Breddning av väg E4 mellan och Toftanäs

Arkeologisk utredning steg 1 2013/2014 Kronobergs län, Ljungby kommun Kånna, Ljungby, Berga och Dörarps socknar

Andreas Emilsson Johan Åstrand

KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014:5

Gärdslösa kyrka • Kalmar läns museum

Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs Arkeologisk utredning steg 1 2013/2014

Kronobergs län, Ljungby kommun Kånna, Ljungby, Berga och Dörarps socknar

Författare Andreas Emilsson, Johan Åstrand Copyright Kalmar läns museum Redaktion Per Lekberg, Seija Nyberg Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN 1400-352X Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Abstract

Keywords: E4, Ljungby, Toftanäs

In November – January 2013/2014 Musei­ evaluate all archaeological remains visible to arkeologi Sydost/Kalmar county museum the naked eye, propose risk areas for non-visible performed an archaeological survey (first step) remains, and also recommend which of them along the E4 in Ljungby municipality. The that can be affected by further investigations reason for the survey was a Swedish Transport and excavations. Administration plan for broadening the The surveyed area consists of 34 archaeo- highway. logical remains and potential archaeological The survey area was 31 km long and 50 remains visible with the methods applied. Out meters wide on each side of the highway. The of these, 28 areas are recommended for further purpose of a first step survey is to identify and archaeological interest Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Innehåll

Sammanfattning...... 7 Inledning och bakgrund...... 8 Topografi...... 9 Kunskapsläge och tidigare undersökningar i närområdet...... 11 Den tidigare utredningsrapporten från år 2000...... 13 Sydvästlänken ...... 14 Genomförande och metod...... 17 Boplatslägen...... 17 Kunskapspotential och antikvarisk inriktning ...... 18 Agrar utveckling...... 19 Boplatser...... 20 Yngre järnålderns landskap...... 20 Resultat ...... 21 Berörda fornlämningar, objekt och förslag på åtgärder...... 21 Referenser...... 49 Tekniska och administrativa uppgifter...... 53 Bilaga...... 55 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Karta över Kronobergs län med undersökningsområdet markerat.

6 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Sammanfattning

Med anledning av en planerad bredd- flera arkeologiska undersökningar inför ning av väg E4 mellan Ljungby och dragningen av kraftledningen Sydväst- Toftanäs har Museiarkeologi Sydost länken som delvis låg inom det aktuella genomfört en kompletterande arkeolo- utredningsområdet. gisk utredning steg 1. Utredningsområ- Resultatet av den aktuella utredning- det har omfattat en 31 kilometer lång en är att totalt 28 objekt föreslås beröras sträcka längs väg E4 med en bredd av av vidare undersökningar beroende på 50 meter på varje sida om vägen. Sedan hur breddningen av E4:an genomförs. tidigare finns en steg 1 utredning för den Av dessa 28 objekt utgörs 20 av poten- aktuella sträckan som gjordes år 2000 tiella boplatslägen, 7 områden med fos- (Nylén 2000). Då flera av de fornläm- sil åker samt en del av ett gravfält. Sex ningar som ligger längs sträckan berörts områden med fossil åkermark som lig- av arkeologiska undersökningar och ger inom det aktuella utredningsområ- kunskapen för området ökat, bedömde det föreslås att inte undersökas vidare, länsstyrelsen att en ny utredning skulle då delar av dessa berördes av undersök- göras som komplement till den tidigare. ningarna inför dragningen av Sydväst- Framför allt under år 2012 genomfördes länken.

7 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Inledning och bakgrund

Kalmar läns museum/Museiarkeologi Sydost Sammantaget var avsikten med den aktuella har med anledning av en planerad breddning av utredningen att behandla följande moment uti- väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs i Ljungby från undersökningsplanen: kommun genomfört en arkeologisk utredning - Nya bedömningar av vissa kulturhisto- steg 1. Arbetet har beställts av Trafikverket och riskt intressanta miljöer och lämningar. Detta utförts enligt beslut från länsstyrelsen i Kro- eftersom nya exploateringar har genomförts i noberg med dnr 431-2774-2013. Området som anslutning till tidigare bedömda områden. utredningen omfattar är en totalt 31 kilometer - Ny sammanhållen presentation av samt- lång sträcka längs väg E4 med en bredd på 50 liga lokaler, både de tidigare registrerade samt meter om var sida om vägen. de som upptäcktes och undersöktes inför Syd- En utredning för det aktuella området gjor- västlänken. des år 2000 (Nylén 2000). Sedan dess har dock - Nytt digitalt kartmaterial med föreslagna ny arkeologisk kunskap framkommit och fler- utredningsområden steg 2/FU och mindre kar- talet arkeologiska undersökningar har ge- tanalys kopplat till 150 meters kurvan. nomförts i närområdet och inom det aktuella Följande moment togs upp i utredningsrap- arbetsområdet. Därför bedömde länsstyrelsen porten från år 2000 men avsågs ej att ombear- i Kronoberg att en ny utredning steg 1 skulle betas i den aktuella rapporten: utföras. Denna utredning är alltså en komplet- - Landskapsanalys tering till den tidigare gjorda. Framförallt un- - Historisk kartanalys der år 2012 genomfördes flera arkeologiska - Miljöarkeologi undersökningar inför Svenska Kraftnäts in- Utdrag från dessa presenteras i bilaga 1. frastrukturprojektet Sydvästlänken som drogs Arbetet har utförts av Andreas Emilsson inom det aktuella utredningsområdet. Sydväst- och Johan Åstrand från Museiarkeologi Syd- länken innebar en dragning av en elkabel mel- ost, Kalmar läns museum under delar av no- lan Hallsberg i Örebro län och Hörby i Skåne vember - januari 2013/2014. Projektledare har län. varit Andreas Emilsson.

8 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Topografi

Utredningsområdet består till stor del av ku- av närområdet visar på att lanskapet präglas perad moränmark med flera vattendrag och av två landskapstyper, där Lagandalen består torvmarker/mossar. Flera stora sjöar finns i av flacka och öppna landskap med sandiga is- närområdet, såsom och Vidöstern. I sjösediment som idag är uppodlade Den an- närområdet löper även ån Lagan som rinner dra landskapstypen utgörs av högre liggande, i en nordsydlig riktning i landskapet. Den ak- skogsbeklädda moränmarker och myrar (La- tuella vägsträckningen löper till största delen gerås 2000b). längs Lagandalens västra sida, men korsar Inom den aktuella sträckan växer framför ån strax norr om samhället Lagan för att se- allt granskog men inom enstaka avsnitt öppnar dan fortsätta in mellan sjöarna Vidöstern och landskapet upp sig med åker och ängsmark. Flåren. Strax väster om Lagandalen ligger en Sträckningen passerar även i ytterområdet av rullstensås, Bergaåsen som är en del av det tätorten Ljungby och längs med vägsträckan komplex av isälvsavlagringar som finns längs ligger också spridd bebyggelse med enstaka Lagans dalgång och som är klassade som geo- hus. logiskt riksintresse (Nylén 2000). En överblick

9 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Eka gravfält (RAÄ Ljungby 22:1) i den nordvästra delen av Ljungby med ett 70-tal gravhögar och flera stensättningar. Gravfältet ligger ca 50 meter öster om E4:an men bara ett tiotal meter från en avfart. Foto mot sydväst.

10 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Kunskapsläge och tidigare undersökningar i närområdet

Området omkring Lagan/Bolmen är ett av de laterat till Bolmens tidigare vattennivåer och fornlämningstätaste i Kronobergs län. Längs tippning (Jönsson & Persson 2003:48, Kade- med den aktuella sträckan av väg E4 finns ar- fors 2006:39, Jönsson & Nylén 2010:8f). keologiska lämningar från stenålder och till I samband med projektet Sydvästlänken år historisk tid. De mest påtagliga lämningarna 2012 undersöktes en stenåldersboplats, RAÄ som finns i landskapet utgörs av flera höggrav- 342 i Berga socken. Boplatsen var ca 20x20 m fält från yngre järnålder. Den vanligaste typen och låg intill Lagans östra strand. Höjdnivån av fast fornlämning i området är dock fossil var omkring 147-149 m ö h. Boplatsen ligger åkermark/röjningsröseområden. inte inom det aktuella arbetsområdet utan ca Strax söder om det aktuella undersöknings- 130 meter öster om dagens E4:a. I samband området genomfördes under 1990-talet ett med utredningen påträffades två härdar som flertal undersökningar i samband med bredd- daterades till senmesolitikum (5230 – 5000 f. ningen av väg E4 förbi Hamneda (Skoglund Kr och 5220- 5000 f. Kr). Vid en efterföljan- mfl 1997, Lagerås mfl 2000a). Undersökning- de förundersökning grävdes meterrutor inom arna där berörde en delvis liknande fornläm- ytan där fynd av slagen flinta och ytterligare ningsmiljö som inom den aktuella sträckan boplatslämningar påträffades. Vid undersök- med röjningsröseområden uppe på moränhöj- ningarna i Hamneda undersöktes en tidigme- der med omkringliggande spridda moss- och solitisk boplats, RAÄ Hamneda 67:1. I en svag torvmarker. Undersökningarna gav viktiga, sydsluttning delvis omgiven av våtmark fram- grundläggande kunskaper omkring framför kom här ett stort litiskt material (Knarrström allt förhistorisk odling och bebyggelseutveck- 2000). Ett annat exempel är en undersökning ling. Exempelvis klargjordes en koppling mel- som år 2001 genomfördes på Ågårdsberget i lan den fossila åkermarken och flera boplatser den nordöstra delen av Ljungby tätort. Där på- som låg inom dessa. Dateringarna av dessa träffades bland annat spår från en mesolitisk hade en tyngdpunkt i äldre järnålder. (Lagerås aktivitet i samband med 150 m ö h. Två bo- m fl 2000a). platslämningar daterades till 6240 – 6000 f. K­r I Kronobergs län i stort är mesolitikum ofta respektive 5750 – 5370 f. Kr också ett litiskt dåligt representerad men i samband med Bol- material påträffades. Även spår från neoliti- men/Lagan framträder många spår från denna kum och järnålder hittades vid undersökning- tid. Läget för flera av de påträffade boplatserna en (Persson 2002a, Wennstedt Edvinger 2007). från denna period är dock inte alltid nära da- Vad det gäller lämningar från den yngre gens vattendrag utan de sammanfaller med en stenåldern finns dessa representerade i form höjdnivå på omkring 150 m ö h. Orsaken till av bland annat hällkistor där den närmaste, detta är oklar men förhållandet kan vara re- RAÄ 147:1 Dörarps socken, ligger ca 100 me-

11 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

ter från väg E4. I samband med arkeologiska na påvisade en odling/stenröjning som påbör- och naturvetenskapliga undersökningar vid jades under bronsålder och eventuellt tidigare utbyggandet av väg E4 vid området omkring som sedan upphörde någon gång efter perioden Hamneda kunde även röjningsbränningar romersk järnålder/folkvandringstid (Granath och småskalig odling/bete klargöras till slutet 2003, 2004). av neolitikum. Inom detta projekt undersök- Området vid Lagandalen var en av det tes också en hällkista från perioden (Lagerås gamla folklandet Finnvedens centralbygder 2000a:177ff). Inom boplatsen RAÄ Berga 341, under järnåldern, vilket avtecknar sig genom som undersöktes i samband med Sydvästlän- omfattande gravfält, runstenar och fossila ken, hittades exempelvis en slipad flintyxa som åkermarksområden (Hansson 1999:45f). De kan kopplas till yngre stenålder. flertaliga gravarna och gravfälten väckte ti- Spår från bronsåldern finns i närområdet i digt ett intresse och flera berördes av under- form av bland annat gravhögar, stensättning- sökningar under 1800- och tidigt 1900-tal ar och flera skålgropslokaler (den sistnämnda (Nylén 2000:8). Dokumentationen från dessa kan generellt kopplas till bronsålder/äldre järn- tidiga undersökningar är dock begränsad. Vad ålder). Den närmast liggande skålgropslokalen det gäller mer moderna gravundersökningar RAÄ 19:2 Dörarp socken, ligger ca 150 meter genomfördes en sådan inför en omläggning av från väg E4 och består av ett 10-tal skålgropar. väg E4 år 1980, då gravfältet RAÄ 62:1 i Berga Spår från bronsåldern finns även represente- socken, strax nordväst om Lagan undersöktes. rade genom boplatsanläggningar. Bland an- Då påträffades bland annat fyra stensättning- nat undersöktes några boplatslämningar strax ar. Två C14-dateringar som utfördes visade 195 nordväst om Ljungby, RAÄ Ljungby 60:1, som f.Kr - 235 f. Kr (Åhman 1983). Inom detta kunde dateras till mellersta bronsåldern (Skog- område ligger även ett område med fossil åker- lund 1994, Hulting Lindgren & Bengtsson mark RAÄ 276:2, där man år 1989 och 1990 2006). På boplatsen RAÄ Berga 341 strax sö- genomförde undersökningar. Undersökning- der om Hallsjö undersöktes anläggningar som en år 1989 berörde ett område strax norr om daterades till övergången bronsålder - äldre RAÄ 62:1, där ett gravliknande röse upptäck- järnålder, exempelvis en härd som daterades tes. Detta undersöktes och slutsatsen blev att till 770-410 f.Kr (rapport under utformande). det inte rörde sig om ett vanligt röjningsröse Odlingen i Lagandalen påbörjades alltså utan en fyndtom grav eller en annan form av ri- under neolitikum och fortsatte i området un- tuell anläggning (Anberg 1989). Flera liknan- der bronsåldern. Spåren efter stenröjning och de anläggningar bedömdes finnas i området röjningsbränningar blir dock som mest omfat- och år 1990 utfördes ytterligare en undersök- tande under järnåldern då flertalet av de stora ning inom RAÄ 276:2. Vid denna undersök- områdena med röjningsrösen verkar ha haft ning grävdes 16 stenrösen samt en stensträng. sin huvudfas. Under undersökningarna vid ut- Femton av dessa tolkades som röjningsrösen, i byggandet av väg E4 i Hamneda tolkades det fyra av dessa rösen påträffades dock ett fynd- som att en omfattande period av markutnytt- material som sammantaget bestod av keramik, jande påbörjades under romersk järnålder och tvärpil av flinta, en bit slagg, slagg/bränd lera fortsatte fram till tidig vikingatid. Under sen samt några bitar kvarts. Två anläggningar da- vendeltid/tidig vikingatid skedde en omstruk- terades till yngre bronsålder – förromersk järn- turering och flera röjningsröseområden verkar ålder (Nilsson 1991). Möjligen skulle några av ha övergetts (Lagerås 2000a:181). Inom det ak- de undersökta rösena ha tolkats annorlunda tuella undersökningsområdet undersöktes år om de grävts idag. En av de 16 undersökta an- 2003 och 2004 det fossila åkermarkområdet läggningarna tolkades dock som en grav (RAÄ RAÄ Ljungby 119:1 som låg ca 40 meter från 69:1) och beskrivs som en närmast kvadratisk dagens E4:a. Resultatet från undersökningar- stensättning i vilken det hittades brända ben.

12 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Graven daterades till förromersk järnålder 450 även ses i regionen genom kyrkor med medelti- f. Kr – 250 e. Kr (aa: 17f). da ursprung. I Hallsjö ligger i dag en ruin efter Vid undersökningar för E4:an vid Hamneda en kyrka som (RAÄ Dörarp 11:1) uppfördes på uppmärksammades också problemet med att 1300-talet. Även kyrkorna i Dörarp och Kånna skilja röjningsrösen från gravar. Flera gravlik- är medeltida. Kyrkan i Berga har ett medeltida nande anläggningar påträffades men kunde ursprung (Klackenberg 1986, Krantz & Åh- inte säkert bestämmas då inga brända ben efter man 1991). Berga fick privi­legier som handels- människa påträffades (Svanberg 2000). Vid stad i slutet av 1200-talet men kom aldrig att återställning efter skador vid stormen Gud- utvecklas till en stadsbildning (Ullén 2006:58). run har även några enskilda gravar undersökts I närområdet till det aktuella området ge- i närområdet. Exempelvis på gravfältet RAÄ nomfördes även inventeringar och utredningar Ljungby 4:1 delundersöktes en stormskadad inför dragningen av en vattenledning mellan grav som daterades till 650 - 780 e. Kr. (Jons- Bergaåsen – Växjö, där bland annat delar av son & Edvinger 2009). Dörarps socken berördes (Ulfhielm 1999, Trots mängden av spår från järnåldern är Högrell 1999, 2001a, 2001b) Undersökningar dock relativt få boplatser funna. I samband av fossila åkermarksområden och boplatser ge- med projektet Sydvästlänken undersöktes en nomfördes därefter längs med vattenledning- boplats, RAÄ 133:1 Dörarps socken hösten ens sträcka (Wallin 2005). 2012. På platsen som ligger ca 200 meter ös- ter om väg E4 vid Hallsjö framkom ett stort antal lämningar, bland annat minst fyra hus- Den tidigare utredningsrapporten konstruktioner samt fynd av östersjökeramik från år 2000 med en datering till sen vikingatid/tidig med- En tidigare arkeologisk utredning etapp 1 in- eltid. Även lämningar och huskonstruktioner för den aktuella breddningen gjordes redan år från tidig medeltid och modern tid påträffa- 2000 (Nylén 2000). I rapporten presenterades des (rapport under arbete). Vid E4-undersök- områden som bedömdes vara värdefulla kul- ningarna i Hamneda hittades flera spår efter turmiljöer samt enskilda objekt som berördes järnålderns bebyggelse. Där två treskeppiga av E4:ans breddning. Även denna utredning hus, ett mesulahus samt ytterligare en min- berörde en 50 meter bred sträcka på varje sida dre huskonstruktion framkom. Samtliga dessa om E4:an mellan Ljungby och Toftanäs. I sam- fick järnåldersdateringar (Skoglund mfl 1997, band med utredningen utfördes även en fältin- Lagerås mfl 2000a). Vid samhället Lagan in- ventering längst hela sträckan. I rapporten lyfts till Berga kyrka undersöktes två mindre ytor tre områden fram som värdefulla kulturmiljö- år 1982 och 2002 på totalt ca 120 m2 (RAÄ er: Berghem i Kånna socken, Hallsjö i Dörarps Berga 64:1). Trots ytornas begränsade storlek socken samt Eka i Ljungby socken där en för- hittades bland annat ett grophus och keramik. siktighet och planering av vägbreddningen är Utbredningen av boplatsen kunde ej klargöras viktig. Området vid Hallsjö är även ett riks- men den bedömdes vara väsentligt större än de intresseområde som E4:an passerar igenom. ytor som undersöktes. Spåren som påträffades Den värdefulla kulturmiljön vid Berghem be- kunde dateras folkvandringstid/vendeltid samt rörs inte direkt, utan den aktuella breddningen fram till tidig medeltid (Persson 2002b:12). passerar i kanten av detta, se bilaga 1. Ingen Tidiga medeltida boplatsspår har som ovan omvärdering av de kulturhistoriska miljöerna nämnts framkommit vid Hallsjö (RAÄ Dörarp har gjorts i den aktuella utredningen. Totalt 26 133:1), men östersjökeramik har även påträffats enskilda fornlämningar och kulturhistoriska vid Eka och Åby. Som fallet med järnåldern är objekt lyftes fram i rapporten. Av de 26 objek- dock kunskapen om den tidig medeltida bebyg- ten var det fem områden som pekades ut som gelsen begränsad. Spåren till medeltiden kan möjliga förhistoriska boplatslägen, sex kulthis-

13 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 1. Bilden visar arbetsområdet för Sydvästlänken i anslutning till det fossila åkermarksområdet RAÄ Kånna 65:1. I detta fall är bredden på själva markarbetet ca 28 meter och området mellan Sydvästlänken och väg E4 yttre vägbana är ca 15 meter. Inom dessa 15 meter utgörs ca hälften av väggren, vägdike och släntning. Utifrån en tänkt arbetsbredd på 50 meter kvarstår således ca 15 meter av oexploaterad mark varav ca 7-8 meter ligger inom RAÄ Kånna 65:1.

toriska lämningar såsom bland annat stenmu- Sydvästlänken rar samt femton fasta fornlämningar. Sydvästlänken var ett infrastrukturprojekt I den tidigare utredningen ingick även en som genomfördes av Svenska Kraftnät och som agrarhistorisk analys samt en miljöarkeologisk innebar en dragning av en elkabel mellan Halls- rekognoscering (Nylen 2000, Lagerås 2000b). berg i Örebro län och Hörby i Skåne län. Inför Den miljöhistoriska utredningen syftade till att de arkeologiska undersökningarna i samband bedöma den paleoekologiska och arkeologiska med dragningen av Sydvästlänken, utformade potentialen av ett urval av torvmarker längs Riksantikvarieämbetets uppdragsverksamhet ån Lagan och den aktuella vägsträckningen. ett kulturhistoriskt planeringsunderlag (Tern- Några av torvmarkerna visade sig vara tidiga- ström 2011). Sträckningen av Sydvästlänken re sjöar/sjövikar och deras strandzoner uppvi- ligger till stora delar längs med den västra sidan sade god arkeologisk potential för mesolitiska av väg E4 och inom den 50-meterszon som den boplatser. Den agrarhistoriska och miljöhisto- aktuella utredningen utgår ifrån. Kabeldrag- riska analysen presenteras i sammanfattad text ningen genomfördes i direkt anslutning till väg i bilaga 1. E4 där arbetsområdet generellt låg ca 8 – 25

14 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

meter väster om vägen. Strax söder om Hall- (RAÄ Dörarp 118:1 och RAÄ Berga 276:1). sjö där väg E4 korsar ån Lagan korsar även Ett av de fossila åkermarksområdena var även Sydvästlänken ån och ledningen drogs i stäl- sedan tidigare undersökt och överbyggt men ej let några hundra meter öster om vägen innan avregistrerat från FMIS (RAÄ Ljungby 119:1). den löper över till den västra sidan igen. De ar- I resterande röjningsröseområdena undersök- keologiska inventeringar som genomfördes in- tes ett urval av påträffade röjningsrösen men för Sydvästlänken omfattade en 50 meter bred inga sökschaktningar efter boplatslämningar korridor med den tänkta ledningen i mitten. genomfördes. Den eventuella stensättningen Det faktiska arbetsområdet för Sydvästlänkens RAÄ Dörarp 118:1 omtolkades till röjnings- markexploatering berörde en ca 20 – 30 me- röse. ter bred korridor. På några sträckor vid kupe- Av de fyra boplatslägen inom utrednings- rad topografi eller i samband med viadukter/ området som tolkades vid inventeringen 2011 vägkorsningar var arbetsbredden även något undersöktes sedan två. Detta eftersom de båda bredare än så. Måttangivelserna är dock un- andra bedömdes som skadade. Inga under gefärliga och bygger på iakttagelser i fält vid mark dolda lämningar påträffades. Strax utan- några platser utmed sträckan. för det aktuella utredningsområdet vid Hallsjö Vid den inventering som utfördes i lednings- och strax söder därom påträffades dock flera sträckningen 2011 påträffades oregistrerade boplatser (Dörarp 133:1, Berga 341 och 342). fornlämningar, kulturhistoriska bevaknings- De arkeologiska undersökningarna inom objekt samt potentiella boplatslägen. Totalt be- Sydvästlänken har således inneburit att flera av rördes 15 nya objekt varav tre bedömdes som fornlämningarna på den västra sidan av E4:an fasta fornlämningar i form av fossil åker. Dessa har delundersökts och ny kunskap framkom- har dock ännu inte blivit inregistrerade i FMIS mit. Konsekvensen av detta medför att några och undersöktes ej eftersom de inte berördes av de fornlämningar som ligger inom det aktu- i någon större utsträckning av Sydvästlänken. ella utredningsområdet inte föreslås undersö- Vidare bedömdes fyra områden som möjliga kas vidare. Detta eftersom ytorna som kvarstår boplatslägen och åtta objekt bedömdes som av dessa berörda fornlämningar är små och bevakningsobjekt eller övriga kulturhistoriska eventuellt ny kunskap utöver som skulle kunna lämningar. framkomma bedöms som begränsad. De fasta fornlämningar som berördes vid Från undersökningarna inom Sydvästlänken de efterföljande undersökningarna inom det var det vid utformandet av denna steg 1-utred- aktuella utredningsområdet, utgjordes av nio ning ännu inga rapporter publicerade. Opubli- registrerade fossila åkermarksområden och en cerat material såsom FMIS-anmälningar samt eventuell grav (RAÄ Dörarp 113:1). I två av dateringar har dock biståtts av framför allt dessa påträffades inte några röjningsrösen och Kennet Stark från UV Syd. de bedömdes därför ha en annan utbredning

15 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 2. Bilden visar Stenåldersboplatser i området omkring Bolmen. Läget för det aktuella utredningsområdet är marke- rat med rött. Mossmarker är markerade med ljusblått, sjöar med mörkblått. Boplatser i anslutning till vatten gulmarke- rade. Boplatser i anslutning till 150 meters kurvan är grönmarkerade. Figur efter Jönsson & Persson 2003.

16 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Genomförande och metod

Avsikten med den aktuella utredningen är att betsområde omfattade en korridor på mellan den skall komplettera den tidigare utredningen ca 20-30 meter längs stora delar av den väs- och fungera som ett planerings-/beslutsunder- tra sidan av väg E4, vilket gör att de orörda lag för länsstyrelsens fortsatta handläggning av markområden som finns kvar där är smala och ärendet. Syftet är att visa vilka områden inom uppdelade i två ytor. Förutsättningen för att arbetsområdet som innehåller fornlämningar finna boplatslägen här är därför dåliga. På någ- och vilka av dessa som bör undersökas vida- ra platser finns dock fortfarande boplatslägen re vid en eventuell exploatering. Utrednings- på den västra sidan som föreslås omfattas av området var 50 meter på varje sida av dagens antikvariska åtgärder vid eventuellt fortsatta E4:a. Som en utgångspunkt har en genomgång markexploateringar. av tidigare genomförda inventeringar och un- För att bedöma förekomsten av boplatslä- dersökningar gjorts. gen är det viktigt att de fossila åkermarksom- Inom ramen för steg 1 utredningen ge- råden som kommer att beröras av eventuella nomfördes även begränsade fältbesök. Dessa markexploateringar även utreds ur boplats- genomfördes den 4-5 samt 10 december av synpunkt. Tidigare undersökningar i Hamne- Andreas Emilsson samt Johan Åstrand. Fältbe- da visade koppling mellan boplatser och den söken avsåg att se hur dels befintliga fornläm- fossila åkermarken. Generellt i Kronobergs län ningar och värdefulla kulturmiljöer berörts är denna koppling även tydlig. Enligt en sam- av exploateringar dels utröna potentialen för manställning av genomförda sökschaktningar under mark dolda fornlämningar. De besökta inom röjningsröseområden mellan 1990-2010 platserna valdes utifrån vissa lägen med när- påträffades det boplatsanläggningar i 65 % av het till redan befintliga fornlämningar, vatten- de fossila åkermarksområdena/röjningsröse- drag, torvmarker samt höjdläge i förhållande områdena (Alering 2010:37). I samband med till 150-meters kurvan. de järnåldersgravfält som ligger i anslutning till det aktuella arbetsområdet föreslås även att under mark dolda lämningar utreds. Boplatslägen Vad det gäller möjliga mesolitiska boplats- Vid den aktuella utredningen har relativt stort lägen har en utgångspunkt varit en närhet och fokus lagts på eventuella boplatslägen. Detta koppling till dagens torvmossar och vattendrag eftersom kunskapen om förhistoriska boplats- men även till lägen som idag inte är strandnä- lägen har ökat samtidigt som detta perspektiv ra. Detta eftersom vattennivåerna kopplade inte berördes inom Sydvästlänkens projekt. Ut- till den närliggande sjön Bolmen inte är klar- gångspunkten har främst varit den östra sidan lagda för denna period. Den tidigare Fornbol- om väg E4. Detta eftersom Sydvästlänkens ar- men som bildades efter det att inlandsisen drog

17 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

sig tillbaka, var under mesolitikum väsentligt i Ljungby och vid Hamneda påvisat tidig- och större än dagens Bolmen. Sjön sträckte sig för- mellanmesolitiska boplatser som legat om- modligen så långt norrut som Vaggeryd och kring 150 m ö h men som inte är tydligt kopp- dagens sjö Vidöstern utgjorde en vik i denna lade till dagens vattendrag (Knarrström 2000, väldiga sjö (Persson 1997:10f, Persson & Jöns- Persson 2002). Vad det gäller stenåldersboplat- son 2003:25ff, Gustavsson 2008:9f, Persson ser i relation till 150 m ö h har Carl Persson 2012:162). Flera arkeologiska undersökningar satt samman en spridningsbild av dessa, och både i Jönköpings och Kronobergs län indi- konstaterat att flera av dessa ligger på lägen kerar att Fornbolmens vattennivå under stora som inte korrelerar med dagens vattendrag, se delar av mesolitikum varit omkring 150 m ö h figur 2 (Jönsson & Persson 2003). Eftersom jämfört med dagens ca 141 m ö h (Gustafsson 150-meters nivån tangeras vid några platser 2008:8ff). Fornbolmens utbredning är dock inom det aktuella utredningsområdet föreslås ändå inte fullständigt förklarad speciellt inte det således att dessa undersöks. Några av dessa i samband med de lågt liggande landområ- ligger även i anslutning till torv/mossmarker dena söder och öster om Fornbolmens tänkta vilket ytterligare ökar dess potential för möj- utbredning, som exempelvis Ljungbyområdet. liga boplatslägen. (Persson & Jönsson 2003:25ff, Nylen & Jöns- De många torvmossar som finns längs son 2010:8f, Persson 2012:162). Efter det att sträckan behöver dock alla inte ha varit tidi- inlandsisen dragit sig tillbaka skedde även en gare vattendrag, utan de kan även vara resultat så kallad tippning av Fornbolmen. Tippning av grundvattenhöjningar (Persson 2012:153) av sjöar är ett fenomen som är kopplat till en För att klargöra sådana förhållanden behövs ojämn landhöjning och sjöar liggande i en provborrningar, vilket även har utförts i några nord-sydlig riktning. Tippningen innebär att av torvmarkerna i området i samband med ut- den norra sidan av sjön reser sig snabbare än redningen år 2000. I en rapport av Per Lagerås den södra vilket får vattnet att tippa över från bedöms potentialen i flera av de torv- och moss- en sida till en annan. Till slut innebar tippning- marker som ligger i området. Vad det gäller en att Fornbolmen som tidigare haft sitt utlopp potential för boplatsspår från stenåldern lyfts vid Reftele vid sjöns västra sida istället fick sitt framförallt områden omkring Ugglemossen utlopp vid dagens utlopp vid Skeen i sjöns söd- och Danielstorp fram, vilka bedöms ha varit ra del. När detta skedde är oklart, möjligen del av tidigare sjöar. se bilaga 2 och Lagerås under perioden mellersta mesolitikum – över- 2000b. gången mot neolitikum. När det väl ägde rum har det dock troligen skett relativt hastigt. Det nya utloppet innebar även att sjöns vattennivå Kunskapspotential och antikvarisk drog sig tillbaka och Fornbolmens utbredning inriktning minskade kraftigt (Persson 1997:10, Jönsson De arkeologiska undersökningar som tidigare & Persson 2003:4f, Bergstrand 2002:2, Gus- gjorts för väg E4 genom Kronobergs län vid tafsson 2008:8f, Persson 2012:161ff). Detta Hamneda och vid har tillfört nya innebär även att exempelvis dagens Lagan inte kunskaper omkring förhistorien i det syd- fanns i nuvarande form under denna period svenska inlandet särskilt när det gäller frågor (Persson 2012:162f). Möjligen går det att tolka omkring agrar utveckling. De arkeologiska det som att Fornbolmen efter en första fas av insatser som kan bli aktuella inför utbygg- tippning bredde ut sig över det aktuella områ- naden av E4:an vid Ljungby kan även de bli det och stabiliserade sig omkring vid 150 m ö betydelsefulla men förutsättningarna är del- h under en period innan den slutligen helt tip- vis annorlunda. En skillnad är att utbyggna- pade över, vilket skulle kunna förklara varför den av motorvägsavsnittet mellan Ljungby bland annat undersökningar vid Ågårdsberget och Toftaholm görs i form av en vägbredd-

18 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

ning vilket innebär att mindre ytor berörs än arkeologiska insatserna som tidigare nämnts vid utbyggnaderna i Hamneda och Markaryd kan förväntas bli begränsade. De tidigare rikt- där E4:an fick helt nya sträckningar. Eftersom linjerna kan utvecklas och kompletteras till tre Sydvästlänken lagts ned längs stora delar av teman lämpade som föreslås som inriktning för vägsträckningens västra sida finns dessutom fortsatta arkeologiska insatser. Dessa är agrar tillgång till ytor som genom tidigare undersök- utveckling, boplatsernas läge i landskapet samt ningar redan frigjorts från fornlämningar eller den yngre järnåldern i Lagandalen. där de kvarvarande fornlämningsområdena är så fragmenterade att undersökningar inte blir meningsfulla. Detta gör att de arkeologiska Agrar utveckling insatserna inför breddningen av E4-avsnittet Genom de tidigare undersökningarna för väg kan förväntas bli små i jämförelse med de ti- E4 vid Hamneda och Markaryd kan Lagans digare nämnda utbyggnaderna. Ändå berör dalgång betraktas som ett nyckelområde för det aktuella utredningsområdet ett stort antal förståelsen av inlandets odlingsutveckling i kända fornlämningar och även platser där bo- Sydsverige. Här kan undersökningar längs platslämningar kan finnas dolda under mark. den nu aktuella sträckan ge ny kunskap som Vägsträckans tre mil långa snitt genom kul- kan fördjupa och problematisera resultaten turlandskapet ger möjlighet att ställa övergri- från tidigare E4-undersökningar. En aspekt pande frågor omkring bebyggelseutveckling som kan nämnas är frågan om bronsålderns och markutnyttjande. Jämförelser med de ti- odling och stenröjning i Lagandalen. Många digare undersökningarna vid Hamneda och av de röjningsröseområden som berörs vid det Markaryd kan ge goda möjligheter att arbeta aktuella Ljungby-avsnittet ligger mer centralt i med sådana övergripande frågor. Sett i detta förhållande till den förhistoriska bygden än de sammanhang kan även mindre arkeologiska som undersöktes vid tidigare undersökningar. insatser ge ett högt utbyte. En förutsättning för Resultat från undersökningar längs Sydväst- detta är dock att man har en övergripande plan länken och även tidigare undersökningar vid för undersökningarna och att de inriktas på Ljungby tyder på att stenröjningen på dessa frågeställningar som är lämpade för projektet. platser tagit sin början redan under bronsål- I de riktlinjer för fortsatta insatser som före- der (Granath 2003, 2004). Detta kan jämfö- slogs i utredningen från år 2000 framhöll man ras med Hamnedaområdet där stenröjningen särskilt möjligheten till förståelse av en regio- började runt tiden för Kristi födelse (Lagerås nal odlings- och bebyggelseutveckling genom 2000). Det är möjligt att man även i Lagan- jämförelser med Hamneda-undersökningarna. dalen inlett stenröjningen i dalgångens mer Man betonade särskilt möjligheten att studera centrala delar redan under bronsålder men att skillnaderna mellan odling och bebyggelse i detta inte speglats i tidigare undersökningar dalgångens övre, moränbundna delar och dess som främst berört röjningsröseområden beläg- lägre delar med sandiga jordar. Man nämner na i dalgångens periferi. Detta skulle förändra även möjligheten att studera odlingssystemens den bild som idag råder inom forskningen där långsiktiga förändring och betonar vikten man betonat skillnaderna mellan Värends cen- av miljöarkeologiska undersökningar. Dessa tralbygd, med omfattande stenröjning redan riktlinjer kan till stor del fortfarande anses under bronsålder, och Lagandalen som man vara adekvata. Förutsättningarna har dock i sett som ett område med stenröjning först un- viss mån ändrats sedan dess. Å ena sidan har der äldre järnålder (Skoglund 2005:70-81). mycket ny kunskap tillkommit vilket ger förut- I och med att flera berörda röjningsröse- sättningar för att utveckla vissa perspektiv, till områden har delundersökts och daterats finns exempel frågan om boplatsernas läge i landska- möjligheten att sammanställa och analysera pet. Å andra sidan framstår det tydligt att de dessa resultat. Med utgångspunkt från detta

19 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

kan man sedan överblicka behoven av eventu- delar. Den aktuella E4-sträckningen berör en ella kompletteringar för att täcka in olika typer rad möjliga boplatslägen som kan relateras en av fossil åkermark eller olika lägen i landska- strandnivå på en höjd av omkring 150 m ö h. pet. Med begränsade insatser kan man på detta Flera partier av det aktuella utredningsområ- sätt få ett bra underlag för att datera odling det har legat centralt i Lagans vattensystem och och stenröjning i denna del av Lagandalen. En bör ha varit väl utnyttjade redan under tidiga förutsättning för att man ska kunna göra jäm- delar av mesolitikum. Om sådana lämpliga bo- förande studie är även att man utför miljöar- platslägen berörs av vägområdet är det viktigt keologiska undersökningar vilket skisserats i att dessa utredningsgrävs för att undersöka fö- utredningen från år 2000. Man kan då få en rekomsten av mesolitiska boplatslämningar. värdefull bild av områdets odlingshistoria som Här finns goda möjligheter till ny kunskap om kan sättas in i ett regionalt sammanhang. De den äldre stenåldern i Smålands inland. Möjlig- frågor omkring utvecklingen av olika odlings- heter till jämförelser med boplatser bland an- system som formulerades i utredningen från år nat vid Markaryd i vattensystemets södra del 2000 förefaller i nuläget mindre lämpade efter- och Nennesmo i den norra delen kan ge viktiga som antagligen alltför små ytor med odlings- bidrag till forskningen omkring Fornbolmen lämningar kommer att beröras. som inlandsområde i en i övrigt kustbunden tidsålder (Gustafsson 2008, Persson 2012). Boplatser Sedan den föregående utredningen gjordes har Yngre järnålderns landskap kunskapen om de förhistoriska boplatserna Lagandalen framstår med sina välbevarade i Lagandalen ökat och som tidigare nämnts och omfattande höggravfält som ett distinkt finns det nu fler kriterier för att peka ut möj- och välavgränsat bebyggelseområde under liga boplatslägen än tidigare. I samband med yngre järnålder. I forskningsdiskussionen om- undersökningarna för Sydvästlänken gjordes kring regionalitet och identiteter under yngre få ansatser att lokalisera boplatslämningar och järnålder har Finnveden och Lagandalen ofta vid kommande undersökningar är det därför tagits som exempel på ett bebyggelseområde viktigt att prioritera boplatsaspekten. En typ med en tydligt markerad särart i fråga om grav- av boplatser som påträffades i samband med former och gravritualer (Artelius 2010, Bur- E4-undersökningarna vid Hamneda och även ström 1991, Svanberg 2003a, 2003b). Trots påträffats på andra platser är boplatser inom det stora antalet gravfält har mycket få boplats- röjningsröseområden. Om ytterligare ytor med lämningar påträffats från denna tidsperiod. fossil åkermark kommer att beröras inom det Möjligheten att få kunskap om var den yngre framtida vägområdet är det viktigt att utreda järnålderns boplatser legat och hur de sett ut är förekomsten av boplatslämningar inom dessa. i detta sammanhang av särskilt intresse. Den Då det gäller mesolitiska boplatser har man, aktuella E4-sträckningen passerar nära flera som nämnts tidigare, under senare år uppmärk- yngre järnåldersgravfält och det är här viktigt sammat att boplatser och fyndplatser från att noga utreda om det finns boplatslämning- denna period inte är lokaliserade till nuvaran- ar eller under mark dolda gravar inom dessa de vattendrag utan främst till nivåer omkring avsnitt. Även förhållandevis begränsade läm- en höjd av 150 m ö h. Förmodligen hör detta ningar eller delar av boplatsytor kan här ha en samman med Fornbolmens vattennivåer som hög kunskapspotential. dock är dåligt kända för vattensystemets södra

20 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Resultat

Berörda fornlämningar, objekt och förslag på åtgärder Objekten inom utredningsområdet är numre- Sydvästlänken. Samtliga dessa objekt utgjordes rade mellan 1-34. Dessa utgörs av 20 boplats- av yngre odlingslämningar och föreslogs att ej lägen och 13 områden med fossil åker samt ett undersökas vidare. Lämningarna är dock ut- gravfält. Sammantaget föreslås 28 av dessa för märkta och beskrivna i utredningsrapporten vidare antikvariska åtgärder om de berörs av från år 2000 samt i den arkeologiska invente- fortsatta markexploateringar. De sex objekt ringen inför Sydvästlänken (Ternström 2011). som inte föreslås för vidare undersökningar är I de åtgärdsförslag som föreslås i nedanstå- fossila åkermarksområden som delundersökts ende text nämns arkeologisk utredning steg 2 inom Sydvästlänken. samt förundersökning. Syftet med en utredning En översikt av de aktuella objekten presen- steg 2 är att genom en fältundersökning/utred- teras i figur 3 och tabell 1. Mer detaljerade kar- ningsgrävning ta reda på om några fasta forn- tor över de berörda fasta fornlämningarna och lämningar eller kulturlämningar finns inom föreslagna utredningsområden visas i figur 4 ett avgränsat område. Avsikten med en för- till 21. undersökning är att avgränsa och bedöma en De kulturhistoriska objekt, såsom t.ex. sten- känd fornlämning genom en begränsad fältun- murar som ej är registrerade i FMIS och som dersökning/grävning. Vid en förundersökning togs upp i utredningsrapporten från år 2000 kan bland annat frågor om fornlämningens ål- redovisas ej i följande sammanställning. Det- der, omfattning och komplexitet beröras. Alla samma gäller de kulturhistoriska lämningar beslut om arkeologiska åtgärder fattas av läns- som uppmärksammades i inventeringen inför styrelsen.

21 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 3. Översiktsbild av samtliga objekt inom utredningsområdet

22 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Nr Socken Lämningstyp Status Förslag på åtgärd 1 Kånna Boplatsläge Utredningsobjekt/ Utredning steg 2 möjlig fornlämning 2 Kånna Fossil åkermark, RAÄ 65:1 Fast fornlämning Inga åtgärder föreslås 3 Kånna Fossil åkermark, RAÄ 85:1 Fast fornlämning Förundersökning 4 Kånna Fossil åkermark RAÄ 126:1 Fast fornlämning Förundersökning 5 Kånna Fossil åkermark RAÄ 127:1 Fast fornlämning Förundersökning 6 Ljungby Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 7 Ljungby Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 8 Ljungby Fossil åkermark, RAÄ 120:1 Fast fornlämning Förundersökning 9 Ljungby Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 10 Berga Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 11 Berga Boplatsläge/hög Möjlig fornlämning Utredning steg 2 12 Berga Boplatsläge, röjningsröse och möjlig Möjlig fornlämning Utredning steg 2 stensättning. 13 Berga Fossil åkermark, RAÄ 276:1-2 Fast fornlämning Förundersökning 14 Berga Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 15 Dörarp Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 16 Dörarp Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 17 Dörarp Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 18 Dörarp Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 19 Dörarp Gravfält, RAÄ 9:1 Fast fornlämning Förundersökning 20 Dörarp Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 21 Dörarp Fossil åkermark, RAÄ 127:1 Fast fornlämning Inga åtgärder föreslås 22 Dörarp Fossil åkermark RAÄ 131:1 Fast fornlämning Förundersökning 23 Dörarp Fossil åkermark RAÄ 121:1. Fast fornlämning Inga åtgärder föreslås 24 Dörarp Boplatsläge Utredning steg 2 25 Dörarp Fossil åkermark RAÄ 118:1 Fast fornlämning Inga åtgärder föreslås 26 Dörarp Fossil åkermark RAÄ 190:1 Fast fornlämning Förundersökning 27 Dörarp Fossil åkermark RAÄ 116:1 Fast fornlämning Inga åtgärder föreslås 28 Dörarp Fossil åkermark RAÄ 106:1 Fast fornlämning Inga åtgärder föreslås 29 Dörarp Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 30 Dörarp Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 31 Dörarp Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 32 Dörarp Fossil åkermark RAÄ 170:1 Fast fornlämning Förundersökning 33 Dörarp Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2 34 Dörarp Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredning steg 2

23 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 4. Kånna socken objekt 1-3. Den svagt gråa sträckningen längs E4:an motsvarar ungefär utredningsområdet på 50 meter på var sida om vägen. Fasta fornlämningar som berörs av utredningsområdet är rödfärgade. Boplatslägen är marke- rade lila.

24 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Kånna socken Objekt 3 I Kånna socken berörs fem objekt varav det Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ 85:1 inom fyra föreslås vidare antikvariska åtgär- Allmän beskrivning: Fossil åkermark, der. De berörda objekten utgörs av fyra om- 600x100-200 meter (NÖ-SV), bestående av råden med fossil åker samt ett boplatsläge, se ca 150 röjningsrösen. Dessa är 4-6 meter i dia- figur 4 och 5. meter och 0,3-0,5 meter höga. Endast enstaka rösen berörs av utredningsområdet. Området Objekt 1 ligger i skogsmark. Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- Förslag till åtgärd: Om markingrepp inte ning) kan undvikas inom det markerade området fö- Allmän beskrivning: Mindre skogsbevuxen reslås förundersökning. moränhöjd i direkt anslutning till en mosse/ torvmark. Höjdläget bedöms vara gynnsamt för boplatslämningar. Höjdnivån är ca 157 m ö h. Det är dock oklart i fall mossen har va- rit ett tidigare öppet vattendrag eller ej. Förslag på åtgärd: Om markingrepp inte kan undvikas inom det markerade området fö- reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- ning.

Objekt 2 Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ 65:1 Allmän beskrivning: Fossil åkermark, 350x120-180 meter (N-S), bestående av ca 100 röjningsrösen. Dessa är 3-5 meter i diameter och 0,2-0,4 meter höga. Den berörda delen ut- görs av en östsluttning och den fossila åker- markens utkant. Området ligger i skogsmark. Tidigare undersökningar: Fornlämningen delundersöktes 2012 inom Sydvästlänken. To- talt elva röjningsrösen berördes av undersök- ningen. Tre av dessa undersöktes och daterades till 250 – 410 e. Kr (romersk järnålder), 430- 600 e. Kr (folkvandringstid/vendeltid) samt 760-410 f. Kr (yngre bronsålder/förromersk järnålder). Förslag till åtgärd: Inga vidare undersök- ningar förordas. Detta eftersom en större del av fornlämningen delundersöktes inom Sydväst- länken. De 7-8 meter som kvarstår av forn- lämningen inom den aktuella 50-meterszonen bedöms inte kunna tillföra tillräcklig med ny kunskap.

25 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 5. Kånna socken objekt 4-5. De båda fossila åkermarksområdena tangeras i kanten av utredningsområdet.

26 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 4 Objekt 5 Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ 126:1 Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ 127:1 Allmän beskrivning: Fossil åkermark bestå- Allmän beskrivning: Fossil åker, oregel- ende av ett tiotal övertorvade röjningsrösen, ca bunden, 160x110 meter (NNV - SSÖ), med 2 meter i diameter och 0,1-0,2 meter höga Om- ett 30-tal övertorvade röjningsrösen. Dessa är givande mark utgörs av äldre betesmark. Om- 4-6 meter i diameter och 0,1 - 0,5 meter höga. rådet ligger på gränsen till utredningsområdet. Dock har det genomförts exploateringar i när- Förslag till åtgärd: Den fossila åkermarken området och det är oklart i vilket omfattning ligger ca 38-40 meter från dagens väg E4. Om fornlämningen finns kvar. markingrepp inte kan undvikas föreslås arkeo- Förslag till åtgärd: Den fossila åkermarken logiska insatser i form av en arkeologisk förun- ligger idag utifrån FMIS ca 45 meter från hu- dersökning. vudvägen (E4) men ca 10 meter från en avfart. Om en markexploatering berör fornlämningen föreslås att en förundersökning genomförs.

27 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 6. Ljungby socken objekt 6 och 7.

28 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Ljungby socken Objekt 7 I Ljungby socken berörs fyra objekt varav det Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- inom samtliga föreslås antikvariska åtgärder i ning). fall de påverkas av en markexploatering. De be- Allmän beskrivning: Objektet utgörs av ett rörda objekten utgörs av tre boplatslägen samt delvis skogsbevuxet och förhållandevis jämnt en fossil åker, se figur 6 och 8. markområde i anslutning till järnåldersgrav- fältet RAÄ Ljungby 48:1. Området som är markerat är ca 250x50 meter stort. Objekt 6 Förslag på åtgärd: Om markingrepp inte Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- kan undvikas inom det markerade området fö- ning) reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- Allmän beskrivning: Området ligger mel- ning. lan väg E4 och Sydvästlänkens arbetsområde där en ca 20 meter bred och 100 meter lång sträcka är oexploaterad, se figur 7. Objektet be- döms uppvisa potential för boplatslämningar. Höjdnivån tangerar 150 m ö h och området ligger även ca 130 meter öster om järnålders- gravfältet RAÄ Ljungby 4:1. Områdets norra del sluttar lätt år norr medan den södra är rela­ tiv­t plan. Förslag på åtgärd: Om markingrepp inte kan undvikas inom det markerade området, fö- reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- ning inom selektivt valda delar av objektet.

Figur 7. Objekt 6 utgörs av en oexploaterad korridor mellan Sydvästlänkens arbetsområde i väst och E4:an i öster. Foto mot söder.

29 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 8. Ljungby socken objekt 8 och 9.

30 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 9. Bilden visar delar av objekt 9. Gravfältet RAÄ 22:1 ligger till höger i bilden. Foto mot norr.

Objekt 8 Objekt 9 Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ 120:1, Typ av lämning: Topografiskt lämpligt bo- närhet till gravfält RAÄ 22:1. platsläge i anslutning till den fossila åkermar- Allmän beskrivning: Fossil åkermark, ca ken RAÄ 120:1 samt gravfältet RAÄ 22:1. 600x20-100 meter (N-S), bestående av minst Allmän beskrivning: Boplatslägen i anslut- 100 röjningsrösen med en storlek mellan 2-6 ning till den fossila åkermarken RAÄ 120:1 meter i diameter och 0,2-0,5 meter höga. Sten- samt gravfältet RAÄ 22:1. Området som är materialet utgörs av 0,2-0,3 meter stora stenar. markerat är ca 400 meter långt och som bre- Området delas av en väg och ligger på en flack dast 50 meter. Området utgörs av både öppen moränhöjd, till största delen i skogsmark. Den och glest skogsbevuxen mark som är relativt norra delen ligger i öppen mark och gränsar plan, se figur 9. I närområdet ca 200 meter till RAÄ 22, ett långsträckt gravfält med ca 70 åt väster (RAÄ Ljungby 60:1) har det tidigare högar. I områdets nordligaste del är en stenvall, påträffats boplatslämningar som daterats till ca 10 meter lång (NÖ-SV), 1,2 m bred och 0,2- mellersta bronsålder (Skoglund 1994, Bengts- 0,3 meter hög. Gravfältet RAÄ 22:1, som lig- son & Hulting Lindgren 2006). Området vid ger precis i kanten av 50-meterszonen från väg Eka uppmärksammades i den tidigare utred- E4, har höga upplevelsemässiga värden och bör ningsrapporten som en värdefull kulturmiljö i så stor utsträckning som möjligt skyddas. Av- (Nylén 2000). ståndet mellan avfartsvägen till riksväg 25 och Förslag på åtgärd: Om markingrepp inte gravfältet är i dagsläget mycket litet. kan undvikas inom det markerade området, Förslag till åtgärd: Gravfältet har stora upp- föreslås en steg 2 utredning med utrednings- levelsemässiga aspekter och det föreslås således grävning. att så få markingrepp som möjligt genomförs på den östra sidan av vägen. Om markingrepp inte kan undvikas föreslås vidare arkeologiska insatser i form av en förundersökning.

31 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 10. Berga socken objekt 10. Boplatsläget ligger omkring 150 m ö h. Inga tidigare registrerade fornlämningar ligger i direkt närhet till objektet.

32 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Berga socken I Berga socken berörs fem objekt varav det inom samtliga föreslås antikvariska åtgärder. De berörda objekten utgörs av fyra boplatslä- gen samt en fossil åker, se figur 10 och 11.

Objekt 10 Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- ning) Allmän beskrivning: Det aktuella området ligger på en höjdnivå på omkring 150 m ö h och utgörs av ett flackt markparti. Det är dock något osäkert om jordmassor kan påförts inom området, vilket inte kunde klargöras vid fält- besök. Förslag på åtgärd: Om markingrepp inte kan undvikas inom det markerade området, fö- reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- ning inom selektivt valda delar av objektet.

33 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 11. Berga socken objekt 11-14.

34 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 12. Hög med osäker status inom objekt 11. Troligen rör det sig om en övertorvad grus-/jordhög. Foto mot sydöst.

Objekt 11 Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- ning) Allmän beskrivning: Det aktuella området ligger på ett höjdparti mellan Sydvästlänkens arbetsområde och väg E4. Ytan är relativt li- ten men inom denna ligger en hög direkt norr om en mindre väg. Vid det korta fältbesöket kunde dess status som fast fornlämning var- ken bekräftas eller avfärdas. se figur 12. Den är dock inte noterad vid inventeringen år 2000 eller vid den utrednings som gjordes inför Syd- västlänken 2011. Förslag på åtgärd: I fall området berörs av en exploatering föreslås en steg 2 utredning, där även den osäkra statusen på högen bör ut- redas.

35 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 13. Krönläge med den möjliga stensättningen inom objekt 12. Foto mot nordväst.

Objekt 12 Typ av lämning: Boplatsläge, röjningsröse och väster om denna ligger de tidigare delvis under- möjlig stensättning. sökta röjningsröseområdet RAÄ Berga 276:1 Allmän beskrivning: Området bedöms upp- inom vilket även graven RAÄ Berga 69:1 låg visa potential för under mark dolda boplats- (Nilsson 1991). Strax norr/nordväst om objekt lämningar. Den södra delen av det markerade 12 låg det undersökta och borttagna gravfältet området utgörs av lågt liggande, plan mark RAÄ Berga 62:1. Ca 60 meter åt öster ligger som är belägen mellan en industrifastighet och även gravfältet RAÄ Berga 180:1. väg E4. Uppe på ett litet höjdparti påträffades Området övergår sedan i en ås som i kanten vid fältbesök minst ett röjningsröse samt en tangeras av 50-meterszonen. Åsens övre del be- möjlig stensättning uppe på ett krön, se figur döms ha förutsättningar för boplatslämningar. 13. Denna låg uppe på en mindre höjd ca 15-20 Förslag till åtgärd: Om markingrepp inte meter öster om väg E4. Anläggningen var troli- kan undvikas inom det markerade området, fö- gen skadad och var i sitt övertorvade skick svår reslås en steg 2 utredning inom selektivt valda att bedöma formen på. Den var ca 10 meter delar av objektet. Statusen på den eventuella lång med enstaka uppstickande stenar. Direkt stensättningen och röjningsrösen bör utredas.

36 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 13 Objekt 14 Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ 276:1-2 Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- Allmän beskrivning: Fossil åkermark, ca ning) 360x40-170 meter (N-S), bestående av ca 200 Allmän beskrivning: I anslutning till La- röjningsrösen. Rösena är 3-5 meter i diameter gan finns flera terränglägen i olika nivåer som och 0,1-0,3 meter höga. Inom den fossila åker- kan ha varit lämpliga boplatslägen. Detta gäl- marken och i anslutning till denna fanns även ler både i direkt närhet till ån men även på de en kvadratisk stensättning RAÄ 69:1 daterad lägen som i dag ligger lite längre bort från ån till romersk järnålder samt gravfältet RAÄ i samband med krönlägen uppe på åsen. Den 62:1 som är undersökt och borttaget. markerade sträckningen på den östra sidan av Tidigare undersökningar: RAÄ 276:2 del- väg E4 utgörs av en kuperade ås som varierar undersöktes år 1990. Då 16 röjningsrösen un- mellan ca 152 – 158 m ö h. Delar av åsen har dersökersöktes och tre anläggningar daterades använts som grustag. till yngre bronsålder- förromersk järnålder. Förslag på åtgärd: Om markingrepp inte Några av dessa röjningsrösen innehöll dock kan undvikas inom det markerade området, fö- bland annat keramik och hade en gravlikande reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- utformning. En stensättning (RAÄ 69:1) med ning inom selektivt valda delar av objektet. datering till förromersk järnålder undersöktes även (Nilsson 1991). Direkt öster om den fos- sil åkermarken undersöktes 1980 fem stensätt- ningar i samband med E4:ans dragning (RAÄ 62:1). Anläggningarna daterades till förro- mersk järnålder och tolkades som ett gravfält (Åhman 1982). Inom Sydvästlänkens arbetsområde påträf- fades inga röjningsrösen och markytan bedöm- des som avschaktad. Förslag till åtgärd: Vid fältbesök på platsen växte tät skog inom den nordöstra delen av RAÄ 276:1. Detta gjorde att det inte gick att klargöra om det fanns några synliga lämningar bevarade utanför Sydvästlänkens arbetsområ- de. Inom 50-meterszonen berörs upp till ett tio- tal meter av RAÄ 276:1. Trots den begränsade ytan bör det markerade området förundersö- kas i fall det berörs av en exploatering. Detta på grund av risken för gravar.

37 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 14. Dörarps socken objekt 15-18.

38 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Döraps socken Objekt 16. I Dörarps socken berörs 20 objekt varav det Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- inom 15 föreslås antikvariska åtgärder i fall de ning), påverkas av en eventuell markexploatering. De Allmän beskrivning: Plant skogsbevuxet berörda objekten utgörs av elva boplatslägen höjdparti med närhet till Lagan. inom ett av dessa ligger även gränsvallen RAÄ Förslag på åtgärd: Om markingrepp inte 78:1, ett gravfält samt tre områden med fossil kan undvikas inom det markerade området, fö- åkermark. Objekten finns utsatta på kartor i reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- figur 14, 16, 17 18 och 20. ning inom selektivt valda delar av objektet.

Objekt 15. Objekt 17 Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig forn- ning) samt gränsvall RAÄ Dörarp 78:1. lämning), Allmän beskrivning: Området väster om vä- Allmän beskrivning: Boplatsläge som lyftes gen närmast Lagan uppvisar en lätt sluttande fram i den tidigare utredningsrapporten från åkeryta (figur 15) med ett liknande läge som år 2000. Området ligger på mindre höjd i an- den tidigare påträffade boplatsen RAÄ Berga slutning till sankstråk. Höjden utgör en del av 342, där bland annat flinta och härdar som da- en långsträckt nord-sydgående höjdsträckning. terades till slutet på mesolitikum påträffades. Boplatsläget sträcker sig till största delen på vä- Norr om denna yta breder sig ett flackt höjdläge gens västra sida, inom den östra sidan ligger ut där även en gränsvall, RAÄ Berga 78, ligger. tomter samt en stor bullervall. Öster om vägen ligger även ett flack höjdparti. Förslag till åtgärd: Om markingrepp inte Förslag på åtgärd: Om markingrepp inte kan undvikas inom det markerade området, fö- kan undvikas inom det markerade området, fö- reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- ning inom selektivt valda delar av objektet. ning inom selektivt valda delar av objektet. Om gränsvallen berörs bör denna dokumenteras. Objekt 18 Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- ning) Allmän beskrivning: Boplatsläge med när- het till grav. Området ligger ca 80 meter väster om gravhögen RAÄ Dörarp 1:1 (”Spökekul- len”) som är 12 meter i diameter och 1,5 meter hög. Området består av ett svagt höjdparti med skogsbevuxen mark. Det är oklart i fall områ- det delvis har fyllts ut med påförda jordmassor. Förslag på åtgärd: Om markingrepp inte kan undvikas inom det markerade området, föreslås en steg 2 utredning med utrednings- Figur 15. Objekt 15. Åkeryta vid ån Lagan. Fotot mot väst. grävning inom selektiva ytor.

39 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 16. Dörarps socken objekt 19-22.

40 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 19 Objekt 21 Typ av lämning: Gravfält RAÄ 9:1 Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ 127:1 Allmän beskrivning: Gravfältet utgörs av 90 Allmän beskrivning: Fossil åkermark, synliga högar. Dessa är i allmänhet 5-10 meter i 650x50-350 meter (NÖ-SV) bestående av ca diameter och 0,5-1,25 meter höga. Ett femton- 200 röjningsrösen. Rösena är 3-6 meter i di- tal högar är 10-15 meter i diameter och 1,25-2 ameter och 0,2-0,5 meter höga. Det aktuella meter höga. Fornlämningen ligger på ett plant utredningsområdet berör den fossila åkermar- höjdparti i anslutning till ruinen efter Hallsjö kens östra kant där rösena ligger förhållande- medeltida kyrka. Området är klassat som riks- vis glest. intresse för kulturmiljövården med höga upp- Tidigare undersökningar: Inom Sydväst- levelsemässiga värden, se bilaga 1. I fall hela länkens arbetsområde undersöktes totalt tre undersökningsområdet på 50 meter brukas röjningsrösen vilka daterades till perioden för- kommer gravfältets västra kant att tangeras. romersk järnålder – folkvandringstid, 250-540 Förslag till åtgärd: Med anledning av den e. Kr. samt 170 BC – 30 e. Kr. välbevarade fornlämnings- och kulturmiljön i Förslag till åtgärd: Eftersom en tidigare un- området är det angeläget att utbyggnaden av dersökningar har gjorts av den fossila åker- vägen görs på västra sidan om nuvarande väg. marken föreslås det att ingen vidare åtgärder Om markingrepp inte kan undvikas i eller intill genomförs. Enbart ett 10-tal meter kvarstår av gravfältet är en förundersökning nödvändig. fornlämningen inom den aktuella 50- meters- zonen. Objekt 20 Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- Objekt 22 ning) Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ 131:1 Allmän beskrivning: Boplatsläge i samband Allmän beskrivning: Fossil åkermark, med gravfältet RAÄ 9:1 och den övriga järn- 100x50 meter (NNÖ-SSV), vilken ligger på åldersmiljön i Hallsjö. Området ligger på två en mindre moränförhöjning omgiven av sank- plana höjder som delas av väg E4. Den västra mark. Området består av ca 10 röjningsrösen, sidan är delvis skogsbevuxen medan den östra 3-5 meter i diameter och 0,2-0,4 meter höga. är öppen mark i anslutning till gravfältet. Förslag på åtgärd: Om markingrepp inte Förslag på åtgärd: Om markingrepp inte kan undvikas inom fornlämningen föreslås ar- kan undvikas inom det markerade området, fö- keologiska åtgärder i form av en förundersök- reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- ning. ning inom selektivt valda delar av objektet.

41 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 17. Dörarps socken objekt 23-27.

42 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 23 fades inga röjningsrösen och avgränsningen på Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ 121:1. fornlämningen bedömdes vara feldefinierad. Allmän beskrivning: Fossil åkermark, ca Förslag till åtgärd: Den icke exploaterade 90x80 meter (NNÖ-SSV), bestående av ca 30 mark som kvarstår utanför Sydvästlänkens röjningsrösen. Rösena är 3-5 meter diameter arbetsområde och inom det aktuella utred- och 0,2-0,4 meter höga. Området ligger på en ningsområdet är liten, detta samtidigt som mindre skogbevuxen förhöjning. fornlämningens avgränsning är osäker. Inga Tidigare undersökningar: Sydvästlänkens vidare antikvariska åtgärder föreslås. korridor löpte i den östra kanten av den fossila åkermarken och berörde ett tio-tal röjningsrö- Objekt 26 sen. Av dessa undersöktes tre varav sedan två Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ daterades. Dateringarna motsvarade romersk 190:1. järnålder/folkvandringstid (250-430 e. Kr Allmän beskrivning: Fossil åkermark, ca samt 330-540 e. Kr) 100x150 meter (N-S), på svag förhöjning i mo- Förslag till åtgärd: Inga vidare åtgärder i ränmark. Fornlämningen består av mist 25 form av undersökningar av röjningsrösen fö- röjningsrösen, 2-4 meter i diameter och 0,1- reslås. Enbart ett tiotal meter kvarstår av forn- 0,2 meter höga. I södra delen av området finns lämningen inom den aktuella 50-meterszonen. även stenvallar som löper i öst-västlig riktning men en längd av ca 7 meter och med en bredd Objekt 24 av 1,5 meter. Områdets östra del har en tydlig Typ av lämning: Boplatsläge med närhet till of- avgränsning mot omgivande mark, i form av en ferplats (möjlig fornlämning) terrassliknande formation. Allmän beskrivning: Höjdläge som övergår Förslag till åtgärd: Om markingrepp inte i lägre liggande mark i den norra delen av om- kan undvikas föreslås vidare arkeologiska åt- rådet som utgörs av åkermark. Området ligger gärder i form av förundersökning. direkt väster om RAÄ Dörarp 148:1 som re- gisterats som möjlig offerplats. Denna utgörs Objekt 27 idag av mossmark. I mossen har det påträffas Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ 116:1 två medeltida järnyxor, stenyxor, flintspets, Allmän beskrivning: Fossil åkermark, ca bearbetad flinta samt ett enligt FMIS ben- 600x60-150 meter (N-S), som ligger på en knotsformat bryne (troligen mellanneolitiskt). höjdrygg i moränmark. Fornlämningen består I området finns även röjningsrösen och en sten- av ca 200 röjningsrösen, 3-7 meter i diameter mur av yngre karaktär. och 0,2-0,6 meter höga. Endast fornlämning- Förslag till åtgärd: Om markingrepp inte ens östra ytterkant berörs. kan undvikas inom det markerade området, fö- Tidigare undersökningar: Inför Sydvästlän- reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- ken undersöktes den nordöstra delen av det fos- ning inom selektivt valda delar av objektet. sila åkermarksområdet. Inom detta fanns sex röjningsrösen varav två undersöktes. Dessa Objekt 25 båda daterades till romersk järnålder (120-330 Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ 118:1 e. Kr) respektive vendeltid (570 – 660 e. Kr). Allmän beskrivning: Fossil åkermark, ca Förslag till åtgärd: Då den fossila åker- 530x30-200 meter (N-S), bestående av ca 200 marken delundersöktes 2012 kvarstår enbart röjningsrösen. Rösena är 3-6 meter i diameter ca 15 meter av denna inom 50-meterszonen. och 0,2-0,4 meter höga. Endast områdets syd- Sammantaget bedöms kunskapspotentialen av östra del berörs. Områdets närmast vägen lig- vidare undersökningar av den fossila åkermar- ger lägre än fornlämningen i övrigt och rösena ken vara begränsad, varför inga vidare åtgär- ligger här förhållandevis glest. der föreslås. Inom Sydvästlänkens arbetsområde påträf-

43 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 18. Dörarps socken objekt 28-30.

44 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 29 Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- ning) Allmän beskrivning: Området angränsar till den södra delen av Ugglemossen och ligger strax öster om den fossila åkermarken RAÄ Dörarp 106:1. Den tidigare miljöarkeologiska rekognosceringen har visat att Ugglemossen öster om väg E4 är en igenväxt sjövik som stått i förbindelse med sjön Flåren. Strandnära lä- gen kan ha utnyttjats som boplatslägen, fram- Figur 19. Sydvästlänkens arbetsområde vid RAÄ 106:1. Direkt väster om den exploaterade ytan ligger RAÄ 106:1 för allt under stenålder (Lagerås 2000b; Nylén och till öster är en smal remsa med icke exploaterad 2000). Sådana eventuella boplatser kan ha be- mark. Fotot mot norr. varat organiskt material, och därmed ha en stor vetenskaplig potential. I utredningsrapporten från år 2000 bedömdes det att den nuvarande vägdragningen löpte i de ”bästa” topografiska Objekt 28 lägena i förhållande till mosskanten (Lagerås Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ 106:1 2000b; Nylén 2000). Allmän beskrivning: Stort område med fos- Förslag på åtgärd: I fall objekt 29 berörs av sil åkermark, totalt ca 1570x30-550 meter en exploatering, föreslås det att selektivt valda (NÖ-SV), bestående av ca 2000 röjningsrösen ytor inom det markerade området undersöks samt 10 rektangulära åkerparceller. Den fos- genom en steg 2 utredning med utrednings- sila åkermarken uppvisar ett blandat intryck, grävning. med både låga, flacka rösen samt större och hö- gre rösen. I den miljöarkeologiska studien från Objekt 30 år 2000 lyftes denna östra del av RAÄ 106:1 Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- fram som ett bra boplatsläge genom sitt för- ning) hållande till den tidigare sjöviken Ugglemossen Allmän beskrivning: Området ligger i kant- (Nylén 2000). zonen till Ugglesmossen och strax öster om den Tidigare undersökningar: RAÄ 106:1 del- fossila åkermarken RAÄ Dörarp 106:1. Ugg- undersöktes år 2012 inom Sydvästlänken, lemossen som tidigare varit en sjövik innebär se figur 19. Totalt 26 röjningsrösen berördes att närområdet till denna har en god potenti- inom sydvästlänkens undersökningsområde. ell för strandnära stenåldersboplatser (Lagerås Av dessa undersöktes sex varav fem daterades. 2000b; Nylén 2000). Inom området är det Dateringarna var spridda mellan romersk järn- dock oklart i fall delar blivit uppfyllda i sam- ålder, folkvandringstid/vikingatid samt medel- band med byggandet av vägen. På motsatt sida tid/tidigmodern tid. Ett tidigare tolkat gravröse väster om E4:an och fram till Sydvästlänkens RAÄ 113:1 undersöktes även och omtolkades arbetsområde finns en smal korridor ca 10 me- som röjningsröse. ter i bredd som är oexploaterad, men som även Förslag till åtgärd: Området delundersök- den utgör ett möjligt läge för mesolitiska bo- tes inför Sydvästlänken och inom den aktuella platslämningar. 50-meterszonen kvarstår enbart ett tiotal me- Förslag på åtgärd: Om markingrepp inte ter av den fossila åkermarken. Därför föreslås kan undvikas inom det markerade området, fö- det att inga fler undersökningar inom den fos- reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- sila åkermarken genomförs. ning inom selektivt valda delar av objektet.

45 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 20. Dörarps socken objekt 31-34.

46 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 21. Objekt 31. Möjligt boplatsläge. Foto mot norr.

Objekt 31 Objekt 32 Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- Typ av lämning: Fossil åkermark RAÄ 170:1. ning) Allmän beskrivning: Den fossila åkermar- Allmän beskrivning: Boplatsläge som lig- ken ligger inom ett ca 330x100 -170 meter ger mellan två större torvmarker och utgörs av (N-S) stor område och består av ca 150 röj- åker/ängsmark med inslag av sentida odlings- ningsrösen. Dessa är ca 3 - 5 meter i diameter spår, se figur 21. Området lyftes fram som ett och ca 0,2-0,7 meter höga. möjligt boplatsläge i utredningsrapporten från Förslag till åtgärd: Utifrån det aktuella ar- 2000, men minskas dock nu ner till att omfatta betsområdet berörs en mindre del av den fos- den östra sidan om väg E4 eftersom området sila åkermarkens västra kant. Där RAÄ 170:1 väster om vägen påverkats av Sydvästlänken. som närmast ligger ca 37-40 meter från dagens Förslag till åtgärd: Om markingrepp inte väg E4. Om markingrepp inte kan undvikas kan undvikas inom det markerade området, fö- inom fornlämningen föreslås det att en begrän- reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- sad förundersökning genomförs då ingen tidi- ning inom selektivt valda delar av objektet. gare undersökning berört lämningen.

47 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 33 Objekt 34 Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- Typ av lämning: Boplatsläge (möjlig fornläm- ning) ning) Allmän beskrivning: Det markerade om- Allmän beskrivning: Boplatsläge i samband rådet bedöms vara gynnsamt för framför allt med Toftaån. Området bedöms vara gynnsamt stenåldersboplatser. Området ligger till stor för boplatslämningar genom närheten till Tof- del i samband med 150 meters kurvan sam- taån och höjdnivån på mellan 148 – 152 m ö h. tidigt som det strax väster om detta ligger en Ca 550 meter åt öster intill Toftaån finns fynd- torvmark. Torvmarken är idag till största del platsen RAÄ Dörarp 10:1, där man påträffat bevuxen med skog men har genom en tidiga- en holkyxa i brons. I anslutning till denna re miljöarkeologisk studie klarlagts vara en fyndsplats har det även påträffats ett bron- igenvuxen sjövik med en trolig koppling till spänne och flintor. Utmed Toftaån ca 300 me- Vidöstern, i närområdet till denna kan således ter öster om det föreslagna utredningsom­rådet övertorvade strandboplatser finnas (Lagerås ligger även RAÄ Dörarp 166:1 som utgörs av 2000b). Området ligger i anslutning till den en fast fiskeanläggning från historisk tid. fossila åkermarken RAÄ Dörarp 170:1. På den västra sidan av väg E4 precis i anslut- Förslag till åtgärd: Om markingrepp inte ning till ån, utreddes ett boplatsläge i samband kan undvikas inom det markerade området, fö- med Sydvästlänken. Dock påträffades inga för- reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- historiska lämningar utan troligen spår efter ning inom selektivt valda delar av objektet. ett äldre brofundament. Förslag till åtgärd: Om markingrepp inte kan undvikas inom det markerade området, före­slås en steg 2 utredning med utrednings- grävning inom selektivt valda delar av objektet.

48 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Referenser

Alering, Å. 2010. Fossilt landskap i modern Granath, Y. 2003. Arkeologisk förundersök- tid, fornlämningsmiljöer i Småländsk ning. Del av röjningsröseområde RAÄ skogsmark. Steg 2. Studie av arkeologiska 119 Ljungby NV industriområde. Ljungby undersökningar i Kronobergs län. Små- socken och kommun, Kronobergs län. lands museum rapport 2010:15. Smålands museum rapport 2003:1. Anberg, S. 1989. Rapport. Provundersök- Granath, Y. 2004. Särskild arkeologisk ning av järnåldersgravfält Åby 16:1. Berga undersökning. Del av röjningsröseområde socken, Lagan Småland. RAÄ 119. Ljungby NV industriområde. Ljungby socken och kommun, Kronobergs Artelius, T. 2010. Den gamla och den nya dö- län, Småland. Smålands museum rapport den. Om vikingatidens förkristna begrav- 2004:1. ningar, religiösa idéer och religionsskiftet. Jönköpings läns museum arkeologisk Gustafson, J .2008. Paradis i inland. I: Ur- skriftserie. minne - tidskrift för arkeologi i sydöstra Sverige. 2008/7. Jönköpings läns museum. Bengtsson, M & Hulting Lindgren, C. 2006. Särskild arkeologisk undersökning. Eka Hansson, M. 1999. Från renjägare till viking. 3:6, RAÄ 60:1, Ljungby socken, Ljungby En arkeologisk historia om södra Små- kommun, Småland. Wallin kulturlandskap land. Landet kring sjöarna. En historia om och arkeologi rapport 2006:14. Kronobergs län i mångtusenårigt perspek- tiv. Växjö Burström, M. 1991. Arkeologisk samhälls- avgränsning. En studie av vikingatida Högrell, L. 1999. Hallsjö - Växjö. Kulturmil- samhällsterritorier i Smålands inland. jöutredning inför vattenledningsutbygg- Stockholm Studies in Archaeology 9. nad. Smålands museum rapport 1999:28 Stockholm. Högrell, L. 2001a. Hallsjö – Växjö. Arkeolo- Bergstrand, T. 2002. Arkeologisk rapport gisk utredning för planerad vattenledning över Insjöarkeologi i Västra Götalands genom Ljungby, och Växjö kom- regionen. Bohusläns museum rapport muner. Smålands museum rapport 2001:2. 2002:25. Högrell, L. 2001b. Arkeologisk utredning Connelid, P. 1999 Halländskt odlingsland- II. Hallsjö – Växjö, Ljungby och Alvesta skap under tusen år i historisk -geografisk kommuner. Smålands museum rapport belysning. I: Olsson, S-O (red.) Från Ab- 2001:26. salon till Järnmölle och Galtabäck. Rap- Jonsson, L & Edvinger, K. Efterundersökning port från konferensen ”Tvååker för 800 år av stormskadad grav på vårdat gravfält, sedan: jordbruk, järn, handel och sjöfart” Ljungby 4, Småland. Arkeologicentrum den 17-19 oktober 1997. CSK, Högskolan rapport 2009:22. i Halmstad.

49 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Jönsson, Å. & Persson, C. 2003. Särskild ar- sveriges skogsbygder. Kulturgeografiskt keologisk undersökning. Stenåldersboplats seminarium 2/93. Stockholms universitet. Odensjö RAÄ 123. Odensjö 3:11, Odensjö Nilsson, L. 1991. Grav och fossilt kultur- socken, Kronobergs län, Småland. Små- landskap, Åby 1:16, Berga sn, Småland. lands museum rapport 2003:48. Smålands museum Kulturhistoriskunder- Kadefors, O. 2006. Arkeologisk förunder- sökning 34. sökning. RAÄ 70. Hångers 3:19 & 3:21. Nylén, A. 2000. Arkeologisk utredning etapp Ljungby socken, Ljungby kommun, Kro- 1. Kulturmiljöutredning. Breddning av väg nobergs län. Smålands museum Rapport E4 mellan Ljungby-Toftanäs. Kånna sock- 2006:39. en m fl, Ljungby kommun, Kronobergs Klackenberg, H. 1986. Feodalismen i Finnve- län. Smålands museum rapport 2000:4. den – bikop Henrik och Berga. Medeltiden Nylén, A & Jönsson, Å. 2010. Särskild och arkeologin. Festskrift till Erik Cinthio. arkeologisk utredning etapp 2. Replösa Lund studies in Medieval Archaeology 1. 4:18. Ljungby socken, Ljungby kommun. Lund. Smålands museum Rapport 2010:13 Klang, L. 1980 Sävsjö och Granhult i Upp- Persson, C. 1997. Mesolitikum i Jönköpings vidinge härad - exempel på fossila kultur- län. I: Nordström, M & Varenius, L (red.). landskap. Kronobergsboken 1979-1980. Småländska kulturbilder. Meddelanden Kronobergs natur. 1998 Naturvårdspro- från Jönköpings läns hembygdsförbund gram för Kronobergs län. Länsstyrelsen i och Stiftelsen Jönköpings läns museum. Kronobergs län. Jönköping. Knarrström, B. 2000. Tidigmesolitisk bosätt- Persson, C. 2002a. Arkeologisk förundersök- ning i sydvästra Småland. En komparativ ning. Ågårdsberget. Ljungby kommun och studie över stenteknologi och regionala socken, Kronobergs län. Smålands mu- bosättningsmönster med utgångspunkt i en seum rapport 2002:13. boplats vid Hamneda. I: Lagerås, P (red.) Arkeologi och paleoekologi i sydvästra Persson, C. 2002b. Arkeologisk förundersök- Småland. Riksantikvarieämbetet Arkeolo- ning. RAÄ 64. Berga socken Kronobergs giska undersökningar skrifter No 34. Lund län. Smålands museum rapport 2002:12. Krantz, K J & Åhman, E. 1991. Förflutet för Persson, C. 2012. Den hemliga sjön: en resa framtiden. Landskap och kulturmiljö i till det småländska inlandet för 9000 år Ljungby kommun. Ljungby. sedan Institutionen för historiska studier. GOTARC. Series B, Gothenburg archaeo- Lagerås, P. 2000a. Arkeologi och paleoeko- logical thesies. Göteborg logi i sydvästra Småland. Tio artiklar från Hamnedaprojektet. Riksantikvarieämbetet Salminen, L. 1993. Arkeologisk utredning Arkeologiska undersökningar skrifter No inför utbyggnadsplaner av industriområde 34 Lund. innefattande Eka by. Ljungby sn, Sunner- bo hd. Smålands museum rapport. Växjö. Lagerås, P. 2000b. Arkeologisk utredning. Torvmarker längs Lagan och deras arkeo- Skoglund, P. Thorén, H. Torstendotter Åhlin, logiska potential. Miljöarkelogisk rekog- I. Regnell, M. 1997. Arkeologisk förun- noscering som del av arkeologisk utred- dersökning. E4. Hjulsnäs-Herrabacken. ning inför ombyggnad av väg E4, sträckan Småland, Ljungby kommun, Hamneda Ljungby-Toftanäs, genom Kånna m.fl. socken. Rapport UV Syd 1997:26. socknar, Ljungby kommun, Småland. UV Skoglund, P. 2005. Vardagens landskap – Syd rapport 2000:8. lokala perspektiv på bronsålderns materi- Mascher,C. 1993 Förhistoriska markindel- ella kultur. Acta Archaeologica Lundensia ningar och röjningsröseområden i Väst- Series in 8º No 49. Stockholm.

50 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Svanberg, F. 2000. Gravar������������������������ i röjningsröseom- Ullén, M. 2006. Småland. Landskapets kyr- råden. I: Lagerås, P (red.) Arkeologi och kor. Forskningsprojektet socken kyrkorna. paleoekologi i sydvästra Småland. Riksan- Kulturarv och bebyggelsehistoria. Stock- tikvarieämbetet Arkeologiska undersök- holm. ningar skrifter No 34. Lund. Wallin, L, 2005, Arkeologisk utredning och Svanberg, F. 2003a. Decolonizing the Viking förundersökning 2004-2005, Bergaåsen- Age 2. Acta Archaeologica Lundensia. Växjö, Växjö framtida vattenförsörjning, Series in 8º, no. 43. Stockholm. Ljungby, Alvesta och Växjö kommuner, Småland, Wallin kulturlandskap och ar- Svanberg, F. 2003b. Death rituals in south- keologi, Rapport 2005:51. east Scandinavia AD 800-1000. Decolo- nizing the Viking Age 2. Acta Archaeo- Wennstedt Edvinger, B. 2007. Arkeologisk logica Lundensia. Series in 4º, no. 24. undersökning på Ågårdsberget. Fornläm- Stockholm. 2003. ning RAÄ 123, Ljungby socken och kom- mun, Kronobergs län. Jämtarkeologi 25. Ternström, C. 2011. Kulturhistoriskt plane- ringsunderlag. Arkeologisk inventering, Wilander, L. Arkeologisk förundersökning. Sydvästlänken, Delsträckan Barkeryd-Hur- Ljungby NV industriområde. RAÄ 119. va, Kronobergs län, Ljungby och Marka- Ljungby socken. Kronobergs län. Småland. ryd kommuner, Dörarp, Berga, Ljungby, Smålands museum rapport 2001:12. Kånna, Hamneda, Traryd, Markaryd Åhman, E. 1983. Gravfält, förromersk socknar. UV Rapport 2011:69. järnålder, Hulan 1:10 och 1:29, Berga sn, Ulfheim, A. 1999. Bergaåsen. Skyttens 1:2. Småland. Smålands museum Kulturhisto- Dörarps socken, Kronobergs län, Småland. riskundersökning 21. Arkeologisk utredning steg 1. Smålands museum rapport 1999:13.

51 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

52 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Tekniska och administrativa uppgifter

Länsstyrelsens dnr: 431-2774-2013 Kulturparken Smålands dnr: 2013, 110-00213. Projektnummer KLM: A2013041 Uppdragsgivare: Trafikverket Ansvarig institution: Ansvaret övergick från Kulturparken Småland till Kalmar läns museum den 1 oktober 2013. Detta eftersom den arkeologiska uppdragsverksamheten övergick till KLM. Landskap: Småland Län: Kronoberg Kommun: Ljungby kommun Socken: Kånna, Ljungby, Berga och Dörarp Berörda RAÄ nr: Kånna 65:1, 85:1, 126:1, 127:1. Ljungby 120:1. Berga 276:1-2. Dörarp 78:1, 9:1 127:1, 131:1, 121:1, 118:1, 190:1, 116:1, 106:1, 170:1 Fastighetskartan: Kartblad 62E 9dS, 62E 9dN, 63E 0dS, 63E 0dN, 63E 7dS, 63E 1eS, 63E 1eN, 63E 2eS. Koordinater (SV hörnet): x: 629195,2 y:431566,9 Koordinatsystem: Sweref 99TM Typ av undersökning: Arkeologisk utredning steg 1 Personal: Andreas Emilsson & Johan Åstrand Fältarbetet och rapportering utfört: december 2013 - januari 2014. Dokumentation: All dokumentation förvaras på KLM.

53 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

54 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga

Agrarhistorisk analys i korthet Miljöarkeologisk rekognoscering i korthet Värdefulla kulturmiljöer

55 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 22. Historiskt kartöverlägg över Hallsjö.

56 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Agrarhistorisk analys i korthet - Pär Connelid (utdrag från Nylén 2000:10f)

Studierna av det äldre kartmaterialet över om- samt i den mer eller mindre totala avsakna- rådet har visat att en mycket stor del av väg- den av skog på utmarkerna. I likhet med stora sträckningen berör områden som fungerat som områden i Halland och nordvästra Skåne, där utmark under historisk tid. I något fall berör landskapet har karaktären av risbygd, utgörs utredningsområdet historisk inägomark och utmarken under denna tid av vidsträckta he- enstaka odlingslämningar knutna till denna. dar bevuxna med ljung och en del enbuskar. Generellt sett berör dock utredningsområdet Avskogningen och försämringen av utmarks- mycket lite av bevarade strnkturer knutna till områdena är främst en följd av avverkning och en historisk markanvändning. Genomgången ett hårt betestryck. Förändringen i ekonomin av kartmaterialet har dock lagt en grund för och landskapsutnyttjandet kan sannolikt spå- förståelsen av den historiska bebyggelseut- ras till senmedeltid, med reservation för lokala vecklingen och markanvändningen i området. och regionala skillnader. De storskaliga för- I utredningsområdet och dess närhet finns flera ändringar som framträder i kartmaterialet när huvudgårdar med medeltida ursprung, bl a Er- det gäller produktionsmark och bebyggelse lä- ikstad i sn och det omfattande Tofta- gen har överlag tydliga paralleller med de tidi- holm i Dörarp sno Socknarna kring Lagaåns gare nämnda områdena i Halland och Skåne. dalgång blir sedermera under 1600-talet före- Ytterligare ett utmärkande drag för områ- mål för en ganska omfattande säteribildning det gäller dess åkermark. Denna uppträder (Elgeskog 1945). Den centrala delen av dal- nämligen i utredningsområde på flera ställen gången präglas av ganska stora bybildningar i tydliga tegskiften. I de flesta fall längs utred- som exempelvis byarna Berghem i Känna sn ningssträckan dominerar bandparcellformen, och Flattinge i Berga sn. Ett utmärkande drag som t ex vid Eka i Ljungby sn och i Hallsjö, för bebyggelsen i området är dess tydliga an- Dörarp sn (fig.2). Liksom i andra delar av söd- knytning till utmarkerna istället för som mer ra Sverige antas denna typ av tegskifte ha sitt brukligt är, till de mest intensivt utnyttjade ursprung i ett äldre system av markindelning- delarna av inägomarken. Sannolikt är dessa ar. I Småland är dock andelen bevarade fos- bebyggelselägen relativt sent ianspråktagna sila lämningar som motsvarar tegstrukturerna och ett resultat av flyttningar från lägen längre i kartmaterialet begränsad. I de områden där in på inägorna. Orsaken är sannolikt en om- strukturer bevarats i större utsträckning, visar svängning i ekonomin i dessa områden med de dateringar som hittills gjorts en antydan till en tyngdpunktsförskjutning mot animaliepro- två skilda faser i parcelleringen. Den ena har duktion. Förutom i bebyggelsens dragning mot sin tyngdpunkt i mellersta järnålder (Mascher utmarkerna antyds detta förhållande också i 1993, Klang 1980) och den andra faller inom 1700- och l800-talens begränsade åkerarealer vikingatid/tidig medeltid (Connelid 1999).

57 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 23. Aktuell vägsträcka med miljöarkeologiska provtagningspunkter markerade.

58 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Miljöarkeologisk rekognoscering i korthet - Per Lagerås (utdrag från Nylén 2000:11)

Den miljöarkeologiska rekognosceringen visar terns tidigare utbredning. Detta vore av stort att det finns goda förutsättningar för eventu- vetenskapligt värde inte minst när det gäller ella kommande undersökningar av detta slag förståelsen för landskapsutnyttjande och bo- inom området. Flertalet av de torvmarker som sättningsmönster under stenåldern. Ytterligare provborrats har mäktiga och intressanta la- två lokaler, Lagan (P6) och Hallsjövik (P7), er- gerföljder, och tidigare exploatering genom t bjuder goda lägen för strandboplatser. Dessa ex torvtäkt och uppodling har varit begrän- lägen är dock inte övertorvade vilket begränsar sad. Av de nio rekognoscerade lokalerna er- möjligheterna att finna organiskt boplatsma- bjuder framför allt Eka NY (P2) och Liljedal terial. Det kan dock finnas bevarade utkastla- (PS) goda förutsättningar för pollenanalytiska ger utanför strandlinjen. Hallsjövik ligger dock undersökningar av landskapsutvecklingen i utanför utredningsområdet och berörs därför Lagandalen (fig 23). Båda dess torvmarker är inte av nuvarande utbyggnadsplaner. relativt små och bör därmed spegla markan- Som en del av eventuella fortsatta arkeologis- vändningen i den närmaste omgivningen. Även ka undersökningar längs vägsträckan bör den med ett fokus på järnålder och historisk tid er- miljöarkeologiska rekognosceringen fördjupas bjuder dessa båda punkter goda förutsättning- med stratigrafiska undersökningar, översikt- ar. Bägge lokalerna har också anknytning till liga analyser och provschaktning. Beträffande lämningar från yngre järnålder; i Eka det stora de två lokalerna Eka NV (P2) och Liljedal (PS), gravfältet och i Liljedal en runsten. Med tanke bör en slutlig bedömning av deras potential för på närheten mellan provpunkten vid Eka (P2) pollenanalytiska undersökningar grundas på och förekomsten av bandparcellerad åkermark rekognoscerande analyser och ”14C-analyser. som finns i kartmaterialet från Eka, skulle en I Berghemsmossen (Pl), Ugglemossen (P8) och pollenanalytisk undersökning här kunna bely- Danielstorp (P9), kan mer omfattande prov- sa den bandparcellerade åkermarkens funktion borrningar och eventuella utredningsschakt- och uppkomst. På tre provpunkter finns lager- ningar klargöra vilka miljöer och lager som följder som visar att förhållandena är sådana kommer att beröras av exploateringen. Det att organiskt material från eventuella boplat- kan också vara lämpligt att redan i ett utred- ser kan finnas bevarat. Det gäller Berghems- ningsskede 14C-analysera stratigrafiska nivåer mossen (Pl), Ugglemossen (P8) och Danielstorp på dessa lokaler, framför allt i syfte att datera (P9). Lagerföljderna visar att Ugglemossen och igenväxningen. mossen intill Danielstorp tidigare har varit sjö- Beroende på exploateringsområdets exakta vikar. Den sistnämnda punkten (P9) har dess- avgränsning kan sökschaktning bli aktuell på utom potential att kunna ge information om lokalerna Lagan (P6) och Hallsjövik (P7). lokala vattenståndsförändringar och Vidös-

59 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 24. Värdefull kulturmiljö vid Berghem, Kånna socken.

Figur 25. Värdefull kulturmiljö vid Hallsjö, Dörarps socken.

60 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

Värdefulla kulturmiljöer – Utdrag ur Nylén 2000

Berghem, Kånna sn Hallsjö, Dörarp sn Inom området finns två höggravfält från järn- Hallsjö uppvisar lång kontinuitet i bebyggel- ålder. Det största gravfältet, Kånna högar sen, från bronsålder till nutid. I området finns (RAÄ 24), består av närmare 300 gravar. I förutom tre större bronsåldersrösen även tre samband med arkeologiska undersökningar gravfält från yngre järnålder med samman- har även kristna gravsättningar påvisats i grav- lagt ca 150 gravar (RAÄ 5, 7 och 9). Hallsjö fältets ytterkant. Gårdarna i byn Berghem har var under en kort period en egen annex socken ålderdomliga namnformer av 1600-talskarak- under först Vittaryd, sedan Dörarp. Kyrkan, tär. Bebyggelsen är utspridd i landskapet som som ligger strax norr om det största gravfäl- ett resultat av laga skiftet 1861. tet, uppfördes troligen under 1300-tal. Ruinen efter denna utgör fast fornlämning (RAÄ Il). Till fast fornlämning räknas även den gamla bytomten som ligger öster om kyrkan, i dagens åkermark (RAÄ 133). Strax söder om bytom- ten finns dessutom två källor, varav den ena med namnet Helga styrks källa (RAÄ 134) (jfr Högrell 1999).

61 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum

62 Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs • Kalmar läns museum Adress Telefon Fax E-post Box 104, S-391 21 Kalmar 0480-45 13 00 0480-45 13 65 [email protected]