Dagbok från 2008 – 2009

Söndag den 9 nov 2008, i morgon bär det av I morgon bär det av till . Under torsdagen och fredagen (6-7 nov) var jag på ett internationellt seminarium om Afghanistan som arrangerats av Svenska Afghanistankommittén. Här deltog några av världens främsta kännare av Afghanistan som Ahmed Rashid författare, Sima Samar, Afghanistans Kommission för mänskliga Rättigheter, Carlotta Gall New York Times korrespondent i Afghanistan, Anders Fänge Country Director för SAK i Afgh, Afghanistans Ambassadör i Oslo, Gunilla Karlsson Sveriges Biståndsminister mfl. Man beskrev det besvärliga läget i Afghanistan som en militär insats som inte kan utrota talibaner och krigsherrar och med talibaner som inte kan erövra städerna så länge de utländska styrkorna är kvar i landet. Ander Fänge beskrev läget bland annat med att citera en talibanledare som sa att ”ni västerlänningar har era klockor, men vi har tiden” vilket kanske visar att talibanerna som för närvarande breder ut sig både har självförtroende och siktet inställt på en långvarig kampanj för att återta makten. Idag satsar det ”internationella samfundet” ungefär 100 miljoner kronor om dagen på militära operationer, medan det civila biståndet får ca 7 miljoner per dag. En orimlig proportion. Jag tror alla på konferensen var enig om att den ensidiga satsningen på militära operationer inte kommer att tvinga tillbaks talibanerna eller ”al-Qaidas” eftersom de inte bara hämtar näring från Afghanistan, utan har sina baser i västra sk stamområden. Den Afghanska staten är svag och korruption frodas. Staten har svagt eller litet inflytande utanför de stora städerna i de södra och östra delarna av landet vilket är ett stort problem. Afghanistans problem är egentligen ett regionalt problem där man måste involvera för att få bukt med talibanerna, men även blanda in Iran, Indien, Tadzjikistan och andra stan-länder i någon slags regional överenskommelse. Det amerikanska presidentvalet och segern för Barak Obama tycks ha väckt en försiktig optimism hos flera av konferensdeltagarna. Obama tycks ha förstått att man inte militärt kan besegra talibanerna i Afghanistan utan att ta itu med problemet på den Pakistanska sidan där de har träningsläger och försörjningsbaser. Han tycks också ha lyssnat på de rådgivare som trycker på att behövs massiva ickemilitära insatser. En satsning på att bygga ett starkt juridiskt system, starka statliga, regionala och lokala institutioner, jobbskapanse åtgärder, hälsa och utbildning. Kort sagt mer, mycket mer, civilt bistånd. Den åsikten tycks dessutom delas av general David Petraeus som för amerikanerna haft viss framgång i Irak och nu tar över även i Afghanistan. Låt oss hoppas att det finns fog för den optimismen. En eventuell förändring till det bättre lär dock ta tid. måndag den 10 november 2008, resan börjar Resan börjar bra. Jag åker med Turkish Airways till Dubai via Istanbul. TA är Star Allaiance medlem. I deras incheckningsdisk lyckas de checka in bagaget hela vägen till Kabul. Mig veterligen har ingen av mina kollegor gjort det förut. Vanligtvis får man hämta ut det i Dubai. Dessutom fick jag plats vid nödutgång där det är extra benutrymme. Trivialt men skönt med tanke på att jag lämnar Stockholm kl 14.00 och kommer till Dubai 02.30. En viss väntan i Istanbul dock.

Dagbok 2008-2009.doc 1(62)

onsdag den 12 november 2008, min nya bostad – och så smäller det Jag har avslutat min andra arbetsdag i Kabul. Igår när jag kom efter nästan 24 timmar på resande fot med några tupplurar på olika flygplan så var jag kanske inte så effektiv på jobbet, men jag var där och hejade på gamla kollegor. Mina gamla afghanska kollegor verkade särskilt glada över att ha mig tillbaks. Det kändes faktiskt genuint. Idag, onsdag har det varit full dag med olika briefingar kring vad vi arbetar med och hur vi gör det. Det finns skillnader mot 2006, men också en del som är som förr och en del att bita i – inte minst på säkerhetsområdet. Efter middagen börjar jag ta min lägenhet i besittning. Det är samma jag hade när vi flyttade in till Kabul från Pakistan. Fin utsikt över Pagmanbergen där snön redan ligger på topparna. En rundtur i lägenheten finns också på hemsidan www.btornblom.com under Filmer/video

Nu är der väl försörjt i lägenheten med fotogenkaminer mot den annalkande vintern. I stället för fotogen eldar vi kaminerna med diesel eftersom fotogen är svår att få tag i. Spiller man utanför när man fyller på så luktar det… Annars får man vara nöjd med standarden. El mesta vakna tiden på dygnet och varmvatten att tvätta sig i. Fungerande gasspis i standardutrustat kök och möblerna i vardagsrummet på bilden skaffade jag vid ett av mina tidigare uppdrag i landet. Inte Skandinavisk design direkt, men bra ändå.

Mörkret faller snabbt strax efter fem och vid halv åtta smäller det första gången och strax därefter igen. Kraftiga smällar. Jag har inte sett blixtarna, men det är åska och snart vräker regnet ned. Våra vakter skiner som solar, trots att det blir kallt och rått. Det är första riktiga regnskuren sedan i augusti då marken knappt fuktades. Senaste riktiga regnet kom i april!

Dagbok 2008-2009.doc 2(62)

Man har sagt mig att snön kommer till Kabul nästa vecka. Fan tro det för igår var det 20 grader varmt mitt på dagen, om än nära noll på natten. Här är avståndet mellan sommarvärme och vinter inte en lång seg höst utan ett par korta veckor då temperaturen framför allt på nätterna sjunker snabbt. söndag den 16 november 2008- fest, lite shopping och annat Ny arbetsvecka har börjat. Här jobbar vi söndag-torsdag. Fredag – lördag är lediga. Under helgens första dag, fredag, hade vi en liten fest i vår ”compound” för alla utlänningar anställda av SAK, inte minst för att flera av oss börjat nyligen och det krävs lite get together då vi träffas under lite andra former än på kontoret. Flera av de nyanställda var dessutom ute på ett av våra projektkontor i Jalallabad nära gränsen till Pakistan, denna min första vecka i Kabul. Vår ’compound’ innebär den fastigheter där de flesta av oss bor. Compounden innehåller ett hus med åtta lägenheter och tre andra hus som är indelade i ett antal gästrum och smålägenheter. Här finns tvättstuga, ett litet gym och en gemensam matsal för de som inte vill laga mat själva och för mindre sammankomster som vår fest. Som alla hus i Afghanistan är tomten omgiven av en mur som skall skydda mot insyn och ovälkomna besökare. Det passar oss bra nu när säkerhetsläget är sämre än tidigare. Festen är trevlig och maten är excellent, gjord av Jörgen, en av kollegorna från tidigare vändor i Afghanistan. Kabul är i princip torrlagd från alkohol. De butiker som tidigare fanns för utlänningar att köpa vin, öl och sprit i är nu borta. Men det finns alltid sätt och några flaskor vin har trollats fram. Det är uppskattat och delas systerligt och broderligt mellan de närvarande. På lördagen var vi några stycken ute och fönstershoppade på Chicken street. Vi kan pga säkerhetsläget inte gå själva på stan utan att en av våra obeväpnade vakter går med eller så skall vi åka bil. På Chicken street, som är en känd shoppinggata från det sena sextiotalet och tidiga sjuttitalet när många hippies åkte vägen fån Nepal och Indien via Afghanistan. Här drack vi te hos matthandlare jag tidigare suttit hos och köpt mattor av. Förvånande att de kommer ihåg mig. En han minns precis vilka mattor jag köpte 2004 och att jag första gången var hos honom 2000. Idag verkar det finnas 10 matthandlare på varje västerländsk potentiell kund. Affärerna går inget vidare. På Chicken street som är ett rimligt säkrat område kan vi strosa runt ganska obehindrat utan ledsagare. Jag passar på att köpa ett par tofflor med höga kanter och fodrade med kaninskinn som en förberedelse för den snabbt annalkande vinter. Golven blir kalla i lägenheten.

Fredag den 21 november 2008, valregistrering Det stundar presidentval i Afghanistan under 2009. Det bridrar säkert till det osäkra läget i landet just nu. Inför valet så skall väljarna registrera sig och det är något som pågår just nu. Här gör sittande presidenten Karzai valpropaganda inte bara via TV utan även via SMS. I dag fick jag ett SMS som uppmanade mig att gå och registrera mig för att kunna rösta på Karzai. En afghansk vän berättade att hans son registrerat sig endast 16 år gammal. Han har dessutom registrerat sig tre gånger. Första gången tyckte han att fotot inte såg bra ut och när de inte accepterade att ta ett nytt så bestämde han sig för att registrera sig en gång till för att få ett valkort med snyggare foto. Och det gick bra. Kunde man registrera sig hur många gånger som helst? Värt att kolla och an registrerade sig en tredje gång, utan problem. Inga frågor om legitimation eller någon avprickningslista som kollades. En ide var att ta historien till något av de lokala TV-bolagen. Frågan är hur kontrollen är på andra registreringskontor hur den kommer att vara i samband med valet. De två tidigare valen, presidentvalet 2004 och sedan parlamentsvalet ansågs av oberoende bedömare vara ganska ok. Men hur blir detta val, om det ens blir av? lördag den 22 november 2008, till Istalif Idag var vi några stycken till Istalif, en by en timmes resa norr om Kabul, över Shomali slätten och sedan upp i bergen.

Dagbok 2008-2009.doc 3(62)

Byn ligger gudomligt vackert med vy över hela dalen. Solen sken och vi har stämt träff med en svensk tjej, Ester, som arbetar i byn med keramik. Byn har en månghundraårig tradition av keramiktillverkning. En typisk Istalifskål eller fat är blå med traditionella mönster. Enligt sägnen kom en keramiker en gång från Samarkand i Uzbekistan och slig sig ner i Istalif. Han lärde upp en generation keramiker som sedan fört traditionen vidare i generationer. Över den förste keramikern har nu rests ett ’shrine’ med tillhörande moské. Ester säger att det finns stora likheter mellan keramiken här och den i Uzbekistan. Vi går runt i byn som hänger längs bergssidan. Den är utspridd över ett stort område och har kanske två tusen familjer med vardera 7-10 familjemedlemmar. Kanske skulle vi alla det stad, men det finns inget som påminner om stadsbebyggelse. Inte ens basaren är speciellt stor. En grusväg omgiven av butiker. Många hus i byn har förstörts under de olika krigen mot Sovjet, fraktionsstriderna efter Sovjet och under kriget med Talibaner. Många hus ligger ännu i ruiner som ni kan se på bilderna på min blogg. Vi besöker både en krukmakare och tittar på de traditionella brännugnarna, samt shoppar lite. Själv köper jag ett stort blått fat och tre stora skålar i traditionella mönster, till priset av ca 150 kronor. Jag hade säkert kunnat pruta ner till en 50-lapp, men har inte mage. Ester säger att priset är ok, men att de ibland när det kommer västerländska turister så tar man i det 3-4 dubbla och får det också. Affärerna boomar ju inte direkt, med tanke på situationen i landet, så de är väl värda alla inkomster de kan få. Traditionen i byn riskerar att dö. Det är svårt att konkurera med billig import från Kina och Pakistan. De unga söker sig till Kabul för att få jobb i stället för arbetslöshet i Istalif. Och detta är säkert mycken lokal tillverknings dilemma: Konkurrens från storstaden och billig import Ester har arbetat med att hitta lokala råvaror till färger och glasyrer för att kunna hjälpa till med att höja kvalitén. Teknik och design kan man själv. Ch kanske kan det finnas en kvalitetsmarknad att locka. Hade det varit lugnare i landet skulle Istalif kunna bli en riktigt härlig turistort, dit man åker på helger för naturens och luftens skull, eller varför inte på spa. Jag lägger ut bilder från besöket i bildarkivet på hemsidan www.btornblom.com måndag den 24 november 2008, workshop Idag startar en fyra dagars workshop där ett 60-tal afghanska chefer tillsammans med oss utlänningar diskuterar SAKs arbetsplan för 2009, men också diskuterar strategier för de olika områden vi arbetar med. En sådan här workshop, liksom alla större möten börjar med att en av kollegorna reciterar ur koranen. Här är islam något levande som alla omfattar. Varje dag så avbryter de flesta kollegorna arbetet för bön åtminstone i samband med lunchen. Vi har även ett separat bönerum för de som inte använder sina egna kontorsrum. För os västerländska hedningar känns detta lite ovant i början, men här är det en del av livsrytmen, ungefär som våra fikapauser. Fikapauser har man också. Inte så att det alltid är kl 10 och 12.30, utan närhelst man kommer in till en kollega så bjuds man på te, liksom i samband med möten. Delvis är det en artighetsrit att bjuda på te, men det är också tillfället där man utbyter artighetsfraser, senaste nytt och får lite tid för reflektion, vilket vi i väst ibland har lite för lite av. Under workshopen så har vi också jobbat med hur vi vill att bilden av SAK se ut om fyra år och en av grupparbetsuppgifterna var att svara på frågan om vad säger en minister, en statstjänsteman på regional nivå, en bonde, en mor med fem barn, en talibankommander och en taxichaufför om SAK 2012. Kär kom många bra förslag, men svaret som fick alla att skratta var det som en grupp menade att taxichauffören säger (även) om fyra år, nämligen: ”SAK är en fattig NGO (hjälporganisation) vars personal alltid prutar, även om det handlar om 5 Afghanis (ca 75 öre) och som aldrig ger dricks”. Här ryms mycket av vad vår personal tycker om SAK. Vi betalar inte bäst löner i stan. Vi slösar inte med

Dagbok 2008-2009.doc 4(62)

pengar i onödan, till skillnad mot en del andra organisationer, utan använder dom i våra hjälpprogram. Sparsamhet med pengar är en dygd. Ni undrar säkert vad man tror, eller kanske hoppas, att en talibankommander skall tycka om SAK. Alla grupper med afghanska kollegor gav samma svar: ’SAK är en opolitisk, humanitär hjälporganisation som arbetat i Afghanistan under lång tid och hjälper oss bygga upp sjukvård, skolväsende för de fattigaste på landsbygden. Det respekterar vi och vill att de fortsätter med sitt arbete.’ Kollegorna vill uppfatta oss som en opolitisk, humanitär hjälporganisation som arbetar på landsbygden oavsett regim, vilket också är så vi har gjort. Ingen vill ha tillbaks Talibanerna vid makten, men de är en realitet på många ställen utanför Kabul. Därför vill man att även dessa skall känna till oss för det vi är och acceptera att vi får fortsätta med vårt arbete, vilket också sker på platser där andra organisationer har svårt att nå ut. torsdag den 27 november 2008, bilbomb Efter en timmes arbete kommer ett meddelande via frivilligoranistionernas säkerhetsbyrå: Date/Time: 27 November 2008, 08:35 Report Source: NGO Information: There has been an explosion reportedly targeting ISAF vehicles in Massoud Square. Assessment: Such attacks carry the potential of a follow-up. Advisory: NGO should avoid the area and keep a safe distance (500 metres) from security/military vehicles and convoys. Och lite senare en uppdatering: Location: Kabul City, District 9/10, Massoud Square Incident type: Explosion Date/Time: 27 November 2008, 08:35 Updated Information: The explosion is reported to have been from a Corolla rigged as a VBIED targeting international military vehicles between Massoud Square and Abdul Haq Square (District 10). Initial reports indicate the bomb missed its target but killed one civilian and wounded six others. Police have cordoned off the area.

VBIED betyder Vehicle Born Improvised Explosive Device, dvs en slags hemmagjord bomb där man använder fordonet som bärare för att komma åt målet. Massoud Square är en plats vi passerar nästan dagligen. Det finns ett par platser som är svåra att undvika på vägen till eller ifrån jobbet därför att det inte finns många vägar att välja på. Det är som att komma söderifrån mot Stockholm. Man måste passera Södertälje om man inte gör omvägen kring Strängnäs eller Köping. Vi räknar in alla anställda efter alla sådana här händelser. Västerlänningarna genom mass-SMS som de får bekräfta och övriga genom att kontrollera att vi inte haft bilar i närheten av området, förutom den vanliga närvarokontrollen som finns på en arbetsplats. Massoud Square är rondellen strax norr om USAs ambassad på vägen mot Kabuls flygplats. (se Kabul kartan på bloggen) Smällen var en bit från rondellen mot USAs ambassad och vår bill kommer genom ett område, Wasir Akbar Kahn, vars vägar inte syns på kartan. Vägbomber är inget man tänker på när man åker. Vi vet att dom kan finnas. Vi undviker, så gott det går, att få sällskap av militärfordon av olika slag. I går kom det tex bakom oss, i trängseln på Road, en slags amerikansk konvoj med bepansrade bilar. De kör i hög fart, hänsynslöst och formligen tränger sig fram. De här hade åtminstone blåljus på. Första och sista bilen i konvojen har störningssändare på som slår ut all mobiltrafik, eftersom mobiler kan utlösa

Dagbok 2008-2009.doc 5(62)

vägbomber. Många av de här konvojerna har en slags kulsprutetorn på fordonen. Vapnen bemannas av unga killar som svänger dom fram och tillbaks och pekar dom mot övriga trafikanter. De ger ett mycket hotfullt intryck. Vi kör, den här dagen av åt sidan in på en sidoväg för att låta amerikanerna passera. Deras uppträdande vinner inga ’harts and minds’, bara förakt. Dagens bilbomb känns dock som småpotatis jämfört med terrorattacken i Mumbai (Bombay) som dödade över 125 och skadade mer än 350 personer. fredag den 28 november 2008, kravallvarning När något händer i stan sätter det igång en kedja aktiviteter hos oss. Som idag fick vi ett par SMS (två första nedan) och telefonsamtal. Vi följer upp med olika kanaler vi har i lokalsamhället och informerar vidare som i EXPAT ALERT 1-4 nedan. Vi följer upp var utlänningarna finns och ser till att de kommer i säkerhet fortast möjligt. Det är ett pussel. Här är dagens SMS-skörd i tur och ordning, varav de två första som är tipsen vi drog igång vår apparat på:  Reports say a westerner has killed a local and 2 kids in accident riot target all westerners  All to avoid jalallabad bad rd westerners being targeted /A  EXPAT ALERT, Nov 28: Possible afghans killed in traffic acc.=riot Jalalabad road, targeting westerners. KMO no-go until further notice. ./ on behalf of CD SCA <  (KMO är vårt kontor, BÅTS anmärkning)  EXPAT ALERT, Nov 28 no 2: All expats stay at compound. Reports on armed mob moving from Jalalabad road./ on behalf of CD SCA  EXPAT ALERT, Nov 28 no 3: All expats stay at compound. Leave compound on official tasks only./ on behalf of CD SCA  To CD/dep CD… at 14.20 Situation calm, road is open, F and driver N at KMO will use other road when work is finished.  EXPAT ALERT, Nov 28 no 4: Sit J-road calm. Expat curfew lifted. Regulations as before; carefulness, use guard/car transport./ on behalf of CD SCA Det som hände verkar ha varit en trafikolycka där en konvoj brittiska militärfordon var inblandade. Ett militärfordon har bakifrån kört in i en civil bil som slungades in i en slakteributik. Än så länge är det olika besked om det var en eller två döda och om det var fem eller sex skadade. En uppretad folkmassa samlades för att protestera. Stenkastning lär ha förekommit, men den afghanska polisen ingrep och kunde skingra folkmassan. Kabuls polischef har inbjudit traktens ”elders” för en diskussion om händelsen . Det här blir väl sättet att medla mellan britterna, de skadade och anhöriga till de som dödades i olyckan. Jag har sagt det förut. Utländsk militär kör hänsynslöst på Jalalabad road. Den här typen av olyckor kommer att hända igen. Vi kan bara hoppas att inte en protesterande folkmassa blir kravaller i hela stan, som det blev 2006, när även en biståndsorganisation fick sitt kontor nerbränt. Det kontoret ligger mindre än 100 meter från min bostad. tisdag den 2 december 2008, giftemålsindustrin blommar Idag fanns det fanns en hotbild längs den vanliga vägen hem, så vi tog en alternativväg. Den förde os läns en nybyggd ringväg som kantas av glaspalats byggnader med blinkande neon. Det är några av Kabuls måna Wedding halls. Giftermålsindustrin är den enda riktigt lönsamma av de lagliga industrierna. Ett giftermål kan sätta en familj i skuld för flera år framåt. 100 – 200 000 kronor med 200-300 gäster är inte ovanligt. Är det fint skall det vara på en wedding hall som står för mat och underhållning. Det är en osund utveckling med allt mer påkostade fester och allt fler gäster. Ovanan, om man får kalla det så, har lett till att många unga par faktiskt skjuter upp sina bröllop och många gifter sig långt efter 30 års ålder, i ett land där man tidigare gifte sig mycket tidigare. I Sverige gifter

Dagbok 2008-2009.doc 6(62)

vi oss sent men inte av det skälet. Tom presidenten har uttalat sig i TV och tycker att de extremt påkostade bröllopen har blivit ett nationellt problem. I Tadzjikistan, norr om Afghanistan, lär man helt sonika ha förbjudit bröllop med fler än 100 gäster för att ta ner kostnaderna för familjerna. Det har bara haft positiva effekter. Fler har råd att gifta sig, färre skuldsatta och eftersom fler gifter sig så fortsätter giftermålsindustrin blomstra. Win, win? En liten filmsnut från en wedding hall by night finns under Media. torsdag den 4 december 2008, fårslakt Med ett välriktat flyganfall slog amerikanerna ut en hotande fårskock mitt i natten. Dom såg ut som Talibaner. Ett sextiotal får dog. Man har dock lovat att ersätta den drabbade nomaden. Det kallar jag precisionsbombning. Det var ju tur att det inte var ännu ett bröllopsfölje. söndag den 7 december 2008, mer fårslakt inför inför Eid al-Adha En hel vecka av helger ligger framför oss. I dag söndag är det Arafat, helgdagen man firar till minne av Adam och Evas återförening. När de drevs ut ur lustgården var de skiljda åt i 200 år. Så en dag, på berget Arafat möts de igen och Gud förlåter deras synder. Det är till minnet av denna händelse som en god muslim gör den heliga resan till Mecka, för sk Hadji Arafat följs alltid av Eid. Vi har en Eid som avslutar fastemånaden Ramadan. Denna Eid kommer ca 70 dagar efter Ramadan och kallas Eid al-Adha. Gud utsatte Abraham för ett prov och ville att han skulle offra sin ene son. Djävulen tyckte dock att Abraham skull strunta i Guds nyck, men Abraham tänkte minsann lyda Gud, som då ingrep och lät honom offra ett får i stället (det var ju bussigt). För att fira den händelsen slaktar många muslimer ett får, en get eller nötkreatur under Eid, som enligt tradition skall bli mat till familjen, släkten och samhällets fattigaste. I år kostar enligt kollegorna ett får ca 200 USD mot 100 förra året. Jag gör ett besök på slaktargatan och tar några kort samt en filmsnutt (finns under Media, Film/Video). måndag den 8 december 2008, Eid al-Adha Eid Mubarrak En 15 minuters regnskur. Det var allt. Solen tittar fram och luften är klar och damfri. Ett härligt väder för en promenad i centrala stan. Gatorna ligger lika öde som om det vore juldagens morgon. Resten av veckan har regeringen förklarat vara helgdag för att fira Eid, så vi västerlänningar sitter hemma och arbetar och är ute och rör på oss så mycket det går. En del passar på att ta ut semesterdagar för att få en lång julledighet. måndag den 15 december 2008, det surrar i luften Morgonluften är tät med helikoptersurr. Det har surrat halva natten enligt kollegor med sämre nattsömn än jag. En inte alltför vågad gissning är att Bush är på ingång för att säga tack och farväl och det visar sig vara en riktig gissning. Bush var i Irak igår där en journalist kastade en sko mot honom  . Det lär inte bli tillfälle för någon sådan presskonferens idag. Strax efter att vi passerat Masoud rondellen där vägen delar sig så stängs hela området av mellan flygplatsen och presidentpalatset. Det betyder att framkomligheten i stan i princip blir noll. “Afghanistan is a dramatically different country than it was eight years ago” säger Bush. Jag var här för åtta år sedan, och det var annorlunda. Talibanerna regerade och det var fridfult i landet, samtidigt som 5 millioner afghaner bodde i flyktingsläger i Pakistan och Iran. Det hade varit sju år av torka och missväxt och talibanernas utövade en hänsynslös repression mot oliktänkande och var totalt ointresserade av att utveckla landet.

Dagbok 2008-2009.doc 7(62)

Sedan följde ett par år som såg lovande ut. Nu är kanske 70 % av landet, no go areas för vanligt biståndsarbete och utanför regeringens kontroll. Områden är inte ens säkra för de amerikanska trupperna eller för ISAF och frågan är om Bush med sitt uttalande menade att Afghanistan har kommit ur askan in elden… Mycket har blivit bättre men annat har blivit mycket sämre och det är väldigt ojämnt fördelat över landet. torsdag den 18 december 2008,det regnar För första gången på väldigt länge regnar och snöar det i Afghanistan. I Kabul regnar det mest hela dagen. Snö behövs i mängder i bergen för att 2009 inte skall bli ännu ett år av missväxt och torka. lördag den 20 december 2008, en skola på landet SAK etablerar och driver skolor på landsbygden där regeringen inte har resurser att erbjuda skolor till barn. Jenny Anderberg som jobbar på SAKs kontor i Stockholm, skrev följande rapport efter ett tidigare besök i Afghanistan i höstas då hon besökte en by och skola utanför Jalalabad i östra Afghanistan: ”Det är en osäker resa, det är inte bekvämt, det är inte enkelt. Men varje gång jag har besökt någon av Svenska Afghanistankommitténs skolor blir det så självklart varför vi fortsätter att arbeta. I byn Daug, mellan Jalalabad och gränsen mot Pakistan, träffade jag i våras en 8 år gammal flicka som heter Zeiton. Hon var blyg, men hade en självklar vilja att lära sig läsa och skriva. - Jag har fyra syskon, men jag är den första som går i skolan. Och jag kan läsa – lite. Fram till för fem månader sedan fanns ingen skola i byn eller i närheten. SAK inrättade därför en enkel skola för Zeiton och 260 andra elever. Det finns bara två klassrum, de flesta sitter utomhus. Närheten till barnens hem spelar stor roll i det osäkra land som Afghanistan är, framför allt för flickor. Föräldrar vågar nämligen oftare låta sina döttrar gå till skolan om den inte ligger flera timmar bort. Trots djup fattigdom, osäkerhet och hot så vill föräldrarna att barnen ska gå i skolan. Barnen själva vill lära sig läsa och skriva, och jag tycker att barn har rätt till det. Vad kostar skolmaterial? Här är några exempel på vad pengar räcker till: 196 kr – papper och pennor till en hel klass 420 kr – en månadslön för en lärare 998 kr – dricksvattenpump och sittmattor till en hel skola Du kan Stödja Svenska Afghanistankommitténs arbete med att ge barn möjlighet till skolgång genom att sätta in ett bidrag på pg 90 07 80-8

------21 dec 2008 – 3 jan 2009, Jul och Nyår med familjen i Oman Nästan två veckor tillbringade jag med min fru, våra barn och barnbarn i Oman. Vi bodde på ett hotell i Muskat som är huvudstaden. Vädret är behagligt soligt, ca 25 grader, långa sandstränder att promenera på, eller en simtur i hotellpolen. Landet har mer än 400 gamla borgar, många flera hundra år gamla, och en hel del är väl upprustade och var värda ett besök. En tur i öknen och på sanddynerna är alltid en spektakulär upplevelse. Oman är mest berg och öken, men rätt vad det är kommer man på en liten oas med rinnande vatten och en tät skog av palmer inklämda mellan höga berg. Det blev också tillfälle till en tur på havet och titta på delfiner och tillfälle till lite snorkling.

Dagbok 2008-2009.doc 8(62)

Oman har olja och det betyder också att alla tycks ha bilar, många dyra och stora bilar. Vägnätet är enastående bra. För att ta sig runt i Muskat måste man ha bil. Stan är byggd för bilister inte för fotgängare. Fotgängarsäsongen är ju kort och sommaren så het att AC är ett måste både i bilen och hemma. Oman är inte så kommersialiserat som Dubai (ännu), men det är inte billigt. Landet är lugnt, känns vänligt, avspänt och säkert och lagom exotiskt för en semester där man kan varva ner och njuta av tillvaron. Grova våldsbrott, rån och våldtäkter är nästan helt okända i landet. Södra Oman har ett tropiskt klimat dit man lockar fler turister med gruppresor. Fina bilder från Oman kan du se på http://www.twilight.se/travel/?p=85 som är min son Fredriks hemsida söndag den 4 januari 2009, tillbaks till kylan i Kabul Ariana Airline är det största afghanska flygbolaget men det man gärna undviker. Mitt flyg till Kabul från Dubai i morse, också med ett afghanskt flygbolag, var inställt och jag bokades om till Ariana. Få utlänningar åker med bolaget och det är mest afghanska gästarbetare som bordar planet, med jättelika handbagage. De flesta i sina traditionella kläder, med shalvar-kameze och en hel del stora turbaner. Många slår sig ner på första bästa lediga plats oavsett vad som står på boardingkorten och det är ganska rörigt innan alla sitter ner och planet kan lyfta. Mobiltelefoner används flitigt både under take off och landning. Jag ser inte att det finns något förbud mot mobiler i planet. Redan vid inflygningen till Kabul försöker några ställa sig upp för att ta sitt bagage och när planet tar mark så har personalen fullt upp med att få folk att sitta kvar på sina platser. Det är en liten ironi i att det bolag som däremot anses bäst, Kam Air, är det enda av de afghanska bolagen som har förlorat ett plan som i dåligt väder flög rätt in i en bergssida i stället för över den.

Det ligger ett täcke blöt nysnö över Kabul och lägenheten har stått ouppvärmd i nästan två veckor så det känns riktigt ruggigt inne och det lär ta ett dygn innan fukten försvinner och trivseln återkommer i lägenheten. måndag den 5 januari 2009, jordbävning Två dagar i rad har det varit jordbävning i Hindukush. Skalven kändes i Kabul. Det första var under natten till söndag när jag var på väg till Kabul. Epicentrum ca 35 mil nordöst om Kabul och 6,2 på Richterskalan. I natt var det dags igen:

Dagbok 2008-2009.doc 9(62)

” KABUL (Pajhwok News): A strong earthquake jolted parts of Afghanistan including capital Kabul and its adjacent provinces early Monday. According to sources, the quake magnitude was reported 5.7 on Richter scale while its epicentre was in the remote Hindu Kush mountain range. People in panic had come out of their homes. However, there were no immediate reports of any casualties or damage.” Skalvet inträffade klockan 4 på morgonen. Många vaknade, men jag sov gott – denna gång. Tisdagen den 6 januari 2009, miljö- och gatubarnsprojekt Vi använder en hel del ved för att värma upp vårt kontor. I ett land där det mesta av skogen huggits ner känns det inte riktigt bra. Därför tittar vi på alternativ. Ett sådant alternativ är briketter som tillverkats av gammalt papper, kartong, sågspån och löv. En liten hjälporganisation, Afghanistan4Tomorrow, har organiserat gatubarn med mottot ”Earn to Learn” Barnen jobbar ett par timmar för att samla in råvaror och tillverka briketter och går sedan i skolan på eftermiddagen. Överskottet av verksamheten får de som bidrag till sin och familjens försörjning. Tillverkningen är av enklaste slaget. Papper mm smulas sönder blandas med vatten och får gegga ihop sig i stora tunnor över natten. Tillverkningsapparaten består av plaströr, ca 15 cm i diameter. Rören är perforerade med hål. I röret häller man ett par liter av pappersgeggan, pressar ut vatten med ett skaftförsett lock. Sedan lägger man i en distansbricka i röret, fyller på ny gegga, pressar ur vatten, ny distansbricka osv. Med 4-5 lager gegga i röret, tar man det till en ny station där mer vatten kan pressas ut. De färdiga briketterna pressas sedan ur röret och får torka 3-4 dagar.

Vi kommer att smala in allt papper kontoret kasserar och ge till organisationen och vi skall prova dessa briketter i stället för ved. De är billigare per kilo än ved och håller de måttet så kommer de bidra till en bättre miljö och att ett antal människor får jobb. Win-win. Du kan se mer på www.afghans4tomorrow.com onsdag den 7 januari 2009, tionde dagen i muharram, ashura - stora piskardagen Muharram är första månaden i det muslimska året. Den tionde denna månad är en shiamuslimsk sorgehögtiden ashura då man uppmärksammar att Muhammeds dotterson Husayn dog martyrdöden i Karbala år 680 då hans far Ali gjorde uppror mot det umayadiska väldet och kalifen Tasid (sunni). Ali var profetens kusin och svärson, gift med profeten dotter Fatima. Husayns död symboliserarsplittringen mellan de två huvudinriktningarna inom islam, sunni och shia, sedan dess. Grunden till splittringen ligger främst i synen på vem som är muslimernas naturliga ledare efter profeten. På många håll kan man se shuamuslimer, symboliskt piska sig själva dagen till minne. I Kabul verkar det ganska lugnt. Mest en del mindre processioner genom staden och bilar med flaggor.

Dagbok 2008-2009.doc 10(62)

Onsdagen den 14 januari 2009, hot i västra Afghanistan Regelbundet får vi säkerhetsuppdateringar från olika delar av landet. I Kabul med omnejd har det varit lugnt den senaste tiden. Från Heratprovinsen i väst kommer följande information: Information: The Emirate-Islamy-Mojahidin-e-Heart, Afghanistan South- West region has issued a letter of advisory to the village elders and Imams, making a five point demand which runs as follows: 1) Furnish Emirate-Islamy-Mojahidin-e-Heart with a list of criminals involved in thefts, robberies and smuggling. 2) A warning was issued to the smugglers that henceforth if they failed to cease drug running activities, they would be beheaded. 3) Those poor people who have been forced to part with their lands as a result of coercion from powerful parties, shall be restored their lands if such incidents are brought to the notice of the Emirate-Islamy-Mojahidin-e-Heart. 4) Furnish Emirate-Islamy-Mojahidin-e-Heart with a list of individuals who do not visit the mosque to offer prayers. 5) Everyone was warned to not allow women to work for NGO. Those failing to heed the warning would face grave consequences. Through another letter of threat warning the Emirate-Islamy-Mojahidin-e-Heart asked NGO to stop running training/ vocational courses for people from these areas. Emirate-Islamy- Mojahidin-e-Heart believed that the training courses were being run as per the foreigner's (outsiders) plans and were against the religious tenets of Islam. The beneficiaries were asked to stop attending the courses, return the training equipment and join up with training courses run through the religious teachings of Quran instead. Assessment: The AOG in the districts of Engil, Gozara and Pashtun Zargun have been regularly intimidating the residents through warnings, asking them to cease working for the NGO and the government. 'The Emirate-Islamic- Mojahedin-e-Herat' had issued a verbal warning to the residents of Shiayoshan Village, in Gozara district on 19 Dec 2008 asking them to stop working for the government and NGO or else face the consequences of having their scalp hair shaved off in public and the nose dismembered. It is also reported that after issuing of the warning, the AOG members forcibly shaved off the scalp hair of a government employee working for the 'Rural Rehabilitation Department' - in public, while in another case the ear of a government functionary was dismembered in public. A warning was issued in the form of a letter on the 12 Dec 2008 while a night letter was issued in mid-Oct 2008 and another warning issued in Jun 2008 asking residents and women to stop working for the NGO. … Det är naturligtvis ruggig läsning och man undrar hur de som sprider hoten tänker. Det är knappast goda muslimer som beter sig så här utan värsta sortens obildade mörkermän torsdag den 15 januari 2009, en vecka regn och snö, helgen börjar

Dagbok 2008-2009.doc 11(62)

Varje dag den gångna veckan har det regnat eller snöat. Det har varit novembergrått. Mer snö behövs i bergen, metervis, som sedan får smälta sakta under vår och sommar, om vi skall slippa ännu ett år av torka. lördag den 17 januari 2009, självmordsbombare i stan kl 09.15 Man skall aldrig ens tänka att stan har blivit lugnare, även om det har varit ganska lugnt i december och januari. För mindre än två timmar sedan när jag satt vid mitt skrivbord i lägenheten så hördes en dov smäll. Inte direkt nära. En självmordsbombare lastad med sprängämnen utlöste laddningen nära den Tyska ambassaden. En bil blev förstörd och ett antal människor skadade och dödade. I vanlig ordning sätter vi igång larmkedjan och räknar in vårt folk. Ingen har varit i närheten av platsen. I veckrapporten från hjälporganisationernas säkerhetsbyrå beskrivs händelsen: ” A suicide bomber detonated his Corolla VBIED near an IMF fuel tanker. Four local civilians and one US soldier were killed, and six soldiers, one US civilian, and 19 local civilians were injured.” VBIED= Vehicle Borne Improvised Explosive Device. IMF=Internationally Military Force lördag den 24 januari 2009 Illa, illa. Jag såg i DN att Blondinbella åkt ur Let’s dance. måndag den 26 januari 2009, regn, mera regn och lite snö Det regnar för andra dygnet i sträck. I bergen snöar det och det behövs mycket mer. Det är förhållandevis varmt och frågan är om snön i bergen kommer att ligga kvar tillräckligt länge i vår/sommar för att hålla torkan stången. torsdag den 29 januari 2009, det spöregnar och datum för presidentvalet annonseras. Afghanistans oberoende valkommission, IECA, meddelar att presidentvalet skall hållas den 20 augusti, även om konstitutionen säger senast maj. Att genomföra valförberedelser mitt i smällkalla vintern anses omöjligt. Hur det kan bli lättare under våren och sommaren då talibanernas aktiviteter brukar vara på topp, framgår inte. Det skall hållas ett parlamentsval också i höst, men när det blir av vet vi ännu inte. Nu börjar också på alvar spekulationerna om vem som blir president. President Karzai hade hoppats på stöd från Obama, men Hilary Clinton sa i senatsförhören innan hon utsågs till utrikesminister att Afghanistan är en "narco-state" with a government "plagued by limited capacity and widespread corruption" . Och Karzais bror anklagas för att vara en de stora narkotikahajarna i landet. Knappast det stöd Karzai sökte. En inofficiell afghansk delegation var också på plats i Wasington under Obamas invigning. Dr Abdullah Abdullah som var Karzais förste utrikesminister, Dr som var Karzais förste finansminister, Ali Ahmad Jalali som var inrikesminister och Gul Agha Sherzai som är guvernör i Jalalabad där också amerikanska styrkor finns. När Obama var på blixtbesök i Afghanistan före valet så träffade han Gul Agha innan han träffade Karzai. Trots det är knappast Gul Agha något presidentämne. fredag den 30 januari 2009, motion Igår kväll spöregnade det igen, men nu på morgonen skiner solen och jag skall ut och motionera. Vi går på ett bakom betong, taggtråd och välbevakat inhägnat skolområde med en idrottsplan. Där kan man gå runt, runt... lördag den 31 januari 2009, KFC

Dagbok 2008-2009.doc 12(62)

Kentucky Fried Chicken eller Kabul Fried Chicken? Det är frågan. Varumärkesförfalskning är en vanlig företeelse. Inte bara när det gäller kända restaurangnamn utan mycket annat. Tyskland och Japan borgar för kvalitet så därför der man inte sällan ett känt märke på en vara med den betryggande texten: Made for Germany, eller Made by Japan. Afghanistan är den dumpningsplats för allsköns förfalskningar. (bild i Media, Kabul 2008-).

måndag den 2 februari 2009, IED detection Dagens bombvarning (fritt översatt från engelska) Plats: Vic Camp Eggers, Kabul City Datum/Tid: 02 Feb 2009 Incident Typ: IED detection Incident Beskrivning: En bombhund har upptäckt en möjlig IED (Improvised Explosive Device) fastsatt på en oljetankbil I närheten av Camp Eggers i Kabul City. ISAF personal har spärrat av området och säkrar för närvarande tankbilen. Sakdade och döda/Skador på egendom: NIL Gripanden: NIL Bedömning: Den här händelsen följer på en tidigare VBIED (bilbomb) som verkar ha haft en tankbil som mål nära Tyska ambassaden och Camp Eggers (17 jan). Varning/ Råd: Håll er undan från området, välj alternative vägar och informera alla förare och säkerhetspersonal som kan beröras. måndag den 9 februari 2009, att tala med Talibanerna President Karzai har varit i München och sagt att Afghanistan inte är en knarkstat och ett hopplöst land utan gjort stora framsteg de senaste sju åren. Jag brukar också vilja tala om de framsteg som gjorts, men i presidentvalstider och när amerikanerna kommer att trappa upp här så kan det också vara på plats att konstatera att ett av landets kanske största problem är korruptionen och bristen på lag och ordning. Här har Karzai-regeringen misslyckats totalt. Ingen av de som tippas bli Karzais rivaler i presidentvalet den 20 augusti kommer att kunna (eller vilja) göra mycket åt den saken. Karzai sa också att ”detta är rätt tidpunkt för mig att mana till en försoningsprocess. Vi vill inbjuda alla dessa talibaner som inte är med i al-Qaida, som inte är med i terrornätverk, som vill återvända hem, som vill följa Afghanistans författning och som vill ha fred i sitt land och leva ett normalt.” Jag vill minnas att han sagt liknande saker förut och att man försökt ha informella samtal med delar av Talibanrörelsen tidigare, utan framgång.

Dagbok 2008-2009.doc 13(62)

Amerikanerna har börjat trappa upp sina styrkor i landet och har aviserat att ytterligare 25 000– 30 000 soldater ska dit. Man skall också prova en ny taktik som man använt i Irak med viss framgång, nämligen att skapa och beväpna en slags lokal ordningsmilis av ”frivilliga” som skall hjälpa till med säkerheten på landsbygden. Det kanske har fungerat i Irak. Här sär alla skeptiska och pekar på att Sovjet använde taktiken endast med resultatet att vapnen och milisen dök upp på motståndarsidan. Andra pekar på att ingen ute i byarna frivilligt kommer att ställa upp i en milis för att bekämpa Talibanerna, även om man inte stödjer dessa. Man är rädd om familjen och sitt rykte. I stället är risken stor att enbart kriminella och krigsherrar kommer att låta sig beväpnas och vem vapnen då kommer att användas mot är ju lite osäkert. En sådan här milis’ legala status är ytterst oklar. En ironi är att FN i flera år ägnade sig åt en ”disarmament process” där man ganska framgångsrikt (?) avväpnade lokala krigsherrar. Nu startar amerikanerna en omvänd process. Man försiktigt börjat sin upptrappning och sitt försök med lokalmilis i provinsen Wardak strax söder om Kabul, där SAK har mycket verksamhet (Hälsovård, barnmorskeskola, skolor, handikapprehabilitering osv) och vi spår att det snart kommer att vara ännu ett ”no go area”. I morgon åker vi, några utlänningar, till Wardak, bland annat för att försöka bilda oss en klarare bild om hur läget är i provinsen. tisdag den 10 februari 2009, i Wardak Dagens besök i Wardak, bara ett par mil söder om Kabul, var både spännande och händelselös. Det låter som en motsägelse, men låt mig förklara. Resan dit var odramatisk. Stor fin bred väg. Ett par checkposter med afghansk militär. Men inga Talibaner så långt ögat kunde nå. Det här är vägen där inga andra utlänningar förutom vi åker utan militär eskort därför att provinsen är infiltrerad av Talibaner och kriminella. Andra organisationer förlitar sig helt på tex på den utländska militärens, på FNs och säkerhetsinformation. Den informationen har oftare visat sig vara mer fel än rätt därför att man i sin tur får info från tex afghansk militär, polis och betalda informatörer utan lokal förankring och som tjänar pengar på att ge information. Vi förlitar oss på den dagsfärska information som vår personal på plats ger oss innan resan och som i sin tur grundar sin information på vad anställda som bor på landsbygden runt kontoret i Wardak har att säga om läget i just sin by. Så därför blir besöket ur säkerhetssynpunkt händelselös som det skall vara. Spännande är det alltid att vara ute i verkligheten och på plats se det man gör i våra projekt. Målet för resan var delas kontoret i Wardak för en allmän orientering om hur saker och ting fungerar och är i provinsen, men också för att besöka barnmorskeskolan. Barnmorskeskolan är en intressant historia. Ett tjugotal unga kvinnor från olika distrikt i tre provinser får en 18 månaders utbildning till barnmorskor. Mycket teori, men mest praktik i sk ”skill labs” och sedan under överinseende av en erfaren barnmorska på sjukhuset i Maidan Sahar. Det låter inte mycke med 18 månaders utbildning. I Sverige tror jag den utbildningen är betydligt längre. Här är de 18 månaderna skillnad mellan liv och död för många kvinnor i ett land med den näst högsta dödligheten i världen för kvinnor som föder barn. Jag kunde tyvärr inte ta kort, men hoppas på någar bilder från en kvinnlig afghansk kollega som skall besöka skolan. Spännande var också att höra hur man arbetade på kliniker och i skolor i de distrikt och byar där det finns Talibaner. Knepet är att vi till dessa kliniker och skolor anställer folk som kommer från trakten och att byråden får i uppgift att tala med eventuella talibaner. Talibanerna i Wardak är för det mesta från trakten och är därför naturligtvis mer mottagliga för argument från byråden, än om någon utifrån försökte tvinga på byn sådana nymodigheter som kliniker och flickskolor.

Dagbok 2008-2009.doc 14(62)

Lite ruggigt att höra var dock att 24 personer hade förts till sjukhus i Kabul för att de blivit bitna av rabiessmittade hundar, i ett distrikt bara några kilometer från vårt kontor. Det finns mycket vildhundar och de behöver skjutas av. Wardak ligger några hundra meter högre än Kabul och är var landskapet vitt av snö, om än alldeles för tunt snötäcke och några bilder från besöket kommer om några dagar på webben. onsdag den 11 februari 2009, självmordsattacker Vid 10-tiden idag så får vi första påringningarna om att ett antal attacker pågår på olika håll i Kabul. Till att börja med är det röriga uppgifter. Vi utfärdar ett omedelbart förbud mot att åka in till stan (kontoret ligger flera kilometer utanför centrum). Några afghanska kollegor som var på vägt till olika möten inne i stan, beordras tillbaks. Vi räknar in alla utlänningar och ringer de som finns på andra orter för att informera om vad som pågår så de kan kontakta sina anhöriga hemma om att de är i säkerhet. Vi meddelar hemmakontoret och ambassaden att alla SAK-anställda är oskadade och i säkerhet. Vi har en arbetsfördelning som fungerar ganska bra, nu när vi tvingas prova den i verkligheten. Några samlar information, andra sprider den via olika distributionslistor och sätt. Såsmåning om klarnar bilden av vad som hänt. Det är flera samordnade attacker av självmordsbombare. Två attackerar ” prison directorate” (ungefär kriminalvårdsstyrelsen) och spränger sig och minst sju kringstående till döds. En eller två skjuter sig in på justitieministeriet och utbildningsministeriet. Ingen av dessa lyckas utlösa sina laddningar, men de skjuter ihjäl en del folk när de tränger sig in på ministerierna och dödas sedan själva av den afghanska militären. En lär ha fångats levande. En självmodsbombare skjuts ner innan han hinner utlösa sin bomb, utanför Inrikesministeriet när han upptäcks i en bil av den Afghanska militären. Alla kollegor har ett visst behov av att tala om vad som hänt under dagen. Afghanerna har sina naturliga nätverk att diskutera i. Vi utlänningar träffas en dryg timme för att gå igenom vad som har hänt, vad vi kan förvänta oss den närmaste framtiden och hur vi skall förhålla oss till olika situationer de närmaste dagarna. fredag den 13 februari 2009, Barf mi barad dar Kabul Barf mi barad dar Kabul (med reservation för stavningen och grammatik) betyder Det snöar i Kabul Härligt. Snön vräker ner. Det är inte kallt, strax över nollan, men det är snö. En kollega skulle åka från norr över Salangpasset tillbaks till Kabul idag. Henne var vi tvungen att stoppa eftersom snön vräker ner även i Salang och tillfarterna till tunneln som är världens högst belägna vägtunnel, är stängda. Jag har själv suttit fast i Salang på 3000 meters höjd, i sju timmar, med snöstorm och minus 15 grader, så jag vet att det är något man vill undvika. Den gången var vägen öppen, men en långtradare sladdade och blockerade vägbanan och då blir det tvärstopp, tills man får fram bärgare. lördag den 14 februari 2009, Richard Holbrooke i stan Richard Holbrooke har träffat president här i Kabul idag. Frågan är vilket stöd Karzai får från den nya administrationen i USA och vad tänker amerikanerna göra den närmaste tiden. Bara en upptrappning av antal trupper kommer inte skapa något lugn. Här m dagen fick vi en liten hint om vad som väntar under våren – talibanattacker inne i Kabul. Det påverkar inte på kort sikt SAKs möjligheter att jobba med våra projekt på landsbygden, men det kommer att göra livet för alla västerlänningar och afghanska kollegor allt mer begränsat. Våra afghanska kollegor kan vi inte evakuera, men vi kan hamna i en situation där vi för kortare eller längre tid får evakuera alla eller flertalet utländsk personal. Ju närmare valet den 20 augusti, ju stökigare kommer det antagligen att bli.

Dagbok 2008-2009.doc 15(62)

Baba Said trotsar vintern i sina flp-flops 13 feb 2009. tisdag den 17 februari 2009, Pajhwok News Pajhwok News February 17 “7 projects completed in Maidan Wardak The National Solidarity Programme (NSP) has accomplished seven different uplift projects in central at a cost of 24 million Afghanis. Provincial media office in a press release issued here on Monday stated that 1000 families will benefit from the projects. Adam Khan, spokesman for the governor said that the projects were included water canals, dames, power supply machines, leveling of one kilometer road and supportive walls along it and two poultry farms. The projects were provided by the Swedish Committee for Afghanistan (SCA) for Maidan Shar, capital of the province and were completed at a cost of 24 million Afghanis, Khan said. He added the power supply machine would generate 57.5kw electricity.” Det var i Wardak vi var för en vecka sedan. torsdag den 19 februari 2009, Dadkhoda Lindström Sverige har ju utvisat flera Afghaner tillbaks till Afghanistan. Man kan tycka vad man vill om att det är farligt eller inte farligt för den som utvisas och vi har många gånger svårt att bedöma flyktingskälen. Jag har flera gånger, här i Kabul, träffat en av de afghaner som utvisats. Han heter Dadhkoda Lindström. Finns inga andra skäl så tycker jag att det finns humanitära skäl att låta en kille stanna som bott i Sverige i över fyra år, talar flytande svenska, hade ett jobb osv. Hans story finns att läsa i et reportage i Sundsvalls Tidning: http://www.st.nu/nyheter/lokalt.php?action=visa_artikel&id=799216

Torsdagen den 26 februari 2009, terrorister bränner ner livsmedelsbutiker Nyheten att terroristerna bränt ner fyra livsmedelsbutiker gör mig lite upprörd och nedslagen för att det skett i min gamla hemstad och att mina föräldrar bor bara hundra meter från en av de drabbade butikerna. Dom och andra äldre i området får nu längre till affären. Det handlar alltså inte om Kabul. Här har det varit lugnt i två veckor. Det handlar om Södertälje. Min fru mailar mig: ”Fyra stora bränder i natt vid Willys i Saltskog, Willys och ICA vid Weda och en Willys till. De tror att det är 'vänster'organisationen Global intifada som klistrat lappar om hur man tillverkar brandbomber och att man ska bränna upp affärer som handlar med USA (!?). ”Intifada”. Kyss mig… Och vadå vänster? Antagligen svenska medelklassungar som har fått en förvriden världsbild. Dom är potentiellt farliga för de är ofta rätt okunniga drivs av en närmast religiös (om än tillfällig) övertygelse som gör dom blinda för vanlig logik och sakliga resonemang. De påminner om de oförsonliga utländska talibanerna här i Afghanistan som också saknar kontakt med verkligheten vanliga människor och deras behov. Om man nu är emot USAs krig i Irak varför bränner man upp livsmedelsbutiker i Södertälje som tagit emot fler irakiska flyktingar än USA? Det finns ju en möjlighet att det ligger andra motiv bakom bränderna… fredag den 27 februari 2009, brandbilen körfast kl 18.15 Vår bostadscompound ligger inklämd på en liten gata mellan EU-kommissionen och ”riksåklagarämbetet” och man har i veckan satt upp nya betongblock i zick-zack för att spärra av gatan från självmordbombare etc. Nyss susade en av Kabuls nya hypermoderna brandbilar in på gatan med sirenerna på. Det är utryckning. Utanför mitt sovrumsfönster fastnar de bland betongblocken och måste backa tillbaks för att köra en annan väg till brandplatsen. Lycka till.

Dagbok 2008-2009.doc 16(62)

Det hjälper inte med moderna brandbilar om man spärrat av gatorna med stora betongblock. Jag tror inte riksåklagaren tänkte på det när gatan spärrades av. Det var inte i vårt kvarter det brann, men jag hoppas de han fram dit där det brann eller att det var ett falsklarm. måndagen den 2 mars 2009, svalorna är här Plötsligt var det svalor på gården när vi kom hem. Svårt att förstå vad de äter. Har inte sett en enda fluga. På kullarna runt stan ligger fortfarande snö och längre bort i bergen är, om inte ett tjockt lager snö, så åtminstone ett lager. lördag den 7 mars 2009, vakten som bodde i vårt gästhus före talibantiden Jag tog en promenad på stan idag för att betala en matta som jag nu hängt på väggen som dekoration. Med mig på promenaden hade jag en av våra vakter. Han är i 25-årsåldern. Han berättade att hans familj under inbördeskriget, före talibanerna som kom till makten -96, bott med sin familj i det hus i vår compound som vi använder som gästhus. Huset var då i dåligt skick, men det låg ändå i ett säkrare område än där familjen bott tidigare. Under inbördeskriget sköt de olika fraktionerna in i varandras områden med raketer från de olika kullarna i Kabul. Gulbudin Hekmatyar, en av krigsherrarna som förstörde stan, sköt raketer in i det område där vår vakts familj bodde. Två av hans bröder dödades vid ett av dessa anfall. När talibanerna kom till makten, fick familjen nog och flydde till Peshawar i Pakistan där de bodde i sex år. Nästan alla kollegor har liknande historier att berätta. söndag den 8 mars 2009, Internationella kvinnodagen Kvinnodagen firades på jobbet med ett teparty och tal. Vi har en personalförening för bara kvinnor som vi uppmuntrar att ta saken i egna händer. Dom organiserade arrangemanget. Här i landet finns ingen föreningstradition, som vi tar som självklar, så föreningen liksom alla andra föreningar, har lite svårt att finna formerna. Föreningen har dock haft synpunkter på hur vi kan förbättra situationen för kvinnorna på jobbet, tex förslag för vårt dagis och hur personaltransporterna skall skötas den mörka halvan av året. Sådana initiativ uppmuntrar vi. För, framför allt de yngre kvinnorna är det svårt att komma hem efter mörkrets inbrott. Deras män och/eller fäder (familjen) hotade flera av dem att de skulle tvingas sluta om de inte kunde hem innan mörkret föll. Om detta blev jag uppvaktad någon vecka efter att jag börjat i november. Vi har bussar som kör personalen till och från kontoret, eftersom kontoret ligger långt utanför stan. Lösningen här var ganska enkel. Vi tog reda på var kvinnorna bor och flyttade om i bussarna och ändrade lite på ruten, så kunde de komma hem innan mörkret föll. Det kanske verkar som bagateller, men här är det de små (fram)stegen som gäller. Det är svårt att förstå hur djup de mycket konservativa traditionerna sitter, inte bara hos männen utan även hos kvinnorna. Vi västerlänningar kan inte ”befria” den Afghanska kvinnan. Vi kan bara heja på och underlätta processen. måndag den 9 mars 2009, profetens födelsedag och vapenhot Egentligen hade man gissat att profetens födelsedag skulle vara i morgon. Precis som vår påsk som inte inträffar exakt samma tid varje år så rör sig en del helger även här i landet. Här beroende det också på när månen siktas i ett visst läge. Det kan man tyvärr inte bestämma i början av året utan datumet för dagens helgdag bestämdes definitivt i går förmiddags. Den här osäkerheten kring när en helgdag faktiskt inträffar måste ju vara ett elände för både myndigheter och näringsliv. I alla fall är det orationellt och kostar massor med pengar. I en del muslimska länder har man helt enkelt spikat datumen för helgerna och så får månen rätta sig efter det och inte tvärt om. I går kväll följde jag en kollega akut till läkaren. Hon hade vrickat foten illa. På vägen tillbaks hämtar vi upp ett par kryckor hos en bekant. När jag får kryckorna genom porten mot gatan ser jag ca 30 meter bort att något inte står rätt till och att det viftas med vapen. Snabbt in i bilen och chauffören gör en rivstart från platsen. I dag på morgonen löser jag följande om vad som hände:

Dagbok 2008-2009.doc 17(62)

“8 March 2009, 21:00hrs, Kabul: Gunfire has been reported in the vicinity of Taimani St Nine after a reported attempted abduction. Emerging reports suggest that the Afghan National Police engaged the kidnappers causing several casualties.” torsdag den 12 mars 2009, våren här? Idag var det riktig vårvärme. Säkert närmare 20 grader och i kväll kl 21 är det fortfarande 12 grader varmt. Golven inne är varma och man kan åter gå barfota. Det har gått fort. På ett par dagar. Baksidan är att om det inte kommer mer regn och snö får landet ytterligare ett år av torka och missväxt. fredag den 13 mars 2009, otursdagen: ett stycke Sverige? Man bröt foten – får ersättning För 16 år sedan trampade han snett på en björkkvist och bröt foten. Nu får han 78 000 kronor i ersättning från staten. Händelsen inträffade i Norrahammar. Den då 25-årige mannen gick på en AMU-utbildning och en dag då han var på väg hem från skolan på en allmän gångväg trampade han snett på en björkkvist och bröt foten. Mannen är i dag till fem procent invalid och därför får han pengarna i ersättning från Kammarkollegiet, rapporter Sveriges Radio Jönköping Säkert välmotiverat, men från ett Kabulperspektiv känns det absurt. lördag den 14 mars 2009, Bashardost, populist i presidentvalet På en svensk bloggsida såg jag att bloggaren kallade Bashardost en Afghanistans Obama. Jag skulle kalla honom en populist utan seriöst budskap. Han är nu parlamentariker, men var ett tag 2004 Planeringsminister då han många gånger generade regeringen Karzai med sina obalanserade uttalanden. Han gjorde ofta utfall mot biståndsorganisationerna som han anklagade för att vara här för att berika sig på biståndsmedel och åka runt i stora SUVar. Jag var själv här när han som minister personligen, tillsammans med ett TV-team ställde sig i ett av Kabuls gatuhörn och konfiskerade bilar som tillhörde biståndsorganisationer. Inrikesministern ingrep och stoppade så småningom spektaklet (se min blogg från Söndag den 19 september 2004). Nu ställer han upp i presidentvalet och på hans hemsida kan man se att hans utlänningsfientlighet och lättköpta anklagelser mot biståndsorganisationerna kommer högre upp i hans valmanifest än kampen mot landets egen korruption och brist på lag och ordning och kampen mot terrorism. Alltid lätt att skylla på andra i stället för att se om sitt eget hus. Många kollegor skrattar generat när man nämner honom. Han har rimligen ingen chans i presidentvalet, men konstiga saker har hänt förr. tisdag den 17 mars 2009, Daud's body laid to rest after State funeral Emellanåt spärras staden av för vanlig trafik I flera timmar. Idag var det en sådan dag. “Pajhwok News March 17 The coffins containing the bodies of late Sardar Mohammad Daud Khan, the first and his brother Sardar Mohammad Naeem Khan were carried for burial with highest state honours from the Presidential Palace early Tuesday. First president of Afghanistan, late Sardar Muhammad Daud Khan was killed along with his family members after five years of his presidency in 1979 in a Soviet-backed coup. President Hamid Karzai, vice-presidents, speaker of the Lower House Mohammad Younus Qanuni, cabinet members, relatives of late Daud Khan including his daughter and son, former jihadi leaders and people from different walks of life attended the ceremony. Prominent Qari Barkatullah Saleem recited verses from the holy Quran on the occasion. The participants of the ceremony placed floral wreathe upon the coffins draped in the national flag as part of the state ceremony.

Dagbok 2008-2009.doc 18(62)

After playing the national anthem, the coffins were then carried for reburial to Taj Baik Hill locality of western Kabul” Värt att komma ihåg är kanske att Daud, störtade sin kusin Kung Zahir Shah från tronen 1973. Han fick under flera år en massa militärt stöd från Sovjet, men försökte under slutet av sin regim knyta bättre kontakter med väst och med arabländer som Egypten, vilket inte föll Sovjet i smaken. Statskuppen där han mördades var upptakten till det som så småningom ledde till Sovjets invasion av Afghanistan. Onsdag 18 mars, vägbomb nära personalbuss Någon minut innan vi skall åka till jobbet, klockan sju på morgonen får jag ett samtal från en av våra afghanska kollegor som är på en av personalbussarna nära rondellen i Kote Sangi. Han rapporterar att en bomb exploderat i rondellen när bussen var ca 200 meter därifrån. Chauffören hade omedelbart vänt bussen bort från explosionen och tagit en annan väg. Ingen av vår personal skadades. Rondellen i Kote Sangi är en mycket trafikerad rondell där många bussar ut ur stan till Gahzni och handra platser plockar upp folk. Här samlas också många jobbsökande i väntan på att någon anläggningsfirma som behöver tillfällig arbetskraft, skall ge dem ett tillfälligt jobb. Rapporterna om antal döda och skadade är osäkra, men som så ofta i dessa terrorattacker så är det bara oskyldiga afghaner som drabbas. Du kan läsa mer på http://www.sak.se/arkiv/blogg/2009/2_expl_kabul/index.html fredag den 20 mars 2009, Nyårsafton 1388

Internt personalmeddelande från gårdagen.

Dagbok 2008-2009.doc 19(62)

Lördag den 21 mars 2009, Naw Roz -Nyår, men strider pågår “Dear Colleagues, Please be informed that Saturday, 21st March will be a public holiday on the occasion of Naw Roz, 1st of HAMAL (New Solar Year 1388). Happy New Year! / K” Samtidigt överföll och dödade beväpnade rebeller/banditer tio personer inklusive polischefen i Dashti Layli området, Qoshtappa Distriktet, Jawzjan provinsen, ett område som ingår i den svenska ISAF-styrkans bevakningsområde. Den svenska ISAF-styrkan leder ett sk provinsiellt rekonstruktions team, PRT, i fyra provinser i norra Afghanistan. Uppgiften är ”att bidra till säkerhet och stabilitet, men också genom att på olika sätt bidra till den civila utvecklingen.” Den svenska ISAF-styrkan har blivit kraftigt kritiserad av Gguvenören Atta i Mazar-i-Sharif som tycker att de inte bidrar med ett skvatt i uppbyggnadsarbetet. Det kanske är orättvist, men det illustrerar också konflikten som finns inbyggd i att främmande trupp skall syssla med bistånd. Trupperna saknar kompetens för att bedriva biståndsarbete och det suddar ut gränsen mellan beväpnad trupp och bistånd vilket ökar säkerhetsriskerna för biståndsorganisationerna. Jag tycker att ISAF skall syssla med säkerhetsskapande åtgärder och inte försöka sig på bistånd. Det går liksom inte att skapa förtroende för utbildningsåtgärder, för långsiktiga hälsovårdsinsatser eller i genderfrågor när pansarfordonen väntar bakom knuten. Jag skall dock vara rättvis och säga att svenska ISAF-soldater får bra betyg lokalt som soldater. Respektfulla och artiga i mötet med folk på landsbygden och i städerna och inte arroganta, okunniga och kulturellt okänsliga som amerikanerna. torsdag den 26 mars 2009, amerikansk trupp på sjukhusbesök ”Den datum, besökte amerikanska soldater X-sjukhuset. Besöket började kl 11 och de stannade två timmar under värsta rusningstid på sjukhuset. Dom klättrade upp på taket, letade igenom rum och erbjöd hjälp med vad som kan behövas. Sjukhusledningens svar var som alltid: var bussiga att gå genom SAK eller provinsens sjukhusförvaltning. Jag kommer att jobba vidare på att förklara SAKs ”mission, vision, working principle and values” på vårt möte för klinkchefer i provinsen. Jag skall genom dom och genom byråden förklara att vi är annorlunda än trupperna som kommer utan tillstånd. Jag skall förklara att vi gar jobbat i Afghanistan i 26 år och förhållit oss oberoende/neurtala till de olika regimerna som varit och att vi alltid arbetar enligt principen från folk till folk.” Så skriver en afghansk kollega som ansvarar för ett av våra hälsoprojekt. De amerikanska trupperna visar ingen eller liten respekt för vad folk vill. De stövlar gärna in på kliniker och sjukhus. De bjuder på kakor och lockar även medicin och sjukvårdsutrustning. De lyssnar inte på klinikchefernas vädjan att de skall komma med sina förslag genom provinsens sjukhusförvaltning. De förstår inte att de när de besöker klinikerna på landsbygden och erbjuder sin hjälp ibland är iakttagna av de lokala talibanerna och att de utsätter den lokala klinikpersonalen för stor fara om talibanerna skulle få för sig att personalen samarbetar med amerikanerna. Vi försöker skydda klinikpersonalen genom att alltid trumma in vilka vi är och så långt möjligt också anställa personal som bor i området som kan sprida budskapet. Om amerikanerna vill hjälpa till med sjukvård etc för att vinna ”harts and minds” så kan de tex låta mobila kliniker behandla folk eller kanalisera sin hjälp genom myndigheterna. Nu skapar de bara stora säkerhetsproblem för klinikpersonal och oss hjälporganisationer. fredag den 27 mars 2009, bakom betong, taggtråd och bommar Gatan där vi bor blir allt mer inbyggd. En av våra grannar som är olika myndigheter, började med att spärra av gatan med en kedja som de lossade på när vi kör in och ut. Sedan satte en myndighet upp stora betonghinder på ena halvan av gatan och gjorde en zik-zak-bana för att försvåra för ev.

Dagbok 2008-2009.doc 20(62)

terrorister att köra in på gatan. Nu har vi fått stora bommar i båda ändarna av gatan. Det är bättre att ev skurkar stoppas innan de kör in på gatan, än att de stoppas utanför vårt hus som det var tidigare. Men alla vet nu att gatan är ett högprofilområde medan vi gärna hade förblivit lite anonyma. torsdag den 2 april 2009, påskledigt Om ett par timmar lyfter planet från Kabul Airport mot Dubai. Jag skall hem till Sverige på påskledighet.

Torsdagen den 16 april, återvänder till Kabul Kommer med morgonflyget från Dubai till Kabul. Solen skiner ock det känns som en svensk försommardag. Under inflygningen har jag sett mycket vatten på åkrarna utanför kabul, mer vatten än jag sett någonsin tidigare. Det lär också ha regnat var och var annan dag medan jag varit iväg, på en del håll så mycket att det skapat översvämningar. Fredagen den 17 april, jordbävning Uppenbarligen var jag trött efter resan från Sverige. Jag har sovit hårt och länge och vaknar först vid niosnåret på morgonen. Vid fyrasnåret på morgonen har det varit jordbävning, 5,1 på Richterskalan, med epicentrum utanför Jalallabad, ca 15 mil bort. Mina grannar har sprungit upp och ställt sig i dörrposten som man skall om man inte kan springa ut på gården. Jag har snarkat vidare helt ovetande om vad som försiggick. Tisdag den 21 april 2009, vandringssägen Jag berättade i februari om Dadkhoda, som varit i Sverige i många år som flykting och som har utvisats tillbaks till Afghanistan igen. Oavsett vad han och andra utvisade åberopat som flyktingskäl och oavsett om de skälen håller eller inte så tycker jag att det är inhumant att de utvisas igen till Afghanistan. Har man bott länge i Sverige och dessutom hunnit etablera sig, talar Svenska och har jobb (och därmed kanske skickar hem pengar till familjen i Afghanistan om man har en sådan), så är det grymt och inhumant att de skickas hit i missär och arbetslöshet. Flyktingärenden får inte dra ut i flera år. Skall man utvisas måste det vara enklare om man inte hunnit bygga en helt ny tillvaro i det nya landet. Ibland dyker det upp historier i media om hur utvisade förföljs när de återvänder och att de måste gå under jorden osv. En del är kryddade historier för att understryka flyktingskälen när man överklagar utvisningsbesluten, men historierna är svåra att kontrollera. Egentligen behöver ingen historia kryddas, den humanitära aspekten borde räcka även om jag vet att svensk lag inte tar humanitära hänsyn. En historia som cirkulerat i Sverige är att fyra afghaner som utvisats från Sverige förra sommaren, har blivit mördade i Afghanistan: ”En man skall ha sänts till Afghanistan i oktober 2008. Han greps vid ankomsten till Kabul men släpptes efter två dygn i polishuset. När han kom ut därifrån blev han ihjälskjuten på gatan.

Tre män blev avvisade sensommaren 2008. En månad senare var männen på väg från Kabul i en bil som kördes av en chaufför. Bilen blev stoppad och männen visiterades. Bilen körde vidare och chauffören lade märke till att en person vid vägspärren ringde i telefon efter att bilen kört vidare. Vid nästa vägspärr tvingades chauffören ut ur bilen, de tre männen blev skjutna till döds. Chauffören undkom, men när han sprang från bilen blev han skadad av ett skott. Chauffören ska vara källan. Det ska ha hållits sorgehögtider för de tre männen i Afghanistan.” Slut på historien.

Läs Bengt af Klintbergs ”Råttan i pizzan” där han återberättar ett antal vandringssägner, alltså sådana sägner som genom att ges en halvt trovärdig inramning och genom att hänvisa till ”källor”

Dagbok 2008-2009.doc 21(62)

som tex ”chauffören” som ändå ingen kan identifiera, etc, upphöjs till sanningar. Ibland får offren namn. Namnen är av typ Ali Ahmad, som är lika vanligt som Erik Svensson. Historierna ovan uppfyller alla dessa kriterier och innehållet i historierna kommer naturligtvis inte att kunna bekräftas av några trovärdiga källor, men, och det är poängen, inte heller kunna dementeras. Folk mördas i Afghanistan, folk grips av en korrupt poliskår och slängs i fängelse på lösa grunder, folk stoppas vid vägspärrar och rövas bort, men inte nödvändigtvis för att man är utvisad flykting, utan det kan drabba vem som helst som är på fel plats. Läs gärna snyftjournalistik, men gör det med en nypa salt, men bli inte cyniker utan försök förbli humanister. Torsdag den 23 april 2009, workshop på jobbet Varje år har vi ett par större workshopar på kontoret. I dag är sista dagen på en sådan tredagarsövning. Under workshopen har vi samlat chefer från de olika projektkontoren runt om i landet för en diskussion om olika aktuella och strategiska biståndsfrågor. Den vanliga blandningen av föreläsningar, grupparbeten och presentationer är viktiga för att hålla vid liv en intern debatt och skapa förståelse kring det arbete vi utför. Det är ju de här männen och faktiskt några kvinnor, som skall göra jobbet där ute. En filmsnutt finns på annat ställe på bloggen. Måndag den 27 april 2009, säkerhetsarrangemangen trappas upp I morgon är det helgdag - ”Mujahideen Day”. Förra året hölls parader och president Karzai blev nästa skjuten. Inför årets parader har man vidtagit ett flertal säkerhetsåtgärder och kommer att spärra av halva stan. Säkerhetsläget rent generellt har ökat i Kabul och den afghanska armen och polisen har lyckats få ner antalet säkerhetsincidenter. Vår misstanke är dock att även ”opositionen” förfinar sina metoder. Förut skickade man in enstaka självmordsbombare och försökte detonera en och annan ”road side bomb”. Det var ett antal enskilda operationer. Nu försöker man samla sina krafter och utföra koordinerade spektakulära attacker, som vi såg i Kabul den 11 februari, i Kandahar 1a och 25e april. Efter en längre tids relativt lugn så är det rimligt att gissa att regeringens firande av ”Mujahideen Day” skulle vara en bra dag för ”oppositionen” att visa sin styrka i en mer spektakulär attack. Skulle det visa sig att säkerhetsarrangemangen i stan är sådana att det är svårt att genomföra sitt attentat jus den dagen så kan man försöka före eller efter när man kan anta att man lättat på säkerhetsarrangemangen. Idag åker vi därför till jobbet en halvtimme tidigare och hem en halvtimme tidigare och kör en lång omväg för att undvika att komma i närheten av avspärrningar och militärens ”check posts”. Presidenten försökte igår tona ner betydelsen av dagen, genom att i TV säga att det inte blir någon militärparad utan att pengarna i stället skall användas till förförra veckans offer för jordbävningen utanför Jalallabad. Tuesday, 28th April 2009 (8 SAWR) will be a public holiday on the occasion of Celebration of Islamic Revolution in Afghanistan. Den 28 april är det som till vardags kallas ”Mujahideen Day”. Dagens första och (hittills) enda incidentrapport kom tidigt i morse och inträffade långt utanför stan: ” Incident type: Rocket Attack Date/Time: 28 April 2009, 05:10hrs Report Source: IMF/ UN Information: Two rockets struck the ISAF base along Jalalabad Road this morning leaving one person lightly injured and little or no damage to property.

Dagbok 2008-2009.doc 22(62)

Assessment: The rocket attack, the first against an ISAF facility along Jalalabad Road this year, heralded the beginning of Mujahideen Day. Threat levels remain elevated for the day and NGO are advised to limit movement to all but essential travel.” Torsdag den 30 april 2009, Valborg på ambassad lunch Idag var vi bjudna på lunch på Serena Hotell med anledning av kungens födelsedag. En träffpunkt, inte bara för svenskar utan för folk som ambassaden har kontakt med i Afghanistan. Representanter för andra ambassader, för myndigheter, FN och biståndsorganisationer. Jag tror kungen var mest en förevändning för att träffas några timmar innan helgen tog vid.

Utanför mitt fönster 30 april 2009.

Fredag 1 maj 2009, Inga demonstrationer, bara tuppfäktning Kabul var lugnt under dagen och vi besökte Babur Garden, en grön lunga i staden. I ett hörn av parken pågick tuppfäktning. Uppenbarligen något som brukar förekomma på fredagar i detta hörn av parken. Du kan se två korta filmer under länken Media. Nancy Hatch Dupree, ”Afghanistans farmor” som hon ibland kallas, signerade sin bok Afghanistan över en kopp te, som givits ut av Svenska Afghanistankommittén på svenska och engelska. Nancy som sedan mer än 20 år skrivit i SAKs tidning och har är en nära vän till kommittén är en av världens främsta och mest kända Afghanistankännare, som också bott i området sedan 60-talet. På eftermiddagen åska och regn. Ovanligt med regn så här års och vi har haft mycket av den varan i år. Kanske kan det innebära att vi slipper torka och missväxt som förra året. Et foto på Nancy finns i bildgalleriet.

Dagbok 2008-2009.doc 23(62)

lördag den 2 maj 2009, incidentrapporterna färre Som jag sagt tidigare har Kabul, både staden och provinsen (ungefär som Stockholms län) blivit säkrare det senaste halvåret. En sammanställning av två veckors incidentrapporter kan se ut som nedan. Först en liten ordlista: ANP Afghan National Police IED Improvised Explosive Device IMF International Military Force(s) ANA Afghan National Army AOG Afghan Opposition Group(s)

Incidenter innanför Kabuls stadsgräns under en tvåveckorsperiod:  ANP arrested a local for his alleged involvement in a recent abduction/killing. The case is under investigation.  During a search operation ANP seized two IEDs and five hand grenades in a cache.  ANP found and defused eight rockets that were ready to be fired towards Kabul City.  ANP arrested a local with an illegal pistol.  Two rockets impacted in the IMF base. Three IMF members and two locals reportedly suffered injuries. No significant damage reported.  ANP arrested two locals with two illegal firearms.

Incidenter i resten av provinsen under samma tvåveckorsperiod::  An ANA reconnaissance mission in Dipak Area, Lalandar Valley came under AOG attack. One ANA was reportedly killed in the clash which ensued.  ANP HQ came under AOG rocket attack in Musayi district. No casualties were reported in the incident. ANP dispatched a patrol to the possible firing point. No additional information is available.  Unknown gunmen killed a local male in Qarabagh district. The case is under investigation.  It was reported that IMF/ANSF launched a joint operation in the Mochi Kariz And Guldara area. Three AOG and two ANP were killed in the resulting firefight.  ANP recovered a dead body in the Khaki Jabbar area.  ANP defused two rockets that were ready to be fired.  A check post in Sarobi came under AOG attack. ANA reinforcement joined the check post and repelled the attack after about one hour firefight. No casualties were reported in the incident. En del av de rapporterade incidenterna är vanliga kriminella brott. Måndag den 4 maj 2009, video från Logar Logar är ingen kul provins. No go area för oss. På webben http://www.thenation.com/doc/20061030/parenti_video hittade jag dock ett intressant videoklipp (bättre kvalitet än mina) från Logar provins. En journalist förklarar ganska väl hur läget är i landet och varför. Visserligen från 2006 men lika aktuell. Titta gärna Tisdagen den 5 maj 2009, Sarah Fane Sarah Fane är ett brittiskt energiknippe och entusiast. Hon driver en ”charity” och samlar in pengar bland välbärgade britter och driver skolor i Afghanistan. Sara samarbetar sedan flera år med SAK om ett sk vänskol-projekt. Nu har hon varit här och haft mer sig en känd brittisk fd cricketspelare. De har

Dagbok 2008-2009.doc 24(62)

organiserat en cricketturnering i Jalalabad och SAK är med på ett hörn. Afghaner är numer också lite crickettokiga eftersom deras lag har kvalificerat sig till någon typ av världscup. Sara bloggar flitigt när hon är här och hon har lagt ut texten och en massa bilder från cricketturneringen och olika skolbesök. För mig är det intressant att läsa Sarahs blogg och när hon som tillfällig besökare skriver ” sounds of the city, the dogs barking, the American helicopters flying so close that the whole building seemed to shake, the guards talking and the drums at a wedding party mingled with the call to prayer and the soft thud of distant thunder, conspired together to interrupt the short hours of night.” Bor vi verkligen I samma hus? Ja men jag har tydligen blivit så avtrubbad att jag inte hör de där ljuden hon nämner. Märkligt hur man vänjer sig vid det onormala. Hennes blogg hittar du på: http://sarahfane.blogspot.com/ onsdag den 6 maj 2009, Mörka moln hopar sig igen Kollegorna tittar förundrade mot himmelen. Mörka moln hopar sig igen och sedan faller regnet. I Sverige är det inget konstigt att det regnar fem dagar i sträck i maj. I Afghanistan har det inte hänt de senaste 20 åren säger en del. Inte i mannaminne säger andra (Hur långt är mannaminne??) Hela våren har varit regnig och det är i alla fal väldigt många år sedan det var så grönt i landet som det är just nu. Maj brukar vara torrt och varmt och nästa regn brukar vi vänta på som en enstaka skur i augusti i bästa fall. tisdag den 12 maj 2009, på besök i Shaid Eng Shir Mohammad skolan i Laghman Vi skall ner på slätten österut mot Jalallabad och sedan upp in Laghman som är en av Afghanistans provinser. Utanför Kabul slingrar sig vägen nedför i bergspassen. Vägen hänger över stupen och det går fort. Förr gick det inte att köra fort för att vägen var i uselt skick. Nu är vägen i excellent skick men trafiken lite anarkistisk. Det är en hisnande resa. Jag har gjort den många gånger förr, men det är flera år sedan. Det är mycket vatten i floden som rinner längs vägen nedför passen. Från 1800 meter kommer vi ner mot Sarobi, med sin stora dam och sedan ner på slätten ca 1500 meter lägre ned. Jag blir aldrig trött på att titta. Dramatisk natur, slättens färger med gulbrun mogen vete, gröna grödor och bergen i bakgrunden, varav en del att fortfarande ha snö fast värmen på slätten stigit över 30 grader. Vägen upp i Laghmandalen är kantad av gröna fält. Det myckna regnet har varit en lycka här och skördarna kommer att bli bättre än på många år. Här är också befriande fritt från militära installationer, militära fordon och till tänderna beväpnade soldater som vi har gott om i Kabul. Vår chaufför är från Kabul och är sällan så här långt ut på landsbygden och är skraj för att Talibaner skall komma och ta oss. Han slappnar inte av förrän vi på hemvägen är någon mil utanför Kabul igen. Men vi är säkra här. Våra kollegor i en annan bil som mötte oss någon mil utanför Jalallabad kan området och känner människorna. Lokal förankring är det vi bygger vår säkerhet på. Hade inte folk på bygden tyckt att det är ok för oss att komma hade vi inte kunnat åka, men nu är de vår garanti. Shaid Eng Shir Mohammad Skolan, har fått sitt namn efter en frihetskämpe i gerillakriget mot Sovjet på 80-talet. Han kom ursprungligen från provinsen Nuristan, norr om Lagman, men enade folket i Alingar distriktet i kampen mot Sovjet. Han satt i fängelse i fem år och när han kom därifrån så led han så småningom martyrdöden när han klev på en mina. Alla lärarna är väldigt stolta över Shir Mohammad och flera av dem har säkert varit aktiva gerillakämpar på 80-talet.

Dagbok 2008-2009.doc 25(62)

Skolans rektor Fazelrahim berättar hur han med hjälp av Svenska Afghanistankommittén (SAK/SCA) fått byrådet att bilda en skolkommitté, som outtröttligt arbetar med idéer för att förbättra skolan och skaka fram pengar till olika utvecklingsprojekt. Rektorn har också fått föräldrarna att bilda en Föräldraförening. Det här kan låta självklart i svenska öron, men här är det mycket ovanligt. SAK kallar skolan Modellskola, dvs. den skall utvecklas till en förebild för andra skolor i trakten. SAK ger lärarna vidareutbildning i pedagogiska ämnen och i fackämnen, har gett skolan ett resurscenter med bibliotek, labb för kemi, fysik och biologi samt en enkel datorsal. Som modellskola utbildas eleverna i klass 11 och 12 i pedagogik och barnpsykologi som en förberedelse för att bli ”barfotalärare” i avlägsna byar där det idag inte finns skolor. Det här gör vi för att det är en ohygglig brist på utbildade lärare i landet och det här är ett sätt att få eleverna som lämnar skolan att bli lärare. Väljer de den banan får det ytterligare påbyggnadsutbildning i kortare och längre kurser, samt handledning på plats. Skolan har också en vänskola i Sverige, Mandaskolan i Luleå och jag ser teckningar och bilder som eleverna i Luleå skickat till Shaid Eng Shir Mohammad skolan. Det materialet förvarar man i en glasmonter. I skolan går ca 1100 elever i tre skift. Skolbyggnaderna är små och trånga och av bilderna jag ser från Mandaskolan i Luleå så ser de ut att vara lika stora skolbyggnader, medan den svenska skolan lär ha ca 160 elever. Cricket har blivit lite av en nationalsport i Afghanistans östra delar. Många lärde sig sporten i Pakistan när man bodde där som flykting. Nu har Afghanistan ett landslag som kvalificerat sig till högsta serien och Shir Mohammad skolan har sitt eget cricketlag, som gjorde bra ifrån sig i en nationell skolkrickettävling som organiserats av Sarah Fane som jag berättade om den 5 maj. Efter en lunch på te, nan (bröd) och tomater i lärarrummet, åker vi hemåt igen genom slättlandet, upp genom bergspassen till ett torrt och dammigt Kabul http://www.btornblom.com/blog/?p=744 torsdag den 14 maj 2009, robbery En av kollegorna från Kunduz i norr skickade idag en incidentrapport om ett rån: ” On 13/05/09 at 4:30pm Sayed Abdullah Kunduz Project Office supplier with rental car driver while coming back from stationary supply which they did in Dashti Archi Community Based Schools on the way between Dashti Archi to Imam sahib some unknown gun men stopped them and took their money (3950Afs) mobile phones & flash memory and all documents of supplied items & hit them as well. After 2hrs by the time they released them both went to Imam sahib police office and submitted their complain. ( Police officer of Imam sahib clearly mentioned that there are about 7—8 gun men robbers that belong to well known families & such cases happens usually and reason was mentioned security problems )” I Kunduz gör man annars fina mattor och vi var idag på en sådan mattutställning i Kabul. SAK bedriver ett mattprojekt som syftar till att få igång produktion av kvalitetsmattor i en by Kunduz. fredag den 15 maj 2009, AOG in Laghman För tre dagar sedan var vi i Alingar, Lahman, några mil bortom Mehtarlam City varifrån följande rapport kom i morse: ”Mehtarlam City, Mehtarlam Jail: Afghan Opposition Group (AOG) used RPG (rocket propelled grenade) and small arms to attack the city’s jail for approximately 1 hour during

Dagbok 2008-2009.doc 26(62)

the night. During the engagement one prisoner died (an AOG member) and another escaped (a criminal). After the AOG abandoned their attack an ANSF follow-up search found one of the attacking group severely injured. AOG activity in Laghman has in the past been concentrated in Qarghayi or linked to IED activity in the Alishing and Alingar valleys. Following the attack against the Mayor of Mehtarlam on 04 May, it is clear that AOG are now also intent on conducting high-profile operations in Mehtarlam City during this summer.” Fredag, 22 maj 2009, amerikansk soldat i rosa kalsonger På MSN nyheter (http://nyheter.se.msn.com/article.aspx?cp-documentid=147467809) ser jag att den amerikanske försvarsministern hyllar den amerikanske soldaten Zachery Boyd som i provinsen Kunar, vid ett talibananfall skyndade till en försvarsställning iförd rosa kalsonger och flip-flops. Frågan är varför man ger sig in i strid så illa klädd? Jag känner till en händelse i Kunar, vid samma tidpunkt som inte har rapporterats i media tidigare. Kunar, på gränsen till Pakistan, är kraftigt infiltrerad av Talibaner och delar av provinsen anses av de Afghanska säkerhetsstyrkorna vara helt i händerna på talibanerna. I provinsen har också amerikanerna små militärposteringar, där de inte kontrollerar mer än själva posteringen. En sådan postering blev attackerad och amerikanerna var temporärt tvungna att överge den och fick kalla in allsköns förstärkning för att kunna återta posteringen. Om de två händelserna sammanfaller så förklarar det de rosa kalsongerna. Det var inte av vanlig stridslystnad eller patriotism soldaten stred i sina rosa kalsonger utan han stred för livet. En intressant mediavinkling av en händelse som man annars talar tyst om. onsdag den 27 maj 2009, Svenska Afghanistankommittén får medalj av guvernör Idag fick Svenska Afghanistankommittén en utmärkelse som ”bäst presterande biståndsorganisation” av guvernören i Mazar-i-Sharif, Atta Mohammad Noor. Det är naturligtvis kul eftersom SAK sedan många år bedriver ett omfattande utbildningsprogram och stöd till rehabilitering av handikappade i provinsen. Ceremonin visades också på lokal-TV. http://www.swedishcommittee.org/archive/articles/articles/2009/balkhAtta/ Guvernör Atta är samma person som en gång i kvartalet skäller ut den svenska ISAF-styrkan som värdelös. Han är sur för att den svenska militären inte har pengar att strö omkring sig på samma sätt som de amerikanska regementscheferna. Amerikanerna har en mängd pengar som de kan spendera för att vinna ”harts and minds”, vilket ofta ställer till det för biståndsorganisationerna. Biståndsorganisationer som SAK kräver alltid att mottagarna, tex en by, bidrar med en egeninsats, tex säkerhet, lärarkandidater att utbilda, arbete och lokalt byggmaterial om man skall bygga en skola. Militären, framförallt amerikanerna, kommer med pengar utan motkrav, vilket både undergräver långsiktighet i arbetet och suddar ut gränsen mellan bistånd och militär insats, vilket alltid är farligt för en biståndsorganisation. Vi lämnar alltid ett sådant område. Militären skall ägna sig åt säkerhetsskapande frågor, inte åt att leka biståndsarbetare vilket de inte klarar. lördag den 30 maj 2009, kvällstidningsjournalistik? ”kolla aldrig en bra historia” Av misstag fick jag igår en journalist från en av våra kvällstidningar på tråden. Jag hade lånat en kompis telefon och han skulle haft telefonsamtalet. Omedelbart frågade han om ”gasattackerna mot flickskolorna…”.

Dagbok 2008-2009.doc 27(62)

Händelserna han refererar till är flera veckor gamla och det har diskuterats en del i internationell press om vad som hänt. Gas eller masshysteri? Jag frågade journalisten om han var säker på att det varit någon gasattack och att jag inte känner till att det finns några som helst medicinska bevis för att det har förekommit någon sådan. Vad som hänt är inte klarlagt och kommer väl aldrig heller att bli det. De lärda tvistar ännu om vad som hänt. (När Nyhetsbyrån AP återger händelsen den 12 maj jämför man den också med en liknande händelse 1998 i Tennessee som beskrivs i New England Journal of Medicine: ” The study found that there had been no toxic exposure and that the sickness appeared to be psychological, noting that the symptoms were subjective.”) Sedan frågade han om hur många flickskolor som hotas och stängs. Han har redan bestämt sig för sin story och vill egentligen inte få den omkullkastad. Jag frågar honom i stället hur många skolor som bränns ner i Sverige varje år? Svaret är 507 år 2007 och det svaret fick jag själv leverera. Jag tillägger att trenden i Afghanistan inte är att skolor stängs utan att det öppnas fler nya flickskolor än det stängs. Från 500 000 elever år 2000 till mer än 6 miljoner i år varav ca 30 % är flickor. ”Det var kanske inte svaren du ville ha?” frågade jag innan jag hänvisade reporten vidare till en annan kollega. Givetvis citerades inte jag i artikel som ni kan läsa här:

C:\Documents and Settings\Björn-Åke Törnblom\My Documents\My Pictures\Afghanistan 2008-09\Kabul 2009-4\www-aftonbladet-se_nyheter_Gasattack 2.pdf fredag den 5 juni 2009, oväder Vi har haft et sjusärdeles underligt väder den senaste veckan. Maj brukar vara soligt och varmt och den 6 maj berättade jag om mörka moln. Juni är definitivt en regnfri månad, men inte i år. Hela veckan har det någon gång under dagen mulnat, blåst upp och kommit en regnskur. För ett land som för inte länge sedan led av sviterna efter sex års torka är detta extraordinärt. Nu blåser det, åskar och regnar igen. tisdag den 9 juni 2009, Perl Continental Hotell i Peshawar attackerat I tre år bodde jag i Peshawar, Pakistan. Därför känns det extra tungt att se bilderna på TV från attacken mot Perl Continental Hotell. Ett antal terrorister åker fram mot bommarna vid infarten och skjuter sig genom avspärrningarna. Lyckas få en bil full med sprängladdning in på området och kan köra nära byggnaden där man detonerar bilen. Hela ena sidan av hotellet ser urblåst ut på bilderna. Minst 18 personer döda. Talibanerna, för man får anta att de ligger bakom det här, slår nu till I Peshawar för att visa att man inte är besegrade trots att man trängts tillbaks i Swat-dalen. Striderna i Swat mellan talibaner och den Pakistanska armen har gett Pakistan 2 millioner internflyktingar. För varje dag som flyktingarna tvingas stanna i sina läger utan att kunna återvända hem förlorar regeringen i trovärdighet och talibanerna vinner viss sympati. Det var ju trots allt regeringens offensiv som drev flyktingarna från deras hem. Den Pakistanska regeringen har(liksom den Afghanska) ingen riktig strategi för hur man bekämpar talibanernas inflytande. Man kallar in armen för att mota bort dom när de redan etablerat sig. Det är lika effektivt som att reparera bilen först när den går sönder i stället för att ge förebyggande service. I fallet Pakistan så har ju dessutom stora delar av dess underrättelsetjänst, ISI, tidigare uppmuntrat och knutit starka band till just talibanrörelsen. Man kan misstänka att många tjänstemän från ISI med talibansympatier fortfarande finns kvar och rycker i tåtarna. lördag den 14 juni, På picknick i Pansjir Bilder finns på: http://www.btornblom.com/blog/?p=809

Dagbok 2008-2009.doc 28(62)

tisdag den 16 juni 2009, Presidentvalskampanjen startar officiellt Idag startade den officiellt. Presidentvalskampanjen i Afghanistan. I Iran fick bara de kandidater ställa upp som godkänts av det religiösa rådet och ändå är det inte helt klart vem som egentligen vann och om det förekom oegentligheter. Här finns få restriktioner och man kan nästan vara säker på att det kommer att förekomma oegentligheter. Kandidaterna skall ha samlat minst 6000 underskrifter för sin kandidatur, får inte ha dubbla medborgarskap och inte ha egna privatarméer samt några andra restriktioner. Av drygt 40 anmälda kandidater diskvalificerade valkommissionen tre kandidater. Nu börjar köpslåendet om alliansbröder (det är mest ”bröder”, även om det finns några kvinnor med i valrörelsen). Vi kommer att få se presidentkandidater som drar sig tillbaks till förmån för en annan kandidat, mot ena eller andra löftet om en roll i en y regering. Den nuvarande presidenten, Hamid Karzai, har lierat sig med förre generalen Dostum och marskalken Fahim. Dostum skall locka den uzbekiska minoriteten att rösta på Karzai. Dostum är den ultimata opportunisten som varit på alla sidor i alla krig och om han granskades antagligen skulle stämplas som krigsförbytare. Marskalken Fahim är Pansjirier och antas locka pansjiriska väljare från en av Karzaiz motståndare, förre utrikesministern Abdullah Abdullah som också är från Pansjir. Det här kan bli hur intressant och rörigt som helst. Grundtips är dock att Karzai väljs om, för sina alliansers skull, för att folk i städerna den här gången inte är så entusiastiska och för att det blir svårt att genomföra justa val i många landsändar. Se bilder på http://www.btornblom.com/blog/?p=799 Onsdag den 17 juni 2009, arton hotar bojkotta presidentvalet Arton presidentkandidater hotar redan nu att bojkotta valet om man inte lyssnar på deras farhågor kring säkerheten och ”transparens” i valrörelsen. Det är alldeles säkert hel berättigade farhågor, men inget som var okänt när de först kandiderade. En god anledning att väcka dessa frågor nu är förmodligen att det är ett sätt att över huvud taget bli hörd i mediebruset där ett 40-tal kandidater, de flesta helt chanslösa, vill nå ut, men också något att peka på när de längre fram drar sig ur valkampanjen (brist på säkerhet och transparens: vad var det vi sa). Fredag den 19 juni 2009, Midsommarafton i Kabul Vi firade Midsommarafton i Kabul med nästan alla ingredienser som normalt hör till dagen. På eftermiddagen sill och en del andra tilltugg. Till och med en nubbe. Kanelbullar till kaffet. Ovanligt kylslaget för Afghanistan och ett par regnskurar och lite åska hade vi också (det lär inte ha regnat och åskat så sent i juni de senaste 20 åren). På kvällen följde vi upp med barbecue och ett par rockband (biståndsarbetare). Vi hade bjudit in skandinaver med hjälp av ambassaderna samt vänner och bekanta så det kom drösar med gäster. Eftersom Afghanistan i princip är torrlagt och tillgången på alkohol ytterst begränsad så var det en väldigt städad tillställning, men det går att ha kul utan sprit. Ett par filmsnuttar finns bland videoklippen på: http://www.btornblom.com/blog/?p=452 Torsdag den 25 juni, sommarsemester Det är dags att åka hem till Sverige på semester. Jag skall dock föröka följa framför allt valförberedelserna i Afghanistan även under sommaren. Min plan är ätt återvända till Afghanistan veckan före valet då vi behöver lite extra fokus på säkerhetsfrågorna.

Dagbok 2008-2009.doc 29(62)

Tisdag den 4 augusti, raketregn I tre omgångar sköts sammanlagt åtta raketer in över staden. Inga precisionsvapen direkt. Lyckligtvis skadades bara två personer. Men det kunde ha varit fler. Raketerna sköts från Deh Sabz distriktet ca 15 km från stan. En del bedömare säger att raketattacken är ett tecken på att säkerheten i stan är god. Det är svårt att ta sig in och utföra attacker, därför skjuter man från distans. Den afghanska armen ansvarar nu själva för säkerheten i stan och de har hittills lyckats ganska bra. Faktum är att det varit ovanligt lugnt, oroväckande lugnt enligt en del. onsdagen den 12 augusti 2009, valförberedelser I morse kom jag tillbaks till Kabul. Lite varmare än i Sverige. Samtidigt som vi är inne i en intensiv period med det vanliga biståndsarbetet så kretsar mycket av mitt arbete kring att förbereda för alla eventualiteter under valperioden. Dagarna före och efter valet stiger spänningen och intresset markant. Många fruktar olika slags attacker och journalister väller in i stora skaror för att följa valhändelserna. Enligt en opinionsundersökning så leder sittande president Karzai med 36 %, tätt följd av Abdullah Abdullah, en fd utrikesminister, med 20%, Ashraf Gahni en fd finansminister och Bashardost, en stor populist enligt min privata mening har vardera 7%. Valresultatet skall officiellt kungöras den 3 september och det finns anledning att tro att anhängare till förlorarna drar ut på gatorna, vilket kan skapa en farlig situation. Här är inte polisen några mjukisar med batonger och vattenkanoner, utan blir det upplopp blir det blodigt. Men jag skall inte måla fan på väggen. Om inte segraren får över 50% i första valomgången så blir det en valomgång till i september. Frågan är om Karzai som de flesta tippar blir omvald får de nödvändiga 5o procenten redan i första valomgången. Han har sträckt ut handen och lovat Abdullah Abdullahd och Ashraf Gahnis läger ett par ministerposter om han vinner. Jag tror inte Ashraf Gahni tackar ja och förmodligen inte heller Abdullah. Några siffror:  72.000 observatörer av olika slag + media  Persidentkandidaterna har egna ”valarbetare”: Karzai 10.500 och Abdullah > 7.000  Oficiella valarbetare ca 160.000  Afghansk och utländska militärer samt poliser 300.000 15.000 snabbtärnade afghanska poliser skall också hjälpa till Här driver man inte valkampanj som i Sverige där i slutänden var och en går och gör sitt eget val. Här är trots all de flesta analfabeter och klansamhället har fortfarande ett starkt grepp över framför allt landsbygden där de flesta bor. Många eller de flesta kommer att rösta enligt etnicitet och efter hur klanledaren, byälste föreslår. Bland den välutbildade stadsbefolkningen som är en liten minoritet röstar man nog mer efter övertygelse öm man röstar alls. Många misstror valkandidaterna och systemet. Det blir spännande att se hur stort röstdeltagandet blir denna gång. fredag den 14 augusti 2009, fler raketer I morse ca 5.30 flög det in nya raketer i stan som landade i närheten av flygplatsen, såvitt jag just nu vet. Ännu inga rapporter om skadade. Den här gången sov jag och hörde inget, men jag vet att det inte bara är att somna om när man hört ljudet av raketen och sedan detonationen. Vi kommer antagligen att se mer av detta. ”Opositionen” generar på det här sättet regeringen och visar att den inte har kontroll. lördag den 15 augusti 2009, fler explosioner

Dagbok 2008-2009.doc 30(62)

För drygt två timmar sedan, 8.30, så small det i District 10, Shash Darak. Det sägs att det var en bilbomb utanför ISAFs högkvarter. Målet lar ha varit en ISAF-konvoj. Vi hade en afghansk kollega i närheten men tack och lov inte tillräckligt nära för att se detaljer. Igår kväll small också två bomber i en annan del av Kabul varav en nära presidentkandidaten Ashraf Gahnis kampanjhögkvarter. Den här typen av händelser riskerar att dominera medias bild av valet och landet den närmaste tiden. Jag skall hjälpa en kollega att shoppa mattor i eftermiddag, men vi undviker militärkolonner, offentliga byggnader och andra tänkbara mål för attacker. lördag den 15 augusti 2009, uppföljning Det verkar som dagens bilbomb dödade ett tiotal och sårade ett hundratal. De döda var alla afghaner, men bland de svårt skadade fanns flera västerlänningar. Det vekar inte ha varit några internationella biståndsarbetare i närheten. Det tycks ha varit två självmordsbombare i bilen för att dra uppmärksamheten från den. Vanligtvis letar man speciellt i bilar med ensamma förare. Listigt tisdag den 18 augusti 2009, DN-chatt på onsdag I morgon onsdag skall jag på Svenska Afghanistankommitténs vägnar delta i en DN-chatt och svara på läsarfrågor. Det hela börjar kl 11.00 och håller på en timme. Alla kommunikationer här är dock skakiga för tillfället och ibland går telefonnäten och email-näten ner. Men jag håller tummarna för att tekniken skall funka. Har även försäkrat mig om extra antenn till min satellittelefon för att ha i nödfall. Det känns tjatigt att rapportera om bomber och granater, eftersom det kan ge intrycket av att vi bara sitter och räknar smällarna. Vi jobbar som vanligt, men kommer att jobba hemifrån de närmaste dagarna för att minimera all eventuella risker och konfrontationer som presidentvalet på torsdag kan ge upphov till. I morse, strax efter sju, flög ett par raketer in över staden igen … Och sedan en bilbomb mot Camp Fenix (US) När jag passerar lite senare så ser man inte mycket för blockerande bilar och militärfordon. Hur många döda och skadade vet jag inte men vi hörde och såg en stor rökpelare efter smällen två kilometer därifrån. onsdag den 19 augusti 2009, Independence Day Idag är det helg och man firar att man blev av med britterna, men idag liknar Kabul ber vilda västern. Talibaner och andra oppositionsgrupper verkar slutspurta inför valet i morgon och gör allt för att genera regeringen, skrämma väljare och dra medieuppmärksamhet till sin egen destruktiva verksamhet. Jag skäms lite för att själv falla i fällan. I natt hittade polisen uppenbarligen en fullt laddad liten lastbil som skulle sprängas inne i Kabul. Sedan sex i morse, lokal tid, pågår ett ställningskrig mellan tre talibaner (?) som tagit sig in i Pastuni Bank, distrikt 1, Jade Maiwand, och polisen. Man skjuter på varandra och talibanerna har inte varit sena med att deklarera att det kommer mer av samma vara under dagen. På en annan plats i distrikt 10 i närheten av Eidga Square är en man och en kvinna (!?) inblandad i en strid med den Afghanska polisen. Fortsättning följer: … onsdag den 19 augusti 2009 DN-chatt Chatt om Afghanistan

Publicerat 2009-08-19 15:00

Dagbok 2008-2009.doc 31(62)

http://www.dn.se/nyheter/chattar/chatt-om-afghanistan-1.930967

Torsdag 20 augusti är det val i Afghanistan. Björn-Åke Törnblom på Svenska Afghanistankommittén svarade på frågor om situationen för det afghanska folket inför valet.

DN TEMAN I ARTIKELN moderator: Välkomna! Nu startar chatten. malin: Tror du verkligen att det går att tvinga ett land till demokrati? Björn-Åke Törnblom: Nej det tror jag inte. Känner inte till att det lyckats någonstans i världen.

Lyxunge: Finns internet i Afghanistan? Björn-Åke Törnblom: Jajamensan :-) använder det just nu!

Erik A: Talibanerna ger inte upp sin kamp i första taget, verkar det. Om de skulle få makten igen, skulle de ha folkets stöd då, tror du? Björn-Åke Törnblom: Stödet skulle nog vara väldigt begränsat, särskilt i städerna, och till största delen tilltvingat. På vissa håll i landet skulle stödet dock troligtvis vara större då den utbredda osäkerheten i landet gör att i vissa områden vinner terräng.

Mattias: Många anser att droghandel, med både produktion av opium på Afghanska landsbygden och alla hantering av detsamma är roten till mycket av det onda när man talar om Afghanska landets framtidsutsikter. Delar du den uppfattningen och om du gör det, vad anser SAK att man skall göra för att minska den problematiken....? Björn-Åke Törnblom: Om inte roten till problemet i landet så en viktig del av det. "Lag och ordning", korruptionsbekämpning, arbetstillfällen, en marknad och distributionsapparat för jordbruksprodukter, skola, hälsovård osv skulle kunna hjälpa till och bryta trenden. SAKs har små möjlighet att själv bryta trenden. Vi är för små spelare. Men vi arbetar med landsbygdsutveckling, hälsa, utbildning och rehabilitering av funtionshindrade. Våra insatser bidrar också i det lilla till att bryta trenden, men vi har inget direkt antiopiumprogram. Och vi bör hålla oss till det vi kan.

Hasse: Får kvinnor köra bil i landet? Björn-Åke Törnblom: Ja, såvitt jag vet. Det är dock mycket ovanligt och jag har bara sett någon enstaka kvinnlig förare

Mattias: Ur SAK’s perspektiv, är det afghanska politiska systemet moget för ett öppet och demokratiskt val? Finns det förutsättningar överhuvudtaget för att lyckas med valet och kalla resultatet "rättvisande"? Björn-Åke Törnblom: Från ett personligt perspektiv anser jag inte att det politiska systemets är fullmoget för det förestående valet. Likt på många andra håll i världen kommer det att ta lång tid innan det politiska systemet är moget för val. Förutsättningarna för valet är givetvis mycket dåliga särskilt som många afghaner tvekar att rösta på grund av hot om attentat och vedergällning.

Sajan: Asylsökande från Afghanistan. Hej, Jag är en sikh från Afghanistan bosatt i Sverige sedan 1990. Anser du att det är rätt av Migrantionsverket att avslå ett asylärende och skicka tillbaka Sikher som är från Afghanistan eller afghaner i allmänhet. med tanke på den rådande säkerhetsläget i Afghanistan. Jag tänker framför allt Kabul och Ghazni området men också övriga landet. Sikher i Afghanistan har funnits i Afghnistan sedan flera generationer tillbaks Björn-Åke Törnblom: Vi i Svenska Afghanistankommittén (SAK) arbetar med bistånd i Afghanistan och inte med asylfrågor. Personligen kan jag dock tycka att det inte är OK av humanitära skäl att skicka tillbaks folk, framför allt inte till Gahzni.

Dagbok 2008-2009.doc 32(62)

Thomas: Skulle du vilja se ett tillbakadragande av alla internationella styrkor i Afghanistan? Björn-Åke Törnblom: Ja självklart. Vem skulle inte vilja det. Personligen tror jag dock att om det skedde nu skulle landet ramla tillbaks till det kaos av interna strider som landet befann sig i för ca femton år sedan. Den Afghanska staten behöver stöd några år för att själva kunna ta över och i vissa områden är man på god väg.

Heywood Floyd: Tror du den nya regimen i USA kommer att lyckas bättre i Afg. än den förra? Björn-Åke Törnblom: Det finns definitivt förutsättningar!

Stefan: Finns det någon statistik på hur stort stöd talibanerna har bland afghanerna? Vissa artiklar här ger känslan av att det kvittar lika för dem om talibanerna kommer tillbaka till makten, stämmer det? Björn-Åke Törnblom: Vissa källor säger att de finns närvarande i 70% av landet, andra att regeringen saknar kontroll i över 30%. Siffrorna säger kanske inte emot varandra. Att finnas närvarande är inte nödvändigtvis samma sak som att ha hontroll och även en låg närvaro skapar osäkerhet. Jag har inte känslan av att det kvittar. Alla jag kommer i kontakt med är väldigt oroliga för att talibanerna skall komma tillbaks. Trots allt har livet blivit bättre än under Taliban. Tio gånger fler barn i skola, 35% flickor. Sjuk och hälsovård har utvecklats, vägar rustats upp osv.

Lotta Sandström: Hej Björn-Åke, vi träffades på KMO i nov (den tokiga ulltanten). Hur tror du valet kommer att påverka säkerhetsläget på sikt? När är det rimligt att det blir någorlunda "normalt" igen? Mvh Lotta Björn-Åke Törnblom: Hej Lotta Preliminärt valresultat den 3 sept och ett slutresultat den 15 sept. Fram tills dess kommer nog det kunna vara fortsatt oroligt. Oppositionen kommer dock inte att frivillig lämna ifrån sig områden man etablerat sig i bara för att valet är över. Vi räknar med hög beredskap åtminstone fram till slutet av oktober. Men vem kan spå.? malin: Vad är eran roll inför valet på torsdag? Björn-Åke Törnblom: SAK arbetar främst med hälsa, utbildning, rehabilitering av funktionshindrade och landsbygsutveckling. SAK har ingen valrelaterad verksamhet men alla våra sjukvårdsinrättningar kommer att hålla öppna under valet och har extra beredskap med anledning av den ökade hotbilden. marie: Vad tror du om hur valdagen kommer bli? Björn-Åke Törnblom: Utöver en serie säkerhetsincidenter kommer det nog att vara relativt lugnt på gatorna då folk stannar hemma för att undvika det förväntat upptrappade våldet. esa: hur tror du att ramadan kommer att påverka talibanernas aktivitet efter valet? Björn-Åke Törnblom: Antagligen är man hungrigare och tröttare på eftermiddagen ? Allvarligt talat så kan jag inte minnas att det påverkat aktiviteterna nämnvärt under tidigare år.

Anders: Hur mycket störs de fredsbevarande trupperna och eller biståndsarbetare av den aggressiva krigsföringen av Amerikanska och Brittiska soldater? Dels utifrån att man påverkas i sin strategi av dessa ,dels i att man tas för att vara krigsförande när man egentligen arbetar på annat sätt. Björn-Åke Törnblom: För oss som jobbar med bistånd finns det alltid en risk att vår verksamhet blandas ihop de utländska truppernas verksamhet. För oss i Svenska Afghanistankommittén (SAK) innebär det att vi måste förankra alla våra projekt extra noga bland lokalbefolkningen. Därför kan vi också arbeta i områden där "oppositionen" finns.

Ewe: Tycker du att utvecklingen i Afghanistan går åt rätt håll eller har det stannat av, eller går det t.om. bakåt? Fungerar världens hjälpinsatser eller stjälper de?

Dagbok 2008-2009.doc 33(62)

Björn-Åke Törnblom: Utvecklingen går definitivt åt rätt håll, detsamma gäller dessvärre inte säkerheten. Världens hjälpinsatser har bidragit till stora framsteg under de senaste åren. Fler flickor än någonsin går i skola, tillgången till mödrahälsovård har ökat liksom andelen afghaner som har tillgång till sjukvård. Det finns dock mycket kvar att göra men man får inte glömma bort att hållbar utveckling tar lång tid.

John: Hur, och vem avgör om valet gått korrekt till? Och vem avgör i slutändan den frågan? Björn-Åke Törnblom: Independent Election Committee (IEC) och alla nationella samt internationella valövervakare (72 000). moderator: 10 minuter kvar av chatten nu!

Malik: Valet är ett skämt!!! Det är ändå Karzai åsnan som kommer vinna valet. Valet är så korrupt!!! Björn-Åke Törnblom: De afghaner som är beredda att offra sina liv för att rösta ser nog inte valet som ett skämt.

Dan: Hur ser säkerhetsläget ut för de civila organisationerna. Har upprorsmakarna ökat attackerna och hot? Även hur utsatta är ni för "vanlig" kriminalitet? Björn-Åke Törnblom: För biståndet har säkerhetsläget försämrats dramatiskt de senaste åren och antalet incidenter där biståndsorganisationer varit inblandade har stigit. Biståndsorganisationerna är dock inte ett primärmål för "oppositionen". Vi har lyckligtvis inte varit speciellt utsatta för kriminell verksamhet. Vi i SAK med ca 5000 afghaner på lönelistan (och bara 17 utlänningar, sådana som jag) bygger vår verksamhet på lokal förankring och vi försöker också rekrytera personal till skolor och kliniker från trakten. Vi förankrar också alla våra projekt extra noga bland lokalbefolkningen. Därför kan vi också arbeta i områden där "oppositionen" finns.

Erika E: Hur ligger det till egentligen, är oljan och en ny pipeline verkligen en stor anledning till invasionen? Björn-Åke Törnblom: Jag tror inte att konflikten i Afghanistan primärt beror på oljan. moderator: Klockan är 12.00 och vi avslutar därmed chatten. Tack alla som medverkat.

Heywood Floyd: Tror du att folk röstar efter egen uppfattning? Hur mycket påverkar hot, etninsk tillhörighet, bristande eller felaktig kunskap etc.? Björn-Åke Törnblom: Jag har definitivt fått intrycket av att etnisk tillhörighet, lokala och religiösa ledare samt hot påverkar många valdeltagare. Det är ofrånkomligt i ett land där majoriteten av befolkningen lever på landsbygden med begränsad tillgång till oberoende valinformation.

Sajan: Hej Björn Åke, Tack för din svar tidigare. Vilken makt har egentligen Karzai och dennes regering för att få ordning på landet. Det verkar som att den lilla politiska stabilitet som finns i ISAF och regeringskontrollerade områden är alltjämt beroende av de lokala ledarna samt kohandel mellan regeringen och de lokala ledarna. Vad anser du om det att allt kan falla som ett korthus och landet återgår till kaoset som har varit i landet i över 30 år, eller är jag för pessimist? /Sajan Björn-Åke Törnblom: Visst kan allt falla som ett korthus, särskilt om ISAF skulle lämna landet nu. Kohandel har en lång tradition i landet och kommer att vara fortsatt viktig för vem som än skall regera. I väst kallas det att bygga allianser. Det skulle behövas fler politiska allianser och uppgörelser för att skapa stabilitet även om jag personligen kan tycka att Karzai har skapat allianser med fel personer, sådana som har en milt sagt tvivelaktig bakgrund som tex Dostum som varit med i alla krig på alla sidor. Men han säkrar stöd från den uzbekiska minoriteten.

Dagbok 2008-2009.doc 34(62)

torsdag den 20 augusti 2009, valdagen

Det svarta fingret är ett stolt bevis på att Muhammed Nazeer och Hassan Reza röstat

Klockan är ännu bara runt halv elva här i Kabul och jag har redan många rapporter från provinserna om attacker mot vallokaler. I Kabul har dagen börjat med en serie attentat: 06.45i district 8, Tre Improvised Explosive Devises (IEDs) sprängdes I närheten av Etifaq Mosque/Qalacha . Två IEDs tros ha sprängts vid Abdul Habibi High School och en tredje vid Naswani Fadaye High School. Båda skolorna används som vallokaler. Inget känt om personskador. 07. 35 I district 5, Abrasani Area, så rapporteras två IEDs varav polisen var målet för en av dom. 08.00 distrikt 7, Saraki Wasalabad Area, IED mot en vallokal. 08. 20 distrikt 10, Sherpur Area, skottlossning mellan politiska fraktioner 10.10 distrikt 8 skottlossning vid Said Noor Muhammed Shair skolan … Många här i Kabul verkar ha tagit valdagen som en extra ledig dag och det är ännu ganska lite folk ute trots att klockan är 10.30. I centrala stan är man säkert rädd för attentat – här har ju de flesta inträffat de senaste dagarna. I förorterna verkar det vara en del rörelser för att rösta men det kan ändå visa sig bli ett väldigt lågt valdeltagande --- kl 12.30 lokal tid--- Jag har talat med en Afghansk kollega som varit runt i Chair Khana bland vallokalerna och säger att det var "too many women voting". Han menade dock inte att för många kvinnor röstar, utan var snarare förvånad att det verkade vara fler kvinnor än män som röstade i området. Man får väl ta det med en nypa salt antar jag. --- kl 17.30----

Dagbok 2008-2009.doc 35(62)

Det verkar ha varit en lugn avslutning på valdagen En av våra vakter berättar att i hans by i Bagrami, i Kabuls utkant så ha alla röstat. Dessutom dök det upp 2000 Kuchis, Afghanistans nomader, som alla skulle rösta på Karzai. De menade att under hans regim har för första gången någon brytt sig om Kuchis och flera ur folkgruppen har fått viktiga poster i statsapparaten. Med en period till för Karzai så hoppas man kunna flytta fram positionerna ytterligare och kanske få en statssekreterare eller varför inte en minister. Efter röstandet hade de ställt till med dans och fest. Jag fick se det hela inspelat på en mobiltelefon. Skönt att det finns människor som tror på en demokratisk och fredlig utveckling mitt i alla svårigheter. fredag den 21 augusti 2009, dagen efter valet Allt tal, som figurerat i pressen, om att det skulle varit förbud för journalister att rapportera från vallokalerna och om våldet på valdagen är nonsens. Många journalister, inklusive svenska, var på plats och fotade och intervjuade. Det har uppenbarligen varit en hel del incidenter runt m i landet med skottlossning, raketer och andra former av hot mot vallokaler. Dessbättre verkar det som väldigt få människor blivit skadade och som om förhållandevis få vallokaler varit tvungna att stänga på grund av hoten. Nu börjar man räkna valsedlarna på plats och i vissa fall kommer man att anslå resultatet på plats innan valsedlarna samlas in till den centrala sammanräkningsplatsen. Enskilda lokala valresultat lär knappast orsaka några oroligheter, men skulle någon av presidentkandidaterna börja dra slutsatser så vet man inte. Preliminärt valresultat förväntas den 3 sept och slutgiltigt den 15 sept. Så frågan om det var ett just val? Läs tidningar och döm själva men tänk också efter! Klart att inte valet går att jämföra med ett i väst, och varför skulle vi göra det? Faktum är ändå att tusentals människor arbetet för att kunna genomföra valet och miljoner har röstat trots riskerna. För dom är valet lyckat för att det över huvud taget gått att genomföra . Många afghanska kollegor har sagt till mig att bit för bit skall vi ändra landet och om kanske 10-15 år kan vi ha fred och demokrati. I väst har vi ett kortsiktigt och trångsynt sätt att betrakta demokratiutveckling: det skall ske här och nu. De afghaner jag talat med har en mer realistisk syn: demokratiutveckling är en process som tar tid och många tycks beredda att ge den tid det tar. lördag den 22 augusti 2009, Ramadan börjar Det är olika bud om när månen siktades, igår eller idag och månen bestämmer när Ramadan börjar. I Afghanistan börjar i alla fall Ramadan idag. Långa ljusa dagar, om än inte lika långa som i Sverige och värmen gör ramadan till en besvärlig period. Tänk dig själv att inte få äta och dricka från fem på morgonen till sju på kvällen i 30-gradig värme. Knappast hälsosamt för kropp och själ(?). Nästa år börjar Ramadan ännu tidigare i aug m några år så är det mitt i sommaren. Muslimer i de ljusa Skandinaviska länderna tror jag dock har löst saken genom att följa tiderna i Mecca för fastans början och slut. BBC har försökt få President Karzai och Abdullah Abdullah att utropa sig till vinnare. Presidentens talesman Omar Wahieed sa att ”det är inte upp till oss att avgöra. Det bestämmer valkommissionen, men vi räknar med att presidenten fått mer än 50% och att det inte behöver gå vidare till en andra omgång”. Jag har lyssnat på hans uttalande flera gånge och det är ingen tvekan om att han inte utropar Karzai till vinnare. Abdullag Abdullah var lite mer rakt på sak och sa att han borde ha vunnit. Inget positivt kan komma ut av en sådan diskussion nu. För övrigt känner jag presidentens talesman Omar Waheed som jag för åtta år sedan anställde på Svenska Afghanistankommittén (SAK) på planeringsavdelningen som jag då ansvarade för. Efter ett

Dagbok 2008-2009.doc 36(62)

drygt år gick han vidare till nya uppdrag. Det finns hundratals som liksom Waheed har börjat sin karriär på SAK och sedan gått vidare till andra organisationer, företag och myndigheter. Ibland kallar afghanerna SAK för ”the Afghan University” och en av anledningarna till att vi är ju att bygga lokal kapacitet. söndag den 23 augusti 2009, Afghanistan i medieskuggan… Det verkar som intresset för Afghanistan snabbt minskar. Många journalister lämnar landet i dag och i morgon och vi kan se fram emot en mer ”normal” rapportering, dvs. en enstaka notis när något spektakulärt händer. Ändå har utdelningen varit bra. Har sett flera seriösa artiklar som försökt förklara vad som pågår i landet, och sedan tabloiderna … Kvar är ändå frågan: vem blir president och vad innebär det på kort och lång sikt. Det blir spännande. Otåligheten och trycket från huvudkandidaterna är stor och frågan är om valkommissionen kan vänta till den 3 sept. när man sagt att de preliminära resultaten skall kungöras. måndag den 24 augusti 2009, Iftar Iftar är dagens höjdpunkt under Ramadan, kan jag tänka mig. Efter en lång varm dag är törsten och hungern påtaglig. Iftar är det mål mat som bryter fastan vid mörkrets inbrott. Här inträffar den ungefär 18.45. Här inträffar den ungefär 18.45

tisdag den 25 augusti 2009, Guantanamofångens hemkomst. I går kväll var jag nära ett scoop, fast bara nära. En pojke, Mohammed Jawad, togs som tolvåring (!?) till fånge och flögs till Guantanamo. Skälet är att han skall ha kastat en handgranat mot amerikansk militär eller fordon. Själv lär han förneka att han var den skyldige och amerikanerna menar att han var 18 år. Oavsett om han slängde eller inte slängde en handgranat kan man ju fråga sig vem som tar barn till fången i krig? Vanligtvis brukar det bara vara barbarer… Detta hände 2002, 2003 och igår kom han tillbaks till Afghanistan. Han togs till Riksåklagarens kontor, som är vår granne. Därifrån fördes han till ett möte med president Karzai.

Dagbok 2008-2009.doc 37(62)

Kl 20 hade en mindre grupp journalister samlats på gatan utanför vårt hus och intervjuade pojkens farbror. Man hoppades att pojken skulle återvända från besöket hos Karzai så man kunde intervjua honom. Strax efter 23 gav alla upp. Pojken hade kommit tillbaks i en skottsäker polisbil bara för att hämta upp farbror och sedan snabbt försvinna från platsen, kanske hem till Logar

onsdag den 26 augusti 2009, mullorna sprintertävlar i koranrecitation Igår sa valkommissionen i en första kommentar efter att ha räknat ca 10% av rösterna att President Karzai ledde med ca 2% före utmanaren Abdullah Abdullah. Idag har gapet ökat till 9 %. 44% för Karzai och 35% för Abdullah Abdullah. Igår hade man räknat få eller inga röster i provinser som Helmant och Kandahar där Karzai i förra valet kammade hem 95% av rösterna. Valkomissionen släppa nya siffror varje dag. Många krönikörer spekulerar i olika framtida scenarier, så jag hoppar på tåget: Karzai vinner, men med färre än 50% av rösterna. För att slippa en andra valomgång kohandlar han med Abdullah Abdullah som får bli premiärminister. Bra för landets stabilitet, men knappast för den demokratiska processen. Ryktena går att ”väst” trycker på för en sådan lösning. Till kvällsbönen under Ramadan verkar mullorna tävla om vem som kan recitera långa stycken ur koranen snabbast. Mulla mot mulla, med högtalarna på högsta volym. Det låter som lite modernistisk körsång. När strömmen gick igår så blev det tvärtyst i tio minuter till man hann dra igång alla generatorer. fredag den 28 augusti 2009, skatare på stan Det är en halvtimme kvar till fastan bryts och gatorna ligger nästan öde i Kabul. Alla som kan är hemma och förbereder sig för kvällsmålet. En unge kille övar på sin skateboard.

Dagbok 2008-2009.doc 38(62)

måndag den 31 augusti 2009, måndag den 31 augusti 2009, en general vaknar I går kväll fick vi in lite av monsunregnet från Pakistan och Indien. Det händer ibland, men inte varje år. Magnifika blixtar lyste upp himlen från halv åtta på kvällen. Vid elva blåste det upp. Först den vanliga sanden sedan ett härligt regnande i en dryg timme. I kväll ser jag tendenser till upprepning. Den amerikanska generalen Stanley McChrystal har uttalat sig: Man måste göra mer för att förbättra Afghanernas liv för att bryta talibanernas inflytande och förbättra säkerheten. Den nuvarande amerikanska strategin fungerar inte. Välkommen till verkligheten. På viken planet har han vistats? tisdag den 1 september 2009, översvämningar och valfusk. Strax utanför Jalallabad, längs huvudvägen mot Pakistan, har en bro spolats bort av de översvämningar som följd av monsunregnet i förrgår. 100 meter av brons huvudspann spolades iväg och fundamenten till det nya brospannet som var under konstruktion har också slitits upp ur sina fästen och spolats bort. Broreparatörer sliter sitt hår men det lär ta månader att få den i skick. Små fordon kan ta sig över flodbädden men all tung trafik står still med kilometerlånga köer som följd. Det här kommer att bli ett försörjningsproblem om regnen fortsätter eftersom alla temporära arrangemang för att kunna krossa i flodfåran kommer att spolas bort. Här kan man se hur starka, till synes oskyldiga naturkrafter kan vara. Ahmad Muslim Khuram som är talesman för Electoral Complaints Commission sa i förrgår att man nu hade ungefär 2500 ärenden varav 567 var sk klass A-ärenden som betyder att de kan påverka utgången av valet. Vi får se vad det betyder för utgången. Nyheten att Calle Bilt varit i Kabul igår och idag läste jag i svenska media. Han har träffat presidentkandidater och en massa andra viktiga personer, men den här gången har han inte träffat oss på Svenska Afghanistankommittén. torsdag den 3 september 2009, amerikanerna stormar sjukhus Igår kväll vid kl 10 stormade en grupp amerikanska soldater in på Shaniz sjukhuset i Sydadabad i Wardak strax söder om Kabul som drivs av Svenska Afghanistankommittén. Dom sökte igenom alla avdelningar och badrum, kvinnliga som manliga och var kvar på sjukhuset i två timmar. De kedjade fast sjukhusets säkerhetsvakter, bröt sig in i ultraljudrummet och ett rum där man behandlar undernärda. Alla män och kvinnor inklusive patienter tvingades under hot och förbannelser ut

Dagbok 2008-2009.doc 39(62)

sjukhussalarna. Soldaterna sa också till personalen att de skulle rapportera alla skadade som besöker sjukhuset till dom. Personalen är rädd och hotar att sluta. Amerikanerna, 10th Mountain Division, förnekar inte händelsen, men påstår att dom fått lov att gå in på sjukhuset för att leta efter en talibanledare, Samal Gul som skulle behandlats på sjukhuset, vilket allt är nonsens. Om detta är Obamas, Holbrooks och generalen McChrystals sätt att försöka vinna förtroende bland vanliga afghaner för sin politik, så bevare mig väl. Är det ok enligt Genèvekonventionen att storma in på sjukhus? Jag hoppas alla goda krafter protesterar mot tilltaget. lördag den 5 september 2009, ohederlig journalist(ik) Jag förekom i Vetenskapsradion här om dagen. Det var så långt ifrån vetenskap man kan komma. Killen som gjort programmet intervjuade mig 30 maj om alla befästningar i Kabul, om utländska privata säkerhetsföretag och soldater som beter sig som busar i trafiken osv. Vad han inte tog med i reportaget var de jag sa om villkoren för vanliga biståndsorganisationer och hur vi jobbar (och tex. inte får äga skottsäkra bilar som kostar alldeles för mycket). Hela reportaget var ett långt vinklat inlägg som gick ut på att vi utlänningar sitter inlåsta bakom taggtråd och betong, åker i dyra armerade bilar, aldrig går på stan och slösar bort biståndspengar och föraktas av lokalbefolkningen. Killen som för övrigt var dåligt påläst, hade bestämt sig för den vinkeln redan innan han började intervjun med mig, det förstår jag nu. Jag var för naiv. Det första han sa till mig när vi träffades var att det var en skam att vi biståndsorganisationer tömde myndigheter på kompetent folk genom att betala dom bättre. Jag försökte förklara för honom att det är precis tvärt om. Svenska Afghanistankommittén (SAK) och andra biståndsorganisationer som arbetat i landet 20-30 år har utbildat tusentals kompetenta tjänstemän som nu finns på alla slags myndigheter och i FN-organisationer. Här finns allt ifrån ministrar till lägre tjänstemän som fått sin yrkeserfarenhet och vidareutbildning av oss. Det kan vem som helst ta reda på som vill. Det var ett ensidigt, ohederligt, osakligt och ovetenskapligt reportage. Vetenskapsradion?? måndag den 7 september 2009, Googlesök på Shaniz hospital Afghanistan Nu har stormningen av Shaniz sjukhuset som jag berättade om den 3 sept nått media. Ett bra internationellt genomslag också. Har vi tur så når det också fram till den amerikanska militärledningen. SAKS pressrelease har för på svenska och engelska skrivits på pahstu och som är landets två huvudspråk. Vi försöker sprida informationen så brett som möjligt för att distansera os från de internationella styrkorna. Det är ett sätt att skydda vår integritet.

1. Foreign troops trash Afghan hospital, Afghanistan Military ... 6 Sep 2009 ... The Swedish Committee for Afghanistan (SCA) said troops entered the hospital in Shaniz, in Wardak province south of Kabul, late on Wednesday ... business.maktoob.com/...hospital/Article.htm - 19 timmar sedan - Liknande 2. Daily Kos: Hospital Raided - Time to Exit Afghanistan! 7 Sep 2009 ... Nato has issued new military rules of engagement in Afghanistan in ... 2 at 10 pm coalition vehicles drove up at SCA's Hospital in Shaniz, ... www.dailykos.com/story/2009/9/7/44244/08051 - 4 timmar sedan - Liknande 3. Aid Group Says U.S. Troops Raided Afghan Hospital - NYTimes.com The hospital is located in Shaniz, in Wardak Province, in east-central Afghanistan. Mr. Fange said the soldiers arrived about 10 p.m. on Wednesday and ... www.nytimes.com/2009/09/08/.../08kabul.html - 5 timmar sedan - Liknande 4. SOLIDARITETENS PLATTFORMAR: PUT CARL BILDT,FOGH RASMUSSEN AND ALL ... DEBATE "Therefore, contrary to Swedish soldiers in Afghanistan". CULTURE Young skater takes Kabul. ADVERTISEMENT: The hospital is located in Shaniz in ...

Dagbok 2008-2009.doc 40(62)

solidaritetensplattformar.blogspot.com/.../put-carl-bildtfogh-rasmussen-and-all.html - 7 timmar sedan - Liknande 5. Collateral Damage Near Fuel Trucks, and A Swedish Run Hospital in ... 7 Sep 2009 ... After the decision to bomb fuel trucks in Afghanistan, which I would ... 2 at 10 pm coalition vehicles drove up at SCA's Hospital in Shaniz, ... wok3.wordpress.com/.../collateral-damage-near-fuel-trucks-and-a-swedish-run-hospital-in- afghanistan/ - 1 timme sedan - Liknande 6. Booman Tribune ~ A Progressive Community 7 Sep 2009 ... Hospital Raided - Time to Exit Afghanistan! ... evening September 2 at 10 pm coalition vehicles drove up at SCA's Hospital in Shaniz, ... www.boomantribune.com/?op=displaystory;... - 4 timmar sedan - Liknande 7. Daily Times - Leading News Resource of Pakistan The Swedish Committee for Afghanistan (SCA) said troops entered the hospital in Shaniz, in Wardak province south of Kabul, late on Wednesday “without giving ... www.dailytimes.com.pk/default.asp?page...7... - 14 timmar sedan - Liknande 8. Foreign troops trash Afghan hospital - Latest news from zinza - [ Översätt den här sidan ] 6 Sep 2009 ... said Sunday that foreign troops entered its hospital in Afghanistan, ... Afghanistan (SCA) said troops entered the hospital in Shaniz, in. zinza.com/.../Foreign%2Btroops%2Btrash%2BAfghan%2Bhospital - 18 timmar sedan - Liknande

Osv tisdag den 8 september 2009, Karzai över 50 % i första valomgången Hamid Karzai har enligt Valkomissionen fått 54,1% medan Abdulla Abdullah halkat ned till 28,3 % Det var väl en väntad utgång eftersom rösterna i söder där karzais stöd antas vara störst räknades sist. Även om ca 8% av rösterna är oräknade ännu så kommer det inte förändra slutresultatet. Electoral Complaints Commission har registrerat fler än 2000 anmälningar om alvarligt röstfusk och menar att om man fått tid att granska anmälningarna så hade Karzais seger kanske inte varit så given. I morgon är det helgdag till minne av frihetskämpen Ahmed Shah Masoud, då kanske Karzai, respektive Abdullah-anhängare stöter på varandra. Vi hoppas att det inte leder till sammandrabbningar och upplopp. Inför morgondagen finns också farhågan at talibanerna vill visa vad de kan. I förrgår sköt de in raketer över stan, i går kväll angrep de en amerikansk bas strax utanför city med raketgevär och k- pistar och i morse en bilbomb utanför den militära delen av Kabuls flygplats. Det relativa lugn som ändå varit i stan och i landet (allt är relativt) under sommaren och hösten, med undantag av piken vid valet och nu, sägs av en del tyda på att talibanerna trots allt har begränsade resurser som tänjts till sitt yttersta, just kring valet. De sägs också ha lidit alvarliga förluster de senaste månaderna som begränsar deras slagkraft. Vi hoppas det ligger någon sanning i det. onsdag den 9 september 2009, Ahmed Shah Masoud Day – allt lugnt Masoud, lejonet från Pansjr som mördades 9 sept 2009, var en gång symbolen för motståndet mot Sovjet.

Dagbok 2008-2009.doc 41(62)

fredag den 11 september 2009, varumärkesMiss?

Miss Fit eller misfit? lördag den 12 september 2009, hus för de nyrika

Dagbok 2008-2009.doc 42(62)

Söndag den 13 september 2009, hus för de nyrädda

Sandbagged and stonewalled… tisdag den 15 september 2009, regn, åska och vattenberedare

Dagbok 2008-2009.doc 43(62)

Det är bara två veckor sedan det sist regnade och åskade och det känns ovant att det kommer så tätt. I natt small det i ett hus is stan. De första rapporterna sa att det var en raket som träffat ett hus. Senare visade det sig att det var en vanlig liten elektrisk vattenberedare i en av biståndsorganisationernas bostäder som exploderat. Smällen var så kraftig att den rev ner väggar och tak och blåste ut två hela rum. Tack och lov skadades ingen. NU skall vi kolla säkerhetsventiler och termostater i alla våra varmvattenberedare (det finns vanligtvis en i varje lägenhet). lördag den 19 september 2009, Eid al-Fitr i morgon?? In i det sista är det svårt att få klart besked om Eid börjar i morgon. Eid al-Fitr betyder ungefär ”fastebrytandets fest” och är slutet på fastemånaden Ramadan. Det är en stor familjefest, ibland jämförd med vår jul. Om Eid börjar i morgon så är det helg söndag-tisdag. Om inte är det arbetsdag i morgon. Klockan är snart 19 och kollegorna väntar fortfarande på ett klart besked från myndigheterna. Samhällsplanering försvåras onekligen av att man inte ens ett halvt dygn i förväg, kan fastställa om en tredagarshelg börjar nästa dag eller en dag senare. Månen styr. söndag den 20 september 2009, Eid har börjat Kl 21 i går kväll kungjorde de Afghanska myndigheterna att Eid börjar idag. En kollega SMSade mig beskedet med orden ”Tomorrow will be Eid, Afghan High court and Saudi announced”. Stan är lika öde som på Juldagen och det flesta är hemma med familjen och firar med mycket festmat. tisdag den 22 september 2009, flyga drake Man ser allt fler drakar i luften. Lika många har fastnat i träd och stolpar. Drakflygning är en nationell passon. Såhär sista dagen på Eid är barn och vuxna ute med sina drakar. På gator och i parker, men även från hustak och andra högt belägna platser. Att flyga drake kan vara farligt. Varje år dör flera barn av att ha fallit från taken.

Dagbok 2008-2009.doc 44(62)

onsdag den 23 september 2009, säkra och billiga penningtransporter Svensk handel klagar över dyr kontanthantering. Att använda helikopter för att bryta sig in och stjäla pengar i en värdedepå är ju fantasifullt även för svenska förhållanden. Men när jag berättar om ett antal spektakulära rån mot värdetransporter och banker tittar mina afghanska kollegor lite förvånat på mig. I Sverige? När jag berättar att de flesta bankerna idag inte har kontanter och att man inte kan betala med kontanter på bussar och tåg i Stockholm för att det varit för många rån så ser de skeptiska ut. Kan det vara sant i fredliga Sverige? Jag står i kassan på jobbet och växlar pengar och berättar att inga svenska företag längre har någon kontantkassa för anställda utan att löner sätts in på bankkonton och att många sedan betalar räkningar elektroniskt och handlar med kort. Driver jag med dom? tycks de tänka. Här i Afghanistan transporteras ofta stora summor pengar insvep i en schal eller tygstycke som man knutit samman i hörnen. Så transporteras många småvaror och du vet inte vad knytet innehåller. Jag har sett millioner lyftas ur en vanlig tygväska som en penninghandlare transporterat i en vanlig taxi. I Kabul ser vi numer en del värdetransportbilar med vakter som laddar bankomater, men det ser ganska avspänt ut. Här flödar kontanter, men antalet rån mot privatpersoner, butiker och institutioner är få. Jag har aldrig hört att någon utlänning rånats. Så vilken stad är säkrast: Stockholm eller Kabul? fredag den 25 september 2009, i granatäpplets tid

torsdag den 1 oktober 2009, krönika i Unionens tidning Kollega En ganska händelselös vecka har passerat. Det mesta mer rutin. Vi har sådana veckor i Afghanistan också.

Dagbok 2008-2009.doc 45(62)

Fackföreningstidningen Kollega har publicerat en krönika skriven av mig: ”Vi gör skillnad i Afghanistan” (sid 53). Klicka här för att läsa. Den kaxiga rubriken är tidningens, inte min. lördag den 3 oktober 2009, ännu inget definitivt valresultat Det är snart sex veckor sedan presidentvalet här i Afghanistan och ännu finns inget annat resultat än det att Karzai har 54% och Abdullah har 28%. Just nu kollas 10% av rösterna för att se om valfusket gynnat Karzai så mycket att han hamnar under 50% och därmed tvingar fram ett omval. Här är folk i allmänhet ointresserade av ett omval och ett omval skulle förmodligen locka mycket färre väljare än i valet den 20 aug. Ett omval skulle knappast ge den valda presidenten större legitimitet än om man nu spikar Karzai som segrare. Mina afghanska kollegor har ingen eller ringa förståelse för den omräkningsprocess som nu pågår och menar att det är bara ett spel för att tillfredställa väst. I en TV-intervju på BBC sa en anhängare till Abdullah att det visserligen var tråkigt att Abdullah förlorade, men nu ville man gå vidare och ta nya tag vid nästa val. Han hade ingen förståelse för omräkningen. Samma sak uttryckes i en demonstration häromdagen i Kabul. Skall ett omval hållas måste det ske före 20 oktober då snön kan börja falla och göra höglänta områden tillgängliga. Man kan ju fråga sig om det finns kapacitet att med så kort varsel sända ut tio tusentals valförrättare i byarna igen. Det blir en logistisk mardröm. Att åter hantera säkerheten för valförrättare och väljare blir praktiskt taget omjligt. Och vilken garanti finns det för att valfusket inte upprepas. Ingen förmodligen. OK. Det finns en konstitution, men redan det faktum att valet hölls i augusti istället för maj är en avvikelse som alla accepterar… I morgon eller övermorgon kan eventuellt (allt är mycket vagt) resultatet av ormräkningen publiceras. torsdag den 8 oktober 2009, bilbomb 2 mot Indisk ambassaden

Dagbok 2008-2009.doc 46(62)

I dag small en bilbomb vid Indiska ambassaden igen. För ungefär ett år sedan small en bomb på ungefär samma ställe. Båda gångerna var förödelsen stor med många döda och flera sårade. Det såg ut som ett slakthus sa dom som var först på plats med räddningsåtgärder. På gatan finns också Inrikesministeriet och hela området är kraftigt avspärrat och skyddat av stora betongväggar, men ändå kom självmordsbombaren in. Han lär ha kört en stor svart Lexus med tonade rutor. En sådan bil kör normalt bara mäktiga commanders och andra viktiga makthavare. Det kan vara orsaken till att han släpptes förbi av vakterna. Man trodde att det var en vanlig big shot som brukar köra in bakom avspärrningarna och en sådan stoppar man inte och ifrågasätter i onödan. fredag den 9 oktober 2009, ännu inget valresultat Ännu har inget valresultat annonserats. Omräkningen drar ut på tiden och det är nu i praktiken omöjligt att ordna en andra valomgång i år om det skulle behövas. President Karzais legitimitet ifrågasätts också allt mer i media och bland vanliga afghaner. Förväntningarna på valresultatet sjunker för var dag och valet har knappast varit en succé för västerländska formen av demokratiska val som man ”gett” den Afghanska staten. Om Karzai skall kunna återskapa något slags förtroende hemma och internationellt för sin regim, så behövs nog en bredare koalition än den han har sällt upp med i valet. Han behöver tex få med Abdullah, huvudkonkurrenten i regeringen och sedan ta krafttag mot korruptionen som regering och myndigheter är genomsyrade av. Men kommer det att hända…? Borde inte norrmännen väntat med att ge Obama fredspris till han levererat? Säga rätt saker har ju även andra gjort förut, men inte lyckats leverera. onsdag den 14 oktober 2009, vårdkö i Wardak

I väntrummet på Maidan Shah Hospital i Wardak. Foto: Maria Aschenbrenner

Dagbok 2008-2009.doc 47(62)

Fredagen den 16 oktober 2009, inget valresultat Flera gånger denna vecka har man sagt att valresultatet skall annonseras. Eller snarare resultatet av omräkningen som kan leda till en andra valomgång i presidentvalet. Men inte heller igår då man skulle ha kungjort resultatet. Guvernören Muhammad Atta i Mazar-i-Sharif i norr har sagt att om Karzai vinner utan omval så vägrar han att erkänna centralregeringen. Det är ett osedvanligt korkat och onyanserat uttalande som bara kan komma att skapa ännu mer röra här i landet. Muhammad Atta är en av presidentkandidaten Abdullah Abdullahs lierade och Attas uttalande kan knappast stärka Abdullahs kandidatur. lördag den 17 oktober 2009, Afghansk hötorgskonst Den här tavlan fotade jag i en butik. Vi skulle kalla det typisk Hötorgskonst. Men kanske uttrycker den en Afghansk dröm: Att kunna vandra fredligt i en grönlummig skog. Skogen skulle kunna vara målad av vilken hötorgskonstnär som helst i Europa. Men damerna i burka…

fredag den 23 oktober 2009, jordbävningar Vid halv ett i natt vaknade jag av ett dovt muller och att huset skakade. Mullret och skakningarna tilltog gradvis och höll på i kanske 30 sekunder. Man rusar upp och ställer sig mellan dörrposterna för att man vet att det inte är hälsosamt att vara i ett trapphus om det är ett starkt skalv. Jordskalvet var 6,2 på Richterskalan i nordöstra delen av landet. Inga skador rapporterade i Kabul, men från norr vet vi ännu inte riktigt. Ett annat skalv är att det nu skall bli en andra omgång i presidentvalet den 7 november. Afghanerna rycker på axlarna och regissörerna bakom spektaklet, USA, UN och diverse västländer ser nöjda ut. Ändå vet alla att valdeltagandet blir lägre än i förra omgången och inga garantier finns för att det blir mindre fusk. Presidenten som sedan väljs kommer inte heller ha mer legitimitet än Karzai nu har.

Dagbok 2008-2009.doc 48(62)

Ett tredje skalv handlar om en påstådd bränning av den heliga koranen som skall ha skett av amerikansk trupp i Wardakprovinsen. Omständigheterna kring händelsen är inte vigtiga längre utan vad den allmänna uppfattningen är om vad som har hänt. Det började med en studentdemonstration i Wardak förra veckan och fortsatte sedan i Jalallabad. Det var lugnt över helgen men har sedan sakta skjutit fart igen och igår demonstrerade tusentals studenter i Kandahar och Khost , skrek slagord mot USA, brände bilder på Obama och uppmanade den islamska världen att avbryta alla ekonomiska band med USA. Studenter är lätta att mobilisera och de mest konservativa USA-fientliga krafterna utnyttjar nu den möjligheten. Protesterna kan eskalera och gå överstyr. Fientlighet mot USA och amerikansk trupp kan lätt bli en allmän rörelse mot väst och västerlänningar. onsdag den 28 oktober 2009, väpnad attack i gryningen Kabul 07. 35. Ett par kvarter bort började i morse vid sexsnåret en väpnad attack mot vad som beskrivs som en NDS-commanders compound. Vi har hört skottlossning från lätta vapen och tyngre. En rökpelare stiger upp ifrån kvarteret. Tills vidare sitter vi kvar hemma och väntar på att läget skall klarna och gatorna skall bli farbara igen. Det blir intressant att få reda på vad som orsakade attacken: droguppgörelse, talibaner eller andra politiska eller personliga motsättningar. Det kan ju vara ett inlägg i valkampanjen inför valet nästa helg. Kabul 08. 15 Enligt några rykten så skall attacken ha varit UNAMA guest house. Talibanerna säger att de ligger bakom attacken. Kabul 08.30 Det var en FN-gästhus som attackerades. Det verkar nu också som raketer eller granater har skjutits mot Serena Hotel. En granat/raket exploderade nära Serena, en nära Försvarsdepartementet, en nära Finansministeriet och en nära Pasthunistan Bank. Ännu är detaljerna lite osäkra. Talibanerna har tagit på sig ansvaret och det har också lovat att störa det kommande valet så gott de kan. Det här är valupptakt alltså. söndag den 1 november 2009, Abdullah backar ur presidentvalet President Karzais utmanare i presidentvalet Abdullah Abdullah har just annonserat att han inte ställer upp i andra omgången av presidentvalet den 7 november. Officiellt så har han ställt ett antal villkor för att ställa upp. Ett är att valkommissionen ordförande Azizullah Lodin skall avgå. Abdullah anser han är Karzais handgångne man som kommer att bidra till valfusk snarare än att stävja det. Den bittra sanningen är väl snarare att Abdulla är chanslös och vill undvika förödmjukelsen som ett nederlag skulle innebära. Han lär dessutom har skralt med pengar för den andra valomgången. Det sägs dessutom att det finns flera betydande politiker inom Abdullahs läger som hållit en dörr vidöppen till Karzai. Nu kommer antagligen en veckas kohandel att pågå för att lösa den konstitutionella kris som uppstått och för att övertyga omvärlden att presidenten och den nya regeringen har någon form av legitimitet, vilket tycks vara viktigt, inte minst för Obamas regering. Lite kohandel kan kanske säkra Abdullah eller åtminstone några av hans anhängare en plats i regeringen. måndag den 2 november 2009, Ingen andra omgång i presidentvalet och Svininfluensa stänger skolor Senaste nytt är det inte blir någon andra valomgång i presidentvalet. Valkomissionen har deklarerat Hamid Karzai segrare efter att Abdullah drog sig ur igår.

Dagbok 2008-2009.doc 49(62)

Ännu en legitimitetsnöt att knäcka för västvärlden. Afghanerna ser på hela processen med blandade känslor. De mer välutbildade och Abdullahs anhängare ifrågasätter säkert Karzais legitimitet, men jag är inte säker på att man är lika kategorisk i pashtunområden i öster och söder. Mina åsikter är säkert inte politiskt korrekta men jag tror inte demokratibygge är ett projekt utan en process och den kommer att ta tid – årtionden. Svininfluensa stänger skolor Det afghanska hälsoministeriet vill stänga landets skolor från och med idag och tre veckor framåt, dvs resten av terminen, för att hindra spridningen av Svininfluensan. I landet finns inga resurser att vaccinera vare sig folk i allmänhet eller riskgrupper. Om vaccin kommer att finnas så kommer det bara att finnas för en liten elit och för de utländska trupperna. Myndigheterna har deklarerat ” nationwide public health emergency” och inte bara beslutat stänga skolor utan också förbjuda offentliga samlingar i sportarenor, bad och moskéer. Man har konstaterat 316 fall av H1N1, varav 45 har drabbat afghaner och resten är utländska soldater. En afghan har dött. Det måste alltså finnas 1000-tals icke diagnostiserade fall, med tanke på sjuk och hälsovårdens avsaknad av kapacitet för att testa verkliga fall. tisdag den 3 november 2009, segern firas I Herat i väster och i Taloqan i norr firar Karzais anhängare segern i presidentvalt med möten på stadion respektive i en av Taloqans parker. Kommer andra städer att följa efter? Lördag den 7 november 2009, inställd valdag lugn Idag skulle det ha varit andra omgången i det afghanska presidentvalet som blev inställt. Dagen var lugn och det har inte varit några demonstrationer i landet vare sig för eller emot Karzai. Uppenbarligen har dock både europeiska länder och USA satt press på Karzai för att bredda regeringen, men framför allt ta itu med korruptionen i landet för att skapa någon form av legitimitet. söndag den 8 november 2009, slaget mot taliban i Kunduz Kunduz är en av provinserna i norr med en stor phastubefolkning och ett traditionellt stort stöd för taliban. Provinsen har varit ett no-go-område för västerländska hjälparbetare i snart ett år och situationen försvårar kommunikationerna med andra provinser i nordöst. Sedan den 3 november har den afghanska armen och ISAF genomföre en stor operation i provinsen, kanske med viss framgång. Man rapporterar att sedan operationen startade den 3 november så har man dödat 133 ”talibaner” (AOG, Afghan Opposition Groups) varav 5 av deras kommanders och 7 utländska jihadister från Uzbekistan. Ett 15-tal misstänkta AOG har arresterats. Man har också beslagtagit en del vapen och ammunition. Om allt detta är sant är det antagligen ett regält bakslag för taliban, men räcker det för att hjälpa till att vända trenden. tisdag den 10 november 2009, kommentarer till FNs reträtt Efter attacken mot gästhuset med FN-medarbetare så beslöt FN att temporärt evakuera och omplacera ca 700 av sina medarbetare. Detta har en del afghanska röster kommenterat i ljuset av att FN och en del andra organisationer inte arbetar utanför städerna. Ashraf Gahni, före detta medarbetare i Världsbanken och före detta Afghansk finansminister samt presidentkandidat säger till och med: "We don't need the UN agencies, the UN agencies are a burden," says Ashraf Ghani, a former minister of finance and presidential candidate. "NGOs are a mixture, some have done superb work in Afghanistan…. If the environment for the Swedish Committee or the Aga Khan [Development Network], if that gets restricted, that's when people pay a price." Och president Karzai kommenterar konsekvenserna av FNs återtåg i en intervju på Monday on PBS's News Hour med orden: "No impact. No impact…. They may or may not return. Afghanistan won't

Dagbok 2008-2009.doc 50(62)

notice it." De hårda orden kanske avspeglar vad han känner inför den förödmjukelse han utsattes för när han tvingades annonsera en andra valomgång omgiven av representanter för USA, FN och EU. torsdag den 12 november 2009, Magnus chattar om säkerheten Svenska Afghanistankommitténs informatör på plats i Kabul, Magnus Forsberg, svarade på frågor om säkerhetsläget i landet i chatten direkt efter TV4Nyheterna igår kväll, antagligen med anledning av att svenska soldater skadats av en vägbomb. http://nyhetskanalen.se/1.1328526/2009/11/11/chatta_med_afghanistan_experten onsdagen den 18 november 2009, järnring runt Kabul Det tog två och en halv timme att åka de 12 km från kontoret och hem i eftermiddags. Stan är delvis avstängd för trafik inför morgondagens invigning av en ny presidentperiod för Karzai. Inte blev saken bättre av att Hillary Clinton kom till stan. Det bidrog ytterligare till trafikkaoset. Regeringen har deklarerat torsdagen den 19 november 2009 om allmän helgdag i Kabul och uppmanat vanligt folk att hålla sig inne av säkerhetsskäl. torsdag den 19 november 2009, Karzai insvuren i ämbetet utan oroligheter President Karzai lovade bot och bättring när han svors in som president för en andra femårsperiod. Nu skall han ta i med hårdhandskarna mot korruption och opiumindustrin. Opiumodlare skall straffas. Han nämnde inget om producenterna och organisatörerna. Korruption beror på givarländarna sa han här om dagen, men nämnde inte korruption som varje afghan känner av när de har med myndigheter att göra. 800 gäster var med under ceremonin. Hillary Clinton var där på parkett. Den ende statschefen som närvarade var Pakistans President Asif Ali Zardari även kallad Mr 10% för alla sina skumraskaffärer och sitt väldokumenterade rykte att ta mutor. Viktigt var att Karzai sa att landets egen militär inom fem år skall svara för säkerheten i landet. Det här är antagligen ett svar på kraven från väst att man vill se resultat av sina militära insatser. Om Karzais uttalande har någon förankring i verkligheten är mindre intressant just nu. Det blir nu spännande att se ministerlistan lite längre fram. Dagen har för övrigt varit lugn och gatorna i centrala Kabul låg nästan öde när jag gick och handlade. fredag den 20 november 2009, Från Taliban till framgångsrik affärsman… Den 29 oktober 2001 när talibanernas välde var under attack och på fall så hade deras ambassadör i Islamabd, Pakistan en presskonferens. Med på presskonferensen var ambassadörens tolk Ahmad Rateb Popal. Precis som ambassadören hade han en svart turban och ett stort buskigt skägg. Han hade en stor svart lapp över ena ögat, en protes i stället för vänster arm och en deformera högerhand efter en explosionsolycka under en operation mot Sovjet tidigare. Denne Popal var mer än en gammal gerillakrigare. 1988 året innan Sovjet lämnade Afghanistan hade han blivit åtalad i USA för att ha varit inblandad i smuggling av mer än ett kilo heroin och släpptes ur fängelse 1997. Hoppar vi sedan fram till 2009 så regeras Afghanistan av Popals kusin president Karzai. Ahmad Rateb Popal har klippt och trimmat skägget och blivit en mycket välbärgad affärsman tillsammans med sin bror Rashid Popal som i Brooklyn 1996 för övrigt erkände sig skyldig i ett annat heroinfall. Bröderna Popal kontrollerar i Afghanistan den stora Watan Group, ett konsortium som engagerat sig i Telecom, logistik och säkerhet. Watan Risk Management är en av dussinet privata säkerhetsföretag i landet. Ett av Watans filialer skyddar konvojer med afghanska långtradare som transporterar material från Kabul till Kandahar åt Amerikanerna…

Dagbok 2008-2009.doc 51(62)

Om detta och andra bisarra sidor av korruptionen i landet kan man läsa I The Nation i en artikel med titeln ” How the US Funds the Taliban ” av Aram Rostom http://www.thenation.com/doc/20091130/roston onsdag den 25 november 2009, den kokta grodan och den gäckande skuggan Det sägs att om man skall koka en groda så skall man inte släppa ner den i kokande vatten för att då hoppar den ur vattnet fortare än kvikt. Man skall i stället lägga den i en kastrull med kallt vatten som man sakta värmer till kokpunkten. Grodan tycker det är härligt i vattnet och upptäcker för sent att han blivit kokt. Under några dagar har vi nu matats med uppgiften om att en stulen FN-bil med ett specifikt registreringsnummer skall vara fyllde med sprängämnen. Bilen körs runt i stan och letar efter ett lämpligt mål där den förmodade självmordsbombaren skall spränga sig och bilen i luften. Bilen lär ha siktats på flera ställen och uppträtt mystiskt, men alltid lyckats smita undan… FN lär dessutom ha flera bilar med samma registreringsnummer, vilket försvårar sökandet. Trovärdigheten i rapporterna eller ryktena tycker jag avtar med ökande antal rapporter om att man sett bilen, men att den smitit undan. Den som har kört i Kabultrafiken vet hur svårt det är att snabbt smita iväg. Har vi att göra med gäckande skuggan? När man bedömer säkerhetsrisker får man många, ja alltför många, tips om saker som skall hända och aldrig händer. Det gäller att försöka sovra i materialet men man kan aldrig vara säker på att man sovrar rätt. Det är också lätt att bli en kokt groda. torsdag den 26 november 2009, Arafat dagen Arafatdagen har inget med den före palestinske ledaren att göra utan är den dag då Islam fullbordades och Muhammed lär ha gett sin sista predikan. Dagen inträffar årligen ungefär 70 dagar efter att Ramadan har avslutats. Detta är andra dagen av pilgrimsresan till Mecca, Haji, som varje rättrogen muslim skall göra en gång i sitt liv om hon/han har möjlighet till. Det sägs att den som fastar under den här dagen sonar sina forna och kommande års synder. Detta är också dagen man firar till minne av Adam och Evas återförening. När de drevs ut ur lustgården var de skiljda åt i 200 år. fredag den 27 november 2009, blodbad i Kabul Eid al-Adha har börjat. Det är en tacksägelsefest till minne av att Abraham var villig att offra sin ene son. I sista sekund ingrep dock Gud, och lät honom offra ett får i stället. Detta firar många muslimer genom att slakta ett får, en get eller nötkreatur under Eid, som enligt tradition skall bli mat till familjen, släkten och samhällets fattigaste. Slaktar gör man dessutom mitt inne i Kabul och blodet rinner ut ur portarna. Det är också idag under pilgrimsresans tredje dag i Mecka pilgrimerna skall kasta sten mot stenpelare som symboliserar satan.

Dagbok 2008-2009.doc 52(62)

lördag den 28 november 2009, promenad på stadsmuren Solen skiner. Det var frost under natten och termometern kryper knappt upp till 10 grader mitt på dagen. Men dagen var som gjord för en utflykt upp på stadens gamla ringmur som slingrar sig längs med en del av bergen som omger Kabul. Endast delar av muren finns kvar. Vi åker bil så nära muren det går, men får sedan själva leta oss upp mellan husen och längs bergssluttningen till vi kommer upp på muren. Belöningen är en fantastisk utsikt över omgivningen. Ett litet filmklipp hittar du på: http://www.btornblom.com/blog/?p=458 Foton hittar du på: http://www.btornblom.com/blog/?p=1001 onsdag den 2 december 2009, varning: firande av cricketseger Här om dagen fick vi en lite annorlunda ”säkerhets”varning som vi vill se fler av: Plats: Nangahar, Jalallabad City, Pashtunistan Square området Incident typ: Offentlig samling Tidpunkt: 30 nov, kl18.15 Källa: Annan Information: Med anledning av dagens seger för det Afghanska lanslaget i cricket över Förenade Arabemiraten, kan man förvänta sig stora folksamlingar kring Pashtunistan Square. Följaktligen kam man räkna med kraftiga trafikstörningar. Det är okänt hur länge firandet kommer att pågå. Råd: Hjälporganisationer bör överväga att begränsa rörelsefriheten för sina utländska medarbetar under resten av kvällen på grund av trängseln. Cricket har blivit en enormt stor sport i de östra delarna av Afghanistan med Jalallabad som ett slags cricketcentrum. Många afghaner har lärt sig spela cricket under åren i Pakistan. Själv förstår jag väldigt lite av cricket och minst av allt varför väldens 10 bästa cricket lag spelar testmatcher, med röd boll och i vita kläder, i dagarna fem. Hur kan det locka någon publik? Inte undra på att det kan driva folk till vansinne och orsaka upplopp  4 december 2009, Jubel för cricketlaget. Inget jubel för Obama De afghanska cricketsegrarna kom idag hem till Jalallabad och omskakade jubel och trafikstockning. Däremot har Obamas strategi och tillkännagivande av truppförstärkningar med 30000 nya soldater, samt ett påbörjat tillbakadragande i juli 2011, inte mötts med något jubel i landet. Vanligt folk misstror USA och Nato räknar inte med att säkerheten blir bättre, utan sämre. Ahmed Rashid, känns Afghanistan-, Pakistan- och talibankännare är lika pessimistisk. Rashid säger att det är omöjligt att få Afghanistans arme och polis på fötter på 18. Dessutom har inte USA satt tillräcklig press på Pakistan som tillåter (ledande) Afghanska talibaner en fristad i på den pakistanska sidan av gränsen. Pakistan har ett intresse av ett instabilt Afghanistan och skall Pakistan göra något åt talibanerna så måste USA sätta press på Indien för att få igång fredssamtalen om Kashmir igen. Krångligt? Et regionalt maktspel som inte alltid är helt lätt att greppa. Ahmed Rashid har i The NEW YORK REVIEW OF BOOKS. BLOG. Skrivit en läsvärd och begriplig artikel: Afghanistan: The Missing Strategy http://blogs.nybooks.com/post/266734069/afghanistan-the-missing-strategy måndag den 7 december 2009, Enduring freedom och fiberkabel Enduring freedom – varaktig frihet, är namnet på USAs insats i Afghanistan.

Dagbok 2008-2009.doc 53(62)

Åk en runda i Kabul med alla betongmurar och sandsäckar som blir fler för var dag eller se alla utländska militärkonvojer och beväpnade afghanska poliser och militärer is stan så får man mer visionen av ”enduring prison”. En tröst är att det ändå varit lugnt i Kabul de senaste veckorna och att den annalkande vintern har minskat talibanernas aktiviteter i provinserna. Men utvecklingen står ändå inte stilla. Igår kungjorde kommunikationsministern att man nu anslutit Afghanistan med en optisk fiberkabel till Pakistan. En ring av fiber byggs runt landet och ansluts även till Tadzjikistan. Det här kommer snabbt att få priset på internet och telefoni via bredband att falla som en sten. Hittills har all internettrafik gått via satellitlänk just för att ingen landförbindelse funnits med omvärlden. fredag den 11 december 2009, Halvhjärtat mot korruption I måndags dömdes Kabuls borgmästare Mir Abdul Ahad Sahibi till fyra års fängelse och ungefär 120000 kronor i böter för korruption. Han är dock redan ute ur fängelset mot borgen. … och vi väntar fortfarande på besked om vilka ministrar Karzai utsett till sin nya regering… måndag den 14 december 2009, Jenny träffar en häxa Jenny Nordberg, krönikör på Svenska Dagbladet har varit i Kabul. Hon skriver om mötet med en av SAKs fd. anställda i en krönika om kvinnornas situation. Jenny är slängd i käften och en slagfärdig skribent och jag tror hon träffar rätt när hon citerar Carol le Ducs syn på hur man kan förändra livet för kvinnorna till det bättre: "Det är enkelt att säga att afghanska kvinnor är förtryckta och att det är männen som förtrycker dem. Men det är också en romantisk vision hos västerländska feminister att om kvinnor bara uppmuntras tillräckligt så kommer de att själva kunna förändra sina liv". Carol jobbade på SAK i början på 2000-talet när jag var ny i organisationen och av henne kunde man lära en hel del nyttigt om afghansk kultur. Läs gärna hela Jenny krönika http://www.svd.se/opinion/kolumnister/jennynordberg/jenny-nordberg-haxa-av-basta-sort-siktar- pa-mannen_3933535.svd tisdag den 15 december 2009, Dagens smäll mot Massouds bror Kvart i tio small det i ett av de flotta områdena nära svenska ambassaden. Målet var eventuellt förre vicepresidenten Ahmad Zia Masoud, bror till den 2001 mördade legendariske motståndsgeneralen Ahmed Shah Masoud. Minst åtta personer dödades i explosionen och närmare 40 skadades Vi har en numer ganska vältrimmad apparat för att snabbt försäkra oss om att ingen ur vår personal har varit i området samt att sprida information om vad och var något hänt och att stoppa alla förflyttningar i stan i närheten av hotade områden. Mindre än en halvtimme efter dagens explosion hade vi kunnat meddela ambassaden att all SAKs personal var i säkerhet. När den akuta fasen är över försöker vi ta reda på så många fakta som möjligt för att kunna bedöma hotbilden på kort sikt och om hotbilden generellt ändrats på något sätt. Det finns inget som tyder på att biståndsorganisationer är målet för den här typen av aktioner, men risken finns alltid att någon är på fel plats vid fel tillfälle. torsdag den 17 december 2009, Waheed Omar, presidentens talesman President Karzai har utsett en ny talesman, Waheed Omar. 2002 anställde jag Waheed på SAK i Peshawar som Planning Chief Officer där han hjälpte mig att skriva projektansökningar och uppföljningsrapporter till stora bidragsgivare som Världsbanken, EU etc. Han stannade i ett drygt år innan han fortsatte i karriären. Många afghanska regeringstjänstemän har börjat sin karriär hos SAK där de fått arbetslivserfarenhet och vidareutbildning. Grattis Waheed.

Dagbok 2008-2009.doc 54(62)

fredag den 18 december 2009, ny regering presenterad Efter en och en halv månads vånda har president Karzai föreslagit underhuset, Wolesi Jirga, vilka som skall bli ministrar i hans nya regering: Defence Minister Gen. Abdul Rahim Wardak Foreign Rangin Dadfar Spanta Interior Hanif Atmar Finance Omar Zakhilwal Public Health Minister Dr. Mohammad Amin Fatimie AgricultureMinister Muhammad Asif Rahimi Justice Minister Mohammad Sarwar Danish Education Minister Women's Affairs Hosn Bano Ghazanfar Communications Minister Amirzai Sangin Counter-narcotics Minister Gen. Urban Development Minister Gul Agha Sherzai Transp. and Aviation Minister Dr. Muhammadullah Batas Rural Rehab. and Develop. Daud Barmak Mines Minister Waheedullah Shahrani Information and Culture Syed Makhdoom Raheen Water and Energy Minister Ismail Khan Hajj and Auqaf Minister Inayatullah Baleegh Darshad Higher Education Minister Obaidullah Obaid Public Welfare Minister Eng Abdur Raza Abdullahai Martyrs and Disables Minister Taj Ali Sabri Trade and Industry Minister Ghulam Mohammad Refugee Affairs Minister Inayatullah Nazari Labour & Manpower Minister Ismail Munshi.

Kabuls korruptionsanklagade borgmästare ersätts också med som är chef för den mäktiga underrättelsetjänsten National Directorate of Security. Sista ordet i regeringsbildandet är nog inte sagt i regeringsfrågan. lördag den 19 december 2009, mödra- och barnadödligheten minskar Afghanistan har ett av de högsta mödra- och barnadödlighetstalen i världen. 2002 var barnadödligheten för barn under 5 år 257 per 1000 levande födda barn. Siffran har fallit till 161 per 1000 år 2008 enligt National Risk and Vulnerability Assessment (NRVA) gjord av Centrala Statistikbyrån. År 2001 fanns ungefär 400 sjuk- och hälsoinrättningar och idag ca 1800 enligt Dr. Syed Amin Fatimie på Hälsoministeriet. En minskning med 38 procent för mödradödlighet och 40 procent för barnadödlighet är en betydande framgång, med tanke på att Afghanistan med hjälp av bistånd endast förmår satsa 6,5 USD per år och person. Världshälsoorganisationen menar att utvecklingsländerna borde satsa 25 USD per capita och år på den Afghanska hälsovården. (källa: Pajhwok Report - Dec 19, 2009) söndag den 20 december 2009 Superopiumfrön beslagtagna Jag träffade Samuel Kugbei som är teknisk chefsrådgivare på FAO, FNs jodbrukorganisation. Han berättade om ett beslag av superopiumfrön som brittiska armen gjorde i Helmand i juli i operation ” Panther’s Claw”. Beslaget var på drygt ett ton och skulle ha kunnat generera en opiumskörd värd 400 millioner dollar. Brittiska Försvarsdepartementet ställde till med presskonferens för att fira det lyckade beslaget och major Rupert Whitelegge förklarade att det absolut är opiumfrön. Samuel från FAO fick titta på beslaget och kunde konstatera att opiumfröna var vanliga mungbönor.

Dagbok 2008-2009.doc 55(62)

Ridå. Du kan läsa mer om det dråpliga beslaget på: http://dearkitty.blogsome.com/2009/07/01/british- soldiers-arrest-afghan-beans/ onsdag den 23 december 2009, mer om de som sitter i regeringen Här finns lite mer information om de föreslagna afghanska ministrarna. Uppgifterna har jag tagit rakt av från Pajhwok News 20 december KABUL (PAN): Given below are brief biographies of the 23 ministers introduced to the Wolesi Jirga for approval on Saturday, almost a month after President Hamid Karzai was sworn in for a second term:

Minister of Defence Gen Abdul Rahim Wardak: The son of Abdul Ghani, he was born in central Maidan Wardak province in 1944. He has retained the portfolio he held in the previous cabinet. After graduating from Habibia High School, he joined the Cadet University and completed higher studies in the United States and Ali Naser Academy in Cairo, Egypt. He served as a lecturer in Cadet University and assistant of protocol of the Ministry of Defence. He served as military assistant of Mahaz-i-Milli, military assistant of the Trilateral Unity, member of Ittehad-i-Mujahidin and commander of the Jihadi fronts of Mahaz-i-Milli. After the fall of communist regime, he was a member of the Security Committee of Kabul City, Chief of the Army Staff, Director of the Military Officers' Society, Director of the Education Commission, member of the National Army Commission, Deputy Defence Minister, Director of Disarmament Programme and Director of Reform of the National Army. He has many literary works in , Dari and English.

Minister of Interior Mohammad Hanif Atmar: Mohammad Hanif Atmar, son of Mohammad Asef Atmar, was born in 1968 in eastern . He received a Bachelor's Degree in Rural Development Studies in the and earned his Masters Degree in International Relations and Post-war Development from York University in the UK. He has also obtained a diploma in Information Technology and Computer from the UK. From 1992 to 1994, he served as advisor for humanitarian programmes in aid agencies, both in Afghanistan and Pakistan. From 1994 to 2000, he was Programme Manager of the Norwegian Committee for Afghanistan. Until 2002, he served as Deputy Director General of the International Rescue Committee. The same year, he was appointed as Minister of Rural Rehabilitation and Development in the Transitional Government. Atmar has authored many books in English in addition to numerous analytical articles on humanitarian aid in the rehabilitation of Afghanistan. Atmar is fluent in Dari, Pashto, English and . He was Appointed Interior Minister on October 11, 2008, and approved by Parliament on October 20, 2008. Atmar previously served as Education Minister in 2006.

Minister of Finance Omar Zakhilwal: Born in 1967, he hails from Nangarhar. He acquired early education in Kunar, Parwan Panjsher and Nangarhar provinces. Prior to his current position, Dr. Zakhilwal served as President of the Afghanistan Investment Support Agency (AISA), a member of the Supreme Council of Da Afghanistan Bank, Acting Minister of Transport and Civil Aviation and Chief Advisor to the Ministry of Rural Development of Afghanistan. The author of the first Afghanistan National Human Development Report, released by UNDP in February 2007, he also worked as an Afghan counterpart to the Ottawa- based North-South community-led development project in sustainable peace building. He has done consulting work for the World Bank, UNDP, Canadian International Development Agency (CIDA) and other organisations. Dr. Zakhilwal has written numerous articles in English on political, economic and social issues pertaining to Afghanistan for foreign newspapers, magazines and journals. He obtained his BA (Honors), MA and PhD in Economics from the University of Winnipeg, Queen’s University and Carleton University in Canada respectively. Prior to his return to Afghanistan, he served as a Senior Research Economist at Statistics Canada and taught economics at Carleton University in Ottawa, Canada. A Professor of Economics at Carleton University in Ottawa, he is fluent in English, Pashto and Dari on. He was a delegate to the recent historic Loya Jirga in Kabul. He was nominated by President Karzai on February 7, 2009, and approved by the Parliament on March 3, 2009.

Minister of Justice Sarwar Danish: Sarwar Danish, son of Mohammad Ali, was born to a religious family in 1951 in central Daikundi province. He completed his primary and higher studies in Iraq, Syria and

Dagbok 2008-2009.doc 56(62)

Iran. He has earned a Bachelor's Degree in Law, a Certificate in Journalism, a Bachelor's Degree in Islamic Culture and Education, a Master's Degree in Islamic Fiqh and is working on a PhD (in progress) in the same field. His academic work includes 15 different books, some 700 his essays. From 1982 until 2001, he had been in charge of different publications. He was a member and active participant in the Emergency Loya Jirga of 2002, a member of the Constitution Drafting Commission and a participant of the Constitutional Loya Jirga. When Daikundi was declared a province in 2004, he was appointed as the first governor. The same year he was appointed as Justice Minister. He is fluent in Pashto, Dari and Arabic.

Minister of Education Dr. Ghulam Farooq Wardak: Born in 1959 in Syedabad district of central Maidan Wardak province, he got his primary and middle education in his native town and acquired secondary education in Kabul. Wardak joined the Pharmacy Faculty of the Punjab University in Pakistan in 1982 and completed his studies in 1986. He worked for the Swedish Committee for Afghanistan in Peshawar between 1986 and 1991. Having served the United Nations Development Programme (UNDP) from 1996 to 2001, he earned a Master's degree in administration from the Preston University in Peshawar. He was appointed as head of Darul Insha (Secretariat) during the interim government in 1993. Later in that year, he was appointed as administrative head of the cabinet. Simultaneously, he headed of the Darul Insha of the Regional Peace Jirga. He was named Minister of Education in 2008, a portfolio he retains in the new cabinet. He knows Pashto, Dari, English and Urdu languages.

Minister of Higher Education Prof. Dr. Obaidullah Obaid: The son of Abdul Wahab, he was born in 1970, in Kabul and received his early education from Manochehri School and Nadarya Higher Secondary School. He acquired higher education from the Medical Faculty of Kabul University. A professor, he has a Master's degree. Having held different positions at Kabul University, he also served as Director of the university and advisor to the president on social affairs. He was a representative of Kabul residents at the Emergency Loya Jirga and the Constitutional Jirga. He has command of Pashto, Dari and English languages.

Minister of Water & Energy Mohammad Ismael Khan: The son of Haji Mohammad Aslam, he was born in 1948 in Naserabad village of in western . He received higher education from the Kabul Cadet University in 1970. He joined Division Number 17 of the National Army in Herat and subsequently joined Jihad as the division revolted against the Soviets. He was appointed as Governor of Herat in 1992, a post he held until 1995. In 1997, he was detained by the Taliban and spent three years in jail. After the fall of Taliban, he was appointed as Governor of Herat. Appointed as Water and Energy Minister in 2004, Ismael Khan knows Dari, Pashto and English.

Minister of Hajj & Islamic Affairs Enayatullah Baligh: The son of Ziaul Haq, he was born in 1955 in central . He received high education from an Arabic seminary in Kabul and later graduated from the Sharia Faculty of Kabul University. Baligh served as Deputy Governor of Kapisa and Director of the Darul Insha in the same province from 1980 to 1992. He also served as administrative head of the Construction Ministry and Urban Development Ministry and Director of the Amr Bil Maroof Wa Nahi Anil Munkar (Vice and Virtue Department) from 1992 to 1996. From 1998 to 2005, he worked for the Al-Beruni University in Kapisa, Ministry of Refugee Affairs and Kabul University. During the transitional government, Baligh headed the Court of Appeal for Crimes against Internal and External Crimes. He served as member of the Special Court of Property Disputes. Before his nomination as Minister of Hajj, he was teacher at the Sharia Faculty of Kabul University. Having been a member of the Fiqh and Law Faculty, he was part of the Central Shura of Ulema and Khateeb of the Pul-i-Khishti Mosque.

Minister of Public Welfare Mirza Hussain Abullahi: The son of Muhammad Essa, he was born in 1956 in Qarabagh district of southern . Belonging to the Hazara community, he has received a degree from the Engineering Faculty of the Kabul University. He has masters from the Manila Institute and a Doctorate in Policy and Public Affairs from the Atlantic International University of America. His father was advisor to the ministry. He can speak Pashto, Dari, English and Urdu languages.

Dagbok 2008-2009.doc 57(62)

Minister of Information and Culture Dr. Sayed Makhdoom Raheen: The son of Mir Sharif, he was born in 1946 in Kabul. He obtained a Doctorate in Dari from Kabul and Universities. He worked in different positions from 1973 to 1980, including as a member of the Faculty of Literature of Kabul University, head of the Centre for Kushans at the Ministry of Information and Culture, head of Foreign Publications Department of the Ministry of Information and Culture and teacher at the Faculty of Literature of Kabul University. He was Director of the Azad Kabul Radio during the era of Jihad, member of the Higher Council and Director of the Culture Committee. He laid the foundation of the Society for Peace and Democracy in Afghanistan in the United States. He was member of the Planning and Executive Committee of the Loya Jirga. He also played an active role in the Bon Conference. He was Minister of Information and Culture during the transitional government. Serving as Afghan Ambassador to India, Raheen fluently speaks Pashto, Dari, English, Arabic and Urdu languages.

Minister of Public Health Dr. Mohammad Amin Fatimi: Born on 1952 in , he graduated from Habibia High School and earned his Doctorate in Medicine from Nangarhar Medical College in 1977. He has participated in advanced academic programmes in Bonn, Germany and the High Institute of Public Management in Karachi. He has a certificate in healthcare and earned a Health Policy in Developing Countries certificate from Boston University in the US in 1995. Having served as a doctor in Badakhshan, a teacher in the Kabul Public Health Institute and a member of the Health Awareness Department, he was member of the advisory board of the Health Ministry in the interim government in the early 1990s and Deputy Minister and First Deputy Minister of Public Health. He was the Public Health Minister from 1993 to 1995. Fatimi has served as a advisor to the World Health Organisation in Geneva, Switzerland, for Mediterranean countries, as permanent advisor to the WHO for the Eastern Mediterranean countries, and from 1992 to 1994, a member of the Executive Board of WHO. Appointed as Public Health Minister in 2004, a slot that he retains in the new cabinet, Fatimi fluently speaks Pashto, Dari and English.

Minister of Agriculture, Irrigation and Livestock Muhammad Asif Rahimi: Appointed as minister on October 11, 2008 and approved by Parliament on October 20, 2008, Rahimi was born and raised in of Kabul. He holds a degree from Kabul University and completed his post-graduate studies in Management of Development Programmes from Omaha University in the US. He has worked extensively in the area of development and humanitarian relief both in Afghanistan and abroad. For over a decade he worked with CARE-USA as manager of CARE operations in Afghanistan. He later moved to Canada in 2001 and joined CARE-Canada as South Asia regional manager. Returning to Afghanistan in early 2005, Rahimi joined the Ministry of Rural Rehabilitation and Development (MRRD) as the head of National Solidarity Programme (NSP) - the flagship community development initiative of the government. Since April 2006 he has served the MRRD as Deputy Minister of Programmes. Rahimi has contributed immensely to policy and strategy development within the government.

Minister of Economy Dr. Anwarul Haq Ahadi: Born in 1951 in Kabul, he earned Masters in Economics and Political Science from the American University in Beirut. He earned his Doctorate in Political Science from the Northwestern University in the US. He was Assistant Professor of Political Science at Carlton University from 1984 to 1992. He also served as Professor at the Providence University in the United States and Director of Da Afghanistan Bank from 2002 to 2004 before his appointment as Finance Minister, a position he held till 2008.

Minister of Mines Wahidullah Shahrani: The son of Niamatullah Shahrani, he was born in 1973 in Kabul. In late December 2008, he assumed the role of Minister of Commerce & Industry. From January 2005 to December 2008, he served as Advisor to the President on Finance as well as the Deputy Minister of Finance. He played an instrumental role in shaping the Afghanistan National Development Strategy (ANDS). Shahrani served as First Deputy Governor of the central bank (Da Afghanistan Bank) While residing in the UK, he served as lecturer in economics for two years at the Faculty of Business & Economics at Richmond Upon Thames College, Kingston University. He holds academic qualifications in economics, banking and finance from the UK and Pakistan.

Dagbok 2008-2009.doc 58(62)

Minister of Communications Amirzai Sangin: The son of Amir Gul Shahkhel, he was born in the Argon district of south-eastern . He completed his secondary education in Gardez and graduated from the Communication Training Centre. In 1972, he earned a Bachelor's degree in Electronics and Communications from Southern London University in the UK. A teacher in the Communication Training Centre from 1978 to 1980, he later served as the Director of that center. In 1980, he migrated to Sweden and became one of the founding members of Swedish Committee in Afghanistan. He actively participated in the development of the Swedish Committee for Afghanistan. Sangin was employed in the communications sector in Sweden and served as a team member of the communication project of Shah Khalid in Saudi Arabia. After 2001, he repatriated to Afghanistan and arranged training seminars for engineers of the Ministry of Communication and Afghan Wireless Company. He was the leader of the Supervising Committee of the GSM Licence and a senior advisor to the Minister of Communication from February 2003 till his appointment as minister. Appointed as director of Afghan Telecom in July 2004, he has played an effective role in formation of the company, approval of the statute and follow-up to communications projects. He speaks Dari, Pashto, English and Swedish.

Minister of Commerce Ghulam Muhammad Eeilaqi: The son of Ghulam Sakhi, he was born in 1943 in northern province. He is married with two sons and a daughter. He did his intermediate from the Bakhtar Higher Secondary School in Mazar-i- Sharif in 1961 and acquired higher education from the Economics Faculty of Kabul University in 1965. He then completed his education at the Pisa University in Italy. He took part in the historic Bon Conference and served as Senior Advisor to the Ministry of Commerce. With knowledge of Russian language, he can speak Pashto, Dari, Italian and English.

Minister of Rural Rehabilitation and Development Eng. Wais Ahmad Barmak: Born in 1972 in Kabul, he completed primary and secondary education from Nadarya High School. He obtained a Degree in Engineering from Kabul University and did MSc (Development Studies) from the School of Oriental and African Studies (SOAS) at the University of London. He can speak on Dari, Pashto and English languages. Before taking over as Deputy Minister of Programmes for the Ministry of Rural Rehabilitation and Development (MRRD), he served as Executive Director of the National Solidarity Programme (NSP), Senior Advisor to the Department of Disaster Management and Preparedness in Afghanistan. In 2002, he worked as Policy/Programme Officer with the Programme, Policy, and Planning Unit in UNAMA in Kabul. He also worked as Programme Officer and Deputy Regional Coordination Officer for the United Nations Coordinator’s Office (UNCO) for Afghanistan. From 1996 to 1998, he worked as Senior Programme Officer for ACBAR in Kabul, responsible for ensuring the coordination of NGO activities and the facilitation of liaison with central line ministries. He has participated in national and international conferences, workshops and training courses.

Minister of Labour, Social Affairs and Disabled Mohammad Ismail Monshi: Born in 1959 in Shirak village of of northern Jawzjan province, he received primary and secondary education in his hometown and graduated from the Faculty of Literature and Humanitarian Science of the Kabul University in 1985. He migrated to Pakistan in 1991 before going to Turkmenistan. He returned to Afghanistan after the ouster of the Taliban regime in 2001. Once deputy head of the Executive Council of Junbish-i-Milli, he attended the Constitutional Loya jirga as a public representative from Jawzjan. He speaks Dari, Pashto, Uzbek and Turkmen languages.

Minister of Transport and Aviation Dr. Mohammadullah Batash: The son of Al-haj Bori, he was born in 1961 in the Batash village of the in northern . He completed primary and secondary education in his native district in 1978. He earned Master's Degree from a university in Russia in 1985. Batash served at the Faculties of History, Journalism and Social Science Institute of the Kabul University. He received a Doctorate in Social Sciences in Russia and served as advisor to the Ministry for Parliamentary Affairs from 1995 to 2005 and secretary of Junbish-i-Milli. He served the LGCG as advisor on provincial councils and parliamentary affairs.

Minister of Women's Affairs Mrs. Husn Bano Ghazanfar:

Dagbok 2008-2009.doc 59(62)

The daughter of Abdul Ghafar, she was born in northern on February 1, 1957. She graduated from Sultan Razia High School in Mazar-i-Sharif and obtained her Master's degree in Literature and Sociology from Stawarpool in Qafqaaz in 1983. Later she joined the Literature Faculty of Kabul University. After two years of service as lecturer, she went to Petersburg to obtain her Doctorate in Philology. In 2003, she was appointed as the head of the Literature Faculty, a post she held until she was appointed as the Minister of Women's Affairs. She has also worked as a member of the High Council of the Ministry of Higher Education, member of Speranto International Association of Women, International Association of Turk Zabanan and the Board of Directors of Hakim Naser Khusro Balkhi Association. Fluent in Dari, Pashto, Uzbek and Russian and knowing a little Turkish and English, she has penned articles in national and international newspapers. A poet writing excellent literary pieces, she has authored books.

Minister of Refugees and Returnees Enayatullah Nazari: The son of Nazar Muhammad, he was born in 1954 in Jabalus Siraj district of central . He acquired primary and secondary education from in Jabalus Siraj High School and did BA from Kabul University in 1977. He earned a Master's degree in International Relations from an Iranian University. He held different positions including assignments as Attorney of the Chamtal district in Balkh province and attorney of Mazar-i-Sharif. He was Deputy Attorney General of Kabul. He served as Director General of Control and Audit Department in the government of Professor Burhanuddin Rabbani until 1999. Nazari was Minister of Refugees and Returnees during the transitional government. He can speak Pashto and Dari.

Minister of Border and Tribal Affairs Sayed Hamed Gilani: Born in 1955 in Kabul, he completed his secondary education from the Habibia High School. He joined the Public Relation Department of the Justice Ministry in 1973. He acquired higher education in Cairo, and did graduation (Political Science) in 1976 in Iran. He earned a degree in Islamic Law from Islamabad in1986. The acting chief of Mahaz-i-Milli Party since 1978, he represented Mujahin at the OIC conference in 1988. He has participated in several national and international conferences. He also participated as head of the Peshawar Group in the Bonn Conference in 2001. Gilani has been working as the first deputy chairman of the upper house of parliament since 2005. He has traveled to many countries and can speak, Dari, Pashto, Arabic and English.

Minister of Counter-Narcotics Gen. Khodaidad: Born in 1955 in central , he acquired primary education in Shahristan district. He completed military education at the Kabul Military School. For higher education, he was admitted to military academies in India and Russia. He has held various positions in the Afghan Army from 1977 to 1992 and received 52 medals. Khodaidad was appointed as Minister of National Intelligence during first Mujahideen regime. Later on he resigned the post and went to the UK, where he mobilised Afghan refugees. He became Deputy Minister of Counter-Narcotics in 2005 and Acting Minister in 2007. He was named Counter-Narcotics Minister in 2008. Khodaidad can speak Dar, Pashto and Russian. lördag den 26 december 2009, Inga nyårsraketer Av någon anledning sköts i kväll, strax före sju, två raketer in i Kabul och lär ha träffat ganska centralt vid Försvarsministeriet och eventuellt vid presidentpalatset. Det här är ett otrevligt sätt för oppositionen att visa att man har förmåga att utföra attentat. Eftersom avskjutningsramperna är provisoriska anordningar riggade i en stenhög eller liknande i stadens utkant, ibland med en timer, så flyger raketerna med begränsad precision och kan slå ner långt ifrån det avsedda målet och skada civila i närliggande bostadsområden. Lyckligtvis hinner oppositionen vanligtvis bara avfyra 2 eller 3 raketer innan de måste sjappa, eftersom det på regeringssidan finns viss kapacitet att söka upp avfyringsramperna och personer som uppehåller sig intill dessa. Ett otrevligt inslag i vardagen. söndag den 27 december 2009 söndag den 27 december 2009, den 10 Muharram

Dagbok 2008-2009.doc 60(62)

Muharram är första månaden i den muslimska kalendern och den 10e firas slaget vid Karbala. Muharram liksom andra muslimska högtider infaller vid olika tidpunkter varje år enligt vår kalender. Månåret är lite kortare än våra år så förra (mån)året inträffade Muharram den 7 jan 2009, där du kan läsa mer om hur och varför man firar Muharram. Mindre fredliga demonstrationer förväntas i shiaområden i Kabul. måndag den 28 december 2009, Om du vill göra skillnad… … kan du stödja Svenska Afghanistankommitténs arbete genom att sätta in ett bidrag på pg 90 07 80-8 Såhär mycket eller lite kostar, enligt de senaste beräkningarna, olika former av biståndsinsatser som SAK genomför: Kostnader för sk modellskolor åk 10-12 170 kr – en månads gymnasiestudier 312 kr – bänkar och stolar för tre elever 670 kr – en termins gymnasiestudier Hälsovårdsinsatser, allmänt: 100 kr – behandlar fem fall av lunginflammation 320 kr – behandlar 100 patienter för malaria 480 kr – behandlar 100 barn mot uttorkning Inom mödrahälsovården: 116 kr – Kostnaden för att behandla 10 patienter 250 kr – En veckas lön för en barnmorska 393 kr – Övningsdocka för barnmorskor i undervisning

Rapporteringen från Afghanistan i media är för det mesta negativa nyheter som speglar det försämrade säkerhetsläget och det är svårt att förstå att framsteg görs. Jag vill gärna, även om jag gjort det förut, påminna om att framsteg görs: I slutet av 2001 gick ca 600 000 barn i skolan, sjukvård existerade knappast i landet, vägnätet såg i bästa fall ut som norrländska skogsvägar i svår tjällossning, förstörda av brist på underhåll och erosion. Elnätet fungerade inte. Telefonnätet var i bästa fall ett skröpligt lokalt stadsnät med några hundra abonnenter. TV fanns bara hos utlänningar via satellit. Osv. Idag går mer än 6 millioner barn i skolan, varav 35% är flickor. Fler flickskolor öppnar än stängs. Ca 100 000 barn, varav hälften är flickor, går i SAKs skolor. Landet har en standard för hur sjuk- och hälsovårdvården i landet skall utvecklas och SAK har kontrakt på att sköta och utveckla sjuk- och hälsovård med fokus på barn- och mödrahälsovård i tre provinser och driver där även barnmorskeskolor. SAK bedriver också ett omfattande handikapprogram som når ca 30 000 personer årligen. Man har sedan 2001 byggt och restaurerat hundratals mil väg och i de stora städerna finns numer el nästan dygnet om. Fiberkabel för internet läggs i en ring runt om i landet. Landet har fyra – fem mobiloperatörer med rikstäckning. Kabul lär ha 18 lokala TV-kanaler. På landsbygden bedrivs 1000-tals små lyckade lokala projekt där byar med små statliga anslag och lite rådgivning bygger broar, små vattenkraftverk, utvecklar jordbruk osv. Småföretagsamhet blomstrar. Osv.

Dagbok 2008-2009.doc 61(62)

Dagbok 2008-2009.doc 62(62)