De'pabsjr Ktin Arna Och'rätten Ättåterffi a Ve Nezuela : Landet,;,Som Ffingtpa Attvara'b#L'd Vi Mänskor Innehåll

dagorffingar :l: al dlar om U 0 De'pabsJr ktin arna och'rätten ättåterffi a Ve nezuela : landet,;,som ffingtpa attvara'b#l'd Vi Mänskor Innehåll:

Adress: Linnögatan2IB, Ponera att han ?ir oskyldig 413 04 Göteborg Ingrid Sjöstrand om fallet Alcalä 4 Telefon/Fax: 03 1- r44028 Intervju med Ingela 6 E-post: Mårtensson infor@ sv enskakvinna. nu Dubbla budskap i säkerhetspolitiken 9 Hemsida: Ingela Mårtensson och Ingrid Segerstedt Wiberg www. sv en skakvinnor. nu Varning for det nyaNato Ansvarig utgivare: Kvinnor for fred i Norse och 12 Marianne Lindström Danmark

Redaktör: Palestinska flyktingarna och rätten att återvända 14 Caroline Runesdotter Redaktionsgrupp: Niki Venezuela, landet som tröttnat pä attvarabakgård 18 Arias, ZardaHagman, Helena Fernandez Erni Friholt, Ditte Johansson, Karin Enqvall Bokrecensioner 23

Hanna Rydh, Sveriges forsta kvinnliga arkeol og 26 Hjördis Levin Prenumeration: Postgiro 90 24-l Kvinnopolitiskt rådslag i Tyskland 33 4 mlär t50 kr Emi Friholt Nästa nummer kommer i juni Världskvinnomarschen fortsätter 34 Presstopp: 1 maj Zaidahar blivitT0 36

Tryck:Göteborgs Länstryckeri AB Freden ffir inga rubriker 37

Orqanisationssidan 3 8

Omslagsfoto: Caroline Runesdotter

2 Dolda dagordningar och till rättal agd a san ni n g ar i bed räge rie rnas frds alde r

De som sympatiserar med den nya Attac-rörelsen mycket fredlig demonstration som upprepades iir mestadels 70-talisterna, alltså de idag medelål- den 17 oktober i Washington då omkring 16 ders stötama... Studsade ni också till över DNs 000 demonstrerade och den 18 oktober i New påstådda statistiska undersökning? York då 10.000 deltog. Dessutom avlade några Radioprogrammet "Vår grundade mening" valda delegater besök hos världens mäktigaste fiskade fram sanningen bakom uppgifterna och män, Världsbankschefen och chefen for den hur artikeln blivit till. Anar man en dold dag- Internationella Valutafonden. Bara det en unik ordning? Finns det idag på DNs redaktion ett håindelse. uttalat eller ännu outtalat krav på att Attac ska Pressen var skandalöst frånvarande. Dold misstänkliggöras och bekämpas från ftirsta dagordning? Kvinnor och ickevåld ska antingen början? Men det är väl ändå altta i? Att hänge tigas ihjä1 eller forminskas och forlöjligas. Är sig åt konspirationsteorier, eller? det så och är det ekonomiska överväganden Hösten l9B2 gick många av oss freds- som ligger bakom? Att kvinnor och ickevåld marschen till Minsk. Äret innan var det Paris, inte "säljer"? Eller iir det politiska? AttAttac t.ex tiofusentals kvinnor på gatorna, omskrivna, kunde bli en fara for etablissemangen, och dåirfor bejublade, men också hånade. Ja, ja Paris, sas måste kvävas i sin linda? det, men ftirsök med Moskva... Vi gjorde det. Ingen fvekan att media har en stor makt Författaren Ingrid Sjöstrand var med. Hon och därmed tolkningsforeträde. Även om man skulle skriva lor Aftonbladet. Efter ftirsta, rapporterar "sanningsenligt", så är det de positiva, artikeln , var det stopp. valda, eller tillrättalagda sanningarna som Det behövdes inget mer. Därefter skrev presenteras. Vad slags "sanning" finns i rappor- dåvarande chefredaklören Gunnar Fredriks s on. teringen om Jesus Alcalä egentligen? Ska han

Där dröp det av florakt över oss lättlurade , krossas? Ingår det i den dolda dagordningen? naiva kvinnor, och hån. Initierade källor på DN Ingrid Sjöstrand skriver upprört i detta num- lät meddela att ordern till skribenterna där ljöd: mer av Vi mänskor. Och hur är det med rap- om ni skriver om fredsmarschen ska det vara porteringen från Serbien, Irak, Libyen...? negativt! Tiden var det kalla krigets. Dold Som tur är finns också orädda journalister dagordning? med civilkurage. Läs John Pilger: "Den dolda Den 29 december ftirra året genomforde dagordningen. Reportage från bedrägeriernas 2000 kvinnor från Palestina och Israel tillsam- tidsålder". ! Som vanligt fär vi lita till väraegna mans en demonstration i Jerusalem mot våldet, nätverk, stärka dessa och vara uppmärksamt det grymma dödandet, mot orättf;irdighete- kritiska. Det finns inga slutliga sanningar. Vi rna... Detta fick vi inget veta om. Ska rapporte- måste alla ständigt gräva fiam och offentlig- ringen därifrån bara fokusera på våldet? göra det som rör sig under ytan - den dolda Dold dagordning? Den 16 oktober frrra dagordningens processer. året var vi 35 000 som i Bryssel vid avslut- ningen av Världskvinnomarschen 2000 demon- ERNI FRIHOLT strerade mot faffisdom och mot våld. En Ordförande i SKV Den plötsliga tystnaden i fallet Alcalä

Det har gättdrygt ett år sedan samhällsdebattören och forfattaren Jesus Alca\äblev ämne for en "affrr" .I löpsedlar och tidningsartiklar har vi serverats den ena ingrediensen efter den andra i en historia som verkar alltfiör otrolig for attvara sann. Alcalä, som giort sig känd som noggrann och vederhäftig debattör, har plötsligt blivit lovligt villebråd. Fortfarande har ingen rätte gäng ägt rum, men sedan en tid är tystnaden kring hela afftiren kompakt. Varfor denna tystnad? Finns det inget intresse for fallet längre? Eller är det så att utredningen har tagit en annan vändning än den som vi forespeglades från börj an? Få personer har fattutstå en så skoningslös offentlig schavottering som Jesris Alcalä. Till och med hans identitet har blivit ifrågasatt. Trots att Alcalä fränbörj an krävt att syskonen skulle få vittn a är det forst nu i dagarna som de blir förhörda. Trots den enorrna publicitet som fallet Alcalähar fått, så har det inte framkommit med önskvärd tydlighet att lagmannen vid tingsrätten i Simrishamn genast krävde komplettering av den enorrna utredningen för att den skulle kunna utgöra grund for åtal. Åklagaren har ännu inte svarat på hans begäran. Sedan har målet istället tillförts Stockholms Tingsrätt och även där anser man att utredningen är undermålig. En hemsk tanke infinner sig: tänk om han är oskyldig. Tänk om Jesris Alcalå efter atthafatt gä igenom en skärseld av offentligapä' hopp befinns oskyldig? Tänk om anklagelserna mot honom inte har någon juridisk grund utan bygger på skvaller och fortal? Ingrid Sjöstrand, florfattare och journalist, har följt utredningen och presskampanJen. Här ponerar hon atthanär oskyldig. Hur skulle affa- ren tett sig om flera giort det? Ponera atr"han ar os$dig. . o

Det råder en generad tystnad iAlcalå-Sjögren- ten av den misstänktes oskuld, redovisar också afi?iren.Mediema avvaktar beskedl igt rättegången och omständigheter som talar {tir honom. hoppas flormodligen att ffi sina skuldhypoteser bekräf- Men drevet kunde dra vidare med stats- tade. åklagaren Yngve Rydbergs benägna dänster. Inga Om man utgår från en motsatt hypotes blir forhållanden som kunnat frita Alcaläfrän allsköns deras agerande skrämmande. En så massiv utstöt- beskyllningar och av{tiras från den svällande ning ur offentligheten har Sverige inte sett på 150 florunders ökningen intre s serade Rydberg. Det kl i ad e år, inte sen Almqvist misstänktes 1'or bedrägeri och aldrig i hans fingrar altta reda på vem som la mordforsök. beslag på de 250.000 kr ltir julklappsbilen till Ponera att Jesris Alcalå är oskyldig. Ponera att projektet (enligt Postbankens reklamationsav- alla som ponerat något också ponerat den möjlighe- delning skickade till Paraguay 1 december 1999). ten. Statsåklagaren stod inte ensam. Hans chef på Hur skulle mediespeglingen då ha kunnat te Ekobrottsmyndigheten, såväl som RÅ, JO och JK, sig? stod utan reservationer bakom honom. Man skulle ha noterat att det seglat upp en Frågan om Alcaläs motiv for sitt tilltänkta konflikt mellan Alcalä och en biståndsarbetare i miljonfiffel undvek Rydberg. Man forstår honom. Paraguay, Michaela Sjögren. När Sjögren gick till Vad skulle driva en respekterad kulturskribent Dagens Nyheter skulle tidningen antagligen ha gått med särskild auktoritet i rätts- och rättvisefrågor till till Sida:s allmänna handlingar, dar man inte skulle att börja trixa med hotellräkningar etc i syfte att sno ha funnit stöd for hennes påståenden. åt sig pengar? Från sitt eget biståndsprojekt? Just

Internati onel I a Juri stkommi ssi onen avv i sade då, som nybliven arvtagare till ett stort arv? verkligen i forsta skedet Sjögrens påståenden som Den psykologiska gåtan ligger kanske inte hos grundlösa. Kanske till den stund då man såg chan- Jesfrs Alcalå utan hos Michaela Sjögren och hennes sen att bli av med en besvärlig intern kritiker? Som jaktsallskap. Drevets psykologi tycks fungera så att menade att biståndsarbete skulle bedrivas på ideell ju fler absurda anklagelser man hopat, ju fler måste basis. man hitta (på) för att styrka de I'oregående. Så började man framställa Alcalå som alls inte Av E kobrottsmyndighetens sekretessbelagda ol'orvitlig. Man rev till och med upp den revision korrespondens framgår att utredningen till stor del som konstaterat att alla transaktioner var i sin gjorts av Michaela Sjögren och hennes man Björn ordning fram till utgången av 1999. Westlund. Paret har omedelbart fatt del av allt Om medierna i detta skede ponerat möjligheten material, även forhörsprotokoll, som om de vore att Alcalä talade sanning skulle man då inte ha anställda av myndigheten. Björn Westlund uppger undrat över vilka motiv som drev Thomas sig i brev till Paraguays utrikesdepartementvara Michölsen i DN att ägna dag efter dag ät att miss- ansvarig for den svenska undersökningen, tänkliggöra honom? "encargado de las investigaciones suecas". Infor den frågan skulle man inte kunnat undgå Ekobrottsmyndigheten tycks aldrig ha ifråga- att erinra sig att samme Michdlsen utsatts ftir kritik satt makarnas hjälpsamhet. Ändå kan det väl i DN från samme Alcalä for sina mindre nogräk- knappast höra till rutinerna att en part i ett mål helt nade arbetsmetoder i tidigare drev. och hållet arrangerar brottsutredamas resor? Skulle man inte också ha frågat sig varl'or 23 februari 2000 ber statsåklagare Rydberg Anita Jekander övertalade Jesfs Alcal| att ställa Björn Westlund att "skissapä" hur ett brev till upp i en Aktuellt-intervju under forespegling att ge Paraguays UD "skall disponeras". Och 29 februari honom stöd och varfor hon istället la på frågor som får han forslag till såväl formulering som innehåll, Alcal| aldrig hade fatt tilllälle att besvara? Om om nödvändigheten av ett snabbt åtal om vilka rykten att han uppträdde under falsk identitet. Och personer som Sjögren & Westlund önskar skall varftir hon inte kontrollerade dessa rykten? höras osv. Den 6 mars kommer ett detaljerat forslag Varfor ville hon till varje pris få honom att till den svenska Ekobrottsmyndighetens brev. Om framstå som en bedragare? Svaret är möjligen att dessa exempel är betecknande fcir svenska han tidigare kritiserat henne ftir just det slagets rättsinstansers integritet blir ivern att tysta en arbetsmetoder. kritiker som Jesfs Alcalå fullt begriplig. En I'orundersökning som räknar med möjlighe- lngrid Sjöstrand Ingela Mårtensson Om konsten att fortsätta bry sig och leva med övertygelsen att det går att paverka

Dolda dagordningar och inte många som gör. Ingela för Wornen's International Mårtensson är en av de här dubbla budskap. Sveriges League fbr Peace and F reedom, kvinnorna som aldrig tycks den världsomspännande organi- säkerhetspolitik är inne i tröttna. När rnånga andra tystnar sation som IKFF är ansluten till. en genomgripande foränd- och tröttnar, tycks Ingela vara Ingela som satt i kornmun- ringsprocess och ändå är försedd med en aldris sinande fullmäktige i Göteborg lyckades kraft. samla alla partiernas kvinnor det forvånansvärt tyst. Var Hur det började? Jo, hon var bakom en motion som resulterade är kritikerna, var är en av dem som gick med i i att Göteborgs stad stödde granskarna? Ska allt få fredsmarschen till Paris år 1981 . kongressen ekonom iskt rned Ingela hade semester och gick päeä i det tysta? Mellan 100.000 kr. Och då, i samband med de sista tio rnilen fiam till med kongressen, bestämde sig jul och nyår, under de där Paris. Det tog en vecka. Ingela för att gå med aktivt i dagarna då vi inbäddas i - Det var en fantastisk IKFF Internationella sömnigt lugn och allmän upplevelse. Jag hade inte deltagit Kvinnoforbundet för Fred och i något liknande tillsammans med publi- Frihet. världsfrånvändhet, så många människor tidigare. Vi cerade Svenska Dagbla- protesterade mot kärnvapenkapp- Bofors smuggelaffärer rustningen och rnil itariseringen det en debattartikel av E,fter valet 1985 kom hon in i för mig var det en ny upple- Ingela Mårtensson och och riksdagen. Det innebar att hon velse att det fanns så många som fick möjlighet att engagera sig i Ingrid Segerstedt Wiberg trodde på att man kunde påverka internationel la frågor, rnänsk I i ga hade under rubriken "Fler- utvecklingen och att det rättigheter och fredsfrågor. En man sig. dubbla budskap i betydelse att bryr särskilt viktig fräga var att arbeta granskning S äkerhetspolitiken". för riksdagens av den Världskongress i Göteborg Äntligen var det några som svenska vapenexporten. Väl hemma tänkte lngela här tog upp och avslöjade regering- Det var under den tiden engagera sig i fredsrörelsen. Så ens dubbla bokföring när det som Bofors vapensmuggling blev hon tillfrågad om hon kunde så småningom blev gäl lde säkerhetspolitiken. Många avslöjats och hjälpa till att fa fram bidrag 1'or fråga riksdagen och KU, vet säkert hur det ligger till, men en för WILPF:s världskongress i Inge I a v ar att orka gå vidare med den Konstituti onsutskottet. Göteborg. WILPF är I'orkortning kunskapen, orka bry sig, det är suppleant där och var med och 6 forberedde utfrågn i n garn a. Därfor har också MR- - Det var inte lätt. Vi gruppen levt vidare i fick gräva själva. Dokumen- riksdagen. ten var hemliga. Det var I början av 1990- al ltså ledamöterna själva talet kom en ny fråga som fick forsöka ta reda på upp: stäl Iningstagandet vad som fanns, for att sedan till EE,S-avtalet som lägga frarn det for konstitutions- Amnesty International. I gruppen avgjordes iriksdagen. utskottet som i sin tur skulle ta ingick representanter från alla Det var ett svårt ställningsta- stiillnins. partier. gande och mycket att sätta sig in i, bland annat de 1.500 rättsakter Hemlighetsmakeri Aktioner i riksdagen som E,ES-avtalet omfattar. Till Sen gällde det att utverka de slut hade Ingela med stor vånda - Vi genomfiirde aktioner och skrev hemliga papper som riksdagen röstat.f a. brev som protesterade mot döds- skulle se från departernenten. Då röstade jag for de fyra strafli flera stater i USA och i Lett- - Ingela berättar hur hon fick läsa friheterna, rörlighet fcir land. fri hemliga papper hos Sven Hird- människor, varor, kapital och I Lettland gav det stora man, dåvarande krigsmateriel- tjänster. För mig är national- rubriker att en mängd svenska inspektör!, men det var ingen staten ingen helig ko. ri ksdags I ed am öter protesterat självklarhet. mot dödsstraflet där. Hon fick visserligen se Vi skrev brev till politiska Maastricht ändrade allt dokumenten, men fick inte flytta - l'oreträdare i länder där mänsk- Men när Maastrichtfördraget korn dem från KMI, Krigsmateriel- liga rättigheter kränktes. Breven i slutet av 1991 och visade att EU inspektionen, och hela tiden lade vi sedan ut i riksdagen for påbör.1at uppbygget av en gemen- medan hon läste satt krigs- undertecknande och det var sam säkerhets- och utrikespolitik, materielinspektören där och då kände pas- många ri ksdagsledamöter som Ingela att det hade övervakade henne. skrev på. Vi kunde fä upp emot serat gränsen for vad hon kunde I riksdagen starlade Ingela 80 underskrifter i riksdasen acceptera. ti I lsammans med Hans-Göran ibland. - Redan då var jag klar över Franck en MR-grupp, alltså en jag Det är effbktivt när riks- att det kunde inte gå med på grupp som arbetade med mänsk- jag dagsrnän agerar för mänskliga och.iu mer satte mig in i liga rättigheter i sarnarbete med rättigheter, har det visat sig. frågorna desto mer övertygad blev jag.

Med i Nej till EU Ingela blev motståndare till svenskt medlemskap i E,U och var fortfarande kvar i riksdagen, som ledamot for Folkpartiet, när hon 1993 blev invald iNej till EU:s styrelse. - Jag var den enda folkpartipolitikern som gick emot svenskt medlemskap i E,U och det gav känslan av att vara lite av en gisslan. - Men, fortsätter Ingela med emfas, jag har aldrig röstat mot min egen övertygelse när det gäller principiel la frågor. När mandatperioden var över lämnade Ingela riksdagen och har sedan dess arbetat med internationella frågor inom kommunen. Det har inte stått i något motsatsl'orhållande till hennes fortsatta medlemskap i Folkrörelsen Nej till EU. - Jagär emot överstatlighet och rnilitarisering, men jag är inte emot att länder och kommuner i E,uropa samarbetar. Tvärtemot,, jag är för internationellt samarbete Nu har Ingela kommit upp i den åldern då det kanske skulle gå att trappa ner. Den möjligheten

!atil:ijiita:i: iri:::i: rii: iir:i: ii r: i: : : sätta med :r :: :r !r!: i: ri !: rr :: jl i i r, i ! i: i : a : : : : : : : : använder hon till att igång ett nytt i,rlili:iiinii:i:i r; r:: I I:: : :: : ", projekt: att avsluta en sedan länge påbörjad lralr a::! rtii!.:: a: :: ir i a. i i: i i: i forskarutbildning. Och så är det Folkrörelsen Nej 1 I::: t: i:': t: ::!i :: : :::: : I : t:: : :: till E,U och kanske IKFF eller något annat. Ingela t. är en av dessa fantastiska kvinnor som orkar SHm#Tffi*e fortsätta, vet att det är viktigt att bry sig och att det faktiskt går att påverka.

Tod&Fob Caroline ffi; Ru nes- ffi s*: #åi iffiffi dotter r;:X. is

$##ffi ffi ,: iliilr;;;litl.)l: mblabudskapi srikerhetspolitiken

veri ges säkerhetspo I iti k har ändrats radi kalt tiska institutet i samarbete med TEPSA (en

under 90-tal et. Ti di gare var neutral itetspo I iti - belgisk organisation 1'or europastudier) samt E,U- ken självskriven och kunde inte ifrågasättas. kommissionen, EU-parlamentet och riksdagen. Nu ska neutralitetsbegreppet bort ur säkerhets- Där redogjorde Sven-Olof Peterson, UD, 1'or de politiken ltir den har inte varit i överensstämmelse svenska prioriteringarna. Han nämnde också ett med det faktiska läget på flera år, uppgav Anna {ärde E, men då hette det "E,SDP", europeisk

Lindh i en radiointervju nyligen. Allt sker i en säkerhets- och ftirsvarspol iti k ! rasande fart utan någon egentlig debatt. etta är symptomatiskt for hur man från regeringens

I n{tir fol komröstni ngen bedyrade, bl. a. P ierre sida går ut med dubbla budskap. Till folkets Schori,, att neutralitetspolitiken inte skulle rubbas valda representanter i riksdagen säger man av ett medlemskap i EU. Det hade vi garantier att neutralitetspolitiken består och till Finan- 1'or genom dubbla vetorätter. Sverker Åström fick cial Times, säger statsministern att neutraliteten är i uppdrag att utreda konsekvenserna for neutrali- irrelevant. teten av ett EU-medlemskap. Resultatet presente- Till folket säger man att ord{tirandeskapet rades i den statliga utredningen "Ett historiskt handlar om entusiasm och 1'or EU-byråkrater och vägval" och där framgick att Sverige kunde E,U-politiker berättar man om Sveriges ambition I'orbli neutralt i EU. Detta konstaterande var att utveckla den europeiska försvars- och naturligtvis ett mycket starkt inlägg i E,U-debat- säkerhetspolitiken. ten. Efter omröstningen har Sverker Äström Vidare har regeringen uttalat att Sverige under argumenterat ltir att Sverige ska lämna såväl ordförandeskapet ska demonstrera sin långa neutraliteten som den militära alliansfriheten. tradition vad gäller öppenhet och offentlighet. Om T höstens budgetförslag till riksdagen skrev det är något område där öppenhet inte har gällt, så I regeringen: Sverises militära alliansfrihet, som är det svensk säkerhetspolitik. Tidigare har olika r syftar till att vårt land ska kunn a vara neutralt regeringar forsökt invagga folket i tron att Sverige i händelse av krig i vårt närområde, består." varit neutralt samtidigt som man spelat under Två månader senare säger statsministern i täcket med Nato och dess allierade. en intervju i Financial Times, att neutralitet inte tatsministern och utrikesministem vill söra ett längre är ett relevant begrepp, då det inte finns nummer av att Sverige inte accepterar två supermakter, som står mot varandra. Det är försvarsgarantier, dvs att vi inte forbinder oss ganska många år sedan Warszawa pakten att försvara något annat land, som hamnar i krig. ltirsvann, så varfor detta plötsliga utspel? Detta kallas numera militär alliansfrihet. Däremot I november hade utrikesdepartementet ett har man uppenbarligen inga betänkligheter att delta informationsmöte om det svenska ordforandeska- även i rent anfallskrig, då Europas intressen talar pet i E,U:s ministerråd. Inbjudna var de frivitliga for det. organisationer som fått projektbidrag för infor- Regeringen forsöker göra gällande att det mation om EU. UD-dänstemännen informerade handlar om krishantering, något som Sverige bl.a. om att Sverige beslutat prioritera tre E som traditionellt deltagit i genom att medverka i FN:s ordforande : Employment (syssel sättning), fred sbevarande insatser. Enlargement (utvidgning) och Environment Efter toppmötet i Köln forra året då det (miljö). Men så berättade man, att Anna Lindh beslutades om gemensamma styrkor, sa reger- lagt till ett fiärde E, nämligen "Entusiasm"! ingen att det handlade om minröjning! Detta är Samma dag pågick en konferens i riksdagen flagranta exempel på hur man ftirsöker vilseleda om ordfiirandeskapet anordnad av Utrikespoli- medborsama. en nye överbefälhavaren Johan Hederstedt vara förtroendeingivande. Idag råder motsatsen. har t.ex. påpekat att det frnns en gråzon en demokrati är landets f-örsvars- och mellan krishantering och krig. Vad ska säkehetspolitik till for att skydda medborgarna svenska soldater göra i en EU-armö under Natobeftil och politiken måste vara ltlrankrad hos folket. orn krishanteringen övergår i krig? När han forsökte Nu pågår for fullt en utveckling av E,U:s gemen- ta upp frågan orn politiska riktlinjer for detta, så blev samma säkerhets- och försvarspolitik och Sveriges han tillbakavisad. snabba kursltirändring är en fiåga om anpassning. Den rnilitära styrka som EU nu håller pä att Sverige vill till och med vara drivande när det gäller bygga upp är något helt annat än FN:s fiedsbeva- att verkställa fättade beslut om en E,U-arme för att rande styrkor. Nu handlar det om såväl fredsbeva- kunna visa sig vara en efTektiv ordförande. rande som "fredsfiamtvingande insatser" med Har regeringen glörnt bort medborgarna? Ska rnilitära insatsstyrkor. Sverige har lovat att bidra de inte få kunskap om de tilltankta förändringarna rned 1.900 man samt pansarvagnar, ubåt, Jasplan, av den svenska säkerhetspolitiken? Ska inte folket m.m. ha ett ord med i laset? De som talar sig varma för Europeiska unionen gör det oftast utifrån att den är ett fieds- Ingela Mårtensson projekt. Men hur rimmar det med att Europa f.d. riksdagsledamot rnilitariseras genom satsning på en gemensam In gr id Segerstedt Wiberg armö och inte minst genom en samordning och författare och samhcill sdebattör förstärkning av vapenindustrin? LJ är inget fredsprojekt. EU är på väg att ut vecklas till en superstat, soll har ambitionen att konkurrera med den för närvarande enda supermakten, USA: E,U ska kunna agera militart for att bevaka egna intressen i världen. Man talar om att det gäller att skydda mänskliga rättigheter i sarnarbete med Nato. Sverige lramhåller att det ska vara på FN- rnandat. När det gällde Natos bornbningar i Jugoslavien, så fanns inget sådant mandat, men Sverige tog inte avstånd från den insatsen. De svenska militärer, som ingår i EU:s mili- tära stab lyder inte under den svenska överbel?il- havaren. Samtidigt urholkas vetorätten alltmer på det säkerhetspolitiska området. Hur ska Sverige kunna hävda att man fortfarande är militär-t alliansfritt? Det senaste förslaget från regeringens sida är att tillsammans med riksdagsparlierna se över fonnuleringen om neutralitet och militar alliansfrihet. Tidigare ansågs det viktigt att säkerhets- Debattartikeln har tidigare varit publicerad i politiken skulle vara stabil och långsiktig för att Svenska Dagbladet, Brcinnpunkt 2B/12 2000.

10 I spåren av Natos /nsafser Utarmaturan spritt över helaKosovo

Hela Kosovo kan vara ned- finns att läsa på Transnationella varade hade ingen Natopersonal smittat av utarmat uran. Stiftelsen för Freds och Fram- gått in i området. Det var civilbe- Kforsoldaterna äter inte tidsstudiers, TFF :s hemsida. folkningen som utsattes for maten därifrån och dricker Utarmat uran har förmågan att spridningen av radioaktiva tränga igenom pansar och ämnen. inte av vattnet. Men en hel är dessutom billigt. USA producerar Det är Kosovos befolkning, befolkning på två miljoner granater med utarmat uran och cirka 2 miljoner människor, som invånare att fvingas leva på säljer även dessa vidare. Därfor utsatts för de största riskerna. ett område där vaffen, grö- finns det rent ekonomiska De kommer också i fortsätt- dor och boskap är ned- intressen att tona ned riskerna. ningen vara tvungna att dricka det vatten som eventuellt smittats smittade. Det är först nu Radioaktivt damm sprids av det utarmade uran som kan som vi fått reda på omfatt- Fram tills helt nyligen har Nato ha vandrat vidare till grundvatt- av ningen Natos bombningar fornekat användningen av net och äta den mat som odlats med utarmat uran. utarmat uran i kriget mot Jugo- på ftilten där det dödliga dammet När det kom fram att ätta slavien och i Bosnien under de kan ha spritts. itaf ienska medlemmar av freds- omfattande bombn ingar som bevarande styrkor i Bosnien och foregi c k Daytonavtal et. En enda partikel räcker Kosovo dött i leukemi orsakade När man nu medger att det Det räcker att inandas en enda det stor debatt i italienskaparla- ltirekommit säger man från radioaktiv partikel for att den mentet Natohåll istället att det har sedan från lungorna ska kunna I Portugal räckte det med att medltirt en negligerbart forhöjd spridas till lymfan och där sätta en medlem av Natos styrkor radioaktivitet och ri sken forsvin- ned kroppens {örsvar mot dött. F örsvarsministern har nu ner snart. Det utarmade uran leukemi. Redan nu kan man se aviserat Natohögkvarteret om att som spridits ut vid bombningarna resultatet. 160 personer behand- de portugisiska trupperna ska ligger kvar som damm i området. las for cancer och antalet fall av dras tillbaka från Kosovo. De närmare 10 ton utarmat uran leukemi har ökat med 200 som spritts över Kosovo och procent i norra Kosovo efter Utarmat uran i EU-länder Jugoslavien är inte lokalt begrän- Natos bombningar. De europeiska Natomedlem- sat utan spreds över en stor yta. Medan Nato-ledningen marna har varit medvetna och Under kriget var det mellan försöker tona ned riskerna och delaktiga i att utarmat uran 30-50.000 granater som avfyra- framfor allt inte talar inte om de risker civi lbefol kningen utsätts användes. Italien. Frankrike. des och 1 l2 platser som bomba- Storbritannien, Turki et och des totalt, varav 72 i Kosovo. for är däremot KFOR-trupperna Grekland har själva vapen med Från nedslagsplatsen spreds instruerade att inte äta lokalt utarmat uran och Kanada är en dammet över en stor yta. Radio- producerad I'oda och inte dricka av de största leverantörerna av aktiva ämnet kan finnas i luften i annat än det dricksvatten som utarmat uran, avslöjar Michel månader. Hela provinsen kan flygs in till trupperna.Deras Chossudovsko Professor i betraktas som radioaktivt ned- kläder destrueras efter använd- Ekonomi vid Universitetet i smittad. ning i området och alla fordon Ottawa. Vi har bara hört om dödsfall saneras. Hans sammanfattning av och hälsorisker bland Natos Caroline Runesdotter omfattningen och riskerna med personal. Under det 78 dagar användandet av utarmat uran som bombkriget mot Jugoslavien

ll Det nyaNATO: Från försvars allians till värl dspo/is

Vi talar for lite om det nya Nato. Från att Säkerhet "skall" heter det "ses i ett globalt sammanhang". NATO skall leda operationer där ha varit en ftirsvarsorganisation utan man- det behövs utifrån ett brett samforstånd av säker- dat att agera annat än till medlems- het. Vid etniska, religiösa och politiska problem och ländernas försvar har nu Nato givits nya vid leveransstopp av livsviktiga resurser skall uppgifter. Vi har redan sett vad det inne- NATO sätta igång militäroperationer var som helst i världen. "Förpliktelsen är djup" heter det i koncep- bär. När Nato gick in och bombade Jugo- tet, "såsom alliansen redan har visat vid sin insats slavien var det utan FN-mandat. Medlem- for att få slut på det enorma mar i Kvinner for Fred i Norge och Dan- mänskliga lidandet som "Eftersom mark har reag erat mot Natos nya koncept konflikterna på Balkan förorsakat". och varnar för följderna. kärnvapen hos Organisationen säger att de andra är en Grunden for NATO 1949 och fram till 1999 var den vill nedrustning, och organi sati onens mål sättn ing : ett ko I lekti vt lorsvar mot lovar sedan upprustning, om så viktig faktor, fientliga angrepp. I april 1999 firade NATO sitt 50- det behövs. "NATO vill" skall det nya års jubileum och regeringschefema beslutade då en ny heter det, "nedrustning av NATO kunna målsättning for alliansen, under ett toppmöte i Wash- kärnvapen", men säger ington. samtidigt: "Eftersom kärnva- ingripa med Det beslutades ett nytt koncept, en ny slags pen hos de andra är en så atomvapen, allians. Detta beslut blev antaget utan viktig faktor, skall det nya också utanför att saken diskuterats av ländernas "NATO NATO kunna ingripa med eget område". folkvalda. NATO skulle efter det nya atomvapen, också utanfor skulle också konceptet få en ny roll: det skulle inte eget område". kunna starta bara forsvara sig självt, utan skulle Paragraf 62 handlar om slagkraften hos kärn- angrepp på också kunna starta angrepp på stater vapen som kommer att spela en avgörande roll vid utanfor alliansen som "uppträder stater utan- och sörja flor osäkerhet i varje angripares medve- hotande". tande. Det nya NATO skall vara en högsta garant for alliansen Det nya NATO skapades under för alliansens säkerhet. Paragraf 62 kan således som uppträ- tiden som bombningen över Balkan uppfattas som att NATO i en given situation om der ho- pågick for fullt. Enligt sitt nya nödvändigt,, kan starta ett kärnvapenkrig. På en koncept forpliktar sig alliansen till att tande". lång rad områden tar NATO på sig uppgiften att ingripa militart när det är nödvändigt, ingripa om det är nödvändigt. utan att själv vara angripet eller vara Det som inte det nya NATOs koncept klarläg- hotat med angrepp. Konceptet inviterar till fred och ger ar vad som kommer att hända om land utanfor samarbete och hotar samtidigt potentiella fiender NATO bygger upp motsvarande allianser. Så som med krig, med konventionella vapen och kärnva- det nya NATO beskrivs i alliansens dokument, ser pen. vi for oss ett nytt slags nationernas forbund. I det nya konceptet: "Gentemot en samtid rylld En hemsk fräga inställer sig: Skapas ett nytt av hot,, motsättningar och ekonomisk oro behövs en FN for utvecklade länder? Skall det gamla FN bli stark allians. Det nya NATO vill ta ökat ansvar for de fattiga ländernas pakt mot de rika? Vill vi mer än fred, demokrati och välstånd och ingripa militärt förr delas upp i "oss" och "de andra", med ökande när det själv finner det nödvändigt, innanfor som motsättningar och fiendskap i världen? utanfor eget territorium".

12 Det är ett livsfarligt budskap i atomåldern. Vi "Kvinner for Fred" upplever starkt att allmänheten skall försvara eget område med makt, ta till atom- undanhålls information angående en sak som har vapen om det är nödvändigt! Har det nya NATO oöverskådliga foljder in i en oklar framtid. givit sig självt mandat till att kunna släppa lös Vi känner inte till nåeon enskild sak av motsva- helvetet på jorden för att I'orsvara delar av den? rande dimensioner som "Stora grupper av Så skakas vi ända in i märgen när vi far veta undanhållits på det sättet för att NATOs armada i Serbien använde radioaktiva allmänheten. Stora grupper medborgare i vapen, så kallade UU- vapen, av medborgare i NATO- NATO-länderna "USA var en där delar var tillverkat av länderna känner sig forda känner sig forda utarmat uran, dvs kärnkraftsav- bakom ljuset i den grad att padri- i central fall från atomkraftverk i Europa. det kommer att fordärva bakom ljuset vare ikriget Vapnen användes för att for- forhållandet mel lan allmän- den grad att det mot Serbien." störa pansarvagnar. Uranstoftet heten och det politiska syste- kommer att för- spred sig med väder och vind met. Vi nämner fyra särskilt därva forhållan- flera ton radioaktivt material allvarliga punkter: under loppet av Serbienkriget. det mellan all- Tidigare användes sådana vapen av USA 1. Det nya NATO -konceptet mänheten och under bombningen av Irak. 80000 amerikanska öppnar Itir i en given situation det politiska sys- soldater blev under Gulf- kriget drabbade av att kunna använda atomvapen temet." uranstoft och annan radioaktiv strålning. mot de land NATO-ländema Lymfcancer och leukemi blev mer än lyrdubblat kommer i motsättning till ($ 62) bland soldaterna. Ett hot in i framtiden ar att radioaktivt stoft stannar ijorden och ftirgiftar 2.Det nya NATO sätter det traditionella national- naturen och kommande generationer. forsvaret i en totalt ny situation. Det skapas också USA var en central pådrivare i kriget mot stor oklarhet om den roll det skall ha inom en ny

Serbien. Flera andra NATO-länder var återhåll- världsomspännande pol i sverksamhet. samma. Frankrike krävde flera gånger godkännande från FNs säkerhetsråd, men USA avvisade det med 3. Det nya NATO öppnar en totalt ny situation ftir den motiveringen att NATO skulle vara i stånd att enskilde soldaten. Soldaten skall inte längre ha som handla på egen hand. uppgift attbara Iörsvara sitt ftidernesland, utan skall I NATO-länder som Italien och Grekland var också vara redo till att delta i fiänan delar av världen respektive 75 och 97 procent av befolkningen mot och till med vara redo att delta i ett atomkris. kriget. Också i övriga NATO-länder,, inklusive USA' var det stort motstånd. Vi kan lugnt säga att 4. Det nya NATO konceptet öppnar for en ny bas- NATOs krig i Serbien inte blev godtaget av FN och politik i det enskildaNATO-landet. Kommer till att NATO handlat mot FN:s vilia. Världens rikaste exempel det nyaNATO att också kunna kräva den stater, anförda av världens enda norska oljan lor att i en given situation vara effektiv supermakt agerade över huvudet som världspolis? "Vi kan lugnt på FN och flertalet av världens säga att stater. "Kvinnerfor Fred" NATOs krigforing i Serbien Berit Ås NATOs krig i och ti I lvägagångssättet som Serbien inte Grete Möller användes då det nya NATO BetQ J{icolaisen blev godtaget skapades, kommer att fä ett Eva lVordland av FN och att efterspel i forhållandet mellan NATO handlat ledningen i NATo-länderna och dess invånare. Som väljare i en mot FN:s demokrati kräver vi att saken tas vilja." upp till öppen debatt i ländernas

n ati onal forsam I i n gar. Mot denna bakgrund protes- terar "Kvinner for Fred" i Danmark och Norge mot upprättandet av det nya NATO och det odemokratiska tillvägagångssättet som använts i samband med beslutet om det nya NATO.

Oversättning Karin Engvall Ett nytt flyktingtciger för hemlösa palestinier. A'n en gång har palestinska familjer fttt fly sedan deras hus beskjutits eller skövlats av den israeliska ockupationsmakten.

.t, "& ffi; ".d t å ,.# h * **

u*ru: **i . ,$,,$ """*'ffi;* rr**

Foto: Dan Ljung t4 De palesti nska flykti ngarna : När fär de ätervända?

Nu byggs nya flyktingläger på Västbanken forhandlades fram i Oslo, frågar Eva. for alla de familjer som blivit hemlös andr Jag tror mig ha sett dem, men Eva plockar ändå fram en karta som visar vilka områden som omfattas israelisk rnilitär beskjutit eller skövlat de- av det så kallade självstyret. Först då slår det mig ras hem. Sammanlagt motsvarar de pales- att även jag har gått på en mytbild, och att jag tinska flykting arnaen befolkning som hela antagligen inte är ensam. Det palestinska självstyret har bara genornförts i ett litet antal begränsade Danmarks. För en del har flyktingtillvaron områden. Och inte ens där är kontrollen något som redan varat i över 50 år. skulle ens likna självständighet fiån staten Israel. Ändå fiarnställs vanligtvis situationen sorn en - Här i Sverige har vi svårt att foreställa konf'likt mellan två järnbördiga pafter. Inte som ett oss hur människoma lever i de palestin- ockuperat fblk i karnp mot ockupationsmakten ska flyktinglägren, säger Eva Hammad I srae l. Palestinierna är sammanlagt cirka 7,5 miljoner ståhl. människor, av dem bor 2,5 rniljoner på Västbanken Själv har hon arbetat som sjuksköterska i och Gaza och det är bara de som omfattas av flyktinglägret Tel-el-Zaatar i Libanon, varit med om Osloavtalet. Resten,7,2 rniljoner som bor i staten daglig beskjutning och belägring. Vid en granat- Israef och flyktingarna utanför, nära4 miljoner, har attack fiirlorade hon sin man, skadade henne och hittills lämnats utanfor förhandlingarna. Det är gjorde att hon forlorade barnet hon väntade. Hon nästan lika många som Danmarks hela befolkning. har liksom många av palestinierna men ltir livet. Det finns inget att återvända till, är ett argument Det var 25 är sedan. Sedan dess har E,va hållit som framförts. Byarna är borta, husen är rivna, eller kontakt med sina palestinska vänner och hela tiden bebodda av andra och markerna där de hade sina varit engagerad i frågan om palestiniernas rättighe- odlingar är bebyggda. Det skulle inte gå att låta i ter. Och nu sedan den nya intifadan startade fl ykti ngarna återvända. höstas har Eva haft fullt upp. Hon har åkt runt och - Det stämmer inte, säger Eva. Israelerna bor berättat om palestiniernas situation på skolor i hela fortfarande huvudsakligen kvar i de områden de slog Västsverige med omnejd. sig ner i från början, forutom bosättningarna som - Det är många ungdomar som ringer till mig har byggts upp runtomkring. Men de har inte nu och vill starta solidaritetsgrupper. De är engage- befolkat alla de områden där palestinierna bodde rade och vill veta mera. och fortfarande är många av de 400 palestinska byar Men när hon talade inför en grupp lärare fick som förstördes 1948 ruinbyar. hon höra att en av ldrarna efterlyste "den andra sidan". Innan E,va själv hann svara hade någon Flera generationer flykti ngar annan hunnit före och sagt: Vill du höra andra sidan - Tänk dig, de palestinier som tvingades fly har levt i räcker det att läsa Göteborgs-Posten varje dag. Han 53 är utan infrastruktur, utan stat och utan att ha nå- gärna kunnat säga Dagens Nyheter, hade lika got organiserat. Det är tungt att veta att de har upp- Aktuel lt el ler Rapport. bygget fiamfor sig och det finns naturligtvis en stark längtan hos dem att till slut få komma till något sorn Bara små områden av självstyre är ftirdigt. - Har du sett kartorna som visar vilka områden som I Jordanien och Syrien har de visserligen fått omfättas av det palestinska så kallade självstyret som rnedborgarskap, men inte i Libanon. Där har situa-

15 tionen förvärrats for palestinierna, i synnerhet sedan Israel gick in i Libanon 1982 och PLO tvingades lämna landet. Där har palestinierna inget pass:, bara resedokument. Man kommer nästan ingenstans med bara resedokument. Dessutom har de inga rättighe- ter i landet där de lever. De är inte ens andra klassens medborgare. De har inget arbetstillstånd. I Libanon har palestinierna yrkesförbud. Det är 70 yrken de inte får verka inom, framforallt yrken som kräver utbildning. De får inte heller etablera sig som foretagare och de far inte köra taxi. - Enda forsäkringen blir att ha många barn, i hopp om att några ska hjälpa till. Familjen är enda skyddsnätet och de som lyckas etablera sig utomlands skickar pengar till familjen. Men även de som lyckats komma till andra länder har svårigheter. 9O-talets arbetslöshet har gort det svårt att ffi ihop pengar att skicka till familjen.

Begränsat självstyre Det så kallade palestinska självstyret r Gaza och delar av Västbanken har inte inneburit att palestinierna har kontroll över vatten, el eller säkerheten. Israel vägrar att ge tillstånd for palestinierna att ftirdas fritt på vägarna. I den ursprungliga delningsplanen från 1947 skulle palestinierna,, som var en majoritet av befolkningen tillforsäkras 46 procent av Palestina och judarna 54 procent. Den delningsplanen orsakade krig och palestinierna forlorade. Idag omfattar staten Israel 78 procent av Palestina och det som är kvar,22 procent, är det område som ockuperades - De lever som i ett ftingelse. Det är helt av Israel 1967 . Det palestinska självstyret är enkelt de klassiska grundforutsättningarna för att begränsat till 13 procent av det ockuperade området starta en revolt. I väst talar man om detta som en och det utgör knappt tre procent av hela Palestina. fredslösning, men det är det här som är bakgrunden till den pågående intifadan Nya bosättningar i strid med avtal I den här situationen som lätt kan forefalla judiska Numera bor 200.000 bosättare på Väst- tröstlös, ser Eva ändå positiva florändringar. banken. Det är en mångdubbling av antalet bosättare Intifadans styrka tvingar fram nya ställningstagan- med och trots att varje ny bosättning uppftirs i strid den och ciet finns en ökande kritik mot Israels gällande avtal fortsätter antalet bosättningar att öka. militära våld. Över 400 människor har skjutits ihjäl - Vi får inte veta de verkliga forhållanden de på ett par månader, de allra flesta var palestinier. lever under, konstaterar Eva. Gaza är ett av värl- Omvärlden börjar reagera. Men Israel vill inte låta dens mest tätbefolkade område, människorna där FN lösa konflikten. Sedan 1948 finns en resolution, lever praktiskt taget på en soptipp. Att röja och nummer 194, i FN:s Generalforsamling om de ordna upp kräver ett enormt arbete palestinska flyktingarnas ratt att återvända. Därfor Hela den ockuperade Västbanken är genom- vill lsrael inte fora nåsra forhandlinsar inom FN:s korsad av små bosättningar och vägar som forbin- ramar. der dem. Palestinierna har ingen rätt att {'orflytta sig fritt.

t6 Fördrivningen AV palestinier en medveten strategi

Rätten att återvända gäller inte palestinska flyktingar. Däremot har staten Israel faktiskt en lag om återvändande som stad- gar atljudar i hela världen har rätt att bo- sätta sig och erhålla medborgarskap i Is- rael. Hur absurd situationen är ger Henry i

E g Ascher uttryck for i Aftonbladet debatt ( l8 ft * februari). $ ffi Själv har han med sin judiska bakgrund lagstadgad rätt att "återvända" ffi till Israel där ingen av hans forftider bott,, l1å,. sedr-:l?! åtminstone inte de senaste tusen åren. De Itr#r;ffi;, ffig.f ;iri palestinier som blivit fördrivna får däremot inte återvända till den plats där Foto : Caroline Runesdotter de växte upp, eller där familjens bott. I själva verket är lagen om återvän- Oviss framtid dande en forutsättning ftir staten Israel Den palestinska staten skulle ha utropats 1998, men lika väl som palestiniernas rätt till det har ännu inte hänt. Och fortfarande återstår de återvändande skulle vara en grundstöt svåra frågorna om flyktingarnas rätt att återvända mot hela statsbygget. Staten Israel var och Jerusalems status. tänkt attvara såväl en judisk som en - Rörelsen for palestiniernas rritt att åter- demokratisk stat. vända har bildat ett världsomspännande kontakt- Med en majoritet palestinier i landet nät över hela världen och kräver att deras situa- var detta en omöjlighet. Lösningen var tion ska flå en lösning. då en planerad fördrivning av Den nya situationen med Ariel Sharon som palestinierna. Mer än 800.000 männis- premiärminister är mycket oviss och mörk. kor fördrevs och 4l 8 städer och byar Sharon har ett blodigt forflutet. Det var han som förstördes. Demokratin i staten Israel var beftilhavare for styrkorna som invaderade bygger alltså på fordrivning av Libanon 1982 och som lät falangisterna, libane- palestiniema. sisk högermilis, gå in i de palestinska flykting- FN har i en resolution lägren Sabra och Shatila där de dödade 1.500 som antogs 1948 slagit fast palestiniernas människor. Eva vill inte att vi ska slömma att vi rätt att återvända och få ekonomisk också kan göra något. kompen sati on for forl orad egendom. - Det är viktigt vad vi gör och att vi vägar ta Resolutionen har sedan den antogs ställning. Kräv att få veta vad som händer, kräv bekräftats varie år. att palestinierna inte utsätts 1'or kränkningar och att deras mänskliga rättigheter respekteras! Det har stor betydelse om vi ger dem det stödet.

Caroline Runesdotter

t7 Ett par mil inåt landet frå, huvudstaden Caracas öppnar sig sådana hcir vyer.Venezuelas befolkning cir koncentrerad till kustremsan. Det inre cir glest befolkat.

18 Venezurela: Landet som trottnat pa att vara USA:s bakgard

Venezuela beskrivs ofta som kontinent, till ett annat klimat och nitas döttrar driver en kombine- landet som ständigt levere- till en annan verklighet. Kläderna rad pappers- och leksaksafftir i rar nya skönheter till miss klibbar redan efter nägrasteg,, män- den andra, en bilreparatör hyr en Universumtävlin garrra, niskor springer omkring med stor plan,, där ett par kor tidigare landet som drabbades av resväskor och överallt finns det gick på bete, och en av Juanitas översvämningar och j ord- barn. Luften är full av värme och söner har en livsmedelsafftir i skred som ödelade hela ljud och hela tiden händer det nå- hömrummet. samhällen, landet som lever got. Venezuela är ett varmt, rörigt Idag är huset tämligen på oljeinkomster och landet och rörligt land där varken tempot forfallet. Takteglet av lera har på som har en president som eller ljudvolymen gär att vrida ner. flera ställen ersatts med proviso- oftast framställs som dikta- Juanita bor i byn Humocaro riska sjok av korrugerad plåt. torisk iväramedia. Bajo, cirka en och en halvtimmes Pelarkolonnerna är delvi s I själva verket är Venezu- bilresa från Venezuelas tredje raserade och här och där påmin- ela en del i ett regional- största stad Barquisimeto. Huset ner byggnaden närmast om en politiskt ödesdrama. Medan är stort och där har hennes tio antik grekisk tempelruin. Men Venezuelas president knyter barn vuxit upp tillsammans med medan delar av det stora huset närmare forbindel ser med kusiner och sysslingar, hemhjäl- vittrar sönder renoveras andra Cuba håller USA på med en pen Dolores och hennes dotter och i f ol installerades ett mo- gi gantisk upprustning av och en rad mer eller mindre dernt badrum bakom köket. armö. USA håller Colombias ti I l ftil I i ga inneboende. Juanita har ärvt huset av sin pä att skapa ett nytt Metnam, Det är ett klassiskt kolonial- far. Det är det enda hon äger. befarar många. Måltavl an är, hus i en våning med två inne- Hon har ingen pension och hon forutom gerillan i Colombia gårdar med pelargångar, el patio har aldrig haft råd med renove- som kontroll erar ett område och el solar. Juanita vårdar ringar. Inte forrän nu. Badrum- lika stort som Schweiz, omsorgsful lt fi konträdet, mangon met finansierade hon med hjälp president Hugo Venezuelas och avocadoträden som både ger av en helt ny möjlighet att få Chävez. svalka under middagshettan och förmånliga statliga lån for att Fernånd ez är Helena underbara frukter. En hibiskus rusta upp äldre bebyggelse. frilansj ournalist och har översållad med knallröda blom- Lånen har tillkommit sedan nyss kommit tillbaka däri- mor har vuxit till ett flera meter Hugo Chavezblev president. Det från. Hon ger här en per- högt snår. Under den brukar är Hugo Chavez förtjänst att sonlig bild av landet och nägra hönor picka en stund varje Juanita, en vanlig fattig kvinna människorna, som nu vågar eftermiddag. Juanita släpper ut utan kontakter med politiker och hoppas på framtiden. dem och de tre praktfulla tup- makthavare, äntligen fatt ett parna ur deras hönsgård for att de modernt badrum. Det är den

ska fa röra sig lite fritt. De far al I männa uppfattningen. När man stiger ut från den mörka omkring överallt och forirrar sig luftkonditi onerade ankomsthal I en till och med in i köket. Släkten är skyddsnätet på flygplatsen Maiquetia utanför Juanitas hus ligger i hörnet I Venezuela finns varken barnbi- Caracas slår värmen och ljuset av två trafikerade gator i F{umo- drag eller studielån och Juanita har emot en. Även om man är n-rentalt caros centrum och i lokaler ut ensam I'orsörjt alla barnen genom förberedd reagerar kroppen med mot gatorna finns flera små att baka bröd och sälja. Idag är forvåning. För en hitflugen europe afl?irer. En skomakare har sin alla barnen vuxna, de har egna fa- är Maiquetia porlen till en annan verkstad i den ena, två av .lua- rniljer och allihop har arbete. Och

l9 W K"r 3

I I

1. *Tu s*tl

Det cir' /ianförallt i den in- Jbrmella ekonomin som de .flesta får sin försörjning.

det är något som hela släkten är har vuxit successivt och medelin- skyddsnät existerar inte. När det glad över, for arbetslösheten är hög komsten har minskat med mer än gäller sjukvård finns det vård- och någon A-kassa existerar inte. 40 procent sedan l979.lnflatio- centraler med välutbi ldade Men nägraav Juanitas barn t1ånar nen har länge varit hög. När läkare. Vården är gratis, men bara minimilönen, som motsvarar Hugo Chaveztillträdde i decem- medicinen måste varje patient 2.500 kr per månad. Det går inte ber 1998 låg den på 20 procent, själv betala och den är ofta dyr. att leva på det. Vid sidan om sina nu är den nere i 13-14. vanliga jobb säljer de böcker, Idag bor bara två av Juanitas Politik stora samtalsämnet kepsar och ekologiska tandborstar alla barn kvar hemma, men de Även till vardags kan det vara eller också ger de privatlektioner i flesta dyker upp på helgerna med mycket folk i Juanitas hus på dag- schack eller yoga, eller hyr ut rum sina familjer och vid årets slut tid, lor nästan hela Humocaro kän- for att få in lite pengar. kan det vara fullt i varenda vrå. ner henne och när de har vdgarna Så lever miljontals vene- Familjen betyder mycket i forbi tittar de in. Resultatet av den zolaner. Motorvägarna kantas av Venezue I a. S läktskapet florpl i ktar. senaste folkomröstningen, kritiker- folk som står i gassande sol och När man blir sjuk, arbetslös eller nas synpunkter och uttalanden, in- säljer ugnsformar, kakor, frukt, råkar ut for svårigheter av andra fl ationen, arbetslösheten, prisut- bröd och tingeltangel av olika slag är det familjen man har att vecklingen och den politiska fram- slag. Den informella ekonomin lita till. Något annat socialt tiden är de vanlieaste samtals- n ämnena. Hugo Chävez och hans Chävez rådgivare. många håll skulle han säkert regering och hans senaste TV-tal Till de dagliga besökarna i betraktas som en tiggare, men kommenteras av alla. Juanitas hus hör Juitq en man i inte här. Han är mycket värdig sj utti ofemårsåldern. Förr arbe- och behandlas med stor respekt. Nytt hopp om framtiden tade han åt Juanitas far och han Juitos besök är uppskattade Chävez har många kritiker, framkommer ofta for att dricka en for han kommer alltid med forallt inom den forna makteliten. kopp kaffe eller för att äta en nyheter. Dels är han välinforme- Men sedan Chäv ezvaldes till pre- tallrik svarta bönor och prata en rad om vad som händer i sident har det stora flertalet stund. Han är tämligen lång och Humocaro,, han vet for vem venezolaner fatt ett nytt hopp om bär alltid vidbrättad hatt och kyrkklockorna ringer, vem det framtiden. Det är särskilt tydligt for svarta glasögon med knallrosa var som krockade med sin bil och ursprungsbefolkningen som för bågar. Trots att han går med hur det gick, vem som är sjuk forsta gången har fatt representan- käpp och rör sig ganska långsamt och vem som fatt barn. Men han ter i det nya parlamentetAsamblea ser han ändå ungdomlig ut. följer också nyheterna på TV och Nacional och hemlösa och foräld- I ett annat sammanhang han känner till det mesta som ralösa barn som fatt ny uppmärk- kunde han säkert uppfattas som händer i Venezuela just nu. Och samhet och många radikala fern- en beklagansvärd figur for han är det är just den politiska utveck- inister som har fatt plats antingen i beroende av att få ett mål mat av lingen i Venezuela som är ett regeringen eller också bland sina vänner och bekanta. På

I-;Ill avtog snabbt i och med koncen- andra, som ledde självständig- Fran Kolonl trationen på olja och också hetskampen. Han närde dröm- lantbruket minskade i betydelse. till olienation mar om enighet mellan Latina- Venezuela blev en av värl- Columbur'ko* till Venezuela I 498. merikas folk. dens främsta olj eexporterande Det första europöerna såg när Från 1821 ingick Venezuela nationer. Pengar strömmade in i de steg i land i Maracaibobukten som fri nation i unionen Gran landet och en ny överklass växte var hus som det indianfolk som Colombia som också bestod av fram. Den ville ha inflytande levde vid kusten byggt på pålar ut Ecuador och Colombia. Men det över landets politik och startade i vattnet. Det påminde europderna visade sig snart att det inte gick partiet Acciön Democratica, AD. om den italienska hamnstaden Ve- att hålla ihop den stora unionen Det beskrivs av vissa som ett nedig och därfor kallade de landet och 1830 blev Venezuela en fri liberalt orienterat reformparti, Venezuela, li lla Venedig. och sj älvständig republ ik. andra säger att AD är socialde- Från | 520 koloniserades En annan fiöljd av koloniser- mokratiskt. Ett annat parti, Venezuela av spanjorerna och ingen är den ojämna lordelningen Copei, bildades av landets spanska vicekungar avlöste av jorden. Det finns enorrna kristdemokrater. Under fl era varandra vid makten. Under arealer bördig mark, men den ägs decennier turades Copei och AD århundradenas lopp kom stän- av ett fataljordägare och mycket om vid makten digt nya skepp seglande över av den ligger outnyttjad. Bara Oljan var alltså inte bara till haven. Europderna forsåg sig fura procent av jorden odlas! välsignelse. Istället for att ut- med ädla metaller och andra Efter Bolivars död avlöste nyttja sina egna resurser började råvaror som var eftertraktade i olika diktatorer varandra vid Venezuela importera allt, också Europa. makten. Det forsta demokratiska livsmedel samtidigt som mer än Som överallt i Latinamerika valet genomfordes 1 947, men 90 procent av Venezuelas export- s logs ursprungsbefolkningens inte fonän tio år senare fick inkomster fortfarande kommer levnadssätt i spillror och kolo- demokratin riktigt ftiste. fiån oljan. nialmakten avsatte djupa spår. Det som framfor allt satt sin Välståndet kom bara ett fåtal En ftiljd av koloniseringen är att prägel på det moderna Venezuela till del och landsbygden blev indianerna idag bara utgör en är oljan. Den började utvinnas alltmer eftersatt. De rika blev liten del av det totala invånaran- vid 19}}-talets slut och kom ofantligt rika, de fattiga allt talet. Bara 320.000 beräknas snart att fullständigt dominera fattigare. 40 procent lever idag i ti I lhöra ursprungsbefolkningen. ekonomin. Landet har stora ett tillstånd som kallas "extrem 1806 bröt det långvariga och naturresurser i form av vatten- fattisdom". blodiga befrielsekriget ut. Det kraft, jämmalm, kol, bauxit, guld, var Simön Bolfvar, frihetshjälten silver och diamanter, men intres- och national symbo I en framfor set fiir övrig industriell utveckling 2l samtalsämne som tvcks enga- lärare, bankanstäl lda, agronomer, gera alla. taxi chaufforer och småforetagare Hugo som jag frågade. Korru pta fackfören i ngar Som sagt har Chävez åtskil- För en d.yg månad sedan till- liga kritiker. Han har bl.a. Chavez är mannen som bröt den dominans bringade jag två veckor i Juanitas ankl agats for maktfu I lkom I i ghet som de tvåpartierna Copei och AD hus. Då var den senaste folkom- eftersom han har forlängt växelvis haft vid makten sedan röstningen det hetaste ämnet. De mandatperioden från fem till sex femtio år. Bakgrunden till att han flesta som arbetar i Venezuela till- år och infort möjligheten att lyckades finns bl.a. i ett våldsamt hör den informella sektorn och återvälj a presidenten (precis som matuppror i Caracas 1989. Revol- fackforen in gsrörel sen organi serar i USA). Fast de forändringama ten som kallas El Caracazo slogs bara 20 procent av alla anställda. foregicks av en folkomröstning ner våldsamt av polis och tillkal- De flesta fackanslutna finns inom där venezolanerna sade ia till för lad militär och många fattiga fick o lj ebranschen. Fackforeningarna i slaget. sätta livet till. Venezuelahar sedan flera decen- Efter en lång ekonomisk kris nier stått nära Acciön Demo crattca Eget TV-program hade den dåvarande presidenten och Copei. De hösta posterna i Han har kritiserats for att genom Carlos Andrös Perez ingått ett fackforeningarna har tillsatts av de den senaste folkomröstningen avtal med IMF. Det innebar en styrande partiernas I edningar. blanda sig i interna fackliga ange- rejäl dos klassisk marknads- Den som en gång fått en lägenheter och for att missbruka liberal medicin som drabbade position i toppen kunde känna sig massmedia genom att själv tala till fatti ga venezo laner hårdast. säker i sadeln. Maktfullkomlighet venezolanerna en gång i veckan i Matpriserna hade ökat sedan och korruption var vanliga ord så ett eget program 1Alö Presidente! länge och nu dubblerades buss- fort det venezolanska fackfore- En av mina sista nätter i priserna över en natt. ningssystemet kom på tal. Top- Juanitas hus hade jag gått och Utblottade venezolaner parna skodde sig, sade man. Eller lagt mig tidigt, men hade svårt stormade af{?irsgatorna i Caracas hur skulle man förklara att att somna. Jag steg upp och och andra större städer, plund- fackl i ga foreträdare p löts I i gt letade mig ut i köket. Månen rade butiker och satte eld på levde i lyx med privata flygplan hängde stor och gul alldeles bussar och bilar. Efter två dagar och till och med privata sjukhus? ovanfor huset. Det var mörkt och beordrades militären ut och Den interna demokratin var det tyst överallt, fast det inte var hundratals sköts ihjäI. Det finns inte mycket med, utan medlem- särskilt sent ännu. Konstigt. källor som hävdar att över 2.000 marnas inflytande var mycket Så upptäckte jag ett blåvitt dödades. litet. fladdrande sken från den lilla Revolten kvävdes alltså i gången mellan pation och blod och stämningen i landet blev Folkomröstning om facket livsmedelsafl?iren. Jag tittade in uppgiven under många år efteråt. Det är svårt att överföra vära och där fann jag allihop. Juanita Klyftorna ökade, alla som ägde kunskaper om samhället till och flera av hennes barn och något satte galler for sina fonster Venezuela, i synnerhet när det barnbarn hade trängt ihop sig i och murar runt sina hus. gäl ler fackforeni ngsrörel sen. I det lilla utrymmet. Det är där Under den perioden organise- utlandet har det spridits en husets gamla TV står och just nu rade en grupp radikala officerare uppfattning att Chävez vill tittade de alla mycket koncentre- en statskupp. Den genomfordes krossa fack ftiren i ngarna. rat pä Chav ez A lo Presidente ! ; 1992 och i spetsen stod Hugo I december 2000 ställde Hugo Chfxezgick igenom Chävez Frias. Kuppen miss- Hugo Chavezregering frågan om nationalräkenskaperna post efter lyckades och Chävez kastades i venezolanerna v i I le demokrati- post. Och de hade roligt! Det ftingelse. Där satt han i två år. sera fackforen ingarna. Ska verkade presidenten också ha. 1998, fyra är efter att han släppts ledarna tillsättas genom val? Det Han gick igenom diagrammen från ftlngelset, valdes han till var frägan och venezolanerna och kommenterade uppgifterna president med stor majoritet. svarade ja. och så skrattade de tillsammans Oppositionen har inte hämtat Visserligen deltog bara 22 åt siffrorna! sig ännu. Fortfarande är stödet procent av alla röstberättigade i Text: Helena Fernandez for Chåvez stort, 66 procent av valet, men den gamle lantarbeta- Foto: Stellan Håkansson befolkningen, enligt en undersök- ren Juito var mycket nöjd, nästan ning i december förra året. upprymd. Det var också de

D böckervl löst

en guldgruva. Och jag lovar, du sova. Undrar hur mycket semes- blir inte besviken.Robin Hood ter det blev for husmödrarna? har funnits och minst en person Ilemma är en bok med många passar riktigt väl in på berättel- och läckra bilder. Och som sagt, sernas Robin Hood. boken ger något mer än alla käcka heminredningsböcker for förutom bilderna ger texten såväl en historisk tillbakablick på arkitektur som design i Sverige.

Dick Harrison Mannen från Barnsdale Prisma Uuve Snidare Vi som trtlar på Tage Danielssons Hemma i Sverige 1900-2000 julsaga om Karl Bertil Jonsson Prisma påminns varje år om den ädle tjuven Robin Hood och hans motto: Svenskarnalär vara det folk "Att ta från de rika och ge till de som läser mest heminrednings- fatttga". Själv minns jag Robin tidningar i världen. Troligen är vi Hood som TV-serie när jag var också de som läser mest böcker barn. Mina egna barn har i sin tur om heminredning också. Mäng- sett alla de nya filmatiseringar av den nyutgivna böcker inom legenden om Robin Hood. Var inte området lämnar syn for sägen. forresten Ronja Rövardotters far Uuve Snidares bok hade kunnat inspirerad av Robin Hood när han vara en i mängden, men den här forsökte ursäkta sin verksamhet boken ger faktiskt mycket mera. infor dottern? Hemma i Sverige 1900-2000 ger Ibland smyger sig en känsla ett historiskt perspektiv på av tvivel på: kanske har han svensk designhistoria. I boken får aldrig funnits, kanske var det inte vi folja med till makarna som legenderna berättar? Alla de Myrdals tunkisvilla på 1930- frågor 1ag gätt runt med har jag talet där barnen hade en given fatt grundligt besvarade i Dick plats i vardagsrummet, men Harrisons bok om Robin Hood, minstingen fick självklart hålla Frednk Lindström Mannen från Barnsdale. Harri- till i lekhagen for att inte störa de Världens dåligaste språk son är docent i historia och vuxna och till Josef Franks villa. Bonniers specialiserad just på medeltiden. Josef Frank som kom till Sverige I hans bok om Robin Hood far vi från Wien 1933 ftirtjusade och Den här boken är inte en klago- hela historien, de tänkbara florftirade allmänheten med sina skrift över svenska språkets forebilderna för myten om Robin djärva blommönstrade tillstånd idag, som man lätt lorleds Hood, flera andra mytomspunna inredningstyger. Vi far också att tro när man läser titeln. Det är hedersduvar och så Hollywoods f'olja med till en sportstuga,, snarare en kärleksforklaring ti I I dyrkan av Robin Hoodmyten. 193O-talets sommarstugor på 15 svenska språket och språk överhu- För alla som funderat över till 25 kvadratmeter, där enda vudtaget. Fredrik Lindström är Robin Hood och mytbildningarna rummet skulle räcka till hela komiker, regissör och doktorand i kring hans person är denna bok familien att vistas i och ftir att nordiska språk. Några kanske

23 känner igen honom från radiopro- Sven Lindqvist grammet Hassan eller På minuten. Framtidslandet Det han åstadkommit med Värl- Ordfront dens dåligaste språk är en ovanlig Framtidsl andet innehål ler debatt- bok, inspirerande och tankeväck- artiklar från början av åttiotalet ande. För vad sägs till exempel om flam till forra året då boken gavs hans tankar om den mänskliga ut. Artiklama dtr samlade under självunderskattningen. Vi lever i en rubrikema Välftird, Kvinnor och värld, konstaterar han, där den män och Arbete. Det är alltid med "mänskliga faktom" är något stor fortröstan jag läser Sven negativt. A I I a fantasti ska hj älpme- Lindqvi sts debattinl ägg. Ingen kan del vi omger oss med gör allt så självklart och respektlöst som Björn Elmbrant bättre än vi klarar av. Det enda vi han ta udden ur motståndamas Hyperkapitalismen år bra pä är att konsumera och när argument. När Bo Södersten Atlas vi någon gång gör något, så går påstår att kvinnomas löner bör det fon eller senare fel och då är vara lägre for att produktiviteten Hyperkap ital i sm, turbo- det den mänskliga faktom som i nom kvinnodominerade branscher kapital ism, kasinoekonomi el ler inte är hög,, jäm1'or Sven Lindqvist varit framme. rövarekonomi. Det finns många Att skriftspråket och läsflormägan med hur ord för samma företeelser, en ger mycket, är vi säkert alla mycket fixering vid foretagens börsvärde om, men att det också cementen överens och uppskruvade ansträngningar på av andra cement- sker bekostnad att fa upp kurserna. Det stora är kanske inte lika arbetare flormågoq vi genombrottet var 1996-97 och medvetna om. Vi antecknar och producerar idag omsätter Stockholmsbörsen glömmer. Vi behöver inte komma nu. Det är lika mycket under en dag som ihåg ör att vi kan läsa, men detta, I 00 gånger under ett år för dugo år sedan. påpekar Fredrik Lindström, mer än år Sven Lindgvist Det är en värld där börsen går Fl"aral$id****:Eieå 1890, men påverkar också vår lormåga att upp för det foretag som sparkar en professoq minnas. När Shakespeare dog tillräckligt många anställda for som t.ex. Bo återfanns baru ett ffital manus- inom hyperkapital ismen är Södersten kript. Hans verk hade gått ftirlo- downsizing, att skära ner perso- kunnat handleder rade om inte skådespelarna nal ltir att fä upp kursen. fortfarande hans verk utantill och därlor gjorde Avskedanden har vi sett forr, det cirka 30 det möjligt att nedteckna replik 1'or nya ar att det är vinstgivande studenter replik. Och när vi ändå är inne på I'oretag som avskedar. Samtidigt precis som 1890. Vad kan man då den fantasti ska minnesltirmågan finns den fantastiska historien om säga om hans produktivitet? Och som inte används längre ska vi en Karlskronadej som läst MAI- borde inte lönen vara därefter, om också nämna Odyssöen och avtalet på [nternet och fick Iliaden och varfor inte de gamla just produktiviteten är mått- ti I lftille att talamed handelsmi- stocken. Lindqv ist är pedagogisk svenska landskapslagarna. Al lt nistern Leif Pagrotsky som ännu och exakt. Med ett alldeles särskilt fanns lagrathos de minnesgoda inte läst det. Han fick nu veta hur intresse läste jag den långa berättarna eller lagmännen. avtalet ltirsvagar arbetsrätten, här en bok som bjuder på nyskrivna arlikeln om pensions- Det är forsvårar mi lj öarbetet och överraskningar och nya insikter. systemet. Det här är den bästa underminerar pol itikernas bes I ut. sammanfattning jag sett av hur Läs och njut. det som du säger, har jag -Är dagens pensionssystem I'orhandla- blivit grundlurad, lär den svenske des ffam och vad det innebär. handelsministern ha sagt. Björn Förutom att pensiondrema nu blir Elmbrant ska vara en av Sveriges prisgivna åt utvecklingen på mest uppskattade politiska börsen, har själva pensions- kommentatorer, men inte bara uppgörelsen med de borgerliga det, han är kunnig och engagerad partiema öppnat vägen lor ett nytt också. Hans beskrivning av sätt att fatta avgörande beslut helt hyperkapital i smen lbrkl arar och utanliir och oberoende av såväl skapar sammanhang imycket av partiopinion som folkvi lj a. det vi hör och läser dagligen.

24 Karin Boye Dikter och Ett verkligt jordiskt liv Bonniers Karin Boye blir aldrig inaktuell eller ointressant. Lagom till hundraårsminnet av hennes fodelse ki åndls silrl ii: r[apior{h'it Ö4 l{nntr1 ! drr brn gav Bonniers ut hennes samlade dikter, romanerna Kallocain och Kris och ett urval av hennes brev. Det som gör hennes brev så intressanta är att de tillsammans Karen Kingston utgör en slags levande Rensa i Röran med feng kulturhistoria.Karin Boye arbe- shui tade i redaktionen för en litterär Forum tidskrift, recenserade och kommenterade forfattarko I I egers Så här års, när vårsolen tittar böcker, reste som Svenska in och obarmhärtigt avslöjar Akademins stipendiat, eller var allt, kan man lätt känna sig inbjuden som forfattare i olika överväldigad av hur mycket tid sammanhang. Hon hade en det tar attfadet rent och snyggt central position i kulturlivet och omkring sig. Ting tar tid! Var- hennes korrespondens omnämner för då inte en gång för alla eller omfattar en stor del av rensa ut bland prylarna som I'orfattarparnassen. hennes död. De är forsedda med våra hem och tar vår tid. Det är forsta gången Karin ffller noter som gör det möjligt att Rensa i Röran är i forsta Boyes brev publiceras. Breven, hänga med även for dem som hand en liten hjälpreda for sammanlagt 259 brev, sträcker inte känner till alla foremålen ftir hur du ska bli av med allt du sig från 1914 till dagen ftire hennes brevskrivande. har, men egentligen inte behöver. Och bort ska det, for så länge det finns kvar tar det av din energi. Fauziya Kassindja i Amerika. Det kränkande motta- Där stannar inte bokens och Layli Miller Bashir gandet i passkontrollen blir en full- forfattarinna, filr när du är Vem hör mina tärar ständig chock. Fauziya nekas po- klar med röran i ditt hem Bra Böcker litisk asyl och fors till häktet. I sex- tycker hon att du ska ta itu ton outhärdliga månader hålls hon med ditt mentala och känslo- Fauziya växer upp i en trygg och fängslad och utsätts för en mässiga skräp. Och efter det kärleksfull familj i en liten by i omänsklig, Itlmedrande behandling väntar en storstädning i själva Västafrika. När pappan plötsligt som bryter ned henne. Tack vare kroppen. dör forändras hennes liv helt. Sjut- ett otroligt stöd från främst två Själv har jag bara hunnit ton år gammal tvingas hon fly hu- kvinnor och deras kamp mot köns- börja rensa ut bland de små vudstupa for att undgå den tradi- stympning friges till slut Fauziya. sakerna, pappershögarna och tionella könsstympningen. Hon an- Vem hör mina tärar är en gripande prylsamlingarna. Jag tror länder ensam en decemberdag till verklighetsskildring av starka kvin- nämligen på bokens evang- Tyskland i sin tunna bröllops- nors kamp for mänskliga rättighe- elium: skapar du ordning i din klänning utan någon att takontakt ter och jämlikhet mellan könen. yttre värld så ordnar du också med. På flygplatsen möter hon en Marianne Lindström i ditt inre. Och når jag så kvinna -"Allahs gåva" enligt långt kommer jag att v ara Fauziya- som tar hand om henne. nöjd. Efter en kortare vistelse i Tyskland bestämmer hon sig for att söka asyl

25 Hanna Rydh feminist och Sveriges första kvinnlig a arkeolog *ffi

I slutet av 1800-talet satte Ellen Key igång en hetsig debatt om "myrtenkronan eller lagerkransen". Samtidens dominerande tanke var, att kvinnan måste välja mellan dessa två. Äktenskap och familj ansågs oförenligt med studier och yrkeskarriär.

T\. tidiga kvinnosakskvinnorna anammade l-/ denna åsikt, men senare och radikala l-eminis- villasamhället Djursholm i Stockholms omnejd. Mo- ter hävdade, att kvinna såväl som man hade rätt till dern, Mathilda Westlund, var innan hon gifte sig och bådadera. Ellen Key kämpade 1'or individens rätt att tog hand om hem, familj och välgörenhet, verksam välja verksamhet efter anlag och fallenhet, men slog som utbi I dad fol ksko I elärari nna. Fadern, J ohan samtidigt fast att kvinnans viktigaste uppgift var Rydh, var ingenjör och drev ett familiel'oretag som moderns och hustruns och att kvinnor inte skulle senare övertogs av Hannas bror. E,nda systern avled missbruka sina krafter i tävlan med männen på 1920 vid 39 års ålder. dessas områden. Likt många andra flickor med samma sociala ur- Hanna Rydh var praktiskt och teoretiskt en pion- sprung gick Hanna i Wallinska skolan, en av Stock- jär for både- och linjen. Självklart utnyttjade hon de holms äldsta flickskolor. Där tog hon studenten år möjligheter till högre utbildning' som kvinnor hade l9l0 och bevistade därefter I'oreläsningar vid Karo- fått genom emancipationen. Lika självklart bejakade linska institutet, men övergav läkarplanerna. hon kärleken när den kom in i hennes liv. Hanna År l9l5 blev hon filosofie kandidat i litteratur- Rydh gjorde en uppmärksammad yrkeskarriär som historia och fornkunskap vid Stockholms högskola vår forsta kvinnliga doktor i arkeologi. och publicerade samma år De historiska källorna Hon gifte sig två gånger och födde tre barn. till Strindbergs Mäster Olof. Dessutom arbetade hon både i Sverige och utom- Inspirerad av forskningen om Strindberg utgav lands 1'or kvinnans fiigörelse och fiamgång på alla hon två år senare Olaus Petri. En levnadsteckning. områden. Hanna föddes i Stockholm den l2 februari 1891 och växte upp i en välbeställd medelklassfamilj i

% Hanna Rydh som arkeolog en lysande vetenskaplig framtid. Någon vecka efter bröllopet höll makarna foredragpä en arkeologi- TJunnus vetenskapliga debut ägde således rum kongress iKöpenhamn. I Iinom ämnet litteraturhistoria, men snart in- H anna fortsatte utgrävn i n garna i Gästri kl and, ledde hon studier i arkeologi vid Uppsala univer- bl.a. av ett gravflilt vid Strömsbro l92l . Året därpå sitet. Under somrarna bedrev hon ftiltarbete och blev hon den forsta som mottog The International ledde själv utgrävningar. Redan 1916 påbörjade hon Federation of University Women's stora stipendium utgrävningar vid Adelsö i olika etapper till 1926. på 5.000 kronor. Hon hade nyligen fött sitt ftirsta Hon kartlade ett 80-tal fornminnesplatser på barn och blev tillfrågad, om hon trots detta kunde ta Adelsö, bestående av inalles ett 100-tal gravar,, men emot priset. Hennes svar "my son's birth makes no också två fornborgar och några runstenar. difference", gav eko över världen. År 1936 framlade hon Förhistoriska undersök- Stipendiet avsåg studier av grottor i Frankrike

ffiw Hanna Rydh var en regelrätt skolad forskare, men hon isolerade srg inte inom universitetens ww eller museernas väggar.

ningar på Adelsö, en avhandling, vars resultat anses och Spanien. Hanna bosatte sig med make och barn inta en "en viktig plats i den arkeologiska utforsk- på en plats utanfor Paris, där hon fick en tjänst sorn ningen av det garnla svenska väldets central- museiamanuens. Där kunde hon fördjupa sina stu- bygder". dier i paleolitisk konst. Döden kastade emellerlid ll Parallellt med arbetet på Adelsö grcivde redan sin skugga över familjen. Bror Schnittger led Hanna i Gcistrikland och publicerade uppsatser av en allvarlig sjukdom som den I juni 1924 ändade dcirom i Gcistriklands Fornminnesförenings hans liv. Hannas uppgift blev nu att vid 33 årsålder skrifter. År 1922 utgav hon en framstcillning av dra forsorg om sig själv och sina barn och att full- " Gcistrikland under stenåldern ". fofja makens oavslutade arbeten. Redan l92l redo- Omständigheterna kring Hanna Rydhs doktors- visade hon Schnittgers utgrävning l9l 6-1923 av den examen säger en hel del om hennes personlighet. västgötska borgruinen Ärnäs, men att bearbeta hans Hon blev försommaren 1919 Sveriges första kvinn- undersökning på Stora Karlsö vid Gotlands västkust liga doktor i arkeologi på sin avhandling om tog betydligt längre tid. Först 1940 var hon ftirdig dosformiga spännen från vikingatiden. Dettavar ett med avhandlingen Grottan Stora Förvar på Stora nog så djärvt foretag, som hon uppmanades till av Karlsö. Oscar Montelius. Denne var nestorn inom forn- Hanna gjorde också betydelsefulla insatser inom forskningen och dessutom en av tidens mest kända internationell arkeologi. I ett par uppsatser 1929 och och progressiva manliga feminister, gift med Agda l93l tog hon upp internationella religionshistoriska Montelius, Fredrika Bremer Förbundets mångåriga problem och jämforde bl.a. Sverige och Kina. Med ordforande. Montelius skulle blijubeldoktor i Upp- utgångspunkt från "dödsornament" på lerkärl i gra- sala l9l9 och ville ha Hanna vid sin sida som var fann hon en koppling mellan fruktbarhetskult promotionskamrat tillsammans med en yngre man- och dödsritualer. Dödsornament på foremål i gravar lig sådan. Hanna tvekade, insåg {tirdelarna av att avsåg att ge den döde nytt liv. Hennes största insats snabbt bli ftirdig doktor, gick med på forslaget och inom internationell arkeologi var den utgrävning hon lyckades. utforde 1952-54 som ledare for en svensk arkeolo- Under är 1919, och närmast därefter, framstår gisk expedition i Rang Mahal i nordvästra Indien Hannas liv som något av det ljusaste och hopp- nära gränsen till Pakistan. Resultatet publicerades fullaste en ung kvinna kan befinna sig i. Inom några 1959 i avhandlingen Rang Mahal. The Swedish veckor sommaren l9l9 blev hon först licentiat, se- archaeological expedition to India 1952-1954. Vic dan doktor och slutligen hustru till den beundrade Rang Mahal påtraffades dels lämningar av vanliga docenten i arkeologi, hennes f.d. lärare Bror boningshus dels av flormodade tempel från 200-600 Schnittger. Snabbt, rationellt och elegant hade hon e.Kr, dels tolv muslimska skelettgravar från 1500- glidit in i det akademiska etablissemanget. Paret talet. De viktigaste fynden utgjordes av vackert ut- flyttade till en nybyggd villa i Mörby, fick i rask formad keramik, som Hanna ingående analyserade fiöljd två söner och kunde av allt att döma forutspås och beskrev.

27 Hanna Rydh var en regelrätt skolad forskare, med till en by i närheten av Rang Mahal, med gårdar men hon isolerade sig inte inom universitetens eller befolkade av storfamiljer men läsaren museernas väggar. Hon såg som sin uppgift att I'ora far också inblick i den arkeologiska expeditionens ut vetenskapen till vanliga människor. Kunskap om arbete. Under senare är var Hanna reseledare for mänsklighetens tidigare liv och gärningar sågs som svenskar till olika delar av världen. ett nödvändigt villkor, 1'or att individer och folk Hannas styrka låg i skildringen av kultur- och skulle forstå sin nutid och vilka uppgifter som vän- samhällsliv men hon skrev också personhistoria. Bo- tade var och en av dem. ken om Olaus Petri kom redan l9l7 och 1927 gav Redan som sjuttonåring visade Hanna ruinkullar hon ut Oscar Montelius. En vägrödjare genom årtu- i Visby, när hon tillsammans med kamrater besökte senden, en varmhj ärtad skildring av den äldre kolle- staden. När hon och Bror Schnittger 1922 gav ut gans personli ghet och grundläggande vetenskap I i ga den sedermera mycket anlitade utftirdsboken Där livsverk. Hon publicerade också, främst i tidskriften

ww Hon såg som sin uppgift att föra ut vetenskapen till vanliga människor ww

I?idrens kummel stå, hade hon i äratal lett utftirder Herta, ett flertal kvinnoportratt från olika länder till kulturhistoriskt intressanta platser. Som ledare och epoker. for Statens historiska museums utftirder 1925-29 var hon pionjär for en allt populärare verksamhet. Socialt och kulturellt engagerad I linje med Hannas levande folkbildningsintresse Från tidig ålder och hela livet igenom var Hanna gick hennes markanta begåvning for populär- Rydh socialt och kulturellt engagerad. Som vetenskapligt forfattarskap. Det verkar som om hon sextonåring möter vi henne som ledare inom SSUH inte kunde behandla ett vetenskapligt problem utan ett h e lnykterh ets forbund for stud erande un gdom. att vilja dela det med andra eller göra en forsknings- Där var hon sekreterare och ordförande for resa forntiden utan att samtidigt studera nutiden till Centralutskottet. Redan under studietiden visade sig. Under årens lopp gav hon ut en rad omkring Hanna intresse for kvinnofrågor. I några kamrat- popul skap I i ga arbeten exempelv i s Grott- ärveten brev från tonåren uttrycker hon sig feministiskt och Kvinnan i Nordens människornas årtusenden medvetet. Som 17-äringvar hon ordforande i forntid, båda 1926. Mars, en forening för gymnasiestuderande flickor populärvetenskapliga barnboken Mor berät- Den inom SSUH. hur det var forr i världen, utgiven 1930, blev tar om Hanna verkar ha varit en frimodig och själv- så omtyckt, att den följdes av nya delar och flera säker ung dam och ur kamratbreven framkommer upplagor. Böckerna skrevs på grundval av Hannas att hon umgicks fritt och otvunget med manliga historiska barnprogram i Sveriges radio, men den kamrater inom SSUH. I kretsen ingick bl.a. den egentliga tillkomsten skedde tillsammans med de sedermera välkända läkaren och nykterhetsvännen egna barnen i hemmet framfor brasan eller i arbets- Josua Tillgren. Som sjuttonåring deltog hon till och rummet sidan av skioptikonapparaten. I berät- vid med i en 12-mila vandring på Gotland med över- blandades skildrin gar ay Nordens forntid, telserna nattning i lador tillsammans med en flickkamrat Egyptens faraoner och pyramider, Knossos, Rom, och tre pojkkamrater. Hon dristade sig att hos Inkafolket med varandra. Även i Hos Gårdarike och Fredrika Bremer Förbundet, FBF, klaga på att dess ( 1933) vände sig Hanna Rydh till stenåldersfolket propaganda bland studentskor sköttes dåligt. Trots barn och ungdom. I två berättelser får läsaren be- att Hanna bemöttes kyligt av damerna på mellansvensk boplats och en samtida syd- söka en FBF:byrån engagerade hon sig i kvinnosaksarbetet. svensk bymiljö och deltaga i det dagliga livet. Som tjugoåring ( I 9l I ) deltog hon som marskalk Hur man levde i Faraos land, är en annan popu- vid den mycket uppmärksammade Internationella utgiven Från lärvetenskaplig skildring 1933. rösträttsalliansens kongress i Stockholm och har resor i Turkiet, Egypten, Israel, Irak, Persien sina berättat om det starka intryck hon tog därav. Tio år och Etiopien, Indien och Sydamerika gav Hanna ut senare var hon medlem i FBF och vice ordforande i en rad kombinerade rese- och kulturhistoriska dess stockholmskrets. När Hanna Rvdh trädde ut i I Indisk okenby (1956) får läsaren folja skildringar. vuxenlivet på allvar stod n kvinnorna infor nya forhållanden. land. På själva julafton 1936 överlämnade hon 1920 stiftades en ny äktenskapslag, varvid man- egenhändigt en ny ko till en familj som forlorat sitt nens målsmannaskap över hustrun upphörde, l92I enda mjölkdjur. I samarbete med Röda korset ord- fick kvinnorna rösträtt och 1923 utformades en lag nade hon undervisning i modern hygien for som vidgade kvinnors rätt till statlig tjänst och som ödebygdens folk. Hon verkade for obligatorisk trädde i kraft 1925. Rösträtt, myndighet och rätt till slöjdundervisning i skolorna och for små for- arbete var kvinnorörelsens viktigaste krav i nästan I ossningshem åt norrländska barnafoderskor. femtio år. När dessa mål uppnåtts, gällde det att I sitt sociala arbete lärde Hanna känna länet från använda de nya rättigheterna och attta ett samhäl- norr till söder, från öster till väster, trängde in i leligt ansvar. I detta ingick också kamp mot hin- ödemarksbornas och nybyggarnas hårda liv, lärde drande yttringar av en förkastad men kvardröjande känna bondgårdarnas folk, visste vad som fattades patriarkal könsideologi. Hanna såg dessa krav, men såväl gamla och betryckta som verksamhetslystna

ww På själva julafton 1 936 överlämnade hon egenhändigt en ny ko till en fa- ww milj som forlorat sitt enda mjölkdjur det dröjde åtskilliga är, pä grund av personliga men arbetslösa ungdomar. Hon blev en av de omständigheter, innan hon gjorde sina stora insat- ledande i Husmödrarnas riksforbund. Vid si- ser for kvinnosaken; som ordflorande i Fredrika dan av allt detta ägnade hon sig åt forfattar- Bremer Förbundet 1937-1949 och i Internationella skap och arkeologiskt arbete. Många av hen- kvinnoal liansen 1 9 46 -19 52. nes populärvetenskapliga arbeten tillkom i Östersund. Genom att materialet om Stora Förvar flyttades upp till länsmuseet fick Hanna möjlighet att avsluta Schnittgers verk Landshövdingska om grottorna på Stora Karlsö. i Jämtland-Härjedalen Fred ri ka Bremerförbu ndets E ft.. att ha varit änka i fem år gifte Hanna om och lnternationella kvinno- I-zsig med den nästan tjugo år äldre stats- sekreteraren Mortimer Munck af Rosenschöld; en alliansens ordförande omvittnat charmerande man' tidigare gift med en av Hannas lärarinnor. Han utnämndes kort tid ef- C'l ista året iJämtland blev Hanna ordforande i ter giftermålet till landshövding i Jämtlands- och Dpr.drika Bremer Förbundet, FBF. Ären som Härjedalens län. Familjen flyttade till Östersund. "lands-hövdingska" hade kvalificerat henne for poli- Där började Hanna sitt nya liv med att inreda det tiskt arbete. Infor makens pensionering bedömdes renoverade residenset och foda sitt tredje barn, hon som lämplig efterträdare, men det var inte möj- dottern Karin är 1931. ligt då att en kvinna blev landshövding. 1939 flyt- De foljande sju åren blev en mycket utåtriktad, tade familjen tillbaka till Stockholm. Efter att 1942 socialt och kulturellt verksam period. Hanna fick ha blivit änka fiir andra gången engagerade Hanna en mängd representativa uppgifter. Både ensam sig politiskt dels inom FBF dels inom Folkpartiet. och vid makens sida stod hon i centrum for byg- Under Hanna Rydhs tolv år som ordforande växte dens och befolkningens intresse. Under dessa år FBF kraftigt. Hon reste runt och grundade ett Srr- kan Hanna betraktas som prototypen for den mo- tiotal nya krets ar, nära dubbelt så många som fanns derna kvinnan med formägaatt kombinera rollen när hon tillträdde. som hustru, som moder och som yrkes-kvinna på 2lHon bildade och ledde Kommittön for ökad ett enastående charmant och skickligt sätt. Hon kv innorepre sentati on. Denna aktiv erade kvi nnorna strålade vid makens sida vid eleganta mottag- for det politiska livet infor varje valår. Ett annat av ningar, bistod honom i forsöken att lösa arbetslös- Hannas initiativ var de s.k. nämndkvinnomötena, en hetsproblemen i länet, ordnade samkväm for syn- form av studie-och konferensdagar for kvinnliga och hörselskadade, julutspisning for länets fattrga ledamöter i kommunala nämnder, anordnade lcinsvis och återuppväckte intresset for folkdräkten i Jämt- av FBF:s kretsar. På deras program stod informa-

29 tion om akuella samhällsfrågor främst inom skrivningar kombineras med skildringar av den mo- olika grenar av socialvården. derna samhällssituationen med kvinnornas ställning På grund av Hannas engagemang for ökad ut- som utgångspunkt. bildning på hemarbetets område med särskild inrikt- ning på lanthemmens behov anhöll FBF hos regeringen om utredning angående ett särskilt department eller centralt ämbetsverk for aktuella hem- och Riksdagskvinna fam i lj evårdande frågor. Aktionen stöddes av andra kvinnoorganisationer fJanna Rydhs politiska karriär inom Folkpartiet och fungerade även som pådrivande faktor vid till- I lbf ev inte långvarig. Under åren 1943 och 1944 sättandet av 194l års befolkningsutredning i vilken var hon först suppleant, senare ordinarie ledamot av Hanna blev ledamot. Såväl arkeoloei som riksdasens andra kammare. Hon aktiverade sig

ww En nykomling, särskilt kvinnlig sådan, skulle sitta tyst och växa till sig, ffiffi innan hon yttrade sig kvinnosak och politiskt engagemang gav Hanna omedelbart och inlämnade femton egna motioner, Rydhs liv och verksamhet en internationell prägel. något som märkbart irriterade riksdagens manliga Vetenskapen riktade på ett självklart sätt hennes ledamöter. En nykomling, särskilt kvinnlig sådan, blick mot andra länder. Under forsknings- och stu- skulle sitta tyst och växa till sig, innan hon yttrade dieresor studerade hon samhällena ur ett socialt och sig. De flesta av Hannas inlägg tog upp och stödde feministiskt perspektiv och sökte på olika vägar frågor av familje-löne- och arbetspolitisk karaktär forbättra kvinnors villkor i andra länder. Hon sedda ur ett kvinnoperspektiv. Hon motionerade om väckte intresset for internationellt samarbete inom löneforhöj n i ng i nom kv innors yrkesområden, I i ka FBF:s kretsar, något som bl.a. ledde till de åtta- lön for lika arbete,, deltid for yrkesarbetande mödrar veckorskurser om "socialsverige" som I948 började och dubbelt medborgarskap fdr svenska kvinnor hållas för kvinnor från orientaliska länder. Under gifta med utländska män. resor hade Hanna upprörts över de hårda levnads- Vid 1944 ärs val fick inte Hanna Rydh någon villkor som asiatiska kvinnor levde under. Kurserna valbar plats på riksdagslistan. Detta väckte miss- i Sverige avsåg att forbereda dessa kvinnor för en nöje på sina håll inom partiet. Inftir valet 1948 lan- samhällsI'orändrine liknande den svenska kvinnor serades hon på en särlista av partivänner, ledda av redan upplevt. rösträttspionjären E,llen Hagen, men inte heller På grund av sitt internationella engagemang fick denna gång kom Hanna in i riksdagen. Om det Hanna en rad fortroendeuppdrag. Viktigast var hen- fanns någon särskilt anledning till att en duktig nes uppdrag 1946-1952 som ordforande i The Inter- kvinna fick ett sådant bemötande, inom ett parti nationalAlliance of Women, fortstittningen på den som gällde for attvara kvinnosaken särskilt be- gamla rösträttsalliansen. Hanna utverkade att vågen, har inte utforskats. Därefter begränsades kvinnoalliansen fick rådgivarstatus inom FN:s eko- Hannas politiska fortroendeuppdrag till sysslan som nomiska och sociala råd och därmed ökade möjlig- nämndeman vid Stockholms Tinssrätt 1948- 1960. heter att hävda ett kvinnoperspektiv inom dessa om- råden. Under sina många resor for kvinnoalliansens räk- ning knöt Hanna kontakter och praktiserade samma Hanna Rydhs personlighet strategi, som när hon bildade kretsar inom F.B.F. och kvinnosyn Hon tilll'orde alliansen nitton nya medlemsländer. När hon vid drygt sextio års ålder avgick som ordforande var det för att leda utgrävningarna vid Rang JJunnu Rydh har omvittnats som en "utpräglad Mahal. I Ikaraktär, rättrådig, pålitlig, i högsta grad gene- Hannas engagemang i kvinno-och världsfrågor rös och vänfast". återspeglas i flera av hennes böcker exempelvis 3/ I hennes sista hem, vid Johannes kyrka i Brytningstid i Orienten (1952). Förhistoriska be- Stockholm, lyllt av värdefulla reseminnen från olika s länder och tider,, utvecklade hon en osedvanlig gäst- kan vara, att hon debuterade i en tid när "etablisse- frihet. Hon representerade Sverige på ett sätt som manget" var stolt över duktiga kvinnor. Liberal och få har gjort. Hon var en av sin tids mest omskrivna kulturradikal borgerlighet profilerade sig mot kon- kvinnor och verkar under hela sitt verksamma liv ha servativ höger och framhöll gärna kvinnor som mot- varit högt respekterad. Följaktligen fick hon ta emot bevisade den antifeministiska tesen om deras en rad hedersbevisningar. En av dem var Illis olämplighet for akademiska studier och yrken. Qurum av 8:e storleken är 1936. Hon var verksam Ännu en I'orklaring kan vara Hannas ltirmåga att till sin död den 29 juni 1964. forena sitt yrke med äktenskap och familjeomsorger, Det är intressant, men givetvis vanskligt, att spe- något som kom särskilt väl till uttryck under åren i kulera i frågan om Hanna Rydhs stora popularitet i Östersund, när hon på ett frapperande sätt personi- Sverige och utomlands. Från många håll beskrivs fierade kvinnlighet och moderlighet samtidigt som hon med epitet sorl varrrhjärtad, gästfri, generös, hon bearbetade sin avlidne makes arkeologiska enkel och naturlig, arbetsam, fantasirik, framsynt, forskningsresultat. Hannas kvinnosyn, uttryckt i orädd, entusiastisk, tålmodig, koncentrerad och politik och populärvetenskap,, vann genklang hos

Hanna Rydh vid IVGO-möte l94B själsstark. Sådana egenskaper brukar emellertid alla politiska riktningar och var möjlig for kvinnor i inte, speciellt inte for en kvinna, räcka för att bli alla klasser att identifiera sig med. Samtidigt som omtyckt utan väcker snarare ofta avundsjuka, hon krävde lika lön for lika arbete, fler kvinnor i rädsla och ogillande. Det måste finnas andra for- politiken och jämställdhet iyrkeslivet, värnade hon klaringar. om hemmet och familjen och motionerade i riksda- Var arkeologin som fackmässig miljö särskilt gen om ett särskilt hemdepartement. positivt inställd till kvinnliga yrkesutövare? Det har Hanna Ryds arkeologiska könsidelogi har analys- antagits av genusforskningen. Hanna Rydh fick mo- erats i modern genusforskning. Det har sagts att hon raliskt stöd och konkret hjälp av två emanciperade och hennes arbete framstår som en paradox. Hon män; Oscar Montelius, känd ftirkämpe 1'or kvinnans åstadkom mycket for att forbättra kvinnors villkor. rättigheter och Bror Schnittger, make och forskar- Som vår I'orsta kvinnliga arkeolog var hon gräns- kollega. Det kan också antagas att det var fördelak- överskridare och förebild. I sina arkeologiska tigt att som kvinna gä ut och popularisera ämnet kvinnopresentationer framforde hon emellertid "en fbrnhistoria i en tid när mödrar fiirväntades väcka bild vars könsideologiska innehåll snarast bör ha sina barns fosterlandskärlek. En annan {'orklarine motverkat en kv innl i g emancipation."

3l 4/Även i den politiska verkligheten framhöll Hanna Rydh kvinnans jämlikhet och självständighet samti- Nätverket I(vinnor digt som hon fastslog att kvinnans uppgift var huvudansvaret ltir barn och hem. Det nödvändiga for ett annat villkoret for jämlika maktrelationer - ekonomisk jämställdhet - skulle kvinnan uppnå genom att Europa verka inom männens sf,år, så långt det gick att forena med hemmets uppgifter. Hanna var själv ett Välkommen till Göteborg infor EU- utmärkt exempel på I-ormågan att forena ansvar 1ör toppmötet fredag 15- söndag 17 juni hem och familj med ett "okvinnligt" yrkesarbete. Hennes strävan gick därfor ut på att underlätta for Plats : Kvi nnofol khögskolan kvinnor att inträda i arbetslivet och samtidigt upp- Syfte: att träffas och utbyta erfarenheter från fylla sina speciellt kvinnliga uppgifter; omsorg om våra respektive länder om den aktuella situa- hem och familj. Liksom det moderna samhället be- tionen 1'or kvinnor och hur vi arbetar och att hövde kvinnans arbete utanltir hemmet, behövde delta i demonstrationen den l6 juni som också kvinnan en ekonomisk kompensation for de arrangeras av Göteborgsaktionen 2001 for ett tillgångar hon forfogat över i det gamla in natura annat Europa och där fora fram kraven som samhället. Gång på gång beskrev Hanna i sina fore- står i vår plattform. Vi kommer dessutom drag, hur industrialismen hade forändrat kvinnornas delta i seminarier och diskutera nätverket i uppgifter och att kvinnorna hade både rättighet och framtiden. plikt att utnyttja sina nya möjligheter att påverka Nätverket Kvinnor for ett annat E,uropa samhäl lets utveckl ing. bildades 1997 . Det har sina rötter i de omfat- Hannas synsätt innebar således - i likhet med tande protester som kom till uttryck inför E,llen Keys - inget ifrågasättande av den tradition- toppmötet iAmsterdam samma år, protester ella arbetsdelningen mellan könen eller av själva mot nedmonteringen av välftirden runt om i existensen av en hushållssftir. Vid något enstaka Europa, mot arbetslöshet och växande sociala tillftille framhöll Hanna, att pojkar och män skulle klyftor. Besvikelse över dagens utveckling kan hjälpa till med hemsysslorna, men i stort gick hen- leda till passivitet, men också provocera fram nes lösning ut på hjälp till kvinnan i form av del- motstånd. tidsarbete, allmän barnomsorg, maskinell utrust- Nätverkets tillkomst kan ses i detta ning, kollektiva tvättstugor och hemhjälp åt överan- perspektiv och är bara ett av många initiativ strängda husmödrar. Sådana krav omfattades all- som vuxit fram ur kvinnors gemensamma mänt inom svensk kvinnorörelse, medan Hannas ansträngningar att påverka utveckl ingen. ihärdiga agitation for obligatorisk hushålls- Första mötet var i Köpenhamn, november utbildning for enbart flickor, mötte starkt motstånd 1997, och då antogs foljande plattform: inom FBF och påskyndade möjligen hennes avgång E,uropa styrs idag av marknaden och den som ordförande. Helt i linje rned den svenska folk- ekonomiska konkuffensens krav,, inte av hems-och välftirdspolitiken, som den framfordes av mänskliga behov. Den ekonomiska och mone- Alva Myrdal med flera, innebar Hanna Ryds syn- tära unionen forstärker denna process, med sätt en konservering av de traditionella könsrol- växande arbetslöshet, fattigdom och sociala lerna, något som vi alltjämt har att kämpa med. klyftor som foljd. Denna politik drabbar

särski lt hårt. B e s I utsfattandet undan- l/ Nerman, Birger, "Hanna Rydh. In memoriam." Forn- kvinnor vännen 1965 nr. 38. s 144. drar sig alltmer demokratisk kontroll. Detta är 2l Anrep, Edith, "Fredrika-Bremerfiörbundets hedersledamot långt ifrån det välmående Europa man har juni 18. avled den 29 1964". Hertha 1964 Nr 4 s forespeglat oss. 3/ Nerman, Birger, "Hanna Rydh. In memorialn." Forn- ställer foljande krav: Nej till EMU Ekono- vännen 1965 nr. 38, s 148. Vi 4/ Arwill-Nordbladh, Elisabeth, "Paradoxen Hanna Rydh. misk självständighet for kvinnor Arbete ät alla Arkeologi, emancipation och konstruktion av kvinnlighet." med try ggade anstäl ln ingar utveckl a väl ftirds- Arkeologiska liv. Om att leva arkeologiskt. Red. Jarl staten - stopp for nedskärningar kortare 1995 (GOTARC Serie C: Arkeologiska Nordbladh Göteborg arbetsvecka utan löneftirlust kvinnors rätt att Skrifter No l0) s 97. bestämma över sin egen kropp och sexualitet Nej till Schengen Sociala och demokratiska

rätti gh eter for i nvandrarkv i nnor S o I i dari tet mellan kvinnor i Europa och hela världen.

t't )L Kvi nnopolitiskt Rådslag iTyskland

denna kunde jagtala om hur det Det ärde Kvinnopolitiska som man beslöt dela ut till några fi blivit for vår del, i Bryssel, i Rådslaget i Duisburg, Tyskland, av de närvarande utländska Washington och i New York. kunde glädja sig åt en stor organisationerna. Detta känns bra, att det vid tillströmning bara en vecka fore Arbetsgrupperna handlade dessa möten uppstår menings- jul. 1.800 kvinnor och en hel del om allt: Kvinnor i religionen, fulla utbyten av erfarenheter, att män träffades till ett intensivt Intemationell solidaritet mot vi verkligen kan lära av varan- utbyte av kunskaper och erfaren- prostitution, Män ör Kvinnans dra. Vi måste också inse de stora heter t24 arbetsgrupper, till en befrielse, Lesbiska kvinnor ut - olikheter som faktiskt ännu finns grandios fest på lördag kväll och ur gettot, Guatemala kvinnor - och glädjas åt likheterna. Att det till en paneldebatt på söndag, for l1älper sig själva och Nya sedan finns ett litet parti som att sedan, kvinnopoliti skt stärkta perspektiv for kvinnans befrielse. heter MLDP och som anser sig åka hem till familjen och julen. Till den sistnämnda workshop ha patent på kvinnofrigörelsen Förra året kom 1000 perso- kom 300 deltagare!Alla enormt och ville spela en stor roll i ner. Arransör var åter den unga debattglada. För nya intresserade rådslaget får man kanske ta tyska kvinno- , med en nypa salt. organisationen Retoriken och de COURAGE. ofta återkom- Rådslaget var mande orden välorganiserat. Ett kamp, kampglad, gemenskapsverk revolutionär, osv där alla deltagare är jag trött på. bidrog. Många Samtidigt behövs med mat varje - juglöden. grupp om sex fick Allt är i uppdrag att baka - möjligt, om man kakor, göra salla- foretar sig något der eller annat - stort, sa Nina andra mera lång- Pelozo från vägadeltagare gav Argentina Hon "tidsgåvor", det organiserar de vill säga de gjorde arbetslösa och i ordning scenen, pensionärerna där. Courage städade toaletterna. diskade. hade man lokal och tid att betyder mod, skrev jag föna serverade, m m.Förutsättningen träffas, unga kunde rappa eller året. Jag tycker fortfarande var en sammansvetsad och väl dansa breakdance, barnen kunde mycket om det namnet som låter motiverad lokal samordnines- måla eller slöjda och komponera så uppfordrande och som alldeles grupp. sånger. En av sångema framfor- tydligt klarar av attmobilisera I och med att alla kände sig des vid festen på kvällen. Vi många unga tyska kvinnor idag. medansv arrga uppstod en mycket utländska gäster från ett 30-tal Om två är år det ett nytt Råd- speciell och hjärtlig stämning. De länder hade en träff, där vi bland slag. Vi ser fram mot det med mer än 200 barnen blev också annat valde representanter till nyfikenhet och glädje. väl omhändertagna. Samtidigt nästa dags paneldebatt. Jag Text&Foto kunde man åter bevisa att en av valdes att foreträda Europa. Man Erni Friholt Rådslagets fyra "pelare", att stå hade inte glömt att jag, vid forra ekonomiskt helt fri, höll. Det årets rådslag, berättat om blev till och med ett överskott, Kvinnomarschen. Och att man då beslöt att gä med och stödja

aa JJ V arldskvinnom arschen fortsättcr

Luxemburg klagade över dålig I Paris hölls nyligen ett gemensamt stickade halsduk blev fem kilometer lång! press, men gav sig själv delvis samordningsmöte. Där En besvikelse, men samtidigt skulden: Vi spretade åt olika håll, konstaterade vi att vi nu har en bra erfarenhet blev de väl klarade inte att fokusera på en en ram for att organisera förberedda regi onal a marscherna. eller två frågor... (som Attac?) Från Sverige tog jag bland kvinnor globalt. Det finns För de som deltog blev det en stor upplevelse. " Gör om det! annat upp trögheten med inget annat globalt Gräsrötter måste möta gräsrötter, namninsamlingen till FN. Däri kvinnonätverk på gräsrots- också öga mot öga. Det räcker instämde de flesta andra. Bara Portugal hade lyckats bra med 35 nivå som är så starkt orga- inte med e-mail. We have to go local..., som det uttrycktes. 000 insamlade namn och Belgien niserat. Det är det vikti- Deltagarna från Frankri ke med 30 000. Och så inbjöd jag gaste som hänt det senaste kunde berätta om en stor demon- alla att komma till Göteborg i decenniet. stration for kvinnors rättigheter juni och vara med på möten med Kvinnor for ett annat Europa. Marschen åstadkom en med 8000 deltagare, i ltalien kom 5000 till en liknande manifesta- Det var ett stort misslyck- global uppslutning kring tion, och i lilla Schweiz deltog ande att vi inte fick med kvin- väragemensamma krav. 8000 ien kvinnodemonstration i norna från Östeuropa. Penning- Vi har etablerat ett starkt "ordlt)- Genöve. problem, visaproblem angavs randeskap" genom plattformen och I Frankrike var det största som orsaker. Vi verkligen den typ av initiativ vi tagit. problemet att nå kvinnor bortom anstränga oss att nå våra systrar Det finns också en stark medveten- organisationerna. De spanska iÖst. het om att vi inte kan delegera vårt representanterna uttryckte stor arbete - det kommer an på oss att tillfredsställelse över att de Hur går vi vidare? lorändra världen! lyckats påvisa att våldet mot Marschen är ett nätverk, baserat kvinnor inte är en privat angelä- på aktioner och på samarbete med Svårt nå ut i media genhet, utan en samhällelig. Och andra grupper. Men det räcker inte Vi var ett fyrtiotal från elva euro- detta i ett samhälle som fortfa- att organi sera demonstrationer. Vi peiska länder. Under den viktiga rande är mycket patriarkalt. måste komma med lösningar på utvärderingsgenomgången berät- Flera representanter klagade problem och med förslag till poli- tade vi om svårigheter och glädje- över svårigheter med samord- tiska forändringar. ämnen vi stött på under det gångna ningen i sina länder. Vi är över- Vi efterstravar ett minimum året. Så gott som alla hade haft allt och ingenstans, sa kvinnan av centralisering. Det ska finnas svårt att nå ut i media, utom Bel- från Holland. Och vi drunknar i en kollektiv känsla av ansvar i gien som kunde ståta med 600 ar- mainstreaming, sa Vibeke från varje land, där tre till fem kvin- tiklar, radio- och TV-program I'ore Danmark. I Spanien har viss nor från varje land träffas två själva kulmen i Bryssel den l6 dialog med myndigheter inletts. gånger per år med rotation i olika oktober. Och på Cypern förenades öns länder. Antalet deltagare på den kvinnor i olika aktiviteter som Nästa möte kommer att fantasti ska demonstrati onen där seminarier och teater. hållas i Barcelona, Spanien den är nu fastställt till 35 000. Vår Representanterna från I 3 :e -l 4:e oktober Nästnästa ,A möte har Tyskland lovat ta hand Mötet beslutade dessutom mars om, mötesplats förrnodl igen att skriva en analys om kvinnor Berlin. I praktiken betyder det att i krig att uppmärksamma den landet som arrangerar rnötet är Nati one I la Genusfbrskn i ngs- ansvarigt f-ör för-och eflerarbete sekretariatet dorninerar även i ett halvt år i taget. år åttondemarsfi randet. Och Vi rnåste vara realistiska och även i år blir det föredrag, fiåga oss vad som är rnöjligt att debatt och fest på uppnå och vad som inte är det. Pusterv i ksteatern v id Järntorget Ansvarsfordel n i ng för ol i ka i Göteborg. Mellan l5 och teman/ämnen föreslogs och en 17.30 samtalas och debatteras Ekonomigrllpp sorn söker pengar det om den r-rnga eminismen hos E,U och speciella fonder. och dagens fiågor underden Till den internationella samlande rubriken Fittstim. kommitten valdes åtta represen- Bimbos och Webgrris. Och på tanter från: Belgien, Frankrike, kvällen finns det lite festligare Ital ien, Spanien, Cypern, inslag i Pusterviksbaren. Schweiz, Danmark och ett östeuropeiskt land. De träffas i Antimilitarisktiska dagen den I Linköping håller Forum för slutet av januari i Porto Alegre, 24 ma1 med dernonstrationer. kvinnliga forskare ett semina- Brasilien, i samband med World Likaledes beslutade man att rium 6-7 mars. Gråt inte forska Social Forum-mötet där. upprnärksamma dagen mot är rubriken och till seminariet Arbetsgrupperna på rnötet rasism den 2l mars med de- ar alla intresserade välkomna. behandlade följande: Våld mot monstrationer och att kräva att B I and I'oredragshål larna fi nns kvinnor i länder i konflikt eller våldtäkt ska berättiga till asyl. Drude Dahlerup, Christina krig, Lika rättigheter for immi- Till slut beslöt mötet att Florin och Inga-Lisa granter, Sociala rättigheter och driva en kampanj mot prostitu- Sangregorio. globalisering, Våld mot kvinnor, tion och kvinnohandel och att prostitution, traffi cing,. Abort- det europeiska nätverket inom Mer information gär att ffi via frågor två år I'orsöker organisera ett nytt gräsrotstoppmöte. nationel la genusforskn ings- sekretari atet : www. genus. gu. se Delegation till Palestina Arbetsgrupperna ansvarar På forslag fiån arbetsgrupperna för att dessa beslut genomförs beslöt mötet att sända en och arrangörs landet koordine- kvinnodelegation som vittnen till rar. Nya initiativ kan hela tiden Palestina och Israel. Man beslutade I'ores I ås och foreläggas också att skriva ett brev till marschnätverket.Nu är det bara kvinnoministrama i E,U och be dem att sätta igång, men några göra likaledes, alltså bli vittnen till måste dra lasset. Vem anmäler hur kvinnorna lever där idae och sig?

asera därefter . Erni Friholt

35 * 70-årsfest Zd da70 är inom SKV

Zaidafrllde 70 är i januari och hade stort kalas. Hon är ju sedan länge SKV:s stöttepelare i Göteborg och arbetar dagligen på kon- tor-et där. Hon syns och hörs var hon än ar, alltid med samma glada och positiva sätt. Själv minns jag tydligt forsta gången vi träffades. Det var en sommarvecka 1976 på Äsa folkhögskola på en kvinno- kurs. Hon satt i en stol, svängde med armarna och sjöng "Känner ni På festen kom flera av Kata Dahl ström, tj ingelinge- linsan". väragamla medlemmar Det var då det - men hur är det i dug, frägarjag jubilaren, Zarda: som varttmed i SKV - Jo, tack barubra! Kampen går vidare. Det behövs! Idag är kvin- mer än 50 år. norna itutade att vi har ett jämställt samhälle. Men det har vi inte Det var Kirsten, syst- alls! Tittabarapå de orätfvisa lönerna, där karlarnatlanamycket rarna E,ivor. Astrid och mer! Nej, det är med jämställdhetsarbetet som med hus-hållsarbetet. Margot , Iris, Greta och Släpper man efter det minsta så gror det igen!! Elly. Var det därfor du började i SKV? För att du såg orätfvisorna mellan män och kvinnor? - Nej, det var det inte. Jagvar inte speciellt medveten på den tiden. Jagvar hemmafru då, 1962,när jaggick med i SKV. Jag hade fem barn. Min man, Allan, var engagerad i idrotten och var borta rätt mycket, så min moster Lilian tyckte att jag skulle gå med i SKV for att också komma ut lite. Det var så det började. Min mamma var också med i SKV, man hade ju hört diskussionerna hemma, så jag kan ju säga att 'Jag fick Så var det dom som det med modersmjölken". Ja, så småningom blev jag sekreterare och var minst tjugo år yngre sedan ordforande och åren rullade på. Vi var många med-lemmar i som Erni Pia, Evy, Göteborg på den tiden och hade föreningar i de olika stadsdelarna. E,lsmarie, Inger och Ganska många av oss var hemmafruar, som det hette, fastän många Anna. hade olika påhugg här och där med städning och diskning och sån't. Själv började jag arbeta som sjukvårdsbiträde i slutet av 60-talet. s Vad tyckte Allan om ditt engagemangr SKV? - Ja, han hade ingenting emot det. En gång var han också med på ett kvinnoläger! Vi höll till på en ö i Dalarna, och jag tänkte att det kan väl varabra alt ha en karl med som kan ro oss över. Så han fick hjälpatill med lite olika saker, som behövde göras, och det gickbra! Ditt bästa minne hittills i SKV? Barbro Fridön kom - Det är omöjligt att svara på. Det har varit så många roliga sa- med dragspelet och vi ker som hänt genom årens lopp. Många resor och demonstra-tioner! sjöng gamla kvinno- Jag minns fredsresan till Murmansk, eller nu senast Världs- sånger. Det är märkligt kvinnomarschen i Bryssel, det är såmycket så det går inte attvälja att vi kan minnas text- ut något speciellt. SKV har genom alla årtionden kämpat for fred erna, men tillsammans och jämställdhet, och jag hoppas innerligt att de yngre for den kam- blev det riktigt bra. pen vidare. Det var roligt och jag är glad att det finns åter- växt inom forbundet.

Elly Engstedt Zatda % Teckning Helga Henschen

Eva Palmaer Freden får inga löpsedlar - men arbetet for att mobilisera fredskrafternapägär oavbrutet

Under dessa rubriker skrev Eva Palmaer en lång artikel i Vi Mänskor nummer 2-78

Det har på intet sätt forbättrats. Vad stillsamma Capire mosamamam capire, elham mosamamel fredsvänner gör ger inga rubriker eller artiklar i - ham, vilket på svenska betyder. Vi vill forstå, tidningen. Det märkte vi när vi var i Bryssel där vi vill inspirera - vill forändra, vi vill ha makt. 35 000 kvinnor och män demonstrerade mot Och Barbro Fridöns nyskapade sång. våld och fattigdom. Till dig - min syster. Med de vackra orden: Inte ett ord i de stora tidningarna, inte en bild från denna vackra och glada demonstra- Alla, allaallasystrar i världen, tion. Vi slog inte sönder några fonster eller kas- ftirden är låtng, resan är oändlig, tade nägra stenar. Men vi fick inte heller gäpä kom låt oss foljas åt, de gator vi hade önskat utan blev hänvisade till tänka på den kraft vi kan ge varann, tysta kontorsgator, där ingen människa vistades sorgen är min, glädjen är din, på en lördag. när vi alla delar den. Vi ropade våra slagord och sjöngvära sånger fiör varandra. Zatda Gesunda Insamlingen till Honduras forts atter Vår egen pärla i hjärtat av Dalarna, SKV- Lund avdelningen har nu tagit hand om den och sfugan är.lika attraktiv vinter som sommar. ser till att vi blir informerade i framtiden. P.g. till Den ligger på höjden av Gesundaberget, med kvinnohuset i Honduras är 912992-5. ett härligt fritidsområde runt om. Vintertid Margareta Nord och Margareta Siwert har varit kan man utnyttj a skidbackarna och där och kommer med bilder och text till nästa elljusspåren. På hösten frodas bärmarkerna. nummer. Umeå avdelningen fortsätter att samla För sommarens bad ligger Siljan på cykel- in pengar till Ghana. Det gäller kvinnokooperativ avstånd. Sollerön är en sevärdhet, likasåMora på lansbygden p.g. till detta är 4853429 - | med Zorngärden. Där finns också ftibodar - hälsar Yvonne Lindblom. Alla som skickat in både brukade och omgjorda till mysiga na- pengar får ett hjärtligt tack. turskönt belägna caföer och utsiktsplatser. Stugan är utrustad med fira fasta bäddar i två rum. Två extrabäddar finns, som kan pla- Pengar har kommit från ceras i storstugan. Dessutom finns en Lill- följande personer: stuga med två bäddar. Lättskött kök med kyl och frys. Dusch och toalett, kallt och varmt Bengt Andren vatten. Det enda du behöver ta med är säng- Rolf Andrön linne och handdukar. Hyran per veckaär 1250 Gun Höjlund kronor for SKV-medlemmar. 1500 kronor for SKV Karlstad övriga. Ring SKV:s expedition, tel.031- 14 Frideborg Lötberg, SKV- Stockhol 40 28. E,lice Mellgren Jean Mouton Agneta Stenström Ingrid Westin Gun-Britt Wallström Hillevi Österbers

Till världskvinnomarschen : SKV-Stockholm har möten i Solidaritets- Vänsterpartiet i Backa rörelsens Hus Tegelviksgatan 40. Under vårterminen gäller temat Barnen. Till Gunhild Johanssons minne: 20 februari : Marilyn Barden Lilian Andersson om Miljöarbete med barn i S:t Petersburg. Aase Bang 3 april : Dom utsatta barnen. Lilian Dahlberg 29 maj: Lisbet Schultz Hur har det gått Eva Eriksson for kvinnor och barn i f.d. DDR. Fredsam ZaidaHagman Mellan dessa möten har vi trivselkvällar Brita Lorentzon och utflykter. Vi börjar alla möten kl 18.00. Persson The och kaffe serveras. Kirsten Ta gärna nägra vdnner med och kom. Siv Wass

Till Suomi Liljegrens minne: Ann-Mari Heyman SKv-Göteborg har medlemsmöten 2:a onsdagen i månaden kl. 19.00, till och med maj. Förbundsstyrelsen har möte i Göte- borg 2l-2214.

38 SvTNSKA l(UNNoRs V\NsrEnröRBUND

Tegelviks gatan40 Linnög 2lB 116 4I Stockholm 413 04 Göteborg tisdag och tondag 13- I 5 mandag-fredag 13-15 tel. 08-640 92 05Linnöeatan 2l B tel.03l-14 40 28

50 50 95-0 Insarnlingskonto 5 13 23 - 4 E-post [email protected] Hemsida: www. svenskakvinnor.nu

SKV är partipolitiskt obundet och verkar for ett SKV har i korthet foljande historta: demokratiskt samhälle med en ekonomi som År 1914 bildades Föreningen Frisinnade Kvin- inte bygger på profit utan på människors behov, nor under parollen "Mot krigspsykos, för demo- ett samhälle fritt från alla former av fortryck. krati och kvinnans likställighet". År 1932 ufvid- gades forbundet så att samarbete blev möjligt Förbrurdet målsätbeing ar at verka förjämställd- med alla kvinnor som önskade en samhällsut- het mellan kvinnor och män och for ett rättvist veckling i vänsterriktning. Då fick lorbundet sitt sarnhälle dn allahar ett meningsfullt arbete, att verka nuvarande namn. for ett samhälle diir alla bam iir tyggaoch har lika vdrde, oavsett foräldramas ekonomiska situation, Ar D+eanslöt sig Sverska Kvinnors Vtinster- etriska tillhörighet eller nationalitet, att verka for fred, forbund till Kvinnomas Demokratiska VZirldsforbund allt framtidsarbetes grwrdval, att verka ör skydd av (Women's lntemational Democratic Federation). vår egen och framtidagenerationers livsmiljö, for ett KDV har konsultativ staflrs hos FN:s ekonomiska och resmsbevarande samhälle, att verka for solidaritet sociala råd samt hos Unesco. Denna status innebåir mellan folken, siirskilt solidaritetmed kvinnor, som i rät"atr"yttra sig vid sammanträden och framlagga regel ärhardast drabbade av forbyck och exploate- egra örslag. Välkommen som medlem i SKV! ring, attbekåimpa all kommersiell exploatering av såväl r,txna som bam.

Ja, jagvill bli medlem i SKV tr Medlemsavgift 150 kr/år

Ja, jag vill gärna prenumerera på Vi Mänskor g Prenumeration4 nr 150 kr/år n Gåvoprenumeration 100 kr/år Stödprenumeration 200 \