Falun & Borlänge

Planera med miljömål! med Planera

Hur kan frågor om jord- och skogsbruk hanteras i översiktsplaneringen och vilket underlag kan användas för detta? Planera med miljömål! Planera med miljömål! fallstudie Fallstudie Falun & Borlänge FallstudieFalun Borlänge & – skogs och odlingslandskapet Falun & diskuterar kommunens och översiktsplanens roll i dessa frågor och hur indikatorer kan användas för att följa upp miljömål för skogs- och odlingslandskapet. I rapporten redogörs också för tester av olika underlag om jord- och skogsbruk och vilka förbättringar av dessa som skulle Borlänge behövas utifrån planeringsarbetets behov. skogs- och odlingslandskapet Fallstudien är genomförd inom ramen för ett idé- och metodutvecklings- projekt, SAMS - Samhällsplanering med miljömål i Sverige, som drivits Boverket Naturvårdsverket av Boverket och Naturvårdsverket i samverkan med flera kommuner och regionala myndigheter. De kommunala fallstudierna utgör kärnan i SAMS. Ett nära samarbete mellan miljöexperter och planerare genom hela planeringsprocessen har varit en grundtanke i projektet. De samlade erfarenheterna från SAMS sammanfattas i rapporterna Planera med miljömål! En vägvisare samt Planera med miljömål! En idé- katalog.

Boverket Naturvårdsverket ISBN: 91-7147-632-6 Best.nr: 5106 ISBN: 91-620-5106-7 ISSN: 0282-7298 Planera med miljömål! Fallstudie Falun/Borlänge, skogs- och odlingslandskapet

1 SÖKORD: Borlänge kommun, Falu kommun, indikatorer, komunal översiktsplanering, miljömål, nationella miljö- kvalitetsmål, odlingslandskapet, SAMS-projektet, skogslandskapet

BOKEN KAN BESTÄLLAS FRÅN:

Boverket Naturvårdsverket Publikationsservice Kundtjänst Box 534, 371 23 Karlskrona 106 48 Stockholm Fax 0455-819 27 Tel 08-698 12 00 [email protected] Fax 08-698 15 15 www.boverket.se [email protected] www.miljobokhandeln.com www.environ.se

Boverket Naturvårdsverket ISBN: 91-7147-632-6 Best.nr: 5106 ISBN: 91-620-5106-7 ISSN:0282-7298

Ö M Ä J R L K

I T

Svanenmärkt trycksakM Licensnummer 341 145

UPPLAGA: 800 ex. TRYCK: Lenanders Tryckeri AB OMSLAG: AB Typoform GRAFISK FORM, INLAGA: Jefferson Communication AB

2 Förord

Fallstudien har genomförts gemensamt av Falu kom- Huvudförfattare till de olika rapportdelarna är Mats mun och Borlänge kommun. I båda kommunerna Reutherborg (Del A), Steve Johnson och Karin Blid- har stadsbyggnadskontoren och miljökontoren sam- berg (Del B), Anna Perols (Del C) och Anders Hag- verkat. Fallstudien har handlat om miljömål och land (Bilaga 1). indikatorer i odlings- och skogslandskapet. I Bor- länge har arbetet fokuserats på odlingslandskapet Ett stort antal personer från Naturvårdsverket och medan Falun i första hand har arbetat med skogs- Boverket har medverkat vid diskussioner kring stu- frågor. I båda fallen har arbetet skett i nära samver- dien och angränsande frågor. Bland annat har tema- kan med länsstyrelsen, som bl a biträtt med GIS- studierna för ”Miljömål och fysiska strukturer” res- analyser. pektive ”Strategiska miljöbedömningar” genomfört seminarier i Borlänge. Bland de som stött oss i ar- Fallstudieansvariga har varit Steve Johnson, Stads- betet kan särskilt nämnas vår kontaktperson vid Na- byggnadskontoret Borlänge kommun, och Mats turvårdsverket Anders Lind samt Ulrik Westman, Reutherborg, stadsbyggnadskontoret Falu kommun. Naturvårdsverket, och SAMS-projektets huvud- I jordbruksstudien har därutöver Sören Nyström och konsult Ulf Ranhagen. Karin Blidberg, båda miljökontoret i Borlänge kommun, medverkat. Skogsstudien har främst genom- I anslutning till fallstudien har ytterligare några del- förts av Per-Erik Sandberg (fram till våren 1999) projekt inom SAMS genomförts. Dels har en studie och Anna Perols (från oktober 1999), båda miljö- av ”ekologiska fotavtryck” genomförts av Ulrik kontoret Falu Kommun. Därutöver har även Kris- Westman och Rickard Sånnek, dels har Sara Ohls- tina Harsbo, miljökontoret Falun och Tony Svens- son gjort ett examensarbete om förutsättningar för son, stadsbyggnadskontoret Falun medverkat. bioenergiodling. Dessa projekt avrapporteras sepa- rat och har inte varit möjliga att samordna med Kontaktperson på länsstyrelsen Dalarna har varit fallstudiearbetet. Lars Ingelström, planenheten. GIS-analyserna har gjorts av Anders Hagland och Greger Öström, läns- Inom fallstudien har två delstudier genomförts, om styrelsen samt personal från kommunerna. I miljömål och indikatorer i odlings- respektive skogs- jordbruksstudien har Hans Lillpers, lantbruksenheten landskapet. Dessa sammanfattas och kommenteras medverkat. Under arbetets gång har samråd skett gemensamt i rapportens Del A. Fördjupade redo- eller information lämnats till Skogsvårdsstyrelsen, visningar av respektive delstudie finns i rapport- LRF, politiska organ samt jordbrukare och skogsä- delarna B respektive C. I Bilaga 1 redovisas läns- gare i de berörda områdena. styrelsens erfarenhet av digitala analyser.

3 Verkens förord

Allt fler människor i världen är överens om att vi miljöfond LIFE och Sida. Sweco/FFNS har deltagit måste uppnå en hållbar utveckling. Hållbar utveck- som huvudkonsult. Inom ramen för SAMS har stu- ling är ett brett begrepp som omfattar såväl ekolo- dier även genomförts i samverkan med de sydafri- giska som sociala och ekonomiska aspekter. Men kanska kommunerna Port Elizabeth och Kimberley. vad menar vi egentligen – hur kan det konkretiseras En ledstjärna för att arbeta med miljömål i plane- och hur kan vi veta att vi verkligen rör oss i rätt ringen är att sträva efter ett nära samarbete mellan riktning? Denna rapport beskriver det praktiska ar- miljöexperter och planerare i planeringsprocessen. betet och erfarenheter från att använda miljömål Detta samspel har varit en grundtanke i projektets och indikatorer i fysisk planering i en av åtta fall- organisation och arbetssätt. Miljöexperter och pla- studier på kommunal respektive regional nivå. nerare på olika nivåer har samverkat i såväl styr- Fallstudierna har genomförts av kommunerna Bur- grupp och projektledning från Boverket och Natur- löv, Helsingborg, Trollhättan, Stockholm (två fall- vårdsverket, i referensgrupp som i samtliga delstudier), Borlänge, Falun och Storuman samt av studier. Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm med stöd av respektive länsstyrelse i Skåne, Västra Erfarenheterna från projektet SAMS har samman- Götalands, Stockholms, Dalarnas och Västerbott- ställts i rapporterna Planera med miljömål! En väg- ens län inom ramen idé- och metodutvecklings- visare och Planera med miljömål! En idékatalog. projektet SAMS – Samhällsplanering med miljömål Rapporten Planera med miljömål! En vägvisare i Sverige. Gemensamt för de olika fallstudierna är är en teoretisk, övergripande beskrivning av arbetet att de har varit en del av det inledande skedet i en och lärdomarna i projektet. Den kompletteras av planeringsprocess, där tonvikten har legat på att ta Planera med miljömål! En idékatalog som tar fasta fram nya kunskapsunderlag och utveckla metoder på konkreta exempel på hur planering kan bidra till för att hantera miljöfrågor på ett bättre sätt. Exem- en hållbar samhällsutveckling. Projektets övriga del- pel på arbetssätt och redskap som har provats i stu- studier redovisas utförligt i separata publikationer dierna är bl a olika former för tidig dialog med med- samt på Internet, www.environ.se/sams. En över- borgare och beslutsfattare, strategisk miljö- sikt över samtliga projektrapporter finns slutet av bedömning som en del av planprocessen samt geo- denna rapport. grafiska informationssystem.

SAMS-projektet har pågått i tre år under ledning av Karlskrona och Stockholm i september 2000 Boverket och Naturvårdsverket och avslutades i september 2000. SAMS har medfinansierats av EU:s Boverket och Naturvårdsverket

4 Innehållsförteckning

Sammanfattning ...... 9

Summary ...... 11

SAMS – Samhällsplanering med miljömål i Sverige ...... 13

DEL A: SAMMANFATTNING OCH GEMENSAMMA SLUTSATSER ...... 15

1. Bakgrund ...... 17 1.1 Falun och Borlänge...... 17 1.2 Fallstudiens samband med övrig planering i kommunerna ...18

2. Frågeställningar ...... 19 2.1 Jord och skog i kommunernas planering ...... 19 2.2 Syfte med fallstudien...... 19 2.3 Avgränsning ...... 20 2.4 Metod ...... 20

3. Resultat – slutsatser...... 21 3.1 Kommunens och översiktsplanens roll ...... 21 3.2 Indikatorer ...... 22 3.3 Planeringsunderlag, GIS och informationsförsörjning...... 25

DEL B: ODLINGSLANDSKAPET I FALUN/BORLÄNGE 27

4. Odlingslandskap i förändring...... 29 4.1 Odlingslandskapet i Dalarna ...... 29 4.2 Odlingslandskapet i Falun/Borlänge ...... 29 4.3 Nuvarande tendenser ...... 29 4.4 Jordbruket och EU-stöden ...... 30 4.5 Aktörer med olika ansvar och roller ...... 31

5 5. Fallstudie ”Odlingslandskapet” ...... 33 5.1 Syfte ...... 33 5.2 Avgränsning ...... 33 5.3 Genomförande ...... 33

6. Miljömål för odlingslandskapet ...... 35 6.1 Nationella miljökvalitetsmål relevanta för studien ...... 35 6.2 Miljökvalitetsmål nr 9 ...... 35 6.3 Diskussion om lokala miljökvalitetsmål ...... 37 6.4 Lokala miljömål ...... 37

7. Antaganden ...... 39

8. Relevant och tillgänglig information ...... 41 8.1 Blockkartor och IAKS-register ...... 41 8.2 Djurhållningsregister ...... 41 8.3 Ekonomiska kartan ...... 42 8.4 Satellitkartor ...... 42 8.5 Markkarteringsuppgifter...... 43 8.6 Historiska kartor ...... 43

9. Förslag till indikatorer ...... 45 9.1 Markslag, markanvändning och naturtyp ...... 45 9.2 Kantzoner ...... 45 9.3 Ekologisk odling...... 45 9.4 Djurhållning ...... 45 9.5 Kulturmiljövärden i odlingslandskapet ...... 45 9.6 Planindikatorer ...... 45

10. Delstudie Dalsjö ...... 47 10.1 Bakgrund ...... 47 10.2 Analys ...... 47 10.3 Slutsatser ...... 47

11. Delstudie Sellnäs ...... 49 11.1 Bakgrund ...... 49 11.2 Analys ...... 49 11.3 Slutsatser ...... 49

12. Delstudie Östansjö ...... 51 12.1 Bakgrund ...... 51

6 12.2 Analys ...... 51 12.3 Slutsatser ...... 51

13. Jämförelse mellan studerade delområden ...... 53 13.1 Analys med blockkartor och IAKS -register ...... 53 13.2 Naturbetesmark ...... 53 13.3 Ettåriga/fleråriga grödor ...... 53 13.4 Analys av kantzoner i ekonomiska kartan ...... 54 13.5 Markkartering ...... 54 13.6 Ekologisk odling...... 54 13.7 Areal mark där EU-stöd inte har sökts ...... 54 13.8 Slutsatser ...... 55

14. EU-stöd, blockkartor och miljömålen...... 57

15. Förslag till tänkbara forsknings- och utvecklingsprojekt 59

DEL C: SKOGSLANDSKAPET I FALUN/BORLÄNGE.... 61

16. Skogslandskapet ...... 63 16.1 Bakgrund i Dalarna ...... 63 16.2 Skogslandskapet i Falun ...... 63 16.3 Skogen i Borlänge ...... 64

17. Frågeställningar ...... 65 17.1 Syftet med fallstudien ”Skog” ...... 65 17.2 Geografisk avgränsning av fallstudien ...... 65 17.3 Genomförandet ...... 66

18. Miljömål ...... 67 18.1 Lokala miljömål ...... 67 18.2 Regionala miljömål ...... 68 18.3 Skogsvårdsstyrelsens naturvårdsanalys ...... 68 18.4 De nationella miljökvalitetsmålen och Falun/Borlänge ...... 69

19. Fördjupningsstudien runt Rogsjön ...... 73 19.1 Översyn av vattenskyddsområdet ...... 73 19.2 Landskapsekologisk planering ...... 73 19.3 Markägarmedverkan och information ...... 73 19.4 Kulturhistoriskt kartöverlägg ...... 74

7 20. Roller och ansvar inom skogsbruket ...... 77 20.1 Aktörer, lagstiftning och ansvar...... 77 20.2 Aktörer i fallstudien ...... 78 20.3 Certifiering av skogsbruket ...... 78 20.4 Kommunens roll ...... 79

21. Översiktsplanen och vattenskyddet ...... 81

22. Indikatorer ...... 83

23. GIS och digitala kartor...... 85

Referenser och lästips ...... 87

Rapportlista ...... 89

Bilagor Bilaga 1. Digitala analyser i SAMS. Anders Hagland, länsstyrelsen i Dalarna Bilaga B1–C8. Figurbilagor

8 Sammanfattning

Hittills har kommunal översiktsplanering till stor del • Ökat kommunalt engagemang för uppfyllande varit exploateringsförberedande och handlat om loka- av miljömål ställer krav på ökade resurser. Störst lisering av anläggningar av olika slag. I framtiden bör resursbehov finns ofta i de befolknings- och där- fokus i ökad utsträckning ligga på förvaltning och ut- med resursmässigt minsta kommunerna. veckling av de resurser som redan finns, såväl naturresurser som byggd miljö. Kommunen behöver då ha 2. Att söka indikatorer som kan användas för att en mer aktiv roll när det gäller utvecklingen i odlings- följa upp miljömål i odlings- respektive skogsland- och skogslandskapet. Översiktsplanen är ett instru- skapet. ment för att uttrycka kommunens vilja i dessa frågor. • Att beskriva tillstånd och förändringar i odlings- Fallstudien har genomförts i samverkan mellan miljö- och skogslandskapet ställer stora krav på data- kontoren och stadsbyggnadskontoren i Falun och Bor- tillgång. Man är därför av resursskäl främst hän- länge. Syftet med fallstudien kan sammanfattas i visad till indikatorer som grundas på data som nedanstående tre punkter. Under varje punkt redo- redan finns insamlade för annat ändamål. visas de viktigaste slutsatserna. • Det är lättare att finna data som kan utnyttjas 1. Att belysa kommunernas möjligheter att påverka som indikatorer i odlings- än i skogslandskapet. utvecklingen i odlings- och skogslandskapet och översiktsplanens roll i detta arbete. • Ett antal förslag till indikatorer har tagits fram och redovisas i fallstudierapporten. • Kommunen har idag en svag och otydlig roll när det gäller uppfyllandet av miljömål. 3. Att visa hur planeringsunderlag och redovisning i översiktlig planering kan utvecklas för hantering av • En nära samverkan mellan flera olika aktörer miljömål bl a med stöd av GIS, och diskutera ansvar krävs för att brukarna inte ska få motstridiga för informationsförsörjning. budskap om hur miljömålen ska beaktas. • Blockkartor för EU-stöd, ekonomiska kartan, • Förändringar i lagstiftningen kan behövas för att kulturhistoriska kartor och satellitbilder har en stärka översiktsplanen som instrument för att potential att utvecklas till värdefulla planerings- uppnå miljömål. underlag. Ytterligare utveckling krävs dock för att materialet ska vara användbart för kommu- • EU-stödets utformning har avgörande betydelse nal planering. för att uppnå miljömål i odlingslandskapet.

9 • GIS är ett näst intill nödvändigt redskap för att • Behovet av allmänna kartor med ”inbyggd intel- rationellt hantera information om odlings- och ligens” när det gäller t ex miljökvaliteter kan för- skogslandskapet. väntas öka i takt med att den kommunala planeringen blir mer ”förvaltande”. • De planeringsunderlag som behövs för att ta fram olika indikatorer bör produceras av staten och • En utveckling av markanvändningsskikten i inte av enskilda kommuner, dels för att detta är främst ekonomiska kartan skulle möjliggöra vid- rationellt, dels för att de flesta kommuner sak- gad användning inom samhällsplaneringen. nar resurser och kompetens att göra detta.

10 Summary

So far, municipal comprehensive planning has largely plans as tools for achieving environmental ob- been a question of preparing development projects, jectives. i.e. the location of structures and facilities of various kinds. In future, there should be greater emphasis • The implementation of EU aids is crucial to the on managing and developing existing resources, both achievement of environmental objectives in natural resources and the built environment. This agricultural areas. means that municipalities will have to play a more active part in the development of forest and agri- • Greater involvement by municipalities in the cultural areas. Comprehensive plans are a suitable achievement of environmental objectives will vehicle for the municipalities’ intentions in this require increased resources. The greatest needs respect. often exist in municipalities with the smallest po- pulations, which also have the smallest resources. The case study was carried out jointly by the En- vironmental and Urban Planning Departments in 2. To identify indicators that can be used to monitor Falun and Borlänge. The aims of the study are sum- progress on environmental objectives in forest and marized below. The main conclusions are presented agricultural areas, respectively. under each item. • Large quantities of data are required to describe 1. To investigate the municipalities’ scope for in- current states and changes in forest and agri- fluencing the development of forest and agricultural cultural areas. In view of their limited resources, areas and the role of comprehensive plans in this munici-palities are therefore obliged to consider context. indicators based on data that have already been • At present, municipalities have a small and ill- collected for other purposes. defined role when it comes to efforts to achieve environmental objectives. • More data are available for indicators relating to agricultural areas than to forest areas. • Close cooperation between several players is necessary in order to strengthen the function of • Several indicators have been proposed and are comprehensive plans as tools for achieving presented in the case study report. environmental objectives. 3. To demonstrate how planning data and docu- • Legislative amendments may be necessary in or- ments for comprehensive plans can be developed der to strengthen the function of comprehensive for the management of environmental objectives, in

11 particular with the help of GIS, and to discuss the responsibility for information services.

• The ”block maps” used for the purposes of EU aids, economic maps, cultural and historical maps and satellite images have potential as useful planning input, but such material must be developed before it can be used for municipal planning purposes.

• GIS is a virtually indispensable tool for rational management of information about agricultural and forest areas.

• The planning data that are needed for the purposes of indicators should be produced by central government rather than by individual munici-palities, both for reasons of efficiency and because most municipalities lack the necessary resources and know-how.

• The need of general maps with built-in intelli- gence, for example maps incorporating environmental characteristics, is likely to increase as the management element of municipal planning increases.

• Enhancing land use map layers, especially in economic maps, would make such maps more useful in the context of spatial planning.

12 SAMS – Samhällsplanering med miljömål i Sverige

SAMS-projektet har syftat till att utveckla metoder • Falun+Borlänge: Planeringsanpassade miljömål för att behandla miljömål i samhällsplaneringen, med och indikatorer för jord- och skogsbruk. tonvikt på den kommunala översiktsplaneringen. Ge- nom fallstudier och konkreta exempel har projektet • Storuman: Scenarier för hållbar utveckling i en visat hur den fysiska planeringen kan bidra till att nå mycket glest bebyggd kommun. beslutade miljömål och formulera lokala mål för håll- bar samhällsutveckling från miljösynpunkt. Grund- Den regionala planeringsnivån representeras av: tanken om ett kontinuerligt samarbete mellan miljö- vårdsexpertis och planerare genom hela planerings- • Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms processen har format arbetsorganisation och arbets- län: Strategisk miljöbedömning i regionplanering. sätt på såväl central och regional som lokal nivå. Tre teman inom SAMS Fallstudier i kommuner och regioner Som komplement till fallstudierna har särskilt viktiga Inom SAMS har bedrivits åtta fallstudier runt om i frågeställningar studerats i tre temastudier. Sverige. Gemensamt för dem alla är att metodutveck- lingen har kopplats till pågående planarbete. Medver- • Miljömål och fysiska strukturer kande kommuner och deras nyckelfrågor har varit: Temastudien behandlar hur miljömål och indikatorer kan användas i den fysiska planeringen med särskild • Burlöv: En god livsmiljö genom minskad mil- inriktning på hur olika fysiska strukturer svarar mot jöpåverkan från trafiken. målen.

• Helsingborg: Förbättrade villkor för cykel- och I anslutning till denna temastudie har två fördjup- kollektivtrafik för att motverka bilismens miljö- ningsstudier genomförts. Den ena handlar om stra- påverkan. tegier för regional vattenförsörjning och den andra behandlar sambandet stad-land med fokus på miljö- • Trollhättan: Lokal anpassning av det nationella vänlig energiförsörjning. miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. • Strategisk miljöbedömning (SMB) • Stockholm: Temastudien behandlar användningen av miljömål – Biologisk mångfald i Nationalstadsparken. och indikatorer i SMB i den fysiska planeringen, – Bedömning av miljökonsekvenser vid fördjupning främst kommunal översiktsplanering och regional fy- av översiktsplanen. sisk planering.

13 • Geografiska informationssystem (GIS) Temastudien behandlar hur GIS som analysverktyg kan användas för att bättre åskådliggöra och hantera planeringsanpassade miljömål och indikatorer i fysisk planering.

En fördjupningsstudie om GIS-baserade kartor som verktyg för att förbättra diskussioner och samråd i planeringen har genomförts inom temastudien.

Ytterligare studier Inom ramen för SAMS har även studier utförts i samarbete med planerare och miljövårdare i två syd- afrikanska kommuner, Port Elizabeth och Kimberley.

Resultaten från SAMS redovisas i de två samman- fattande rapporterna Planera med miljömål! En vägvisare och Planera med miljömål! En idé- katalog, samt i slutrapporter från respektive fall-, tema- och fördjupningsstudie. Dessutom har några exempel på hållbarhetsfrågornas behandling i kommunala över-siktsplaner analyserats i en särskild delstudie, samt resultatet av ett antal expertuppdrag publicerats.

14 Del A Sammanfattning och gemensamma slutsatser

Falu och Borlänge kommuner med studerade delområden redovisade. I odlingslandskapsstudien har tre delområden studerats: Sellnäs och Dalsjö i Borlänge kommun och Östansjö i Falu kommun. I skogsstudien har främst området kring Faluns ytvattentäkt Rogsjön studerats.

15 16 1. Bakgrund

1.1 Falun och Borlänge finns också ett väl differentierat näringsliv med många Falun och Borlänge utgör tillsammans ett regionalt små och medelstora företag. Under 1990-talet har centrum i Dalarna. Kommunerna, som är befolk- Falun fått vidkännas en kraftig åderlåtning av arbets- ningsmässigt lika stora, har tillsammans drygt 100 000 tillfällen, framför allt genom neddragningar inom den invånare. Avståndet mellan städerna är ca 2 mil. På statliga och landstingskommunala sektorn. senare år har samarbetet mellan kommunerna blivit allt intensivare. Detta samarbete har bl a omfattat Det moderna Falun är en ytstor kommun på 2 054 fysisk planering och miljöarbete. Båda kommunerna km2. Av kommunens yta är 84 % skog , 3 % odlings- har väl utvecklade miljöbokslut och erfarenhet av mark, 2 % tätorter och 11 % sjöar. Tillståndet i skogs- att arbeta med indikatorer, eller ”nyckeltal”. Det var landskapet är därmed en viktig fråga för kommu- därför naturligt att de båda kommunerna gick in i nens översiktsplanering. Kommunen har idag en be- SAMS-projektet med en gemensam fallstudie. Uti- folkning på ca 54 500 invånare, varav 35 700 bor i från vår nuvarande planeringssituation och de geo- Falu tätort. Falun har en livskraftig landsbygd med grafiska förutsättningarna har vi valt att i fallstudien flera större tätorter som är viktiga stödjepunkter för studera miljömål och indikatorer i skogs- och odlings- sina omland. landskapet. 1.1.2 Borlänge 1.1.1 Falun Borlänges tidiga historia är redan i förhistorisk tid Falun har en lång historia som är direkt kopplad till kopplad till koloniseringen av landskapet längs upptäckten av den väldiga kopparfyndigheten. Gru- Dalälvsdalgången. Den bördiga sedimentslätten längs van blev under lång tid landets viktigaste industriella älven blev tidigt en rik jordbruksbygd. Denna prägel arbetsplats. Gruvans storhetstid inföll under 1600- bibehölls ända till industrialiseringsprocessen tog fart talet. Falun var under den tiden en av landets största på 1870-talet. Domnarvets jernverk (numera SSAB) städer och hade stor betydelse för den svenska eko- och Kvarnsvedens Pappersbruk blev de två stora nomin. Gruvbrytningen pågick oavbrutet till 1992 då dominerande industrierna. I samband med industria- den sista salvan laddades och avfyrades i gruvan. liseringen växte tätorten och sedermera stadsbild- Den långa perioden av gruvdrift har naturligtvis gett ningen Borlänge fram ur den från början genuina karaktär åt Falun och dess omgivningar men också bondbyn med ett 15-tal gårdar. Trots en växande gett svårläkta miljöskador. stadsbildning har tätortens omland behållit en tydlig jordbruksprägel. Under 1900-talet kom Falun alltmer att utvecklas till länets administrativa centrum med läns- och lands- Industrialiseringen satte stark prägel på staden och tingsförvaltningar med länssjukvård m m. I Falun ledde till en hög miljöbelastning på luft, mark och

17 vatten. I samband med stålkrisen under 1970-talet och etableringen av vägverket, banverket och hög- skolan har den industriella prägeln minskat och nä- ringslivet omstrukturerats. En rad mindre och medelstora IT-företag har satt sin prägel på kommunen och ett informationssamhälle håller på att växa fram.

Borlänge är till ytan länets minsta kommun med 584 km2. Fördelningen är 35 % skog, 15 % odlad mark och resten i huvudsak tätbebyggelse och sjöar och vattendrag. I Borlänge bor 47 500 invånare varav 40 000 i själva tätorten. Markanvändningen inom jord- och skogsbruk har stor betydelse för såväl biologisk mångfald som för befolkningen i tätorten.

1.2 Fallstudiens samband med övrig planering i kommunerna Som redan nämnts var grunden för SAMS-projektet redan lagd i båda kommunerna genom tidigare arbeten med miljöprogram/Agenda21-program och gemensam översiktsplanering. I båda kommunerna har också den fysiska planeringen och miljöplaneringen kommit att närmas allt mer. Förutom SAMS-projektet arbetar kommunerna för närvarande tillsammans i ett annat projekt. Syftet med detta är att lägga en metodmässig grund för att slå ihop respektive kommuns miljöprogram och översiktsplan, med de nationella miljökvalitetsmålen som grund. Detta projekt omfattar alla miljökvalitetsmål och fallstudien inom SAMS-projektet kan ses som en fördjupning inom områdena odlings- och skogslandskap. Erfa- renheterna från båda projekten skall sedan utnyttjas i kommande översiktsplanering och arbete med miljö- program/miljöbokslut. I Falun har revideringen av den kommuntäckande översiktsplanen påbörjats med denna inriktning och i Borlänge skall erfarenheterna i första skedet utnyttjas i arbetet med någon fördju- pad översiktsplan. En första ansats till hur detta kan ske har gjorts i den för kommunerna gemensamma fördjupade översiktsplanen för Vassbo och Fågel- myra, som varit föremål för samråd vintern 99/00.

18 2. Frågeställningar

2.1 Jord och skog i kommunernas läggande mål för ekologisk hållbarhet. Under planering SAMS-arbetets gång har även de nationella En hållbar utveckling måste grundas på väl funge- miljökvalitets-målen tillkommit vilket ytterligare rande ekosystem. Tillstånd och produktionsförmåga ökar kommunernas behov av att utveckla metoder i jord- och skogsbruk är då centralt. Det handlar om för miljöfrågornas hantering i den kommunala pla- möjligheterna till uthållig försörjning med livsmedel, neringen. skogsråvara och bioenergi samt om biologisk mång- fald. Mot ovanstående bakgrund har kommunerna valt att ägna fallstudien främst åt hur odlings- och skogsland- Hittillsvarande översiktsplanering har till stor del va- skapet kan hanteras i översiktlig planering. Principer rit exploateringsförberedande och därmed handlat om och allmänna frågor har diskuterats gemensamt me- lokalisering av anläggningar av olika slag (vägar, bo- dan arbetet med odlings- respektive skogslandskap i stadsområden etc). I framtiden bör fokus i ökad ut- första hand studerats i Borlänge respektive Falun. I sträckning ligga på förvaltning och utveckling av de båda fallen har arbetet genomförts i samverkan med resurser som redan finns, såväl naturresurser som länsstyrelsen och med stöd av SAMS-projektets cen- byggd miljö. I detta perspektiv behöver kommunen trala resurser. bättre kunskap om, och ha en mer aktiv roll när det gäller de areella näringarna. Översiktsplanen är ett I en särskild PM har länsstyrelsen redovisat erfaren- instrument för att uttrycka kommunens vilja i dessa heter av digitala analyser inom fallstudien (Bilaga 1). frågor. 2.2 Syfte med fallstudien Idag har kommunerna förhållandevis små möjlighe- Studierna av odlings- respektive skogslandskap har ter att påverka vad som händer inom jord- och skogs- bedrivits parallellt och med i huvudsak gemensamt bruk. På senare tid har dock plan- och bygglagen syfte. Tyngdpunkten har dock legat lite olika i de förändrats och fått en ökad betoning av hållbar sam- båda studierna. Det gemensamma syftet med fall- hällsutveckling. Även i t ex miljömålspropositionen studien kan uttryckas på följande sätt: (1997/98:145) lyfts fysisk planering fram som redskap för att uppnå miljömål. • Kommunens och översiktsplanens roll: att utifrån en beskrivning av nuvarande rollfördelning och Såväl Falun som Borlänge har länge arbetat med utvecklingstendenser vad gäller jord och skog, bely- miljöbokslut och lokala miljömål. Svårigheterna har sa kommunernas möjligheter att påverka utvecklingen dock varit stora att hitta relevanta mått eller nyckel- och översiktsplanens roll i detta arbete. tal vad gäller biologisk mångfald som ju är ett grund-

19 • Indikatorer: att utgående från redan tillgänglig in- 2.4 Metod formation söka indikatorer som kan användas för Metodiken vid de genomförande studierna av att följa upp miljömål i odlings- respektive odlings- och skogslandskapet finns redovisade i Del skogslandskapet. B respektive C. I odlingslandskapsstudien har tre delområden studerats: Sellnäs och Dalsjö i Borlänge • Planeringsunderlag, GIS och informationsförsörj- kommun och Östansjö i Falu kommun. I skogs- ning: att exemplifiera hur planeringsunderlag och studien har främst området kring Faluns ytvatten- redovisning i översiktlig planering kan utvecklas för täkt Rogsjön studerats. hantering av miljömål, bl a med stöd av GIS, samt att diskutera ansvar för informationsförsörjning.

Den gemensamma redovisningen i den här rapportde- len följer denna indelning. Syftet finns sedan utvecklat i de olika delstudierna.

I respektive delstudie redovisas även nationella, regionala och lokala miljömål, bl a som underlag för diskussionen om indikatorer.

2.3 Avgränsning Vad gäller såväl odlings- som skogslandskap finns både produktions- och miljömål uppsatta. Fallstudien har i första hand behandlat miljömålen.

Metodik och datatillgång för att studera miljömål blir självklart olika beroende på vilket geografiskt om- råde som studeras. I fallstudien har utgångspunkten varit att söka en metodik som i princip skall gå att tillämpa kommuntäckande. Därmed har alla metoder som bygger på fältstudier tidigt uteslutits och arbetet koncentrerats på vilken information som kan hämtas ur befintliga datakällor.

De begränsade resurser som varit tillgängliga inom fallstudien har medfört att vissa intressanta frågor endast belysts översiktligt. Det gäller bl a frågan om hur scenarieteknik och planindikatorer kan använ- das i praktisk planering. Vidare har det inte varit möjligt att inom fallstudien ha en omfattande dialog med de aktörer som idag har störst inflytande över utvecklingen i odlings- respektive skogslandskapet.

20 3. Resultat – slutsatser

3.1 Kommunens och översikts- • Kommunen har bättre förutsättningar, och en planens roll skyldighet, att anlägga ett sektorsövergripande syn- sätt och därmed göra avvägningar mellan olika in- 3.1.1 Allmänt tressen, vilket inte gäller sektorsaktörerna. Ett ex- Den fysiska planeringens roll för att de nationella empel på detta kan vara intresset att hålla ett kultur- miljökvalitetsmålen ska uppnås. Det har betonats i landskap öppet, som kan komma i konflikt med regel- olika sammanhang, bl a i miljömålspropositionen. I systemen inom jordbrukspolitiken. våra kommuner har vi också upplevt hur den fysiska planeringen och miljöplaneringen alltmer inte- • Kommunen kan ha en högre ambitionsnivå i miljö- greras, och vi arbetar nu med att samordna eller slå arbetet än sektorsmyndigheterna, i alla fall inom vissa ihop den kommuntäckande översiktsplanen med mil- geografiska områden. Man måste då hitta vägar som jöprogrammet i respektive kommun. Mot denna bak- gör att kommunen kan få ett reellt inflytande. grund får översiktsplanen en ny roll, den blir ett ”för- valtande” instrument snarare än ett instrument som • Kommunens agerande får inte vara sådant att det begränsas till att uttrycka kommunens vilja när det upplevs som ”konkurrerande” till sektorsansvarigas gäller den byggda miljöns utveckling. Frågor som rör aktiviteter utan arbetet måste ske i samverkan. Så tillståndet i vatten, jord och skog får därmed en större bör t ex kommunernas Agenda 21-arbete ske i nära tyngd än i traditionell översiktsplanering. samverkan med sektorsintressenterna när frågor som rör jord och skog hanteras. Jord- och skogsbruksfrågor är en arena som hittills har dominerats av andra aktörer, i första hand jord- Översiktsplanen är en av flera möjligheter för kom- och skogsbrukets organisationer. När nu kommu- munen att utöva inflytande över utvecklingen i jord nerna i ökad utsträckning kan förväntas engagera sig och skog. Det som skiljer den från andra instrument för att kommunens ”territorium” ska utvecklas på är att den har en legal status och en process där alla ett sätt som leder mot miljömålen uppstår frågan om intressenter givits möjlighet att påverka innehållet. vilken roll kommunen då har i förhållande till andra Den är också en överenskommelse mellan stat och aktörer. kommun vad gäller vissa intressen. Det är inte minst den sistnämnda rollen som gör översiktsplanen in- Frågan är komplex och kan naturligtvis inte besvaras tressant. I planprocessen kan t ex skogsvårdsstyrelsen uttömmande inom ramen för fallstudien men här re- och kommunen komma överens om hur vissa frågor dovisas några av de tankar som vuxit fram under ska hanteras och hur kommunen skall komma in i arbetets gång: beslut som rör skogliga frågor.

21 3.1.2 Skogslandskapet nings-, och därmed resursmässigt, minsta kommu- Översiktsplanens koppling till skogslandskapet finns nerna har att ”förvalta” de till ytan största landsbygds- idag i första hand genom miljöbalkens hushållnings- områdena. Se även under avsnitt 3.3.3, ”Ansvar för bestämmelser och i viss mån genom reglerna om informationsförsörjning”. områdes- och artskydd, miljöfarlig verksamhet m m. Skogsvårdslagen gäller parallellt med annan lagstiftning och det innebär att i vissa avseenden så är sam- Slutsatser tidigt PBL, miljöbalken och skogsvårdslagen tillämp- • Kommunen har idag en svag och otydlig liga på samma skogsavsnitt. Eftersom detta kan vara roll när det gäller uppfyllandet av miljö- otydligt och svårbegripligt, för t ex den enskilde mål i odlings- och skogslandskapet. skogsägaren, är det viktigt med samsyn och enhetlig • En mängd lagar och många olika aktörer påverkar miljöfrågorna som gäller jord tolkning av både vad lagarna står för och hur de kan och skog. En nära samverkan krävs för verka i samma riktning så att miljökvalitetsmålen att brukarna inte ska få motstridiga bud- uppnås. skap om hur miljömålen ska beaktas. • Man bör överväga förändringar i lagstift- Att kopplingen mellan t ex skogsvårdslagen och PBL ningen för att göra översiktsplanen till ett mer aktivt instrument för att påverka ut- är svag bidrar till att kommunernas möjlighet att ta vecklingen i odlings- och skogslandskapet. ett ökat ansvar för miljömålens uppfyllande inom • EU-stödets utformning har en avgörande kanske 80–90 % av en ”normal” kommuns yta är betydelse för möjligheterna att uppnå begränsad. Det bör diskuteras om lagförändringar, miljömål i odlingslandskapet. t ex för att ge översiktsplanen ökad tyngd gentemot • Ett ökat kommunalt engagemang för jord- och skogsbrukslagstiftningen, är ett effektivt uppfyllande av miljömål i skogs- och odlingslandskapet ställer krav på ökade sätt att ge kommunerna en möjlighet till ökat an- resurser. De största resursbehoven finns svarstagande. ofta i de befolknings-, och därmed resursmässigt, minsta kommunerna. 3.1.3 Odlingslandskapet Även när det gäller odlingslandskapet har kommunen en oklar roll. De viktigaste aktörerna är här jordbruksverket, länsstyrelsen och LRF. Av avgö- 3.2 Indikatorer rande betydelse för hur jordbruket bedrivs är utformningen av EU-stödet till jordbruket. En jordbrukares 3.2.1 Allmänt bruttoinkomst består normalt till 30–60% av EU-stöd. Att följa upp miljömål i odlings- och skogslandska- Ett genomslag för miljömålen inom odlingslandskapet pet ställer stora krav på tillgång till data. Uppföljningar förutsätter därför att EU-stödet ”talar samma av denna typ görs med hjälp av stickprov på natio- språk”. nell nivå, t ex riksskogstaxeringen, men dessa källor är alltför ofullständiga för att vara användbara för 3.1.4 Resurser bedömning av utvecklingen inom en kommun. En Ett ökat kommunalt ansvar ställer krav på resurser huvudfråga i fallstudien har därför varit om det finns för att hantera dessa frågor, resurser som flertalet data (som samlats in i annat sammanhang) som även kommuner idag saknar. Vad gäller odlings- och kan, eventuellt efter bearbetning, ge information om skogslandskapet är det dessutom ofta så att de befolk- den biologiska mångfalden. Ett antal olika ansatser

22 har diskuterats och några har även testats praktiskt. terats (Del C): Varje indikatoransats kan bedömas med följande ut- – satellitbilder, gångspunkter: – kulturhistoriska kartor, – ekonomiska kartan, a. Är indikatorn relevant, dvs säger den något om – topografiska kartan, den egenskap som skall studeras, i denna fallstu- – landskapsekologisk plan. die i första hand biologiska mångfald? b. Är indikatorn tillgänglig, dvs är data åtkomliga 3.2.3 Fältindikatorer för att utnyttjas som indikator och vilken resurs- Vad gäller odlingslandskapet har inledningsvis ett antal insats krävs för att få tillgång till data? hypoteser ställts upp om vilka egenskaper i landska- c. Produceras data periodiskt så att det är möjligt pet som kan förväntas vara positiva för främst den att följa utvecklingen? biologiska mångfalden. Mot denna bakgrund och uti- d. Vem bör känna ett ansvar för att ”producera” från de ovan refererade datakällorna föreslås föl- indikatorn? Har kommunen kompetens att göra jande indikatorer1: de bearbetningar och tolkningar som krävs? Markslag, markanvändning och naturtyp Fråga a har inte kunnat ägnas så mycket uppmärk- • andel mark med vallodling (fleråriga växter) i samhet. De diskuterade indikatorerna bygger mycket förhållande till totala arealen åkermark (D) på vad som föreslagits i annat sammanhang eller på • totala arealen odlingsmark (S) en egen bedömning av vilka egenskaper i landskapet • andel våtmarker och småvatten i förhållande till som kan förväntas vara positiva för den biologiska den totala arealen mark i avgränsat odlingsland- mångfalden. Ansvar för informationsförsörjning dis- skap (S) kuteras i avsnitt 3.3. • andel naturbetesmark (alternativt andel naturbetesmark som får miljöstöd) i förhållande till 3.2.2 Tillgänglig information totala arealen odlingsmark för avgränsat odlings- En utgångspunkt har, som nämnts, varit att se om landskap (R) data som insamlats i annat sammanhang även kan, • andel odlingsmark som inte uppbär EU-stöd i eventuellt efter bearbetning, utnyttjas som datakälla någon form (I, R) för indikatorer. Kantzoner Följande källor har bedömts i studien av odlings- • kantzonslängd i meter per hektar odlingsmark landskapet (Del B): (S) • kantzonslängd i kilometer inom avgränsat – blockkartor för EU-stöd. Ett omfattande arbete odlingslandskap (S) har lagts ner på bearbetning och analys, • summan av kantzonslängder multiplicerade med – djurhållningsregister, respektive värde 1–5 för ett avgränsat odlings- – ekonomiska kartan, – satellitkartor, 1 Indikatorerna redovisas enligt bedömd position i DPSIR-mo- – markkarteringsuppgifter. dellen för indikatorer (D=Driving Force=Drivkraft; P=Pressure= Påverkan; S=State= Tillstånd; I=Impact=Konsekvenser; I skogsstudien har följande källor testats eller disku- R=Res-ponse= Åtgärd)

23 landskap (S, I) • kantzonslängd i meter av respektive värde 1–5 För Levande skogar är det enbart arealen skyddad per hektar odlingsmark (S, I) skog som lätt kan följas. Indikatorer som arealer/ andel gammal skog och äldre lövrik skog tillhör det Ekologisk odling som det för närvarande saknas data för på kommu- • andel odlingsmark med ekologisk produktion i nens nivå och detaljeringsgrad. förhållande till totala arealen odlingsmark inom avgränsat område (D) 3.2.4 Planindikatorer • andel odlingsmark som får stöd för ekologisk od- I fallstudien har arbetet fokuserats på fältindikatorer, ling inom avgränsat område, t ex avrinnings- bl a eftersom det är sådana som båda kommunerna område, kommun eller län (R) har ett direkt behov av i samband med att miljö- program/miljöbokslut samordnas med översiktspla- Djurhållning nering och kopplas till miljömålen. Från ren planerings- • djurhållning i förhållande till åkermark inom av- synpunkt är frågan om planindikatorer, dvs att kunna rinningsområde, antal djur per hektar åkermark (D) utläsa förväntade framtida tillstånd i olika scenarier eller planalternativ, mycket intressant. Många av de Kulturmiljövärden i odlingslandskapet redovisade fältindikatorerna kan sannolikt även an- • antal åkerlador inom avgränsat odlingslandskap vändas som planindikatorer. Här diskuteras några (S, I) ansatser som skulle kunna testas i fortsatt arbete med • antal odlingsrösen per hektar odlingsmark (S) våra kommuners översiktsplaner.

När det gäller skogslandskapet har det varit svårare I odlingslandskapet skulle det kunna gälla t ex: att finna relevanta indikatorer som kan grundas på redan tillgängliga data. Av ett antal översiktligt be- – exploateringsåtgärders inverkan på biologisk mång- dömda ansatser föreslås: fald – framskrivning av odlingslandskapets förändring, Levande skogar med utgångspunkt från historiska data, kan t ex • areal skogsmark för naturvårdsändamål (R) tydliggöra hot mot det öppna jordbrukslandskapet • areal och andel gammal skog (S) – konsekvenser för odlingslandskapet av föränd- • areal och andel äldre lövrik skog (S) ringar i EUs stödsystem

Myllrande våtmarker I skogslandskapet skulle planindikatorer kunna an- • årligt antal tillstånd och dispenser för intrång i vändas för att belysa t ex: våtmarker (P) • areal som markavvattnas inom skogsbruket (P) – blivande ”gammal skog”, dvs vilken skog som idag • areal skyddad våtmark fördelat på skyddsform måste skyddas för att framtida mål om en viss och våtmarkstyp (R) mängd skog överstigande en viss ålder ska kunna uppnås Därutöver redovisas i Del C även förslag till indi- – konsekvenser av olika medelstilldelning för bil- katorer för Levande sjöar och vattendrag kopplat dande av områdesskydd för naturvärden i skogs- till vattenskyddsintresset i det studerade området. bruket

24 i dagsläget alltför omfattande bearbetningar för att Slutsatser få ut önskad information. • Att med indikatorer beskriva tillstånd och förändringar inom stora arealer, som är Blockkartorna med tillhörande register innehåller fallet när det gäller odlings- och dock så mycket information av värde för samhälls- skogslandskapet, ställer stora krav på planeringen att de borde utvecklas för detta ändamål datatillgång. Man är av resursskäl därför främst hänvisad till tolkning och bearbet- och redovisas årligen till kommunerna bl a för att ge ning av data som redan finns insamlade en överblick över utvecklingen i odlingslandskapet. för annat ändamål. • Det har varit lättare att finna data som kan Ekonomiska kartan utnyttjas som indikatorer i odlingslandskapet än i skogslandskapet. Inom fallstudien har ekonomiska kartan utnyttjats för att bedöma om kantzoner i odlingslandskapet kan • Ett antal fältindikatorer föreslås (se huvudtext). kartläggas och värderas. Slutsatsen är att kartan idag • Några olika ansatser till planindikatorer inte är direkt användbar för detta ändamål. Arbets- har diskuterats, men inte kunnat testats insatsen för att komplettera kartan för hela kommu- inom ramen för projektet. ner är svår att motivera. Se dock under avsnitt 3.3.3.

Kulturhistoriska kartöverlägg Inom skogsstudien har digitaliserade kulturhistoriska 3.3 Planeringsunderlag, GIS och kartor testats. Den noggranna gradering av skogs- informationsförsörjning marken som gjordes i samband med storskiftet kan ge värdefull information för bedömning av dagens 3.3.1 Planeringsunderlag skogslandskap. De analyser som gjorts inom fall- Man kan konstatera att ingen av de praktiskt stude- studien har dock inte nått så långt att några definitiva rade ansatserna i nuläget bedöms som möjlig att di- slutsatser kan dras vad gäller indikatorer. rekt använda i normal kommunal verksamhet. An- tingen krävs tillgång till kvalificerad kompetens för Satellitbilder omfattande databearbetningar och/eller är kostnaden Inom fallstudien har digitala satellitbilder testats för hög för att få tillgång till materialet (t ex satellitbilder). att identifiera såväl kantzoner i odlingslandskapet som Här kommenteras några av de underlag som studerats: äldre lövskog och andra indikatorer i skogslandskapet. Med den upplösning som använts i studien, Blockkartor med tillhörande register 25x25 m, har bilderna inte visat sig användbara för- Blockkartorna ger en mycket god bild av den pågå- utom för att identifiera ”gammal skog”. Kostnaden ende markanvändningen i odlingslandskapet. I förs- för att få tillgång till bilderna är också hög. Man kan ta hand kan uppgifterna användas för jämförelse dock förvänta sig att upplösningen förbättras och mellan olika områden och som indikation på graden kostnaden minskar i framtiden så att satellitbilder, av uppfyllelse av miljömål gällande biologisk mång- direkt eller indirekt via allmänna kartor, blir ett an- fald och långsiktig produktionsförmåga. vändbart planeringsunderlag. En stor fördel med bilderna är att de ger goda möjligheter att följa föränd- När det gäller kantzoner och möjligheten att an- ringar över tiden eftersom de produceras med korta vända blockkartan som redovisning av dessa så krävs tidsintervall.

25 I Del B och C visas konkreta exempel på hur under- Mycket talar för att den officiella digitala ekono- lag kan presenteras vad gäller de studerade områ- miska kartan, som framställs av Lantmäteriverket, dena. För Rogsjöområdet visas också en ansats till kompletterad med mer ”intelligens” skulle kunna hur vattenskyddsintresset kan uttryckas i en över- vara ett användbart redskap för samhällsplanering siktsplan. med miljömål. Om markanvändningsskikten i denna utvecklas kommer kartan att kunna vara bärare av 3.3.2 Utnyttjande av GIS och digitala värdefull information för samhällsplaneringen. Detta kartor kan till och med vara en förutsättning för att sam- GIS har använts som redskap i samtliga indikator- hällsplanering med miljömål inom de studerade tester och bedöms som ett näst intill nödvändigt red- sektorerna ska kunna få ett genomslag i kommu- skap för att studera den typ av frågor som hanteras i nerna. En sådan ”digital infrastruktur” borde många fallstudien. Programvarorna förefaller nu så utveck- aktörer inom samhällsplaneringen kunna utnyttja lade att önskade bearbetningar kan göras relativt en- utan stora kostnader. Förutom rationell produktion kelt. De stora bristerna och problemen finns i första skulle detta också ge förutsättningar för en enhetlig hand, som ovan beskrivits, i de databaser som an- kvalitet i sammanställningar på t ex regional och vänts. Dessa, t ex blockkartor och ekonomiska kar- nationell nivå. Dessa frågor utvecklas ytterligare i tan, har först krävt bearbetning för att göra de efter- Bilaga 1. frågade egenskaperna, t ex kantzonslängd, tillgäng- liga. Fallstudien har resulterat i konkreta förslag hur i Slutsatser första hand de allmänna kartorna skulle kunna ut- • Såväl blockkartor för EU-stöd som ekonomiska kartan, kulturhistoriska kartor och vecklas för att bli mer mångsidigt användbara. Dessa satellitbilder har en potential att utvecklas förslag finns redovisade i Bilaga 1, som tagits fram till värdefulla planeringsunderlag när det av länsstyrelsen Dalarna. gäller miljökvaliteter i odlings- och skogslandskapet. Ytterligare utveckling krävs dock för att materialet ska vara användbart Mycket talar för att när markanvändningsplaneringen för kommunal planering. övergår till en mer förvaltande funktion och integre- • GIS är ett näst intill nödvändigt redskap för ras med miljöplaneringen så ökar behovet av analy- att rationellt hantera information om od- ser med hjälp av kartor med inbyggd intelligens. Ut- lings- och skogslandskapet. vecklingen av geografisk informationsteknologi gör • De planeringsunderlag som behövs för att ta fram olika indikatorer bör produceras av att relativt omfattande analyser tämligen lätt kan ut- staten och inte enskilda kommuner dels för föras. att detta är rationellt, dels för att de flesta kommuner inte har resurser och kompetens att göra detta. 3.3.3 Ansvar för informationsförsörjning En slutsats för såväl odlings- som skogslandskapet • Behovet av allmänna kartor med ”inbyggd intelligens” när det gäller t ex miljökvaliteter är att det i nuläget krävs både kompetens och ekono- kan förväntas öka i takt med att den kom- miska resurser i en omfattning som kommunerna inte munala planeringen blir mer ”förvaltande”. har för att ta fram de studerade indikatorerna. Det • Mycket talar för att Lantmäteriverket borde bör därför i första hand vara staten som tar fram de utveckla markanvändningsskikten i främst ekonomiska kartan för att möjliggöra en underlag indikatorerna bygger på och tillhandahåller vidgad användning av de allmänna kartor- detta till kommunerna. De kan då även utnyttjas på na inom samhällsplaneringen. regional nivå.

26 Del B

Odlingslandskapet i Falun/Borlänge

4. Odlingslandskap i förändring

4.1 Odlingslandskapet i Dalarna rande av stor öppenhet, större sammanhängande od- Det småbrutna och delvis ålderdomliga odlingsland- lingsarealer och större brukningsenheter. Delvis skap som ger Dalarna sin särprägel, är hotat av sam- samma karaktär fortsätter en bit upp längs Svärdsjö- hällsutvecklingen i stort. Förändringen de närmaste åns vattensystem i Falu kommun. decennierna kan bli drastisk enligt de trender som förutses. Framförallt gäller det mjölkproducerande I höjdlägen där olika moränjordar dominerar, utgör enheter, vilka i Dalarna som helhet kan komma att odlingsområdena små öar i ett väldigt skogshav. Åt- minska från 500 mjölkproducerande gårdar idag till skilliga gårdar, torp, finnbosättningar och fäbodar har 50 gårdar om 15–20 år, med ett bibehållande av den redan återtagits av skogen. Ett landskap med vid- totala produktionsvolymen! Förmodligen innebär detta sträckta betes- och slåtterarealer har under hela 1900- att ingen mjölkproduktion kommer att ske i länet talet gradvis beskogats alltmer. norr om Borlänge och Falu kommuner. Denna oer- hörda strukturrationalisering påverkas troligen rela- I slättbygderna har det funnits en öppenhet för me- tivt lite av om mjölken produceras enligt KRAV-me- kanisering och nya driftsformer. I skogsbygderna har toder eller inte. äldre brukningsformer dröjt sig kvar längre in i nu- tiden. Det odlingslandskap vi har i Dalarna är skapat och vidmakthållet av ett jordbruk där vallodling och bet- I studien har ingått tre till karaktären olika områden. ande djur och då framförallt kor har dominerat sät- Två av områdena, Dalsjö och Sellnäs, ligger på sedi- tet att bruka jorden. Ett ”mulens landskap”. Om det mentslätten i det öppna landskapet längs Dalälven. tillämpliga nationella miljökvalitetsmålet ska ha gil- Det tredje området, Östansjö, ligger i ett randområde tighet i fråga om representativt odlingslandskap, och där skogsbygdsprägeln dominerar. om trendframskridningen är trovärdig, krävs stora insatser och en omläggning av produktionsinriktning- 4.3 Nuvarande tendenser en från mjölkkor till köttdjur för att behålla Dalarnas Basen för jordbruket i slättområdet har varit och är odlingslandskap i nuvarande skepnad. Eller finns det mjölkproduktion. I varken Sellnäs eller Dalsjö finns andra utvecklingsmöjligheter? tendenser till nedläggning eller spontan igenbuskning av åkermarken. I Östansjö är brukarintresset vikande. 4.2 Odlingslandskapet i Falun/Borlänge EU-stöd har dock motverkat större nedläggningar. Odlingslandskapets karaktär i Falun/Borlänge skiljer sig markant mellan sedimentslätten i dalgångarna och I allmänhet medför strukturrationaliseringen intensi- moränmarkerna i höjdlägena. Längs Dalälven och vare skötsel och stordrift, vilket kan innebära nega- runt sjön Runn domineras odlingslandskapet fortfa- tiva konsekvenser för biologiska mångfalden och

29 markens produktionsförmåga. Specialiseringen av 4.4 Jordbruket och EU-stöden jordbruket motverkar kretsloppet av växtnäringsäm- EUs gemensamma jordbrukspolitik innebär att han- nen inom jordbruket. Vi har fått handelsgödselbe- deln med jordbruksprodukter är fri inom unionen roende specialiserade spannmålsgårdar inom vissa och att pris- och stödpolitiken fastställs gemensamt regioner i landet och foderimporterande speciali- av medlemsländerna. Politiken bygger på att prisni- serade djurgårdar med stora överskott av stallgöd- vån hålls uppe med hjälp av gränsskydd och export- sel inom andra områden, vilkas växtnäring läcker ut bidrag, på olika typer av miljö-, regional- och struk- till miljön i stället för att kunna återanvändas. turpolitiska åtgärder och på direkta bidrag till jord- Forskning med studier av växtnäringsflöden i jordbrukarna. bruket1 visar att det framför allt är genom minskad tillförsel av växtnäring till jordbruket som man kan Målen för den gemensamma jordbrukspolitiken är minska förlusterna från jordbruket. Detta är möjligt att: genom att öka recirkuleringen av växtnäring. På ”ekologiska gårdar” finns förutsättningar om man • Öka produktiviteten i jordbruket. har både växtodling och djurhållning rätt anpassade • Ge jordbrukarna en skälig levnadsstandard. på den egna gården eller mellan närliggande gårdar • Stabilisera marknaderna. som samverkar. • Trygga livsmedelsförsörjningen. • Ge konsumenterna livsmedel till rimliga priser. Sett i ett europeiskt perspektiv talar mycket för att Sverige, och inte minst Dalarna, har bland de bästa Ersättningarna till lantbrukarna är till stor del areal- förutsättningarna att idka jordbruk på ett miljö- och djurbaserade. De viktigaste ersättningsformerna anpassat vis, bl a på grund av att klimatet är gynn- inom EUs stödsystem sammanfattas nedan: samt med hänsyn till begränsning av skördeskador (inte så mycket ”skadeinsekter”). Arealersättningen syftar till att kompensera jordbrukarna för sänkta priser och kan sökas av dem Vad kommer denna nya fas i jordbrukets struktur- som odlar spannmål, oljeväxter, baljväxter eller olje- omvandling att innebära och finns det en alternativ- lin. Stödnivån i Falun-Borlängeområdet är ca 1 700 bild? Ser vi slutet på en epok med relativt småska- kr per ha. liga jordbruk med djurhållning och betande djur som den form av markbruk som skapat gårdagens och Kompensationsbidraget syftar till att säkra ett fort- dagens odlingslandskap? satt jordbruk i områden med sämre produktions- förutsättningar. I Falun-Borlängeområdet uppgår stö- Vad innehåller det moderna jordbruket för möjlighe- det till cirka 1 600 kr per stödenhet. En stödenhet ter och problem i en strävan att nå miljökvalitetsmå- kan utgöras av en stödberättigad djurenhet av nöt- len: bibehållen biologisk produktionsförmåga hos kreatur, tackor eller getter. Stödet betalas ut endast marken, gynnande av biologisk mångfald, bevarande under förutsättning att tillräckligt med mark, s k foder- av biologiska och kulturhistoriska värden i odlings- areal, finns tillgänglig på gården. I Borlänge och i landskapet samt skydd av hotade arter och natur- södra delen av Falu kommun får maximalt 20 mjölk- typer och kulturmiljöer?

1 Artur Granstedt, agronomie doktor i växtnäringslära: DN Debatt 2000-01-16

30 kor ingå bland de stödberättigade djuren. De stöd- utveckling av landsbygden ingår. Syftet med LBU- enheter som överstiger 60 mjölkkor ersätts med ett programmet är att uppnå en mer integrerad syn på reducerat belopp. Stödformen är således gynnsam- landsbygdens utveckling och att stöden ska samverka mare för de mindre företagen. för att uppnå avsedd effekt.

Miljöstöden består för närvarande av 14 olika stöd- 4.5 Aktörer med olika ansvar och roller former, varav 11 är aktuella i Dalarna. Stöden kan Naturvårdverket har det övergripande ansvaret för beroende på stödform syfta till att bevara och för- miljöfrågorna. stärka natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet, att förhindra omfattande nedläggning av Jordbruksverket har sektorsansvaret för jordbru- jordbruksmark eller att främja miljövänliga pro- ket, och med det ansvaret följer att i samråd med duktionsformer. För samtliga miljöstöd gäller att an- andra berörda myndigheter föreslå nationella miljö- sökan omfattar en period på fem år, med undantag kvalitetsmål så att intentionerna och miljömålen i för våtmarker och småvatten där ansökan gäller en Miljöbalken uppfylls. I Jordbruksverkets ansvar in- period på 20 år. Bland stödformerna kan nämnas går också att upprätta föreskrifter och allmänna råd Biologisk Mångfald – Betesmarker/Slåtterängar utifrån sådana författningar i Miljöbalken, som di- (1 000–ca 2 500 kr per ha), Natur- och kulturmiljöer rekt berör jordbruket. (1 000 kr per stödpoäng), Öppet odlingslandskap (600–ca 1 000 kr per ha), Flerårig vallodling (850 kr Länsstyrelsen har i uppdrag att i samverkan med per ha), Utrotningshotade husdjursraser (1 000 kr kommuner, företrädare för näringen och andra be- per djurenhet) och Ekologisk odling (900 kr per ha rörda regionala organ utarbeta regionala miljökva- med tillägg på 600 kr per ha för ekologisk djurhåll- litetsmål. Länsstyrelsen svarar dessutom för tillstånds- ning). Några av stödformerna kan kombineras på prövningar, dispenser, viss tillsyn och tillsynsvägled- samma areal medan andra inte får kombineras. ning. Inom ramen för LBU-programmet har Läns- styrelsen ansvaret för att upprätta och genomföra Ungefär halva EUs budget används till jordbrukspo- länsprogram för kompetensutveckling av lantbrukare litiken. I Dalarna utbetalas totalt för de olika stöden på miljöområdet. Med Länsstyrelsens ansvar för den cirka 170 miljoner kr årligen, vilket motsvarar 2 800 regionala utvecklingen i länet följer också ett ansvar kr per ha åker. EU-stöden svarar för 20–60% av att verka för en levande landsbygd. jordbrukarnas bruttointäkter i företaget. Kommunernas miljönämnd eller motsvarande Under år 2000 och 2001 sker en del förändringar av nämnd ansvarar för tillsynen enligt miljöbalken och reglerna för EU-stöden. Förändringarna är ett led i djurskyddslagen. Det innebär i praktiken en stor kon- reformeringen av EUs jordbrukspolitik. Interventions- taktyta gentemot lantbruket i frågor som rör miljö- priset på spannmål. Antalet miljöstöd minskar från skydd, gödselhantering, hantering av bekämpnings- 14 till 11 och reglerna ändras med avsikten att få ett medel m fl frågeställningar som rör lantbruket. Inom system som är lättare att förstå och enklare att admi- djurskyddslagens ram är det djurhållarna som står nistrera. Miljöstöden ingår i ett samlat miljö- och under kommunal tillsyn. Andra kontaktytor är na- landsbygdsprogram (LBU), där även kompensations- turvårdsärenden som berör öppethållande av land- bidrag, investeringsstöd, startstöd, kompetensut- skap, hållande av betesdjur m m. veckling, vidareförädlingsstöd och projektstöd för

31 I egenskap av företrädare för lantbrukarkåren har LRF tagit ett allt aktivare ansvar för miljöfrågorna. Bland annat genomför man i samverkan med fören- ingsrörelsen en nationell kampanj för egenkontroll bland medlemmarna/lantbrukarna. LRFs kommun- grupper utgör en värdefull samtalspartner för kommunerna i tillsynsfrågor och planfrågor.

32 5. Fallstudie ”Odlingslandskapet”

5.1 Syfte gamla jordbruksbygd finns de idag typiska företrä- Syftet med denna fallstudie är att: darna för modernt jordbruk, de specialiserade spann- målsgårdarna respektive djurgårdarna. • Utröna vilka möjligheter och tillvägagångssätt som finns för kommunerna att kunna följa och I fallstudien har valts att studera Dalsjöbygden som kunna påverka miljöutvecklingen inom odlings- representant för tämligen renodlad spannmålsodling landskapet med särskild inriktning på biologisk och Sellnäsbygden som representant för mjölkpro- mångfald i landskapet och långsiktig biologisk duktion/djurhållning. Östansjöbygden i Falu kommun produktionsförmåga hos marken. har valts för att representera en typisk småbrukar- bygd i skogslandskapet med ålderdomlig struktur, • Försöka beskriva konsekvenser av alternativa vilken har stora likheter med jordbruksbygden längre utvecklingstendenser i jordbruket. norrut i Dalarna.

• Utgående från redan tillgänglig information hitta De tre områdena har avgränsats med avrinningsom- fält- och planindikatorer som i översiktsplane- råden för ytvatten som grund. ring-en kan användas för uppföljning av utvecklingen mot miljömål i odlingslandskapet. Studien har utnyttjat tillgängliga uppgifter om jordbrukets bedrivande som kan utläsas ur uppgifter som • Belysa möjligheterna att använda GIS (geogra- lämnas för att erhålla EUs bidragsstöd till jordbru- fiska informationssystem) för analys och presen- ket. Dessa är kopplade till s k blockkartor över od- tation. lingsmarken.

• Stämma av de mål och nyckeltal/indikatorer som Tillgängliga uppgifter om markkartering samt djur- finns i kommunernas miljöprogram, och som be- hållningsregister har också använts. Vidare har Lant- rör odlingslandskapet, mot de nationella miljö- mäteriets ekonomiska karta prövats som underlag kvalitetsmålen. för studier av kantzoner och till det kopplat förut- sättningar för biologisk mångfald. 5.2 Avgränsning Borlänge och Falun har inom kommunerna olika ty- 5.3 Genomförande per av odlingslandskap och brukningsförhållanden. Arbetet har utförts i fyra etapper: Merparten av fallstudien inom odlingslandskapet för- läggs till Borlänge eftersom här finns en mer kon- Etapp 1. Förberedande planering, faktainhämtning centrerad jordbruksbygd på Tunaslätten. I denna ur- och måldiskussion.

33 Etapp 2. Analys och utveckling av blockkartornas redovisning för Dalsjö och Sellnäs, komplettering av ekonomiska kartan för analys av kantzoner samt analys och redovisning av markkarteringsuppgifter.

Etapp 3. Kompletterande fältstudier utfördes för att bedöma relevansen av analyserna gjorda på grund- val av kartor och registeruppgifter samt slutfördes studien av Östansjö.

Etapp 4. Utvärdering och rapportskrivning.

34 6. Miljömål för odlingslandskapet

6.1 Nationella miljökvalitetsmål rele- • Odlingslandskapet brukas på ett sådant sätt att vanta för studien negativa miljöeffekter minimeras och den biolo- De övergripande målen för miljöpolitiken är Skyd- giska mångfalden gynnas. det av miljön, En hållbar försörjning och En ef- • Den genetiska variationen hos domesticerade fektiv användning av energi och andra natur- djur och växter bevaras och främmande arter och resurser. I dessa övergripande mål ingår att den bio- genetiskt modifierade organismer som kan hota logiska mångfalden ska bevaras och att ekosystem- den biologiska mångfalden introduceras inte. ens långsiktiga produktionsförmåga måste skyddas. Preciserade miljökvalitetsmål och delmål som berör • Biologiska och kulturhistoriska värden i odlings- nyttjandet av odlingslandskapet finns bl a i del- landskapet ska skyddas och bevaras. rapporterna ”Ett rikt odlingslandskap”, ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Myllrande våtmarker”, Delmålen ska göra miljökvalitetsmålet Ett rikt od- ”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av hög kvali- lingslandskap tydligt och syfta till att få till stånd en tet” och ”God bebyggd miljö”. Det miljökvalitets- utveckling mot hållbarhet. Målen omfattar det land- mål som har störst betydelse för utvecklingen i skap som idag huvudsakligen används för jordbruks- odlingslandskapet är delmål 9, Ett rikt odlings- produktion. Jordbruksverket understryker i sin re- landskap. dovisning av regeringsuppdraget att ett uthålligt jordbruk är en avgörande förutsättning för att miljö- 6.2 Miljökvalitetsmål nr 9: Ett rikt kvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap ska kunna odlingslandskap uppnås. Jordbruksverket anser dock att hur det Ett rikt odlingslandskap innebär att odlingslandska- svenska jordbruket kommer att se ut i framtiden är pets och jordbruksmarkens värde för biologisk pro- en fråga som ligger utanför detta uppdrag (ur Jord- duktion och livsmedelsproduktion ska skyddas sam- bruksverkets rapport till regeringen, hösten 1999.). tidigt som den biologiska mångfalden och kultur- värdena bevaras och stärks (prop. 1997/98:145): Följande delmål föreslås av Jordbruksverket:

• Åkermarken skall ha ett välbalanserat näringstill- 1. Åkermarkens tillstånd ska möjliggöra en effektiv stånd, bra markstruktur och mullhalt samt så låg och långsiktigt hållbar produktion av säkra livsmedel föroreningshalt att ekosystemets funktioner och utan att skada den omgivande miljön. människans hälsa inte hotas.

35 Det innebär att: • arealen skötta småbiotoper som är kulturbärande • jordpackningen i alven (under 40 centimeters landskapselement har ökat... djup) ska upphöra från år 2020 • en oavbruten förekomst är säkerställd för äldre • tillförseln av kadmium till åkermarken ska inte träd som präglas av jordbrukshävd… vara större än bortförseln • brukningsmetoder och grödeval främjar den biologiska mångfalden i möjligaste mån 2. Odlingslandskapets livsmiljöer har tillräcklig omfattning för att bevara den biologiska mångfalden inom 4. Odlingslandskapets växt- och djurarter har sina samtliga produktionsområden. spridningsvägar säkerställda.

Det innebär att: 5. Odlingslandskapets livsmiljöer utsätts för en mi- • arealen fuktiga och våta ängstyper har utökats... nimal negativ påverkan från omgivningen. • andelen torra och friska ängstyper har utökats... • arealen har utökats för de mest hotade betes- 6. Odlingslandskapets kulturvärden har tillräcklig markstyperna av utmarkskaraktär... alvarbete, omfattning för att det agrara kulturarvet ska kunna ljunghedar, skogsbete, fäbodbete upplevas och förstås inom samtliga produktionsom- • nu hävdade betesmarker... har inte minskat an- råden. nat än marginellt • arealen våtmarker och småvatten har utökats... Det innebär att: • den totala omfattningen småbiotoper i eller i an- • odlingslandskapets kulturvärden beaktas i högre slutning till åkermark... har inte minskat annat grad i samhälls- och infrastrukturplanering samt än marginellt... byggande och standardförbättrande åtgärder • allmogeåkrar finns i sådan omfattning och för- • värdefulla bebyggelsemiljöer är säkerställda ge- delning över landet att den regionala ogräsfloran nom områdesbestämmelser eller motsvarande har säkerställts inom alla produktionsområden • nedläggning av jordbruksmark förekommer en- • andelen åkermark... har inte minskat annat än dast undantagsvis på mark som var inägor före marginellt från nuvarande nivå... skiftena • återskapande av våtmarker och småvatten sker 3. Odlingslandskapets livsmiljöer sköts på ett sätt huvudsakligen på mark som tidigare utgjort våt- som bevarar och förbättrar den biologiska mång- marker och småvatten falden. • odlingslandskapets äldre byggnadsbestånd bibe- hålls i den utsträckning som krävs för att landska- Det innebär att: pet i möjligaste mån ska kunna bibehålla sin ka- • all ängsmark och naturbetesmark sköts med slåt- raktär ter och/eller bete på ett sådant sätt att ingen skad- • arealen åkermark i skogsbygder har inte minskat lig förnaansamling sker år från år annat än marginellt från den nuvarande nivån • på ängs- och betesmark utförs inga åtgärder som • arealen fuktiga och våta ängstyper har utökats... långsiktigt kan skada den biologiska mångfalden • arealen torra och friska ängstyper har utökats... • huvuddelen av den areal våtmarker och småvatten • arealen har utökats för de mest hotade betes- som tillkommit sedan 1996 är skött markstyperna av utmarkskaraktär... · arealen naturbetesmark har utökats…

36 7. Odlingslandskapets kulturvärden sköts på ett så- mål behöva preciseras inom olika delar av kommu- dant sätt som bevarar och tydliggör dem. nerna, beroende på de aktuella förhållandena som råder och som anses särskilt viktiga att lyfta fram. I Det innebär att: vår studie har vi inte särskilt arbetat med att formu- Se under delmål 3. lera lokala miljömål. Vår utgångspunkt har främst varit de nationella miljökvalitetsmålen. 8. Den genetiska variationen hos domesticerade djur och växter bevaras. 6.4 Lokala miljömål Lokala miljömål för biologisk mångfald och för od- 9. Främmande arter och genetiskt modifierade or- lingslandskapet i Borlänge kommun är enligt kom- ganismer som kan hota den biologiska mångfalden munens miljöprogram 1996–2000: introduceras inte. • Bevara den biologiska mångfalden. 10. 20% av den odlade arealen ska vara ekologiskt • Brukandet av ekosystemen skall ske med var- odlad och den ekologiska animalieproduktionen ska samhet så att dess långsiktiga produktionsför- kraftigt ha ökat fram till år 2005. måga och biologiska mångfald bibehålls. • Ekosystemens kultur- och naturvärden samt dess Det innebär att: funktioner i kretsloppet ska bibehållas eller vid • 30% av vallen är ekologiskt odlad behov återställas. • 20% av övrig växtodling är ekologisk • Ekosystemen får ej utsättas för en så negativ på- • 20% av antalet mjölkkor och antalet slaktdjur av verkan av mänskliga aktiviteter att deras värde nöt och lamm produceras ekologiskt för biologisk mångfald, rekreation, bad, fiske m • 10% av värphönsen är ekologiska m minskas. • 5% av grisar och fjäderfän är ekologiska • Svårnedbrytbara eller giftiga ämnen får inte släpp-as ut i ekosystemen. 6.3 Diskussion om lokala miljökvalitets- • Alla kvarvarande våtmarker inom kommunen mål skall bevaras, samtidigt som anläggandet av nya De diskussioner som förekom i arbetsgruppen om våtmarker bör prioriteras. lokala miljömål genomfördes innan Jordbruksverket • Ingen naturligt förekommande växt- eller djur- presenterade sina delmål till regeringen. Delmålen 1, art inom kommunen får tillåtas utrotas genom 3, 4, 7 och 10 speglar ganska väl den inriktning som mänskliga ingrepp. diskuterades i arbetsgruppen och som också uttrycks • Den genetiska mångfalden inom arten skall be- i allmänna termer i kommunernas miljöprogram. varas. • Näringsämnen skall återföras i ett kretslopp mel- Flera av de formulerade delmålen är uttryckta i ett lan stad och land. nationellt perspektiv eller för delar av Sverige. För- • Till år 2000 skall 15% av jordbruksmarken inom hållandena är naturligtvis annorlunda i södra Sveri- kommunen ha ställts om så att dess långsiktiga ges slättbygder och i de norra delarnas skogsbygder. produktionsförmåga säkerställts. Men förhållandena varierar också inom kommunerna. • Alla kvarvarande hävdade värdefulla slåtter- och Därför kan miljömålen eller kombinationer av miljö- betesmarker inom kommunen skall bevaras.

37 Lokala övergripande mål och riktlinjer för biologisk mångfald och för jordbruket i Falu kommun är enligt kommunens miljöprogram 1995:

• Bevara den biologiska mångfalden. • Inom kommunen naturligt förekommande djur och växter ska ges förutsättningar att långsiktigt fortleva i livskraftiga bestånd inom hela sitt nor- mala utbredningsområde. • De naturgivna förutsättningarna har medfört en variation av biotoper som skall bibehållas. • De genom kulturpåverkan uppkomna biotope- rna som är av värde för den biologiska mångfal- den skall vårdas. • Ogödslad och oplöjd gräsmark bevaras genom fortlöpande hävd. • Småbiotoper såsom våtmarker, dikesrenar och åkerholmar bibehålls. • Kombinerad djur-/växtodling eftersträvas.

38 7. Antaganden

När det gäller biologisk mångfald i odlingslandskapet, 3. Stor andel betesmark, våtmark och småvatten i sedd i ett översiktligt perspektiv, finns inga absoluta odlingslandskapet gynnar den biologiska mångfalden. sanningar. För att kunna nalkas frågan och kunna jämföra olika områden med avseende på troligt inne- 4. Kantzoner av olika karaktär har varierande värde håll av biologisk mångfald, åtminstone i kvantitativt för den biologiska mångfalden (kvalitet). hänseende, gjordes ett antal antaganden som också kan ses som underlag för en första generation av 5. Djurhållning och hög andel betesmark gynnar fältindikatorer. bevarandet av biologiska och kulturhistoriska vär- den i odlingslandskapet. Som utgångspunkt för studien gjordes följande antaganden såsom varande viktiga för att uppnå miljö- 6. Bevarande av åkerlador är viktigt för det kultur- kvalitetsmålet: historiska värdet i odlingslandskapet och har viss betydelse för den biologiska mångfalden. 1. Stor andel vallodling (fleråriga växter) gynnar den biologiska mångfalden och produktionsförmågan i 7. Ekologisk produktion ger bättre markvård, gyn- odlingslandskapet. nar den biologiska mångfalden och leder till mindre ensidiga produktionsförhållanden. 2. Ett småbrutet odlingslandskap med många bryn, odlingsrösen och kantzoner gynnar den biologiska mångfalden.

39 40 8. Relevant och tillgänglig information

8.1 Blockkartor och IAKS-register2 Informationen gav en god bild av odlingslandskapets Så kallade blockkartor har upprättats för landets åker- mosaik av olika markanvändning. Av särskilt intresse areal som underlag för utdelning av EUs arealstöd kan vara den redovisning av naturbetesmark och av till jordbrukare. Blockkartan är upprättad på un- mark som saknar uppgift, som blev mer precis ge- derlag av ekonomiska kartan och redovisar block som nom denna bearbetning (se bilagor). Sammanfatt- sammanhängande åkerarealer avgränsade av vägar, ningsvis konstaterades dock att arbetsinsatsen är för åkerholmar, vattendrag osv. Bönder som söker bi- stor för att motivera att metoden ska tillämpas på drag redovisar årligen användningen inom respek- hela kommuner. Särskilt med tanke på att arbetet tive block (vilken gröda eller om marken ligger i träda) skulle behöva göras om vid varje återkommande till- i så kallade SAM-ansökningar till länsstyrelsen, fälle eftersom dessa uppgifter ändras årligen. som administrerar EU-stödet. För vissa block söks inget stöd varför uppgift saknas i dessa fall. Huru- En studie gjordes också om blockkartans redovis- vida bonden väljer att inte söka stöd eller om mar- ning skulle kunna ge uppgifter om kantzonslängder i ken har tagits ur produktion kan inte utläsas av sta- odlingslandskapet. Blockkartans avgränsning av block tistiken. Näst intill 100 % av odlingsmarken i länet görs ju mot naturliga gränser i terrängen som vägar, är kartlagd genom blockkartorna. skogsbryn, vattendrag etc. En jämförelse gjordes mot ekonomiska kartans redovisning för samma områden. Metodik Genom sammankoppling av lantbruksenhetens Tillgänglighet till information IAKS-register och blockkartorna kan analyser göras För detta projekt har Jordbruksverket tillhandahållit av hur marken används och presenteras med hjälp uppgifter ur IAKS-registret. Blockkartorna är tillgäng- av GIS. I ett första skede i studien prövades att för- liga och hålles ajour på länsstyrelsen. fina blockkartornas information genom skärmdigi- talisering av de inom blocken ingående åkerarealer- 8.2 Djurhållningsregister nas olika grödor eller användning. Ett block kan inne- Den 1 januari 1998 infördes det centrala nötkreaturs- hålla ett antal olika åkerskiften eller markslag. Ge- registret (central djurdatabas, CDB) i Sverige. An- nom studie av SAM-ansökningar och jämförelse med ledningen till detta var att EU ville åstadkomma en karta samt ibland efter telefonsamtal med bönder effektivare spårning av djur vid smittsamma sjuk- kunde blockinformationen delas upp på användning domsutbrott. Alla nötkreatur ska rapporteras till det för spannmål, slåttervall, betesvall, naturbete, pota- centrala nötkreatursregistret. Från och med år 2000 tis, trädgårdsväxter, träda och övrig mark. 2 IAKS är förkortning för Integrerat Administrations- och Kontroll- system och är ett register för ansökningar om EU-stöd som hand- läggs av Jordbruksverket.

41 kommer registret även att användas som underlag Värde 3: Brukad åker gränsar mot skog (löv- eller för utbetalning av vissa EU-relaterade stöd. I framti- barrskog), betesmark, alléplanterad väg, den kan det bli aktuellt att ha motsvarande system igenväxningsmark (1–10 år) också för svin. Om sekretessbestämmelserna tillåter Värde 4: Brukad åker gränsar mot lador, husgrunder, kan uppgifter ur CDB tillsammans med blockkartan bäck eller å komma att utgöra ett värdefullt underlag för att följa Värde 5: Brukad åker gränsar mot våtmark (kärr, utvecklingen av djurhållningen i relation till arealen sjö etc.) åkermark i till exempel ett vattenavrinningsområde. I den aktuella kommunala studien användes dock Under fältsäsongen kontrollerades kartanalysen av uppgifter om djurhållning från kommunernas djur- kantzoner genom okulär besiktning i terrängen. tillsynsregister. Värdet ovan kan t ex multipliceras med kantzonsläng- 8.3 Ekonomiska kartan den för respektive biotop/landskapselement och sum- I studien prövades också att använda den digitala meras områdesvis. På så sätt kan olika områdens ekonomiska kartan (skalområde 1:5000 till 1: 20000) karaktär och innehåll av förmodad förutsättning för för att beräkna längden kantzoner i kilometer eller biologisk mångfald beskrivas och jämföras . meter per ha inom pilotområdena. Tillgänglighet Omfattning Lantmäteriverkets digitala kartor finns tillgängliga på Den digitala kartan är skiktad på ett antal olika mark- kommersiell basis. användningsslag. Däremot saknas information knuten till konturlinjen av respektive skikt. Det finns 8.4 Satellitkartor heller ingen information kopplad till linjeredovisningen Ett försök gjordes även att utnyttja satellitkartor med av t ex vägar, enkelstreckade vattendrag, kraftled- upplösning i 25 meters pixlar. ningar m m. Metodik Metodik Avsikten var att utgående från satellitkartan studera För att kunna använda den ekonomiska kartan för markanvändningen i odlingslandskapet samt kant- analys av kantzonslängder kompletterades mark- zoner. användningsskikten med information knuten till konturlinjen. Parallellt med detta gjordes en kvalitets- Slutsatser och rekommendationer värdering av kantzoner i en femgradig värdeskala. Satellitkartans upplösning är inte användbar i detta Olika typer av kantzoner viktades, enligt nedan, be- sammanhang. Informationen är inte heller anpassad roende av dess bedömda värde för den biologiska för odlingslandskapet utan snarare för skogsland- mångfalden: skapets krav. När högre upplösning är tillgänglig till överkomlig kostnad bör satellitanalyser vara en möj- Värde 1: Brukad åker gränsar mot vägkant, väg- lig metod. slänt eller vallodling Värde 2: Brukad åker gränsar mot brukningsväg Tillgänglighet eller dike (tidvis vattenförande) Satellitkartor är tillgängliga på kommersiell basis.

42 8.5 Markkarteringsuppgifter Markkartering innebär att lantbrukare låter utföra provtagning av sin åkermark för analys av markens tillstånd, såsom jordart, pH-värde och innehåll av växttillgängligt fosfor och kalium. Provtagning görs normalt så att ett jordprov per ha åkermark tas ut. Rekommendationen är att provtagningen bör uppre- pas med 5–10 års mellanrum. Med provresultaten som grund upprättas en markkarta, som på ett åskåd- ligt sätt visar hur växtnäringstillståndet varierar inom och mellan åkerfälten.

Omfattning och tillgänglighet Uppgifter finns samlade hos Länsstyrelsen sedan 1960-talet. Analysmetodiken har ändrats under åren, men uppgifterna från 1960-talet och framåt är jäm- förbara med varandra. Vid Länsstyrelsen har markkarteringsuppgifter för några kommuner bestämts geografiskt och registrerats i en databas. Uppskattnings- vis är en tredjedel av åkerarealen någon gång mark- karterad. Det är inte helt utrett hur uppgifterna kan användas med hänsyn till sekretessbestämmelser m m.

Metodik I fallstudien har tillgängligt material på länsstyrelsen använts för att på karta åskådliggöra fosforinnehållet i marken. Fem olika nivåer av fosforinnehåll (fosfor- klasser) har identifierats och särredovisats på karta som punktinformation för de studerade områdena.

8.6 Historiska kartor För Dalsjö och Östansjö är känt att det finns historiska kartor från dels 1600-talet, dels 1830-talet till- gängliga och rektifierade till modernt kartmaterial (länsstyrelsens kulturmiljöenhet). Tyvärr gavs ingen tid i projektet att jämföra och analysera dessa uti- från dagens förhållanden.

9. Förslag till indikatorer

Med utgångspunkt från våra antaganden (se Kapi- förhållande till totala arealen odlingsmark inom tel 7) samt lätt tillgängliga och relevanta data be- avgränsat område (D) döms följande fältindikatorer påvisa förekomsten av • andel odlingsmark som får stöd för ekologisk od- biologisk mångfald i odlingslandskapet (i första ling inom avgränsat område, t ex avrinningsom- hand i kvantitativt hänseende) samt i förekommande råde, kommun eller län (R) fall långsiktig biologisk produktionsförmåga3: 9.4 Djurhållning 9.1 Markslag, markanvändning och • djurhållning i förhållande till åkermark inom av- naturtyp rinningsområde (antal djur/hektar åkermark) (D) • andel mark med vallodling (fleråriga växter) i för- hållande till totala arealen åkermark (D) 9.5 Kulturmiljövärden i odlings- • totala arealen odlingsmark (S) landskapet • andel våtmarker och småvatten i förhållande till • antal åkerlador inom avgränsat odlingslandskap totala arealen mark i avgränsat odlingslandskap (S) (S, I) • andel naturbetesmark (alternativt andel natur- • antal odlingsrösen per hektar odlingsmark (S) betesmark som får miljöstöd) i förhållande till totala arealen odlingsmark för avgränsat odlings- 9.6 Planindikatorer landskap (R) Planindikatorer kan användas för att t ex redovisa • andel odlingsmark som ej uppbär EU-stöd i nå- olika alternativa konsekvenser av ett planförslag om gon form (I, R) detta skulle genomföras, för att på så vis åskådlig- göra och tydliggöra konsekvenserna. Det skulle t ex 9.2 Kantzoner när det gäller odlingslandskapet kunna gälla bebyg- • kantzonslängd i meter per hektar odlingsmark (S) gelse- eller infrastrukturexploaterings (väg, järnväg, • kantzonslängd i kilometer inom avgränsat odlings- kraftledning etc) påverkan på jordbrukets produk- landskap (S) tionsförhållanden eller den biologiska mångfalden i • summan av kantzonslängder multiplicerade med landskapet. respektive värde 1 till 5 för ett avgränsat odlingslandskap (S, I) • kantzonslängd i meter av respektive värde 1–5 3 per hektar odlingsmark (S, I) Indikatorerna redovisas enligt bedömd position i DPSIR- modellen för indikatorer (D=Driving Force =Drivkraft; 9.3 Ekologisk odling P=Pressure= Påverkan; S=State=Tillstånd; I=Impact= • andel odlingsmark med ekologisk produktion i Konsekvenser; R=Response=Åtgärd).

45 En annan användning av planindikatorer kan vara att illustrera olika framtidsscenarier/konsekvenser med utgångspunkt från identifierade trender eller antagna orsakssamband. Man skulle t ex med ut- gångspunkt från historiska kartor kunna studera odlingslandskapets förändring och trendfram- skridning. Och på samma gång försöka analysera vad som har hänt beroende på jordbruksstödets utformning sedan 1950-talet, avregleringen och sedan EU-stödets inverkan.

EU-stödets utformning påverkar i hög grad jordbrukets produktionsinriktning och därmed dess konsekvenser för miljön. Med utgångspunkt från antaganden om ändringar av stödformerna skulle konsekvenserna därav för odlingslandskapets miljökvaliteter kunna illustreras.

Studier och scenarier för utvecklingen av mark som idag inte uppbär EU-stöd kan även användas som planindikator. Här behövs dock fördjupade studier av vad som indikeras när brukaren inte söker och erhåller EU-stöd. Indikerar det en risk för igenväx- ning, avståndstagande mot bidragssystemet, bristande kunskaper om möjligheterna att erhålla bidrag eller något annat?

Odlingslandskapets ägo- och brukarstruktur skulle kunna användas för att studera förutsättningar för ett ändamålsenligt brukande av odlingslandskapet. Är inslaget av fritidsbönder stort och inverkar det häm- mande på möjligheten för t ex ekologiska jordbruk att förfoga över lämpliga och tillräckligt stora mark- områden?

46 10. Delstudie Dalsjö

10.1 Bakgrund I Dalsjö har djurhållningen minskat snabbt under slutet av 1900-talet och området har övergått till att präglas av växtodling med inriktning på fodersäd. Denna utveckling har accelererat under 1990-talet. En viss kompensation av djurhållningen har skett genom ökning av antalet ridhästar. Flertalet renod- lade växtodlingsgårdar bedrivs som fritids- eller deltidsföretag med annan sysselsättning som huvud- inkomstkälla. Antalet hobbyhästar ökar och konsu- merar lokalt en mindre del av det hö växtodlings- gårdarna producerar. Området är beroende av ex- En tydlig bild av övervikt av spannmålsproduktion, tern tillförsel av växtnäringsämnen. Området ligger eller ettåriga grödor, framträder. Djurhållnings- inom EU-stödområde 4. Det studerade avrinning- register och kommunens djurtillsynsregister visar sområdet omfattar 2 659 ha mark varav 925 ha är även på en låg andel djur i området. Markkarterings- odlingsmark. uppgifterna visar på ett fosforöverskott som bl a kan härledas från ett tidigt bruk av konstgödsel i form av 10.2 Analys Thomasfosfat som fanns tillgängligt från det närbe- Redovisningen av blockkartor i kombination med lägna järnverket. SAM-ansökningar ger en mycket god bild över mark- användningen i området. Redovisningsformen, där För 11% av odlingsmarken har inte EU-stöd sökts. den dominerande grödan inom varje EU-block vi- Fältstudien visar att på delar av dessa marginalmarker sas, ger en god översikt som väl överensstämmer pågår en igenväxning av odlingsmarken. med kartbilden där varje EU-block är uppdelat och med observationer vid fältstudien, se Bilaga B1. Vid 10.3 Slutsatser detaljstudier ger metoden med uppdelning av varje Dominansen av spannmål och den låga andelen djur EU-block en bättre information men vid mer gene- i området visar att området är beroende av tillförsel rella analyser av området ger metoden ”Dominerande av näringsämnen och humus. De höga fosforhalterna gröda” tillräcklig information och en tydligare över- i jorden visar dock på ett behov av tillförsel av mark- blick. förbättringsmedel som innehåler låga fosforhalter men mycket humus, t ex kompost.

11. Delstudie Sellnäs

11.1 Bakgrund I Sellnäs dominerar fortfarande djurhållning och mjölkproduktion. Tendensen är en koncentration till några få stora mjölkgårdar som byggts ut till stordrift. Vallodling är dominerande och det finns avsätt- ning för stallgödseln. Intensiteten i vallodlingen utvecklas alltmer. Regel är idag tre skördar med mellanliggande gödslingar. Denna brukningsform genererar ett intensivt transportarbete. Inom området rå- der s k ”markhunger”. Det innebär att en av de be- gränsande faktorerna för att öka produktionen är till- gången till närbelägen odlingsmark. Kring dessa stora gårdar finns ett antal mindre fritidsjordbruk med några träder även en relativt stor andel betesvall och min- få köttdjur eller hobbyhästar. I Sellnäsområdet har dre andel naturbete. Andelen odlingsmark där EU- specialiseringen även lett till att en lokal entreprenör stöd ej sökts är 11%. Fältobservationerna påvisar åtagit sig all kemisk bekämpning i växtodlingen hos att även denna mark är aktivt brukad och inte löper brukarna. Området ligger inom EU-stödområde 4. någon risk för igenväxning idag, se bilaga B2. Det studerade avrinningsområdet omfattar 22 205 ha mark varav 1 259 ha är odlingsmark. 11.3 Slutsatser Området domineras av vallodling och hög andel nöt- 11.2 Analys boskap. Området är inte beroende av extern tillför- Redovisningen av blockkartor i kombination med sel av näringsämnen men genererar inte heller något SAM-ansökningar ger en mycket god bild över mark- överskott på näringsämnen. Den stora andelen fler- användningen i området. I redovisningsformen där åriga grödor och låga andelen mark som inte uppbär den dominerande grödan inom varje EU-block vi- EU-stöd indikerar att områdets långsiktiga produk- sas, ges dock ett intryck av att spannmålsodlingen är tionsförmåga är relativt hållbar. Dock är den ekolo- större än vid redovisningen där varje EU-block är giska odlingen i området låg i förhållanden till de mål uppdelat. Vid den detaljerade redovisningen fram- som såväl riksdagen som kommunen har angett.

12. Delstudie Östansjö

12.1 Bakgrund Östansjö är ett mycket attraktivt, välskött och natur- skönt område. I området finns ett ”överskott” av produktiv odlingsmark i förhållande till de brukande bönderna. Området ligger inom EU-stödområde 3.

12.2 Analys Överensstämmelsen mellan de två olika redovisnings- formerna av EU-blocken är sämre än de andra två redovisade delområdena, se bilaga B3. Även obser- vationerna vid fältstudien visar skillnader jämfört med 12.3 Slutsatser redovisningen av EU-blocken. Förklaringen till detta Det attraktiva läget gör att delområdet fortfarande är är sannolikt primärt för stora delar av marken har aktivt brukat och välskött trots den låga andelen eko- inte EU-stöd sökts. Andelen mark där EU-stöd inte nomiskt stöd. Brukandet av marken i framtiden kan sökts är 39 % eller 134 ha. Fältobservationerna på- dock riskera att hänga på en skör tråd. visar dock inte någon förbuskning av dessa marker.

13. Jämförelse mellan studerade delområden

13.1 Analys med blockkartor och När det gäller kantzoner och möjligheten att använda IAKS-register blockkartan som redovisning av dessa i jämförelse När EU-stöd söks för en stor andel av arealerna med ekonomiska kartans motsvarande redovisning, ger blockkartorna en mycket god bild av den pågå- så är i nuläget varken blockkartans eller ekonomiska ende markanvändningen i odlingslandskapet. I jäm- kartans redovisning tillräckligt ”intelligent” för att vara förelsen mellan en förenklad redovisning (övervä- riktigt användbar. Någon signifikant skillnad mellan gande användningen inom blocket) och en detalje- metoderna kunde dock inte med säkerhet utläsas och rad sådan, ger naturligtvis den detaljerade redovis- en systematisk fältstudie skulle behöva göras för en ningen en fullständigare bild av markanvändningen. riktig utvärdering. Tid fanns inte för detta. Det har störst betydelse i odlingslandskap med större mångformighet i markanvändningen, som t ex om- 13.2 Naturbetesmark råden med mycket djurhållning. Markanvändning Andelen naturbetesmark är mycket låg inom de tre som indi-kerar förutsättningar för större biologisk studerade områdena. Med tanke på att man ofta kan mångfald framträder också tydligare, som t ex natur- återfinna en rik biologisk mångfald där tyder det på betesmark. att denna redan har utarmats och behov av stimulans till restaureringsåtgärder föreligger. I synnerhet gäl- Analys med hjälp av blockkartor och SAM-ansök- ler det naturligtvis Dalsjö, med övervägande ensidig ningar ger en god uppfattning om den huvudsakliga spannmålsproduktion och mycket liten djurhållning. inriktningen av markanvändningen inom delområdet. I första hand kan uppgifterna användas för jämfö- I IAKS-register (SAM-ansökningar) kan utsökning relse mellan olika områden och som indikation på ske av naturbetesmark som får miljöstöd. Andel natur- graden av uppfyllelse av miljömål gällande biologisk betesmark bör därför kunna vara en användbar fältindi- mångfald och långsiktig produktionsförmåga. Jäm- kator. Det bör vara relativt enkelt att dessutom komplet- för med antagandena i Kapitel 7. tera med uppgifter för mark som inte söks stöd för.

Den metod som rekommenderas för generell använd- 13.3 Ettåriga/fleråriga grödor ning är att för varje helt block redovisa den övervä- Av blockkartornas redovisning och av ovanstående gande användningen uppdelad på fleråriga grödor tabell framgår tydligt de tre delområdenas olika pro- (vallodling), ettåriga grödor (spannmålsodling) eller duktionsinriktning. Redovisningen för Östansjö är träda. ”Uppgift saknas” kan också förekomma som missvisande i tabellen på sidan 39 eftersom en så beteckning. Detta arbetssätt kan automatiseras till viss stor andel mark inte söks EU-stöd för i det området del och är tämligen enkelt att utföra om tillgång finns (39%). Av fältstudien framgår att sådan mark dock till data. Precisionen är dock inte så hög. till stor del används för olika djurbeten.

53 kommuner, bl a Falun och Borlänge. Uppgifterna kan i vissa fall ge värdefull information och indikation på markens status. I fallet Dalsjö t ex, har marken över- skott på fosfor och det vore lämpligt att tillföra kom- postjord, en viktig iakttagelse i ett stad–land perspektiv. Däremot är markkarteringsuppgifter i sig inte så lämpliga som miljöindikatorer då de endast är stick- Delområdena uppvisar den bild som förväntats vid prover och inte kan ge en heltäckande bild över ut- urvalet av områden. Dalsjö är en odlingsbygd med vecklingen. utpräglad spannmålsproduktion medan Sellnäs är inriktad på mjölkproduktion och djurhållning. Östan- 13.6 Ekologisk odling sjö är inte lika entydig i sin karaktär. Arealen som har beviljats miljöstöd för ekologisk odling framgår ur SAM-ansökningarna. För Borlänge 13.4 Analys av kantzoner i ekonomiska kommuns del var arealen 531 ha under 1998 och kartan 606 ha under 1999. Den totala blockarealen i kom- Ekonomiska kartan är idag inte användbar för ana- munen var 8 063 ha vilket medför att under 1999 lys med användande av gränser mellan olika mark- beviljades 6,6% av odlingsmarken miljöstöd för eko- slag. Arbetsinsatsen för att komplettera kartan för logisk odling. Motsvarande siffra för Dalarnas län hela kommuner är svår att motivera. under 1999 var 11,4%. Inom de studerade delområ- dena var andelen ekologisk odling mycket låg, en- Mycket talar dock för att när markanvändningspla- dast 0–4%. neringen övergår till en mer förvaltande funktion och integreras med miljöplaneringen så ökar behovet av 13.7 Areal mark där EU-stöd inte har analyser med hjälp av kartor med inbyggd intelli- sökts gens. Utvecklingen av geografisk informationstek- Arealen mark som inte uppbär EU-stöd varierar kraf- nologi gör att relativt omfattande analyser tämligen tigt mellan slättområdena i Borlänge och skogsbyg- lätt kan utföras. den i Östansjö, 11 respektive 39%. I Dalarnas län som helhet finns en tydlig tendens att arealen mark Mycket talar för att den officiella digitala ekonomiska som inte uppbär ekonomiskt stöd ökar kraftigt ju kartan, som framställs av Lantmäteriverket/Metria, längre norrut man kommer i länet. I Borlänge kom- kompletterad med mer ”intelligens” skulle kunna vara mun uppbär 90% av odlingsmarken EU-stöd i nå- ett användbart redskap för samhällsplanering med gon form och i länet som helhet uppbär ca 80% av miljömål. En del av den användbara informationen arealen bidrag. finns för övrigt i den digitala topografiska kartan. Under arbetets gång har diskuterats en hypotes att Ajourhållningsintervallen av kartan är en annan fak- det finns större risk för nedläggning av brukandet av tor att värdera. marken och därmed igenväxning när odlingen sker utan EU-stöd. De ekonomiska bidragssystemen står 13.5 Markkartering för så stor andel av inkomsterna för jordbrukarna att Markkarteringsuppgifter från 1960-talet och framåt aktivt brukande utan EU-stöd nästintill kan betrak- finns på länsstyrelsen och är sammanställda för vissa tas ske på ideell basis.

54 13.8 Slutsatser Informationen som finns i SAM-ansökningarna kopplade till blockkartorna bör redovisas årligen i en bearbetad form till kommunerna för att ge en över- blick över utvecklingen i odlingslandskapet inom kommunen. Redovisningen bör både vara i kartform och i statistisk form t ex genom redovisning av fält- indikatorer. Materialet bör även vara tillgängligt för möjligheter till fördjupade studier inom delområden.

14. EU-stöd, blockkartor och miljömålen

Villkoren för erhållande av EU-stöd har en avgö- Utformningen av EU-stöd bör tydligare styras mot rande betydelse för utvecklingen av odlingsmarken. vidmakthållande av ett öppet landskap. Idag finns Kopplingarna mellan jordbrukspolitikens mål och de t ex inom stödområde 3 ett krav på ett visst djur- nationella miljökvalitetsmålen måste bli mycket tyd- antal i förhållande till arealen för att erhålla stöd. ligare och starkare. Motsvarande krav finns inte inom stödområde 4. Om man även inom stödområde 3 tar bort det kravet Blockkartorna, som utgör underlag för ansökningar finns ett ökat incitament för att vidmakthålla det av EU-stöd, bör även kunna uppfylla kraven för att öppna landskapet. Får jordbrukaren väl stöd för t ex vara underlag till relevanta fältindikatorer på natio- vallodling kommer sannolikt djurantalet att öka i ett nell, regional och kommunal nivå för utvecklingen senare skede. mot Ett rikt odlingslandskap.

15. Förslag till tänkbara forsknings- och utvecklingsprojekt

• Fortsatt analys och utveckling av indikatorer för • Utreda förutsättningar för att ge kommunerna odlingslandskapet utifrån SAM-ansökningar och större möjligheter till att lokalt styra markanvänd- blockkartor. ningen inom odlingslandskapet, genom till exempel översiktsplanen. • Klassificering av kantzoner som underlag till indikator för biologisk mångfald.

• Tydligare kopplingar mellan jordbrukspolitikens mål och miljökvalitetsmålen.

Del C

Skogslandskapet i Falun/Borlänge

16. Skogslandskapet

16.1 Bakgrund i Dalarna gen var bl a viktig för jordbrukets foderproduktion Dalarnas skogslandskap tillhör den boreala zonen. fram till slutet av 1800-talet. Åtminstone de något fuk- Det ursprungliga barrskogslandskapet har till följd tigare marktyperna med gräs och örtvegetation har av människans samhällsbyggande markant föränd- påverkats under lång tid av ett intensivt bete. Nära rats. En modern markanvändningskarta visar att de byar och fäbodar höggs även skogen ur eller brän- stora och mindre bördiga morändominerade skogs- des för att öka foderproduktionen. Vissa lövträd som områdena täcker drygt 70% av länets yta. Jordbruks- t ex rönn beskattades också kraftigt som vinterfoder. mark och tätortsbebyggelse täcker stora delar av de lättodlade sediment och isälvsavlagringar som finns Det var dock först i och med gruvverksamheten som längs länets större vattendrag. Odlad mark upptar en större påverkan på skogen kunde märkas. Falu drygt 3% av länets yta och bebyggd mark upptar ca gruva med sin malmberedning slukade under flera 2%. Resterande landareal utgörs av myrmarker, fjäll, hundra år stora kvantiteter barrträd i form av ved impedimentmarker, våtmarker och vattendrag. I av- och kol. I gruvan användes ved för att med eldar sikt att bevara skyddsvärda områden har 0,6 % av spräcka berget. En hel del timmer behövdes också skogsmarken nedanför fjällen avsatts med områdes- för alla byggnadsverk. Men det var malmens vidare skydd. Huvuddelen av den samlade skogsmarken behandling genom rostning och smältning i hyttorna nyttjas således idag av skogsnäringen. som förbrukade de största mängderna ved och kol. Tidvis fanns det även andra gruvor och vedförbruk- 16.2 Skogslandskapet i Falun ande processer inom nuvarande Falu kommun. I Falu kommun utgörs ca 76% av den geografiska ytan av produktiv skogsmark och ca 8% av skogliga Runt Falu stad blev tillgången på ved allt knappare impediment. Resterande delar fördelas på ca 3% och det infördes förbud mot kolning inom en mils odlingsmark, 2% tätorter och 11% sjöar. Fördel- radie från gruvan. Ett omfattande transportsystem ningen av markslag i Falun är därmed jämförbar med utvecklades efterhand med såväl sommar- som vin- Dalarnas län i stort. Stora Enso Skog AB äger unge- tervägar in mot Falun från omgivande skogar. Runt fär hälften av skogsmarken medan resterande del Falun har många skogsområden avverkats ett flertal ägs av ett stort antal (>5 000?) enskilda skogsägare. gånger de senaste århundradena. Dåtidens avverk- Falu kommun äger endast ca 1 500 ha skog – i hu- ningar lämnade söndertrasade och ur skogspro- vudsak tätortsnära rekreationsområden. duktionssynpunkt illa medfarna skogar efter sig. De biologiska konsekvenserna var dock mindre än vid Faluns skogsmark har under lång tid varit utsatt för nutida avverkningar eftersom många träd ratades och påverkan av människan. Stora delar av skogarna har lämnades kvar i skogen. Svårtillgängliga områden utnyttjats mycket intensivt under århundraden. Sko- lämnades också.

63 För att få fram ved och timmer till gruvan började man redan under 1700-talet att flotta timmer. Där- med påbörjades den ”ommöblering” av vattendragen som inverkat så menligt på fiskbestånden. Stenar fraktades bort och vattendragen rätades ut för att inte timret skulle fastna. Fördämningar byggdes för att magasinera vatten. Lekområden för öring och harr spärrades av. Rensningen av vattendragen blev än mer omfattande under andra halvan av 1800-talet då efterfrågan på timmer ökade kraftigt och även avlägset belägna skogar fick ett stort värde. De mest omfattande rensningarna utfördes så sent som på 1940- och 1950-talen då specialbyggda bulldozers ”hyvlade” de större vattendragen.

När timmeravverkningen tog fart under andra halvan av 1800-talet höggs i en första omgång enbart de mycket grova träden. I takt med att användningen av papper ökat under 1900-talet har efterfrågan på träd för pappersmasseproduktion utökats till även klenare dimensioner. Brukandet av skogen har successivt utvecklats till att omfatta ett flertal skötsel- åtgärder under hela trädets livslängd. Dikning, göds- ling, gallring m fl åtgärder har successivt ökat virkes- produktionen samtidigt som miljön i skogen blivit allt mer likformig. Det har givetvis missgynnat många djur och växter, framför allt de som har mer speciella krav på sin omgivning.

De senaste årtiondena har mekaniseringen av skogsbruket gått snabbt. Det inleddes med motorsågen på 50-talet och nu sker i princip all avverkning med maskiner som både fäller, kapar och kvistar träden. Även plantsättningen håller på att mekaniseras.

16.3 Skogen i Borlänge Skogslandskapet i Borlänge upptar en långt mindre del av kommunens yta än den gör i Falun. I Bor- länge är endast 35% skogsmark.

64 17. Frågeställningar

17.1 Syftet med fallstudien ”Skog” nala ytvattentäkt och försörjer drygt 35 000 perso- Fallstudien har i huvudsak kommit att inriktas på att ner. För nuvarande pågår en översyn av skyddsom- studera miljöfrågor i skogsbruket kopplat till vatten- rådet för vattentäkten inom ett projekt på VA-avdel- skyddsintresset för Faluns största vattentäkt, ytvatten- ningen, Gatukontoret, Falu kommun. Noteras kan täkten Rogsjön, norr om Falun. Genom att utveckla att Rogsjöns tillrinningsområde sträcker sig in i två nya digitala underlagsmaterial och göra olika jämfö- närliggande kommuner, Leksand och Rättvik, vilket relser mellan dessa och befintlig digital data har olika inte är en ovanlig komplikation när det gäller vatten- ansatser till att finna metoder, indikatorer och kopp- planering. Samtidigt så följer översiktsplanearbetet lingar till kommande områdesskydd för vattentäkten de administrativa kommungränserna. och redovisning i nästa översiktsplan diskuterats. Inom Rogsjöns tillrinningsområde har dessutom de- Det ursprungliga biologisk mångfaldsperspektivet har finierats ytterligare en avgränsning av ett ”närom- delvis fått stå tillbaka inom studien för ett angrepps- råde” där bäckarna avrinner direkt ner i Rogsjön och sätt på skogsmarken som kommit att handla om ett ”yttre område” vilket har sin avrinning genom mångfalden anspråk, olika aktörers roller och möj- två större uppströms liggande sjöar som fungerar som ligheter att påverka och om hur kommunen genom utjämnings- och sedimentationsmagasin. sin översiktsplan kan påverka utvecklingen mot uppfyllelsen av samhällets miljömål. Inom närområdet ligger Bjursås tätort med drygt 1 000 invånare. I övrigt finns det ytterligare bebyggelse i några byar och fäbodar och som spridd 17.2 Geografisk avgränsning av fall- fritidshusbebyggelse längs Rogsjöns stränder. Avlop- studien pet från Bjursås tätort pumpas till ett reningsverk Fallstudien i Falun har avgränsats geografiskt till att vid ett angränsande sjösystem. Viss bräddning före- omfatta ett avrinningsområde. Detta för att möjlig- kommer dock till Rogsjön via en bäck som rinner ut göra både framtagandet av mer detaljerat/nytt un- i sjöns västra ände. Övrig bebyggelse runt sjön har derlagsmaterial och en fördjupad utvärdering. I fall- enskilda avlopp av varierande standard. studiens ”skogslandskap” inkluderas även våtmarker, sjöar och vattendrag eftersom både vattenkvaliteten Rogsjöns vatten är mycket klart (färg <10 mg Pt/l). och den biologiska mångfalden i ytvattnen i så hög En variation (5–15 mg Pt/l) beroende på storskaliga grad präglas av markanvändningen i skogen. hydrologiska cykler har dock observerats. Vatten- verket har nyligen byggts om för att få en bättre Valet av delområde föll på Rogsjöns avrinnings- rening (klarare vatten). Det är angeläget att Rogsjöns område. Rogsjön är Falu kommuns största kommu- vatten långsiktigt bibehålls på en god nivå för att sä-

65 kerställa ett bra vatten för Falu tätort. Vattenkva- Etapp 4. Analys och utvärdering, digital tillämpning liteten i Rogsjön är väl dokumenterad genom bl a och rapportskrivning. råvattenanalyser, recipientkontrollprogram och separata studier av vattenkvaliteten. Inom fallstudien i Falun har tre skogsexkursioner med markägare genomförts på tre olika platser. Vid dessa Tillrinningsområdet innehåller således flera olika fö- möten deltog förutom Per-Erik Sandberg och Owe reteelser som måste inkluderas i en samlad avväg- Birgersson från Falu kommun, också Gunnar Granér ning med skogsbruket när det gäller målsättningar från Skogsvårdsstyrelsen, Mats Norell alternativt Bir- för det framtida skogslandskapet. Hit hör att: ger Andersson, Stora Enso Skog och Lars Mattson, Mellanskog. Under exkursionerna diskuterades i för- – Höjdpartierna har mark/ytvattenförsurning medan sta hand skogsbrukets vattenvård runt Rogsjön. det i dalgången finns ett delområde med kalkrik berggrund. – Stora naturvärden finns i vissa skogsområden och vattendrag, bl a flodpärlsmusslor i Lurån. – Vattenkraftsintressen. – Rogsjön är råvattentäkt för Falun tätort. – En mindre tätort kan påverka Rogsjöns vatten- kvalitet genom dagvatten/bräddning.

17.3 Genomförandet Arbetet i delstudien har utförts i fyra etapper:

Etapp 1. Förberedande planering, faktainhämtning och måldiskussion.

Etapp 2. Framtagande av detaljerat/nytt underlagsmaterial (i digital form) inom närområdet. Samråd och information.

Etapp 3. Framtagande av ett digitalt så kallat ”kulturhistoriska kartöverlägg” baserade på storskiftets skogsdelningskartor för byn Rog. Denna karta redovisar markanvändningen vid 1800-talets början, vilken indirekt beskriver markens naturgivna förutsätt- ningar. Storskiftets beståndsindelning (graderingen av skogsmarken), vilken utgör ett mått på skogsmarkens värde, har också redovisats.

66 18. Miljömål

18.1 Lokala miljömål Det har inte funnits utrymme inom fallstudien för att Falu kommun har sedan tidigare formulerat mål för gå djupare in i arbetet med att omformulera/nyfor- miljön i kommunen. I Miljöprogram 1995/Lokal mulera lokala miljömål. Denna process pågår istället Agenda 21, fortsättningsvis benämnt MP 95, anges bl a inom det tidigare omnämnda UPP-projektet där tre huvudmål: Falun och Borlänge deltar med samma representanter som i SAMS-studien. • Att hushålla med naturresurser. • Att bevara biologisk mångfald. Det är dock viktigt att konstatera att formulering av • Att skydda människors hälsa. lokala miljömål inte enbart kan ses som en nedbryt- ning av nationella mål utifrån kommunens geogra- Dessa tre huvudmål används sedan i MP 95 för att fiska storlek. För att formulera och fastlägga lämp- ange riktlinjer och föreslå kommunala åtgärder för liga lokala mål måste dessa utgå både från lokala att nå fram till huvudmålen. Skogsmarken, inklusive miljöförutsättningar och från lokala politiska ambi- vattenområden, hanteras i första hand under huvud- tioner. Både Falun och Borlänge har ur detta per- målet Att bevara biologisk mångfald. Innehållet i spektiv redan tidigare hållit en hög miljöprofil. MP 95 stämmer ofta väl överens med innebörden i de nationella miljökvalitetsmål som våren 1999 an- Samspel och samråd mellan kommuner och de re- togs av Sveriges riksdag. gionala företrädarna för de nationella miljökvalitets- målen är dessutom en viktig ingrediens för att få sys- Kulturmiljöfrågorna hanteras på lokal nivå i kultur- temen med nationella och lokala mål att arbeta i miljöprogram. I Falun utkom 1998 ”Falubygden be- samma riktning. Mötet mellan de nationellt politiskt rättar”. Skogsmarken hanteras under rubriken ”Kul- antagna miljökvalitetsmålen och kommunernas miljö- turmiljövård i skogen”. Här görs det bl a hänvisningar ambitioner blir härmed en viktig mätare på om sam- till riktlinjer som finns med i MP 95 och som slår hället dra åt samma håll och har samma ambition fast att ”Lövskogsbruk ska prioriteras på inägomark” om takten i att nå fram. och att det ska ”eftersträvas djupa och variationsrika skogsbryn mot odlingsmark”. Arbetet inom fallstudien har istället för att formulera lokala mål kommit att koncentrerats på metodutveck- Borlänge har på motsvarande sätt formulerat miljö- ling och diskussion om kunskapstillgång och möjliga mål för sin kommun. Båda kommunerna arbetar indikatorer. också sedan ett antal år med ”gröna bokslut”.

67 18.2 Regionala miljömål bygger på en jämförelse mellan dagens skogar och Länsstyrelsen Dalarna har tidigare i sitt STRAM- ett tänkt förindustriellt tillstånd. Den ursprungliga fö- arbete uttryckt mål för bl a skogen i länet. Dalarnas rekomsten av vissa skogsmiljöer har uppskattats bl a STRAM ska idag i första hand användas utifrån sin genom kopplingen mellan olika trädslags ekologi och miljöanalys, eftersom det redan åvilar Länsstyrelsen ståndort. På så sätt har tre huvudsakliga skogsmiljöer att se över målformuleringarna inom Miljömålskom- i regionen beskrivits, nämligen boreal successions- mitténs uppdrag. skog, brandpräglad tallskog och boreal sumpskog. Inom definitionerna av dessa skogsmiljöer ryms dock Länsstyrelsen Dalarna har vidare uttryckt mål och ett flertal olika biotoptyper. Bristanalysen berör inte delmål i ”Länsstrategin” 1996 och i ”Tillväxtavtal enbart skogsmiljöerna i sig utan snarare vissa delar för Dalarnas län, 1999”. Dessa mål är oftast relativt av miljöerna, främst gammal skog och barrskog med allmänt hållna. För ytterligare upplysningar hänvisas olika lövandelar. Då det delvis råder delade meningar till respektive dokument. om den förindustriella skogens utseende och ålders- fördelning har även andra forskares (till exempel Öst- Miljömålskommittén har gett Länsstyrelserna i upp- lund, Axelsson) syn på detta behandlats. drag att regionalisera de flesta av de femton miljö- kvalitetsmålen. Skogsvårdsstyrelsen arbetar med en En indelning av regionen i tio områden har gjorts i regionalisering av Levande skogar. Dessa arbeten huvudsak utifrån naturgeografiska förhållanden och pågår ännu och kommenteras därför inte ytterligare i skogshistorik. För hela regionen och varje område detta sammanhang. har sedan en bristanalys gjorts för de tre skogsmiljöer- na. Den framräknade arealen gammal skog har ana- 18.3 Skogsvårdsstyrelsens natur- lyserats med avseende på ingående naturvärden. Re- vårdsanalys sultatet tyder på att ca 5% av den produktiva sko- Skogsvårdsstyrelsen Dalarna-Gävleborg har i sam- gen nedanför den fjällnära skogen har mer eller min- arbete med Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävle- dre höga naturvärden, inklusive den skyddade area- borgs län tagit fram en naturvårdsanalys. Målet med len (0,6%) i form av naturreservat eller national- den nyligen presenterade rapporten är att beskriva park. Även faktorer som död ved, grova träd och regionens skogar och samtidigt analysera de brister brand har analyserats. Grundmaterialet till bristana- som finns vad gäller olika naturvärden, främst olika lysen utgörs av Riksskogstaxeringens data, till största skogsmiljöer. Den framtagna rapportens syfte är att delen härrörande från åren 1991–1995. Övrigt ma- den ska utgöra ett av underlagen för det framtida terial som ingår i rapporten består av data från bevarandearbetet inom regionen samtidigt som den skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering och utgör ett stöd för allmän inriktning och strategi samt arealen skyddad skogsmark (länsstyrelserna). lokala anpassningar av naturvårdsarbetet inom skogsbruket. Utifrån den använda bristanalysen består de största bristerna i regionen av äldre skog av skogsmiljöerna Naturvårdsanalysen utgörs till stora delar av en brist- brandpräglad tallskog och boreal sumpskog. Lövrika analys. Metoden för bristanalys följer i huvudsak den och lövdominerade äldre skogar utgör också brist- för Miljövårdsberedningen (Angelstam och Anders- miljöer. Framför allt finns en brist på äldre skog med son, SOU 1997:97,98) använda analysen för att be- naturvärde. skriva brister på olika skogsmiljöer. Denna bristanalys

68 18.4 De nationella miljökvalitetsmålen • Hotade arter och naturtyper skyddas. och Falun/Borlänge • Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfal- 18.4.1 Femton miljökvalitetsmål den introduceras inte. Flera av de 15 nationella miljökvalitetsmål som Riks- • Kulturminnen och kulturmiljöer värnas. dagen antog i april 1999 har bärighet på skogsland- • Skogens betydelse för naturupplevelser samt fri- skapet och dess markanvändning. Vid sidan av miljö- luftsliv tas till vara. kvalitetsmålet Levande skog som direkt inriktar sig på hur skogsbruket ska bedrivas, så har också Le- Skogsstyrelsen lämnade förslag till följande fem del- vande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, mål i rapporten ”Levande skogar” hösten 1999: Ingen övergödning och Bara naturlig försurning direkt koppling till skogslandskapet i delstudien. Men 1. Skogens biotoper även Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet och Skogsområden med höga naturvärden bevaras. Sköt- God bebyggd miljö har delvis relevans för skogsland- selkrävande biotoper med höga naturvärden vårdas skapet inom en kommuns geografiska yta. så att miljövärdena bevaras och förstärks.

Hösten 1999 redovisades bl a förslag till nya delmål 2. Skogens ekologiska processer och funktioner för respektive miljökvalitetsmål till Miljömålskom- Inslag och egenskaper som är viktiga för skogens mittén. Kommittén ska sommaren 2000 överlämna biologiska mångfald bevaras och förstärks. ett sammanvägt förslag till riksdagen. Nedan redovisas de miljökvalitetsmål och de föreslagna delmål 3. Skogens kulturmiljövärden som har relevans för skogslandskapet i Falun/Bor- Kulturmiljöer och skogslandskapets kulturhistoriska länge. Levande skog placeras först och redovisas med spår värnas och synliggörs. samtliga sina delmål eftersom de alla direkt hör ihop med hur skogsnäringen bedrivs inom skogslandska- 4. Mångbruk av skogen pet. Därefter följer övriga miljökvalitetsmål i num- Skogens sociala värden och möjligheter till mång- merordning. bruk tillvaratas. Människans behov av god närmiljö, rekreation och rika upplevelser i skog och mark till- 18.4.2 Miljökvalitetsmål 8: Levande skogar godoses. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska 5. Skogsmarken och skogens kretslopp mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och so- Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga beva- ciala värden värnas. ras och skogens roll som kolsänka nyttjas. Försur- ning av mark och vatten, oönskad påverkan på hyd- Miljökvalitetsmålet innebär: rologin samt läckage av näringsämnen begränsas. • Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras. Kvantitativa delmål har också formulerats av Skogs- • Skogsekosystemets naturliga funktioner och pro- styrelsen i den mån det går att finna mätbara para- cesser upprätthålls. metrar. • Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd.

69 18.4.3 Miljökvalitetsmål 1: Frisk luft Detta berör ofta skogslandskapet inom en kommun. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt För den genomförda skogsstudien är det i första hand djur, växter och kulturvärden inte skadas. delmålen 2 och 4 som kan vara tillämpliga. Någon ytterligare bedömning av detta har inte gjorts inom Miljökvalitetsmålet innebär: fallstudien. • Halterna av luftföroreningar överskrider inte fast- ställda lågrisknivåer för cancer, överkänslighet 18.4.5 Miljökvalitetsmål 3: Levande sjöar och allergi eller för sjukdomar i luftvägarna. och vattendrag • Halterna av marknära ozon överskrider inte de Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och gränsvärden som satts för att hindra skador på deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig människors hälsa, djur, växter, kulturvärden och produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljö- material värden samt landskapets ekologiska och vatten- hushållande funktion ska bevaras samtidigt som för- Naturvårdsverket föreslog hösten 1999 sex delmål. utsättningar för friluftsliv värnas. Miljökvalitetsmålet kan delvis vara tillämpligt för skogslandskapet inom Falu och Borlänge kommu- Miljökvalitetsmålet innebär: ner och då avseende delmål 2, Marknära ozon. Detta • Belastningen av näringsämnen och föroreningar har inte ytterligare diskuterats inom fallstudien. får inte minska förutsättningarna för den biologiska mångfalden. 18.4.4 Miljökvalitetsmål 2: Grundvatten av • Främmande arter och genetiskt modifierade or- hög kvalitet ganismer som kan hota den biologiska mångfal- Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvat- den introduceras inte. tenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för väx- • Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för ter och djur. natur- och kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas så långt som möjligt. Miljökvalitetsmålet innebär: • Fiskar och andra arter som lever i, eller är direkt • Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av beroende av, sjöar och vattendrag kan fortleva i mänskliga aktiviteter som markanvändning, ut- livskraftiga bestånd. tag av naturgrus, tillförsel av föroreningar m m. • Det utläckande grundvattnets kvalitet är sådant Naturvårdsverket föreslog hösten 1999 fem delmål att det bidrar till en god livsmiljö för växter och för miljökvalitetsmålet: djur i sjöar och vattendrag. • Förbrukning eller mänsklig påverkan sänker inte 1. Växter och djur grundvattennivån så att tillgång och kvalitet Växter och djur uppträder i långsiktigt livskraftiga äventyras. bestånd inom sina naturliga utbredningsområden.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har hösten 2. Viktiga vattenresurser 1999 lämnat förslag till fem delmål. Miljökvalitets- Viktiga vattenresurser för nutida och framtida vat- målet och de föreslagna delmålen är tillämpligt på tenförsörjning skyddas och bevaras för ett långsik- mark- och vattenplanering, planering av långsiktig tigt hållbart nyttjande. vattenförsörjning och skydd av grundvattenresurser.

70 3. Kulturmiljöer och sociala värden Naturvårdsverket föreslog hösten 1999 tre delmål Kulturmiljövärden och sociala värden i anslutning till för miljökvalitetsmålet: sjöar och vattendrag bevaras. 1. Naturligt förekommande våtmarker är rikt repre- 4. Nyttjande av levande resurser senterade i alla delar av landet. Nyttjande av sjöars och vattendrags levande resur- 2. Våtmarkernas växter och djur kan fortleva lång- ser sker så att vattnets långsiktiga produktionsför- siktigt inom sina naturliga utbredningsområden. måga och den biologiska mångfalden bevaras. 3. Kulturmiljöer och sociala värden i våtmarker bevaras och utvecklas. 5. Intrång Intrång och energiutvinning i områden som är vär- Miljökvalitetsmålet och dess delmål är direkt tillämp- defulla för naturvården, kulturmiljövården och fri- ligt på skogsstudien och på resten av skogslandska- luftslivet görs inte om detta riskerar att skada beva- pet i Falun/Borlänge. randeintressena. 18.4.7 Miljökvalitetsmål 6: Ingen övergöd- Miljökvalitetsmålet och alla de föreslagna delmålen är ning i högre eller lägre grad tillämpliga på den genomförda Halten av gödande ämnen i mark och vatten ska inte skogsstudien och på skogslandskapet i Falun/Borlänge. ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förut- Skogsnäringens hänsynstagande vid brukandet, bl a i sättningarna för biologisk mångfald eller möjlighet- form av lämnade skyddszoner med naturlig, bevuxen erna till allsidig användning av mark och vatten. mark vid sjöar och vattendrag, är för Faluns del sär- skilt viktigt inom fallstudieområdet vid Rogsjön. Miljökvalitetsmålet innebär bland annat: • Belastningen av näringsämnen får inte ha någon 18.4.6 Miljökvalitetsmål 4: Myllrande negativ inverkan på människors hälsa eller minska våtmarker förutsättningar för biologisk mångfald. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande • Grundvatten bidrar inte till ökad övergödning av funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla ytvatten. våtmarker bevaras för framtiden. • Sjöar och vattendrag i skogs- och fjällandskap har ett naturligt näringstillstånd. Miljökvalitetsmålet innebär bland annat: • Sjöar- och vattendrag i odlingslandskap har ett • Det finns våtmarker av varierande slag med beva- naturligt tillstånd vilket högst kan vara närings- rad biologisk mångfald i hela landet. rikt eller måttligt näringsrikt. • Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, • Näringsförhållandena i kust och hav motsvarar i torvtäkter och annan exploatering. stort det tillstånd som rådde under 1940-talet och • Främmande arter och genetiskt modifierade orga- tillförsel av näringsämnen till havet orsakar inte nismer som kan hota den biologisk mångfalden någon övergödning. introduceras inte. • Skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar till • Torvbrytning sker på lämpliga platser och med att bevara den naturliga artsammansättningen. hänsyn till miljön och den biologiska mångfalden • Jordbruksmark har ett näringstillstånd som bidrar • Våtmarkernas kulturmiljövärden samt värden för till att bevara den naturliga artsammansättningen. friluftsliv värnas.

71 Naturvårdsverket förslog hösten 1999 tre delmål till Boverket föreslår en mängd delmål och åtgärder. miljökvalitetsmålet. Av dessa är det i första hand två Miljökvalitetsmålet har relevans på skogsmark inom stycken, delmål 1 och delmål 3, som har relevans Falun/Borlänge, främst inom och i anslutning till för Falun/Borlänge, och delvis för fallstudien, men tätortsområden men har inte diskuterats ytterligare någon ytterligare bedömning av detta har inte gjorts inom fallstudien. inom detta arbete.

18.4.8 Miljökvalitetsmål 7: Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvänd- ning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.

Miljökvalitetsmålet innebär att: • Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna produktionsförmågan bevaras. • Sverige verkar för att depositionen av försurande ämnen på lång sikt inte överskrider den kritiska belastningen för mark och vatten. • Halterna i luft understiger 5 mikrogram svaveldi- oxid/m3 och 20 mikrogram kvävedioxid/m3 (års- medelvärden) för att skydda tekniska material.

Naturvårdsverket har hösten 1999 förslagit sex del- mål för miljökvalitetsmålet. Dessa har relevans i Fa- lun/Borlänge. Inom Rogsjöområdet är det i första hand delmålen 1, 2 och 6 som är tillämpliga. Någon ytterligare bedömning av detta har inte gjorts inom fallstudien.

3.4.9 Miljökvalitetsmål 11: God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö samt medverkar till en god regional och global miljö, natur- och kulturvärden tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggning- ar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

72 19. Fördjupningsstudien runt Rogsjön

19.1 Översyn av vattenskyddsområdet den” till sjöar och vattendrag definierats. Detta ar- Den fördjupade skogslandskapsanalysen av Rogsjöns bete har genomförts som kartstudier i ekonomiska tillrinningsområde har inom SAMS-projektet i första kartans skala. Resultaten är digitaliserade, se Bilaga hand koncentrerats på framtagande av olika under- C1 och C2. lagsmaterial som digitaliserats för utvärdering av miljötillstånd och indikatorer. Arbete har skett invävt Slutsatserna i den landskapsekologiska planeringen i en pågående översyn av skyddsområdet för Rog- har i detta område särskilt inriktats på en förstärk- sjön som råvattentäkt som drivs i projektform under ning av skyddszonerna kring de vattendrag och våt- Tekniska styrelsen på VA-avdelningen, Gatukontoret, marker som står i direkt förbindelse med Rogsjön. I Falu kommun. dessa områden är behovet av naturvårdshänsyn/anpassningar i brukandet (av skog och jordbruksmark) Inom översynen av skyddsområdet har det gjorts en särskilt stort för att minska risken för påverkan på inventering för att bedöma riskerna för negativ mil- sjön. Skogen ska inom de redovisade områdena läm- jöpåverkan från avlopp, oljecisterner m m. Dess- nas för fri utveckling, dvs inget skogsbruk ska bedri- utom har råvattenkvaliteten och möjligheterna till vas, för att skyddet ska kunna uppnås. förbättring av denna diskuterats. Arbetet kommer att utmynna i en översyn av gränser och föreskrifter Skyddsbehovet inom dessa korridorer är dessutom som sedan ska utmynna i beslut om ett nytt vatten- givetvis tillämpligt även på andra verksamheter som skyddsområde enligt Miljöbalkens 7:e kapitel. kan ge negativ vattenpåverkan, t ex markavvattning, vägbyggen och fritidshusbebyggelse. 19.2 Landskapsekologisk planering En s k landskapsekologisk planering har genomförts Det redovisade resultatet av den landskapsekologiska för Rogsjöns ”närområde”. Metoden för denna pla- planeringen är i först hand avsett som ett planerings- nering har tidigare använts på andra områden i Falu underlag för markägare vid deras brukande av jord- kommun och den finns presenterad bl a i rapporten och skogsbruksmark. Men det är också användbart ”Levande landskap”, MHN 1995:7. som kunskaps- och planeringsunderlag för t ex skogs- vårdsstyrelsen, kommunen och länsstyrelsen vid fy- I detta arbete har delavrinningsområden inom ”när- sisk planering, tillsyn eller beslut. området” definierats, en hydrologisk tolkning av utströmningsområden har utförts, kända nyckelbio- Detaljeringsgraden på materialet gör att det vid fy- toper på enskilt ägd mark och på Stora Ensos mark sisk planering sannolikt i första hand är användbart har sammanställts. Därefter har ett sammanhängande på detaljplanenivå eller vid fördjupad översiktspla- nätverk (spridningskorridorer) av ”fuktiga närområ- nering. Vid kommuntäckande översiktsplanering (i

73 denna del av landet) kommer det däremot inte att få negativt. Mötena upplevdes positivt av kommunens genomslag som geografiska områden i den samman- representanter. vägda markanvändningskartan, eftersom innehållet är för detaljerat. Däremot ger det vägledning om t ex Markägarmötena besöktes av sammanlagt 40 perso- var det inte ska lokaliseras bebyggelse och det sam- ner vilket utgör ungefär 5 % av markägarna inom manfaller ofta med mark som redan har ett skydd det studerade området. Deltagarna får antas vara mot förändringar i markanvändningen genom miljö- skogsägare som har ett aktivt intresse för sitt skogs- balkens strandskyddsbestämmelser. bruk. Mindre engagerade markägare och sådana som inte bor på orten anlitar ofta extern hjälp för sitt Metoden för den landskapsekologiska planeringen skogsbruk, t ex via Mellanskog. Kanske är denna grundar sig på noggrannheten i de ekonomiska kar- typ av aktivitet den viktigaste länken i kedjan när torna. Det är bl a deras höjdkurve- och vatteninfor- samhället ska föra ut miljömål till verkligheten? mation som är underlag för karttolkningen. Det görs ingen systematisk fältinventering inom arbetet. På 19.4 Kulturhistoriskt kartöverlägg grund av det kan det förekomma avvikelser i resulta- För byn Rog har ett s k kulturhistoriskt kartöverlägg tet från hur det är i verkligheten. framställts inom SAMS-projektet. Kartan baseras på storskiftets skogsdelningskarta. Uppgifterna i kartan 19.3 Markägarmedverkan och informa- visar markanvändningen vid 1800-talets början, vil- tion ken indirekt beskriver de naturgivna förutsättning- Som en del i arbetsmetoden med de landskaps- arna. Kartan är digitaliserad av Mät & Karta på stads- ekologiska planeringen ingår samverkan med markä- byggnadskontoret, Falu kommun. Arbetet innebar bl a garna. Det är ju i första hand dessa, som under över- rektifiering av de ursprungliga kartornas information inseende av tillsynsmyndigheterna, ansvarar för hur så att de gick att passa ihop med ekonomiska kartan skogsbruket (och jordbruket) bedrivs. av idag, se Bilaga C4.

Inom arbetet med skyddsområdet för Rogsjön har Omfattningen av inägomarken var vid denna tidpunkt en samrådsgrupp med representanter från skogsbru- givetvis betydligt större än idag. Den redovisade ket bildats, tre markägarinformationer hållits och det ängsmarken har därefter tagits ur jordbruksproduk- har gått ut information genom Falu kommuns tid- tion och är idag till stor del bevuxen med skog. Dessa ning ”Falu miljö” som distribueras till alla hushåll i ängsmarker var fodermarker på naturlig grund som kommunen, se Bilaga C3. I den inrättade samråds- aldrig hade påverkats av plöjning. Förutsättningar- gruppen ingår representanter från VA-avdelningen na för att sådana marker ska hysa höga biologisk och miljökontoret på kommunen och från Skogs- mångfaldsvärden är därmed stora. Genom att med- vårdsstyrelsen, Stora Enso Skog och Mellanskog. vetet överföra dem till områden som underställs dagens skogsbruksmetoder, med t ex markberedning Markägarmötena avhölls på tre olika ställen runt och barrskogsbruk, utplånas dessa förutsättningar Rogsjön och inbjudan till dem gick ut i brev till samt- snabbt. liga fastighetsägare. Det stod var och en fritt att välja vid vilket tillfälle man önskade delta. På plats i sko- En intressant frågeställning ur detta perspektiv är om gen diskuterades förutsättningar och möjligheter att det fortfarande går att spåra inägomarkens omfatt- ta hänsyn i brukandet så att vattnen inte påverkas ning i dagens skogslandskap. Här kan det också vara

74 på sin plats att påminna om Falu kommuns riktlinje i MP 95: ”Lövskogsbruk prioriteras på inägomark”. Ett par digitala tillämpningar av detta har prövats inom fallstudien.

Den noggranna gradering av skogsmarken som gjordes i samband med storskiftet kan eventuellt också ge möjligheter till jämförelser med dagens skogslandskap. Finns spåren av denna ”beståndsindelning” som byggde på naturgivna förutsättningar kvar, eller har den utplånats av mellanliggande tiders skogsbruksmetoder? Ger en jämförelse med dagens ”ståndorts- anpassade skogsbruk” motsvarande indelning? Ty- värr har det inte funnits utrymme inom fallstudien för en fördjupning i dessa frågeställningar om be- ståndsdata, men idéerna kvarstår för den som öns- kar pröva dem.

Dessutom är det kulturhistoriska kartöverlägget mycket intressant ur kulturmiljövårdens synvinkel. I det avseendet kan det fungera som ett planeringsunderlag både för kommunen och länsstyrelsen, t ex vid detaljplanering och bygglovhantering, och för markägarna och Skogsvårdsstyrelsen vid planering och bedömning av skogliga åtgärder. Kopplingen till Levande skogars delmål 3, Skogens kulturmiljö- värden är given.

20. Roller och ansvar inom skogsbruket

20.1 Aktörer, lagstiftning och ansvar nernas del över det geografiska territorium som är Ansvaret för hur skogsbruket bedrivs åvilar givetvis kommunens yta och på länsnivån över respektive län. primärt markägare/förvaltare av skogsmarken. Dessa har att leva upp både till politiskt tagna miljömål och Enligt hushållningsbestämmelsen i MBs 3:e kapitel till Sveriges lagar vid bedrivandet av sin verksamhet, 4§ är jord- och skogsbruk av nationell betydelse och skogsbruket. Samtidigt är ekonomin i brukandet en senare i samma paragraf anges det att ”Skogsmark mycket viktig faktor. För en enskild markägare utan som har betydelse för skogsnäringen skall så långt större insikt i miljöfrågor kan samhällets ambitioner möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt för- på miljöområdet stundtals ses med oförståelse. svåra rationellt skogsbruk”. Denna bestämmelse ska tillämpas enligt vad som föreskrivs i MB 1:2. Skogsstyrelsen, SKS, som är underställt Närings- departementet, och dess regionala organisation Skogs- Andra allmänna intressen som också ska hanteras vårdsstyrelserna, SVS, har sektorsansvaret för skogs- av bl a länsstyrelser och kommuner och som kan bruket i Sverige. Huvuduppgiften är att omsätta sam- beröra skogsmark är de övriga allmänna intressena i hällets skogspolitik i praktisk handling i skogsbruket. hushållningsbestämmelserna i MBs 3:e och 4:e kapi- Detta görs i första hand genom att påverka, stimu- tel, skydd av områden enligt MBs 7: kapitel (som lera och hjälpa skogsägarna till hög aktivitet i skogen kan gå utöver Skogsvårdslagens regler), anmälningar och genom att verka för en rik och varierande skogs- och tillstånd enligt MBs 9:e och 11:e kapitel m m. miljö. Det är främst Skogsvårdslagen, SVL, och dess Även Plan- och Bygglagen, PBL, har relationer till föreskrifter som är det juridiska verktyget för skogs- användningen av skogsmarken inom en kommun vid vårdsstyrelsernas verksamhet, men även tillämpning bygglovprövning och planering. och tillsyn enligt delar av Miljöbalken, MB, åvilar myndigheten. En formell koppling mellan PBLs och MBs intressen och SVLs bestämmelser kan eventuellt ske ge- Länsstyrelserna och kommunerna har också tydliga nom skogsvårdsförordningens 30§ där det i andra relationer till skogsbruket/skogslandskapet genom bl a stycket sägs att ”Skogsvårdsstyrelsen skall samråda planläggning enligt PBL och ansvaret för stora delar med kommunen i frågor av särskild vikt med hän- av Miljöbalken. Detta handlar både om att företräda syn till de lokala förhållandena”. Genom att i över- skogsbrukets intressen, t ex ur ett näringspolitiskt siktsplanen peka ut (och komma överens om) områ- perspektiv, och om att svara för att andra intressen, den där kommunen finner att sådana samråd bör t ex miljöaspekter, hanteras och avvägs mot produk- ske, t ex utifrån vattenskyddsintresset runt Rogsjön, tionsintresset. Dessa avvägningar sker för kommu- kan en formaliserad samrådsform skapas. En annan

77 väg för kommunen (eller länsstyrelsen) är att ge- 20.2 Aktörer i fallstudien nom föreskrifter inom områdesskydd (t ex vatten- Inom den aktuella fallstudien är det markägaren/bru- skyddsområden och naturreservat) reglera skogs- karen som är den viktigaste faktorn för att nå fram bruksfrågor utöver SVLs kravnivå. Sådana föreskrif- till samhällets miljömål. Därefter följer Skogsvårds- ter kommer att vara kopplade till intrångsersättningar styrelsen som har kontakten med skogsbrukarna och när de går utöver nivån för vad markägaren är skyl- den direkta tillsynen över hur skogsbruket bedrivs. dig att tåla inom pågående markanvändning. Samtidigt har SVS huvudansvaret för miljökvalitets- målet ”Levande skogar”. Miljöbalken, Plan- och bygglagen och Skogsvårds- lagen är lagar som gäller parallellt, dvs all tre är i Länsstyrelsen och kommunerna medverkar till mål- vissa situationer tillämpliga på samma skogsområ- uppfyllelsen genom sitt ansvar för samtliga aktuella den. Det är markägaren/brukarens sak att leva upp miljökvalitetsmål, sitt ansvar för fysisk planering, sin till att han uppfyller gällande lagstiftning, men det är tillsyn enligt Miljöbalken och PBL, sin möjlighet att också samhällets sak att föra ut sina intentioner både inrätta områdesskydd för bl a särskilt skyddsvärda med lagstiftningen och med antagna miljömål på ett skogsområden och för vattenförsörjningen. Dessutom sätt som medborgarna förstår. kan kommunen, genom ett aktivt Agenda 21-engagemang, medverka i dialogen med medborgare och De nationella miljökvalitetsmålen ska ge vägledning markägare för att förebygga miljörisker och höja kun- vid tillämpningen av Miljöbalken. Miljömål som av- skapen om miljöfrågorna. ser miljökvaliteter kan ses som en precisering av miljöbalkens mål i 1 kap 1§ i det avseendet. I propo- Att det finns så många aktörer och att deras roller sitionen ”Svenska miljömål” uttals det vidare att de och intressen delvis är olika gör att samrådsför- nationella miljökvalitetsmålen skall, tillsammans med faranden och utbyten av kunskap är extra viktigt. övriga nationella mål, vara vägledande för fysisk pla- Inte minst ur perspektivet att olika myndigheters an- nering och samhällsbyggande. Länsstyrelserna, kom- språk gentemot markägarna/brukarna inte ska te sig munerna och skogsvårdsstyrelserna har därtill till- motsägelsefulla eller ge skilda signaler om Sveriges synsansvar för olika delar av PBL, MB och SVL. miljöambitioner. Skogsvårdsstyrelsens lokala företrä- Denna tillsyn är också ett redskap för att nå fram till dare har härigenom en synnerligen viktig roll efter- miljökvalitetsmålen. som det är de som oftast har den verkliga kontakten med skogsbrukarna. Kommunens utåtriktade miljö- Sammantaget gör detta att kommunerna och läns- arbete i form av information och Agenda 21 är en styrelserna har ett ansvar för bevakning av en mång- annan viktig länk. En väl genomarbetad och förank- fald aspekter på skogsmarken inom sin respektive rad översiktsplan kan därtill bli det samlade doku- del av landet. Skogsvårdsstyrelsen har i sin tur an- mentet för att uttrycka inriktningen mot en hållbar svar för både miljöfrågor och produktion genom sitt utveckling. sektorsansvar och markägarna/brukarna har sina skyldigheter och rättigheter som ägare/ verksamhets- 20.3 Certifiering av skogsbruket utövare på den mark de disponerar. Skogsnäringens certifieringsarbete är en något annan infallsvinkel på hur skogsbruket kan genomföra bl a sin miljöhänsyn i skogsbruket. Genom certi-

78 fieringen förbinder sig brukaren att uppfylla de krav detta har inte studerats ytterligare inom fallstudien. som satts upp genom certifieringsprocessen. Certifi- eringsarbetet har drivits fram utifrån bl a konsument- 20.4 Kommunens roll krav och är ett fungerande redskap så länge som bru- Falu kommun har redan tidigare uttryckt en rad am- karen är ansluten till systemet. Det finns dock ännu bitioner om hur skogsbruket bör bedrivas inom kom- inte någon entydig utveckling mot att enbart munens geografiska yta. Den uppgift kommunen nu certifierade företag skulle komma att få avsättning står inför är att innefatta dessa tidigare målformule- för sina skogsprodukter. ringar i dels ett system av de 15 nedbrutna nationella miljökvalitetsmålen och dels i att integrera delar av Stora Enso Skog, Mora skogsförvaltning, är certifierat MP 95 i nästa kommuntäckande översiktsplan. enligt FSC. Inom deras markinnehav redovisas nyckelbiotoper, förstärkningszoner, korridorer och andra Nedbrytningen av de 15 miljökvalitetsmålen har för ambitioner för hur miljöhänsynen ska tas. Inom Stora Faluns del relevans för kommunen i en rad av dess Enso Skog tas ekologiska landskapsplaner fram för roller. Kommunen arbetar, vid sidan av sin egen verk- skogsinnehavet där det är samlat. samhetsplanering, med en rad sektorsplaner (t ex avfallsplan och energiplan), kommunen har tagit be- Stora Ensos skogsinnehav runt Rogsjön är splittrat slut om att miljöcertifiera sin egen verksamhet, kom- och här kommer inte någon ekologisk landskapsplan munen är markägare/skogsbrukare, kommunen har att upprättas, men nyckelbiotoperna är inventerade. ett ansvar för lokalt miljöarbete, Agenda 21 och fy- Däremot så ingår all mark företaget äger runt sjön, sisk planering inom kommunens geografiska yta. I motsvarande närområdet och en bit norrut mot kom- samtliga dessa roller kommer lokala miljömål/miljö- mungränsen, i ett helt gödslingsfritt område. I sin kvalitetsmål och indikatorer att behöva användas. policy undantar företaget 20% av den gödslingsbara arealen från skogsgödsling, men i det här området Inom delstudien har diskussionen under utvärderings- avstår de alltså från 100% med hänvisning till vatten- skedet i första hand inriktat sig på hur skogsmarken skyddsintresset. ska hanteras i den kommande revideringen av den kommuntäckande översiktsplanen. De idéer/slutsat- Mellanskogs skogsorganisation har erhållit certifikat ser som hittills dragits ur det perspektivet kan sam- enligt ISO 14001 för sitt miljöledningssystem. En manfattas med att: viktig del av miljöarbetet gäller certifiering av anslutna skogsägares skogsbruk. Till och med augusti • Det är viktigt med tydliga avgränsningar av 1999 var ca 10% av medlemsarealen certifierad och skogsområden med olika rekommendationer på den målet är 40 % av medlemsarealen till år 2003. Mellan- geografiska markanvändningskartan. Lämplig av- skog tecknar s k miljöavtal med anslutna markägare gränsning är i detta fall dels gränsen/gränserna för på väg mot det miljöcertifierade skogsbruket. Avta- vattenskyddsområdet runt sjön, dels resten av det len gäller under tre år och ger en stimulanspremie på ”närområde” till Rogsjön som studerats i fallstudien. 3 kr per levererad m3 fub. Sjöytan redovisas för sig som ett vattenområde med särskilda rekommendationer. Sannolikt är andelen certifierade markägare liten, ut- över de som ingår i ovanstående redovisning, men

79 • För varje geografiskt delområde där huvudmark- användningen är skogsbruk så kommer också en rad andra miljökvalitetsmål och andra intressen än skogsbruket att influera hur beskrivningar och rekommendationer, samt åtgärder kopplade till planen, formuleras. Denna ”mångbrukssyn” på skogslandskapet sträcker sig således utöver enbart skogsvårdslagens bestämmelser.

• De värdefulla skogsområden som identifieras i skogslandskapet och som har så högt skyddsvärde att de ska skyddas med områdesskydd redovisas i planen med den framtida ”markanvändningen” na- turvårdsändamål.

• Vid en jämförelse med tidigare redovisning av bebyggelse i kommunens gällande översiktsplan, ÖP 90, finns det anledning att ytterligare överväga vilka markområden som ska redovisas för bebyggelse- ändamål i kommande översiktsplanekarta. Fritids- husbebyggelse i strandområden måste dels ses i lju- set av vattenskyddsintresset (enskilda avlopp kan ge negativ påverkan, likväl som vägar, diken och annan exploatering kan göra det) och dels i relation till hushållningsbestämmelserna och strandskyddet i Miljöbalken. Sammantaget gör det att bebyggelse i strandnära lägen i framtiden ska undvikas så långt det är möjligt, både runt sjön och vid dess tillrin- nande vattendrag.

80 21. Översiktsplanen och vattenskyddet

Utan att gå alltför långt i redovisningen kan en enkel Hushållningsbestämmelser enligt MB: 3 kap 2, 3, 4, ansats till sammanställning av målformuleringar och 6, §§. områdesindelning för Rogsjön och dess omgivning Förordnande: Vattenskyddsområden enligt MB 7:21– se ut som nedan och i Bilaga C5. 22 Skogsvårdslagen: Gäller parallellt med bestämmel- Vid denna avvägning mellan olika intressen har miljö- serna enligt MB kvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag getts Rekommendation/riktlinje: Formuleras med utgångs- ett större genomslag än vad det kommer att göra punkt i vattenskyddsintresset. Genom föreskrifterna inom andra skogsområden i kommunen. i vattenskyddsområdet kan krav utöver skogsvårds- lagens nivå ställas på skogsbruket inom detta om- Område 1: Vattenområde/vattentäkt råde. Miljökvalitetsmål: 3 Levande sjöar och vattendrag Område 3: Övrig skogsmark i ”närområdet” 6 Ingen övergödning Miljökvalitetsmål: 7 Bara naturlig försurning 3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker Hushållningsbestämmelser enligt MB: 3 kap 8 § 7 Bara naturlig försurning Förordnanden enligt MB: Vattenskyddsområde, 8 Levande skogar strandskydd Rekommendation/riktlinje: Formuleras med utgångs- Hushållningsbestämmelser enligt MB: 3 kap 2, 3, 4, punkt i vattenskyddsintresset. 6, §§. Skogsvårdslagen: Gäller Område 2 Vattenskyddsområdet på skogsmark Rekommendation/riktlinje: Förslås som ett område (Eventuellt delat i inre och yttre skyddszon, grän- där samråd i frågor av särskild vikt i skogsbruket ska serna redovisar gällande förordnande och kommer ske mellan Skogsvårdsstyrelsen och kommunen i sannolikt att förändras i det nya skyddsområdet!) enlighet med skogsvårdsförordningens 30 §. Miljökvalitetsmål: 2 Grundvatten av god kvalitet Område 4: Resten av skogen inom Rogsjöns hela 3 Levande sjöar och vattendrag tillrinningsområde 4 Myllrande våtmarker Miljökvalitetsmål: 6 Ingen övergödning 2 Grundvatten av god kvalitet 7 Bara naturlig försurning 3 Levande sjöar och vattendrag 8 Levande skogar 4 Myllrande våtmarker

81 6 Ingen övergödning interimistiska beslut 7 Bara naturlig försurning Skogsvårdslagen: Gäller tills föreskrifter enligt MB 8 Levande skogar ”tar över” Rekommendation/riktlinje: För dessa blivande om- Hushållningsbestämmelser enligt MB: 3 kap 2, 3, 4, rådesskydd uttalas i ÖP att naturvårdsintresset ska 6, §§. ges företräde. Rekommendation/riktlinje: här kommer vattenskyddsintresset inte att särskilt påverka utformningen. Utöver detta ska också tätortsområdet Bjursås, Rogs by och eventuellt något ytterligare bebyggelseområde Område 5: Skogsmark på inägomark inom när- redovisas med rekommendationer/ riktlinjer som bl a området utgår från vattenskyddsintresset. Detta kommente- Redovisas inte på kartan! ras inte ytterligare inom fallstudien. Miljökvalitetsmål: 2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjöar och vattendrag (om det finns ytvatten) 4 Myllrande våtmarker (om det finns våtmarker) 8 Levande skogar

Hushållningsbestämmelser enligt MB: 3 kap 2, 3, 4, 6, §§. Skogsvårdslagen: Gäller Rekommendation/riktlinje: Här ska kommunens tidigare antagna riktlinje om att ”Lövskogsbruk ska prioriteras på tidigare inägomark” kombineras med vattenskyddsintresset när rekommendationen för skogsbruket ska formuleras.

Områden 6–? Naturvärden som ska skyddas med områdesskydd Redovisas inte på kartan! Miljökvalitetsmål: 2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjöar och vattendrag (om vatten ingår) 4 Myllrande våtmarker (om våtmarker ingår) 7 Bara naturlig försurning(om det är tillämpligt) 8 Levande skogar

Hushållningsbestämmelser enligt MB: 3 kap 2, 3, 6, §§. Miljöbalken: 7 kapitlet kommer att användas, ev. även

82 22. Indikatorer

Vid valet av indikatorer är det väsentligt att det finns Respons/Åtgärder: tillräckligt detaljerad och uppföljningsbar datatillgång • Antal enskilda avlopp med otillfredsställande re- för att indikatorn ska kunna användas. Skogliga data ning inom skyddsområdet (kommunal uppgift hanteras primärt inte av kommunerna, utom för det inom inventerat område runt Rogsjön) – fält- egna markinnehavet. Än en gång förutsätts det där- indikator för att samarbetet och kunskapsöverföringen fung- • Kalkade sjöar, km2, kalkade vattensträckor, km erar väl mellan samhällets olika aktörer för att ett (kommunens uppgifter) – fältindikator system med indikatorer ska kunna fungera. • Antal beviljade bygglov inom skyddsområdet (kommunens uppgifter) – fältindikator/plan- Valet av användbara indikatorer utgår i den fortsatta indikator redovisningen från ovanstående resonemang. Möj- • Antal beviljade tillstånd till enskilda avlopp inom liga indikatorer redovisas för skogsmarken inom skyddsområdet (kommunens uppgifter) – fält- fallstudieområdet utifrån DPSIR-systemet under res- indikator/planindikator pektive studerat miljökvalitetsmål. I redovisningen kommenteras endast miljökvalitetsmålen 3 Levande 4 Myllrande våtmarker sjöar och vattendrag, 4 Myllrande våtmarker och 8 Pressure/påverkan: Levande skogar. Motsvarande resonemang för öv- • Årligt antal tillstånd och dispenser för intrång i riga miljökvalitetsmål sker för Faluns och Borlänges våtmarker fördelat på dränering, vägar, torvtäkt del inom det parallella UPP-projektet. Möjliga indi- och avverkning av sumpskog (LS+SVS uppgif- katorer utifrån befintligt, eller lätt utvecklingsbart, ter, möjlig indikator om uppgifterna kan överfö- kunskapsunderlag blir då idag: ras i sammanställd form till kommunen) – fält- indikator 3 Levande sjöar och vattendrag • Areal som markavvattnas inom skogsbruket State/tillstånd (LS+SVS uppgifter, möjlig indikator om uppgif- • Antal och areal, km2, av försurade sjöar respektive terna kan överföras i sammanställd form till kom- längd, km, av vattendrag klassificerade enligt munen) – fältindikator ”bedömningsgrunder” (uppgifterna finns tillgäng- liga på kommunen) – fältindikator Respons/Åtgärder: • Råvattenkvaliteten på intagsvattnet till vattenver- • Areal skyddad våtmark fördelat på skyddsform ket (kommunens egna mätningar) – fältindikator/ och våtmarkstyp, km2, samt dennas andel av to- planindikator tal våtmarksareal, procent (kommunens egna uppgifter) – fältindikator/planindikator

83 8 Levande skogar av digitala data från en satellitbildstolkning prövats, State/miljötillstånd men denna metod förutsätter samspel med Länssty- • Areal gammal skog samt dennas andel av total relsen eller Skogsvårdsstyrelsen eftersom kommu- produktiv skogsareal, km2 respektive procent nen själv saknar resurser för dylika studier. (Förutsätter uppgifter från LS eller SVS, se vidare nedan under avsnitt GIS och digitala kartor) Det är därtill viktigt att fundera på hur många indi- – fältindikator/planindikator katorer som det är rimligt att koppla till t ex en över- • Areal samt andel äldre lövrik skog (mer än 25% siktsplan. Vissa indikatorer hör kanske mer hemma i lövinslag) respektive lövskog (mer än 50%) löv- verksamhets– eller sektorsplaner? Hur många indika- inslag, av total produktiv skogsareal (förutsätter torer orkar beslutsfattare, handläggare och allmän- uppgifter från LS eller SVS, se vidare Kapitel 23, het med? Vilka har störst relevans för att visa på GIS och digitala kartor) – fältindikator/plan- uppnådda förändringar? Vilka ger bäst en direkt bild indikator av om kommunen är på väg mot samhällets miljö- mål? Vilka är enkla och tydliga nog att presentera i Respons/åtgärder ”gröna bokslut”? • Areal skogsmark för naturvårdsändamål fördelat på skyddsform samt sådan skogsmarks andel av total produktiv skogsareal, km2 och procent (kommunens uppgifter) – fältindikator/planindikator

Vidare så kan det finnas anledning att fundera över om det går att få fram uppgifter för någon indikator som kan mäta skogsmarkens fragmentering, t ex antal km nybyggd skogsbilväg. Ett alltmer utbyggt skogs- bilvägnät innebär påverkan på både biologisk funktion och hydrologiska förhållanden i skogsmarken. Uppgifter om detta kan möjligen finnas hos skogs- vårdsstyrelsen, men eftersom utbyggnaden ibland kan ske helt utan kontakt med myndigheter så borde möjligheten att utvärdera detta intrång förbättras.

Av de uppräknade indikatorerna är det bara råvatten- kvaliteten i Rogsjön, kalkade vatten, bygglov, av- loppsärenden och inrättade områdesskydd som kommunen själv disponerar data för. De ur biologisk mångfaldsperspektivet intressanta skogsindikatorerna ”gammal skog”, ”äldre lövrik skog” och ”lövskog” saknar kommunen uppgifter om. Det innebär att kommunen bara kan använda dessa indikatorer om kunskapsöverföring kan ordnas från den statliga ni- vån. Inom fallstudien har en ansats med användning

84 23. GIS och digitala kartor

Inom fallstudien har en rad ansatser till användning på Faluns skogshistorik, att kommunen ligger under av digitalt underlag prövats. Utgångspunkten för ar- riksnivån vid en procentuell jämförelse av andel gam- betet har varit redan tillgängligt digitalt planerings- mal skog för hela Sverige. Det innebär i sin tur att en underlag som finns för hela kommunen (främst Läns- stor andel ”blivande” gammal skog skulle behöva styrelsens RUM-material och Lantmäteriets kartor). undantas från avverkning för att överhuvudtaget nå Detta har kompletterats med de detaljstudier inom upp till den statliga ”ingångsnivån”. Vilken samhälls- ”närområdet” som redovisats ovan och som digitali- aktör som skulle stå för kostnaderna för en sådan serats på stadsbyggnadskontoret, samt en digital, klas- inriktning av skogsbruket gentemot markägarnas eko- sad satellitbild från 1995 med en upplösning i 25x25 nomiska intresse av att avverka skog har inte disku- meterrutor som finns på miljövårdsenheten på Läns- terats. styrelsen. Sannolikt fungerar metoden med satellitbilden också Inom fallstudien har det bl a testas om det i satellit- för ”andel lövskog” men det har inte testats. Däre- bilden går att spåra de gränser mellan skogsmark och mot fungerar den inte, med den tolkning som är gjord, inägomark som finns i det kulturhistoriska kartöver- för att få fram den kombination av ålder och lövskogs- lägget. Hypotesen var att det borde finnas ett större andel som behövs för indikatorn ”andel äldre löv- lövskogsinslag innanför inägogränsen, eftersom dessa skog”. marker var öppna och brukade på 1800-talet. Utfallet gav inte något stöd för teorin, se Bilaga C6. Det går De digitala kartorna kan också användas för att ge däremot inte att veta om bristen på överensstäm- en överblick över kända naturvärden. Tillsammans melse beror på satellitbildens upplösning eller på att ger digitalt underlag från Skogsvårdsstyrelsen och det verkligen saknas lövskog, eftersom ingen korre- Länsstyrelsen, och den digitalisering som kommu- lation är gjord i fält. Enligt muntlig uppgift ska dock nen gjort av nyckelbiotoper och naturvärden som området vara lövrikt. redovisats av Stora Enso och Mellanskog, en över- blick av var i landskapet som dagens kända natur- En annan ansats har varit ta att reda på om ålders- värden finns, se Bilaga C7. fördelning och trädslagsblandning i den tolkade satellitbilden kan användas för att få fram indikatorer Denna överblick kan i sin tur utgöra grunden för att om andel gammal skog, andel äldre lövskog eller an- försöka identifiera värdekärnor i större områden, som del lövskog för kommunens yta. För att göra detta sedan behöver inventeras ytterligare i fält, för att iden- krävs en programvara som kommunen inte har idag. tifiera områden som kan bli aktuella för områdes- Det fungerar, med hjälp av Länsstyrelsen, för andel skydd. Kombineras dessa områden dessutom med gammal skog. Det visar sig, inte oväntat med tanke satellitbildens åldersindelning så ges ännu en dimen-

85 sion på vilka skogsområden som kan hysa höga be- varandevärden ur naturvårdssynvinkel.

En annan tillämpning är den mellan bebyggelse med enskilda avlopp och motstående intressen i form av naturvärden och skyddsområdet för vattentäkten, se Bilaga C8.

Se dessutom kommentarerna i PM från Länsstyrel- sen, Bilaga 1.

86 Referenser och lästips

Falu kommun Med förenade krafter mot år 2007. Länsstrategi för Översiktsplan 1990 för Falu kommun, antagen av Dalarnas län. kommunfullmäktige 1991-03-14. Tillväxtavtal för Dalarnas län, 1999. MILJÖPROGRAM 95/Lokal Agenda 21, Falu kommun, antagen av kommunfullmäktige 1995-03-09. Övrigt Miljöbalk, regeringens proposition 1997/98:45. LEVANDE LANDSKAP, Landskapsekologisk planering enligt Svärdsjömodellen, MHN 1997:7. Miljö- Svenska miljömål, regeringens proposition 1997/ & Hälsoskyddskontoret, Falu kommun. 98:145.

Falubygden berättar, kulturmiljöprogram för Falu Levande skogar, Skogsstyrelsen 1999. kommun, Falu kommun 1998. Ett rikt odlingslandskap, Jordbruksverket 1999. AGENDA 21 BOKSLUT 1998, Falu kommun. Mål och delmål för miljön, sammanfattning av för- Borlänge kommun slag 1999, Naturvårdsverket, rapport 5004, 1999. Miljöprogram 1996 – 2000, Borlänge kommun, antagen av kommunfullmäktige 1996-06-19. System med indikatorer för nationell uppföljning av miljökvalitetsmål, Naturvårdsverket, rapport 5006, Miljöbokslut 1998, Borlänge kommun. 1999.

Länsstyrelsen Dalarna Miljön i Dalarna, strategi för regional miljö (STRAM), rapport 1998:5, Miljövårdsenheten Länsstyrelsen Dalarna.

Rapportlista

Rapporter på svenska 6. GIS och miljömål i fysisk planering. 2000. 1. Bioenergi och kretslopp stad/land – en samsyn. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). 2000. Boverket och Naturvårdsverket ISBN Boverket 91-7147-619-9, Naturvårds- (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-625-3, verket 91-620-5093-1. Naturvårdsverket 91-620-5099-0. 7. Hållbara strukturer. 1999. Regionplane- och 2. Eggimann, B. 2000. Fysisk planering med trafikkontoret. Promemoria 15:99. ISSN 1402- strategisk miljöbedömning (SMB) för hållbar- 134X, RTN 9710-0189. Medfinansierad av het. En teoretisk diskussion och förslag till Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). SMB-process med Stockholms stad som modell. Boverket och Naturvårdsverket 8. Idédiskussion kring SMB i planering. 2000. (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-583-4, Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Naturvårdsverket 530-620-5041-9. ISBN Boverket 91-7147-626-1, Naturvårds- verket 91-620-5100-8. 3. Exempelsamling temastudie GIS. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Se 9. Indikatorer i fysisk planering, En kunskapsö- SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/ versikt. 1999. Boverket och Naturvårdsverket sams. (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-493-5, Naturvårdsverket 91-620-4930-5. 4. Falkheden, L och Malbert, B. 2000. Fysiska strukturer för hållbar utveckling i medelstora 10.Lerman, P. 2000. Fysisk planering arena för och små städer och tätorter. En kunskaps- samspel: miljömål, miljökvalitetsnormer, sammanställning. Boverket och Naturvårdsver- indikatorer konsekvensanalyser. Se SAMS ket (SAMS), Chalmers tekniska högskola, hemsida på Internet: www.environ.se/sams. Arkitektursektionen, Tema Byggd miljö och Hållbar utveckling. Se SAMS hemsida på 11.Lewan, L. Ekologiska fotavtryck och bio- Internet: www.environ.se/sams. kapacitet – verktyg för planering och uppfölj- ning av hållbar utveckling i ett internationellt 5. För en bärkraftig samhällsutveckling – miljömål perspektiv. Rapport till SAMS-projektet, och indikatorer i fysisk planering. 1997. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS), Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Miljövetenskapligt centrum, Lunds universitet, ISBN 91-7147-368-8. april 2000. ISBN Boverket 91-7147-647-4, Naturvårdsverket 91-620-5123-7.

89 12.Miljöinriktad fysisk planering. 2000. Boverket 20.Planera med miljömål! Fallstudie Storuman, och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket scenarier för hållbar utveckling. 2000. Boverket 91-7147-621-0, Naturvårdsverket 91-620-5095-8. och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-633-4, Naturvårdsverket 91-620-5107-5. 13.Miljömål och indikatorer i fysisk planering – Port Elizabeth och Kimberley i Sydafrika, 21.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm, Delrapport 1. 1998. Boverket och Naturvårds- biologisk mångfald i fysisk planering. 2000. verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-484- Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). 6, Naturvårdsverket 91-620-4922-4. ISBN Boverket 91-7147-630-X, Naturvårds- verket 91-620-5104-0. 14.Nordiskt projekt om SMB för planer och program. Bilaga till rapporten SMB och över- 22.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm, siktlig fysisk planering. 2000. Boverket och miljöbedömningar i fysisk planering. 2000. Naturvårdsverket (SAMS). Se SAMS hemsida Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). på Internet: www.environ.se/sams. ISBN: Boverket 91-7147-631-8, Naturvårds- verket 91-620-5105-9. 15.Planera med miljömål! En idékatalog. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). 23.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholms- ISBN Boverket 91-7147-618-0, Naturvård- regionen, miljöbedömning av Regionplan 2000. verket 91-620-5092-3. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-634-2, 16.Planera med miljömål! En vägvisare. 2000. Naturvårdsverket 91-620-5108-3. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-617-2, Naturvårds- 24.Planera med miljömål! Fallstudie Trollhättan, verket 91-620-5091-5. god bebyggd miljö. 2000. Boverket och Natur- vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91- 17.Planera med miljömål! Fallstudie Burlöv, 7147-629-6, Naturvårdsverket 91-620-5103-2. livsmiljöprojektet . 2000. Boverket och Natur- vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91- 25.Planera med miljömål! Kort sagt. 2000. 7147-627-X, Naturvårdsverket 91-620-5101-6. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Boverket nr 7147-644-X, ISBN Naturvårds- 18.Planera med miljömål! Fallstudie Falun/Borlänge, verket 91-620-8007-5 skogs- och odlingslandskapet. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 26.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, 91-7147-632-6, Naturvårdsverket 91-620-5106-7. Lägesredovisning 1. 1998. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 19.Planera med miljömål! Fallstudie Helsingborg, 91-7147-489-7, Naturvårdsverket 91-620-4927- tillgänglighet till miljöanpassade transportsys- 5. tem. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN: Boverket 91-7147-628-8, 27.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Naturvårds-verket 91-620-5102-4. Lägesredovisning 2. 1998. Boverket och

90 Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket ISBN Boverket 91-7147-622-9, Naturvårds- 91-7147-491-9, Naturvårdsverket 91-620-4928- verket 91-620-5096-6. 3. 36.Tema miljömål: Planera för hållbar utveckling. 28.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, 2000. Boverket och Naturvårdsverket Lägesredovisning 3. Boverket och Naturvårds- (SAMS). ISBN Boverket ISBN 91-7147-643- verket (SAMS). 1999. ISBN Boverket 91- 1, Naturvårdsverket 91-620-8006-7. 7147-555-9, Naturvårdsverket 91-620-4928-3. 37.Översiktplanering för hållbar utveckling - 29.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, exempel från 5 kommuner. 2000. Boverket och Interrimrapport och Lägesredovisning 4. 2000. Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket Boverket och Naturvårdsverket. ISBN 91-7147-620-2, Naturvårdsverket 91-620-5094- Boverket 9147-7147-581-8, Naturvårdsverket X. 91-620-5032-X. 38.Översiktsplanering med IT och GIS för hållbar 30.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, utveckling – rapport från tre seminariedagar slutredovisning. 2000. Boverket och Natur- våren 1999. 2000. Boverket och Naturvårds- vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91- verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-577- 7147-646-6, Naturvårdsverket 91-620-5122-9. X, Naturvårdsverket 91-620-5025-7.

31.Sams om vatten – samhällsplanering för en långsiktigt hållbar vattenförsörjning. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-623-7, Naturvårds- verket 91-620-5097-4.

32.SAMS – SMB, vad finns inom olika sektorer? En genomgång av olika rapporter mm. Bilaga till rapporten SMB och översiktlig fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsver- ket (SAMS). Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams.

33.Siffror, lägen och upplevelser. Idéskisser för användning av GIS i samhällsplanering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-624-5, Naturvårds- verket 91-620-5098-2.

34.SMB och översiktlig fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).

91 Rapporter på engelska Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, 1. Environmental Indicators in Community 91-7147-565-6, SEPA 91-620-5014-1. Planning – A presentation of the Literature. 1999. The Board of Regional Planning and 6. Planning with environmental objectives! A Urban Transportation, The National Board of guide. 2000. The National Board of Housing, Housing, Building and Planning and The Building and Planning and The Swedish Swedish Environmental Protection Agency Environmental Protection Agency (SAMS). (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-558-3, SEPA ISBN NBHBP, ISBN 91-7147-650-4, SEPA 91-620-8011-7. 91-620-5124-5.

2. Environmental Objectives and Indicators in 7. Planning with environmental objectives! In Port Elizabeth and Kimberley, South Africa: short. 2000. Planning for sustainable Progress report 1. 1998. The National Board development. 2000. The National Board of of Housing, Building and Planning and The Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-463-3, SEPA (SAMS). NBHBP, No 7147-651-2, ISBN 91-620-4923-2. SEPA 91-620-8009-1.

3. Environmental Objectives and Indicators in 8. Theme environmental objectives: Planning for Spatial Planning and Strategic Environmental sustainable development. 2000. The National Assessments (SEA), Progress report no 1. Board of Housing, Building and Planning and 1998. The National Board of Housing, Building The Swedish Environmental Protection Agency and Planning and The Swedish Environmental (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-649-0, Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP SEPA 91-620-8008-3. 91-7147-490-0, SEPA 91-620-8011-7. 9. The Use of Indicators in Spatial Planning – A 4. Environmental Objectives and Indicators in Situation Report. 1999. The National Board of Spatial Planning and Strategic Environmental Housing, Building and Planning and The Assessments (SEA). Interrimreport and Swedish Environmental Protection Agency Progress report no 4. 2000. The National (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-559-1, Board of Housing, Building and Planning and SEPA 91-620-5010-9. The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-582-6, SEPA 10.Towards Sustainable Development – 91-620-5033-8. Environmental Objectives and Indicators in Spatial Planning. 1998. The National Board of 5. Final report - Environmental Objectives and Housing, Building and Planning and The Indicators in Spatial Planning and SEA, Swedish Environmental Protection Agency Kimberley and Port Elizabeth. 1999. The (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-464-1, National Board of Housing, Building and ISBN SEPA 91-620-4905-4.

92 93 1 BILAGA 1

DIGITALA ANALYSER I SAMS

I SAMS-projektet har ett antal försök gjorts att hitta befintliga, enkla digitala data som på något sätt försöker beskriva vår miljö. Hypotesen var att det bland det stora utbudet av digital geografisk information borde finnas data, som kanske inte ursprungligen var tänkt för detta ändamål, användbar i miljöanalyser. I alla tider har naturen mer eller mindre tydligt beskrivits i kartor, mest med tanke på läsbarhet och orienteringsmöjligheter, men småningom med en vilja att skapa en rättvisande bild av det landskap som beskrivs. Modern teknik har gett oss möjlighet till rena fotografier av verkligheten i mer eller mindre stark upplösning. Hittills har fotografierna mest tjänat som underlag vid kart- framställning. I projektet har digitala data i form av några satellitbilder i 25-meters upplösning, klassade med sikte på skogsbruk, ortofoton i 1-meters upplösning (inte äldre än 1996, flyghöjd 9 200 m), topografiska kartans (T5) markanvändningsskikt, ekonomiska kartans markanvändningsskikt, redovisningen av jordbruksmarkens blockindelning (EU) samt en historisk karta över byn Rog förelegat

JORDBRUKSLANDSKAPET

Jordbrukslandskapet kan kort beskrivas som det av bonden präglade landskapet. Det har upp- stått och utvecklats i samverkan mellan natur och kultur. Landskapet präglas därför i hög grad av kulturinslag.

2 Ett odlingslandskap är mångfacetterat och inrymmer en rad olika biotoper och landskapselement. I ett mångformigt landskap finns olika ekologiska nischer, som hyser flera arter med varierande anpassningar än i andra typer av landskap. Teoretiskt sett bör därför ett småskaligt landskap med många typer av landskapselement, såsom åkerholmar, små våtmarker, naturbeten, kantzoner m m hysa en större ekologisk mångfald än ett enformigt helåkerslandskap. De områden som studerats finns i Dalsjö och Sellnäs i Borlänge kommun samt Östansjö i Falu kommun. Områdena har olika karaktär. Dalsjö är ett jordbruksområde med gamla anor och idag utan djurhållning, Sellnäs är ett jordbruksområde som brukas av köttproducenter och Östansjö är ett små- brutet jordbruksområde där risk finns för igenväxning.

Kantzoner För att i någon mån få ett enhetligt mått på mångformigheten kan kantzonslängder användas som indikator, kantzoner mellan brukad åker och olika biotoper/landskapselement. Olika kantzoner har olika värde i detta sammanhang, i projektet har vi använt en skala från 1 till 5.

Kantzon Värde Vägkant/vägslänt 1 Vallodling 1 Brukningsväg 2 Dike (tidvis vattenförande) 2 Skog (löv, barr) 3 Betesmark 3 Alléplanterad väg 3 Igenväxningsmark (1–10 år) 3 Lada, husgrund 4 Bäck/å 4 Våtmark (kärr/sjö etc) 5

Värdet multipliceras med kantzonslängden för respektive biotop/landskapselement. Resultatet summeras sedan områdesvis, så kan områdenas karaktär jämföras. Satellitbilder med 25 meters upplösning klarar inte att sortera ut kantzoner av nämnt slag. Över huvud taget är de tillgängliga bilderna inte lämpliga för digital analys av jordbrukslandskapet. Det finns en klassning av jordbruksmarken, men felen är så stora att en analys med stöd av bilderna inte är meningsfull. Ortofoto med 1 meters upplösning ger möjlighet att söka ut många av nämnda kantzoner hant- verksmässigt. De bilder som använts i projektet är inte klassificerade, så de kan inte användas för digital analys. Officiella digitala kartor innehåller inte en systematiskt genomförd kodning av linjeinforma- tionen när det gäller kantzoner. Det finns emellertid goda förutsättningar för att en sådan kodning skulle kunna ske. ARC/INFOs format är därvid överlägset andra skiktformat, genom att egenskaper kan sättas både på en yta och på samma ytas kantlinje i samma skikt. Topografiska kartan och ekonomiska kartan härrör ur en gemensam kartdatabas och borde därför innehålla samma eller åtminstone likartad redovisning av markens användning. I praktiken kan emellertid inte likheten sägas vara slå- ende.

3 I projektet har på försök ytornas kantlinjer givits egenskaper enligt vad som beskrivits ovan. En utvärdering av områdena mot varandra ger i vart fall olika resultat, vilket betyder att något beskrivs som möjligen kan utnyttjas som en indikator på biologisk mångfald. Om lantmäteriverket i samarbete med biologisk vetenskap utvecklar markanvändningsskikten på det sätt som vi redovisar kommer de officiella kartorna att vara bärare av lättillgänglig, lättvärderad och praktisk information till grund för samhällsplaneringen. Om markanvändningsskikten sedan ajourförs med något tidsintervall, så kan innehållet i dessa skikt innehålla nyckeltal som belyser för- ändringar i den biologiska mångfalden över tiden.

SKOGSBRUKSLANDSKAPET

Skogens odlingslandskap kan framstå som mer homogent än odlingslandskapet, men borde vid eftertanke i vart fall innehålla skiftningar beroende av tidigare markanvändning. När det gäller biologisk mångfald borde skogens ålder ha betydelse, liksom inslaget av markområden i anslutning till övergivna boplatser där marken använts av jordbrukare. I anslutning till kulturlämningar borde inslaget av lövträd vara signifikant större, träden borde också vara äldre och den biologiska mångfalden större. I äldre skog, mer än 140 år gammal, borde ekosystem av skilda genes fått möjlighet att utvecklas. Med dessa hypoteser som grund och med ovan nämnda digitala grundmaterial som hjälp har några analyser gjorts. Eftersom satellitbilderna har 25 meters upplösning kan felet i varje punkt vara ca 30 %. Med den noggrannheten är en samkörning mellan flera av baserna tveksam och därför har inte några separata siffror angående lövskogens ålder kunnat redovisas. Skogens ålder i Rog har jämförts med skogens ålder i båda kommunerna var för sig. Resultatet av den analysen framgår av tabellen nedan. Rogsjön Ålder i år Area i ha % 1–110 13 459 89 111–120 807 5 121–140 687 5 141–215 115 1 Summa 15 068 100 Borlänge Falun Ålder i år Area i ha % Ålder i år Area i ha % 1–110 41 572 88 1–110 156 677 84 111–120 3 133 7 111–120 13 019 7 121–140 2 187 5 121–140 12 697 7 141–215 175 0 141–215 3 123 2 Summa 47 067 100 Summa 185 515 100

Gränsen för ”gammal skog” är enligt riksskogstaxeringen 93/97 120 år, i andra sammanhang har gränsen satts till 140 år. I tabellen finns båda gränserna redovisade. Dessutom har skog med åldern 111–120 år redovisats, dvs skog som inom 10 år räknas som äldre. Utgångsläget från 1995 för gammal skog är 13 % av skogsarealen. Ingen av kommunerna når idag upp till det miljömålet. Orsaken till detta förhållande kan sökas i de stora industriernas behov av ved, pappersbruken och Falu gruva har och har haft mycket stora behov i detta sammanhang.

4 Under förutsättning att riksskogstaxeringen fortsätter att redovisa skogen på samma sätt kan ”skogens ålder” vara ett standardmått i samhällsplaneringen. Tyvärr är informationen inte lätt till- gänglig. Satellitbilder har inte sådant pris att de regelmässigt kan köpas in av alla kommuner, de bilder vi haft tillgång till inrymmer fel av sådan storleksordning att alltför djupgående analyser på kommunal nivå är tveksamma. För att hantera rasterdata krävs dessutom speciell kompetens och speciella programvaror.

Jämförelse mellan den historiska kartans redovisning av åker/ängsmark (prickad) och lövskogsredovisning (rutor) i olika datamedia.

Björkskog enligt skogsdata Lövskog enligt skogsdata

Lövskog enligt fjällskogsdata Lövskog i topografiska kartan

Av analysen framgår, att topografiska kartans markanvändningsskikt är väl så bra som satellitbilderna på att peka ut lövskogsanhopningar som kan tyda på f d kulturmark.

Analysen visar att de använda satellitbilderna inte förmår att sortera ut anhopningar av lövträd som skulle kunna vara en indikator i samhällsplaneringen.

5 En förutsättning för att metoder av detta slag ska kunna testas i större sammanhang är, att data blir tillgängligt enkelt och billigt samt hålls ajour med något bestämt tidsintervall. Satellitbilder med 25 meters upplösning har inte tillräcklig noggrannhet för att kunna tjäna som underlag i den kommunala samhällsplaneringen. Bilder med högre upplösning och med en genomtänkt klassning skulle möjligen kunna användas vid kontroll av miljöläget inom kommunen, men i nuläget överstiger kostnaden nyttan. Den geografiska information som förvaltas av lantmäteriverket förefaller vara mest attraktiv i detta sammanhang. Informationen behöver dock ses över, så att klassningarna blir generaliserade och adekvata för användning i samhällsplanering. Flera statliga verk och vetenskapliga institutioner bör samverka med lantmäteriverket i ett sådant arbete. Uppdateringen av kartornas markanvändningsskikt bör i detta sammanhang också standardiseras tidsmässigt, så att jämförbarhet över tiden uppnås. Efter en sådan översyn av kartorna kan säkert dessutom ytterligare geografisk information uppstå, som skulle kunna tjäna som miljömässiga indikatorer. En allmänt hållen, generaliserad, ajourhållen och informationsrik kartdatabas synes vara en av förutsättningarna för att samhällsplanering med miljömål inom dessa sektorer skall kunna få genomslag i Sveriges kommuner. En sådan kartdatabas borde ha karaktär av digital infrastruktur, så att alla inom det mycket breda samhällsplaneringsfältet skall kunna nyttja den utan ekonomiska eller andra svårigheter. Att basen är allmän ger också möjlighet till sammanställningar av material från olika ändar av vårt långa land, där resultatet är jämförbart för olika områden.

DIGITALA KARTOR I FYSISK PLANERING

De allmänna digitala kartorna, som framställs av lantmäteriverket, är ursprungligen skapade för att underlätta tryckningen av papperskartor. Kartorna är uppdelade på flera olika skikt med linje-, punkt- och polygoninformation. Till skikten har viss tabellinformation kopplats. Även denna siktade i första skedet på att förenkla tryckningen av papperskartor. När numera användningen av digitala kartor tagit fart, så har lantmäteriverket sakta börjat an- passa sig till den nya situationen och arbetar om kartorna. Därvid har störst arbete lagts ner på den geometriska representationen, för att kartorna skall bli användbara i geografiska informationssystem. Tabelldata har under detta arbete utarmats. Exempelvis så innehåller Röda kartans sjöskikt följande relativt ointressanta upplysningar i tabellen för sjöpolygonerna: Kategorikod 901 Kategori Vattenyta Det vore ju konstigt om inte ett sjöskikt skulle innehålla redovisning av vattenytor. Av större intresse är ju exempelvis sjöns namn, vattenytans höjd över havet och uppgifter om eventuell däm- ning. På samma sätt kan innehållet i skikt efter skikt diskuteras. I sammanhanget kan påpekas, att de stränder som redovisas i officiella kartor inte är användbara som utgångspunkt när strandskyddets omfattning skall bedömas. Strandskyddet gäller med utgångspunkt i normalt medelvattenstånd, för dämda sjöar i vattenståndet vid högsta dämningsgränsen. Kartorna redovisar inte dessa strandlinjer. Informationsskikt som är av särskilt intresse för fysisk planering är naturligtvis markanvänd- ningsskikten. I dessa har embryot till en miljöbeskrivning skapats. Tyvärr tar även denna uppdelning mer sikte på hur kartan skall kunna tryckas än på att beskriva viktig markanvändning, de olika klas- serna förefaller något tillfälligt ihopkomna.

6 SAMS (Samhällsplanering med miljömål i Sverige)

Ekonomiska kartan Inom ramen för SAMS-projektet har möjligheten att använda ekonomiska kartans markan- vändningsskikt som utgångspunkt för att finna kantzoner av intresse inom ett landskapsavsnitt studerats. Skiktet kan innehålla följande ytkategorier:

BEBID Bebyggelse, ospecificerad BEBSLUTID Sluten bebyggelse BEBHÖGID Hög bebyggelse BEBLÅGID Låg bebyggelse BEBINDID Industriområde ODLÅKID Åker ODLFRUKID Fruktodling/Fröplantage ODLEJÅKID Ej brukad åker MRKÖVRID Övrig mark, oklassificerad SANKBLEID Sankmark blekvät SANKBVÖID Sankmark blekvät, annan öppen mark SANKID Sankmark SANKNOBID Sankmark normal - barrskog SANKNOFID Sankmark normal - fjällbjörkskog SANKNOHID Sankmark normal - hygge SANKNOKID Sankmark normal - kalfjäll SANKNOLID Sankmark normal - lövskog SANKNOÖID Sankmark normal - annan öppen mark SANKSVBID Sankmark svår – barrskog SANKSVFID Sankmark svår - fjällbjörkskog SANKSVKID Sankmark svår - kalfjäll SANKSVLID Sankmark svår - lövskog SANKSVÅID Sankmark svår, svårframkomlig SANKSVÖID Sankmark svår, annan öppen mark SKOGBARID Barr- och blandskog SKOGFBJID Fjällbjörkskog SKOGHYGID Hygge SKOGLÖVID Lövskog VATTENID Vattenyta ÖPGLACID Glaciär ÖPKFJÄID Kalfjäll ÖPMARKID Annan öppen mark.

Som synes innehåller skiktet en rik flora av markanvändningsslag. För att bli användbart i vårt studium kompletterades skiktet med information knuten till ytornas konturlinjer. Arbetet är inte särskilt betungande eftersom en linje bara gränsar till två områden och uppgifterna om dessa finns i samma skikt. En summering av de sålunda skapade kantzonernas längd ger klart olika resultat inom de båda områdena Dalsjö och Sellnäs. Det är naturligtvis inte lätt att tyda detta resultat, som föreligger i två enstaka fall. Vi har emellertid uppfattningen, att med en mer genomtänkt normering av markslagslistan,

7 så skulle detta kunna vara ett mått på ett landskapspartis egenskaper beträffande till exempel biologisk mångfald. Det behövs beräkningar i flera områden för att belysa nyttan. Om det emellertid skulle visa sig finnas ett användbart mönster här, så bör markanvändningskartans linjeredovisning kompletteras med vägar, enkelstreckade vattendrag, kraftledningar etc. Vidare bör noggrant diskuteras vilka kantzoner som har den eftersträvansvärda egenskapen att vara lokal för biologisk mångfald. Historiskt kartmaterial, topografiska kartan och satellitbilder med skogliga data I projektet har vi haft tillgång till en digital upplaga av storskifteskartan, den digitala topografiska kartan och ett antal satellitbilder med skogliga data. Bilderna har 25 meters pixlar. Inom ett område vid Rogsjön i Falu kommun har nämnda digitala material jämförts i syfte att finna äldre lövskogsinslag i skogsmarken, som skulle kunna antyda ett kulturinslag. I bifogade bilder redovisas resultatet. Den digitala storskifteskartan pekar ut åkrar och ängsmarker med åtminstone 150 års ålder. Analys av satellitbilderna ger inte på ett säkert sätt upplysning om var lövskogsinslaget är så- dant att det tidigare funnits ängsmark. Bilderna med 25 meters pixlar blir för generella. Det framträ- der inte ett klart växtmönster i skogen i detta hänssende. Däremot överensstämmer den gamla kartan väl med den topografiska kartans markanvänd- ningsskikt. Visserligen fångas inte hela det gamla åker/ängsområdet in, men ändock redovisas ett tydligt lövskogsinslag på de marker som en gång var ängsmark. Överensstämmelsen är så pass bra att kartan kan användas som instrument, för att fånga in områden i skogsmarken som kan innehålla en ri- kare flora. En noggrannare mer genomtänkt kodning av skiktet skulle med säkerhet ge ett ännu bättre resultat. Markanvändningsskikten i topografiska kartan kan innehålla följande markslag:

Vatten Skog, barr- och blandskog Åkermark Annan öppen mark Hygge Fruktodling Sluten bebyggelse Höghusbebyggelse Låghusbebyggelse Industriområde Fritidsbebyggelse Öppen yta utan skogskontur Vatten med osäker strandlinje Lövskog Blåmyr Brunmyr Berg i dagen Torvtäkt Blekvät Blockig mark.

8 Detta ger en relativt klar och lättydd karta. Urvalet av markslag har tillkommit mer i orien- teringssyfte än med tanke på att vara en reell beskrivning av vad markområdena innehåller. Ett samarbete mellan lantmäteriverket, andra statliga myndigheter och vetenskapliga institutioner skulle relativt enkelt kunna förenkla och förbättra beskrivningen av hur marken används. Nuva- rande karta är en god grund. Den topografiska kartan är mycket vanlig som underlag för kommuntäckande översiktsplaner. En förbättring av markanvändningsskiktet i den kartan skulle ge kommunen ett bättre underlag för mycket tidiga diskussioner i markanvändningsfrågor.

Anders Hagland

9 BILAGA B1

10 BILAGA B2

11 BILAGA B3

12 BILAGA C1

Landskapsekologisk planering i Rogsjöns närområde, vattenförhållanden.

13 BILAGA C2

14 BILAGA C3

15 BILAGA C4

16 BILAGA C5

17 BILAGA C6

Satellitbild över lövskogsinslag, del av Rogsjöns närområde. (Lst 1995, 25x25m rutor).

18 BILAGA C7

19 BILAGA C8

20 Planera med miljömål! med Planera

Boverket Naturvårdsverket ISBN: 91-7147-632-6 Best.nr: 5106 ISBN: 91-620-5106-7 ISSN: 0282-7298