5

4

3

Finansiell profil Tanums kommun 2008–2010 1 Innehåll

Inledning – syftet med denna rapport ...... 2

Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 2008–2010 . . . 3

Så tolkar du den finansiella profilen! ...... 14

Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen ...... 15

Finansiell profil över kommunen 2008–2010 . . . . 16

55 finansiella profiler 2010 ...... 21

Finansiella nyckeltal 2010 ...... 27

2 Inledning – syftet med denna rapport

Syftet med rapporten rar på att jämföra kommunens utveckling Lång sikt, kapacitet gentemot övriga kommuner i Västra Göta- Denna rapport är ett komplement till Skattefin. av 5 investeringar Skattesats land och Halland . Detta görs både via den traditionella finansiella analys som 4 traditionella finansiella nyckeltal och med återfinns i årsredovisningen . Till skillnad Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år från den typen av analys, som beskriver 2 hjälp av den finansiella profil som tidigare utvecklingen över tiden, fokuserar denna 1 har beskrivits . Målsättningen med avsnit- Kontroll Risk rapport i första hand på att analysera tet är att detaljerat belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen i hur 55 kommuner i Västra Götaland och Resultat före extra- Finansiella förhållande både till god ekonomisk hus- Halland befinner sig finansiellt och har ord. poster nettotillgångar utvecklats i förhållande till varandra hållning och övriga kommuner i länen . Budget- Kassa- under perioden 2008–2010 . följsamhet Kort sikt, likviditet Därefter följer en sida med en redovisning beredskap I rapporten lämnas också värden för ett av kommunens finansiella profiler, både antal nyckeltal som avser ”riket” . Dessa när det gäller i förhållande till övriga kom- nyckeltal baseras på de ca 190 kom- muner i Västra Götaland och Halland, men munerna som i dagsläget ingår i de län inom kommunsektorn . Profilens struktur också i förhållande till riket . Skälet till att eller grupper som använder sig av den och innehåll beskrivs närmare på sidorna två olika typer av finansiella profiler redo- finansiella profilen . Värdet för dessa kom- 14–15 . visas, är att det egentligen inte är helt muner bör statistiskt ligga mycket nära rättvisande att bara konstruera finansiella riksgenomsnittet . Rapportens uppbyggnad profiler som beskriver hur kommunerna i Västra Götaland och Halland befinner sig Inledningsvis i rapporten redovisas en Rapportens olika jämförelser görs både i förhållande till varandra . Därför kom- finansiell analys av hur kommunerna i på traditionellt vis, men också i form av pletteras de med finansiella profiler som Västra Götaland och Halland har utveck- en speciellt framtagen finansiell profil, jämförs mot de ca 190 kommuner i de län lats finansiellt från 2008 till 2010 . Ana- vars uppgift är att jämföra finansiella eller grupper som i dagsläget använder lysen kretsar kring de finansiella nyckeltal nyckeltal och sammanfattande finansiella sig av den finansiella profilen . Värdet för som används i den finansiella profilen perspektiv mellan kommunerna i länen dessa kommuner bör som tidigare nämnts längre fram i rapporten . Här finns också och riket . statistiskt ligga mycket nära riksgenom- tabeller som försöker beskriva starka och snittet . Profilen är konstruerad i form av ett svaga finansiella sidor hos de olika kom- polärdiagram . De innehåller, som beskrivs munerna . I påföljande avsnitt redovisas samtliga närmare i rapporten, dels fyra perspek- finansiella profiler för alla kommuner i Efter det inledande avsnittet följer en tiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som Västra Götaland och Halland under 2010 . beskrivning och en förklaring av den är viktiga ur en kommuns finansiella Allra sist i rapporten presenteras nyckeltal finansiella profilen och av de nyckeltal horisont . De fyra perspektiven är lång- för samtliga kommuner avseende 2010 . och perspektiv som ingår i den . siktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt Direkt efter beskrivningen av den finan- Hans Petersson kontroll över den finansiella utvecklingen . siella profilen görs en analys av kommu- Kommunforskning i Västsverige De finansiella nyckeltalen är sådana nens finansiella ställning och utveckling nyckeltal som är vanligt förekommande under perioden 2008–2010 . Den fokuse-

2 Finansiell utveckling/ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 2008–2010

Med tanke på de mörka moln som Resultat före extraordinära poster* klarar de flesta kommuner av att finan- målades upp för kommun- och lands- Procent 2008 2009 2010 Snitt siera en normal investeringsvolym med tingssektorn under 2008 , har många 08–10 skatteintäkter . Det kommer i sin tur att kommuner i Västra Götaland och innebära att kommunen stärker sitt finan- Lidköping –12,9 7,8 7,8 0,9 Hallands län kommit förvånansvärt Mölndal 1,1 3,0 7,2 3,8 siella handlingsutrymme . För expansiva helskinnade ur krisen under både 0,8 5,9 6,4 4,4 kommuner med stora investeringar bör 2009 och 2010. Många hade i bokslut Kungsbacka 2,3 4,4 5,7 4,1 resultatet dock ligga på mellan 3 och 4% 2010 ett gott eller tillfredsställande Vara 2,4 2,5 5,6 3,5 om kommunens finansiella handlings- finansiellt handlingsutrymme inför Varberg 3,8 1,8 5,6 3,7 utrymme skall bibehållas . Göteborg 1,0 2,0 5,3 2,8 framtiden. Laholm 0,0 3,2 5,1 2,8 Under den analyserade treårsperioden Det genomsnittliga resultatet i förhål- Orust –2,8 4,4 5,0 2,2 mellan 2008 till 2010 förbättrades Halmstad 1,7 10,9 4,7 5,8 lande till verksamhetens kostnader i resultatet före extraordinära poster i Alingsås 1,3 4,9 4,4 3,5 förhållande till verksamhetens kostnader gruppen blev 2,0% under 2010 och i Ale 2,8 2,4 4,3 3,2 genomsnitt för perioden 2008–2010 Härryda 1,2 2,2 3,9 2,4 bland kommunerna i Västra Götaland uppgick samma nyckeltal till 1,6%. Skövde 1,4 1,8 3,6 2,3 och Halland med 1,3 procentenheter från 2010 års resultatnivå är ur ett resul- 1,1 1,4 3,5 2,0 0,7% till 2,0% . Jämfört med 2009 skedde tatperspektiv att betrakta som god –1,0 3,4 2,8 1,7 dock en marginell försvagning från 2,1% 1,3 5,9 2,8 3,3 ekonomisk hushållning, medan till 2,0% . 1,0 –6,3 2,7 –0,9 det genomsnittliga resultatet för Tanum 1,9 2,5 2,5 2,3 I riket förbättrades resultat före extra- 2008–2010 på 1,6% är för svagt för Vänersborg 1,3 2,4 2,4 2,0 ordinära poster i förhållande till verksam- att uppfylla god ekonomisk hushålln- Tjörn 0,3 0,8 2,3 1,1 hetens kostnader mellan 208 och 2010 ing. En viktig förklaring till att resul- –0,8 3,5 2,2 1,6 med 1,8 procentenheter från 0,8% till tatet stannade på 1,6% för perioden Hylte 1,7 2,8 2,1 2,2 –4,3 1,7 –0,2 2,5% . Det innebar att rikets genomsnitt i länen var att det genomsnittliga 2,1 Öckerö 0,9 2,0 2,1 1,7 utvecklades något starkare än genoms- resultatet under 2008 bara uppgick Mark 1,7 0,0 2,0 1,2 nittet för Västra Götaland och Halland . till 0,7%. Essunga 0,4 0,1 1,9 0,8 Gullspång –1,5 1,8 1,9 0,7 De viktigaste förklaringarna till förbätt- Syftet med denna analys är att kortfattat Töreboda 0,4 1,1 1,9 1,1 ringen för Sveriges kommuner under Falkenberg 1,7 1,8 1,8 1,8 beskriva den genomsnittliga finansiella perioden var högre skatteintäkter än Sotenäs 1,9 1,6 1,8 1,8 utvecklingen och ställningen under peri- beräknat och regeringens konjunkturstöd 1,7 0,5 1,6 1,3 oden 2008–2010 bland de 55 kommuner 1,2 1,1 1,6 1,3 som till stora delar var tillfälligt under som ingår i Västra Götaland och Hallands Partille 0,8 2,6 1,6 1,7 2010 . En annan viktig förklaring till den län . Analysen skall ses som ett komple- 1,4 3,7 1,6 2,2 positiva resultatutvecklingen var en an- ment till den finansiella profil som pre- Vårgårda –0,6 2,0 1,6 1,0 passning av kostnadsutvecklingen i kom- Strömstad 2,5 2,5 1,5 2,2 senteras längre fram i denna rapport . munerna till det kärvare ekonomiska läge Åmål –0,4 –0,9 1,4 0,0 som förväntades under 2009 och 2010 . I rapporten lämnas värden för ett antal Kungälv 2,2 2,3 1,2 1,9 Trollhättan 1,8 2,1 1,2 1,7 nyckeltal som avser ”riket” . Dessa nyck- Starkast resultat före extraordinära 3,4 2,0 1,0 2,1 eltal baseras på de ca 190 kommuner i poster i relation till verksamhetens Grästorp 2,0 2,1 0,9 1,7 de län och grupper som använder sig av 2,1 1,4 0,9 1,5 kostnader under år 2010 redovisade den finansiella profilen . Värdet för dessa Dals–Ed 1,2 2,1 0,8 1,4 Lidköping med 7,8%, Mölndal med 7,2% kommuner ligger statistiskt nära riks- –0,1 0,7 0,8 0,5 och Stenungsund med 6,4% . Därefter genomsnittet . 0,5 1,4 0,8 0,9 följde Kungsbacka med 5,7% samt Vara Borås 0,6 0,2 0,6 0,5 och Varberg med 5,6% . Flera av dessa Falköping 0,6 1,4 0,5 0,8 Resultat före extraordinära poster kommuner var nya i toppen jämfört med visar en negativ utveckling Götene 1,0 1,8 0,4 1,1 Lerum 1,9 2,5 0,4 1,6 2009 . Ett sätt att mäta balansen mellan kom- 0,3 0,4 0,1 0,3 Svagast resultat före extraordinära munens löpande kostnader och intäkter 1,1 1,4 0,1 0,9 poster 2010 redovisade Färgelanda är att studera ”resultat före extraordinära 0,0 1,3 –0,1 0,4 med –21,8% . Förklaringen till kom- poster” . Relateras det till verksamhetens 0,2 0,3 –0,1 0,1 Färgelanda 0,5 –5,1 –21,8 –8,8 munens kraftiga negativa resultat var kostnader kan man göra jämförelser mel- Medel VG/Halland 0,7 2,1 2,0 1,6 att årets resultat belastas av en stor lan kommuner . Måttet bör minst ligga Medel Riket 0,8 1,8 2,5 0,0 nedskrivning av en anläggningstillgång . runt 2% över en längre tidsperiod, för då * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader 3 4 Därefter följde Ulricehamn och Lysekil Konstant investeringsvolym i länen Investeringar* med –0,1% . Fjärde svagast resultat 2010 Med nettoinvesteringar avses invester- Procent 2008 2009 2010 Snitt hade Tranemo och Bengtsfors med 0,1% . ingsutgifter med avdrag för eventuella 08–10 Därefter följde Lerum och Götene med investeringsinkomster . I nettoinvester- Halmstad 21 22 13 19 0,4% och Falköping med 0,5% . Av dessa ingar räknas inga försäljningsinkomster Skövde 26 20 9 18 åtta kommuner återfanns Färgelanda och in . Målsättningen med nyckeltalet är att Orust 10 22 19 17 Bengtsfors i botten även under 2009 . mäta hur de löpande intäkterna räcker Sotenäs 14 17 17 16 Tranemo 18 18 12 16 Den kommun som förbättrade sitt resul- till att finansiera investeringarna . Har Vänersborg 11 21 7 13 tat före extraordinära poster i relation till en kommun stora försäljningsinkomster, Tanum 13 12 12 12 kan de i sin tur förbättra egenfinansier- verksamhetens kostnader mellan 2008 Lidköping 16 12 8 12 ingsgraden av investeringar, men detta och 2010 var Lidköping med 20,7 pro- Färgelanda 7 20 8 12 centenheter . Kommunen har stora medel är ett annat nyckeltal . För att nyckeltalet Svenljunga 11 13 11 12 placerade i finansiella instrument och skall bli jämförbart mellan kommunerna Tjörn 8 13 14 12 påverkas därför av börsens svängningar . har nettoinvesteringarna relaterats till Härryda 10 8 14 11 Mölndal 8 14 10 11 Därefter kom Orust med 7,8, Svenljunga verksamhetens nettokostnader . Falköping 10 10 10 10 med 6,1, Stenungsund med 5,6 och på En genomsnittlig svensk kommun lig- Lerum 14 7 7 9 femte plats Laholm med 5,1 procenten- ger under en längre period, 5–10 år, Stenungsund 11 10 7 9 heter . Av dessa höjde Orust, Svenljunga runt 7% när det gäller detta nyckeltal . Dals-Ed 9 11 6 9 och Laholm sin skattesats under peri- Variationerna mellan enskilda år är dock Kungsbacka 11 8 7 9 Lysekil 8 10 8 9 oden . Svagast utveckling av resultatet oftast stora, speciellt i mindre kommu- Karlsborg 6 5 14 8 redovisade Färgelanda med –22,3 pro- ner, där större investeringar påverkar Uddevalla 9 6 10 8 centenheter . Kommunen hade, som tidi- kraftigt de enskilda åren . Nyckeltalet Grästorp 8 9 7 8 gare nämnts, en stor jämförelsestörande finns inte den finansiella profilen, men Kungälv 6 11 7 8 kostnad under 2010 . Näst svagast resul- redovisas här för att ytterligare komplet- Borås 8 8 7 8 tatutveckling hade Karlsborg med –2,4, tera analysen . Falkenberg 9 7 7 8 Lerum med –1,5 och Mellerud med –1,2 Laholm 6 9 8 8 procentenheter . Kommunerna i Västra Götaland och Strömstad 6 9 8 8 Halland redovisade ett genomsnitt på 8% Göteborg 9 7 6 7 Av Västra Götalands och Hallands kom- per år under perioden 2008–2010 för net- Mariestad 5 6 11 7 muner redovisade 36 av 55 kommuner toinvesteringarna relaterade till verksam- Ale 6 5 10 7 Hylte 6 7 8 7 (65%) en positiv utveckling av resultat hetens nettokostnader . Nettoinvesteringar Tidaholm 6 5 9 7 före extraordinära poster mellan 2008 i Västra Götaland och Halland var kon- Bollebygd 11 4 4 6 och 2010 . stanta över tiden . De låg på runt 8% per Ulriceham 5 5 9 6 Om en vägning görs av resultat före år under hela perioden . Riket låg på 7% Essunga 6 8 4 6 extraordinära poster i relation till per år under samma period . Munkedal 4 8 6 6 Vara 5 5 7 6 verksamhetens kostnader avseende De kommuner som investerade mest i Vårgårda 7 5 5 6 de tre senaste årens resultat, så var förhållande till sina nettokostnader mel- Trollhättan 8 5 3 5 det Halmstad som uppvisade starkast lan 2008 och 2010 var Halmstad med i Varberg 5 5 6 5 genomsnittligt resultat med 5,8% per genomsnitt 19% per år . Därefter följde Bengtsfors 2 5 8 5 år . Därefter följde Stenungsund med Mark 5 5 5 5 Skövde med 18%, Orust med 17% samt 4,4%, Kungsbacka med 4,1%, Mölndal Tibro 5 5 5 5 Sotenäs och Tranemo med 16% i genom- och Varberg med 3,8% och Alingsås med Öckerö 4 5 6 5 snitt per år . Mellerud 3 5 6 5 3,5% . De kommuner som uppvisade Åmål 5 5 3 4 svagast genomsnittliga resultat före De kommuner som investerade minst Alingsås 3 4 5 4 extraordinära poster under perioden under perioden var Åmål, Alingsås, Götene, Götene 4 4 4 4 var Färgelanda med –8,8% per år, följd Töreboda, Gullspång, Herrljunga, Hjo, Töreboda 4 4 4 4 av Uddevalla med –0,9% . Bägge dessa Partille, Skara och Lilla Edet med 3–4% Gullspång 1 5 5 4 kommuner hade dock stora jämförels- i snitt per år . Flera av de kommuner som Herrljunga 6 2 3 4 estörande poster under perioden . Efter redovisade låga värden är sådana kom- Hjo 1 5 5 4 Partille 4 3 4 4 dessa två kommuner följde Åmål med muner som har sin fastighetsförvaltning Skara 6 3 2 4 0,0% Ulricehamn med 0,1% per år . i bolagsform, med det finns också bland Lilla Edet 2 6 1 de uppräknade kommunerna sådana som Medel VG/Halland 8 9 8 8 på grund av ekonomisk kris har dragit Medel Riket 7 7 7 7 ner på sina investeringar . * Nettoinvesteringar relaterat till verksamhetens nettokostnader

4 Förbättrad utveckling av skattefinan- Skattefinansieringsgrad av investeringar* Vara, Alingsås och Herrljunga med ett sieringsgraden av investeringarna Procent 2008 2009 2010 Snitt årssnitt på över 160% . Alla kommuner, När den löpande driften har finansierats 08–10 utom Vara och Tidaholm, hade dock bör det helst återstå tillräckligt stor andel nettoinvesteringar som var klart under Gullspång 354 135 105 198 genomsnittet i länen . De låg mellan 3 och av skatteintäkterna för att större delen av Hjo 277 159 121 186 4% i förhållande till nettokostnaderna . investeringarna skall kunna finansieras Skara 76 256 218 183 med egna medel . Detta benämns skatte- Tidaholm 210 223 95 176 Vara och Tidaholm låg på 6% per år, även finansieringsgrad av investeringarna och Vara 163 169 175 169 det under snittet för länen, som var drygt 100% innebär att kommunen kan skatte- Alingsås 117 220 160 166 8% . Herrljunga 91 211 186 163 finansiera samtliga investeringar som är Bengtsfors 281 104 70 152 Svagast skattefinansieringsgrad upp- genomförda under året . Sker detta, kom- Varberg 173 104 163 147 visade Falköping, Tranemo, Lysekil, mer kommunen att stärka sitt finansiella Töreboda 137 139 158 145 Orust, Tjörn, Svenljunga, Uddevalla och handlingsutrymme . Partille 88 217 127 144 Färgelanda . Samtliga kommuner låg Ale 131 153 93 126 Västra Götalands och Hallands genoms- under 50% i genomsnitt under samma Mellerud 196 93 78 122 period . Samtliga kommuner hade en nittliga skattefinansieringsgrad av årets Munkedal 150 71 144 122 högre investeringsvolym än genoms- nettoinvesteringar förbättrades under Stenungsund 51 132 180 121 perioden . År 2008 kunde kommunerna Kungsbacka 68 128 163 120 nittet, vilket till viss del förklarade den i genomsnitt finansiera 87% av årets Lilla Edet 64 44 236 115 svagare skattefinansieringsgraden av nettoinvesteringar med skatteintäkter . Tibro 39 159 146 115 investeringarna . Åmål 63 53 220 112 Under 2009 förbättrades detta mått till Trollhättan 79 96 159 111 Avslutningsvis kan det nämnas att 27 99%, för att under 2010 öka till 110% . Vårgårda 69 144 118 110 kommuner (49%) under 2008–2010 Det innebar att genomsnittet för de tre Hylte 113 124 93 110 kunde skattefinansiera sina investering- åren uppgick till 99% . Kommunerna i Mariestad 178 109 43 110 ar . Övriga 28 kommuner var tvungna att länen kunde alltså nästan i genomsnitt, Bollebygd 50 126 149 108 öka sin låneskuld eller minska på likvi- under den granskade perioden, finan- Götene 98 140 83 107 diteten . siera sina investeringar med skatteintäk- Mark 125 77 114 105 Essunga 87 62 164 104 ter, vilket var positivt för kommunernas Göteborg 50 88 174 104 Förbättrad soliditetsnivå finansiella handlingsutrymme i form av Laholm 71 86 137 98 Soliditeten är ett mått på kommunens en genomsnittlig ökad soliditet och Strömstad 134 71 78 94 långsiktiga finansiella handlingsutrymme . kassalikviditet . Karlsborg 125 119 30 91 Den visar hur stor del av kommunens Lidköping –64 140 197 91 tillgångar som har finansierats med I riket förbättrades genomsnittliga skat- Öckerö 93 98 82 91 tefinansieringsgraden av årets nettoin- Kungälv 113 68 85 89 skatteintäkter . Ju högre soliditet, desto vesteringar från 96% till 134% mellan Lerum 54 124 86 88 mindre skuldsättning har kommunen . 2008 och 2010 . Genomsnittet för de Mölndal 66 56 134 85 I denna rapport används soliditet inkl . tre åren låg på 117%, något högre än i Dals-ed 68 72 98 79 samtliga pensionsförpliktelser och sär- Grästorp 85 73 74 77 Västra Götaland och Halland . skild löneskatt . Härryda 65 94 69 76 Skattefinansieringsgraden varierar lik- Tanum 62 80 79 74 Västra Götalands och Hallands genom- som övriga nyckeltal kraftigt mellan Falkenberg 60 80 75 72 snittliga soliditet förbättrades med 5 pro- Halmstad 34 93 86 71 olika kommuner i länen . Nyckeltalet är centenheter från 3% till 8% mellan 2008 Ulricehamn 108 67 36 70 både beroende av vilket resultat och och 2010 . Rikets soliditet förbättrades Skövde 28 41 132 67 vilken investeringsvolym kommunen Vänersborg 51 32 107 63 med 6 procentenheter under samma uppvisar . Det är också på det viset att Sotenäs 52 63 63 59 period, från 3% till 9% . En viktig förklar- de olika kommunerna befinner sig i olika Borås 59 54 59 57 ing till detta, var minskade åtaganden investeringsfaser, vilket gör att skatte- Falköping 46 55 46 49 för de pensionsförpliktelser som är äldre finansieringsgraden bör studeras över en Tranemo 41 45 56 47 än 1998 och som ligger utanför balans- Lysekil 45 53 40 46 längre tidsperiod för att några slutsatser räkningen . Orust 11 46 55 37 skall kunna dras . Enskilda år kan variera Tjörn 42 29 41 37 Starkast soliditet under 2010 redovisade kraftigt, speciellt i mindre kommuner, Svenljunga –15 51 67 34 Halmstad med 63%, Lidköping med 54%, eftersom investeringar i fastigheter och Uddevalla 68 –56 84 32 följd av Skövde med 38%, Herrljunga och anläggningar där slår hårdare mot nyckel- Färgelanda 70 –10 9 23 Mölndal med 35% samt Sotenäs och Vara talet . Medel VG/Halland 87 99 110 99 Medel Riket 96 121 134 117 med 31% . Över 30% låg också Mark med 30% exakt . Starkast genomsnittlig skattefinansier- * Resultat före extraordinära poster + avskriv- ingsgrad under perioden 2008–2010 ningar relaterat till årets nettoinvesteringar exkl . hade Gullspång, Hjo, Skara, Tidaholm, försäljningar

5 6 Soliditet* Svagast soliditet under 2010 uppvisade Kassalikviditet* Gullspång med –48% och Färgelanda Procent 2008 2009 2010 Förändr Procent 2008 2009 2010 Förändr 08–10 med –40% . Tredje svagast soliditet upp- 08–10 visade Lilla Edet och Lysekil med –30% . Halmstad 56 59 63 7 Dessa följdes av Mariestad med –24% Partille 97 123 163 66 Lidköping 50 50 54 4 och sjätte svagast soliditet hade Åmål Lerum 120 127 132 12 Skövde 19 17 38 19 med –20% . Dessa sex kommuner och Tidaholm 75 140 127 52 Herrljunga 32 31 35 3 ytterligare nio, totalt 14 kommuner, i Alingsås 113 121 124 11 Mölndal 29 30 35 6 länen redovisade en negativ soliditet när Ulricehamn 100 95 122 22 Sotenäs 29 29 31 2 samtliga pensionsförpliktelser inkluderas Laholm 108 101 119 11 Vara 25 24 31 6 i måttet . Jämfört med föregående år var Öckerö 127 123 119 –8 Mark 26 26 30 4 Borås 125 126 118 –7 detta en förbättring med sex kommuner . Tidaholm 24 25 29 5 Mark 189 120 116 –73 Kungsbacka 19 20 26 7 Av de 55 kommunerna i länen var det Vara 70 94 113 43 Ulriceham 22 17 25 3 endast fem kommuner (9%) som under Töreboda 60 97 111 51 Strömstad 24 23 24 0 Varberg 65 91 111 46 perioden försvagade sin soliditet (inklu- Varberg 25 25 22 –3 Göteborg 72 93 109 37 sive samtliga pensionsförpliktelser och Alingsås 13 15 21 8 Mölndal 95 87 100 5 Laholm 13 14 21 8 särskild löneskatt) mellan 2008 och 2010 . Kungälv 89 85 98 9 Borås 17 18 20 3 Det var Varberg, Uddevalla, Tranemo, Essunga 66 52 95 29 Tibro 11 12 20 9 Vårgårda och Färgelanda . Störst förbätt– Lilla Edet 75 75 92 17 Tranemo 24 20 20 –4 ring under perioden redovisade Orust, Skara 68 94 89 21 Trollhättan 15 15 19 4 Skövde, Stenungsund, Lilla Edet och Ale . Trollhättan 89 92 86 –3 Härryda 13 13 18 5 Falkenberg 92 88 84 –8 Flera av dessa kommuner har dock ökat Lerum 17 17 18 1 Falköping 57 72 83 26 sin soliditet på grund av stora realisa- Svenljunga 12 10 15 3 Bengtsfors 85 89 81 –4 Essunga 9 5 12 3 tionsvinster . Kungsbacka 54 60 79 25 Kungälv 10 10 12 2 Karlsborg 84 118 77 –7 Soliditet är dock svår att jämföra kommu- Tanum 7 7 11 4 Orust 75 76 77 2 ner emellan, då bland annat en eventuell Töreboda 4 5 10 6 Strömstad 65 74 76 11 Öckerö 5 6 10 5 upplåning som vidareutlånas till kommu- Stenungsund 53 68 75 22 Dals-ed 7 8 8 1 nala bolag påverkar soliditeten i negativ Åmål 40 55 71 31 Ale –6 –2 7 13 riktning . Götene 58 66 69 11 Vårgårda 13 3 7 –6 Bollebygd 36 76 67 31 Bollebygd 5 3 6 1 Något förbättrad likviditet Vänersborg 76 61 66 –10 Bengtsfors 2 3 5 3 Ale 70 76 65 –5 Kassalikviditeten är ett mått på kommu- Falkenberg 2 2 4 2 Herrljunga 20 59 64 44 Partille –4 –1 4 8 nens kortsiktiga handlingsberedskap . En Tanum 62 72 64 2 Vänersborg –4 –1 4 8 oförändrad eller ökande kassalikviditet Dals–Ed 55 63 63 8 Hjo –5 –2 3 8 i kombination med en oförändrad eller Tibro 42 54 62 20 Götene 0 0 2 2 förbättrad soliditet är ett tecken på att Mariestad 44 71 59 15 Orust –20 –4 2 22 kommunens totala finansiella handlings- Tranemo 49 53 59 10 Skara –6 –1 2 8 Härryda 85 72 55 –30 utrymme har stärkts . Falköping –2 –2 1 3 Munkedal 84 57 55 –29 Uddevalla 2 –4 –1 –3 Länens genomsnittliga kassalikviditet för- Lysekil 37 65 54 17 Karlsborg –10 –8 –4 6 Gullspång 36 34 52 16 blev förbättrades mellan 2008 och 2010 Göteborg –12 –10 –8 4 Mellerud 57 63 52 –5 med 8 procentenheter från 70% till 78% . Munkedal –19 –18 –12 7 Skövde 41 50 52 11 Stenungsund –29 –21 –12 17 Det innebar att de kortfristiga skulderna Lidköping 36 97 51 15 Grästorp –17 –16 –13 4 översteg de likvida medlen och de kort- Färgelanda 73 63 49 –24 Tjörn –21 –21 –14 7 fristiga fordringarna . Denna nivå är dock Grästorp 47 45 49 2 Mellerud –22 –19 –16 6 mer än tillfredsställande ur risksynpunkt, Halmstad 52 63 49 –3 Hylte –22 –18 –18 4 eftersom det i kommunernas kortfristiga Tjörn 108 57 49 –59 Åmål –26 –27 –20 6 Hjo 36 62 42 6 skulder ingår en semesterlöneskuld Mariestad –33 –29 –24 9 Hylte 39 45 39 0 som utgör ca 30–40% av de kortfristiga Lilla Edet –47 –35 –30 17 Vårgårda 30 48 37 7 Lysekil –31 –33 –30 1 skulderna . Den förändras normalt inte i Uddevalla 55 58 35 –20 Färgelanda –3 –9 –40 –37 någon större omfattning under året och Sotenäs 68 52 32 –36 Gullspång –50 –47 –48 2 utgör därför ingen större belastning på Svenljunga 64 33 32 –32

likviditeten . En tumregel är dock att om Medel VG/Halland 3 4 8 5 Medel VG/Halland 70 77 78 8 Medel Riket 3 4 9 6 en kommun hamnar under 50% måste Medel Riket 78 78 86 8 den ibland nyttja en eventuell check *Eget kapital i förhållande till totala tillgångar * Omsättningstillgångar exkl . förråd i relation till korta skulder

6 kredit, d v s låna kortsiktigt . Kommunen Finansiella nettotillgångar* 57% . Tredje starkast var Trollhättan med blir då mer känslig för eventuella snabba Procent 2008 2009 2010 Förändr 40% . Sedan följde Herrljunga med 28% ränteförändringar . 08–10 och Alingsås med 24% . Positiva värden redovisades av ytterligare 14 kommuner, Rikets genomsnittliga kassalikviditet Halmstad 57 57 57 0 totalt 19 stycken . En kommun med goda förbättrades också mellan 2008 och 2010 Lidköping 48 52 57 9 finansiella nettotillgångar karaktäriseras med 8 procentenheter från 78% till 86% . Trollhättan 29 40 40 11 Herrljunga 24 27 28 4 ofta också av en god soliditet, men den Kassalikviditeten varierade mellan 163% Alingsås 36 23 24 –12 finns också kommuner som har goda och 32% i länen . Starkast kassalikviditet Mark 22 22 22 0 finansiella nettotillgångar även om 2010 hade Partille med 163%, därefter Mölndal 24 20 19 –5 soliditeten är mer genomsnittlig . Dessa Tibro 14 16 17 3 följde Lerum med 132%, Tidaholm med utmärks då av att kommunen har en stor Partille 7 9 15 8 127%, Alingsås med 124% och femte del av sina tillgångar i omsättningstill- Borås 18 18 14 –4 gångar . Kommuner som sålt delar av sina starkast likviditet hade Ulricehamn med Öckerö 16 16 14 –2 122% . Varberg –1 –1 13 14 anläggningstillgångar inom koncernen Tidaholm 0 13 12 12 utmärks oftast av goda finansiella netto- Svagast likviditet hade Svenljunga och Ulriceham 8 7 12 4 tillgångar . Sotenäs med 33%, Uddevalla med 35%, Laholm 7 7 10 3 Vårgårda med 37% och Hylte med 39% . Strömstad 8 8 8 0 Svagast värde uppvisade Orust med Flera av dessa kommuner har dock med- Svenljunga –1 –9 8 9 –50%, följd av Tanum och Hylte med vetet valt att ligga på en låg nivå och Skara –2 2 5 7 –41% samt Dals-Ed med –40% . Med komplettera med upplåning över någon Töreboda –13 0 4 17 dessa kommuner är det oftast tvärtom . Vara –5 –1 3 8 form av kredit . Förutom en oftast svag soliditet utmärks Essunga –12 –15 0 12 kommunerna ibland av att de har en stor Falkenberg –7 –7 –1 6 Det är viktigt att de kortfristiga skul- del av sina tillgångar som anläggningstill- derna studeras ihop med nyckeltal som Lerum –4 –2 –3 1 Götene –5 –4 –4 1 gångar . Tanum och Dals-Ed har t ex ingen soliditet och finansiella nettotillgångar, Ale –10 –6 –6 4 speciellt svag soliditet, utan en stor del eftersom likviditeten kan förbättras via Åmål –8 –10 –7 1 av sina tillgångar i fastigheter och anläg- upplåning . Detta stärker kommunens Vårgårda –15 –11 –8 7 gningar . De andra kommunerna har däre- kortsiktiga betalningsberedskap, men Kungsbacka –16 –16 –9 7 mot både en relativt svag soliditet och Kungälv –8 –10 –10 –2 försämrar samtidigt den långsiktiga finansiella nettotillgångar . Bollebygd –13 –12 –11 2 betalningsberedskapen i form av soli- diteten . Karlsborg –10 –6 –11 –1 Uddevalla –14 –11 –12 2 Skattesatsen ökade med 12 öre Lilla Edet –15 –19 –14 1 Skattesats är ett nyckeltal som speglar Svagt förbättrade finansiella netto- Hjo –18 –15 –16 2 kommunens långsiktiga handlingsbered- tillgångar Bengtsfors –15 –19 –2 –17 skap i förhållande till övriga kommuner Göteborg –22 –21 –17 5 I måttet finansiella nettotillgångar ingår i gruppen, eftersom en jämförelsevis låg alla finansiella tillgångar i balansräk- Tjörn –6 –11 –17 –11 Vänersborg –8 –18 –17 –9 skattesats innebär en potential att stärka ningen som kommunen beräknas om- Grästorp –19 –22 –19 0 intäktssidan genom ett ökat skatteuttag . sätta på 10–20 års sikt, nämligen sam- Lysekil –19 –18 –20 –1 Det är samtidigt viktigt att klargöra att det tliga omsättningstillgångar, långfristiga Härryda –20 –19 –21 –1 redovisade betraktelsesättet är tämligen placeringar och fordringar samt kort- och Mariestad –21 –20 –23 –2 pragmatiskt och därmed kan ha begränsad Tranemo –15 –22 –9 långfristiga skulder . Nettot av dessa –24 betydelse i praktiken . Storleken på skatte- Falköping –20 –23 –25 –5 har sedan relaterats till verksamhetens uttaget är ju en ideologisk fråga . kostnader för att en jämförelse skall Skövde –22 –29 –25 –3 Gullspång –42 –39 –27 15 kunna ske kommuner emellan . Måttet Sotenäs –26 –24 –28 –2 Den genomsnittliga skattesatsen i länen är intressant eftersom det speglar den Mellerud –29 –28 –29 0 ökade med 12 öre under 2008–2010 från tidsrymd som ligger någonstans mellan Munkedal –37 –39 –37 0 21,60 kr till 21,72 kr på grund av skat- likviditetsmåtten och soliditeten . Man Stenungsund –48 –44 –38 10 teökningar i femton kommuner . Endast Färgelanda –15 –32 –24 skulle kunna uttrycka det som ”medel- –39 en kommun sänkte skatten och det var Dals–ed –42 –41 –40 2 lång betalningsberedskap” . Uddevalla med 10 öre . Hylte –41 –41 –41 0 De genomsnittliga finansiella nettotill- Tanum –41 –41 –41 0 Lägst skatt i Västra Götaland och Halland Orust –35 –44 –50 –15 gångarna relaterade till verksamhetens under 2010 hade Partille med 20,49 kostnader förbättrades marginellt under kr, följd av Varberg med 20,53 kr och perioden från –7% till –6% . Riket förbätt- Medel VG/Halland –7 –8 –6 1 Medel Riket –4 –3 –2 3 Halmstad och Laholm 20,78 kr . Högst rades från –4% till –2% . skatt hade Dals-Ed med 23,64 kr . Näst * se beskrivning sid 14 . högst hade Gullspång med 22,92 kr . Starkast värde avseende finansiella net- Halmstad och Lidköping med starka totillgångar relaterat till verksamhetens kostnader under 2010 uppvisade

7 8 Skattesats* Borgensåtagande förblev oförän- Borgensåtagande 2008–2010* drade under perioden Procent 2008 2009 2010 Procent 2008 2009 2010 Partille 20,49 20,49 20,49 Borgensåtagande i förhållande till verk- Strömstad 135 135 132 Varberg 20,53 20,53 20,53 samhetens kostnader är ett risknyckeltal . Öckerö 85 83 84 Halmstad 20,03 20,03 20,78 Kommuner med höga borgensåtaganden Mölndal 78 83 81 Sotenäs 84 82 79 Laholm 20,28 20,78 20,78 bör ha god kontroll på de kommunala Mölndal 20,84 20,84 20,84 Alingsås 64 80 77 bolag som kommunen har gått i borgen Ulricehamn 20,98 20,98 20,98 Lysekil 64 81 77 för . Nyckeltalet finns inte i den finansiella Skövde 20,99 20,99 20,99 Partille 67 71 76 Skara 21,00 21,00 21,00 profilen, men redovisas här för att ytter- Trollhättan 80 80 76 Tranemo 20,75 21,00 21,00 ligare komplettera analysen . Tjörn 62 69 74 Härryda 21,05 21,05 21,05 Lilla Edet 63 70 73 Lerum 21,08 21,08 21,08 Kommunerna i Västra Götaland och Åmål 63 65 67 Tibro 21,14 21,14 21,14 Halland redovisade under perioden en Laholm 59 59 56 Öckerö 21,19 21,19 21,19 oförändrad nivå på borgensåtagande Herrljunga 47 55 53 Vara 20,90 21,64 21,20 relaterat till verksamhetens kostnader . Kungsbacka 50 50 47 Falkenberg 21,30 21,30 21,30 Kommunerna i länen redovisade ett Lidköping 46 46 47 Orust 48 48 47 Lidköping 21,09 21,09 21,39 genomsnittligt värde på 40% under 2008, Trollhättan 21,39 21,39 21,39 Stenungsund 60 51 47 41% under 2009 och 40% under 2010 . Töreboda 21,40 21,40 21,40 Töreboda 7 47 46 Hylte 21,45 21,45 21,45 De kommuner i länen som under år 2010 Bollebygd 36 40 43 Karlsborg 40 45 43 Bollebygd 21,49 21,49 21,49 hade beviljat mest i borgensåtaganden Borås 21,49 21,49 21,49 Tidaholm 48 45 43 i relation till verksamhetens kostnader Karlsborg 21,50 21,50 21,50 Ale 50 45 42 Kungsbacka 21,53 21,53 21,53 var Strömstad (132%), Öckerö (84%), Mellerud 50 49 42 Göteborg 21,30 21,30 21,55 Mölndal (81%), Sotenäs (79%) samt Vänersborg 43 42 41 Falköping 21,10 21,60 21,60 Alingsås och Lysekil (77%) . Lägst borgens- Essunga 29 32 40 Mark 21,64 21,64 21,64 åtagande hade beviljats av Lerum (3%), Mariestad 35 39 38 Tjörn 21,64 21,64 21,64 Härryda (4%), Borås och Ulricehamn Mark 43 40 38 Vårgårda 41 39 38 Vårgårda 21,49 21,49 21,64 (8%) samt Göteborg (9%) . Färgelanda 21,69 21,69 21,69 Färgelanda 34 33 36 Mariestad 21,69 21,69 21,69 30 kommuner minskade under peri- Dals-ed 39 40 35 Svenljunga 21,20 21,20 21,70 oden sina borgensåtaganden (54%) . Bengtsfors 30 36 34 Munkedal 31 31 33 Sotenäs 21,74 21,74 21,74 En uppvisade oförändrad nivå och res- Grästorp 21,75 21,75 21,75 Gullspång 3 6 29 terande 24 kommuner ökade sina bor- Tidaholm 21,00 21,75 21,75 Hjo 26 32 27 gensåtaganden . Alingsås 21,79 21,79 21,79 Kungälv 48 31 26 Kungälv 21,87 21,87 21,87 Tanum 27 24 26 Götene 21,50 21,90 21,90 Förbättrad budgetföljsamhet Halmstad 27 26 24 Tanum 21,99 21,99 21,99 Falköping 20 24 23 När det gäller budgetföljsamhet mäts den Essunga 21,50 21,50 22,00 Tranemo 25 23 22 i modellen mot ”resultat 1” eller resulta- Hjo 22,00 22,00 22,00 Uddevalla 54 23 22 Stenungsund 22,07 22,07 22,07 traden ”verksamhetens nettokostnader” . Varberg 49 67 22 Uddevalla 22,19 22,09 22,09 Meningen är att försöka fånga verksam- Götene 22 23 21 Herrljunga 22,29 22,29 22,29 hetens/nämndernas budgetföljsamhet Hylte 21 21 20 Ale 22,00 22,30 22,30 exklusive finansiella poster . För att kunna Vara 17 19 18 Falkenberg 12 14 17 Strömstad 21,99 21,99 22,34 göra jämförelser kommunerna emellan Orust 21,89 22,39 22,39 Skövde 18 17 15 relateras budgetavvikelsen till verksam- Lysekil 22,49 22,49 22,49 Svenljunga 18 16 15 hetens kostnader . Åmål 22,54 22,54 22,54 Tibro 17 17 15 Skara 13 14 13 Vänersborg 22,64 22,64 22,64 När det gäller ovanstående budgetav- Mellerud 22,69 22,69 22,69 Grästorp 13 11 12 vikelse varierade den under perioden . Munkedal 22,76 22,76 22,76 Göteborg 10 10 9 Under 2008 uppgick den till –0,2%, under Bengtsfors 22,54 22,54 22,79 Borås 11 8 8 Lilla Edet 22,80 22,80 22,80 2009 till 1,2% och 2010 till 0,0% . Ulricehamn 24 10 8 Gullspång 22,92 22,92 22,92 Härryda 3 4 4 Under 2010 redovisade 33 kommuner en Dals-Ed 23,64 23,64 23,64 Lerum 4 4 3 positiv budgetavvikelse och 22 kommu- Medel VG och Halland 21,60 21,66 21,72 ner hade en negativ budgetavvikelse när Medel VG och Halland 40 41 40 det gäller verksamhetens nettokostnader . * Borgensåtagande i % av verksamhetens kostnader Jämfört med 2008 var det en förbättring, då 31 kommuner redovisade negativa budgetavvikelser under detta år .

8 9 Budgetavvikelse 2008–2010* Sammanfattningsvis men de flesta av dessa kommuner torde Procent 2008 2009 2010 2010 var återhämtningens år när leva upp till de generella kriterier som lag- det gäller kommunernas omvärlds- stiftaren diskuterade i förarbetet till kom- Ale 0,2 2,5 0,8 förutsättningar i form av samhällseko- munallagen i samband med att begreppet Alingsås 4,2 2,5 0,5 god ekonomisk hushållning infördes eller Bengtsfors 0,0 –0,7 –1,2 nomisk och konjunkturell utveckling . reviderades . Bollebygd 0,4 0,2 –0,4 Hastigheten och kraften i såväl nedgån- Borås –0,3 1,2 –0,1 gen som uppgången under de två sen- En annan gruppering av kommuner var Dals–ed 0,5 1,4 0,2 aste åren har varit av sällan skådat slag Lilla Edet, Åmål, Färgelanda och Lysekil . Essunga –1,7 1,8 –1,0 och förvånat de flesta . Med tanke på de Dessa kommuner hade en soliditet Falkenberg –1,0 0,0 1,2 mörka moln som målades upp för kom- Falköping 0,0 –0,1 2,4 som var svagare än 0% och ett resultat mun- och landstingssektorn under 2008, Färgelanda –1,1 –5,0 –24,3 före extraordinära poster relaterat till Grästorp –0,2 1,7 –1,9 har dock de flesta kommuner i Sverige verksamhetens kostnader på mellan 0 och Gullspång –3,6 –0,3 –1,5 finansiellt både under 2009 och 2010 1% mellan 2008 och 2010 . De fyra kom- Göteborg –0,7 –0,2 0,7 kommit förvånansvärt helskinnade ur munerna placeras in längst ner till höger Götene 0,5 0,8 –1,4 krisen . Detta gäller även kommunerna som innehåller kommuner med svagt Halmstad 0,4 2,4 1,8 i Västra Götaland och Hallands län, där finansiellt handlingsutrymme under 2010 . Herrljunga –3,2 2,0 –1,3 många kommuner har ett gott eller till- Hjo –1,8 2,9 1,1 fredsställande finansiellt handlingsut- Sammanfattningsvis kan konstateras att Hylte –1,5 1,8 –0,2 det 2010 fanns kommuner inplacerade i Härryda 1,3 1,7 1,8 rymme inför framtiden . Karlsborg –1,0 1,0 –2,0 alla de nio rutorna i matrisen . Det visar att När det gäller resultatnivå och finansiellt Kungsbacka 2,4 4,6 4,6 det skiljer en hel del mellan vilket finansi- Kungälv –0,2 1,3 –1,7 handlingsutrymme finns det i länen stora ellt utgångsläge de olika kommunerna har Laholm –0,3 1,0 2,2 skillnader mellan enskilda kommuner . De i Västra Götaland och Halland . Matrisen Lerum –2,5 1,0 2,5 55 kommunerna i de två länen har dock skall dock användas med största försik- Lidköping 0,4 2,1 0,4 utifrån 2010 års räkenskaper inordnats tighet, då den bara på ett grovt sätt skat- Lilla Edet –0,7 1,0 0,5 i en matris på nästa sida som innehåller tar det finansiella läget för kommunerna Lysekil –0,6 –0,2 –2,4 nio grupper, utan att någon inbördes Mariestad 0,1 1,3 –1,8 i länen . ranking inom grupperna . Matrisen är Mark –0,2 1,4 –0,2 Mellerud 0,6 2,0 0,1 subjektiv och bygger på vad författaren Munkedal –0,4 1,0 1,9 anser vara starkt och svagt finansiellt Mölndal –0,2 2,1 2,2 resultat och ställning . Matrisen skall Orust –1,3 2,0 0,2 därför läsas och tolkas utifrån detta . Den Partille –1,1 3,0 –1,5 bygger dels på kommunens finansiella Skara 0,3 3,0 0,2 resultat under de tre senaste åren och Skövde 0,8 –0,6 1,3 kommunens finansiella ställning i form Sotenäs 0,8 1,7 0,9 Stenungsund –0,6 0,3 1,1 av soliditet . Till exempelvis så krävs för Strömstad 0,7 1,1 –0,8 att hamna i rutan för starkt finansiellt Svenljunga –5,6 1,9 3,8 resultat och stark finansiell ställning Tanum –0,2 0,9 0,3 ett genomsnittligt resultat i de senaste Tibro 0,3 –0,3 0,0 tre åren på minst 2% av verksamhetens Tidaholm 1,3 3,2 0,2 kostnader och en soliditet på minst 20% Tjörn –2,3 –0,3 0,7 under 2010 . Tranemo 0,1 –0,1 –1,3 Trollhättan 1,2 1,2 0,6 Av matrisen, som återfinns på nästa Töreboda –1,8 –0,6 1,1 sida, kan utläsas att 10 av 55 kommuner Uddevalla –0,8 4,1 0,7 Ulricehamn –0,9 0,9 –2,4 i länen hade ett genomsnittligt resultat Vara 2,1 1,7 3,5 under de tre senaste åren som var stark- Varberg 1,1 0,7 3,4 are än 2% i kombination med en soliditet Vårgårda –1,7 2,1 –0,2 inkl . samtliga pensionsförpliktelser som Vänersborg –0,5 1,9 1,0 under 2010 var högre än 20% . Dessa Åmål 0,1 –1,0 –1,2 var utan inbördes ordning Alingsås, Öckerö 0,1 4,9 3,9 Tidaholm, Halmstad, Vara, Kungsbacka, Medel VG och Halland –0,2 1,2 0,0 Varberg, Laholm, Skövde, Mölndal och

* Budgeterade verksamhetens nettokostnader Strömstad . Det går inte att uttala sig – Utfall verksamhetens nettokostnader /Verksam- generellt om god ekonomisk hushållning, hetens bruttokostnader

9 Finansiellt resultat/ställning, kommunerna i Västra Götaland och Halland 2010

Stark finansiell ställning Varken stark eller svag Svag finansiell ställning (Soliditeten var starkare än finansiell ställning (Soliditeten var svagare än 20% 2010 ). (Soliditeten låg mellan 0 % 0% 2010 ). och 20 % 2010 ).

Starkt resultat Alingsås, Tidaholm, Tanum, Orust, Ale, Göteborg, Karlsborg, (Resultatet var högre än 2 % Halmstad, Vara, Kungsbacka, Vänersborg, Skara, Härryda, Stenungsund, Munkedal, av verksamhetens kostnader Varberg, Laholm, Skövde, Kungälv Hylte 2008–2010) Mölndal, Strömstad

Varken starkt eller Tibro, Herrljunga, Mark, Lerum, Dals-Ed, Bollebygd, Mellerud, Grästorp, svagt resultat Sotenäs Öckerö, Partille, Falkenberg, Mariestad, Gullspång, (Resultatet låg mellan 1% Töreboda, Trollhättan, Tjörn, Uddevalla och 2 % av verksamhetens Lidköping, Götene, kostnader 2008–2010) Falköping, Hjo, Vårgårda

Svagt resultat Borås, Ulricehamn, Tranemo Bengtsfors, Essunga, Lilla Edet, Åmål, Färgelanda, (Resultatet var svagare än Uddevalla Lysekil 1% av verksamhetens kost- nader 2008–2010 .)

Finansiella nyckeltal, Västra Götalands och Hallands län 2008–2010

2008 2009 2010

Verksamhetens nettokostnader/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 94,6 93,8 93,3 Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 4,2 4,1 4,5 Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0,3 –0,5 –0,2

Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 99,1 97,4 97,6

Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringarna, % 87 99 110 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader, % 8 9 8

Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader, % 0,7 2,1 2,0 Årets resultat/verksamhetens kostnader, % 0,6 2,1 2,7

Genomsnittligt resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, % 1,9 1,6 1,6

Soliditet inkl . hela pensionsskulden och löneskatt, % 3 4 8

Primärkommunal skattesats, kr 21,60 21,66 21,72

Kassalikviditet, % 70 77 78

Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader, % –7 –7 –6

Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 40 41 40

Budgetavvikelse verks . nettokostnader/verks . kostnader, % –0,2 1,2 0,0

På nästa sida finns en ytterligare matris eller tabell . Den försöker räkenskaper . Den liksom tidigare redovisade tabeller är ett komple- beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån ment till den finansiella profilen som redovisas på sidorna 15–19 . perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort- och långsiktigt Där kan du tala del av var din kommun befinner sig och hur den finansiellt handlingsutrymme . Modellen är subjektiv, men bygger har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats och Halland . Vilka likheter och olikheter uppvisade din kommun i i analysen ovan . Graderingen är även här gjord utifrån 2010 års förhållande till övriga kommuner?

10 Finansiella styrkor/svagheter, kommunerna i Västra Götaland/Halland 2010

FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1 Varken starkt eller svagt1 Svagt värde1

Skattesats 2010 21,30 kr eller lägre 21,31 till 21,99 kr 22,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell Partille Lidköping Essunga gäller att ”ju högre upp i tabellen Varberg Trollhättan Hjo kommunen befinner sig desto starkare Halmstad Töreboda Stenungsund värde har kommunen på nyckeltalet” . Laholm Hylte Uddevalla Mölndal Bollebygd Herrljunga Exempelvis: Partille har den lägsta skatten Ulricehamn Borås Ale bland de kommuner som ligger i kolumnen Skövde Karlsborg Strömstad med starkt värde längst till vänster . Skara Kungsbacka Orust Den placeras därför högst upp . Tranemo Göteborg Lysekil Härryda Falköping Åmål Dals-Ed är den kommun som har det Lerum Mark Vänersborg svagaste värdet bland de kommuner Tibro Tjörn Mellerud som ligger i kolumnen med svagt värde . Öckerö Vårgårda Munkedal Den placeras därför längst ned . Vara Färgelanda Bengtsfors Falkenberg Mariestad Lilla Edet Detta innebär att rangordningen när det Svenljunga Gullspång gäller samtliga nyckeltal går från vänster Sotenäs Dals-Ed till höger kolumnvis . Grästorp Tidaholm Alingsås Kungälv Götene Tanum

Kortsiktigt finansiellt 75% eller högre 74,9% till 55% 54,9% eller lägre handlingsutrymme 2010 Partille Åmål Lysekil (Kassalikviditet) Lerum Götene Gullspång Tidaholm Bollebygd Mellerud Alingsås Vänersborg Skövde Ulricehamn Ale Lidköping Laholm Herrljunga Färgelanda Öckerö Tanum Grästorp Borås Dals-Ed Halmstad Mark Tibro Tjörn Vara Mariestad Hjo Töreboda Tranemo Hylte Varberg Härryda Vårgårda Göteborg Munkedal Uddevalla Mölndal Sotenäs Kungälv Svenljunga Essunga Lilla Edet Skara Trollhättan Falkenberg Falköping Bengtsfors Kungsbacka Karlsborg Orust Strömstad Stenungsund

11 12 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1 Varken starkt eller svagt1 Svagt värde1

Långsiktigt finansiellt 2,0% eller högre 1,9% till 1,0% 1,0% eller svagare handlingsutrymme 2010 Halmstad Trollhättan Uddevalla (Soliditet inkl pensions- Lerum Svenljunga Karlsborg åtagande) Härryda Essunga Göteborg Lidköping Tanum Munkedal Kungälv Töreboda Stenungsund Skövde Öckerö Grästorp Herrljunga Dals-Ed Tjörn Mölndal Ale Mellerud Sotenäs Vårgårda Hylte Vara Bollebygd Åmål Mark Bengtsfors Mariestad Tidaholm Falkenberg Lilla Edet Kungsbacka Partille Lysekil Ulricehamn Vänersborg Färgelanda Strömstad Hjo Gullspång Varberg Götene Alingsås Orust Laholm Skara Borås Falköping Tibro Tranemo

Resultatnivå 2010 2,0% eller starkare 1,9% till 1,0% 1,0% eller svagare (Resultat före extraordinära poster Lidköping Essunga Grästorp i förhållande till verksamhetens Mölndal Gullspång Mellerud kostnader) Stenungsund Töreboda Dals-Ed Kungsbacka Falkenberg Lilla Edet Vara Sotenäs Mariestad Varberg Bollebygd Borås Göteborg Herrljunga Falköping Laholm Partille Götene Orust Skara Lerum Halmstad Vårgårda Bengtsfors Alingsås Strömstad Tranemo Ale Åmål Lysekil Härryda Kungälv Ulricehamn Skövde Mark Färgelanda Munkedal Trollhättan Tibro Karlsborg Tidaholm Uddevalla Tanum Vänersborg Tjörn Hjo Hylte 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen Svenljunga är satta utifrån subjektiva värderingar . Detta är Öckerö författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid . Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige . En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga .

12 9 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1 Varken starkt eller svagt1 Svagt värde1

Långsiktig resultatnivå 2008–2010 2,0% eller starkare 1,99% till 0,0% –0,1% eller svagare (Genomsnittligt resultat före extra- Halmstad Falkenberg Lidköping ordinära poster under 3 år/ Stenungsund Lerum Essunga verksamhetens bruttokostnader) Kungsbacka Partille Falköping Mölndal Tibro Mariestad Varberg Trollhättan Tranemo Alingsås Öckerö Gullspång Vara Grästorp Borås Tidaholm Hjo Götene Ale Mellerud Lilla Edet Göteborg Dals-Ed Lysekil Laholm Bollebygd Bengtsfors Härryda Herrljunga Ulricehamn Skövde Sotenäs Åmål Tanum Mark Svenljunga Tjörn Töreboda Uddevalla Hylte Vårgårda Färgelanda Orust Skara Strömstad Karlsborg Kungälv Vänersborg Munkedal

1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar . Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid . Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige . En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga .

13 14 Så tolkar du den finansiella profilen!

Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finan- siella ställning, in­nehåller åtta olika nyckeltal och fyra vik- tiga finansiella pers­pektiv. Nedan görs en be­skrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad.

Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet Skattefin. av 5 Skattesats Skattefin. av 5 Skattesats investeringar investeringar 4 4 Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år. resultat – 3 år 2 2 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat före Finansiella Resultat före extraordinära extraordinära Finansiella poster nettotillgångar poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap

Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal Skalan. Diagrammet har skalan 1–5 . Poängskalan är redovisade på åtta axlar . Nyckeltalen speglar olika relativ . I vår analys av kommunerna i Västra Götaland dimensioner­ av den analyserade kommunens finansiella och Halland (55 st) fördelades poängen enligt följande: situation och utveckling . Vissa nyckeltal är relaterade Kommunerna med de fem starkaste observationerna till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jäm- inom varje nyckeltal fick en femma, de elva följande en föras mellan olika kommuner . Nyckeltalen beskrivs på fyra, de 24 därpå en trea, de elva därefter en tvåa och de sidan 12 . fem svagaste fick en etta . Poängen har således fördelats enligt en normalfördelningskurva .

Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet Skattefin. av 5 Skattesats Skattefin. av 5 Skattesats investeringar 4 investeringar 4 Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år resultat – 3 år 2 2 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat före Resultat före Finansiella Finansiella extraordinära nettotillgångar extraordinära poster poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap

Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra Poäng och genomsnitt. Den heldragna­ linjen visar de axlar­ som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga olika poäng­ som den analyserade­ kommunen har fått för finansiella perspektiv . Varje perspektiv/axel är summan varje enskilt­ nyckeltal resp­ . för de fyra­ sammanvägda av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill­ axeln . Samt­­­ axlarna­ . Den streckade­­ ringen i mitten visar trean i den liga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen . Exem­ analyserade gruppen . Ligger kommunen­ utanför den pelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal­ streckade­ ringen­­­ har den ett starkare värde än genom­ skatt, soliditet,­ finansiella nettotillgångar och kassa- snittet i gruppen och omvänt . Den heldrag­ na­ linjen likviditet . redovi­ sar­ den finansi­ ella­ profilen för den analyserade kommunen .

14 11 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen

De fyra perspektiven resultat före extraordinära poster, skat- Nettokostnadsandelen – visar hur stor tefinansieringsgraden av investeringarna Den finansiella profilen som redovisas i andel av skatteintäkterna och de gene- och ”genomsnittligt­ resultat under de tre denna rapport innehåller fyra perspektiv rella statsbidragen­ som har gått åt till att senaste åren” . som är viktiga ur ett övergripande finan- finan­ siera­ verksamhetens nettokostnader siellt perspektiv . Dessa fyra är: Kontrollen inklusive­ avskrivningar och finansnetto . över finansiella utvecklingen, långsiktig Finansiella nyckeltal 100% innebär att skatteintäkter och betalningsberedskap, kortsiktig betal- Här följer beskrivningar av de i texten generella statsbidrag precis täcker den ningsberedskap och riskförhållande . Varje och profilerna förekommande finansiella löpande driften . aspekt­ mäts via de fyra närmaste liggan- nyckeltalen . Investeringsvolym – Årets nettoinves­ de nyckeltal i profilen . Detta innebär­ att Borgensåtagande – redovisar de teringar har ställts i förhållande till verk- varje nyckeltal i den finansiella profilen borgens­åtaganden som kommunen redovi- samhetens nettokostnader för att det ingår i två perspektiv . sar inom­ linjen . Borgensåtagan­ dena­­­ divi­ skall gå att jämföra kommunerna emellan . Långsiktig handlingsberedskap – Det deras med verksamhetens kostnader för Resultat före extraordinära poster – första perspektivet handlar om att redo­ att jämfö­ relser­ skall kunna ske mellan de summan av kommunens samtliga intäkter visa vilken finansiell motståndskraft analyserade kommunerna­ . och kostnader under­ året exklusive extra- kommunen har på lång sikt i förhållande Borgensåtagandena ingår inte i den ordinära poster (poster av engångskarak- till övriga kommuner i grupperna . Alla finansiella profilen . tär som uppgår till väsentligt belopp och perspektiv­ i profilen är relaterade till hur Budgetföljsamhet – avvikelsen mellan inte har med den ordinarie verksamheten kommunen­ befinner­ sig i förhållande budgeterat verksamhetens nettokostnader att göra) . Resultatet­ har dividerats med övriga kommuner i grupperna . I perspek- och redovisat verksamhetens nettokost- verksamhetens kostnader för att jämfö­ ­ tivet ingår­ nyckeltalen skattesats, soliditet, nader . Avvikelsen­ divideras med verk- relser skall kunna göras mellan de analy- skatte­­­inansieringsgradenf av investering- samhetens kostnader för att jämförelser serade kommunerna . arna och ”genomsnittligt resultat under skall kunna ske mellan de analyserade de tre senaste åren” . Genomsnittligt resultat före extraordi- kommunerna . nära poster under de tre senaste åren Kortsiktig handlingsberedskap – Det För att erhålla högsta betyg i profilen, – beskriver­ kommunens genomsnittliga andra perspektivet redovisar vilken skall budgetavvikelsen vara så liten som resultat under de tre senaste åren . Resul­ finansiell motståndskraft kommunen­ har möjligt . Positiv budgetavvikelse medför tatet­ har dividerats med verksamhetens på kort sikt . Det närmaste 1–2 åren foku- dock minst en 3:a . kostnader för att jämförelser mellan de seras . analyserade kommunerna ska kunna göras . I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella Finansiella nettotillgångar – omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i nettotillgångar, kassalikviditet, budgetfölj- Skattefinansieringsgrad – beskriver­ balansräkningen som kommunen beräk­ ­ samhet och resultat före extraordinära hur stor andel av årets nettoinves­ teringar­ nas omsätta på tio års sikt (omsätt­ ­ poster . som kommunen kan finansiera med egna ningstillgångar­­ + långfristiga fordringar + medel i form av återstående skattein- Riskförhållande – Med tredje perspek- långfristiga placeringar – kortfristiga och täkter . Egna medel räknas fram genom tivet risk avses hur kommunen är expone- långfristiga skulder)­ . Måttet divideras att resultatet före extraordinära poster rad finansiellt . En god ekonomisk hushåll- med verksamhetens kostnader för att tillförs årets avskrivningar . Kallas ibland ning innefattar att kommunen i kort- och jämfö­­ relser­ skall kunna ske mellan de självfinansieringsgrad­ . medellångt perspektiv inte behöver vidta analyserade kommunerna . Måttet speglar drastiska åtgärder för att möta finansiella en tidsrymd som ligger någonstans mel- Soliditet – eget kapital i förhållande problem . I perspektivet ingår nyckeltalen lan likviditets­ måtten­ och soliditeten . Man till totala tillgångar . Beskriver hur kom- skattesats, soliditet, finansiella nettotill- skulle kunna uttrycka­ det som ”medel- munens långsiktiga betalningsstyrka­ gångar och kassalikviditet . lång betalningsberedskap” . utvecklas . Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme . Kontroll över det finansiella Kassalikviditet – ett mått på hur god utvecklingen – med det fjärde pers­ kommunens kortsiktiga betalningsbered- pektivet­ kontroll avses avslutningsvis­ skap är . Måttet räknas fram genom att hur kommunen klarar av att kontrollera­ likvida medel och kortfristiga ford­ ringar­ sitt finansiella­ resultat . I perspektivet divideras med kortfristiga skulder . ingår nyckeltalen budgetföljsamhet,

15 21 Finansiella profiler för Tanums kommun 2008–2010

Syftet med den här analysen är att inte i den finansiella analysen. Därefter redovisa var Tanums kommun befinner följer en kortfattad analys av hur de fyra perspektiven i profilen har förändrats sig finansiellt och hur kommunen har Tanum 2010 utvecklats under 2008–2010 i förhål- för kommunen mellan 2008 och 2010. Lång sikt, lande till övriga kommuner i Västra kapacitet Till sist ges en kort avslutande kommen- Skattefin. av 5 Götalands län och Hallands län. Detta investeringar Skattesats tar till Tanums finansiella ställning och 4 görs i form av en speciellt framtagen utveckling de senaste tre åren. Genomsnittligt 3 Soliditet finansiell profil, vars uppgift är att resultat – 3 år 2 spegla starka och svaga sidor hos den 1 Utvecklingen av några finansiella granskade kommunen jämfört med Kontroll Risk nyckeltal under perioden 2008–2010 länens övriga 54 kommuner. Resultat Resultat före extraordinära poster Finansiella före extra- En grundläggande förutsättning för att Vad är den finansiella profilen? ord. poster nettotillgångar uppnå och vidmakthålla en god ekono- Utgångspunkten för analysen som pre- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet misk hushållning är att balansen mellan senteras på de följande sidorna är de beredskap löpande intäkter och kostnader är god. finansiella profiler i form av polärdiagram Ett mått på balansen mellan de löpande som redovisas i mittspalten på denna intäkterna och kostnaderna är resultat sida. De innehåller dels åtta finansiella Tanum 2009 före extraordinära poster. Detta resultat nyckeltal, dels fyra perspektiv som är innehåller alla kommunens löpande kost- viktiga när en kommuns ekonomi analy- Lång sikt, nader och intäkter och bör i förhållande kapacitet seras. De fyra perspektiven är långsiktig Skattefin. av 5 till verksamhetens kostnader ligga runt investeringar Skattesats handlingsberedskap, kortsiktig hand- 4 2% över en längre tidsperiod. Detta för lingsberedskap, riskförhållande samt Genomsnittligt 3 Soliditet att kommunen skall kunna bibehålla sin resultat – 3 år 2 kontroll över den finansiella utvecklingen. kort- och långsiktiga handlingsbered- 1 Genom att ta fram tre finansiella profiler Kontroll Risk skap. För expansiva kommuner med stora för Tanums kommun för 2008–2010 kan investeringar bör resultatet dock ligga på Resultat mellan 3 och 4% om kommunens finansi- man på ett översiktligt sätt fastställa före extra- Finansiella nettotillgångar vilken finansiell utveckling och ställn- ord. poster ella handlingsutrymme skall bibehållas. ing kommunen har haft i förhållande till Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet För nyckeltalet ”resultat före extraordi- övriga kommuner i länen. Det är viktigt beredskap nära poster i förhållande till verksam- att poängtera att den finansiella profilen hetens bruttokostnader”, redovisade är relativ, vilket innebär att om kom- Tanum ett förbättrat resultat mellan 2008 munen redovisar en 4:a eller en 5:a i Tanum 2008 och 2010 med 0,6 procentenheter från profilen, har man visserligen bland de 1,9% till 2,5%. Motsvarande genomsnit- starkaste värdena för nyckeltalet i det Lång sikt, tlig förändring för kommunerna i Västra kapacitet Skattefin. av granskade länen, men värdet kan behöva 5 investeringar Skattesats Götaland var en förbättring med 1,3 pro- förbättras för att nå t ex god ekonomisk 4 centenheter från 0,7% till 2,0%. hushållning. I allmänhet är det dock så Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år att om kommunen får en 4:a eller en 5:a 2 De största förklaringarna till förbättring- 1 för ett nyckeltal i den finansiella profilen en i länen var för de flesta kommuner en Kontroll Risk är styrkan på nyckeltalet oftast mer än till- ökad intäkt i form av tillfälligt konjunk- fredsställande. Mer information om model- Resultat turstöd från staten under 2010 och att före extra- Finansiella len och de nyckeltal som den innehåller ord. poster nettotillgångar kostnadsutvecklingen under både 2009 finns i ett separat avsnitt i rapporten. och 2010 var relativt låg jämfört med Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet tidigare år. Inledningsvis i denna analys belyses beredskap Tanum hade under 2010 det 19:e star- hur de åtta nyckeltal som ingår i den kaste resultatet i länen. Detta innebar en finansiella profilen har utvecklats över 3:a i den finansiella profilen, vilket var tid både för Tanums kommun och för en poängmässig försvagning jämfört med genomsnittet i länen. I avsnittet berörs det två föregående åren då kommunen även nyckeltalen nettoinvesteringar fick 4:or. och borgensåtagande, men dessa ingår

16 17 Nettoinvesteringar nen kan skattefinansiera samtliga inves- Tanum redovisade 2010 en soliditet som Med nettoinvesteringar avses invester- teringar som genomförts under året. var i nivå med snittet i länen. Soliditeten ingsutgifter med avdrag för eventuella Detta stärker då kommunens finansiella inklusive samtliga pensionsförpliktelser investeringsinkomster. I nettoinvester- handlingsutrymme. Allt över 100% kan och särskild löneskatt uppgick till 11% ingar räknas inga försäljningsinkomster användas till att amortera av kommunens jämfört med genomsnittliga 8%. in. Målsättningen med nyckeltalet är att skulder och/eller stärka likviditeten. Under perioden uppvisade Tanum utveck- mäta hur de löpande intäkterna räcker Mellan 2008 och 2009 förbättrades skatte- lingsmässigt samma positiva trend som till att finansiera investeringarna. Har en finansieringsgraden av investeringarna genomsnittet bland kommunerna i länen. kommun stora försäljningsinkomster, kan från 62% till 80%. Det berodde dels på Tanum förbättrade sin soliditet med 4 de i sin tur förbättra egenfinansierings- att resultatet förbättrades från 12 mkr till procentenheter, från 7% till 11%, medan graden av investeringar, men detta är ett 16 mkr, dels på att nettoinvesteringarna den genomsnittliga soliditeten i länen annat nyckeltal som inte används i denna minskade från 67 mkr till 59 mkr. förbättrades med 5 procentenheter, analys. För att nyckeltalet skall bli jäm- från 3% till 8%. En viktig förklaring till förbart mellan kommunerna har netto- Under 2010 försvagades skattefinansier- förbättringen, var minskade åtaganden investeringarna relaterats till verksam- ingsgraden marginellt till 79%. Förkla- för de pensionsförpliktelser som är äldre hetens nettokostnader. Nyckeltalet ringen vara att nettoinvesteringarna än 1998 och som ligger utanför balans- finns inte i den finansiella profilen, men ökade från 59 mkr till 62 mkr samtidigt räkningen. redovisas här för att ytterligare komplet- som resultatet låg kvar på 16 mkr. tera analysen. I den finansiella profilen fick Tanum 3:or För länens kommuner i genomsnitt upp- under samtliga av de granskade åren. En genomsnittlig svensk kommun ligger gick skattefinansieringsgraden av årets under en längre period, 5–10 år, runt investeringar till 87%, 99% samt 110% Finansiella nettotillgångar 7–8% när det gäller detta nyckeltal. under den aktuella perioden. Det gav en I måttet finansiella nettotillgångar ingår Variationerna mellan enskilda år är dock genomsnittlig skattefinansieringsgrad alla finansiella tillgångar och skulder i oftast stora, speciellt i mindre kommu- under perioden på 98%. Den genom- balansräkningen som kommunen beräk- ner, där större investeringar påverkar de snittliga skattefinansieringsgraden för nas omsätta på 10–20 års sikt, nämligen enskilda åren kraftigt. Tanum uppgick under perioden till 74%, långfristiga fordringar och placeringar, vilket innebar att Tanum i jämförelse med Relateras Tanums nettoinvesteringar omsättningstillgångar samt kort- och länens snitt låg på en svagare skattefi- till verksamhetens nettokostnader, långfristiga skulder. Nettot av dessa nansieringsgrad sett över hela perioden. framgår att kommunen sammanlagt relateras sedan till verksamhetens kost- Tanum hade dock en högre investerings- under de tre åren mellan 2008–2010 nader för att det skall bli jämförbart kom- volym jämfört med genomsnittet i länen. hade en total investeringsvolym som var munerna emellan. Måttet är viktigt eft- högre jämfört med genomsnittet i länen. Vad gäller poängen för skattefinansier- ersom det speglar den finansiella hand- Kommunen investerade för 13%, 12% och ingsgraden av investeringar i den finansi- lingsberedskap som ligger någonstans 12% av sina nettokostnader under de tre ella profilen, låg Tanum på 3:or samtliga mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten granskade åren. Det innebar att Tanum i av de granskade åren. och det långsiktiga soliditetsmåttet. I genomsnitt investerade för 12,4% av net- måttet elimineras också vidareutlåning tokostnaderna per år under perioden. Soliditet inkl pensionsavsättningar och inom koncernen eftersom såväl fordrings- Genomsnittsvärdena för länen uppgick löneskatt inom linjen som skuldsidan inkluderas i måttet. till 8% under 2008, 9% under 2009 och Soliditeten är ett mått på kommunens Tanums finansiella nettotillgångar rela- 8% under 2010. Detta gav ett genomsnit- långsiktiga finansiella handlingsutrymme. terade till verksamhetens kostnader tligt värde för länen på 8,3% per år under Den visar hur stor del av kommunens förblev oförändrad under perioden. perioden 2008–2010. tillgångar som har finansierats med skat- Under både 2008 och 2010 uppvisade teintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre kommunen ett värde om –41%. Nivån på Skattefinansieringsgrad av investeringarna skuldsättning har kommunen. I denna måttet innebär att kommunens skulder När den löpande driften har finansierats, rapport används ”soliditet inkl. samtliga översteg kommunens finansiella tillgån- bör en så stor andel av skatteintäkterna pensionsförpliktelser och särskild löne- gar. Många kommuner i Sverige redovisar återstå att större delen av investering- skatt” för att få med de pensionsförplik- en negativ nivå på måttet, så Tanum är arna kan finansieras med skatteintäkter. telser med vidhängande löneskatt som inte unika med att redovisa negativa Detta mäts genom nyckeltalet ”skatte- återfinns utanför balansräkningen. Det finansiella nettotillgångar. En förklaring finansieringsgrad av investeringarna”. ger en bättre bild av kommunens totala till det negativa värdet är att kommu- Redovisas ett värde hos nyckeltalet på långsiktiga finansiella handlingsutrymme. 100% eller mer, innebär det att kommu-

17 nerna i många fall har en stor del av sina skap i förhållande till övriga kommuner Borgensåtagande tillgångar i form av anläggningstillgångar. i länen, eftersom en jämförelsevis låg Borgensåtagande i förhållande till verk- skattesats innebär en potential att stärka samhetens kostnader är ett risknyckeltal. Jämfört med övriga kommuner i länen har intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Kommuner med höga borgensåtaganden Tanum svagare finansiella nettotillgån- Det är samtidigt viktigt att klargöra att bör ha god kontroll på de kommunala gar, eftersom länen under perioden för- det redovisade betraktelsesättet är bolag som kommunen har gått i borgen bättrade sig från –7% till –6%. Tanums tämligen pragmatiskt och därmed kan för. Nyckeltalet finns inte i den finansiella värde för de finansiella nettotillgångarna ha begränsad betydelse i praktiken. profilen, men redovisas här för att ytter- under 2010 innebar en 1:a i den finansi- Storleken på skatteuttaget är ju till stor ligare komplettera analysen. ella profilen, vilket var samma som under del en ideologisk fråga. 2008 och 2009. Tanum hade under 2010 beviljat bor- Tanums skattesats uppgick under peri- gensåtaganden som var lägre jämfört Kassalikviditet oden till 21,99 kr. Det var 27 öre högre med snittet bland kommunerna i Västra Kassalikviditeten är ett mått på kommu- än den genomsnittliga skattesatsen Götalands och Hallands län. Relateras nens kortsiktiga betalningsberedskap. En bland Västra Götalands och Hallands borgensåtagandena till verksamhetens oförändrad eller ökande kassalikviditet kommuner som uppgick till 21,72 kr un- kostnader, redovisade Tanumunder 2010 i kombination med en oförändrad eller der 2010. Detta innebar att kommunen ett värde på 26%, medan genomsnittet förbättrad soliditet är ett tecken på att fick en 3:a i den finansiella profilen, vil- i länen låg på 40%. Under 2008 uppgick kommunens totala finansiella handlings- ket var detsamma som under 2008 och detta mått i länen också till 40%, vilket utrymme har stärkts. 2009. Den genomsnittliga skattesatsen i innebar att de genomsnittliga beviljade länen ökade under perioden, från 21,60 borgensåtagandena i länen förblev År 2008 uppgick Tanums kassalikviditet kr till 21,72 kr. oförändrade under perioden. I Tanum till 62%. Under 2009 förbättrades den till minskade däremot borgensåtagandena 72%, för att 2010 försvagas och uppgå till Budgetföljsamhet med 1 procentenhet från 27% till 26%. 64%. Den genomsnittliga kassalikviditeten Budgetföljsamheten är ett mått på bland kommunerna i länen uppgick de kommunens finansiella kontroll. Bud- De fyra perspektiven, utveckling aktuella åren till 70%, 77% samt 78%, getavvikelsen bör ligga så nära noll som 2008–2010 totalt en förbättring på 8 procentenhe- möjligt. Den mäts i denna rapport mot Poängen för ett av åtta nyckeltal i den ter. Detta skall jämföras med Tanums resultat 1 eller verksamhetens nettokost- finansiella profilen försvagades mellan förbättring med 2 procentenheter. Detta nader. Avvikelsen ställs sedan i relation 2008 och 2010. Det var nyckeltalet för innebar att likviditetsutvecklingen och till verksamhetens kostnader för att det resultatet före extraordinära poster. likviditetsnivån i Tanum under perioden skall gå att jämföra kommunerna. Övriga nyckeltal förblev poängmässigt var svagare än genomsnittet bland kom- oförändrade under perioden. munerna i länen. För Tanum uppgick detta mått år 2010 till 0,3%, vilket var en lägre budgetavvikelse Ovanstående innebar att Tanum försvag- Tanums likviditetsutveckling innebar jämfört med 2009, då avvikelsen stan- ade poängen för två av fyra perspektiv i att kommunen i den finansiella profilen nade på 0,9%. Under 2008 redovisades den finansiella profilen. Det var kontroll under hela perioden låg på en 3:a för en avvikelse på –0,2%. För länens kom- och kortsiktig handlingsberedskap. Det nyckeltalet kassalikviditet. muner i genomsnitt uppgick budgetav- övriga två perspektiven den långsiktiga Som nämns ovan är det är viktigt att vikelsen relaterad till verksamhetens handlingsberedskapen samt riskförhål- kassalikviditeten studeras ihop med soli- kostnader till –0,2% under 2008, 1,2% lande, förblev poängmässigt oföränd- diteten eftersom likviditeten kan förbätt- under 2009 samt 0,0% under 2010. Det rade. ras via upplåning. Detta stärker kom- vill säga, den genomsnittliga budget- Kontrollperspektivet försvagades från munens kortsiktiga betalningsberedskap följsamheten i länen och i Tanum vari- 3,75 till 3,5 poäng. Det förklaras av att men försämrar samtidigt den långsiktiga erade mellan 2008 och 2010. poängen för resultatet före extraordinära betalningsberedskapen. Tanum förbätt- I den finansiella profilen har Tanums poster försvagades från en 4:a till en 3:a. rade både soliditeten och kassalikvidi- nyckeltal för budgetföljsamhet utvecklats Övriga nyckeltal förblev poängmässigt teten under perioden, vilket är positivt. från en 4:a under 2008 till en 3:a under oförändrade, skattefinansieringsgraden 2009, för att under 2010 åter ligga på av investeringarna låg på 3:or, medan Skattesats en 4:a. det genomsnittliga resultatet under de Skattesats är ett nyckeltal som speglar tre senaste åren och budgetföljsamheten kommunens långsiktiga handlingsbered- låg på 4:or.

18 19 Den långsiktiga handlingsberedskapen För det avslutande fjärde perspektivet, och högre pensionskostnader, det senare låg på oförändrade 3,25 poäng om 2008 kortsiktig handlingsberedskap, försvagades till följd av ökade utbetalningar för den och 2010 jämförs. Inget av perspektivets poängen från 3,0 till 2,75. Det förklaras s. k. gamla pensionsskulden vilken upp- nyckeltal förändrades poängmässigt av att resultatet före extraordinära poster arbetats tiden före 1998. under perioden. Skattesatsen, solidite- försvagades från en 4:a till en 3:a. Övriga Med det rådande samhällsekonomiska ten och skattefinansieringsgraden av nyckeltal inom perspektivet förblev läget blir det en utmaning att lyckas investeringarna låg alla på 3:or under poängmässigt oförändrade mellan 2008 med detta framöver, men med en aktiv samtliga av de granskade åren. Medan och 2010. Budgetföljsamheten låg på styrning där ekonomin hela tiden ställs fjärde nyckeltalet, det genomsnittliga 4.or, de finansiella nettotillgångarna på mot de ökande verksamhetsbehoven har resultatet under de tre senaste åren låg 1:or medan kassalikviditeten låg på 3:or. Tanummöjlighet att redovisa ett sådant på 4:or. Sammanfattningsvis kan konstateras att resultat. Poängen för riskförhållande låg på Tanums kommun 2010 hade en finansiell oförändrade 2,5 poäng under perioden. profil som var ganska genomsnittlig. Inget av perspektivets nyckeltal föränd- rades under perioden. Skattesatsen, Avslutande kommentar soliditeten och kassalikviditeten låg alla Tanum bör minst bibehålla en resultat- på 3:or under samtliga av de granskade nivå på omkring 2,5% de kommande åren åren. De finansiella nettotillgångarna låg för att möta framtida utmaningar i form på 1:or under perioden. av bland annat förväntade volymökningar

Finansiella nyckeltal 2008 2009 2010

Västra Tanums Västra Tanums Västra Tanums Götaland kommun Götaland kommun Götaland kommun o. Halland o. Halland o. Halland

Verksamheten/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 94,6 90,7 93,8 90,0 93,3 90,4 Avskrivningar/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 4,2 5,8 4,1 5,9 4,5 6,0 Finansnetto/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0,3 1,2 –0,5 0,9 –0,2 0,6

Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 99,1 97,7 97,4 96,9 97,6 97,0

Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringarna, % 87 62 99 80 110 79 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader, % 8 13 9 12 8 12

Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader, % 0,7 1,9 2,1 2,5 2,0 2,5 Årets resultat/verksamhetens kostnader, % 0,6 1,9 2,1 2,5 2,7 2,5

Genomsnittligt resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, % 1,9 2,9 1,6 2,4 1,6 2,3

Soliditet inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 3 7 4 7 8 11

Primärkommunal skattesats, kr 21,60 21,99 21,66 21,99 21,72 21,99

Kassalikviditet, % 70 62 77 72 78 64

Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader, % –7 –41 –7 –41 –6 –41

Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 40 27 41 24 40 26

Budgetavvikelse årets resultat/verksamhetens kostnader, % –0,2 –0,2 1,2 0,9 0,0 0,3

19 Finansiella profiler för Tanums kommun . . .

. . . i förhållande till Västra Götaland

2008 2009 2010

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar 4 4 4 Genomsnittligt 3 Genomsnittligt 3 Genomsnittligt 3 Soliditet Soliditet Soliditet resultat – 3 år resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

. . . i förhållande till riket

2008 2009 2010

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar 4 4 4 Genomsnittligt 3 Genomsnittligt 3 Genomsnittligt 3 Soliditet Soliditet Soliditet resultat – 3 år resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

20 Ale kommun

Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 investeringar Skattesats 4

Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat 55 finansiella profiler före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- – Kommunerna i Västra Götalands följsamhet Kort sikt, likviditet och Hallands län 2010 beredskap

Alingsås kommun

Lång sikt, Medelvärden i profilen 2010 kapacitet Skattefin. av 5 investeringar Skattesats Primär- 4 5 Skattefinansieringsgrad kommunal skattesats Genomsnittligt 3 av årets nettoinvesteringar Medel: 21,72 kr Soliditet 4 resultat – 3 år 2 Medel: 110% 1 3 Genomsnittligt Soliditet inkl. hela Kontroll Risk resultat – 3 år 2 pensionsskulden Medel: 1,6% + löneskatt Resultat 1 Medel: 8% före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap

Resultat före extraord. Finansiella nettotillgångar/ poster/verk. kostnader verksamhetens kostnader Medel: 2,0% Medel: –6% Bengtsfors kommun Budgetavvikelse verksamh. Kassalikviditet Lång sikt, nettokostn./verksamh. kostnader Medel: 78% kapacitet Skattefin. av Medel: 0,0% 5 investeringar Skattesats 4

Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap

Bollebygds kommun

Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 investeringar Skattesats 4

Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap

21 18 Borås kommun Dals-Eds kommun Essunga kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Falköpings kommun Färgelanda kommun Grästorps kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Gullspångs kommun Göteborgs stad Götene kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Herrljunga kommun Hjo kommun Härryda kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

22 23 Karlsborgs kommun Kungälvs kommun Lerums kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lysekils kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Munkedals kommun Mölndals stad Orusts kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

23 20 Partille kommun Skara kommun Skövde kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Sotenäs kommun Stenungsunds kommun Strömstads kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Svenljunga kommun Tanums kommun Tibro kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Tidaholms kommun Tjörns kommun Tranemo kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

24 25 Trollhättans kommun Töreboda kommun Uddevalla kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Ulricehamns kommun Vara kommun Vårgårda kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Vänersborg kommun Åmåls kommun Öckerö kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

25 22 Falkenbergs kommun Halmstads kommun Hylte kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Kungsbacka kommun Laholms kommun Varbergs kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

26 FinansiellaFinansiella nyckeltal nyckeltal år 2 010200*6

Skattesats, kr Soliditet, % Finansiella nettotillgångar, % Ale 22,30 Ale 7 Ale –6 Alingsås 21,79 Alingsås 21 Alingsås 24 Bengtsfors 22,79 Bengtsfors 5 Bengtsfors –17 Bollebygd 21,49 Bollebygd 6 Bollebygd –11 Borås 21,49 Borås 20 Borås 14 Dals–Ed 23,64 Dals–Ed 8 Dals-Ed –40 Essunga 22,00 Essunga 12 Essunga 0 Falkenberg 21,3 Falkenberg 4 Falkenberg –1 Falköping 21,60 Falköping 1 Falköping –25 Färgelanda 21,69 Färgelanda –40 Färgelanda –39 Grästorp 21,75 Grästorp –13 Grästorp –19 Gullspång 22,92 Gullspång –48 Gullspång –27 Göteborg 21,55 Göteborg –8 Göteborg –17 Götene 21,90 Götene 2 Götene –4 Halmstad 20,78 Halmstad 63 Halmstad 57 Herrljunga 22,29 Herrljunga 35 Herrljunga 28 Hjo 22,00 Hjo 3 Hjo –16 Hylte 21,45 Hylte –18 Hylte –41 Härryda 21,05 Härryda 55 Härryda –21 Karlsborg 21,50 Karlsborg –4 Karlsborg –11 Kungsbacka 21,53 Kungsbacka 26 Kungsbacka –9 Kungälv 21,87 Kungälv 47 Kungälv –10 Laholm 20,78 Laholm 21 Laholm 10 Lerum 21,08 Lerum 56 Lerum –3 Lidköping 21,39 Lidköping 54 Lidköping 57 Lilla Edet 22,80 Lilla Edet –30 Lilla Edet –14 Lysekil 22,49 Lysekil –30 Lysekil –20 Mariestad 21,69 Mariestad –24 Mariestad –23 Mark 21,64 Mark 30 Mark 22 Mellerud 22,69 Mellerud –16 Mellerud –29 Munkedal 22,76 Munkedal –12 Munkedal –37 Mölndal 20,84 Mölndal 35 Mölndal 19 Orust 22,39 Orust 2 Orust –50 Partille 20,49 Partille 4 Partille 15 Skara 21,00 Skara 2 Skara 5 Skövde 20,99 Skövde 38 Skövde –25 Sotenäs 21,74 Sotenäs 31 Sotenäs –28 Stenungsund 22,07 Stenungsund –12 Stenungsund –38 Strömstad 22,34 Strömstad 24 Strömstad 8 Svenljunga 21,70 Svenljunga 15 Svenljunga 8 Tanum 21,99 Tanum 11 Tanum –41 Tibro 21,14 Tibro 20 Tibro 17 Tidaholm 21,75 Tidaholm 29 Tidaholm 12 Tjörn 21,64 Tjörn –14 Tjörn –17 Tranemo 21,00 Tranemo 20 Tranemo –24 Trollhättan 21,39 Trollhättan 19 Trollhättan 40 Töreboda 21,40 Töreboda 10 Töreboda 4 Uddevalla 22,09 Uddevalla –1 Uddevalla –12 Ulricehamn 20,98 Ulriceham 25 Ulriceham 12 Vara 21,20 Vara 31 Vara 3 Varberg 20,53 Varberg 22 Varberg 13 Vårgårda 21,64 Vårgårda 7 Vårgårda –8 Vänersborg 22,64 Vänersborg 4 Vänersborg –17 Åmål 22,54 Åmål –20 Åmål –7 Öckerö 21,19 Öckerö 10 Öckerö 14

Medel 21,72 Medel 9,9 Medel –5,9

* Definitioner för nyckeltalen finns på sid. 15.

27 Resultat före extraordinära poster/ Kassalikviditet, % Budgetföljsamhet, % verksamhetens kostnader, %

Ale 65 Ale 0,8 Ale 4,3 Alingsås 124 Alingsås 0,5 Alingsås 4,4 Bengtsfors 81 Bengtsfors –1,2 Bengtsfors 0,1 Bollebygd 67 Bollebygd –0,4 Bollebygd 1,6 Borås 118 Borås –0,1 Borås 0,6 Dals-Ed 63 Dals–Ed 0,2 Dals–Ed 0,8 Essunga 95 Essunga –1,0 Essunga 1,9 Falkenberg 84 Falkenberg 1,2 Falkenberg 1,8 Falköping 83 Falköping 2,4 Falköping 0,5 Färgelanda 49 Färgelanda –24,3 Färgelanda –21,8 Grästorp 49 Grästorp –1,9 Grästorp 0,9 Gullspång 52 Gullspång –1,5 Gullspång 1,9 Göteborg 109 Göteborg 0,7 Göteborg 5,3 Götene 69 Götene –1,4 Götene 0,4 Halmstad 49 Halmstad 1,8 Halmstad 4,7 Herrljunga 64 Herrljunga –1,3 Herrljunga 1,6 Hjo 42 Hjo 1,1 Hjo 2,2 Hylte 39 Hylte –0,2 Hylte 2,1 Härryda 55 Härryda 1,8 Härryda 3,9 Karlsborg 77 Karlsborg –2,0 Karlsborg 1,0 Kungsbacka 79 Kungsbacka 4,6 Kungsbacka 5,7 Kungälv 98 Kungälv –1,7 Kungälv 1,2 Laholm 119 Laholm 2,2 Laholm 5,1 Lerum 132 Lerum 2,5 Lerum 0,4 Lidköping 51 Lidköping 0,4 Lidköping 7,8 Lilla Edet 92 Lilla Edet 0,5 Lilla Edet 0,8 Lysekil 54 Lysekil –2,4 Lysekil –0,1 Mariestad 59 Mariestad –1,8 Mariestad 0,8 Mark 116 Mark –0,2 Mark 1,2 Mellerud 52 Mellerud 0,1 Mellerud 0,9 Munkedal 55 Munkedal 1,9 Munkedal 3,5 Mölndal 100 Mölndal 2,2 Mölndal 7,2 Orust 77 Orust 0,2 Orust 5,0 Partille 163 Partille –1,5 Partille 1,6 Skara 89 Skara 0,2 Skara 1,6 Skövde 52 Skövde 1,3 Skövde 3,6 Sotenäs 32 Sotenäs 0,9 Sotenäs 1,8 Stenungsund 75 Stenungsund 1,1 Stenungsund 6,4 Strömstad 76 Strömstad –0,8 Strömstad 1,5 Svenljunga 32 Svenljunga 3,8 Svenljunga 2,1 Tanum 64 Tanum 0,3 Tanum 2,5 Tibro 62 Tibro 0,0 Tibro 2,8 Tidaholm 127 Tidaholm 0,2 Tidaholm 2,8 Tjörn 49 Tjörn 0,7 Tjörn 2,3 Tranemo 59 Tranemo –1,3 Tranemo 0,1 Trollhättan 86 Trollhättan 0,6 Trollhättan 1,2 Töreboda 111 Töreboda 1,1 Töreboda 1,9 Uddevalla 35 Uddevalla 0,7 Uddevalla 2,7 Ulriceham 122 Ulriceham –2,4 Ulriceham –0,1 Vara 113 Vara 3,5 Vara 5,6 Varberg 111 Varberg 3,4 Varberg 5,6 Vårgårda 37 Vårgårda –0,2 Vårgårda 1,6 Vänersborg 66 Vänersborg 1,0 Vänersborg 2,4 Åmål 71 Åmål –1,2 Åmål 1,4 Öckerö 119 Öckerö 3,9 Öckerö 2,1

Medel 77,6 Medel 0,0 Medel 2,0

* Definitioner för nyckeltalen finns på sid. 15.

28 Skattefinansieringsgrad av Borgensåtagande, % investeringarna, % Investeringsvolym , %

Ale 42 Ale 93 Ale 10 Alingsås 77 Alingsås 160 Alingsås 5 Bengtsfors 34 Bengtsfors 70 Bengtsfors 8 Bollebygd 43 Bollebygd 149 Bollebygd 4 Borås 8 Borås 59 Borås 7 Dals-Ed 35 Dals-Ed 98 Dals-Ed 6 Essunga 40 Essunga 164 Essunga 4 Falkenberg 17 Falkenberg 75 Falkenberg 7 Falköping 23 Falköping 46 Falköping 10 Färgelanda 36 Färgelanda 9 Färgelanda 8 Grästorp 12 Grästorp 74 Grästorp 7 Gullspång 29 Gullspång 105 Gullspång 5 Göteborg 9 Göteborg 174 Göteborg 6 Götene 21 Götene 83 Götene 4 Halmstad 24 Halmstad 86 Halmstad 13 Herrljunga 53 Herrljunga 186 Herrljunga 3 Hjo 27 Hjo 121 Hjo 5 Hylte 20 Hylte 93 Hylte 8 Härryda 4 Härryda 69 Härryda 14 Karlsborg 43 Karlsborg 30 Karlsborg 14 Kungsbacka 47 Kungsbacka 163 Kungsbacka 7 Kungälv 26 Kungälv 85 Kungälv 7 Laholm 56 Laholm 137 Laholm 8 Lerum 3 Lerum 86 Lerum 7 Lidköping 47 Lidköping 197 Lidköping 8 Lilla Edet 73 Lilla Edet 236 Lilla Edet 1 Lysekil 77 Lysekil 40 Lysekil 8 Mariestad 38 Mariestad 43 Mariestad 11 Mark 38 Mark 114 Mark 5 Mellerud 42 Mellerud 78 Mellerud 6 Munkedal 33 Munkedal 144 Munkedal 6 Mölndal 81 Mölndal 134 Mölndal 10 Orust 47 Orust 55 Orust 19 Partille 76 Partille 127 Partille 4 Skara 13 Skara 218 Skara 2 Skövde 15 Skövde 132 Skövde 9 Sotenäs 79 Sotenäs 63 Sotenäs 17 Stenungsund 47 Stenungsund 180 Stenungsund 7 Strömstad 132 Strömstad 78 Strömstad 8 Svenljunga 15 Svenljunga 67 Svenljunga 11 Tanum 26 Tanum 79 Tanum 12 Tibro 15 Tibro 146 Tibro 5 Tidaholm 43 Tidaholm 95 Tidaholm 9 Tjörn 74 Tjörn 41 Tjörn 14 Tranemo 22 Tranemo 56 Tranemo 12 Trollhättan 76 Trollhättan 159 Trollhättan 3 Töreboda 46 Töreboda 158 Töreboda 4 Uddevalla 22 Uddevalla 84 Uddevalla 10 Ulriceham 8 Ulriceham 36 Ulriceham 9 Vara 18 Vara 175 Vara 7 Varberg 22 Varberg 163 Varberg 6 Vårgårda 38 Vårgårda 118 Vårgårda 5 Vänersborg 41 Vänersborg 107 Vänersborg 7 Åmål 67 Åmål 220 Åmål 3 Öckerö 84 Öckerö 82 Öckerö 6

Medel 40 Medel 110 Medel 8

* Definitioner för nyckeltalen finns på sid. 15.

29 24 styrning. och organisering redovisning, områdena E-post kfi E-post 00 59 031-786 Telefon 19 Pilgatan Västsverige i Kommunforskning forskningsmiljö. stark en skapa att till bidra därigenom och området nämnda det inom forskning initiera att är samarbetsavtalet med Syftet Västsverige. i högskolor och universitet samt landsting och kommuner mellan samarbetsavtal ett kring uppbyggd landsting. och muner kom- i organisation och ekonomi området in­ forskning bedriver som organisation KFi:s verksamhet idag verksamhet KFi:s är verksamheten och Organisationen @kfi.se • www.kfi.se • @kfi.se A • 411 22 Göteborg 22 411 • A kan delas in i in delas kan är en en är om 24

Adekvat Form 2011-09