Jyri Backman

Hockey, kultur och rättslig styrning

Innehåll Förkortningar...... 3 Förord...... 4 1. Inledning, problemställning, syfte och metod ...... 5 1.1 Inledning...... 5 1.1.1 Definition av begreppen ...... 7 1.1.2 Något om forskningsläget...... 8 1.1.3 Projektets betydelse...... 9 1.2 Problemställning, syfte och preciserad frågeställning ...... 9 1.2.1 Syfte ...... 9 1.2.2 Preciserad frågeställning ...... 9 1.3 Metod och teoriansats...... 10 1.3.1 Metod ...... 10 1.3.2 Teoriansats ...... 13 1.3.3 Forskningsetiska överväganden...... 15 1.4 Sammanfattning...... 15 2. Ishockeyns rättsliga styrning...... 15 2.1 Idrottsjuridik...... 15 2.2 Föreningsfrihet ...... 18 2.3 Konkurrensrätt...... 20 2.4 Arbetsrätt ...... 22 2.4.1 Spelarföreningarna i Sverige och ...... 24 2.5 Aktiebolagsrätt ...... 24 2.5.1 Svensk ishockey och IdrottsAB...... 26 2.5.2 Finsk ishockey och SM-...... 28 3. Den Amerikanska proffsidrottsmodellen samt ishockeyns, NHL:s och SM-liigas utveckling ...... 29 3.1 Den Amerikanska proffsidrottsmodellen...... 31 3.2 Ishockeyns och NHL:s utveckling...... 36 3.1 Finsk ishockey och SM-liiga ...... 56 3.1.1 SM-liiga...... 57 3.2 Sammanfattning...... 62 4. Den Europeiska idrottsmodellen ...... 62

1

4.1 Svensk ishockey och Elitserien ...... 70 4.1.1 Elitserien...... 72 4.2 Sammanfattning...... 76 5. Avslutning...... 76 5.1 Framtida studier...... 79 5.2 Summary...... 80 6. Käll- och litteraturförteckning...... 80 7. Bilagor...... 91

2

Förkortningar DF Distriktsidrottsförbund Ds Departementsstencil EG Europeiska gemenskapen EG-domstolen Europeiska Gemenskapernas Domstol eller Court of Justice of the European Communities EG-fördraget Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Romfördraget) EGF Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Romfördraget) EU Europeiska unionen EU-fördraget Fördraget om Europeiska unionen EUF-fördraget Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (f.d. EG-fördraget) FI Idrott FIF Finska Ishockeyförbundet FM-liga Finska mästerskapen i ishockey tom 1974/75 HD Högsta domstolen [Sverige] IdrJurFör Svensk Idrottsjuridisk Förenings artikelsamling IdrottsAB Idrottsaktiebolag IIHF International Federation, Internationella Ishockeyförbundet IOK Internationella Olympiska Kommittén JT Juridisk Tidskrift KHL Kontinental Hockey League KKO Högsta domstolen(s) avgöranden [Finland] MLB Major League Baseball NBA National Basketball Association NFL National Football League NHL NHLPA National Hockey League Players`Association NJA Nytt Juridiskt Arkiv, avd. 1 Oy Osakeyhtiö (Aktiebolag) Oyj Julkinen osakeyhtiö (Publikt aktiebolag) Prop. Regeringens proposition RF Regeringsformen (1974:152) RF Riksidrottsförbundet RS Riksidrottsstyrelsen Ry Rekistöröity yhdistys SDF Specialidrottsdistriktsförbund SF Specialidrottsförbund SIF Svenska Ishockeyförbundet SJRY Suomen Jääkiekkoilijat Ry (Ishockeyspelarföreningen i Finland) SOK Sveriges Olympiska Kommitté SOU Statens offentliga utredningar SFS Svensk författningssamling TB Tävlingsbestämmelser TK Tävlingskommitté

3

Förord

Anmärkning

Detta är ett första utkast.

Strukturen, innehåll och reflektioner kommer att justeras.

Tydligare kopplingar till huvudproblem ska skrivas fram – så att det finns en tydligare ”röd tråd”.

Inledningsvis ska det skrivas en klarare reflektion kring huvudfrågan, det handlar inte om ishockey i allmänhet utan om öppna/slutna ligor.

Openness and closure kommer att utvecklas och integreras i de juridiska delarna.

4

1. Inledning, problemställning, syfte och metod

I detta kapitel kommer bakgrund, problem och syfte, uppläggning och metod att introduceras.

1.1 Inledning Ishockey (vi pratar här om herrishockey) har en lång tradition – men ingen kan med säkerhet säga när ishockey uppstod.1 Ishockeyns moderna vagga anses däremot ha uppstått vid McGill-universitetet i Montréal.2 Ishockeyns utvecklig från etableringen vid McGill-universitetet i Montréal har under de senaste hundra åren gått snabbt.

I ishockeyns moderland Kanada är ishockey mer än underhållning. Ishockey är en del av det kanadensiska samhället och kulturarvet. Platser som Maple Leaf Gardens (Air Canada Center), Forum (), Hockey Hall of Fame och spelare som Maurice ”the Rocket” Richard, Gordie Howe och är för evigt inristade i den kanadensiska ishockeysjälen. Att Kanada präglas av ishockey framkommer bl.a. av att ishockeymotiv pryder femdollarsedeln. Att ishockey är religion i Kanada kan bero på att ishockey är den enda populärkultur som Kanada inte importerat.3 Vad är det då som gör ishockey till ett underbart spel? Det finns naturligtvis flera orsaker. Ishockey är ett snabbt spel där skridskoåkning (trots att ishockey spelas på ett svårbemästrat underlag kan människan åka skridskor dubbelt så som han kan springa), puckbehandling, dribblingar och skott kombineras med intensitet, kamp, tacklingar och taktik. Ishockey är mycket snabbare, och inte så noga programmerat, än fotboll och amerikansk fotboll. I och med ishockeys snabba spelkaraktär öppnas obegränsade dramatiska spel möjligheter. Ishockey är därtill lika spännande att titta på som att spela själv. Detta är några av beståndsdelarna som gör ishockey så unikt, underbart och magiskt. Men ishockey är inte enbart ett kanadensiskt nöje. Ishockey är en global idrott4 som spelas, i förutom Kanada, som barn- och ungdomsidrott, motionsidrott samt elitidrott i länder som USA, Sverige, Finland, Ryssland, Tjeckien, Slovakien, Schweiz, Österrike och Tyskland. Dessutom spelas ishockey i länder som t.ex. Vitryssland, Italien, Frankrike, Norge, Danmark, Storbritannien, Brasilien och Mexico.5

Ishockey är därtill ett mycket populärt inslag i de olympiska vinterspelen, och spelades för första gången i Antwerpen OS år 1920. En bidragande orsak till att ishockey kom med i det olympiska programmet var att det vid denna tidpunkt fanns tillräckligt många nationer som var villiga att ställa upp – Canada, USA, Belgien, Frankrike, Schweiz, Sverige och Tjeckoslovakien. Den Internationella Olympiska Kommittén insåg också att ishockeyns moderland skulle göra de olympiska spelen attraktivare. En annan orsak var ägarna till Le Palais de Glace i Antwerpen inte skulle tillåta konståkning om det inte blev en ishockeyturnering också. Från ishockeyns inträde på den internationella scenen år 1920 fram till 2:a världskriget dominerade Kanada. Kanada skulle fram till 2:a världskriget vinna samtliga VM- eller OS- turneringar, förutom en. Vid denna tid hade Kanada ett stort försprång gentemot övriga ishockeyvärlden. I Kanada var ishockeyn kommersialiserad och professionaliserad sedan lång tid tillbaka – och de kanadensiska spelarna spelade i NHL (NHL bildades år 1917) eller i en av de flera oberoende ligor som spelade om . De olympiska vinterspelen var emellertid enbart till för amatörer. I och med att Kanada hade professionella spelare kunde man inte skicka professionella ishockeyspelare till OS. Därför representerades Kanada under denna tid av segraren i det landsomfattande amatörmästerskapet – Allan Cup – men det strikta amatörbegreppet tillämpades inte alltid fullt ut.6 Under kalla kriget aktualiserades

1 Levinson, David and Christensen, Karen (1996), s. 423ff. 2 Wong, John (2005) s. 12ff. samt Stark, Janne m.fl. (1997). Del I, s. 6ff. 3 Jfr Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 1ff. 4 Jfr Maguire, Joseph (1999). 5 Jfr Levinson, David and Christensen, Karen (1996) s. 423ff. 6 Persson, Gunnar (red) (2008) s. 100ff.

5 diskussionen om ”amatörerna” i Sovjetunionens och Tjeckoslovakiens ishockeylandslag allt oftare.7 Det skulle dröja till OS i Nagano år 1998 innan det blev tillåtet att använda sig av professionella spelare i OS- ishockeyn.

Att ishockey är populärt i Sverige respektive Finland råder det ingen tvekan om.8 Ishockeyn har en socio- kulturell betydelse i Sverige respektive Finland. Såväl det svenska ishockeylandslaget ”Tre Kronor” respektive det finländska ishockeylandslaget ”Leijonat” har vunnit framgångar internationellt. Basen för Sveriges respektive Finlands internationella framgångar finns i ett väl utvecklat och uppbyggt utbildningssystem samt Elitserien respektive SM-liiga. Elitserien respektive SM-liiga står sig väl i den internationella konkurrensen och är spjutspetsen inom den nordiska klubblagsishockeyn. I syfte att säkerställa Elitseriens och SM-liigas popularitet är det nödvändigt med ett kontinuerligt arbete vad avser frågan om Elitseriens och SM-liigas organisering och strukturering. Det svenska respektive finska ishockeyförbundet har följaktligen gemensamma intressen. En högkvalitativ ishockeyprodukt.

Traditionellt har svensk ishockey respektive finsk ishockey organiserats enligt den Europeiska idrottsmodellen – The European Model of Sport. Den Europeiska idrottsmodellen är uppbyggd av att bevara idrottens sociokulturella egenskaper där de idrottsliga prestationerna avgör serietillhörighet. Den Amerikanska proffsidrottsmodellen – The American Model of Sport – är å andra sidan starkt förknippat med affärer och underhållningsindustri. Till skillnad mot den Europeiska idrottsmodellen har den Amerikanska idrottsmodellen en diskrepans mellan amatöridrott och professionell idrott. Den Amerikanska proffsidrottsmodellen förknippas i mångt och mycket med ”major leagues” i baseboll, amerikansk fotboll, basketboll och ishockey.9 Det utmärkande för ”major leagues” är att sport kombineras med principerna om kapitalism, monopol och karteller. Även om de bägge idrottsmodellerna har sina fördelar (och nackdelar) måste de anpassas efter den ständigt pågående samhälleliga och idrottsliga utvecklingen. Elitserien och SM-liiga är inte undantagna samhällets förändringsprocess.

Elitserien bildades, liksom SM-liiga, och spelades för första gången säsongen 1975/76. Elitserien har genom historien utformats enligt principerna om att sportsliga grunder avgör vilken klubb som ska få tillträde till den exklusiva skaran i Sveriges högsta ishockeyserie. De första svenska mästerskapen i ishockey vanns av IK Göta år 1922, då åtta lag deltog. Den Europeiska idrottsmodellen – som bygger på rent sportsliga grunder – har historiskt varit utgångspunkt i utformningen av finsk ishockey. Den finska ishockeyn har av olika anledningar emellertid valt en annan utformning av ishockeyns seriemodell. SM- liigas historia började emellertid inte år 1975 – utan vintern år 1928 då Vipurin Reipas (Viborg) vann det första finländska mästerskapen, då sex lag deltog. År 1975 beslutades det emellertid att från och med säsongen 1975/76 skulle SM-liiga organisatoriskt administreras av SM-liiga och inte av det finska ishockeyförbundet. SM-liiga blev en egen fristående organisation. När SM-liiga har organiserats har förebilden i mångt och mycket varit NHL. Våren 2000 fattade SM-liiga det historiska beslutet att organisatoriskt stänga SM-liiga. SM-liiga förblev stängd mellan säsongerna 2000/01 till 2008/09. Att stänga SM-liiga var tillsammans med beslutet att bilda SM-liiga historiska beslut. Steget var nu taget till en seriemodell som i mångt och mycket organiserats enligt den Amerikanska proffsidrottsmodellen – the American Model of Sport. Klubbarna i SM-liiga kunde varken avancera eller degraderas i seriesystemet. De sportsliga resultaten var inte en enskilt avgörande faktor för serietillhörighet utan även ekonomiska. Den stängda SM-liigan blev kvar i nästan ett årtionde. Det dröjde till säsongen 2008/09 innan SM-liiga öppnades – och blev semisluten. Klubbarna i (den näst högsta finska ishockeyserien) fick en efterlängtad möjlighet. Att kunna avancera till SM-liiga på rent sportsliga grunder. Men tröskeln in i den finska ishockeyns finrum kvarstod. Mestis-segraren måste kvalificera sig till SM-liiga på två sätt: via

7 Persson, Gunnar (red) (2008) s. 100ff. 8 RF (2008). Verksamhetsberättelse med årsredovisningar 2008, s. 51ff. samt www.finhockey.se (2009-08-29). 9 Naturligtvis finns det annan professionell idrott i USA än Major Leagues.

6 kvalspel och stark ekonomi. Mestis-segraren måste till att börja med besegra jumbon i SM-liiga i ett kvalspel för att därefter köpa SM-liiga klubbens aktiebrev i SM-liiga. Aktiebrevet har ett pris på 1 593 533 euro.10 Uppfyller Mestis-segraren dessa kriterier kan klubben kliva över tröskeln till SM-liiga. Klarar inte Mestis-klubben dessa kriterier förblir SM-liiga en dröm. SM-liiga har således organiserats från en stängd liga till en semisluten liga.

Denna avhandling kommer att komparativt undersöka NHL:s, Elitseriens [Sverige] samt SM-liigas [Finland] seriemodeller. Avhandlingen kommer att diskutera NHL:s, Elitseriens samt SM-liigas seriemodeller i ljuset av den Europeiska idrottsmodellen respektive den Amerikanska proffsidrottsmodellen. Öppen respektive stängd/semisluten liga. Min undersökning kommer att söka likheter ”seeking similarities”, beskriva skillnader ”describing diffrences” samt att teoretisera det internationella/transnationella ”theorising the transnational”.11 Analysverktyget kommer att vara Lars Halgreens ”European Sports law. A Comparative Analysis of the European and American Models of Sport”12 samt Niklas Luhmanns systemteori.

1.1.1 Definition av begreppen Denna komparativa undersökning behandlar Elitseriens och SM-liigas seriemodeller. I samband med elitidrott och ishockey kan det emellanåt bli problematiskt att definiera olika begrepp. Med begreppet ishockey avses herrishockey i en vid bemärkelse. Med begreppet NHL avses The National Hockey League. Benämningarna inom svensk och finsk ishockey skiljer åt. Elitserien är den högsta ishockeyserien i Sverige och HockeyAllsvenskan är den näst högsta ishockeyserien. SM-liiga är den högsta ishockeyserien i Finland och Mestis den näst högsta ishockeyserien. Med Tre Kronor avses det svenska ishockeylandslaget, och med Leijonat det finska ishockeylandslaget. Med begreppet Team Canada avses det kandensiska ishockeylandslaget. Med begreppet stängd/semisluten liga avses att de sportsliga prestationerna inte är tillräckliga för avancemang till den högsta nationella ishockeyserien. I arbetet används begreppen idrott och sport samt förening och klubb växelvis. Detta är inget misstag, ej heller något medvetet val, utan beror på textens kontext. Skälet till detta är att begreppet idrott i vissa sammanhang passar bättre än sport och vice versa. Det finns svårigheter att per definition göra en helt korrekt skiljelinje mellan begreppen sport och idrott. Här är det min ”känsla” för ”spelet” som varit avgörande. När det gäller begreppet klubb är detta ett bättre ord när texten tar sikte på professionell och kommersiell sport, medan det i andra sammanhang, såsom ideell idrott, är det bättre att använda begreppet förening.

Kommersialiserad och professionaliserad sport är inte synonymt – även om jag använder begreppet kommersialiserad och professionaliserad sport som beteckning på vinstdrivande sport. I Nordamerika har kommersialiserad sport länge varit en del av populärkulturen. Professionaliserad sport förkom emellertid först under sent 1800-tal. Kommersialiserad underhållning som innehöll fysisk prestation förkom tidigt under 1700-talet i Nordamerika. Man kan tala om att de tidiga restaurangägare var de första sport entreprenörerna då de arrangerade t.ex. hästkapplöpningar och slagsmål med segerpremier samt andra aktiviteter – allt för att tjäna pengar.13 Kommersialiserad vintersport förekom i Kanada innan ishockey blev populärt. Under tidigt 1860-tal började entreprenörer ta fördel av att Montreals överklass byggt the Victoria skridskorink för social skridskoåkning.14 …..fyll på…. Professionaliserad sport kan ha två olika betydelser – dels den icke vinstdrivande ideella idrotten som kan vara professionaliserad när den organiseras – dels den strikt affärsmässiga idrotten med kapitalismen å andra sidan, som följer marknadens villkor.

10 Priset på aktien till säsongen 2009/10. 11 Henry, Ian (2007) s. 24ff. 12 Halgreen, Lars (2004). European Sports Law. A Comparative Analysis of the European and American Models of Sport. Forlaget Thomson A/S. Copenhagen. 13 Wong, John (2005) s. 3ff. 14 Wong, John (2005) s. 17.

7

Professionaliseringen av ishockeyn började när organiserad amatörishockey utvecklades som en formell organisationsstruktur.15

1.1.2 Något om forskningsläget Så vitt jag vet finns ingen undersökning som komparativt undersöker Elitseriens samt SM-liigas seriemodeller i ljuset av den Europeiska idrottsmodellen respektive den Amerikanska proffsidrottsmodellen.

Språkskillnaden har varit och är en barriär, även om Finland officiellt är tvåspråkigt, för djupare komparativa studier av svensk och finsk ishockey. Undersökningen belyser fördelar och nackdelar med Elitseriens [öppen] respektive SM-liigas [stängd/semisluten] seriemodeller.

Av internationella avhandlingar är det Lars Halgreens ”European Sports Law – A Comparative analysis of the European and American Models of Sport”16 som varit den stora inspirationskällan för min undersökning. Lars Halgreen undersöker skillnader och likheter i organiseringen av den amerikanska och europeiska idrotten ur ett socio-kulturellt och juridiskt perspektiv. Min ambition har varit att försöka vidareutveckla den komparativa undersökningen som Lars Halgreen genomfört med fokus på ishockey, NHL, Elitserien samt SM-liiga. Mr. Halgreen behandlar ett flertal rättsområden i sin avhandling. De delar som är speciellt intressanta för min undersökning är konkurrenslagstiftningen i Europa (Förordningen om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget ´f.d. EGF artiklarna 81 och 82´) samt USA (Sherman Antitrust Act) samt organiseringen av den Europeiska idrottsmodellen respektive den Amerikanska proffsidrottsmodellen i ”major leagues”. Förutom detta har de arbetsrättsliga aspekterna inom idrotten i såväl Europa som USA betydelse för min undersökning. I Halgreens avhandling, och som inte behandlas av mig, finns utöver detta flera intressanta och läsvärda avsnitt, t.ex. sändningsrätt och ”Broadcasting samt immaterialrätt. Halgreens avhandling har inte något speciellt fokus på ishockey – även om ishockey av naturliga skäl omnämns när bl.a. NHL behandlas.

Det finns ett fåtal svenska respektive finska avhandlingar som undersökt ishockey i någon form. Dessa är: Svenska avhandlingar: Josef Fahléns ”Structures beyond the framework of the rink – On organization in Swedish ice hockey”17, Per Göran Fahlströms ”Ishockeycoacher: En studie om rekrytering, arbete och ledarstil”18, Anders Svenssons ”Från norra ståplats till cyberspace : en beskrivning av en diskussion på internet om ishockey utifrån ett offentlighetsperspektiv”19 samt Tobias Starks ”…..”.

Finska avhandlingar: Tuomas Zacheus ”Luonnonmukaisesta arkiliikunnasta liikunnan eriytymiseen. Suomalaiset liikuntasukupolvet ja liikuntakulttuurin muutos”20, Jouko Mölsäs ”Jääkiekkovammat : epidemiologinen tutkimus jääkiekkovammoista”21 samt Esa Rovios ”Joukkueelinen yksilöitä :

15 Wong, John (2005) s. 3ff. 16 Halgreen, Lars (2004). European Sports Law. A Comparative Analysis of the European and American Models of Sport. Forlaget Thomson A/S. Copenhagen. 17 Fahlén, Josef (2006). Structures beyond the frameworks of the rink – On organization in Swedish ice hockey. Umeå. Umeå universitet. 18 Fahlström, Per Göran (2001). Ishockeycoacher: En studie om rekrytering, arbete och ledarstil. Umeå. Umeå universitet. 19 Svensson, Anders (2007). Från norra ståplats till cyberspace : en beskrivning av en diskussion på internet om ishockey utifrån ett offentlighetsperspektiv. Göteborg. Göteborgs universitet. 20 Zacheus, Tuomas (2008). Luonnonmukaisesta arkiliikunnasta liikunnan eriytymiseen. Suomalaiset liikuntasukupolvet ja liikuntakulttuurin muutos. . Turun yliopisto. [Egen översättning] Från naturnära vardagsidrott till idrottens specialisering. De finländska idrottsgenerationerna och idrottskulturens förändring. Åbo. Åbo niversitet. 21 Mölsä, Jouko (2004). Jääkiekkovammat : epidemiologinen tutkimus jääkiekkovammoista Suomessa. Kuopio. Kuopion yliopisto. [Egen översättning] Ishockeyskador : epidemiologisk undersökning av ishockeyskador i Finland. Kuopio. Kuopio universitet.

8 toimintatutkimus psyykkisen valmennuksen ohjelman suunnittelusta, toteuttamisesta ja arvioinnista poikien”22.

Avhandlingarna har helt annan inriktning är min undersökning. Den avhandling som ligger närmast min undersökning är Josef Fahléns sammanläggningsavhandling som bygger på fyra artiklar. I den första artikeln undersöks hur den svenska ishockeyns organisering och transformering mellan åren 1967-2000. Den första artikeln tillför kunskap om den svenska ishockeyns professionalisering. Artikel två tillför kunskap om organisering och strukturering av svenska elitishockeyklubbar och andra bidragande faktorer. Artikel tre tillför kunskap om hur individer upplever de organisatoriska strukturerna. Artikel fyra tillför kunskap om hur erfarenheter om nämnda strukturer påverkas av löner, myndigheter och centralstyre.

I Tobias Starks avhandling undersöks…..

1.1.3 Projektets betydelse Kunskapsområdet som behandlas är relativt nytt. Det gör att projektet är starten på en större betoning på svensk och finsk elitishockey. Projektet tar direkt ansats på elitishockey. Projektet har också en idrottsvetenskaplig och tvärvetenskaplig inriktning med speciellt fokus på ishockey – sport management – idrottsjuridik.

1.2 Problemställning, syfte och preciserad frågeställning Problemställningen tar utgångspunkt i frågan om öppen respektive stängd/semisluten seriemodell i Elitserien [Sverige] respektive SM-liiga [Finland]. Problemställningen har sin bakgrund i varför SM-liiga bryter med den Europeiska idrottsmodellen när Sveriges och Finlands (ishockey)historia har stora likheter. De ishockeymässiga förutsättningarna i Sverige och Finland har genom åren i vissa avseenden varit likartade från 1920-talet. Med begreppet likartade avses t.ex. klimatet och religionen. I mitten av 1970-talet omorganiserades svensk respektive finsk ishockey. Som en konsekvens av omorganisationerna bildades och spelades Elitserien respektive SM-liiga för första gången säsongen 1975/76 – och Elitserien respektive SM-liiga har sedan dess organiserats enligt olika idrottsmodeller – den Europeiska idrottsmodellen respektive den Amerikanska proffsidrottsmodellen.

1.2.1 Syfte Syftet med undersökningen är att: Komparativt undersöka Elitseriens [öppen] respektive SM-liigas [stängd/semisluten] seriemodeller i ljuset av den Europeiska idrottsmodellen (The European Model of Sport) respektive den Amerikanska proffsidrottsmodellen (The American Model of Sport).

1.2.2 Preciserad frågeställning Den preciserade frågeställningen består i att:

- Diskutera ishockeyns utveckling samt NHL:s kommersialiserings- och professionaliseringsprocess. - Genomföra en komparativ studie av Elitseriens [öppen] respektive SM-liigas [stängd/semisluten] seriemodeller.

22 Rovio, Esa (2002). Joukkuellinen yksiöitä : toimintatutkimus psyykkisen valmennuksen ohjelman suunnitelusta, toteuttamisesta ja arvioinnista poikien. Jyväskylä. Jyväskylän yliopisto. [Egen översättning] Ett lag individer : aktionsforskning om pojkar och de psykiska programmets planering, förverkligande och utvärdering. Jyväskylä. Jyväskylä universitet.

9

- Diskutera hur Elitseriens respektive SM-liigas seriemodeller ska förstås i ljuset av den Europeiska idrottsmodellen respektive den Amerikanska proffsidrottsmodellen. - Diskutera hur konkurrensrätt, arbetsrätt samt aktiebolagsrätt inom Elitseriens respektive SM-liigas seriemodeller ska förstås i ljuset av den Europeiska idrottsmodellen respektive den Amerikanska proffsidrottsmodellen. - Diskutera hur Elitseriens respektive SM-liigas seriemodeller kan förstås utifrån Niklas Luhmanns systemteori.

Att begreppet diskutera används genomgående i den preciserade frågeställningen beror på att min undersökning är ny forskning vilken ger en översikt över problemområdet.

1.3 Metod och teoriansats I genomförande av alla undersökningar finns det en risk att forskaren vill undersöka mycket – och att man därigenom tappar tråden. Därför är det nödvändigt med begränsningar. Att undersöka alla problemområden inom ishockeyn är inte möjligt. Att komparativt undersöka svensk och finsk ishockey kan ha flera problemställningar. Därav mitt beslut att studera organiseringen av Elitserien och SM-liiga. Ishockeyns organisationsfrågor och problemställningar kan vara flera. Därför är det nödvändigt med ytterligare begränsningar. Jag kommer således att komparativt undersöka Elitseriens respektive SM-liigas seriemodeller i en öppen respektive stängd/semisluten liga.

I avhandlingen kommer inte seriesystemen i de lägre ishockeyserierna i Sverige respektive Finland att undersökas. Frågorna om toppens betydelse för bredden [Top-down] och breddens betydelse för toppen [Bottom-up] kommer följaktligen inte att behandlas i denna undersökning. I syfte att öka förståelsen för helheten utgör ishockeyns och i synnerhet NHL:s utveckling en viktig och omfattande del i undersökningen.

1.3.1 Metod Val av metod innebär att på vilket sätt data till undersökningen samlas in. I denna undersökning har en blandad metod använts. Metoderna är dokumentanalys – i vilken rättsdogmatiska studier ingår – och fältarbete.

Med begreppet dokumentanalys avses studier av ishockeyrelaterade publikationer från Svenska Ishockeyförbundet, Finska Ishockeyförbundet, NHL, övriga nationella ishockeyförbund (t.ex. det kanadensiska) och det Internationella Ishockeyförbundet (IIHF). De normerande styrdokumenten utgörs av bl.a. stadgar, tävlingsbestämmelser, regler, föreskrifter och anvisningar. Övriga publikationer från ishockeyns interna organisationer har utgjort viktiga komplement för denna undersökning. Av dessa ska framförallt Svenska Ishockeyförbundets Årets ishockey och tidskriften Hockey samt finsk ishockeys officiella årsbok Jääkiekkokirjaa nämnas. Dessutom har publikationer från Hockeyligan och SM-liiga betydelse för min undersökning. Flertalet av de olika ishockeyorganens publikationer är tillgängliga på Internet. Denna utveckling är framkallad av samhällets teknikutveckling. Ishockeyns organisationer har anpassat sig till den tekniska utvecklingen och supportrarnas behov. Att snabbt, enkelt och effektivt kunna söka ishockeyinformation.

Utöver dessa källor har svensk, finsk och nordamerikansk litteratur och artiklar använts som källor. Av svensk litteratur måste Svensk ishockey 75 år: ett jubileumsverk i samband med Svenska Ishockeyförbundets 75-årsjubileum. Del I och Del II. Historien om svensk ishockey-, med Janne Stark som

10 redaktör ha ett speciellt omnämnande.23 Boken återspeglar svensk ishockeys historiska utveckling. Artiklar som berör idrottsjuridik i vid mening finns företrädesvis publicerade i Idrottsjuridisk skriftserie. Artikelsamlingen ges ut årligen sedan år 1996 av Svensk IdrottsJuridisk Förening.24 Av svensk idrottsjuridik måste Krister Malmstens ”Idrottens bestraffningsregler med förklaringar”25, ”Idrottens föreningsrätt”26, ”Idrottsvåld och idrottstvister : 138 rättsfall”27, Krister Malmstens & Christer Pallins ”Idrottens föreningsrätt”28, Björn Lindquists ”Medlem i en idrottsförening – om medlemmens rättigheter och skyldigheter”29, Anneli Carlssons & Björn Lindquists ”Artiklar i idrottsjuridik”30, Cecilia Gunnes och Jerker Löfgrens ”Beskattning av stiftelser och ideella föreningar”31 samt Jyri Backmans ”Idrottsjuridisk rättsfallssamling : med kommentarer och lästips”32 ”Idrottsjuridik : en introduktion”33 och ”Idrottens skatteregler : en introduktion”34 nämnas.

När det gäller finsk ishockeylitteratur och idrottsjuridisk måste det påpekas att det mest är skrivet på finska. Av finsk ishockeylitteratur måste bröderna Pasi och Ari Mennanders ”Liigatähdet – Jääkiekon SM-liiga 30 vuotta 1975-2005”35 samt ”Leijonien tarina”36 nämnas. I ”Liigatähdet – Jääkiekon SM-liiga 30 vuotta 1975-2005” har författarna undersökt SM-liigas framväxt från en amatörliga till en helprofessionell ishockeyliga. Boken ”Liigatähdet – Jääkiekon SM-liiga 30 vuotta 1975-2005” är unik i sitt slag då den bygger på såväl dokumentanalys som intervjuer och som på ett enastående sätt behandlar SM-liigas trettio första år. En kritik mot Ari & Pasi Mennanders bok ”Liigatähdet – Jääkiekon SM-liiga 30 vuotta 1975- 2005” är att boken är en sekundärkälla. Men det måste också påpekas att det finns inget liknande verk som behandlar SM-liiga. Det ska understrykas att bröderna Mennander använt såväl intervjuer som dokumentanalys som källor till sitt verk. Bland de finskspråkiga källorna som behandlar idrottsjuridik ska Olli Raustes ”Urheiluoikeus” (Idrottsjuridik) från år 1997, Heikki Halilas och Lauri Tarastis ”Yhdistysoikeus” (Föreningsrätten) från år 1996 samt den årliga idrottsjuridiska artikelsamlingen ”Urheilu ja oikeus” (Idrott och rätt) nämnas. I den svenska idrottsjuridiska skriftserien, som produceras av Svensk Idrottsjuridisk Förening, har bl.a. Heikki Halila, Lauri Tarasti och Olli Rauste bidragit med artiklar. Heikki Halila & Olli Rauste har år 1999 dessutom varit redaktörer för Finskt-svenskt idrottsjuridiskt seminarium i Helsingfors 16–17.10.1998.

För sammanställning och förståelse för NHL:s utveckling har primärt engelsspråkig litteratur använts. De primära tryckta källorna för NHL:s utveckling har varit: John Chi-Kit Wongs ”Lords of the Rinks. The Emergence of the National Hockey League, 1875-1936”37, Bruce Kidds & John Macfarlanes “The Death of Hockey”38, Dan Diamonds (red) och the National Hockey Leagues “The Official National Hockey League 75th anniversary commemorative book”39, Richard Gruneaus och David Whitsons “Hockey Night in Canada : Sport, Identities and Cultural Politics” samt Arthur Pincus ”The official illustrated NHL history”40. I John Chi-Kit Wongs “Lords of the Rinks” behandlar författaren ishockeyns och NHL:s

23 Stark, Janne (red), Andersson, Hasse och Svenska ishockeyförbundet. (1997). Svensk ishockey 75 år: ett jubileumsverk i samband med Svenska Ishockeyförbundets 75-årsjubileum. Del I och II. Historien om svensk ishockey-, Strömberg/Brunnhage, Vällingby. 24 Svensk IdrottsJuridisk Förening (1996-). Idrottsjuridisk skriftserie. SISU Idrottsböcker, Farsta/Stockholm. 25 Malmsten, Krister. (2002). Idrottens bestraffningsregler med förklaringar. 4 upplagan. Nordstedts juridik AB, Stockholm. 26 Malmsten, Krister. (2000). Idrottens föreningsrätt. Upplaga 1:1. Norstedts Juridik AB, Stockholm. 27 Malmsten, Krister. (1994). Idrottsvåld och idrottstvister : 138 rättsfall. Fritze, Stockholm. 28 Malmsten, Krister & Pallin, Christer. (2005). Idrottens föreningsrätt. 2:a upplagan. Norstedts juridik AB, Stockholm. 29 Lindquist, Björn. (2004). Medlem i en idrottsförening – om medlemmens rättigheter och skyldigheter. Upplaga 1:1. SISU Idrottsböcker, Lund. 30 Carlsson, Anneli & Lindquist, Björn. (1999). Artiklar i idrottsjuridik. Institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet, Lund. 31 Gunne, Cecilia & Löfgren, Jerker. (2001). Beskattning av stiftelser och ideella föreningar. 2:a upplagan. Norstedts juridik AB, Stockholm. 32 Backman, Jyri. (2006). Idrottsjuridisk rättsfallssamling : med kommentarer och lästips. KFS i Lund AB. 33 Backman, Jyri. (2008). Idrottsjuridik : en introduktion. 3:e upplagan. Bokförlaget idrottsforum.org, Malmö. 34 Backman, Jyri. (2008). Idrottens skatteregler : en introduktion. Bokförlaget idrottsforum.org, Malmö. 35 Mennander, Ari & Pasi (2004). Liigatähdet – Jääkiekon SM-liiga 30 vuotta 1975-2005. Ajatus Kirjat, Helsingfors. 36 37 Wong, John Chi-Kit (2005). Lords of the Rinks. The Emergence of the national Hockey League 1875-1936. University of Toronto Press. 38 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972). The Death of Hockey. New press, Toronto. 39 Diamond, Dan (red) (1991). The Official National Hockey League 75th anniversary commemorative book. McClelland & Stewart Inc., Toronto. 40 Pincus, Arthur (2001). The official illustrated NHL history. Carlton, London.

11 uppkomst från en vänskaplig amatörverksamhet till stängda affärsimperium (franchising). I boken undersöks ishockeyns utveckling, och de många olika ishockeyligorna som etablerades och upplöstes, innan NHL blev den dominerande ishockeyorganisationen. I “The Death of Hockey” behandlar Bruce Kidd & John Macfarlane kritiska aspekter på NHL:s utveckling. Författarna belyser NHL med kritiska ”glasögon”. En nackdel med boken är att den är publicerad år 1972, och att alla exempel inte är aktuella längre. Detta ställningstagande bygger jag på att samhället och ishockeyn förändras. Boken reflekterar å andra sidan på ett lysande sätt hur NHL kunde diktera villkoren till år 1972. Dan Diamonds (red) och the National Hockey Leagues “The Official National Hockey League 75th anniversary commemorative book” är en sammanställning av NHL:s första 75 verksamhetsår. I boken behandlas viktiga årtal och personer för NHL:s utveckling till världens mäktigaste ishockeyorganisation. En kritik mot boken är att den är NHL:s eget verk. I Richard Gruneaus och David Whitsons “Hockey Night in Canada : Sport, Identities and Cultural Politics” undersöks ishockeyns position i det kanadensiska samhället. I boken behandlar författarna ursprunget till ishockeyns popularitet i Kanada samtidigt som den samhälleliga aspekten belyses i kombination gentemot den kommersialiserade och professionaliserade ishockeyn. Boken ger läsaren en mycket bra grund för förståelsen av ishockeyns betydelse i Kanada. Arthur Pincus ”The official illustrated NHL history” är å andra sidan en mera lättläst bok som ger läsaren en enkel och snabb överblick över NHL:s utveckling. En nackdel med boken är att den inte är tillräckligt djup för fördjupade studier.

För förståelsen av den amerikanska (common law) idrottsjuridiken (sports law) har jag använt mig av förutom Lars Halgreens avhandling Walter T. Champion ”Sports law in a nutshell”41, Linda A. Sharp, Anita M. Moorman och Cathryn L. Claussens “Sport law : a managerial approach”42 samt John O. Sprengler, Paul M. Anderson, Daniel P. Connaughton och Thomas A. Baker III:s “Introduction to sport law”43. Dessutom har jag använt mig av Simon Gardiner, Alexandra Felix, Mark James, Roger Welch & John O´learys “Sports law”44 för förtåelsen av ”sports law” i England, som är ett common law land. Böckerna ger sammantaget en bra och stabil grund för förståelsen för amerikansk idrottsjuridik ”sport law”.

Med begreppet rättsdogmatik avses studier av svensk och finländsk lag, rättspraxis, förarbeten och doktrin. Inom rättsvetenskapen finns det ett flertal discipliner och metoder. Rättsvetenskapliga ämnen som rättekonomi, rättshistoria, allmän rättslära samt rättssociologi tillämpar ekonomiska, historiska, sociologiska samt filosofiska arbetsmetoder. Själva rättsvetenskapen omfattar emellertid särskilda juridiska discipliner såsom t.ex. förvaltningsrätt, civilrätt, straff- och processrätt samt den numera erkända idrottsjuridiken. Varje särskild disciplin innefattar rättsdogmatiska inslag som är inriktade på att tolka och systematisera den gällande rätten. Den rättsdogmatiska metoden är den traditionella metoden inom juridik och kan sammanfattas som lagprövningsrätt. Utgångspunkten är att tryckt material analyseras. Denna metod är ett effektivt sätt att samla in kvalitativ data som rör framförallt lagstiftning, förarbeten och praxis. Det bör påpekas att rättsvetenskapligt arbete primärt är kvalitativt. Vad som avses med begreppet rättsdogmatik är inte alltid helt problemfritt då den juridiska metodläran kan delas in i tre huvuddelar: rättskällelära, juridisk metod och rättsvetenskaplig metod. Rättskälleläran är det snävaste begreppet som brukas för att analysera gällande rätt. Juridisk metod är ett nyckelord som ständigt brukas utan någon närmare förklaring gentemot rättskälleläran framkommer. Juridisk metod kan avses som något vagare är rättskälleläran. Rättsvetenskaplig metod är ett än vidare begrepp som inbegriper rättskälleläran i vid bemärkelse samt delar av juridisk metod men också andra metoder för att analysera rätten. Här i finns t.ex. empiriska metoder, kvalitativa intervjuer och kvantitativa metoder. Andra vetenskaper kan ingå, såsom rättsekonomi och rättsfilosofi.45

41 Champion, Walter T. (2009). Sportslaw in a nutshell. 4th edition. Thomson Reuters, St. Paul, MN. 42 Sharp, Linda A, Moorman, Anita M och Claussen, Cathryn L. (2007). Sport law : a managerial approach. Holocomb Hatchaway, Publishers, Inc., Scottsdale. 43 Sprengler, John O, Anderson, Paul M, Connaughton, Daniel P och Baker III, Thomas A. (2009). Introduction to sport law. Human Kinetics, Campaign, IL. 44 Gardiner, Simon, Felix, Aledandra, James, Mark, Welch Roger & O´leary, John. (1998). Sports law. Cavendish, London. 45 Peczenik, Alexander (2005). “Juridikens allmänna läror.” SvJT 2005.

12

Klubbarnas årsredovisningar och verksamhetsberättelser har till syfte att belysa respektive Elitserien och SM-liiga klubbarnas finansiella ställning. Omsättningssiffrorna gäller årsredovisningar för säsongen 2009/10 och avser koncernen i sin helhet. Skälet till att alla klubbar inte redovisas under samma räkenskapsår beror på att alla klubbarna inte publicerat 2009/10 årsredovisningar när empirin insamlades. Årsredovisningarna kan vara upprättade med hel eller brutet räkenskapsår. Att omsättningssiffrorna redovisas för bl.a. koncernen beror på att klubbarna äger aktiebolag i olika omfattning. Koncernredovisningen redogör för klubbens hela verksamhet. Att omsättningssiffrorna inte är dagsaktuella kan uppfattas är en brist, men då det inte finns fastslagna omsättningssiffror när denna undersökning genomförs måste föregående redovisning tillämpas.

Som en del i undersökning har jag varit på fältarbete i Kanada. Under perioden 7-14 mars 2010 var jag i Toronto i studiesyfte för att studera ishockeyn i Kanada samt NHL. Under tiden i Toronto besöktes Hockey Hall of Fame (10/3-10) och tre av Toronto Maple Leafs hemmamatcher i Air Canada Center. Matcherna var Toronto Maple Leafs mot (9/3-10), Toronto Maple Leafs mot (11/3-10) och Toronto Maple Leafs mot (13/3-10). Utöver tiden i Kanada studerades härjämte ishockeysändningar i televisionen samt ishockeyrelaterade artiklar i dagstidningar. Besöket i Toronto är viktigt för helhetsförståelsen av ishockeyn i Kanada samt NHL. Under besöket på Hockey Hall of Fame studerades ishockeyns och NHL:s utveckling. I Hockey Hall of Fame får besökaren bl.a. ta del av Stanley Cups utveckling och personerna som är invalda i Hockey Hall of Fame. Hockey Hall of Fame är ett magnifikt besöksalternativ för alla ishockeyintresserade. Under Toronto Maple Leafs matcher studerades match arrangemanget från två timmar innan nedsläpp till matchslut. Erfarenheterna av besöket har omedelbart skrivits in i detta dokument. Som en del i undersökningen för att öka förståelsen för ”major leagues” har jag tittat på baseball i USA. Baseballstaden New York besöktes under perioden 24-29 april -09 samt 28 juni till 4 juli-09. Baseballmatcherna som besöktes var New York Mets mot Florida Marlins (29/4- 09) på Citi Field samt New York Yankees mot Seattle Mariners (2/7-09) på Yankee Stadium.

När, var, miljöer, vad vad det jag tittade på?

1.3.2 Teoriansats Teorin har till syfte att förmedla förklarande ramar som identifierar länkarna mellan strukturer och mekanismer med socialt fenomen.46 Teorivalet ska således samla ihop alla de isolerade bitarna av emiriskt material in i ett koherent konceptuellt ramverk av vidare användbarhet.47 Denna avhandling har dessutom en rättslig infallsvinkel. I och med att denna undersökning skrivs inom ämnet idrottsvetenskap har den rättsliga regleringen och styrningen kombinerats med idrott för att öka förståelsen för sammanhanget. I denna avhandling har följaktligen den europeiska respektive nordamerikanska konkurrens- och arbetsrättsliga lagstiftningen samt den Europeiska idrottsmodellen – The European Model of Sport – och den Amerikanska proffsidrottsmodellen – The American Model of Sport – utgjort ramen för undersökningen. De idrottsliga och ishockeymässiga aspekterna har sedan applicerats på detta.

Som en effekt av idrottens kommersialisering och professionalisering aktualiseras frågorna inom idrottens ekonomi, som bygger på två traditioner: den Nordamerikanska (Anglosaxiska traditionen) samt den Kontinental Europeiska traditionen. Den Nordamerikanska traditionen har traditionellt en mikro-ekonomisk fokus, som centrerar på individen och företaget, där man använt sig av standardmodellerna i ett försök att formalisera en modell som är applicerbar inom idrotten. Den Kontinental Europeiska traditionen använder

46 Henry, Ian (2007) s. 199. 47 Cohen, Louis m.fl. (2009) s. 11ff.

13 sig å andra sidan av deskriptiv statistik, med siffertabeller med beräkning av tabellerna, som många gånger utförs mera frekvent.48 Inom den Amerikanska proffsidrottsmodellen är ideologin bakom den politiska ekonomin kapitalism. Under begreppet kapitalism införs sedermera monopol och karteller. För den kapitalistiska entreprenören, ägandet av ”major leagues” klubb är privatiserat och strukturerat för att maximera vinsten, är det ekonomiska incitamentet drivkraften.49 Idrottens kommersialisering innebär att idrott blivit ett medel för att uppnå ekonomisk vinst samtidigt som kapitalistiska värderingar överförs till idrotten.50

Den Europeiska idrottsmodellen respektive den Amerikanska proffsidrottsmodellen har sedermera applicerats på organiseringen av Elitserien respektive SM-liiga. Det rättsliga regelverket för organiseringen av Elitserien respektive SM-liiga har således förts in i ljuset av den europeiska respektive nordamerikanska proffsidrottens rättsliga reglering.

I slutdiskussionen av avhandlingen har Niklas Luhmanns (1927-98) systemteori ”closure and openness” i vissa avseende införts i diskussionen. Luhmann var en tysk jurist och sociolog som verkade i efterkrigstidens Väst-tyskland. Luhmann tog sig an utmaningen att skapa en allomfattande samhällsvetenskaplig teori. Luhmanns systemteori är komplex och svårtolkad samtidigt som den är enkel och koncis. En del i kritiken mot Luhmann förutom komplexiteten och svårgenomträngligheten är att hans teorier är avhumaniserande.

Luhmann menar att det som styr samhällen är kommunikationen. Samhällssystemen blir härigenom självreglerande [autopoietic] vilka i sin tur skapar sina egna förutsättningar för samhällsbyggnaden. Det är enbart genom språket och kommunikationen som världen är organiserad komplext och ovisst. Samhällskomplexiteten medför att förväntan av andras förväntan blir ett problem men att detta också är motorn i samhällsevolutionen. Det rättsliga systemet uppkommer följaktligen från vårt sociala samhällsliv och dess förändringsprocess. I och med samhällets komplexitet och rättens funktion i samhället kan det rättsliga systemet inte tillåtas att sönderfalla. Rätten uppfyller av den orsaken en nödvändig funktion i alla organiserade samhällen och måste alltid existera. Till rättens funktion ingår att skapa särskilda funktioner för lagstiftningsprocess och sanktioner vilka ska ha bindande effekt för hela samhället. Luhmann menar följaktligen att det är enbart inom ett välfungerande rättsligt system som välfärd kan utvecklas och att det är rätten som utgör ramen.51 Rättens auktoritet kan således inte ifrågasättas, och rätten är till för att lösa tvister och allt annat ska skalas bort. Det rättsliga systemet är normativt52 ett stängt ”closure” system men samtidigt ett kognitivt53 öppet ”openness” system. Rättssystemet säkerställer sin stängdhet ”closure” genom självreglering i alla dess verksamheter samtidigt som det säkerställer sin öppenhet ”openness” av det faktum att man anpassar semantiken54 i denna reproduktion55 till samhällsförhållandena. Rätten kan enbart ändras efter devisen ”Lag kan enbart ändras av lag.”56

Elitseriens och SM-liigas ”Closure” och ”openness” säkerställs följaktligen av självregleringen, samtidigt som det finns en begränsad öppenhet för samhällets influenser. Styrningen och organiseringen av Elitserien respektive SM-liiga måste vara optimal. Den svenska respektive finska ishockeyns institutionalisering i Elitserien respektive SM-liiga är uppförda av en liten krets med stora förväntningar. Elitserien och SM-liiga ingår och är en del av vårt demokratiska västerländska samhälle. Ett samhällssystem som bygger på

48 Lavoie, Marc (2004). 49 Sage, George (2004). 50 Houlihan, Barrie (2004). 51 Luhmann, Niklas (1985) s. 1ff och 73ff. 52 Styrande. 53 Tankeprocesser. 54 Betydelseläran. 55 Mångfaldigande. 56 Luhmann, Niklas (1985) s. 281ff.

14 marknadsprincipen om fri konkurrens. Den rättsliga infallsvinkeln utgör således den teoretiska referensram som har till uppgift att skapa en begreppsapparat där Elitserien och SM-liiga som fenomen beskrivs och förklaras. Utifrån Luhmanns systemteori ”closure and openness” kommer Elitserien respektive SM-liiga att diskuteras med utgångspunkt i ishockeyns interna regelverk och samhälleliga position i ljuset av ”closure and openness”.

Västerländska marknadsprinciper fri konkurrens Anti-trust – baseball.

IdrottsAB där spärregler inte finns – marknadsekonomin styr.

1.3.3 Forskningsetiska överväganden I en undersökning är det alltid viktigt att ta hänsyn till forskningsetiska överväganden. Inledningsvis måste påpekas att det naturligtvis alltid finns frågor om etik i någon form. Naturligtvis finns det således en risk att de tryckta publiceringarna kan ha tolkats annorlunda i tryckt form än vad som varit sagt, och att årsredovisningar justerats. Detta är av betydelse att ha med sig när forskaren undersöker empirin. Det finns således en risk att all empiri inte är helt tillförlitlig. Då min undersökning primärt bygger på dokumentanalys torde emellertid inte några större forskningsetiska problem uppstå. Detta påstående bygger jag på att de flesta dokumenten som använts som källor i detta arbete inte är sekretessbelagda.

1.4 Sammanfattning I detta kapitel har inledningen till avhandlingen diskuterats. I kapitlet har forskningsläget, projektets betydelse, definition av begreppen, avhandlingens syfte, problemställning och preciserad problemställning, metod och teoriansats samt forskningsetiska överväganden behandlats.

I följande kapitel kommer ishockeyns rättsliga reglering att behandlas.

2. Ishockeyns rättsliga styrning I detta kapitel kommer ishockeyn rättsliga reglering att introduceras. NHL:s, Elitseriens och SM-liigas kommersialiserings och professionaliseringsprocess kräver rättslig styrning.

2.1 Idrottsjuridik Idrott är ett globalt fenomen. Idrott, oavsett om idrott utövas som en social aktivitet i dess betydelse som rekreations idrott eller som tävlingsidrott på såväl amatörnivå som internationell professionell nivå eller som åskådare, utgör idrott ett viktigt kulturellt samhällsinslag. Idrott genomgår en stor omvandling där det rättsliga systemet blivit ett allt viktigare inslag. Den rättsliga interveneringen av den kommersiella och professionella idrotten har blivit mera regelbunden under senare tid.57 Den rättsliga interveneringen av idrott är emellertid ingen ny företeelse. Den amerikanska proffsidrotten sträcker sig tillbaka till 1900-talets början, och frågeställningarna i och om idrottens förrättsliggande har varit tämligen omfattande sedan

57 Gardiner, Simon m.fl. (1998) s. 1ff.

15

1960-talet.58 Under 1990-talet och 2000-talets första årtionde har den rättsliga styrningen av idrotten blivit ett kontinuerligt inslag inom den globala idrotten. Idrottens förändringsprocess har inneburit att den rättsliga regleringen och juridiken blivit ett vanligare inslag inom all idrott. Det rättsliga systemets intervention har påverkat och varit ett nödvändigt medel för att avgöra vissa idrottsrelaterade tvister, allt från amatör till professionell tävlingsidrott. Edward Grayson har konstaterat att ”rättssystemet inte kommer att nöja sig med att stå vid sidan av planen.”59 Ken Foster varnade också i början av 1990-talet för en negativ utveckling i samband med idrottens förrättsliggande och ”a move from voluntarism to legalism”.60 Vad är det då som har drivit idrottens juridifiering? Naturligtvis har kapitalet en stor inverkan. Världen har med åren blivit en allt mera integrerad politisk-ekonomiskt system av global kapitalism.61 Att ishockey är en global idrott i en global kapitalism framgår av att högkvalitativa ishockeyprodukter designas i Sverige, finansieras av Kanada, monteras i Clevland och Danmark för distribuering till Nordamerika och Europa.62 Dessutom har juristerna intresserat sig för idrottens affärer i allt större omfattning. Och där det finna kapital finns det jurister! Och inte minst i kapitalismens högsäte USA.

I Sverige är ishockey tillsammans med fotboll de idrotter som har flest antal åskådare.63 I Finland är ishockey den populäraste idrotten till antal åskådare källa!!.64 Att ishockey attraherar åskådare har flera orsaker. Ishockey är ett viktigt inslag i vårt sociala liv och fungerar i vissa avseenden som populärkultur.65 Idrotten och ishockeyn i synnerhet är en dynamisk och snabbt växande sektor med stora ekonomiska intressen. En stor del av ishockeyns ekonomiska värde är knutet till immaterialrättsliga rättigheter såsom upphovsrätt, varumärken samt bild- och media rättigheter.66 Direktsänd ishockey har genom åren blivit allt viktigare för supportrarna, svensk respektive finsk idrott, svensk respektive finsk television samt svensk respektive finsk kultur. I begynnelsen av TV-sporttiden var huvudsyftet emellertid att roa människor. Efterhand har dock idrott blivit en kommersialiserad verksamhet och ”big business.”67 Idrottens attraktionskraft och popularitet har inneburit att såväl tv- och mediebolagen som andra kommersiella aktörer blivit medvetna om idrottens betydelse, och att marknadsföra sig genom idrott.68 Det är få tv- program som är lika underhållande som direktsänd ishockey. Det finns flera orsaker till intresset. Ishockey är ett snabbt- och målchansrikt spel, ett spel där resultatet är ovisst samtidigt som matcherna kan följas i realtid via television, radio och Internet. En del i förklaringen till TV-bolagens intresse för ishockey är att TV-produktionen69 är någorlunda enkel att genomföra. Dessutom har nya publikvänliga ishockeyarenor byggts. När åskådarna väljer att gå på ishockey erbjuds de en helhetsupplevelse.

De arbetsrättsliga frågorna har tidigt aktualiserats inom ishockeyn – och i synnerhet i NHL. Betydelsen av spelaravtal har tidigt aktualiserats inom ishockey. I Edmonton Oilers införde Bill Hunter, lagledare för ”Team Canada 74” bl.a. en klausul som stadgade att ”’de alltid ska göra sitt bästa. – I fortsättningen drar jag den inför domstol, som maskar!...– Här ska de förbaske mig inte bara vara spelarna som ställer krav!!’”70 En domstol skulle få en del att fundera över när den ska avgöra när och hur en spelare maskar… Idrottsjuridiken och den idrottsrelaterade juridiken reglerar således en allt mera komplicerat idrottsligt normsystem. Idrottens reglering bygger på ett komplext och omfattande normsystem. Såväl idrottens

58 I USA har idrottens förrättsliggande varit tämligen omfattande sedan 1960-talet. Jfr Halgreen, Lars (2004). 59 Backman (2006) s. 10ff. 60 Foster, Ken (1993), s. 108. Kolla upp 61 Maguire, Joseph (1999) s. 15ff. 62 Maguire, Joseph (1999) s. 129. 63 RF (2008). Verksamhetsberättelse med årsredovisningar 2008, s. 51ff. 64 www.finhockey.se (2009-08-29). 65 Gardiner, Simon m.fl. (1998) s. 1ff. 66 Vitbok om idrott, s. 10ff. 67 Reimer, Bo (2002) s. 15ff. 68 Shilbury, David, Quick, Shayne & Westerbeck, Hans (2003). Strategic sport marketing. 69 Ishockey har en lite spelyta vilket i sin tur innebär att tv-kamerorna kan vara fixerade samt att ett fåtal tv-kameror täcker allt som utspelar sig i ishallen. 70 Svenska Ishockeyförbundet (1975). Officiellt organ för Svenska Ishockeyförbundet. Nr 7 1975, s.10f.

16 interna som samhällets normsystem påverkar idrotten. Kunskaper i idrottsjuridik och idrottsrelaterad juridik är viktiga faktorer i en allt mera komplex elitishockey. En faktor som bidragit till Elitseriens och SM-liigas utveckling från amatörligor till helprofessionella ligor var Bosmandomen som EG-domstolen avkunnade år 1995. Konsekvenserna av domen är så stora att man kan tala om tiden före Bosman och tiden efter Bosman.

Idrottsjuridiken som juridisk disciplin är tämligen nytt, men som fick sitt erkännande efter Bosmandomen. I takt med idrottens förändring ställs nya krav på färdigheter och kunskaper. Kunskapsbehovet inom den idrottsrelaterade juridiken växer och förändras. Den snabba utveckling som sker i samhället och idrotten har utveckling inneburit att man i backspegeln kan se några viktiga (amerikanska, svenska respektive finska) hörnstolpar där bl.a. de konkurrensrättsliga aspekterna aktualiserats:71

● 1922 U.S. Supreme Court avgör Federal Baseball Club vs. National League. ● 1953 U.S. Supreme Court avgör Toolson vs. New York Yankees. ● 1972 U.S. Supreme Court avgör Flood vs. Kuhn. ● 1993 U.S. Supreme Court avgör Piazza vs. Major League Baseball. ● 1975 Inkomsterna som Sveriges bäste fotbollsspelare uppbär från fotboll betraktas som hobbyinkomst, inkomsten utgjorde inte grunden för rätten till socialförsäkring. ● 1985 Regeringsrätten (Sverige) anses att inkomsten från ishockeyspel anses som pensionsgrundande. ● 1995 Ett spelaravtal inom finsk ishockey anses som anställningsavtal. ● 1995 Bomandomen, där idrott likställs med arbete – och som fått stora konsekvenser för utvecklingen av Elitserien respektive SM-liiga. ● Vad händer i framtiden? Är detta möjligt att förutse?

I och med idrottens kommersialisering och professionaliseringsprocess har elitidrotten blivit allt mera styrd av den rättsliga regleringen. Detta kan konstateras av att ett flertal idrottsrelaterade tvister avgjorts av allmän domstol. På frågan om det finns en särskild idrottsjuridisk ”sports law” disciplin blir svaret både ja och nej. För att kunna ge en rättvis bild om ”sports law” måste inledningsvis en separering mellan amerikansk och europeisk rätt göras. I amerikansk rätt har ”sports law” varit konstituerad som en separat juridisk disciplin i mer än tre årtionden.72 I europeisk rätt är situationen annorlunda. Själva begreppet ”sports law” etablerades i Europa efter Bosmandomen år 1995. Däremot finns inte någon allmängiltig (akademisk) definition av begreppet idrottsjuridik, samtidigt som det finns ett komplex regelverket (med relevant praxis) som är idrottsspecifik. Den idrottsrelaterade juridiken kan delas in i två huvuddelar: Idrottsjuridik och Idrottsrelaterad juridik.73

Med termen Idrottsjuridik avses:74 Idrottens interna normsystem. Lagstiftning som särskilt riktar sig mot idrotten. Domstolsavgöranden om idrottslig verksamhet (prejudikat).

Termen Idrottens interna normsystem kan delas in i fyra huvuddelar:75 Föreningsrätt (föreningar och förbund). Tävlingsregler. Bestraffningsregler. Regler för civilrättslig tvistelösning (skiljeförfarande).

71 Backman, Jyri (2006) s. 10ff. 72 Halgreen, Lars (2004) s. 23ff. 73 Malmsten, Krister (2007). ”Idrottsjuridik – en teoretisk modell från en praktikers perspektiv.” 74 Malmsten, Krister (2007). 75 Malmsten, Krister (2007).

17

Till termen idrottsjuridik hänförs den lagstiftning som särskilt riktar sig till idrotten (såväl nationell som internationell). Denna kan i sin tur indelas i två huvuddelar:76 En lagstiftning som i sin helhet omfattar endast idrottslig verksamhet. Enskilda lagrum (i lagstiftning) som särreglerar idrotten på just detta område.

I Sverige har vi två idrottsspecifika lagar. Lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang och lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsporter. Enskilda lagrum som särreglerar idrotten finns i t.ex. ordningslagen (1993:1617), djurskyddslagen (1988:534) och inkomstskattelagens (1999:1229) 7 kap. 7-13 §.77 I Finland…….Sverige respektive Finland är sedan den 1 januari 1995 medlemmar av den Europeiska unionen, och således aktualiseras EG-rätten i allra högsta grad, och inte minst konkurrenslagstiftningen.

Under begreppet Idrottsjuridik införs begreppet domstolsavgöranden om idrottslig verksamhet (prejudikat) innefattar de domstolsavgöranden som kan komma att vara av betydelse för kommande avgöranden. Under åren har olika domstolar varit nödsakade att avgöra idrottsrelaterade tvister. Ett av de mest kända avgörandena som påverkar svensk respektive finsk idrott är EG-domstolens avgörande i Bosmandomen (Case 415/93). Av svenska domstolsavgöranden som på något sätt reglerar idrottens vardag kan Helsingborgsdomen (RÅ 2000 ref 53) och Brynäsdomen (RÅ 2001 ref 50) som Regeringsrätten avkunnat nämnas. Utöver dessa domar finns det flera andra intressanta avgöranden från över- och underinstanserna som på något sätt berör idrotten. Nämnas här kan anställningsavtal med tillhörande skiljeklausul (AD 1996 nr 61), skadestånd i samband med golfspel (NJA 1993 s 149) eller doping och diskvalificering (NJA 2001 s 511). Här ska nämnas att det idrottsrelaterade våldet som i allt högre grad blivit föremål för prövning i allmän domstol. Utvecklingen har också inneburit att de skatterättsliga aspekterna inom idrotten aktualiserats än mera. Skatteverket har visat ett allt större intresse för idrottens deklarationer och affärer, varav en del av dessa ärenden har prövats i domstol och resulterat i brottsrubriceringar och åtal, eftersom kapitalet ökat och därmed skattskyldigheten. Spännvidden på olika juridiska discipliner (t.ex. EG-rätt, arbetsrätt, skadeståndsrätt och skatterätt) som berör den svenska idrotten kan skönjas.

Under begreppet idrottsrelaterad juridik införs den allmänna lagstiftning som på något sätt normerar och påverkar idrottens verksamhet och förutsättningar. Av den allmänna lagstiftningen i Sverige respektive Finland kan konkurrenslagen, ”avtalslagen”, varumärkeslagen, aktiebolagslagen samt de arbetsrättsliga lagarna om anställningsskydd och kollektivavtal nämnas.78

2.2 Föreningsfrihet En av de grundläggande fri- och rättigheterna vi har som medborgare i ett demokratiskt samhälle är rätten till föreningsfrihet. Denna fri- och rättighet är inskriven i grundlagen [Sverige: regeringsformen 2 kap. 1 §, 12 § och 14 § respektive i Finlands grundlag 2 kap. 13 §] garanterar således rätten att få sammansluta sig i föreningar. För att en förening ska betraktas som en ideell förening krävs att den endera har ideellt ändamål eller inte driver näringsverksamhet. En idrottsförening förblir ideell förening även om den driver handel med föreningsrelaterade produkter eller annat i syfte att återinföra uppkommen vinst till att främja idrott.79

I Sverige finns det till skillnad mot de flesta andra associationsformer ingen speciell lagstiftning om ideella föreningar, men där den allmänna rättstillämpningen har utvecklats genom praxis (domstolsavgöranden)

76 Malmsten, Krister (2007). 77 Malmsten, Krister (2007). 78 Se Käll- och litteraturförteckning för korrekta lagrubriceringar. 79 Johansson, Svante (2007) s. 49f.

18 och sedvänja. När anses då en ideell förening bildad i juridisk mening? I Sverige finns det vägledande avgöranden (praxis) från överrätt. I Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 394 konstaterade HD att en förening anses i juridisk mening bildad när föreningen antagit stadgar, och att dessa ska innehålla föreningens namn och hemort, ändamål samt bestämmelser om hur beslut inom föreningen ska fattas. Då det saknas utfyllande lagregleringar är det i flera fall lämpligt ytterligare regleringar införs genom stadgarna.80 När en förening är en juridisk person kan föreningen äga tillgångar, i träda sig skulder och andra förpliktelser, vara part i avtal, uppträda som part i domstol och inför andra myndigheter samt att förening som juridisk person kan försättas i konkurs. Då det inte finns någon lagreglering om bildande av ideella föreningar finns det inte fastslaget hur många stiftarna måste vara, vid bildandet av en ekonomisk förening krävs det tre personer, vilket analogt borde vara tillämpbart vid bildandet av ideell förening. Efter att föreningen är bildad kan denne ansöka om medlemskap i specialidrottsförbund under riksidrottsförbundet. En ideell förening tilldelas ett idrottsspecifikt organisationsnummer av Riksidrottsförbundet och föreningen kan dessutom ansöka om organisationsnummer från Skatteverket. Organisationsnumret möjliggör i sin tur att föreningen kan erhålla ett bankkonto.

Den svenska respektive finska idrotten bygger på den idrottsrelaterade föreningsrätten, vilken har motsvarande grundstruktur inom andra områden så som t.ex. politik, kultur och religion, vilken är en del av den allmänna föreningsrätten under associationsrätten.81 Föreningsautonomin är således en viktig hörnsten i svensk respektive finsk idrott.82 I regleringen av de ideella föreningarna finns det en diskrepans mellan Sverige respektive Finland. I Sverige finns det till skillnad mot de flesta andra associationsformer ingen speciell lagstiftning om ideella föreningar, men där den allmänna rättstillämpningen har utvecklats genom praxis (domstolsavgöranden) och sedvänja. I Finland regleras bildandet av förening i föreningslagen (26.5.1989/503). För att en förening ska betraktas som en ideell förening krävs att den endera har ideellt ändamål eller inte driver näringsverksamhet. En idrottsförening förblir ideell förening även om den handeln med föreningsrelaterade produkter eller annat i syfte att återinföra uppkommen vinst till att främja idrott.83

När anses då en ideell förening bildad i juridisk mening? I Sverige finns det vägledande avgöranden (praxis) från överrätt. I Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 394 konstaterade HD att en förening anses i juridisk mening bildad när föreningen antagit stadgar, och att dessa ska innehålla föreningens namn och hemort, ändamål samt bestämmelser om hur beslut inom föreningen ska fattas. Då det saknas utfyllande lagregleringar är det i flera fall lämpligt ytterligare regleringar införs genom stadgarna.84 När en förening är en juridisk person kan föreningen äga tillgångar, iträda sig skulder och andra förpliktelser, vara part i avtal, uppträda som part i domstol och inför andra myndigheter samt att förening som juridisk person kan försättas i konkurs.85 Då det inte finns någon lagreglering om bildande av ideella föreningar finns det inte fastslaget hur många stiftarna måste vara, vid bildandet av en ekonomisk förening krävs det tre personer vilket analogt borde vara tillämpbart vid bildandet av ideell förening. En ideell förening tilldelas ett idrottsspecifikt organisationsnummer av Riksidrottsförbundet och föreningen kan dessutom ansöka om organisationsnummer från Skatteverket. Efter att föreningen är bildad kan denne ansöka om medlemskap i specialidrottsförbund under riksidrottsförbundet.86 I Finland är det föreningslagen (26.5.1989/503) som reglerar bildandet av ideell förening. Enligt 2 kap. 7 § ska en stiftelseurkund upprättas när föreningen bildas, till vilket föreningens stadgar ska fogas. Stiftelseurkunden ska undertecknas av minst tre personer (ska ha fyllt 15 år) som inträder som medlemmar i föreningen samt dateras. I föreningens stadgar ska följande nämnas (2 kap. 8 §): föreningens namn, hemort, syfte och

80 Johansson, Svante (2007) s. 67f. 81 Malmsten, Krister och Pallin, Christer (2005) s. 13ff. 82 Halila, Heikki (1999) s. 69ff. 83 Johansson, Svante (2007) s. 49f. 84 Johansson, Svante (2007) s. 67f. 85 www.rf.se (2009-10-14). 86 www.rf.se (2009-10-14).

19 verksamhetsformer, medlemsavgifter och skyldigheten att erlägga dessa, antalet styrelsemedlemmar och revisorer samt när dessa ska väljas, räkenskapsperiod och när bokslutet fastställs, formerna för föreningsmöte samt hur föreningens tillgångar ska användas vid upplösning (likvidation). En anmälan om registrering av en förening (s.k. grundanmälan) ska göras skriftligen till patent- och registerstyrelsen eller till föreningens lokala myndighet, som ska sända anmälan till patent – och registermyndigheten (9 kap. 48 §). En förening som inte registrerats i föreningsregistret kan inte i sitt namn inträda sig rättigheter eller skyldigheter, och inte heller vara part i domstol (10 kap. 58 §). En förening kan försättas i konkurs (11 kap. 61 §). När en förening införts i registret ska orden ”rekisteröity yhdistys” eller ”ry” som en förkortning fogas till föreningens namn, är stadgarna på svenska ska ”registrerad förening” eller ”rf” fogas till föreningens namn (9 kap. 50 §).

I demokratisk anda är årsmötet [Sverige]/föreningsmötet [Finland] föreningens högsta beslutande organ87 där varje medlem en röst på årsmötet, men rösträtten kan differentieras i stadgarna.88 Årsmötet som ska hållas varje år [Sverige]/föreningsmötet på det tider som anges i stagarna [Finland]89 har flera uppgifter, men där några uppgifter speciellt bör framhållas: ändring av stadgar, föreningsövergripande beslut, utse styrelse samt suppleanter, välja revisorer och valberedning och att besluta om föreningens upphörande (likvidation) m.m. I Sverige är årsmöteshandlingar inte allmänna handlingar, det är således föreningsstyrelsen eller ytterst årsmötet som avgör om andra än medlemmar ska få närvara på årsmötet.90 I Finland har föreningens medlemmar rätt att få del av mötesprotokoll (5 kap. 31 §).

2.3 Konkurrensrätt Fundamenten i ett marknadsekonomiskt system är etabelringsfrihet och konkurrensfrihet.91 Syftet med konkurrensrätten är att tillförsäkra en effektiv konkurrens på marknaden till fördel för konsumenten. För att en fungerande marknad ska fungera krävs det att mindre effektiva aktörer slås ut från marknaden. Kokurrensreglerna syftar således inte till att skydda aktörer från att slås ut. Det ligger i sakens natur att verksamheter som inte kan hävda sig slås ut för att möjliggöra nya inovationer och utveckling. Konkurrensreglerna är inget nytt fenomen utan allaredan under medeltiden började man i England, som har Common Law system, uppmärksamma vilka skador monopolbildningar kunde åstadkomma.92 Konkurrensbegränsningar kan delas in i fyra olika former: karteller och andra horisontella avtal, vertikala avtal och förfaranden, dominerande ställning samt företagsförvärv. Under kategorin karteller och andra horisontella avtal inryms det som tidigt uppmärksammats, nämligen konkurrensbegränsande avtal mellan flera självständiga näringsidkare. I detta sammanhang görs en distinktion mellan horisontella och vertikala avtal. Horisontella avtal är avtal mellan näringsidkare i samma led medan verikala avtal är avtal mellan näringsidkare i skilda led. De horisontella konkurrensbegränsningarna har många gånger formen av avtal med konkurrens begränsande syfte. När sådana här avtal förekommer brukar man tala om karteller.93

”Major leagues” är en form av karteller då det förekommer avtal med konkurrens begränsande syfte. …..Fyll på.

I ett tidigt rättsfall från år 1415, Dyer´s Case, konstateras att konkurrensklausuler inte var förenliga med Common Law. De engelska domarna har således tidigt konstaterat att ”monopolisering medför högre priser

87 Malmsten, Krister och Pallin, Christer (2005) s. 65ff. 88 Johansson, Svante (2007) s. 141ff. 89 Föreningslagen (26.5.1989/503) 5 kap. 20 §. 90 Malmsten, Krister och Pallin, Christer (2005) s. 65ff. 91 Bernitz, Ulf (1996) s. 11ff. 92 Westin, Jacob (2007) s. 17. 93 Bernitz, Ulf (1996) s. 11ff.

20 och begränsar tillförseln av varor.”94 Adam Smith – som ofta kallas marknadsekonomins fader – konstaterade, liksom domarna i de tidiga rättsfallen, år 1776 i boken An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations att konkurrensen möjliggör en fungerande marknadsekonomi. I samband med industrialiseringens genombrott insåg man tämligen snabbt att konkurrensen inte upprätthåller inte sig själv. Utgångspunkten för en fungerande marknad och vilja till kreativitet har varit att staten inte ska blanda sig i marknadens villkor. Marknaden ska själv lösa problemen och komma till rätta med konkurrensens avarter. Statens uppgifter sträkte sig i stället till att inhämta och sprida kunskap konkurrensen betydelse. Statens intentioner var således att ha en fungerande marknad utan statliga ingrepp. Marknadsekonomins hemland, USA, var först med att inse att marknaden inte kunde hantera detta förtroende. Marknaden behövde regleras för att fungera. Således tillkom den första konkurrenslagstiftningen i slutet av 1800-talet vilken fått stå som förebild för all senare konkurrenslagstiftning, Sherman Antitrust Act.95

Den konkurrensrättsliga lagstiftningens syfte är att upprätthålla ekonomisk konkurrenskraft i samhället.

The Sherman Act15 USC Section 1 (1890) lyder:

“Every contract, combination in the form of trusts or otherwise, or conspiracy, in restraint of trade… is declared to be illegal…”

Section 1 i Sherman Act fokuserar på konkurrensbegränsande uppträdande, förbjuder avtal som inskränker handel samt samordnad aktion mellan två eller fler parter som utan orsak begränsar handel på relevant marknad. Med relevant marknad avses ekonomisk marknad inom vilken svarande utför sin affärsverksamhet.

The Sherman Act Section 2 lyder:

”Every person, who shall monopolize, or attempt to monopolize, or combine or conspire with any other person or persons, to monopolize any part of the trade or commerce…, shall be deemed guilty of a felony…”

Section 2 i Sherman Act reglerar enheter som företar någon form av monopol genom att inneha exklusiv kontroll över försäljning och produktion av produkt. Underprissättning och utestängande uppträdande, som har i syfte att möjliggöra för en organisation/företag att förvärva eller bibehålla monopol inom en relevant marknad, är förbjudet.

Inom EU är det en grundläggande regel att den ekonomiska politiken bygger på konkurrens över hela den gemensamma europeiska marknaden och att det råder en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens, EUF-fördraget artikel 119 (f.d. EGF artikel 4). Vid tolkningen av konkurrensreglerna i Romfördraget ska dessa ses i ljuset av sitt sammanhang och dess bakomliggande syften.96 De europeiska konkurrensreglerna bygger på förbud mot konkurrensbegränsande avtal och missbruk av dominerande ställning på den gemensamma marknaden, EUF-fördraget artiklar 101 och 102 (f.d. EGF artikel 81 och 82). Reglerna har direkt effekt i medlemsländerna och gäller för näringslivet i sin helhet, liksom för idrotten.97 Konkurrensrättsligt kan idrotten uppdelas in i två block – dels själva idrottsutövandet med dess sociala, kulturella och integrerande ändamål, vilken inte påverkas av konkurrenslagstiftningen – dels, som EG- domstolen fastställt vid ett flertal mål, ett flertal näringsgrenar som idrottsutövandet gett upphov till, där

94 Westin, Jacob (2007) s. 17. 95 Westin, Jacob (2007) s. 15ff. 96 Bernitz, Ulf och Kjellgren, Anders (2002) s. 29ff. samt Backman, Jyri (2008) s. 52ff. 97 Bernitz, Ulf och Kjellgren, Anders (2002) s. 29ff. samt Backman, Jyri (2008) s. 52ff.

21 unionens konkurrensregler ska tillämpas. De båda blocken är beroende av varandra, och överlappar varandra, vilket komplicerar tillämpningen av konkurrenslagstiftningen.98 Inom unionen är det EU- kommissionen som har det övergripande ansvaret för att se till att EU:s konkurrenslagstiftning efterlevs, och idrotten är inte undantagen. EU-kommissionen har bl.a. bedömt att FIFA och UEFA är företag som bedriver näringsverksamhet, vid sidan av idrottsaktiviteter, då de sysslar med ekonomisk verksamhet av omfattande karaktär. Bedömningen grundar sig på de stora beloppen vid ingående av avtal gällande sändningsrättigheter, sponsring och TV reklam samt kommersiellt nyttjande av olika VM och EM symboler. De konkurrensrättsliga frågorna inom idrotten aktualiseras i övrigt kring ärenden såsom biljettdistribution, konkurrens mellan olika idrottsförbund, handelsmetoder, produktöverlåtelser, produktuppbackning, ägarskap, transferperioder, spelarövergångar, begränsningar rörande utländska spelare samt offentligt stöd till idrotten.99

Konkurrensreglerna i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget (f.d. EGF, EG- fördraget ’Romfördraget’) har följande lydese:100

EUF-fördraget artikel 101 (f.d. EGF artikel 81)

”Följande är oförenligt med den gemensamma marknaden och förbjudet: alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan medlemsstater och som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den gemensamma marknaden,[…].”

EUF-fördraget artikel 102 (f.d. EGF artikel 82)

”Ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning på den gemensamma marknaden eller inom en väsentlig del av denna är, i den mån det kan påverka handeln mellan medlemsstater, oförenligt med den gemensamma marknaden och förbjudet.[…].”

2.4 Arbetsrätt Den ständigt pågående samhällsförändringen påverkar naturligtvis idrotten. I takt med idrottens förändringsprocess påverkas och förändras förutsättningarna för dem som är verksamma inom idrotten. De arbetsrättsliga förhållandena kräver reglering.

Efterkrigstiden har inneburit en snabb omvandlig för vårt samhälle och näringsliv. Genom nya vetenskapliga idéer och ny teknik har vi byggt upp en effektiv industri. Våra gemensamma resurser har bidragit till en välståndsökning, vilket kommit de flesta till godo. Med hjälp av de gemensamma resurserna har vi byggt ut vårt sociala trygghetssystem där bättre utbildningsmöjligheter och bostadsstandard i kombination med bättre hälso- och sjukvård bidragit till bättre och ökad levnadsstandard. För den enskilde har inkomsten höjts och arbetstiden förkortats. Det ökade välståndet har förändrat vårt levnadssätt. Den industriella utvecklingen har förutom den ökade levnadsstandarden ställt människorna inför nya problem och utmaningar. Inom arbetslivet har kapitalismen med effektiviseringssträvanden och rationaliseringar drivit upp arbetstempot och ökat påfrestningarna för de anställda.101 De flesta människor kommer under sin livstid i kontakt med arbetslivet och de förutsättningar som reglerar den. Rättsligt brukar man dela in de olika arbetsavtalen i två huvudområden: anställningsavtal och uppdragsavtal. Indelningen i

98 Backman, Jyri (2008) s. 52ff. 99 Carlsson, Anneli och Lindquist, Björn (1999) s. 29ff. samt Backman, Jyri (2008) s. 52ff. 100 Se Bilaga för artiklarna i sin helhet. 101 Proposition 1973:129, s. 109ff. samt Backman, Jyri (2008) s. 61ff.

22 anställningsavtal och uppdragsavtal bygger på att det i många viktiga hänseenden gäller olika rättsregler för de två avtalsformerna. Arbetstagare kallas den som presterar arbete i ett anställningsförhållande, och hans motpart arbetsgivare. På motsvarande sätt kallas parterna i ett uppdragsavtal uppdragstagare och uppdragsgivare. Begreppet arbetstagare och uppdragstagare är inte reglerat i lagstiftningen då dessa begrepp anses vara allmänt känt. Arbetstagare är alltid en fysisk person och arbetsgivare är i regel juridisk person såsom t.ex. aktiebolag, ideell förening, staten, kommun eller landsting. Uppdragstagare är i regel enskilda näringsidkare med egna verktyg och egen lokal. Genom tillkomsten av de arbetsrättsliga lagarna regleras tryggheten i arbetslivet.

I Sverige har tillkomsten av lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet haft stor betydelse. Dessa lagar var ett resultat av 1970-talets lagstiftning där facket positioner flyttades fram.102 På motsvarande sätt har arbetsavtalslagen (26.1.2001/55) och lag om kollektivavtal (7.6.1946/436) i Finland.

Huvudregeln inom arbetsrätten är att det i princip föreligger en fri anställningsrätt för arbetsgivaren. Det är upp till arbetsgivaren att uppställa kravspecifikationer för anställningen samt att arbetstagaren kan fritt välja mellan de arbetssökande eller avböja ingående av anställningsavtal.103 Det ligger så att säga i sakens natur att klubbar i Elitserien, SM-liiga och NHL själva äger rätten att bestämma vilka spelare man vill ingå anställningsavtal med. Klubbarna i Elitserien, SM-liiga och NHL kan vidare uppställa specifika krav på den de avser att anställa. Det kan handla om att arbetstagaren ska vara back, forward, målvakt, right eller left skytt, bra skridskoåkare, utpräglad målskytt o.s.v. I svensk och finsk rätt huvudregel att anställningsavtal ingås tills vidare. Utöver tills vidare finns det möjlighet att ingå avtal om att tidsbegränsa en anställning.104 Elitidrotten bygger således på och att det är i bägge parters intresse att flera visstidsanställningar efter varandra får förekomma.105 I förarbetena till den svenska lagen (1982:80) om anställningsskydd framkommer att det inte står i strid med lagen att tidsbegränsa anställningarna för idrottstränare. Det är således tillåtet för idrottsrörelsen att det måste finnas en obegränsad rätt att anställa idrottstränare och spelare viss tid eller visst arbete om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet.106

I och med att ishockeyn i Elitserien, SM-liiga och NHL utvecklats till en kommersiell och professionell verksamhet har de arbetsrättsliga frågorna aktualiserats. Naturligtvis var NHL före Elitserien och SM-liiga i utvecklingen av de arbetsrättsliga frågorna och utmaningarna. Allt efter hand har det framförhandlats kollektivavtal för såväl spelarna i NHL, Elitserien och SM-liiga. Rätten till tills vidare anställning har följaktligen bortförhandlats i kollektivavtalen för ishockeyspelarna i Elitserien och NHL. I Finland finns inget formellt kollektivavtal mellan SM-liiga och spelarföreningen likt övriga arbetsmarknadens gällande arbetsvillkorssystem (Työehtosopimusjärjestelmä, TES). I stället har parterna ingått det Allmänna avtalet som sträcker sig till 30.4.2012. Det första Allmänna avtalet ingocks år 1998, och därefter år 2001, år 2004 och år 2007. Det allmänna avtalet kan liknas vid ett kollektivavtal enligt TES, men där ishockeyns avtalsparter inte ville inkorporera alla frågor som regleras i TES.107 I Hockeyavtalet 2007-2009 (kollektivavtalet för svensk ishockey) kan utläsas att en ”Anställning som ishockeyspelare ät tidsbegränsad

102 Agell, Anders & Malmström, Åke (2003) s. 291ff., Ds 2002:56, s. 58ff. samt Backman, Jyri (2008) s. 61ff. 103 Andersson, Anderz m.fl. (2002) s 83ff. 104 Backman, Jyri (2008) s. 61ff. 105 Proposition 1996/97:16, s. 28ff. 106 Proposition 1981/82:71, s. 121, proposition 2006/07:111, s. 26 samt Ds 2005:15, s. 38. 107 www.sjry.fi (2010-03-31), SJRY & SM-liiga. Yleissopimus [Allmänna avtalet] samt Jääkiekkon SM-liigan pelaajasopimus [SM-liigas spelaravtal].

23 och gäller normalt för ett eller två år i taget. Avtal om längre tid kan träffas mellan arbetsgivaren och spelaren.”108 I Hockeyavtalet stadgas därtill att ”Spelaren inte har företrädesrätt till återanställning.”109

Curt Flood Act National Labor Relations Act Norris-La Guardia Act i USA har stärkt de anställdas rättigheter i arbetslivet.

2.4.1 Spelarföreningarna i Sverige och Finland I och med att ishockeyn började bli kommersialiserad och professionaliserad i såväl NHL, Elitserien och SM-liiga har spelarna den insett betydelsen av att sammansluta sig i fackföreningar för att kunna påverka sin arbetssituation än mera. Då spelarna började bli halv- och helprofessionella arbetstagare uppstod behovet av att sammansluta sig i fackföreningar för att ytterligare stärka spelarnas förhandlingsposition gentemot arbetsgivarna, dvs. klubbarna. Spelarföreningarna bevakar förutom de arbetsrättsliga frågorna frågor kring socialförsäkringssystemet och andra relaterade frågor såsom t.ex. rättsskydd, utbildning och spelarnas ställning.

Spelarföreningen i Finland (Suomen Jääkiekkoijlijat ry) bildades sommaren 1973. Vid det konstituerande mötet i Hotell Hesperia i Helsingfors fanns ett tjugotal landslagsspelare närvarande.110

Den svenska spelarföreningen, Sveriges Ishockeyspelares Centralorganisation, SICO, bildades år 1977.111

Utveckla….

2.5 Aktiebolagsrätt Associationsformen aktiebolag har flera fördelar. En fördel är att aktieägarna, delägarna, inte har något personligt ansvar för bolagets uppkomna förpliktelser och skyldigheter. Det är enbart aktiebolagets förmögenhet som kan tas i anspråk för betalning av skulder, till skillnad mot t.ex. handelsbolag där delägarna personligen svarar för uppkomna förpliktelser. Ansvaret för aktieägarna sträcker sig enbart till den initiala insatsen när aktien tecknades till visst belopp. Aktiebolagsformen gör att risken för investerare begränsas, vilket medför att kapitalanskaffningen underlättas för verksamheter som kräver stort kapital. Andra fördelar med aktiebolagsformen är att ägandet kan utövas passivt, och i vissa fall anonymt, och att en aktie är som huvudregel fritt överlåtbar och kan förvärvas utan begränsningar.112 En annan stor fördel med aktiebolag är att klara skatteregler föreligger.

Ishockeyklubbarna i Elitserien respektive SM-liiga är associationer. Som en del i ishockeyns kommersialiseringsprocess har associationsformen aktiebolag etablerats. Det finns flera skäl till bolagiserings utvecklingen inom svensk respektive finsk ishockey.

108 Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott. Utskottet för elitishockey & Tjänstemannaförbundet HTF. (2007). Hockeyavtal 2007-2009. (2007). 4 § Mom 1. 1 stycket. 109 Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott. Utskottet för elitishockey & Tjänstemannaförbundet HTF. (2007). Hockeyavtal 2007-2009. (2007). 4 § Mom 1. 2 stycket. 110 www.sjry.fi (2010-01-14) samt Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 44ff. 111 www.sico.nu (2009-09-12). 112 Sandeberg, Catarina af (2006) s. 13ff.

24

I såväl Sverige som Finland råder i princip etablerings- och näringsfrihet. Vem som helst kan utan tillstånd etablera en viss näringsverksamhet. Däremot regleras formerna för själva bildandet och skötseln av bolaget i olika lagar. Dessa lagar och regler utgör den s.k. associationsrätten. För associationer aktualiseras dessutom ett flertal andra lagar och regler, t.ex. skattelagstiftningen.113 Begreppet associationsrätt omfattar alla former av verksamhet som bedrivs i sammanslutningar, associationer. Inom associationsrätten är aktiebolag den mest utvecklade.114 I Sverige finns drygt 350 000 aktiebolag registrerade, motsvarande siffra i Finland är drygt 200 000.115 De första formerna av aktiebolag kan spåras till medeltidens Italien. Banker började etableras under 1400-talet med stöd av kapitalinsatser från individer som var befriade från personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Under 1600- och 1700-talen utvecklades det europeiska näringslivet, och stora handelskompanier etablerades. Denna form av verksamhet krävde oktroj, d.v.s. att regelverk utformades samtidigt som ett regeringstillstånd krävdes. I Sverige infördes den första aktiebolagsförordningen, som möjliggjorde möjligheten att samverka i aktiebolagsform, år 1848. År 1910 infördes en ny och strängare aktiebolagslag, vilka skärptes ytterligare år 1944. År 1975 infördes aktiebolagslagen som gällt till och med den 31 december 2005. Från och med den 1 januari 2006 gäller den nya aktiebolagslagen (2005:551).116 Finland var en del av Sverige under ca 1150-talet till 1809. Mellan åren 1809-1917 var Storfurstendömet Finland en del av Ryssland. Finland blev suverän republik 6 december 1917. Den första finska aktiebolagslagen …. 1864??Utveckla!! Den nuvarande finska aktiebolagslagen (21.7.2006/624) gäller från 1 september 2006. De nordiska länderna har en till stora delar en gemensam historia vilket avspeglar sig i samarbete och i vissa delar samnordisk lagstiftning, och så även inom bolagsrätten.117 Förkortningen för aktiebolag är Ab på svenska och Oy (osakeyhtiö) på finska.

Ett aktiebolag är antingen ett privat eller publikt aktiebolag. Det är enbart publika aktiebolag som får sprida aktier, och därigenom vända sig till allmänheten i syfte att söka kapital, och reglerna är straffsanktionerade. En skillnad mellan privata och publika aktiebolag är det lagstadgade kravet på aktiekapitalets minsta storlek. Privata aktiebolag ska ha ett aktiekapital på minst 100 000 kr. (Sverige) alternativt 2 500 euro (Finland), medan ett publikt aktiebolag ska ha ett minsta aktiekapital på minst 500 000 kr. (Sverige) alternativt 80 000 euro (Finland).118 För att kunna bilda ett aktiebolag krävs det minst en eller flera stiftare och att ett skriftligt avtal upprättas om bolagsbildning.119

Aktiebolag inom idrotten bildas genom ett årsmötesbeslut, och i regel äger klubben alla aktier, det finns dock undantag. På aktiebolagets bolagsstämma representeras klubben av styrelsen, men det kan även finnas andra aktieägare. Aktiebolagsstyrelsen och idrottsklubbensstyrelse kan många gånger vara en och samma styrelse.120

Se förarbeten Swe Fin….

USA……

113 Smiciklas, Martin (2006) s. 11ff. 114 Sandeberg, Catarina af (2006) s. 13ff. 115 www.bolagsverket.se samt www.prh.fi (2009-10-13). 116 Sandeberg, Catarina af (2006) s. 13ff. 117 Proposition RP 109/2005 rd, s. 8ff. [Finland]. 118 Aktiebolagslag (2005:551), 1 kap. 2-8 §§ samt aktiebolagslag (21.7.2006/624), 1 kap. 1 § och 3 §. 119 Aktiebolagslag (2005:551), 2 kap. 1 § - 3 §, 30 kap. samt aktiebolagslag (21.7.2006/624), 2 kap. 1 § - 3 §. 120 Lindquist, Björn (2004) s. 129ff.

25

2.5.1 Svensk ishockey och IdrottsAB År 1999 fattade Riksidrottsförbundet (RF) det historiska beslutet att tillåta specialidrottsförbund (SF) att genom stadgeändring tillåta medlemsföreningar en möjlighet att upplåta rätten att delta i SF:s tävlingsverksamhet till ett Idrottsaktiebolag (IdrottsAB). Den huvudsakliga bakgrunden till beslut var svårigheterna att kombinera den ideella föreningsverksamheten och den allt mera tilltagande kommersialiseringen av svensk idrott. För att kunna fortsätta som en samlad idrottsrörelse ansåg RF stämman att beslutet var nödvändigt. Detta historiska beslut har således förändrat förutsättningarna inom svensk idrott. Det bör dock påtalas at det inte är något nytt att en idrottsförening är aktieägare.121 Utgångspunkter och avgränsningar i samband med Bolagsutredningen, som RS tillsatte, var att förhålla sig till en demokratisk uppbyggd idrottsorganisation, en sammanhållen idrott och att värna den ideella föreningen.122 Riksidrottsförbundets (RF) stadgar lägger inget hinder i att medlemsföreningar, helt eller delvis, ensamt eller tillsammans med andra, bedriver viss verksamhet i aktiebolagsform. Förändringen i RF:s stadgar (dessutom krävs vidare reglering i SF: stadgar) innebär istället att en förening upplåter rätten att delta i SF:s tävlingsverksamhet till ett IdrottsAB. Ett IdrottsAB kan inte bli medlem i ett SF, utan denna rätt förbehålls föreningarna. Genom regleringen är respektive SF exklusiv innehavare av en icke upplåtbar/överlåtbar spelrätt i det/de seriesystem som respektive SF administrerar. Förhållandet mellan förening och IdrottsAB regleras med avtal.123 De allmänna förutsättningarna för upplåtelse av tävlingsverksamhet till IdrottsAB finns i RF:s stadgar 11 kap. 3 §, med närmare preciseringar i 11 kap. 3 a § samt 3 b §. Svenska Ishockeyförbundet (SIF) reglerar förutsättningarna för IdrottsAB inom svensk ishockey. Förutsättningarna för att IdrottsAB ska kunna deltaga i SIF:s tävlingsverksamhet (SIF stadgar 11 kap. 3 §) är att IdrottsAB till huvudsaklig del har till ändamål att bedriva ishockeyverksamhet och därtill naturligt anknytande verksamhet och i vilken upplåtande förening har röstmajoritet på bolagsstämma. I detta sammanhang aktualiseras den s.k. ”51-49 % -spärren”.

Följande villkor, som är hämtat från Svenska ishockeyförbundet (SIF), ska ingå i upplåtelseavtalet mellan förening och IdrottsAB:124

1. IdrottsAB ska förbinda sig att följa vid varje tid gällande RF:s stadgar, IIHF:s stadgar, SIF:s stadgar samt SIF:s tävlingsregler (Tävlingsbestämmelser, Seriebestämmelser och Spelregler) och Handläggningsordning för IdrottsAB.

Dessa regelverks, som det ankommer på IdrottsAB att fortlöpande hålla sig förvissat om, ska utgöra en integrerad del av upplåtelseavtalet. IdrottsAB ska vidare förbinda sig att följa andra av angivna organisationer fattade beslut.

2. Spelare i IdrottsAB ska vara medlem i den förening som upplåtit den idrottsliga verksamheten till bolaget.

3. Upplåtande förening ska även fortsättningsvis bedriva sådan idrottslig verksamhet som ligger till grund för medlemskapet i SIF.

4. IdrottsAB får inte vidareupplåta rättigheten att delta i SIF:s tävlingsverksamhet.

5. IdrottsAB:s rätt att delta i SIF:s tävlingsverksamhet ska upphöra att gälla om upplåtande förenings medlemskap i SIF upphör.

121 Malmsten, Krister och Pallin, Christer (2005) s. 123ff. 122 Riksidrottsförbundet (1998). Alternativ Associationsform för Idrottslig verksamhet ”Bolagsutredning”. 123 Malmsten, Krister och Pallin, Christer (2005) s. 123ff. 124 SIF stadgar (2009), 11 kap.

26

6. Rättigheten att delta i SIF:s tävlingsverksamhet ska återgå till föreningen om IdrottsAB färsätts i konkurs eller träder i likvidation.

7. Förening ska förbehålla SIF rätten att godkänna det namn under vilket IdrottsAB deltar i SIF:s tävlingsverksamhet.

8. IdrottsAB ska på begäran av RIN, SIF eller distriktsstyrelse lämna yttranden och upplysningar samt handlingar i ärenden avseende bolagets deltagande i SIF:s tävlingsverksamhet.

9. Upplåtelseavtal och ändringar i detta ska godkännas av SIF för att äga giltighet.

Ett IdrottsAB under SIF:s kontroll, som direkt eller indirekt ägs av någon som har ett avgörande inflytande även över annat IdrottsAB under SIF:s kontroll, är förbjudet att delta på samma nivå inom SIF:s tävlingsverksamhet som detta andra IdrottsAB. SIF ska fortlöpande kontrollera efterlevnaden av upplåtelseavtalet och andra förhållanden i anslutning därtill samt vad som i övrigt föreskrivs i denna paragraf. Vid avvikelse är förening och IdrottsAB skyldiga att på uppmaning av SIF vidta rättelse för bestämmelsernas efterlevnad. Om sådan rättelse inte sker inom angiven tid äger SIF återta sitt godkännande av upplåtelseavtalet samt vidta andra åtgärder. Vid tvist där IdrottsAB är part gäller skiljenämndsbestämmelsen i SIF:s stadgar § 1:8. I SIF:s Tävlingsregler och handläggningsordning för IdrottsAB finns ytterligare föreskrifter för IdrottsAB och andra berörda parter.

Genom att svensk idrott infört möjligheterna att bedriva verksamhet genom IdrottsAB har näringslivets spelregler aktualiserats i allt större omfattning. Det finns flera fördelar med IdrottsAB: kapitalanskaffning underlättas, momskvittning tillåts inom näringsverksamhet, koncernbidrag (s.k. kommunicerande kärl) kan utnyttjas inom hela aktiebolagskoncernen under förutsättning att IdrottsAB äger aktiebolag samt att det är klara skatteregler. Nackdelarna kan bestå i att 51-49 % -spärren kan minska intresset för investeringar. Investerare är helt enkelt inte beredda att tillskuta kapital om de inte kan påverka styrningen av klubben. En annan nackdel är att koncernbidrag inte kan tillämpas mellan den ideella förening och IdrottsAB, d.v.s. spärregler föreligger. Frågan om slopandet av 51-49 % regeln har varit emellanåt omdebatterad inom svensk idrott. Huvudskälet till diskussionerna om slopandet av 51-49 % -spärren bygger på konkurrensläget och utvecklingen inom ishockey och fotboll. Det utsatta konkurrensläget innebär att mera kapital behöver tillföras samt att det tillkommit ett större antal bolag kring ishockey- och fotbollsklubbarna. Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Fotbollförbundet insände i december 2008 därför en gemensam motion till Riksidrottsförbundet inför RF-stämman 2009. I motionen föreslås en ändring i RF:s stadgar så att det är respektive SF:s egna stadgar som ska avgöra kring regelverket för IdrottsAB.125 Under RF stämman 2009 avslogs motionen om att upphäva regeln om 51-49 %, närmare bestämt fick RS i uppdrag att utreda frågan mera ingående. I motionen fanns ett förslag om att IdrottsAB skulle kunna bli associerade medlemmar i respektive specialidrottsförbund. Detta skulle vara ett avsteg från idrottsrörelsens grundläggande struktur om att enbart ideella föreningar kan vara medlemmar i ett specialidrottsförbund.126

2.5.1.1 Svenska Hockeyligan AB År 1955 bildades Svenska Serieföreningen och dess medlemmar var klubbarna i division 1 och 2. År 1957 bytte man namn till Serieföreningen Elitishockey. Elitserien startade år 1975 och bestod av tio klubbar: AIK, Brynäs, Djurgården, Frölunda, Färjestad, Leksand, MODO, Skellefteå, Södertälje och Timrå. År 1988

125 SIF och SvFF (2008). Motionen om förenings IdrottsAB. 126 www.rf.se (2009-10-14).

27 utökades Elitserien med två klubbar till tolv, där de åtta första går till slutspel. Svenska Hockeyligan (SHL) fick sitt nuvarande namn den 1 januari 2001. I samband med årsmötet 2001 omorganiserades SHL. Den ideella föreningen upplöstes och all sportslig och kommersiell verksamhet överfördes i Svenska Hockeyligan AB. Det fanns flera anledningar till omorganisationen men ett par orsaker var tydigare ansvarsförhållanden och effektivare administration. Svenska Hockeyligan AB som företräder klubbarna ska tillvarata de gemensamma sportsliga och kommersiella intressena, och hanterar således bl.a. TV- och media avtalen samt de gemensamma sponsorerna. Den totala omsättningen uppgår till ca 120 miljoner kronor. Aktieägare i Svenska Hockeyligan AB är de klubbar som spelar i Elitserien. Aktieandelen per klubb i Svenska Hockeyligan AB motsvarar 8,33 %.127

Har funderat på att bryta sig ur SIF:s styrning???

Sedan bildandet 2 maj 2006 är Djurgårdens IF, Frölunda HC, Färjestad BK, HV71 och Linköping HC ägare av Hockey Trophy N Holding AB, med ett aktiekapital motsvarande 100 000 kronor med lika del (20 %).128

2.5.2 Finsk ishockey och SM­liiga I Finland har idrottsbolagiseringen inom framförallt ishockey gått snabbt. År 1999 tillsatte Finlands Idrott (FI) en utredningsgrupp som skulle belysa de bl.a. de juridiska utmaningarna med bolagisering inom finsk idrott. En orsak till bolagiseringen är att de funnits s.k. bakgrundsbolag som istället för klubben haft hand om klubbens affärsverksamhet, vilket reglerats av avtal. I dessa bakgrundsbolag har spelaravtal, sponsoravtal och andra kommersiella avtal reglerats. Till skillnad mot Sverige och Riksidrottsförbundet har idrottens centralorganisation FI inte haft samma betydande funktion i bolagiseringsprocessen. Den huvudsakliga orsaken till detta är skillnader i organisationsstrukturen mellan de bägge länderna. I Finland har FI inte kunnat besluta om bolagiseringsfrågan då beslutanderätten tillfaller respektive specialidrottsförbund (grenförbund).129 I och med detta har konstruktionen av bolagisering tagit annan form än i Sverige.

I FI:s stadgar finns inga bestämmelser som reglerar medlemsorganisationers interna struktur. FI:s möjlighet att påverkan på den finska idrottens organisationsstruktur är således begränsad, förutom när nya medlemmar upptas. Även om finsk idrott bolagiserats har FI inte några bolag som medlemmar. I och med att FI inte har detaljnormerande regelverk, kunde också varit mera homogen, har centralorganisationen FI inte kunnat styra bolagiseringsutvecklingen på liknande sätt som i Sverige.130

Bolagiseringen inom den finska idrotten kan ha flera bolagiseringsmodeller. Det vanligaste tillvägagångssättet vid bolagisering är att en ishockeyklubb bildar ett aktiebolag till vilken den överlåter sin affärsverksamhet. Ägare, förutom ishockeyklubben, i bolaget kan även andra vara, och det finns inga begränsningar i ägarunderlaget. Platsen i seriespelet går direkt till aktiebolaget.131 Bolagiseringen kan också bestå i att en lagidrottsliga övergår från en ideell förening till att aktiebolag, t.ex. SM-liiga. Ett specialidrottsförbund (grenförbund) skulle också kunna bli ett kommersiellt bolag.132

127 www.hockeyligan.se (2009-09-19) samt information från Bolagsverket 2009-09-18. 128 Information från Bolagsverket 2009-09-18. 129 Halila, Heikki (1999) s. 69ff. samt Suomen Liikunta ja Urheilu [Finlands Idrott] (2009) Suomen Liikunta ja Urheilu SLU ry:s säänöt. 130 Halila, Heikki (1999) s. 69ff. samt Suomen Liikunta ja Urheilu [Finlands Idrott] (2009) Suomen Liikunta ja Urheilu SLU ry:s säänöt. 131 Halila, Heikki (1999) s. 69ff. 132 Halila, Heikki (1999) s. 69ff.

28

Ett av skälen till varför SM-liiga och des klubbar bolagiserades år 2000 var att man ville dra en klar gräns mellan amatör- och professionell ishockey.133

När Oulun Kärpät (Uleåborg) beslutade att bolagisera representationslaget och A-juniorerna år 2000 blev konstruktionen att moderföreningen Oulun Kärpät 46 ry. ägde en stiftelsen Kärppäsäätiö (Kärpästiftelsen) till 100 %. Stiftelsen Kärppäsäätiö äger i sin tur 79 % av aktierna i Oulun Kärpät Oy som ansvarar för representationslaget och A-juniorerna. De övriga 21 % i Oulun Kärpät Oy ägs av ca 200 företag och privatpersoner.134

Hallilla 1999 SvIdrJur För.

Utveckla….

SM-liiga säänöt

Att SM-liiga varit framgångsrik framgår av att fotboll var större och poulärare än ishockey i Finland innan SM-liiga bildades till säsongen 1975/76.135

3. Den Amerikanska proffsidrottsmodellen samt ishockeyns, NHL:s och SM-liigas utveckling

I denna del behandlas översiktligt organiseringen av den amerikanska proffsidrotten i ”major leagues” och i synnerhet NHL. Naturligtvis finns det annan lag- och individuell proffsidrott i USA, men mycket av debatten i Europa angående den amerikanska proffsidrotten syftar på ”major leagues”. ”Major leagues” organiserar professionell baseboll (MLB), amerikansk fotboll (NFL), basketboll (NBA) och ishockey (NHL). ”Major leagues” betecknas i olika sammanhang som ”the Big 4”, de fyra stora. Att enbart diskutera ”major leagues” är dock missvisande. Idrott som samhällsfenomen har en stor betydelse för hela det amerikanska samhället. Barn och ungdomsidrott, och inte minst skolidrotten är viktiga inslag i det amerikanska samhället. Skolidrotten har till skillnad mot den europeiska skolidrotten en mycket stark ställning genom hela det amerikanska utbildningssystemet. Kännetecknande för den amerikanska idrotten är att det finns en klar åtskillnad mellan amatör- och proffsidrott.

De västerländska idrottsmodellerna består av den Europeiska idrottsmodellen respektive den Amerikanska idrottsmodellen (proffs- respektive amatöridrott). Idrottens styrning är således saker som inte syns men verkar i oss och att ”vi kan ha ett samhälle utan idrott men ingen idrott utan samhälle”.136 Idrotten är vidare en del av samhället vid den specifika tidpunkten.137 Idrottens roll i samhället kan illustreras av Ibsens & Ottesens modell kring samhällssektorer mellan stat, marknad och civilt samhället.138

133 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 106. 134 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 12ff. 135 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 107. 136 Peterson, Tomas (2004), Idrotten i samhället. 137 Peterson Tomas, föreläsning 20 oktober 2009 vid Malmö högskola. 138 SOU 2008:59, s. 63.

29

En grundläggande ideologi inom idrotten är tanken om amatörism och självständighet från yttre faktorer.139 Nu förändras emellertid samhället och idrotten med den.140 Föreningsautonomin är en viktig hörnsten i svensk och finsk idrott.141 I svensk idrott har det aldrig funnits en direkt statlig administration av idrott. I stället har policyn varit att staten samarbetar med idrottsrörelsen. Således har ett implicit kontrakt skapats142, med historiska grunder som lades allaredan år 1913.143 Med implicit kontrakt avses att ”principen att idrottsrörelsen själv skulle svara för sin inriktning och verksamhet – medan statens primära uppgift var att bistå med ekonomiskt stöd.”144 Modern idrottspolicy har således en sammanlänkning mellan behovet av att upprätthålla idrottens ideal och sociala värden.145 Professor Tomas Peterson talar i detta sammanhang om att idrott är en del av samhället men att det finns ett idrottsligt internt samhälle.146

Demokratiseringsmålet är det tyngsta argumentet i regeringens folkrörelsepolitik.147 I demokratisk anda är således årsmötet föreningens högsta beslutande organ148 där varje medlem en röst på årsmötet, men rösträtten kan differentieras i stadgarna.149 Årsmötet som ska hållas varje år på det tider som anges i stagarna har flera uppgifter, men där några uppgifter speciellt bör framhållas: ändring av stadgar, föreningsövergripande beslut, utse styrelse samt suppleanter, välja revisorer och valberedning samt att besluta om föreningens upphörande (likvidation) m.m. Värt att nämna är att, i Sverige, är årsmöteshandlingar inte allmänna handlingar, det är således föreningsstyrelsen eller ytterst årsmötet som avgör om andra än medlemmar ska få närvara på årsmötet.150 En viktig faktor inom den svenska, och den skandinaviska, idrotten är behovet av ekonomiskt stöd. En teoretisk ansats är att stöd kan uppbringas från tre olika håll – den offentliga sektorn, den civila samhällssfären eller marknaden.151 I Sverige och Finland

139 SOU 2008:59 samt Carlsson (2009). 140 Vitbok om idrott (2007) s. 2ff. samt Carlsson (2009). 141 Halila, Heikki (1999) s. 69ff. 142 Bergsgard och Norberg (2009), se också SOU 2008:59, s. 15ff. 143 SOU 2008:59, s. 129. 144 SOU 2008:59, s. 133. 145 Bergsgard och Norberg (2009). 146 Tomas Peterson, föreläsning 20 oktober 2009. 147 SOU 2008:59, s. 139. 148 Malmsten, Krister och Pallin, Christer (2005) s. 65ff. 149 Johansson, Svante (2007) s. 141ff. 150 Malmsten, Krister och Pallin, Christer (2005) s. 65ff. 151 SOU 2008:59, s. 113.

30 har idrottens finansiering tillhandahålls till stor del av staten, varav spelpengar är en viktig faktor.152 I detta sammanhang är det värt att notera att SM-liiga aldrig erhållit en cent i statligt stöd.153

3.1 Den Amerikanska proffsidrottsmodellen USA har valt en annan väg än flera andra länder när det handlar om att utveckla elitidrott. Den amerikanska regeringen har valt att delegera utvecklingen av elitidrott till idrottsorganisationerna och sedermera hålla sig borta från idrotten. I och med att den federala myndigheten valt att avstå från idrottslig inblandning har de 50 staterna rätt att forumleras in egen policy för idrotten. Då det inte finns någor system för utveckling av elitidrott i USA har varje enskild sport olika utmaningar att bemästra vad avser utveckling av elitidrottare.154 ”Major leagues” och klubbarna inom ”major leagues” styrs inte enligt den traditionella Europeiska idrottsmodellen med ett idrottsförbund som administrerar såväl amatör som professionell idrott. I stället kan ”major leagues” och klubbarna bli beskriva som sportindustrier som är nära sammankopplade med underhållningsindustrin. ”Major leagues” är strukturerade som privata associationer ”franchising” som har en viss självständighet och autonomi. Den amerikanska proffsidrotten är sammanbundna av stadgar ”constitution”, lagar och regler uppställda samt accepterade av deltagande klubbar. Utgångspunkten i konstruktionen av ”major leagues” är att det ska råda balans mellan klubbarna på planen. Huvudskälet till denna utgångspunkt är att ”major leagues” mår bäst av denna konstruktion i långa loppet. En jämn liga blir inte ointressant och klubbarna utkonkurrerar inte varandra. Klubbarna i ”major leagues” är en del i en större helhet. Underhållningsindustrin. ”Major leagues” ska attrahera supportrar, åskådare, sponsorer, näringsliv och inte minst tv- och olika mediebolag i det långa loppet. Det amerikanska ”major league” systemet innehåller bl.a. regleringar om en solidarisk fördelning av alla intäkterna (t.ex. tv- och media intäkter samt merchandising) för att uppnå största möjliga framgång. Detta är en stor skillnad mot den Europeiska idrottsmodellen, och mentaliteten ”the winner takes it all” och i synnerhet inom den europeiska fotbollen. Organiseringen av ”major leagues” består av ett fixerat antal licenser.155 Genom licensen kan klubbar etableras i olika städer, och omlokaliceras (vilket är reglerat av respektive ”major leagues” reglemente).156 Genom att respektive ”major league” kontrollerar antalet licenser kontrollerar man att antalet klubbar är färre än antalet städer som vill ha en ”major league” klubb.157 I detta sammanhang aktualiseras följaktligen begreppet ”franchising”. Licenserna och rätten till en klubb är i regel ägda av mycket förmögna individer eller företag.158 I NHL är ägt av Madison Square Garden, L.P som äger arenan Madison Square Garden som i sin tur är ägt av Cablevision Systems Corporation (ett mediaföretag noterat på New York Stock Exchange).159 Uppbyggnaden och struktureringen av ”major leagues” innebär att klubbarna inte kan avancera eller degraderas ur ligan. De sportsliga grunderna blir således inte avgörande för vilka klubbar som får deltaga i den högsta ligan. Konstruktionen av ”major leagues” innebär att nya klubbar sällan accepteras in i ligan. En utvidgning av ”major leagues” förutsätter att klubbarna i ligan accepterar utökningen. Samtidigt som det förekommer en inte obetydlig avgift som ska erläggas för den nya licensen.160 För att kunna flytta en franchise till en annan stad krävs det ett godkännande av tre-fjärdedelar av ägarna.161

152 SOU 2008:59 samt Bergsgard och Norberg (2009). 153 Mennander, Ari & Pasi (2004). 154 Houlihan, Barrie & Green, Mick (2008) s. 243ff. samt s. 251. 155 Halgreen, Lars (2004). European Sports Law. A Comparative Analysis of the European and American Models of Sport. Forlaget Thomson A/S. Copenhagen. 156 Champion, Walter T. (2009) s. 100ff. 157 Rosentraub, Mark S (1999) s. 5ff. 158 Halgreen, Lars (2004). European Sports Law. A Comparative Analysis of the European and American Models of Sport. Forlaget Thomson A/S. Copenhagen. 159 www.nyse.com, www.cablevision.com samt www.thegarden.com (2010-02-02). 160 Halgreen, Lars (2004). European Sports Law. A Comparative Analysis of the European and American Models of Sport. Forlaget Thomson A/S. Copenhagen. 161 Sharp, Linda A m.fl. (2007) s. 74f. Enligt NFL Rule 4.3. samt Sage, George (2004).

31

I syfte säkerställa att rivaliserande ligor inte uppkommer använder sig ”major leagues” av flera blockerande åtgärder. Dessa kan utgöras av att (1) använda sig av ”cross-ownership”162 regler för att begränsa investmentkapital, (2) förhindra spelarförvärv genom att använda sig av ”reserve clause” (reservationsklausul), (3) ingå långa tv-avtal i syfte att begränsa media exponering samt att (4) expandera ligan eller att kontrollera sport/arena faciliteterna för att begränsa tillgängligheten för rivaliserade klubbar.163

De professionella klubbidrotterna ”major leagues” är styrda av tre byråkratiska avdelningar: ”major leagues” styrelse, kommissionären (commissioner) samt ”major leagues” centrala ligakansli. Spelarna är i de flesta fall organiserade i spelarföreningar (fackförbund), i NHL är det NHLPA.164 NHL är den enda av ”major leagues” som har både president och kommissionär.165 Relationen mellan styrningen och spelarnas fackförbund är reglerat av kollektivavtal. ”Major leagues” styrelse övervakar och utfärdar policys som rör franchise placering, utvidgning eller minskning av ligan, kollektivavtal, spelregler, frågor kring spel faciliteter samt fördelning av intäkter som inte är lokalt genererade. Respektive klubb ”franchising” ansvarar för facilitet förvärv eller leasing, marknadsföring av klubben, biljettförsäljning och vip-läktare samt förberedelse för lokala sändningsavtal. Den centraliserade liga kansliet ansvarar bl.a. för spelschema, anställning och utbildning av matchfunktionärer, marknadsföring och licensiering av merchandise samt förhandling av sändningsavtal. I respektive ”major league” finns en kommissionär (commissioner) som är anställd av klubbägarna, vilka också äger rätt att avskeda denne. Kommissionärens befogenheter är statuerade av ligans konstitution och stadgar. I kommissionärens arbetsuppgifter ingår bl.a. att godkänna spelaravtal, utforma regler, tvistelösning mellan spelare, klubbar, mellan klubbar, eller mellan spelare och klubbar och ligan samt att avgöra disciplinära frågor som rör spelare, klubbar, ägare och andra.166

Det amerikanska rättssystemet och proffsidrotten ingår i Common Law,167 och har tidigt varit involverad i rättsliga tvister. Allaredan i början av 1900-talet har olika domstolar prövat tvister mellan aktie/klubbägare och det amerikanska rättssystemet. I de flesta fall har frågor om brott mot konkurrensreglerna (Anti-trust) i, Sherman Antitrust Act [Sherman Act] och/eller arbetsrättslagstiftningen prövats.168 Den konkurrensrättsliga lagstiftningens syfte är att upprätthålla ekonomisk konkurrenskraft i samhället. Figuren har till syfte att försöka illustrera ”major leagues” som ett slutet system där principerna om kapitalism, monopol och karteller utgör ramen för verksamheten. Storleken på cirklarna ska tolkas som storlek i betydelse för ”major leagues” organisation och struktur.

162 Cross-ownership innebär ägarintressen i mer än en franchise klubb. Ingen av de fyra stora Major Leagues (NHL, MLB, NFL och NBA) förbjuder cross- ownership, dock med vissa begränsningar inom NFL. Sharp, Linda A m.fl. (2007). Sport law : a managerial approach s. 72f. Kolla upp om NFL stämmer!! 163 Sharp, Linda A m.fl. (2007) s. 76. 164 The National Hockey League Players´ Association. 165 Halgreen, Lars (2004) s. 75. 166 Sharp, Linda A m.fl. (2007) s. 62ff. 167 I Sverige och Finland har vi Civil Law. 168 Grey, James T (2000) ” Regulation of sports leagues, teams, athletes and agents in the United States”, i Caiger & Gardiner [red] (2000) Kap. 16, s. 276.

32

Det centrala klustret i ”major leagues” är sporten och underhållningen, näringsverksamheten samt ”major leagues” interna regelverk med stadgar, konstitution, lagar och regler. Att de cirklarna för arbetsrätt och konkurrensrätt är de största cirklarna beror på att det är lagstiftning. Till de arbetsrättsliga frågorna här draft, free agents, reserve clause, option clause, Rozelle rule, tampering rule, salary cap och luxury tax. Det ska också påpekas att agenterna är en aktör som påverkar spelarersättningarna. Skälet till att agenterna inte är innanför ramen beror på att de är externa aktörer som inte påverkar ”major leagues” organisation och struktur. En betydelsefull intern aktör inom ”major leagues” är kommissionären. Kommissionären är avlönad av klubbarna i respektive ”major league” och kan bl.a. utdela olika former av sanktioner mot klubbarna och spelarna. Nära sammankopplat till det centrala klustret med sport och underhållning, näringsverksamhet och major leagues interna regelverk hör det slutna systemet och licensen/franchising. För att kunna driva kommersialiseringen krävs en arena med entréavgifter, försäljning och merchandising som stora inkomstkällor. Naturligtvis aktualiseras också tv-och mediarättigheter och sponsring som en av de mest betydelsefulla inkomstkällorna för ”major leagues”.

”Major leagues” och klubbägarna har regler som har till syfte att skydda deras verksamhet. Den först typen av spelarbegränsningar som har prövats i amerikansk domstol med hjälp av anti-trust lagstiftningen är ”the reserve clause”. Det signifikativa med reserve clause är att en klubb kan hålla kvar en spelare år efter år genom att åberopa klubbens rätt till reserve clause när innevarande avtal var vid sitt slut. Allaredan under slutet av 1800-talet har spelarbegränsningar prövats med stöd av Sherman Act i den amerikanska högsta

33 domstolen (U.S. Supreme Court).169 I Federal Baseball case170 var bakgrunden till tvisten att – det fanns två konkurrerande ligor i The Federal League och The American and National Leagues – The Federal League hävdade att The American and National Leagues genom införandet av sina reserve clause förhindrat Federal League från att erhålla kvalitetsspelare och att Federal League därigenom inte kunde bli en ekonomisk lönsam. Det central i domen är att US Supreme Court konstaterande att styrningen och aktiviteterna inom den organiserade basebollen inte föll inom reglerna för Sherman Act!171 Som en följd av denna dom har baseballspelarna inte varit berättigade att stämma MLB med stöd av Sherman Act.172 Det dröjde till slutet av 1950-talet innan US Supreme Court avgjorde (Toolson vs. New York Yankees) att Anti-trust (konkurrensbegränsande) undantaget som professionell baseboll åtnjutit inte inkluderade de övriga sporterna i ”major leagues”. US Supreme Court bekräftade beslutet i Federal Baseball domen att upprätthålla undantaget och att överlåta till kongressen att avgöra ifall konkurrenslagstiftningen ska vara tillämplig på baseball.173

Det dröjde emellertid till början av 1970-talet innan stämningar väcktes av spelare och deras fackförbund mot ”major leagues” för undanröjande av olika former av spelarbegränsningar.174 I och med de kraftfulla sanktionerna som Sherman Act kan ålägga har de flesta av de idrottsrelaterade tvisterna inom det amerikanska rättssystemet berört de arbetsrättsliga undantagen från Sherman Act. De federala lagarna som innehåller undanta är Clayton Act, Norris-La Guardia Act och National Labour Relation Act (NLRA).175 Clayton Act som tillkom år 1914, begränsar användandet av Sherman Act (konkurrenslagstiftningen) gentemot mänsklig arbetskraft, genom att begränsa användandet gentemot fackförbund. I sektion 6 av Clayton Act fastslås att människor inte är handelsvara eller gods i handel. Därför kan professionella spelare hävda att försäljning eller anställning av professionella spelare inte utgör varuhandel inom den nationella handeln. I Norris-La Guardia Act, som tillkom år 1932, utesluts de federala domstolarna att intervenera i arbetsrättsliga tvister. Spelare eller fackförbund som anser att spelarrestriktioner, i form av att spelare är låsta/bundna genom t.ex. ”draft” (val av spelare) eller ”reserve system” (reservationssystemet), är illegala kan åberopa antingen Norris-La Guardia Act eller Clayton Act. Såväl Norris-La Guardia Act och Clayton Act är till för att skydda facklig verksamhet, och inte arbetsgivarna. Syftet med National Labour Relations Act (NLRA) är att uppmana arbetsgivarna och fackförbunden att framförhandla kollektivavtal. I syfte att överbrygga klyftan mellan antitrust- och arbetsrättslagstiftningen har U.S. Supreme Court (Högsta domstolen) utvecklat ”non-statutory Labour exemption” (icke lagstadgade arbetsrättsliga undantag) doktrinen.176 År 1998 antog kongressen Curt Flood Act,177 som innebär att baseballspelare kan stämma MLB om de anser att några villkor i deras anställning kan överträda konkurrenslagarna. Andra affärsperspektiv inom baseball är däremot fortfarande skyddade genom konkurrensundantaget (antitrust exemption).178

Genom kollektivavtal har branschanpassningar av spelarbegränsningar införts i amerikansk proffsidrott ”major leagues”. Även om fackförbund för professionella idrottsmän existerat i mer än ett sekel i amerikansk proffsidrott är kollektivavtal en relativt ny metod för att lösa de branschspecifika kraven som den amerikanska proffsidrotten uppställer. Även om de amerikanska spelarfackförbunden i ”major leagues” blev aktiva under 1950- och 1960-talen lyckades klubbägarna och ligorna att förhindra spelarfackförbundens krav om kollektivavtal till mitten av 1960-talet. Efter flera årtionden med tvister och

169 Halgreen, Lars (2004) s. 170ff. 170 Federal Baseball Club of Baltimore Inc. vs. National League of Professional Baseball Clubs, 259 US 200 (1922). 171 Federal Baseball Club of Baltimore Inc. vs. National League of Professional Baseball Clubs, 259 US 200 (1922). 172 Spengler, John O m.fl. (2009) s. 237ff. 173 Spengler, John O m.fl. (2009) s. 245f. samt Halgreen, Lars (2004) s. 181f. 174 Radovich vs. National Football League, 352 US 445 (1957) samt Halgreen, Lars (2004) s. 167ff. 175 Halgreen, Lars (2004) s. 182ff. 176 Sharp, Linda A m.fl. (2007) s. 305ff. samt Halgreen, Lars (2004) s. 182ff. 177 The Curt Flood Act (15 U.S.C. § 27 (a). 178 The Curt Flood Act (15 U.S.C. § 27 (a), Halgreen (2004) s 178ff. samt Spengler m.fl. (2009) s. 245f.

34 stämningar inom anti-trust, förhandlingar, strejker, lockouts, nya stämningar, avbrutna förhandlingar m.m. har kollektivavtalen inom ”major leagues” utvecklats till omfattande och komplexa juridiska dokument. I kollektivavtalen har bl.a. draft systemet, free agency, salary caps och skiljeförfarande reglerats.179 Med skiljeförfarande menas att idrottsrelaterade tvister ska lösas av idrottens egna handläggningsorgan, och inte allmän domstol. För att skiljeförfarande ska kunna tillämpas ska det finnas överenskommelse genom avtal mellan parterna för att tvisten ska kunna lösas av skiljemän. Draft systemet innebär att alla ”major leagues” har regler för var nya spelare från universitet, högstadium eller utlandet, som ska in i ligan, ska spela. Draft systemets övergripande syfte är att jämna ut de sportsliga aspekterna i ligorna. Genom att de sämst placerade klubbarna i föregående års liga får reservera spelare först, de bäst placerade klubbarna väljer nya spelare sist, kan den sportsliga balansen mellan klubbarna upprätthållas. När en klubb har draftat en spelare har klubben en exklusiv rätt att kontraktera denne. Klubben som draftat spelare behåller exklusiv rätt att kontraktera spelaren även om inget avtal har ingåtts.180

”Major leagues” har flera verktyg för att begränsa eskaleringen av spelarersättningar. Lönetak (salary cap) och lyxskatten (luxury tax) innebär att en klubb kan bli bestraffad om spelarersättningar blir högre än vad som är överenskommet inom ligan – vilket har varit ett kontroversiellt regleringsinstrument. Idéerna med salary caps och luxury tax är att minska de högsta spelarersättningarna, och att förhindra att klubbarna bjuder över varandra för att kontraktera de bästa spelarna.181 ”Major leagues” (NHL) har restriktioner för free agency, som innebär att de spelare som inte blir kvarhållna av sina klubbar med reserve klausulen blir fria att förhandla med andra klubbar och kan gå var de vill. I de nuvarande kollektivavtalen ges en större frihet för avtalslösa spelare än vad som varit tidigare. Men friheten är inte obegränsad och en spelare har inte samma rättigheter som europeiska. Fortfarande finns avsevärda begränsningar. Av ”major leagues” har NHL de mest restriktiva reglerna för free agency. Det nuvarande systemet är tämligen komplext och innehåller fem olika spelarkategorier, t.ex. har spelare som har spelat färre än tre år i NHL inte några free agency rättigheter.”Option clause”, som inte är lika vanligt förekommande, innebär en rätt för den klubb som äger spelaren att denne har en förtur (option) till att förhandla om ett nytt avtal med spelaren. I ”major leagues” som använt sig av option clause har spelarna teoretiskt kunna spela av ett år för att sedan bli free agency. Naturligtvis har klubbarna insett detta och infört ”Rozelle Rule” som innebär att en klubb som ingår avtal med spelaren måste kompensera den förra klubben ekonomiskt eller genom framtida draft rättigheter. Förutom rozelle rule finns ytterligare skyddsåtgärder genom ”the tampering rule”, vilken förbjuder andra klubbar att kontraktera eller att förhandla med spelare som tillhör annan klubb. Genom införandet av dessa spelarbegränsningar försvagas spelarnas förhandlingsposition när deras avtal är på väg att löpa ut. En ytterligare förstärkande åtgärd är att kommissionären bestraffar klubbar som bryter mot reglerna.182 ”Major leagues” har “transfer windows” som innebär att spelarövergångar enbart kan ske under vissa förutbestämda tidsperioder. Det övergripande syftet är att upprätthålla balans i tävlingen.183 Med ”trade” menas transfer (spelarövergång) av en spelare under avtal. Detta innebär att en avtalsbunden spelare kan bli såld eller ingå i en bytesaffär under pågående säsong. Men det bör påpekas att spelare kan ha s.k. no-trade eller no-move klausuler inskrivna i sina avtal. Trade proceduren är reglerad i NHL:s omfattande kollektivavtal.184 En spelare som upplevt såväl för- som nackdelarna med trade är Larry Morley Hillman. Hillman fick under sin drygt 20 åriga proffskarriär, från mitten av 1950-talet och framåt, uppleva hur det var att bl.a. vara ägd av tre klubbar under en dag, två gånger om dessutom! Toronto Maple Leaf när

179 Halgreen, Lars (2004) s. 209ff. samt NHL. (2005). Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players`association. 180 NHL. (2005). Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players`association samt Halgreen, Lars (2004) s. 174f. samt s. 209ff. 181 Halgreen, Lars (2004) s. 174f. samt s. 209ff. 182 NHL. (2005). Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players`association samt Halgreen (2004) s. 170ff. samt s. 213ff. 183 NHL. (2005). Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players`association samt Halgreen (2004) s. 147. 184 NHL. (2005). Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players`association.

35 vaknade, New York Rangers vid lunch och när han satt sig vid middagsbordet Minnesota North Star. Några månader senare var det dags igen; Minnesota – Pittsburgh – Montreal, under en och samma dag. Vid ett tillfälle byttes dock förtvivlan över en trad till lycka. Hillman hade blivit såld till …185

Den moderna idrotten har förändrats över åren. Såväl den nationella som internationella ishockeyn har genomgått en process från amatörism till professionalism i en global kapitalism. De traditionella inkomstkällorna för sport såsom entréavgifter (gate receipts) har minskat i betydelse.186 De enskilt största bidragande faktorerna till ishockeyns globalisering i en global kapitalism187 med kommersialisering och professionalisering är televisionen188 och sponsring.189 Betydelsen av den globala mediasporten i ett globalt sportsystem ska således inte underskattas.190 Navet i ishockeysportens sportsliga och kommersiella utveckling har alltid varit i Nordamerika – och i synnerhet NHL. Den globala mediasporten är klart influerad av nordamerikansk idrott såsom Amerikansk fotboll, baseball, basketboll och ishockey.191

Se artikel Leksand i Årets ishockey 1974-1975

3.2 Ishockeyns och NHL:s utveckling I detta kapitel behandlas ishockeyns och NHL:s utveckling.

185 Svenska Ishockeyförbundet (1975). Hockey : officiellt organ för Svenska Ishockeyförbundet. Nr 9 1975, s. 42ff. 186 Maguire, Joseph (1999) s. 144ff. 187 Jfr. Maguire, Joseph (1999). 188 Förmedlingen av de första rörliga sportbilderna kan spåras till slutet av 1890-talet. Allaredan år 1895 spelade Thomas Edison in en boxningsfilm och året därpå visades en film från galoppderbyt Epson Downs på en London-biograf. Under början av 1910-talet utvecklades nästa steg av sport i rörlig bild genom de s.k. journalfilmerna. Ett märkesår i televisionens historia är år 1926 då skotten John Baird överförde rörliga bilder med ett TV-system från ett rum till ett annat. År 1928 skickas TV-bilder för första gången över Atlanten. John Bairds visuella radio placerad med skärmen till höger kunde inte sända bild och ljud tillsammans. I England började BBC med regelbundna TV-sändningar år 1936. www.svt.se (2009-01-28). Delar av de olympiska sommarspelen i Berlin år 1936 sändes i TV. I USA blev college matchen i baseboll mellan Columbia och Princeton år 1939 den första att sändas. Reimer, Bo (2002), s. 25ff. Under denna tid var det var emellertid genom radio som sportsändningarna levererades fram bäst – radio kunde sända direkt och som därigenom skapade en närvarokänsla. Av sportsändningarna i radio bör framförallt Ingemar ”Ingo” Johanssons titelmatch om världsmästerskapet i tungviktsboxning den 26 juni 1959 mot Floyd Patterson nämnas, som Ingo vann. Direktsändningen via Radio Luxemburg från Yankee Stadium i New York höll stora delar av den svenska befolkningen (enligt uppgift närmare tre miljoner) vaken under tidiga morgontimmar. Norberg, Anna och Hansson, Anders (2009). Det dröjde emellertid till hösten 1954 innan Radiotjänst startade sina första provsändningar av television i Sverige – och till år 1970 innan de reguljära färg-TV-sändningarna i Sverige infördes. www.svt.se (2009-06- 09). Den 6 maj 1955 var det dags för fotbollssändningar i SVT. AIK och Norrköping var först ut med Sten Ahlner som kommentator, ”Putte” Kock som fotbollsexpert och med Gert Engström som producent. Reimer, Bo (2002), s. 36ff. Sport fanns med när Sveriges Television år 1956 började sina reguljära sändningar. Det dröjde emellertid ett år innan ett fast sportprogram började produceras på SVT. Programmet ”Idrottsredaktionen” sändes för första gången den 18 augusti 1957. Programmet bytte dock namn omgående till ”Sportredaktionen” och sändes sex gånger under hösten. Våren 1958 fick programmet sändningstid en gång i veckan, och oftast var Bengt Bedrup programledare. Samma år sänds VM i fotboll och ett publikt genombrott sker. www.svt.se (2009-06-09). Sportspegeln är SVT Sports flaggskepp. Sportspegeln sändes för först gången år 1961. Sportspegeln har genom åren varit ett mycket uppskattat sport-program som de flesta sportintresserade har en relation till. www.svt.se (2009-06-09). Den 29 november 1969 påbörjas epoken Tipsextra. Den första historiska tipsextramatchen mellan Wolverhampton Wanderers FC och Sunderland AFC (1-0) sändes från Molineux Ground. Lars-Gunnar Björklund hälsade de svenska tv-tittarna välkomna, och Bo Hansson kommenterade matchen. Tipsextra blev ett historiskt tv-program som flera generationer av Sveriges fotbollsälskare har en koppling till. Tipsextra sändes på lördagar under vinterhalvåret (november till mars) då fotboll inte spelades i Sverige. Klubbar som Leeds, Nottingham, Liverpool, Manchester United, Arsenal, Leicester och West Ham är några av alla de klubbar som genom åren underhållit svenska fotbollsälskare. Tipsextra förändrade tv-tittandet då programmet och matcherna sändes under lördagseftermiddag. Tipsextra blev en kollektiv angelägenhet som lyckades knyta samman fotboll och TV-tittande med andra aktiviteter, t.ex. trav. Reimer, Bo (2002), s. 119ff. Tipsextras sändes fram till år 1995. TV4 köpte över sändningsrättigheterna år 1995 och började sända Premier League och The Championship under programnamnet Tipslördag fram till år 2004. Tipsextra återuppstod under tiden 29 januari 5 i Kanal 5 med matcher från tyska Bundesliga. www.tv4.se (2009-06-09), www.sr.se (2009-06-09) samt Dahlén, Peter (2008), s. 232. En annan idrott som tidigt attraherade tv-tittarna var ishockey. Sändningen från ishockey-VM år 1970 mellan Sverige och Sovjetunionen sågs av hela 82 procent. Dahlén, Peter (2008), s. 232ff. Idrott som underhållning under 1970- och 80-talet var emellertid inte enbart fotboll och ishockey. Under denna tid stannade Sverige när Ingemar Stenmark åkte sina slalom- och storslamlopp. Att påstå att Sverige stannade är ingen överdrift. Sverige stod still under Stenmarks åk. Det dröjde dock till år 1977 innan sporten fick ett dagligt utrymme i SVT, och den 1 oktober sändes Sportnytt för första gången. Sportnyheter hade tidigare funnits som inslag i Aktuellt. www.svt.se (2009-06-09). 189 Samhällets utveckling har inneburit att sponsringen från att ha varit ett ekonomiskt hjälpmedel för idrottsklubbar utvecklats till en av de viktigaste inkomstkällorna för idrotten. Själva begreppet idrottssponsring säg ha tagit fart under första halvan av 1970-talet. Grönkvist, Uno (2000). Sponsring och event marketing, s. 23ff. 190 Maguire, Joseph (1999) s. 144ff. 191 Maguire, Joseph (1999) s. 144ff.

36

Bollspel i olika former har funnits länge. I början användes frukter, stenar, trätrissor m.m. som primitiva redskap och leksaker till olika spel. De tidiga redskapen och leksakerna använde man genom att sparka och kasta till varandra eller att man slog på varandra med träpåkar. Vid kallare klimat utvecklades tidigt isspel på frusna sjöar, floder och älvar. Redan under stenåldern fanns skridskor i form av ”isläggar” gjorda av ben. I isländska sagor från 800-talets Vikingatid har ”knattleikir” gått i arv. ”Knattleikir” var ett spel som utkämpades mellan byalag som kämpade om att driva en flat sten med krumma slagträn från en sjöstrand till en annan. ”Knattleikir” var därtill ett hårt spel som kunde urarta i slagsmål. I Nederländerna har man under 1200-talet åkt skridskor efter att man konstruerat träskridskor med järnskena. Isspel som spelades i Nederländerna under 1500-talet har också dokumenterats av målare. Även på de brittiska öarna spelade man isspel tidigt. Influenserna hade man fått från sina närmast grannar i Norden och Mellaneuropa. Under 1600-talet spelade indianstammar i Ontario ett isspel som skulle komma att utvecklas till ishockey på frusna sandbankar. Under spelet som kunde vara tufft smällde de friskt på varandra med sina böjda trädgrenar. Att spelet gjorde ont rapporterade vita spejare om när de berättade om det mystiska spelet. Spelet var så intensivt att den som träffades skrek högt ”hoo-gee” (=hockey). Hoo-gee spred sig sedan från Ontario och Quebec över den nordliga amerikanska kontinenten. Namnet ishockey lär dock ha uppkommit från det engelska ordet ”hocked”, krökt, eller möjligen det franska ”hocquet”, efter de franska fårahedernas krökta stav. Detta är exempel på tidiga isspel som förekommit. Det dröjde emellertid till 1800-talets andra hälft innan de mer moderna skridskorna med skenor av stål utvecklades i USA.192

Även om ishockeyns ursprung sträcker sig långt tillbaka i historien vet inte ens kanadensarna med säkerhet när och var ishockeyns vagga stod. Kingston i Ontario hävdar att ishockey uppstod där år 1855 efter att ett armélag mötte Hennes majestäts fältjägare i en match i hamnen.193 Innan ishockeyn fick sitt genombrott var det skridskoåkning som societetsunderhållning som föranledde att den första skridskobanan inomhus byggdes år 1862 i Montreal – the Victoria Rink.194 Den första officiella ishockeymatchen tros emellertid ha spelats i Montreal den 3 mars 1875 mellan två lag bestående av vardera nio spelare.195 Generellt anses James George Aylwin Creighton, en juridikstudenten vid McGill och kapten för en av de nio som spelade den första matchen, som den moderna ishockeyns fader, han utformade även de första reglerna år 1877.196 Spelreglernas utformning innebar att speltiden var två timmar, lagen bestod av nio spelare, istället för boll använde man sig av en fyrkantig gummiskiva, ingen spelare fick befinna sig framför pucken i anfallsspel och mål gjorde man i målen som bestod av fastborrade stolpar i isen utan målnät. Det fanns inga linjer och inga teckningsringar.197 Under 1870-talet hade ishockey inte någon större genomslagskraft. Tidningsrapporterna om ishockey var få. Under 1880-talet började emellertid ishockeyns popularitet tillta i Quebec och östra Ontario. En bidragande faktor till det ökade intresset var Montreal Vinterkarneval år 1883, när två Montreal klubbar (the Victorias och McGill universitetet) och ett stadslag från Quebec möttes i en turnering på den frusna St Lawrence floden.198 Ishockey blev allt populärare i Kanada och år 1885 lär den första ligan ha genomförts i Kingston med fyra deltagande lag, med ”The Queens University” som mästare.199 I och med att allt flera lag spelade ishockey ökade kravet på central styrning. År 1886 bildades det första officiella förbundet, The Amateur Hockey Association of Canada (AHAC). 200 I slutet av 1890- talet fanns dussintalet lag i östra Kanada medan västra Kanada som hade få klubbar.201 För att övervaka

192 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 6ff. 193 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 6ff. 194 Levinson, David and Christensen, Karen (1996) s. 423ff. 195 Pincus, Arthur (2001) s. 10ff. 196 Wong, John (2005) s. 12ff. 197 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 6ff. 198 Wong, John (2005) s. 12ff. 199 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 6ff. 200 www.hockeycanada.ca (2009-09-02). 201 Levinson, David and Christensen, Karen (1996) s. 423ff.

37 expanderade ligor – som inkluderade klubbar sponsrade av universitet, gruv- och timmer företag, politiker och banker bildades the Ontario Hockey Association (OHA) år 1890.202

Hur har NHL utvecklat en seriemodell som bygger på principerna om kapitalism, monopol och karteller? Ishockey har sedan 1880-talet varit utsatt för exploateringen av möjligheten till ekonomisk förtjänst. Traditionellt har det funnits två ishockeytraditioner i Kanada: en samhällelig (community) ishockey och en kommersiell (commercial) ishockey. Den samhälleliga ishockeyn innebar att människorna byggde isrinkar och tillhandahöll ishockeylag i det kanadensiska samhället, och tidigt var flera av de samhälleliga klubbarna lika bra som de professionella. Syftet med en samhällelig klubb var att tillhandahålla antingen amatör- eller professionell ishockey som byggde på passion till spelet och samhällelig gemenskap. De samhälleliga ishockeyklubbarna ägdes av samhällsintresserade individer eller företag som enbart ville tillhandahålla samhället ishockey oavsett ekonomisk vinst eller förlust. Syftet med de kommersiella klubbarna var och är att tjäna pengar. Principerna om kapitalism styr den kommersiella ishockeyn. För den kommersiella ishockeyn handlar det således om att maximera vinsterna samtidigt som kostnaderna minimeras. I syfte att uppnå ekonomisk förtjänst måste således de bästa spelarna rekryteras för att attrahera stora åskådarmängder, konkurrensen elimineras, bibehålla spelarersättningarna på lägsta möjliga nivå samtidigt som tv- och media intäkterna och biljettpriserna hålls på högsta möjliga nivåer.203 I samband med NHL:s utveckling efter 2:a världskriget upphörde den samhälleliga ishockeyn i Kanada – och den kommersiella ishockeyn tog över.204 Även om ishockeyn varit tidigt ute med kommersialiserad och professionaliserad sport var den inte först i Nordamerika. De största influenserna för en kommersialiserad och professionaliserad ishockey i Nordamerika kommer från baseball, som blev professionaliserad år 1876 i och med etableringen av the National League.205

Kommersialiseringen av ishockeyn i Kanada började tidigt. I mitten av 1890-talet böjde vissa kanadensiska isrinksägare att integrera ishockeymatcher som naturlig del av deras affärsverksamhet. Under denna tid var skridskoåkning den huvudsakliga affärsverksamheten och därför fanns inga publikvänliga arenor. År 1898 insåg ett antal isrinksägare behovet av konsumentvänliga isrinkar och samlade $35,000 i aktiekapital för att bygga Montreal Arena i vilken ishockey var den huvudsakliga affärsverksamheten. Montreal Arena hade såväl sitt- som ståplatser, rökrum samt serveringsdisk för förfriskningar. Entreprenörerna bakom projektet var före detta eller aktiva amatöridrottare som tillhörde en grupp av Montreal Amateur Athletic Association (MAAA). Entreprenörerna förespråkade amatöridrott och kom sedermera att vara en viktig aktör när the Amateur Athletic Association of Canada (AAAC) etablerades år 1884, år 1898 ändrades namnet till the Canadian Amateur Athletic Union (CAAU).206 Som en konsekvens av strävan att vinna samtidigt som ishockeyns kommersialisering skapades ett hierarkiskt system med olika divisioner för ishockeyklubbar samtidigt som rykten började florera under artonhundratalets sista år att spelare fått betalt för att spela ishockey.207 Ishockeyns utbredning i Kanada engagerade allt fler. Engelsmannen Lord Stanley of Preston, som aldrig lär ha sett en ishockeymatch, skänkte av den orsaken år 1892 en pokal som Kanadas bästa amatörlag i öst och väst fick spela om.208 Stanley Cup trofén, som kostade något under 50 dollars, har gjort Lord Stanleys namn odödligt inom ishockeykretsar.209 Den första Stanley Cup titeln vanns av Montreal Hockey Club (AHAC) år 1893. Stanley Cup trofén har två stycken fysiska personer som förvaltare vilka säkerställer att arvet efter Lord Stanley uppfylls. Stanley Cups originaltrofé, och en av de två kopiorna, finns numera i Hockey Hall of Fame.210 Allt efter att ishockeyn popularitet ökade i Kanada blev Stanley

202 Pincus, Arthur (2001) s. 10ff. 203 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 97ff. 204 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 97ff. 205 Wong, John (2005) s. 9. 206 Wong, John (2005) s. 19f. 207 Wong, John (2005) s. 27. 208 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 6ff. 209 Svenska Ishockeyförbundet. (1975). Årets ishockey, s. 22. 210 Erfarenheter från eget fältarbete i Kanada år 2010. Hockey Hall of Fame är fristående från NHL, och inkomsterna kommer primärt från entréavgifter.

38

Cup en maktsymbol för de segerrika städerna och ishockeyorganisationerna de tillhörde.211 Året efter började the Amateur Hockey Association of Canada (AHAC), som bestod av ett handfull av kanadensiska universitet, och the Montreal Amateur Athletic Association (MAAA) att tävla om Stanley Cup.212 I och med den tidiga kommersialiseringen av kanadensisk ishockey har spelarna tidigt velat ha del av pengarna. Allt större lönecheckar innebar att spelarna började byta arbetsgivare. I strävan att vinna bildades det första professionella herrlaget år 1902 då tandläkaren J.L. Gibson hyrde de bästa kanadensiska amatörerna och formade the Portage Lakes från Houghton, Michigan.213 Laget var så bra att andra städer började spela med de bästa talangerna man kunde finna, och så uppstod the International Pro Hockey League. Som en konsekvens av den professionella ishockeyn började breda ut sig i allt större omfattning började debatten om de professionella spelarna skulle tillåtas att spela om Stanley Cup då denna en gång reserverats för enbart amatörer.214

I och med de allt större ekonomiska incitamenten aktualiserades förutom ägarintresset kontrollen av spelare. Då som nu är det spelarna som möjliggör de ekonomiska intäkterna för ägarna. Spelarna hade före 1890-talet förutom prestigen av tävlingen mycket lite att säga till om vad avser de ekonomiska aspekterna av kommersialiserad ishockey.215 Som en konsekvens av det allt större ishockeyintresset bildades the Federal Amateur Hockey League (FAHL) år 1903, och som spelade sin första säsong i Lake Michigan regionen år 1904, efter att the Canadian Amateur Hockey League (CAHL) nekat nya klubbar inträde.216 Detta var för första gången två organisationer inom senioramatörishockey i Montreal tävlade på samma marknad. FAHL:s chefer kopierade därtill CAHL:s stadgar med ett par viktiga ändringar. FAHL införde kravet på tre-fjärdedelars majoritet för att tillåta nya medlemmar i förbundet mot CAHL:s krav på enhälligt beslut. För att kontrollera spelarrörligheten än mera införde FAHL ”expulsion clause”, vilken uteslöt en spelare som hoppade över till ett annat förbund.217 När CAHL och FAHL förberedde sig för att tävla om ishockeymästerkapen i Montreal uppstod en professionell hockeyliga, the International Hockey League (IHL), år 1904. IHL skulle skötas på strikt affärsmässiga grunder med lönetak och att jobb skulle erbjudas de spelare som så önskade. Vidare var spelarna under kontrakt.218 I början av säsongen 1905/06 var den överetablerade marknaden för CAHL och FAHL ett problem, och speciellt i Montreal med sju klubbar. CAHL och FAHL föreslog följaktligen en ny ishockeyorganisation för säsongen 1905/06. Sex klubbar, Victoria, Quebec, Montreal och Shamrock Hockey Clubs från CAHL samt Ottawa och Wanderer hockey clubs från FAHL bildade Eastern Canada Amateur Hockey Association (ECAHA) till säsongen 1905/06.219 ECAHA införde FAHL:s regelverk vad avser tre-fjärdedelars majoritet av exekutiv kommittén för att tillåta nya medlemmar i förbundet.220 Som en effekt av att spelarna börjat få ersättning för sina tjänster uppstod tämligen omgående arbetsrättsliga problem inom ECHA.221 De allt större ekonomiska incitamenten och den professionella ishockeyns utbredning föranledde att the Ontario Professional Hockey League (OPHL) etablerades år 1908 med klubbar i Toronto, Berlin. OPHL etablerade bl.a. regler om transfer under begränsade tider (transferfönster).222 Som en konsekvens av the Athletic War (idrottskriget) under 1900- talets första årtionde blev den kommersialiserade ishockeyn uppdelad i två delar: amatör och professionaliserad ishockey. Montreal blev centrum för den professionella ishockeyn.223

211 Wong, John (2005) s. 32. 212 Pincus, Arthur (2001) s. 10ff. 213 Laget blev organiserat femton år tidigare än NHL bildades. 214 Diamond, Dan (red) (1991) s. 7. samt Pincus, Arthur (2001) s. 15f. 215 Wong, John (2005) s. 18. 216 Wong, John (2005) s. 31 samt Pincus, Arthur (2001) s. 10ff. 217 Wong, John (2005) s. 34f. 218 Wong, John (2005) s. 37f. 219 Wong, John (2005) s. 38f. 220 Wong, John (2005) s. 41. 221 Wong, John (2005) s. 45. 222 Pincus, Arthur (2001) s. 15f. samt Wong, John (2005) s. 48. 223 Wong, John (2005) s. 46ff.

39

Sedan den professionella ishockeyn erkänts officiellt år 1908 har den moderna ishockeyns utveckling gått snabbt. År 1910 fanns det två proffsligor, the Canadien Hockey Association (CHA) och the National Hockey Association (NHA). Konkurrensen mellan ligorna var emellertid hård, och de bästa spelarna, exempelvis bröderna Patrick, kunde tjäna 3000 dollar per säsong.224 Lord Stanleys intension med Stanley Cup-pokalen var från början att Stanley Cup skulle vara en utmaningstävling som alla lag i olika ligor hade rätt att spela om. År 1910 fick emellertid the National Hockey Association förtroendet att organisera tävlingen.225 För att ytterligare utveckla ishockeyn infördes år 1911 ett par regeländringar som skulle komma att förändra ishockeyn. Speltiden ändrades från 2x30 till 3x20 minuter, och året efter introducerades NHA sexmannaishockeyn samt numrerade tröjor.226 NHA införde också lönetak år 1910.227 Allt eftersom den kanadensiska ishockeyn utvecklades ökade behovet av ett nationellt ishockeyförbund. År 1914 stiftades således ett styrande ishockeyförbund för amatörishockeyn, som med tiden utökades med flera kanadensiska distrikt.228

I Kanada har det tidigt funnits flera ligor som konkurrerat om att vara den bästa ligan. Efter att ett gräl utbrutit år 1910 mellan klubbägarna i the Canadien Hockey Association (CHA) betraktades NHA som den bästa ligan. Ishockeyns allt större popularitet föranledde att the Pacific Coast Hockey Association (PCHA) bildades år 1911 på andra sidan av den nordamerikanska kontinenten.229 PCHA innefattade tre klubbar och med spelade sjumanna ishockey under sextio minuter.230 Ligan PCHA och dess faciliteter kontrollerades av bröderna Patricks – som såg ishockey som ett underhållningsalternativ. PCHA införde för första gången play-off år 1918 för att utse ligasegraren.231 Från 1911 till tidigt 1920-tal var PCHA den enda professionella ishockeyliga som utmanade NHA, och år 1914 beslutades att NHA och the Pacific Coast Hockey Association (PCHA) skulle tävla om Stanley Cup.232 PCHA skulle emellertid inte klara konkurrensen och tvingades således stänga tretton år senare efter en ständig kamp för överlevnad.233 Vid denna tidpunkt hade ishockeyns popularitet ökat i Nordamerika och i synnerhet i norra USA. The Seattle Metropolitans blev följaktligen år 1917 den första amerikanska klubben att vinna Stanley Cup efter att ha besegrat Montreal Canadiens i bäst av fem matcher.234 De inre stridigheterna inom NHA innebar att omorganiseringen till NHL började åren 1915/1916. Eddie Livingstone som ägde Toronto Shamrocks i NHA väckte starka känslor bland de övriga klubbägarna då han köpte the Toronto Blueshirts i NHA. De övriga klubbägarna var emot att han ägde de bägge Toronto klubbarna. Allt kom till sin spets när NHA (bestod av sex lag) miste hela the 228th Battalion Club, som var en militärklubb, till 1:a världskriget. Livingstone föreslog att man skulle spela med fem klubbar, men de öviga ägarna hade en annan idé. Att utesluta the Toronto Blueshirts och att dela upp spelarna mellan de övriga klubbarna. Livingstone blev lovad att spelarna skulle återföras till honom efter säsongen, men detta var mest en taktisk manöver från de övriga klubbägarna för att få igenom sina idéer. Efter säsongen 1916/1917 blev den åtta år gamla NHA omorganiserad i the National Hockey League (NHL) – och bestå av fyra klubbar. Ottawa Senators ägare konstaterade att utan Livingstone kunde man börja göra affärer och tjäna pengar.235 Att NHL bildades kan således tillskrivas ett par faktorer: 1:a världskriget och att ägarna ville undanhålla Livingstone tillträde till den kommersiella ishockeyn.

224 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 6ff. 225 Svenska ishockeyförbundet (1975). Årets ishockey, s. 22ff. 226 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 6ff. 227 Wong, John (2005) s. 67. 228 www.hockeycanada.ca (2009-09-02). 229 Pincus, Arthur (2001) s. 15ff. 230 Diamond, Dan (red) (1991) s. 10ff. 231 Wong, John (2005) s. 64ff. 232 Wong, John (2005) s. 64 samt Pincus, Arthur (2001) s. 15ff. 233 Diamond, Dan (red (1991) s. 10ff. 234 Diamond, Dan (red (1991) s. 8. 235 Pincus, Arthur (2001) s. 18ff.

40

Det historiska datumet då NHL officiellt bildades var den 26 november 1917, även om de flera historiker tillskriver den 22 november 1917 som NHL:s födelsedag.236 Montreal Canadiens, Montreal Wanderers, Ottawa Senators samt Quebec Bulldogs träffades på Windsor hotell i Montreal och undertecknade NHL:s konstitution. NHL var bildat – och spelades för första gången säsongen 1917/18. Till president valdes , en sportredaktör vid Montreal Herald. Calders inverkan för NHL utveckling kan inte nog understrykas och han innehöll sin post till sin död år 1943.237 Den 19 december 1917 spelades den första NHL matchen mellan Montreal Wanderers och Toronto Arenas, som Wanderers vann med 10-9 inför blott 700 åskådare.238 Inledningssäsongen spelades NHL med tre klubbar efter att Montreal Arena brunnit ner och Montreal Wanderers tvingats att dra sig.239 Det första NHL lyckades Toronto Arenas (senare Toronto Maple Leafs) vinna. Till dess att NHL blev dominant, och inom de närmaste åren skulle enbart NHL klubbar kunna tävla om Stanley Cup, kunde klubbar från fjorton olika ligor tävla om Stanley Cup.240 När NHL bildades var hela den professionella ishockeyn i mycket dåligt skick. Ett flertal kriser hade avlöst varandra NHA säsongen 1916/17.241 Hösten 1918 införde NHL ett delat spelschema för dess tre klubbar, Toronto Arenas, Ottawa Senators och Montreal Canadiens. Toronto fick dock problem sent under spelåret som minskade NHL till enbart två klubbar – Canadiens och Senators – som spelade en finalserie bäst av sju och som Canadiens vann.242 Spelsäsongen 1918/19 kom NHL klubbarna överens om att för första gången dela likvärdigt intäkterna från play-off entréerna. Under denna tid insåg klubbarna också att de behövde varandra för att kunna överleva – och att en ojämn liga var dålig för affärerna.243 En princip som NHL arbetat efter sedan dess. Mår hela NHL bra mår alla ägare bra. NHL har sedan starten byggt på kommersiella intressen där ishockeysportens popularitet möjliggjort de ekonomiska förtjänsterna. I början av 1920-talet var NHL emellertid en liten regional affärsverksamhet men relativt stabil. NHL var således en liten men vinstgivande affärsverksamhet i den kommersialiserade ishockeyindustrin.244 Även om de kommersiella intressena styrde NHL var NHL under denna tid inte i monopolställning. Säsongen 1921/22 uppstod en tredje (vid sidan av PCHA) professionell och konkurrerande ishockeyliga till NHL – the Western Canada Hockey League (WCHL).245

Som en effekt av konkurrensen från flera olika ligor var åren 1923-1927 kritiska för NHL. Under dessa år expanderade NHL från fyra till tio klubbar – med förbättringar i förmågan att framställa konstis och nya rinkar som kunde klara stora publikmassor – vilket också ökade NHL:s styrka. Under denna tid försvårade NHL tillträde till ligan genom att höja inträdesavgifterna för nya franchisers.246 För att ytterligare stärka ishockeyns popularitet och NHL:s styrka var det naturligt att ägarna ville sälja in denna till USA.247 Initiativet att expandera NHL till USA kom dock inte från NHL utan från en entreprenör vid namn Tom Duggan i början av år 1920. Innan år 1923 hade amerikanska entreprenörer bjudit in kanadensiska klubbar för att spela uppvisningsmatcher, och speciellt i Boston och New York.248 Den första amerikanska franchisen i NHL köptes av Bostonbon Charles Adams för $15,000 i november 1924. Adams döpte sin klubb till Boston Bruins.249 NHL innehöll säsongen 1924/25 sex klubbar varav en amerikansk. I samband med att Montreal Marron tillsammans med Boston Bruins blev nya franchisers i NHL dröjde det till 1970- talet innan en kanadensisk franchise fick tillträde till NHL. Den amerikanska dominansen av NHL hade börjat. I maj 1926 ändrades NHL:s konstitution att det krävdes två-tredjedars majoritet för att kunna bevilja

236 Diamond, Dan (red (1991) s. 10ff. 237 Wong, John (2005) s. 71ff. samt s. 222. 238 Pincus, Arthur (2001) s. 12ff samt s. 199ff. 239 Diamond, Dan (red (1991) s. 10ff. samt s. 329. 240 Diamond, Dan (red (1991) s. 10ff. 241 Diamond, Dan (red (1991) s. 10ff. 242 Diamond, Dan (red (1991) s. 24. Montreal Canadiens har smeknamnet the habs från habitant, ett franskat-kanadensiskt ord för de infödda/de bofasta. 243 Wong, John (2005) s. 78ff. samt Gruneau, Richard & Whitson, David (1993) s. 97ff. 244 Wong, John (2005) s. 71 samt s. 80. 245 Diamond, Dan (red (1991) s. 27. 246 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 97ff. 247 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 97ff. 248 Wong, John (2005) s. 82ff. samt Diamond, Dan (red (1991) s. 33ff. 249 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 110.

41 nya franchisers. Expansionen av NHL innebar att år 1926 fanns det tio NHL klubbar, sex amerikanska och fyra kanadensiska. Detta är en tidsperiod då de amerikanska kapitalistiska intressena började dominera över NHL. I USA fanns pengarna och ägarna till NHL klubbarna var affärsmän som ville tjäna pengar250 och att äga aktier i en NHL-klubb har i regel varit en mycket bra investering.251 Det fanns ett par faktorer som bidrog till det ökade behovet av NHL klubbar mellan åren 1920 till 1927: utvecklingen av det amerikanska och kanadensiska kapitalistiska systemen under 1920-talet, marknadsföring, media samt det ökade inflytandet från amerikanska popkulturen.252 Innan år 1927 gick till sin ända blev NHL utan en rivaliserande ”major league” liga – och den enda arbetsgivaren inom elitishockey. NHL:s monopol över ishockeyn började ta form. Men att bedriva elitishockey är en kostnadskrävande verksamhet. Spelar- och ledarersättningar är de enskilt största utgiftsposterna men även resekostnaderna är betydande. När NHL expanderade ökade också resekostnaderna. Som ett resultat infördes reseskatt ”Travel tax” som innebar att alla bortalag skulle få 3.5% av entréavgifterna vid alla bortamatcher. I början av säsongen 1926/27 monopoliserades NHL ”major league” ishockey fullt ut då det inte fanns någon annan ”major league” ishockey som konkurrerade.253 De kapitalistiska principerna har genomsyrat NHL:s verksamhet sedan bildandet. Kontroll över löner och spelare har således varit ett naturligt inslag i styrningen av NHL, t.ex. genom the reserve clause, the waiver rule och the option.254 Dessa är exempel på arbetsrättsliga termer och principer som ägarna av NHL tillämpat för att utveckla sitt affärsimperium. Ett annat exempel på arbetsrättslig styrning är lönetak. År 1925 införde NHL följaktligen lönetak – spelarlönerna per klubb fick inte överstiga $35,000. De nya franchiserna i New York och Pittsburgh fick dock ett tvåårigt undantag som innebar att lönekostnaderna inte fick överstiga $45,000 per år.255

Genom NHL:s allt större ekonomiska styrka ökade NHL kontrollen av professionell ishockey. Ett ytterligare steg i att öka kontrollen var skapandet av ”minor league” system, och att öka inträdesavgifterna till NHL för nya franchisers. De flesta ”minor league” klubbar verkar i mindre städer som NHL inte ville ha franchiser i. Genom att ha regler om att ägarna till klubbar skulle ha full exklusivitet till en lokal marknad etablerade NHL praxisen att de var den enda ligan som kunde tillhandahålla ”major league” i ett visst geografiskt område. Genom att införa ”minor leagues” utökades också kontrollen över spelarna än mera. I och med att ”minor leagues” systemet infördes styr NHL indirekt en sekundär marknad genom att inte tillåta nya icke önskvärda franchisers och städer. ”Minor league” blir också en buffertzon för NHL gentemot amatörligorna, och därigenom kontrolleras spelarna än mera, samt att NHL styr över produktionen av ishockeymatcher. NHL upprätthåller sin makt och sitt monopol genom ”minor leagues” regleringen.256

Organiseringen av NHL innebär att klubbar kan omlokaliseras samtidigt som det finns anrika klubbar som torde vara svårare att flytta. Två av de mest anrika och mäktigaste klubbarna i ”The Original Six” är Toronto Maple Leafs och New York Rangers. Säsongen 1926/27 spelade Toronto Maple Leafs för första gången i NHL. Toronto Maple Leafs fick sitt namn efter att Toronto St Patricks (tidigare Toronto Arenas) sålts och omdöpts för $160,000 under säsongen till en grupp investerare.257 New York Rangers – som också var först med att rekrytera svenska spelare – bildades år 1926 av Tex Rickard. Med sin placering i jättestadens och finansvärldens centrum utgör New York Rangers ett viktigt inslag i New Yorks underhållningsindustri. New York Rangers blev den andra amerikanska klubben att vinna Stanley Cup. New York Rangers – som var New Yorks andra ishockeyklubb i NHL efter New York Americans – kom

250 Wong, John (2005) s. 82ff. samt Diamond, Dan (red (1991) s. 33ff. 251 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 120f. 252 Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993) s. 92ff. 253 Wong, John (2005) s. 92ff. 254 Wong, John (2005) s. 107ff. 255 Diamond, Dan (red (1991) s. 29. 256 Wong, John (2005) s. 107ff. 257 Diamond, Dan (red (1991) s. 36.

42 att spela sina matcher i nöjespalatset Madison Square Garden258 och den 11 februari 1968 stod nya Madison Square Garden klar för inflyttning på 31-33 Street/7th Aveny.259 Även om NHL alltid haft de kapitalistiska principerna som ram har NHL också utvecklat ishockeysporten och utarbetat flera av dagens ishockeyregler. En regel som introducerades i december år 1929 var offsideregeln.260 Offsideregeln innebär att forwards är tvungna att vänta till pucken passerade motståndarnas blå-linje innan de kunde fortsätta anfallet. Även om NHL under 1920-talet kopplat grepp om ishockeyn är marknadskrafterna starka. Konkurrensen finns alltid närvarande i en marknadsekonomi vilket inte ens NHL kan påverka. Däremot kan NHL utnyttja sitt monopol för att förhindra konkurrens. Genom åren har NHL utmanats vid flera tillfällen och alltid med samma resultat. Under slutet av 1920-talet utmanades således NHL å nytt av personer som nekats tillträde till den exklusiva klubb som NHL var och är. Personerna som nekats inträde som franchisers i NHL valde helt enkelt att bilda the American Hockey Association (AHA). Men för att eliminera utmanaren införde NHL vissa motdrag. Ett av de effektfulla motdragen var att NHL förbjöd domare i NHL som dömt AHA matcher. På detta sätt lyckades NHL behålla de bästa domarna inom NHL:s monopol. NHL införde också regler om att NHL-klubbar kunde äga ”minor league” klubbar helt och hållet. Genom motdragen och sin överlägsna finansiella styrka hade NHL i slutet av sommaren år 1932 strypt konkurrensen.261 NHL hade än en gång lyckats utmanövrera en utmanare. Amerika och NHL skulle under 1930-talet ställas inför betydligt svårare utmaningar. Den stora depressionen. Under de svåra åren kom hela Amerika att påverkas av härdsmältan i de ekonomiska systemen. Även om utmaningarna var stora för NHL lyckades organisationen behålla sin maktposition genom de svåra åren.262 Under Den stora depressionen var NHL tvungen att vida flera åtgärder. Som en effekt av människornas allt mindre ekonomiska utrymme beslöt NHL att ännu en gång införa lönetak år 1932. En klubb fick inte betala spelarna mer än $70,000 per säsong, och en individuell spelare fick inte tjäna mer än $7,500 per säsong. Två år senare sänktes lönetaket ytterligare till $62,500 per klubb och säsong, och maximalt $7,000 per spelare.263 Genom skicklighet och tur lyckades NHL överleva Den stora depressionen för att bli ännu större och mäktigare. Ett viktigt steg för NHL:s utveckling och maktposition var att göra Stanley Cup till NHL:s exklusiva egendom. Bakgrunden till att Stanley Cup blev NHL:s exklusiva egendom var att det i slutet av 1920-talet i fanns en bra klubb (Chicago Shamrocks) i American Hockey Association (AHA) där Chicago Shamrocks ägare James Norris fick tillåtelse av Stanley Cup förvaltarna att spela utmaningsmatcher mellan NHL:s bästa klubb och Chicago Shamrocks. Detta alternativ var dock NHL inte trakterade av. NHL vägrade helt enkelt att låta någon av sina klubbar delta i en utmaning från en konkurrerande liga. Efter denna incident blev Stanley Cup NHL:s exklusiva mästerskapstrofé.264 Ägarna av NHL hade än en gång lyckats i sin affärsverksamhet – att bli exklusiva ägare av ishockeyvärldens mest eftertraktade trofé.

Att NHL bygger på kapitalism, monopol och karteller innebär att helheten är en affärsverksamhet där delarna värderas enligt affärsmässiga grunder. Och den enskilt viktigaste delen i affärsimperiet NHL är spelarna – inga spelare ingen ishockey – ingen ishockey ingen underhållning – ingen underhållning ingen publik – ingen publik inga arenor – inga arenor ingen tv-sändning – ingen tv-sändning inga sponsorer – inga sponsorer inga intäkter – inga löner inga spelare – inga spelare inga möjligheter för ägarna att tjäna pengar på ishockey! För att NHL systemet ska fungera krävs att cirkeln är sluten. Då spelarna i NHL är den mest värdefulla egendomen insåg NHL tidigt behovet av att ytterligare stärka greppet över hela produktionen av ishockeyspelare. Naturligtvis vände NHL blickarna mot Kanada som hade den största reserven av ishockeyspelare.265 En orsak till att Canadian Amateur Hockey Association (CAHA) var

258 Diamond, Dan (red (1991) s. 38ff. 259 www.thegarden.com (2010-01-16). 260 Diamond, Dan (red (1991) s. 53. 261 Wong, John (2005) s. 133ff. 262 Wong, John (2005) s. 121ff. 263 Diamond, Dan (red (1991) s. 67. 264 Gruneau, Richard & Whitson, David (1993) s. 97ff. 265 Wong, John (2005) s. 143ff. samt s. 153.

43 beredd att ingå avtal med NHL var pengar. CAHA behövde pengar – och NHL kan tillgodose begäret. Genom avtalet med the Canadian Amateur Hockey Association (CAHA), i maj år 1936, stärkte NHL ytterligare kontrollen över spelarproduktionen, samtidigt som NHL:s spelregler implementerades i den kanadensiska amatörishockeyn. I avtalet mellan NHL och AHCA fastslås bl.a. att om NHL inte är nöjd med kvalitén på spelarna ska CAHA sätta in utbildningsprogram för att höja spelarkvalitén.266 Härigenom standardiserades spelet och förutsättningarna för de bästa unga amatörerna, och som sedermera skulle få möjligheten att söka lyckan inom den professionella ishockeyn. Genom 1936 års NHL-CAHA avtal har NHL säkerställt sin position inom ishockeyindustrin267 och genom att monopolisera ishockeyn kontrolleras spelarna.268

Som resten av världen ställdes NHL för stora utmaningar när 2:a världskriget bröt ut år 1939. NHL beslutade likväl under hösten 1939 att fortsätta verksamheten. I och med att 2:a världskriget eskalerade påverkades naturligtvis NHL allt mera. I och med den ökade mobiliseringen lämnade närmare ett hundra spelare NHL under krigsåren för de väpnade styrkorna. Som en konsekvens minskade verksamheten ned till sex klubbar inför säsongen 1942/43. Att NHL skulle stänga ner helt och hållet blev aldrig realiserat. NHL fortsatte verksamheten efter den kanadensiska regeringens välsignelse som såg ishockey som ett avbrott och distraktion från krigets farsot och vedermödor. Även om NHL fortsatte sin verksamhet var kriget ständigt närvarande. Under krigsåren tilläts inte NHL att spela övertidsmatcher, detta för att inte tågen skulle behöva vänta på matchavslut. Tågen behöves på annat håll. I och med att närmare ett hundra spelare lämnat NHL för de väpnade styrkorna var man tvungen att täcka upp de lediga platserna. Unga spelare och domare fick på detta sätt nya möjligheter. Under krigsåren introducerade NHL i början av 1943/44 års säsong den röda mittlinjen. Allt i syfte att öka spelhastigheten och att minska offsides. NHL uthärdade dock 2:a världskriget och gick stärkt ur de svåra åren. NHL var den enda kvarvarande ”major league” ligan för ishockey och var nu en kartell.269 Efter krigsslutet expanderade NHL matcherna från femtio till sextio. Varje klubb skulle nu möta de fem rivalerna totalt tolv gånger, sex hemmamatcher samt sex bortamatcher. Efter spelsäsongen 1948/49 ökade NHL spelschemat till sjuttio matcher, så att varje klubb skulle möta varje klubb fjorton gånger, sju matcher hemma och sju matcher borta.270 I syfte att ytterligare stärka NHL och dess attraktionskraft introducerades och utsågs NHL:s All-Star Team för första gången år 1948.271

Under 1950-talet började Kanadas dominans inom ishockeyn att utmanas – något som inte ens NHL kunde påverka. Den främste utmanaren var Sovjetunionen. Till VM i Stockholm år 1954 gjorde Sovjetunionen debut. Det Sovjetiska ishockeyförbundet bildades hösten 1946 och blev invalt i det Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) våren 1952. I VM debuten i Stockholm vann Sovjetunionen sitt första VM-guld, och detta skulle inte bli det sista. VM år 1954 var första gången den nya supermakten inom internationell ishockey visade vad som skulle komma i framtiden. Sovjetunionen skulle emellertid ha gjort internationell mästerskapsdebut året innan, men sköt upp sitt beslut att delta efter att superstjärnan Vsevolod Bobrov opererat knät år 1953. Den legendariske sovjetiske ledaren Anatolij Tarasov har dock berättat att Sovjetunionen redan år 1953 borde ha haft möjlighet att vinna VM-guld, utan Bobrov. För att de CCCP- prydda spelarna, vilka var anställda officerare av antingen armén, flygvapnet eller säkerhetsorganen, skulle få åka till Stockholm gav Högsta Sovjet klartecken till Kommittén för fysisk kultur och sport vid Ministerrådet att skicka ett lag till VM under förutsättning att laget vann guld! Spelarna med CCCP på bröstet till den röda matchtröjan skulle inte göra den högsta politiska ledningen besviken. Under Sovjetunionens existens var de sovjetiska ishockeyspelarna helprofessionella ishockeyspelare.

266 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 54ff. 267 Wong, John (2005) s. 143ff. samt s. 153. 268 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 97ff. 269 Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993) s. 103ff. 270 Diamond, Dan (red (1991) s. 78ff. 271 Diamond, Dan (red (1991) s. 78ff.

44

Gradbeteckningen på uniformen angav lönenivån, på samma gång som de fick extra ersättningar som den vanlige individen inte kom i närheten av. I och med att Kanada dominerat ishockeyn hämtade flera andra ishockeyländer såväl influenser som läromästare från Kanada. Men till skillnad mot de flesta andra länder inom den internationella ishockeyn skulle Sovjetunion komma att gå sin egen väg. Sovjetunionen beslutade att man inte skulle ta in kanadensiska läromästare, även om det fanns möjligheter till det under Kalla Kriget. Den sovjetiska lagledningen med Tarasov i spetsen kom till slutsatsen att en kanadensisk tränare skulle komma att skapa en spelstil efter eget huvud efter kanadensisk modell. De sovjetiska ledarna resonerade att man alltid kommer att ligga efter den kanadensiska ishockeyn då kopian sällan blir bättre är originalet. Således var valet enkelt för de sovjetiska ledarna. Gå sin egen väg. ”Sovjethockeyn” kom med tiden att utvecklas till världsledande. Kännetecken för ”Sovjethockeyn” var att spelarna var mycket goda lagspelare, skridskoåkare och passningsspelare. I och med att Kanada fortsatte att möta ett allt starkare Sovjetunionen under de internationella mästerskapen, då Kanada representerades av amatörklubbar, började debatten om Sovjets ”amatörer” ta fart på allvar. Speciellt aktualiserades denna fråga efter OS i Cortina år 1956.272 Hur var det då på den internationella scenen? Fram till 1960-talet hade Kanada representerats internationellt av amatörlag – och vunnit det mesta – men i och med den allt starkare internationella konkurrensen och i synnerhet från Sovjetunionen utmanades Kanada allt mera. Men det dröjde till år 1962 innan Kanada (CAHA) skulle skicka ett reguljärt landslag till den internationella scenen under ledning av Fader David Bauer.273 Som ett steg i ishockeyns utveckling ville IIHF att Ishockey-VM skulle spelas i ishockeyns moderland 1969/70. I och med det allt starkare motståndet på de internationella rinkarna, och i synnerhet från Sovjetunionen, krävde Kanada att få använda sig av mellan sex och nio helprofessionella spelare i kommande VM. Resultatet blev ett bråk mellan det nybildade kanadensiska ishockeyförbundet, Hockey Canada (som tagit över administrationen av landslaget) och IIHF. IIHF sade blankt nej, trots att vissa ledamöter, däribland den svenske, sade att vissa av deras amatörspelare var avlönade. Som en konsekvens av bråket skulle Kanada inte återkomma i VM förrän år 1977 och i OS i Lake Placid år 1980.274 Canada och Sovjetunion skulle emellertid komma att spela högintressanta matcher under tiden då Kanada inte deltog i VM eller OS turneringarna.

Idrott och politik ska inte höra ihop. Men ishockeyn kom att präglas av kalla kriget. Under 1970-80 talet kom det att spelas flera matcher mellan Team Canada och Sovjetunionen som var mer än ishockey. Det var politik. Den match som kanske bättre än någon annan match präglade spänningarna mellan väst och öst var matchen mellan USA och Sovjetunionen i Lake Placid OS 1980. USA som bestod av collegespelare kom att besegra helproffsen i Sovjetunionen med 4-3 i en match som kom att kallas ”Miracle on ice”. Men Kanada och NHL-proffsen skulle drabba samman mot spelarna i den ”röda maskinen” i flera högintressanta matcher. Den stora arkitekten bakom matcherna var Alan Eagleson. Eagleson som i allt större omfattning övergått från sitt advokatyrke till ishockeypromotor arbetade fram riktlinjerna på att Kanada skulle möta Sovjetunionen. Eagleson visste att Canada mot Sovjetunionen var något speciellt. Eaglesons ihärdiga arbete gav frukt och år 1972 spelades Summit Series mellan Canada och Sovjetunionen. Canada vann matchserien med 4-3-1 (vunna-förlorade-oavgjorda) med avgörande match i Moskva med 5-6, Canada lyckades vända matchen efter att ha legat under med 5-3.275 Summit Series lade grunden för framtida internationella turneringar med medverkande NHL-proffs.276 -turneringarna och matcherna mellan Canada och Sovjetunionen år 1981 (Sovjetunionen vann matchen mot Canada med hela 8-1) och 1987 (Canada vann matchserien med 2-1 med 6-5 i 3:e och avgörande match). Canada Cup år 1984 vann Canada (Sverige var motståndare i finalen). Man kan sammanfatta att matcherna i ”Canada Cup betydde ingenting men betydde allt”.277

272 Persson, Gunnar (red (2008) s. 100ff. samt s. 130ff. 273 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s.79ff. 274 Persson, Gunnar (red (2008) s. 100ff. 275 Pincus, Arthur (2001) s. 124ff. samt Levinson, David and Christensen, Karen (1996) s. 428. 276 www.nhlpa.com (2009-10-05). 277 Pincus, Arthur (2001) s. 146ff., Levinson, David and Christensen, Karen (1996) s. 423ff. samt www.canadianhockey.ca (2009-09-24).

45

Våld fascinerar människor. Ishockey med dess snabba spel, tacklingar och kamp innebär en risk för att våldsinslag förekommer, som i vanliga fall inte är godtagbart i samhället. I ishockey kan klubban förutom ett redskap för att utöva eleganta finter, passningar och precisa slagskott användas som tillhygge. Ishockeyklubban kan användas för regelbrott som t.ex. slashing och spearing. Den kanadensiska ishockeyn hade tidigt inslag av våld. Som ett exempel på att kanadensisk ishockeyn var tuff och emellanåt våldsam framkommer av matchen mellan Winnipeg Monarchs och Sudbury Wolves i 1935 års playoff. I andra perioden var Winnipeg tvungen att spela med fyra man utvisade och kvar att försvara målet var förutom målvakten den lilla forwarden Pete Belanger. Belanger som tittade på de fem Sudbury spelarna som kom åkandes mot honom beslutade sig helt enkelt för att slå ner den närmaste Sudburyspelaren. Belanger valde helt enkelt klubban som tillhygge och slog ner den närmaste Sudbutyspelaren i huvudet med ett välriktat och hårt slag…. Denna typ av våld resulterade många gånger, då som nu, i offentliga protester. Men människor är fascinerade av våld. Och ishockeyn har tidigt förstått våldets attraktionskraft.278 Att våld fascinerar förstod NHL:s ägare att använda i marknadsföringssyfte. Tex Rickard (ägare av New York Americans och sedan New York Rangers) använde sig t.ex. av ambulanser uppställda utanför Madison Square Garden på matchdagar för att locka in åskådare. Ett institutionaliserat våld har således varit ett inslag i NHL ishockeyn som underhållning. Vad ägarna till NHL uttrycker är att det inte spelar någon roll om vi ger fansen en bra ishockeymatch så länge vi ger dem ett slagsmål.279 Den samhälleliga utvecklingen har naturligtvis påverkat och minskat våldsinslagen i NHL. Genom åren har NHL justerat spelreglerna vid ett flertal tillfällen för att göra matcherna säkrare och ligan oviss in i det sista. Ovissa matcher och en oviss liga attraherar åskådare – och med åskådare ökar intäkterna. Till säsongen 1956/57 införde NHL regeln att en utvisad spelare får komma in på isen om powerplay laget gör mål. Den bakomliggande orsaken till beslutet var att Montreal Canadiens var synnerligen effektiva i powerplay. Canadiens kunde göra tre mål under en utvisning, och därigenom förstöra spänningen i matchen. NHL ändrade således utvisningsregeln i syfte att inte förstöra matchspänningen – och därigenom garantera flera åskådare.280 Bruce Kidd & John Macfarlane har å andra sida hävdat att detta var hyckleri då det ökade våldsinslagen under matcherna var ett resultat av expansionen. Människor är fascinerade av våld även om det skrämmer dem, men våld attraherar åskådare. Allt är således relativt enkelt. Ju mera klubbar desto flera matcher måste vara underhållande. Men att straffa Montreal för att inte bruka våld var fel.281 Även om NHL har en historik om en hård liga har dödsfall varit sällsynt. Men i och med att NHL matcherna blev allt snabbare och hårdare skulle debatten om hjälmtvång aktualiseras. Startskottet för debatten var Bill Mastertons dödsfall år 1968. Mastertons dödsfall var det första sedan NHL startades. Bill Masterton var en spelare som genom hårt arbete i ”minor leagues” lyckats ta sig till NHL via expansionen. Masterton som alltid tidigare spelat med hjälm beslutade att inte använda hjälm när han väl fick chansen i NHL. I matchen mellan och California Seals den 15 januari 1968 tacklades han och föll handlöst bakåt och slog i huvudet. Masterton föll i koma och avled ett par dagar senare. Hjälmtvånget infördes slutligen år 1979 med den reservationen att detta gällde enbart nykomlingar i ligan. De som spelat i NHL innan beslutet fick välja om de ville använda hjälm eller inte.282 Numera måste alla NHL spelare använda hjälm, som i åtskilliga fall kombineras med visir. Naturligtvis förändras tiderna och våldsinslagen i NHL har minskat och bestraffas emellanåt hårt – men det ska också påpekas att det fortfarande förekommer våldinslag som går utöver det allmänt accepterade. Den senaste stora debatten har varit om hur avsiktliga tacklingar mot huvudet ska beivras. Denna debatt har eskalerat under våren 2010 efter överfallet på Bostons Marc Savard. En del i problematiken har varit hur NHL ska förbjuda tacklingar i en kontaktsport som ishockey. NHL har i mars 2010 förbjudit tacklingar mot huvudet som sker ur spelarens ”döda vinkel”.283 Att NHL infört regel om

278 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 41. 279 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 41ff. 280 Diamond, Dan (red (1991) s. 106f samt s. 133. 281 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 41ff. 282 Persson, Gunnar (red (2008) s. 10ff. 283 LeBrun, Pierre (2010).

46 förbud mot tackling mot huvudet när det sker ur ”döda vinkeln” torde också vara en markering att våld som går ut över än vad som är allmänt accepterat inte är försvarbart samt att spelarna är NHL:s egendom och att NHL är rädd om sin investering.

NHL:s ekonomiska styrka har stort samband med televisionens utveckling. När tv-tittandet av NHL ishockey ökade insåg NHL behovet av att tillmötesgå tv-tittarna. NHL beslutade således att isen skulle färgas vit år 1949, allt i syfte att underlätta för publiken att följa pucken på plats som i tv-soffan. Det var viktigt att publiken kunde följa det allt snabbare spelet med allt hårdare skott. År 1951 introducerade Montreal Canadiens rookie (nykomling) Bernard ”Boom Boom” Geoffrion slagskottet.284 Slagskottet kom att förändra förutsättningarna för spelet och i synnerhet för målvakterna,285 ett slagskott kan få pucken att uppnå en hastighet som överstiger 150 km/h.286 Under denna tid hade målvakterna vare sig hjälm eller ansiktsmask. Det dröjde dock några år innan ansiktsmasken blev standardutrustning för NHL:s målvakter. Även om ansiktsmasker förekommit tidigare var det den 2 november 1959 som ansiktsmasken introducerades på allvar. Under matchen mellan New York Rangers och Montreal Canadiens träffades Canadiens målvakt Jaques Plante i ansiktet efter ett backhandskott. Efter att ha sytts vägrade Plante att fortsätta matchen om han inte fick ta på sig ansiktsmasken. Canadiens tränare Toe Blake var emellertid emot användande av ansiktsmask men gav med sig efter en lång diskussion då det inte fanns målvaktsavbytare på denna tid. Kompromissen som nåddes under matchen innebar att fick Plante fick behålla ansiktsmasken så länge Canadiens vann. Efter elva raka segrar kunde Plante göra som han ville och ansiktsmasken blev standardutrusning så småningom för alla målvakter. En annan stor nyhet i utvecklingen av utrustningen var att skevbladet introducerades år 1960, ishockeyklubborna med ett rakt blad hade sätt nästan likadana ut sedan NHL bildades år 1917, när Chicagos Bobby Hull och Stan Mikita av en slump upptäckte en klubba som satt inkilad i dörrspringan till omklädningsrummet. Det böjda bladet intresserade de båda och efter att ha provat den spännande klubbans egenskaper blev de allt mera övertygade om dess fördelar. Puckbehandlingen underlättades och skotten kunde skjutas med högre precision såväl lågt som högt. Nackdelen var svårigheten att skjuta bra backhandsskott. Men fördelarna övervägde nackdelarna. Den nya klubban med dess böjda klubblad fick allt större genomslagskraft och ryktet tilltog med styrka. Till slut blev skevbladet standardutformning för klubbladen.287

Under 1950-talet började televisionen etableras på allvar i samhället. Den 21 mars 1951 tv-sändes den första NHL matchen mellan Toronto Maple Leafs och Montreal Canadiens. Under denna tid var tv- sändningarna i svart-vitt. Det var naturligtvis en stor upplevelse att kunna följa NHL matcherna via televisionen – och inte enbart över radiosändningar. I och med att sändningarna var i svart-vitt blev NHL nödsakade att ändra domarnas orangefärgade tröjor till svart-vit randiga. Orange tröjor var svåra att se då dessa smälte samman med isen i svartvit sändning.288 År 1952 började man sända NHL matcher regelbundet på tv, och den 1 november 1952 sändes ”Hockey Night in Canada” för första gången. Foster Hewitts röst – liten och nasal – som en gammal grammofonskiva trollband en hel nation med introduktionen ”Hello Canada and hockey fans in the United States…”289 Ishockey och televisionen hade nu definitivt funnit varandra290 och televisionen är numera en av de enskilt största inkomstkällorna för NHL. I Kanada sänds ishockey numera i bl.a. kanaler som TSN och Rogers Sportsnet. Sedan starten år 1951 har ägarna till NHL insett betydelsen av televisionen och att den erbjöd ”more mana from heven.”291 Spridningseffekterna av ishockey via televisionen innebär därtill att NHL-klubbarnas ägare aldrig behöver

284 Persson, Gunnar (red (2008) s. 10ff. 285 Persson, Gunnar (red (2008) s. 10ff. 286 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 1ff. 287 Persson, Gunnar (red (2008) s. 10ff. 288 Diamond, Dan (red (1991) s. 106f samt s. 133. 289 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 24. 290 Persson, Gunnar (red (2008) s. 10ff. samt Pincus, Arthur (2001) s. 90f. 291 Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993) s. 105.

47 betala för marknadsföring. Medierna följer NHL gratis.292 Under 1950-talet utvecklades ishockey till ett ännu snabbare spel. En förklaring var förbättrad isyta. Fram till 1950-talet hade man använt sig av personer med skrapor om en efterföljare med slang som besprutade isen med hett vatten. Zamboni förändrade isytan vilket i sin tur ökade spelhastigheten. Zamboni var en ombyggd jeep som kördes runt på isen för att sköta skrapningen och spolningen. Den första ismaskinen hade kommit för att stanna.293

Under 1960-talet skulle NHL komma att förändras. I och med att NHL tidigt insett betydelsen av en oviss jämn liga ställdes NHL inför nya utmaningar. Den ekonomiska obalansen mellan klubbarna började märkas i matcherna och serietabellen. Detta var naturligtvis inte bra. Hur skulle NHL då komma till rätta med den hotande obalansen och därigenom hotet om minskade intäkter? Enda vägen att gå var således att ännu en gång reglera spelarmarknaden – som är den enskilt största utgiftsposten för ägarna. NHL beslutade således att tidigt under säsongen 1962/63 införa ”draft” reglerna. Genom ”draft” reglerna kunde NHL fördela nya spelare till de sämsta klubbarna först. Grundprincipen är enkel ”worst-to-first”. Genom att införa ”draft” förfarande jämnade NHL ut obalansen mellan klubbarna – och därigenom gör man ligan mera jämn och spännande.294 NHL:s Amateur Draft genomfördes första gången år 1963 i Montreal295 och i juni 1969 införde NHL sin första universella amatör-draft.296 År 1979 ändrades namnet till NHL Entry Draft. Genom ”entry draft” utesluter inte NHL någon spelare som är tillräckligt bra.Sedan början av 1980-talet (med vissa undantag i slutet av 1980-talet och början 1990-talet) kan alla 18, 19 och 20 åringar bli draftade. Icke nordamerikanska spelare som inte blivit draftade kan klubbarna göra anspråk på när de fyllt 22 år. Den första direktsända NHL Entry Draft i Kanada genomfördes år 1984 av The Canadian Broadcasting Corporation (CBC) och Radio-Canada, i USA genomfördes den första direktsändningen år 1989 av SportsChannel America.297 För den enskilde ishockeyspelaren är ”draft” reglerna en ytterligare begränsning av den fria arbetsmarknaden – men ”draft” reglerna uppfyller sin funktion att upprätthålla balansen mellan klubbarna. De arbetsrättsliga aspekterna är således sekundära.

Draft reglerna var inte den enda nyheten under 1960-talet. De sex kvarvarande klubbarna [The Original Six] som öppnade säsongen 1942/43 – Montreal Canadiens, Toronto Maple Leafs, Boston Bruins, New York Rangers, Chicago Black Hawks och – hade utgjort hela NHL till den Stora expansionen säsongen 1967/68.298 Under perioden 1942-1943 till den Stora expansionen 1967/68 var det framförallt tre klubbar som dominerade NHL: Montreal Canadiens, Detroit Red Wings och Toronto Maple Leafs, och i synnerhet Montreal Canadiens.299 En av idémakarna till expansionen var William Jennings från New York Rangers som allaredan år 1963 skickade ett PM till de övriga i ”the Original Six” och förslog en expansion.300 Det dröjde emellertid några år innan expansionsförslaget vann gehör. Vilka var då de avgörande faktorerna för en expansion? Det fanns flera men den kanske enskilt viktigaste orsaken var att klubbägarna till ”Original Six” förstod att man var tvungna att spela ishockey i fler än fyra amerikanska städer för att kunna bibehålla lukrativa tv-avtal med de amerikanska tv-bolagen. Under 1960-talet hade televisionen fått en allt större betydelse i de amerikanska hemmen och genom televisionen fick miljoner ishockeyfans möjlighet att se NHL ishockey301 och tv-intäkterna ökade ju mer sändningarna utökades i Nordamerika.302 NHL insåg således att en större liga med flera matcher krävdes för att attrahera de stora

292 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 133ff. 293 Persson, Gunnar (red (2008) s. 10ff. 294 Diamond, Dan (red (1991) s. 159. 295 NHL. (2005). Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players`association samt www..com (2009- 09-23). 296 Diamond, Dan (red (1991) s. 188. 297 NHL. (2005). Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players`association samt www.nhl.com (2009- 09-23). 298 Pincus, Arthur (red (2001) s. 55ff. 299 Levinson, David and Christensen, Karen (1996) s. 423ff. 300 Diamond, Dan (red (1991) s. 174ff. 301 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 37f. 302 Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993) s. 103ff.

48 amerikanska tv-bolagen och deras djupa fickor. Priset för den ökade synligheten i televisionen var emellertid expansionen. Bruce Kidd & John Macfarlane har å andra sidan framfört att expansionen har åstadkommit skada för ishockeyn. En del i Kidds & Mcfarlanes resonemang bygger på att ca 120 ishockeyspelare fick möjligheten att spela i NHL trots att de inte höll måttet – de var gamla proffs som annars varit tvungna att sluta. Dessutom fick rookies (nykomlingar) chansen i NHL som de annars inte skulle ha fått.303 Men NHL började nu också snegla mot spelarna på den europeiska kontinenten. Expansionen skulle också komma att få stora konsekvenser för löneökningstakten. Ju mer klubbar som behövde spelare desto mera började klubbarna börja bjuda de bästa spelarna.304 Dessutom hade flyget underlättat resandet (Boston använde för övrigt flyg som transportmedel som första NHL klubb år 1958). Dessutom ville NHL stärka ishockeyns nationella status ytterligare då det fanns hot om en ny liga ”major league” i väst. Säsongen 1967/1968 utökades således NHL med sex nya klubbar ”franchises”: Los Angeles, San Francisco, Philadelphia, Pittsburgh, Minneapolis och St. Louis. Ägarna till de sex nya klubbarna ”franchises” betalade NHL $2 miljoner för tillträde till NHL-klubben. Förutom expansionen var NHL stängd för utomstående.305 Från år 1967 bestod NHL av totalt 12 lag. Vad blev då resultatet av expansionen? Naturligtvis tillvaratog NHL sina egna ekonomiska intressen samtidigt som man utökade ishockeyns popularitet i Nordamerika.306 NHL stärkte sitt monopol och sin kartell. Man kan tala om att den globala kapitalismen var den enskilt största orsaken till att NHL expanderade till USA.307 I USA finns pengarna och då är det naturligt att ägarna till NHL söker sig till USA.308

I och med att löneökningstakten rusade började spelarna att använda sig av advokater vid avtalsförhandlingarna. Det var under denna tid (år 1966) som Torontoadvokaten Alan Eagleson309 trädde in på arenan och hjälpte spelare som Bobby Orr i avtalsförhandlingarna. Orr som blev erbjuden $8,000 och $5,000 i bonus av Boston Bruins ägare gick ur förhandlingarna med Eaglesons hjälp med ett tvåårsavtal värt $75,000.310 Att spelarna kunde hävda sitt värde gentemot klubbägarna innebar också att arbetet med att bilda fackförbund aktualiserades. Att sammansluta sig i fackförbund var å andra sidan ingen ny företeelse. År 1947 hade spelarna föreslagit NHL att bidra med en pensionsfond. NHL sa dock nej. År 1957 bildade några spelare the Players’ Association (spelarförening) men de fick vända sig till Ontario Labour Relations Board (Ontarios arbetsnämnd) innan NHL gick med på att införa minimilön på $7,000 per år och del av playoff intäkterna. The Players’ Association kollapsade dock311 och det dröjde till år 1967 innan spelarfacket the NHL Players’ Association (NHLPA) med huvudkontor i Toronto bildades.312 Utvecklingen av spelarfacket skulle komma att få stor betydelse framöver, detta då spelarna tidigt var i ägarnas ”franchisers” händer.313

Med televisionens hjälp utökades intresset och marknaden för ishockey. Och ägarna till NHL insåg naturligtvis detta. Merchandising. Då televisionen möjliggör för supportrarna att identifiera sig med NHL- klubbarna och spelarna kan klubbidentifikation och spelare användas i försäljningssyfte. Allt kan säljas till supportrar; matchtröjor, t-shirts, kepsar, mössor, halsdukar, begagnade klubbor, puckar, kaffekoppar, nyckelringar, golfbollar, signerade och osignerade tavlor samt porträtt, vimplar, pennor, bilar m.m. Merchandising har utgjort ett betydelsefullt inslag i NHL:s intäkter.314 För att ytterligare öka möjligheterna

303 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 37f. 304 Persson, Gunnar (red (2008) s. 10ff. 305 Pincus, Arthur (2001) s. 102ff. 306 Diamond, Dan (red (1991) s. 138, s. 170ff. samt Levinson, David and Christensen, Karen (1996) s. 423ff. 307 Maguire, Joseph (1999) s. 32. 308 Jfr. Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972). 309 Alan Eagleson är den förste personen som blivit invald och som tvingats frånsäga sig sin nominering i Hockey Hall of Fame efter brottsmisstankar. Erfarenheter från eget fältarbete i Kanada år 2010. 310 Diamond, Dan (red (1991) s. 179ff. 311 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 60. 312 www.nhlpa.com (2009-10-05). 313 Persson, Gunnar (red (2008) s. 10ff. 314 Erfarenheter från eget fältarbete i Kanada år 2010. Jfr. också Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) samt Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993)

49 till inkomster via merchandising öppnade NHL ett dotterbolag, National Hockey League Services, år 1966, för att administrera försäljningen centralt.315 För att ytterligare öka intresset för matcherna och NHL:s attraktionskraft introducerade NHL en stor regeländring år 1968. Det blev tillåtet att tackla över hela banan, innan dess var det enbart tillåtet att tackla på egen planhalva.316 Spelet fick nu en helt ny dimension. Ett spel med snabb skridskoåkning där tacklingar har till syfte att få ned motståndarnas spelhastighet. Fart och broms i perfekt synergi. Av alla NHL:s stjärnor var det Bobby Hull som dominerade 1960-talet. Bobby Hull blev också den förste spelaren att tjäna $100,000 per säsong.317 Att ishockeyn etablerats i USA under 1960-talet uppenbarades säsongen 1969/70 då inget kanadensiskt lag kvalificerades sig för play-off. Det otänkbara hade inträffat i NHL – Kanada hade inget lag i NHL:s slutspel!318

Att ishockey var populärt i den Nordamerikanska televisionen innebar att de stora amerikanska tv-bolagen började visa allt större intresse för att få sända NHL ishockey. Och NHL var inte sena att förstå detta.319 Under 1970-talet utökades således NHL med nya ”franchises”. Nya ”franchisers” beviljades till bl.a. Atlanta Flames, , och Kansas City Scouts. Atlanta Flames och New York Islanders var tvungna att betala $6 000 000 i franchisingavgift. I och med att major leagues arbetar efter principen en franchise i varje större stad var New York Islanders tvungen att betalade ytterligare $5 000 000 till New York Rangers för att de överlappade Rangers marknad.320 År 1972 övertog NBC sändningarna från NHL ishockeyn i USA från CBS, samtidigt som CBS Games of the Week främjades uppenbart mer än Hockey Night in Canada. När Game of the Week började sändas infördes också de kommersiella avbrotten under matcherna, som innebar att det blev tillåtet med tre 30-sekunders reklamuppehåll och en 60-sekunders reklamuppehåll i varje period. Införandet av reklamavbrotten uppskattas inte alltid av publiken på matcharenorna. Toronto-sportkrönikören Ted Reeve skrev bl.a. att ”Gather round chillun and observe the way The N-H-L rules the C-A-H-A, And while you´re at it you can see as well How the C-B-S rules the N-H-L.“321

Den nordamerikanska ishockeyn har genom åren haft flera professionella ligor. Sedan bildandet av NHL år 1917 har NHL systematiskt förhindrat en konkurrerande verksamhet. NHL är i dag världsishockeyns dominant – och den som dikterar villkoren. Under 1970-talet försökte en konkurrerande liga ta upp kampen med NHL. The World Hockey Association (WHA) bildades år 1972. WHA kom att under åtta år att fungera som konkurrent till NHL. Kostnaderna för att driva professionell ishockey är emellertid mycket höga och till slut hann verkligheten i kapp WHA. WHA gick följaktligen under av den ekonomiska pressen.322 År 1979 anslöt fyra klubbar (av totalt sju) från WHA till NHL: Edmonton Oilers, Hartford Whalers, Quebec Nordiques och Winnipeg Jets. Nu var NHL ensam ”major league” i den nordamerikanska ishockeyn – och stärkte greppet ytterligare. I samband med WHA nedläggning och klubbkonkurser hann Indianapolis Racers (WHA) innan sin konkurs säsongen 1978/79 sälja kontraktet till en viss sjuttonårig till Edmonton Oilers. Wayne Gretzky.323 Även om NHL äger spelarna kan organisationen inte stå emot marknadskrafterna i samhället. Efterfrågan och tillgång. Och spelarna insåg naturligtvis detta. Under 1970- talet ökade spelarlönerna återigen. En av 1970-talets stora profiler i NHL Bobby Orr blev den förste spelaren som skrev ett flerårsavtal värt $1 000 000.324 Även om de flesta spelarna inte tjänade i närheten av

315 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 130. 316 Persson, Gunnar (red (2008) s. 10ff. 317 Diamond, Dan (red (1991) s. 140ff. samt s. 187. 318 Diamond, Dan (red (1991) s. 190. 319 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 21ff. 320 Diamond, Dan (red (1991) s. 215. 321 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 32. 322 Diamond, Dan (red (1991) s. 206ff. 323 Diamond, Dan (red (1991) s. 240. 324 Diamond, Dan (red (1991) s. 205.

50

Bobby Orr gick de emellertid inte lottlösa. Till säsongen 1975/76 hade den genomsnittliga spelarlönen ökat till $85,000.325

Som en konsekvens av NHL:s vilja att kontrollera spelarna har de arbetsrättsliga konflikterna ständigt varit närvarande. Även om villkoren för dagens NHL spelare inte är fullt så barbariska som förhållandena var tidigare är spelarna fortfarande ägda av NHL. För arbetarklassens pojkar och män i Kanada har ishockeyn haft stor betydelse. Inte bara som undanflykt och förströelse från vardagen utan även som en möjlighet att slippa de tunga och monotona arbetena i industrin. Ishockey har varit en möjlighet till spänning, resor, intervjuer, autografer, kvinnor och pengar.326 Under de senaste hundra åren har professionell ishockey utvecklats till ett avlönat arbete. Ishockey är numera en del av underhållningsindustrin likt musiker, dansare och skådespelare. Ishockeyspelare arbetar under obekväma timmar för att underhålla den reguljära arbetsmarknaden. För ishockeyspelarna i NHL finns det i grova drag två skillnader mot den reguljära nöjesindustrin. Den ena är det kanadensiska kulturarvet och attityden gentemot professionell ishockey. De flesta unga pojkar drömmer om att bli NHL spelare. Den andra skillnaden är förståelsen för ishockey som ett arbete. Ishockeyns mystik som växt fram i Kanada sedan 1920-talet har en form av större än livet karaktär. Kommersiell och professionell ishockey gör att en komparation gentemot den reguljära arbetsmarknaden känns olämplig. Kanadensare vet mycket väl att ishockey är en kommersiell verksamhet med vissa arbetsrättsliga begränsningar – men dessa har bagatelliserats för kärleken till spelet.327 Med tiden har dock den arbetsrättsliga lagstiftningen implementerats i NHL. Ett exempel är kollektivavtal. Under åren har flera kollektivavtal framförhandlats. I 1975 års kollektivavtal fanns bl.a. de nya reglerna om ”free agency” – som innebar att spelare hade rätt att byta klubb när kontraktet var uppfyllt, under förutsättning att en klubb som miste spelaren till ”free agency” fick kompensation.328 Utöver ”free agent” finns ”unrestricted free agent”, d.v.s. oinskränkt free agent som inte är subjekt för några exklusiva förhandlingsrättigheter.329 ”Free agency” regleringen är en möjlighet till en fri arbetsmarknad samtidigt som det är en låsning av denna, så tillvida det inte är en ”unrestricted free agent”. Syftet är tvådelat. Då NHL ständigt är på jakt efter de bästa ishockeyspelarna har NHL:s blickar också vänts mot Europa och Ryssland. Den europeiska invasionen av NHL – även spelare från andra sidan av Järnridån – påbörjades under 1980-talet. En europé som tidigt lyckades i NHL var Börje Salming, som började spela för Toronto Maple Leafs säsongen 1973/1974.

Även om NHL:s ambition är att upprätthålla en oviss liga förekommer det att en och samma klubb vinner flera Stanley Cup i rad. Montreal Canadiens har som enda klubb i NHL vunnit Stanley Cup fem säsonger i rad, säsongen 1955-56 till säsongen 1959-60. Under 1980-talet kom NHL att ha två dynastier med fyra Stanley Cup segrar var: New York Islanders (1980-1983) och Edmonton Oilers, med bl.a. Wayne Gretzky (1984/1985 och 1987/1988).330 1980-talet kom att domineras av en spelare: Wayne Gretzky – med smeknamnet ”The Great One”. Genom NHL:s historia har det funnits många stjärnspelare – men ingen är större än Wayne Gretzky. Gretzky passerade Gordie Howe som NHL:s alla tiders poänggörare den 15 oktober 1989 när han i matchen mot Edmonton Oilers tangerade Howes 1,850 poäng tidigt i matchen för att i slutminuten göra mål och poäng 1,851. Gretzky lyckades radera Gordie Howes legendariska poängrekord på 1,850 poäng.331 Sin sista säsong 1998/99 representerade Gretzky New York Rangers. Totalt vann Gretzky Stanley Cup fyra gånger (1983/84, 1984/85, 1986/87 och 1987/88), Canada Cup tre gånger (1984, 1987 och 1991) och gjorde 2,875 poäng på 1,487 matcher i NHL.332 Wayne Gretzky är NHL:s störste

325 Diamond, Dan (red (1991) s. 230. 326 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 1ff. 327 Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993) s. 109ff. 328 Diamond, Dan (red (1991) s. 230f. 329 Jfr NHL – NHLPA (2005). Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players´ Association. July 22, 2005 – September 15, 2011, http://sports.espn.go.com (2010-03-22) Key terms of NHL agreement. 330 Erfarenheter från eget fältarbete i Kanada år 2010. Besök på Hockey Hall of Fame. 331 Diamond, Dan (red (1991) s. 302ff. 332 www.hhof.com (2010-01-13) samt Diamond, Dan (red (1991) s. 329.

51 spelare genom tiderna – och detta förstod NHL att utnyttja. När Edmonton Oilers var på tronen i NHL insåg NHL och ägarna till Edmonton Oilers och att Gretzky kunde användas ännu mera i kommersiellt syfte. Den 9 augusti 1988 genomförde Edmonton Oilers och Los Angeles Kings ”trade of the century” när Gretzky, Mike Krushelnyski och Marty McSorley sändes till Los Angeles i utbyte mot Jimmy Carson, Martin Gélinas och Kings första draft åren 1989, 1991 och 1993. Edmonton Oilers fick dessutom $15 000 000 i kompensation.333 Gretzkys flytt till USA var ett steg i en strategisk marknadsföring av ishockey i USA. Som en konsekvens av bl.a. Gretzkys ”trade” ökade ishockeyintresset i USA och ishockey exponerades allt mera i televisionen genom kanaler som ABC, Fox och ESPN.334 NHL hade lyckats än en gång med sin affärsverksamhet.

Effekterna av Gretzkys ”trade” lät inte vänta. Under 1990-talet genomgick NHL en omvandling. NHL blev större och större och mäktigare och mäktigare. NHL växte så mycket att NHL skulle vara i dignitet med de övriga i ”major leagues”: MLB,335 NFL336 och NBA337. Under 1990-talet utökades NHL till att omfatta trettio klubbar ”franchises”. I organiseringen av NHL valdes i december 1992, tillträdde i februari 1993, NHL:s första kommissionär, Gary B. Bettman. NHL:s affärsexpansion innebar att klubbägarna fick allt större ekonomisk återbäring, men fick i gengäld arbetsrättsliga problem med spelarna och spelarfacket (the NHL Players’ Association, NHLPA). Under 1990-talet blev det också allt svårare för de kanadensiska klubbarna att konkurrera med de amerikanska. De amerikanska städernas storlek och den amerikanska dollarns starkare ställning gjorde det allt svårare för de kanadensiska klubbarna ”franchises” att klara konkurrensen. Nya arenor i de nya ishockeystäderna växte fram, och många gånger på bekostnad av de kanadensiska klubbarna ”franchises”. Quebec Nordiques ”franchise” flyttade år 1995 till Denver, Colorado och omdöptes till Colorado Avalanche. Winnipeg Jets flyttade sin ”franchise” år 1996 och omdöptes till Phoenix Coyotes. Ägarna av NHL agerade efter mottot ”To stay in buiness, you place your operations in places that will keep you in business.”338 Det finns flera exempel på hur ägare till NHL klubbar utnyttjat sin maktposition för att kunna tjäna mera pengar. Ett exempel är Edmonton Oilers ägare Peter Pocklington. Pocklington krävde under 1990-talet att han fick en ny arena av Edmontons kommun eller att han fick behålla alla intäkter från det offentligt finansierade Northland Coliseum. Om inte skulle Edmonton Oilers flyttas till Hamilton.339 De politiska makthavarna i Edmonton kände naturligtvis pressen och Edmonton Oilers är kvar i Edmonton än i dag. Ju mer kapitaliserad NHL blir desto svårare blir det för mindre befolkningsrika städer och regioner att få en ”franchise” lokaliserade där.340 Städer och regioner i Nordamerika måste således tävla om NHL bossarnas gunst för att kunna få en NHL-klubb lokaliserad där. Men nu räcker detta inte alltid. Ett exempel är från mitten av 1980-talet från Saskatoon i ishockeytokiga Kanada. Saskatoon finansiären Bill Hunter erbjöd $14 500 000 för St. Louis Blues. Hunter påpekade också i sin intresseanmälan till NHL att 18,000 ansökningar om säsongsbiljetter hade kommit in. Detta var ett betydligt bättre erbjudande än vad finansiärerna i St. Louis kunde erbjuda. Ägarna av NHL hade dock en annan uppfattning. Visst kan arenan i Saskatoon fyllas och flera gånger om och ledningen var säkert utmärkt men det gagnar inte NHL i sin helhet. En flytt till Saskatoon skulle snarare skada NHL i sin helhet, och i synnerhet tillgången till den amerikanska tv-marknaden.341 Någon flytt av St. Louis Blues till Saskatoon blev det inte. De kommersiella intressena för NHL vägde tyngre än ett genuint lokalt ishockeyintresse.

333 Diamond, Dan (red (1991) s. 302f. 334 Pincus, Arthur (2001) s. 166ff., s. 118f. samt Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993) s. 133ff. 335 The Major League Baseball. 336 The National Football League. 337 The National Basketball Association. 338 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 164. 339 Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993) s. 223ff. 340 Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993) s. 239ff. 341 Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993) s. 224ff.

52

NHL:s ökade storlek innebar att spelarlönerna ökade. Medellönen år 1992 var $230,000 för att342 i mitten av 1990-talet vara över $700,000.343 Löneökningstakten i NHL var rekordhög! En bidragande orsak till löneökningstakten var att Alan Eagleson år 1990 beslutade sig för att göra spelarlönerna offentliga. Efter att ägarna haft trumf och hållit lönerna hemliga i sjuttiotre år beslutade spelarfacket efter överläggning med Bob Goodenow med röstsiffrorna 469-49. Konsekvenserna av att ta bort lönesekretessen innebar att lönerna eskalerade. Wayne Gretzky hade innan offentliggörandet tjänat $300,000 mindre per år än t.ex. , som tjänade $2 000 000 årligen. Bruce McNall som ägde Los Angeles Kings blev tvungen att omedelbart höja Wayne Gretzkys lön. År 1999 var snittlönen uppe i $1 300 000 och år 2004 $1 800 000. Som en konsekvens av den okontrollerade löneökningstakten blev det spelarstrejk år 1992, lockout år 1994 (som varade hösten) och hela säsongen 2004/05.344 NHL lockouten säsongen 2004/05 (varade i 301 dagar mellan den 16 september 2004 och det officiella slutet den 22 juli 2005, överenskommelsen om ett nytt kollektivavtal träffades dock den 13 juli 2005) var första gången som en ”major league” blev inställd under en hel säsong p.g.a. en arbetsrättslig dispyt. Detta var första gången ingen Stanley Cup segrare korats sedan år 1919.345 Lockouten innebar att ett nytt kollektivavtal mellan NHL och NHLPA tillkom. Kollektivavtalet som har en giltighetstid på sex år (22 juli 2005 – 15 september 2011) innehåller bl.a. ett lönetak (salary cap) och ett lönegolv som indexjusteras årligen. Lönetaket innebär att klubbarna inte får betala spelarersättningar som överstiger de fastslagna beloppen och att lönegolvet inte får underskridas. Säsongen 2005/06 var lönetaket $39.0 miljoner och lönegolvet $21.5 miljoner. I kollektivavtalet regleras dessutom att spelarersättningarna ska utgöra maximalt 54 procent av respektive NHL klubbs eller hela NHL:s ”Hockey Related Revenues”. 54 procent-spärren kan dock öka till maximalt 57 procent om NHL:s intäkter ökar enligt stadgade principer. Kollektivavtalet reglerar dessutom att de tio klubbar med högst intäkter ska bidra till en pott som fördelas till de tio klubbarna med minst intäkter (inkomstfördelning ’revenue sharing’), att minimilönen ska vara $400,000 och att ”unrestricted free agent” ska man kunna bli vid 31 års ålder (åldersgränsen ska sedan sänkas till 27 år under det nya kollektivavtalets livslängd) samt att ingen spelare får tjäna mer än tjugo procent av en klubbs totala lönebudget.346 Spelarstrejken år 1992, som varade under tio dagar med början 1 april, som framröstades med röstsiffrorna 560-4, markerade en ny era inom NHL:s historia. För första gången i NHL:s 75 åriga historia gick spelarna ut i strejk som började när slutspelet skulle börja. Tidpunkten var väl vald då ägarna tjänar mest pengar under slutspelet. Resultatet av spelarstrejken var att spelarna och spelarfacket NHLPA tog ett stort steg framåt i det arbetsrättsliga förhållandet med ägarna och arbetsgivarna. Vem som gick segrande ur tvisten är svårt att fastställa men i kollektivavtalet stärktes spelarnas pensioner, playoff bonusar och försäkringar. Dessutom preciserade frågan om skiljeförfarande och medling. Den största vinsten för spelarna och ägarna var ändå inte de finansiella frågorna – utan förståelsen från bägge parter att se över NHL:s finansiella struktur, marknadsföring och framsteg.347

NHL har sedan bildandet år 1917 klarat alla kriser och utmaningar. NHL har blivit den världsledande ishockeyorganisationen som dikterar villkoren – vilket möjliggörs av NHL:s ekonomiska styrka. Under 2000-talet har framförallt den ryska ligan Kontinental Hockey League (KHL) försökt ta upp konkurrensen med NHL. KHL betalar skyhöga löner till de bästa spelarna. Trots de stora ekonomiska intressenterna i rysk ishockey är NHL:s position ohotad. Det finns flera orsaker till detta. Alla ishockeyspelare vill spela i världens bästa liga med världens bästa spelare – NHL. NHL omgärdas av mystik och Stanley Cup – vilken

342 Pincus, Arthur (2001) s. 166ff. samt s. 118f. 343 Levinson, David and Christensen, Karen (1996) s. 423ff. 344 Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993) s. 124ff. samt Persson, Gunnar (red (2008) s. 39ff. 345 NHL – NHLPA (2005). Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players´ Association. July 22, 2005 – September 15, 2011, http://sports.espn.go.com (2010-03-22) Lockout over salry cap shuts down NHL, http://sports.espn.go.com (2010-03-22 ) Sides will have to ratify new CBA, www.cbc.ca (2010-03-22) Lockout chronology, Allen, Kevin & Brehm, Mike (2005) samt Caldwell, Dave (2005). 346 NHL – NHLPA (2005). Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players´ Association. July 22, 2005 – September 15, 2011, s. 160 ff. och s. 198ff. samt http://sports.espn.go.com (2010-03-22) Key terms of NHL agreement. 347 NHL – NHLPA (2005). Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players´ Association. July 22, 2005 – September 15, 2011, Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993) s. 124ff., Lapointe, Joe (1992) samt Wulf, Steve (1992).

53 ung ishockeyspelare drömmer inte om att spela i NHL och vinna Stanley Cup? NHL är världens största ishockeyindustri som betalar ”top dollar”. Dessutom är Nordamerika populärt att bo och leva i, inte minst för familjen. Genom åren har NHL systematiskt arbetat för att ha en fungerande sportsligt fungerande utmanartävling med ovissa resultat och tabeller samtidigt som affärsverksamheten och möjligheterna till ekonomisk förtjänst stimuleras.

Säsongen 2009/10 består NHL av trettio ”franchisers” uppdelade i två Conference: Eastern respektive Western. Respektive Conference består av femton franchisers där de åtta främsta i respektive Conference går till slutspel. Varje Conference är dessutom indelad i division. Eastern Conference består av Atlantic, Northeast och Southeast division. Atlantic division består av , New York Islanders, New York Rangers, och . Northeast division består av Boston Bruins, , Montréal Canadiens, Ottawa Senators och Toronto Maple Leafs. Southeast division består av , , , Tampa Bay Lightning och Washington Capitals. Western Conference består av Central, Northwest och Pacific division.348 Central division består av , , Detroit Red Wings, Nashville Predators och St Louis Blues. Northeast division består av Calgary Flames, Colorado Avalanche, Edmonton Oilers, och . Pacific division består av , Dallas Stars, Los Angeles Kings, Phoenix Coyotes och San Jose Sharks. Till slutspel går de åtta främsta lagen i respektive Confrence. I respektive Conference spelas Conference kvartsfinaler i bäst av sju matcher, Conference semifinaler i bäst av sju matcher samt Conference final i bäst av sju matcher. Segrarna i Eastern Conference respektive Western Conference möts sedan i Stanley Cup finalen som spelas i bäst av sju matcher.349 NHL:s kommersialiseringsprocesser framkommer av att säsongen 2009/10 finns tre två minuters spelavbrott i varje period för reklamavbrott/”power break”/isputsning. Spelavbrottet är frustrerande för åskådarna på arenorna då spelet tar längre tid. Dessutom kan avbrottet komma olämpligt när matchen är i ett intensivt skede. Under avbrottet underhålls publiken på arenan med olika former av ”jippon” samtidigt som isputsarna går runt på isen med skyfflar och putsar bort snö och is framför och runt varje målbur. I televisionen sänds under tiden reklam, vilket är frustrerande för ishockeyälskaren.350

I dag är NHL en industri. En industri som omsätter miljarder dollar. Den högst värderade NHL klubben år 2009 är enligt Forbes Toronto Maple Leafs med 470 miljoner dollar. Phoenix Coyotes är lägst värderat med 138 miljoner dollar.351 Ägarna till den kommersialiserade ishockeyn i NHL har alltid varit intresserade av att tjäna pengar. I dag är ishockey och NHL en marknadsplats. NHL och ägarna säljer biljetter, tv- och mediarättigheter, arenaförsäljning, merchandising, sponsring m.m. till högstbjudande. Ishockeyns popularitet utnyttjas maximalt. Alla tjänar en dollar i NHL. Alla förutom supportern. Han betalar.352 Men det ska också påpekas att ishockeykulturen och ishockeykunskapen bland åskådarna i Kanada och nordöstra USA samt runt de stora sjöarna är stor. Det finns ett genuint ishockeyintresse.353 Televisionen har sedan år 1952 haft stor betydelse för NHL:s ekonomiska utveckling och styrka, och det är nästan omöjligt att tala om NHL:s ekonomi utan televisionen.354 Spridningseffekten som televisionen möjliggör är enorm. De nordamerikanska hemmen kan ta del av NHL matcher från hela Nordamerika. Televisionen sprider inte bara ishockeyn som sport utan även annonsörernas budskap. Kommersialiseringen möjliggörs med hjälp av televisionen. I och med att televisionen blivit ett centralt inslag i kommersialiseringen av NHL har spelarna i NHL fått möjlighet att tjäna mycket pengar. Spelarna har i flera fall blivit mångmiljonärer i amerikanska dollar. Spelarna har genom exponeringen i televisionen och NHL:s globala betydelse uppnått stjärnnivåer –

348 www.nhl.com (2010-01-14). 349 www.nhl.com (2010-01-14). 350 Erfarenheter från eget fältarbete i Kanada år 2010. 351 www.forbes.com (2010-03-04). 352 Kidd, Bruce & Macfarlane, John (1972) s. 97ff. samt s. 132. 353 Erfarenheter från eget fältarbete i Kanada år 2010. 354 Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993) s. 103ff

54

Star Culture. Ishockeyn som globalt fenomen i en global ekonomi – global capitalism – har inneburit att marknadskrafterna som sammankopplas till NHL är världsomspännande. Spelarrekrytering – spelar migration – inom USA, inom den nordamerikanska kontinenten samt från länder på andra kontinenter är inslag i en globalisering av ishockeyn och i synnerhet NHL.

Av alla idrotter som utövas i Kanada är det ishockey som starkast förknippas med Kanada.355 Att påstå att ”Hockey is Canada” – ”Canada is hockey” är ingen överdrift.356 Ishockey är Kanadas stora bidrag till världen.357 Genom att tidigt separera den kommersialiserade ishockeyn i två delar; amatör och professionell, blev den kanadensiska elitishockeyn en exklusiv grupp dit få ishockeyklubbar fick tillträde. Konsekvensen av organiseringen blev att seniorklubbarna distanserades från sina samhälleliga och kulturella rötter. Men ishockey har en social och kulturell betydelse i städer som Toronto och Montreal. Toronto Maple Leafs är en av orginalklubbarna i ”the Original Six”. Toronto Maple Leafs verkar ensamt på Toronto marknaden för ”major league” ishockey. Enbart staden Toronto har mer än 2,5 miljoner invånare. Att Air Canada Centre, som öppnade i februari år 1999, som har en publikkapacitet på ca 18 800 när Toronto Maple Leafs spelar358 i regel blir slutsåld är således inget anmärkningsvärt. En utsåld arena genererar stora intäkter för NHL klubbarna. NHL klubbarna spelar 41 hemmamatcher säsongen 2009/10, och biljettpriserna till Toronto Maple Leafs matcher kostar mellan CA $34.50–432.50.359 Hur märker en besökare av kommersialiseringen förutom de höga biljettpriserna? De främsta exemplen är de tre tvåminutersavbrotten för isputsning och arenaförsäljningen. Under spelavbrotten genomförs olika former av publikunderhållning samt att reklam visas i televisionen. Arenaförsäljningen i Air Canada Centre sker genom försäljning av souvenirer, mat och dryck. Maten och drycken är dyr, som exempel kostade den 13/3- 10 en flasköl Miller och en dubbelhamburgare 19 dollar och 80 cent. När Toronto Maple Leafs spelar sina hemmamatcher märks det i de centrala delarna av Toronto. Människor i matchtröjor börjar anlända till restauranger runt Air Canada Centre ca två timmar före nedsläpp. Att biljetterna till Toronto Maple Leafs hemmamatcher är eftertraktade märks av att svartabörshandeln påbörjas runt Air Canada Centre ca två timmar före nedsläpp. En skillnad mot publikkulturen i Sverige är att i Air Canada Centre finns det inga speciella sektioner för bortasupportrar. Publiken är upplandad, och engagerar sig främst vid mål, tacklingar, slagsmål och olika nöjesinslag som arrangören genomför. Dessa inslag är en del av underhållningen – vid sidan av ishockeyn.360

Hur har då den tidiga kommersialiseringen av den kanadensiska ishockeyn påverkat NHL organisering? Jag skulle vilja dra slutsatsen att om inte den kanadensiska seniorishockeyn tidigt format stängda affärsverksamheter skulle organiseringen och styrningen av NHL kanske haft en annan utformning. Bakgrunden till slutsatsen som också görs av John Wong är NHL hade kunnat ha en likartad styrning som fotboll med hänsyn till att Kanada och Storbritannien till viss del har gemensam historia och andra likheter.361 Om de engelska influenserna hade slagit igenom fullt ut hade NHL styrts enligt den Europeiska idrottsmodellen. En bidragande orsak till att NHL organiserades annorlunda torde vara att framväxten av kapitalismen i Nordamerika, och i synnerhet i USA. Då den samhälleliga utvecklingen under industrialiseringen styrdes av principen om kapitalism kunde den kanadensiska ishockeykulturen inte främja sig från de samhälleliga influenserna. Drivna entreprenörer insåg möjligheten att tjäna pengar på ishockey. En ishockey som är djupt rotad i det kanadensiska samhället. När de amerikanska influenserna etablerades i Kanada åsidosattes också brittiska traditioner. USA har brutit med Storbritannien vilket inte Kanada gjort fullt ut. Kanada har konstitutionell monarki med självstyre och med drottning Elizabeth II

355 Levinson, David and Christensen, Karen (1996) s. 423ff. 356 Sundmark, Björn (2007). 357 Pincus, Arthur (2001). 358 www.theaircanadacentre.com (2010-03-17). 359 Erfarenheter från eget fältarbete i Kanada år 2010 samt www.ticketmaster.ca (2010-03-30). 360 Erfarenheter från eget fältarbete i Kanada år 2010. Jfr också Gruneaus, Richard & Whitsons, David (1993). 361 Jfr Wong, John (2005) s. 152ff.

55 som statschef.362 Ishockey har vid en jämförelse mot fotboll en liga som är världsdominant. NHL styr världsishockeyn. Det Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) har inte samma betydelse inom världsishockeyn som det Internationella Fotbollsförbundet (FIFA) har över fotbollen. FIFA:s maktposition innebär å andra sidan att fotbollens monopol upprätthålls av FIFA. Finns det då andra orsaker till NHL:s organisering? …..Att franchising har blivit modellen för driften av NHL torde således ha såväl samhälleliga som kulturella orsaker samtidigt som driftiga människor tidigt insåg möjligheterna att kombinera ishockey med affärer. Hur situationen hade sett ut idag om medlemsstyrning av ishockeyklubbarna hade etablerats och NHL organiserats och styrts enligt den Europeiska idrottsmodellen kommer vi antagligen aldrig att få svar på.

Skriva hypoteser – reflektion och problematisera – formulera några frågor. Tex. om du ser på detta så här blir det så här – franchising – star culture – Kanada kulturen. Halgreen används som analysredskap.

3.1 Finsk ishockey och SM­liiga Finland har ca 5.3 miljoner invånare.363 Första gången ishockey spelades i Finland, Helsingfors, var år 1899.364 Allt eftersom börjar den organiserade ishockeyn i Finland ta form. Det finska mästerskapet, SM- sarja (FM-liga), spelades för första gången, arrangerad av Finlands Bollförbund, år 1928 med Vipurin (Viborg) Reipas som finska mästare. Samma år spelar Finland sin första ishockeylandskamp mot Sverige, förlust med 1-8. Det Finska Ishockeyförbundet (FIF) bildades år 1929, och är medlem av Finlands Idrott och det Internationella Ishockeyförbundet (IIHF).365 Säsongen 1933/34 spelades den första SM-sarja (FM- liga) med HSK Helsingfors som mästare. Innan hade SM-sarja (FM-liga) avgjorts enligt cup-system. Det finländska ishockeylandslaget ”Leijonat” deltog för första gången i världsmästerskapen (VM) år 1939 och i de olympiska vinterspelen (OS) år 1952. År 1956 fick Finland den första konstfrysisbanan i Tammerfors (Koulukatu) och den första ishallen år 1956 i Tammerfors (Hakametsä).366 År 1959 fick TPS som första klubb av det finska ishockeyförbundet att använda reklam på sina matchtröjor. År 1967 besegrar Finland för första gången en av de stora i ishockeyvärlden när Tjeckoslovakien besegrades med 3-1 i VM- turneringen i Wien. Sommaren år 1970 övergår till halvprofessionalism. År 1972 har den legendariske ryska tränaren Vladimir Jursinov sin första sejour i Finland. Säsongen 1975/76 spelades SM- liiga för första gången. I Finland fanns spelsäsongen 1975/76 endast 13 ishallar på 11 orter.367 Säsongen 1987/88 vinner Finland ”Leijonat” sin första internationella mästerskapsmedalj, silver i de olympiska vinterspelen i Calgary. Den riktiga stora utvecklingen av finsk ishockey tog dock fart först efter att Finland vunnit VM-guld år 1995 i Sverige.368 Från att Finland bara haft 13 ishallar när SM-liiga introducerades har antalet ishallar ökat snabbt. Den 100 ishallen uppfördes säsongen 1994/95 för att den 2010 var uppe i 220 ishallar, därtill tillkommer åtskilliga utomhusrinkar.369 Säsongen 1999/200 ombildas SM-liiga till aktiebolag och en stängd liga införs. Säsongen 2002/03 blir finländaren Alpo Suhonen den förste europeiske chefstränaren (på 50 år) i NHL (Chicago Blackhawks) kolla up.370

362 Konfederationen Kanada bildades år 1867. Kanada har haft självstyre sedan år 1931. Kanada är formellt fullständigt självständigt sedan år 1982. www.canada.gc.ca (2010-03-17). 363 http://finland.fi (2009-09-25). 364 www.finhockey.fi (2009-08-28) samt www.slu.fi (2009-08-30) samt Mennander Ari & Pasi (2004) s. 16f. 365 www.finhockey.fi (2009-08-28) samt www.slu.fi (2009-08-30). 366 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 124ff. samt s. 330. 367 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 124ff. 368 Mennander Ari & Pasi (2004) s. 31f. 369 www.finhockey.fi (2010-01-14). 370 Mennander Ari & Pasi (2004) s. 16f. samt s. 31f.

56

Skriv in i texten…Finland ”Leijonat” har vunnit bl.a. ett VM-guld, två OS-silver och World Cup-silver.371 Finsk ishockey har genom åren fostrat spelare som , Esa , Veli-Pekka Ketola, Kari Eloranta, , , Teemu Selänne med flera.

Det Finska Ishockeyförbundet har 460 medlemsklubbar och ca 63 000 licensierade ishockeyspelare. I Finland finns 220 stycken ishallar.372 Det Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) rankar Leijonat fyra i världen.,,,Källa

Finlands Idrott (FI) grundades år 1993 efter en omorganisation och fungerar som paraplyorganisation för Finlands Idrotts alla 127 medlemsorganisationer varav 75 stycken specialidrottsförbund, ca 9 000 medlemsföreningar samt ca 1,1 miljoner medlemmar. I Finlands Idrotts paraplyorganisation ingår Finlands Olympiska Kommitté som en samarbetsorganisation för elitidrott.373

Stadgar: Suomen Liikunta ja Urheilu [Finlands Idrott]. (2009). Suomen Liikunta ja Urheilu SLU ry:n säännöt.

Se Jani mesikammen….

Rita figur…..

3.1.1 SM­liiga I SM-liiga spelar klubbarna om Kanada-malja (Kanada-pokalen), med smeknamnet ”Poika” (pojken). Kanada-pokalens historia började år 1950 då kanadafinländare gav pokalen för att för evigt rotera till finlands bästa ishockeyklubb. från Tammerfors vann Kanada-pokalen för första gången år 1951. När SM-liiga bildades, och mycket förändrades inom finsk ishockey, förblev Kanada-pokalen den förnämsta symbolen inom finsk mästerskapsishockey. Genom åren har totalt 48 klubbar tävlat om det finska ishockeymästerskapet. I SM-liiga har totalt 20 klubbar spelat. Förutom dagens 14 klubbar har dessutom FPS, , KooKoo, Sport, TuTo och KooVee tävlat om det finska ishockeymästerskapet.374

Den enskilt viktigaste händelsen under år 1975 var beslutet att klubbarna i finlands högsta ishockeyserie beslutade sig för att bli självständiga. I ett flertal avseenden hämtade man inspiration och en modell från NHL, såsom play-off, draftsystem för spelare, olika marknadsföringsmodeller, pristraditioner och mästerskapsvimplar i ishallarnas tak.375 SM-liiga bildades den 24 maj 1975, och kom att ersätta SM-sarja som spelats sedan år 1928, från och med spelsäsongen 1975/76. I och med att SM-liiga bildades kom den högsta serienivån i Finland att inte administreras av det finska ishockeyförbundet. Det finska ishockeyförbundet administrerar och ansvarar för övriga serier, tränar- och spelarutbildning samt landslagsverksamheten.376 Den finska ishockeyns serieorganisation för seniorer består förutom SM-liiga av den näst högsta serien Mestis, under Mestis finns Suomi-sarja, under Suomi-sarja finns II-divisioona och under den III-divisioona.377 Delningen av iden finska ishockeyn innebar att man skulle komma att få en internationellt stark elitishockey (SM-liiga) och en breddishockey som bygger på ideellt arbete. Man

371 www.finhockey.fi (2009-08-28) samt www.slu.fi (2009-08-30). 372 www.finhockey.fi (2009-08-28) samt www.slu.fi (2009-08-30). 373 www.slu.fi (2009-10-14). 374 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 7. 375 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 20f. 376 www.finhockey.fi (2009-08-28). 377 www.finhockey.fi (2010-01-13).

57 beslutade sig helt enkelt för att skrota det gamla och den traditionella organisationsformen samtidigt som man gav sig in på en ny väg.378 Vilka var då de tyngsta argumenten för SM-liiga att bryta från det traditionella och den Europeiska idrottsmodellen? Det fanns flera orsaker till att SM-liiga stängdes. En orsak var att få ordning på klubbarnas ekonomi. En annan orsak var att SM-sarja (FM-serien) klubbarna tröttnat på sedan flera år att varje vår i samband med Finska ishockeyförbundets förbundsmöte beslutade små föreningar över SM-sarja klubbarnas angelägenheter. En annan faktor som vägde in i beslutet var att SM-sarja klubbarna hade en egen sammanslutning, men inte beslutsmakt för de egna sakerna då man underordnades finska ishockeyförbundet.379 Att vissa av de finska klubbarna hade dålig ekonomi framgår av att innan SM-liiga och SM-liiga klubbarna bolagiserades år 2000 hade Lahden Hockey-Reipas och KalPa gått i konkurs två gånger, samt Kärpät och Kiekko-Pojat en gång.380 När SM-liiga spelades för första gången fanns tjugotalet professionella finska ishockeyspelare i Finland och utomlands.381 Den sista ordförande Harry Lindblad (1957-75) i FM-sarja är att anses som en av de stora arkitekterna bakom SM-liiga. Lindblad insåg att finsk ishockey behövde en omorganisation för att undvika ett haveri. Trots att det var konsulter och arbetsgrupper som genomförde det praktiska i omorganisationen var det nödvändigt med ett godkännande från Lindblad. Som den första verkställande direktören utsågs den blott 29 årige Kalervo Kummola våren 1975. Kummola som var TPS marknadschef (1973-75) var en kreativ, hängiven, språkkunnig och stark ledare. Kummola vågade ta in influenser från NHL och applicera dessa på SM-liiga. Att Kummola utsågs var en effekt av att man inte ville ha någon från Helsingfors. Kummola blev sedermera finska ishockeyförbundets ordförande år 1997. SM-liigas kansli placerades dessutom i Tammerfors.382

SM-liiga spelades första gången spelsäsongen 1975/76 och innehöll tio klubbar i en serie där alla klubbar mötes fyra gånger (36 matcher/klubb). I SM-liiga deltog FoPS (Forssa), HIFK (Helsingfors), Ilves (Tammerfors), (Helsingfors), KooVee (Tammerfors), Lukko (Raumo), Sport (Vaasa), Tappara (Tammerfors), TPS (Åbo) och (Björneborg). De nuvarande klubbarna som var med under SM-liigas första öppningssäsong (1975/76) är: HIFK, Ilves, Jokerit, Lukko, Tappara, TPS och Ässät de ”The Original Seven”.383 Det historiska första målet i SM-liiga gjorde Vaasan Sport Raimo Brax i matchen Sport-HIFK (3-5) tiden 0.38. TPS (Åbo) blev de historiska första SM-liiga segrarna efter att ha besegrat Tappara (Tammerfors) i finalserien över två matcher (4-1, 2-1).384 I samband med att SM-liiga bildade de flesta föreningarna en registrerad ligaförening (rekisteröidyn liigayhdistyksen, ry). Under denna tid diskuterade man också behovet av alla föreningar skulle behöva ombildas till aktiebolag, allt i syfte lösgöra representationslaget från moderföreningarna. Beslutet blev dock att bilda registrerad ligaförening, så pass konservativ var dock idrottsrörelsen inom SM-liiga under denna tid. De första ishockeyaktiebolagen (kiekko-osakeyhtiö) blev Ilves och KooVee i slutet av 1980-talet. Under SM-liigas första verksamhetsår infördes regeländringar. Varje klubb fick registrera 24 spelare och två A-juniorer. SM-liiga klubbarna fick till den 15 juli reservera ”draft” tre spelare från de undre seriesystemen till kommande säsong. Då detta var en tid för Bosman fick SM-liiga klubbarna använda sig av två utländska spelare. När serien avslutats i slutet av våren kunde klubbarna sätta upp spelarna på transferlistan. Förköpsrätten gick till den sämst placerade klubben i SM-liiga, och flyttades till den näst sämsta klubben osv. om affären, transfer, inte uppstod inom fjorton dagar. Till den första transferlistan anmäldes 28 spelare, men enbart sex av dessa reserverades. Varje spelare kunde också begära att han fördes upp på transferlistan om kontraktet inte var tillfredställande. Inom SM-liiga kunde spelarna enbart kunna byta klubb genom transfersystemet. SM-liigas ekonomi byggde under tio första verksamhetsåren på bingo. Allt eftersom utökades dock sponsringen inom

378 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 20f. 379 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 19ff. 380 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 87. 381 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 26. 382 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 19, s. 120ff. samt www.mtv3.fi (2010-01-18). 383 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 24ff. 384 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 124f.

58

SM-liiga. Under 1970-talet började dock tv-sänd ishockey få sitt inträde. Under denna tid diskuterades bl.a. att införa ”Black out”, likt Nordamerika, då tv-sända matcher kunde minska publiktillströmningen till arenorna. Televisionen skulle efterhand bli den viktigaste inkomstkällan för SM-liiga. För att SM-liiga skulle stärka sin ekonomi ytterligare betalade SM-liiga klubbarna två procent av entréavgifterna till SM- liiga, en ”matchskatt”. Med dessa intäkter blev SM-liiga allt starkare ekonomiskt. Redan under SM-liigas andra och tredje säsong började SM-liiga fördela en del av överskottet till SM-liiga klubbarnas juniorverksamhet och inte minst att domararvodena betalades av SM-liiga genom ”matchskatten”.385

En yttre händelse som påverkat utvecklingen av SM-liiga och spelarlönerna var Bosmandomen år 1995. Spelarövergångsersättningarna inom ishockeyn togs bort sommaren 1996. Bosmandomen fick konsekvenser för SM-liiga klubbarna då dessa längre inte kunde tävla om de bästa spelarna och betala löner som en spelare kunde få vid en transfer till övriga europeiska ligor, och speciellt Elitserien. En annan aktör som påverka spelarlönernas eskalering är spelaragenterna.386 I och med att spelarlönerna ökat kraftigt i SM-liiga ökar behovet av kapital. I syfte att säkerställa en jämn serie använder sig SM-liiga av play-off inkomsternas fördelning mellan de ekonomiskt största och minsta klubbarna. Detta innebär att play-off inkomsterna mellan SM-liiga klubbarna.387 Fördelningen ser ut enligt följande…..Detta är en stor skillnad mot Elitserien där play-off inkomsterna går direkt till klubbarna. Ju fler slutspelsmatcher desto större möjlighet att tjäna pengar. Nackdelen med Elitseriens modell är att de ekonomiska skillnaderna kan bli mycket stora mellan klubbarna, vilket i sin tur möjliggör att dessa kan betala högre spelarlöner. I slutändan kan Elitseriemodellen leda till ointressanta matcher som hela Elitserien förlorar på i långa loppet.

För att ytterligare kunna öka intäkterna insåg företrädare för SM-liiga allaredan under 1970-talet att det behövdes egna multiarenor enligt NHL modell för att kunna utveckla ishockeyaffärerna än mera. Om klubbarna ägde sina egna arenor kunde de tillgodoräkna sig entréavgifter samt försäljning av produkter. I NHL arbetade man efter denna modell för att kunna bedriva ishockeyrelaterad affärsverksamhet – och SM- liiga klubbarna skulle komma att följa NHL. En av de stora entreprenörerna inom multiarena konceptet var Hjallis Harkimo. Harkimo byggde Finlands största multiarena i Helsingfors, vilken stod klar år 1997.388 SM-liiga har aldrig fått något statligt stöd för att bedriva sin verksamhet. Tvärtom har SM- liiga betalat till det finska ishockeyförbundet för rättigheten att administrera SM-liiga.389

Spelsäsongen 1988/89 spelades SM-liiga för första gången med 12 klubbar i en serie med fyra inbördes möten (44 matcher/klubb).390 Ett flertal viktiga händelser inträffade för SM-liiga under millenniumskiftet. År 1999 flyttades SM-liigas kansli från Tammerfors till Helsingfors, SM-liiga stängdes till säsongen 20001/01, SM-liiga registrerad förening (rf, ry) ombildades till kooperativ sommaren år 2000 för att slutligen ombildades till aktiebolag sommaren år 2002.391

Till spelsäsongen 2000/01 stängdes SM-liiga för först gången vilket innebär att SM-liiga klubbarna varken kunde avancera eller degraderas från den högsta ishockeyserien. SM-liiga spelades i en serie med fyra inbördesmöten samt i tre grupper som bestod av fyra klubbar i två av grupperna och fem klubbar i en av grupperna. I grupperna spelades inbördesmöten samt i grupperna med fyra klubbar en match borta och en match hemma. Totalt spelades 48+8=56 matcher i femklubbsgruppen och 48+6+2=56 i fyraklubbsgrupperna. TPS (Åbo) vann SM-liiga. I SM-liiga deltog Blues (Esbo), HIFK (Helsingfors), HPK (Tavstehus), Ilves (Tammerfors), Jokerit (Helsingfors), JYP (Jyväskylä), Kärpät (Uleåborg), Lukko

385 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 24ff. 386 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 39ff. 387 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 102ff. 388 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 41f. 389 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 31f. 390 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 210ff. 391 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 84.

59

(Raumo), Pelicans (Lahti), SaiPa (Vilmmarstrand), Tappara (Tammerfors), TPS (Åbo) och Ässät (Björneborg). De övriga serierna var Mestis (1 division, 12 lag), Suomi-serien (16 lag) samt II divisionen (56 lag).392 Vissa företrädare för SM-liiga har emellertid förklarat att SM-liiga aldrig har varit stängd. SM- liiga kan när som helst få nya klubbar och utökas, det krävs dock att klubben har tillräckliga förutsättningar att spela i SM-liiga.393

SM-liiga öppnade inte möjligheten till avancemang från Mestis förrän säsongen 2008/09. Seriesegraren i division 1 [Mestis] kunde nu spela kval för att kunna avancera i seriespelet till den högsta ishockeyligan i Finland. Organisationen och institutionen SM-liiga blev våren 2002 ett aktiebolag där SM-liiga klubbarna blev aktieägare. Även om Mestis segraren vinner kvalet krävs att klubben klarar att köpa SM-liiga aktien av förlorande klubben till pris som bestäms av SM-liiga. Priset för SM-liiga aktien säsongen 2009/10 är 1 593 533 euro. Aktiepriset och överlåtelsereglerna är överenskomna mellan Finska Ishockeyförbundet och SM-liiga samt accepterade av SM-liiga klubbarna. Aktieövergången mellan klubbarna, som kvalspelat, sker direkt genom aktieförsäljning.394 Om Mestis klubben inte kan betala SM-liiga aktien återgår platsen i SM- liiga aktien till SM-liiga klubben som tvingades kvalspela.

SM-liiga består av fjorton klubbar vilka är uppdelad i två grupper [A och B] med vardera sju klubbar. Grupperna A och B lottas samtidigt, samtidigt som hänsyn till geografiskt läge tas. I grupp A ingår: Blues, HIFK, Jokerit, Kärpät, Lukko, TPS och Ässät. I grupp B ingår: HPK, Ilves, JYP, KalPa, Pelicans, SaiPa och Tappara. Alla klubbar möts inbördes fyra gånger, två hemma- och två bort matcher. Dessutom möts klubbarna i respektive grupp i en enkelserie som lottas, i ett tvåårssystem. Den klubben som har hemmamatch första året spelar bortmatch följande år. Totalt spelar varje klubb 58 grundseriematcher.

SM-liiga slutspelet är utformat enligt följande: Utöver grundseriematcherna tillkommer SM-liiga slutspel och kvalserie [Liigakarsinta]. SM-liiga slutspelet spelas enligt Play-off med 8-delsfinal, semifinal, bronsmatch (förlorarna i semifinalerna möts i en direkt avgörande match) samt final. Alla SM-liiga slutspelsmatcher spelas i bäst av sju matcher med undantag av Bronsmatchen och Villi korttimatchen. Finsk mästare är klubben som vinner finalserien. Skriv ut... I Finland spelar lagen som slutade 7:a och 10:a respektive 8:a och 9:a i grundserien en matchserie bäst av tre. Segraren (7 vs. 10 och 8 vs. 9) i dessa bägge Wild-card matcher [Villi kortti] avancerar till 8-delsfinal där Wild-card matchsegraren ställs mot segraren i grundserien respektive 2:an i grundserien. I 8-dels final spelar de övriga grundserieklubbarna som slutade 3:a mot 6:an samt 4:an mot 5:an. I Semifinalerna spelar segraren i 1:a 8-delsfinalen mot segraren i 4 8-delsfinalen samt segraren i 2:a 8-delsfinalen mot segraren i 3:e 8-delsfinalen. Finalen spelas mellan segrarna i respektive semifinal. Semifinalsegraren i Semifinal 1 börjar med hemmamatch (h-b-h-b-h-b-h).395 [Liigakarsinta] säsongen 2009/10 spelas mellan lag 14 i SM-liiga och seriesegraren i division 1 [Mestis] i bäst av sju matcher.396

Kolla upp all historik… skriv ut allt Antal medlemmar och omsättning…

Liikevaihto www.kauppalehti.fi - yritykset: SM-liiga, Kärpät osv…

392 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 304ff. 393 Mennander, Ari & Pasi (2004) s. 37. 394 www.sm-liiga.fi (2009-08-28). 395 www.sm-liiga.fi (2009-08-28). 396 www.sm-liiga.fi (2009-08-28).

60

http://www.kauppalehti.fi/5/i/yritykset/yrityshaku/osuma.jsp?id=09830086

3.1.1.1 SM­liigaklubbar säsongen 2009/10 SM-liiga består säsongen 2009/10 av följande fjorton klubbar: Blues, HIFK, Hämeenlinnan Pallokerho (HPK), Ilves, Jokerit, JYP, KalPa, Kärpät, Pelicans, Rauman Lukko, SaiPa, Tappara, TPS och Ässät. Efter varje klubbnamn finns invånarantalet i respektive hemortskommun. Befolkningssiffrorna baseras på Befolkningsregistercentralens (Väestörekistrikeskus) officiella statistik vid årsskiftet 2008-2009. Invånarantalet är avrundat till närmaste tusental invånare. Av SM-liiga klubbarna är det enbart HPK som inte är ett aktiebolag.

Blues [Esbo, ca 242 000 invånare]: Klubben Kiekko-Espoo ry bildades år 1984. Blues Hockey Oy (Ab) bildades år 1999 och har aldrig vunnit SM-sarja [finska mästerskapen] eller SM-liiga. Blues spelar i ….och omsätter ca….euro.

HIFK [Helsingfors, ca 577 000 invånare]: Klubben HIFK är bildad år 1897. År 1975 bildades Ligaföreningen HIFK ry [rekistöröity yhdistys] och Oy HIFK Hockey Ab år 1999. HIFK har vunnit sex finländska mästerskap: SM-sarja (finska mästerskapen) tre gånger och SM-liiga tre gånger. HIFK spelar i ….och omsätter ca….euro.

HPK [Tavstehus, ca 66 000 invånare]: Klubben Hämeenlinnan Pallokerho (HPK) bildades år 1929. HPK-Edustusjääkiekko ry som bildades år 1991 har vunnit SM-liiga en gång (2006). HPK spelar i ….och omsätter ca….euro.

Ilves [Tammerfors, ca 210 000 invånare]: Klubben Ilves är bildad år 1931. År 2000 bildades Ilves-Hockey Oy (Ab). Ilves har vunnit sexton finländska mästerskap och är Finlands motsvarighet till Montreal Canadiens: SM-sarja (finska mästerskapen) femton gånger och SM-liiga en gång. Ilves spelar i ….och omsätter ca….euro.

Jokerit [Helsingfors, ca 577 000 invånare]: Klubben Helsingin Jokerit ry bildades år 1967. Jokerit HC Oyj [julkinen osakeyhtiö] bildades år 1997. Jokerit har vunnit sex finländska mästerskap: SM-sarja (finska mästerskapen) en gång och SM-liiga fem gånger. Jokerit spelar i ….och omsätter ca….euro.

JYP [Jyväskylä, ca 128 000 invånare]: Klubben JYP Jyväskylä bildades år 1977. JYP Jyväskylä Oy (Ab) bildades år 1999 och har vunnit SM-liiga en gång (2009). JYP spelar i ….och omsätter ca….euro.

KalPa [Kuopio, ca 92 000 invånare]: Klubben KalPa bildades år 1929. KalPa Hockey Oy (Ab) bildades år 1999. KalPa har aldrig vunnit SM- sarja (finska mästerskapen) eller SM-liiga. KalPa spelar i ….och omsätter ca….euro.

Kärpät [Uleåborg, ca 137 000 invånare]: Klubben Oulun Kärpät 46 Ry bildades år 1946. Oulun Kärpät Oy (Ab) bildades år 2000. Kärpät har vunnit SM-liiga fem gånger. Kärpät spelar i ….och omsätter ca….euro.

Pelicans [Lahti, ca 100 000 invånare]: Klubben Pelicans bildades år 1992. År 2000 bildades Lahden Pelicans Oy (Ab). Vipurin (Viborg) Reipas som vann det första finländska mästerskapen flyttade senare till Lahti där man fortsatte verksamheten under

61 namnet Lahden Reipas. I FM-serien och SM-liiga har namnet varit Reipas (1965-70), Kiekkoreipas (1976- 85), Hockey-Reipas (1990-92), Reipas (1992-94) och Pelicans (1999-). Pelicans har aldrig vunnit SM-sarja (finska mästerskapen) eller SM-liiga. Pelicans spelar i ….och omsätter ca….euro.

Raman Lukko [Raumo, ca 40 000 invånare]: Klubben Rauman Lukko bildades år 1936. Rauman Lukko Oy (Ab) bildades år 2000. Rauman Lukko har vunnit ett finländskt mästerskap: SM-sarja (finländska mästerskapen) en gång, aldrig SM-liiga. Rauman Lukko spelar i ….och omsätter ca….euro.

SaiPa [Villmanstrand, ca 70 000 invånare]: Klubben SaiPa bildades år 1948. Liiga-SaiPa Oy (Ab) bildades år 2000. SaiPa har aldrig vunnit SM-sarja (finska mästerskapen) eller SM-liiga. SaiPa spelar i ….och omsätter ca….euro.

Tappara [Tammerfors, ca 210 000 invånare]: Klubben Tappara bildades år 1955. Tappara Tamhockey Oy (Ab) bildades år 1999. Tappara har vunnit femton finländska mästerskap: SM-sarja (finska mästerskapen) sju gånger och SM-liiga åtta gånger. Tappara spelar i ….och omsätter ca….euro.

TPS [Åbo, ca 176 000 invånare]: Klubben TPS (Turun Palloseura) bildades år 1922. HC TPS Oy (Ab) bildades år 1999. TPS har vunnit tio finländska mästerskap: SM-sarja (finska mästerskapen) en gång och SM-liiga nio gånger. TPS spelar i ….och omsätter ca….euro.

Ässät [Björneborg, ca 76 000 invånare]: Klubben Ässät bildades år 1967. HC Ässät Pori Oy (Ab) bildades år 2000. Ässät har vunnit tre finländska mästerskap: SM-sarja (finländska mästerskapen) två gånger och SM-liiga en gång. Ässät spelar i ….och omsätter ca….euro.

När SM-liiga startade (1975/76) fanns tio klubbar med i SM-liiga, som sedermera utökades till tolv klubbar (1988/89) samt tretton klubbar spelsäsongen 2000/01. Från och med säsongen 2005/06 består SM-liiga av fjorton klubbar. Källa….

3.2 Sammanfattning Jag har i detta kapitel behandlat …………ishockeyns och NHL:s utveckling, ……den finska ishockeyns utveckling samt SM-liiga.

Utveckla….

4. Den Europeiska idrottsmodellen

62

Den Europeiska unionen (EU) är kanske det bästa exemplet på överstalig statsaktivitet.397 Pierre de Coubertins398 strävan om att utveckla idrott som ett redskap för att främja fred och förståelse mellan nationer och människor har sina rötter i Europa. Idrott är attraktivt för människorna i Europa, och enligt Vitbok om idrott utövar ca 60 % av EU-medborgarna någon form av idrott regelbundet, och utövas antingen individuellt eller i någon av de ca 700 000 idrottsklubbar. Idrottens popularitet i Europa avspeglar sig i att idrott speglar en allt större social och ekonomisk roll för enskilda individer, klubbar, näringsliv och i samhället i stort. Den europeiska idrotten genererar som helhet ett flera positiva samhällseffekter. Idrott skapar förutsättningar för glädje och samhörighet. Såväl barn och ungdomar som vuxna lär sig samarbeta under demokratiska former. Idrottens sociala och hälsofrämjande effekter undanhåller dessutom såväl barn- och ungdomar som vuxna från såväl drog- och alkoholmissbruk som kriminalitet. Detta är en allmänt känd uppfattning beträffande positiva samhällseffekter. Men det bör också nämnas att förutom alla de positiva samhällspositiva effekterna har en kommersialiserad och professionaliserad idrott nya hot och utmaningar att bemästra. Exempel på dessa hot och utmaningar är förekomsten av idrottsrelaterad ordningsstörning, dopning, rasism, exploatering av unga spelare, korruption och penningtvätt.399

En grundläggande ideologi inom idrotten är tanken om amatörism och självständighet från yttre faktorer. Nu förändras emellertid samhället och idrotten med den.400 Den bakomliggande tanken bakom amatörismen är att amatörer inte tar emot pengar för att utöva sin idrott. Människor ska idrotta för att det är ett lustfullt tidsfördriv, roligt och ett nöje. Inte för att tjäna pengar eller att idrott ska vara ett arbete. Denna inställning har sitt ursprung i tanken om fair-play, och att idealet ska upprätthålls.401 Även om idrotten är präglad av amatörism dröjde det relativt länge innan idrotten började utvecklas i samband med industrialiseringen.402

Den europeiska idrotten har från slutet av andra världskriget fram till mitten av 1980-talet organiserats enligt två olika modeller, den västeuropeiska och den östeuropeiska. Den västeuropeiska idrottsmodellen är ett resultat av såväl den privata som den offentliga verksamheten, i vilka statliga och icke-statliga organisationer existerade sida vid sida. Den västeuropeiska utvecklingen kan man i sin tur skilja på de nordliga och sydliga länderna. I de nordliga länderna har det funnits en stark tradition av att idrotten är självreglerad, och att staten inte reglerar idrotten. I de sydliga länderna har däremot staten haft ett större inflytande. Den östeuropeiska idrotten var ett redskap i en ideologisk propaganda.403

Vid ett flertal tillfällen har EU poängterat idrottens sociala betydelse, och vikten av att bevara den. I tex. Amsterdamfördragets förklaring om idrott från år 1997, punkt 29, framlyfts idrottens sociala betydelse, som lyder:

Konferensen betonar idrottens sociala betydelse, särskilt för att skapa identitet och gemenskap människor emellan. Konferensen uppmanar därför Europeiska unionens organ att beakta synpunkter från idrottssammanslutningar när det gäller viktiga frågor som rör idrott. I samband därmed bör särskild uppmärksamhet ägnas det som är särskilt kännetecknande för amatöridrott.

Genom Amsterdamfördragets förklaring om idrott uppmärksamades idrotten på högsta politiska EU-nivå. Genom denna förklaringen lade EU fram en helhetsvision för första gången. Vid Europeiska rådets möte i

397 Henry, Ian (2007) s. 9ff. 398 Pierre de Coubertin (1863-1937). Instiftare av de moderna olympiska spelen. 399 Jfr Vitbok om idrott. 400 Vitbok om idrott (2007) s. 2ff. Svensk version. 401 Andersson, Torbjörn (2002) s. 254ff. 402 Sund, Bill (2003). 403 European Commission (1998). The European model of sport. Consultation document of GD X.

63

Helsingfors år 1999 lades helhetsvisionen fram för första gången i Helsingforsrapporten om idrott. I rapporten erkänner EU idrottens framstående roll och fäster största vikt vid upprätthållandet av idrottens roll när det gäller social integration, folkhälsans betydelse, utbildning samt idrottsförbundens viktiga allmännintresse. Dessutom konstateras att idrottens integritet och oberoende måste bevaras, att klara och tydliga regler ska finnas vid kommersiella gruppers köp av idrottsföreningar, att etiken inom idrotten ska bibehållas, att systemet med uppklassning och nedklassning är ett kännetecken för europeisk idrott där små och medelstora föreningar ges större möjlighet genom att de idrottsliga förtjänsterna värderas högre, att handel med minderåriga måste bekämpas samt att dopning och idrott inte hör ihop.404 I Europeiska rådets slutsatser från toppmötet i Nice i december 2000 framhåller det Europeiska rådet ”sitt stöd för idrottsorganisationerna självständighet och deras rätt att själva leda sitt arbete genom lämpliga föreningsstrukturer.”405 I Nice-deklarationen finns den s.k. Idrottsdeklarationen i vilken man skapade en sammanhängande och enhetlig syn på idrotten. Särskilt fokus läggs på idrottens social betydelse och behovet av att ta hänsyn till idrottens särart vid genomförandet av all EU politik.406 Nice-deklarationen var emellertid inte inkorporerad i fördragstexternavilket innebar att deklarationen inte hade någon legalt bindande effekt.407 En viss omorientering har dessuom skett från en koncentration på ekonomi mot att kulturell sammanhållning.408 I och med att den Europeiska unionen slagit värn av idrottens social betydelse och dess kulturella värde för alla inom EU har den Euoropeiska unionen i början av 1990 utrett om anmälan av en gemensam EU-trupp till de Olympiska spelen. Förslaget fick dock inget gehör hos medlemsländerna.409 Även om EU har en direkt kompetens inom idrott har EU intresse av att rationellt intervenera i idrotten. Såles är områden som innefattar social policy, kulturell policy och arbetet för att skydda kulturell identitet, turism, utbildning, ungdomspolicy, externa relationer, inom ramen för idrotten av intresse för EU.410

Numera är den Europeiska idrottsmodellen organiserad i en enhetlig struktur. Inom medlemsstaterna är idrotten traditionellt organiserade i ett system med nationella förbund med ett förbund per idrott. Förbundet är i sin tur sammankopplat i europeiska och internationella förbund. Strukturen liknar en pyramid.411 Grunden för pyramid funktionen är klubbarna och amatörismen samt den sociala gemenskapen. Klubbarna erbjuder alla människor en möjlighet att sammansluta sig för idrottsliga aktiviteter med en stark social prägel. Den Europeiska idrottsmodellens karakteristiska drag är att den bygger på en icke-statlig styrning, där nationsförbunden och klubbarna är egna juridiska associationer, och självständighet.412 Pyramidstrukturen innebär att toppidrotten påverkar breddidrotten [Top-down] och att breddidrotten påverkar toppidrotten [Bottom-up]. Att den europeiska unionens myndigheter uppmärksammat idrottens betydelse är en viktig politisk signal.413 I och med den Europeiska idrottsmodellens pyramidstruktur och hierarkiska organisation kan det också anses placera idrottsförbunden i en ”monopolsituation.”414 Men uppbyggnaden av den Europeiska idrottsmodellen bygger också på en lång västerländsk demokratisk tradition.415 Paradoxen mellan den Europeiska idrottsmodellens demokrati och monopol kan skönjas.416

Den Europeiska idrottsmodellen och den allt mera tilltagande kommersialiseringen inom idrott har inneburit att samhällets reglering och normer fått en allt större betydelse. Det finns flera europeiska

404 Se också Backman, Jyri (2008) s. 45ff. 405 Europeiska rådet (2000). Ordförandeskapets slutsatser i Nice. Bilaga IV. 406 Se också Backman, Jyri (2008) s. 45ff. 407 Petry, Karen m.fl. (2008) s. 10ff. 408 Kougioumtzis, Konstantin (2006) s. 31ff. 409 Maguire, joseph (1999) s. 88. 410 Henry, Ian (2007) s. 142f. 411 European Commission (1998). The European model of sport. Consultation document of GD X. 412 European Commission (1998). The European model of sport. Consultation document of GD X. 413 Jfr Vitbok om idrott. 414 Europeiska gemenskapernas kommission (1999). Helsingforsrapporten om idrott, s. 10f. 415 Halgreen, Lars (2004) s. 65ff. 416 Backman, Jyri (2005).

64 institutioner som haft betydelse i formandet av den europeiska idrotten. Förutom EG-domstolen som tolkar EU:s lagstiftning har framförallt EU-kommissionen bevakat idrottsfrågan. Att EG-domstolen avgjort idrottsrelaterade tvister kan ses i ljuset av den tilltagande kommersialiseringen av idrott. EG-domstolen har således vid ett flertal tillfällen konstaterat att den europeiska idrotten omfattas av EU-rätten då idrott utgör en ekonomisk aktivitet.417 Allaredan år 1974 konstaterade EG-domstolen i Walrave och Koch (Case 36/74)418 att utövandet av sport lyder under gemenskapsrätten endast om själva utövandet utgör en ekonomisk aktivitet (EUF-fördraget artikel 3, f.d. EGF artikel 2) ”an economic activity”. Begreppet ekonomisk aktivitet är betydligt mycket vidare än det svenska begreppet näringsverksamhet. I och med att begreppet ekonomisk aktivitet är vid så torde den ekonomiska gränsen vara så låg att de flesta idrottsföreningar omfattas av begreppet. Av innehållet i domen torde en hänvisning till idrottens självbestämmande enbart kunna hävdas av en strikt icke-kommersiell amatör- samt barn- och ungdomsidrott.

Att idrottsrelaterade tvister avgjorts av EG-domstolen har primärt sin bakgrund i frågan om den fria rörligheten för arbetstagare. Sport migrationen inom länder, mellan länder på samma kontinent samt mellan länder på olika kontinenter har i och med idrottens globalisering ökat.419 Till skillnad mot den amerikanska rätten har de arbetsrättsliga frågorna behandlats först, i amerikansk rätt är det framförallt de konkurrensrättsliga tvisterna som avgjorts först. Inom den europeiska unionen är rätten till fri rörlighet inom unionen en självklarhet för unionsmedborgare.420 Innan EG-domstolens avgörande i Bosman421 fanns en uppfattning inom idrottens organisationer – och speciellt fotboll – att de var utanför samhällelig kontroll och jurisdiktion. Nu är det inte helt korrekt beskrivning att idrottens organisationer var helt utanför samhällelig kontroll. Tidigt har samhället intresserat sig för idrottens skatter och deklarationer. Dessutom har EG-domstolen tidigare avgjort idrottsrelaterade tvister som indikerat hur EG-domstolen kommer att tolka idrotten inom den Europeiska Unionen.422 År 1976 avgjorde EG-domstolen Dona (Case 13/76).423 I domen konstaterar EG-domstolen att nationella regler eller praxis som begränsar rätten för hel- eller halvprofessionell spelare att delta i fotbollsmatcher till att endast omfatta medborgare i den ifrågavarande staten är oförenlig med EG-rätten (f.d. EGF artikel 7 samt beroende på omständigheterna artiklel 48-52 samt 59-66), EUF-fördraget artikel 223-287. Nationella regler eller praxis är trots det förenlig med EG- fördraget om det utesluter utländska spelare från deltagande i vissa matcher på grund av matchernas särskilda karaktär och innehåll och som uteslutande rör sporten som sådan och inte är av ekonomisk natur.

Den artikel som i flera idrottsrelaterade tvister varit i fokus för EG-domstolens avgöranden är EUF- fördraget artikel 45 (f.d. EGF artikel 39):

”Fri rörlighet för arbetstagare ska säkerställas inom gemenskapen. […].”

Av de idrottsrelaterade tvisterna som EG-domstolen avgjort är det framför allt Bosmandomen som fått störst uppmärksamhet. Bosmandomen var dock startskottet för idrottsjuridiken och idrottspolicyn inom EU. Konsekvenserna av domen är så stora för den europeiska idrotten att man kan tala om tiden för och efter Bosman.424 År 1995 avkunnade EG-domstolen Bosmandomen (Case 415/93).425 I domen bekräftas att

417 Case C-36/74 B.N.O. Walrave, L.J.N. Koch vs. Association Union cyclist international, Koninklijke Nederlandsche Wielren Unie and Federación Española Ciclisimo. [1974]. Case C-13/76 Gaetano Donà vs. Mario Mantero, [1976]. Case C-415/93 Union Royale Belgie des Sociétés de Football Association, Royal Club Liegeois, UEFA vs. Bosman, [1996]. 418 Case C-36/74 B.N.0. Walrave, L.J.N. Koch vs. Association Union cycliste internationale, Koninklijke Nederlandsche Wielren Unie och Federación Española Ciclismo, [1974]. 419 Maguire, joseph (1999) s. 95ff. 420 I Romfördragets artiklar 17-22 regleras huvudsakligen begreppet unionsmedborgare. 421 Case C-415/93 Union Royale Belge des Societes de Football Association, Royal Club Liegeois, UEFA vs. Bosman, [1996]. 422 Case C-36/74 B.N.0. Walrave, L.J.N. Koch vs. Association Union cycliste internationale, Koninklijke Nederlandsche Wielren Unie och Federación Española Ciclismo, [1974]. Case C-13/76 Gaetano Donà vs. Mario Mantero, [1976]. 423 Case C-13/76 Gaetano Donà vs. Mario Mantero, [1976]. 424 Jfr Halgreen, Lars (2004).

65 principen om fri rörlighet för arbetstagare i EG-fördraget också är tillämplig på fotbollsproffs inom Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. EG-domstolen konstaterar att en fotbollsklubb inte hindra en fotbollsspelare från ett medlemsland att teckna ett nytt avtal med en annan fotbollsklubb i ett annat medlemsland, eller kräva ersättning för spelarövergång, då spelarens avtal med den första klubben löper ut. I domen sägs det däremot ingenting om vad som gäller vid avtalsbrott eller om hur konkurrensreglerna bör tillämpas på frågan om spelarövergångar. Det bör också påtalas att EU:s bestämmelser om fri rörlighet för personer inte enbart gäller för elitidrottare utan också gäller för amatörer då EU-kommissionen anser att detta faller inom fördragets materiella tillämpningsområde. EG-domstolen bedömde att det inte fanns anledning att uttala sig om tolkningen av konkurrensreglerna, EUF-fördraget artikel 101 och 102 (f.d. EGF artikel 81 och 82 samt 85 och 86).426

I Deliège (Case 51/96)427 konstaterade EG-domstolen att regler som nationella idrottsförbund utfärdat för deltagande, som professionell eller halvprofessionell idrottare eller idrottare som vill bli professionell eller halvprofessionell, som uttagits av eller innehar tillstånd från sitt nationella idrottsförbund för att kunna deltaga i en internationell idrottstävling på hög nivå (vilken inte utgör landskamp) utgör inte en begränsning av friheten att tillhandahålla tjänster vilket är förbjudet enligt artikel 59 i fördraget. Förutsättningen är emellertid att bestämmelsen i fråga är en ofrånkomlig följd av organiseringen av sådana tävlingar. EG-domstolen konstaterar vad avser konkurrensreglerna, EUF-fördraget artikel 101 och 102 (f.d. EGF artikel 81 och 82 samt 85 och 86) bl.a. att denne inte förfogar över tillräckliga uppgifter för att definiera den relevanta marknaden, hur många och vilken typ av företag som utövar verksamhet på den eller de marknaderna samt om det föreligger någon handel mellan medlemsländerna. De konkurrensrättsliga frågorna behandlas således inte.428

År 2000 avkunnade EG-domstolen domen i det Lehtonen (C-176/96-1).429 EG-domstolen konstaterade att det inte är tillåtet att ha regler som utfärdats av idrottsförbund i en medlemsstat, enligt vilka en förening i matcher i den nationella mästerskapsserien inte får använda spelare från andra medlemsstater om spelarövergången har ägt rum efter en viss dag när denna dag infaller tidigare än den dag som gäller för spelarna i medlemsstaterna än för personer som kommer från tredje land. Idrottens regelverk får således inte diskriminera unionsmedborgare gentemot medborgare från tredje land. EG-domstolen konstaterar att vad gäller tolkningen av konkurrensreglerna för företag att dessa däremot inte tas upp till sakprövning.430

Skriv in rättsfallen…, Simutenkov

Regleringen av idrott inom Europa har således ett flertal olika nivåer. Förutom de samhälleliga regelverkens påverkan har idrottens interna normsystem betydelse. Den samhälleliga och idrottsliga normgivningen formar förutsättningarna för den Europeiska idrotten.

Idrottens och samhällets utveckling inom den europeiska unionen har ställt nya krav på politisk diskussion om idrottens betydelse och utformning inom den europeiska unionen. Den ideella idrotten kontra den kommersiella och professionella idrotten. Den politiska viljan att bevara idrotten, och speciellt amatöridrotten, har inneburit att flera EU institutioner medvetandegjorts av behovet av att skydda den ideella idrotten. Ett stort steg i idrottens utveckling var således att EU-Kommissionen år 2007 publicerade

425 Case C-415/93 Union Royale Belge des Societes de Footabll Association, Royal Club Liegeois, UEFA vs. Bosman, [1996]. 426 Backman, Jyri (2008) s. 45ff. Se punkt 138 i Bosmandomen. 427 Joined cases Case C-51/96 and C-191/97 Christelle Deliège vs. Ligue francophone de judo et disciplines associées ASBL et. Al. [2000]. 428 Se punkterna 36-40 i domen. 429 Case C-176/96 Jyri Lehtonen and Castors Canada Dry Namur-Braine ASBL vs. Fèdeèration Ryalae Belge de Siciètès de Basketball ASBL [2000]. 430 Se punkt 30 i domen.

66

Vitbok om idrott. I denna konstaterar EU-kommissionen att idrotten har vissa särdrag som ofta betecknas som ”idrottens särart”, vilken som kan ses på två sätt:431

”Särarten i idrottsverksamhet och idrottsregler, till exempel separata tävlingar för kvinnor och män, begränsningar av antalet deltagare i tävlingar, eller behoven att se till att resultaten är osäkra och att behålla en jämvikt mellan klubbar som deltar i en och samma tävling.

Särarten i idrottsstrukturen, inbegripet idrottsorganisationernas självständighet och mångfald, en pyramidstruktur för tävlingar från gräsrotsnivå till elitnivå och organiserade omfördelningsmekanismer mellan de olika nivåerna och aktörerna, den nationella organisationen av idrott och principen om ett enda förbund per idrottsgren.”

Begreppet idrottens särart innebär följaktligen att idrotten är unik, och att denna inte ska bedömas strikt utifrån de allmänna kriterierna som definierar näringsverksamhet.432 Att idrotten särart har en stor och viktig betydelse i det europeiska samhället har framkommit vid ett flertal tillfällen. Såväl EG-domstolens rättspraxis som EU-kommissionens beslut har i tagit hänsyn och bevakat idrottens särart. Av EG- domstolens rättspraxis och EU-kommissionens beslut framkommer vägledning om hur idrotten ska tolkas i ljuset av EU-rätten. EG-domstolens och EU-kommissionen kommer även i framtiden att erkänna idrottens särart, ”men detta får inte uppfattas som en motivering för ett allmänt undantag från tillämpningen av EU- rätten.”433 Detta ställningstagande har klargjorts i bl.a. domen i målet Meca-Medina.434 I Meca-Medina435 klargjorde EG-domstolen EU-rättens effekt på idrottsreglerna. Utgångspunkten är att vid avgörandet om en reglering inom idrott är förenlig med EU:s konkurrensregler kan detta bara bedömas från fall till fall ”Case by case”. EG-domstolen konstaterade att begreppet ”rent idrottsliga regler” var ovidkommande för frågan om EU:s konkurrensregler skulle tillämpas inom idrottssektorn. EG-domstolen konstaterade att idrottens särart (egen anm. idrottens interna regelsystem), vilka när nödvändiga för att organisera idrottstävlingar, inte nödvändigtvis utgör en konkurrensbegränsning enligt artikel EUF-fördraget 102 (f.d. EGF artikel 81) om åtgärderna är proportionella till det legitima idrottssyftet.436 Det bör påpekas att idrott i ett europeiskt perspektiv förblir nationell kompetens och att lagstiftningen varierar i de olika medlemsländerna.437

Ett stort steg i utvecklingen av den Europeiska unionen är att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009, i enlighet med artikel 6 i fördraget. För att Lissabonfördraget, som undertecknades den 13 december 2007, skulle kunna träda i kraft krävdes att alla 27 EU-länder ratificerat fördraget. Lissabonfördraget var slutet på flera års förhandlingar om institutionella frågor. Lissabonfördraget har fyra kännetecken: att EU ska bli mera demokratiskt och öppet, EU ska bli effektivare, EU:s gemensamma rättigheter och värderingar samt frihet, solidaritet och säkerhet förstärks samt att EU:s internationella roll förstärks. För att kunna tillgodose ett ständigt förändringsbart samhälle och för att kunna möta framtidens utmaningar modifierar Lissabonfördraget de existerande EU- och EG-fördragen, men ersätter dem inte. Lissabonfördraget modifierar således två av de viktigaste fördragen inom EU: Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget). EG- fördraget, EGF, döps om till Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget.438

431 Vitbok om idrott (2007) s. 13. Svensk version. 432 Helmersson, Lars (2008) s. 223ff. 433 Vitbok om idrott (2007) s. 13. Svensk version. 434 Case C-519/04P Meca Medina & Majcen vs. Commission, [2006]. 435 Case C-519/04P Meca Medina & Majcen vs. Commission, [2006]. 436 Case C-519/04P Meca Medina & Majcen vs. Commission, [2006] samt Vitbok om idrott (2007) s.14. 437 Europaparlamentet (2007). Europeisk fotboll under strålkastarljuset. 438 http://europa.eu (2010-02-08).

67

Genom Lissabonfördragets artikel 124 har Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF- fördraget, fått bl.a. nya idrottsanpassade justeringar. EUF-fördragets artikel 6 lyder: ”Unionen ska ha befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder. Områdena för dessa åtgärder ska på europeisk nivå vara ------e) utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott -----.” EUF-fördraget artikel 165 punkt 1 (f.d. EGF artikel 149) har därtill fått ett tillägg i andra stycket som lyder: ”Unionen ska bidra till att främja europeiska idrottsfrågor och ska då beakta idrottens specifika karaktär, dess strukturer som bygger på frivilliga insatser samt dess sociala och pedagogiska funktion.” EUF-fördraget artikel 165 punkt 2 (f.d. EGF artikel 149) har förutom detta fått en strecksats med följande lydelse som tillägg: ”- utveckla idrottens europeiska dimension genom att främja rättvisa och öppenhet i idrottstävlingar och samarbetet mellan organisationer och myndigheter med ansvar för idrott samt genom att skydda idrottsutövarnas fysiska och moraliska integritet, särskilt när det gäller de yngsta utövarna.” Utöver detta har EUF-fördraget artikel 165 punkt 3 (f.d. EGF artikel 149) ersatt orden”på utbildningsområdet” med ”på utbildnings- och idrottsområdena”.439

Genom ändringarna i Lissabonfördraget framhävs idrottens värdegrunder och idrotten införs i EU:s lagstiftning. Lissabonfördraget och EUF-fördraget innebär således att EU-kommissionen för första gången blir tilldelad direkt kompetens för idrott. Lissabonfördraget föranleder tre konsekvenser för idrotten: legala, institutionella och finansiella.440

En komparativ jämförelse mellan den Europeiska idrottsmodellen och den Amerikanska proffsidrottsmodellen med de fyra stora lagspel i ”major leagues” med baseboll, amerikansk fotboll, basketboll och ishockey visar på stora skillnader i organiseringen av idrottsligor.

OBS!!!! Se George Sage (kap. 16) Political Economy and Sport. samt kapitel 2, 6, 9 och 13 i Handbook of Sports Studies

4.1.1.1.1 Svensk ishockey Den svenska idrottsrörelsen består av 70 stycken specialidrottsförbund som är medlemmar i Riksidrottsförbundet (RF), ca 20 000 medlemsföreningar samt ca 3 miljoner medlemmar.441 Den svenska idrotten liknar en pyramidstruktur med Riksidrottsförbundet (RF) som centralorganisation. Sveriges Olympiska Kommitté är inte organisatoriskt underställd RF, utan den Internationella Olympiska Kommittén. Dessutom finns Distriktsidrottsförbund och Specialidrottsdistriktsförbund. Den svenska idrottens, och Elitseriens, organisering kan illustreras på följande sätt, i vilken idrottsaktiebolag (IdrottsAB) ingår: 442

439 Se Bilaga för EGF artikel 149 i sin helhet innan ändringarna införts genom Lissabonfördraghet och EUF-fördraget. 440 Jfr. Petry, Karen m.fl. (2008) s. 10ff. 441 RF (2008). Verksamhetsberättelse med årsredovisningar 2008, s. 51ff. 442 Egen bild.

68

I svenska idrott har det aldrig funnits en direkt statlig administration av idrott. Istället har policyn varit att staten samarbetar med idrottsrörelsen. Således har ett implicit kontrakt skapats,443 med historiska grunder som lades allaredan år 1913.444 Med implicit kontrakt avses att ”principen att idrottsrörelsen själv skulle svara för sin inriktning och verksamhet – medan statens primära uppgift var att bestå med ekonomiskt stöd.”445 Modern idrottspolicy har således en sammanlänkning mellan behovet av att upprätthålla idrottens ideal och sociala värden.446 Professor Tomas Peterson talar i detta sammanhang om att idrott är en del av samhället men att det finns ett idrottsligt interna samhälle.447 Då det i Sverige inte finns någon ingen speciell lagstiftning om ideella föreningar, till skillnad mot de flesta andra associationsformer, har den allmänna rättstillämpningen utvecklats genom praxis (domstolsavgöranden) och sedvänja.448 I detta sammanhang kan man skönja rättens intervenering av idrotten och dess styrning.449

443 Bergsgard och Norberg (2009), se också SOU 2008:59, s. 15ff. 444 SOU 2008:59, s. 129. 445 SOU 2008:59, s. 133. 446 Bergsgard och Norberg (2009). 447 Tomas Peterson, föreläsning 20 oktober 2009. 448 När anses då en ideell förening bildad i juridisk mening? I Sverige finns det vägledande avgöranden (praxis) från överrätt. I Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 394 konstaterade HD att en förening anses i juridisk mening bildad när föreningen antagit stadgar, och att dessa ska innehålla föreningens namn och hemort, ändamål samt bestämmelser om hur beslut inom föreningen ska fattas. Då det saknas utfyllande lagregleringar är det i flera fall lämpligt ytterligare regleringar införs genom stadgarna. När en förening är en juridisk person kan föreningen äga tillgångar, i träda sig skulder och andra förpliktelser, vara part i avtal, uppträda som part i domstol och inför andra myndigheter samt att förening som juridisk person kan försättas i konkurs. Då det inte finns någon lagreglering om bildande av ideella föreningar finns det inte fastslaget hur många stiftarna måste vara, vid bildandet av en ekonomisk förening krävs det tre personer, vilket analogt borde vara tillämpbart vid bildandet av ideell förening. Efter att föreningen är bildad kan denne ansöka om medlemskap i specialidrottsförbund under riksidrottsförbundet. En ideell förening tilldelas ett idrottsspecifikt organisationsnummer av Riksidrottsförbundet och föreningen kan dessutom ansöka om organisationsnummer från Skatteverket. Organisationsnumret möjliggör i sin tur att föreningen kan erhålla ett bankkonto. 449 Jämför Carlsson (2009).

69

Sverige och Finland är en del Europa450 och Norden medan Sverige också tillhör Skandinavien. Organiseringen av den skandinaviska idrotten har såväl likheter som skillnader. Inom den skandinaviska idrotten är den danska modellen mera decentraliserad och spridd, den norska mer centraliserad och koncentrerad, medan den svenska idrottsmodellen är någonstans mittemellan.451 Den finska idrottsmodellen har stora likheter med den….. Demokratiseringsmålet är det tyngsta argumentet i regeringens folkrörelsepolitik.452 I demokratisk anda är årsmötet föreningen högsta beslutande organ453 där varje medlem har en röst på årsmötet, men rösträtten kan differentieras i stadgarna.454

4.1 Svensk ishockey och Elitserien I Europa spelades kanadensisk ishockey för första gången år 1894 i Paris. År 1903 startades den första serien i London och år 1903 spelades den första landskampen mellan Belgien och Frankrike i Bryssel. Under följande år började ishockey att breda ut sig i Europa och tränga undan bandyn. Det internationella ishockeyförbundet, IIHF, bildades den 15 och 16 maj år 1908. Vid denna tidpunkt härskade bandyn i Sverige och den svenska ishockeygnistan tändes av tre man.

Under en bankett hösten 1919 väckte svenskamerikanen Ernest Viberg fotbollsgeneralen Anton Johansons intresse med att förklara om det inte var dags att introducera ishockey i Sverige. Några månader senare träffades Ernest Viberg, Anton Johanson, den olympiska kommitténs skattmästare Sven Hermelinden och den amerikanska filmdirektören Raoul Le Mat på Strand Hotell. Under mötet bestämdes att Sverige skulle skicka ett lag till OS år 1920 i Antwerpen. De utvalda spelarna hade vid denna tidpunkt inte ens sett en ishockeymatch då de höll på med bandy. OS premiären och den första historiska svenska ishockeylandskampen spelades mot Belgien den 23 april 1920, vilken Sverige vann med 8-0. Slutligen placerade sig Sverige på fjärde plats.455

I början administrerades ishockeyn av det Svenska Fotbollförbundet som år 1912 fått inträde i det internationella ishockeyförbundet (LIHG). Ishockeyns utveckling innebar emellertid att en separering från fotbollen var nödvändig. Klockan 21 på kvällen den 17 november 1922 på Svenska Fotbollförbundet kansli klubbades följaktligen det historiska beslutet att stifta det Svenska Ishockeyförbundet.456 Sedan dess är Svenska Ishockeyförbundet (SIF) huvudman för svensk ishockey. SIF är en allmännyttig ideell förening som är ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF), Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) samt Internationella Ishockeyförbundet (IIHF). SIF:s stadgar fastslår att SIF har till uppgift att främja, administrera och utveckla ishockey samt Ín line hockey i Sverige. SIF ska dessutom företräda ishockeyn utom riket. SIF ska i tillämpliga delar följa nämnda organisationers stadgar och övriga regelverk och dessa ska utgöra en integrerad del av SIF:s regelverk. SIF består i sin tur av alla föreningar i Sverige, vilka i sin tur består av medlemmarna, som har upptagits som medlemmar i Förbundet.457 SIF organiserar och administrerar Elitserien.458

450 Se mera under kapitel 3. Den Europeiska idrottsmodellen. 451 Bergsgard och Norberg (2009). 452 SOU 2008:59, s. 139. 453 Malmsten och Pallin (2005) s. 65ff. 454 Johansson (2007) s. 141ff. Årsmötet som ska hållas varje år på det tider som anges i stagarna har flera uppgifter, men där några uppgifter speciellt bör framhållas: ändring av stadgar, föreningsövergripande beslut, utse styrelse samt suppleanter, välja revisorer och valberedning samt att besluta om föreningens upphörande (likvidation) m.m. Värt att nämna är att, i Sverige, är årsmöteshandlingar inte allmänna handlingar, det är således föreningsstyrelsen eller ytterst årsmötet som avgör om andra än medlemmar ska få närvara på årsmötet. Malmsten och Pallin (2005) s. 65ff. 455 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 6ff. 456 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 28ff. 457 SIF (2009). Stadgar. 458 SIF (2009). Tävlingsbestämmelser 2009/10.

70

År 1922 spelades det första officiella SM med IK Göta som den historiska segraren. IK Göta blev sedermera dominanten under 1920-talet.459

Under 1930-talet och tillkomsten av den första ishallen i Lindarängen år 1931 utvecklades den svenska ishockeyn. Under VM 1938 i Prag användes för första gången Tre Kronor på bröstet på den svenska landslagsdressen.460 1940-talet präglades av det andra världskriget och detta påverkade naturligtvis ishockeyn. Under krigsåren spelades SM i Sverige och vissa landskamper. Ishockey-VM återupptogs år 1947 i Prag.461 Under 1950-talet skedde Sveriges stora internationella genombrott. Sverige blev världsmästare två gånger om: år 1953 i Basel och Zürich blev Sverige världsmästare för första gången samt år 1957 i Moskva. Under 1950-talet gjorde Sovjetunionen intåg i ishockeyvärlden och Kanadas ishockeyherravälde bröts. Det var Canada som fram t.o.m. år 1954 hade erövrat de flesta VM och OS guld. Under 1950-talet började ishallarna växa fram i Sverige samt att kanadensiska tränare och proffsklubbar influerade den svenska ishockeyn. Detta var några av de bidragande orsakerna till den svenska ishockeyns stora internationella genombrott och utveckling. I syfte att stärka den svenska ishockeyns framtid och utveckling spelades år 1959 TV-pucken för första gången.462 Under 1960-talet, som är ett av de bästa decennierna i svensk ishockey om man ser till Tre Kronors framgångar, vann Sverige sitt tredje VM-guld i Colorado Springs. Sverige besegrade Canada (5-3) med Lennart Hylands klassiska radioreferat ”Pucken glider in i MÅÅÅL!”. Under 1960-talet debuterade Ulf Sterner i Landslaget, och blev så småningom Sveriges första NHL proffs när han säsongen 1964/65 tillhörde New York Rangers organisation. Den internationella ishockeyn under 1960-talet dominerades i övrigt av Sovjetunionen. Att ishockey var populärt i Sverige under denna tid understryks av att år 1961 kom hela 22 307 åskådare till matchen mellan Västra Frölunda och Djurgården. År 1962 drog samma lag 23 192 åskådare. De nationellt dominerande klubbarna var Brynäs och Djurgården. Under slutet av 1960-talet började ishockey bli ett yrke. Landslagsspelarna hade vid denna tidpunkt ishockey som heltidssysselsättning. Under denna tid bidrog TV- utsändningarna från VM och OS till att ishockeyn och Tre Kronor fick stor nationell uppmärksamhet.463

OBS!! Se artiklar i Årets ishockey 73-74-75 Jätteviktigt!!!

1970-talet inleddes med en stor nyhet. År 1970 antogs den nya regeln att det blev tillåtet att tackla över hela banan. Tidigare var det enbart det försvarande laget som fick tackla på egen planhalva. Förutsättningarna i Europa blev nu ungefär likadana som i Nordamerika och NHL. I och med att de svenska spelarna blivit allt bättre började spelarutvandringen till Nordamerika försvaga Tre Kronor under 1970-talet. Under 1970-talet hade de flesta av Sveriges spelare civila jobb vid sidan av ishockey, som dock kunde uppemot 30 000 kr på sitt extraknäck. Vid denna tidpunkt ägnade sig emellertid ryssar och tjecker åt ishockey på heltid.464 År 1976 är det premiär för Canada Cup – efterföljare till Summit Series – som hemmanationen vann. I övrigt dominerades den internationella ishockeyn av Sovjetunionen.465 Under 1970-talets internationella mästerskap spelade Canada en många gånger brutal och våldsam ishockey. Under en match dagarna före VM 1977 slog Dave Maloney ned – en av domarna! Under VM-matchen år 1977 mellan Sverige - Canada spearades Kent-Erik Andersson så svårt att han tvingades avbryta turneringen. Han slogs bokstavligen mer eller mindre sönder. Ett annat brutalt överfall var när Wilfred Paiement körde klubban i ansikte på Lars- Erik Ericsson. Klubbspetsen missade ögat med en hårsmån. Dagarna före överfallet hade Paiement lovat att

459 Stark, Janne m.fl. (1997) Del II, s. 146. 460 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 34ff. 461 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 40ff. samt Del II, s. 23f. och s. 147f. 462 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 44ff. samt Del II, s. 17 och s. 189. 463 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 52ff. samt s. 182f. 464 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 60ff. samt Del II, s. 17. 465 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 60ff. samt Del II, s. 17.

71

”märka” den spelare som vände ryggen till. Det brutala kanadensiska spelet blev offentligt fördömt och Paiement fick be om ursäkt, men i nästa match mot Sovjet var han med. Paiement slog klubban så hårt i huvudet på den ryske backen Balinov att han blev medvetslös. Bakifrån.466 Nationellt blev 1970-talet historiskt. Elitserien bildades, och spelades för första gången säsongen 1975/76. Fram till säsongen 1974/75 bestod den högsta serien (Division I) av 16 lag. De åtta bästa lagen var direktkvalificerade och två lag kvalificerade sig till den nya Elitserien. Den första Elitserien vanns av Brynäs, som också kom att dominera klubblagsishockeyn under 1970-talet. I Sverige fattades å andra sidan ett märkligt beslut. Sverige avstod OS i Innsbruck med hänsyn till att ”spelarna i Elitserien var proffs”. Under 1970-talet hämtade Sverige impulser från såväl öst som väst, vilket bidrog till ishockeyns expansion. Tre Kronor engagerade det svenska folket i allt större omfattning.467

Under 1980-talet roterade mästarpokalen i Elitserien, även om Färjestad vann tre titlar. Elitserieklubbarna blev i allt större omfattning professionella och de spelarna började i allt större omfattning ha ishockey som heltidsarbete. År 1987 vann Tre Kronor sitt första VM guld på 25 år, och år 1984 blev det silver i Canada Cup, i turneringen besegrade Tre Kronor för första gången Canada i Kanada (4-2). Den internationella ishockeyn dominerades för övrigt av Sovjetunionen.468 I OS 1994 i Lillehammer vann Tre Kronor sitt första OS-guld. Under 1990-talet vann Tre Kronor tre VM-guld: år 1991 i Prag, år 1992 i Finland och år 1998 i Schweiz. Internationellt började mästerskapstitlarna roterat mellan flera länder. Canadas och Sovjetunionens dominans på den internationella scenen var inte lika självklar. Under 1990-talet utvecklades den nationella klubblagsishockeyn till en professionell liga. Ett historiskt avtal undertecknades år 1999. Det första kollektivavtalet för ishockeyspelare.469 I Elitserien roterade mästarpokalen under 1990-talet.470 Under första decenniet under 2000-talet har mästarpokalen i Elitserien roterat, även om Färjestad har vunnit tre inteckningar.471 År 2006 var ett bra år för Tre Kronor. OS (Turin) och VM (Riga) guld under samma år! I OS finalen besegrade Sverige Finland med 3-2.472 Det svenska ishockeylandslaget ”Tre Kronor” har en lång och framgångsrik historia och tradition. Tre Kronor har vunnit bl.a. åtta VM-guld och två OS-guld. Namn som Roland Stoltz, Ulf Sterner, Börje Salming, Peter Forsberg, Sven Tumba, Anders Hedberg, Pelle Lindbergh m.m. är förevigt förknippade med svensk ishockey. Elitserien har sedan SM spelades första gången år 1922 utvecklats till en liga som tillhör de bästa i världen. Elitserien är en professionell och kommersiell liga. År 2009 är 645 ishockeyklubbar anslutna till SIF och antalet licensierade ishockeyspelare (som är äldre än tio år) uppgår till 58 884. I Sverige finns 327 stycken ishallar.473

Det Internationella Ishockeyförbundet rankar Tre Kronor trea i världen.,,,Källa

Sverige har ca 9.3 miljoner invånare.474

4.1.1 Elitserien Le Mat-pokalen… Elitserien är högsta förbundsserien i svensk ishockey. Elitserien är kvalificerande tävling för svenskt mästerskap, vilket avgörs via Play-Off-spel.475 Elitserien består av tolv klubbar och totalt 55 seriematcher. Utöver grundseriematcherna tillkommer under spelsäsongen SM-slutspel och Kvalserie till Elitserien. SM- slutspelet består av Kvartsfinaler, Semifinaler och Final (alla SM-slutspelsmatcher spelas i bäst av sju

466 Svenska Ishockeyförbundet. (1977). Årets ishockey, s. 20. 467 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 60ff. samt Del II, s. 17. 468 Stark, Janne m.fl. (1997) Del I, s. 68ff., Del II, s. 17 samt www.hockeyligan.se (2009-09-12). 469 www.sico.nu (2009-09-12). 470 Stark, Janne m.fl. (1997). Del I, s. 76ff., Del II, s. 17 samt www.hockeyligan.se (2009-09-12). 471 Tom. säsongen 2008/09. www.hockeyligan.se (2009-09-12). 472 www.swehockey.se (2009-09-12). 473 RF (2008). Verksamhetsberättelse med årsredovisningar 2008, s. 51ff. Fotboll är Sveriges största specialidrott med ca en miljon medlemmar och ca 3400 klubbar. 474 www.scb.se samt www..se (2009-09-25). 475 SIF (2009). Tävlingsbestämmelser 2009/10. 7 kap. 1 §.

72 matcher). Match om tredje pris (bronsmatch) spelas inte, bronsmedalj vinner den klubb som placerade sig bäst i Elitserien.476

Klubbarna som placerar sig 1-8 spelar SM-slutspel. Kvartsfinalerna väljs efter 55 grundserieomgångar enligt följande: klubben som slutade 1:a i Elitserien mellan klubbarna 7-8, klubb 2 väljer mellan de två lägst placerade klubbarna, klubb 3 väljer mellan de två lägst placerade klubbarna. Semifinalerna spelas enligt följande: Högst placerade klubb (1:a) spelar mot lägst placerade klubb (4:a). Näst högst placerade klubb (2:a) spelar mot näst lägst placerade klubb (3:a). De klubbar som placerade sig högst börjar med bortamatch (b-h-b-h-h-b-h). Vid en eventuell sjunde och avgörande match har klubb med bästa placering i Elitserien alltid fördel av hemmaplan.477

Klubbarna som placerade sig 9-10 har spelat klart säsongen och är kvalificerade för Elitserien följande säsong. Klubbarna som placerade sig 11-12 i Elitserien spelar Kvalserien till Elitserien. Kvalserien till Elitserien består av sex klubbar: klubbarna 11-12 från Elitserien, klubbarna 1-3 i HockeyAllsvenskan samt segrande klubb från Play-off. I kvalserien spelar klubbarna dubbelserie (hemma och borta), totalt tio matcher per klubb. Ettan och tvåan i den färdigspelade Kvalserien till Elitserien spelar i Elitserien följande säsong. De övriga klubbarna spelar HockeyAllsvenskan följande säsong.478

4.1.1.1 Elitserieklubbar säsongen 2009/10 Elitserien säsongen 2009/10 består av följande tolv klubbar: Brynäs IF, Djurgårdens IF, Frölunda Hockey Club, Färjestads BK, HV71, Linköpings HC, Luleå HF, , Rögle BK, Skellefteå AIK, Södertälje SK och Timrå IK. Medlemsantalen i respektive klubb är avrundat till närmaste hundratal. Efter varje klubbnamn finns hemortskommun med antalet kommuninvånare avrundat till närmast tusental invånare. Kommunsiffrorna baserar sig på Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik den 31 december 2008. Det bör påpekas att vissa klubbar inte valt att lägga ut sina års- och verksamhetsberättelser på Internet, och att de inte är allmänna handlingar hos klubben. I dessa fall grundar sig faktauppgifterna på telefonintervju med ledande befattningshavare.

Brynäs IF Hockey [Gävle, ca 94 000 invånare]: Brynäs IF är bildat år 1912 där den kostnadskrävande ishockeyn bedrivs som egen förening under namnet Brynäs IF Hockey sedan år … Brynäs IF är en ideell förening som spelar i Läkerol Arena med kapacitet för 8 200 åskådare. Brynäs IF äger ett helägt (100 %) dotterbolag i Brynäs Arena AB. Brynäs IF äger följande värdepappersinnehav: Medlemsandel i Svenska Hockeyligan AB (SHL) 8 med ca 6 000 medlemmar som ingår i Brynäs IF Idrottsallians. Brynäs IF omsätter totalt i koncernen ca 118 miljoner kronor (2007/08). Brynäs IF har vunnit totalt tolv SM-guld i ishockey varav SM-guld i Elitserien fem gånger.479

Djurgårdens IF [Stockholm, ca 810 000 invånare]: IdrottsAB??? Djurgårdens Idrottsförening (DIF) är bildat år 1912. DIF är ett IdrottsAB … ideell förening med ….medlemmar som ingår i Djurgårdens IF Idrottsallians. DIF spelar i Globen Arena med kapacitet för…..åskådare. DIF äger ett helägt (100 %) dotterbolag i ….DIF äger följande värdepappersinnehav:

476 SIF (2009). Seriebestämmelser och verksamhetsplan säsongen 2009/10. 477 SIF (2009). Seriebestämmelser och verksamhetsplan säsongen 2009/10. 478 SIF (2009). Seriebestämmelser och verksamhetsplan säsongen 2009/10. 479 Brynäs IF. Brynäs Arena AB (2008). Årsredovisning 2007-05-01 - 2008-04-30, Brynäs IF, Ishockeyförening. Stadgar, Karlsson, Gerhard (1993). Brynäs 80 år, s. 11ff, hockeyligan.se (2009-09-15), Stark, Janne m.fl. (1997). Del II, s. 146ff., www.csb.se (2009-09-25) samt www.gavle.se (2009-09-15).

73

Medlemsandel i Svenska Hockeyligan AB (SHL) 8,33 %. DIF omsätter totalt i koncernen ca ….miljoner kronor (200/0). DIF har vunnit totalt …. SM-guld i ishockey varav SM-guld i Elitserien …gånger.480

20 % av aktiekapitalet i Hockey Trophy N Holding AB.

Frölunda Hockey Club [Göteborg, ca 500 000 invånare]: Frölunda Hockey Club (HC) är bildat år 1984. Frölunda HC är en utbrytning från Västra Frölunda IF bildat ….mellan åren 1938 -84 bedrevs ishockeyn i Västra Frölunda IF Källa!!. Frölunda HC är en ideell förening med ca 3100 medlemmar (2008/09). Frölunda HC spelar i med kapacitet för 12 044 åskådare. Den ideella föreningen Frölunda HC heläger (100%) dotterbolaget Frölunda Hockey Utveckling AB och Mållinjen AB samt 51 % röstandel i Frölunda & Partners Hockeyskolor AB. Frölunda HC äger följande värdepappersinnehav: Medlemsandel i Svenska Hockeyligan AB (SHL) 8,33 %, Hockey Trophy N Holding AB, 20 % av aktiekapitalet samt Idrotts- och Kulturcentrum Scandinavium i Göteborg AB, 8,16 %. Frölunda HC omsätter totalt i koncernen ca 139 miljoner kronor (2008/09). Frölunda HC har vunnit totalt 3 SM-guld i ishockey varav SM-guld i Elitserien två gånger.481

Färjestads BK [Karlstad, ca 84 000 invånare]: Färjestad Bollklubb (FBK) är bildat år 1932. FBK är en ideell förening med ….medlemmar. FBK spelar i Löfbergs Lila Arena med kapacitet för 8 250 åskådare. ….äger ett helägt (100 %) dotterbolag i ….. .. äger följande värdepappersinnehav: Medlemsandel i Svenska Hockeyligan AB (SHL) 8,33 %. …omsätter totalt i koncernen ca …miljoner kronor (2007/08). …har vunnit totalt … SM-guld i ishockey varav SM-guld i Elitserien …gånger.482

20 % av aktiekapitalet i Hockey Trophy N Holding AB.

Hockey Trophy N Holding AB, Hockeyligan m.m. Bolagsordning + årsredovisning kan beställas via Bolagsverkets hemsida.

HV71 [Jönköping, ca 125 000 invånare]: HV71 bildades efter en sammanslagning mellan Husqvarna IF:s hockeysektion och Vätterstads IF år 1971. HV71 är en ideell förening med ca 1700 medlemmar. HV71 spelar i Kinnarps Arena med kapacitet för 7 038 åskådare. Den ideella föreningen HV71 heläger (100 %) dotterbolaget HV71 Elit AB som i sin tur heläger HV71 Fastighet AB. HV71 äger följande värdepappersinnehav: Medlemsandel i Svenska Hockeyligan AB (SHL) 8,33 % samt 20 % av aktiekapitalet i Hockey Trophy N Holding AB. HV71 omsätter totalt i koncernen ca 139 miljoner kronor (2007/08). HV71 har vunnit totalt 3 SM-guld i Elitserien.483

Linköpings HC [Linköping, ca 142 000 invånare]: Linköpings Hockey Club (LHC) bildades år 1976 efter en utbrytning från BK Kenty stiftat år 1932. LHC är en ideell förening med ca 2700 medlemmar. LHC spelar i Cloetta Center med kapacitet för 8 500 åskådare. Den ideella föreningen LHC heläger (100 %) Ispalatset i Linköping AB, LHC Event AB samt Linköping

480 Rehnberg, Bo och Wickman, Mats [red]. Djurgårdens IF 100 år, s. 10ff. 481 Frölunda Hockey Club. Stadgar, Frölunda Hockey Club. Årsredovisning 2008/09, Stark, Janne m.fl. (1997). Del II, s. 146ff., www.goteborg.se (2009-08-16), www.csb.se (2009-09-25) samt www.hockeyligan.se (2009-09-15). 482 Kalitzki, Jörgen och Dahlén, Stig [red] (2007). Färjestad BK 75 år, s. 8ff. samt www.farjestadsbk.se (2009-08-30 och 2009-09-25). 483 HV71. (2008). Verksamhetsberättelse 07/08, Sandström, Donald (2002). Boken om HV71, s. 7ff., www..se samt www.csb.se (2009-09-25).

74

Health Care AB. Under räkenskapsåret (2008/09) har Linköpings Hockey Club AB samt LHC Ord & Bild AB startats upp, men har dock inte bedrivit någon verksamhet under räkenskapsåret 2008/2009. Linköpings Hockey Club AB kommer framöver att fungera som holdingbolaget för klubbens aktiebolag. LHC äger följande värdepappersinnehav: Svenska Hockeyligan AB (SHL) 8,33 %, 20 % av aktiekapitalet i Hockey Trophy N Holding AB samt 25 % i Samv Elitkl i fjärde storstads. ek för. LHC omsätter totalt i koncernen ca 181 miljoner kronor (2008/09). LHC har aldrig vunnit SM-guld.484

Luleå HF [Luleå, ca 73 000 invånare]: Luleå Hockeyförening är bildat år 1977, efter utbrytning från IFK Luleå och Luleå SK. Luleå HF är en ideell förening med ….medlemmar. Luleå HF spelar i COOP Arena med kapacitet för ca 5 980 åskådare. Luleå HF äger ett helägt (100 %) dotterbolag i ….. Luleå HF äger följande värdepappersinnehav: Medlemsandel i Svenska Hockeyligan AB (SHL) 8,33 %. …omsätter totalt i koncernen ca miljoner kronor (200/0). …har vunnit totalt … SM-guld i ishockey varav SM-guld i Elitserien …gånger.485

MODO Hockey [Örnsköldsvik, ca 55 000 invånare]: MODO Hockey (tidigare MoDo AIK) bildades år 1921 under namnet Alfredshems IK – men det var år 1938 som allt började för ishockeyn. MODO Hockey är en ideell förening med ca 1900 medlemmar. MODO Hockey spelar i Swedbank Arena med kapacitet för 7 600 åskådare. MODO Hockey äger ett helägt (100 %) dotterbolag i Evenemangsarenan i Örnsköldsvik AB. MODO Hockey äger följande värdepappersinnehav: Medlemsandel i Svenska Hockeyligan AB (SHL) 8,33 % samt Tvillingsta AB 2 %. MODO Hockey omsätter totalt i koncernen ca 119 miljoner kronor (2008/2009). MODO Hockey har vunnit totalt 2 SM-guld i Elitserien.486

Rögle BK [Ängelholm, ca 39 000 invånare]: Rögle Bandyklubb (RBK) är bildat år 1932 då den första styrelsen valdes, RBK hade dock år 1921 startat Rögle bandyklubb i byn Rögle. Rögle BK är en ideell förening med ….medlemmar. Rögle BK spelar i Lindab Arena med kapacitet för 5 300–5 500 åskådare. Rögle BK….äger ett helägt (100 %) dotterbolag i ….. .. äger följande värdepappersinnehav: Medlemsandel i Svenska Hockeyligan AB (SHL) 8,33 %. …omsätter totalt i koncernen ca …miljoner kronor (2007/08). Rögle BK har aldrig vunnit SM-guld i ishockey.487

Skellefteå AIK Hockey [Skellefteå, ca 72 000 invånare]: Skellefteå AIK är bildat år 1921 med ishockey på programmet sedan år 1943. Ishockeyn blev en fristående förening år 1985. Skellefteå AIK Hockey är en ideell förening med ….medlemmar. Skellefteå AIK Hockey spelar i Skellefteå Kraft Arena med kapacitet för 6 001 åskådare. Skellefteå AIK Hockey äger ett helägt (100 %) dotterbolag i ….. .. äger följande värdepappersinnehav: Medlemsandel i Svenska Hockeyligan AB (SHL) 8,33 %. …omsätter totalt i koncernen ca..miljoner kronor (200/0). Skellefteå AIK Hockey har vunnit totalt 1 SM-guld i Elitserien.488

Södertälje SK [Södertälje, ca 85 000 invånare]:

484 Linköpings Hockey Club. (2009). Årsredovisning 2008-2009, www.linkopinghc.com (2009-09-21) samt www.csb.se (2009-09-25). 485 Wiklund, Torsten (2002). 25 år med Luleå Hockey, s.5ff., www.luleahockey.se samt www.lulea.se (2009-09-25). 486 MODO Hockey (2009). Årsredovisning 2008/2009, Andersson, Hasse (2006). MODO Hockey – The Heart of Hockey, s. 12ff., www.modohockey.se (2009- 08-30) samt www.csb.se (2009-09-25). 487 www.roglebk.se, Andersson, Hasse (2007). Rögle BK – hockeykultur till tusen, s. 7ff. samt www.csb.se (2009-99-25) 488 www.skellefteaaik.se (2009-08-30), www.skelleftea.se (2009-09-22) samt www.csb.se (2009-99-25).

75

Södertälje Sportklubb (SSK) är bildat år 1902, ishockeysektionen startade år 1925. SSK är en ideell förening med ….medlemmar. SSK spelar i Axa Sports Center med kapacitet för 6 200 åskådare. SSK äger ett helägt (100 %) dotterbolag i ….. SSK äger följande värdepappersinnehav: Medlemsandel i Svenska Hockeyligan AB (SHL) 8,33 %. SSK omsätter totalt i koncernen ca … miljoner kronor (2007/08). SSK har vunnit totalt … SM-guld i ishockey varav SM-guld i Elitserien …gånger.489

Timrå IK [Timrå, ca 18 000 invånare]: Timrå IK är bildades år 1928 som Wifstavards IK, med ishockey på programmet sedan år 1938, och antog namnet Timrå IK år 1966?? Timrå IK är en ideell förening med ca 950 medlemmar. Timrå IK spelar i E. ON Arena med kapacitet för 6 000 åskådare. Timrå IK äger ett helägt (100 %) dotterbolag i Conferera AB. Timrå IK äger följande värdepappersinnehav: Medlemsandel i Svenska Hockeyligan AB (SHL) 8,33 %. Timrå IK omsätter totalt i koncernen ca 97 miljoner kronor (2007/08). Timrå IK har aldrig vunnit SM-guld i ishockey.490

Gör figur för Elitserien respektive SM-liiga…..

4.2 Sammanfattning I detta kapitel har den Europeiska idrottsmodellen – The European Model of Sport – samt Elitseriens seriemodell undersökts.

Den Europeiska idrottsmodellen respektive den Amerikanska proffsidrottsmodellen har såväl skillnader som likheter. Den stora skillnaden är att ”major leagues” bygger på principen om kapitalism, monopol och karteller och är organiserat som ett slutet system med franchising. Den Europeiska idrottsmodellen bygger å andra sidan på en pyramidstruktur med starka sociala och ideella värderingar som bas. I och idrottens globalisering har global kapitalism också fått sitt inträde inom den Europeiska idrottsmodellen – och synnerhet inom fotboll och ishockey.

Utveckla….

5. Avslutning Denna uppsats har NHL:s, Elitseriens samt SM-liigas seriemodeller behandlats i ljuset av den Europeiska idrottsmodellen – The European Model of Sport – respektive den Amerikanska proffsidrottsmodellen – The American Model of Sport.

489 Gidén, Carl (1988) Södertälje SK Ishockey 1925-1988 – mot 60 säsonger och 1000 matcher i högsta serien, s.10ff., www.sodertaljesk.se samt www.axasportscenter.com (200 9-09-22). 490 Kolla med Skatteverket!!!! Organisationsnummer: 889200–5870 Timrå IK lägger inte ut sin årsredovisning på hemsidan. Faktauppgifterna baserar sig på telefonintervju med Timrå IK:s klubbdirektör Thomas Johansson (2009-09-22), www.timraik.se (2009-08-30) samt www.csb.se (2009-99-25).

76

En slutsats är att den Amerikanska proffsidrottsmodellen tidigt utsatts för tvister inom konkurrensrättens område medan de arbetsrättsliga tvisterna aktualiserats i andra hand. I den Europeiska idrottsmodellen har däremot EG-domstolen varit nödsakad att lösa de arbetsrättsliga tvister inom idrotten först medan de konkurrensrättsliga tvisterna aktualiserats i ett senare skede. Man kan alltså konstatera att den Amerikanska proffsidrottsmodellen och den Europeiska idrottsmodellen haft omvänd utveckling inom de rättsliga instanserna.

En stängd liga blir underhållningsindustri där tävlingslogiken i vissa avseenden urholkas när de sportsliga resultaten inte är avgörande för serietillhörighet. Matcher i grundsserien kan bli transportsträckor. Därför gäller det för stängda ligor att balansera hur många klubbar som ska gå till slutspel. Det får inte vara för många för att upprätthålla tävlingslogiken i alla matcher. Å andra sida får det inte heller bli för få klubbar i slutspelet.

Stora städer har bättre förutsättningar att fungera som underhållningsindustri.

Elitishockey är tävlingsidrott, kulturarv och underhållning.

Hur ska Elitseriens seriemodell organiseras i framtiden? Hur många klubbar ska spela i Elitserien för att göra den sportsligt och ekonomiskt bärkraftig i långa loppet? Vad är att föredra? Är seriemodellen säsongen 2009/10 med tolv klubbar optimalt eller kan Elitserien utökas till fjorton klubbar eller rent av sexton klubbar samtidigt som de sportsliga kraven på kvalité bibehålls? Dessutom måste möjligheterna till ekonomiska förtjänster bibehållas och helst också utvecklas positivt. Hur ska Elitserien förhålla sig till en öppen alternativt sluten seriemodell? Kanske ska Elitserien finnas i städer och regioner där underlag för såväl sportsliga, arenamässiga som ekonomiska förtjänster finns? I kvalet till Elitserien säsongen 2010/11 spelar. AIK, Almtuna IS, Leksands IF, Rögle BK (Elitserien), Södertälje SK (Elitserien) och Växjö Lakers HC. Är det hållbart för Elitserien att klubbar som Almtuna och Växjö Lakers kan spela i Elitserien? Finns det publikunderlag och hur förhåller sig tv-bolagen och i slutändan tv-tittarna att följa Almtuna och Växjö Lakers? Är man beredd att betala för detta?

Kanske ska Elitserien snegla på NHL och SM-liiga. Att Elitserien ska bli en stängd liga kanske inte är optimalt, men inte kanske heller att två klubbar ska kvala för att hålla sig kvar i Elitserien följande säsong? Kanske kan SM-liigas seriemodell vara något för Elitserien i framtiden? Fjorton klubbar, åtta klubbar till slutspel, där sista klubben måste kvala för att kvalificera sig till SM-liiga följande säsong.

Min uppfattning är att det måste finnas ett sportsligt incitament för klubbarna under Elitserien respektive SM-liiga att kunna ta klivet upp i den högsta nationella serietillhörigheten på rent sportsliga grunder – samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna finns. När det finns incitament för klubbarna under Elitserien respektive SM-liiga att kunna gå upp måste klubbarna i Elitserien respektive SM-liiga anstränga sig. De kan inte slå sig till ro helt och hållet.

Kvalserien i Sverige är en sportslig, publikmässig och ekonomisk succé.

Pengarna kan vara en orsak till att Elitserien inte utökas. Elitserieklubbarna vill kanske inte dela med sig av intäkterna. Men i Elitserien finns inte något direkt ägarintresse likt NHL. För att det ska finnas ett direkt ägarintresse där ägarna kan få bl.a. aktieutdelning krävs att Elitserioeklubbarna bolagiseras, d.v.s. bildar IdrottsAB. Men för att idrottsAB ska vara attraktivt för privata investwerare krävs det med stor sannolikhet att 51-49%-spärren tas bort.

Utveckla….

77

Antalet matcher per klubb i Elitserien, SM-liiga respektive NHL säsongen 2009/10 (ej brons- eller kvalmatch/er).

Elitserien SM‐liiga NHL Grundserie Antal klubbar 12 14 30 Antal matcher per klubb 55 58 82 Kvalserie antal klubbar 2 1 0 Play‐off Antal klubbar 8 6+2 wild‐card 16 klubbar = 8 Wild‐card matcher max. per klubb ‐ 3 ‐ Conference kvartsfinal 7 Kvartsfinaler max. per klubb 7 7 Conference semifinal 7 Semifinaler max. per klubb 7 7 Conference final 7

Finaler max. per klubb 7 7 Stanley Cup final 7 Matcher max. per klubb 76 79 110 Wild‐card+3=82

Totalt spelas det i grundserien 660 matcher i Elitserien, 812 matcher i SM-liiga och 2460 i NHL.

I play-off kan varje klubb spela maximalt 21 matcher i Elitserien, 21 + ev. 3 wild-cardmatcher =24 matcher i SM-liiga samt 28 matcher i NHL.

En bidragande orsak till att antalet klubbar eller antalet matcher i Elitserien eller SM-liiga inte kan minska är spelarlönerna. I och med att spelarlönerna ökat är klubbarna i behov av matcher spelas. Ju fler matcher desto större möjligheter till entréintäkter, försäljningsintäkter (mat och dryck) på arenan, försäljning av merchandisingprodukter och lukrativa tv- och medieavtal som i sin tur innebär möjlighet till sponsringsintäkter. Sammantaget är dessa de stora inkomskällorna för ishockeyklubbarna i Elitserien, SM- liiga och NHL. Ishockeyn har till skillnad mot fotbollen inte stora övergångsersättningar. Den 23 mars 2010 offentligjorde Svenska Ishockeyförbundet att ett nytt transferavtal ingåtts mellan svensk ishockey, genom förhandligsgruppen Elitkomittén, och NHL. Efter två avtalslösa säsonger har parterna enats om ett tvåårigt avtal, t.o.m säsongen 20011/12. Avtalet innebär att NHL ska betala $225 000 (1,6 miljoner kronor) för varje spelare som lämnar Elitserien, vilket är en ökning med $25 000 jämfört med föregående avtal. NHL klubbar kan värva spelare under kontrakt och sista övergångsdag för kontrakterade spelare är 15 juni, och för spelare som ”draftas” samma år 15 augusti. Kontrakterade spelare under 22 år som inte ”draftades” i första rundan kommer att kunna spela i Sverige om han inte platsar i NHL.491

Utveckla förhållandet sport- underhållning – näringsverksamhet – och behovet av rättslig reglering…..

491 www.swehockey.se (2010-03-24) samt www.hockeyligan.se (20101-03-24).

78

NHL, Elitserien respektive SM-liiga har en funktion som sport – underhållning – näringsverksamhet.

De olympiska vinterspelen behöver ishockey med världens bästa spelare, som finns i NHL. Vad skulle hända med vinter-OS attraktionskraft om NHL-ägarna prioriterar NHL och väljer att spela matcher under vinter-OS?

Hur ska då NHL:s, Elitseriens samt SM-liigas seriemodeller förstås i ljusets av Luhmanns systemteori kring rättens ”openness och clousure”.

Frågeställningarna kräver ytterligare forskning.

5.1 Framtida studier Även om denna avhandling har undersökt och besvarat frågor och problem öppnar denna undersökning möjligheterna att studera nya problemområden inom svensk respektive finsk ishockeyn. Det finns flera förslag på framtida undersökningar som skulle kunna komplettera denna undersökning. En underökning skulle kunna undersöka effekterna [t.ex. ekonomiskt och publiksiffror] för de klubbar som degraderats ur SM-liiga. En annan underökning skulle kunna vara att utreda hur Top-down och Bottom-up påverkat seriesystemen under Elitserien respektive SM-liiga.

Utveckla….

79

5.2 Summary

6. Käll- och litteraturförteckning

Agell, Anders & Malmström, Åke. (2003). Civilrätt. 18:e upplagan. Liber AB, malmö.

Allen, Kevin & Brehm, Mike. (2005). “Black ice: NHL season canceled.” USA Today (2005-02-16). Publicerad på www.usatoday.com.

Andersson, Anderz, Edström, Örjan och Zanderin, Lars. (2002). Arbetsrätt. Upplaga 1:1. Liber AB, Malmö.

Andersson, Hasse. (2006). MODO Hockey – The Heart of Hockey. Sportförlaget, Västerås.

Andersson, Hasse. (2007). Rögle BK – hockeykultur till tusen. Sportförlaget, Västerås.

Andersson, Torbjörn. (2002). Kung fotboll: den svenska fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut till 1950. B. Östlings bokförlag. Symposion, Eslöv.

Arbetsgivaralliansen branschkommitté Idrott. Utskottet för elitishockey & Tjänstemannaförbundet HTF. (2007). Hockeyavtal 2007-2009.

Backman, Jyri. (2005). ”Fotbollsfamiljens struktur och dess tvistelösning, och frågan om demokrati och monopol.” Svensk Idrottsforskning Nr. 3. 2005.

Backman, Jyri. (2006). Idrottsjuridisk rättsfallssamling : med kommentarer och lästips. KFS i Lund AB, Lund.

Backman, Jyri. (2008). Idrottsjuridik : en introduktion. Tredje upplagan. Bokförlaget idrottsforum.org, Malmö.

Backman, Jyri. (2008a). Idrottens skatteregler : en introduktion. Första upplagan. Bokförlaget idrottsforum.org, Malmö.

Backman, Jyri. (2009). ”Aktiebolag inom svensk elitfotboll.” idrottsforum.org. Artikel publicerad på Internet 2009-04-09.

Befolkningsregistercentralen [Väestörekisterikeskus]. (2009). Officiellt invånarantal vid årsskiftet 2008- 2009.

Bergström, Sture, Håstad, Torgny, Lindblom, Per Henrik och Rylander, Staffan. (1993). Juridikens termer. 8:e upplagan. Almqvist & Wiksell Förlag/Liber AB, Stockholm.

Bernitz, Ulf. (1996). Den svenska konkurrenslagen. Norstedts Juridik AB, Stockholm.

80

Bernitz, Ulf och Kjellgren, Anders. (2002). Europarättens grunder. Upplaga 2:1. Norstedts Juridik AB, Stockholm.

Bernitz, Ulf och Kjellgren, Anders. (2007). Europarättens grunder. 3:e upplagan. Norstedts Juridik AB, Stockholm.

Brynäs IF. Brynäs Arena AB. (2008). Årsredovisning 2007-05-01- 2008-04-30. Brynäs IF, Ishockeyförening. Stadgar.

Caldwell, Dave. (2005). “N.H.L. and Players Reach Agreement.” The New York Times (2005-07-14). Publicerad på www.nytimes.com.

Carlsson, Anneli och Lindquist, Björn. (1999). Artiklar i idrottsjuridik. Institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet, Lund.

Carlsson, Bo. (2004). ”Idrottens förrättsliggande.” idrottsforum.org. Artikel publicerad på Internet 2004- 01-13. Skriv ut..

Carlsson, Bo. (2009). Idrottens rättskulturer. Bokförlaget idrottsforum.org. cbc.ca. (2005). ”Lockout chronlogy. Some of the highlights from the longest lockout in professional sports history.” (2005-07-13). Publicerad på www.cbc.ca.

Champion, Walter T. (2009). Sports law in a nutshell. 4th edition. Thomson Reuters, St. Paul, MN.

Cohen, Louis, Manion, Lawrence & Morrison, Keith. (2009). Research methods in education. Sixth edition. Routledge, London.

Dahlén, Peter. (1991). Sport/TV : anteckningar kring ett försummat forskningsfält. Skriftserien – Journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, Stockholm.

Dahlén, Peter. (1999). Från Vasaloppet till Sportextra : radiosportens etablering och förgrening 1925- 1995. Stiftelsen Etermedia i Sverige, Stockholm.

Dahlén, Peter. (2008). Sport och medier : en introduktion. IJ-forlaget, Kristiansand.

Diamond, Dan (red) & The National Hockey League (1991). The Official National Hockey League 75th anniversary commemorative book. McClelland & Stewart Inc., Toronto.

Eltell, Tobias. (2004). “Från läktare till TV-soffa – rättighetskedjan vid sportsändningar.” Idrottsjuridisk skriftserie Nr 9. Artikelsamling 2004. Svensk IdrottsJuridisk Förening. SISU Idrottsböcker, Farsta.

ESPN.com. (2005). “Lockout over salary cap shuts down NHL.” (2005-02-16), “Key terms of NHL agreement.” (2005-07-13), “Sides will have to ratify new CBA.” (2005-07-13). Publicerade på http://sports.espn.go.com.

Fahlén, Josef. (2006). Structures beyond the frameworks of the rink – On organization in Swedish ice hockey. Diss. Umeå. Umeå universitet.

81

Fahlström. Per Göran. (2001). Ishockeycoacher: En studie om rekrytering, arbete och ledarstil. Diss. Umeå. Umeå universitet.

Finska Ishockeyförbundet….

Finskt-svenskt Idrottsjuridiskt seminarium i Helsingfors….

Foster, Ken. (1993). “Developments in Sporting Law;” I Allison, L (red) The Changing Politics of Sport. Manchester University Press.

Frölunda Hockey Club. (2009). Årsredovisning. 2008-05-01 – 2009-04-30. Frölunda Hockey Club. (2006). Stadgar.

Gardiner, Simon, Felix, Alexander, James, Mark, Welch, Roger & O’Leary, John. (1998). Sports Law. Cavendish Publishing Limited, London.

Gidén, Carl. (1988). Södertälje SK : ishockey 1925-1988 : mot 60 säsonger och 1000 matcher i högsta serien. Södertälje sportklubb, Södertälje.

Greenfield, Steve and Osborn, Guy. (Editors). (2000). Law and sport in contemporary society. Frank Cass & Co. Ltd. London.

Grey, James T (2000) ” Regulation of sports leagues, teams, athletes and agents in the United States”, i Caiger & Gardiner [red] (2000).

Gruneau, Richard & Whitson, David. (1993). Hockey Night in Canada : Sport, Identities and Cultural Politics. Garamond Press, Toronto.

Grönkvist, Uno. (2000). Sponsring & event marketing. Björn Lundén information, Näsviken.

Gunne, Cecilia & Löfrgren, Jerker. (2001). Beskattning av stiftelser och ideella föreningar. 2:a upplagan. Norstedts juridik AB, Stockholm.

Halgreen, Lars. (2004). European Sports Law – A Comparative Analysis of the European and American Models of Sport. Forlaget Thomson A/S, Copenhagen.

Halila, Heikki. (1999). ”Bolagisering av lagidrott – en finsk-svensk jämförelse.” Idrottsjuridisk Skriftserie Nr 4. Artikelsamling 1999. Svensk Idrottsjuridisk Förening. SISU Idrottsböcker, Farsta.

Halila, Heikki & Tarasti, Lauri. (1996). Yhdistysoikeus. Lakimiesliiton kustannus, .

Halila, Heikki & Rauste, Olli (red). (1999). Finskt-svenskt idrottsjuridiskt seminarium i Helsingfors 16- 17.10.1998. Urheiluoikeuden yhdistys, Helsingfors.

Helmersson, Lars. (2008). “Sportslig integritet – en förutsättning för idrottslig särart?” Idrottsjuridisk Skriftserie Nr 13. Artikelsamling 2008. Svensk Idrottsjuridisk Förening. SISU Idrottsböcker, Stockholm.

Henry, Ian. (2007). Transnational and Comparative research in Sport: Globalization, Governance and Sport Policy. London: Routledge.

82

Houlihan, Barrie. (2004). [Edited by Jay Coakley & Eric Dunning]. “Politics and Sport.” Handbook of Sports Studies. Thousand Oaks, California.

Houlihan, Barrie & Green, Mick. (2008). Comparative elite sport development [Elektronisk resurs]: systems, structures and public policy. Burlington: Elsevier.

HV71. (2008). Verksamhetsberättelse 07/08.

Johansson, Svante. (2007). Nials svensk associationsrätt i huvuddrag. Nionde upplagan. Norstedts Juridik, Stockholm.

Kalitzki, Jörgen och Dahlén, Stig [Red]. (2007). Färjestad BK 75 år. Färjestad BK, Karlstad.

Karlsson, Gerhard. (1993). Brynäs 80 år : från kvarterslag till mästarklubb. Sportförlaget, Malmö.

Kidd, Bruce & Macfarlane, John. (1972). The Death of Hockey. New press, Toronto.

Kougioumtzis, Konstantin. (2006). Lärarkulturer och professionskoder: en komparativ studie av idrottslärare i Sverige och Grekland. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

Lapionte, Joe. (1992). ”HOCKEY; Puck Stops Everywhere as Players Go on Strike.” The New York Times. April 2, 1992. Publicerad på Internet www.nytimes.com.

Lapionte, Joe. (1992). ”HOCKEY; Play Hockey! Settlement Ends 10-Day Strike.” The New York Times. April 11, 1992. Publicerad på Internet www.nytimes.com.

LeBrun, Pierre. (2010). ”NHLPA approves of head rule.” ESPN.com (March 25, 2010).

Lavoie, Marc. (2004). [Edited by Jay Coakley & Eric Dunning]. “Economics and Sport.” Handbook of Sports Studies. Thousand Oaks, California.

Levinson, David and Christenson, Karen [Editors]. (1996). Encyclopedia of world sport : from ancient times to the present. ABC-Clio, Santa Barbara.

Lindroth, Jan. (1988). Från ”sportfåneri” till massidrott : den svenska idrottsrörelsens utveckling 1869- 1939. HLS. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Stockholm.

Linköpings Hockey Club. (2009). Årsredovisning 2008/2009.

Lindquist, Björn. (2004). Medlem i en idrottsförening - om medlemmens rättigheter och skyldigheter. Upplaga 1:1. SISU Idrottsböcker, Lund.

Linné, Peter. (2007). ”Fotboll för miljoner.” Göteborgs-Posten. Artikel publicerad på Internet 2007-05-02.

Luhmann, Niklas. (1985). A sociological theory of law. Routledge & Kegan Paul, London.

Maguire, Joseph. (1999). Global sport : identities, societies, civilizations. Polity press, Oxford.

Malmsten, Krister. (1994). Idrottsvåld och idrottstvister : 138 rättsfall. Fritze, Stockholm.

83

Malmsten, Krister. (2002). Idrottens bestraffningsregler med förklaringar. 4 upplagan. Norstedts Juridik AB, Stockholm.

Malmsten, Krister. (2000). Idrottens föreningsrätt. Norstedts Juridik AB, Stockholm.

Malmsten, Krister och Pallin, Christer. (2005) Idrottens föreningsrätt. 2:a upplagan. Norstedts Juridik AB, Stockholm.

Malmsten, Krister. (2007). ”Idrottsjuridik – en teoretisk modell från en praktikers perspektiv.” Idrottsjuridisk Skriftserie Nr 12. Artikelsamling 2007. Svensk Idrottsjuridisk Förening. SISU Idrottsböcker, Stockholm.

Malmsten, Krister. (red.). (2008). Idrottsjuridisk skriftserie. Nr. 13. Artikelsamling 2008. Svensk Idrottsjuridisk Förening. SISU Idrottsböcker, Stockholm.

Mennander, Pasi & Mennander, Ari. (2003). Leijonien tarina. Ajatus Kirjat…

Mennander, Pasi & Mennander, Ari. (2004). Liigatähdet – Jääkiekon SM-liiga 30 vuotta 1975-2005. Ajatus Kirjat, Helsinki.

Mesikammen, Jani. From part-time passion to big-time business – key developments in the professionalization of Finnish Ice Hockey.

MODO Hockey. (2009). Årsredovisning 2008/2009.

Mölsä, Jouko (2004). Jääkiekkovammat : epidemiologinen tutkimus jääkiekkovammoista Suomessa. Diss. Kuopio. Kuopion yliopisto.

NHL – NHLPA (2005). Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players´association. July 22, 2005 – September 15, 2011.

Norberg, Anna och Hansson, Anders. (2009). ”´Ingo´är död.” Expressen den 31 januari 2009.

Persson, Gunnar (red) (2008). Årets ishockey 50 år. C A Strömbergs AB, Vällingby.

Peterson, Tomas. (1989). Leken som blev allvar. Arkiv förlag, Lund.

Peczenik, Alexander. (2005). “Juridikens allmänna läror.” SvJT 2005.

Peterson, Tomas i Ingela Broberg m.fl. (2004). ”Idrotten i samhället.” Perspektiv på Sport management. SISU Idrottsböcker, Stockholm.

Pincus, Arthur. (2001). The official illustrated NHL history. Carlton, London.

Rauste, Olli. (1997). Urheiluoikeus. Lakimiesliiton kustannus, Helsinki.

Rehnberg, Bo och Wickman, Mats [Red]. (1991). Djurgårdens IF 100 år : 1891/1991. Sellin & partner, Stockholm.

84

Reimer, Bo. (2002). Uppspel : den svenska TV-sportens historia. Stiftelsen Etermedia i Sverige, Stockholm.

Riksidrottsförbundet. (1998). Alternativ Associationsform för Idrottslig verksamhet. Stockholm. Riksidrottsförbundet. (2009). Stadgar. I lydelse efter RF-stämman 2009. Riksidrottsförbundet. (2008). Verksamhetsberättelse med årsredovisningar. Stockholm.

Rosentraub, Mark S. (1999). Major League losers : the real cost of sports and who’s paying for it. Basic Books, New York, NY.

Rovio, Esa (2002). Joukkuellinen yksiöitä : toimintatutkimus psyykkisen valmennuksen ohjelman suunnitelusta, toteuttamisesta ja arvioinnista poikien. Diss. Jyväskylä. Jyväskylän yliopisto.

Sandeberg, Catarina af. (2006). Aktiebolagsrätten. Studentlitteratur, Lund.

Sandström, Donald. (2002). Boken om HV/71. Sportförlaget i samarbete med HV71, Västerås.

Sage, George H. (2004). [Edited by Jay Coakley & Eric Dunning]. “Economics and Sport.” Handbook of Sports Studies. Thousand Oaks, California.

Sharp, Linda A, Moorman, Anita M och Claussen, Cathryn L. (2007). Sport law : a managerial approach. Holocomb Hatchaway, Publishers, Inc., Scottsdale.

Shilbury, David, Quick, Shayne & Westerbeck, Hans. (2003). Strategic sport marketing. Allen & Unwin. Crows Nest, NSW.

SJRY & SM-liiga. Yleissopimus [Allmänna avtal].

SJRY & SM-liiga. Jääkiekkon SM-liigan pelaajasopimus. [SM-liigas spelaravtal].

Smiciklas, Martin. (2006). Associationsrättens grunder : bolag, föreningar och stiftelser. Tredje upplagan. Studentlitteratur, Lund.

Sprengler, John O, Anderson, Paul M, Connaughton, Daniel P och Baker III, Thomas A. (2009). Introduction to sport law. Human Kinetics, Campaign, IL.

Stark, Janne [RED], Andersson, Hasse och Svenska ishockeyförbundet. (1997). Svensk ishockey 75 år: ett jubileumsverk i samband med Svenska Ishockeyförbundets 75-årsjubileum. Del I . Historien om svensk ishockey-. Strömberg/Brunnhage, Vällingby.

Stark, Janne [RED] m.fl. och Svenska ishockeyförbundet. (1997). Svensk ishockey 75 år: ett jubileumsverk i samband med Svenska Ishockeyförbundets 75-årsjubileum. Del II . Historien om svensk ishockey-. Strömberg/Brunnhage, Vällingby.

Statistiska centralbyrån, SCB. Befolkningsstatistik. Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008 och befolkningsförändringar 2008.

Sund, Bill. (2003). ”Idrotten som arbetsmarknad.” idrottsforum.org. Artikel publicerad på Internet 2003- 06-06. Skriv ut..

85

Sundmark, Björn. (2007). ”Hockeyböcker och kanadensisk identitet.” Idrott Hälsa & Samhälle. Svenska idrottshistoriska föreningens årsskrift 2007.

Suomen Liikunta ja Urheilu [Finlands Idrott]. (2009). Suomen Liikunta ja Urheilu SLU ry:n säännöt. Hyväksytty yhteisön ylimääräisessä kokouksessa 26.2.2009.

Svenska ishockeyförbundet. (1975). Hockey : officiellt organ för Svenska Ishockeyförbundet. Nr. 6 1975. CeWe-förlaget, Bjästa. Svenska ishockeyförbundet. (1975). Hockey : officiellt organ för Svenska Ishockeyförbundet. Nr. 7 1975. CeWe-förlaget, Bjästa. Svenska ishockeyförbundet. (1975). Hockey : officiellt organ för Svenska Ishockeyförbundet. Nr. 9 1975. CeWe-förlaget, Bjästa.

Svenska Ishockeyförbundet. (1973). Årets ishockey. Strömbergs idrottsböcker, Vällingby. Svenska Ishockeyförbundet. (1974). Årets ishockey. Strömbergs idrottsböcker, Vällingby. Svenska Ishockeyförbundet. (1975). Årets ishockey. Strömbergs idrottsböcker, Vällingby. Svenska Ishockeyförbundet. (1977). Årets ishockey. Strömbergs idrottsböcker, Vällingby. Svenska Ishockeyförbundet. (2009). Stadgar. Svenska Ishockeyförbundet. (2009). Tävlingsbestämmelser 2009/10. Svenska Ishockeyförbundet. (2009). Verksamhetsberättelse 2008/09.

Svensson, Anders (2007). Från norra ståplats till cyberspace : en beskrivning av en diskussion på internet om ishockey utifrån ett offentlighetsperspektiv. Diss. Göteborg. Göteborgs universitet.

Urheilu ja oikeus….

Westin, Jacob. (2007). Europeisk konkurrensrätt. Studentlitteratur, Lund.

Wiklund, Torsten. (2002). 25 år med Luleå hockey. Sportförlaget, Västerås.

Wong, John Chi-Kat. (2005). Lords of the Rinks. The Emergence of the National Hockey League 1875- 1936. University of Toronto press.

Wulf, Steve. (1992). ”Season On Ice.” CNN/Sports Illustrated. April 13, 1992. Artikel publicerad på Internet http://sportsillustrated.cnn.com/vault/article/magazine/MAG1003655/index.htm.

Zacheus, Tuomas. (2008). Luonnonmukaisesta arkiliikunnasta liikunnan eriytymiseen. Suomalaiset liikuntasukupolvet ja liikuntakulttuurin muutos. Diss. Turku. Turun yliopisto.

Offentligt tryck

Lagstiftning Sverige Aktiebolagslag (2005:551) Inkomstskattelag (1999:1229)

86

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område [avtalslagen] Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Patentlag (1967:837) Regeringsformen (1974:152) Varumärkeslag (1960:644)

Finland Aktiebolagslag (21.7.2006/624) Arbetsavtalslag (26.1.2001/55) Finlands grundlag (11.6.1999/731) Föreningslag (26.5.1989/503) Inkomstskattelag (30.12.1992/1535) Lag om kollektivavtal (7.6.1946/436) Lag om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (13.6.1929/228) [avtalslagen] Patentlag (15.12.1967/550) Varumärkeslag (10.1.1964/7)

USA Clayton Act Curt Flood Act National Labor Relations Act Norris-La Guardia Act Sherman Antitrust Act

Rättsfall

Sverige Högsta domstolen NJA 1987 s. 394 NJA 1993 s 149 NJA 1995 s. 84 NJA 2001 s 511

Arbetsdomstolen AD 1996 Nr 61 I AD 1998 Nr 131

Regeringsrätten RÅ 2000 ref 53 RÅ 2001 ref 50

Finland Högsta domstolen KKO:1995:145 KKO:1997:38

87

USA Federal Baseball Club of Baltimore vs. National League of Professional Baseball Clubs, 259 US 200 (1922) Flood vs. Kuhn, 407 US 258 (1972) Piazza vs. Major League Baseball, 831 F supp. 421 (E.D. PA.) Toolson vs. New York Yankees Inc., 346 US 356 (1953)

Förarbeten

Sverige Proposition 1973:129 1981/82:71 1996/97:116 2006/07:111

SOU 2008:59

Ds 2002:56 2005:15

Justitieutskottets betänkande

Finland

Proposition RP 109/2005 rd

Europeiska unionen

Direktiv

Dokument från den Europeiska unionens institutioner

EU-lagstiftning EUF-fördraget Lissabonfördraget

88

Parlamentet European Parliament. (2005), Professional sport in the internal market, DG Internal policies of the Union - Directorate A – economic and scientific policy, working paper. Europaparlamentet. (2007). Europeisk fotboll under strålkastarljuset. 2007-06-15.

EU-kommissionen European Commission. (1998). The European model of sport. Consultation document of GD X. European Commission & UEFA. TV rights agreement. Europeiska Kommissionen. (1998). Den europeiska idrottsmodellen. Samrådsdokument från GD X. Amsterdamfördraget. (1997). Deklaration Nr. 29. Europeiska Gemenskapernas Kommission. Helsingfors-rapporten om idrott. Ordförandeskapets slutsatser, Nice (2000), bilaga IV. KOM (1999) 644, 1.12.1999. Bryssel. Europeiska Gemenskapernas Kommission. (2007). Vitbok om idrott. KOM 391(2007) slutlig. Svensk version. Bryssel.

Europeiska rådet Europeiska rådet. (2000). Ordförandeskapets slutsatser i Nice. (7-9 december) Nice. Bilaga IV.

Rättsfall från EG domstolen Case C-36/74 B.N.0. Walrave, L.J.N. Koch vs. Association Union cycliste internationale, Koninklijke Nederlandsche Wielren Unie and Federación Española Ciclismo. [1974]. Case C-13/76 Gaetano Donà vs. Mario Mantero, [1976]. Case C-415/93 Union Royale Belge des Societes de Football Association. Royal Club Liegeois, UEFA vs. Bosman, [1996]. Joined cases Case C-51/96 and C-191/97 Christelle Deliège vs. Ligue francophone de judo et disciplines associées ASBL et. al. [2000]. Case C-176/96 Jyri Lehtonen and Castors Canada Dry Namur-Braine ASBL vs. Fédeération Royale Belge de Siciétés de Basketball ASBL [2000]. Case C-206/01 Arsenal Football Club Plc vs. Matthew Reed [2002]. Case C-519/04P Meca Medina & Majcen vs. Commission, [2006].

Internet http://europa.eu www.assat.com www.axasportscenter.com www.blues.fi www.brynas.se www.cablevision.com www.canada.gc.ca www.canadianhockey.ca www.cbc.ca www.difhockey.se www.engelholm.se www.farjestadsbk.sewww.finhockey.fi www.forbes.com

89 www.fronundaindians.com www.hifk.fi www.hockeycanada.ca www.hockeyligan.se www..fi www.hv71.se www.iihf.com www.ilves.com www.jokerit.com www.jypliiga.fi www.kalpa-hockey.fi www.linkopinghc.com www.luleahockey.com www.modohockey.se www.mtv3.fi www.nhl.com www.nordictrophy.com www.nyse.com www.nytimes.com www.ornskoldsvik.se www.oulunkarpat.fi www.pelicans.fi www.raumanlukko.fi www.roglebk.se www.rf.se www.saipa.fi www.scb.se www.sico.nu www.skatteverket.se www.skellefteaaik.se www.slu.fi www.sodertaljesk.se www.sm-liiga-fi www.sweden.se www.swehockey.se www.tappara.fi www.theaircanadacentre.com www.thegarden.com www.ticketmaster.ca www.timraik.se www.vaestorekistrikeskus.fi hc.tps.fi http://sports.espn.go.com http://finland.fi http://usatoday.com

Eget fältarbete Toronto, Kanada. 7-14 mars 2010.

90

Föreläsningar Peterson, Tomas (2009-10-20). Malmö högskola.

7. Bilagor

EUF-fördraget FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER, TJÄNSTER OCH KAPITAL KAPITEL 1 EUF-fördraget artikel 45 (f.d. artikel 39 samt 48 EG-fördraget) Arbetstagare 1. Fri rörlighet för arbetstagare ska säkerställas inom gemenskapen. 2. Denna fria rörlighet ska innebära att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet ska avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor. 3. Den ska, med förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa, innefatta rätt att a) anta faktiska erbjudanden om anställning, b) förflytta sig fritt inom medlemstaternas territorium för detta ändamål, c) uppehålla sig i en medlemsstat i syfte att inneha anställning där i överensstämmelse med de lagar och andra författningar som gäller för anställning av medborgare i den staten, d) stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställd där, på villkor som ska fastsällas av kommissionen i tillämpningsföreskrifter. 4. Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på anställning i offentlig tjänst.

GEMENSAMMA REGLER OM KONKURRENS, BESKATTNING OCH TILLNÄRMNING AV LAGSTIFTNING KAPITEL 1 Konkurrensregler Regler tillämpliga på företag EUF-fördraget artikel 101 (f.d. artikel 81 samt 85 EG-fördraget) 1. Följande är oförenligt med den gemensamma marknaden och förbjudet: alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan medlemsstater och som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snevrida konkurrensen inom den gemensamma marknaden, särskilt sådana som innebär att a) inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs, b) produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrolleras, c) marknader eller inköpskällor delas upp, d) olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner med vissa handelspartner, varigenom dessa får en konkurrensnackdel, e) det ställs som villkor för att ingå avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser, som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet. 2. Avtal eller beslut som är förbjudna enligt denna artikel är ogiltiga. 3. Bestämmelserna i punkt 1 får dock förklaras icke tillämpliga

91

- på avtal eller grupper av avtal mellan företag, - beslut eller grupper av beslut av företagssammanslutningar, - samordnade förfaranden eller grupper av samordnade förfaranden, som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen av varor eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, samtidigt som konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås och som inte a) ålägger de berörda företagen begränsningar som inte är nödvändiga för att uppnå dessa mål, b) ger dessa företag möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av varorna i fråga.

EUF-fördraget artikel 102 (f.d. artikel 82 samt 86 EG-fördraget) Ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning på den gemensamma marknaden eller inom en väsentlig del av denna är, i den mån det kan påverka handeln mellan medlemsstater, oförenligt med den gemensamma marknaden och förbjudet. Sådant missbruk kan särskilt bestå i att a) direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor, b) begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna, c) tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner med vissa handelspartner, varigenom dessa får en konkurrensnackdel, d) ställa som villkor för att ingå avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet.

EGF artikel 149 i sin helhet innan tilläggen infördes genom Lissabonfördraget och EUF-fördraget.

1. Gemenskapen skall bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som gemenskapen fullt ut skall respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald. 2. Målen för gemenskapens insatser skall vara att - utveckla den europeiska dimensionen inom utbildningen särskilt genom undervisning i och spridning av medlemsstaternas språk. - främja rörligheten studerande och lärare, bl.a. genom att verka för ett akademiskt erkännande av examensbevis och studietider, - främja samarbete mellan utbildningsanstalter, - utveckla informations- och erfarenhetsutbyte i frågor som är gemensamma för medlemsstaternas utbildningssystem, - främja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyte, - främja utvecklingen av distansundervisning. 3. Gemenskapen och medlemsstaterna skall främja samarbetet med tredje land och behöriga internationella organisationer på utbildningsområdet, särskilt Europarådet. 4. För att bidra till att de mål som anges i denna artikel uppnås, skall rådet - enligt förfarandet i artikel 251 och att efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén besluta om stimulansåtgärder som dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar. - genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen anta rekommendationer.

92

The Sherman Antitrust Act (1890) Section 1. Trusts, etc., in restraint of trade illegal; Every contract, combination in the form of trust or otherwise, or conspiracy, in resistraint of trade or commerce among the several States, or with foreign nations, is declared to be illegal. Evry person who shall make any contract or engage in any combination or conspiracy hereby declared to be illegal shall be deemed guilty of a felony, and, on conviction thereof, shall be punished by fine not exceeding $10,000,000 if a corporation, or, if any other person, $350,000, or by imprisonment not exceeding three years, or by both said punishments, in the discretion of the court.

Section 2. Monopolizing trade a felony; penalty Evry person who shall monopolize, or attempt to monopolize, or combine or conspire with any other person or persons, to monopolize any part of the trade or commerce among the several States, or with foreign nations, shall be punished by fine not exceeding $10,000,000 if a corporation, or, if any other person, $350,000, or by imprisonment not exceeding three years, or by both said punishments, in the discretion of the court.

93