningar.

Kokkola University Consortium Chydenius fokuserar bland annat på forskning i lagring av energi i litiumjonbatterier. VTT forskar exemeplvis på applicering av litiumjonbatterier i olika lösningar, såsom tillämpad energilagring. Tampere University of Technology integrerar litiumjonbatterier inom ramen för elkraftsystem och smarta nät. 437

2.6.3 Island I samband med ökningen av antalet elbilar på Island annonserades en investering i utbyggnaden av 112 laddningsstationer för elbilar i oktober 2019438 I januari 2021 finns totalt 341 laddstationer runt om Island.439, 440, 441 Flertalet Isländska aktörer erbjuder också laddningsstationer för hemmabruk samt installation av dessa.442 Ísorka etablerades 2014 och utvecklade 2015 ett samarbete med Finska elbilsladdningsföretaget Virta för att kunna erbjuda laddningslösningar för elektriska bilar på Island. 2016 lanserades verksamheten och erbjuder laddningsstationer för hemmabruk till isländska konsumenter.443 N1 är ett Isländskt bränsle-företag med 68 stationer runt om landet. Sex av dessa erbjuder laddningsstationer för elbilar. N1 erbjuder också laddningsstationer och installation för hemmabruk. 444 Orkusalan och ON erbjuder båda ladd-stationer för elektriska bilar med täckning över hela Island 445, 446

2.6.4 Norge En del av den breda dialog som förs längs hela värdekedjan för batterier i Norge är integrationen vehicle-to-grid. Inom den maritima sektorn understryks möjligheterna att koppla samman laddningsinfrastrukturen för fartyg med elnätet av bland andra Corvus Energy och inom transport utbyggnaden av smarta vägar och dess möjligheter till laddning av bland andra Scania.447 Hösten 2019 demonstrerade Statsbygg för första gången i Norge att det går att överföra ström från en elbil till nätet. I forskningsprojektet IntegER (Integration of energy storage in the distribution grid) som leds av SINTEF

433 Helen, januari 2021 434 Batteries from Finland, Gaia Consulting, Spinverse, mars 2019 435 ABB, januari 2021 436 Micropower Group, januari 2021 437 Akkuekosysteemi, nykytilaselvitys, Pirkanmaan liitto, juni 2019 438 Ministry of the Environment and Natural Resources, Minsistry of Industry and Innovation, oktober 2019 439 PlugShare, januari 2021 440 Ísorka, januari 2021 441 Rafbílasamband Íslands, januari 2021 442 Ministry of Environment and Natural Resources, Juni 2020 443 Isorka, 2021 444 N1, 2021 445 Orkusalan, 2021 446 ON, 2021 447 The Nordic Battery Scene Part 3, Innovasjon Norge, September 2020 46

Energi, testas spänningskvaliteten i mikronätet, i samarbete med Statsbygg, Elvia och Solcellespesialisten.448 IntegER- projektet har som målsättning att utvärdera om elektrisk energilagring kan bli en realitet i Norge och hur detta eventuellt bör realiseras. Genom planlagda demonstrationer för olika användningsområden för energilagring undersöks möjligheter och utmaningar. Demonstrationer utförs med olika energibolag på sex platser: Eventad Campus (Elvia), pluskund i svagt nät (Tensio TN), Skagerak EnergiLab (Skagerak Energie), Skarpnes Nullhus (Agder Energi Nett), Batteri i svakt nett (Elvia) och Brushytten (BKK). Projektansvarig är Lede (tidigare Skagerak Nett) och projektet finansieras av Norges Forskningsråd och ENERGIX-programmet. Projektet pågick 2017 – 2020. 449 Statnett har under 2020 genomfört pilotprojektet eFleks tillsammans med bl.a. laddningsinfrastrukturbolaget Tibber för hantering av toppas och dalar i elnätet.450

Inom stationär energilagring lyfts flera energibolag ofta upp i den norska batterivärdekedjan. Statkraft är ledande inom vattenkraft och Europas ledande leverantör av förnybar energi. Koncernen levererar energi från vatten, vind, sol och gas samt levererar fjärrvärme. Statkraft är en global marknadsaktör inom energihandel med anställda i 17 länder. Statkraft är engagerat inom batterier exempelvis i projektet MoZEES – se kapitlet ”Återvinning”451 samt ett integrationsprojekt för batterier och vindkraft på Irland452. Statnett är ett norskt statligt företag med ansvar för att utveckla, äga och driva det centrala elnätet, inklusive kablar och ledningar till andra länder.453 Andra energibolag som ofta nämns är NTE (Nord Trøndelag Elektrisitetsverk), Eltek (ett Delta Group företag och en global spelare inom bland annat energikonvertering. Säte i Drammen), Scatec (ledande energiproducent inom förnybarenergi med säte i Oslo. Utvecklar, bygger och driver kraftverk för förnybar energi och integrerar teknologi) och Agder Energi (norsk energikoncern som arbetar med vattenkraftproduktion, eldistribution, elhandel och tjänster till kunder på affärs- och konsumentmarknaderna. Agder är ett av flera säten för det norska batteriekosystemet). Andra bolag som inkluderas i ekosystemet för batterier är norska energibolag och energilagringföretag som TrønderEnergi AS, RenRøros, Pixii, Rissa Kraftlag och Gylling Teknikk (batterilösningar för telekom, maritim och subsea)454 samt startupbolaget Bryte (utvecklar en teknologi för strömmnnigsbatterier455).

Inom den maritima sektorn har även energileverantörerna börjat att fokusera på utveckling av laddningsinfrastruktur och användning av batteriteknologi för storskalig energilagring.456

Tidigare Grønn Kontakt, som ägs av Statkraft, är ett av de ledande laddningsinfrastrukturbolagen och bytte under november 2020 namn till Mer som en del av sin internationalisering. Genom uppköp har Statkraft utökad sin portfölj i Tyskland med E-Wald och eeMobility samt i Storbritannien med Vattenfalls tidigare e-mobility-business.457 Fortum är aktiva i Norge bland annat genom sin tjänst Fortum Charge & Drive för offentliga laddningsstationer.458 Tibber är ett digitalt elbolag som levererar produkter och teknologi för att deras kunder ska kunna kontroller och minska sin elförbrukning. Fokus ligger på smart laddning där bilen laddas automatiskt när strömpriserna är låga och när det är låg förbrukning av ström i hemmet.459 Även nederländska EVbox är operativa i Norge med snabbladdare längs vägen, kommersiella laddningsstationer för exempelvis parkeringsplatser och med laddningsstationer för hemmet.460

2.6.5 Sverige ABB Powergrids erbjuder hela laddnings- och elektrifieringslösningar för elbilar, el- och hybridbussar samt för fartyg och järnvägar. ABB Powergrids gick under 2010 in på laddningsmarknaden för elbilar med litiumjonbatterier och har i dagsläget sålt över 14 000 DC-snabbladdare i över 80 länder. Bolaget mottog utmärkelsen Global E-mobilityleader under 2019 för sin roll som stöd för internationellt införande av hållbara transportlösningar.461 Hitachi köpte under 2020 80,1% av ABB Powergrids och heter nu Hitachi ABB Power Grids462.

448 Mikronett sikrer strøm ved avbrudd, Teknisk Ukeblad, juli 2020 449 Integrasjon av energilager i Distribusjonsnettet, SINTEF, augusti 2017 450 Statnett har testet om elbiler kan regulere kraftnettet, Teknisk Ukeblad, juni 2020 451 samarbeid om innovasjon på batterier, Statkraft, november 2019 452 Statkraft kombinerer vindkraft og batterier i Irland, Statkraft, januari 2020 453 Om Statnett, janauri 2021 454 Battery initiatives and Stakeholders in Norway, SINTEF, oktober 2020 455 Bryte: Skal gjøre energilagring mer effektivt og miljøvennlig, Adolf Øiens Fond, januari 2021 456 Nye muligheter for verdiskaping i Norge, SINTEF, augusti 2019 457 Grønn Kontakt bytter navn, Norsk Elbilforening, november 2020 458 Om Fortum Charge & Drive, Fortum, januari 2021 459 Strømavtale fra Tibber, Norsk elbilforening, januari 2021 460 ladeløsninger for bedrifter og hjem, EVbox, januari 2021 461 ABB, ” ABB and Volvo collaborate on rollout of the world’s northernmost electric buses”, September 2020 462 Hitachi ABB Powergrid, juli 2020 47

Svenska Ferroamp Elektronik bygger enheter baserade på litiumjonbatterier från kinesiska PolynTech. PylonTech grundades 2009 och verkar på marknaden för ESS (energilagringssystem) och EV (elektriska fordon), både i och utanför hemmamarknaden Kina. PolyTech har egenutvecklad teknik och egenutvecklat aktivt katodmaterialet, battericell och Battery Management System (BMS) vilket innebär en vertikal integration i större delen av litiumjonbatterivärdekedjan. Ferroamp tillverkar även enheter baserade på NILAR’s nickelbatterier. 463 Enheterna används primärt till elförsörjning av fastigheter och till batteriladdning av elektriska bilar

Svenska statliga energibolaget Vattenfall AB är producent av elektrisk energi, leverantör av fjärrvärme samt ägare av elnät. Vattenfall och Northvolt har tillsammans lanserat en batterilagringsenhet, Voltpack Mobile System, ett modulärt litiumjonbatterisystem tänkt att användas som ett utsläppsfritt alternativ till dieselgeneratorer. Systemet kan konfigureras för att möta energi- och effektbehovet i exempelvis drift av fjärranslutna elnät, förstärkning av svaga nät, stöd till laddning av elfordon samt leverans av nättjänster. Systemet kan distribueras för operationer som varar dagar, veckor eller till och med längre perioder. 464 Vidare ska Vattenfall bygga ett 1MWh industriellt batterisystem för energiförsörjning av en blybatteriåtervinningsanläggning i Landskrona drivet av Boliden. 465

CTEK tillverkar laddare för elbilar, motorcyklar, tyngre fordon mm. De har laddare som erbjuder möjligheten att ladda utan koppling till elnätet via solpaneler eller vindkraft. Utbudet innefattar laddare för litiumjonbatterier men även andra batterityper som exempelvis bly.466 Charge-Amps erbjuder laddlösningar för elbilar till både företag och privatpersoner. Bolagets produkter består av laffstationer, laddkablar och tillhörande mjukvara för efter behov anpassningsbar laddning.467 Novoleap AB bedriver en genomförbarhetsstudie som ska resultera i förslag på hur det på ett smart och hållbart sätt kan implementeras lösningar för elektrifiering av hamnar och terminaler för att på så sätt påvisa potentialen för kommersialisering. Projektet kommer undersöka applicering av dynamisk laddning som både kan minska behovet av stora batterier och öka nyttjandegraden i elektriska fordon.468,469

2018 påbörjades projektet CollERS som var startskottet till en överenskommelse mellan Sveriges och Tysklands regeringar om att ingå i ett innovationspartnerskap gällande ökad kunskapsnivå berörande elvägar. RISE ledde projektet som bl.a. mynnade ut i en bedömning av olika elvägskoncept och en aktuell översikt över internationella elvägsaktiviteter.470 Under 2019 så påbörjades SmartRoad Gotland, med stöd av RISE, Swedavia, Electreon, Gotland Ring, Matters Group, GEAB, NCC, Region Gotland, Swedavia Airports, OSAB och Flygbussarna (finansierat av Trafikverket) ett projekt där världens första trådlösa elväg för bussar och tunga lastbilar ska byggas på Gotland. Syftet är att bygga kunskap om framtidens elektriska vägar och skapa förutsättningar för en global implementering av induktiva elektriska vägsystem. 471 Mälarenergi och Northvolt har ett pågående samarbetsprojekt för att testa möjligheterna med batterier i elnätet. Inom projektet ska det byggas ett batterilagersystem vid laddstationen för elbilar i Västerås som är tänkta att kapa topparna i elnätsbelastningen när elbilarna laddas.472

2.7 Återvinning Insamling, Återanvändning och Återvinning av litiumjonbatterier är enviktig del av batterivärdekedjan som styrs av regleringar, påverkas av globala mål för hållbarhet som Paris-avtalet och drivs av efterfrågan bland såväl konsumenter som industriella kunder. Regleringar och direktiv för återvinning finns i exempelvis på nationell nivå Kina, föreslås inom Europeiska Unionens Batteridirektiv, inom the California Assembly Bill 2832 i USA samt i flera andra länder på nationell nivå. Det finns starka incitament för både battericellstillverkare och litiumjonsbatterianvändare att förbättra återvinningen av batterier. Förutom att bidra med besparingar i tillverkning och sänkta priser på batterier är det framförallt för samhället och miljön kritiskt med såväl återanvändning som återvinningen. Enligt prognoser av Circular Energy Storage kommer mängden i ton av litiumjonbatterier att växa exponentiellt och vara dubbelt så stort 2023 som det var under 2020. Den starka tillväxten är primärt driven av den ökande användningen av elbilar och elbussar. För undvika lager av redan använda litiumjonbatteri måste återvinningen kunna hantera större kvantiteter.473

463 Ferroamp, Januari 2021 464 KHL, ” Northvolt, Vattenfall launch modular battery storage”, Juni 2020 465 Batteries International, ” VATTENFALL INSTALLS LITHIUM TO SUPPORT LEAD BATTERY RECYCLING PLANT”, Mars 2020 466 CTEK, Januari 2021 467 ChargeAmp, Januari 2021 468 Novoleap, Januari 2021 469 Energimyndigheten, Januari 2021 470 RISE, Januari 2017 471 RISE, April 2019 472 MälarEnergi, ” Northvolt och Mälarenergi i samarbete kring batterilager”, November 2019 473 Energimyndigheten, ” State-of-the-art in reuse and recycling of lithium-ion batteries– A research review”, Juni 2019 48

Insamlingen av batterier är en viktig del av den cirkulära ekonomin för batterier. Med såväl ökad produktion och återanvändning av batterier samt brist på kritiska metaller är systemen och incitamenten för insamling avgörande.

De nordiska aktörerna inom Återvinning beskrivs nedan.

2.7.1 Danmark I Danmark ombesörjs insamling av använda batterier av kommunerna. Elretur samlar sedan in och kategoriserar för att säkerställa återvinning. Batterierna skickas för återvinning till specialiserade aktörer i norra Tyskland, Finland, Frankrike och Polen. Det finns i dagsläget inga verk för behandling av använda batterier i Danmark. 474

2.7.2 Finland Finland har goda förutsättningar för vidareutveckling av återvinningssystem för batteriindustrin. I dagsläget ökar inte återvinningen av batterier då både en lämplig infrastruktur saknas och antal elbilar i Finland fortfarande ligger på förhållandevis låg nivå. Endast cirka fem procent av litiumjonbatterierna återvinns, vilket i absoluta tal innebär endast några hundratals batterier. 475

Europeiska kommissionen uppmanade 2018 Finland att samordna forskningen kring återvinning av batterier i Europa.476 Det huvudsakliga finska initiativet för batteriåtervinningen koordineras av BATCircle (the Finland based circular ecosystem of battery metals consortium). Gruppens medlemsbas består av ett 20-tal bolag (åtta storbolag, 14 SMEs), fyra universitet, två institut med relevant forskning (VTT och GTK), samt två städer och några ytterligare organisationer.477 BATCircle’s huvuduppgift är att generera ökat värde för sektorer som tillverkar kritiska metaller och kemikalier och för deras cirkulära ekonomi. Gruppen anser att målet för återvinningsgraden av litiumjonbatterier borde ligga på 95%. Projektet drivs av Aaltouniversitet tillsammans med Outotec. Business Finland har beviljat 10 miljoner EUR för BATCircle för att förbättra tillverkningsprocesserna inom gruvindustrin, metallindustrin och batterikemikalier och för att öka återvinningen av litiumjonbatterier. Målet är att stärka samarbetet mellan företag och forskningsgrupper och hitta nya affärsmöjligheter samt att skapa en marknad i Finland som omsätter åtminstone 5 miljarder EUR.478

Suomen Autokierrätys är den finska tillverkarorganisationen för koordinering av batteriåtervinning för personbilar. Akkuser är det enda finska bolaget som tar emot och återvinner bärbara batterier inklusive litiumjonbatterier. Akkuser finns i Nivala i Österbotten och arbetar med litiumionbatterier, alkalbatterier samt hybridnickelmetaller med DryTechnology. Batterierna krossas och sorteras mekaniskt. En annan aktör, uRecycle Group, arbetar även de med krossning av bärbara batterier samt med återvinning av industribatterier. De erbjuder system för spårning av förpacknings-, transport- och uppföljningssystem. Bolaget har i dagsläget verksamhet i Finland, Sverige och i Storbritannien.

Finska Fortum återvinner kobolt, litium, mangan och nikkel till återbruk i nya batterier genom en så kallad hydrometallurgisk återvinningsprocess. Därmed menar Fortum att de ska kunna återvinna över 80% av dagens litiumjonbatterier.479 Fortum har fokus på industribatterier och har ett partnerskap med Suomen Autokierrätys. Vidare har Fortum stärkt sin position genom förvärv av Crisolteq som återvinner litiumjonbatterier med säte i Harjavalta480.

2.7.3 Island På Island finns krav på att både tillverkare och importörer av batterier registreras, vilket görs av Isländska miljö-och livesmedelsverket 481. Senast tillgängliga statistik visar att insamling av batterier på Island varit som högst runt 2012 med 90%, och att motsvarande siffra för 2018 minksat till 70%. Det nationella målet för insamlingen var ca 65% för 2020 och ligger på 85% för 2024. Återvinningsgraden för blybatterier, nickel-kadmium-batterier ligger på 80% är över det nationella målet. 482 Batterier som innehåller farliga ämnen som litium hanteras av specialister som typiskt bränner dessa och använder värmen som alstras i processen till att producera elektricitet och värma upp hus. 483

474 Elretur, ” Det sker der med dine brugte batterier”, 2021 475 Mer återvinning och handel värd miljarder till batterisektorn, Aalto-universitetet, mars 2019 476 Suomi sai johtovastuun akkujen kierrätyksen tutkimuksessa, Tekniikka & talous, oktober 2018 477 BATCircle official, januari 2021 478 Mer återvinning och handel värd miljarder till batterisektorn, Aalto-universitetet, mars 2019 479 Vil gjenvinne elbilbatterier, elbil24, mars 2019 480 Fortum ostaa arvok•kaiden akkume•tallien kierrä•tykseen erikois•tuneen Crisol•teqin, Fortum, januari 2020 481 Umhverfis Stofnun, Register över tillverkare och importörer av batterier och ackumulatorer, 2021 482 Umhverfis Stofnun, Statistik över insamliing och återvinning av batterier, 2021 483 Úrvinnslusjóður, ”processing fund”, 2021 49

Sorpa är det ledande avfallshanteringsföretaget på Island och ägs av kommunerna runt Reykjavík. Bolaget samlar in batterier via återvinningsstationer och skickar dem vidare till specialiserade aktörer utanför Island för återvinning. 484 Sorpa tar också hand om batterier som inte innehåller farliga ämnen och förvarar dessa i specifika depåer. 485

2.7.4 Norge Norge har en kontinuerligt växande flotta av elbilar och andra elektriska fordon och därmed en kritisk massa för lönsam återvinning av batterier. Uppskattningar visar att det under 2023 finns ca 500 000 bilar i Norge som är helt elektriska eller hybrid-varianter. Volymen för skrotning av el/hybrid-bilar beräknas till ca 40 000 bilar under 2024. Avtal för hantering av dessa batterier skrivs mellan biltillverkare och återvinningsföretag, vilka investerar i ökad kapacitet.486

Hydro Volt AS är ett jointventure mellan Norsk Hydro och svenska Northvolt, där en anläggning för batteriåtervinning byggs i Fredrikstad med väntad produktionsstart under 2021. Investeringen uppskattas till 100 miljoner NOK. Anläggningen förväntas ha en kapacitet på över 8 000 ton batterier per år och vara till stor grad automatiserad. Det här är den första fabriken i Norge i sitt slag. Norska BatteriRetur kommer driva anläggningen och även leverera batterier.487 FREYR och Glencore Nikkelverk har ett MoU för möjliga leveranser av spårbara batterimaterialer samt FoU inom återvinning av litiumjonbatterier.488 BatteriRetur är ett godkänt återvinningsföretag i Norge för alla kategorier av batterier. Det är tre företag som är organiserade under varumärket BatteriRetur®. 2014 etablerades BatteriRetur Høyenergi för att hantera batterier från elektriska fordon och maritim sektor.489 BatteriRetur samlar in och demonterar fordonsbatterier samt bygger upp dem till nya moduler. BatteriRetur bygger ut sin anläggning i Borg Havn i Fredrikstad som ska vara klar 2024. Volymen inför 2024 hanteras av företagets avdelning i Sandefjord. 490 NORSIRK (tidigare Elretur) är det ledande företaget i Norge för utökat producentansvar, så kallat Extended Producer Responsibility (ERP). NORSIRK är ett icke-vinstdrivande företag och ägs av Stiftelsen Elektronikkbransjen, Norske Elektroleverandørers Landsforening (NEL), IKT Norge och Abelia.491

Mindre bolag inom återbruk är ECO Stor, RePack och Marna Energi. ECO Stor är ett norskt startupbolag med säte i Oslo som etablerades 2018. Företaget har en energilagringslösning som möjliggör återbruk av batterier från elbilar. 2019 gick Agder Energi Venture in i bolaget som en majoritetsägare.492 RePack är ett startupbolag i tidigt skede med säte i Oslo som vill möjliggöra ett maximalt användande av batterier för återbruk från elbilar genom ”repurposing”.493 Marna Energi återanvänder batterier från elbilar för att lagra solenergi från solceller och skapar på så sätt ett återbruk.494

2019 startades projektet BATMAN (Lithium ion BATteries - Norwegian opportunities within sustainable end-of-life MANagement, reuse and new material streams) med fokus på att utveckla ett dynamiskt och strategiskt verktyg baserat på analyser av materialflöde för att återanvända materialen i batterivärdekedjan. Projektet är finansierat till hälften av Forskningsrådet med 11,75 miljoner NOK och till häften av deltagande företag: Agder Energi, Glencore Nikkelverk, Elkem, Hydro, Saint Gobain och Eyde-klyngen. Vidare forskningspartners är Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU), Universitetet i Agder (UIA), Institutt for Energiforskning (IFE) och Transportøkonomisk institutt (TØI). Projektet har sitt center i Agder i södra Norge.495 LIBRES (Lithium ion Battery Recycling) är ett forskningsprojekt för nya metoder att återvinna elbilsbatterier och ett samarbete mellan Universitetet i Agder (UiA), Norsk Hydro, Elkem Carbon, BatteriRetur och Glencore Nikkelverk. Forskningen är finansierad av Norges Forskningsråd under perioden 2018-2022.496 2.7.5 Sverige Återvinning har i Sverige uppmärksammats som ett kritiskt steg i värdekedjan och en förutsättning för en ökad användning av litiumjonbatterier. Det har resulterat i flertalet större satsningar från näringsliv och akademi.

484 Sorpa, insamling och återvinning av batterier, 2021 485 Úrvinnslusjóður, ”processing fund”, 2021 486 Avtaler i havn og flytting iverksatt!, Batteriretur, december 2017 487 Joint venture to enable electric vehicle battery recycling, Hydro, juni 2020 488 Nyheter FREYR, Cision, januari 2021 489 Om batteriretur, januari 2021 490 Avtaler i havn og flytting iverksatt!, Batteriretur, december 2017 491 Norsirk, januari 2021 492 Ecostor, januari 2021 493 CTO at RePack, januari 2021 494 Marna energi, januari 20201 495 Batteriprosjektet BATMAN er i gang, EYDE Cluster, juni 2019 496 Demonterer el-bilbatterier for gjenbruk, Universitetet i Agder, december 2020 50

Nortical grundades 2019 och utvecklar en mjukvara som samlar information om batterianvändningen hos sina kunder och kan möjliggöra att batterier som inte längre dugliga i fordon kan återanvändas inom andra områden t.ex. energilagring innan de slutligen skickas till återvinning.497

Northvolt planerar att etablera ett komplett ekosystem för återvinning av batterier. Ekosystemet kommer att innefatta; infrastruktur för smart återställning, automatisk demontering och kross samt tekniker för återvinning av elementära metaller och förfining. I detta ekosystem kan samtliga litiumjonbatterier återvinnas men även andra kemiska uppsättningar. Northvolt har tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola tagit fram en egen lösning på Northvolt Labs som för tillfället befinner sig i pilotfas. En fullskalig återvinningsanläggning ska byggas vid Northvolt Ett för att säkra Northvolt’s eget mål på 50% återvunnet material i input i nya celler år 2030. Återvinningsanläggningens första del ska vara i drift 2022 med kapacitet att återvinna cirka 25 000 ton battericeller per år.498 Bolaget har även ingått i ett joint venture med norska Hydro och bildar HydroVolt AS där en anläggning för batteriåtervinning byggs i Norge med planerad produktionsstart under 2021. Inom ramen för återvinningsprogrammet Revolt har Northvolt samarbetat med Chalmers Tekniska Högskola för att utveckla en ny teknik för återvinning. Metoden är kemisk och gör det möjligt att behålla mer av materialet som återvinns (t.ex. litium). 2020 inleddes en pilotsatsning på Northvolt Labs i Västerås.499

Batteryloop Technologies bildades 2017 av Stena Recycling och ska kombinera insamling och återvinning av fordonsbatterier från Stena Recycling med energilagringslösningar av Ferroamp vilket kommer ge möjligheten ge batterier ett andra liv. Batterier som inte längre kan användas i fordon kan användas för energilagring. Efter en andra användning av elbatterierna garanteras 500 ett återtagningssystem och en hållbar återvinning som hanteras av Stena Recycling. Tillsammans med Volvo Bussar har Stena Recycling tecknat avtal för Batteryloop konceptet. När bussarnas batterier byts ut återanvänds de som energilagring under några år, till exempel i fastigheter och laddningsstationer. 501 Stena Recycling bedriver ett forskningsprojekt tillsammans med Luleå Universitet där de teknologier inom återvinning av litiumjonbatterier som Boliden och Stena Aluminium i dag använder utvärderas. Syftet är att se över stora delar av värdekedjan – från det att litiumjonbatteriet demonteras till dess att battericellerna är återvunna. Målsättningen är att ta fram en helhetslösning för Volvo Cars att hantera batterierna på ett säkert sätt och återvinna batteriernas innehåll med hållbara metoder.502,503 Forskningsgruppen Industrial Materials Recycling har bedrivit forskning gällande batteriåtervinning sedan 2007 och utvecklat en hydrometallurgisk process för återvinning av värdefulla metaller från nickelbatterier (NiMH) och litiumjonbatterier. Forskningen har stöttats av bl.a. Stena Metall och Vinnova. Målet är att utveckla en ren hydrometallurgisk och flexibel process som kan tillämpas efter termisk behandling.504

Elkretsen erbjuder en insamlingslösning för den nya generationens industri- och elbilsbatterier, men biltillverkare och de som samlar batterier från elbilar kan också sluta avtal direkt med återvinnare.505 Volvo Tech AB utför en genomförbarhetsstudie på skapandet av ett ekosystem för elektriska fordonsbatterier. Studien har som mål att identifiera kombinationer av tillämpningar i kommersiella fordon med tillämpningar inom andra kommersiella fordon eller stationära tillämpningar för batteriets andra liv. 506 Projektet Eliminate där IVL tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola och Stellenbosch universitet i Sydafrika forskar på återvinning av litiumjonbatterier för att se vilken teknik som är bäst ur miljö- och marknadsperspektiv. I projektet ingår även Karadeniz tekniska universitet i Turkiet och återvinningsföretaget Exitcom Recycling. 507 På Luleås tekniska högskola börjades det redan under 2014 utredas kring återvinning av de metaller som återfinns i litiumjonbatterier och hur de ska hanteras. Syftet med projektet var att möjliggöra återvinning av fler ämnen ur uttjänta litiumjonbatterier genom resurseffektiva termiska återvinningsmetoder. 508 Andra pågående projekt i Sverige gällande återvinning av litiumjonbatterier är PERLI på KTH.509, Mälardalens Högskola och Vinnova510, Re-LiON med SweRim511 samt LIB-challenge i Uppsala512.

497 Nortical, Januari 2021 498 Northvolt, ”Closing the loop on batteries”, Januari 2021 499 Chalmers, December 2019 500 BatteryLoop, “BUS BATTERIES AS A PROPERTY’S ENERGY STORAGE”, Januari 2021 501 Stena Recycling, “NEW COLLABORATION GIVES VOLVO BUS BATTERIES A SECOND LIFE”, September 2020 502 Stena Recyling, “FORSKNINGSPROJEKT: ÅTERVINNING AV LITIUM-JON BATTERIER”, Januari 2021 503 Chalmers, ” Forskarna som löser Northvolts tillgång på råvaror”, Juni 2019 504 Chalmers, “Batteries”, Juli 2020 505 Om oss, Elkretsen, januari 2021 506 Energimyndigheten, Januari 2021 507 Teknikens Värld, December 2020 508 Energimyndigheten, Januari 2021 509 KTH, ” Recycling of Batteries”, November 2020 510 Vinnova, “Strategier för maximal energiåtervinning i en batteritillverkningsprocess”, Juni 2018 511 Energmyndigheten, ”Re-LiON (återvinning av Li-jon batterier”, December 2019 512 Energimyndigheten, ” LIBchallenge - utmaningen att öka livslängden för litiumjonbatterier”, Januari 2021 51

3. ÖVERGRIPANDE KRITERIER FÖR UTLÄNDSKA INVESTERARE

Potential i Europa attraherar investeringar Asien är i dagsläget dominerande inom den globala värdekedjan för litiumjonbatterier med Kina, Sydkorea, Japan och Taiwan i spetsen. Kinas andel av den globala produktionen av litiumjonbatterier uppskattas till 73% under 2019 och andra länder i Asien står för ytterligare 11%. USA uppskattas producera 10% och Europa 6%. Samtidigt som den globala produktionen tros femdubblas under det kommande decenniet förväntas Europas position att stärkas till 16% på bekostnad av Asien, exklusive Kina. Under 2020-talet förväntas betydande regleringar i Europa att ytterligare stärka den redan växande efterfrågan av batterier. Investeringarna i elektrisk mobilitet av biltillverkare i Europa förväntas vara 3-5 gånger högre än i Kina (EU: 60 miljarder EUR under 2019 jämfört med 17,1 miljarder EUR i Kina).513 Europa är därav en mycket intressant marknad för asiatiska investerare inom batterivärdekedjan. Många globala spelare är ute efter first mover advantages och spelplanen för Europa förväntas läggas under kommande 3-4 år.

En investering i Europa, som ligger geografiskt relativt långt borta från Asien jämfört med exempelvis investeringar inom Asien där Kina dominerar efterfrågan på elektriska fordon och energilagring, men även med investeringar i exempelvis Indien. För mindre spelare är en nyinvestering eller fortsatta investeringar i Kina eller närregionen fortfarande i fokus.514 Europa är inte bara en tillväxtmarknad idag, utan också en intressant marknad för investeringar i ett hållbart alternativ för framtidens batterier. Hållbarhet är en växande trend i Asien, men efterfrågan och kraven på hållbar produktion ligger fortfarande efter den nuvarande utvecklingen i Europa. Möjliga investerare talar övergripande om två parallella spår: en grön och hållbar batteristrategi genom en europeisk etablering samt en närmarknadsstrategi för Kina.515

Utvecklingen inom EU och Europeiska kommissionens förslag på ändringar i lagstiftningen kring batterier följs noga och förutspås påverka investeringsbeslut i Europa. Därigenom ses positiva möjligheter i Sverige och Norden tack vare tillgången till förnybar och billig energi, närheten till användare i såväl Norden som Europa, satsningar på FoU samt ekosystemet kring de etableringar som skett eller planeras.516

Under senare år har flera investeringar skett i Europa från investorer från Asien. Flera av de planerade gigafabrikerna i Europa drivs av asiatiska batteritillverkare där investeringar sker av bl.a. kinesiska CATL i tyska Erfurt, sydkoreanska SK Innovation i Komárom i Ungern, sydkoreanska LG Chem i Wroclaw i Polen, sydkoreanska Samsung SDI i Göd i Ungern, kinesiska Envision AESC i Sunderland i Storbritanninen, kinesiska Svolt i Überherrn i Tyskland, kinesiska Farasis Energy i Bitterfeld i Tyskland och kinesiska BYD.517 Därtill kommer Panasonics samarbete med Norsk Hydro och Equinor inom initiativet Joint Battery Initiative.518 Det finns investorer från USA som planerar gigafabriker i Europa exempelvis Tesla i Grünheide i Tyskland och Microvast i Brandenburg i Tyskland. Utomeuropeiska investorer finns inte bara inom fabriker för battericeller utan även i andra steg i värdekedjan. De stora asiatiska tillverkarna av battericeller har eller har haft samarbeten med ledande biltillverkare sedan flera år, exempelvis Panasonic med t.ex. Tesla, Toyota, Honda och Ford, CATL med t.ex. BMW, Volkswagen och Daimler, LG Chem med t.ex. Chrysler, Volvo, Audi, Kia, Jaguar, General Motors, Volkswagen, Daimler, Ford och Renault, Samsung SDI med t.ex. BMW och Fiat och slutligen SK Innovation med t.ex. Daimler Hyundai/Kia och BAIC. 519

Ur ett asiatiskt investerarperspektiv är en investering i Europa i dagsläget ofta ett val mellan Västeuropa, med marknader med stark efterfrågan som Tyskland, Storbritannien eller Frankrike och Östeuropa, där asiatiska företag historiskt genomfört många investeringar för produktion, i exempelvis Ungern och Polen. Därutöver är kunskapen om enskilda länder i Europa generellt låg och Europa utvärderas som en enhetlig marknad. 520 Den generella kännedomen om Norden är låg bland asiatiska investerare och de nordiska fördelarna bryter med förutfattade meningar om en dyr region. Norden i sig är relativt okänt och enskilda länder inom Norden är än mindre kända för asiater. Att Norden har så grön och billig energi är än mer okänt. Norden utvärderas i en kontext och jämförs då med marknader i Östeuropa

513 China Dominates the Lithium-ion Battery Supply Chain, but Europe is on the Rise, BloombergNEF, September 2020 514 Samlade dialoger med ledande aktörer inom batterivärdekedjan i Kina, Japan, Sydkorea och Taiwan, Business Sweden, 2020 515 Samlade dialoger med ledande aktörer inom batterivärdekedjan i Kina, Japan, Sydkorea och Taiwan, Business Sweden, 2020 516 Samlade dialoger med ledande aktörer inom batterivärdekedjan i Kina, Japan, Sydkorea och Taiwan, Business Sweden, 2020 517 Map of the Gigafactories under construction in Europe (update Nov 2020), energycentral, januari 2021 518 A European battery business in Norway, Joint battery initiative, November 2020 519 Battery wars: Japan and South Korea battle China for future of EVs, NIKKEI Asia, November 2018 520 Samlade dialoger med ledande aktörer inom batterivärdekedjan i Kina, Japan, Sydkorea och Taiwan, Business Sweden, 2020 52

(traditionellt investeringsmål för produktion) samt marknader i Västeuropa (hög efterfrågan inom användandet, men också snabbväxande inom batterisektorn). Tyska marknaden ligger utanför jämförelsen då Tyskland ses som odiskutabel ledare inom Europa. Norden med ca 25 miljoner invånare ses som en liten marknad i sig, då exempelvis Sydkorea har 50 miljoner invånare. Det finns olika typer av investerare och i stort skulle de kunna delas upp i de traditionella elektronikbolagen som breddat sin verksamhet samt de bolag som grundats i och med utvecklingen av litiumjonbatterier. I stort har de alla ungefär lika investeringssätt och kriterier. Till viss mån har de bolag som redan har verksamhet i ett europeiskt land en större naturlig koppling vid en etablering. Kunskapen om fördelarna med Sverige och Norden för energiintensiv produktion kan dock anses vara på samma nivå. De flesta har å ena sidan en tro att Sverige är ett dyrt produktionsland samtidigt som de å andra sidan ser på Sverige och Norden som region med hög kunskap inom och fokus på hållbarhet generellt.

Kriterier vid en etablering Det finns olika typer av investerare och i stort skulle de kunna delas upp i de traditionella elektronikbolagen som breddat sin verksamhet samt de bolag som grundats i och med utvecklingen av litiumjonbatterier. I stort har de alla ungefär lika investeringssätt och kriterier. Till viss mån har de bolag som redan har verksamhet i ett europeiskt land en större naturlig koppling vid en etablering. Kunskapen om fördelarna med Sverige och Norden för energiintensiv produktion kan dock anses vara på samma nivå. De flesta har å ena sidan en tro att Sverige är ett dyrt produktionsland samtidigt som de å andra sidan ser på Sverige och Norden som region med hög kunskap inom och fokus på hållbarhet generellt.

För asiatiska bolag som vill investera i Europa är flera faktorer viktiga för val av geografisk placering. Kostnadseffektivitet är det överlägset viktigaste kriteriet för beslutsfattandet, där helheten avgör (t.ex. kostnader för arbetskraft vs energi). Till det spelar stöd från politiken och möjliga bidrag vid initial etablering roll. I samband med fokus på kostnader spelar kunskapen om möjliga kostnader en avgörande roll. Exempelvis är det många företag i Asien som har svårt att förstå att energi kan vara så billig och samtidigt så grön som den är i Norden. Närhet till användare och kunder samt närhet till resterande delar av värdekedjan inklusive leverantörer och återvinning är viktigt. Även möjligheter till bredd inom produktion vad gäller såväl cylinder som prismatiska batterier. Som noterat spelar tidigare erfarenheter in för såväl etablerat nätverk, erfarenhet och förtroende.

För många företag är Östeuropa intressant då det finns en historia av samarbete och produktion inom elektronik. Exempelvis Sydkoreanska investeringar av Samsung i Polen och Ungern för produktion under 1980- och 1990-talen. Andra företag har en historisk koppling till exempelvis som Japan till Tyskland, Storbritannien och Spanien, där även andra fördelar finns. Den historiska kopplingen kan underlätta kommunikationen och exempelvis är det inte ovanligt att företag från såväl Japan som Sydkorea ser en stor vikt av att kunna och att använda modersmål i företagskommunikationen (tvåspråkig). Hur en investering mottas i värdlandet och boende lokalt kan påverka investeringsbeslut (t.ex. förankring, kontext, samhälle) likaså logistik samt mobilitet av arbetskraft. Stabila arbetsmarknader samt politisk stabilitet ses som positivt. Myndighetsprocesserna kring hur enkelt det är att genomföra en etablering (t.ex. visumansökningar) har betydelse för fortsatta investeringar samt möjliga rekommendationer till andra investerare. I affärsdialoger rörande investeringsmöjligheter i Europa är terminologi viktigt, särskilt vad gäller begrepp för clean energy och hållbarhet. Kunskapen om det asiatiska och landspecifika perspektivet på Europa är avgörande tillika kännedom om de regioner i Europa som Norden jämförs med.521

I samband med ett ökad intresse för och behov av hållbara batterivärdekedjor ökar också investeringsviljan i FoU rörande nästa generations batterier, alternativa material och återvinning. På samma linje ökar intresset för att kombinera investeringar till Europa med att koppla an till FoU och kunskapskluster. 522

Som exempel på vilka kriterier som ligger i fokus för en investering är den investering Panasonic planerar för Europa. För Panasonic är det avgörande att gå in på den Europeiska marknaden tillsammans med lokala starka partners. Solid kompetens inom materialteknologi, processindustri, energi och industriutveckling påpekas som en god grund för att bygga en batterifabrik i Norge. I tillägg påtalas tillgången på förnybar energi. 523 I december 2020 inbjöd Hydro, Equinor och Panasonic till dialog med norska kommuner och regioner för att identifiera möjliga platser för batterifabriken. Viktiga kriterier för etableringen och driften kräver tillgång till kraft och vatten för kylning samt ett befolkningsunderlag som kan säkra tillgång till skickliga operatörer och annan utbildad personal. Vidare krävs effektiv och hållbar transport av råvaror in samt färdiga batterier ut till kunder i Europa och det är viktigt att lokalsamhället ställer sig positivt till

521 Samlade dialoger med ledande aktörer inom batterivärdekedjan i Kina, Japan, Sydkorea och Taiwan, Business Sweden, 2020 522 Samlade dialoger med ledande aktörer inom batterivärdekedjan i Kina, Japan, Sydkorea och Taiwan, Business Sweden, 2020 523 Sånn skal Norge bli en «batterinasjon», E24-podden, november 2020 53

etableringen.524 Ett annat exempel är australiensiska Mineral Commodities uppköp av norska Skaland Graphite. Bakom investeringen låg de stora affärsmöjligheterna för komponentmaterialen för produktion av batterier i Norge och i Europa. Viktigt var att kunna bli vertikalt integrerade och kunna producera hållbart och miljövänligt anodmaterial på plats i Europa.

Marknaderna i Asien Kinas ledande ställning inom den globala batterivärdekedjan har byggts upp genom kinesiska statliga investeringar och regleringar. Därigenom har exempelvis Contemporary Amperex Technology Co. Ltd., CATL, byggts upp från ingenting till att vara världsledande på tio år.525 Kina har tagit position inom så gott som hela värdekedjan globalt och uppskattas inneha 73% av produktionen av battericeller, 66% av tillverkningen av komponenter (anod och katod), 80% av raffinering av råmaterial samt 25% av gruvdriften. Av världens 136 produktionsanläggningar för litiumjonbatterier som planeras för 2029, ligger 101 i Kina.526 Ytterligare ledande kinesiska spelare inom tillverkning av battericeller är Envision AESC, Svolt, Farasis Energy och Build Your Dream.

I Japan var biltillverkarna ute tidigt och skapade joint ventures för att producera litiumjonbatterier tillsammans med inhemska konsumentelektroniktillverkare. Exempelvis samarbetade Toyota med Panasonic medan Nissan Motors samarbetade med NEC inom AESC (Automotive Energy Supply Corp.). Dessa japanska samarbeten hade en god start men stötte på hård konkurrens från Sydkorea och Kina, vilket bland annat resulterade i att Nissan tvingades sälja till kinesiska Envision Group som bildade Envision AESC. I samarbete med flera ledande företag i Japan, exempelvis Panasonic, Nissan och Honda, skapade Toyota the New Energy and Industrial Technology Development Organization. Organisationen har sitt Europeiska kontor i Paris.527 I februari 2020 annonserade Panasonic och Toyota sitt joint venture Prime Planet Energy & Solutions (PPES) med fokus på automotive prismatic batteries.528 Panasonic lanserade därtill sina intentioner att bygga en batterifabrik i Europa tillsammans med Norsk Hydro och Equinor i november 2020 inom initiativet Joint Battery Initiative.529

Sydkoreas största bolag inom batteritillverkning, LG Chem, har egen produktion i Sydkorea, Kina, USA och Polen. Samsung SDI har å andra sidan haft lite närvaro i Kina. Sydkoreanska SK Innovation är även de tillverkare av litiumjonbatterier. 530 Sydkorea är även starka inom underleverantörer till produktion. 531

I Taiwan är branschen, så som i Japan och Sydkorea, spunnen ur globalt ledarskap inom konsumentelektronik. Taiwan är starka inom downstream-batterier och har viktiga underleverantörer, t.ex. kopparfolie från Chang Chun Group, separatorfilm från BenQ Materials samt anod- och katodmaterial från Long Time Technology. Den största marknaden för taiwanesiska bolag inom batterivärdekedjan är Kina, där även mycket av företagens produktion ligger.532

524 A European battery business in Norway, Joint Battery Initiative, januari 2021 525 China Dominates the Lithium-ion Battery Supply Chain, but Europe is on the Rise, BloombergNEF, September 2020 526 China controls sway of electric vehicle power through battery chemicals, Benchmark Mineral Intelligence, maj 2020 527 Representative Office in Europe, New Energy and Industrial Technology Development Organization, januari 2021 528 News from Panasonic, Panasonic Newsroom Global, februari 2020 529 A European battery business in Norway, Joint battery initiative, November 2020 530 Battery wars: Japan and South Korea battle China for future of EVs, NIKKEI Asia, November 2018 531 Samlade dialoger med ledande aktörer inom batterivärdekedjan i Kina, Japan, Sydkorea och Taiwan, Business Sweden, 2020 532 Samlade dialoger med ledande aktörer inom batterivärdekedjan i Kina, Japan, Sydkorea och Taiwan, Business Sweden, 2020 54

APPENDIX 1: TABELLÖVERSIKT AV FÖRETAG

Plats i värdekedjan Verksamhetsland Företag 1. Råmaterial Finland Boliden Harjavalta 1. Råmaterial Finland Boliden Kokkola 1. Råmaterial Finland Fennoscandian Resources Oy 1. Råmaterial Finland Finncobalt Oy 1. Råmaterial Finland Keliber Oy 1. Råmaterial Finland Latitude 66 Cobalt Oy 1. Råmaterial Finland Mawson Oy 1. Råmaterial Grönland Greenland Minerals 1. Råmaterial Grönland Tanbreez 1. Råmaterial Island ALCOA A ISLANDI EHF. 1. Råmaterial Norge Alcoa 1. Råmaterial Norge Nanopow AS 1. Råmaterial Norge Norge Mining 1. Råmaterial Sverige Eurobattery Minerals AB 1. Råmaterial Sverige Leading Edge Materials 1. Råmaterial Sverige LKAB 1. Råmaterial Sverige Talga Battery Metals AB 1. Råmaterial, 2. Aktiva material Danmark FLSmidth 1. Råmaterial, 2. Aktiva material Finland Finnish Minerals Group 1. Råmaterial, 2. Aktiva material Finland Terrafame 1. Råmaterial, 2. Aktiva material, Finland Metso Outotec Finland Oy 7. Återvinning 1. Råmaterial, 3. Celler, Norge Norsk Hydro ASA 7. Återvinning 1. Råmaterial, 5. Användning Sverige Boliden AB 1. Råmaterial, 7. Återvinning Norge Glencore Nikkelverk AS 2. Aktiva material Danmark Haldor Topsoe 2. Aktiva material Finland BASF 2. Aktiva material Finland Norilsk Nickel 2. Aktiva material Finland Umicore Finland Oy 2. Aktiva material Island ISAL (RIO TINTO A ISLANDI HF.) 2. Aktiva material Island Norðurál 2. Aktiva material Norge Baldur Coantings AS 2. Aktiva material Norge Borregaard AS 2. Aktiva material Norge Cealtech AS 2. Aktiva material Norge Cenate AS 2. Aktiva material Norge Cereamic Powder Technology AS 2. Aktiva material Norge Dynatec 2. Aktiva material Norge Elkem AS 2. Aktiva material Norge Nordic Mining ASA 2. Aktiva material Norge Resitec 2. Aktiva material Norge Skaland Graphite AS 2. Aktiva material Norge Tiotech AS 2. Aktiva material Sverige Altris AB 2. Aktiva material Sverige BASF

Plats i värdekedjan Verksamhetsland Företag 2. Aktiva material Sverige Bright Day Graphene 2. Aktiva material Sverige Dongjin Sweden AB 2. Aktiva material Sverige Graphmatec AB 2. Aktiva material, 3. Celler Norge Morrow Batteries AS 2. Aktiva material, 3. Celler, Sverige Northvolt AB 7. Återvinning 2. Aktiva material, 5. Användning, Finland Fortum Oyj 6. Integration, 7. Återvinning 3. Celler Danmark Blue World Technologies 3. Celler Danmark Danish Power Systems 3. Celler Danmark Viridius 3. Celler Finland BroadBit Batteries 3. Celler Finland TeraFactory (Finnish Batteries) 3. Celler Island TDK Foil Iceland 3. Celler Norge Beyonder AS 3. Celler Norge Equinor ASA 3. Celler Norge Freber 3. Celler Norge Graphene Batteries 3. Celler Norge Hydro Volt AS 3. Celler Norge Panasonic 3. Celler Norge Vili Ve Group 3. Celler Sverige Enerpoly AB 3. Celler Sverige LifeSize AB 3. Celler Sverige Ligna Energy 3. Celler, 4. Packar Island Alor 3. Celler, 4. Packar Sverige SAFT AB 3. Celler, 6. Integration Norge Eltek AS 3. Celler, 6. Integration Sverige Nilar International AB 3. Celler, 7. Återvinning Norge Freyr AS 4. Packar Danmark ACTEC 4. Packar Danmark Lithium Balance 4. Packar Danmark Nerve Smart Systems 4. Packar Danmark VisBlue 4. Packar Danmark WS Technicals A/S 4. Packar Danmark Xolta 4. Packar Finland Celltech 4. Packar Finland Geyser Batteries 4. Packar Norge Corvus Energy AS 4. Packar Norge Elpro Group 4. Packar Norge Green Waves 4. Packar Norge Rolls-Royce Power Systems Ag 4. Packar Norge Schive AS 4. Packar Norge Siemens 4. Packar Norge ZEM Energy 4. Packar Sverige Alelion Energy Systems AB 4. Packar Sverige China-Euro Vehicle Technology AB 4. Packar Sverige Echandia Marine 4. Packar Sverige Polarium Energy Solutions (Incell) 4. Packar, 5. Användning Sverige Epiroc AB 4. Packar, 5. Användning Sverige Scania AB

Plats i värdekedjan Verksamhetsland Företag 4. Packar, 5. Användning Sverige Volvo AB 4. Packar, 5. Användning Sverige Volvo Cars 5. Användning Danmark E-fly 5. Användning Danmark ForSea 5. Användning Danmark Maersk 5. Användning Danmark Promovec 5. Användning Danmark STRØM 5. Användning Finland Akkurate Oy 5. Användning Finland Avant Tecno Oy 5. Användning Finland Cargotec Finland Oy (Kalmar) 5. Användning Finland Linkker Oy 5. Användning Finland Sandvik Mining & Constr. Finland 5. Användning Finland Tanktwo Oy 5. Användning Finland Valmet Automotive Oy 5. Användning Finland VEO Oy 5. Användning Norge ABB 5. Användning Norge Asko Norge AS 5. Användning Norge Avinor AS 5. Användning Norge BaneNor 5. Användning Norge Blueye Robotics AS 5. Användning Norge Brødrene AA AS 5. Användning Norge Color Line AS 5. Användning Norge Evoy 5. Användning Norge Fjord1 5. Användning Norge Green Flyway 5. Användning Norge Jernbarnedirektoratet 5. Användning Norge Kongsberg Maritime 5. Användning Norge Nasta 5. Användning Norge Norled AS 5. Användning Norge Norsk Scania AS 5. Användning Norge Paxster AS 5. Användning Norge Ruter 5. Användning Norge Selfa Arctic AS 5. Användning Norge Ulstein Group 5. Användning Norge Unibuss AS 5. Användning Norge Vard Group 5. Användning Norge Widerøe AS 5. Användning Norge Yara International 5. Användning Sverige ABB 5. Användning Sverige Einride AB 5. Användning Sverige Husqvarna AB 5. Användning Sverige Sandvik AB 5. Användning Sverige Vattenfall 5. Användning, 6. Integration Danmark ABB 5. Användning, 6. Integration Danmark Vestas 5. Användning, 6. Integration Finland Wärtsilä Finland Oy 5. Användning, 7. Återvinning Sverige Nortical AB (Evledger) 6. Integration Danmark Ørsted

Plats i värdekedjan Verksamhetsland Företag 6. Integration Finland ABB 6. Integration Finland Danfoss Drives (Vacon Oy) 6. Integration Finland Helen Oy 6. Integration Finland Kempower Oy 6. Integration Finland Liikennevirta Oy (Virta) 6. Integration Finland Micropower Oy 6. Integration Finland Parkkisähkö Oy 6. Integration Finland PlugIt Oy 6. Integration Finland Siemens 6. Integration Finland Wapice Oy 6. Integration Island ABB 6. Integration Island Innogy 6. Integration Island N1 (FESTI HF) 6. Integration Island ON 6. Integration Island Orkusalan 6. Integration Norge Agder Energi AS 6. Integration Norge Agder Energi Nett AS 6. Integration Norge BKK AS 6. Integration Norge Elvia AS 6. Integration Norge Evbox 6. Integration Norge Fortum Charge & Drive 6. Integration Norge Gylling Teknikk 6. Integration Norge Hafslund Strøm 6. Integration Norge Mer 6. Integration Norge NTE energi AS 6. Integration Norge Pixii AS 6. Integration Norge RenRøros 6. Integration Norge Rissa Kraftlag 6. Integration Norge Scatec 6. Integration Norge Skagerak Energi AS 6. Integration Norge Solcellespesialisten 6. Integration Norge Statkraft Energi AS 6. Integration Norge Statnett SF 6. Integration Norge Statsbygg 6. Integration Norge Tensio TN AS 6. Integration Norge Tibber 6. Integration Norge Trønderenergi Kraft AS 6. Integration Sverige Charge-Amps AB 6. Integration Sverige CTEK Sweden AB 6. Integration Sverige Ferroamp Elektronik AB 6. Integration Sverige Hitachi ABB Powergrids 6. Integration Sverige Mälarenergi

Plats i värdekedjan Verksamhetsland Företag 7. Återvinning Finland Akkuser Oy 7. Återvinning Finland Suomen Autokierrätys Oy 7. Återvinning Finland uRecycle Group Oy 7. Återvinning Norge Batteriretur AS 7. Återvinning Norge Eco Stor AS 7. Återvinning Norge Marna Energi 7. Återvinning Norge Norsirk AS 7. Återvinning Norge RePack 7. Återvinning Sverige Elkretsen i Sverige AB 7. Återvinning Sverige Stena Recycling

APPENDIX 2: TABELLÖVERSIKT AV ORGANISATIONER

Organisation Verksamhetsland Energimyndigheten Sverige Fossilfritt Sverige Sverige Uppsala Universitet Sverige Ångström Advanced Battery Centre Sverige Chalmers Tekniska Högskola Sverige KTH Sverige LTU Sverige RISE Sverige Vinnova Sverige Business Sweden Sverige Invest in Norrbotten Sverige Node Pole Sverige EIT InnoEnergy Sverige Naturvårdsverket Sverige SGU Sverige Skellefteå Science City Sverige SEEL Sverige SveMin Sverige Mittuniversitetet Sverige Swedish Electromobility Centre Sverige MISTRA Sverige Linköping Universitet Sverige Region Gotland Sverige Industrial Materials Recycling Sverige IVL Sverige Mälardalens Högskola Sverige SweRim Sverige Northvolt Labs Sverige

Organisation Verksamhetsland Maritime Battery Forum Norge SINTEF Norge Eyde-klustret Norge Prosess21 Norge Universitetet i Agder Norge Innovasjon Norge Norge Battery Norway Norge Grønn plattform Norge Norges Forskningsråd Norge Enova SF Norge SIVA Norge Miljöstiftelsen Bellona Norge NTNU Norge IFE Norge PROSIN Norge MoZEES Norge NABLA Norge TÖI Norge Maritime CleanTech Norge Norsk Elbilforening Norge Beacon Norge NHO Norge Nordic Innovation Norge ZERO Norge NorGiBatF Norge Aalto University Finland Business Finland Finland FinnMin Finland Mining Finland Finland GTK Finland The Finnish Mining Community Finland Finnvera Finland VTT Finland TUKES Finland BATCircle Finland University of Eastern Finland Finland LUT University Finland Center for Non-Ferrous metals Finland Harjavalta University of Oulu Finland GigaVaasa Finland EnergyVaasa Finland Centria University of Applied Sciences Finland University of Turku Finland Vaasa University Finland Metropolia University of Applied Finland Sciences Kokkola University Consortium Finland Chydenius Tampere University of Technology Finland

Organisation Verksamhetsland DTU Danmark Danska Batteriselskab Danmark Aalborg Universitet Danmark DaCES Danmark Dansk Energi Danmark BOSS Danmark Aarhus Universitet Danmark GEUS Danmark Danska Teknologiska Institutet Danmark Parker Danmark University of Iceland Island Álklasinn Island Stellenbosch universitet Sydafrika Karadeniz tekniska universitet Turkiet Technical University of Braunschweig Tyskland European Battery Alliance European Green Deal BATTERY 2030+ European Raw Matreials Alliance Eurogeosurveys FRAME EuBatIn Batteries Europe ETIP

We help Swedish companies grow global sales and international companies invest and expand in Sweden.

BUSINESS-SWEDEN.COM