Översiktsplan för Sotenäs kommun

Samrådshandling juni 2021 Läsanvisning Förord Här en sammanfattning av planförslaget och information om vad en översiktsplan är.

Utgångspunkter I detta avsnitt presenteras utgångspunkter som legat till grund för planen som kommunens vision, en kort landskapsanalys och beskrivning av kommunens bebyggda miljöer, befolkning och näringsliv. Det ingår även en kort redovisning av översiktlig planering som bedöms vara fortsatt aktuell. Strategi Här återfinns huvudstrategin ”Unikt landskap - unika orter” som planförslaget bygger på. I denna del presenteras också de övergripande inriktningarna för en rad tematiska områden. Kommuntäckande markanvändning I detta avsnitt ryms den kommuntäckande delen av översiktsplanen. Här redovisas den övergripande mark- och vattenanvändningen för hela kommunen med tillhörande rekommendationer och riktlinjer utefter olika områden.

Markanvändning, tätorter Inom ramen för planeringsarbetet har tätortszonerna detaljstuderats. Särskilda utvecklingsområden och områden med andra intressen har pekats ut och redovisas här. För varje ort finns också en generell utvecklingsinriktning beskriven.

Förutsättningar Här finns en nulägesbild över kommunen och redovisning av allmänna intressen. Vissa grundläggande frågor, det vill säga problem och behov som behöver lösas redovisas också. Konsekvenser I denna del redovisas på ett övergripande sätt de konsekvenser som kan bli följden av att planen genomförs. Som en del av denna redovisning ingår den miljöbedömning som planen ska genomgå. I korthet redovisas också ekonomiska och sociala konsekvenser. ÖP Sotenäs 1

Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 3 Vad är en översiktsplan? 4 Styrgrupp och medverkande 6 Utgångspunkter 7 Sotenäs kommun 7 Vision 2032 7 Landskap 8 Befolkning och näringsliv 11 Fördjupningar av översiktsplan 13 Kustzonsplanering 14 Strategi 16 Utvecklingsstrategier 16 Huvudstrategi 16 Temaområden 18 Kommuntäckande markanvändning 21 Mark- och vattenanvändning 21 Områdesrekommendationer 22 Övriga hänsyn 25 Mellankommunala frågor 30 Markanvändning, tätorter 33 Kungshamn, Väjern, Smögen och Hovenäset 33 Hunnebostrand och Ulebergshamn 37 Bovallstrand 40 Bohus-Malmön 42 Askum 45 Förutsättningar 47 Bebyggelse och kulturmiljö 47 Natur och friluftsliv 51 Service och verksamheter 56 Areella näringar 60 Mobilitet 63 Teknisk försörjning 66 Hälsa och säkerhet 70 2 ÖP Sotenäs

Konsekvenser 77 Inledning 77 Miljökonsekvenser 81 Sociala konsekvenser 91 Ekonomiska konsekvenser 93 Miljökvalitetsnormer 94 Miljömål 97 Riksintressenas behandling 99 Konsekvenser för kommuntäckande markanvändning - områdesrekommendationer 103 Konsekvenser för Markanvändning, tätorter 111

Bilaga - Objektsbeskrivningar Samrådshandling juni 2021

Redovisning av översiktsplanen Detta dokument är ett utdrag ur den digitala över- siktsplanen. Redovisningen är till huvuddel den- samma, men vissa anpassningar har gjorts för att läsningen ska fungera i pappersformat. Om det finns skillnader i beskrivningar och illustrationer mellan den digitala plattformen och pappersversionen gäller redovisningen i den digitala översiktsplanen.

Alla illustrationer och fotografier är framtagna av Rådhuset Arkitekter om inte annat anges. ÖP Sotenäs 3

Förord Välkommen att ta del av samrådshandlingen för översiktsplan för Sotenäs kommun.

Sammanfattning och ökad bredd av arbetsplatstillfällen och sidoverk- Detta är samrådshandlingen gällande Översiktsplan samheter inom kommunen och i närområdet. Områ- för Sotenäs kommun. Samrådet är till för att få fram det är placerat sydväst om Askum, centralt i kommu- ett så bra beslutsunderlag som möjligt samt att ge in- nen och kan nås både från den norra och den södra tresserade möjlighet till insyn och påverkan. kommundelen samt från väg 171. Planen redovisas i nio delar med text och kartor i Förstärkningen av arbetstillfällen förväntas bi- en digital handling och i en utskrivbar rapport som dra till att öka antalet boende på helårsbasis och det ett komplement. kommer leda till ett behov av nya bostäder. I planen I planen beskrivs hur kommunen förväntas utveck- föreslås detta framförallt ske med en vidareutveck- las på kort sikt de närmsta tio åren men också med ling av befintliga orter, men till viss del även genom riktlinjer för den långsiktiga utvecklingen fram emot bebyggelsekomplettering på landsbygden. Möjliga år 2050. områden som pekas ut för bostäder ligger företrädes- Huvudstrategin för planen är ”Unikt landskap- vis öster om kustvägen. Flera av de nya områdena unika orter”. Huvudstrategins innebörd är att ta till- för bostäder i Kungshamnsområdet är placerade så vara det unika landskap som finns och bygga vidare att de kan öka möjligheten att röra sig mellan de olika på de likaså unika ortskvalitéerna. I planen redovisas närliggande samhällena. På så vis knyts delarna sam- kommunens syn på hur mark- och vatten ska använ- man och får tillsammans en funktion som en mindre das utefter den inriktning som huvudstrategin med kuststad. I de norra orterna är områdena placerade så tillhörande tematiska områden ger. att närrekreationsområden och stigar binder samman Ett större markområde för etablering av verksam- samhällenas nya och befintliga områden. Att - sam heter föreslås. Planeringen av området är ett första hällena är väl sammankopplade innebär att invånarna steg för att kunna få till företagsetableringar av en i olika delar kan dra nytta av service och ta del av större skala som på sikt tros leda till ett större antal rekreation och upplevelsemiljöer i de olika orterna på ett enklare sätt till fots, med cykel, bil eller båt. 4 ÖP Sotenäs

Förändrade ställningstagande jämfört med ÖP Vad är en översiktsplan? 2010 är, förutom tidigare nämnda huvudsaklig pla- cering av bostäder öster om kustvägen och nytt verk- Kort om översiktsplan samhetsområde sydväst om Askum, en ändrad syn En översiktsplan är ett politiskt dokument som re- på hamnområdena. I denna plan föreslås de nyttjas dovisar den långsiktiga utvecklingen av den fysiska för blandat ändamål, för främst redan pågående verk- miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur samheter med inslag av andra användningar. Den ti- mark- och vattenområden ska användas och vägled- digare inriktningen för dessa områden var generellt ning för hur den byggda miljön ska användas, ut- omvandling till bostäder. Historiskt har den typen vecklas och bevaras. av omvandling inte lett till fler helårsboende i någon Översiktsplanen används som ett väl underbyggt större omfattning på det sätt som avsetts. och förankrat besluts- och handläggarunderlag för I planen ses en utveckling kunna ske efter två politiker och tjänstemän. Den är också ett inspel från scenarier. I huvudscenariot förväntas en lyckad eta- kommunen till regional och statlig planering. En an- blering av en större verksamhet med kringverksam- nan viktig funktion som översiktsplanen har är att heter ske med ett ökat inslag av helårsboende som den fungerar som en överenskommelse mellan stat följd. På lång sikt kan samma pendlingsmönster som och kommun om hur riksintressen och andra allmän- återfinns i andra jämförbara kommuner med större na intressen ska hanteras inom den kommunala pla- arbetsplatser förväntas. Det innebär att huvuddelen neringen. av arbetskraften kommer att bo inom Sotenäs eller Arbetet med översiktsplaneringen för en kommun i grannkommunerna. Det andra scenariot innebär kan liknas vid en kontinuerlig process uppdelad i två att ett nytt verksamhetsområde etableras vid Askum halvor, en del där planen genomförs och en del där men att genomslaget inte blir inte lika stort och de planen upprättas och planhandlingarna tas fram. verksamheter som etableras kommer till efter hand Sotenäs kommun inledde processen med att upp- i ett långsammare tempo och i mindre omfattning. I rätta en ny översiktsplan i och med att en översyn detta scenario minskar behovet av nya bostäder jäm- gjordes 2018 av ÖP 2010. Då fann kommunen att fört med huvudscenariot. Eftersom orterna föreslås planen inte längre var aktuell. utvecklas med kompletteringar kan planen användes för bägge scenarierna, behovet av att ta i bruk alla de i planen föreslagna områdena kommer vara beroende av befolkningsutvecklingen.

Illustration som bygger på Boverkets modell över översikts- planeprocessen med vita textrutor som visar hur det faller in i detta arbete. ÖP Sotenäs 5

Vad ska ingå i en översiktsplan? De lagkrav som ställs på en översiktsplan återfinns i tredje kapitlet, PBL (Plan- och bygglagen). Några av dessa krav är till exempel att alla kommuner ska ha en aktuell och av kommunfullmäktige antagen över- siktsplan och att översiktsplanen ska täcka hela kom- munens mark- och vattenyta. Framtagandet av planen ska ske enligt en bestämd process som även den regleras i plan- och bygglagens tredje kapitel. 2022 tas det nuvarande kravet på att aktualitetsprö- va översiktsplanen bort. Kommunen ska framöver Den lagstadgade processen för framtagandet av en översiktsplan istället anta en planeringsstrategi under de mandat- och preliminär tidplan för de olika stegen. perioder ingen revidering eller framtagande av över- siktsplan sker. Granskning, antagande och laga kraft Process och tidplan Efter samrådet följer ett granskningsskede där revi- Processen med att ta fram en översiktsplan styrs av deringar görs i planförslaget och den ställs ut under plan- och bygglagen. I och med att framtagandet föl- två månader där det ges möjlighet att yttra sig skrift- jer en lagstadgad process ges möjligheter för berörda ligt. intressenter att yttra sig i bestämda skeden. Efter granskningstiden ska kommunen i ett särskilt utlåtande sammanställa de synpunkter som kommit Samråd fram och redovisa de förslag som synpunkterna gett I samrådsskedet ska kommunen samråda med läns- anledning till. Planen går efter detta till kommun- styrelsen, regionen och de kommuner som berörs. fullmäktige för antagande och sedan vinner den laga Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, kraft. de andra myndigheter, sammanslutningar och enskil- En översiktsplan kan inte överklagas på sitt inne- da i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget håll, men måste följa den process som anges i lagen. tillfälle att delta i samrådet. Ett överklagande kan ske om processen inte gått rätt Syftet med samrådet är att få fram ett så bra be- till. slutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget. Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse som också ska innehålla de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till. 6 ÖP Sotenäs

Styrgrupp och medverkande Arbetsgrupp Samrådshandlingen har tagits fram av en arbetsgrupp Planarbetet, det vill säga framtagande av handlingar under ledning av en politisk styrgrupp med represen- och genomförande av de politiska styrgruppsmötena tanter utefter mandatfördelningen i kommunen. Ar- har gjorts av arbetsgruppen. Arbetsgruppen har be- betsgruppen har utökats med olika tjänstemän inom stått av: kommunen vid behov. Styrgruppen har sedan våren • Amanda Jansson, planarkitekt Sotenäs kommun, 2020 haft möten gällande översiktsplanen med föl- projektledare (fram till årsskiftet 2020/2021) jande teman: • Matti Lagerblad, Plankoordinator Sote- näs kommun, projektledare (efter årsskiftet Styrgrupp, möten 2020/2021) • Mars 2020: Introduktion • Johan Wahlström, arkitekt, uppdragsledare • Maj 2020: Nya förutsättningar (Planer på Rådhuset Arkitekter AB etablering av ett större verksamhetsområde • Lena Andersson, arkitekt, biträdande upp- och nya arbetsformer på grund av pandemin) dragsledare Rådhuset Arkitekter AB • Juni 2020: Ramverk och strategier • Juni 2020: Fysiska strategier Från Rådhuset Arkitekter även följande medverkat: • Augusti 2020: Markanvändning och priorite- • Kajsa Mörner, kulturgeograf/miljövetare, håll- ringsordning barhetsbedömning • Oktober 2020: Ortsstudier • Johanna Petersson, landskapsarkitekt • November 2020: Ortsdialog och besöksnäring • Michael Johansson, lantmäteriingenjör • December 2020: Ortsstudier • Mars 2021: Hela handlingen Utökad arbetsgrupp • April 2021: Beredning inför beslut i KS och En rad olika tjänstemän från den kommunala förvalt- kvarvarande frågor ningens olika delar och olika kommunala bolag har • Maj 2021: Slutlig beredning inför KS varit med i delar av processen. Styrgrupp, deltagare Lokal kunskapsinhämtning • Birgitta Albertsson (S) Under hösten 2020 hölls möten med representanter • Eva Abrahamsson (M) för en rad samhällsföreningar. Syftet med mötena var • Gunilla Ohlin (L) att inhämta information om kommunens orter som ett • Lars-Erik Knutsson (S) underlag för arbetet. • Pär Eriksson (C) • Robert Yngve (KD) • Ronald Hagbert (M) • Sebastian Andersson (SD) • Susanne Aronsson Dekinnaird (M) • Yngve Johansson (MP) Med på mötena har även samhällsbyggnadschef Eveline Savik varit. Ronald Hagbert har varit sammankallande. ÖP Sotenäs 7

Utgångspunkter Här presenteras utgångspunkter som ligger till grund för översiktsplanen.

Sotenäs kommun Vision 2032 Sotenäs kommun ligger centralt i Bohuslän med Översiktsplanen bygger på kommunens Vision 2032. Skagerrak i väster. Huvudorten Kungshamn möter Visionen formuleras som ”Tio tusen anledningar att havet längst i söder på Sotenäset. I nära anslutning satsa på Sotenäs kommun” och bryts ner i tio mål till Kungshamn ligger orterna Smögen, Väjern och baserat på målsiffran 1000. Visionen antogs av kom- Hovenäset. I den norra kommundelen finns Bovall- munfullmäktige 2020-12-10 §144 och börjar gälla strand, Hunnebostrand och Ulebergshamn. Spridd 2022, samma år som översiktsplanen planeras att bebyggelse finns både i det inre delarna av kommu- antas. nen och längs Bottnafjorden i norr och Åbyfjorden i söder. Vid Askum och Tossene samlas bebyggelsen i mindre bybildningar. I kommunen bor drygt 9000 in- vånare, befolkningen ökar betydligt under sommar- månaderna. Det storslagna landskapet med de idylliska fis- kelägena lockar många besökare till kommunen och besöksnäringen är och har varit viktig för kommu- nen. Utöver besöksnäringen är det främst verksamhet kopplat till fisket och stenindustrin som präglat kom- munen historiskt. Än idag är fiske och fiskberedning viktiga för kommunens näringsliv. Badplats på Kleven 8 ÖP Sotenäs

Vision 2032 Bostadsutvecklingen berörs av bland annat del- Översiktsplanen bygger på kommunens kommande målen Fler bostäder och boendeformer samt Ut- Vision 2032. Visionen är antagen och börjar gälla för veckling av äldrecentrum och alternativa boende- hela kommunkoncernen och helägda bolag år 2022. former för äldre. Visionen formuleras som ”Tio tusen anledning- Kopplat till en målbild om turism- och besöks- ar att satsa på Sotenäs kommun” och bryts ner i tio näring i världsklass finns delmål kring att utveckla mål baserat på målsiffran 1000. För varje mål finns boendeanläggningar och gästhamnar samt att ett nuläge, ett önskat läge samt delmål. Arbete pågår Arbeta för förlängd säsong året om. med att bearbeta delmål och formge visionen i enlig- För att skapa goda förutsättningar för företagan- het med kommunens grafiska profil. Bilden nedan är de finns ett delmål om Industrimark för företags- hämtad från ett arbetsmaterial som togs fram när vi- etableringar. sionen formulerades och visar de tio målen. Visionen Rikt kultur- och fritidsutbud kopplas till delmålen med delmål kommer presenteras mer utförligt inför Nav för kultur- och fritidsutveckling, Kulturarvet granskning när underlaget är färdigställt. och Friluftslivet. En välutbyggd infrastruktur och kollektivtrafik av hög kvalitet stöds av utveckling av gång- och cykel- leder, Sotelänken, småskalig infrastruktur, hamn- områden och parkeringsplatser. Hållbara initiativ ska främjas genom exempelvis Förnyelsebara energikällor. Vision 2022 Fram till 2022 gäller den nuvarande visionen - Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Se kommunens hemsida för att läsa vision 2022.

Arbetsmaterial som visar de tio målen i Vision 2032, illustration från Sotenäs kommun Landskap I Sotenäs är landskapet ständigt närvarande. Det Relevanta delmål storskaliga kustlandskapet med havet, graniten och Vision 2032 rymmer ett antal delmål som har kopp- kustorterna möter det mer småskaliga inlandets grön- ling till översiktsplanen. I avvaktan på det färdiga vi- skande odlings- och skogslandskap med spridd be- sionsmaterialet har en preliminär bedömning gjorts byggelse. av delmål som bedöms vara relevant för översikts- planen: Landskapskaraktär I målen Levande kommun och Livslångt läran- Landskapet i Sotenäs är vackert och omväxlande. Det de berörs bland annat jämlik och kvalitativ kommu- är dramatiskt, kargt och storslaget samtidigt som det nal service i hela kommunen, tillgång till förskola/ rymmer småskaliga bebyggelsemiljöer, odlingsmar- skola samt nod för forskning och utveckling. Målet ker och lövskogar i grönskande, skyddade dalgångar. Maritimt kluster handlar om att främja maritima Sprickdalslandskapet är typiskt för den här de- verksamheter, forskning och utveckling. len av Bohuslän, med bergshöjder och branta stup ner mot den i stort sett plana åkerjorden. Skillnaden ÖP Sotenäs 9

Utblick över kustlandskapet från Bohus-Malmön, vid horisonten skymtar Smögen och Kungshamn mellan bergshöjderna och de odlade dalgångarna är ofta 30– 50 meter, ibland ännu högre. I norr är land- skapet mer dramatiskt för att i söder bli något mju- kare. Utöver sprickdalar i riktning från nord- sydlig till nordost-sydväst som skär igenom hela Sotenäset finns också ett tvärgående spricksystem som tillsam- mans skapar en rutnätsstruktur. 0 5 10 km Landskapet kan grovt delas in i tre kategorier, det yttre kustlandskapet, det inre kustlandskapet och in- Tätortszon Inre kustzon landets odlings-och skogslandskap. Därutöver till- Yttre kustzon Landsbygdszon kommer tätortszoner som omfattar både bebyggelse samt natur- och rekreationsområden. Kustorterna är en del av det inre kustlandskapet. Orterna beskrivs även mer ingående under Markanvändning, tätorter. Yttre kustlandskapet Skärgården i den yttre delen av Sotenäsets kustland- skap är starkt präglat av vind, hav och är kargt och storslaget. Kala öar med finslipade rosa klipphällar möter havet och siktlinjerna är många och långa. I de norra delarna är klipporna som reser sig ur havet något mer dramatiska än de mjuka klippöarna i den södra delen av kommunen. Bebyggelsen är sparsam i det yttre kustlandskapet. På Hållö finns förutom fyrtornet bland annat ett ka- pell och ett vandrarhem. Utöver bebyggelsen finns synliga inslag av hur människan använder och har använt landskapet i stenbrott och alla de kummel, Utblick mot Hållö från Kleven tavlor och andra hjälpmedel för navigering som finns 2.3.1 Landskap i landskapet. 10 ÖP Sotenäs

Inre kustlandskapet Även den inre delen av Sotenäsets kustlandskap är präglat av vinden, havet och ett intensivt markutnytt- jande. Landskapet är kargt och storslaget men med större inslag av vegetation och bebyggelse som delar upp landskapet. Vidsträckta områden med finslipade rosa klipphällar varvas med ljunghedar, fukthedar, ängar och lövdungar. Vid exempelvis Ramvikslandet finns naturbetesmarker. Höjdplatåernas och sluttningarnas öppna häll- markslandskap blir i de inre delarna alltmer trädbe- vuxna. I de norra delarna är landskapet dramatiskt Hällandskap vid Långevik med skarpa, höga branter och djupa sund medan väx- lingarna i topografin i söder är något mjukare. Till det inre kustlandskapet hör även landskapet längs den västra sidan om Åbyfjorden. Denna del är mindre karg än den västra och södra delen av kom- munens kustlandskap och ett grönskande småskaligt jordbruks- och skogslandskap möter fjorden. Land- skapet är mer låglänt än fjordens östra sida med flera relativt breda dalgångar ner mot vattnet. De inner- sta delarna av fjorden är grunda och kantas av havs- strandängar som fortfarande betas. I det inre kustlandskapet är bebyggelsen till stor del samlad i tätare samhällen nära vattnet. Bebyg- gelsen har ofta växt från ett hamnläge, med bryggor Odlingslandskap vid Lerbäck och bodar närmast vattnet och en bakomliggande tät bebyggelse som har anpassats efter landskapets topo- grafiska förutsättningar. Kustsamhällena är uppskat- tade kulturmiljöer och är en viktig del av upplevelsen De öppna landskapsrummen, som utgörs av jord- av det inre kustlandskapet. Mellan samhällena finns bruksmarker, sjöar och vikar, är relativt små och obebyggda och naturpräglade landskapsrum som jämnt spridda över i stort sett hela området. Över- tydligt avgränsar orterna från varandra. blickbarheten, och orienterbarheten, skiljer sig bero- ende på var man befinner sig topografiskt. Nere i dal- Inlandets jordbruks- och gångarna upplevs landskapet som småskaligt, intimt skogslandskap och relativt komplext. Högt i landskapet är siktlinjer- Den inre delen av Sotenäset utgörs av ett sprickdals- na långa och ett storslaget och likartat berglandskap landskap med stora höjdmässiga variationer. Större breder ut sig. slätter förekommer på vissa håll, Tossene är ett ex- I inlandet finns spridd bebyggelse, som ofta- lig empel på ett sådant större sammanhängande odlings- ger i dalgångarna, inpassade i randen mellan jord- landskap. Kring jordbruksbygderna ligger bergsom- bruksmark och skog. Dalgångarna har varit bebodda råden sönderskurna av mindre sprickdalar. Även de sedan stenåldern och spåren av mänsklig aktivitet i inre delarna av Sotenäs upplevs som kustpräglat då form av fornlämningar är många. höjderna mestadels är kala. ÖP Sotenäs 11

Befolkning och näringsliv Sotenäs rymmer en stabil befolkning med drygt 9000 invånare och många små företag, till stor del fördelad i kommunens tätorter. Näringslivet har till stora delar sin bas i havet och kusten med ett maritimt kluster och en stark besöksnäring. Befolkning 2021 Sotenäs kommun har strax över 9000 invånare. De senaste 50 åren har folkmängden legat relativt sta- bilt mellan 8900 och 9900 invånare. Befolkningens åldersstruktur karaktäriseras av en förhållandevis stor andel äldre personer och små andelar i framfö- Fördelning av boende inom respektive utom tätort (SCB 2019) rallt familjebildande åldersgrupper. Andelen utrikes födda är lägre än snittet i riket. En förhållandevis stor del av befolkningen har gymnasial utbildning medan Utöver den helårsboende befolkningen finns ett andelen med eftergymnasial utbildning är lägre än stort antal delårsboende och besökare i kommunen. snittet i riket. Under sommarsäsongen, och framförallt i juli månad, Befolkningen är till stor del koncentrerad till or- är andelen besökare och delårsboende som högst. terna längs kustbandet. En relativt stor del av befolk- Denna grupp har en stor påverkan på kommunens ningen bor i småhus. förutsättningar, struktur och utveckling exempelvis vad gäller bebyggelse, infrastruktur, fritidsanlägg- ningar och serviceutbud. Mer aktuell statistik finns på SCB:s hemsida under avdelningen kommuner i siffror. Befolkningsutveckling I arbetet med översiktsplanen har två olika scenarios för kommunens befolkningsutveckling formulerats. Denna översiktsplan tar utgångspunkt i scenario Stor tillväxt som skulle innebära en befolkning på uppe- mot 13 600 invånare år 2050.

Scenario Stor tillväxt Scenariot bygger på att en stor verksamhet etableras inom kommunen med fler och nya arbetstillfällen. I Fördelning av boendeformer i kommunen (SCB 2019) detta scenario etableras en stor verksamhet inom 10 år vilket för med sig en viss befolkningstillväxt. På längre sikt, fram till 2050, bidrar verksamheten till en större tillväxt i takt med att fler sidoverksamheter etableras samtidigt som anställda rotar sig och exem- pelvis bildar familj i kommunen. 12 ÖP Sotenäs

Scenariot följer Vision 2032 med 1000 nya invåna- Bostadsutveckling re fram till målåret. Som underlag för befolkningsut- En befolkningstillväxt enligt befolkningsutveck- veckling därefter har relationen mellan arbetsplatser, lingsscenariot Stor tillväxt bygger på ny storskalig pendling och befolkning undersökts för hela Västra verksamhetsetablering inom kommunen. Detta sce- Götalandsregionen. Utgångspunkten är att Sotenäs nario medför på lång sikt, till år 2050, ett behov av år 2050 har ett pendlingsmönster likt andra småkom- omkring 4000 nya bostäder inom kommunen. Av de muner i Västsverige med ca två invånare per arbets- 4000 bostäderna behövs ungefär hälften för att möta plats. Med mellan 1000 och 2000 nya arbetstillfällen befolkningsökningen och omkring hälften för att inom kommunen landar befolkningen i scenariot på täcka upp behovet som uppstår då befintliga bostäder mellan 10400 och 13600 invånare. Scenariot innebär omvandlas till delårsboenden. även en mer balanserad befolkningssammansättning Under planeringshorisonten bedöms även behovet eftersom andelen yrkesverksamma (20-65 år) och av bostäder för särskilda behov öka. yngre (0-19 år) förväntas öka när den lokala arbets- marknaden växer.

Scenario Normal utveckling Scenariot är hämtat från SCB:s befolkningsprognos och visar på en svagt positiv trend där befolkningen väntas öka något de närmaste 10 åren för att därefter sjunka till dagens nivå fram till år 2050. Scenariot innebär också att andelen äldre (65+) i kommunen fortsätter öka, medan yngre (0-19 år) och yrkesverk- samma (20-65 år) minskar. Scenariot innebär en stor utmaning för kommunen, eftersom behoven av bland annat hemtjänst och särskilda boendeformer ökar Bostadsbebyggelse på Smögen samtidigt som skatteintäkterna minskar. Arbetsmarknad Historiskt sett har fisket och stenbrytningen varit vik- tiga näringar i kommunen. Än idag kretsar näringsli- vet kring yrkesfisket. Sotenäs är Nordens centrum för beredning av produkter från havet och en stor del av den arbetsföra befolkningen är sysselsatta inom fisk- beredningen. Många av de stora marina livsmedels- företagen på den nordiska marknaden har industrier i kommunen. I spåren av detta har även företag som konstruerar och bygger maskiner för beredningsindu- strin lokaliserat sig på samma plats. Under senare år Befolkningsutveckling 2020-2050 i de olika scenarierna har en satsning gjorts på symbioscentrum som verkar för omställning till en cirkulär ekonomi med havet som grund. Med symbioscentrum har Sotenäs stärkt sin roll som ett maritimt kluster. ÖP Sotenäs 13

Fördjupningar av översiktsplan Vid behov kan översiktsplanen fördjupas för ett specifikt område med en annan detaljeringsgrad. För Sotenäs kommun finns två fördjupningar av -över siktsplanen som fortsatt kommer att gälla när den nya översiktsplanen antas. Fördjupad översiktsplan för Kungshamns centrum från 2004 har däremot bedömts vara inaktuell. Kungshamns centrum behandlas istället under Markanvändning, tätorter. Fisket har varit viktigt för kommunens utveckling

Sotenäs har också en mycket stark besöksnäring som sysselsätter många inom bland annat restaurang, hotell och turistanläggningar under framförallt hög- säsong. Kopplingen mellan turism, fiske och jord- bruk med lokal matproduktion är stark. I Sotenäs finns cirka 1200 företag vilket är många sett i förhållande till folkmängd. Majoriteten av före- tagen i Sotenäs är små. Arbetslösheten i kommunen är låg. En fjärdedel av kommunens 4200 arbetstillfällen finns inom offentlig förvaltning och service där vård Badplats och bryggor vid Åbyfjorden och omsorg samt utbildning utgör den största andelen.

Näringslivsstrategi Blå ÖP Sotenäs kommun arbetade under 2015-2016 fram De fyra kommunerna i Norra Bohuslän, Strömstad, en näringslivsstrategi i samverkan med näringslivet. Tanum, Sotenäs och Lysekil, har inom ramen för Syftet med kommunens näringslivsstrategi är att bi- samverkansprojektet Tillväxt Norra Bohuslän ge- dra till ett positivt företagsklimat för att främja till- mensamt tagit fram en fördjupning av översiktspla- växt i befintliga företag och göra kommunen attraktiv nen för kustvattendelen och territorialdelen av havet, för etableringar och nyföretagande. det vill säga det havsområde som innefattas av kom- Näringslivsstrategin pekar ut prioriterade områden mungränserna. för att utveckla näringslivsklimatet. Följande områ- Den Blå Översiktsplanen är ett viktigt verktyg för den med bäring på kommunens översiktsplan pekas att styra hur gemensamma resurser ska nyttjas. Målet ut: är att Norra Bohusläns kust och hav även i framtiden • Bra och attraktiva bostäder för alla. ska vara attraktivt för boende, verksamheter och be- • Bra och tillförlitlig infrastruktur (vägar, kol- sökare. lektivtrafik, mark och lokaler). Arbetet hakar i nationella och regionala strategier • Bra IT-kommunikation (fiber och mobiltäck- däribland Maritim strategi för Västra Götaland. Pla- ning). nen är antagen i samtliga fyra kommuner. Blå ÖP kan läsas i sin helhet på kommunens hem- sida. 14 ÖP Sotenäs

Den fördjupade översiktsplanen är ett stöd för avvägningar mellan de många intressen som finns i det attraktiva vatten- och kustområdet. Planen ger också riktlinjer för att utveckla, nyttja, värna och be- vara unika natur- och kulturvärden. Fördjupningen antogs av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun 2015-04-23 §34. Den fördjupade översiktsplanen för Åbyfjorden kan läsas i sin helhet på kommunens hemsida.

Ingång till den digitala handlingen Blå ÖP Kustzonsplanering Fördjupad översiktsplan Planeringen i kustzonen som omfattar skärgården och för Åbyfjorden det öppna havet bygger på en gemensam värdegrund Lysekils och Sotenäs kommuner har gemensamt tagit och samsyn mellan kommunerna i Norra Bohuslän. fram en fördjupad översiktsplan för Åbyfjordens dal- gång. Gränsen mellan kommunerna går mitt i fjorden och det kommunövergripande samarbetet har varit en förutsättning för att få en helhetssyn kring utveck- lingen av området kring fjorden.

Utblick över skärgården från Hunnebostrand

Tillväxt Norra Bohuslän Tillväxt Norra Bohuslän skapades som en arena för samarbete mellan kommunerna Strömstad, Tanum, Lysekil och Sotenäs. Målet för projektet var att ”med balans och varsamhet om miljö och människor skapa tillväxt och utveckling i Norra Bohuslän”. Inom ramen för projektet arbetades Blå ÖP, en fördjupning av översiktsplanen för havsområdet och en Maritim näringslivsstrategi fram. De två politis- ka dokumenten visar en gemensam intention kring havsresurserna i Norra Bohuslän. Tidigt i projektet togs även en strukturbild fram av de fyra kommuner- Framsida till Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden, antagen na tillsammans med Munkedals kommun. 2015-04-23, Sotenäs kommun Organisationen avvecklades i juni 2019, men kom- munerna samarbetar fortsatt utanför organisationen. ÖP Sotenäs 15

• att naturbruk skall ske med hänsyn till de stora natur- och kulturvärden som skärgården utgör. • att risker i samband med sjöfart skall upp- märksammas.

Båtliv vid Kleven med Kungshamn i bakgrunden

Strukturbild för Norra Bohuslän Strukturbilden med tillhörande överenskommel- ser utgör en gemensam värdegrund för planeringen i Norra Bohuslän. Överenskommelserna beslutades i kommunfullmäktige i Strömstad, Tanum, Lysekil, Sotenäs och Munkedals kommuner år 2010. Strukturbilden visar värden som ger norra Bohus- län attraktivitet: • Naturen och landskapsbilden • Kulturhistoriska värden • Levande kustsamhällen

Gällande öppet hav är kommunerna överens om: • att öppet hav utgör gränsöverskridande vatten, vilket innebär nationella och globala hänsyn. • att resursanvändning skall ske med miljö- målen i fokus. • att fiske, sjöfart och energiproduktion är viktiga prioriteringar för våra kommuner. • att risker i samband med sjöfart skall upp- märksammas.

Gällande skärgård är kommunerna överens om: • att skärgården utgör basen för våra unika Strukturbilden, med öppet hav och skärgården utbruten nedanför den samlade bilden, illustration från Tillväxt Norra Bohuslän. natur- och kulturvärden även i ett nationellt perspektiv. • att en levande skärgård utgör en av de vikti- gaste förutsättningarna för vår attraktionskraft. • att allmänheten skall ha tillträde till strand- zonen. 16 ÖP Sotenäs

Strategi De fysiska utvecklingsstrategierna anger övergripande inriktningar för översiktsplanens innehåll. Utvecklingsstrategier De fysiska strategierna ska ge stöd till och förmedla översiktsplanens huvuddrag. Strategierna beskriver hur kommunens vision ska nås genom den fysiska planeringen. Utvecklingsstrategin består av en huvudstrategi - Unikt landskap - Unika orter. Utöver huvudstrate- gin finns strategier framtagna för sex temaområden; boende, näringsliv och verksamheter, service och fritid, kommunikationer, besöksnäring och regionen.

Huvudstrategi Unikt landskap - Unika orter, strategin presenteras i detalj nedan: Unikt landskap Sotenäs unika landskap med stora skönhetsvärden och höga natur- och kulturmiljövärden i såväl kust- 0 5 10 km landskapet som i de inre delarna utgör grunden för all utveckling. Kommunikationer- Huvudstråk • Huvuddelen av utvecklingen av bostäder och verksamheter ska ske som en komplettering av Unika orter- Tätortszon de befintliga orterna längs kusten. Unikt landskap- Inre kustzon

Unikt landskap- Yttre kustzon

Unikt landskap- Landsbygdszon

3.2.1 Unikt land- skap ÖP Sotenäs 17

• I kustlandskapet i övrigt råder en återhållsam Unika orter - Kustorter och by hållning till bebyggelseutveckling. De natur- Hunnebostrand - Ulebergshamn utvecklas utifrån präglade landskapsrummen mellan orterna bi- befintliga kvalitéer som en kustort. behålls. • Utvecklingen sker med stor hänsyn till befint- • Möjlighet ska ges till utveckling av de inre lig skala och kulturmiljövärden, där siluetten delarna med fokus på en komplettering av de mot kusten har särskilt stor betydelse. mindre landsbygdsorterna och längs huvud- stråken. Bovallstrand bibehåller sina kvaliteter som mindre kustort och kompletteras utifrån befintliga förutsätt- Unika orter - Kuststaden ningar. Särskild hänsyn tas till ortens kulturmiljövär- Kungshamn - Smögen - Väjern - Hovenäset växer den. samman och utvecklas till en kuststad. • Kuststaden växer utifrån den lilla stadens lo- Bohus-Malmön bibehåller sina kvaliteter som gik, med en högre täthet, skala och blandning i mindre kustort med höga värden i det omgivande särskilt utpekade lägen. landskapet. • Utvecklingen sker med stor hänsyn till befint- liga kulturmiljövärden och omgivande närre- Askum blir en central by för utveckling av nä- kreationsområden. ringsliv och bostäder på landsbygden. • Kuststadens olika delar har olika karaktär och olika förutsättningar för komplettering och ut- byggnad.

0 5 10 km

Unika orter- Kustort

0 5 10 km Unika orter- Mindre kustort

Unika orter- Kuststaden Unika orter- Central by

3.2.3 Unika orter 2 3.2.2 Unikt orter 1 18 ÖP Sotenäs

Temaområden Näringsliv och verksamheter Nedan presenteras strategiska grundläggande inrikt- ningar för de olika tematiska områdena. Det ska finnas en god beredskap för olika typer av verksamheter inom kommunen: Boende • störande och icke störande Översiktsplanen ska ge förutsättningar för en valfri- • transportintensiva med krav på goda kommu- het i boende gällande: nikationslägen • eget ägande och hyresrätt • servicebaserade med krav på en central place- • komplettering i befintliga miljöer och byggan- ring eller attraktiv miljö. de i nya områden Utveckling av verksamheter ska i första hand ske • boende i tätort och på landsbygden inom eller i anslutning till befintliga kluster. • boende i flerfamiljshus och enbostadshus Ett nytt större kluster för verksamheter ska etable- • en variation i skala och uttryck med hänsyn till ras inom kommunen inom planeringsperioden. landskapet och den omgivande bebyggelsen. Utgångspunkten är att skapa förutsättningar för ett ökat helårsboende. Potentialen i det befintliga bostadsbeståndet och delårsboende ska tas till vara.

0 5 10 km 0 5 10 km

Bostäder- Bostadshus Verksamheter- Verksamhetsområde

Bostäder- Bostadsutveckling Verksamheter- Nytt verksamhetskluster

Unika orter- Tätortszon Unika orter- Tätortszon

3.3.1 Boende 3.3.2 Näringsliv ÖP Sotenäs 19

Besöksnäring Service och fritid Besöksnäringen ska utvecklas balanserat med fokus Kommunal service finns tillgänglig i kuststaden och på besök året runt och en större geografisk spridning. i kustorterna. Den östliga entrépunkten vid Nordens Ark kom- Tillgänglighet till service och kultur från kommu- pletteras med en västlig entrépunkt för besökare vid nens alla delar säkras med goda kommunikationer. Ramsvikslandet. Kultur och service växer kring gemensamma mö- Längs kusten kan en vidareutveckling ske inom tesplatser för hela kommunen. de tre befintliga klustren för besöksnäring, det södra, Ny service byggs ut i nära anslutning till och till- mellersta och norra. sammans med bostäder. I det inre kulturlandskapet finns potential till- ut Alla kommuninvånare ska ha tillgång till kvalita- veckling kring ett befintligt nätverk och med- ut tiva områden för rekreation och friluftsliv nära bo- gångspunkt från mathantverk och naturupplevelser. staden. Det inre kulturlandskapet och besöksklustren längs kusten ska kopplas samman med fysiska struk- turer som stödjer samverkan mellan besöksnäringens aktörer.

0 5 10 km

Funktioner- Kommunhus, skola, vård

Funktioner- 0Kultur, idrott 5 10 km

Funktioner- Kommunhus,Badplats skola, vård

0 5 10 km Funktioner-Tätorter- Kuststad Kultur, idrott Mindre kustort

Tätorter- Kustort Central by Besöksnäringskluster- Kluster Funktioner- Badplats Kommunikationer- Lokal koppling Entrépunkt, tyngdpunkt för besöksnäring Tätorter- Kuststad Mindre kustort Kommunikationer- Cykelförbindelse Ny entrépunkt för besöksnäring Tätorter- Kustort Central by Område för närrekreation Knutpunkt för besöksnäring Kommunikationer- Lokal koppling Inre kustzon Yttre kustzon Nätverk för besöksnäring Kommunikationer- Cykelförbindelse Landsbygdszon Färjekoppling Område för närrekreation

Inre kustzon Yttre kustzon

Landsbygdszon 3.3.4 Service, fritid 3.3.4 Service, fritid 3.3.3 Besöksnäring 20 ÖP Sotenäs

Kommunikationer Regionen Väg 171 med kopplingar via Hunneborondellen är Sotenäs delar många viktiga frågor med grannkom- livsnerven för all kommunikation in till kommunens munerna Lysekil, Munkedal och Tanum. Fortsatt norra och södra delar. samverkan ska ske kring frågor som rör kommunerna Kommunens serviceorter, större bostadsområden gemensamt, exempelvis infrastruktur, kollektivtrafik, och arbetsplatser knyts samman med ett säkert gång- näringslivs- och bostadsutveckling samt havsplane- och cykelvägnät. ring. Översiktsplanen ger förutsättningar för en tätare Ett nytt större verksamhetskluster vid Askum är kollektivtrafik. Linjenätet för kollektivtrafik bör -an en potentiell regional motor och en blivande del av passas för att stödja en framtida bebyggelsestruktur. Sotenäs verksamheter med bas i maritima näringar.

0 5 10 km 0 10 20 km

Kommunikationer- Cykelförbindelse Regional tyngdpunkt

Kommunikationer- Huvudstråk Entrépunkt, tyngdpunkt för besöksnäringen

Kommunikationer- Mellankommunal koppling Nytt verksamhetskluster

Tätorter- Tätortszon Kommunikationer- Regional koppling

Kommunikationer- Huvudstråk

Kommunikationer- Mellankommunal koppling

Tätorter- Tätortszon

3.3.5 Kommunika- 3.3.6 Regionen tion ÖP Sotenäs 21

Kommuntäckande markanvändning I den här delen konkretiseras strategin i en redovisning av kommuntäckande mark- och vatte- nanvändning och tillhörande rekommendationer.

Mark- och vattenanvändning funktioner som finns i en mindre stad med exempel- Planförslaget täcker hela kommunens yta och visar vis en gymnasieskola, fler centrumbildningar och ut- hur kommunen ser på den framtida användningen av vecklade grönområden. mark- och vattenområden. Huvuddelen av bebyggelseutvecklingen ska ske inom och i anslutning till befintliga tätorter, marke- Sammanfattning rade som tätortszoner i kartan. Inom tätortszoner- Planen bygger på huvudscenariot gällande befolk- na finns utrymme till komplettering inom befintliga ningsutvecklingen där kommunen förväntas växa bostadsområden, centrum, verksamhetsområden och med fler arbetsplatser och boende. Flertalet - avar småbåtshamnar, men även till utveckling i tidigare betsplatserna föreslås tillkomma i ett större verk- oexploaterade områden. samhetsområde utanför tätorterna som etableras Sammantaget ges det i planen på lång sikt, och un- sydväst om Askum. der förutsättning att alla utpekade områden är möjli- Utvecklingen tillsammans med en pågående om- ga att utveckla även efter fortsatt prövning, utrymme vandling av bostäder från helårs- till delårsboende för upp till mellan ca 2900 och 3700 nya bostäder. innebär att det finns behov av nya områden för främst På landsbygden visas tre kategorier av områ- bostäder, men även tillhörande service. Möjligt be- den. Inom områden för landsbygdsutveckling kan hov på lång sikt fram till år 2050 är uppskattningsvis bostäder, mindre verksamheter och anläggningar upp till cirka 2000 bostäder för nya kommuninvåna- för besöksnäring prövas. Odlingslandskap har ge- re beroende på tillväxt. Dessutom bedöms det finnas nerellt höga värden för natur- och kulturmiljövård. behov för omkring 1800 bostäder för att täcka upp De har även betydelse för livsmedelsproduktion på för bostäder som omvandlas till delårsboende, om lokal nivå. Inom dessa områden anges en mer res- omvandlingen fortsätter i samma takt som de senaste triktiv hållning till bebyggelseutveckling. Inom öv- 20 åren. En växande befolkning innebär också att ut- riga landsbygdsområden råder generellt ett lågt be- budet av service kan behöva utökas så det motsvarar byggelsetryck. Inom dessa områden finns utrymme 22 ÖP Sotenäs

för en viss komplettering med enstaka bostadshus i Särskilt utpekade utvecklingsområden finns inom anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. varje tätortszon. I kustområden finns generellt höga värden för na- Inom tätortszoner bedöms prövning i detaljplan turvård, friluftsliv och kulturmiljö. Inom dessa om- för huvuddelen av tillkommande bebyggelse och råden råder en restriktiv hållning till bebyggelseut- tillkommande bygglovspliktiga anläggningar vara veckling. lämplig. Beskrivningarna för respektive utvecklings- Planförslaget visar utveckling av cykelvägar/le- område är vägledande. För förfrågningar utanför der som knyter samman orterna, kompletteringar utvecklingsområden ska en allmän lämplighetsbe- och justeringar av vägar samt utveckling av sam- dömning göras med stöd i respektive tätortsområdes manhängande gångstråk. utvecklingsinriktning. I havsområdet gäller fördjupningen Blå ÖP. Av- Detaljerade förslag för utvecklingsområden och gränsningen för Blå ÖP redovisas. De föreslagna utvecklingsinriktningar samt konsekvenser av den tätortszonerna innefattar vattenområden i direkt an- föreslagna utvecklingen för respektive tätort redovi- slutning till tätorterna. Inom dessa områden ersätter sas under ”Markanvändning, tätort”. översiktsplanen Blå ÖP. I övrigt hänvisas till fördjup- ningen. Landsbygdsområden I området runt Åbyfjorden gäller fördjupad över- Landsbygdsutveckling siktsplan för Åbyfjorden. Huvuddragen i planen re- Områden för landsbygdsutveckling innefattar bland dovisas i kartan. För detaljerade rekommendationer annat områden med byar, bebyggelsegrupper, spridd hänvisas till fördjupningen. bebyggelse, natur- och jordbruksmark, golfbana och kulturmiljöer. Områdena ligger i anslutning till be- fintlig infrastruktur. Områdesrekommendationer Inom områden för landsbygdsutveckling finns för- Nedan beskrivs översiktsplanens sju huvudtyper för utsättningar för komplettering och utveckling av bo- markanvändning - tätortszoner, landsbygdsutveck- städer, mindre verksamheter och besöksnäring längs ling, landsbygd - odlingslandskap, landsbygd, kust, med befintliga vägar. Servicen på landsbygden är till vindbruk samt verksamhetsområde utanför tätort. De stora delar begränsad liksom tillgången till kollek- åtgärder som föreslås gällande mobilitet och områ- tivtrafik och säkra cykelvägar. Inom utpekade lands- den med fördjupningar av översiktsplanen beskrivs bygdsområden bedöms det därför vara lämpligt med också. För mer detaljerad beskrivning och rekom- en komplettering med enstaka bostadshus, mindre mendationer se separat dokument med objektsbe- grupper med bostäder samt byggnader eller mindre skrivningar. anläggningar för besöksnäring. Närhet till kollektiv- trafik och serviceorter kan motivera en utveckling Tätortszon med bebyggelse i grupper. Ny bebyggelse bör inte Tätortszonerna omfattar befintliga tätorter och- fö tillkomma på den produktiva jordbruksmarken.­ Stor reslagen tätortsutveckling. Som tätortszoner räknas hänsyn ska tas till kultur- och naturmiljövärden. Kungshamn-Smögen-Väjern-Hovenäset, den sam- manhängande bebyggelsen på norra Bohus-Malmön, Landsbygd- odlingslandskap Hunnebostrand-Ulebergshamn, Bovallstrand samt Inom landsbygdsområden med odlingslandskap finns Askum. jordbruksmark med omgivande bebyggelse och na- Inom tätortszonerna ryms bebyggelse, allmänna turmark. Områdena har ett visst värde för livsmedels- platser, närrekreationsområden, småbåtshamnar och produktion, framförallt på lokal nivå. Odlingsland- vattenområden som har betydelse för tätortens funk- skapet har en lång historisk kontinuitet och delar av tion. ÖP Sotenäs 23

Tätortszon

Landsbygds- utveckling Landsbygd- Odlingslandskap

Landsbygd

Kust

Utredningsområde verks. utanför tätort Verksamhetsområde utanför tätort Utredningsområde vindbruk Observationsområde vindbruk

Vattenförsörjning

Åtgärd på väg

Åtgärd för gångväg eller gångstråk Åtgärd för gång- och FÖP Åbyfjorden cykelväg 0 3 6 km Blå ÖP Möjlig färjekoppling 24 ÖP Sotenäs

området är rikt på fornlämningar. Landskapsrummen Vindbruk och annan är väl avgränsade och bebyggelsen är placerad mel- teknisk försörjning lan jordbruksmarken och den omgivande naturen. Två typer av områden inryms inom vindbruksområde Naturvärden finns ofta i randzonen mellan jordbruk- med tillhörande påverkanszon och ett möjligt område smark och natur. för vattenförsörjning. Inom odlingslandskapet kan nya enstaka bostäder och mindre grupper av bostäder tillkomma utan de- Utredningsområde för vindbruk och taljplan och med allmän lämplighetsbedömning.­ Ny observationsområde för vindbruk bebyggelse bör inte tillkomma på den produktiva Inom utredningsområde för vindbruk kan utbygg- jordbruksmar­ken. Stor hänsyn ska tas till natur- och nad av upp till tre verk prövas. Den utpekade loka- kulturmiljövärden. liseringen inom störningsområde för Valla stenbrott bedöms vara lämplig med hänsyn till att den totala Landsbygd bullerpåverkan begränsas. De inre delarna av kommunen kännetecknas av ett Vid prövning av utbyggnad av vindkraft ska hän- småbrutet och kuperat odlingslandskap varierat med syn tas till värdefulla kulturmiljöer. Bland annat finns skogspartier och rena bergområden. Spridd bebyg- fasta fornlämningar i området Heljeröd-Hogsäm. gelse finns i alla dessa områden. Hänsyn ska även tas till påverkan på miljön runt Tos- En fortsatt komplettering kan ske i liten skala i an- sene, som ligger inom riksintresse för kulturmiljö- slutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. vård enligt Miljöbalkens 3 kapitel. Nya enstaka bostäder tillkomma utan detaljplan och Kring vindbruksområdet redovisas ett observa- med allmän lämplighetsbedömning. tionsområde. Inom denna skyddszon är uppförande av ny bebyggelse olämplig då påverkan av buller, Kustområden skuggeffekter och reflexer från eventuellt kommande Inom kommunens kustområden finns höga natur-, vindkraftverk kan bli stor. kultur- och friluftsvärden. Områdena har även ett stort värde för besöksnäringen. Delar av kustområde- Vattenförsörjning na har områdesskydd, medan andra utgör naturpräg- Området visar ett möjligt läge för vattenintag till lade landskapsrum som skiljer orterna från varandra. verksamhetsområde sydväst om Askum. Anlägg- En restriktiv hållning mot bebyggelse och andra ningar ska i så hög grad som möjligt ligga dolda. åtgärder råder generellt i området. Naturvårdens, fri- luftslivets och kulturmiljövårdens intressen ska pri- Verksamhetsområde utanför tätort oriteras. Ny bebyggelse eller anläggningar som kan Områden lämpliga för prövning av utvidgning av be- försvåra områdets nyttjande för friluftslivet eller som fintliga verksamhetsområden samt för ett nytt verk- kan skada områdets värden för naturvård, friluftsliv­ samhetsområde utanför tätort. Områdena ligger nära och kulturmiljövård bör inte tillkomma. Inom delar kommunens större vägar och bedöms ha goda förut- av området kan enstaka hus prövas i anslutning till sättningar för etablering av transportintensiva verk- befintlig bebyggelse, i andra delar kan byggnader och samheter. anläggningar för friluftsliv och besöksnäring tillkom- Inom verksamhetsområde utanför tätort bedöms ma. prövning i detaljplan för tillkommande bebyggelse och tillkommande bygglovspliktiga anläggningar vara lämplig. ÖP Sotenäs 25

Mobilitet Övriga hänsyn Åtgärd gällande väg I avsnittet beskrivs de regler och rekommendationer Utpekade vägsträckor eller möjliga vägsträckor där som gäller inom kommunen vid prövning av bygglov förbättrad vägstandard, nya vägdragningar, åtgärder och förhandsbesked utanför detaljplanelagda områ- gällande översvämning eller skred och risk föreslås. den och som underlag då detaljplaner upprättas. Reglerna är juridiskt fastlagda bestämmelser. Re- Åtgärd gällande gång- och cykelväg kommendationerna grundas på kommunala ställ- Utpekade sträckor där åtgärder gällande en ökad stan- ningstaganden i olika beslut, på tillämpningar av dard för gång- och cykeltrafik föreslås. Åtgärderna lagstiftningen och på rekommendationer från andra kan röra nya cykelvägar, cykelleder eller förbättrad myndigheter. standard genom exempelvis separation från biltrafik genom anläggandet av egen vägbank eller område. Regler enligt plan- och bygglagen Område med detaljplan Åtgärd gällande gångväg eller gångstråk Reglering av markens användning och av bebyggels- Stråk eller sträckor där en utveckling av gångvägar, en sker genom detaljplan. Äldre planer som stadspla- gångstråk eller leder som knyter samman orterna i ner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner gäller sammanhängande gångstråk föreslås utvecklas, för- som detaljplaner. Utbyggnad och förändringar ska stärkas eller förbättras. ske enligt respektive detaljplans bestämmelser så länge detaljplanen inte ändras. Fördjupningar av översiktsplanen Huvuddelen av bebyggelsen i tätortszonerna ligger inom detaljplan, undantaget är Askum som saknar Blå ÖP detaljplan. Det finns också detaljplaner för områden Blå ÖP bedöms vara fortsatt aktuell. I de områden vid Tossene, Åby Säteri och Nordens Ark samt på ett som överlappas av tätortszoner görs utvecklade par platser till i kommunen. ställningstaganden vad gäller småbåtshamnar. Se de I ett antal områden föreslås en förändrad markan- respektive delområde under fliken markanvändning, vändning inom detaljplanelagda områden. I dessa tätorter. För alla öar som ingår i Blå ÖP gäller områ- områden behöver ny detaljplan upprättas eller en destypen kust. ändring av detaljplanen göras.

Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden Område med områdesbestämmelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden bedöms vara Reglering av markens användning och av bebyggel- fortsatt aktuell till större delen. Inom avgränsning- sen sker genom områdesbestämmelser. I områdesbe- en för fördjupningen redovisas markanvändningen stämmelser får kommunen reglera grunddrag gällan- övergripande i kartan. Markområdena ligger huvud- de mark- och vattenanvändning i området. Ytor för del inom områdestyperna kust, odlingslandskap och gemensam användning och storlek gällande fastighe- landsbygdsutveckling. I den del av fördjupningen ter och bruks- respektive byggnadsarea för fritidshus som ligger inom områdestypen landsbygdsutveck- kan också regleras genom områdesbestämmelser. ling och väster om väg 171 till viss del ett förändrat Mark med områdesbestämmelser finns främst på ställningstagande. Förändringen innebär att närcen- Ramsvikslandet och runt Sotekanalen. trat Lyckan får ett något större utbredningsområde än vad som anges i fördjupningen. 26 ÖP Sotenäs

0 10 20 km 0 10 20 km

Antagna områdesbestämmelser Strandskydd

Antagna detaljplaner Natura 2000-område

Naturreservat

Vattenskyddsområde

Allmän lämplighetsprövning Regler enligt miljöbalken Vid prövning av bygglov och förhandsbesked för ny- Naturreservat tillkommande bebyggelse utanför detaljplan, ska lo- Särskilda föreskrifter gäller för naturreservat och kaliseringsprövning ske utifrån allmän lämplighets- skötselplaner finns upprättade. Länsstyrelsen kan, bedömning enligt 2 kapitlet plan- och bygglagen och om det finns särskilda skäl, ge dispens till att utföra rekommendationerna4.3.1 Plan i denna o översiktsplan. åtgärder4.3.2 i strid Miljöbalkmot föreskrifterna. Vid lokaliseringsprövningen ska, förutom rekom- mendationernabygglag i denna översiktsplan, också beaktas Natura 2000-område allmänna intressen som möjligheterna att lösa vatten- Länsstyrelsens tillstånd krävs för verksamheter eller och avlopp, tillfart med mera. Dessutom ska byggna- åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka mil- der utformas och placeras med hänsyn till stads- och jön i ett Natura 2000- område. Detta kan också gälla landskapsbilden, natur- och kulturvärden på platsen åtgärder utanför Natura 2000- området som riskerar samt så att de inte medför fara eller olägenheter för att ge en betydande påverkan. Åtgärder som kan ska- omgivningen. da ett Natura 2000- område får inte utföras. ÖP Sotenäs 27

Strandskyddsområde Strandskydd gäller längs kusten, sjöar och vatten- drag. Syftet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Vattenskyddsområde Vattenskyddsområden är till för att skydda en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. Särskilda före- skrifter gäller i inre och yttre skyddszoner runt vat- tenskyddsområden. Regler enligt kulturmiljölagen Fornlämningar Det är förbjudet enligt 2 kap Kulturmiljölagen (KML) att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Länsstyrelsen 0 10 20 km prövar ansökningar om tillstånd att undersöka och ta bort fornlämningar. Byggnadsminne Kyrkligt kulurminne Byggnadsminne En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhis- Fornlämning punkt (registerat objekt) toriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde Fornlämning linje (registerat objekt) med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen enligt Fornlämning yta (registerat objekt) 3 kap KML. Bestämmelserna om byggnadsminnen enligt detta kapitel får också tillämpas på parker, trädgårdar eller andra anläggningar. För byggnader Regler enligt väglagen som förklarats som byggnadsminnen gäller särskilda Utökad tillståndsplikt skyddsföreskrifter utfärdade av länsstyrelsen. Generellt gäller bebyggelsefritt avstånd på 12 meter på4.3.3 ömse sidor omKulturmiljö statliga vägar. Kyrkliga kulturminnen För vägarna 171 och 174 gäller utökad tillstånds- Samtliga kyrkobyggnader som uppförts innan 1940 plikt på 30 meter enligt väglagens § 47. Inom ett och sådana kyrkobyggnader som tillkommit efter avstånd av 30 meter på ömse sidor vägområdet får 1939 och som Riksantikvarieämbetet beslutat har inte utan länsstyrelsens tillstånd uppföras byggnader, högt kulturhistoriskt värde, får enligt 4 kap KML göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd från som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. länsstyrelsen. Samtliga sju kyrkor i Sotenäs kommun Den utökade tillståndsplikten gäller utanför de- omfattas av den generella tillståndsplikten. taljplanelagt område längs aktuella vägsträckor. 28 ÖP Sotenäs

0 10 20 km 0 10 20 km

Statlig väg inom detaljplan Översiktlig stabilitetskartering Statlig väg utanför detaljplan, Tillfredsställande stabilitet 30 m bebyggelsefritt avstånd Statlig väg utanför detaljplan, Otillräckligt utrett 12 m bebyggelsefritt avstånd Risk Detaljerad stab-utredning rekommenderas Geoteknik och skredrisker Detaljerad stab-utredning spec angeläget Geotekniska säkerhetsfrågor såsom skred, erosion, översvämning, bergras och blocknedfall ska beaktas Överyn av tidigare utredning rekommenderas i varje detaljplan. En bedömning av säkerhetsrisker- Översyn av tidigare utredning spec angeläget na ska göras och planförslaget ska anpassas till de geotekniska förhållanden. Eventuella krav på åtgär- Översvämmningsrisk- lågpunkter der4.3.4 eller hänsynstaganden Väglag ska redovisas som planbe- stämmelser. Stigande vatten, säkerhetsnivåer I bygglovsprocessen ska en generell bedömning Planeringsnivåer (+2,2 till +3,2) göras kring de geotekniska förhållandena. I de fall en uppenbar risk finns för att de geotekniska förhållan- dena påverkar byggnationen negativt ska bygglovet föregås av en geoteknisk utredning. I de fall där de Regional kraftledning geotekniska förutsättningarna kan utgöra ett problem Sekundär transportväg för farligt gods vid byggnation ska en geoteknisk utredning och till- fredsställande tekniska lösningar redovisas vid bygg- samråd. 4.3.5 Risk ÖP Sotenäs 29

Kraftledningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB har genomfört en översiktlig stabilitetskarte- I kartan pekas de större kraftledningarna inom kom- ring för Sotenäs kommun år 2014. I karteringen ges munen ut. Det finns inga fastlagda rekommendationer rekommendationer om var detaljerad stabilitetsutred- om minsta tillåtna avstånd till högspänningsledning- ning bör utföras och var en översyn av tidigare utred- ar. Svenska Kraftnät har en policy vid planering av ningar och stabiliserande åtgärder rekommenderas. nya växelströmsledningar som utgår från att högsta Rekommendationerna redovisas i kartan och ska be- magnetfältsnivå vid bostäder eller där människor vis- aktas vid planering av nya områden och i kommu- tas stadigvarande inte ska överstiga 0,4 mikrotesla. nens arbete med riskhantering. Energi Översvämning och höga vattenstånd Solceller Längs kuststräckan finns lågt belägna områden som I tätortsområdena och kustområdena kan mindre riskeras att översvämmas till följd av den globa- solcellsanläggningar, exempelvis takytor prövas ut- la havsvattennivåhöjningen i kombination med allt ifrån en allmän lämplighetsbedömning. I de kultur- kraftigare vindar. miljöhistorisk inventerade områdena och i övrigt Vid planering i översvämningshotade områden utpekade miljöer av kulturhistoriskt intresse ska en tillämpar kommunen Länsstyrelsens rekommenda- särskild bedömning göras utefter påverkan på såväl tioner för säkerhetsnivåer avseende stigande vatten. byggnad och omgivning. Säkerhetsnivåer för Sotenäs enligt stigande vatten - I landsbygdsområdena kan det vara lämpligt med faktablad kusten (Version 2.0) redovisas i kartan. större anläggningar på mark eller ekonomibyggnader. Vid planering av nya bebyggelseområden och in- I verksamhetsområden inom och utanför tätorterna frastruktur ska risken för översvämning vid skyfall kan det vara lämpligt med större anläggningar på tak. beaktas. Lågpunkter redovisas i kartan. I områdes- rekommendationer tillhörande mark- och vattenan- Vindbruk och vågkraft vändningskartan beskrivs områden där det finns en Ett vindbruksområde finns utpekat i den kommunt- känd skyfallsproblematik som behöver hanteras i den äckande markanvändningen. Vindkraftsanläggningar kommande planeringen. bedöms generellt ha en så stor omgivningspåverkan att andra placeringar än redan uppförda verk och det Transporter av farligt gods angivna vindbruksområdet inte är lämpligt. Runt de Vägarna 171, 174 söder om Hunneborondellen och redan uppförda verken på Hogenäset visas en zon 872 är rekommenderade sekundära transportleder för runt verken på 500 m där risken för bullerstörningar farligt gods. är stor. Kommunen tillämpar Länsstyrelsens riskpolicy som I Blå ÖP finns ett antal områden utpekade för en- anger att risker kopplat till transporter med farligt ergiutvinning. Blå ÖP bedöms vara fortsatt aktuell gods ska beaktas vid planering inom 150 meter från och de ställningstaganden som finns i denna gäller utpekade transportleder. fortsatt. Vid prövning av ny bebyggelse eller förändrad markanvändning intill stråk där farligt gods transpor- teras, behöver särskilda säkerhetsrisker beaktas för att undvika att människor och egendom kommer till skada vid en eventuell olycka. 30 ÖP Sotenäs

0 10 20 km 0 10 20 km

Befintligt vindkraftverk Inventerad kulturmiljö

Skyddszon 500 meter Mellankommunala frågor Sotenäs kommun ingår i Västra Götalandsregionen Kulturmiljö och Fyrbodals kommunalförbund. Sotenäs gränsar I kartan pekas de områden ut som inventerades 2010 till kommunerna Tanum, Munkedal och Lysekil. Vis- i ett kulturmiljöhistoriskt underlag för översiktspla- sa frågor för översiktsplanen berör flera kommuner nen. Inventeringen bedöms vara fortsatt aktuell och eller behöver hanteras på en regional nivå. underlaget utgör stöd och råd i plan- och bygglovsä- renden. Förutom de inventerade områdena har kommunen arbetat4.3.6 fram ettEnergi bebyggelsevårdsdokument samt ett 4.3.7 Kulturmiljö gestaltningsprogram för kulturhistoriskt värdefulla kustsamhällen som ytterligare stöd och hjälp vid för- ändringar i den befintliga miljön. Mer information finns på Sotenäs kommuns hem- sida: Kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer.

Åbyfjorden i gränsen mellan Sotenäs och Lysekils kommuner ÖP Sotenäs 31

Angränsande kommuner Sotenäs kommun ingår i Fyrbodals kommunalför- Sotenäs kommun gränsar till Lysekil, Munkedals och bund tillsammans med 13 ytterligare kommuner med Tanums kommuner. en sträckning från Orusts kommun i söder till Ström- Åbyfjorden, med Bärfendalsälven som mynnar stads kommun i norr mot havet. Inåt land sträcker sig i densamma utgör gräns med Lysekils kommun. förbundet till Trollhättans och Åmåls kommuner. Mot Munkedals kommun är gränslandet berg, skog och två mindre sjöar Välseröd och Kisteröds vatten. Fjordarna Bottnafjorden och Tåsteröds stora vatten delas med I norr och söder utgörs större delen av kommun- Tanums kommun. Gränsen mellan kommunerna går gränsen mot Tanums respektive Lysekils kommun av i de bägge vattnen och den dalgång som förbinder de två fjordarna Bottnafjorden och Åbyfjorden. dem. På land ligger gränsen strax norr om väg 174. För området kring Åbyfjorden finns en aktuell Samverkan mellan kustkommunerna Strömstad, fördjupning av översiktsplanerna för Lysekils och Tanum, Sotenäs och Lysekil har tidigare skett genom Sotenäs kommuner. Den fördjupade översiktsplanen projektet Tillväxt Norra Bohuslän. Inom samver- för Åbyfjorden syftar till att främja en levande lands- kansprojektet togs en strukturbild och en fördjupning bygd med en helårsboende befolkning, vilket skapar av kommunernas översiktsplaner för havsområdet, underlag för företagsetablering, vård, skola och om- Blå ÖP fram. Genom planeringen finns en samsyn sorg. Planen ger en samsyn kring balansen mellan kring utveckling och bevarande i det känsliga havs- utveckling och bevarande i området mellan kommu- och kustområdet. nerna och bidrar till att tillgodose samordningskravet enligt plan- och bygglagen.

0 20 40 km

Tanum Färgelanda Munkedal

Sotenäs Utblick från väg 174 över Bottnafjorden mot Tanums kommun Uddevalla Kring Bottnafjorden pågår projektet ”Samverkan Lysekil Bottnafjorden” som är finansierat av Västra Göta- landsregionen. Projektet är indelat i fem delprojekt Orust som engagerar lokala föreningar, boende och verk- samma runt fjorden. Projektets andra del är under framtagande med en redovisning sommaren 2021. Stenungsund Ett temaområde för arbetet har varit ”Rörelse runt Karta från översiktsplanens strategier som visar angränsande fjorden”. I temat ses en cykelled runt fjorden samt kommuner och viktiga regionala samband. åtgärder för att binda samman vandringslederna över

4.4.1 Angränsande 32 ÖP Sotenäs

kommungränsen som en god utveckling. Projektet följs upp i denna översiktsplan genom att en cykelled föreslås parallellt med väg 174 på sträckan Brygge - Bovallstrand. För att nå bästa nytta behöver cykel- leden sammanbindas med motsvarande cykelnät på Tanumssidan av fjorden. Ett annat temaområde är inflyttning och boendeformer. I det pågående arbetet visas bland annat nyttan av enskilda bostadsprojekt i mindre format som kan påverka ett glesbygdsområ- de i stor omfattning.

Regional arbetsmarknad Askumskrysset är en strategiskt viktig punkt för utveckling av arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv. Den utveckling som möjliggörs genom att plats be- reds för en större verksamhetsetablering sydväst om Askumskrysset kan påverka närliggande kommuner. vad rapporten utgått ifrån. På sikt bedöms det möjligt En särskild studie har tagits fram (Laxrapporten- att antalet människor som bosätter sig inom kommu- Rapsanalys av effekterna vid en etablering av - stor nen eller i angränsande kommuner är högre än de skalig landbaserad fiskodling i Sotenäs, Västsvenska antaganden som gjorts i rapporten. Scenariot bygger handelskammaren, Markus Ottermark 2021). bland annat på att pendlingsavstånden till andra stör- Rapporten består av en analys av effekterna av re arbets- och bostadsmarknader är relativt långt. En en etablering i området med en laxodling på de fyra jämförande studie har även gjorts med bland annat kommunerna Sotenäs, Tanum, Lysekil och Munke- Lysekils kommun, där kunskapsintensiv industri his- dal. Baserat på att 17,2 miljarder investeras, att 1250 toriskt bidragit till bosättning i närområdet. arbetsplatser tillkommer och att pendlingsmönstret Översiktsplanens högsta scenario för befolknings- till den nya arbetsplatsen i hög grad utgörs av in- utveckling innebär att de fyra kommunerna behöver pendling (50% initialt till 45% på sikt) dras följande samverka kring frågor som bland annat rör bostads- slutsatser: utbyggnad, kollektivtrafik och annan pendling samt • Varje arbetsplats på anläggningen genererar etablering av verksamheter och service framöver. ytterligare 0,4 arbetsplatser i de fyra kommu- Väg 171 och anslutningen från E6 vid Gläborg nerna. via väg 162 och Hallinden har en nyckelroll för ett • Invånarantalet i de fyra kommunerna ökar re- fungerande verksamhetsområde vid Askumskrysset, lativt en utveckling utan etableringen med tre både för logistik och pendling. Flera åtgärder föreslås till fyra procent. I rapporten har en generell längs sträckan i ÅVS Gläborg-Kungshamn. Den stu- befolkningsminskning tagits som utgångs- derade sträckan går genom Munkedals, Lysekils och punkt på sikt vilket innebär invånarantalet blir Sotenäs kommuner. Det fortsatta arbetet med åtgär- oförändrat. der kräver samverkan mellan kommunerna genom • En inflyttning av 1400 personer beräknas ske Trafikverket som ansvarar för berörda vägar. till de fyra kommunerna. Ur översiktsplanens perspektiv visar rapporten på att det behöver finnas en beredskap kring ett antal nya bostäder i de fyra kommunerna. I arbetet med över- siktsplanen har ett scenario tagits fram som innebär att Sotenäs tar höjd för ett annat pendlingsmönster än ÖP Sotenäs 33

Markanvändning, tätorter I denna del redovisas förändringar i markanvändningen för tätortsområdena i en mer detalje- rad skala.

Kungshamn, Väjern, Utvecklingsinriktning Smögen och Hovenäset Kungshamn med Väjern, Smögen och Hovenäset ska utvecklas så att de olika samhällena tillsammans Kungshamn - Smögen - Väjern - Hovenäset växer bildar motsvarigheten till en kuststad. Det innebär samman och utvecklas till en kuststad. att alla de funktioner och kvaliteter som kan åter- Kuststaden växer utifrån den lilla stadens logik, finnas inom en stad även ska kunna återfinnas inom med en högre täthet, skala och blandning i särskilt ut- det samlade tätortsområdet. Stadens delar motsvaras pekade lägen. Utvecklingen sker med stor hänsyn till av de ursprungliga orterna och kopplingarna mellan befintliga kulturmiljövärden och omgivande -närre dessa stärks. kreationsområden. Kuststadens olika delar har olika Inom kuststaden bibehåller och utvecklas de olika karaktär och olika förutsättningar för komplettering delarna utifrån sin ursprungliga karaktär. Det innebär och utbyggnad. att en stor hänsyn ska tas till befintliga värden i de ursprungliga samhällena, såsom kulturmiljöer, skala och gestaltning, men även till sociala strukturer som identitet och mötesplatser. Fokus kring utbyggnad bör ligga binda samman de olika orterna genom exempelvis nya bostadsområden och till del även nya gator, gång- och cykelvägar eller förändringar i en vägmiljö till en gatumiljö. Orternas närrekreationsområden är, liksom i dag också sam- manbindande. Genom att integrera tätortsområdet kan service bli mer lättillgängligt för alla, utan att de kvaliteter och den attraktivitet som varje ort eller delområde har går Vy över Kungshamn med Kungshamnsvallen i förgrunden förlorade. 34 ÖP Sotenäs

Utveckling föreslås ske på två sätt: Pågående planering • Varje tätortsdel förstärks med mindre områden Planering pågår för Långevik, ett tidigare oexploa- som komplement till den befintliga bebyggel- terat område norr om tätbebyggelsen i Väjern. Det sen. Skala och form motsvarar den som redan tänkta utbyggnadsområdet är i sin geografiska -om finns på platsen. fattning i det närmaste jämförbart med hela nuvaran- • Nya områden tas i anspråk främst mellan de Väjern. Programmet visar en utbyggnad med cirka Väjern och Kungshamn men även norr om 500 bostäder i varierande bebyggelsetyper. Förutom Väjern. Mellan Kungshamn och Väjern, på bostäder föreslås förskola, handel och mindre verk- höjdplatån Förålarna, finns stora obebyggda samheter för att tillgodose behovet av service för de områden som genom sitt läge lämpar sig för nya bostäderna, men också för Väjern som helhet. I framtida utveckling och som kan bidra till att programförslaget prövas möjligheten till högre be- knyta ihop Väjern med Kungshamn. En ut- byggelse än vad som tidigare är etablerat i kommu- byggnad av denna storlek kompletteras lämp- nen (2-5 våningar), för att bland annat kunna spara ligen med en ny inre gatustruktur som avlastar mer av hällmarken. Exploateringen av området är kustvägen och öppnar upp för flera olika sätt tänkt att ske genom en etappvis utbyggnad. Positivt och miljöer att ta sig mellan de bägge orterna, planbesked har lämnats för ytterligare utbyggnad av i parkmiljö, genom bostadsområden i en inre liknande storlek norr om Långevik. gatustruktur eller längs Kustvägen. I Väjern pågår också planeringen för Lindalssko- gen etapp 2. Planområdet ligger nordost om Väjerns I Smögen föreslås ett utredningsområde för cen- samhälle och ansluter i söder till detaljplanen för trumutveckling mot ett vintercentrum centralt på Lindalskogen etapp 1. Detaljplanens förslag omfattar Hasselön. cirka 40-50 bostäder i en blandning av villor och fler- När Väjern växer behövs en utökad service och bostadshus uppförda i två till tre våningar. fler mötesplatser i området. Ett utredningsområde för På Kvarnberget i Kungshamn, i anslutning till centrumutveckling föreslås. Kvarnbergshemmets äldrecentrum i planeras upp- I Kungshamn föreslås en viss komplettering i den förandet av 20-25 bostäder. Planförslaget medger befintliga strukturen. Fokus ligger på att bibehålla byggnation inom området i 4-5 våningar. I kors- och utveckla centrumfunktioner och verksamhets- ningen Parkgatan/Hallindenvägen mitt emot Sotenäs områden, samt att stärka de kopplingar som leder till kommunhus planeras flerbostadshus i 3 våningar med centrum och som kopplar mot övriga delar av kust- plats för ca 25 – 30 lägenheter. Befintlig byggnad för staden. handel kommer att rivas. I Hovenäset föreslås ingen större utbyggnad. En För Gamla Smögen, från Bredaberg i väst, Skol- central fråga för Hovenäset är att förbättra de struk- gatan i norr och Klevenvägen i syd och öst, arbetas turella sambanden med övriga delar av kuststaden för en detaljplan fram med målet att ge kulturmiljön ett att bättre tillgodose servicebehovet på orten. juridiskt skydd mot olämpliga förändringar samti- Sammantaget ges det i planen på lång sikt, under digt som planbestämmelserna anpassas till dagens förutsättning att alla de utpekade områdena är möjli- utvecklingsbehov. Vid Kleven pågår planeringen för ga att utveckla även efter fortsatt prövning, möjlighet 120 lägenheter vid gästhamnen. till som mest omkring 1900-2200 bostäder. ÖP Sotenäs 35

Skala 1:40 000 0 1 2 km

Utveckling och förtätning Mobilitet Nuvarande markanvändning Huvudsakligen Tätortszon Väg bostadsbebyggelse

Utvecklingsområde för huvudsakligen bostäder Gång- och cykelväg Industri

Område med möjligheter för bostadsförtätning Farled Äng- och odlingsmark

Utvecklingsomr. centrum med inslag av bostäder Gångstråk Barr- och lövskog

Pågående planering Utvecklingsområde för besöksnäring Hällmark (vår 2020)

Utvecklingsområde för verksamheter Hav och sjö

Narrekreation- Grönområde Kungshamn, Väjern, Smögen Småbåtshamn- Gästhamn och Hovenäset 36 ÖP Sotenäs

Historik och karaktärisering Vägavståndet till Kungshamns kyrka är ca 3 km för Samhällena Kungshamn, Smögen, Väjern och Hove- denna ortsdel. näset har genom åren mer och mer utvecklats till ett På 1970-talet skedde en stor ombyggnad av Kungs- sammanhängande tätortsområde som rymmer delar hamns centrum. Delar av hamnen fylldes ut, sjöbodar med skiftande innehåll och karaktär. Genom naturlig revs och tidstypiska hus byggdes. Fisketångens hamn utveckling eller genom aktiva planeringsåtgärder i ti- i öster är inte omvandlad utan har kvar en blandning digare översiktsplaner och genom detaljplanering har av verksamheter och bostäder i nära anslutning. en sammanväxning främjats, i ett första skede mel- Under slutet av 1980-talet påbörjades en kraftig lan olika områden som Smögen/Hasselön, Gravarne/ bostadsutbyggnad i Väjern. Utbyggnaden initiera- Bäckevik/Tången och under senare tid främst mellan des då det var brist på tillgänglig mark för utbygg- Kungshamn och Väjern. nad av bostäder inom själva huvudorten Kungshamn. Historiskt har fiskare bott i området sedan den Kungshamn-Väjern har under de senaste decennierna första sillperioden på 1500-talet. En mer permanent stått för den övervägande delen av kommunens bo- bebyggelse tillkom i samband med den stora sillpe- stadsbyggande och utveckling av verksamheter och rioden under 1700-talet, då fiskelägen växte upp i arbetsplatser. området. Smögenön med samhällena Smögen och Hasse- Fisket är en viktig del av Kungshamns historia. Till lösund är i det närmsta fullbebyggd, men ytterliga- en början var fisket nästan den enda inkomstkällan. re mindre områden återstår obebyggda och andra Sedan 1900-talets andra hälft har fisket successivt bebyggda kan få annan användning. Främst villa- avtagit medan fiskeberedning fortsatt är en viktig nä- bebyggelse har kommit till runt den äldre ursprung- ring. liga bebyggelsen. Under de senaste åren har främst Bebyggelseområdena i de olika orterna fördelar sig en utveckling och omvandling av områden skett i runt Sotenäset. Väjern ligger i nordväst med äldre be- anslutning till havet, exempelvis omvandlingen av byggelse samlad kring hamnen och nytillkomna bo- verksamhetsområdena på Kleven. stadsområden som klättrar upp på de bakomliggande Kungshamn är kommunens huvudort/centralort. höjderna. På näsets södra del breder Kungshamn ut Kungshamn utgör en knutpunkt på grund av sin cen- sig. Avståndet mellan orterna är drygt en kilometer. trala placering på halvön och service är i hög grad är I väster möter Kungshamn havet vid småbåts- koncentrerad här. Här finns bland annat kommunhus, hamnar, gästhamn och fiskehamn. Orten består av högstadieskola och flera äldreboenden. två samhällen, Gravarne i söder och Bäckevik i norr Boende i kuststadsområdet har god tillgång till som växt samman. Sotenässkolan och kyrkan ligger närrekreation, både vid havet och i skogs- och bergs- mellan de olika ursprungliga ortsdelarna på en höjd. områden runt samhällena. Detta gäller även boende Längst ut på näsets södra del skyddar en bergrygg på Smögen och Hasselön, tack vare att öarna inte är söder om Gravarnes bebyggelse från havet. I öster bebyggda fullt ut. sträcker sig Kungshamns bebyggelse ner till havet runt Springet och verksamheterna vid hamnområdet. Väster om Kungshamn på öarna Hasselön, Smö- genön och Kleven vänder sig bebyggelsen mot den östra sidan, de västra delarna av öarna mot havet är obebyggda. I nordost, norr om Näsekilen ligger Ho- venäset med äldre bebyggelse längs stranden och hamnen och mer sentida tillägg uppe på höjden. ÖP Sotenäs 37

Hunnebostrand och bostrand bevaras. I de strandnära delarna av Lökhol- Ulebergshamn mens industriområde ges möjlighet till anläggningar som inrymmer besöksnäringsanspråk medges. På Hunnebostrand - Ulebergshamn utvecklas utifrån be- Udden föreslås en utveckling av besöksnäring med fintliga kvalitéer som en kustort. inriktning mot stenindustrin och den befintliga skulp- Utvecklingen sker med stor hänsyn till befintlig turparken. Naturområdet vid Hunnebo lera som har skala och kulturmiljövärden, där siluetten mot kusten höga värden för naturvård och landskapsbild lyfts har särskilt stor betydelse. fram och bevaras. Ett utredningsområde föreslås för centrumutveck- ling kring befintlig livsmedelsbutik i Hunnebostrand. Syftet är att ge plats för fungerande service året runt. Kompletteringar med bostäder föreslås vid Folkets park och inom ett mindre område vid Lahälla. Huvuddelen av nya områden för bostäder före- slås sydost om Hunnebostrands centrum, öster om väg 174. En större utbyggnad föreslås norr om Ass- lerödsvägen som leder till Askum. Området sträcker sig mot Anneröd och Heddalen. På sikt kan bostads- områden runt Hunnebo Klåva bindas samman på östra sidan av berget. Grönområdet mellan områdena Hunnebostrand med hamnen i förgrunden och bebyggelsen behålls som ett rekreationsområde i orten. Genom att mellan bergen i bakgrunden samhället växer åt sydost blir avståndet mot det nya Utvecklingsinriktning verksamhetsklustret vid Askum så kort (ca 2,5 km) Hunnebostrand och Ulebergshamn föreslås utveck- att cykelpendling kan vara en möjligt alternativ för las efter två linjer. Dels föreslås utbyggnad för att de som arbetar där. Skolor och centrum ligger inom ge plats för fler helårsboende som räknas bli följden en till två kilometer från huvuddelen av de föreslagna av att kommunen kan få ett ökat antal arbetsplatser. utbyggnadsområdena. Kopplingarna för gång- och Samtidigt föreslås att de bägge orterna knyts samman cykeltrafik över väg 174, Dinglevägen behöver stär- så att service och handel som huvudsakligen är för- kas för att få en fungerande struktur där det är lätt för lagd i Hunnebostrand, upplevs som lättare att nå för boende att nå service. de boende i Ulebergshamn. Genom att kopplingen Mindre utbyggnadsområden föreslås väster om mellan orterna stärks och tillgängligheten till en sam- väg 171 vid Skalbergen som en fortsättning på be- lad service förbättras, blir också förutsättningarna för fintlig bebyggelse. Öster om väg 171 föreslås utveck- helårsboende i Ulebergshamn bättre. ling av befintlig camping och en bostadsutveckling Till huvuddel föreslås att karaktären i de äldre de- i området kring idrottsplatsen. Utvecklingen bör ske larna av Hunnebostrand och Ulebergshamn behålls. etappvis så att områden långt bort från samhället Strandpromenaden utvecklas för rekreation och tu- byggs ut på längre sikt. rism och knyts samman hela vägen från Ramsviks- För att stärka kopplingen mellan Hunnebostrand landet, förbi Ödby, Ödby Ö, Hunnebostrand, Ule- och Ulebergshamn föreslås en omgestaltning av Alp- bergshamn och vidare förbi Strandhamn. På så vis vägen. Genom en utformning med fler kvaliteter i ga- stärks de historiska kopplingarna mellan de norra turummet kan orterna närma sig varandra. Exempel delarna av Ramsvik och Hunnebostrand. Den äldre på detta kan vara en allé som formar gaturummet, bebyggelsen och det öppna vattenområdet i Hunne- platsbildningar som inbjuder till vila, möten och vari- 38 ÖP Sotenäs

ation samt kompletterande bebyggelse längs gatan. I Hunnebostrand är ett välbevarat kustsamhälle med förlängningen är även Alpvägens och den övre nyare bebyggelse från framförallt 1800-talets slut. Längs delen av Ulebergshamns koppling ner till den gamla Norra strandvägen finns bebyggelse som speglar delen nere vid vattnet relevant att utveckla. Ett utred- samhället så som det kan ha sett ut under 1800-talets ningsområde för bostäder föreslås nedanför berget början med stora gavlar vända mot havet. I 1947 års vid Munkebo. stadsplan som föreslår en utbyggnad i en utpräglad Sammantaget ges det i planen på lång sikt, under rutnätsstrukur har satt karaktären för området mel- förutsättning att alla de utpekade områdena är möjli- lan Folkets hus och Dinglevägen, i denna plan ges ga att utveckla även efter fortsatt prövning, möjlighet riktlinjer för att orten ska växa till den östra sidan av till som mest omkring 500-700 bostäder. Dinglevägen. Senare bebyggelse har tillkommit ös- ter om väg 174, Dinglevägen, i Heddalenområdet där Pågående planering en stor andel av den helårsboende befolkningen bor I februari 2021 antog kommunfullmäktige en de- idag. Utveckling har även skett norrut på sluttningen taljplan med syftet att skapa en aktualiserad de- nedanför vattentornet. taljplan i Hunnebostrands äldsta område närmast Även om centrumfunktioner, skola och hamnom- hamnen. Detaljplanen ska vara ett beslutsunderlag råde ligger inom gångavstånd kan den trafikerade för en hållbar utveckling, där kulturmiljön ges ett ju- Dinglevägen upplevas som en barriär mellan dessa ridiskt skydd samtidigt som verksamheter och handel delar och övriga samhället. Utvecklingen österut har inom planområdet har stöd i planen. Detaljplanen är också lett till en förskjutning av tyngdpunkten bort överklagad. från den gamla centrumkärnan och vattnet. Samhället 1,5 km söder om Hunnebostrands centrum, norr upplevs idag som två delar med olika karaktär och om Asslerödsvägen, mellan Robackarna och Askum med de gemensamma servicefunktionerna mitt emel- planeras byggrätter för en blandad bostadsbebyggel- lan. se och plats för förskola eller skola. Planförslaget Hunnebostrands centrum upplevs utspritt. Det möjliggör ca 20-45 bostäder beroende på vilka hus- gamla centrumet ligger vid intill kyrkan. Ett nyare typer som väljs. centrum ligger vid livsmedelsbutiken och i 1947 års stadsplan lades ett nytt centrum vid Dinglevägen. Vid Historik och karaktärisering hamnen ligger sommarcentrum. På den östra sidan Hunnebostrand fungerar sedan länge som serviceort av Hunnebostrand utgör idrottsplatsen en mötesplats för den norra delen av kommunen. Befolkningen liksom boulebanan. minskade efter stenindustrins kraftiga nedgång på Den äldre bebyggelsen i Ulebergshamn ligger 1930-talet, men har sedan 1970-talet ökat till dagens samlad i den mer låglänta delen söder om hamnen. nivå om cirka 2000 invånare. Detta har skett genom Bebyggelsen började växa längs vattnet runt Strand- ett successivt nybyggande av bostäder både i Hunne- hamns kile hela vägen till Strandhamn. Efter hand bostrand och Ulebergshamn. har en stor del av bebyggelsen omvandlats till delårs- Både Hunnebostrand och Ulebergshamn ligger vid boende och i ett antal byggnadsplaner från omkring goda och skyddade hamnar. Fiske, sjöfart och senare 1970 befästes utvecklingen mot främst delårsboende. även stenindustri har historiskt varit viktiga näringar. Samtidigt planerades för ytterligare områden för del- Omvandlingen av gamla helårsbostäder till delårsbo- årsboende i ett antal nya detaljplaner. Under 2000-ta- städer i samhällenas kärnor har bidragit till en utgles- let har större områden byggts ut uppe på höjderna ning av bebyggelsen och att samhällena vuxit österut öster om det ursprungliga Ulebergshamn. inåt land. Hunnebostrand breder ut sig vid foten av I Ulebergshamn är spåren från stenhuggeriverk- Nordre och Söndre Hogeberg vid Ramsviks fjord och samheten tydliga, exempelvis i bebyggelse som gam- Nordfjorden. ÖP Sotenäs 39

Skala 1:40 000 0 1 2 km

Utveckling och förtätning Mobilitet Nuvarande markanvändning Huvudsakligen Tätortszon Väg bostadsbebyggelse

Utvecklingsområde för huvudsakligen bostäder Gång- och cykelväg Industri

Område med möjligheter för bostadsförtätning Farled Äng- och odlingsmark

Utvecklingsomr. centrum med inslag av bostäder Gångstråk Barr- och lövskog

Pågående planering Utvecklingsområde för besöksnäring Hällmark (vår 2020)

Utvecklingsområde för verksamheter Hav och sjö

Narrekreation- Grönområde

Småbåtshamn- Gästhamn Hunnebostrand och Ulebergshamn 40 ÖP Sotenäs

la folkets hus och stora magasin samt en kajanlägg- Vid den södra infarten till orten etableras för när- ning för utlastning av sten. varande en ny livsmedelsbutik. Det nya läget för Det finns gott om rekreationsmöjligheter i och i affären kommer att påverka rörelsemönster och kan anslutning till de bägge orterna, exempelvis vand- bli en ny mötesplats i orten, vilket gör det naturligt ringsleder och strandpromenad, bergen med utsikts- att utveckla samhället med bebyggelse i närområdet. platser, olika typer av badplatser. Öster om väg 174 föreslås ett nytt utbyggnadsområde Hunnebostrand och Ulebergshamn är samman- i dalgångarna nedanför höjden Gåsebacka. Här kan kopplade med tre vägar från väster räknat är det: en samlad utveckling ske anpassad till landskapet. Ulebergshamnsvägen (450 meter), Alpvägen (500 Samtidigt behålls närrekreationsområden med stig- meter) och Dinglevägen (1,75 km). Avståndet i pa- system öster om orten. rentes anger vägsträckan från utkanten av respektive De nordöstliga och sydöstliga delarna där utveck- samhälle längs med respektive väg. ling föreslås kan knytas samman över bergen. Till en början kan områdena kopplas samman med gemen- samma närrekreationsområden och stigar. Vid behov Bovallstrand och på längre sikt kan en väg med gång- och cykel- Bovallstrand bibehåller sina kvaliteter som mindre standard eller bilstandard anläggas över berget. kustort och kompletteras utifrån befintliga förutsätt- Hamnplan kommer fortsatt vara den naturliga stör- ningar. Särskild hänsyn tas till ortens kulturmiljövär- re mötesplatsen i orten. När livsmedelsbutiken flyttar den. från området kan en beredskap behövas i planering- en för att möta upp nya behov och ge förutsättningar för verksamheter som bidrar till ett levande torg året runt. Det kan exempelvis vara restauranger, butiker, möteslokaler, verksamheter med en turistisk inrikt- ning eller med koppling till hamnområdet. Sammantaget ges det i planen på lång sikt, under förutsättning att alla de utpekade områdena är möjli- ga att utveckla även efter fortsatt prövning, möjlighet till som mest omkring 200-400 stycken bostäder. Pågående planering Utveckling av Bovallstrand pågår genom pågående Hamnen med bryggor och sjöbodar i Bovallstrand och antagna detaljplaner samt bebyggelse beviljad i bygglov. Utvecklingsinriktning I Finntorp i sydöstra delen av Bovallstrands sam- Bovallstrand börjar bli fullt utbyggd inom tätortens hälle, öster om väg 174 planering av småhusfastig- nuvarande utbredningsområde. I söder avgränsas be- heter samt nya bostadsfastigheter inom vilka en- till byggelsen naturligt av ett område med strandängar. I tvåvåningshus kan uppföras. norr smalnar den flackare kustremsan av i takt med I ett nedlagt stenbrott i Heljeröd i den östra delen att avståndet till centrum blir allt längre. I väster tar av Bovallstrand planeras 6 lägenheter i enbostadshus havet vid. Möjligheten till utveckling finns framför och ca 14 lägenheter i flerbostadshus. Planen var un- allt öster om väg 174. I de nordöstra delarna har be- der våren 2021 antagen men överklagad. byggelsen redan börjat leta sig upp i dalgångarna vid Vid Skomakarudden i norra Bovallstrand, vid Heljeröd och Säm. Dinglevägens norra utfart och i anslutning till ÖP Sotenäs 41

Skala 1:20 000 0 0,5 1 km

Utveckling och förtätning Mobilitet Nuvarande markanvändning Huvudsakligen Tätortszon Väg bostadsbebyggelse

Utvecklingsområde för huvudsakligen bostäder Gång- och cykelväg Industri

Område med möjligheter för bostadsförtätning Farled Äng- och odlingsmark

Utvecklingsomr. centrum med inslag av bostäder Gångstråk Barr- och lövskog

Pågående planering Utvecklingsområde för besöksnäring Hällmark (vår 2020)

Utvecklingsområde för verksamheter Hav och sjö

Narrekreation- Grönområde

Småbåtshamn- Gästhamn Bovallstrand 42 ÖP Sotenäs

Bottnafjorden planeras en utbyggnad av runt 32 bo- Hamnplan är ortens viktigaste mötesplats. Det är städer, vandrarhem/hotell, restaurang, handel, kontor, mycket aktivitet och rörelse kring torget sommartid småbåtshamn och parkering. Planen syftar även till men även till vardags året runt kring ortens livsmed- att säkerställa allmänhetens tillgänglighet till hela elsaffär. Skolan och idrottsplatsen fungerar som mö- strandlinjen genom en strandpromenad samt natur- tesplatser för de yngre medan kyrkan är en mötesplats mark där badplats ingår. Planen var under våren 2021 främst för de äldre. En annan viktig mötesplats och antagen men överklagad. målpunkt för boende och besökande i Bovallstrand är Badholmarna. Badholmarna består av ett antal min- Historik och karaktärisering dre öar som är sammanbundna med broar. Här finns Ortens kärna har sitt ursprung i bebyggelse som pla- sandstränder, klippor, badbryggor och sommarkiosk. cerats mellan Gullviksberget och Korpåsberget på Bovallstrands Badinrättning grundades år 1909. och runt en tidigare betesäng. På bergens utlöpare Bovallstrand är ett småskaligt och väl samman- mot fjorden växte bebyggelsen fram och vid strand- hållet tätortsområde. Småskaligheten innebär närhet kanten byggdes bodar och bryggor. Mot slutet av till skola och service, även om servicefunktionerna 1800-talet började ängen bebyggas och senare fyll- är mycket begränsade. Småskaligheten innebär också des den långgrunda stranden ut med sten och sand en god närhet till det omland som omger tätorten och och ett torg skapades. Korpåsberget norr om torget därmed en god tillgänglighet till närrekreation med delar orten i två delar. Området norr om Korpåsber- vandringsleder och målpunkter både i skog och nära get har en smalare sektion mellan hav och berg än hav. området i söder. Näringarna inom orten har kretsat kring fiske, fraktfart, stenhuggeri samt att den även varit en badort. Bohus-Malmön Redan i stadsplanen från 1937 planeras de första Bohus-Malmön bibehåller sina kvaliteter som mindre bostadsområdena på östra sidan av Kyrkogatan. Vi- kustort med höga värden i det omgivande landskapet. dare utveckling av samhället under 1970-talet skedde främst i dalgångarna med koppling ner mot torget. På 70- och 80-talet tog även utbyggnaden av samhäl- let öster om väg 174 fart med nya detaljplaner som grund. Söder om och även på södersidan om Gull- viksberget har tillkommit en Marina, ortens fotbolls- plan och villaområden. På 2010-talet knöts de södra delarna samman med två detaljplaner. Orten utveck- las även utan detaljplan med ett bygglov för en större livsmedelsetablering placerad vid ortens södra infart. En stor del av bebyggelsen från 1800-talet och från 1900-talets början finns kvar i Bovallstrand. Många byggnader har bevarande tidstypiska och säregna trä- och stendetaljer. Idag används de flesta av - hu Lämningar från stenindustrin vid Draget på Bohus-Malmöns södra del sen i den gamla delen som delårsboende. Helårsbo- städerna ligger till stora delar i nya områden söder om kyrkan och öster om väg 174. Bostäder som till en början byggts för fritidsändamål ligger i områdena Heljeröd och Klev. ÖP Sotenäs 43

Skala 1:20 000 0 0,5 1 km

Utveckling och förtätning Mobilitet Nuvarande markanvändning Huvudsakligen Tätortszon Väg bostadsbebyggelse

Utvecklingsområde för huvudsakligen bostäder Gång- och cykelväg Industri

Område med möjligheter för bostadsförtätning Farled Äng- och odlingsmark

Utvecklingsomr. centrum med inslag av bostäder Gångstråk Barr- och lövskog

Pågående planering Utvecklingsområde för besöksnäring Hällmark (vår 2020)

Utvecklingsområde för verksamheter Hav och sjö

Narrekreation- Grönområde

Småbåtshamn- Gästhamn Bohus-Malmön 44 ÖP Sotenäs

Utvecklingsinriktning Pågående planering Utvecklingsinriktning för ön som helhet är att fort- Centralt på Bohus-Malmön, i anslutning till befintlig sätta med bebyggelseutveckling på den östra sidan bostadsbebyggelse utmed vägen mot Draget, plane- av ön, så som det sett ut genom historien. Den västra ras utveckling av befintlig verksamhet med hotell, sidan, som är obebyggd och omfattas av strandskydd, konferens och uthyrningsstugor. lämnas som reserv till framtiden bortom tidshorison- ten för denna översiktsplan. Historik och karaktärisering Tillfartsvägen via Örn är en begränsning för ut- Ön Malmön upplevs som en storslagen och karak- vecklingen på Bohus-Malmön, då vägen är smal och tärsfull plats där havet är starkt närvarande i alla de- trafiksäkerheten låg. Så länge trafiksituationen vid lar. Ön nås med Trafikverkets linfärja eller egen båt. Örn inte är löst kan ingen större utveckling ske på ön. Öns tätort ligger på den östra sidan medan västsidan Oavsett detta finns ett behov av att möjliggöra för att av ön är huvudsakligen obebyggd. Västsidan är dock möjliggöra för inflyttning och byte av bostad. Ensta- inte oexploaterad, utan domineras av lämningar från ka bostadshus kan tillkomma som en komplettering stenindustrin i form av bland annat brott och skrot- inom befintlig bebyggelsestruktur, framförallt vid sten. Hela ön präglas av en karghet. Berget domine- Myren och inom ett mindre område vid det tidigare rar, både som slipade, kala och vidsträckta hällar och avloppsreningsverket. som storslagna, unika stenbrottsmiljöer. Utöver fisket Flera utbyggnadsområden föreslås där en mer om- och stenbrytning fanns här en konservfabrik. Besök- fattande utveckling kan ske på sikt när frågan om väg snäringen på ön tog fart vid slutet av 1940-talet då ett förbi Örn är löst. Inriktningen för Bohus-Malmön är pensionat öppnade på ön. då att fortsätt hålla bebyggelsen samlad. Sydväst om Den äldre bebyggelsen på ön är koncentrerad vid Grönvik föreslås ett större utbyggnadsområde för bo- hamnen i tätorten. Här är gatorna raka i ett rutnät städer. Utbyggnad bör ske etappvis med anpassning- krökt i en båge runt hamnområdet. Tidig bebyggelse ar till områdets topografi och rekreationsvärden. Syd- finns också vid färjelägret i norr. Stenhuggarna bodde ost om höjden med vattentornet föreslås en ny årsring på de södra delarna av ön, vid Draget. Härifrån skep- av bebyggelse som klättrar på sluttningen. Den nya pades granit av hög kvalitet ända till Cuba och Ar- bebyggelsen föreslås utformas med hänsyn till sikt- gentina. Ett sommarstugeområde byggdes vid Myren linjer och närliggande bebyggelse. 1968-69. Senare utbyggnadsområden är främst kon- Stallebrottet föreslås utvecklas som en evene- centrerade till tätortens utkant norr, söder och öster mangsplats med möjlighet till fasta anläggningar för om öns centrala höjd med vattentorn. verksamheten. Här finns möjlighet att utveckla- be Inom tätorten finns begränsad service. Skola sak- söksnäring med angöring via båt från Kungshamn, nas vilket innebär att barnfamiljer som önskar att utan att vägsystemet vid Örn belastas ytterligare. Vid bo och leva här under hela året är beroende av goda utbyggnad ska hänsyn tas till omgivningens höga kommunikationer till fastlandets skolor. Tillgången kulturhistoriska värden, främst vid kolerakyrko- till närrekreation med hav och berg med fina badplat- gården i väster. Stora delar av området ligger inom ser och vandringsleder är god. strandskydd. Fördjupade studier behövs för att avgö- Centrum på ön ligger nere vid matbutiken och ra vilken utveckling som är lämplig med hänsyn till hamnen. En välbesökt mötesplats för ungdomar är områdets värden. hopptornet vid Kalven och för äldre den gamla ham- Sammantaget ges det i planen på lång sikt, under nen. Andra viktiga mötesplatser på ön är folkets park förutsättning att alla de utpekade områdena är möjli- och badplatserna. ga att utveckla även efter fortsatt prövning, möjlighet till som mest omkring150-200 bostäder. ÖP Sotenäs 45

Askum Sammantaget ges det i planen på lång sikt, under Askum blir en central by för utveckling av näringsliv förutsättning att alla de utpekade områdena är möjli- och bostäder på landsbygden. ga att utveckla även efter fortsatt prövning, möjlighet till som mest omkring 100-150 bostäder. Pågående planering Området kring i och kring Askum är inte detaljplane- planlagt. Ett arbete har påbörjats med att ta fram en detaljplan för Hogenäs norra i anslutning till ortsav- gränsningen. Planarbetet syftar till att möjliggöra för ett nytt industriområde om 140 hektar på kommunal mark syd väst om Askum. Historik och karaktärisering Askum är en av de två gamla huvudorterna på Sote- Askums åttakantiga centralkyrka är ett landmärke i landskapet näset. Byn omges av odlingslandskap med kulturvär- den. Området är rikt på fornlämningar. Utvecklingsinriktning Askums åttakantiga centralkyrka i granit är unik Kyrkbyn Askum har vuxit fram i ett strategiskt läge i Bohuslän. Kyrkan som färdigställdes på 1880-ta- sett ur kommunikationsperspektiv, en knutpunkt in- let ersatte en medeltida kyrka och är ett landmärke i till viktiga kommunikationsstråk. Askums potential landskapet. Den samlade bebyggelsen i Askum följer som knutpunkt kvarstår än idag. Orten ligger centralt framför allt det gamla och fortsatt viktiga kommu- på Sotenäset med vägförbindelser i alla väderstreck. nikationsstråket i nord-sydlig riktning. Vid foten av Väg 171 är kommunens viktigaste stråk och knyter omkringliggande höjder ligger enstaka bebyggelse västerut ihop väg 174 längs kusten med väg 162 mel- inpassad i landskapets små landskapsrum. lan Lysekil och E6 österut. Norrut leder väg 870 mot Tossene, den andra av Sotenäsets gamla huvudorter och söderut leder väg 872 söderut mot Kungshamn som är dagens huvudort. Askum föreslås utvecklas i öst-västlig riktning i tre parallella landskapsrum öster om nuvarande be- byggelse. Utvecklingen avser bostadsbebyggelse i form av småhus, mindre flerbostadshus och mindre verksamheter. I samband med en samlad utveckling av Askum till en central by behöver utbyggnaden ta stöd i detaljplaner. Vid korsningen där väg 872 möter väg 171 finns idag en målpunkt i form av en affärsverksamhet, Kustcharken. En fortsatt utveckling av handel, servi- ce och besöksnäring i området föreslås. I området kring Assleröd finns rekreations- och fri- luftsvärden i anslutning kring befintlig fältrittklubb. 46 ÖP Sotenäs

Skala 1:20 000 0 0,5 1 km

Utveckling och förtätning Mobilitet Nuvarande markanvändning Huvudsakligen Tätortszon Väg bostadsbebyggelse

Utvecklingsområde för huvudsakligen bostäder Gång- och cykelväg Industri

Område med möjligheter för bostadsförtätning Farled Äng- och odlingsmark

Utvecklingsomr. centrum med inslag av bostäder Gångstråk Barr- och lövskog

Pågående planering Utvecklingsområde för besöksnäring Hällmark (vår 2020)

Utvecklingsområde för verksamheter Hav och sjö

Narrekreation- Grönområde

Småbåtshamn- Gästhamn Askum ÖP Sotenäs 47

Förutsättningar I avsnittet beskrivs förutsättningar översiktsplanen förhåller sig till och som påverkar mark- och vattenanvändningen inom kommunen. Bebyggelse och kulturmiljö Bebyggelse Huvuddelen av bebyggelsen i Sotenäs är samlad i I kommunen finns 5000 bostäder för åretruntboen- de kustnära orterna. Dessa har vuxit fram kring fis- de, två tredjedelar i småhus och en tredjedel i fler- kelägen och utgör idag i de äldre delarna intressanta bostadshus. Utöver detta tillkommer ungefär lika kulturmiljöer. Landsbygden rymmer landskap rikt på många delårsbostäder och det totala bostadsbeståndet fornlämningar och kyrkorna i de gamla sockencen- uppgår till omkring 9250 bostäder. trumen Askum och Tossene utgör historiska landmär- Den största delen av bebyggelsen finns i kustorter- ken. En hållbar utveckling av kommunen tar stöd i na. Runt 1000 invånare bor på landsbygden, resten av landskapets och orternas kulturmiljövärden. kommunens omkring 9000 invånare är bosatta i tät- orterna. Två tredjedelar av befolkningen bor i södra delen av kommunen, en tredjedel i norr. Tätortsområdet Kungshamn med Smögen, Väjern och Hovenäset har runt 5000 invånare. I Hunnebostrand bor 2000 invånare, i Bovallstrand 450 invånare och på Bohus-Malmön drygt 250 invå- nare.

Bostadsförsörjning Det finns 120 platser i särskilt boende i kommunen vilket är några fler än behovet. Kommunens prognos visar att behov av fler platser i särskilt boende kom- mer att uppstå efter 2025. Fram till 2030 kommer yt- Bebyggelse på Kleven och Smögen terligare 26 platser i särskilt boende behövas. 48 ÖP Sotenäs

I Sotenäs finns två äldreboenden för personer med fornlämningar och kyrkliga kulturminnen. Dessutom demenssjukdom och/eller fysisk funktionsnedsätt- finns tre kulturmiljöer i kommunen som pekas ut som ning, Hunnebohemmet och Kvarnbergets äldrecen- riksintressen. trum. Utöver detta finns 100 så kallade seniorbo- städer i Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand och Kunskapsunderlag Bovallstrand. Under hösten 2009 togs ett kulturmiljöunderlag fram I Kungshamn finns tre boenden med särskild servi- av Bohusläns museum, Kulturmiljöer i Sotenäs kom- ce för personer med funktionsnedsättning. mun. Underlaget ger en samlad bild av kommunens kulturmiljöer och deras värden. Det togs fram som ett underlag för översiktsplanen från 2010. I underlaget presenteras miljöer, som på olika sätt representerar kommunens rika historia. För att bidra till ökad förståelse för kulturhisto- riska värden, belysa bebyggelsens olika delar och miljön som bidrar till upplevelsen har Sotenäs kom- mun 2020 tagit fram Gestaltningsprogram för kultur-historiskt värdefulla kustsamhällen. Målsättningen är att inspirera till en varsam förändring av bebyg-gelsen för att på ett hållbart sätt utveckla samhället. Gestaltningsprogrammet innehåller riktlinjer för hur utformning- och gestaltningsfrågor bör hanteras i samband med att den bebyggda miljön förändras eller utvecklas. Programmet är tänkt att fungera som ett kunskapsunderlag vid framtagandet av en bygglovsansökan samt vid bedömning av bygglov. Kartan till höger visar även regionalt värdefulla 0 5 10 km odlingslandskap karterade av länsstyrelsen. Särskilt boende Lång historia Äldreboende Sotenäset var tidigt ett attraktivt ställe att bo på och här finns många bevarade Bostadshus lämningar, exempelvis stenkammargravar från Kulturmiljö - samhällenas framväxt stenåldern, hällristningar från bronsåldern samt gravfält från järnåldern. Här finns även fynd från Skydd av kulturmiljöer vikingatiden. Efter vikingatiden följde historisk I Sotenäs finns värdefulla kulturmiljöer, byggnads- tid då Sotenäs tillhörde Norge och lydde under minnen och fornlämningar. Dessa omfattas av olika norska och sedan norsk-danska kungar. skydd enligt Kulturmiljölagen. Det skyddade urvalet Flera av de gårdar som fortfarande finns kvar idag av kulturmiljöer kan delas in i två delar, ett som skyd- har troligen etablerats under järnålder das6.1.1 på statlig nivåBebyggelse och ett som skyddas på kommunal eller medeltid. Tossene och Askum var nivå. Till den statliga nivån hör byggnadsminnen, länge, i egenskap av sock-encentra, Sotenäsets centralorter. På gårdarna ägnade man sig åt jordbruk, men man var förmodligen också fiskare. ÖP Sotenäs 49

Under 1800-talet och 1900-talet inträffade flera skeenden som på olika sätt präglat Sotenäs. Sillfis- ket gav arbete, liksom handeln med sill. På Smögen skapade handeln ett förmöget samhällsskikt. Under 1800-talets slut och fram till 1900-talets mitt utveck- las sillhanteringen genom etablering av konservfabri- ker i flera kustorter.

Stenindustri Stenindustrin tog fart under 1800-talets slut och det var den fina kvaliteten på graniten som gjorde att stenindustrin blev så viktig i Sotenäs. Efterfrågan var stor i Sverige och Europa efter sten som byggnads- material och gatubeläggning. Stenindustrin har satt sina spår nästan överallt i So- tenäs. Stenbrott finns på öarna, som Bohus Malmön och Långö, i fiskesamhällena, som i Ulebergshamn och Hunnebostrand, och de finns i inlandet, som i Ävja, där stenbrottsverksamhet fortfarande bedrivs. 0 5 10 km I Örn finns utlastningskajer och magasinsbyggnader kvar från stenindustrins dagar. Kyrkor Arbetstillfällena som tillkom vid de olika verk- Kommunalt kulturmiljöunderlag samheterna skapade förutsättning även för ett mer differentierat näringsliv med handel och byggverk- Regionalt värdefulla odlingslandskap (LST) samhet. Behovet av bostäder blev stort samtidigt som många hade råd att bygga egna hus.

Fiske Fiskesamhällenas bebyggelseutveckling Sillen höll i vanliga fall till långt från kusten och var Samhällena utvecklades kraftigt under 1800-talets svår att komma åt med de fiskemetoder som användes senare del. Den organiskt framvuxna strandsittarbe- före slutet av 1800-talet. En gång per sekel från och byggelsen utmed gamla hamnlägen förtätades men med 1500-talet inträffade så kallade sillperioder i Bo- behoven av en mer organiserad bebyggelseutveck- huslän, det vill säga tidsintervall på några decennier ling växte samtidigt. Byggnadsplaner för samhäll- då6.1.2 stora sillstim Kulturmiljö går nära kusten. Särskilt under sill- enas utbyggnad togs fram runt sekelskiftet 1900. perioderna livnärde sig många på fiske och säsongs- Under 1900-talets början inleddes försäljning och av- fiskelägen bildades utmed kusten och på öarna. Vissa styckning av tomter såväl i de gamla fiskelägena som fiskelägen blev permanenta, som till exempel Hunne- i dess utkanter enligt de nya byggnadsplanerna. I takt bostrand och Fisketången. Flera av de samhällen som med att kustsamhällena utvecklades och som ett sätt idag förknippas starkt med Sotenäs, som Smögen och att markera sitt välstånd lät man uppföra egna kyrkor. Kungshamn - Gravarne, befolkades under 1600-talet. 50 ÖP Sotenäs

Riksintresse kulturmiljövården Skyddade objekt Områden av riksintresse för kulturmiljövården ska I kulturmiljölagen (KML) finns grundläggande be- avspegla landets historia och kan omfatta allt från stämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. små bebyggelsemiljöer som speglar en speciell histo- Lagen innehåller bland annat skydd av värdefulla risk epok till vidsträckta landskap som präglats av en byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga lång tids utveckling. kulturminnen och vissa kulturföremål. Inom Sotenäs kommun finns tre områden av riks- intresse för kulturmiljövården: Fornlämningar • Smögen Fornlämningar är skyddade (KML 2 kap) och får • Tossene inte skadas. Den som på något sätt vill ändra eller • Åby ta bort en fornlämning måste ha länsstyrelsens till- stånd. I lagen anges vad en fornlämning är, vilken utbredning en sådan har och hur tillståndsprövningen går till. Länsstyrelsen beslutar om fornlämningar. På kartan syns de 2500 objekt i Sotenäs kommun som finns karterade i Riksantikvarieämbetets tjänst Forn- sök. Fornsök innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoris- ka lämningar i Sverige samt information om arkeolo- giska uppdrag.

Byggnadsminnen En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhis- toriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen (KML 3 kap). När en byggnad förklaras för byggnadsminne, ska länsstyrelsen genom skyddsbestämmelse ange på vilket sätt byggnaden ska vårdas och underhållas samt i vilka avseenden den inte får ändras. Sotenäs har tre byggnadsminnen - Hållö fyr, Smögens lotsut- 0 5 10 km kik och Åby säteri.

Riksintresse kulturmiljövård 6§ (LST) Kyrkliga kulturminnen Kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade (KML 4 kap) och ska vårdas och underhållas så att deras kultur- historiska värden inte minskas. I Sotenäs finns sex kyrkliga kulturminnen.

6.1.3 Riksintressen ÖP Sotenäs 51

Strandområde på Ramsvikslandet

I landskapet finns höga naturvärden och värden för friluftslivet. Dessa är en del av den gröna infrastruk- turen och bidrar med ekosystemtjänster. Behovet att vårda, skydda, bevara, ta hänsyn men också utveckla är starkt i många naturområden. 0 5 10 km Naturvärden Kyrkligt kulturminne (RAÄ Sotenäs naturvärden är knutna till det variationsrika Byggnadsminne (RAÄ) landskapet. Värdena är relativt jämt spridda i kom- munen, sträcker sig över kommungränserna och ut- Fornlämingar yta gör en del i den regionala gröna infrastrukturen. I det inre av kommunen finns naturvärden främst Fornlämningar linje i gränsen mellan odlings- och skogsmark. Höga na- Fornlämningar punkt turvärden finns generellt i odlingslandskap med åker Natur och friluftsliv tillsammans med riklig förekomst av naturliga betes- Sotenäs kommun rymmer en stor variation av land- marker och ängar, i randskogar med ädellövträd samt skaps- och naturtyper. Kustområdet präglas av det vid vattendragens kantzoner. Ädellövskogen är en öppna havet och skärgården. Sprickdalslandskapets viktig biotop för många arter. dalgångar övergår successivt från vikar, fjordar och I kustzonen återfinns naturvärden i de små sprick- strandängar6.1.4 till Skyddade odlingsmarker längre in ob- på fastlan- dalarna och strandängarna. Strandängarna hyser ett det. Höjdplatåernas och sluttningarnas hällmarks- rikt fågelliv med flyttfåglar och vadarfåglar. Ljung- landskapjekt är i de inre delarna av kommunen skogs- hedarna består av en variation av torra och fuktiga beklädda. Tillgången till landskapet är en viktig del partier och rymmer ett unikt växt och djurliv. av livskvaliteten för kommunens invånare och är ett I havet finns ett rikt växt- och djurliv. De marina starkt skäl till inflyttning. Dessa kvaliteter är också en värdena beskrivs mer utförligt i Blå ÖP. I grunda väsentligt grund för besöksnäringen. kustnära områden finns bland annat ålgräsängar. 52 ÖP Sotenäs

Rekreation och friluftsliv Det unika och omväxlande landskapet på Sotenäset ger plats för många typer av aktiviteter och upple- velser både kopplade till havet och kustområdet men också till inre mer väderskyddade delar, inte minst under vinterhalvåret. Boende i Sotenäs tätorter har generellt god tillgång till områden för utevistelse. I anslutning till varje tät- ort finns områden för närrekreation. Områdena är i huvudsak naturområden med välanvända strövstigar och motionsspår. Det finns även parker i de flesta tät- orterna. Parkerna fungerar ofta som mötesplatser för boende och besökande. Parkerna är också platser för lek och aktivitet såväl som för vila och återhämtning. I en del av parkerna återkommer olika evenemang. I kommunen finns 15 lekplatser och ett arbete med utveckling med avseende på lekvärde, säkerhet och ökad tillgänglighet pågår. I kommunen finns många möjligheter till- tät 0 5 10 km ortsnära friluftsliv. Motionsspår finns i Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand och på Bo- Skyddsvärt träd (LST) hus-Malmön, några med elbelysning. Ett flertal Naturvårdsavtal (SKS) vandringsleder tillgängliggör stora sammanhäng- ande natur- och friluftsområden. Regionala Sotele- Sumpskog (SKS) den-Kuststigen, med 9 dagsetapper, samt Soteleden, lokal vandringsled med flertalet rundslingor, bjuder Nyckelbiotop (SKS) på naturupplevelser och vandring genom varierande Naturvärden (SKS) skogar, betesmarker, berg, klippor och havsnära mil- jöer genom naturreservat, kulturhistoria och utsikts- Lövskogsinventering (LST) platser. Samverkan Bottnafjorden arbetar för att kny- Våtmarksinventering (LST) ta samman vandringslederna runt fjorden och över kommungränsen. Ängs- och betesmarksinventering (LST) Det finns ett 20-tal större kommunala badplatser i Sotenäs. Kommunen arbetar med tillgänglighets- Stora värden finns kopplade främst till Ramsviks- anpassning av badplatser. Utöver badplatserna finns landet, Bottnafjorden, Åbyfjorden och Hållö arki- badtrappor utplacerade vid klippbad längs hela kus- pelagen. Dessa områden är till delar skyddade och ten samt holmar och skär som erbjuder sköna bad och ligger inom område av riksintresse för naturvård. Läs naturupplevelser. mer under Riksintresse och Skyddade områden. Sotenäs har i nuläget drygt 4 000 kommunala båt- Söder6.2.1 om Hunnebostrand Naturvärden ligger Hunnebo lera. platser. I varje kustsamhälle finns minst en småbåts- Hunnebo lera rymmer unika naturvärden, rödlistade hamn. Längs Sotenäs kuststräcka finns sju gästham- växter och ett rikt fågelliv. nar, den största i Hunnebostrand. Utöver detta finns ett flertal naturhamnar längs kusten. ÖP Sotenäs 53

Riksintresseområden Riksintresse Naturvård 3 kap 6 § Miljöbalken Områden av riksintresse för naturvård ska represen- tera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett natio- nellt perspektiv. Två områden i Sotenäs kommun är utpekade som riksintresse för naturvård. Bottnafjorden-Åbyfjorden NRO 14063 - berör Ly- sekil, Sotenäs, Munkedal, Tanums kommuner. Riks- intressets värden är kopplade till intressant geologi, odlingsmarker, lövskog och vattendrag. Ramsvikslandet, Hållö, Kornö och Gåsö skärgård NRO 14062 - berör Tanum, Sotenäs, Lysekils kom- muner. Riksintressets värden är kopplade till intres- sant geologi, marin fågelfauna, odlingslandskap, våt- marker och marina miljöer.

Riksintresse Friluftsliv 3 kap 6 § 0 5 10 km Miljöbalken De områden som pekas ut som riksintresse för fri- Golfbana Cykling luftsliv har stor betydelse för människors utevistelse. Motionsspår Vandring I dessa områden ska kommunerna ta hänsyn till fri- luftslivet i översikts- och detaljplanering. Riksintres- Badplatser Grönområde seområdena Norra Bohusläns kust - inre kustzonen FO 30:1 och Norra Bohusläns kust - yttre kustzonen FO 30:2 sträcker sig över kustområdena och skärgår- En satsning på cykling har gjorts i kommunen. den i Sotenäs. Projektet Hike & Bike har tagit fram flera förslag till cykelrutter samt flera olika rundslingor, sammanlagt Särskilda hushållningsbestämmelser 4 40 mil. Cykelrutterna knyter ihop besöksmål, orter kap Miljöbalken och intressanta sevärdheter. Möjlighet finns för lätt Kustområdet och skärgården från riksgränsen mot cykling och utmanande körning i klipp- och skogster- Norge till Lysekil omfattas av särskilda hushållnings- räng. Möjligheter att röra sig runt Bottnafjorden med bestämmelser enligt miljöbalkens fjärde kapitel. Be- cykel drivs av Samverkan Bottnafjorden. stämmelserna anger att områdena på grund av natur- Sotenäs och mellersta Bohusläns granit lockar in- och kulturvärden som helhet är av riksintresse och ternationella klättrare. Klättring arrangeras med pro- att ingrepp i miljön endast får göras om det kan ske fessionella guider, bland annat vid Åbyfjorden. på ett sätt som inte påtagligt skadar dessa värden. De Golfbana finns i Önna söder om Tossene. särskilda hushållningsbestämmelserna utgör gene- rellt inget hinder för utveckling av befintliga tätorter 6.2.2 Friluftsliv och lokalt näringsliv. 54 ÖP Sotenäs

Natura 2000-områden (4 kap Miljöbalken) Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdeful- la naturområden inom EU med syftet att bidra till bevarandet av växter, djur och deras livsmiljöer. I Sotenäs finns fyra Natura 2000-områden, som per automatik också klassas som riksintressen för natur- vården - Åbyfjorden, Ramsvikslandet, Soteskär och Malmöfjord. Skyddade områden Naturreservat (7 kap 4 § Miljöbalken) Naturreservat är naturområden som skyddats för att långsiktigt bevara natur som av något skäl anses vär- defull. Det kan vara ett område som är betydelsefullt för friluftslivet, floran, faunan, eller är av intresse ur geologiska eller naturmiljömässiga perspektiv. I So- tenäs kommun finns fem naturreservat - Ramsviks- landet, Hållöarkipelagen, Bua hed, Anneröd Hogsäm och Alvö. 0 5 10 km Skyddsformen naturvårdsområde (NVO) upphör- de i och med införandet av miljöbalken 1999. NVO Natura 2000-område (NVV) ska vid tillämpningen av miljöbalken anses som na- Riksintresse naturvård MB 3 kap 6§ (LST) turreservat. En skillnad är dess föreskrifter inte får vara så ingripande att pågående markanvändning Riksintresse friluftsliv MB 3 kap 6§ (LST) avsevärt försvåras. I kommunen finns tre NVO - Sandön, Åby och Klevekilen. Rörliga friluftslivet MB 4 kap 2§ (LST)

Riksintresse obruten kust MB 4 kap 3§ (LST) Naturminne (7 kap 10 § Miljöbalken) Naturminne är ett mindre område eller objekt med Riksintresse högexploaterad kust 4 kap 4§ (LST) samma skydd som ett naturreservat. I Sotenäs kom- mun finns ett naturminne, en subglacial kalksten, I 4 kap 2 §, som omfattar det rörliga friluftslivet, inom Klevekilens naturreservat. anges att särskild hänsyn skall tas till turismen och friluftslivet vid ingrepp i miljön. I 4 kap 3 §, som Biotopskyddsområde (7 kap 11 § berör obruten kust, framgår att tung industri av visst Miljöbalken) slag inte får uppföras. Biotopskyddsområden är mindre mark- eller vatten- Kommunens södra del, söder om Brofjorden, områden som utgör värdefulla livsmiljöer för hotade berörs även av 4 kap 4 § som omfattar högexploa- djur- eller växtarter. I Sotenäs kommun finns sju bio- terad kust. Här får inte ny enskild fritidsbebyggelse topskyddsområden. uppföras annat än som komplettering till befintlig eller fritidsbebyggelse med anknytning till det rörliga friluftslivet.6.2.3 Riksintressen ÖP Sotenäs 55

Djur- och växtskyddsområde (7 kap 12 § Miljöbalken) Landområde där en djur- eller växtart behöver extra skydd. I Sotenäs kommun omfattas Sunneskär, Mel- lanskär, Soteskär, Soteskärsskären, Lilla och Stora Gyltran, Gyltrebrotten, Mjölskär, Klåvskär, Gules- kär, Guleskärsskären, samt inre delen av Åbyfjorden av djur- och växtskydd.

Strandskyddsområde (7 kap 13 § Miljöbalken) Strandskydd råder vid havet samt vid sjöar och vat- tendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga för- utsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor för djur och växter på land och i vatten. Generellt omfattar strandskyddet ett område på 100 meter från strandlinjen både uppe på land och ut i vattnet. I Sotenäs gäller ett gränsbestämt strandskydd som är utökat upp till 300 meter längs 0 5 10 km kusten. 2017 fattade länsstyrelsen beslut om utvidgat strandskydd som gäller för tills vidare. Beslutet har Naturreservat, naturvårdsområde (NVV) överklagats av kommunen och beslut från regeringen Strandskydd (LST) inväntas. Inom strandskyddat område är det bland annat för- Natura 2000-område (NVV) bjudet att uppföra nya byggnader eller andra anlägg- ningar. Om det finns särskilda skäl kan kommunen ge Naturminne (NVV) dispens från bestämmelserna. Biotopskyddsområde (NVV) Andra former av skydd Djur- och växtskyddsområde (NVV) I kommunen finns fyra områden med så kallat land- Landskapsbildsskydd (LST) skapsbildsskydd enligt 19 § i dåvarande naturvårds- lagen. Skyddsformen finns inte i miljöbalken, men Biotopskydd gäller även generellt för vissa små- bestämmelserna gäller så länge länsstyrelsen inte be- biotoper i landskapet: slutat om något annat. Samtliga områden utgörs av • Allé bokskog. • Källa med omgivande våtmark i jordbruk- Natura 2000- områden redovisas och beskrivs smark under Riksintressen. • Odlingsröse i jordbruksmark •6.2.4 Pilevall Skyddade • Småvatten och våtmark i jordbruksmark •områden Stenmur i jordbruksmark • Åkerholme Artskydd regleras av artskyddsförordningen och gäl- ler över hela landskapet. 56 ÖP Sotenäs

Service och verksamheter Förskola Merparten av kommunens handel, verksamheter, ser- De kommunala förskolorna ligger i kustsamhällena. vice och fritidsanläggningarna finns i Kungshamn. Bovallstrand, Hunnebostrand och Smögen har varsin Här finns exempelvis kommunhuset, högstadieskola, förskola. I Kungshamn finns två förskolor, Solhagens äldreboende, vårdcentral, verksamhetsområden samt förskola och Valbergets förskola. ett utbud av restauranger och butiker. Service finns IUS Förskolan Nordens Ark är en enskild förskola även i varierande utsträckning framförallt i kustor- inom Sotenäs kommun. Förskolan ligger på Åby Sä- terna, där utbudet kopplat till besöksnäringen ökar teri som en del av Nordens Arks område. under sommarsäsong. Sammantaget finns drygt 300 barn i förskoleverk- Den för kommunen så viktiga besöksnäringen för- samhet inom kommunen. delar sig framförallt på tre kustområden och längs vägnätet i kommunens inland. Det finns i Sotenäs Skola förutsättningar för, och är önskvärt ur flera perspek- Kommunens grundskolor är spridda samhällena längs tiv, att utveckla besöksnäringen med fokus på besök kusten. I Bovallstrand finns en liten F-3 skola med 30 året runt samt med en större geografisk spridning. elever. På Hunnebostrands skola går 180 elever för- delade i årskurserna F-6. Smögens skola har 40 elev- er i klass F-3. I Kungshamn finns tre skolor. Åsen- skolan med 100 elever i F-3 samt Kungshamns skola med 160 elever i årskurs 4-6. Sotenässkolan är kom- munens enda högstadieskola med drygt 200 elever. Särskolan Utsikten tar emot elever i årskurs 1-9. Fritidshem i anslutning till grundskolan finns i Bo- vallstrand, Hunnebostrand, Smögen och Kungshamn.

Gymnasium Kommunal gymnasie- och vuxenutbildning i Sotenäs är en del av Symbioscentrum. På gymnasienivå finns Båtvarv i Kungshamn tre olika introduktionsprogram, samtliga program Offentlig service och fritid ska leda till fortsatta studier eller underlätta for ung- Offentlig service är funktioner som tillhandahålls till domar att etablera sig på arbetsmarknaden. kommuninvånarnas nytta. I detta avsnitt ligger fokus För gymnasial utbildning på övriga program hän- på vård, förskola, skola, idrotts- och kulturanlägg- visas eleverna till pendling till gymnasieskolor i ningar. Kommunal service beskrivs även under de kringliggande kommuner. Med en ökad befolkning andra rubrikerna i förutsättningsdelen. och en ökad andel barn kan det på lång sikt finnas behov av ökade möjligheter för gymnasieutbildning Vård och omsorg i kommunen. Det finns två äldreboenden i kommunen, Hunnebo- hemmet och Kvarnbergets äldrecentrum. Läs mer om Idrottsanläggningar bostadsförsörjning under rubriken Bebyggelse och Det finns fyra idrottsplatser och fotbollsplaner i kom- kulturmiljö. munen. Kungshamnsvallen med konstgräsplaner och I Sotenäs finns tre vårdcentraler, i Hunnebostrand, löparbanor, Hunnebovallen med en gräs- och en grus- Väjern samt Kungshamn. BVC finns i Kungshamn. plan, Stensnäsvallen i Bovallstrand samt Havsvallen I Hunnebostrand ligger Familjecentral Fyren med på Smögen med en gräsplan. öppen förskola, föräldrastöd, barnavårdscentral samt mödra- och barnhälsovårdspsykolog. ÖP Sotenäs 57

Besöksnäring Det finns tre större kluster för besöksnäring i kom- munen, dessa klusters framväxt är kopplade till om- rådenas förutsättningar och upplevelser i de kustnära lägena med höga natur- och kulturvärden. Ett i söder runt Smögen, ett i mitten med Hunnebostrand och Ramsvikslandet samt ett i norr vid Bottnafjorden. Därutöver finns en levande besöksnäring utefter in- landets vägar med tyngdpunkter vid Nordens Ark, Tossene och området runt Askum.

Södra - Kungshamn, Smögen, Malmön, Hållö I området runt Kungshamn och Smögen finns en fungerande basstruktur vad gäller besöksnäringen och här finns ett stort utbud av aktiviteter och upp- levelser. Här finns gott om övernattningsmöjligheter i allt från hotell till vandrarhem och på campingplat- ser, gästhamnar. Framförallt på Smögen är restau- 0 5 10 km rangutbudet stort. Medan Smögen nått full kapacitet för en trivsam Kommunkontor Förskola turism finns utvecklingspotential i andra delar av Kulturanläggning Skola området, exempelvis på Kleven, i Kungshamn och i Väjern. Idrottsanläggning Gymnasium Bohus-Malmön har en struktur med många del- årsboende och mindre fokus på besöksnäring. Under Vård och omsorg sommaren finns viss verksamhet som stödjer besök- snäringen på ön. Utvecklingspotential finns främst Idrottshallar finns i Kungshamn och Hunnebost- kring friluftslivet. Väganslutningen förbi Örn samt rand, utöver dessa finns gymnastiksalar i anslutning bilfärjan är begränsande faktorer för besöksnäring- till skolor. Idrottshuset, Smögen vid Havsvallen rym- en. Stallebrottet marknadsförs som en unik spelplats mer bland annat gymnastik och bordtennis. för teater, konserter och andra evenemang. Potential Tennishall och utomhusbanor finns i Smögen. finns att utveckla verksamheten och att vid -evene Även i Hunnebostrand finns utomhusbanor. mang anordna färjetrafik till Stallebrottet direkt från I Väjern finns bad- och friskvårdsanläggningen Kungshamn eller Smögen. Tumlaren. Ute på Hållö finns ett vandrarhem med konferensan- läggning, festlokal och café. Färjor till Hållö går från Kulturanläggningar både Smögenbryggan och Kungshamn. I Sotenäs kommun finns två bibliotek. Ett huvudbib- liotek6.3.1 i Kungshamn Offentlig och en biblioteksfilial servi i Hunne- - bostrand. ceI Kulturhuset och Hav fritid o Land i Hunnebostrand finns bland annat en biograf. Utöver detta finns Folkets hus i Kungshamn och Bohus-Malmön och bygdegårdar i Smögen, Askum och Tossene. 58 ÖP Sotenäs

Övernattningsmöjligheter på campingplatser, vandrarhem och hotell finns på Ramsvikslandet och i Hunnebostrand, det finns även en antagen detaljplan för en ny camping vid Ödby gård. Gästhamn och ett utbud av restauranger finns i Hunnebostrand. En förstudie för ett naturrum på Ramsvikslandet gjordes med havet, naturen och fågellivet som ut- gångspunkt. I Hunnebostrand är Udden skulpturpark ett väl- besökt besöksmål. Ett EU-finansierat projekt driver frågan om att utveckla området med ett Stenens Hus. Stenens Hus är tänkt att vara ett besöksmål och cen- trum för bohusgraniten i form av geologi, kulturarv och konst.

Norra - Bottnafjorden och Bovallstrand Besöksnäringen kring Bovallstrand och Bottnafjor- den är inte lika utvecklad som i de två andra klustren i kommunen men det finns potential att stärka besök- 0 5 10 km snäringen kring fjorden. EU-projektet Kultursystem Besöksnäring (Västsvenska turistrådet) samverkan Bottnafjorden arbetar med att stärka ge- menskap, kopplingar och samverkan över fjorden. Se och göra Kyrka Bland annat finns planer på att knyta samman vand- Matställe Vandring ringsleder och bygga cykelväg runt fjorden. Vid hamnplan i Bovallstrand finns restaurangverk- Företag- marin Cykling samhet och potential för utvecklad besöksnäring.

Företag- besöksn. Golfbana Gästhamn finns centralt i Bovallstrand. Badholmar- na på gångavstånd från hamnplan är ett viktigt be- Badplats Camping söksmål i orten.

Naturhamn Kustvägen Besöksnäring på landsbygden

Hållö fyr Naturreservat (LST) Ett nätverk av vägar genomkorsar landbyggden och längs dessa finns verksamheter kopplade till bygden, Gästhamn Kulturmiljö (LST) närodlat och gårdsförsäljning. Runt Askum och Åbyfjorden finns två tyngdpunk- Mellersta - Hunnebostrand, Ödby, ter för besöksnäring, ett kring Nordens Ark (se ned- Ramsvikslandet an) och ett kring Askum och Tossene där golfbanan Hunnebostrand, Ödby och Ramsvikslandet har en väl och matnäringen besöksmål som drar. Besöksnäring- fungerande besöksnäring. Det finns idag en båtför- en är organiserad runt vägarna. I Tossene finns utöver bindelse mellan Ramsvik och Hunnebostrand. golfbanan restaurang och vandrarhem. Nära Askum Ramsvikslandet har 100 000 besökare per år. Många har Kustcharken och Lyckans gård med stenungnsba- kommer på kortare besök för att bada och vandra, geri, café, vandrarhem och självplock av jordgubbar och6.3.2 bidrar då i dagsläget Besöksnäring inte till näring på Ramsviks- etablerats som besöksmål. landet. ÖP Sotenäs 59

Längs Åbyfjorden finns även gott om klättermil- jöer och potential för utvecklad besöksnäring kring dessa.

Nordens Ark Nordens Ark är en ideell stiftelse som bedriver natur- vård, uppfödning, forskning och utbildning samt ar- betar med att sprida kunskap om biologisk mångfald. Nordens Ark vid Åby säteri är öppet för besök året runt. I parken finns både en vild del och en lantgård. I anslutning till parken finns hotell med restaurang. Nordens Ark fungerar tack vare sin strategiska pla- cering vid väg 171 och sin betydelse som regionalt besöksmål som en entrépunkt för besöksnäringen i Sotenäs kommun.

Handel och verksamheter Handel, service och restauranger Handel och service är i hög grad knutna till de centra- 0 5 10 km la delarna av samhällena och de externa etableringar Näringsliv (5-300 anställda) är få. Livsmedelsbutiker finns centralt i Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand och Bovallstrand. Butiken i Handelsområde (SCB) Bovallstrand står inför en flytt från Hamnplan i den gamla delen av orten till ett nytt läge vid väg 171. Arbetsplatsområde utom tätort (SCB) Viss handel och restaurangverksamhet är i hög ut- sträckning kopplad till besöksnäringen och till stor del säsongsbetonad, exempelvis kring Smögens I Kungshamn finns fyra verksamhetsområden, brygga, på Bohus-Malmön och vid Askum, men ock- Vägga med bland annat bilverkstäder, Springet med så generellt i samtliga kustorter. båtvarv, Guleskär med fiskverksamhet och Ödegår- Den största externa etableringen är Sotenäs Trä sö- den med bland annat fiskberedning och Sotenäs Sym- der om Bovallstrand. bioscentrum. Vid Ödegården pågår utveckling inom det detaljplanelagda industriområdet. Verksamhetsområden 6.3.3På Smögen Handelfinns ett verksamhetsområde och på Om- Verksamhetsområdena i kommunen är generellt rela- holmen med reningsverk. Klevens verksamhetsom- tivt småskaliga. I kustorterna har verksamhetsområ- rådeverksamheter har under senare tid gradvis omvandlats mot den ofta vuxit fram vid hamnlägen omgivna av bostä- bebyggelse med i huvudsak bostäder. der, i vad som idag är relativt centrala lägen. Lökholmens verksamhetsområde i Hunnebostrand Nya ytkrävande och trafikintensiva verksamheter rymmer bland annat företag med marin koppling. styrs till det största verksamhetsområdet, Hogenäs Planering pågår för ett omfattande verksamhets- norr om Hovenäset, som ligger utanför tätort. Här kluster vid Askum. finns ledig kapacitet i befintliga detaljplaner. 60 ÖP Sotenäs

Areella näringar Beroendet mellan landsbygden och tätorterna är starkt och ömsesidigt. Lokalproducerad mat är grund- läggande för ett hållbart samhälle. I kustkommunen Sotenäs finns areella näringar knutna till både hav och land. Fiske, jordbruk och stenindustri är näringar som under lång tid haft stor betydelse för kommunen. Än idag har de areella näringarna stor betydelse för kommunens näringsliv, dels för produktion och bear- betning men även som en grund för besöksnäringen.

0 10 20 km

Riksintresse fiskehamn MB 3 kap 5§ (LST)

Riksintresse farled MB 3 kap 5§ (LST)

Riksintresse yrkesfiske 3 kap MB 5§ (LST)

Riksintr. lek och fångstomr. MB 3 kap 5 § (LST) Sjöbodar på Bohus-Malmön

Fiske Fisket har en lång tradition som basnäring i Sotenäs Utöver yrkesfisket är fiskberedningsindustrin en kommun. 1700-talets sillfiske ledde till att många fis- viktig näring i kommunen och sysselsätter många kelägen permanentades och att människor valde att kommuninvånare i de marina livsmedelsföretagen. I stanna kvar och försöka leva av fiske och fraktfart. Sotenäs tillverkas produkter med sjömat som exem- Under andra delen av 1800-talet blev även konserv- pelvis kaviar och fiskbullar. Här finns också råvaru- industrin viktig. central för marina råvaror. Sotenäs kommun har goda fiskevatten. Fisket efter En stor del av kommunens vattenområde är av rik- räka, kräfta och andra skaldjur samt efter makrill och sintresse för yrkesfisket. skarpsill har varit stabilt under senare år medan fisket • Riksintresse Lek och fångstområde - efter plattfisk och torsk minskat betydligt. Sörgrundsberget Sotefjorden Yrkesfiskets intressen utgörs av reproduktions- • Riksintresse Yrkesfiske - Norra Skagerrak och fångstområden samt hamnområden. I hamnom- 6.4.1trålgränsområde Fiske rådena behöver yrkesfiskarna inte bara kajplatser för Hamnar av riksintresse för yrkesfisket finns i Kungs- fiskebåtarna utan även kajyta och byggnader för för- hamn och på Smögen. varing och skötsel av fiskeredskap. Hamnar av rik- sintresse för yrkesfisket finns i Kungshamn och på Smögen. Fiskauktionen på Smögen når över internet kunder från hela Europa. Skaldjur står för den största omsättningen. ÖP Sotenäs 61

Vattenbruk Senare årtiondens utvecklingen leder till att fram- Sotenäs kommun har sedan tidigt 1980-tal av Kom- förallt betade marker försvinner genom förbuskning munfullmäktige fastställda, lämpliga vattenområden och igenväxning, vilket på sikt kan innebära en stor för vattenbruk. De togs fram i huvudsak för etable- förändring av kulturlandskapet. Skötseln och be- ring av musselodling, men även fiskodlingsområden varandet av jordbruksmarken är viktig för att bibe- beaktades. Under 1980-talet etablerades ett stort an- hålla biologiska värden, kulturmiljövärden och den tal musselodlingar i dessa områden, främst i Åbyfjor- landskapsbild som är karaktäristisk för Sotenäs. Det den. I dag förekommer musselodling i mindre ut- är också en viktig grund för kommunens attraktivi- sträckning. Därutöver pågår odling av ostron och tet för både boende och besökande. Under senare makroalger samt energiproduktion. år har det skett en utveckling mot lokal produktion Läs mer om vattenbruk i Blå ÖP. och mathantverk med koppling till besöksnäringen. Kött producerat i kommunen säljs till stor del lokalt och bärodlingar erbjuder självplock och blir ett be- söksmål i sig. På Sotenäset finns den ur produktionssynpunkt mest värdefulla jordbruksmarken i huvudsak samlad till de större dalgångarna i den norra delen av kom- munen.

0 5 10 km

Odlingstillstånd fisk (LST)

Odlingstillstånd blötdjur (LST)

Jordbruk 0 5 10 km Jordbruket i Sotenäs kännetecknas av småskalighet.

Den totala åkermarken är 1620 ha och betesmarken Produktionsplatser med djurhållning (LST) 710 ha (2015). Den yrkesmässiga djurhållningen visar en utveckling mot färre men större djurbesätt- Stödberättigad betesmark (JBV) ningar. Stödberrätigad jordbruksmark (JBV) 6.4.2 Vattenbruk

6.4.3 Jordbruk 62 ÖP Sotenäs

Skogsbruk Täktverksamhet Skogsmarken i Sotenäs omfattar 4800 ha (2015). Den Bohusgraniten har en mycket god kvalitet i Sotenäs mest värdefulla skogsmarken är i huvudsak belägen och den goda tillgången gav under 1800-talets senare i den inre nordöstra delen av kommunen. I övrigt är del kommunen en blomstrande stenindustri med brott skogsmarken spridd och av begränsad storlek. på ett 30-tal platser. Som näring betraktad är skogsbruket av begränsad Idag är stenindustrin betydligt mindre omfattande. omfattning i kommunen, men kan i många fall vara För närvarande finns tillstånd för stenbrytning vid tre mycket betydelsefull för enskilda jordbruksföretag. stenbrott, Ävja, Valla och Håle. Vid Ävja sker föräd- Biologisk mångfald och genetisk variation ska ling till byggnadsprodukter i sten. Vid Valla och Håle enligt gällande skogsvårdslag ges stor tyngd liksom utgörs av verksamheten av uttag av stenblock. bibehållandet av markens naturgivna produktionsför- Inom kommunen finns ett antal platser som identi- måga. I miljömålen ingår också att värna om skogens fierats som lämpliga för uttag av skrotsten eller vat- kulturella, estetiska och sociala värden. tenbyggnadssten ur gamla upplag. Utskeppning av skrotsten från Bohus-Malmön har under lång tid skett från kajen vid Stallebrottet. 35 ha av marken i Sotenäs utgörs av täkt- och gruvområden (2015).

0 5 10 km

Marktyp: Barr- och blandskog

Marktyp: Lövskog 0 5 10 km

Täkt (grus eller berg)

6.4.4 Skogsbruk

6.4.5 Täktverksam- heter ÖP Sotenäs 63

Mobilitet Vägnät Mobilitet beskriver människors möjlighet att trans- Befintligt vägnät portera sig själva och varor till de målpunkter de vill Väg 171 mellan Hunneborondellen och Hallinden, nå. Sotenäs har historiskt haft starka kopplingar från och vidare till E6 vid Gläborg är kommunens hu- havet. Kommunens samhällen ligger lokaliserade vudväg. Därutöver är väg 174 mellan Kungshamn, längs kusten, lätt tillgängliga med båt. Inåt land finns Hunnebostrand, Bovallstrand och vidare till Dingle en vägstruktur, som knyter samman tätorterna längs betydelsefull. Båda vägarna är viktiga lokalt men med kusten och landsbygden mot E6 via väg 171. även kommunens regionala förbindelser med anslut- Vägen och dess fortsättning söderut längs kusten har ningar till: dålig standard och är högt belastad, i synnerhet un- • E6 vid Gläborg och Dingle der sommaren. Kollektivtrafiken i kommunen är be- • väg 162 mellan Gläborg och Lysekil vid gränsad och det saknas gång- och cykelvägar mellan Hallinden orterna. • väg 900 som knyter samman väg 171 och 174 Ungefär 1 100 personer pendlar till kommunen och fortsätter vidare norrut utmed kusten i medan utpendlingen från kommunen är cirka 1 190 Tanum. personer. Den största ut- och inpendlingen sker till Som kommunikationsleder inom kommunen är väg- och från Strömstad, Tanum, Munkedal samt Lysekil. arna välbelägna, men standarden är otillräcklig, sär- Standarden och säkerheten i kommunens vägnät skilt för väg 171. Trafikbelastningen på vägarna är behöver generellt höjas. Ett sammanhängande och stor, inte minst under sommartid då omfattande tu- säkert cykelvägnät behövs mellan kommunens tätor- risttrafik tillkommer. En samhällsutbyggnad mellan ter för att främja hållbart resande och besöksnäring- Kungshamn och Väjern samt vid Hunnebostrand och en. Ett helhetsgrepp behöver tas kring mobilitet, med Bovallstrand ökar behovet av goda vägförbindelser nya lösningar för bland annat parkering och kollek- längs kusten och mot E6 vid Gläborg. Förbättrade tivtrafik inom kommunen. Sjöfarten har potential att i vägförbindelser på fastlandet är också en förutsätt- framtiden avlasta vägnätet från tunga transporter. ning för utveckling med fler bostäder på Bohus- Malmön. E6 Genom Västra Götalands län, öster om kom- mungränsen, är en väg av riksintresse för kommu- nikation. Inom Sotenäs kommun finns inga vägar av riksintresse.

ÅVS Gläborg - Kungshamn Trafikverket har under 2020 tagit fram en åtgärdsvals- studie (ÅVS) för sträckan mellan Gläborg - Kungs- hamn som omfattar väg 162, väg 171 och väg 174. Den rekommenderade huvudalternativet i ÅVS:en är att sträckan görs om till mötesfri landsväg mellan Färjan avgår mot Bohus-Malmön Gläborg och Hallinden i Lysekils kommun. Resteran- de del, mellan Hallinden och Kungshamn i Sotenäs kommun, föreslås breddas till en total vägbredd på 9 meter och byggas om till en god 80 standard hela vägen. Detta ger goda förutsättningar för att skapa en 64 ÖP Sotenäs

trafiksäker miljö och bibehålla en god tillgänglighet Parkering för framtida trafikflöden. Sommartid ökar behovet av parkeringsplatser i kom- Kurvrättning och väghöjning föreslås längs sträck- munen. Framförallt i kustorterna är bristen på par- an vid punkterna Åbyfjorden, Stranderäng, Långöns keringsplatser märkbar. Fördjupade studier av hur Vatten och Hunneborondellen. Korsningspunk- parkeringsunderskottet under sommarsäsongen kan ter som föreslås byggas om är Vannkrysset, Lyse- lösas behöver tas fram. Ett förslag att studera vidare kils kommun, och korsningen väg 171/väg 872 vid är möjligheten att samnyttja mark genom att nyttja Askum i Sotenäs där en ny cirkulationsplats föreslås. exempelvis båtuppställningsplatser som gästparke- Övriga åtgärder som rekommenderas i ÅVS:en är ringar sommartid. bland annat avveckling av hållplatser och ny gång- Utredningen bör studera var parkeringsbehovet och cykelväg längs väg 174. Gång- och cykelväg är som störst, hur många parkeringar som behöver längs sträckan väg 162 föreslås studeras vidare. tillskapas och var lämpliga ytor för samnyttjan är lo- kaliserade. Det är också viktigt att se på tillgängliga ytor i förhållande till besökarens målpunkt. I de fall avståndet dem emellan är långt är det också viktigt studera om och hur länken där emellan kan utvecklas. Kommunen ser även en ökande efterfrågan på ställplatser för husbil och det är därför önskvärt att även dessa omfattas av föreslagen parkeringsstudie. Ställplatserna ska vara lättillgängliga markområden för uppställning/övernattning under kortare tid. På ställplatsen eller i dess närhet behöver det finnas till- gång till tömning av avlopp och påfyllning av vatten.

0 10 20 km

Riksintr. kommunikation E6 MB kap 3 8§ (TRV)

Båtuppställning vid Bovallstrands Marina Vägar av stor vikt- Väg 171

Vägar av stor vikt Väg 174

Vägar av stor vikt- Väg 900

Vägar av stor vikt- Väg 162

Övriga vägar av vikt- Färjeled

6.5.1 Vägnät ÖP Sotenäs 65

Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Väg 162, 171 och 174 är prioriterade stråk för kol- Gång- och cykelbanor finns mellan Smögen och lektivtrafik enligt Västra Götalandsregionens Tra- Kungshamn samt mellan Kungshamn och Solvik fikförsörjningsprogram. Huvudstråken för bussar i norr om Väjern. Vidare finns gång- och cykelbanor linjetrafik omfattar inom kommunen vägarna 171, utmed genomfarten i Hunnebostrand samt längs väg 174, 872 och 900. Två kollektivtrafikknutpunkter 174 förbi Bovallstrand. På Bohus-Malmön finns en förbinder Sotenäs med regionen, Hallinden vid väg gång- och cykelbana från färjeläget som sträcker sig 161/172 (Lysekils kommun) och Håby vid E6 (Mun- nästan ända fram till samhället. I övrigt är gång- och kedals kommun). Från dessa knutpunkter nås bland cykeltrafiken mellan de olika samhällena hänvisad annat Lysekil, Strömstad, Trollhättan, Uddevalla och till det allmänna vägnätet. Göteborg. Västra Götalandsregionen är kollektivtrafikmyn- dighet och beslutar hur kollektivtrafiken i länet ska byggas ut. Mål och övergripande inriktningar för kollektivtrafiken tas fram genom Trafikförsörjnings- programmet.

0 5 10 km

Vandring

Cykling

0 5 10 km Övriga vägar- Gångbro

Hållplats (Västtrafik) Övriga vägar- Gång- och cykelväg

Linjetrafik (Västtrafik) Övriga vägar- Stig

6.5.4 Gång- och cy- keltrafik 6.5.3 Kollektivtrafik 66 ÖP Sotenäs

En utveckling av Kungshamn - Väjern - Långevik, Hunnebostrand - Ulebergshamn samt Bovallstrand längs väg 174 innebär att behovet av ett samman- hängande gång- och cykelvägnät ökar mellan orterna och norrut mot Gerlesborg. Längs väg 872 från Ho- venäset till Kungshamn löper en trottoar som möj- liggör gångtrafik och även används för cykeltrafik i viss mån. Det finns dock behov av en mer trafiksäker cykelförbindelse längs sträckan. Trafikverket bygger för närvarande en gång- och cykelväg längs väg 174 i norra Bovallstrand för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten för oskyd- dade trafikanter. Cykelbanan knyter ihop samhället 0 10 20 km mellan Fabriksgatan och Heljerödsgatan som tidiga- re saknat cykelväg. Sotenäs kommun har 2011 utrett Riksintresse Farled MB 3 kap 5§ (TRV) och identifierat förslag på utbyggnad av gång- och cykelvägar i kommunen samt beslutat om en priorite- Riksintresse Ankarplatser MB 3 kap 5§ (TRV) ringsordning. Totalt indelas den planerade utbyggna- Färjeled den i 12 etapper. Aktuellt projekt är prioriterad som nummer två av de 12 etapperna. Projektet Utvecklad cykelturism i Sotenäs har un- der 2021 studerat möjliga lösningar för en samman- Teknisk försörjning hängande cykelväg längs väg 174. Det pågår även Den tekniska infrastrukturen rymmer bland annat diskussioner och arbete med en öst-västlig cykelled dricksvattenförsörjning, hantering av avlopp, dag- i samma riktning som väg 171, men dessa är inte i vatten, avfall och energi. Det tekniska försörjnings- sådan fas att det finns ett underlag inför samrådet. systemet i kommunen har en avgörande betydelse för samhällets6.5.5 utvecklingsmöjligheter. Sjöfart De tekniska sys- Sjöfart temen har i stort god standard, men under sommartid I Sotenäs kommun finns ett flertal farleder, inre och när många besöker Sotenäs är belastningen hög. yttre, av betydelse för sjöfarten, för allt från lastfar- tyg till mindre fritidsbåtar. Färjeleden Bohus-Malmönleden går mellan Bo- hus-Malmön och Roparöbacken. Ledens längd är 800 meter och överfartstiden är åtta minuter. Färjetrafiken bedrivs av Trafikverket. Läs mer om sjöfarten i Blå ÖP.

Riksintresse Sjöfart 3 kap 5 § Miljöbalken I Sotenäs kommun finns fyra farleder av riksintresse för sjöfarten. Sydost om Bohus-Malmön finns ett område utpe-

kad som ankarplats av riksintresse för sjöfarten. Omholmens avloppsreningsverk på Smögen ÖP Sotenäs 67

Utanför det kommunala VA-nätet finns enskilda VA-anläggningar där ansvaret för funktion och kva- litet ligger hos den enskilda fastighetsägaren. I kom- munen finns 1650 fastigheter med enskilda VA-lös- ningar (2021). En plan finns för omvandling från enskilt VA till kommunalt VA för vissa tätortsnära områden. Kommunen har genomfört en VA-översikt och en VA-strategi. VA-strategin visar Sotenäs kommuns generella ställningstaganden samt ett antal riktlin- jer för hur arbetet med VA-försörjning ska bedrivas i kommunen. En VA-plan är under arbete. VA-pla- nen, som utgörs av olika handlingsplaner, kommer att presentera hur ställningstagandena i VA-strategin ska uppfyllas. Vattentäkter Vattenskyddsområden syftar till att skydda grund- el- ler ytvattentillgångar som nyttjas för vattentäkt. Ett 0 5 10 km förslag till nya vattenskyddsföreskrifter för vatten- skyddsområdena i Sotenäs kommun är under anta- Reningsverk gande. Verksamhetsområde för kommunalt VA I Sotenäs kommun finns två sjöar som kommunen använder som vattentäkter, Tåsteröds stora vatten och Lilla Dale vatten. Runt båda sjöarna finns vatten- En uppgradering av kommunens befintliga -av skyddsföreskrifter för att skydda vattentäkterna från loppsreningsverk eller utbyggnad av nytt reningsverk föroreningar. Från Tåsteröds stora vatten leds vatten behövs för att möta den kapacitetsbrist som uppstår via råvattenledning till Lilla Dalevatten och vatten- sommartid när många besöker kommunen. Vid ut- verket. Samtliga tätorter är anslutna till det kommu- byggnad av större verksamheter kan även behov upp- nala vattensystemet. stå av förstärkningar i bland annat dricksvatten- och Förstärkningar av produktions- och distributions- energiförsörjningen. systemet kan aktualiseras av kvalitets- och säker- hetsskäl. I takt med att nya områden bebyggs kan en Vatten6.6.1 och Vatten avlopp och av- förstärkning med flera nya tryckstegringsstationer al- Det kommunala VA-anläggningsbolaget Sotenäs Vat- ternativt ombyggnation av befintliga bli aktuell. tenlopp AB är VA-huvudman i kommunen och delägare i Bebyggelsen utanför tätorterna får sitt vatten i hu- driftbolaget Västvatten AB som sköter det kommu- vudsak från enskilda vattentäkter. I främst kustnära nala VA-nätet i Sotenäs, Färgelanda, Munkedal och områden med tunna jordlager finns problem med Uddevalla. Västvatten avleder och renar avloppsvat- saltvatteninträngning och bakteriell förorening från ten, avleder dagvatten samt producerar och levererar avlopp. dricksvatten. 68 ÖP Sotenäs

0 5 10 km 0 5 10 km

Vattenskyddsområde (NVV) Reningsverk

Reningsverk utan ytterligare påkoppling kan detta bli ett faktum I Sotenäs finns tre kommunala reningsverk dit- av då antalet sommargäster varierar. loppsvatten pumpas från runt 100 pumpstationer. Av- Västvatten AB har påbörjat en utredning av framti- loppsreningsverken finns på Omholmen (Smögen), da kapacitet i avloppsreningsverken. Två alternativ Lökholmen (Hunnebostrand) och Todderöd. utreds: Omholmens avloppsreningsverk klarar idag inte • bygga om och öka kapaciteten i Omholmens att rena vattnet i tillräcklig utsträckning och utöver och Lökholmens avloppsreningsverk flertalet investeringar i befintlig process behöver ver- • bygga nytt avloppsreningsverk på annan plats ket utökas med fler bassänger för att trygga reningen. Mark kan behöva reserveras för ett nytt avloppsre- Det finns i dagsläget ingen tillgänglig yta för dessa ningsverk inom kommunen. Utredningen pågår och bassänger6.6.2 eller Vattentäkterprocesslösningar för kommande krav. är6.6.3 inte klar inför Reningsverk samråd av översiktsplanen. Resul- Lökholmens avloppsreningsverk byggdes under tatet av utredningen kommer arbetas in inför gransk- 1970-talet och har dimensionerats upp i två omgång- ning av planen. ar. Under sommarperioden går verket över sin till- Todderöds avloppsreningsverk togs i drift 2009. ståndsgivna belastning enstaka gånger. När den in- kommande belastningen överskrids 4-6 gånger varje Energiförsörjning år kommer tillsynsmyndigheten att ge ett föreläggan- Inom kommunen produceras förnybar energi i form de om åtgärd. Detta förväntas ske inom de närms- av vindkraft. Det finns tre vindkraftverk vid Hoge- ta åren om ytterligare påkoppling av fastigheter till näs återvinningscentral. En satsning på vågkraft har Lökholmens avloppsreningsverk fortsätter. Även gjorts under senare år men den föll inte väl ut. ÖP Sotenäs 69

Fiber Fiberanslutning i Sotenäs tätorter utförs av Telia Öppen Fiber. Fibernätet i utanför tätorterna fördelas på Tossene Fiber för norra delen av kommunen och Askum Fiber i södra delen. Tossene Fiber har drygt 600 anslutningar och Askum Fiber 700 anslutningar.

0 5 10 km Anslutning datanätverk

Transformatorstation

Vindkraftverk Avfall En avfallsplan för Lysekils, Munkedals, Sotenäs och Regional kraftledning Tanums kommuner samt för avfallsbolaget Rambo AB, som ägs gemensamt av de fyra kommunerna, togs fram 2008. Ellevio är elnätsägare i Sotenäs kommun och dist- I Sotenäs sköts insamlingen av avfall och återvin- ribuerar el till kunder inom kommunen. I kommunen ning av Rambo AB. Rambo tar hand om alla sorters finns regionala kraftledningar från Kungshamn och avfall från hushåll, verksamheter och företag. I kom- Tullboden i söder via Askum och Tossene till kom- munen finns två återvinningscentraler, Malmön och mungränsen norr om Åbyfjorden och Stranderäng. Hogenäs, samt elva återvinningsstationer i kommu- För att möta elbehovet och för att möjliggöra an- nens tätorter. slutning6.6.4 till eventuell Energiförsörj ny vind- eller vågkraft till- elnä- Ny lagstiftning stadgar att den bostadsnära insam- tet planeras en ny 130 kV mellan Färlev och Tossene lingen ska öka kraftigt, med ett nationellt mål om att somning ska förstärka det nuvarande 40 kV-nätet i områ- 60% av bostäderna ska ha tillgång till bostadsnära in- det. Planerad ledning kommer att gå parallellt med samling 2021. Med ökad bostadsnära insamling kan befintliga ledningar. Vattenfall vill även bygga om behovet av de mindre återvinningsplatserna komma och flytta befintlig station vid Tossene vilket medför att minska. att två luftledningar kommer att markförläggas in i den nya stationen i Tossene. Läs mer om kraftledningar och elektromagnetiska fält under Hälsa och säkerhet. 70 ÖP Sotenäs

Räddningstjänsten på Bohus-Malmön

Översvämningsrisk Längs den långa kuststräckan i Sotenäs finns lågt belägna områden som riskeras att översvämmas till följd av den globala havsvattennivåhöjningen i kom- bination med allt kraftigare vindar. Översvämning- arna påverkar kustsamhällen och fastigheter samt 0 5 10 km framkomligheten i vägsystemet. Kraftiga skyfall el- ler långvariga regn har vid vissa tillfällen inneburit Återvinningscentral att delar av kommunen har blivit avskärmade. För att ge råd och vägledning vid planering av bebyg- gelse i vattennära lägen har länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län tagit fram planerings- underlaget ”Stigande vatten­ – en handbok för fysisk Hälsa och säkerhet planering i översvämningshotade områden” (2011) Föreslagen markanvändning i översiktsplanen ska samt tillhörande faktablad för kusten (version 2.0, vara lämplig utifrån människors hälsa och risken för 2014). Slutsatserna i ”Stigande vatten” ska tillämpas olyckor. Detta innebär bland annat att planeringen i kommunen. behöver ta hänsyn till områdets naturliga förutsätt- I kustsamhällena är det generellt den äldre, och ofta ningar, störningar och risker från befintliga och tidi- kulturhistoriskt intressanta, bebyggelsen som vuxit gare verksamheter, trafik och kraftledningar. Befint- fram kring hamnlägen som är utsatta för översväm- lig6.6.6 och planerad Avfall bebyggelse behöver även anpassas ningsrisker. Läs mer om kustsamhällena i del 5 Mar- för ett framtida klimat. Det behöver dessutom finnas kanvändning, tätorter. en beredskap att hantera risker när olyckor inträffar. Vägnätet i Sotenäs följer i stort landskapets förutsätt- ningar och vägarna följer dalgångarna vilket gör att de påverkas av översvämningar till följd av både sti- gande havsnivåer och kraftiga regn och skyfall. Trafikverket tog 2020 fram en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Gläborg - Kungshamn som omfattar väg 162, väg 171 och väg 174. I ÅVS:en framgår att det finns vägsträckor som redan påverkas av höga havs- ÖP Sotenäs 71

vattennivåer genom översvämningsproblematik vid Skred och ras Hovenäset, Väjern, korsningen väg 171 och väg 174, Sotenäs domineras av sprickig bergsterräng som ge- Långöns vatten och området längst in i Åby- och Fär- nomkorsas av många mindre dalgångar fyllda med levsfjorden. ÅVS:n ger också en bild av hur situa- finsediment (lera, silt eller sandjordar). Där marken tionen i området förändras när vattennivån ökar till utgörs av finsediment i lutande terräng samt längs +1,71, vilket motsvarar högvattenstånd i havet med strandavsnitt med finsediment kan risk för skred fö- 100-årsåterkomsttid för år 2060. Samma platser för- rekomma. väntas drabbas år 2060, men längs längre sträckning Risken för naturolyckor orsakade av erosion ökar vid varje område. Trafikverket bedömer i ÅVS:en att med ett framtida förändrat klimat där mer frekventa ett flertal delsträckor, vid bland annat Stranderäng, och mer omfattande extrema naturhändelser kan för- Färlevsfjorden och Hunneborondellen, behöver hö- väntas. jas för att minska översvämningsrisken i framtiden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har genomfört en översiktlig stabilitetskar- tering för Sotenäs kommun (2014). Syftet med den översiktliga stabilitetskarteringen är att utreda mar- kens översiktliga stabilitetsförhållanden inom be- byggda områden och utgöra ett stöd för länsstyrelse och kommun om var skredrisker kan förekomma. Särskild vikt läggs vid bostads- och verksamhets- områden. Målet med karteringen är att identifiera områden där det finns behov av att göra detaljerade geotekniska utredningar, eller översyn av tidigare ut- redningar och åtgärder. Inom Sotenäs kommun har 13 områden utretts; Bo- vallstrand, Ulebergshamn, Hunnebostrand, Väjern, Gorrevik, Vansvik, Knutsvik, Hovenäset, Smögen, Kungshamn Västra, Kungshamn, Östra, Malmön och Röd. Stabilitetsproblematik återfinns generellt vid kajer och hamnar och i viss mån även i dalgångar medan stabiliteten i bergsområdena överlag är bra. Områdena med dålig stabilitet sammanfaller i hög grad med områden med översvämningsrisker till 0 5 10 km följd av höjd havsnivå eller skyfall. Stabilitetsförhållandena bedöms vara otillfreds- Lågpunkter (LST) ställande eller otillräckligt utredda inom stora de- lar av områdena. Inom många områden finns dock Översvämning 1 meter (MSB) tekniska konstruktioner såsom spontning, stödmurar Översvämning 2,5 meter (MSB) och sprängstensfyllningar som MSB inte tagit hän- syn till i beräkningarna och som bidrar till att höja Översvämning 3,5 meter (MSB stabiliteten i området.

6.7.1 Översvämning 72 ÖP Sotenäs

Luft Luften i Sotenäs är generellt bra även om den innehåller varierande halter av föroreningsämnen som är skadliga för hälsan och miljön. Dessa ämnen förekommer i form av både partiklar och gaser. Vid hårt trafikerade vägar i trånga gaturum är halterna ge- nerellt höga. I planering är det viktigt att tänka på att luften bör vara så ren som möjligt där människor bor och vistas. Även lukt är en faktor att ta hänsyn till i planeringen.

0 5 10 km

Utredningsområde Kvicklera Luften i Sotenäs är generellt bra Erosionsskydd Fyllning

Stabilitetszon 1 Stabilitetszon 2 Sotenäs kommun nås av luft med svavel-, kväve-, kolväte- och tungmetallföroreningar från hela nord- Stabilitetszon 3 västra Europa. Därutöver tillkommer utsläpp från oljeraffinaderiet vid Brofjorden. Luftföroreningarna har försurande effekter för mark och grundvatten, ne- Under Kommuntäckande markanvändning – Ge- gativ påverkan på växtligheten och påverkar männ- nerella rekommendationer redovisas en bedömning iskors hälsa. av nuvarande stabilitetsförhållanden inom utred- I jämförelse med dessa internationella och regiona- ningsområdena så långt de är kända samt var MSB la utsläpp är de lokala föroreningsmängderna mycket rekommenderar6.7.2 Skred att en detaljerad och stabilitetsutredning ras små. Lokalt kan dock även mindre föroreningskällor utförs och var en översyn av tidigare utredningar och ge störningar i källans närmaste omgivning. Verk- stabiliserande åtgärder rekommenderas. samheter inom kommunen som påverkar luftmiljön Stenbrytning har historiskt varit viktigt i kommu- är framför allt plastindustrin, biogasanläggning, fisk- nen och täktverksamhet förekommer även idag. Runt beredningsindustri, och djurproduktionsanläggning- framförallt stenbrott och utskeppningshamnar ligger ar samt reningsverken. Sommartid bidrar friluftsbå- skrotsten kvar som kan utgöra ökade säkerhetsrisker tar till en försämrad luftkvalitet i hamnområdena. då markanvändningen förändras. I ett större perspektiv bidrar transportsektorn med betydande tillskott till luftföroreningar. Trafiken i So- tenäs är dock relativt liten i ett sådant sammanhang ÖP Sotenäs 73

även om en omfattande arbetspendling och service- Hogenäs och Bjällane, Tossene samt vid vindkraft- resor med bil ger utsläpp som kan upplevas som be- verken på Hogenäs. svärande av boende i omedelbar närhet till de mest Buller från restauranger, nattklubbar, evenemang trafikerande vägavsnitten. De goda vindförhållan- och likande kan utgöra störningar för närboende. dena i kommunen medför dock att hälsoriskerna är Denna typ av bullerstörning förekommer främst i försumbara. tätortsområdenas centrum och främst sommartid då En stor del av de lokala luftföroreningarna har un- antalet vistande i kommunen flerdubblas jämfört med der lång tid hört samman med uppvärmning av be- vintertid. byggelsen, som i stor utsträckning skett genom en- skilda oljepannor. Under 2000-talet har trenden varit att oljepannor byts ut till berg-, luft- eller jordvärme- pumpar. Detta innebär en minskad oljeförbrukning och mindre föroreningar av luften. Sotenäs kommun är medlem i Luftvårdsförbundet för Västra Sverige. Luftvårdsförbundet, Luft i Väst, samordnar mätningar av luftföroreningar, vindar och nederbörd liksom modellering av spridning av olika luftburna ämnen. På Luft i Västs webbplats kan man se vilka mätningar som är utförda i kommunen.

Buller Buss i centrala Kungshamn Buller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem. Buller påverkar hälsan negativt såväl som möjlig- heterna till att få en god livsmiljö. Bullerstörningar innebär också negativ påverkan på upplevelse- och Förorenade områden och radon rekreationsvärden i natur- och friluftsområden. Förorenade områden Biltrafiken är den dominerande bullerkällan. Tra- Förorenade områden är platser som är så förorenade fikbuller regleras i plan- och bygglagen, plan- och att de riskerar skada eller skapa olägenhet för männ- byggförordningen, miljöbalken och trafikbullerför- iskors hälsa eller miljön. Föroreningarna har ofta ordningen. Många aspekter, bland annat, byggnaders uppkommit i samband med industriell verksamhet en placering och form, påverkar ljudmiljön vilket är vik- lång tid tillbaka men finns kvar än idag. tigt att beakta vid både planering av nya områden och Inom Sotenäs kommun finns 107 identifierade för- kompletteringar av befintliga. Riktvärden för buller orenade och misstänkt förorenade områden hos Läns- på skol- och förskolegårdar ställer stora krav på kom- styrelsen i Västra Götalands län. Tre av dessa har munen på lokalisering av lämplig mark vid nyetable- riskklass 1, vilket är den högsta riskklassen. Samtliga ring men också på att åtgärda befintliga gårdar. områden är kopplade till hamnverksamhet. Trafikbullerpåverkade områden finns framförallt längs kommunens huvudvägnät. Störningspåverka- de områden finns även kring bullrande verksamheter vid industriområden i Kungshamn, Hunnebostrand och Hogenäs, vid stentäkterna i Ävja och Valla, kring skjutbanan vid Kärrshålan, kring motorbanorna på 74 ÖP Sotenäs

0 5 10 km 0 5 10 km

Förorenade områden- Riskklass 1 Rekommenderad väg för farligt gods

Förorenade områden- Riskklass 2

Förorenade områden- Riskklass 3 Farligt gods Farligt gods är varor som till exempel är explosiva, Förorenade områden- Riskklass 4 brandfarliga, giftiga eller frätande och som kan or- Radon saka skador på människor, djur och omgivande miljö Radon finns överallt – i marken, luften och vattnet. om de inte hanteras rätt under en transport. Farligt Marken är den vanligaste radonkällan. Berggrunden i gods innebär en risk för omgivningen och kräver Sotenäs utgörs i sin helhet av bohusgranit med höga hänsyn och att riskaspekter uppmärksammas i den halter av uran-238. Vid sönderfall av uran-238 bildas fysiska planeringen. bland annat radon. Det rekommenderade vägnätet för farligt gods i 6.7.4I Boverkets Föroreningarbyggregler (BBR) anges gränsvärden Sotenäs6.7.5 utgörs Farligtav väg 171, del gods av väg 174 och väg för nybyggnad. Risken med radonstrålningen kan mi- 872 , samtliga är kategoriserade som sekundära nimerasoch om radon byggandet sker på rätt sätt. Strålsäker- transportvägar. De primära transportvägarna, exem- hetsmyndighetens anger en referensnivå på 200 Bq/ pelvis E6, avser ett lämpligt huvudvägnät som bör m3 för befintliga bostäder och lokaler dit allmänhet- användas så långt det är möjligt medan de sekundära en har tillträde. transportvägarna är avsedda för lokala transporter till Radonrikt vatten förekommer i huvudsak i berg- och från de primära transportvägarna. borrade brunnar och är vanligt i kommunen. Radon- halten från dessa kan vara så hög att den orsakar mät- bart höga radonhalter inomhus. ÖP Sotenäs 75

Kommunen tillämpar Länsstyrelsens riskpolicy som anger att risker kopplat till transporter med far- ligt gods ska beaktas vid planering inom 150 meter från utpekade transportleder. Vid prövning av ny be- byggelse eller förändrad markanvändning intill stråk där farligt gods transporteras, behöver särskilda sä- kerhetsrisker beaktas för att undvika att människor och egendom kommer till skada vid en eventuell olycka. Farligt gods som passerar kommunens vattentäkter utgör en särskild risk som behöver beaktas i kommu- nens arbete med riskhantering. Kraftledningar och elektromagnetiska fält I det nationella miljömålet ”Säker strålmiljö” fram- går att när man planerar för nya bostäder och infra- struktur bör man ta hänsyn till rekommendationerna som gäller för magnetfält från kraftledningar. I Sveri- ge fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning 0 5 10 km till magnetfält på fem myndigheter – Arbetsmiljöver- ket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Regional kraftledning Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genom- för mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer och tar fram föreskrif- Det finns inga fastlagda rekommendationer om ter. minsta tillåtna avstånd till högspänningsledningar. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt Svenska Kraftnät har en policy vid planering av nya inte kan uteslutas har myndigheterna valt att rekom- växelströmsledningar som utgår från att högsta mag- mendera en viss försiktighet, både för allmänheten netfältsnivå vid bostäder eller där människor vistas och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekom- stadigvarande inte ska överstiga 0,4 mikrotesla. mendationer vid samhällsplanering och byggande, Läs mer om kraftledningsnätet i Sotenäs kommun om de kan genomföras till rimliga kostnader: under Teknisk försörjning - Energiförsörjning. • Sträva efter att utforma eller placera nya kraft- ledningar och andra elektriska anläggningar så 6.7.6 Elektromag- att exponering för magnetfält begränsas. • Undvik att placera nya bostäder, skolor och netiska fält förskolor nära elanläggningar som ger förhöj- da magnetfält. • Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. 76 ÖP Sotenäs

Räddningstjänst Räddningstjänstens huvudanläggning ligger i Kungs- hamn. Här finns administration samt samband- och ledningsfunktion. Ambulansverksamheten och po- lisen i Sotenäs stationerade tillsammans med Rädd- ningstjänsten. I Kungshamn och Hunnebostrand finns deltidsanställda räddningsstyrkor. På Bohus-Malmön finns det ett räddningsvärn med frivilliga räddnings- värnsmän.

0 5 10 km

Räddningstjänst

6.7.7 Räddnings- tjänst ÖP Sotenäs 77

Konsekvenser Här redovisas övergripande de miljökonsekvenser, sociala och ekonomiska konsekvenser som kan bli följden av att planen genomförs. Inledning Miljöbedömning För att skapa hållbara samhällen behöver miljö, so- Om miljöbedömning och MKB ciala och ekonomiska dimensioner studeras och in- Enligt bestämmelser i miljöbalken och plan- och tegreras i planeringen. Miljöbedömningar och miljö- bygglagen ska en miljöbedömningsprocess med till- konsekvensbeskrivningar är vedertagna metoder för hörande strategisk miljökonsekvensbeskrivning följa att lyfta den ekologiska dimensionen i planprojekt arbetet med översiktsplaner, om det finns risk för att och har stöd i Miljöbalken. I denna konsekvens- genomförandet av planens förslag kan antas innebära beskrivning ingår miljöbedömning, men även hur betydande miljöpåverkan. De flesta översiktsplaner människor och samhälle påverkas av planförslaget ur innehåller förslag som om de genomförs riskerar att social och ekonomisk synvinkel. medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning- en är till för att miljöfrågorna ska uppmärksammas tidigt under planarbetet och att eventuella risker för betydande miljöpåverkan som uppkommer genom planens förslag ska kunna minimeras. Miljöbedöm- ningen har därmed störst betydelse under själva pl- anprocessen.

De samlade konsekvenserna Miljökonsekvensbeskrivningen är en del av miljöbe- dömningen. I översiktsplanen har miljökonsekven- serna arbetats in i konsekvensbeskrivningen, som behandlar såväl de miljömässiga som de sociala och Utblick över Hunnebo lera ekonomiska konsekvenserna av planens förslag. I de första avsnitten görs en samlad bedömning av 78 ÖP Sotenäs

konsekvenserna på en kommunövergripande nivå. Utöver dessa aspekter kommer även miljökonse- Därefter beskrivs konsekvenserna mer fördjupat ur kvensbeskrivningen belysa hur planförslaget förhål- ett hållbarhetsperspektiv, där de tre hållbarhetsdi- ler sig till riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbal- mensionerna behandlas samlat. Detaljerade beskriv- ken, strandskyddsbestämmelser och stämmas av mot ningar av konsekvenser på områdesnivå redovisas miljökvalitetsnormerna för luft, vatten och buller för Kommuntäckande markanvändning och Mar- samt mot relevanta miljömål. kanvändning, tätort. Alternativ Avgränsning Nollalternativ Miljöbedömningen har i ett tidigt skede av proces- Nollalternativet ska spegla en trolig utveckling om sen avgränsats avseende geografiskt område, nivå, översiktsplanen inte tas fram, antas eller genomförs. tid och innehåll. Avgränsningen stämdes av i ett sam- Nollalternativet innebär i det här fallet att kommu- råd mellan kommunen och länsstyrelsen den 9 mars nens översiktsplan från 2010 (ÖP2010) fortsätter gäl- 2021. la som stöd för beslut gällande kommunens framtida Det geografiska området för miljöbedömningen mark- och vattenanvändning. Nollalternativet an- sammanfaller i stort med kommungränsen, med un- vänds som ett jämförelsealternativ till huvudalterna- dantag av gränsen ute i havet då den delen behandlas tivet, det vill säga planförslaget. Skillnaderna mellan i Blå ÖP. Frågor som kan ha ett större geografiskt på- planförslaget och nollalternativet är dock inte alltid verkansområde än planens avgränsning, så som frå- stor eftersom översiktsplanering är en kontinuerlig gor kopplade till vatten eller infrastruktur, kommer process där det nya förslaget ofta bygger på tidiga- också de att inbegripas i beskrivningen. re planering. För att belysa de verkliga effekterna Översiktsplanen omfattar utveckling på kort sikt, görs därför i många fall en jämförelse med nuläget ca 10 år framåt och på lång sikt, fram till ca 2050. då dessa effekter även skulle uppstå i nollalternativet. Bedömningen är att det är vid denna tidpunkt som målen i planen kan vara realiserade. Miljökonse- Jämförelsealternativ kvenserna ska beskrivas på en översiktlig nivå och Som jämförelse till nollalternativet har även två olika beskrivningen kommer inte gå in på detaljer i projekt. scenarier för befolkningsutveckling fram till år 2050 I den strategiska miljökonsekvensbeskrivningen studerats i arbetet med översiktsplanen, där scenario kommer översiktsplanens effekter beskrivas för: 1 utgör huvudalternativ för planen. • Särskilt värdefulla natur- och kultur- och fri- 1. Scenario stor tillväxt - etablering av större luftslivsmiljöer verksamhet: Ett stort verksamhetsområde eta- • Upplevelsen av landskapet och dess värden bleras som ger omkring 1000–2000 nya arbets- och strukturer tillfällen i kommunen. Behovet av nya bostä- • Areella näringar der bedöms bli stort, cirka 4000 bostäder kan • Miljöaspekter kring vattenfrågor, så som vat- bli aktuellt. Eventuellt kan en ökad inflyttning tenkvalitet och vattentillgång motverka trenden med att fritidshusen blir fler • Buller, luft och farligt gods, koppling till mil- och något färre bostäder behövs då. Behovet jön och människors hälsa av bostäder för särskilda behov bedöms öka • Risk för översvämning, ras, skred och erosion inom planeringshorisonten. (klimatanpassning) 2. Scenario normal utveckling - utan större verk- • Klimatpåverkan samhet: I scenariot sker en utveckling av be- fintliga verksamhetsområden i kommunen. ÖP Sotenäs 79

Scenariot bedöms innebära ett behov av ca Vidare tar den nya översiktsplanen ett större grepp 1800 nya bostäder, främst för att ”fylla upp” kring kustområdena, grönstrukturen, ekosystem- för bostadshus som omvandlas till fritidshus. tjänster samt klimatrelaterade risker i förhållande Behovet av bostäder för särskilda behov be- till ÖP 2010. Planförslaget bedöms därmed ge bättre döms öka på samma sätt som i scenariot stor vägledning och stöd i arbetet med dessa aspekter i tillväxt. jämförelse med nollalternativet, bland annat eftersom kunskapsnivån idag är något högre och att tillgång Jämförelse mellan planförslaget och finns till fler och mer detaljerade planeringsunderlag. nollalternativet Två områden för vindkraft som anges i nollalter- Jämfört med planförslaget gavs i ÖP 2010 större ut- nativet har tagits bort i förslaget till ny översiktsplan. vecklings- och omvandlingsmöjligheter i vattennära Ett område anses fortsatt vara möjligt för vindbruk. områden. I merparten av kommunens hamnområden Det innebär att möjligheten att producera förnyelse- föreslogs en omvandling från verksamheter till bostä- bar energi i form av vindkraft minskar i planförslaget der. I arbetet med ny översiktsplan har bedömningen i jämförelse med nollalternativet. Samtidigt minskar gjorts att blandningen av verksamheter och bostäder också den möjlig påverkan som kommer av en eta- är en del av orternas identitet. En omvandling av blering av vindkraftverk i landskapet i jämförelse verksamhetsområdena bedöms inte bidra till fler hel- med nollalternativet. årsboende i någon större utsträckning och innebär att verksamheter behöver lokaliseras till en annan plats. Integrering av miljöaspekter En omvandling av hamnområdena bedöms inte vara Metod och arbetsprocess förenligt med översiktsplanens strategi Unikt land- I arbetet med planförslaget har miljöaspekterna in- skap – unika orter. I förslag till ny översiktsplan ges i tegrerats och avvägningar gjorts fortlöpande. Under stället större utvecklingsmöjligheter för orterna öster processen har arbetsgruppen tagit fram underlag som om väg 174, där en utbyggnad med bostadsområden, löpande diskuterats och bearbetats tillsammans med förskolor och annan service föreslås i nya årsringar. styrgruppen. Förenklat kan arbetet sammanfattas i En annan skillnad mellan nollalternativet och ny följande steg: översiktsplan är att det i planförslaget pekas ut ett Steg 1: I det inledande skedet av arbetet formu- stort verksamhetsområde i höjd med Askum, med lerades en utvecklingsstrategi för översiktsplanen; möjlighet till en utvidgning. Verksamhetsområdet Unikt landskap – unika orter. Strategin togs fram med innebär ett stort markanspråk och risk för påverkan utgångspunkt från tidigare översiktsplan, arbetet med på bland annat landskapsbild samt natur- och kultur- Vision 2032 samt det kommunövergripande arbetet miljövärden, värden som i nollalternativet inte skulle med kustzonsplanering och Blå ÖP. påverkas i lika hög utsträckning. Steg 2: Utifrån arbetet med utvecklingsstrategin ÖP 2010 pekar inte detaljerat ut hur en utveckling med underliggande teman karterades viktiga förut- kan ske utanför tätorterna utan redovisar områden för sättningar för översiktsplanen. Frågeställningar i ar- landsbygdsutveckling mer schematiskt. I förslag till betet var bland annat: ny översiktsplan har mer detaljerade avgränsningar • Vilka värden finns i det unika landskapet? mellan områden gjorts efter avvägningar mellan oli- • Vilken identitet och vilka kvaliteter har orter- ka intressen. Det innebär att planförslaget bedöms ge na? en bättre vägledning i kommande planering än nol- • Hur kan en utveckling ske samtidigt som kärn- lalternativet och att större hänsyn tas till värdefulla värdena bibehålls? områden. 80 ÖP Sotenäs

• Vilka strukturer finns att bygga vidare på av- ett känsligt landskapsrum med jordbruksmark. seende boende, verksamheter, besöksnäring, Bebyggelsen bedömdes inte heller ge någon service, grönstruktur och infrastruktur? tydlig koppling mellan Hunnebostrand och Steg 3: I det följande steget studerades gränser i Ulebergshamn så som syftet med utvecklingen den kommunövergripande mark- och vattenanvänd- var i den tidigare översiktsplanen. Verksam- ningen och riktlinjer för olika delar av kommunen hetsområde norr om Lans snickeri valdes bort togs fram. Tätortsområden avgränsades där en större med hänsyn till terrängen, påverkan på land- utveckling kan ske. Områden med höga naturvärden, skapsbild och områdets värden för närrekre- områdesskydd, riksintressen och sammanhängande ation. I de södra och sydöstra delarna valdes jordbruksmark avgränsades och lyftes fram med re- områden bort som låg perfiert och inte bedöm- kommendationer om särskild hänsyn. Kriterier för en des ge en ändamålsenlig struktur åt samhället. utveckling på landsbygden formulerades och lämp- I dessa delar valdes även områden med en stor liga områden för en sådan utveckling avgränsades. förekomst av fornlämningar bort. Utveckling i Steg 4: I ett sista steg studerades orternas utveck- hamnområdet begränsades till den södra delen ling detaljerat. Samtliga kvarvarande utvecklingsom- eftersom den norra delen av vattenområdet är råden från ÖP 2010 analyserades utifrån den nya ut- relativt oexploaterat och är en del av kultur- vecklingsstrategin och dagens förutsättningar. Vissa miljön i gamla Hunnebo. områden valdes bort, vissa behölls och några fick en • I Kungshamn-Smögen-Väjern-Hovenäset ny avgränsning eller inriktning. Möjliga nya utveck- gavs en ny inriktning till de vattennära verk- lingsområden avgränsades och studerades ingående. samhetsområdena. Dessa pekades i tidigare Lokala förutsättningar såsom kulturmiljö- och närre- översiktsplan ut som omvandlingsområden, kreationsvärden, skala, siktlinjer, topografi, behov av men får nu ligga kvar med befintlig markan- nya funktioner i olika lägen och infrastruktur vägdes vändning som verksamhetsområden. Verk- in när områdena studerades. Parallellt formulerades samhetsområdena är en viktig del av samhäll- en utvecklingsinriktning för varje ort. enas identitet och arbetsplatser behövs inom gångavstånd i orten. En viss förändring kan Bortvalda områden ändå ske inom områdena med en allmän lämp- I steg 4 valdes följande områden bort: lighetsprövning. Utveckling på Rösholmen • I Bovallstrand valdes kustområdet norr om valdes bort med hänsyn till den begränsade Skomakarudden bort för fortsatt utveck- tillgängligheten och brist på parkeringsplatser ling. Motivet var att kustremsan är smal och i centrala Kungshamn. översvämningskänslig. I vattenområdet finns • På Bohus-Malmön valdes tre områden på höga naturvärden. Utvecklingsmöjligheter- öns västra sida bort med hänsyn till påverkan na begränsades även i de höga bergpartierna på landskapsbild, friluftsliv, kulturmiljö och i Heljeröd med hänsyn till topografin och det strandskydd. Öns västra sida är relativt obe- känsliga landskapet samt strandskydd. En ny byggd och en utveckling av denna del kan ge utvecklingsinriktning valdes i stället för orten en stor påverkan. I stället föreslogs att ny be- i sydostlig riktning, där en mer ändamålsenlig byggelse tillkommer i anslutning till befintlig struktur kan tillskapas i förhållande till befint- bebyggelse i samhället på öns nordöstra sida. lig bebyggelse och service. • I Askum studerades två möjliga utvecklings- • I Hunnebostrand-Ulebergshamn valdes tre inriktningar, en i området runt kyrkan och en områden vid samhällets norra entré längs med kring vägkorsningen mellan väg 171 och väg väg 174 bort. Motivet var att områdena låg i 872. Området runt kyrkan valdes bort med ÖP Sotenäs 81

hänsyn till fornlämningar och sammanhäng- Natur och friluftsliv ande jordbruksmark. Ett genomförande av översiktsplanen bedöms sam- • I arbetet har tre djuphamnslägen i syfte att mantaget ge måttliga konsekvenser för naturmiljön möjliggöra godstransporter med färja stud- och friluftslivet. Utgångspunkten i planen är att ut- erats. Två i Hovenäset, vid Svineviken och nyttja och bygga på den befintliga bebyggelse- och Hovenäsets marina samt ett i Hunnebost- infrastrukturen inåt landet, samt att komplettera och rands hamn. Läget i Hunnebostrand bedöms förtäta inom orterna. I jämförelse med nollalternati- inte vara lämpligt med hänsyn till den pågå- vet är bebyggelsen i planförslaget mer detaljerad och ende verksamheten i hamnen, hamnens läge koncentrerad, vilket ger en mindre påverkan på land- i samhället och översiktsplanens inriktning skapets olika värden. Det större verksamhetsområdet mot besöksnäring och turism i anslutning till som föreslås sydväst om Askum innebär däremot området. I Hovenäset bedöms det norra läget ett stort ianspråktagande av oexploaterad mark och vid Svineviken som mest lämpligt med hänsyn bedöms kunna medföra risk för betydande miljöpå- till tillfart för tung trafik och pågående - mar verkan. Bland annat kan skyddade arter och biotoper kanvändning. Fördjupade studier behövs för påverkas negativt. att avgöra om det föreslagna läget är lämpligt Stora delar av Sotenäs kommun ligger inom riksin- som djuphamn. tresse enligt 4 kapitlet miljöbalken, rörligt friluftsliv och obruten kust. Genom en utveckling i anslutning till tätorterna med stor hänsyn till befintlig skala, Miljökonsekvenser siktlinjer, topografi, natur- och kulturmiljövärden Nedan följer övergripande beskrivningar av de effek- samt där siluetten mot kusten beaktas, bedöms de ter och konsekvenser ett genomförande av planen kan övergripande effekterna inte bli så stora att de- ris ge på miljön. Avsnitten utgår från den avgränsning kerar att påverka riksintressenas värden betydande. som gjorts av miljöbedömningen och beskrivs tema- I kombination med att kustområdena reserveras som tiskt i nio olika områden. Till denna del hör också ett oexploaterade mellanrum, där restriktivitet råder mot avsnitt om bedömning av risk för betydande miljöpå- ny bebyggelse, tryggas värdefulla natur-, kultur- och verkan och ett avsnitt om hur miljökonsekvenser ska friluftslivsområden samt den unika estetik som gör hanteras vid fortsatt planering. Bohusläns kustlandskap attraktivt för upplevelse- och besöksnäringen. I jämförelse med nollalternati- vet synliggörs de större strukturerna, helheten, som kustområdena utgör på ett tydligare sätt än i nollal- ternativet. På detta sätt upprätthålls en viktig del av riksintresset enligt 4 kapitlet miljöbalken. Där tätorterna växer inom större oexploatera- de områden kommer naturmiljöer som hällmarker, skogs- och jordbruksmark att tas i anspråk vilket ger irreversibla skador och förändrar karaktären. Den förändrade markanvändningen kan även påverka områden som olika djurarter nyttjar för exempelvis födosök och reproduktion. I det fall skyddade arter Varierat odlingslandskap med småbiotoper vid Stensjö eller dess livsmiljöer berörs finns risk för betydande miljöpåverkan. Läs vidare under avsnittet Risk för betydande miljöpåverkan. 82 ÖP Sotenäs

Grön infrastruktur och ekosystemtjänster För att behålla och förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfalden behöver landskapet och dess gröna värden studeras i ett större och mer övergri- pande perspektiv. Växter och djurarter behöver ett variationsrikt landskap med stora ytor samt starka samband och strukturer för att kunna spridas och överleva. Det ekologiska nätverket av livsmiljöer och spridningsmöjligheter brukar kallas för grön in- frastruktur. Den gröna infrastrukturen utgör grunden Badholmarna i Bovallstrand för den biologiska mångfalden i kommunen samt till de ekosystemtjänster som naturen erbjuder. En fung- Planen stärker möjligheten till friluftsliv både på erande grön infrastruktur ökar även motståndskraften land och på vatten. De tätortsnära rekreationsom- mot negativa förändringar som kan komma med kli- rådena nära havet har prioriterats och undantas till matförändringarna. största del från exploatering och tillgängligheten I översiktsplanen har den övergripande gröna in- till dem värnas genom förbättrade gång- och cykel- frastrukturen studerats och i hög utsträckning un- möjligheter. Åtgärder för att förbättra och utveckla dantagits från exploatering. Grunden utgörs av de närrekreationsområdena som ligger inåt landet, öster naturvärden som finns knutna till tre övergripande om orterna, kan behöva studeras vidare när tidigare zoner i landskapet; inlandet, kustzonen och havet. oexploaterade områden tas i anspråk. Sambandet mellan dessa zoner och dess förlängning En utveckling av besöksnäringen föreslås på Mal- över kommungränsen kopplar samman Sotenäs grön- mön, vid Hunnebostrand och Bovallstrand, områden struktur med den regionala infrastrukturen. som innehåller höga natur-, kultur- och friluftslivs- I inlandet återfinns många naturvärden i -gräns värden. En besöksanläggning eller annan utveckling zonen mellan odlings- och skogsmark. Här finns för friluftsliv och turism kan ge positiva effekter för värdefulla betesmarker och ängar och andra viktiga friluftslivet samt för människors hälsa och välbefin- biotoper och ledstrukturer som randlövskogar samt nande. Samtidigt kan planens förslag leda till öka- mindre vattendrag med tillhörande strandzoner. Vat- de barriäreffekter, att naturmiljöerna minskar i areal tendrag utgör viktiga miljöer och spridningskorri- samt till ökat slitage på känsliga naturtyper kopplade dorer för många arter. Fria vandringsvägar i vattnet till havet och strandzonen. Konsekvenserna av en är viktigt. I översiktsplanen föreslås inga nya vand- eventuell utveckling behöver därmed utredas vidare ringshinder och de ekologiska kantzonerna med träd i samband med att en detaljplan upprättas för områ- och buskage lämnas orörda i inlandet. Mindre arealer dena. jordbruksmark kan komma att tas i anspråk vid ett De åtgärder som föreslås på väg 171 i syfte att öka genomförande av planen. Det riskerar att ge effekter trafiksäkerheten och framkomligheten samt säkra på viktiga element i jordbrukslandskapet så som sten- vägen mot stigande havsvattennivåer vid Åbyfjor- rösen, åkerholmar eller stenmurar. Ett borttagande av den, kan medföra betydande miljöpåverkan på höga dessa biotoper kan medföra negativa konsekvenser naturvärden och vattenmiljön kopplade till Natura för den biologisk mångfalden. En större verksam- 2000-området Åbyfjorden. Åbyfjorden är även av hetsetablering sydväst om Askum bedöms leda till riksintresse för naturmiljövården. Läs vidare under stora markanspråk och barriäreffekter. Det kan leda avsnittet Risk för betydande miljöpåverkan. till negativa konsekvenser för ekologiska spridnings- stråk i de inre delarna av kommunen. ÖP Sotenäs 83

ten. Översiktsplanen är därför mycket restriktiv mot ny bebyggelse i kustzonen vilket minskar risken för negativa effekter så som barriäreffekter och fragmen- tering av landskapet. Sammantaget stärker det grön- strukturen och därmed även växt- och djurlivet i den känsliga kustzonen. Ny bebyggelse föreslås i huvudsak tillkomma i anslutning till tätorterna längs kusten. Här finns risk att planens genomförande påverkar viktiga grönstråk och samband när oexploaterad mark tas i anspråk. Ny bebyggelse och vägar riskerar att bli tillkommande barriärer i tidigare ostörda marker vilket kan påverka djurs vilja att röra sig genom områdena. I kommande detaljplaneprocesser är det därför viktigt att studera och anpassa planförslaget efter de sammanhängande länkar som hittas för att inte djur och växters behov av grönstruktur ska försvinna helt från området. Ny bebyggelse med villaträdgårdar kan samtidigt skapa nya typer av miljöer som kan fungera på samma sätt 0 5 10 km för djurs möjligheter att röra sig skyddat, exempelvis utmed häckar eller huskroppar. På så sätt kan även Övergripande grönstruktur- Odlingslandskap grönstruktur och ekosystemtjänster tillföras områden Övergripande grönstruktur- Kust som tidigare saknat vissa förutsättningar. Längst västerut tar havet vid med sitt rika växt- Övergripande grönstruktur- Landsbygd och djurliv. I de grunda kustnära områdena återfinns bland annat ålgräsängar som utgör värdefulla upp- Övergr. grönstruktur- Landsbygdsutveckling växtmiljöer för fisk och andra arter. I översiktsplanen Tätort och hav- Område för närrekration ges möjligheter till komplettering och utveckling av befintliga småbåtshamnar vilket kan ge upphov till Tätort och hav- Yttre kustzon betydande miljöpåverkan på livet i havet till följd av förändrade bottenförhållanden. Nyetableringar und- I kustzonen återfinns naturvärdena i de små sprick- viks däremot i planen. Naturvärdesinventeringar i dalarna och strandängarna. Här finns ljunghedar som havet och på land måste tas fram som underlag för bryter av de karga hällmarkerna och som erbjuder en ställningstagande och prövning i det fortsatta arbetet. variation av torra och fuktiga partier. I de gröna insla- Samtidigt är båtlivet en mycket viktig del i männ- gen i kustzonen rör sig djur relativt skyddade jämfört iskors liv längst kusten och skapar förutsättningar med passager över öppen hällmark. Strandängar är för att ta del av både kulturella ekosystemtjänster i värdefulla miljöer för många fågelarter och erbjuder form av rekreation, samt för att ta del av försörjan- på så sätt bland annat kulturella ekosystemtjänster så de tjänster i form av fisk och skaldjur. Effekter och som fågelskådning. Strandskyddet och allemansrät- konsekvenser på den marina grönstrukturen och dess ten är viktiga förutsättningar för att skydda och stär- tillhörande ekosystemtjänster lyfts och beskrivs när- ka det7.2.2 blå-gröna sambandetEkosystem och för den vattennära mare i Blå ÖP. rekreationen, vilken är en viktig del av livet vid kus- 84 ÖP Sotenäs

Kulturmiljö och upplevelsen Översiktsplanens påverkan på fornlämningar och av landskapet fornlämningsmiljöer kan inte bedömas i detta skede. Tätorterna vid kusten utgör i sig värdefulla kultur- Fornlämningar finns över hela kommunen, men där miljöer. Planen möjliggör för kompletteringar inom dalgångarna och bybildningarna i de inre delarna av befintliga orter samt en utveckling av centrumområ- kommunen är särskilt rika på lämningar. Vid fortsatt dena. Den utbyggnad som föreslås bygger vidare på planering kan det bli aktuellt med arkeologisk utred- befintliga bebyggelsemönster och ger förutsättningar ning och bedömning av fornlämningar och övriga för en varsam komplettering. På så vis minskar ris- kulturlämningar. ken för negativa konsekvenser på kulturmiljövärdena i tätorterna. Areella näringar Konsekvenser för kulturlandskapet utanför tätor- I planen föreslås en framtida bebyggelseutveckling terna bedöms som helhet bli små-måttliga. Planen som förutsätter ett visst ianspråktagande av jordbruk- anger att en komplettering med enstaka bostadshus smark. Avvägningar mellan olika intressen har gjorts eller mindre grupper med bostäder kan tillkomma i i planen så att jordbruk i så stor utsträckning som anslutning till befintlig infrastruktur, vilket minskar möjligt kan bedrivas vidare utan inskränkningar och risken för spridd bebyggelse med okänslig placering. hinder. Avvägningarna innebär bland annat att ny be- Genom att varsamt planera för nya bostäder i anslut- byggelse ska undvikas inom de större jordbruksom- ning till befintlig bebyggelse och följa landskapets rådena. På detta sätt minskar planen även risken för naturliga strukturer, så som intill bryn i fältens kanter, att jordbruksmark splittras, blir svår att bruka och att kan påverkan på kulturmiljölandskapet minska. Det natur- och kulturmiljövärden försvinner. Undantag är viktigt att det även efter en utbyggnad går att läsa görs inom mindre områden med odlingsmark och i och förstå det historiska landskapet genom att siktlin- begränsad utsträckning inom eller i direkt anslutning jer och värdefulla strukturer har värnats. till tätorterna. Detaljerade avvägningar med motive- Det större verksamhetsområdet i höjd med Askum ring av ianspråktagandet finns i konsekvensbeskriv- bedöms kunna medföra risk för betydande miljöpå- ningen för respektive ort. verkan, bland annat kan upplevelsen av landskapet Större sammanhängande betesmarker finns på och kulturmiljöer påverkas i varierande grad av en Ramsviklandet och undantas från exploatering. Min- storskalig exploatering inom området. dre arealer betesmark riskeras att tas i anspråk i sam- band med åtgärderna på väg 171 vid Åbyfjorden och vid etablering av verksamhet vid Hogenäs norra. Det kan medföra negativa effekter så som risk för mins- kad biologisk mångfald. Som näring betraktad är skogsbruket av begrän- sad omfattning i kommunen. Den mest värdefulla skogsmarken återfinns i den inre nordöstra delen av kommunen. Skogsmark kan komma att tas i anspråk i mindre grad, framför allt inom områden för lands- bygdsutveckling. Påverkan bedöms som begränsad. Areella näringar kopplade till havet behandlas i fördjupad översiktsplan för havsområdet Blå ÖP. Kulturlandskap vid Åbyfjorden ÖP Sotenäs 85

och fylls ut med grönytor som kan verka fördröjande och infiltrerande kan det jämfört med nuläget bli lätt- are att ta hand om exempelvis regnvatten vid skyfall. På så sätt kan ekosystemtjänster tillföras de områden som tas i anspråk och skapa positiva effekter. Under torra perioder råder ibland vattenbrist i kommunen. Klimatförändringarna kan leda till läng- re perioder med torka. I kombination med att över- siktsplanen ger utrymme för stora verksamheter att etablera sig kan vattenbristen på sikt blir tydligare och ge negativa konsekvenser för samhället. Många Jordbruksmark utanför Tossene gånger kräver industrier stora mängder vatten i sin produktion, vilket kan innebära både miljömässiga Vatten och ekonomiska utmaningar. Hur dricksvattenför- Kustvattnet, sjöar och vattendrag är i stor utsträck- sörjningen kan säkras behöver studeras vidare så att ning påverkade av näringsämnen från bland annat tillgången till rent dricksvatten kan tryggas utan att jordbruk och enskilda avloppsanläggningar. Genom negativa effekter på människor eller miljön uppstår. att i översiktsplanen styra ny bebyggelse till tätor- terna och till geografiskt avgränsade områden för Klimatanpassning- risk för landsbygdsutveckling, kan negativ påverkan på vat- översvämning, ras, skred och erosion tenkvaliteten i form av utsläpp från enskilda avlopps- Den planerade bebyggelsen har översiktligt stud- lösningar på sikt minska. Det kan medföra förbättrade erats utifrån idag kända underlag från kommunen livsmiljöer för både växter och djur. Genom minskad och statliga myndigheter så som skyfallskarteringar, övergödning kan bland annat grunda havsområden översvämningskarteringar samt geotekniskt underlag fungera bättre som reproduktionsområden för fisk kopplat till ras, skred och erosion. och musslor. En avgörande förutsättning för den be- Erfarenhet finns av hur kustnära bebyggelse och dömningen är att ett nytt avloppsreningsverk anläggs infrastruktur samt lågt belägna områden drabbas vid eller att befintliga byggs ut. Miljökvalitetsnormerna höga havsvattenstånd och skyfall i kommunen. Om- för vattenförekomster och musselvatten kommente- råden med bostadshus, verksamheter, samhällsvikti- ras särskilt under avsnittet Miljökvalitetsnormer. ga funktioner och möjliga utvecklingsområden ligger I översiktsplanen ingår komplettering eller ut- inom riskområden för översvämning i samtliga orter byggnad av befintliga småbåtshamnar. Utbyggnad av längs kusten. För att förhindra översvämningar vid småbåtshamnar kan medföra betydande miljöpåver- framtida bebyggelseutveckling ges rekommendatio- kan. En utredning av den marina miljön behövs vid ner i planen om att områden som kan påverkas av fortsatt planering, läs vidare under avsnittet Risk för stigande vatten och skyfall ska utredas och anpass- betydande miljöpåverkan. ningar göras innan områdena kan bebyggas. På så Bebyggelse och ny infrastruktur ger fler hårdgjor- vis kan risken för negativ påverkan vid en framtida da ytor vilket ökar risken för att förorenat dagvatten utveckling inom dessa områden minska. I vissa fall når vattenförekomster vid skyfall eller ihärdiga regn. kan även bakomliggande befintlig bebyggelse och in- För att minska risken behöver fördröjningsåtgär- frastruktur skyddas av åtgärder inom dessa områden. der och lösningar för rening av dagvatten studeras. Vid en översvämning av den befintliga bebyggels- Många av de föreslagna utvecklingsområdena ligger en i orterna kan kulturhistoriska värden skadas i form på berg. Om områdena vid en utbyggnad anpassas av värdefull bebyggelse. Samtidigt finns risk att kul- 86 ÖP Sotenäs

turmiljöer påverkas negativt om åtgärder vidtas för att skydda bebyggelsen från översvämningar. Avväg- ningar behöver därmed göras och lämpliga lösningar utredas för varje område där det finns risk för över- svämning. Översvämningsrisk i de kulturhistoriskt värdefulla områdena i Smögen och Hunnebostrand har utretts i samband med att nya detaljplaner tagits fram för den befintliga bebyggelsen. När verksamhetsområden översvämmas finns risk att föroreningar når vattenförekomster, vilket kan ge negativa effekter på vattenkvaliteten och för djur- och växtlivet. I framtiden kan verksamhetsom- Hamnområde i Väjern råden som kontinuerligt översvämmas behöva skyd- das från översvämning alternativt saneras, höjas och nederbörd, grundvattennivåer eller temperatur- och eventuellt få en användning för att minska negativa tjälförhållanden är komplext. Genom generella re- konsekvenser av en översvämning. Tre av Sotenäs kommendationer i planen, om att geotekniska sä- 107 identifierade förorenade och misstänkt förorena- kerhetsfrågor ska beaktas i varje detaljplan och att de områden har den högsta riskklassen, riskklass 1. planförslaget ska anpassas till de geotekniska förhål- Samtliga är kopplade till hamnverksamhet. landen som råder, minskar risken för att olyckor ska Stigande vatten, kraftiga skyfall eller långvari- ske med negativa konsekvenser på människors hälsa, ga regn har vid vissa tillfällen begränsat framkom- infrastruktur eller samhällsviktiga funktioner. Inom ligheten på kommunens vägar och gjort att delar av områden där stabiliteten inte bedömts vara tillfreds- kommunen blivit avskurna. Det innebär risker för ställande eller tillräckligt utredd av Myndigheten för människors hälsa och säkerhet om exempelvis inte samhällsskydd och beredskap, MSB, ska särskild räddningstjänst kan komma fram. Trafikverket tog hänsyn tas vid planläggning eller lovprövning vilket 2020 fram en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Gläborg - minskar negativa effekter och konsekvenser av ett Kungshamn som omfattar väg 162, väg 171 och väg genomförande av översiktsplanen. 174. I ÅVS:en framgår de vägsträckor som redan idag Sammantaget bedöms översiktsplanen ge en något påverkas av höga havsvattennivåer vid Hovenäset, bättre vägledning och stöd i arbetet med klimatför- Väjern, korsningen väg 171 och väg 174, Långöns ändringar och klimatanpassningsåtgärder i jämförel- vatten och området längst in i Åby- och Färlevsfjor- se med nollalternativet. Samtidigt saknar kommunen den. Trafikverket bedömer i ÅVS:en att ett flertal del- en klimatanpassningsplan eller likande med inrikt- sträckor, vid bland annat Stranderäng, Färlevsfjorden ningar på hur arbetet kan ske samlat och där klima- och Hunneborondellen, behöver höjas för att mins- tanpassningsåtgärder kan vägas mot åtgärder med ka översvämningsrisken i framtiden. Fortsatt arbete andra syften så som att stärka kulturmiljövärden eller kommer att ske i samband med vägplan. naturmiljön. En inventering av samhällsviktiga funk- Stabilitetsproblematik finns generellt vid kommu- tioner som ligger inom översvämningskänsliga delar, nens kajer och hamnar och i viss mån även i dalgång- så som reningsverket på Smögen, kan också behöva arna. Områden med sämre stabilitet sammanfaller genomföras. Hur dessa funktioner sedan kan säker- i hög grad med områden med översvämningsrisker ställas behöver lyftas och studeras vidare, förslagsvis till följd av stigande havsnivåer eller skyfall. Det är även det i en klimatanpassningsplan. På detta sätt kan svårt att veta hur stabiliteten i marken förändras i ett negativa effekterna av exempelvis en översvämning framtida klimat, då förhållande mellan exempelvis mildras eller förhindras. ÖP Sotenäs 87

Klimatpåverkan Behandling av strandskyddsområden Den övergripande inriktningen för bebyggelseut- Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förut- vecklingen i översiktsplanen är att komplettera och sättningarna för allemansrättslig tillgång till strand- utveckla befintliga tätorter. En utveckling av centru- områden och bevara goda livsvillkor för djur- och mområdena och en förstärkt koppling dem emellan växtlivet på land och i vatten. medför sammantaget goda förutsättningar för att var- För att kunna genomföra planförslaget i de områ- dagliga ärenden ska kunna utföras till fots eller med den som berörs av strandskydd krävs ett upphävande cykel. På så sätt kan planens förslag bidra till att be- eller dispens. Som särskilda skäl vid prövningen av gränsa utsläpp av koldioxid. upphävandet eller dispensen får det endast beaktas För att hela kommunen ska leva och för att stär- om det område som avses: ka den service som finns utanför tätorterna föreslås • redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att även landsbygdsutveckling kunna ske inom geogra- det saknar betydelse för strandskyddets syften, fiskt avgränsade områden. Det innebär troligen ett • genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksam- ökat bilberoende då underlaget för kollektivtrafik het eller annan exploatering är väl avskilt från på många håll inte är tillräcklig idag. Bilen kommer området närmast strandlinjen, därmed att vara ett nödvändigt transportmedel även • behövs för en anläggning som för sin funktion fortsättningsvis på landsbygden. Samtidigt kan fler måste ligga vid vattnet och behovet inte kan boende på landsbygden öka möjligheterna till att en tillgodoses utanför området, kollektivtrafik kan utvecklas med tiden. Den utbygg- • behövs för att utvidga en pågående verksam- nad av cykelleder som föreslå i planen kan på sina het och utvidgningen inte kan genomföras ut- håll knyta samman landsbygden med orterna och anför området, verksamhetsområdena där arbetstillfällena skapas. • behöver tas i anspråk för att tillgodose ett an- Det kan i viss utsträckning motverka de negativa ef- geläget allmänt intresse som inte kan tillgodo- fekterna. En omställning till eldrift eller andra för- ses utanför området, eller nybara drivmedel kan också bidra till att utsläppen • behöver tas i anspråk för att tillgodose ett an- begränsas eller minskar, det ligger dock utanför över- nat mycket angeläget intresse. siktsplanens möjlighet till påverkan. Utöver dessa särskilda skäl kan även prövning göras Utbyggnad av infrastruktur och bebyggelse bidrar för områden för landsbygdsutveckling i strandnära till klimatpåverkan även under byggskedet, exempel- lägen, så kallade LIS-områden. I översiktsplanen fö- vis vid framställning av material och transporter till reslås inget LIS-område. och från bygget. Förslaget bygger till stora delar vi- dare på befintliga infrastrukturer, vilket bidrar till att klimatpåverkan kan begränsas vid ett genomförande av planen. I översiktsplanen reserveras ett område för vind- bruk och möjligheten till att anlägga solceller inom kommunen lyfts fram. På detta sätt kan förnyelsebar energi stimuleras. I Blå ÖP finns även ett antal områ- den utpekade för energiutvinning i form av vågkraft och vindkraft. En ökad produktion av förnybar energi kan bidra positivt till klimatomställningen.

I strandnära områden råder strandskydd 88 ÖP Sotenäs

I planen ges möjligheter till att pröva bebyggelse kommer att påverka människor som bor i orterna inom några vatten- och markområden där strand- genom buller, lukt och luftföroreningar. Någon risk skydd råder eller där strandskyddet återinträder om för överskridande av beslutade miljökvalitetsnormer befintlig detaljplan upphävs och ny upprättas. Flera bedöms däremot inte uppstå i de centrala delarna av av de föreslagna utvecklingsområdena har en kopp- tätorterna till följd av planens förslag. ling till besöksnäringen och där kontakten till havet Nya ytkrävande och trafikintensiva verksamheter är en viktig aspekt, medan andra syftar till en centru- styrs däremot till områden utanför tätorten. Det är po- mutveckling som av bebyggelsehistoriska skäl ligger sitivt ur många aspekter så som att större trafik- och i nära anslutning till vattnet. Även vid en komplette- bulleralstrande verksamheter samlas och att risken ring eller utvidgning av småbåtshamnar kan strand- för bullerpåverkan på områden där människor bor skyddade områden beröras. Föreslagen utveckling minskar. Att planlägga på detta sätt är även betydel- inom strandskyddade områden beskrivs närmare i sefullt ur risksynpunkt med avseende på exempelvis respektive objektsbeskrivning. farligt gods och risken för olyckor. Med kravet på detaljplan kan krav på naturvärdes- I samband med utbyggnad av vindkraft vid Valla inventeringar ställas och allmänhetens tillgång till ska bullerutredningar göras för att studera hur om- strandzonen säkerställas om tillgängligheten beaktas givningen riskeras att påverkas. Området är redan och prioriteras vid detaljplaneläggning. bullerpåverkat från verksamheten vid Valla stenbrott vilket innebär att den totala bullerpåverkan begrän- Buller, luftkvalitet och farligt gods sas. Kring området har ett skyddsområde lagts ut där Luften i Sotenäs är generellt bra. Enligt de senaste ny bostadsbebyggelse inte får tillkomma på grund mätningarna ligger halterna av kvävedioxid under av risk för bland annat bullerstörningar. På detta sätt nedre utvärderingströskeln för miljökvalitetsnormen minskar planen risken för att nya bostäder tillkom- som årsmedelvärde. De främsta utsläppskällorna till mer i lägen som i framtiden kan utsättas för höga bul- luft kommer från vägtrafiken, i synnerhet från de stör- lernivåer från vindkraftverk. re vägarna väg 171 och 174. Det är även vägtrafiken Några av de föreslagna utvecklingsområdena lig- som är den dominerande bullerkällan i kommunen. ger i anslutning intill kommunens vägar där farligt Med föreslagen utveckling av vägnätet i kuststaden, gods transporteras. Här behöver risken för olyckor och med en tvärkoppling förbi Kungshamn, kan luft- beaktas och hanteras i kommande planering. I över- föroreningarna och bullerpåverkan minska inne i de siktsplanen lyfts rekommendationer om att Länssty- centrala delarna eftersom genomfartstrafik på så sätt relsens riskpolicy som anger att risker kopplat till kan undvikas. Luftföroreningar och buller sprids i transporter med farligt gods ska beaktas vid plane- stället ut på fler vägar och i landskapsrum som ge- ring inom 150 meter från utpekade transportleder. nerellt har en bättre luftomsättning. Där nya gator På detta sätt undviks och säkerställs att människor går nära natur- och rekreationsområden, så som vid och egendom inte kommer till skada vid en eventuell Ulvemyr - Dyremyr, kan bullret öka något och i be- olycka. Den föreslagna tvärkopplingen förbi Kungs- gränsad utsträckning påverka upplevelse- och rekre- hamn blir ett alternativ för transporter med farligt ationsvärden. gods och innebär att transporter inte alltid behöver Till skillnad från intentionen i nollalternativet, ta vägen genom samhället och därmed också förbi kommer småskaliga verksamhetsområden även fort- känsliga verksamheter som skolan. satt ligga kvar i orterna enligt planförslaget. En fördel Väg 171 och 174 går genom vattenskyddsområ- med verksamheter i de centrala lägena är att de lig- den vilket medför risker för negativa konsekvenser ger bra till för arbetspendling. Det innebär samtidigt i samband med transport av farligt gods. Speciellt att viss störande verksamhet och tung trafik fortsatt bör risken uppmärksammas vid en olycka med farligt ÖP Sotenäs 89

Utveckling av verksamhetsområdet gods längs väg 174 vid Tåsteröds stora vatten, där Hogenäs norra vägen går i nära anslutning till ytvattentäkten. En ris- kanalys har tagits fram för väg 174 där bedömningen Föreslaget verksamhetsområde sydväst om Askum är att vissa säkerhetshöjande åtgärder är motiverade bedöms innebära en stor miljöpåverkan och ett stort exempelvis förstärkta saneringsresurser hos rädd- ianspråktagande av mark. Bland annat riskerar verk- ningstjänsten, att bygga moderna räcken på hela eller samhetsområdet att påverka upplevelsen av landska- delar av sträckan samt att sänka hastigheten från 70 pet, natur-, kultur- och friluftslivsmiljöer. Verksam- till 50 km/h på hela eller delar av sträckan. Med dessa hetsområdet kan på grund av sin storlek blir en ny åtgärder skulle risken att en olycka inträffar och ris- barriär för djur och människor och riskerar att ge ken för negativa konsekvenser för vattenförekomsten upphov till buller i områden som tidigare varit relativt minska. ostörda. Verksamhetsområdet ligger delvis inom vat- tenskyddsområde för ytvattentäkten Lilla Dalevatten. Risk för betydande miljöpåverkan Risk för påverkan på vattentäkten behöver utredas. I en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska redo- visas om det i något eller några avseenden finns risk Infrastruktur för betydande miljöpåverkan om planen genomförs. Ny infrastruktur som går i tidigare oexploaterade Frågan om risk för betydande miljöpåverkan be- områden, så som tvärkopplingen norr om Kungs- handlas sedan vidare vid upprättandet av detaljplan, hamn samt förbifart Örn, ger positiva effekter i form vägplan eller vid anmälan eller tillstånd enligt Miljö- av ökad trafiksäkerhet och framkomlighet, däremot balken. Då ska kommunen eller ansvarig myndighet finns risk för betydande påverkan på värdefulla na- bedöma behovet av att upprätta en särskild och mer tur- och kulturmiljöer samt på landskapsbilden i kust- detaljerad MKB, det vill säga en beskrivning av vilka nära områden. miljökonsekvenser ett genomförande av planen eller De åtgärder som föreslås på väg 171 i anslutning anläggningen kan få och vilka åtgärder som bör vid- till Natura 2000-området Åbyfjorden kan medföra tas för att undvika betydande miljöpåverkan. betydande miljöpåverkan på höga naturvärden och Nedan följer en beskrivning av de frågor som vid vattenmiljön i området. Risk för negativa effekter ett genomförande av översiktsplanen kan medföra bedöms främst uppstå under byggskedet. Åtgärderna risk för betydande miljöpåverkan bedöms nödvändiga för att undvika en större påverkan på natur- och vattenmiljön vid en olycka med farligt Situationen gällande vatten och avlopp gods. Fördjupade analyser och inventeringar behövs Den rådande VA-situationen, med undermålig rening för att kunna avgöra slutlig påverkan på Åbyfjordens av enskilda avlopp där känsliga havsområden är re- värden. När ett bättre underlag finns ska en bedöm- cipient, innebär risk för betydande miljöpåverkan. ning göras av om det finns risk för påtaglig skada på Kommunen arbetar löpande med att ansluta fler om- berörda riksintressen och Natura 2000-området. För råden till det kommunala VA-nätet och för enskilda Natura 2000-områden gäller också att tillstånd krävs avlopp ställs generellt krav på hög skyddsnivå för om miljön i området påverkas på ett betydande sätt. miljöskydd. Tillsammans med översiktsplanens före- slagna bebyggelsestruktur innebär det att belastning- Utbyggnad av småbåtshamnar en på vattenförekomsterna successivt blir mindre och Generellt innebär förslag om att utvidga småbåts- att vattenkvaliteten förbättras. En förutsättning för hamnar risk för betydande miljöpåverkan då känsliga detta är att ett nytt avloppsreningsverk anläggs eller vatten- och strandområden berörs. Fler båtplatser och att befintliga byggs ut. fler fritidsbåtar i rörelse ökar risken för negativa ef- fekter på naturvärden i de mer grunda och kustnära 90 ÖP Sotenäs

ningar kan också slita på värdena. En utveckling av besöksanläggningarna och dess möjligheter till an- passning får studeras vidare i kommande detaljpla- nering.

Vindkraft Etablering av vindkraftverk inom Valla kan medfö- ra bullerpåverkan samt påverkan på upplevelsen av landskapet samt natur-, kultur- och friluftslivsvärden.

Artskydd Småbåtshamn i Hunnebostrand Flera utpekade utvecklingsområden i översiktsplanen kan i större eller mindre utsträckning påverka habitat havsområdena. Fler fysiska strukturer så som bryg- och habitatnätverk för skyddade arter. Artskydd be- gor bidrar till förändringar av vattnets rörelser, utgör höver hanteras tidigt i efterföljande detaljplanepro- barriärer samt försämrar ljusförhållandena för bot- cesser och samråd bör hållas löpande med länssty- tenvegetationen vilket sammantaget kan ge negativa relsen. I första hand ska naturmiljöer med skyddade effekter för växt- och djurlivet samt vattenkvaliteten. arter undvikas. Om arter eller arters livsmiljöer som Även undervattensbuller är en viktig problematik är skyddade enligt artskyddsförordningen ändå ris- att lyfta i sammanhanget. En komplettering av be- kerar att bli berörda av exploatering i efterföljande fintliga småbåtshamnar är dock ofta att föredra från skeden ska försiktighetsmått och skyddsåtgärder pla- miljösynpunkt än om helt nya områden skulle tas i neras för att undvika eller minska negativa effekter anspråk. För att avgöra hur en utbyggnad kan ske på skyddade arter. utan betydande miljöpåverkan i anslutning till befint- liga hamnlägen, behöver de marinbiologiska värdena Hantering av miljökonsekvenser och naturvärden på land utredas vidare när ett sådant vid fortsatt planering projekt blir aktuellt. Även marinarkeologiska värden Översiktsplanen är vägledande och påverkar beslut behöver utredas. Vid utvidgning av hamnområden som tas i kommande planering. I den efterföljande kan detaljplan och/eller anmälan eller ansökan om planeringen i kommunen måste ett fördjupat kun- vattenverksamhet komma att krävas. I det fortsatta skapsunderlag kring befintliga intressen och värden arbetet med översiktsplanen kommer även båtplats tas fram. De frågor som blir av särskilt vikt att stude- på land, i kombination med båtramper, att studeras. ra vidare i detaljplaner och vägplaner är: Det kan minska behovet av båtplatser i vattnet och på så sätt även minska negativ påverkan på känsliga Naturmiljöer och skyddade arter marina miljöer. Naturvärdesinventeringar kan krävas i de utveck- lingsområden och områden för infrastruktur som Utveckling av nya besöksanläggningar berör naturmark och vattenmiljöer. Särskilt behöver Nya anläggningar för besöksnäringen ger positiva riksintressen och skyddade områden i anslutning till konsekvenser för friluftslivet och stärkta möjligheter utvecklingsområden beaktas och lämpliga anpass- till att uppleva kustlandskapet. Inom strandskyddade ningar studeras för att undvika påtaglig skada. På- områden kan dock nya anläggningar även medföra verkan på livsmiljöer för skyddade arter ska hanteras risk för betydande miljöpåverkan på känsliga vat- tidigt i kommande planarbeten. ten- och strandzoner. Ett ökat tryck på besöksanlägg- ÖP Sotenäs 91

Upplevelsen av landskapet; Sociala konsekvenser Landskapet i Sotenäs har som helhet höga värden och I planen läggs stort fokus på att stärka arbetsmark- är en viktig utgångspunkt för översiktsplanen. I föl- naden och ge förutsättningar för en positiv befolk- jande planering behöver landskapets förutsättningar, ningsutveckling, vilket medverkar till levande tätor- siktlinjer, karaktärselement samt som viktig struktur ter längs med kustbandet samt en levande landsbygd för naturmiljö och friluftsliv beaktas. med ett brett socialt liv året runt. Planen lyfter be- hovet av att blanda olika upplåtelseformer, bostads- Kulturmiljöer storlekar och lägen vilket är positivt för den sociala Fördjupade studier av kulturmiljöer, fornlämningar hållbarheten, både ur individens perspektiv och för och vattenmiljöer kan krävas i anslutning till före- samhället i stort. slagna utvecklingsområden. Exempelvis kan arke- ologiska utredningar behövas för berörda land- och vattenområden, men även analyser för att värna sikt- linjer och viktiga strukturer som vittnar om orternas framväxt eller den agrarhistoriska utvecklingen.

Vattenkvalitet Fortsatt arbete med vattenmiljöfrågorna i enlighet med åtgärdsprogrammet för Västerhavets vatten- distrikt samt med den strategiska VA-planen för att förbättra vattenkvaliteten i vattenförekomsterna. Parallellt sker fortsatt utbyggnad av det kommunala VA-nätet och studier av reningsverkens kapacitet och Park med lekplats i Väjern läge. Samhällenas utveckling Minskad risk för översvämning, ras, skred Den förtätning och sammanlänkning som föreslås av och erosion Kungshamn – Väjern – Smögen – Hovenäset samt Fördjupade studier och geotekniska utredningar vid Hunnebostrand – Ulebergshamn kan bidra till stärkt planering i utsatta områden. Åtgärder enligt ÅVS social gemenskap och delaktighet i frågor som rör Gläborg – Kungshamn. lokalsamhällena. Det ger även en bättre möjlighet till att samnyttja och ta del av respektive orts service samtidigt som det ger ett stabilt underlag för att bibe- hålla och utveckla serviceutbudet. Att bygga på och förtäta i tätortsområdena och längs med väg 171/174 stärker underlaget och efterfrågan på tätare busstu- rer, vilket kan ge boende bättre möjligheter att åka kollektivt till och från arbetet. Det kan bidra till ett minskat bilberoende och är även positivt för de som inte har samma möjlighet att ta sig fram med egen bil, så som unga, äldre eller personer med funktions- variationer. 92 ÖP Sotenäs

I planen föreslås till största del en bebyggelseut- Fritid och rekreation veckling öster om väg 174, en bit från kusten. Det Havet och naturen utanför tätorterna utgör viktiga skapar sannolikt bostäder i en annan prisklass jämfört mötesplatser utanför orterna och översiktsplanen är med de bostäder som ligger närmare havet. Det ökar utformad med stor hänsyn till natur- friluftsliv- och möjligheterna för människor med olika socioekono- kulturmiljövärden. Inom kustområdena råder stor miska förutsättningar att bo i tätorterna och stärker restriktivitet mot ny bebyggelse och inåt landet tryg- möjligheten till fler helårsboende eftersom de kust- gas de tätortsnära rekreationsområdena samt dess nära lägena i hög utsträckning tenderar att utvecklas förlängning i form av den större grönstrukturen. Det till fritidsboenden. gör att boende fortsatt kommer att ha goda möjlighe- I planen föreslås stärkta kopplingar i form av bland ter till närrekreation och att turister och besökare kan annat gång- och cykelleder. Det är positivt för männ- erbjudas attraktiva friluftslivsmiljöer, både till havs iskors hälsa samt för oskyddade trafikanter, så som och på land. barn och unga vuxna som ofta ta sig fram på cykel Möjligheten till rekreation på och vid havet är eller till fots när de ska till och från skola, vänner sannolikt en av de största anledningarna till att och fritidsaktiviteter. Det bidrar även till förbättrade människor bor kvar, väljer att bosätta sig i kom- möjligheter för fler att ta del av de upplevelsevärden munen eller väljer att turista här. I planen föreslås som kusten erbjuder, både till fots, med cykel och en utveckling av besöksnäringen i Bovallstrand, med båt. Bohus-Malmön samt i Hunnebostrand som kan stär- Utvecklingen av mötesplatser är en viktig del i ka möjligheten till att uppleva landskapet och dess den sociala infrastrukturen. Mötesplatser kan också innehåll. Dessutom föreslås att besöksnäringen ut- stärka den upplevda tryggheten i orterna om de ut- vecklas inåt land i området mellan Askum, Tossene formas väl och fylls med rätt innehåll. I planen lyfts och Åby. Med fler målpunkter kan besöken spridas betydelsen av centrumutveckling i tätorterna. Även över kommunen och problem med ökad trängsel och på landsbygden föreslås att målpunkter utvecklas, slitage i redan etablerade turistområden kan motver- främst i form av byutveckling vid Askum. kas.

Hamnplan i Bovallstrand är en viktig mötesplats året runt Nordens Ark är ett stort besöksmål i kommunen ÖP Sotenäs 93

Verksamheter och arbete Ekonomiska konsekvenser Merparten av den föreslagna utvecklingen av verk- Kusten och närrekreationsområdena inåt landet fyl- samheter har lokaliserats nära befintliga kommuni- ler många viktiga funktioner och utgör basen till kationsstråk, där även en utbyggnad av cykelleder kommunens attraktivitet och besöksnäring. Över- föreslås. Om cykelleder byggs ut enligt planförslaget siktsplanen undantar dessa områden från exploate- kommer tillgängligheten till den lokala arbetsmark- ring bland annat eftersom områdena bedöms ge ett naden med cykel eller kollektivtrafik vara god. Det större ekonomiskt värde som oexploaterade i och innebär att den lokala arbetsmarknaden blir tillgäng- med den attraktionskraft de ger åt kommunen och lig även för de som inte har tillgång till bil. tätorterna som helhet. Områdena bidrar även med En utbyggnad av verksamheter inom kommunen en stor mängd ekosystemtjänster, från produktion av innebär att ett stort antal arbetstillfällen kan tillföras livsmedelsprodukter till reglerande tjänster såsom ett kommunen vilket bedöms som positivt för männ- behagligt lokalklimat och luft- och vattenrening. Det iskors möjlighet till sysselsättning. Sotenäs har likt är svårt att värdera det ekonomiska värdet av eko- många andra mindre kommuner en åldrande befolk- systemtjänsterna, men många gånger kan de minska ning, där allt färre i arbetsför ålder ska upprätthålla behovet av kostsamma investeringar. Tillgång till re- den kommunala servicen för hela kommunens be- kreation, både till havs och på land, har stor betydelse folkning. Utvecklingen förstärks av att många delårs- för människors hälsa och har därmed också en stor boende väljer att flytta till kommunen efter pensions- samhällsekonomisk nytta. ålder. Fler arbetstillfällen inom kommunen kan locka Förbättrade kommunikationer, utvecklandet av fler unga och medelålders att bo kvar eller bosätta attraktiva orter, fler kopplingar i form av gång- och sig i Sotenäs eller närliggande kommuner. Med en cykelleder, utveckling av besöksnäringen samt eta- mer balanserad demografi ges bättre förutsättning- blering av nya verksamhetsområden bedöms sam- ar att bibehålla en god samhällsservice och välfärd. mantaget medföra positiva effekter för den lokala Det stärker i sin tur den sociala tryggheten för alla ekonomin och näringslivet. Däremot innebär all ny grupper och särskilt för de som är mer utsatta eller infrastruktur vid ett genomförande av planen stora har särskilda behov, såsom äldre, barn, utrikes föd- ekonomiska investeringar. Fler arbetstillfällen med- da eller personer med funktionsvariationer. En stor för ett ökat behov av exempelvis bostäder, service, etablering inom kommunen bedöms därmed även ge gator och annan infrastruktur. Med fler boende i positiva effekter för närliggande kommuner. kommunen följer även en ökad belastning på kom-

Kommunens verksamhetsområden ligger i hög grad nära Smögenbryggan lockar många besökare till Sotenäs kommunikationsstråk 94 ÖP Sotenäs

munens vatten- och avloppssystem som redan idag hämta i kartverktyget VISS, Vatteninformationssys- har stora begränsningar. En kommande investering i tem Sverige. en utbyggnad av befintligt reningsverk alternativt an- Enligt den senaste klassningen har kustvattnet läggandet av ett nytt innebär stora kostnader. inom kommunen måttlig ekologisk status bortsett I planen tryggas de större sammanhängande jord- från Bottnefjorden, Haby bukt och Hovenäset som bruksmarkerna från exploatering vilket är av stor vikt har god ekologisk status. Mer om hur kustvattnet pla- för att kunna bibehålla och utveckla den lokala mat- neras och hur planeringen kan påverka kustvattenfö- produktionen. Jordbruksmarken är redan idag en stor rekomsterna går att läsa i den fördjupad översiktspla- ekonomisk resurs som troligen kommer att bli ännu nen över havsområdet i Blå ÖP. större i framtiden i och med ett förändrat klimat eller Vattendraget Bjärfendalsälven rinner ut i Åbyfjor- vid andra former av kriser eller handelshinder. den och har måttlig ekologisk status. Stora delar av vattenförekomsten saknar naturliga livsmiljöer för vattenlevande växter och djur och är påverkad av nä- Miljökvalitetsnormer ringsämnen. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter i Miljöbalken De två sjöarna Lilla Dalevattnet och Tåsteröds om viss lägsta miljökvalitet för vatten, mark, luft el- Stora Vatten utgör dricksvattentäkter. Idag är före- ler miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Mil- komsterna påverkade av näringsämnen och troliga jökvalitetsnormer finns för vattenkvalitet, fisk- och påverkansskällor är enskilda avlopp och jordbruket. musselvatten, utomhusluft och buller. Den ekologiska statusen i sjöarna påverkas också av att fiskar inte kan vandra naturligt i vattensystemen. Den kemiska statusen för samtliga vattenföre- komster uppnår ej god ytvattenstatus med avseende på kvicksilver, kvicksilverföreningar och bromerad difenyleter (PBDE) enligt den senaste klassningen. Halterna av kvicksilver och PBDE i fisk bedöms överskrida EU:s gränsvärden i samtliga vattenföre- komster i Sverige. Det går inte att avgöra inom vilken tid det är möjligt att minska halterna. Vattenmyndig- heten har därför beslutat om ett generellt undantag i form av ett mindre strängt krav för kvicksilver, kvicksilverföreningar och PBDE. Ingen tidsram är Kustvatten utanför Ramsvikslandet satt för att nå kvalitetskravet om god kemisk ytvat- tenstatus. De nuvarande halterna (december 2015) Miljökvalitetsnormer för vatten får dock inte öka. I kommunen finns ytvattenförekomster i form av nio Om bostäder, verksamheter eller övrig infra- kustvatten (Bottnefjorden, Hunnebostrand skärgård, struktur byggs ut enligt planförslaget ökar andelen Sotefjorden, Haby bukt, Kungshamn norra skär- hårdgjorda ytor. Fler boende i kommunen och fler gård, Kungshamn södra skärgård, Mellersta Bohus- arbetstillfällen innebär fler trafikrörelser. Det kan läns skärgårds kustvatten, Hovenäset området och bidra till att belastningen på vattenförekomsterna Åbyfjorden), två sjöar (Tåsteröds Stora Vatten och från dagvatten blir större med avseende på närings- Lilla Dalevatten) samt ett vattendrag (Bärfendalsäl- ämnen och föroreningar kopplat till trafik. För att ven). Samtliga vattenförekomster har fastställda mil- undvika en ökad belastning behöver dagvatten från jökvalitetsnormer. Uppgifter om miljökvalitetsnor- nya områden och vägar sannolikt fördröjas och renas mer och statusen i vattenförekomsterna finns att innan det släpps till recipienten. Nya verksamheter ÖP Sotenäs 95

behöver uppmärksammas här. Med säkerhetshöjan- de åtgärder så som förstärkta saneringsresurser hos räddningstjänsten, moderna räcken samt sänkta has- tigheten i området kan risken för negativa effekter på vattenförekomsten vid en olycka minska. Sammanfattningsvis kan översiktsplanens rekom- mendationer och föreslagen bebyggelsestruktur bi- dra till att belastningen på vattenförekomsterna suc- cessivt blir mindre och att vattenkvaliteten därmed förbättras. Det innebär att en utbyggnad enligt över- siktsplanen inte påverkar möjligheten till att miljök- Kustvattnet i kommunen omfattas av miljökvalitetsnormer valitetsnormerna för vatten kan uppnås. En avgöran- de förutsättning för bedömningen är dock att ett nytt kan även medverka till ökade utsläpp av miljögifter avloppsreningsverk anläggs eller att befintliga byggs vilket kan påverkar djur- och växtlivet i vattnet. Vid ut och anpassas till en högre belastning. efterföljande planering av verksamhetsområdena bör därmed höjd tas till områden för omhändertagande Miljökvalitetsnormer för av släckvatten vid exempelvis brand eller läckage av fisk- och musselvatten kemikalier. Kustområdet Bottnefjorden, Hovenäsets område samt I översiktsplanen föreslås den största utvecklingen Åbyfjorden ingår i länsstyrelsens förteckning över de ske i tätortsnära lägen. Det innebär att nya bostäder musselvatten som ska skyddas enligt förordningen kan anslutas till det kommunala vatten- och avlopps- om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten systemet. Utanför tätorterna gäller generellt krav på (SFS 2001:554). Avsikten med miljökvalitetsnormer- hög skyddsnivå för miljöskydd på enskilda avlopp. na är att det inom områdena ska vara möjligt för skal- Vidare tas ett samlat grepp om utvecklingen av områ- djur att leva och växa till för att på så sätt bidra till en den lämpliga för småbåtshamnar. Det minskar risken hög kvalitet på skaldjursprodukter. för att enstaka båtplatser sprids inom området vilket Idag är stora delar av kustområdet belastat med nä- kan öka risken för fragmentering av viktiga livsmil- ringsämnen och har således problem med övergöd- jöer i havet, som i sin tur kan innebära att vattenkva- ning. Övergödning påverkar den biologiska mångfal- liteten och därmed livsbetingelserna för fiskar och den, exempelvis kan förhållandet mellan organismer i musslor försämras. Sammantaget ger dessa rekom- vattnet störas och syrebrist skapas som påverkar bot- mendationer och åtgärder positiva effekter för vatten- tenlevande djur och fiskar. Här spelar en anslutning kvaliteten generellt. till det kommunala VA-nätet, krav på hög skyddsnivå Väg 171 och väg 174 är sekundära vägar för trans- för enskilda avlopp samt reningsverkens kapacitet en porter med farligt gods. Väg 171 går genom skydds- stor och avgörande roll för hur statusen utvecklas. zonen kring Lilla Dalevattens vattentäkt. Genom att En utvidgning av småbåtshamnar enligt planför- lokalisera verksamheter med transport av farligt gods slaget kan också påverka miljökvalitetsnormerna för till Hogenäs industriområde, som i planen föreslås ut- fisk- och musselvatten i fel riktning. Genom att inte vidgas, kan transporter med farligt gods genom vat- föreslå några nya områden och i stället utveckla be- tenskyddsområdet undvikas. Därmed minskar risken fintliga lägen kan effekterna begränsas. Att utveckla för att farliga ämnen når vattentäkten med negativa anläggningar för båtbottentvättar och latrintömning effekter på vattenkvaliteten som följd. Väg 174 går för fritidsbåtar är åtgärder som kan ge positiva mil- nära ytvattentäkten Tåsteröds stora vatten, det inne- jöeffekter och i viss mån motverka den negativa på- bär att risken för en olycka med farligt gods särskilt verkan. 96 ÖP Sotenäs

Påverkan på miljökvalitetsnormer för mussel- Miljökvalitetsnormer för buller vatten motsvarar till stor del dem för vatten, läs där- Miljökvalitetsnormer för buller gäller i de största för vidare under rubriken Miljökvalitetsnormer för kommunerna (mer än 100 000 invånare) och runt vatten. större vägar, järnvägar och flygplatser. Sotenäs kom- mun omfattas inte av miljökvalitetsnormerna, men även i mindre kommuner och tätorter ska strävan vara att begränsa buller. Detta görs i planen genom att lokalisera bebyggelseutvecklingen främst till tät- orterna och dess närhet vilket gynnar användandet av kollektivtrafik och gång- och cykel, men också ge- nom att förlägga nya stora och tunga industrier utan- för tätorterna.

Vattenområde utanför Hovenäset

Miljökvalitetsnormer för luft Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns för kvä- vedioxid/kväveoxider, svaveldioxid och bly, partik- lar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a) pyren. Risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna uppstår främst utefter starkt trafikerade vägar. - Be Väg 174 förbi Väjern dömningen är att ingen miljökvalitetsnorm för luft överskrids inom Sotenäs kommun idag. Inte heller riskeras ett framtida överskridande ske efter ett ge- nomförande av översiktsplanens förslag.

Smögenbron ÖP Sotenäs 97

Miljömål Många av de globala målen för hållbar utveckling har direkt bäring på den omvandling som föreslås i översiktsplanen. De globala målen är integrerade med varandra och samlar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekologiska, den sociala- och den ekonomiska hållbarheten. Kommunen har tagit fram en Hållbarhetsstrategi där fyra fokusområden vals ut i arbetet med hållbar utveckling. Fokusområdena är valda utifrån de glo- bala mål som identifierats som särskilt betydelsefulla för Sotenäs, vilka är Hälsa och välbefinnande, Håll- bara samhällen och landsbygd, Hållbar konsumtion och produktion och Hav och marina resurser. Varje fokusområde kopplar i sin tur till flera av de globala hållbarhetsmålen, vilka dock inte avspeglas i tabellen nedan men går att utläsa i Hållbarhetsstrategin. De fyra fokusområdena som har använts som ram- Kommunen har i sin hållbarhetsstrategi valt att arbeta med fyra verk för avstämningen mot planens förslag har dess- fokusområden utifrån de globala hållbarhetsmål som identifierats som särskilt viktiga, illustration från www.globalamalen.se. utom koppling till både nationella miljökvalitetsmål och folkhälsomål.

Globalt hållbarhetsmål Nationella miljökvalitetsmål Kommunala miljömål Hälsa och välbefinnande • Begränsad klimatpåverkan • Sotenäs ska främja hållbar ut- • Frisk luft veckling ur socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. • Giftfri miljö • Kommunstyrelsen arbetar för • Skyddande ozonskikt en minskad klimatpåverkan • Generationsmålet

Avstämning mot översiktsplan Positiv riktning Negativ riktning

• Planförslaget undantar stora natur- och • Tillgängligheten stärks till havet och fri- • Utveckling på landsbygden kan medverka friluftslivsområden vilket möjliggör för luftslivsområden genom föreslagna kopp- till ett bilberoende med ökade utsläpp av fysisk aktivitet och kontemplation. lingar för färjetrafik samt gång- och cykel. koldioxid som följd. Det gynnar de som inte kan ta sig fram med egen båt eller bil samt de som vill minska sitt bilkörande. 98 ÖP Sotenäs

Globalt hållbarhetsmål Nationella miljökvalitetsmål Kommunala miljömål Hållbara städer och samhällen • Begränsad klimatpåverkan • Företagare uppfattar Sotenäs • Frisk luft som en attraktiv näringslivs- kommun • God bebyggd miljö • Kommunstyrelsen ska främja • Ett rikt växt- och djurliv hållbar turism och vara en att- • Generationsmålet raktiv plats att besöka året runt • Bostadsbyggandet i Sotenäs möter kravet på en hållbar till- växt. Avstämning mot översiktsplan • Kommunstyrelsen arbetar för en minskad klimatpåverkan • Grön infrastruktur tryggas i planförslaget vilket ger goda förutsättningarna för ett Positiv riktning Negativ riktning rikt växt- och djurliv samt viktiga ekosys- temtjänster.

• Fler gång- och cykelleder kan leda till • Planen ger möjlighet till utveckling av be- • Ny bebyggelse och infrastruktur innebär minskad biltrafik i de centrala delar av tät- söksnäringen och verksamhetsetablering fler hårdgjorda ytor och att större mängder orterna och därmed bidra till en bättre lo- vilket främjar turism och näringsliv. förorenat dagvatten som behöver tas om kal miljö med avseende på bullerpåverkan hand. och luftkvalitet. • Planen lyfter risker kopplade till klimat- förändringarna och ger rekommendationer • Planförslaget stärker förutsättningarna för för hantering av dessa. helårsboende och en levande landsbygd.

Globalt hållbarhetsmål Nationella miljökvalitetsmål Kommunala miljömål Hållbara städer och samhällen • Begränsad klimatpåverkan • Företagare uppfattar Sotenäs • Frisk luft som en attraktiv näringslivs- kommun • God bebyggd miljö • Kommunstyrelsen ska främja • Ett rikt växt- och djurliv hållbar turism och vara en att- • Generationsmålet raktiv plats att besöka året runt Avstämning mot översiktsplan • Bostadsbyggandet i Sotenäs möter kravet på en hållbar till- • Planen stärker näringslivet genom före- växt. slagna utvecklingsområden för verksam- heter vilka kan tillskapa fler arbetstillfäl- • Kommunstyrelsen arbetar för len. en minskad klimatpåverkan • Planen möjliggör för bibehållen och stärkt Positiv riktning Negativ riktning service på landsbygden vilket underlättar för människor att handla lokalt.

• Större jordbruksenheter undantas från ex- • Havet som marin resurs tryggas genom • Mindre arealer jordbruksmark tas i an- ploatering vilket ökar möjligheterna för en rekommendationer i planen. språk till förmån för bebyggelse- och verk- lokal och hållbar produktion av livsmedel. samhetsutveckling. • Hållbar energiförsörjning främjas genom • Naturområden undantas från exploatering att ett vindbruksområde pekas ut i planen. då de bland annat har ett högt värde för besöksnäringen och utvecklandet av eko- systemtjänster. ÖP Sotenäs 99

Globalt hållbarhetsmål Nationella miljökvalitetsmål Kommunala miljömål Hav och marina resurser • Giftfri miljö • Kommunstyrelsen ska främja • Ingen övergödning hållbar turism och vara en att- raktiv plats att besöka året runt • Hav i balans samt levande kust och skärgård • Kommunstyrelsen ska värna särskilt om den marina miljön • Ett rikt växt- och djurliv • Miljönämnden ska verka för att • Generationsmålet Västerhavet ska uppnå god eko- logisk status. Avstämning mot översiktsplan

• Havet och kustzonen tryggas genom re- kommendationer i planen vilket ger goda förutsättningar för ett rikt växt- och djur- Positiv riktning Negativ riktning liv. • Genom förslag till stärkt tillgänglighet i form av nya färjelinjer samt utveckling av gång- och cykelleder gynnas en hållbar • Fler båtplatser kan leda till ökad använd- turism och naturupplevelser kopplade till ningen av båtbottenfärger vilket kan leda havet. • Rekommendationer om anslutning till till negativ påverkan på den marina miljön kommunalt VA och höga krav på enskilda i anslutning till småbåtshamnarna. • Endast komplettering och utvidgning av avlopp minskar risken för negativ påver- redan ianspråktagna områden för småbåts- kan på vattenkvaliteten. Det gynnar den • Ett ökat båtliv kan medverka till ökade hamn möjliggörs vilket minskar påverkan biologiska mångfalden och skapar en ro- störningar i vattenmiljön i form av utsläpp, på den marina miljön. busthet. buller, svall med mera.

Riksintressenas behandling I Sotenäs kommun finns riksintressen av flera oli- ka slag, varav några omfattar stora delar av kommu- Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska kommunen i nen. Riksintressena med värdebeskrivningar finns översiktsplanen visa hur riksintressena tillgodoses redovisade sektorsvis i delen Förutsättningar. I det och bedöma vilken påverkan eller eventuell skada på följande avsnittet finns en sammanfattande beskriv- riksintressena som planens förslag kan medföra. ning av riksintressena med redovisning av hur de är Länsstyrelsens uppgift är att samordna de statliga berörda av planens förslag och hur de är tillgodosed- verkens riksintresseanspråk och lämna kommunen da i planförslaget. det aktuella planeringsunderlag som behövs för be- dömningen. Vidare ska länsstyrelsen för statens del bevaka att riksintressena tillgodoses i planen på det sätt som lagen föreskriver. Om kommunen i planen ger uttryck för en annan uppfattning än länsstyrelsen om tolkning och innebörd av ett speciellt riksintresse, uppmärksammas detta i länsstyrelsens gransknings- yttrande av planen, och om kommunen vidhåller sin uppfattning även vid antagandet av planen antecknas detta särskilt i planhandlingarna. 100 ÖP Sotenäs

Naturvård MB 3 kap 6§ Inom kommunen återfinns två riksintressen för- na turvård, Ramsvikslandet – Hållö - Kornö - Gåsö skärgård samt Bottnafjorden – Åbyfjorden. Särskilt värdefulla naturområden inom riksintresseområdena omfattas dessutom av områdesskydd, så som natur- reservat eller strandskydd. Riksintressena omfattar stora delar av kommunens kustområden. I planen ges rekommendationer för att trygga kustzonerna från exploatering. De negativa konsekvenserna för riksin- tressets värden bedöms därmed bli begränsade. Områden av riksintresse för naturvård sammanfal- ler i stort med områden av riksintresse för friluftsli- vet. Eventuella konflikter mellan de båda riksintres- 0 10 20 km sena bedöms som mest troliga i sammanhang som rör besöksanläggningar eller utveckling av småbåtsham- Natura 2000-område nar som är till för att främja det rörliga friluftslivet. Kulturmiljövård MB 3 kap 6§ I det fall konflikter uppstår ska avvägning mellan in- tressena utredas i kommande detaljplaneprocess. Ankarplatser MB 3 kap 5§ En eventuell utvidgning av småbåtshamnar inom Farled MB 3 kap 5§ riksintresseområdet kan innebära betydande miljöpå- verkan. I de utpekade områdena för småbåtshamn Lek och fångstområden MB 3 kap 5§ finns dock redan bryggor, vilket innebär mindre risk för påtaglig skada på riksintresset än om helt orörda Yrkesfiske hav MB 3 kap 5§ områden skulle tas i anspråk. Översiktsplanen be- Naturvård MB 3 kap 6§ döms i dessa delar vara förenlig med riksintresset om marinbiologisk utredning liksom inventering av na- Friluftsliv MB 3 kap 9§ turvärdena på berört landområde utförs och beaktas Försvaret (sjöövningsområde) MB 3 kap 9§ vid fortsatt planering. Det ska då kunna konstateras att åtgärderna kan utföras utan att skada marina vär- Rörliga friluftslivet MB 4 kap 2§ den eller naturvärden på land. Riksintresset Bottnafjorden – Åbyfjorden berörs i Obruten kust MB 4 kap 4§ begränsad utsträckning i form av föreslagen åtgärd Högexploaterad kust 4 kap 4§ på väg 171 vars syfte är att höja trafiksäkerheten och framkomligheten på vägen. I efterföljande vägplan får anpassningar till riksintressets värden studeras så att påtaglig skada kan undvikas. Övrig planläggning 7.7.0 Riksintressen inom Åbyfjorden behandlas i gällande fördjupning av översiktsplanen för Åbyfjorden. ÖP Sotenäs 101

Friluftsliv MB 3 kap 6§ Riksintresseområdet Åby skyddas delvis i form I kommunen finns två områden av riksintresse för av naturreservat och landskapsbildsskydd. Området friluftslivet, Norra Bohusläns inre kustzon samt Nor- ligger även inom gällande FÖP Åbyfjorden vars ena ra Bohusläns yttre kustzon. syfte är att med landskapet som utgångspunkt fram- Friluftslivets intressen har i hög grad varit väg- hålla en utveckling som bibehåller landskapets vär- ledande och beaktats i planförslaget, se även under den och attraktivitet. Översiktsplanen innehåller inte rubriken Särskilda hushållningsbestämmelser. Nya några förslag som riskerar att påverka riksintressets utvecklingsområden för bostäder har lokaliserats in- värden påtagligt, däremot föreslås en åtgärd på väg till befintlig bebyggelse och infrastruktur så att stör- 171 inom riksintresseavgränsningen med syfte att re sammanhängande friluftsområden inte splittras. höja trafiksäkerheten och framkomligheten på vägen. Genom föreslagna kompletteringar och utvidgning Åtgärden innebär inte att någon ny infrastruktur till- av småbåtshamnar, utveckling av färjetrafik, nya kommer inom riksintresset med att kurvor kan behö- kopplingar i form av gång- och cykelleder samt nya va rätas och vägen höjas. I efterföljande vägplan får områden för utveckling av besöksnäringen, kan riks- anpassningar till riksintressets värden studeras så att intresset främjas på ett positivt sätt genom ökad och påtaglig skada kan undvikas. stärkt tillgänglighet. Översiktsplanen möjliggör för I översiktsplanen pekas ett område ut vid Valla som fler att ta del av de upplevelsevärden som både kusten lämpligt för prövning av vindkraftverk. I nära anslut- och inlandet erbjuder, både till fots, med cykel och ning ligger riksintresset för kulturmiljövård Tosse- med båt. En förutsättning för detta är dock att nya be- ne som är en rik fornlämningsmiljö. Vid en fortsatt söksanläggningar inte hindrar allmänhetens tillgång prövning krävs ytterligare utredningar och invente- och tillgänglighet till strand- och vattenområdet. ringar kring lämplighet och omgivningspåverkan för Översiktsplanen bedöms sammantaget vara fören- att kunna utesluta eventuell skada på riksintresset. lig med riksintresset. Natura 2000-områden Kulturmiljövård MB 3 kap 6§ Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i I kommunen finns tre områden av riksintresse för Europa. Skyddet bygger på två EU-direktiv, fågeldi- kulturmiljövården; Smögen, Tossene och Åby. rektivet som syftar till att skydda alla naturligt fö- Riksintresset Smögens värden består i att det utgör rekommande fågelarter i EU:s medlemsländer och ett fungerande fiskeläge med karaktäristisk bebyggel- art- och habitatdirektivet, som syftar till att säkra se som påverkats av badortsepoken och den växande den biologiska mångfalden. Värdena i ett Natura stenindustrin. För de äldre delarna av Smögen, vilka 2000-område får inte skadas. För Natura 2000-om- inkluderar området av riksintresse för kulturmiljö- råden gäller att tillstånd krävs om miljön i området vård, pågår arbete med att upprätta en detaljplan som påverkas på ett betydande sätt. syftar till att säkra kulturmiljövärden. Detaljplanen I Sotenäs kommun finns fyra utpekade Natura bedöms därmed säkerställa även riksintressets syften 2000-områden, varav ett, Åbyfjorden, bedöms på- till stor del. Riksintresset bedöms inte påverkas nega- verkas av översiktsplanens förslag kring åtgärder på tivt av översiktsplanens förslag, men centrumutveck- väg 171. Åtgärderna bedöms nödvändiga för att und- lingen med dess utformning, innehåll samt eventuella vika en större påverkan på natur- och vattenmiljön konsekvenser behöver studeras vidare i efterföljande vid en olycka med farligt gods eftersom standarden plan för att säkerställa att ingen påtaglig skada sker på vägen är dålig idag och ibland drabbas av över- på riksintressets värden. svämningar. Fördjupade analyser och inventeringar behövs för att kunna avgöra om påverkan blir bety- dande på Åbyfjordens höga värden. 102 ÖP Sotenäs

Ramsvikslandet, Soteskär och Malmöfjord be- Yrkesfiske, kommunikationer döms inte påverkas av översiktsplanen i någon större sjöfart och totalförsvaret omfattning. Riksintresse för yrkesfisket MB 3 kap 5§ Vattenområdet utanför kommunen är utpekat som Särskilda hushållningsbestämmelser riksintresse för yrkesfisket. Enligt bestämmelser i 3 MB 4 kap kap MB ska ett sådant område skyddas mot åtgärder Bohusläns kust är enligt 4 kapitlet miljöbalken i sin som påtagligt kan försvåra yrkesfiskets bedrivande. helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och Riksintresset för yrkesfisket behandlas i den för- kulturvärden som finns där. Översiktsplanen föreslår djupade översiktsplanen för havsområdet Blå ÖP. en bebyggelseutveckling i anslutning till tätorterna Riksintresset bedöms inte påverkas av översiktspla- med stor hänsyn till befintlig skala, siktlinjer, topo- nen i någon större omfattning. grafi, natur- och kulturmiljövärden samt där siluetten mot kusten ska beaktas. I kombination med att kust- Riksintresse kommunikationer, sjöfart MB områdena reserveras som oexploaterade mellanrum, 3 kap 5§ där restriktivitet råder mot ny bebyggelse, tryggas Ute i kustbandet finns två farleder som är av riksin- värdefulla natur-, kultur- och friluftslivsområden tresse för sjöfarten. Öster om Bohus-Malmön åter- samt den unika estetik som gör Bohusläns kustland- finns även en riksintressant ankarplats. skap attraktivt för upplevelse- och besöksnäringen. Ett genomförande av översiktsplanen bedöms inte Det innebär att riksintressenas värden i hög grad även påverka riksintressena i någon större omfattning, fortsättningsvis bedöms kunna återspegla de värden dock måste en eventuell utvidgning eller komplet- och sammanhang som ligger till grund för utpekandet tering av småbåtshamnarna studeras mer detaljerat och att förutsättningarna för att ta del av riksintresse- exempelvis kring hur båtplatser och bryggor ska an- miljöerna bibehålls. ordnas för att inte påverka farlederna. Det större verksamhetsområdet Hogenäs norra lig- Riksintresset behandlas i den fördjupade över- ger till största del utanför riksintresseavgränsningar- siktsplanen för havsområdet Blå ÖP. na. Området ligger mellan två dalgångar och kommer till huvuddel inte upplevas från väg 872 vid entrén in Riksintresse för totalförsvaret MB 3 mot Hovenäset och Kungshamn. Med anpassning av kap 9§ byggnadshöjd och placering av byggnader i områdets Utanför kusten finns ett riksintresse för totalför- södra del bedöms även påverkan på landskapsbilden svaret i form av övnings- och skjutområdet Skagen/ mot havet kunna undvikas. I samband med den på- Lysekil. Riksintresset bedöms inte påverkas av över- gående detaljplaneringen av området med tillhörande siktsplanen i någon större omfattning. miljöbedömningsprocess, behöver fördjupade analy- Riksintresset behandlas i den fördjupade över- ser, fotomontage och inventeringar göras för att kun- siktsplanen för havsområdet Blå ÖP. na avgöra den slutliga direkta och indirekta påverkan på riksintresseområdena göras. Sammantaget bedöms översiktsplanen vara för- enlig med bestämmelserna i 4 kapitlet miljöbalken och att planen därför inte medför påtaglig skada på riksintressena. Lämpliga landskapsanpassningar får studeras vidare i efterföljande planering för att säker- ställa riksintressenas värden. ÖP Sotenäs 103

Konsekvenser för kommuntäckande markanvändning - områdesrekommendationer Landsbygdsutveckling I översiktsplanen är inriktningen att en landsbygds- utveckling ska kunna ske på ett hållbart sätt genom en fortsatt komplettering och utveckling i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. I jämförel- se med nollalternativet är planförslagets områden för landsbygdsutveckling mer detaljerade i sin avgräns- ning och ger tydligare rekommendationer om vad som gäller var. Det innebär att planförslaget bedöms ge en bättre vägledning i kommande planering än nollalternativet och att större hänsyn tas till värde- fulla områden. I jämförelse med områden med rekommendatio- nen Landsbygd som ligger mer perifert, lokaliseras områden för landsbygdsutveckling relativt nära or- Landsbygdsutveckling terna och där det redan finns en relativt tät -bebyg Landsbygd gelsestruktur. Att styra landsbygdsutveckling till avgränsade områden, och därmed vara återhållsam i Landsbygd- odlingslandskap prövningen av bebyggelse på landsbygden i övrigt, minskar risken för spridd bebyggelse och effekter som fragmentering av landskapet och dess natur- och Servicen på landsbygden är begränsad liksom till- kulturmiljövärden. Att samla bebyggelsen utanför gången till kollektivtrafik och säkra cykelvägar. Fler tätorterna i landsbygdsutvecklingsområden innebär boende på landsbygden innebär ett ökat bilberoende. vidare att det kan bli lättare att finansiera en framtida Ett större befolkningsunderlag på landsbygden kan utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppsnä- å andra sidan motverka detta i viss utsträckning då tet vilket ger positiva konsekvenser för vattenkvali- förutsättningarna för att utveckla servicen som små teten i kommunen. På så sätt kan befintliga investe- affärer eller postombud ökar och att en utvecklad ringar i form av infrastruktur nyttjas effektivt, vilket kollektivtrafik kan bli mer bärande. De föreslagna är positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. områdena för landsbygdsutveckling söder och norr Bostäder på landsbygden ökar invånarnas val- om Askum, där en byutveckling föreslås, kan efter möjligheter att välja typ av boende, i de tätbebyggda en utveckling av handel och service i Askum ligga delarna eller i de mer glesa delarna av kommunen. så strategiskt bra att boende i landsbygdsutvecklings- Bostäder på landsbygden kan även skapa ett billigare områdena inte behöver åka långt för att nå service. boendealternativ till de bostäder som ligger närmare kusten, vilket stärker den socioekonomiska jämlik- 4.2.2 Landsbygd heten. 104 ÖP Sotenäs

De inre delarna av kommunen kännetecknas av De större sammanhängande odlingslandskapet ett mosaikartat landskap med jordbruksmark, skogs- undantas från större exploatering i planen. Inom partier och områden med berg. Inom landsbygds- områden med rekommendationen Odlingslandskap områdena återfinns därmed många höga natur- och får endast enstaka bostäder och mindre grupper av kulturmiljöer, både kopplade till odlingslandskapet bostäder tillkomma och ny bebyggelse ska undvikas men också till friluftsliv och besöksnäringen. I lands- på jordbruksmark. På detta sätt minskar risken för att bygdsutvecklingsområdet mellan Åby, Tossene och jordbruksmarker splittras, blir svårbrukade eller att Askum finns riksintresset för kulturmiljövård Tosse- natur- och kulturmiljövärden kopplade till odlings- ne, där fornlämningsbilden i kombination med kyrka landskapet går förlorade. och kulturlandskapet utgör kärnvärdena och är vik- En viktig del av strategin i översiktsplanen är att tiga att värna. Föreslagna landsbygdsutvecklingsom- stärka och utveckla det lokala näringslivet kopplat till råden Risdal, Lerbäck och Stensjö samt Röd sträcker mathantverk, vilket också har en tydlig koppling till sig från de inre delarna ner mot Åbyfjorden där skyd- besöksnäringen i kommunen. Att detta är en uttalad dade områden finns med höga natur- och kulturmil- del av strategin visar att de areella näringarna är en jövärden. Genom planens rekommendationer om att viktig del i kommunens tankar kring utvecklingen ny bebyggelse inte bör tillkomma på den produkti- och att ett bevarande av jordbruksmark är centralt för va jordbruksmarken samt att stor hänsyn ska tas till kommunen i den långsiktiga planeringen. Jordbruk- natur- och kulturmiljövärdena bedöms sammantaget smarken är en stor ekonomisk resurs som troligen den landsbygdsutveckling som föreslås ge små kon- kommer att bli ännu viktigare i framtiden i och med sekvenser förutsatt att efterföljande inventeringar och ett förändrat klimat eller i samband med andra kriser. studier visar på områdens lämplighet att bebygga. Delar av områdena för landsbygdsutveckling om- Landsbygd fattas av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken. Inom områden med rekommendationen Landsbygd Genom att styra bebyggelsen på landsbygden till lä- kan en komplettering ske i liten skala i anslutning till gen med god tillgänglighet, i kombination med att det befintlig bebyggelse och infrastruktur. I jämförelse inom dessa områden sker en begränsad utbyggnad, med nollalternativet är skillnaden liten. hålls bebyggelsen samman och risken för en ökad fragmenteringen av landskapet blir liten. I kombina- Kustområden tion med ett stort hänsynstagande till att bevara stör- Det geologiska landskapet i Sotenäs är unikt, med re oexploaterade markområden mellan tillkommande den röda bohusgraniten och inlandsisens påverkan. och befintliga bebyggelsegrupperingar behålls attrak- Inom kustområdena återfinns höga natur-, kultur- tiviteten och karaktären som ett boende på landsbyg- samt landskaps- och upplevelsevärden. Delar av den erbjuder samt den visuella upplevelsen av land- kustområdena har områdesskydd medan andra utgör skapet som helhet. Påverkan på riksintresset enligt 4 naturpräglade mellanrum som skiljer orterna från kapitlet miljöbalken bedöms därmed bli liten. varandra. Mellanrummen mellan orterna upprätthål- ler en viktig del av riksintresset enligt 4 kapitlet mil- Landsbygd- odlingslandska jöbalken, obruten kust och rörligt friluftsliv. I planen Huvudinriktning i översiktsplanen är att inte bygga förespråkas en förtätning av befintliga tätortsområ- på jordbruksmark. I planförslaget synliggörs och den och att kustområdena, mellanrummen, undantas tryggas odlingslandskapet och dess värden på ett tyd- från exploatering. Planens övergripande ställningsta- ligare sätt än i nollalternativet, bland annat genom ganden kring bebyggelseutvecklingen bedöms där- rekommendationer kopplade till geografiskt avgrän- med vara förenliga med de särskilda hushållnings- sade områden. bestämmelserna. I jämförelse med nollalternativet är ÖP Sotenäs 105

jandet av ekosystemtjänster kopplade till havet och strandzonen. I översiktsplanen lyfts vikten av att upprätthålla strandskyddet. Genom rekommendatio- ner om en restriktiv hållning till bebyggelseutveck- ling inom kustområdet och med ett högt beaktande av värden för natur- och kulturmiljön samt friluftslivet, bedöms planförslagets påverkan på kustområdena bli liten. Åbyfjorden är ett kustområde som har ett högt bebyggelsetryck samtidigt som det innehar höga upplevelsevärden knutna till landskapet och höga natur- och kulturmiljövärden. För området finns en antagen fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden, med syfte att främja en levande landsbygd samtidigt som Åbyfjordens unika natur och landskap bibehålls. Fördjupningen sträcker sig över fjorden och omfattar ett motsvarande mark- och vattenområde i Lysekils kommun. Med en samsyn mellan kommunerna kring fjorden ökar möjligheterna till en balanserad utveck- ling som tar hänsyn till områdets värden. Samhällsekonomiskt bedöms kustområdena ge Kust ett större ekonomiskt värde som oexploaterade i och med den attraktionskraft de ger åt kommunen samt planförslaget tydligare med vilka rekommendationer genom de ekosystemtjänster som de bidrar med. som gäller i kustlandskapet då planen pekar ut hela kustområdet, inte bara mellanrummet. Genom att Vindbruk hantera hela kustområdet och redovisa det samlat i I översiktsplanen pekas ett område ut vid Valla som planen med tillhörande rekommendationer, trycker lämpligt för prövning av vindkraftverk. Kring områ- planförslaget på värdet av kustområdenas samman- det har en buffertzon på 500 meter upprättats där ny hängande betydelse. bostadsbebyggelse inte får tillkomma då bebyggels- Många av de naturvärden och ekosystemtjänster en skulle riskera stora störningar vad gällande buller, som finns längs med kusten är kopplade till havet skuggeffekter och reflexer från eventuellt kommande med tillhörande strandzon. Havet ger en mängd olika vindkraftverk. Vid en fortsatt prövning av vindkraft typer av ekosystemtjänster som bland annat produk- inom området ska hänsyn tas till värdefulla natur- tion av fisk och musslor men också då havet utgör och kulturmiljöer i området, så som fornlämningar- en viktig försörjningskälla för kustturism och besök- na på Vetteberget, friluftslivs- och upplevelsevärden snäring. Påverkan på havet och dess värden beskrivs intill Soteleden, risken för påverkan på riksintresset särskilt i fördjupningen av översiktsplanen för havs- för kulturmiljövård Tossene samt generell påverkan området, Blå ÖP. på landskapsbilden. Vindkraftsområdet ligger inom Strandskyddet är en viktig del i att bevara goda störningszonen för Valla stentäkt. Det innebär att en livsvillkor för djur- och växter på land och i vatten, lokalisering inom området skulle medföra tillkom- för att4.2.3 trygga allmänhetens Kust tillgång till strandområ- mande buller från vindkraftverken inom ett område den samt i säkerställandet av produktionen och nytt- som till viss del redan är bullerpåverkat. Det finns även utbyggd väginfrastruktur till stentäkten. 106 ÖP Sotenäs

Två av de områden som i nollalternativet lyfts fram som lämpligt att pröva vindkraft inom har i planförslaget valts bort (Berg och Hovenäs). Berg har valts bor med anledning av att en etablering inom området bedöms medföra stora negativa konsekven- ser för miljön och omgivningspåverkan i förhållande till nyttan. Bedömningen är att ett eller möjligen två moderna verk skulle kunna rymmas inom området. Området Hogenäs har valts bort med anledning av att dagens stora verk inte bedöms vara lämpliga att sam- lokalisera med arbetsplatser ur hälso- och säkerhets- aspekter. Att områden valts bort innebär en mindre risk för betydande miljöpåverkan på värden kopplade till landskapet och natur- och kulturmiljön samtidigt som det minskar kommunens möjlighet till att produ- cera förnyelsebar energi. Verksamhetsområde utanför tätort Verksamhetsområde sydväst om Askum- Hogenäs norra Ett större verksamhetsområde, Hogenäs norra, pekas Utredningsområde vindbruk ut mellan väg 872 Amborsröd i söder till Svenneby Observationsområde vindbruk och väg 171 i norr, med en möjlig utvidgning på sikt. Läget är valt utifrån närheten till väg 171 och rela- Vattenförsörjning tiv närhet till väg E6, närhet till kommunens större samhällen och befintligt verksamhetskluster inom Vid en fortsatt prövning krävs ytterligare utred- Maritima näringar i Kungshamn, samt närheten till ningar och inventeringar kring lämplighet och omgiv- havet. Området är stort och oexploaterat men ligger ningspåverkan. Risk finns för betydande miljöpåver- samtidigt inom ett avgränsat landskapsrum där ris- kan vid ett genomförande och utbyggnad av vindkraft ken för störningar på omgivningarna är begränsad. enligt planen. Utbyggnad av vindkraft innebär också Ett genomförande av planförslaget innebär ett stort med stor sannolikhet att kraftledningsnätet behöver ianspråktagande av oexploaterad mark och bedöms förstärkas. Nya luftledningar genom kommunen kan kunna medföra risk för betydande miljöpåverkan, i sig ge en stor påverkan på landskapsbilden och bi- bland annat kan upplevelsen av landskapet, natur-, dra till habitatförändringar. kultur- och friluftsmiljöer påverkas i varierande grad Genom att fortsatt lyfta vindbruk som möjligt av en storskalig exploatering inom området. inom kommunen kan produktion av förnyelsebar Föreslagen lokalisering ligger till största del utan- energi stimuleras. Inom fördjupningen till översikts- för riksintresseavgränsningarna enligt 4 kapitlet mil- planen för havsområdet, Blå ÖP redovisas ytterligare jöbalken, rörligt friluftsliv och obruten kust. Utveck- områden där vind- och vågkraft kan prövas till havs. lingsområdet går i den södra delen in i en begränsad Översiktsplanen ger även rekommendationer kring del av riksintressenas yttre kant. Viss utveckling be- utbyggnad4.2.4 av solenergi. Vindbruk En ökad produktion av för- döms kunna ske i riksintresseområdet med hänsyn till nybar energi kan bidra positivt till klimatomställ- att de delar som berörs generellt bedöms vara mer ningen. ÖP Sotenäs 107

kas. I samband med den pågående detaljplaneringen av området med tillhörande miljöbedömningspro- cess, behöver fördjupade analyser, fotomontage och inventeringar göras för att kunna avgöra den slutliga påverkan på riksintresseområdena samt områdets na- tur-, kultur och friluftslivsvärden. De norra delarna av området ligger inom vatten- skyddsområdet tillhörande vattentäkten Lilla Dale vatten. Påverkan på vattentäkten behöver utredas. Vi- dare behöver buller från verksamhetsområdet belysas i detaljplanen, både under bygg- och driftskedet, samt eventuell luktpåverkan på kringliggande område. Om området utvecklas etappvis och en mindre ut- veckling initialt sker i området, bör en utbyggnad ske från norr. I dessa delar bedöms risken för påverkan på landskapsbilden vara mindre och goda möjlighe- ter finns till väganslutning från väg 171.

Övriga verksamhetsområden utanför tätort De övriga fyra verksamhetsområdena utanför tätort Utredningsomr. för verksamhetsomr. utanför tätort redovisar en viss komplettering i anslutning till be- Verksamhetsområde utanför tätort fintliga verksamhetsområden. Områdena syftar till att möjliggöra en expansion av befintliga verksamhe- ter, eller att komplettera med liknande verksamheter tåligt för förändring än de yttre delarna, kustområ- i direkt anslutning till de befintliga. det. I kustområdet återfinns många av riksintressenas Vid Ävja stenbrott finns en skyfalls- och dagvat- kärnvärden så som höga natur- och friluftslivsvärden tenproblematik som behöver utredas vidare om en samt upplevelsevärden kopplade till det obrutna kust- expansion ska kunna ske inom området. landskapet och dess fiskesamhällen. Även om verk- Utvecklingsområdet vid Sotenäs trä mellan Bovall- samhetsområdet till största del ligger utanför riksin- strand och Hunnebostrand omfattar jordbruksmark. tresseavgränsningen kan även indirekt påverkan ske, En komplettering av området på jordbruksmarken och då framför allt genom påverkan på upplevelsen direkt söder om befintlig verksamhet är en natur- av landskapet. Genom anpassning till topografi, sikt- lig utveckling av området. Infart och parkering kan linjer, skala, fornlämningar och naturvärden bedöms samordnas samtidigt som utbyggnad sker i ett land- den indirekta påverkan på riksintressena kunna be- skapsrum som redan är påverkat. Jordbruksmarken är gränsas. redan i nuläget avskuren från det omgivande odlings- Området ligger mellan två dalgångar och kommer landskapet genom den befintliga verksamheten och till huvuddel därmed inte upplevas från väg 872, förslaget innebär ingen ytterligare fragmentering av Hallindenvägen vid entrén in mot Hovenäset och jordbruksmark. Sotenäs trä är det enda verksamhets- Kungshamn. Med anpassning av byggnadshöjd och områden i sitt slag i anslutning till Bovallstrand och placering4.2.5 av byggnader Verksamhet i områdets södra del bör även är en viktig arbetsplats och servicepunkt för närboen- påverkan på landskapsbilden mot havet kunna undvi- de. Att peka ut alternativa lägen för verksamhetsut- 108 ÖP Sotenäs

veckling i närområdet har inte bedömts lämpligt med Kommunövergripande effekter tanke på de höga värden för naturvård, friluftsliv och av verksamhetsutveckling kulturmiljövård som finns i landskapet. Istället redo- Nya verksamhetsområden innebär ökad trafik, dels visas ett större område där alternativa utvecklings- under byggtiden och dels i form av ökad tung trafik möjligheter finns norr om väg 868 och väster om väg och pendlingstrafik när verksamheter är i drift. Öka- 174, där jordbruksmark inte tas i anspråk. Dessa delar de transporter riskerar att ge upphov till ökat buller ligger högre i terrängen och det finns risk för påver- längs kommunens vägar med negativa effekter på kan på landskapsbilden om dessa bebyggs. Hela om- närliggande boendemiljöer som följd. Påverkan kan rådet ligger inom riksintresseavgränsningarna enligt förväntas även på kringliggande kommuner och dess 4 kapitlet miljöbalken, rörligt friluftsliv och obruten infrastruktur med avseende på framkomlighet och kust. Vidare studier krävs av bland annat påverkan på trafiksäkerhet, i synnerhet på vägarna 171 och 162. landskapsbild för att kunna avgöra vilken utveckling Vidare finns en ökad risk för olyckor längs vägarna som ger minst påverkan och hur stora delar av om- eftersom standarden bitvis är låg och då framkomlig- rådet som är lämpligt att ta i anspråk. Delarna inom heten under sommarhalvåret redan idag är påverkad. jordbruksmark ligger dessutom lågt och skyfalls- och Kommunens huvudvägar är därmed i behov av åtgär- dagvattenhantering behöver utredas. I förhållande till der för att kunna ta emot den förväntade trafikmäng- nollalternativet innebär planförslaget en mindre risk den som ett genomförande av översiktsplanen kan för negativa effekter, eftersom området anpassats och ge upphov till, läs vidare under avsnitt Mobilitet för definierats tydligare till landskapet och delar inom översiktsplanens förslag på hur detta ska hanteras. strandskyddat området har tagits bort. En utbyggnad med verksamheter inom kommunen Verksamhetsområdet söder om Hunneborondellen innebär vidare att ett stort antal arbetstillfällen kan gränsar mot vattenskyddsområdet runt vattentäkten tillföras kommunen vilket bedöms medföra positiva Lilla Dale vatten. Om verksamhetsområdet väx- effekter för den lokala ekonomin, näringslivet samt er tillkommer fler hårdgjorda ytor och det finns en till människors möjlighet till sysselsättning. Sotenäs risk att förorenat dagvatten rinner mot vattentäkten. kommun har likt många andra mindre kommuner en Dagvattenhantering behöver utredas och säkerställas åldrande befolkning, där allt färre i arbetsför ålder ska innan området kan utvecklas. En utveckling i områ- upprätthålla den kommunala servicen för hela kom- det påverkar även upplevelsen av landskapet kring munens befolkning. Utvecklingen förstärks av att Hunneborondellen. Vid Hunneborondellen öppnar många delårsboende väljer att flytta till kommunen landskapet upp sig och den som färdas västerut längs efter pensionsålder. Fler arbetstillfällen inom kom- väg 171 möter havet med Hunnebo lera i förgrunden. munen kan locka unga och medelålders att bo kvar Området runt rondellen utgör därför en entrépunkt eller bosätta sig i kommunen. Med en mer balanserad till kusten. Påverkan på landskapsbild med placering demografi ges bättre förutsättningar att bibehålla en av byggnader, höjd, skala och terränganpassning be- god samhällsservice och välfärd. Det stärker i sin tur höver studeras i kommande detaljplan eller bygglov. den sociala tryggheten för alla grupper och särskilt för de som är mer utsatta eller har särskilda behov, såsom äldre, barn, utrikes födda eller personer med funktionsvariationer. Scenariot Stor tillväxt med en större etablering inom kommunen bedöms ur det avseendet ge positiva effekter även för närliggande kommuner. Scenariot ger samtidigt större negativa miljöeffekter, främst lokalt inom kommunen. ÖP Sotenäs 109

Fler arbetstillfällen medför ett ökat behov av bo- städer, service och annan infrastruktur. All ny infra- struktur som planen ger möjlighet till kommer vid ett genomförande innebära stora investeringar för kom- munen. Med fler boende i kommunen följer även en ökad belastning på kommunens vatten- och avlopps- system samt ett ökat behov av dricksvatten. Tillgång- en till rent vatten är en central fråga då vattenbrist många gånger råder i kommunen under torra perio- der. En etablering av stora verksamheter kan även de komma att kräva stora mängder vatten, och i kombi- nation med en ökad befolkning i kommunen kan det bidra till en ökad risk för brist på råvatten, framför allt under sommarhalvåret. En utbyggnad av nya verksamheter i stor skala innebär klimatpåverkan i samband med anläggandet, samt för tunga transporter och pendling när verk- samhetsområdena är utbyggda. Merparten av den föreslagna utvecklingen av verksamheter har lokali- serats nära befintliga kommunikationsstråk, där även en utbyggnad av cykelleder föreslås. Om cykelleder byggs ut enligt planförslaget kommer tillgänglighe- Åtgärd på väg ten till den lokala arbetsmarknaden med cykel eller Åtgärd för gång- och cykelväg kollektivtrafik vara god. Åtgärd för gångväg eller gångstråk Mobilitet åtgärder för väg Möjlig färjekoppling Med den befolkningsökning och den utveckling av arbetsplatser som planen ger förutsättningar för följer ökade trafikrörelser och en ökad belastning på väg- systemet. Redan idag är väg 171 och väg 174 hårt slutningspunkter. Tanken med tvärkopplingen är att belastade med trafik, framför allt sommartid. Väg vidareutveckla den befintliga rutnätsstrukturen så att 171 och dess fortsättning söderut längs kusten har trafiken fördelas i ett mer finmaskigt nät över orten. en dålig standard. I översiktsplanen föreslås ingen Att fördela trafiken kan ge positiva konsekvenser för ny storskalig väginfrastruktur. Strategin är i stället miljön inne i Kungshamn. En tvärlänk ökar tillgäng- att förbättra befintliga vägar, bygga ut nya gator när ligheten till ortens olika delar och stärker robustheten orterna växer samt koppla samman orterna med säkra i trafiksystemet, exempelvis vid en olycka eller kö- cykelleder. Effekterna avseende väginfrastruktur be- bildning. En ny länk kan även minska riskerna för en döms därmed bli relativt begränsade. olycka med farligt gods i ortens mest centrala delar. I nuläget går tung trafik genom kommunens orter Ny infrastruktur i form av tvärlänken tar oexploa- och under sommarhalvåret trängs många bilar inne terad mark i anspråk vid ett genomförande och riske- på orternas finmaskiga gatusystem. För att leda om rar att bli en tillkommande barriär. Negativa effekter trafik och avlasta befintligt vägnät föreslås en ny tvär- kan 4.2.6undvikas om Mobilitetlänken får en funktion och gestal- koppling norr om Kungshamn med flera möjliga an- tas som en integrerad gata i stadsstrukturen där alla 110 ÖP Sotenäs

trafikslag beaktas. Tvärlänken föreslås i obebyggd teknisk förstärkning som sammantaget ger en säker bergsterräng. Läget är översiktligt anpassat till natur- korsningspunkt. I detta läge finns risk för betydande liga nivåskillnader i berget, men sannolikt behövs en miljöpåverkan på känsliga miljöer vid Åbyfjorden. relativt omfattande sprängning för att anlägga gatan. Åbyfjorden är utpekat som Natura 2000-område och Påverkan på landskapsbilden och terränganpassning djur- och växtskyddsområde. Här råder även strand- behöver utredas vidare. I efterföljande planering be- skydd och landskapsbildsskydd och området är av höver även tillgängligheten till rekreations- och fri- riksintresse för både kulturmiljövården (Åby) och luftsområdet vid Ulvemyr-Dyremyr studeras så att naturvården (Bottnafjorden-Åbyfjorden). Eftersom den inte försämras. väg 171 är sekundär transportväg för farligt gods, En ny inre gatustruktur föreslås även mellan samtidigt som den har en låg standard, finns en ökad Kungshamn och Väjern. Ett inre gatunät kan avlasta risk för att en olycka med farligt gods ska inträffa. den befintliga vägen längs kusten och därmed även En olycka kan medföra stora skador på natur- och minska risken för olyckor och negativa effekter för vattenmiljön i Åbyfjorden. Det bedöms därmed vara människa och miljö. Den föreslagna gatan är en del av stor vikt att genomföra åtgärderna så att en större av strategin att Kungshamn och Väjern ska växa sam- skada på naturvärdena kan undvikas. Detta även om man med kopplingar för alla trafikslag; gång, cykel, risk föreligger för betydande miljöpåverkan, framför bil och kollektivtrafik. En ny koppling kan även ge allt under byggskedet. Lämpliga skyddsåtgärder och positiva effekter som att samhörigheten mellan olika konsekvenser får studeras vidare i efterföljande väg- delar av kommunen stärks och att tillgängligheten till plan. Åtgärderna bedöms inte påverka riksintresset service blir bättre. för kulturmiljövårdens värden i någon större bemär- I nuläget är vägen via Örn mot Bohus-Malmön kelse, då åtgärder ska göras på befintlig väg. smal och många bostäder ligger nära vägen. Under Vid Långöns vatten föreslås en kurva rätas ut samt sommarhalvåret bildas bilköer ut till färjeläget vilket en väghöjning och geoteknisk förstärkning ske för påverkar trafiksäkerheten och framkomligheten och att minska översvämningsproblematiken. Åtgär- därmed ökar risken för olyckor med negativa effekter derna säkerställer bland annat framkomligheten för som följd. Behovet av att förbättra trafiksäkerheten räddningstjänsten. Även vid Hovenäset, Väjern och och framkomligheten är stor. Det är även en förut- korsningen 171 och 174 finns känd problematik med sättning för att en utveckling ska kunna ske på Bo- översvämning på vägen. Vid Väjern bör åtgärder på hus-Malmön, vilket i sin tur är en förutsättning för vägen genomföras tillsammans med föreslagen cen- att det ska finnas en året-runt befolkning på ön på trumutveckling, läs vidare i Flik 5 Markanvändning, längre sikt. I översiktsplanen illustreras behovet av tätorter – Kungshamn – Smögen – Väjern – Hove- en ny väg förbi Örn. Inom aktuellt område finns kän- näset. da fornlämningar i form av boplatser och områden Vid Lilla Djupedal föreslås en bortsprängning av med värdefull lövskog. Utpekandet i översiktsplanen berg för att öka trafiksäkerheten. Eftersom vägsträck- bör läsas som en illustration av behovet. Den slutliga ningen tydligt följer landskapets topografi och lokaliseringen får studeras vidare så att ett lämpligt snirklar sig fram kan vissa kulturhistoriska värden läge kan hittas där konsekvenserna på områdets na- kopplade till vägen gå förlorade vid uträtning eller tur- och kulturmiljövärden kan minimeras. sprängning. Vid Askum föreslås en cirkulationsplats. På väg 171 längst in i Åbyfjorden krävs åtgärder Den kan öka trafiksäkerheten, tydligare markera plat- på vägen för att stärka säkerheten samt för att kom- sen som en bybildning och ge positiva effekter för de ma till rätta med den översvämningsproblematik verksamheter som ligger i området. som råder till följd av stigande vatten. Åtgärder fö- reslås i form av kurvuträtning, väghöjning och geo- ÖP Sotenäs 111

Mobilitet åtgärder för gång- och Färjekopplingar cykelväg, färjekopplingar Utredningsområden för färjekopplingar föreslås mel- Gång- och cykel lan de större besöksmålen i kommunens orter. Att För att minska barriäreffekter och öka trafiksäker- erbjuda olika kollektiva färdmedel, så som färja, är heten för oskyddade trafikanter föreslås flera kopp- en viktig förutsättning för att alla ska kunna nyttja lingar mellan områden och åtgärder genomföras för kommunens olika turistiska värden knutna till kus- gång- och cykeltrafiken. Kommunens serviceorter, ten, även de som inte har tillgång till egen båt. Fler större bostadsområden och arbetsplatser knyts sam- färjekopplingar kan även leda till att begränsa belast- man med ett säkert gång- och cykelvägnät. Förstärk- ningen på kommunens vägnät och minska behovet av ta kopplingar föreslås i form av cykelleder mellan att bygga ut ny väginfrastruktur. Kungshamn – Askum, Solvik – Hunneborondellen, Hunneborondellen – Hunnebostrand, Hunnebost- rand-Bovallstrand, Bovallstrand – Brygge och Lång- Konsekvenser för evik - väg 174. Vidare föreslås en utveckling av Markanvändning, tätorter strandpromenad mellan Ulebergshamn-Hunnebost- rand-Ramsvik. Utbyggnaden av gång- och cykelleder innebär positiva konsekvenser utifrån ett flertal aspekter, exempelvis kan ett attraktivt cykelvägnät fungera som ett bra alternativ till bilkörning för resor eller cykelpendling inom och mellan tätortsområden och i viss utsträckning begränsa bilberoendet. Avstånden är relativt korta och cykeln är ett möjligt alternativ till bil för resor mellan kommunens orter. Färre bilar i centrum innebär bättre lokala miljöförhållanden då luftföroreningarna och bullerpåverkan kan minska, vilket är positivt ur folkhälsosynpunkt. En överflytt- ning av resor från bil till cykel minskar belastningen på trafiksystemet och begränsar utsläppen av koldi- oxid med minskad klimatpåverkan som följd. Ett tra- fiksäkert och välutbyggt gång- och cykelnät inom or- terna är framför allt positivt för barn och unga som i hög utsträckning använder cykel eller som till fots tar sig till och från skolan, vänner och fritidsaktiviteter. Det bedöms finnas goda förutsättningar att anlägga cykelleder med begränsad påverkan på landskapsbild 0 5 10 km och naturvärden. Sett utifrån möjligheten att utveckla besöksnä- Tätortszon ringen, och att främja det rörliga friluftslivet, har ett gång- och cykelvägnät en annan mycket viktig funk- tion och ger positiva effekter för möjligheten att på ett tryggt sätt uppleva kommunen även för dem som inte har bil, inte har råd att köpa en egen bil eller som vill begränsa sitt bilkörande.

4.2.1 Tätort 112 ÖP Sotenäs

Bebyggelsen på bergsplatån kommer att ge nya ut- blickar. Från havet sett kommer upplevelsen av kust- landskapet att förändras då bebyggelsen skapar en ny siluett. Sandön, Grindholmen och Smögenön ligger till stor det i blickfånget för den som ser området från havet och kan till viss del skymma bebyggelse på bergsplatån. Bebyggelseområdena på höjden lig- ger indragna från de högsta partierna vid bergskanten mot kustvägen och kommer till viss del ligga skymda mot havet. Genom varsam gestaltning och anpass- ning till topografi, siktlinjer och skala kan bebyggel- Vy över Kungshamn med Kungshamnsvallen i förgrunden sen smälta in och växa samman med kringliggande bebyggelseområden och negativa effekter minska. Kungshamn, Väjern, Utvecklingsområdena mellan Kungshamn och Smögen och Hovenäset Väjern kommer att representera en ny epok i orter- nas bebyggelsehistoria och kan genom respektfull Bebyggelseutveckling- Väjern och utformning skapa ett mervärde genom att varsamt Kungshamn bygga vidare på den historiska kontinuiteten. Orterna Väjern och Kungshamn föreslås växa samman ge- längs kusten har genom historien utvecklats genom nom ny bebyggelse på bergsplatån mellan Bäckevik i att mindre samhällen knyts samman. Samtidigt tryg- söder till Förålarna i norr. Planerade utvecklingsom- gas de större naturpräglade mellanrummen mellan råden tar oexploaterad mark i anspråk vilket innebär kuststaden och kustorterna genom rekommendatio- förändringar av landskapet där nya vägar anläggs och ner. Fördjupade analyser och fotomontage krävs i bostäder byggs. Anläggning på berg kräver i många efterföljande planering för att säkerställa att påver- fall sprängning vilket ger irreversibla skador på mil- kan på riksintresset enligt 4 kapitlets värden inte blir jön. Karaktären av orörda berghällar kommer att för- påtaglig. svinna och risk finns för negativa konsekvenser för De föreslagna områdena knyter samman Väjern djur och växter samt för friluftslivet. Att bygga ut med Kungshamn och stärker sambandet mellan or- orterna i en annan riktning uppfyller inte syftet med terna, bland annat via en inre gatustruktur som av- bebyggelsestrategin, dvs att orterna ska stärka var- lastar kustvägen. Det ger positiva konsekvenser för andra genom att tillåtas växa samman. Även i andra framkomligheten och trafiksäkerheten i området. Att riktningar skulle en tätortsutveckling ta orörda häll- orterna kopplas samman är också positivt då service marker i anspråk. I jämförelse med nollalternativet kan delas mellan orterna och bli mer lättillgänglig för är planförslaget mer detaljerat och avgränsat i sin fler. Det kan stärka förutsättningarna för att bibehål- utsträckning vilket innebär att en påverkan på riksin- la och utveckla service i kuststaden över hela året, tresset enligt 4 kapitlet miljöbalken, obruten kust och vilket gynnar åretruntboende. En sammanhållen och rörligt friluftsliv, blir tydligare att förstå. Vissa fri- lättillgänglig bebyggelse- och servicestruktur under- luftslivsvärden undantas från exploatering och påver- lättar hållbara transporter och är även effektiv ur ett kan på det närliggande rekreationsområdet vid bergs- samhällsekonomiskt perspektiv. platån blir mindre i planförslaget än i nollalternativet. ÖP Sotenäs 113

Bebyggelseutveckling norr om Väjern las med en blandning av verksamheter, bostäder och Norr om Väjern finns två större utvecklingsområ- offentliga platser. den, Långevik och Långeviksbergen. Sammantaget På Smögen föreslås centrumutveckling med servi- tar dessa områden stora ytor oexploaterad mark i an- ce och bostäder centralt vid Sandön mellan Smögen språk och möjliggör för omkring 1000 nya bostäder. och Hasselösund. Centrumområdet är ett komple- Detaljplanen för Långevik är under framtagande och ment till de mötesplatser och verksamheter som finns berör skyddade arter, strandskyddat område och flera på Smögenbryggan och stärker förutsättningarna för olika biotopskyddade miljöer samt jordbruksmark. och tillgången till service året runt. Riksintresset för Konsekvenserna av detaljplanens genomförande, lo- kulturmiljö Smögen och dess värden bedöms inte kaliseringsprövning enligt 3 kapitlet 4 § miljöbalken påverkas negativt av planens förslag men centru- samt lämpliga anpassningsåtgärder får studeras vida- mutvecklingen med dess utformning, innehåll samt re i detaljplanearbetet och tillhörande miljöbedöm- konsekvenser behöva studeras vidare i efterföljande ningsprocess. Utvecklingsområdet Långeviksbergen planer. En viktig fråga för vidare planering blir att tar även det berghällar i anspråk och även här finns hitta en avvägning mellan anpassning, bevarande risk för negativa effekter för växt- och djurlivet. Vi- och utveckling av orternas karaktär för att minime- dare inventeringar och miljöbedömningar får göras ra negativa effekter på kulturmiljövärden, viktiga i kommande detaljplanearbete. Samtidigt bedöms de samband och siktlinjer. Påverkan på naturvärden vid två utvecklingsområdena ge goda förutsättningar för Hasselösund behöver också utredas vidare. helårsboende. Här kan en ändamålsenlig bebyggel- sestruktur med goda boendekvaliteter, en blandning Bebyggelseutveckling- ökat bostadsutbud av bostäder med olika storlek och skala, mötesplat- Inom kuststaden lyfts behovet av att blanda olika upp- ser, handel, förskola med mera växa fram utan att de låtelseformer och bostadsstorlekar, så att möjligheten känsligaste områdena närmast kusten tas i anspråk. finns för alla oavsett ålder, socioekonomisk bakgrund Områdena ligger nära det stora föreslagna verksam- med mera att bo kvar under livets olika skeden. Det hetsklustret vid Askum. Med en gång- och cykelväg är positivt för den sociala hållbarheten, både ur indi- mellan områdena kan pendling ske med cykel eller videns perspektiv och för samhället i stort eftersom till fots. en bibehållen eller ökad helårsbefolkning är en för- utsättning för att den service som byggts upp i orten Bebyggelseutveckling- Centrumfunktioner ska kunna finnas kvar. I Väjern kommer behovet av både offentlig och kom- mersiell service öka i takt med att samhället växer. Bebyggelseutveckling- Ekonomiska Här finns även behov av kvalitativa mötesplatser, vil- konsekvenser ka kan tillskapas i samband med en centrumutveck- Med fler boende i kuststaden, i kombination med en ling. Ett utvecklat centrum kan ge positiva effekter utveckling av verksamheter och näringsliv, ökar be- för Väjern i form av en stärkt identitet och förbätt- hovet av goda vägförbindelser. Det gäller både för rad trafiksäkerhet. Genom att bygga ut service nära resande med bil och för oskyddade trafikanter. Fler de nya bostadsområdena blir även transportbehoven boende i orterna och nära kollektivtrafikstråk är en mindre och en förväntad trafikökning på den redan viktig grund till en välutbyggd och attraktiv kollek- hårt belastade väg 174 kan begränsas. tivtrafik. För effekter på framkomlighet samt riskfrå- Inne i Kungshamn föreslås en komplettering och gor kopplade till väg, läs vidare under Områdesre- förtätning av den befintliga strukturen. Att komplet- kommendationer, Mobilitet. tera samhället med fler bostäder kan ge positiva ef- fekter för servicen i samhället. Centrum ska utveck- 114 ÖP Sotenäs

Föreslagen bebyggelseutveckling innebär sam- Att lyfta fram och koppla samman de nya bostads- mantaget stora samhällsekonomiska investeringar områdena med friluftslivsområdet skapar möjligheter från kommunens sida i form av utbyggnad av tek- för fler människor att på ett enkelt och lättillgängligt niska anläggningar, infrastruktur samt skola och om- sätt nå närrekreation vilket är positivt för folkhäl- sorg. Samtidigt ger planförslaget kring kuststaden san och välbefinnandet. Närheten mellan föreslagna förutsättningar för en utveckling av verksamheter utvecklingsområden och naturområdet ger även ett som är viktiga för näringslivet och som skapar nya flertal möjligheter för lek och utevistelse för barn. arbetstillfällen. Förtätning och resurshushållning, Dalgångarna med sina frodiga grönområden har sär- varierat bostadsutbud i olika prisklasser, samman- skilt stor betydelse i det karga kustområdet där de bi- länkning av orterna, attraktiva centrum året om samt drar med variation och vindskyddade lägen. god tillgänglighet till friluftsliv och turism, bedöms Vid Klevekilen kan komplettering med enstaka sammantaget medföra positiva konsekvenser för den villatomter prövas. Området ligger i nära anslutning lokala ekonomin och näringslivet, och därigenom till naturreservatet Klevekilen. Dagvatten från hård- också den ekonomiska hållbarheten. gjorda ytor ska renas innan de leds vidare ut i Kleve- kilen för att undvika negativ påverkan på växt- och Grön infrastruktur och ekosystemtjänster djurlivet samt vattenkvaliteten. Planförslaget bedöms Med den förväntade befolkningsökning som de fö- inte påverka naturreservatets värden. reslagna utvecklingsområdena medger, kommer de tätortsnära natur- och friluftsområdena, som tillhan- Vattenkvalitet dahåller många ekosystemtjänster, att bli särskilt vik- Kustvattnet inom kuststaden är idag i stor utsträck- tiga att värna. Fler människor innebär ett ökat behov ning påverkat av näringsämnen. Eftersom de fö- av tillgång till rekreation och friluftsliv vilket kan reslagna utvecklingsområdena ska ansluta till det medföra ett ökat tryck på de tätortsnära naturområ- kommunala vatten- och avloppsnätet bedöms ingen dena. Eftersom kommunen har god tillgång till geo- påverkan ske på kustvattnet. En avgörande förutsätt- grafiskt stora natur- och friluftslivsområden, bedöms ning för denna bedömning är att ett nytt avloppsre- effekten av en befolkningsökning inom Kuststaden ningsverk anläggs eller det befintliga byggs ut då be- enligt översiktsplanens förslag bli begränsad. fintligt reningsverk på Omholmen inte klarar av att I anslutning till utvecklingsområdena på bergs- rena vattnet i tillräckligt hög utsträckning vid maxbe- platån mellan Bäckevik och Förålarna finns -mo lastning. För att komma till rätta med de miljöeffekter tionsspår som följer dalgångarna. Motionsområdet som följer av ett bristfälligt renat vatten från Omhol- kommer att undantas från exploatering och blir en men har en utredning påbörjats där möjligheten att stor tillgång för de boende i området. Vid Ulvemyr öka kapaciteten i kommunens befintliga reningsverk och Dyremyr finns träd- och buskbeväxt myrmark i alternativt bygga ett nytt reningsverk studeras. Mark dalgången. Natur- och motionsområdet levererar där- kommer vid behov reserveras för ett nytt reningsverk med många olika ekosystemtjänster till sitt närområ- inför granskning av planen. de, så som kulturella tjänster i form av möjligheter Ökad bebyggelse och exploatering i närheten av till närrekreation, stödjande tjänster då området utgör kusten riskerar att förorenat dagvatten når vattenföre- goda livsmiljöer för växt- och djurlivet samt regle- komster vid skyfall eller ihärdiga regn. För att mins- rande tjänster då myrmarker lagrar och binder kol ka risken att föroreningar når vattnet behöver vattnets vilket har betydelse för möjligheten att motverka kli- väg genom landskapet studeras samt fördröjningsåt- matförändringarna. Myrmarken kan även användas gärder och rening av dagvatten vidtas. Här kan ex- som ett sätt att rena dagvatten. empelvis gröna lösningar, så som gröna tak eller ut- nyttjandet av våtmarker som mottagare av dagvatten, vara lämpliga att lyfta. ÖP Sotenäs 115

Hamnområde från bland annat tung trafik som följd. Jämfört med Tillgången till båtplatser är en viktig del av kuststa- nollalternativet, där en omvandling föreslogs av de dens identitet, attraktivitet och kvalitet och fyller på centrala verksamhetsområdena, innebär planförslaget så sätt en rad viktiga sociala aspekter kopplade till att störningarna blir kvar. Avvägningen har gjorts att försörjning, turism och besöksnäring samt god livs- blandningen av verksamhetsområden och bostäder miljö. Idag råder en brist på båtplatser i kommunen är en del av kustorternas historia och identitet samt och med en förväntad befolkningsökning kommer att de bidrar med arbetstillfällen på nära avstånd till troligen även efterfrågan på båtplatser att öka. I pla- ortens bostäder. Om verksamhetsområden ska om- nen pekas inte något nytt hamnområde ut, i stället tas lokaliseras behöver ny jungfrulig mark tas i anspråk ett samlat grepp om befintliga områden där möjlig- utanför orten. Omvandlingsområden nära vattnet be- heten till förtätning och komplettering anses lämplig döms inte heller uppfylla utvecklingsstrategins mål att pröva. På så sätt tas inga oexploaterade områden i om helårsboende, eftersom de kustnära bostadsområ- anspråk, den värdefulla kustremsan värnas och förut- dena i hög grad är attraktiva som delårsboende. Ur ett sättningarna för rörligt friluftsliv och attraktiva kust- hållbarhetsperspektiv bedöms de positiva effekterna miljöer behålls och risken för att enstaka båtplatser ur social, ekologisk och ekonomisk synvinkel av att sprids i området minskar. Mot denna bakgrund be- låta verksamhetsområden ligga kvar, vara större än döms riksintresset för friluftsliv inte påtagligt skadas de negativa effekter som störningar från verksamhe- av en utveckling av befintliga småbåtshamnar. För terna ger. Eftersom nya störande verksamheter loka- effekter och konsekvenser av en utvidgning av små- liseras till områden utanför orten kommer områdena båtshamnar, läs vidare under Risk för betydande mil- sannolikt successivt utvecklas mot mindre störan- jöpåverkan i delen Konsekvenser. de verksamheter där bostäder kan bli ett inslag. På Fler båtplatser kan innebära ökad biltrafik till och längre sikt behöver åtgärder sannolikt vidtas för att från småbåtshamnarna, vilket under sommarhalvåret skydda områdena från översvämningar i takt med att kan medföra effekter på framkomligheten och den lo- havsnivån stiger. Frågan om en ändrad användning kala miljön i de centrala delarna av orterna. kan då återigen bli aktuell att utreda. Nya ytkrävande och trafikintensiva verksamheter Buller, luft- och luktföroreningar styrs till befintliga verksamhetslägen utanför tätorter- Biltrafiken är den dominerande bullerkällan i tätorts- na, så som till Hogenäs och norr om Klippsjön där området, men störningar från industribuller och andra planen möjliggör för en utvidgning av verksamhets- bullrande verksamheter förekommer också. Befintli- områdena. Genom att planera för en begränsning och ga och centralt belägna verksamheter som genererar reducering av tunga transporter genom de centrala buller genom exempelvis tunga transporter kommer delarna av kuststaden begränsas negativ miljöpåver- att finnas kvar och innebär fortsatt negativa effekter i kan i form av buller och luftföroreningar i de trängre form av bullerpåverkan, utsläpp till luft samt i vissa miljöerna inne i centrum. Även risken för olyckor fall störningar genom lukt. Det finns även en pågå- med farligt gods minskar. ende utveckling inom det detaljplanelagda industri- En utveckling av kuststaden innebär att trafiken området Ödegården, som kommer innebära att den kommer att öka. Därmed ökar även buller och luft- tunga trafiken kommer öka ytterligare. föroreningar från vägtrafiken. Att skapa ett inre nät Kustorternas bebyggelse har växt fram längs vatt- av infrastruktur som planen föreslår bidrar till att bul- net, där verksamhetsområden ofta har placerats vid ler och luftföroreningar från bilar kan spridas ut. En hamnlägen med bostäder runt om. I takt med att or- utvecklad trafikstruktur i området innebär även för- terna har växt och förtätats nära vattnet har flera verk- bättrade gång- och cykelmöjligheter. Det är en viktig samhetsområden fått centrala lägen, med störningar åtgärd för att de kortare bilresorna inom kuststaden 116 ÖP Sotenäs

ska minska och därmed även störningarna. Bebyg- Vid Sandön ligger vägen med omgivande mark- gelseutveckling längs huvudvägarna och längs kol- områden lågt. Här finns även lågpunkter som behö- lektivtrafikstråk ökar även människors tillgänglighet ver beaktas för dagvatten- och skyfallshantering. Ett till och ger förutsättningar för ett ökat underlag till helhetsgrepp för centrumutveckling och bostäder bör kollektivtrafiken. Det ökar möjligheterna att låta bi- tas där hela området studeras och där klimatåtgärder len stå och i stället välja kollektiva färdmedel, vilket utreds. i sin tur har positiva effekter på både bullerpåverkan Vid Väjern centrum passerar väg 174 en lågpunkt och utsläpp till luft. och riskerar att översvämmas. Inom området bör klimatsäkring av vägen och centrumområdet ske i Klimatanpassning - risk för översvämning, samband med en centrumutveckling. Öster om vägen ras, skred och erosion finns en lågpunkt, där det finns risk att vatten sam- Längs kuststräckan finns lågt belägna områden och las och stängs inne om vägen klimatanpassas utan därmed även risk för översvämning till följd av sti- att det innanförliggande området beaktas. Lämpliga gande vatten i havet. I kustsamhällena är det den äld- åtgärder för området som helhet behöver utredas i ett re, och ofta kulturhistoriskt intressanta, bebyggelsen program, detaljplan och/eller vägplan. som vuxit fram kring hamnlägen som är särskilt ut- I Kungshamns centrum ligger befintlig bebyggel- satt för översvämningsrisker. Inom flera hamnområ- se inom område som riskerar att översvämmas. Att den har även en bristande stabilitet med risk för ras skydda den befintliga bebyggelsen är komplicerat och skred identifierats på en övergripande nivå. och lämpliga åtgärder för klimatsäkring av centrum- För de äldre delarna av Smögen hanteras över- området behöver utredas samlat. Även verksamhets- svämningsrisk för den befintliga bebyggelsen genom områdena Guleskär och Springet ligger lågt och på den detaljplan som tas fram. I detaljplanen konsta- sikt kan åtgärder behövas för att skydda bebyggelsen. teras att det finns en översvämningsproblematik, Området kring idrottshallen i Kungshamn ligger men att huvuddelen av den bebyggelse som kommer lågt. Här finns stora gräsytor och bollplaner som kan påverkas är sjöbodar. Inom planområdet är endast användas som skyfallsytor vid behov. Vid en eventu- ett fåtal bostäder belägna så lågt att de riskerar att ell framtida komplettering inom området behöver be- drabbas av översvämning vid höga vattenstånd. Slut- hovet av ytor för skyfallshantering beaktas. En större satsen är att ett översvämningsskydd skulle innebära lågpunkt finns även i området kring Ulvemyr. Enligt för stor påverkan på tillgänglighet och kulturmiljö planförslaget ska området fortsatt användas som re- och att tillfälliga översvämningar av den befintliga kreationsområde. Området kan därmed få en ökad bebyggelsen får accepteras. Av den anledningen bör funktion för dagvatten- och skyfallshantering vid en sjöbodar inte inredas. Tillfälliga skydd kan bli aktu- utveckling inom Förålarna. I ett klimatanpassnings- ella vid enstaka bostadshus. sammanhang är de vatten- och temperaturreglerande Omholmens avloppsreningsverk är en samhälls- ekosystemtjänsterna som naturen kan utföra de vikti- viktig funktion som ligger lågt och riskerar att över- gaste funktionerna. Att arbeta med klimatanpassning svämmas. Om reningsverket byggs ut i samma läge utifrån de naturgivna förutsättningarna i kustzonen är behöver risken för översvämning beaktas. Om re- till delar begränsad då det karga landskapet i stor ut- ningsverket flyttar behöver klimatsäkring ske för ny sträckning saknar ytor med växtlighet som kan verka användning av området. infiltrerande och fördröjande eller ge svalka i form av skugga. Att ta vara på de grönområden som finns är därmed centralt för att uppnå olika mål kring håll- barhet. ÖP Sotenäs 117

Bebyggelseutveckling- Ulebergshamn Utvecklingsområdet vid Uleberg ligger till begränsad del inom riksintresset för naturvård Ramsvikslandet, Hållö, Kornö o Gåsö skärgård samt riksintresset för friluftsliv, Norra Bohusläns kust - inre kustzonen. Förslaget bygger vidare på befintlig bebyggelsestruk- tur och ligger i riksintresseområdenas yttre kant, i de- lar av riksintresset som generellt bedöms vara mer tålig för förändring. Genom varsam landskapsan- passning bedöms påverkan på riksintressenas värden därmed bli begränsade och påtaglig skada bedöms Hunnebostrand med hamnen i förgrunden och bebyggelsen inte uppstå. Anpassning till landskapsbild studeras i mellan bergen i bakgrunden pågående detaljplan för de höglänta delarna av om- Hunnebostrand och Ulebergshamn rådet, Munkebo etapp 2. Den låglänta delen nedan- för berget tar ängsmark i anspråk. När detaljplanen Bebyggelseutveckling- landskap för Munkebo etapp 2 är utbyggd är området nedan- Genom en varsam utveckling med stor hänsyn till be- för berget i princip den enda återstående ytan som är fintlig skala och kulturmiljövärden, där siluetten mot möjlig att bebygga i Ulebergshamn. Övriga områden kusten beaktas, bedöms de övergripande effekterna ligger antingen inom strandskydd eller är högt beläg- för natur- och kulturmiljövärdena samt upplevelsen na och en utbyggnad inom dessa områden skulle ge av nationallandskapet enligt 4 kapitlet miljöbalken, en stor påverkan på landskapsbild och friluftsvärden. obruten kust och rörligt friluftsliv, bli små till mått- Ängsmarken ligger mitt i samhället och är avskuren liga inom tätortszonen. Befintlig strandpromenad ut- från omgivande odlingslandskap och bedöms ha ett vecklas för rekreation och turism och knyts samman begränsat värde som jordbruksmark. Risk för block- hela vägen från Ramsvikslandet via Hunnebostrand nedfall behöver utredas för att avgöra om området är och Ulebergshamn och vidare förbi Strandhamn. Det lämpligt för bostäder med avseende på människors ger bland annat positiva effekter för kulturmiljön hälsa och säkerhet. i form av att de historiska kopplingarna mellan de norra delarna av Ramsvik och Hunnebostrand syn- Bebyggelseutveckling- Södra liggörs. Hunnebostrand I Hunnebostrand föreslås den huvudsakliga utveck- Bebyggelseutveckling- ökad tillgänglighet lingen av bostäder ske åt sydost och på längre sikt Planförslaget ger möjlighet till en omgestaltning även åt nordost. I planen betonas hushållningsaspek- av Alpvägen, där enstaka nya hus kan prövas längs terna starkare än i nollalternativet. Ett uttryck för det- med gatan och som bidrar till att Hunnebostrand och ta är att utvecklingsområdena avgränsats mer i detalj Ulebergshamn knyts samman till en kustort. Den för- och att ett par större utvecklingsområden har tagits stärkta kopplingen ger positiva konsekvenser som att bort eftersom de bedömts ligga för perifert. service och handel, som huvudsakligen är förlagd i Riksintresset för friluftsliv Norra Bohusläns kust Hunnebostrand, blir lättare att nå för de boende i Ule- - inre kustzonen, berörs av föreslaget utvecklingsom- bergshamn. En ökad tillgänglighet till service ökar råde för turism vid Udden i Hunnebostrand. Tanken även förutsättningarna för helårsboende i Ulebergs- är att utveckla området vid skulpturparken till ett be- hamn. Föreslagen centrumutveckling kring livsmed- sökscentrum med inriktning mot stenindustrin. På- elsbutiken inne i Hunnebostrand stärker också den verkan på riksintresset bedöms bli begränsad då rik- sociala infrastrukturen. 118 ÖP Sotenäs

sintresseområdet som helhet är geografiskt stort och konstituerar riksintresset för naturvård. Samtidigt då intentionerna med förslaget är att främja turism innebär förslaget att en ny detaljplan behöver upp- och friluftsliv. Förslaget bedöms kunna tillskapa nya rättas och att strandskydd återinträder i området. Sär- värden till riksintresset som gynnar turism och fri- skilt skäl krävs för att upphäva strandskyddet och fri luftsliv. En utveckling av området kan öka tillgäng- passage behöver säkerställas för allmänheten samt ligheten till området och bidra till att fler kan ta del för växt- och djurliv. Delar av området är obebyggt av den historia som finns kopplat till Hunnebostrand och ligger högt i terrängen. Om dessa områden berörs och de äldre näringarna som stenindustrin vittnar om. behöver påverkan på landskapsbilden utredas. Det är även positivt för de boende då det kan stärka Vid Solliden föreslås ett område för bostäder. Om- samhörigheten och stoltheten över kustortens histo- rådet är kuperat, men är inte exponerat mot havet. riska utveckling. Området ligger exponerat mot havet Om terränganpassning sker och de högst delarna och påverkan på landskapsbild behöver studeras. Om lämnas obebyggda kan påverkan bli måttlig. besökscentrum inte kan uppföras inom gällande de- Vid Folkets park föreslås ett utvecklingsområde taljplan för området och en ny detaljplan måste upp- för bostäder och verksamheter. Området är kuperat rättas återinträder strandskyddet. Särskilt skäl krävs och har en relativt central placering i de äldre delarna för att upphäva strandskyddet och en fri passage be- av samhället. Placering, utformning och skala på be- höver säkerställas för allmänheten samt för växt- och byggelse behöver studeras vidare för att undvika ne- djurliv. gativ påverkan på kulturmiljö och landskapsbild. Utvecklingsområdet i de strandnära delarna av En större utbyggnad av bostäder föreslås norr om Lökholmens industriområde ger möjlighet till att Asslerödsvägen som leder till Askum. På sikt kan bo- pröva anläggningar med koppling till besöksnäring- stadsområden runt Hunnebo klåva bindas samman på en. Utveckling av en anläggning som kan fungera för östra sidan av berget. Grönområdet mellan områdena turism och friluftsliv året runt i Hunnebostrand är en tryggas som ett rekreationsområde och ger mervär- viktig del i att bibehålla och stärka servicen i kustor- den i form av exempelvis rekreation och lek för de ten. Påverkan på riksintresset Norra Bohusläns kust boende. Att samhällets tillåts växa åt sydost möjlig- - inre kustzonen bedöms även här som begränsad då gör dessutom för cykelpendling till det föreslagna omgivande ytor sedan tidigare är ianspråktagna av verksamhetsområdet vid Askum där många arbets- verksamheter och eftersom förslaget går i linje med tillfällen kan komma att skapas. Att möjligheten finns riksintressets intentioner om att främja friluftslivet. att välja cykel för arbetspendling är mycket positivt, Inom riksintresseområdet finns redan idag anordning- både för miljön och folkhälsan. I området finns vi- ar för friluftslivet, så som service och vandrarhem, dare höga natur- och kulturmiljövärden, bland annat på ett flertal orter utmed kusten. Behovet av fler -an i form av ängs- och hagmarker och fornlämningar. ordningar bedöms dock finnas och i Hunnebostrand Vid fortsatt planering inom området kan det därmed har ett behov av en anläggning som kan vara öppen bli aktuellt med naturvärdesinventeringar samt arke- året runt särskilt identifierats. Områdets värden kan ologisk utredning och bedömning av fornlämningar. utvecklas genom att tillskapa fler boendemöjligheter Den södra delen av området norr om Assleröds- och utveckla servicen, eftersom tillgången till exem- vägen ligger inom den tertiära skyddszonen kring pelvis boende på kusten är en betydelsefull förutsätt- skyddsområde för Lilla Dalevattens vattentäkt. Det ning för att människor ska kunna ta del av området. finns inga detaljerade skyddsföreskrifter för den terti- Att lokalisera nya anläggningar till redan befintliga ära skyddszonen, men avrinning sker mot vattentäk- och i anslutning till orterna, gör att anordningarna ten och anpassningar kan behöva göras för att säker- samlas och att oexploaterade områden förblir orörda. ställa att vattentäkten inte påverkas av utbyggnaden. Därmed skonas de kärnvärden som huvudsakligen Genom att ansluta ny bebyggelse till kommunalt ÖP Sotenäs 119

vatten – och avlopp samt en god dagvattenhantering överskridas beroende på antalet sommargäster. Väst- minskar risken för negativ påverkan på vattenkvali- vatten AB har påbörjat en utredning av den framti- teten och vattentäkten. I denna del av området finns da kapaciteten av kommunens reningsverk. Att lösa även en lågpunkt där vatten samlas. Lågpunkten kan frågan är därmed avgörande för att inte den ökade sparas undan från bebyggelse och ytan kan användas befolkningen, under sommartid, ska påverka vatten- till att hantera dagvatten och skyfall från området. I kvaliteten genom tillförsel av näringsämnen. Möj- det fortsatta arbetet behöver en dagvattenutredning ligheten att öka kapaciteten i kommunens befintliga göras där lämplig hantering av dagvatten samt påver- reningsverk alternativt bygga ett nytt reningsverk kan på vattentäkten ingår. studeras. Mark kommer vid behov reserveras för ett Vid Norra Hedalen föreslås att gällande detaljplan nytt reningsverk inför granskning av planen. kan ändras eller ersättas. Inom området finns en Ytvattenförekomsten Lilla Dalevatten används damm som kan hysa höga naturvärden. Naturvärde- idag för dricksvattenuttag. Vattentäkten är inte utpe- sinventering behöver göras i ett tidigt skede för att kad som en regionalt viktig dricksvattenresurs. Efter- bedöma möjligheten till en utveckling inom området. som kustområdet till stor del består av berg i dagen är möjligheterna för att ta ut större mängder grund- Bebyggelseutveckling- Norra vatten begränsad. Det ökar risken för negativa effek- Hunnebostrand ter så som begränsad tillgång till dricksvatten under Öster om väg 171 föreslås utveckling av befintlig torra perioder. En robust dricksvattenförsörjning är camping och två relativt stora utvecklingsområden därmed en viktig fråga för kommunen både idag och för bostäder vid idrottsplatsen och Valarna. Bostads- i framtiden oavsett hur kommunen växer eller hur nä- utbyggnaden är tänkt att prioriteras sist i utbyggnads- ringslivet utvecklas. Eventuellt behov av reservvat- ordningen eftersom området ligger något perifert i ten utreds. anslutning till ett större närrekreationsområde och Väg 171 är sekundär väg för transporter med farligt risk finns för ett ökat bilberoende. Skolor och cen- gods och går över vattenskyddsområdet tillhörande trum i Hunnebostrand ligger dock inom en till två ki- vattentäkten. Genom att lokalisera verksamheter med lometer från de föreslagna utbyggnadsområdena, vil- transport av farligt gods till Hogenäs industriområde, ket innebär att gång- och cykel är mycket möjligt. På som i planen föreslås utvidgas, kan transporter med sikt är fördelen med större områden, likt de föreslag- farligt gods genom vattenskyddsområdet undvikas na, att ett tillräckligt befolkningsunderlag kan skapas och därmed minskar risken för att farliga ämnen når för kollektiva trafiklösningar. Sådana lösningar kan vattentäkten. vara ett viktigt komplement för de grupper som har svårt att ta sig fram till fots eller med cykel, så som Hamnområde äldre eller människors med funktionsvariationer. I planen pekas det befintliga hamnområdet ut som möjligt att utveckla. I den norra delen av Hunnebo- Vattenkvalitet strand bibehålls den befintliga strukturen med en öp- Under sommarmånaderna går Lökholmens avlopps- pen vattenspegel i bukten och mindre bryggor längs reningsverk i Hunnebostrand över sin tillståndsgivna kajen. I den tidigare översiktsplanen föreslogs en belastning enstaka gånger. När belastningen över- förtätning även i denna del av hamnområdet. Plan- skrids 4-6 gånger per år ger tillsynsmyndigheten ett förslaget innebär därför mindre negativ påverkan på föreläggande om åtgärd. Det förväntas ske inom de kulturmiljö och landskapsbild i förhållande till nolla- närmsta åren om ytterligare påkoppling av fastig- lternativet. För effekter och konsekvenser, läs vidare heter till Lökholmens avloppsreningsverk fortsätter. under Risk för betydande miljöpåverkan i delen Kon- Även utan ytterligare påkoppling kan belastningen sekvenser. 120 ÖP Sotenäs

Hälsa och säkerhet Eftersom ny bebyggelse tillkommer öster om orten, och servicen ligger kvar i de äldre delarna väster om Dinglevägen, är det viktigt att arbeta vidare med tra- fiksäkra stråk över Dinglevägen och på så sätt öka trafiksäkerheten i området. Det är speciellt viktigt ur ett barnperspektiv, så att barns möjligheter att själva på ett säkert sätt kan ta sig fram ökar.

Klimatanpassning För de äldre delarna av Hunnebostrand har översväm- ningsrisk för den befintliga bebyggelsen hanterats Hamnen med bryggor och sjöbodar i Bovallstrand genom den detaljplan som tas fram Gamla Hunnebo. Planen är antagen, men överklagad. I detaljplanen konstateras att det finns en översvämningsproblema- Bovallstrand tik, men att huvuddelen av den bebyggelse som kom- Bebyggelsestruktur- södra Bovallstrand mer påverkas är sjöbodar. Flertalet av de bostadshus Bovallstrands möjliga utvecklingsriktningar begrän- som ligger inom område med översvämningsrisk sas mer eller mindre naturligt av värdefulla strand- har sockel. Slutsatsen är att ett översvämningsskydd ängar i söder och av kustområde i norr och i väster. skulle innebära för stor påverkan på tillgänglighet Orten har under senare år successivt byggts ut och och kulturmiljö och att tillfälliga översvämningar av kompletterats inom den befintliga tätortsutbredning- den befintliga bebyggelsen får accepteras. Av den an- en och få ytor återstår nu för ytterligare utveckling. ledningen bör sjöbodar inte inredas. Tillfälliga skydd De tre större föreslagna utvecklingsområdena för kan bli aktuella vid enstaka bostadshus. Möjligheter- bostäder nedanför höjden Gåsebacka innebär stora na till utrymning bedöms vara goda. markanspråk. Den samlade utvecklingen ska anpas- Kring Lökholmsvägen finns risk för översväm- sas till landskapets topografi och värden för att mi- ningar vid befintliga verksamheter och bostäder. nimera påverkan. Närliggande rekreationsområde Lökholmens avloppsreningsverk ligger något högre med sitt stigsystem bibehålls och blir ett mervärde i terrängen och ligger inte inom område med över- för framtida bostadsområden. svämningsrisk. Soteleden/Kuststigen löper genom utrednings- området Bärbydalens yttre kant och ska respekteras i kommande detaljplanering, så att inte negativa ef- fekter uppstår för friluftslivet. Områdena ligger nära centrum och skola och skapar positiva effekter då gång- och cykelmöjligheterna från området till ser- vice och omsorg blir goda. I området finns kända fornlämningar med tillhörande fornlämningsområde. Fornlämningarnas status och utbredning samt even- tuellt behov av anpassningar behöver utredas i sam- band med fortsatt planering. ÖP Sotenäs 121

Det finns risk att jordbruksmark tas i anspråk i nivåerna. Samtidigt finns en risk att service försvin- samband med exploatering i området intill Gåse- ner från hamnplan, som är den stora mötesplatsen i backa. Jordbruksmark får endast tas i anspråk om orten. Förutsättningarna för att stärka hamnplan så att det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsin- den behåller sin sociala funktion även efter det att tressen och om behovet inte kan tillgodoses på annan livsmedelsbutiken flyttat är viktiga att studera. Tor- mark på ett från allmän synpunkt tillfredsställande get och dess omgivningar behöver fyllas med social sätt. Samtliga orter i Sotenäs kommun påverkas av infrastruktur i form av nya mötesplatser och blandade en successiv omvandling av befintligt bostadsbestånd funktioner för att kunna vara levande året runt. till delårsboende. För att bibehålla befolkningsunder- laget för service i orten behövs nya bostäder som är Bebyggelsestruktur- norra Bovallstrand anpassade för helårsboende. I Bovallstrand begrän- Genom det föreslagna området för utvidgning av be- sas utvecklingsmöjligheterna av havet i väster och av fintligt verksamhetsområde Öster om Bovallsdörren värdefulla och översvämningskänsliga strandängar går Soteleden/Kuststigen. Området är även en entré- i söder. I norr har en bostadsutveckling redan skett punkt för ett närrekreationsområde med bland annat alternativt är under utredning i pågående detaljplan. elljusspår, stigar, utsiktspunkter och vindskydd och Ytterligare utveckling åt norr bedöms inte vara lämp- har stor betydelse för boende och besökare i Bovall- lig med tanke på det känsliga kustlandskap som tar strand. Vid fortsatt planering behöver anpassningar vid och med de avstånd som uppstår mellan ortens göras så att entrépunkten till närrekreationsområdet service och bebyggelsen. Den utvecklingsinriktning fortsatt är tillgänglig från Kyrkogatan. som återstår finns i öster och sammanfaller till stora För utvecklingsområde Säm 2:1 pågår detaljpla- delar med områden med höga rekreationsvärden eller nearbete. Tidigare detaljplan har upphävts på grund högt belägna områden där den visuella påverkan på av att området kan vara livsmiljö för hasselsnok, vil- nationallandskapet bedöms bli stor. Vid en avvägning ket inte utretts i tillräcklig omfattning i planen. En bedöms en utveckling i dalgången vid Gåsebacka och ny detaljplan har startats upp där inventeringar, be- Bärbydalen ge minst påverkan på friluftsliv och land- dömning av konsekvenser samt eventuellt behov av skapsbild. Den jordbruksmark som finns i området är skyddsåtgärder kommer utredas inom ramen för en begränsad till storlek och ligger avskuren från om- miljöbedömning. givande odlingsmark. Påverkan på jordbruksmarken I höjd med Heljeröd ges möjligheter till förtätning bedöms därmed begränsas till det avgränsade utveck- i form av enstaka villatomter. Området ligger i delar lingsområdet. Vid en utveckling inom området bör inom landskapsbildskydd för Bottnafjorden och Tås- möjligheten att använda delar av området för odling, terödsvattnet. Landskapsbildsskydd är en äldre form exempelvis för tätortsnära odling med kolonilotter av naturskydd vars syfte är att skydda stora områ- utredas för att kompensera för förlust av jordbruk- den från större förändringar som kan ha en negativ smark. effekt på den visuella upplevelsen eller förståelsen för landskapet. Tillstånd kan krävas inom området. Bebyggelsestruktur- centrumutveckling Eftersom endast enstaka ny bebyggelse tillåts intill I anslutning till den nya livsmedelsbutiken vid den befintlig bebyggelse, och då anpassningar ska göras södra infarten föreslås vidare centrumutveckling till terrängen runt Heljerödsgatan och Sparödsgatan, kunna ske. Det innebär att Bovallstrand kommer att bedöms de negativa effekterna på landskapsbilden få en ny mötesplats. Den nya mötesplatsen kan bidra bli begränsade. Exploatering bör undvikas inom de till minskad biltrafik inne i de centrala delarna av Bo- högst belägna delarna för att värna utsiktsmöjligheter vallstrand, framför allt under sommarhalvåret, vilket och för att begränsa bebyggelsens exponering mot ger positiva effekter för framkomligheten och buller- omgivningen. 122 ÖP Sotenäs

Grön infrastruktur och ekosystemtjänster Förutsättningarna för grön infrastruktur, och därmed tillgången till ekosystemtjänster, är begränsade i det karga kust- och bergslandskapet. De gröna och blå inslag som återfinns bland hällarna är därmed extra viktiga att bevara. Kantzonerna i utvecklingsområ- dena runt Bärbydalen och Gåsebacka utgör viktiga stödjande ekosystemtjänster då de bland annat utgör reträttplatser och spridningskorridorer för djur- och växtarter. Kantzonerna är därmed viktiga att bevara och lyfta i kommande detaljplanering. Strandängar- na i söder tryggas i översiktsplanen och fyller viktiga Lämningar från stenindustrin vid Draget på Bohus-Malmöns södra del funktioner kopplade till reglerande ekosystemtjäns- ter och klimatanpassning. Inom bebyggelseområde- Bohus-Malmön na kan nya ekosystemtjänster tillskapas, exempelvis i form av villaträdgårdar eller i samband med utveck- Bebyggelsestruktur ling av offentliga mötesplatser och samlingspunkter. Tillfartsvägen till Bohus-Malmön via Örn är en be- Dagvattenhanteringen i form av naturbaserade gränsande faktor för utvecklingen på ön samtidigt lösningar bedöms vara relativt goda i de föreslagna som det finns ett behov av en utveckling av den so- utvecklingsområdena. ciala infrastrukturen, i form av ett differentierat bo- stadsutbud. I översiktsplanen redovisas en möjlig Hamnområde sträckning för ny väg, men det finns ingen finansie- I planen pekas två befintliga hamnområden ut som ring eller tidplan för när en sådan kan komma till. möjliga att utveckla. För effekter och konsekvenser, På kort sikt kan en begränsad utveckling ske på ön i läs vidare under Risk för betydande miljöpåverkan i form av komplettering av enstaka villor. Besöksnä- delen Konsekvenser. ringen kan också utvecklas om angöring kan ske med båt. Genom att bygga på den utveckling som finns på den östra sidan av ön bibehålls den västra sidans karaktär och höga värden. I jämförelse med nollal- ternativet, där tre utvecklingsområden lokaliserades till den västra sidan av ön, sker ingen påverkan på natur- och kulturmiljön samt de värden som konstitu- erar riksintresset enligt 4 kapitlet miljöbalken på öns obebyggda sida. Hela Bohus-Malmön ligger inom riksintresse för friluftsliv, Norra Bohusläns kust - inre kustzonen. På den norra sidan av ön, vid Stallebrottet, ges möjlig- het att utveckla besöksnäringen. Genom att ta hänsyn till omgivningens höga kulturhistoriska värden, så som kolerakyrkogården i väster, minskar risken för negativ påverkan. Fördjupade studier behövs dock för att avgöra vilken utveckling som är möjlig med ÖP Sotenäs 123

Hamnområde hänsyn till områdets värden och vilka anpassningar som krävs. Stora delar av utvecklingsområdet ligger I planen pekas det befintliga hamnområden ut vid inom strandskydd. Syftet med det utpekade området Malmö bukt som möjligt att utveckla. I jämförelse är att stimulera besöksnäringen. Kontakten med ha- med nollalternativet är gränsdragningen mer detalje- vet är en central kvalitet i detta då det möjliggör ang- rad vilket bidrar till en bättre hushållning av mark öring till området via båt från Kungshamn. Särskilt och vattenområden. För effekter och konsekvenser, skäl krävs för att upphäva strandskyddet och en fri läs vidare under avsnittet Risk för betydande mil- passage behöver även säkerställas för allmänhetens jöpåverkan i delen Konsekvenser. tillgänglighet samt för växt- och djurlivet. Utvecklingsområdena på den östra sidan av ön Grön infrastruktur och ekosystemtjänster bygger naturligt på kustortens bebyggelsestruktur Förutsättningarna för grön infrastruktur, och därmed och historia vilket ger flera positiva effekter för natur- tillgången till ekosystemtjänster, är begränsade i det miljön och friluftslivet då markresurser nyttjas mer karga kust- och bergslandskapet på den västra och mer effektivt och risken för spridd bebyggelse minskar. orörda sidan av ön. De gröna och blå inslag som åter- Sydväst om Grönvik föreslås ett större utbygg- finns bland hällarna är därmed extra viktiga att beva- nadsområde för bostäder. Utbyggnaden ska ske med ra. Bland hällmarkerna återfinns bland annat hällkar hänsyn till befintliga fornlämningar. Genom området som periodvis kan hålla vatten och andra småvatten går även Soteleden/Kustleden som även den bör be- som kan utgöra viktiga livsmiljöer för bland annat aktas så att inte tillgängligheten till den försämras. groddjur. Ingen påverkan sker på den gröna- och blå För att den tillkommande bebyggelsen inte ska på- strukturen på den västra sidan av ön eftersom ingen verka upplevelsen av och förändra karaktären i om- ny bebyggelse föreslås här. Påverkan på ekosystem- rådet ska den utformas med hänsyn till siktlinjer, to- tjänsterna på den östra och bebyggda delen av ön blir pografi och områdets rekreationsvärden. Området är begränsad. Inom bebyggelseområdena kan däremot stort och förutsättningarna för en utbyggnad ser olika nya ekosystemtjänster tillskapas, exempelvis i form ut i olika delar av området. Området kan med fördel av villaträdgårdar eller i samband med utvecklig av byggas ut i etapper där nya årsringar successivt läggs offentliga mötesplatser och samlingspunkter. till likt tidigare utveckling på Bohus-Malmön. Vidare Dagvattenhanteringen i form av naturbaserade studier av vilka delar inom området som bäst lämpar lösningar är begränsad i kustlandskapet eftersom till- sig för en utbyggnad, hur terränganpassning och vä- gången till gröna ytor som kan infiltrera, fördröja och ganslutning kan ske samt påverkan på landskap och rena dagvatten är begränsad. En god dagvattenlös- rekreationsvärden behöver göras i samband med att ning i samband med kommande detaljplaner är där- detaljplaner upprättas för området. med av stor vikt för att inte förorenat dagvatten ska Nedanför vattentornet föreslås ett utbyggnads- nå vattenförekomsterna i området. område för bostäder. Området ligger på en sluttning som är vänd åt sydost där bebyggelsen kan klättra Hälsa och säkerhet och bygga vidare på det befintliga bebyggelsemönst- Tillfartsvägen till Bohus-Malmön via Örn är smal ret. De högsta delarna av berget lämnas orörda. Med och trafiksäkerheten är låg. Under sommartid uppstår en varsam gestaltning och anpassning till topografi, trafiksäkerhetsproblem när många bilar står i kö till siktlinjer och skala bedöms det finnas goda förutsätt- färjan. Bohus-Malmöns värden som besöks- och tu- ningar för att utveckla området med en begränsad på- ristmål ger på detta sätt indirekta effekter på områden verkan på landskapsbilden och på riksintresset enligt på fastlandssidan med koppling till buller och luftut- 4 kap miljöbalken. släpp lokalt. 124 ÖP Sotenäs

Bebyggelseutveckling och anspråk på jordbruksmark Det finns risk att mindre arealer av jordbruksmark samt ängs- och betesmark tas i anspråk vid en utveck- ling av byn. Effekten blir att arealen jordbruksmark i området minskar, att natur- och kulturmiljövärden kopplade till jordbruksmarken försvinner och att karaktären i området förändras. Jordbruksmark får endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodo- se väsentliga samhällsintressen och om behovet inte kan tillgodoses på annan mark på ett från allmän syn- Askums åttakantiga centralkyrka är ett landmärke i landskapet punkt tillfredsställande sätt. En bebyggelseutveckling i Askum motiveras av Askum det stora verksamhetsområde som föreslås söder om Askumskrysset. I Askum kan bostäder tillskapas Bebyggelseutveckling inom gång- och cykelavstånd från verksamheten. Be- Askum är historiskt en av de två gamla huvudorterna hovet av arbetskraft kan tillgodoses samtidigt som på Sotenäset. Med föreslagen utveckling av byn kan bostadsområden med en annan karaktär och sanno- ortens betydelse som strategiskt viktigt kommunika- likt en annan prisbild än de som finns i kustorterna tionsnod återigen stärkas vilket är positivt ur många kan tillskapas. En diversifierad bostadsmarknad har aspekter. Utvecklingen avser bostadsbebyggelse i betydelse för möjligheten att locka helårsboende till form av småhus, mindre flerbostadshus och mindre kommunen, men även för att människor med olika verksamheter. I jämförelse med nollalternativet är ut- önskemål och ekonomiska förutsättningar ska ha vecklingsområdena mer detaljerade och avgränsade möjlighet att bo i kommunen och har därmed även efter de naturliga förutsättningarna som finns i land- betydelse för den sociala hållbarheten. skapet. Ett mer differentierat bostadsutbud är positivt Genom att samla utveckling på landsbygden i en för den sociala hållbarheten. by skapas en ändamålsenlig bebyggelsestruktur med Utvecklingen ska ske varsamt och under förutsätt- relativt god tillgänglighet till kollektivtrafik. Med fö- ning att hänsyn tas till områdets höga kulturmiljövär- reslagen gång- och cykelväg finns kuststadens servi- den. Genom att planera för nya bostäder i anslutning ceutbud på cykelavstånd. Med en samlad bebyggelse till befintlig bebyggelse och infrastruktur och följa nyttjas markresurser och investeringar i infrastruktur landskapets naturliga strukturer, så som intill bryn effektivt. Topografin i området är bitvis kuperad, vil- i fältens kanter, kan påverkan på kultur- och natur- ket begränsar möjligheten att bygga i de högre parti- miljöerna minska. Det är viktigt att det även efter en erna. Samtidigt är delar av ängsmarkerna i området utbyggnad går att läsa och förstå det historiska land- låglänt och behöver sparas för att hantera dagvatten skapet i Asku. Det kan göras genom att siktlinjer, och skyfall. Tillsammans med randlövskogar vid värdefulla strukturer och andra kulturmiljöbärande foten av områdets bergspartier kan dessa områden element värnas i efterföljande detaljplaner. utgöra grunden för en grönstruktur och bidra med Inom området finns många kända fornlämningar. viktiga ekosystemtjänster. Hur en lämplig bebyg- Påverkan på fornlämningsmiljöerna kan inte bedö- gelse- och grönstruktur kan se ut i området samt om mas i detta skede. Vid fortsatt detaljplanering inom och i vilken omfattning jordbruksmark behöver tas i planområdet kan det bli aktuellt med arkeologisk ut- anspråk för bebyggelsen behöver utredas vidare. De redning och bedömning av fornlämningar. större sammanhängande jordbruksarealerna norr om ÖP Sotenäs 125

Hälsa och säkerhet väg 171 och väster om föreslagen bebyggelse tryggas i planen genom rekommendationer. Vägarna runt Askum har höga hastighetsbegräns- Där väg 872 möter väg 171 finns idag en viktig ningar och utgör barriärer för gröna stråk och cy- målpunkt i form av en affärsverksamhet. En fortsatt kel- och gångtrafikanter. Eftersom planen möjliggör utveckling kring området med handel, service och för fler boende i anslutning till vägarna är det viktigt besöksnäring föreslås vilket kan ge positiva sociala att studera hur säkra kopplingar inom och mellan de effekter för områdets service och attraktivitet.- Om olika bostadsområdena kan skapas, så att risken för rådet kan också bli en samlande punkt för service på olyckor minimeras och barriäreffekter minskas. I landsbygden. En utveckling av näringslivet har även detta sammanhang är det särskilt viktigt att studera en betydelse för den ekonomiska hållbarheten då det framkomligheten i området utifrån barns perspektiv, kan skapa möjligheter fler arbetstillfällen på orten. så att möjligheten för barn att på egen hand ta sig Det finns även en koppling mellan verksamheten vid fram trafiksäkert ökar. Askumskrysset och det omgivande jordbruksland- Säkerhetsproblem råder idag vid krysset där väg skapet. Genom att produktion, förädling och försälj- 171 möter väg 872. I ÅVS Gläborg – Kungshamn ning sker lokalt kan jordbruket bli mer hållbart och föreslås en cirkulationsplats i korsningen. Med en bärkraftigt. På så vis minskar även risken för igen- cirkulationsplats vid Askumkrysset kan trafiksäker- växning av kommunens småskaliga naturbetesmar- heten och framkomligheten på vägen öka vilket ger ker, vilket ger positiva effekter för den biologiska positiva effekter för människors säkerhet. mångfalden.

Ekosystemtjänster, grön och blå infrastruktur I inlandet tar randlövskogarna vid och landskapet blir mer varierat. Askum ligger i ett av kommunens mer varierande landskapsrum. Här finns tillgång till många olika ekosystemtjänster knutna till odlings- landskapet, lövskogarna i de grönskande och skyd- dade dalgångarna samt mindre sjöar och vattendrag. Vid en utveckling i Askum finns risk för påverkan på ekosystemtjänster kopplade till odlingslandskapet. Det innebär att möjligheten till mat- och foderpro- duktion riskerar att minska lokalt och att djur- och växters livsmiljöer kopplade till odlingslandskapet försvinner. Däremot kan nya ekosystemtjänster till- föras området, exempelvis genom anläggandet av fler villaträdgårdar. Möjligheten för kringliggande mark att ta hand om och fördröja dagvatten bedöms vara bättre i inlandet än i det mer karga kustlandskapet. Goda lösningar behöver studeras vidare i kommande detaljplaner i området.

Översiktsplan för Sotenäs kommun

Bilaga - Objektsbeskrivningar Samrådshandling juni 2021 2 ÖP Sotenäs

Objektsinformation Utveckling och förtätning Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring B1 Höjden sydväst om Område för bostäder på sikt. Området kan prövas för villor/parhus eller mindre Utvecklingsområde Grönvik flerbostadshus i liknande skala som redan finns på Bohus-Malmön. Området bör byggas för huvudsakligen ut etappvis och utgå från befintliga bebyggelseområden så att nya årsringar skapas. bostäder Avgränsning av etapper bör göras utifrån befintlig terräng. Lämplig vägdragning, terränganpassning och påverkan på landskapsbild behöver studeras särskilt och i ett tidigt skede. Vägfråga vid Örn måste vara löst innan utveckling kan ske inom området. Hänsyn ska tas till friluftslivet genom att framkomligheten säkras och befintliga stigar bevaras eller ersätts med nya. Hänsyn ska även tas till befintliga rösen och siktstråk dem emellan. B2 Kalven, bakom Område för bostäder eller särskild boendeform på området som tidigare använts för Utvecklingsområde gästhamnen avloppsreningsverk. Området ligger mellan hamnplan och en bakomliggande höjd i öster för huvudsakligen med havsnära läge. bostäder Området kan prövas för i första hand för mindre flerbostadshus i liknande skala som redan finns på Bohus-Malmön. Allmänhetens tillgänglighet till strandzonen ska inte begränsas. B3 Nedanför Område för bostäder mellan höjden för vattentornet och bebyggelsen längs Stora Pelles Utvecklingsområde vattentornet gränd på längre sikt. Området utgörs av en sydsluttning. för huvudsakligen Området kan bebyggas med lägre villabebyggelse för att bibehålla samma bostäder bebyggelsemönster och skala som övriga delar av Stora Pelles gränd. Vägfråga vid Örn måste vara löst innan utveckling kan ske inom området. Lämplig vägdragning, terränganpassning, påverkan på landskapsbild och kulturmiljövärden behöver studeras i ett tidigt skede. B4 Stavsäng Område för ca 5-10 bostäder i form av villor/parhus. Pågående detaljplanearbete våren Utvecklingsområde 2021. för huvudsakligen bostäder B5 Vid Väggabacken Område för bostäder i förlängningen av Väggabacken. Dagvattenfrågor behöver studeras Utvecklingsområde i ett tidigt skede. Vid en utveckling av området bör samtidigt åtgärder för väg tas med i för huvudsakligen planeringen av tillgänglighetsmässiga och genomförandeskäl. bostäder Området bedöms som tåligt och ligger inramat av både flerbostadshus, villaområden, verksamhetsområden och naturmark. Stadsbebyggelse i form av flerbostadshus kan prövas. Området kan också lämpa sig för villor, parhus eller radhus. B6 Väster om Område för bostäder i inre Kungshamn norr om Villagatan och Storemyrsgatan, Utvecklingsområde Idrottsvägen anslutning i ost från Tennisvägen och Cykelvägen. för huvudsakligen Tillkommande bebyggelse kan komplettera den befintlig villabebyggelsen. Lämplig skala bostäder bedöms vara samma som finns i den omkringliggande bebyggelsen, det vill säga villor eller parhus. Den plana ytan mellan Villagatan och Storemyrsgatan kan vara lämplig för särskild boendeform. Grönytan söder om Villagatan bör bevaras och utvecklas för lek och rekreation. B7 Öster om Område för bostäder i inre Kungshamn mellan Kungshamnsvallen och befintliga bostäder Utvecklingsområde Kungshamnsvallen vid Fotbollsvägen. för huvudsakligen Lämplig skala på bebyggelsen bedöms vara samma som den omkringliggande, det bostäder vill säga radhus, eller villor/parhus närmast den befintliga villabebyggelsen. En något större skala än villabebyggelsens en till två våningar kan vara lämplig närmast Kungshamnsvallen. Grönområdet med boulebana i söder bör bevaras för fritid och rekreation. Grönområdet kan även vara lämpligt för att hantera dagvatten och skyfall från tillkommande bostadsområde. B8 Sandbogen Område för bostäder och mindre verksamheter på sikt. En detaljplaneprocess har Utvecklingsområde påbörjats i form av ett program för Sandbogen 1:4. Från programarbetet finns ett flertal för huvudsakligen frågor att arbeta vidare med. bostäder Området är beläget i närheten av en begravningsplats och en sammanhållen kulturmiljö vid Gerlegården. Den historiska kontakten mellan vattnet och Gerlegården i form av siktlinjer bedöms vara viktiga att beakta i ett planarbete. Nuvarande detaljplan medger enbart verksamheter och en förändring av markanvändningen ses på sikt som av intresse. Området ligger lågt och åtgärder för att klimatanpassa och säkerställa området geotekniskt behöver studeras i samband med att en ny detaljplan tas fram. ÖP Sotenäs 3

Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring B9A Förålarna syd Område för huvudsakligen bostäder. Utvecklingsområde Området är del av etapputbyggnad mellan Kungshamn och Väjern som syftar till att ge för huvudsakligen tätortsområdet fler möjligheter till boende och till att knyta samman orterna. Genom en bostäder utbyggnad ges även alternativa sätt att röra sig mellan samhällena genom nya gator i en bebyggd miljö. Området bedöms som lämpligt för flerbostadshus i upp mot fem våningar då det ligger nära Kvarnbergets bebyggelse, som i sig har större skala. Området är dessutom placerat i ett område som inte ligger nära strandlinjen. Området har ett centralt läge och kan även vara lämpligt för vissa servicefunktioner. Landskaps- och terränganpassning av bebyggelse och gator kommer ha betydelse för var och hur bebyggelsens kan förläggas och behöver studeras i ett tidigt skede tillsammans med övriga B9-områden B9B Förålarna mitt Område för huvudsakligen bostäder. Utvecklingsområde Området är del av etapputbyggnad mellan Kungshamn och Väjern som syftar till att ge för huvudsakligen tätortsområdet fler möjligheter till boende och till att knyta samman orterna. Genom en bostäder utbyggnad ges även alternativa sätt att röra sig mellan samhällena genom nya gator i en bebyggd miljö. Området bedöms som lämpligt för flerbostadshus i upp mot fem våningar då det ligger nära område B9A, som är ett område som planeras ha en större skala, och är placerat i ett område som inte ligger nära strandlinjen. Landskaps- och terränganpassning av bebyggelse och gator kommer ha betydelse för var och hur bebyggelsens kan förläggas och behöver studeras i ett tidigt skede tillsammans med övriga B9-områden. B9C Förålarna norr Område för huvudsakligen bostäder. Utvecklingsområde Området är del av etapputbyggnad mellan Kungshamn och Väjern som syftar till att ge för huvudsakligen tätortsområdet fler möjligheter till boende och till att knyta samman orterna. Genom en bostäder utbyggnad ges även alternativa sätt att röra sig mellan samhällena genom nya gator i en bebyggd miljö. Området bedöms som lämpligt för flerbostadshus i upp mot fem våningar i de södra delarna och lägre bebyggelse i de norra för att ansluta till omgivande bebyggelses skala. Landskaps- och terränganpassning av bebyggelse och gator kommer ha betydelse för var och hur bebyggelsens kan förläggas och behöver studeras i ett tidigt skede tillsammans med övriga B9-områden. B10 Förålarna område 4 Område för huvudsakligen bostäder. Utbyggnad av området kan antingen ske genom Utvecklingsområde genomförande och utbyggnad av en ej utbyggd detaljplan från 1990-tal (P92/5) där för huvudsakligen tvåvåningsbebyggelse tillåts i upp till en sammanlagd bruttoarea om 14000 kvadratmeter. bostäder Det bedöms också vara möjligt att ändra eller ta fram en ny plan för området där en högre täthet kan prövas med samma skala som i det intilliggande detaljplaneområdet P2019/04. I denna plan tillåts en blandning av bebyggelse med flerbostadshus i fem våningar och småhusbebyggelse. B11 Lindalsskogen Område för huvudsakligen bostäder. Arbete med att ta fram detaljplan pågår (våren 2021), Utvecklingsområde etapp 2 samråd har genomförts. för huvudsakligen I och med översiktsplanens föreslagna utbyggnad av norra Väjern (område B13 och B14) bostäder kan det var vara aktuellt att pröva om det finns möjlighet att koppla samman bebyggelsen med område B13 via exempelvis gång- och cykelväg. B12 Kleven 2:16 Område för huvudsakligen bostäder som prövas i pågående detaljplanearbete. Ett program Utvecklingsområde var ute för samråd våren 2021. Enligt programmet önskas det prövas om området är för huvudsakligen lämpligt för flerbostadshus i tre våningar med ca 120-150 lägenheter. bostäder Viktiga frågor i programskedet var den alstrade trafikens påverkan på befintlig infrastruktur, anslutningsmöjligheter till VA-systemet och anpassning till omkringliggande miljö.Bedömning av lämpligheten i förändrad markanvändning, utbredning av bebyggelsen och dess skala får göras i fortsatt detaljplanearbete. B13 Långevik Område för huvudsakligen bostäder men även förskola och exempelvis närservice eller Utvecklingsområde mindre handelsområde. Detaljplanearbete pågår våren 2021. Ett planprogram har tagits för huvudsakligen fram och samråd genomfördes under sommaren 2020. bostäder I programmet föreslogs 500-600 bostäder. I området kan en utveckling mot en blandad bebyggelse med villor/parhus i en lägre skala mot väster och flerbostadshus i de centrala och östliga delarna av området prövas. Längst mot öst bedöms en högre skala med upp mot fem våningar kunna prövas. Fortsatt detaljplanearbete får visa på lämplighet i utbredning av bebyggelsen och dess skala. I det pågående planarbetet har det bedömts finnas risk för betydande miljöpåverkan vid ett genomförande av detaljplanen med anledning av artskydd, biotopskyddade objekt och strandskydd. Även frågor som berör: jordbruksmark, kulturmiljö, friluftsliv och närrekreation, dagvattenhantering, översvämningsrisk, trafikbuller, risker vid transporter av farligt gods, ekosystemtjänster och påverkan på sociala värden berörs. Dessa frågor bör ägnas särskild hänsyn i utformningen och planeringen av området. 4 ÖP Sotenäs

Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring B14 Långeviksbergen Område för huvudsakligen bostäder. Annan kompletterande bebyggelse för exempelvis Utvecklingsområde besöksnäringens ändamål kan prövas i delar av området. En utveckling av området bör för huvudsakligen invänta en påbörjad utbyggnad av område B13. Planering kan påbörjas innan detta. bostäder B15 Solliden Område för huvudsakligen bostäder i form av villor eller parhus i en eller två våningar i Utvecklingsområde bergig terräng. Bebyggelse bör ansluta till området direkt norr om områdesavgränsningen för huvudsakligen avseende skala. Området ligger i anslutning till ett närrekreationsområde och genom bostäder området passerar en stig som bebyggelsens placering kan organiseras efter. B16 Södra Område för huvudsakligen bostäder och vid behov förskola och annan service. Utvecklingsområde Hunnebostrand Villor, parhus, radhus eller mindre flerbostadshus i liknande skala som redan finns i för huvudsakligen Hunnebostrand bedöms som lämpliga för området. bostäder Delar av området är lågt liggande och översvämningskarteringen visar att vatten ansamlas där. Dessa delar bedöms inte lämpliga att bebygga men ska ingå i området för att skapa en fungerande helhet, exempelvis för gemensam hantering av dagvatten och skyfall för en eller flera möjliga bostadsområden. Området är också av en sådan storlek att delar av området bör utgöra allmänna ytor för exempelvis park, närrekreation och lekplatser. Ett sammanhängande och säkert stråk för gång och cykel bör också tillskapas mellan område B16/B17 och centrum över väg 174 i samband med att områdena utvecklas. För att kunna utveckla samhället inom tätortsområdet bedöms det att ett visst ianspråktagande av jordbruksmark behöver göras. Området med jordbruksmark som behöver tas i anspråk har betydelse för att kunna knyta samman samhällets norra och södra delar med varandra i takt med att orten växer österut. Jordbruksmarken bedöms inte vara av stor produktiv betydelse. För att kompensera för förlust av jordbruksmark kan det undersökas om delar av marken är lämplig för exempelvis tätortsnära odling/odlingslotter. Området ligger nära tätorten, i direkt anslutning till närrekreationsområde samt ansluter till ett större odlingslandskap och kan därmed ha goda förutsättningar för en sådan användning. B17 Söder om Hedalen Område för huvudsakligen bostäder i form av villor, parhus, radhus eller mindre Utvecklingsområde flerbostadshus. Bebyggelsen bör anpassas till terräng och efter skalan på omgivande för huvudsakligen bebyggelse. Ett sammanhängande och säkert stråk för gång och cykel bör tillskapas bostäder mellan område B16/B17 och centrum över väg 174 i samband med att områdena utvecklas. Hänsyn bör även tas till närliggande närrekreationsområde. B18 Folkets park Område för omvandling till bostäder och verksamheter. Inom området kan Utvecklingsområde flerbostadshus prövas. Området är våren 2021 detaljplanelagt med en plan för skola och för huvudsakligen centrumändamål. Delar av området ligger högt i terrängen och påverkan på landskapsbild bostäder och kulturmiljövärden bedöms därför behöva studeras tidigt. B19 Lahälla Område för bostäder söder om befintlig bebyggelse. Område i västsluttning med nära Utvecklingsområde koppling till hav. I området bedöms villor och/eller parhus som lämpliga att pröva. för huvudsakligen Bebyggelsen ska vara i motsvarande skala som intilliggande bostadsbebyggelse norr bostäder om området, det vill säga villor i högst en till två våningar och med respektavstånd mot befintlig bebyggelse. Området är detaljplanelagt som allmän platsmark- park eller plantering. När en ny detaljplan upprättas för det berörda området kommer strandskyddet återinträda, hur det ska hanteras måste tas upp inom ramen för planarbetet. I delar av området finns naturstigar som bebyggelsen bör avpassas till. Bebyggelseutbredningen bör också avpassas efter det närliggande stenbrottet. B20 Norr om Område för bostäder norr om fotbollsplanen på längre sikt. Villor eller parhus med en Utvecklingsområde fotbollsplanen skala på mellan en till två våningar bedöms som lämpligt. Området ligger vid ett större för huvudsakligen närrekreationsområde och genom området passerar stigar som bebyggelsen bör anpassas bostäder till. Inom området finns en lågpunkt som bör sparas för att hantera dagvatten och skyfall från nya och befintliga bostäder. B21 Valarna Område för huvudsakligen bostäder på längre sikt. Inom området bedöms bebyggelse Utvecklingsområde i form av villor/parhus eller mindre flerbostadshus i liknade skala som redan finns för huvudsakligen i Hunnebostrand som lämpligt. Området ligger i nuläget perifert i samhället och bostäder utvecklingen i den södra delen av samhället ska till delar vara påbörjad innan detta område är aktuellt för utveckling. Området ligger vid ett större närrekreationsområde och genom området passerar stigar som bebyggelsen bör anpassas till. Anpassning bör även göras till befintlig bebyggelse. B22 Öster om Område för bostäder. Exploatering ska undvikas på de högsta delarna av området. Utvecklingsområde Skalberget Inom området bedöms bebyggelse i form av villor eller parhus i en eller två våningar för huvudsakligen som lämpligt. Landskaps- och terränganpassning av bebyggelse och vägar kommer ha bostäder betydelse för var och hur bebyggelsens kan förläggas. ÖP Sotenäs 5

Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring B23 Gamla syfabriken, Område för mindre komplettering av bostäder nära Gamla syfabriken mellan Utvecklingsområde etapp 2 bostadsområdena längs Knottgatan i nordväst och Stenhuggaregatan/Smedjegatan/ för huvudsakligen Bergsprängaregatan mot sydost. Området utgörs av en slänt och är kuperat. Tillfart, med bostäder en möjlig lösning från öster bör studeras tidigt innan området prövas vidare. Planprogram finns framtaget för området. B24 Alpvägen Område med behov av omgestaltning av vägrummet till ett gaturum. Möjligheter för Utvecklingsområde komplettering med enstaka bostadshus kan också finnas. Exempel på åtgärder kan vara för huvudsakligen alléplantering, ökad detaljeringsgrad i markmaterial, tydligare gångstråk eller små bostäder platsbildningar. En genomförd omvandling bedöms kan stärka kopplingarna mellan Ulebergshamn och Hunnebostrand genom att det upplevda avståndet orterna i mellan minskar. B25 Munkebo, etapp 2 Område för bostäder, ca 20 villor. Pågående detaljplanearbete, detaljplanen var ute på Utvecklingsområde granskning sommaren 2020. Syftet med planen är att säkerställa delar av området för för huvudsakligen friluftsliv och rekreation och att kunna anlägga villabebyggelse med ambitionen att den bostäder ska smälta in i landskapet. Studier har särskilt ägnats åt att se hur påverkan kan bli på det än så länge opåverkade landskapsrummet norr om orten. Avsikten har varit att påverkan ska vara liten. B26 Kvarnmyren Område för huvudsakligen bostäder i de lägre delarna av Ulebergshamn på ängsmark. Utvecklingsområde Ängsmarken ligger inom tätortsområdet för Ulebergshamn. för huvudsakligen Området bedöms kunna inrymma ca 30 villor eller motsvarande mängd bostäder fördelat bostäder i parhus eller mindre flerbostadshus i skalan en till två våningar i likhet med omgivande bebyggelse. Delar av området utgör lågpunkter där vatten kan ansamlas vid skyfall. För att kunna utveckla samhället inom tätortsområdet kan ett ianspråktagande av jordbruksmark kan prövas. Utpekandet av jordbruksmark för detta ändamål bygger på en samlad bedömning där en utveckling inom samhället i andra områden innebär att mark inom strandskydd eller är högt belägna och därmed visuellt exponerade områden behöver tas i anspråk. Att ta sådana områden i bruk skulle ge en stor påverkan på landskapsbild och friluftsvärden. Jordbruksmarken bedöms inte vara av stor produktiv betydelse. Risk för bergras och blocknedfall behöver studeras tidigt för att bedöma om det är lämpligt att gå vidare med planering av området. B27 Gåsebacka etapp 1 Område för bostäder, villor eller mindre flerbostadshus i dalgången nedanför Pannekakan. Utvecklingsområde Området bör utvecklas först efter att område B29 planerats färdigt. Delar av området för huvudsakligen utgörs av jordbruksmark. bostäder För att kunna utveckla samhället inom tätortsområdet kan ett ianspråktagande av jordbruksmark prövas. Utpekandet av området bygger på en samlad bedömning där en utveckling inom samhället i andra områden innebär att mark inom strandskydd eller är högt belägna och därmed visuellt exponerade områden behöver tas i anspråk. Att ta sådana områden i bruk skulle ge en stor påverkan på landskapsbild och friluftsvärden. Jordbruksmarken bedöms inte vara av stor produktiv betydelse. B28 Gåsebacka etapp 2 Område för huvudsakligen villor/parhus på längre sikt efter att område B29 utvecklats. Utvecklingsområde Anpassning ska ske till närrekreationsvärden inom området genom att stigar bevaras eller för huvudsakligen ersätts. bostäder B29 Bärbydalen Område för huvudsakligen bostäder. Lämplig bebyggelse är villor/parhus eller mindre Utvecklingsområde flerbostadshus i liknande skala som redan finns i Bovallstrand. för huvudsakligen Delar av området utgörs av jordbruksmark. För att kunna utveckla samhället inom bostäder tätortsområdet kan ett ianspråktagandet av jordbruksmark prövas. Utpekandet av området bygger på en samlad bedömning där en utveckling inom samhället i andra områden innebär att mark inom strandskydd eller är högt belägna och därmed visuellt exponerade områden behöver tas i anspråk. Att ta sådana områden i bruk skulle ge en stor påverkan på landskapsbild och friluftsvärden. Jordbruksmarken bedöms inte vara av stor produktiv betydelse. För att kompensera för förlust av jordbruksmark kan undersökas om delar av marken är lämplig för exempelvis tätortsnära odling/odlingslotter. Området ligger nära tätorten och i direkt anslutning till närrekreationsområde och kan ha förutsättningar för en sådan användning. Inom området finns registrerade objekt i fornlämningsregistret i form av boplats. En arkeologisk förundersökning har gjorts 2008, ytterligare utredningar kan komma att krävas. En hänsynszon har lämnats mellan området och den närliggande begravningsplatsen. Ytterligare hänsyn kan behöva tas till begravningsplatsen vid en planläggning. B30 Öster om skolan Område för bostäder, ca 4-5 villatomter med villor i en eller två våningar. Området Utvecklingsområde ligger öster om befintlig bebyggelse vid Rågårdsgatan och Kaprifolgatan.Tillfart och för huvudsakligen anpassning till terräng bör studeras tidigt i planprocessen. Hänsyn ska tas till närliggande bostäder bostadshus avseende skala och placering av bebyggelse. 6 ÖP Sotenäs

Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring B31 Säm 2:1 Område för ca 30-40 bostäder i form av villor, parhus, radhus eller mindre flerbostäder. Utvecklingsområde Området är under pågående detaljplanearbete våren 2021. för huvudsakligen Området är delvis kuperat och anpassningar behöver göras till terrängen. Delar av bostäder området har genom utredningar visat sig utgöra livsmiljö för skyddade arter. I det pågående planarbetet har det bedömts finnas risk för betydande miljöpåverkan vid ett genomförande av planen med anledning av artskydd och biotopskyddade objekt. Andra hänsyn för planeringen av området är riskintresse MB 4 kap, riksintresse naturvård MB 3 kap, jordbruksmark, kulturmiljö, dagvattenhantering risk för ras skred och blocknedfall, ekosystemtjänster samt sociala värden. Dessa frågor bör ägnas särskild hänsyn i utformningen och planeringen av området. B32 Skomakarudden Område där detaljplan tagits fram för bostäder, vandrarhem/hotell, restaurang, handel, Utvecklingsområde kontor, uthyrningsverksamhet, småbåtshamn och parkering inom fastigheten Råghult 1:5 för huvudsakligen m.fl. Detaljplan antogs sommaren 2020 och är överklagad. bostäder B33 Todderöd Område för huvudsakligen bostäder. Inom området bedöms villor, parhus, radhus eller Utvecklingsområde mindre flerbostadshus vara lämpliga att uppföra. för huvudsakligen Inom området kan även finnas inslag av mindre verksamheter och/eller besöksnäring. bostäder I delar av området finns jordbruksmark. Jordbruksmarken är avskuren från omgivande jordbruksmark och bedöms inte vara av stor produktiv betydelse. Vidare studier krävs för att avgöra om och i vilken omfattning jordbruksmark behöver tas i anspråk vid en utbyggnad inom området. Fornlämning med bygård/gårdstomt finns i anslutning till befintlig byggnad. B34 Lycke södra Område för huvudsakligen bostäder. Inom området bedöms villor, parhus, radhus eller Utvecklingsområde mindre flerbostadshus vara lämpliga att uppföra. för huvudsakligen Inom området kan även finnas inslag av mindre verksamheter och/eller besöksnäring. bostäder I delar av området finns jordbruksmark. Jordbruksmarken är avskuren från omgivande jordbruksmark och bedöms inte vara av stor produktiv betydelse. Vidare studier krävs för att avgöra om och i vilken omfattning jordbruksmark behöver tas i anspråk vid en utbyggnad inom området. B35 Lycke norra Område för huvudsakligen bostäder. Inom området bedöms villor, parhus, radhus eller Utvecklingsområde mindre flerbostadshus vara lämpliga att uppföra. för huvudsakligen Inom området kan även finnas inslag av mindre verksamheter och/eller besöksnäring. bostäder I delar av området finns jordbruksmark. Jordbruksmarken är avskuren från omgivande jordbruksmark och bedöms inte vara av stor produktiv betydelse. Vidare studier krävs för att avgöra om och i vilken omfattning jordbruksmark behöver tas i anspråk vid en utbyggnad inom området. Stora delar av jordbruksmarken ligger lågt och kan behöva sparas för hantering av dagvatten och skyfall vid en utbyggnad inom området. B36 Norra Hedalen Område för huvudsakligen bostäder. En prövning för mindre flerbostadshus ses som Utvecklingsområde lämplig men även villor, parhus eller radhus. För området finns en detaljplan från 1980- för huvudsakligen tal som bör ses över då bland annat dammen som ligger i området föreslås fyllas igen bostäder enligt denna plan. En tätare och något högre bebyggelse i ca tre våningar kan studeras. Bebyggelse och vägar ska anpassas till terrängen, naturvärden bör studeras särskilt tidigt i processen och tillgängligheten till omgivande närrekreationsområden ska beaktas. C1 Vintercentrum Område där det bör studeras möjligheter att komplettera med fler centrum- eller Utvecklingsområde Bovallstrand servicefunktioner i området runt nya livsmedelsbutiken. för centrum med inslag av bostäder C2 Hamnplan Området utgörs av Hamnplan i Bovallstrand. Området kommer i närtid delvis förändras i Utvecklingsområde Bovallstrand och med att ortens livsmedelsbutik flyttar till samhällets södra entré. för centrum med Området bör fortsatt användas för verksamheter och service med eller utan koppling till inslag av bostäder besöksnäringen. Hamnplanen kommer troligen utgöra en fortsatt viktig samlingspunkt och mötesplats i samhället såväl vinter som sommartid. Området ligger lågt i förhållande till havet och det finns risk för översvämning i samband med stigande havsnivåer. Klimatanpassning, geoteknik och kulturmiljö är frågor som behöver utredas samlat för området. C3 Centrumområde/ Område som utgör centrum både under sommar och vinter i Hunnebostrand med handel, Utvecklingsområde vintercentrum bostäder, parkering och torg. för centrum med Hunnebostrand Om området ska prövas för andra ändamål finns behov av att ta ett helhetsgrepp om inslag av bostäder gatumiljön och andra allmänna ytor i hela området. De två större detaljplanerna som berör området är från 2009 för livsmedelsbutiken respektive 2015. Gator och övriga delar av området är planlagt 1954. ÖP Sotenäs 7

Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring C4 Väjern centrum Centrumområde med utvecklingsmöjligheter i Väjern. Inom området kan inrymmas Utvecklingsområde handel, kontor, service, mötesplatser samt bostäder. för centrum med Vid en större utveckling av Väjern med nya bostadsområden både söder och norr om inslag av bostäder orten kan det med fördel tas ett helhetsgrepp om området. Det finns behov av att klimatsäkra vägen, i samband med detta bör hela området studeras vidare och vid behov planläggas. Kopplingarna över vägen behöver stärkas och barriäreffekten minska så att centrum tydligt hänger samman visuellt och tillgänglighetsmässigt på bägge sidor av vägen. C5 Smögen centrum Utredningsområde för centrumutveckling/vintercentrum på Smögen med handel, kontor, Utvecklingsområde service, bostäder och parkering. för centrum med Ett samlat grepp kring utvecklingen inom området bör tas, exempelvis genom att ett inslag av bostäder planprogram tas fram. Utredning av kulturmiljö- och naturvärden behöver göras i ett tidigt skede så att bebyggelse kan anpassas till områdets förutsättningar. Området har även en nyckelroll som entrépunkt till Smögen. Mobilitetsåtgärder och parkeringslösningar som kan avlasta trafiksystemet på Smögen ska studeras övergripande i det fortsatta arbetet med översiktsplanen och mer detaljerat i efterföljande planering. Exempelvis kan plats ges för parkering och byte från bil till andra trafikslag för besökstrafik under högsäsong. C6 Kungshamns Centrum med handel, restauranger, kontor och bostäder. Ett helhetsgrepp behöver tas Utvecklingsområde centrum kring centrummiljön där bussangöring, offentliga platser, eventuell omvandling inom för centrum med området samt översvämningsproblematik studeras. inslag av bostäder Det råder brist på parkeringar i centrum och parkeringsfrågan behöver utredas särskilt. Parkering till centrumhandel och boende inom området bör prioriteras. För övriga tillfälliga besök samt för boende utanför centrumområdet bör alternativa parkeringslösningar studeras, exempelvis alternativa lokaliseringar utanför centrum i kombination med kollektivtrafik och andra mobilitetslösningar. Mobilitetsåtgärder och parkeringslösningar som kan avlasta trafiksystemet ska studeras övergripande i det fortsatta arbetet med översiktsplanen och mer detaljerat i efterföljande planering. C7 Askumskrysset Utveckling av handel, service och besöksnäring i området runt Kustcharken. Utvecklingsområde för centrum med inslag av bostäder C8 Bohus-Malmön Centrum med livsmedelshandel, utveckling kan ske inom befintligt centrumområde. Utvecklingsområde centrum för centrum med inslag av bostäder F1 Myren Komplettering kan ske med enstaka villatomter för att tillgodose behovet av bostäder för Område med helårsboende i avvaktan på en lösning på Vägfråga vid Örn. Anpassning behöver ske till möjligheter för terräng runt Kullgrens väg, Myrvägen och Västerhavsvägen. bostadsförtätning F2 Södra sidan Stallen Komplettering med enstaka villatomter, randbebyggelse södra sidan Stallen vid Grönviks Område med busshållplats för att tillgodose behovet av bostäder för helårsboende i avvaktan på en möjligheter för lösning på Vägfråga vid Örn. bostadsförtätning F3 Inre Kungshamn Komplettering kan ske genom förtätning eller påbyggnad. Området utgörs av de inre Område med bebyggda delarna av Kungshamn. I den västra delen utgör bebyggelsen i huvudsak villor möjligheter för och i den östra flerbostadshus och radhus. Omgivande bebyggelse kan med fördel tas bostadsförtätning som utgångspunkt i vilken skala kompletterande bebyggelse får. Det innebär att en större skala än villabebyggelsens en till två våningar kan vara lämplig i de östra delarna eller i anslutning till Kvarnbergets äldreboende och även i anslutning till större anläggningar som skolmiljön på Åsenberget, idrottshallen och Kungshamnsvallen. Området runt idrottshallen utgör en lågpunkt i samhället. De öppna ytorna runt idrottshallen kan ha betydelse för att kunna hantera stora mängder vatten vid ett skyfall och bör bibehållas. F4 Vägga Komplettering med enstaka villatomter i liknande skala som omgivande bostäder. Område med Anpassning till terrängen vid grundläggning av vägdragning och byggnader bör ägnas möjligheter för särskild hänsyn. bostadsförtätning F5 Paradiset Komplettering med enstaka villatomter i liknande skala som omgivande bostäder. Område med Anpassning till terrängen vid grundläggning av vägdragning och byggnader bör ägnas möjligheter för särskild hänsyn. bostadsförtätning F6 Klevekilen Komplettering med enstaka villatomter i liknande skala som omgivande bostäder. Område med Anpassning till terrängen vid grundläggning av vägdragning och byggnader bör ägnas möjligheter för särskild hänsyn. bostadsförtätning 8 ÖP Sotenäs

Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring F7 Heljeröd Komplettering med enstaka villatomter, anpassning till terräng runt Heljerödsgatan och Område med Sparödsgatan. Anpassning till terrängen vid grundläggning av vägdragning och den möjligheter för övergripande landskapsbilden vid husplacering och byggnadshöjd bör ägnas särskild bostadsförtätning hänsyn. T1 Stallebrottet Område för besöksnäring, turism och rekreation; scen, tillfälligt boende, camping Utvecklingsområde och mindre verksamheter. Vid utbyggnad ska hänsyn tas till omgivningens höga för besöksnäring kulturhistoriska värden, främst vid kolerakyrkogården i väster. Anläggningar som medför bättre möjligheter att angöra området med kommersiell båttrafik kan prövas. Området ligger till stora delar inom strandskydd och fördjupade studier krävs för att utreda hur och i vilken omfattning en utveckling kan ske inom området. T2 Udden Område för besöksnäring och turism. För området finns framtaget en detaljplan med syfte Utvecklingsområde att skapa en attraktiv miljö, gröna ytor och gångstråk, för bostäder och verksamheter. för besöksnäring Planen vann laga kraft 1996 och endast en mindre del av området har byggts ut. Kvarvarande del av planområdet kan prövas för en markanvändning som gynnar besöksnäring och turism. Det kan exempelvis göras genom att verksamhetsinslaget bibehålls i planen, särskilt den del som rör konsthantverk. Den del som rör byggrätter för bostadsändamål bör omprövas exempelvis för centrumändamål pga det publika och känsliga läge som området har nära vattnet och de äldre delarna av Hunnebostrand. Om den gällande planen upphävs och ersätts återinträder strandskydd. T3 Seaport Område för besöksnäring och turism, tillfälligt boende (hotell) och rekreation. För delar Utvecklingsområde av området finns en detaljplan med användningen hamnverksamhet. Syftet med planen för besöksnäring var att skapa en bärkraftig marina med småbåtshamn, hallar för förvaring av båtar, förrådsbodar, samlingslokaler med service. Området ska vara attraktivt för besökare. Området kan som helhet prövas för utveckling eller omvandling gällande besöksnäring och turism. Den södra delen som ej är planlagd är kraftigt kuperad och eventuell tillkommande bebyggelse måste tidigt studeras utefter anpassning till terrängen och landskapsbilden. Om den gällande detaljplanen upphävs och ersätts återinträder strandskydd. T4 Hunnebo camping Område för utveckling av befintlig camping. Jordbruksmark kommer till delar tas i Utvecklingsområde anspråk. Utpekandet av området bygger på en samlad bedömning där en utveckling av för besöksnäring campingverksamhet inom samhället i andra områden innebär att mark inom strandskydd eller är högt belägna och därmed visuellt exponerade områden behöver tas i anspråk. Att ta sådana områden i bruk skulle ge en stor påverkan på landskapsbild och friluftsvärden. Jordbruksmarken bedöms inte vara av stor produktiv betydelse. Campingen är den enda inom Hunnebostrand och det bedöms inte finnas några lämpliga alternativa utvecklingsriktningar för campingändamål. Campingen omgärdas i övriga riktningar av en högre och mer varierad terräng där det bedöms vara svårt att tillskapa sammanhängande ytor för campingändamål. T5 Stensnäsvallen Delar av området kan prövas som område för besöksnäring. Delar av området kan Utvecklingsområde användas för idrott och andra delar för camping så som uppställning av husbilar. Området för besöksnäring ligger i samhället och nära befintliga bostäder. Kapaciteten på vägen som leder till området är begränsad. Ett samlat grepp bör tas kring området för att ge berörda möjlighet att tycka till och påverka husbilsuppställning, trafik och tillgängligheten till strandlinjen. V1 Öster om Område för utveckling av befintlig verksamhet. Tillgängligheten till närliggande Utvecklingsområde Bovallsdörren rekreationsområde ska beaktas genom att stigar bevaras eller leds om. En ny entré kan för verksamheter även behöva tillskapas till närrekreationsområdet om tillgängligheten till den befintliga entrén påverkas av utbyggnaden. Eventuell påverkan av buller mot rekreationsområdet ska beaktas. V2 Väster om Solliden Utvidgning av befintligt verksamhetsområde med inriktning mot småindustri och handel. Utvecklingsområde Området ligger lågt och avpassning mot översvämningsrisk i användning och utformning för verksamheter av tillkommande bebyggelse bör studeras tidigt. Området ligger nära det Hunnebo lera med höga naturvärden. Hantering av dagvatten behöver studeras så att naturområdets värden inte påverkas negativt. V3 Hovenäs hamn Utvecklingsområde för småindustri, lager och partihandel. Verksamheten får inte vara Utvecklingsområde störande för omgivningen (buller- eller luktstörningar). för verksamheter V4 Hogenäs Området ska prioriteras för fortsatt utveckling av industriverksamheter. Nyetableringar av Utvecklingsområde verksamheter med krav på stora utrymmen, verksamheter som kan innebära en störning för verksamheter på omgivningen genom lukt och/eller buller samt transportintensiva verksamheter inklusive verksamheter med transport av farligt gods ska i första hand lokaliseras hit. V5 Norr om Klippsjön Utredningsområde för verksamheter genom utvidgning av befintligt verksamhetsområde Utvecklingsområde med inriktning mot småindustri, handel och hantverk. för verksamheter V6 Lentabområdet Utvidgning av befintligt verksamhetsområde med inriktning mot småindustri och handel. Utvecklingsområde för verksamheter ÖP Sotenäs 9

Närrekreation

Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring G1 Grindholmen- Sandön utgörs av naturreservat. Den oexploaterade kuststräckan ska värnas som Område för Sandön- ett sammanhängande naturområde med full exponering mot havet och skärgården. närrekreation Holländarberget- Anläggningar i form av promenadvägar, broar mm som förstärker de rekreativa värdena Kleven ska värnas och utvecklas. G2 Tjuvsundsberget Området ska värnas och utvecklas som rekreationsområde med utgångspunkt i de Område för exklusiva utsiktsmöjligheterna över havet och skärgården. närrekreation G3 Paradiset Området ska värnas och utvecklas som rekreationsområde utifrån sitt värde som kustnära Område för naturområde med utblickar över den östra skärgården. Tillgängligheten från anslutande närrekreation campinganläggningar ska beaktas. G4 Dyremyr- Området ska värnas och utvecklas som rekreationsområde utifrån sitt värde som Område för Klevekilen friluftsområde och utifrån potentialen som kommunikationslänk mellan tätortens närrekreation delområden i form av gång- och cykelvägar. Klevekilen är skyddat som naturreservat. Den långsträckta, sammanhängande grönstrukturen från Kungshamn-Väjern/Hovenäset- Hogenäs-Vansik kommer få en allt större betydelse som närrekreationsområde i takt med att samhällena växer och knyts samman. I takt med denna utveckling bör grönområdet stärkas och utvecklas. G5 Askum-Anneröd Området ska värnas som sammanhängande rekreationsområde i skogsmark. Område för Tillgänglighet till området från skola och förskola ska beaktas. Vid tätortsutveckling närrekreation österut ska tillgängligheten mellan Askum-Anneröd och Valarna beaktas för en möjlighet att röra sig i ett sammanhängande rekreationsstråk längs östra Hunnebostrand. G6 Valarna Området ska värnas och utvecklas som rekreationsområde i skogs- och bergsmark utifrån Område för sina goda förutsättningar för motion och friluftsliv. Vid tätortsutveckling österut ska närrekreation tillgängligheten mellan Askum-Anneröd och Valarna beaktas för en möjlighet att röra sig i ett sammanhängande rekreationsstråk längs östra Hunnebostrand. G7 Skalberget Området ska värnas och utvecklas som rekreationsområde utifrån sitt värde som Område för utsiktsplats och som knutpunkt för promenadstigar. närrekreation G8 St Görans ö Området ska värnas och utvecklas som rekreationsområde för sitt värde som ö med goda Område för bad- och promenadmöjligheter och för möjligheten till utblickar mot havet, skärgården närrekreation och båtlivet. G9 Hästedalen Området ska värnas och utvecklas som rekreationsområde utifrån sitt värde för bad och Område för strandnära promenader och aktiviteter. närrekreation G10 Valefjäll-Östorm Området ska värnas och utvecklas som ett värdefullt, kustnära rekreationsområde för Område för den norra delen av tätortsområdet Hunnebostrand-Ulebergshamn. Tillgängligheten för närrekreation människor med funktionsnedsättningar eller barnvagn ut på Valefjäll ska särskilt beaktas. G11 Badholmarna/ Området ska värnas som närrekreationsområde utifrån sitt höga värde som badplats, Område för Gullviksberget som promenadstråk i form av strandpromenad och som utkiksplats med full exponering närrekreation mot havet och skärgården. En betydande del i områdets värde ligger i den goda tillgängligheten från Bovallstrands centrum. Denna aspekt ska särskilt värnas och utvecklas. G12 Bovallstrand, Östra Området ska värnas som storskaligt, sammanhängande närrekreationsområde med Område för delen god tillgänglighet till skog och berg genom promenadstigar/-vägar som ansluter till närrekreation bostadsområden. G13 Östra Malmön- Området ska värnas och utvecklas som rekreationsområde utifrån sitt värde för bad, Område för Kalven promenader och utblickar över havet. närrekreation G14 Höjd öster om Området ska utvecklas som närrekreationsområde i samband med en bostadsutveckling Område för Gulldalen inom område B1. närrekreation 10 ÖP Sotenäs

Småbåtshamn Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring H1 Bovallstrands Möjlig utveckling av småbåtshamnen genom komplettering/utbyggnad Förtätningsområde för marina småbåtshamn H2 Bovallstrand hamn Möjlig utveckling av småbåtshamnen genom komplettering/utbyggnad Förtätningsområde för småbåtshamn H3 Hunnebostrand Möjlig utveckling av småbåtshamnen genom komplettering/utbyggnad Förtätningsområde för hamn småbåtshamn H4 Väjern hamn Möjlig utveckling av småbåtshamnen genom komplettering/utbyggnad Förtätningsområde för småbåtshamn H5 Hamn, Möjlig utveckling av småbåtshamnen genom komplettering/utbyggnad Förtätningsområde för Kungshamns småbåtshamn centrum H6 Hovenäsets marina Möjlig utveckling av småbåtshamnen genom komplettering/utbyggnad Förtätningsområde för småbåtshamn H7 Svineviken Möjlig utveckling av djuphamn söder om viken H8 Bohus-Malmöns Möjlig utveckling av småbåtshamnen genom komplettering/utbyggnad Förtätningsområde för marina småbåtshamn

Mobilitet

Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring TC1 Hunnebostrand - Cykelled parallellt med väg 174, sträckan Bovallstrand - Hunnebostrand. Åtgärd för gång- och Bovallstrand cykelväg TC2 Brygge - Cykelled parallellt med väg 174, sträckan Brygge - Bovallstrand Åtgärd för gång- och Bovallstrand cykelväg TC3 Kungshamn - Cykelled parallellt med väg 174, sträckan Kungshamn - Askum Åtgärd för gång- och Askum cykelväg TC4 Hunneborondellen Cykelled parallellt med väg 174, sträckan Hunneborondellen - Solvik Åtgärd för gång- och - Solvik cykelväg TC5 Hunnebostrand - Cykelled parallellt med väg 174, sträckan Hunnebostrand - Hunneborondellen Åtgärd för gång- och Hunneborondellen cykelväg TC6 Långevik - väg 174 Koppling för gång- och cykeltrafik mellan Långevik och väg 174. Kopplingen syftar Åtgärd för gång- och bland annat till att understödja hållbar pendling mellan Väjern och verksamhetsområdet cykelväg Hogenäs norra. TC7 Bovallstrand södra Möjlig koppling för gång- och cykeltrafik mellan utbyggnadsområden i Bovallstrand Åtgärd för gång- och - Säm/Heljeröd södra och Säm/Heljeröd. cykelväg TF1 Hasselösund- Möjlig båtled. Syftet med båtleden är att avlasta vägsystemet under sommartid och att Möjlig färjekoppling Smögen stärka besöksnäringen. TF2 Kungshamn- Möjlig båtled. Syftet med båtleden är att avlasta vägsystemet under sommartid och att Möjlig färjekoppling Malmön stärka besöksnäringen. TF3 Hunnebostrand- Möjlig båtled. Syftet med båtleden är att avlasta vägsystemet under sommartid och att Möjlig färjekoppling Ramsvik stärka besöksnäringen. TF4 Smögen-Hållö Möjlig båtled. Syftet med båtleden är att avlasta vägsystemet under sommartid och att Möjlig färjekoppling stärka besöksnäringen. TF5 Väjern- Möjlig båtled. Syftet med båtleden är att avlasta vägsystemet under sommartid och att Möjlig färjekoppling Hasselösund stärka besöksnäringen. TF6 Tångenhamnen- Möjlig båtled. Syftet med båtleden är att avlasta vägsystemet under sommartid och att Möjlig färjekoppling Bohus-Malmön stärka besöksnäringen. TG1 Strandpromenad Utveckling av strandpromenader i två delar, där hela sträckningen kan vandras om så Åtgärd för gångväg Ulebergshamn- önskas. Del 1. Strandpromenad söderut från Ramsvik via Ödby, Ödby Ö med anslutning eller gångstråk Hunnebostrand- till kajen vid Hunnebostrand. Del 2. Vandring norrut förbi gamla delen av Hunnebostrand, Ramsvik Udden, badplatsen Hästedalen, Stensvik, till Ulebergshamn. TG2 Förlängning Utredningsområde för möjlig förlängning av Smögenbryggan över till Klevensidan. Åtgärd för gångväg Smögenbryggan Syftet är att avlasta Smögenbryggan under högsäsong samt att knyta Kleven närmre eller gångstråk Smögen med ett attraktivt promenadstråk. ÖP Sotenäs 11

Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring TV1 Tvärlänk Utredningsområde för tvärlänk Kungshamn, syftet med utredningsområdet är att Åtgärd på väg Kungshamn bygga på befintlig rutnätsstruktur med ytterligare en öst-västlig gata. Gatan ska avlasta trafiksystemet i Kungshamn när orten växer och ge en robusthet i systemet. Gatan bör gestaltas för gång, cykel, bil, tung trafik och kollektivtrafik. Terränganpassning och anslutningar till befintligt gatunät behöver studeras vidare. TV2 Väg förbi Örn Väg förbi Örn, ungefärligt läge. Syftet med vägen är att avlasta den befintliga vägen förbi Åtgärd på väg Örn, som har begränsad kapacitet och säkerhetsbrister. Inom utredningsområdet finns fornlämningar och alternativa sträckningar kan behöva studeras. Vägen är en förutsättning för en bebyggelseutveckling på Bohus-Malmön. TV3 Tvärlänk Utredningsområde för tvärlänk Kungshamn, alternativ anslutning. Se objekt TV1. Åtgärd på väg Kungshamn, alternativ TV4 Parallellväg Utredningsområde för parallell koppling Kungshamn - Väjern, gatan byggs ut i samband Åtgärd på väg Kungshamn - med utbyggnad inom Förålarna område B9 A-C och ansluter mot Lindalsskogen. Gata Väjern bör gestaltas för gång, cykel, bil och kollektivtrafik. TV5 Cirkulationsplats Åtgärd på befintlig väg enligt ÅVS väg 171, Cirkulationsplats väg 171/väg 872 Åtgärd på väg väg 171/väg 872 TV6 Väg 171, Åtgärd på befintlig väg enligt ÅVS väg 171, Väghöjning, BK4, Geoteknisk förstärkning Åtgärd på väg geoteknisk förstärkning TV7 Väg 171, Åtgärd på befintlig väg enligt ÅVS väg 171, Kurvuträtning Åtgärd på väg kurvuträtning TV8 Väg 171, Åtgärd på befintlig väg enligt ÅVS väg 171, Bortsprängning av berg Åtgärd på väg bortsprängning av berg TV9 Väg 171, ny Åtgärd på befintlig väg enligt ÅVS väg 171, Kurvuträtning, Väghöjning, BK4, Åtgärd på väg korsningspunkt Geoteknisk förstärkning, Ny korsningspunkt TV10 Väg 171, ny Åtgärd på befintlig väg enligt ÅVS väg 171, Kurvuträtning, Väghöjning, BK4, Åtgärd på väg korsningspunkt Geoteknisk förstärkning, Ny korsningspunkt TV11 Alpvägen Omgestaltning och komplettering av Alpvägen. Syftet med kopplingen är att knyta Åtgärd på väg komplettering samman Ulebergshamn och Hunnebostrand. Utgångspunkt för gestaltning bör vara att gatan ska vara säker och attraktiv för gående och cyklister. TV12 Tvärlänk Utredningsområde för tvärlänk Kungshamn, alternativ anslutning. Se objekt TV1. Åtgärd på väg Kungshamn, alternativ 12 ÖP Sotenäs

Kustområden och Landsbygd

Bet Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring K1 Bottnafjordens Inom kommunens kustområden finns höga natur-, kultur- och friluftsvärden. Områdena Kustområde kustområde har även ett stort värde för besöksnäringen. Kuststräckan i den inre delen av Bottnafjorden har höga natur- och friluftsvärden och ligger inom område av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt MB 3 kap samt inom område av riksintresse enligt MB 4 kap. Stora delar av kustområdet omfattas av landskapsbildsskydd och inåt land ligger naturreservatet Anneröd-Hogsäm, ett stort sammanhängande lövskogsområde. En restriktiv hållning mot bebyggelse och andra åtgärder råder generellt i området. Naturvårdens och friluftslivets intressen ska prioriteras. Ny bebyggelse eller anläggningar som kan försvåra områdets nyttjande för friluftslivet eller som kan skada områdets värden för naturvård och frilufts­ liv bör inte tillkomma. Enstaka hus kan prövas i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur efter allmän lämplighetsprövning. Mindre byggnader eller anläggningar för friluftsliv och besöksnäring samt åtgärder som stärker kopplingar över fjorden kan också prövas. K2 Vik Inom kommunens kustområden finns höga natur-, kultur- och friluftsvärden. Områdena Kustområde har även ett stort värde för besöksnäringen. Kuststräckan mellan Bovallstrand och Hunnebostrand är glest bebyggd och har höga värden som ett naturpräglat landskapsrum som skiljer orterna åt. Området ligger delvis inom riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt MB 3 kap och helt inom område av riksintresse enligt MB 4 kap. Delar av området ligger lågt i förhållande till havet med risk för översvämning vid stigande vatten. Stora delar av området ligger inom strandskydd. En restriktiv hållning mot bebyggelse och andra åtgärder råder generellt i området. K3 Västra Rörvik och Inom kommunens kustområden finns höga natur-, kultur- och friluftsvärden. Områdena Kustområde Ödby har även ett stort värde för besöksnäringen. Den inre kuststräckan mellan Hunnebostrand och Väjern-Kungshamn är glest bebyggd och har höga värden som ett naturpräglat landskapsrum som skiljer orterna åt. Området ligger delvis inom riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt MB 3 kap och helt inom område av riksintresse enligt MB 4 kap. I de västra och sydvästra delarna av området sträcker sig naturreservatet Ramsvikslandet över Sotekanalen och in i området. För naturreservatet gäller särskilda föreskrifter. Sotenäs kommun vill ha möjlighet att pröva ett naturrum inom reservatet, lämplig placering behöver utredas vidare. Området runt Hunnebo lera har höga naturvärden och en långsiktig plan för skötsel bör tas fram. En restriktiv hållning mot bebyggelse och andra åtgärder råder generellt i området. Naturvårdens och friluftslivets intressen ska prioriteras. Ny bebyggelse eller anläggningar som kan försvåra områdets nyttjande för friluftslivet eller som kan skada områdets värden för naturvård och friluftsliv­ bör inte tillkomma. Enstaka hus kan prövas i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur efter allmän lämplighetsprövning. Inom området finns detaljplan för en campinganläggning som inte byggts ut (våren 2021). Ytterligare mindre byggnader eller anläggningar för friluftsliv och besöksnäring samt åtgärder som stärker kopplingar inom området och mot Hunnebostrand kan prövas. K4 Åbyfjordens Inom kommunens kustområden finns höga natur-, kultur- och friluftsvärden. Områdena Kustområde kustområde har även ett stort värde för besöksnäringen. Kuststräckan längs Åbyfjorden har generellt höga natur- och friluftsvärden och ligger inom område av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt MB 3 kap, samt inom område av riksintresse enligt MB 4 kap. Stora delar av kustområdet omfattas av landskapsbildsskydd och vattenområdet utgör Natura 2000-område. I den södra delen av området ligger naturreservatet Bua-Hed med välbevarade kustljunghedar och i den norra delen och i den norra delen naturvårdsområdet Åby med Nordens Ark. Stora delar av området ligger inom fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden. I dessa delar ska prövning ske enligt fördjupningens rekommendationer. I övriga delar gäller en restriktiv hållning mot bebyggelse och andra åtgärder. Naturvårdens, friluftslivets och kulturmiljövårdens intressen ska prioriteras. Ny bebyggelse eller anläggningar som kan försvåra områdets nyttjande för friluftslivet eller som kan skada områdets värden för naturvård, friluftsliv­ och kulturmiljövård bör inte tillkomma. Enstaka hus kan prövas i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur efter allmän lämplighetsprövning. Mindre byggnader, anläggningar och kopplingar som stärker tillgängligheten för friluftsliv och besöksnäring kan också prövas. ÖP Sotenäs 13

Bet Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring K5 Ramsvik Inom kommunens kustområden finns höga natur-, kultur- och friluftsvärden. Områdena Kustområde har även ett stort värde för besöksnäringen. Ramsvikslandet med Tryggö har höga värden för naturvård och friluftsliv och ligger helt inom naturreservatet Ramsvikslandet samt till stora delar inom Natura 2000-område. Kustområdet ligger helt inom område av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt MB 3 kap och inom område av riksintresse enligt MB 4 kap. Området har även höga kulturhistoriska värden. För naturreservatet gäller särskilda föreskrifter. Enligt föreskrifterna tillåts en viss utveckling av befintlig bebyggelse och verksamhet. Utbyggnader och kompletteringsbebyggelse ska anpassas till landskapet. För nytillkommande byggnader och anläggningar gäller stor restriktivitet. Utöver det som anges i föreskrifterna vill Sotenäs kommun ha möjlighet att pröva ett naturrum inom reservatet. Lämplig placering behöver utredas vidare. K6 Malmöns Inom kommunens kustområden finns höga natur-, kultur- och friluftsvärden. Områdena Kustområde obebyggda del har även ett stort värde för besöksnäringen. De västra och södra delarna av Bohus- Malmön är glest bebyggda och har stora värden för friluftsliv. Ön ligger i sin helhet inom område av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap MB och inom område av riksintresse enligt MB 4 kap. Bohus-Malmön är i sin helhet påverkad av stennäringen, både när det gäller landskap och bebyggelse. Brotten har format och förändrat landskapet och stora delar av ön har höga kulturhistoriska värden. En restriktiv hållning mot bebyggelse och andra åtgärder råder generellt i området. Naturvårdens, friluftslivets och kulturmiljövårdens intressen ska prioriteras. Ny bebyggelse eller anläggningar som kan försvåra områdets nyttjande för friluftslivet eller som kan skada områdets värden för friluftsliv­ och kulturmiljövård bör inte tillkomma. Utanför strandskydd kan enstaka hus prövas i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur efter allmän lämplighetsprövning. Mindre anläggningar för friluftsliv och åtgärder som stärker tillgängligheten för det rörliga friluftslivet kan också prövas. K7 Öar i det yttre Inom kommunens kustområden finns höga natur-, kultur- och friluftsvärden. Områdena Kustområde kustområdet har även ett stort värde för besöksnäringen. Den yttre kusten med öar och skär ligger till stora delar inom riksintresse för naturvård och friluftsliv enl MB 3 kap och inom riksintresse enl MB 4 kap. Öarna omfattas i princip helt av strandskydd. Öarna ligger inom avgränsningen för Blå ÖP, se vidare i fördjupningen för detaljerade rekommendationer. L1 Germunneröd och De inre delarna av kommunen kännetecknas av ett småbrutet och kuperat odlingslandskap Landsbygd Långön varierat med skogspartier och rena bergsområden samt spridd bebyggelse. Området sydost om Askum har en relativt gles bebyggelse. Området ligger delvis inom riksintresse för friluftsliv MB 3 kap och inom riksintresse MB 4 kap. Runt Germunneröd vatten och Långöns vatten finns naturvärden och i bäckravinen Håle dalar finns ett område med ädellövskog. Inom området finns även fornlämningar. En fortsatt komplettering med ny bebyggelse kan ske i liten skala i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Inom området kan nya enstaka bostäder tillkomma utan detaljplan och med allmän lämplighetsbedömning. Ny bebyggelse bör inte tillkomma på den produktiva jordbruksmarken.­ Hänsyn ska tas till natur-, kultur- och friluftsvärden. Mindre byggnader eller anläggningar för friluftsliv och besöksnäring samt åtgärder som stärker kopplingar för friluftsliv och närrekreation inom området kan också prövas. L2 Assleröd, Gidderöd De inre delarna av kommunen kännetecknas av ett småbrutet och kuperat odlingslandskap Landsbygd och Anneröd varierat med skogspartier och rena bergsområden samt spridd bebyggelse. Området sydost om Hunnebostrand ligger tätortsnära och har ett värde för närrekreation, friluftsliv och besöksnäring. Inom området finns flera hästgårdar och ryttarklubb. Området ligger till stora delar inom vattenskyddsområde runt Lilla Dalevatten. Inom vattenskyddsområdet gäller särskilda skyddsföreskrifter. Området utgör även en möjlig framtida markresurs för tätorten Hunnebostrands utveckling. En fortsatt komplettering med ny bebyggelse kan ske i liten skala i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Inom området kan nya enstaka bostäder tillkomma utan detaljplan och med allmän lämplighetsbedömning. Ny bebyggelse bör inte tillkomma på den produktiva jordbruksmarken.­ Mindre byggnader eller anläggningar för friluftsliv och besöksnäring samt åtgärder som stärker kopplingar för friluftsliv och närrekreation inom området kan också prövas. 14 ÖP Sotenäs

Bet Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring L3 Lilla Dalevatten De inre delarna av kommunen kännetecknas av ett småbrutet och kuperat odlingslandskap Landsbygd varierat med skogspartier och rena bergområden samt spridd bebyggelse. Området norr om Väjern, Kungshamn och Hovenäset ligger tätortsnära och har ett värde för närrekreation, friluftsliv och besöksnäring. Området utgör även en möjlig framtida markresurs för kuststadens utveckling och för en framtida utveckling av det planerade verksamhetsområde Hogenäs norra. Inom området ligger vattentäkten Lilla Dalevatten med kringliggande vattenskyddsområde. Inom vattenskyddsområdet gäller särskilda skyddsföreskrifter. En fortsatt komplettering med ny bebyggelse kan ske i liten skala i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Inom området kan nya enstaka bostäder tillkomma utan detaljplan och med allmän lämplighetsbedömning. Mindre byggnader eller anläggningar för friluftsliv och besöksnäring samt åtgärder som stärker kopplingar för friluftsliv och närrekreation inom området kan också prövas. L4 Landsbygd i den De inre delarna av kommunen kännetecknas av ett småbrutet och kuperat odlingslandskap norra kommundelen varierat med skogspartier och rena bergområden samt spridd bebyggelse. I den norra kommundelen finns en relativt gles bebyggelse. Naturvärden i form av lövskogar, småbiotoper, våtmarker och ängs- och betesmarker finns spridda i området. I området finns även fornlämningar. En fortsatt komplettering kan ske i liten skala i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Inom området kan nya enstaka bostäder tillkomma utan detaljplan och med allmän lämplighetsbedömning. Ny bebyggelse bör inte tillkomma på den produktiva jordbruksmar­ken. Hänsyn ska tas till natur-, kultur- och friluftsvärden. Mindre byggnader eller anläggningar för friluftsliv och besöksnäring samt åtgärder som stärker kopplingar för friluftsliv och närrekreation inom området kan också prövas. O1 Nordvästra Inom landsbygdsområden med odlingslandskap finns jordbruksmark med omgivande Landsbygd- dalgången med bebyggelse och naturmark. Områdena har ett visst värde för livsmedelsproduktion, Odlingslandskap odlingslandskap framförallt på lokal nivå. Odlingslandskapet i den långsmala dalgången som sträcker sig från Bovallstrand och Säm i norr till Askum och Assleröd i syd har varit bebott under en lång tid och i synnerhet områdena runt Säm-Hogsäm i norr och Askum i söder är rika på fornlämningar. Landskapsrummen är väl avgränsade och bebyggelsen är placerad mellan jordbruksmarken och den omgivande naturen. I delar av området finns randlövskog med höga naturvärden och i jordbruksmarken finns småbiotoper som omfattas av biotopskydd. Området ligger relativt tätortsnära och har även ett värde för närrekreation och friluftsliv. Inom området kan förutom anspråk beroende av utveckling av jordbruksverksamhet även nya enstaka bostäder och mindre grupper av bostäder tillkomma utan detaljplan och med allmän lämplighetsbedömning. Ny bebyggelse bör inte tillkomma på den produktiva jordbruksmar­ken. Åtgärder och ny bebyggelse som försvårar jordbruksverksamheten ska undvikas så långt möjligt. Stor hänsyn ska tas till kulturmiljöernas värden och kommunens kulturmiljöunderlag utgör ett viktigt underlag för förhandsbesked. Arkeologiska undersökningar kan komma att krävas. Hänsyn ska även tas till områdets naturvärden. Mindre byggnader eller anläggningar för friluftsliv och besöksnäring samt åtgärder som stärker kopplingar för friluftsliv kan också prövas. O2 Centrala norra Inom landsbygdsområden med odlingslandskap finns jordbruksmark med omgivande Landsbygd- dalgången med bebyggelse och naturmark. Områdena har ett visst värde för livsmedelsproduktion, Odlingslandskap odlingslandskap framförallt på lokal nivå. Odlingslandskapet norr om Tossene har varit bebott under en lång tid och är rikt på fornlämningar. Delar av området ligger inom riksintresse för kulturmiljövård enligt MB 3 kap. Landskapsrummen är väl avgränsade och bebyggelsen är placerad mellan jordbruksmarken och den omgivande naturen. I delar av området finns lövskog med höga naturvärden och i jordbruksmarken finns småbiotoper som omfattas av biotopskydd. Inom området kan förutom anspråk beroende av utveckling av jordbruksverksamhet även nya enstaka bostäder och mindre grupper av bostäder tillkomma utan detaljplan och med allmän lämplighetsbedömning.­ Ny bebyggelse bör inte tillkomma på den produktiva jordbruksmar­ken. Åtgärder och ny bebyggelse som försvårar jordbruksverksamheten ska undvikas så långt möjligt. Stor hänsyn ska tas till kulturmiljöernas värden och kommunens kulturmiljöunderlag utgör ett viktigt underlag för förhandsbesked. Arkeologiska undersökningar kan komma att krävas. Hänsyn ska även tas till områdets naturvärden. Mindre byggnader eller anläggningar för friluftsliv och besöksnäring samt åtgärder som stärker kopplingar för friluftsliv inom området kan också prövas. ÖP Sotenäs 15

Bet Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring O3 Nordöstra Inom landsbygdsområden med odlingslandskap finns jordbruksmark med omgivande Landsbygd- dalgången med bebyggelse och naturmark. Områdena har ett visst värde för livsmedelsproduktion, Odlingslandskap odlingslandskap framförallt på lokal nivå. Odlingslandskapet mellan Gistad och Ävja är rikt på fornlämningar. Landskapsrummen är väl avgränsade och bebyggelsen är placerad mellan jordbruksmarken och den omgivande naturen. I delar av området finns randlövskog med höga naturvärden och i jordbruksmarken finns småbiotoper som omfattas av biotopskydd. Området är relativt glest bebyggt. Inom området kan förutom anspråk beroende av utveckling av jordbruksverksamhet även nya enstaka bostäder och mindre grupper av bostäder tillkomma utan detaljplan och med allmän lämplighetsbedömning.­ Ny bebyggelse bör inte tillkomma på den produktiva jordbruksmar­ken. Åtgärder och ny bebyggelse som försvårar jordbruksverksamheten ska undvikas så långt möjligt. Hänsyn ska tas till kulturhistoriska värden. Arkeologiska undersökningar kan komma att krävas. Hänsyn ska även tas till området naturvärden. Mindre byggnader eller anläggningar för friluftsliv och besöksnäring samt åtgärder som stärker kopplingar för friluftsliv, inom området kan också prövas. O4 Dalgång norr om Inom landsbygdsområden med odlingslandskap finns jordbruksmark med omgivande Landsbygd- Hunnebostrand med bebyggelse och naturmark. Områdena har ett visst värde för livsmedelsproduktion, Odlingslandskap odlingslandskap framförallt på lokal nivå. Odlingslandskapet norr om Hunnebostrand utgör en del av det naturpräglade landskapsrummet som skiljer orterna Bovallstrand och Hunnebostrand åt. Landskapsrummet är väl avgränsat med en tydlig riktning mot Vikefjord. Bebyggelsen är placerad mellan jordbruksmarken och den omgivande naturen. Strandängarna hyser naturvärden och i randen mellan jordbruksmark och berg finns värdefull lövskog. Odlingslandskapet ligger delvis inom område av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt MB 3 kap samt inom område av riksintresse enligt MB 4 kap. Inom området kan förutom anspråk beroende av utveckling av jordbruksverksamhet även nya enstaka bostäder och mindre grupper av bostäder tillkomma utan detaljplan och med allmän lämplighetsbedömning.­ Ny bebyggelse bör inte tillkomma på den produktiva jordbruksmar­ken. Åtgärder och ny bebyggelse som försvårar jordbruksverksamheten ska undvikas så långt möjligt. Bebyggelse bör inte heller tillkomma på de låglänta och översvämningskänsliga områdena väster om väg 174. Hänsyn ska tas till naturvärden och kulturhistoriska värden. Arkeologiska undersökningar kan komma att krävas. Mindre byggnader eller anläggningar för friluftsliv och besöksnäring samt åtgärder som stärker kopplingar för friluftsliv, inom området kan också prövas. O5 Dalgång söder Inom landsbygdsområden med odlingslandskap finns jordbruksmark med omgivande Landsbygd- om Bovallstrand bebyggelse och naturmark. Områdena har ett visst värde för livsmedelsproduktion, Odlingslandskap odlingslandskap framförallt på lokal nivå. Odlingslandskapet söder om Bovallstrand utgör en del av det naturpräglade landskapsrummet som skiljer orterna Bovallstrand och Hunnebostrand åt. Landskapsrummen är väl avgränsade och bebyggelsen är placerad mellan jordbruksmarken och den omgivande naturen. Strandängarna hyser naturvärden och i randen mellan jordbruksmark och berg finns värdefull lövskog. Odlingslandskapet ligger delvis inom område av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt MB 3 kap samt inom område av riksintresse enligt MB 4 kap. Inom området kan förutom anspråk beroende av utveckling av jordbruksverksamhet även nya enstaka bostäder och mindre grupper av bostäder tillkomma utan detaljplan och med allmän lämplighetsbedömning.­ Stora delar av området ligger i låglänta områden runt Klevelera och Kleveån. Bebyggelse bör inte tillkomma på de låglänta och översvämningskänsliga områdena. Ny bebyggelse bör inte tillkomma på den produktiva jordbruksmar­ken. Åtgärder och ny bebyggelse som försvårar jordbruksverksamheten ska undvikas så långt möjligt. Hänsyn ska tas till naturvärden och kulturhistoriska värden. Arkeologiska undersökningar kan komma att krävas. Mindre byggnader eller anläggningar för friluftsliv och besöksnäring samt åtgärder som stärker kopplingar för friluftsliv, inom området kan också prövas. O6 Dalgång nära Inom landsbygdsområden med odlingslandskap finns jordbruksmark med omgivande Landsbygd- Åbyfjorden, bebyggelse och naturmark. Områdena har ett visst värde för livsmedelsproduktion, Odlingslandskap odlingslandskap framförallt på lokal nivå. Odlingslandskapet Kring Åby har stora värden för friluftsliv, besöksnäring och naturvård. Området ligger till stora delar inom riksintresse för naturvård enligt MB 3 kap och riksintresse enl MB 4 kap. Området utgör även värdefull kulturmiljö och ligger inom riksintresse för kulturmiljövård enligt MB 3 kap. Inom området ligger Nordens Ark som är ett större besöksmål. Området ligger helt inom fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden. Prövning ska göras enligt fördjupningens rekommendationer. 16 ÖP Sotenäs

Bet Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring UL1 Gerrebo, Brådal Områden för landsbygdsutveckling innefattar bland annat områden med byar, Landsbygds- och Koderöd bebyggelsegrupper, spridd bebyggelse, natur- och jordbruksmark, golfbana och utveckling kulturmiljöer. Områdena ligger i anslutning till befintlig infrastruktur. Inom områden för landsbygdsutveckling finns förutsättningar för komplettering och utveckling av bostäder, mindre verksamheter och besöksnäring längs med befintliga vägar. Gistad är en mindre bybildning. Servicen i området är begränsad. Inom området kan nya enstaka bostäder och mindre grupper av bostäder tillkomma utan detaljplan och med allmän lämplighetsbe­ dömning. Ny bebyggelse bör inte tillkomma på den produktiva jordbruksmarken.­ UL2 Område mellan Områden för landsbygdsutveckling innefattar bland annat områden med byar, Landsbygds- Åby, Tossene och bebyggelsegrupper, spridd bebyggelse, natur- och jordbruksmark, golfbana och utveckling Askum kulturmiljöer. Centralt i kommunen mellan Askum, Tossene och Åby finns flera bybildningar och en relativt tät bebyggelsestruktur längs vägarna. Kollektivtrafik finns längs väg 171. Området har höga kulturmiljövärden och är rikt på fornlämningar. Tossene ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövård enligt MB 3 kap. Flera målpunkter för besöksnäring ligger inom området. Inom området bedöms det vara lämpligt med en komplettering med enstaka bostadshus, mindre grupper med bostäder och byggnader eller anläggningar för besöksnäring och friluftsliv. Närhet till kollektivtrafik och serviceorter kan motivera en utveckling med bebyggelse i grupper. Ny bebyggelse bör inte tillkomma på den produktiva jordbruksmarken.­ Stor hänsyn ska tas till områdets natur- och kulturmiljövärden. Arkeologiska undersökningar och naturvärdesinventeringar kan komma att krävas. I de mer tätbebyggda delarna av området kan det vara lämpligt att pröva ny bebyggelse genom detaljplan. Området överlappar till mindre del Fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden, där utveckling föreslås i närcentrat Lyckan där grupper av bostäder kan prövas. I detta område gäller den kommuntäckande översiktsplanens redovisning gällande föreslagen markanvändning och utbredning av närcentra. I övrigt gäller rekommendationer i den fördjupade översiktsplanen. UL3 Örn Områden för landsbygdsutveckling innefattar bland annat områden med byar, Landsbygds- bebyggelsegrupper, spridd bebyggelse, natur- och jordbruksmark, golfbana och utveckling kulturmiljöer. Områdena ligger i anslutning till befintlig infrastruktur. Inom områden för landsbygdsutveckling finns förutsättningar för komplettering och utveckling av bostäder, mindre verksamheter och besöksnäring längs med befintliga vägar. Örns samhälle utgör en samlad bebyggelsegrupp. I anslutning till området ligger även Örns camping. Örn ligger inom område av riksintresse enligt MB 4 kap. Utanför strandskyddat område kan enstaka byggnader eller mindre bebyggelsegrupper prövas. Delar av området är detaljplanelagt och prövning genom ändring av eller upprättande av ny detaljplan kan komma att krävas. Bebyggelseutveckling ska ske med hänsyn till de höga kulturhistoriska värden som omfattar ett större område kring Örn. Utveckling kräver en lösning av frågan kring vägsträckning förbi Örn. UL4 Draget Områden för landsbygdsutveckling innefattar bland annat områden med byar, Landsbygds- bebyggelsegrupper, spridd bebyggelse, natur- och jordbruksmark, golfbana och utveckling kulturmiljöer. Områdena ligger i anslutning till befintlig infrastruktur. Inom områden för landsbygdsutveckling finns förutsättningar för komplettering och utveckling av bostäder, mindre verksamheter och besöksnäring längs med befintliga vägar. Draget ligger på Bohus-Malmöns södra spets. Här finns en mindre bebyggelsegrupp som har sitt ursprung i stenindustrin och en badplats. Utanför strandskydd kan en viss utbyggnad eller komplettering ske med enstaka bostadshus. Stor hänsyn ska tas till kulturmiljön. Allmänhetens tillgänglighet till strandområden ska inte begränsas. Åtgärder för att stärka friluftslivet kan också prövas. UL5 Risdal Områden för landsbygdsutveckling innefattar bland annat områden med byar, Landsbygds- bebyggelsegrupper, spridd bebyggelse, natur- och jordbruksmark, golfbana och utveckling kulturmiljöer. Områdena ligger i anslutning till befintlig infrastruktur. Kring väg 871 mellan Todderöd och Stensjö samt längs med väg 872 mellan Askum och Hovenäset finns förutsättningar för en komplettering av befintlig bebyggelse utanför strandskyddat område. Ny bebyggelse bör inte tillkomma på den produktiva jordbruksmarken.­ Området ligger nära service i kuststaden och har en relativt tät bebyggelse. Området ligger inom riksintresse enligt MB 4 kap. Lövskog med utpekade naturvärden och fornlämningar finns i området. Hänsyn ska tas till områdets natur- och kulturmiljövärden vid prövning. Arkeologiska undersökningar och naturvärdesinventeringar kan komma att krävas. Delar av området är detaljplanelagt. Prövning genom ändring av eller upprättande av ny detaljplan kan komma att krävas. Delar av området ligger inom fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden. Inom dessa delar sker prövning sker enligt rekommendationer i den fördjupade översiktsplanen. ÖP Sotenäs 17

Bet Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring UL6 Lerbäck och Områden för landsbygdsutveckling som innefattar bland annat områden med byar, Landsbygds- Stensjö bebyggelsegrupper, spridd bebyggelse, natur- och jordbruksmark, golfbana och utveckling kulturmiljöer. Områdena ligger i anslutning till befintlig infrastruktur. Inom områden för landsbygdsutveckling finns förutsättningar för komplettering och utveckling av bostäder, mindre verksamheter och besöksnäring längs med befintliga vägar. Lerbäck är utpekat som ett närområde där mindre bebyggelsegrupper kan prövas enligt fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden. Prövning sker enligt rekommendationer i den fördjupade översiktsplanen. UL7 Röd Områden för landsbygdsutveckling innefattar bland annat områden med byar, Landsbygds- bebyggelsegrupper, spridd bebyggelse, natur- och jordbruksmark, golfbana och utveckling kulturmiljöer. Områdena ligger i anslutning till befintlig infrastruktur. Inom områden för landsbygdsutveckling finns förutsättningar för komplettering och utveckling av bostäder, mindre verksamheter och besöksnäring längs med befintliga vägar. Området kring vägen till Röd är utpekat som ett närområde där mindre bebyggelsegrupper kan prövas enligt fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden. Prövning sker enligt rekommendationer i den fördjupade översiktsplanen.

Teknisk anläggning

Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring VB1 Valla Utredningsområde för utbyggnad av vindkraft, upp till tre verk kan prövas. Vid Utredningsområde prövning av utbyggnad av vindkraft ska ta hänsyn till värdefulla kulturmiljöer, bl a vindbruk fasta fornlämningar i Heljeröd-Hogsäm och Tossene (riksintresse för kulturmiljövård). Lokalisering inom störningsområde för Valla stenbrott bedöms som lämplig med hänsyn till att den totala bullerpåverkan begränsas. VF1 Område för Möjligt läge för vattenintag till verksamhetsområde sydväst om Askum. Anläggningar ska Vattenförsörjning vattenförsörjning i så hög grad som möjligt ligga dolda. VS1 Observations- Observationsområde 500 meter runt område för vindbruk för störningar i form av buller, Observationsområde område vindbruk skuggeffekter och reflexer från eventuellt kommande vindkraftverk. Bostäder får inte vindbruk tillkomma i området.

Tätortszon

Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring T1 Bohus-Malmön Tätortszonen omfattar befintlig tätort och föreslagen tätortsutveckling. Inom tätortszonen Tätortszon ryms bebyggelse, allmänna platser, närrekreationsområden, småbåtshamnar och vattenområden som har betydelse för tätortens funktion. Särskilt utpekade utvecklingsområden med tillhörande beskrivning av föreslagen utveckling finns inom varje tätortszon. Inom tätortszoner bedöms prövning i detaljplan för huvuddelen av tillkommande bebyggelse och tillkommande bygglovspliktiga anläggningar vara lämplig. Beskrivningarna för respektive utvecklingsområde är vägledande. För förfrågningar utanför utvecklingsområden ska en allmän lämplighetsbedömning göras med stöd i respektive tätortsområdes utvecklingsinriktning. Detaljerade förslag gällande utvecklingsområden och utvecklingsinriktningar för respektive tätort redovisas under fliken ”Detaljerad markanvändning”. För mer information se fliken Markanvändning, tätort. T2 Bovallstrand Tätortszonen omfattar befintlig tätort och föreslagen tätortsutveckling. Inom tätortszonen Tätortszon ryms bebyggelse, allmänna platser, närrekreationsområden, småbåtshamnar och vattenområden som har betydelse för tätortens funktion. Särskilt utpekade utvecklingsområden med tillhörande beskrivning av föreslagen utveckling finns inom varje tätortszon. Inom tätortszoner bedöms prövning i detaljplan för huvuddelen av tillkommande bebyggelse och tillkommande bygglovspliktiga anläggningar vara lämplig. Beskrivningarna för respektive utvecklingsområde är vägledande. För förfrågningar utanför utvecklingsområden ska en allmän lämplighetsbedömning göras med stöd i respektive tätortsområdes utvecklingsinriktning. Detaljerade förslag gällande utvecklingsområden och utvecklingsinriktningar för respektive tätort redovisas under fliken ”Detaljerad markanvändning”. För mer information se fliken Markanvändning, tätort. 18 ÖP Sotenäs

Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring T3 Hunnebostrand- Tätortszonen omfattar befintlig tätort och föreslagen tätortsutveckling. Inom tätortszonen Tätortszon Ulebergshamn ryms bebyggelse, allmänna platser, närrekreationsområden, småbåtshamnar och vattenområden som har betydelse för tätortens funktion. Särskilt utpekade utvecklingsområden med tillhörande beskrivning av föreslagen utveckling finns inom varje tätortszon. Inom tätortszoner bedöms prövning i detaljplan för huvuddelen av tillkommande bebyggelse och tillkommande bygglovspliktiga anläggningar vara lämplig. Beskrivningarna för respektive utvecklingsområde är vägledande. För förfrågningar utanför utvecklingsområden ska en allmän lämplighetsbedömning göras med stöd i respektive tätortsområdes utvecklingsinriktning. Detaljerade förslag gällande utvecklingsområden och utvecklingsinriktningar för respektive tätort redovisas under fliken ”Detaljerad markanvändning”. För mer information se fliken Markanvändning, tätort. T4 Askum Tätortszonen omfattar befintlig tätort och föreslagen tätortsutveckling. Inom tätortszonen Tätortszon ryms bebyggelse, allmänna platser, närrekreationsområden, småbåtshamnar och vattenområden som har betydelse för tätortens funktion. Särskilt utpekade utvecklingsområden med tillhörande beskrivning av föreslagen utveckling finns inom varje tätortszon. Inom tätortszoner bedöms prövning i detaljplan för huvuddelen av tillkommande bebyggelse och tillkommande bygglovspliktiga anläggningar vara lämplig. Beskrivningarna för respektive utvecklingsområde är vägledande. För förfrågningar utanför utvecklingsområden ska en allmän lämplighetsbedömning göras med stöd i respektive tätortsområdes utvecklingsinriktning. Detaljerade förslag gällande utvecklingsområden och utvecklingsinriktningar för respektive tätort redovisas under fliken ”Detaljerad markanvändning”. För mer information se fliken Markanvändning, tätort. T5 Kungshamn- Tätortszonen omfattar befintlig tätort och föreslagen tätortsutveckling. Inom tätortszonen Tätortszon Smögen-Väjern- ryms bebyggelse, allmänna platser, närrekreationsområden, småbåtshamnar och Hovenäset vattenområden som har betydelse för tätortens funktion. Särskilt utpekade utvecklingsområden med tillhörande beskrivning av föreslagen utveckling finns inom varje tätortszon. Inom tätortszoner bedöms prövning i detaljplan för huvuddelen av tillkommande bebyggelse och tillkommande bygglovspliktiga anläggningar vara lämplig. Beskrivningarna för respektive utvecklingsområde är vägledande. För förfrågningar utanför utvecklingsområden ska en allmän lämplighetsbedömning göras med stöd i respektive tätortsområdes utvecklingsinriktning. Detaljerade förslag gällande utvecklingsområden och utvecklingsinriktningar för respektive tätort redovisas under fliken ”Detaljerad markanvändning”. För mer information se fliken Markanvändning, tätort. ÖP Sotenäs 19

Verksamheter och Industri

Bet. Objektsnamn Ställningstagande och konsekvenser Teckenförklaring VU1 Ävja stenbrott Befintlig verksamhetsområde, stenbrott. Verksamheten innebär att störningar kan uppstå i Verksamhetsområde närområdet. Utveckling av verksamheter kan ske inom området. Dagvattenhantering bör utanför tätort utredas tidigt vid prövningar beroende av en utveckling av området. VU2 Sotenäs trä Utredningsområde för utvidgning av befintligt industriområde för handel, småindustri Verksamhetsområde och hantverk. Dagvattenhantering och översvämningsrisker vid skyfall bör utredas utanför tätort tidigt vid prövningar beroende av en utveckling av området. I området finns delar som utgörs av jordbruksmark, ianspråktagandet av denna bedöms som rimlig på grund av att det saknas andra större verksamhetsområden i närheten av Bovallstrand. Andra lokaliseringar bedöms som olämpliga med anledning av höga- natur och kulturvärden samt landskapsbildsfrågor. Lokaliseringen inom området behöver prövas utifrån hela områdets utveckling. VU3 Hogenäs norra, Utvecklingsområde för industri och verksamheter. Området bedöms som lämpligt Verksamhetsområde verksamhets- för transportintensiva verksamheter tack vare sin placering invid huvudvägnätet och utanför tätort område sydväst om avstånd från bebyggelse. Våren 2021 pågår en detaljplaneprocess för området. I arbetet Askumskrysset med detaljplanen har det bedömts att det finns risk för betydande miljöpåverkan vid ett genomförande av planen. VU4 Västra Rörvik Utredningsområde för utvidgning av befintligt industriområde för handel, småindustri och Verksamhetsområde hantverk. utanför tätort VU5 Lökholmens Utredningsområde för utvidgning av befintligt industriområde för handel, småindustri, Verksamhetsområde marina hantverk och båtuppställning. Dagvattenhantering bör utredas tidigt vid prövningar utanför tätort båtförvaring beroende av en utveckling av området. Påverkan på närliggande vattenskyddsområde bör också redovisas vid fortsatta prövningar gällande utvecklingen av området. VU6 Hogenäs norra, Utredningsområde för framtida utveckling av industriområdet Hogenäs norra. Områden Utredningsområde för komplettering kan eventuellt tas i anspråk när Hogenäs norra är utbyggd. Avgränsning behöver studeras verksamhetsområde mer ingående. utanför tätort