Miljökonsekvensbeskrivn

NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL DETALJPLAN utställningshandling oktober 2013 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV

Göteborg stads arbetsgrupp: Patrik Fridh, projektledare, trafikkontoret Lena Jacobsson, ansvarig för centralenområdet, stadsbyggnadskontoret Filip Siewertz, planhandläggare, stadsbyggnadskontoret

Konsultgrupp, MKB-handläggare:

Kurt Lundberg, MKB-samordning, Anna Svensson, redaktör Åsa Erkman, stadsbildspåverkan Maria Olovsson, kulturmiljö Ola Sjöstedt, naturmiljö Niklas Egriell, vattenfrågor Erland Kjellson, trafikbuller och vibrationer Herman Heijmans, luftmiljö Ulf Johansson, markföroreningar Foto:

Mattias Dellmo Emmali Jansson samt flera av ovanstående handläggare

Rapportdesign/-layout: Lars Haakon Simonsen, Norconsult AB

2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN INNEHÅLL

SAMMANFATTNING 4 6 MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITSNORMER 77 6.1 Nationella miljökvalitetsmål 1 INLEDNING 6 6.2 Miljökvalitetsnormer 1.1 Bakgrund och syfte

1.2 Planeringsprocessen 7 UPPFÖLJNING 83 1.3 Miljökonsekvensbeskrivning 7.1 Miljöåtgärder

1.4 Samråd under processen 7.2 Uppföljning

2 GÖTAÄLVBRON 12 BILAGOR 84 2.1 Nuvarande förhållanden Bilaga 1 – Källförteckning

2.2 Utvecklingstrender Bilaga 2 – Sammanfattning av planprogram 2.3 Föreslagna förändringar

2.4 Trafikutveckling Läsanvisning 3 PLANFÖRSLAG 24 För en översiktlig beskrivning av planförslagets mil- 3.1 Innehåll och syfte jökonsekvenser hänvisas till sammanfattningen som 3.2 Nollalternativ inleder rapporten.

3.3 Tidigare utredningar • Kapitel 1 ger den övergripande bakgrunden till 3.4 Övrig planering projektet, juridiska villkor och hur arbetet genom- förs.

4 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN 29 • Kapitel 2, Götaälvbron, beskriver dels nuvarande 4.1 Riksintressen för kommunikation situation i området vad gäller anläggningar, bebyggelse och trafik, dels framtida förhållanden 4.2 Stadsbild med planförslaget som sådant. 4.3 Kulturmiljö • Kapitel 3 innehåller en sammanfattning av detalj- 4.4 Buller och vibrationer planeförslaget och hur det förhåller sig till övrig 4.5 Vattenmiljö planering.

4.6 Föroreningar i mark och sediment • I kapitel 4 redovisas de miljömässiga förutsätt- 4.7 Luftmiljö ningarna, baserat på de bedömningar som gjorts i tidigare skeden av vad som är av betydelse för en 4.8 Elektromagnetiska fält ny bro över Göta älv. 4.9 Risker • Kapitel 5 utgör tillsammans med kapitel 3 den 4.10 Övriga miljöintressen viktigaste delen av miljökonsekvensbeskrivning- en. Här beskrivs och värderas den miljöpåverkan 5 MILJÖKONSEKVENSER 57 som projektet medför både under byggnadstiden och efter färdigställande. 5.1 Riksintresse kommunikationer 5.2 Stadsbild och markanvändning • I kapitel 6 görs en bedömning av planens relevans 5.3 Kulturmiljö och överensstämmelse med de nationella miljö- målen samt en bedömning av hur planen påverkar 5.4 Buller och vibrationer gällande miljökvalitetsnormer. 5.5 Vattenmiljö • Principerna för det fortsatta miljöarbetet med 5.6 Föroreningar i mark och sediment skyddsåtgärder, kontroll under byggtiden och 5.7 Luftmiljö uppföljningsåtgärder beskrivs i kapitel 7.

5.8 Risker

5.9 Övriga miljöområden

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

SAMMANFATTNING

Bakgrund och planförslag Miljökonsekvenser Nuvarande Götaälvbro öppnades för trafik 1939 Riksintressen för sjöfart och bedöms ha tjänat ut. Avsikten är att ersätta den med en ny bro senast år 2020. Alternativa Göta älv och Göteborgs hamn är av riksintresse lägen och brohöjder har studerats i planarbe- för sjöfarten. Förslaget till ny bro påverkar tets programskede och kommunfullmäktige direkt riksintresset, både hamn och farled. beslutade 2010 att den nya bron ska lokaliseras Hamnintresset är begränsat uppströms Göta- i Stadstjänaregatans förlängning och utformas älvbron och de begränsade intressena bedöms som en mellanhög bro, 10 – 13 meter över vatt- inte skadas. Inte heller farledsintresset bedöms net, avsedd för alla trafikslag. Valet av alternativ skadas påtagligt. Den lägre brohöjden innebär motiveras med att det ger en gen förbindelse för att fler fartyg kommer att kräva broöppning, kollektivtrafiken mellan Göteborgs centrum vilket medför en ökad konflikt med trafiken och Hjalmar Brantingsplatsen, frigör ytor som över Götaälvbron. I dagsläget skulle det inne- idag upptas av trafikanläggningar för stadsut- bära att antalet broöppningar för handelsfartyg veckling och är höjdmässigt fördelaktigt för ökar från i genomsnitt 1-2 per dygn till cirka 3 gång- och cykeltrafiken. Att brohöjden reduce- per dygn. Den framtida utvecklingen av väner- ras från dagens cirka 18 meter till nu föreslagen sjöfarten är osäker, enligt Trafikverket kan en höjd 12 meter över medelhögvatten påverkar utvecklad sjöfart år 2030 innebära i genomsnitt framförallt hur stora ytor som krävs för brons knappt tio fartygspassager per dygn. anslutningar till gatunätet. Kulturmiljö Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, Göteborgs innerstad är av riksintresse för kul- är en del av underlaget till en detaljplan som turmiljön och även till stora delar skyddad som omfattar ny bro över Göta älv och anslutande fornlämning. Planområdet berör inte område bebyggelse i kvarteren mellan E45 och Göta av riksintresse för kulturmiljön och inom de- älv, delvis inom det område som upptas av taljplaneområdet finns inga kända fornläm- nuvarande bro. Den planerade bebyggelsen är ningar, varken på land eller i vatten. Nuvarande avsedd att kunna inrymma både verksamheter bro är ett teknikhistoriskt landmärke och riv- och bostäder. ningen innebär en förlust för helhetsmiljön. Göteborgs Stad bedömer att detaljplanen kan medföra betydande miljöpåverkan och har där- Stadsbild för upprättat en MKB till detaljplanen. Viktiga Föreslagen bro är lägre än nuvarande bro och miljöfaktorer är kulturmiljö, stadsbild, buller blir sannolikt en mindre påtaglig del av stads- och vibrationer, magnetiska fält, förorenad bilden, men detta kommer inte helt att kunna mark, förhöjda vattennivåer och byggande i bedömas förrän den planerade designtävlingen vatten. Även påverkan på riksintresse för kom- har genomförts. De byggnader som planen til�- munikation och luftkvaliteten har kommit att låter har samma skala som bebyggelsen vid Lilla uppmärksammas under MKB-arbetet. Bommen, 7-20 våningar, och i det fortsatta arbetet är det viktigt hur ny bebyggelse samspelar med befintlig bebyggelse, särskilt vad gäller de högre husen.

4 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Buller och vibrationer Luftmiljö Planområdet påverkas av trafikbuller från flera Miljöförvaltningens mätningar och de beräk- olika bullerkällor. Den föreslagna bebyggelsen ningar som gjorts för MKB:n visar att idag mellan Göta älv och E45 påverkas framförallt överskrids miljökvalitetsnormens gränsvärden av buller från E45 och ny bro över Göta älv. På för kvävedioxid i området kring Götaälvbrons Hisingen påverkar Lundbyleden och Hamnba- landfästen, synnerhet på brons gång- och cy- nan bullernivåerna kraftigt. Den nya bebyggel- kelbanor. I framtiden kommer utsläppen att sens fasader mot bron kommer att utsättas för minska vilket för nollalternativet innebär att ekvivalenta buller nivåer som ligger 5-15 dBA det endast är närmast bron som dygnsmedel- över gällande riktvärden för ny bostadsbebyg- värdet överskrider normens gränsvärde. gelse, men inom slutna kvarter och i de delar av planområdet som ligger längst från E45 bör Planförslaget innebär att ett gaturum med tät det gå att klara tillämpade riktvärden för ny bebyggelse kring en kraftigt trafikerad gata ska- bostadsbebyggelse. För att undvika att området pas vid ny Göta älvbro. Till följd av detta mins- under föreslagen bro utsätts för höga bullerni- kar inte halterna av kvävedioxid lika mycket våer p g a utstrålande stomljud från spårtrafi- som i nollalternativet. Gränsvärdena överskrids ken föreslås att rälsen monteras med vibrations- därför avseende dygnsmedelvärde och tim- dämpande infästningar. medelvärde, framförallt på östra sidan av bron.

Föroreningar i mark och sediment Riskhantering Provtagning har visat att ytliga sediment i Göta Avståndet mellan farleden i Göta älv och bebyg- älv och jordmassor inom utfyllnadsområden är gelsen inom detaljplanen är så stort att trans- förorenade. Föroreningshalterna är högst i sedi- porter av farligt gods med fartyg inte innebär menten, som inte kan deponeras inom områden någon förhöjd risk. Planområdet berör en avsedda för rena muddermassor. Förorenad fastighet där gällande detaljplan tillåter hante- mark förekommer spritt inom området och den ring av brandfarliga vätskor, en bensinstation. stickprovsundersökning som genomförts kan Hanteringen bedöms inte kunna bedrivas un- inte ge en heltäckande bild. Inför kommande der pågående utbyggnad av föreslagen spårväg schakter bör därför kompletterande provtag- inom planområdet. Efter utbyggnad krävs en ning genomföras. I de flesta fall kan schaktmas- ombyggnad av bensinstationen om verksamhe- sor troligen återanvändas för mindre känslig ten ska kunna återupptas. markanvändning. Övrigt Vattenmiljöfrågor Inga områden med höga naturvärden berörs Planområdet berör inga vattenmiljöer med för- och detaljplanen bedöms göra närområdet mer höjda naturvärden och medför på sikt minskad attraktivt för rekreation. Elektromagnetiska fält miljöbelastning på Göta älv, framförallt genom från spårvägstrafik har ingen påvisad hälsopå- att dagvattenhanteringen förbättras. Genom- verkan. Göta älvs dalgång är av riksintresse för förandet kommer att medföra tillståndsplik- rekreation och friluftsliv uppströms Angereds- tiga arbeten i vatten. Tillståndet behandlas av bron, bl a nämns båtliv som ett värde. Föresla- mark- och miljödomstolen, som kan komma att gen brohöjd ger en viss tidsmässig begränsning ställa villkor för hur arbetet ska genomföras. för trafik med fritidsbåtar förbi Götaälvbron. Under byggnadstiden påverkas vattenmiljön av Detta bedöms inte innebära mer än en margi- schakt- och muddringsarbeten och arbeten som nell skada för riksintresset, särskilt som avsik- kan påverka fisk och andra levande organismer. ten är att planera för gästhamnar eller liknande Dessa bedöms inte ge kvarstående påverkan både uppströms och nedströms bron. efter slutförande. 5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY GÖTAÄLVBRO – DETALJPLAN

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund och syfte • Förbindelserna ska främja ett effektivt markutnyttjande. Ny bro över Göta älv • Förbindelserna ska främja ett ökat gående Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och cyklande tvärs älven och i områdena på har tagits fram som en del av planeringsproces- ömse sidor därom. sen med att åstadkomma en ersättning för den nuvarande Götaälvbron. Behovet av att av tek- • Förbindelserna ska kapacitetsmässigt klara niska skäl ersätta nuvarande bro är uppenbart, den i K 2020 skisserade framtida kollektiv- men förbindelsen mellan Hisingen och centrala trafiken. Göteborg måste också sättas in i ett större perspektiv och utformas så att den bidrar till ut- • Förbindelserna ska kapacitetsmässigt klara vecklingen av berörda stadsdelar. Denna MKB dagens biltrafik med bibehållen framkom- behandlar dock i första hand förslaget till ny lighet. detaljplan som gäller både ny bro och angräns- • Förbindelserna ska möjliggöra en framtida ande bebyggelse som möjliggörs när nuvarande omfördelning/omprioritering mellan tra- bro rivs. Parallellt med detaljplanen pågår pro- fikslagen. cesser med järnvägsplan samt tillståndsansö- kan för vattenverksamhet. Så långt möjligt har • Älvförbindelsen ska medge en rationell sjö- också hänsyn tagits till att närliggande stadsde- fart på älven. lar på båda sidor av Göta älv kommer att vara viktiga resurser för den omvandling och förtät- Övergripande tidplan ning av centrala Göteborg som är en viktig del i utvecklingen av regionen. Nuvarande Götaälvbro bedömdes år 2010 ha en återstående teknisk/ekonomisk livslängd på Målsättning cirka 10 år vilket innebär att den bör vara ersatt innan år 2020. Med en bedömd byggtid på cirka I det detaljplaneprogram för ny bro över Göta fem år innebär detta att planering, prövning älv och Bangårdsförbindelse som Stadsbygg- och beslut om ny bro över Göta älv kommer att nadskontoret i Göteborg presenterade 2009 behöva genomföras innan planerna för omgi- klargjordes målsättningen med arbetet: vande stadsdelar har hunnit konkretiseras. ”Centrala Göteborg ska utvecklas på båda sidor om Göta älv och goda förbindelser för alla ska 1.2 Planeringsprocessen knyta samman de olika delarna.” Översikt Den övergripande målsättningen har också brutits ner till sju specifika projektmål: Förslaget till utbyggnad av ny bro över Göta älv innehåller olika delar som planeras, prövas • Förbindelserna ska minska barriäreffek- och godkänns enligt olika lagar och bestäm- terna över älven samt mellan stadsdelarna melser. Markanvändningen i en tätort regleras på den södra respektive norra älvstranden av Plan- och Bygglagen. Arbeten i vatten, som t (Centrala Älvstaden). ex brostöd, kräver tillstånd enligt Miljöbalken. Spårvägens anläggningar regleras av Lag om byggande av järnväg. De närmast förestående

6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY GÖTAÄLVBRO – DETALJPLAN stegen i planeringsprocessen är således att upp- Tidigare utredningar, planer och rätta en detaljplan enligt plan- och bygglagen beslut och en järnvägsplan enligt lag om byggande av järnväg. Planeringsprocessen påbörjades med att Stads- byggnadskontoret tog fram ett program för För att genomföra planerna krävs sedan kommande detaljplaner. Trafikkontoret tog på tillstånd till vattenverksamhet, enligt motsvarande sätt fram en förstudie för spår- miljöbalken. trafik för en ny älvförbindelse. Förstudien upp- rättades enligt lagen om byggande av järnväg Göteborgs Stad arbetar parallellt med de tre och behandlade alternativa lösningar, se vidare prövningsprocesserna, då de till stora delar är avsnitt 3.3 Tidigare utredningar och bilaga 2. olika sätt att beskriva projektet, sett ur olika Planprogrammet behandlade även ny förbin- synvinklar. Gemensamt för järnvägsplan, de- delse över bangårdsområdet, eftersom man taljplan och tillståndsansökan är att de även bedömt att sambandet mellan dessa projekt är omfattar en miljökonsekvensbeskrivning, viktigt att betona. MKB. Arbetet med MKB:n är huvudsakligen ett gemensamt arbete, men redovisningen pla- Arbetet presenterades under 2009 och ledde neras ske i två separata dokument: fram till att Göteborgs Stads kommunfull- mäktige 2010-05-06 beslutade att ge byggnads- 1. mkb för järnvägsplan och vatten- nämnden i uppdrag att utarbeta en detaljplan verksamhet, omfattar hela spårvägs- för en ny älvförbindelse med läge i Stadstjäna- sträckningen, över land och vatten. Den regatans förlängning. Förbindelsen ska utfor- redovisar även arbeten i vatten, t ex bro- mas som en öppningsbar mellanbro med lägsta byggnad och muddringsarbeten. MKB:n möjliga höjd, vilket innebär 10 till 13 meter fri ska godkännas av länsstyrelsen innan järn- höjd över medelvattenstånd. vägsplanen kungörs för granskning och av mark- och miljödomstolen, i samband med Trafiknämnden beslutade i juni 2012 att nuva- tillståndsprövningen. rande förslag till en 13 meter hög bro ska ligga till grund för samråd i de fortsatta prövnings- 2. mkb för detaljplan, fokuserar på miljön processerna. inom planområdet, som utöver bro och spårväg innehåller ny bebyggelse, men Göteborgs Stad har gjort en behovsbedömning inte omfattar hela den planerade spårvägs- och kommit fram till att det krävs en miljökon- sträckningen. MKB:n ingår i detaljplanens sekvensbeskrivning till detaljplanen, då den underlagsmaterial bedöms kunna medföra betydande miljöpåver- kan. Denna MKB till detaljplan är ett självständigt dokument, men har även mycket gemensamt Vidare har länsstyrelsen med förstudien som med MKB för järnvägsplan och vattenverksam- underlag 2010-08-19 beslutat att spårvägspro- het. Särskilt inledande texter, övergripande jektet kan antas medföra betydande miljöpåver- beskrivningar och förutsättningar är gemen- kan. samma.

7 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY GÖTAÄLVBRO – DETALJPLAN

Pågående och angränsande Inom ramen för en miljöbedömning enligt 11 § arbeten skall kommunen upprätta en miljökonsekvens- beskrivning där den betydande miljöpåverkan Förutom MKB till detaljplanen pågår arbete som planens genomförande kan antas medföra med järnvägsplan samt med att ta fram under- identifieras, beskrivs och bedöms. Rimliga al- lag för ansökan om tillstånd till vattenverksam- ternativ med hänsyn till planens eller program- het. Samråd för järnvägsplan och tillståndsan- mets syfte och geografiska räckvidd skall också sökan genomfördes i november 2012. identifieras, beskrivas och bedömas. I miljöbal- ken ställs också krav på innehållet i MKB:n till Som underlag till järnvägsplan och ansökan om en plan, 6 kap 12 §. Viktiga att uppmärksamma tillstånd till vattenverksamhet för ny bro över är kraven på att MKB:n ska innehålla: Göta älv görs systemhandlingar som i stora drag bestämmer den tekniska utformningen av • En icke teknisk sammanfattning. föreslagna anläggningar. • En sammanfattning av planens eller pro- För ny bro över Göta älv har en designtävling grammets innehåll, dess huvudsakliga syfte genomförts. Innan byggnadsarbetet kan påbör- och förhållande till andra relevanta planer jas krävs även ett stort antal tekniska dokument och program, som underlag för upphandling av den entrepre- nör som ska genomföra utbyggnaden. • En beskrivning av nollalternativet, dvs om planen inte genomförs.

1.3 Miljökonsekvens- • En beskrivning av miljöförhållandena i de beskrivning områden som kan antas komma att påver- kas betydligt, Bakgrund och innehåll • Om det är aktuellt, en beskrivning av så- Denna miljökonsekvensbeskrivning har tagits dant naturområde som avses i 7 kap. eller fram av Norconsult AB, parallellt med framta- ett annat område av särskild betydelse för gandet av järnvägsplan och inledande tekniska miljön. handlingar för bro och spårväg, s k systemhandlingar. • En beskrivning av den betydande miljöpå- verkan som planen kan antas medföra. Göteborgs Stads Stadsbyggnadskontor har haft det övergripande ansvaret för samordning av • En beskrivning av de åtgärder som planeras arbetet med detaljplanen. Samordning av järn- mot negativ miljöpåverkan. vägsplan samt ansökan om vattenverksamhet sköts av Trafikkontoret. Arbetet med system- • En redovisning av alternativa lösningar och handlingarna görs av COWI AB. varför föreslaget alternativ har valts.

När en myndighet eller kommun upprättar en • En beskrivning av hur relevanta miljökva- plan skall kommunen göra en miljöbedömning litetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i av planen, om dess genomförande kan antas planen eller programmet. medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljö- • En redogörelse för de åtgärder som planeras aspekter i planen så att en hållbar utveckling för uppföljning och övervakning. främjas (miljöbalken 6 kap 11 §).

8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY GÖTAÄLVBRO – DETALJPLAN

Avgränsningar • Influensområdet, vars miljöförhållanden kan påverkas av den förändrade mark- För att en MKB ska vara tydlig och klargöra användning och de verksamheter som vilka som är de viktiga miljöfrågorna är det järnvägsplanen medför. Exempel är stads- viktigt att avgränsa redovisningen, både ämnes- bildspåverkan från broar och buller från mässigt och geografiskt. För MKB till detaljplan spårvagnstrafik. Viss typ av påverkan har redovisas i kommunens behovsbedömning i ett större, mer svårdefinierat influensom- vilka avseenden betydande miljöpåverkan be- råde. I denna MKB omfattar detta påverkan döms uppkomma. Likaså kan länsstyrelsens kopplad till Göta älv som vattendrag av beslut om betydande miljöpåverkan peka ut värde som farled, naturmiljö, rekreations- särskilt viktiga miljöaspekter för det fortsatta miljö med mera. arbetet. Under arbetet med MKB:n sker även samråd med tillsynsmyndigheterna; kommu- I figur 1.3:1 redovisas järnvägsområdet, om- nens miljöförvaltning och länsstyrelsen, för att rådet för pågående detaljplanearbete, arbets- vidare avgränsa MKB-arbetet. områdset och ett ungefärligt influensområde. Influensområdet är inte ett juridiskt begrepp Ämnesmässig avgränsning utan snarare ett sätt att tänka för att fånga upp I behovsbedömningen för detaljplanens MKB påverkan på allmänna intressen utanför det pekas särskilt ut viktiga faktorer som kan ge be- fysiskt påverkade området. tydande miljöpåverkan. De som nämns är konsekvenserna beträffande kulturmiljö, stadsbild, Tidsmässig avgränsning framtida buller och vibrationer, magnetiska Horisontår för beskrivningen av miljösituatio- fält, förorenad mark, förhöjda vattennivåer och nen efter genomförande av föreslagen utbygg- byggande i vatten. nad är år 2020. Då bedöms det att en ny bro över Göta älv kan tas i bruk. Däremot kommer Länsstyrelsen lyfter i samråd kring beslutet om inte allt i detaljplanen att vara geomfört, t.ex betydande miljöpåverkan fram frågor kring bebyggelsen. grumling av vatten, arkeologi och föroreningar i sediment eller mark. Av yttrande över förstu- Utbyggnaden av ny bro över Göta älv kommer die och planprogram framgår att en avgörande i sig att vara en verksamhet som pågår under fråga är att Göteborgs Stad kan visa att förslaget flera år och som direkt påverkar miljön men inte påtagligt skadar riksintresset för sjöfart. också ger en indirekt påverkan genom t ex till- fälliga trafikomläggningar. Geografisk avgränsning Att göra en geografisk avgränsning av vilket Redovisning område som påverkas kan vara svårt och måste ofta skilja sig åt mellan olika sorters påverkan. Rapportstruktur Följande stegvisa avgränsning används vid MKB-rapporten är utöver detta inledande kapitel beskrivning av värden och påverkan i denna indelad i följande kapitel: MKB: 2. götaälvbron, där det beskrivs både hur • Detaljplaneområdet, som innebär ett fysiskt bron, trafiken och omgivningarna ser ut intrång som direkt påverkar miljön. idag och vilka förändringar som föreslås i berörda planer eller kan förutsättas beroen- • Arbetsområdet under byggtiden, som är de annan planering eller pågående utveck- större än det område som tas i anspråk per- ling. manent. Påverkan inom arbetsomårdet är endast temporär. 9 Influensområdet är i första hand direkt berört område och områden där man ser eller hör bron och trafiken. Dess- utom ett mer svåravgränsat område utmed Göta älv, som kan påverkas av vattengrumling och störningar för vandrande fisk och sjöfart.

Ringön

Gullbergskajen

Frihamnen

Gullbergsvass

Göta älvbron

Gräns för pågående detaljplanearbete.

Lilla Bommen Göta älv Ungefärlig gräns för arbetsområde under byggnadstiden.

Göteborgsoperan

Centralstationen

Nordstan

1.3:1 –Geografisk avgränsning Influensområdet är i första hand direkt berört område och områden där man ser eller hör bron och trafiken. Dess- utom ett mer svåravgränsat område MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN utmed Göta älv, som kan påverkas av vattengrumling och störningar för vandrande fisk och sjöfart. 3. planförslaget sammanfattas samt redo- på miljön, människors hälsa och hushållningen visning av nollalternativ och andra alterna- med naturresurser. Beskrivningen görs i tre steg; Ringön tiv. påverkan, effekter och konsekvenser.

4. nuvarande miljösituation, som redo- I denna MKB används skalan små – måttliga visar övergripande miljöförutsättningar, – stora för värdering av projektets negativa kon- förutsättningarna inom de miljöområden sekvenser för miljö, människors hälsa och hus- som enligt tidigare planering särskilt ska hållningen med naturresurser, medan positiva uppmärksammas och inom de övriga mil- konsekvenser inte graderas. Gullbergskajen jöområden som bedöms bli berörda. 5. miljökonsekvenser, är den viktigaste de- 1.4 Samråd under Frihamnen len av MKB:n. Detta kapitel redovisar vilka processen effekter och konsekvenser ett genomföran- de av detaljplanen innebär för de betydande En viktig del av MKB-arbetet är samråd. I och miljöaspekterna. med att MKB:n ingår i en detaljplaneprocess kommer MKB:n automatiskt att ingå i de sam- 5. Miljömål och miljökvalitetsnormer Gullbergsvass råd och utställning som sker för detaljplanen. Redovisning av uppnådd miljökvalitet, satt Samrådet redovisas i en samrådsredogörelse i relation till samhällets krav och normer. som bifogas detaljplanen. Länsstyrelsen ska Göta älvbron godkänna detaljplanen och därmed godkänns 6. Uppföljning och kontroll, med redo- även MKB:n, separat godkännande av MKB.n Gräns för pågående visning av åtgärder för att undvika eller krävs ej. detaljplanearbete. mildra negativ miljöpåverkan samt behov av kontroll och uppföljning efter byggnadstiden.

7. Underlag och metoder, som ger en när- mare bakgrund till MKB-arbetet och redovisar vilket underlagsmaterial som varit Lilla Bommen utgångspunkt, vilka metoder, beräknings- Göta älv Ungefärlig gräns för program och liknande som använts samt arbetsområde under vilka kompletterande utredningar och un- byggnadstiden. dersökningar som genomförts inom ramen för MKB-arbetet.

Detaljplan, järnvägsplan eller tillstånd till vattenverksamhet? Göteborgsoperan Denna MKB ska, som tidigare redovisats, ingå i detaljplanen, som i sin tur ska godkännas av läns- Centralstationen styrelsen. Mycket av MKB-innehållet är gemensamt med den MKB som tas fram till järnvägspla- Nordstan nen samt tillståndsansökan för vattenverksamhet.

Konsekvensbedömning Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är som tidigare nämnts att beskriva vilka konsekvenser planerade förändringar och verksamheter kan ge 11 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY GÖTAÄLVBRO – DETALJPLAN

2 GÖTAÄLVBRON

2.1 Nuvarande som anlöper Göteborg. Stena Lines linje trafikeras med två turer per vardag. Kajerna i övrigt förhållanden används som tillfälliga tilläggsplatser bl a för fiskebåtar och örlogsbesök. Markanvändning Den s k Bananpiren används för diverse evene- Frihamnen mang, som motortävlingar och utomhuskon- Frihamnen ligger mellan Cityvarvet och Göta- serter. Inom resten av området finns äldre la- älvbron. Den invigdes 1922 och var ursprung- ger- och kontorshus med diverse verksamheter ligen avsedd för omlastning och mellanlagring samt en nyetablerad bussdepå. av varor som inte skulle införas i Sverige och därför inte förtullades. Ringön Ringön ligger mellan Götaälvbron och Ting- Frihamnen är den innersta kommersiella delen stadstunneln. Den har sitt namn av att den av Göteborgs hamn och används idag huvud- ursprungligen omgavs av en ringformad kanal sakligen av kryssningsfartyg och av Stena Lines som skapades för att man skulle kunna drä- gods- och järnvägsfärja på linjen Göteborg – nera och fylla ut delar av Tingstadsvassen och Fredrikshavn. Kryssningsterminalen anlöptes använda den för hamn och verkstadsändamål. under 2010 och 2011 vid 25-30 tillfällen per år, Ringkanalen är sedan länge igenfylld, men det vilket är drygt hälften av de kryssningsfartyg

2.1:1 – Ringön är ett äldre verksamhetsområde, med inslag av handel

12 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN finns fortfarande flera mindre hamnbassänger bergsvassen. Här finns idag en sammanhäng- med skiftande kajstandard. Ringön är ett ut- ande kajsträcka utmed älven, men den används präglat verksamhetsområde med både större idag inte av Göteborgs Hamn. och mindre företag. Istället hittar man bl a en hotellbåt och ett stort Bland de större kan nämnas Renova, och Go- antal skutor och liknande äldre båtar som ägs tenius varv, som bägge ligger i anslutning till av medlemmarna i Fartygsföreningen Gull- Göta älv. Det finns också ett stort antal mindre bergskajen. företag inom t ex handel, bilservice och bygg- verksamhet som vänder sig till allmänheten. Mellan väg E45 och Gullbergskajen är idag ett utpräglat verksamhetsområde, där delen när- Gullbergsvass mast Götaälvbron huvudsakligen är nybyggda kontorsbyggnader och delen längre österut mer Området mittemot Ringön, på fastlandssidan blandad med både äldre och nyare småindu- mellan Götaälvbron och gasklockan, skapades strilokaler. I direkt anslutning till Götaälvbron ursprungligen också genom utfyllnad av Gull- ligger ett par större parkeringsanläggningar.

Lilla Bommen Området kring Lilla Bommens hamn var tidigare ett centralt hamnområde, som i stor utsträckning användes av sjötrafiken på Göta älv och Göta kanal. Det skapades utanför myn- ningen av den ursprungliga ”Östra hamnen”, en kanal i mitten av nuvarande Östra Hamngatan. Kanalmynningen var en infart till den befästa staden Göteborg och spärrades av den sk Lilla Bommen, till skillnad från Stora Bommen som spärrade infarten till Stora hamnkanalen. Un- der 1980-talet påbörjades en omvandling av området till ett centralt verksamhetsområde med inriktning på kontor öster om hamn- 2.1:2 – Gullbergsvass är ett verksamhetsområde som delvis förnyades under 1980-talet. bassängen, fram till Götaälvbron. Väster om hamnbassängen byggdes Göteborgsoperan, som invigdes 1994. Tillsammans med hotell- och gästhamnsverksamhet och utflyktsbåtar har detta lett till en ökad besöksnäring i området, som också har blivit mer lättillgängligt eftersom trafiken på väg E45 nu leds via Götatunneln.

Innerstaden Nuvarande Götaälvbro ansluter till centrala Göteborgs innerstad som är stadens och regionens viktigaste målpunkt. Området där bron landar präglas idag dels av byggnader för handel och kontorsverksamhet, dels av anlägg- 2.1:3 – Nuvarande bro passerar kontoren vid Lilla Bommen och ningar för den omfattande trafik som verksam- landar nära innerstadens transport- och handelscentrum. heterna alstrar

13 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Götaälvbron Nuvarande Götaälvbro invigdes 1939, ursprungligen med fyra körfält och gång- och En fast förbindelse mellan Göteborgs innerstad cykelbanor, men 1958 breddades bron med nya och Hisingen har funnits sedan 1874, då den gång- och cykelbanor utanför ursprunglig bro. första Hisingsbron byggdes. Den låg omedelbart nedströms Lilla Bommens hamn och ledde Bron har idag sex körfält, två kollektivtrafikfält över till Hisingen nära Kvillebäckens utlopp i med spårvagnsspår i bromitt och två körfält i Göta älv. Denna första bro moderniserades och vardera riktningen på vardera sidan av spåren. förstärktes 1916. Den fanns kvar som en form På grund av begränsad bärighet tillåts inte tung av reservbro för nuvarande Götaälvbro, som trafik i de yttre körfälten som ursprungligen byggdes 1939, men när både Älvsborgsbron och var gång- och cykelbanor. Bron byggdes upp- Tingstadstunneln tillkommit kunde Hisings- ströms Lilla Bommens hamn och utformades bron rivas 1968. med hänsyn till Frihamnen som invigdes 1922.

2.1:4 – Götaälvbro

14 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Fri höjd över älvens medelvattennivå är 19,5 Biltrafik meter i det öppningsbara klaffspannet, där far- Genom det område som beskrivs i denna MKB leden är 20 meter bred. För de fasta sidospan- passerar idag flera stora trafikströmmar, sam- nen är den fria höjden 18,5 m och farledsbred- tidigt som många trafikanter har målpunkter den 27 m. Brons huvudkonstruktion består av i eller nära området. Viktiga genomgående 7 st längsgående stålbalkar som bär en farba- stråk är Mårten Krakowgatan- Götaleden och neplatta av betong, förutom i klaffspannet där Götaälvbron-Nils Ericsonsgatan-Drottningtor- plattan utgörs av stål. Bron bärs huvudsakligen get, som korsar varandra med ett omfattande upp av pendelpelare i stål. utbyte. I programskedet (2009) konstateras att I samband med byggandet av Götatunneln gjor- cirka 40 % av trafiken från Hisingen ansluter des en avväxling för att klara ett större spann till Götaleden, 35 % mot Drottningtorget och över väg E45, Götaleden. 25 % har lokala målpunkter. I tabell 2.4:1 redovisas aktuella trafikflöden. Stålet i bron har konstaterats vara av spröd kvalitet, som är speciellt känsligt för låga tem- Trafikflödet över Götaälvbron har varit i prin- peraturer. Detta tillsammans med utmattning cip oförändrat under en längre tid, samtidigt av stålet har medfört att brons återstående livs- som den totala trafiken över Göta älv ökat kraf- längd bedömts vara maximalt fram till år 2020. tigt. (TK-meddelande 1:2011). De framkom- lighetsproblem som ofta uppträder i högtrafik Trafik orsakas av den samlade belastningen på trafikapparaten kring Götaleden och Götaälvbron, Trafiksystemet inte av brons kapacitet i sig. Jämförelsevis kan nämnas att 1967, det sista året innan Tingstads- Inom det studerade området finns ett mång- tunneln och Älvsborgsbron avlastade Götaälv- skiftande trafiksystem. Dels passerar flera olika bron, passerade i genomsnitt mer än dubbelt så trafikslag, dels ska systemet lösa transport- många fordon per dygn över bron jämfört med uppgifter på många olika nivåer. Internationell idag. trafik på Göta älv och väg E45 ska samspela med lokal och regional kollektivtrafik bl a på Brons utformning medför att de områden som Götaälvbron och ett stort antal resande med ligger närmast Göta älv har relativt dålig kopp- tåg, bil och buss passerar eller byter färdmedel ling till bron, Frihamnen och Ringön nås via vid Göteborgs centralstation. Frihamnsmotet, som ligger cirka 550 meter från älvstranden. Även Gullbergsvass och Lilla Bom- Viktigt att notera är också att flera kommuni- men ligger långt från broanslutningarna, dess- kationsanläggningar av riksintresse för vägtra- utom så att trafikanterna måste passera flera av fik, järnvägstrafik och sjöfart finns i området, se de mest belastade korsningarna för att nå bron. vidare kapitel 3.

Trafiksystemets olika funktionskrav har till på- Gång- och cykeltrafik verkat stora delar av närområdet. Järnvägssyste- Genom sitt centrala läge fyller Götaälvbron en met har präglat stationsområdet och kombiter- viktig funktion även för cykeltrafikanter, även minalen vid Kruthusgatan. Mårten Krakowga- om den är långt ifrån optimalt utformad. Fram- tan och nedfarten till Göta tunneln är utformad förallt är de smala gång- och cykelbanorna och för att ge biltrafiken god tillgänglighet, både för nivåskillnaden på cirka 20 meter till krönet genomfart och för infart till centrala Göteborg. på bron negativa. De stora nivåskillnaderna kräver också långa uppfartsramper, som leder

15 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

till omvägar för cykeltrafiken. I programskedet trafiksystemet alstrar mycket gångtrafik. För konstateras att under sommarperioden passerar cyklister är det både resor med målpunkter i i snitt 3 500 cyklister per dygn över bron, men Göteborgs centrum och resor som bara passerar endast 800 gående. De brister som hämmar cy- området. klisterna påverkar även de gående, men här tillkommer också bristen på målpunkter och den En översikt över cykelvägnätet i området redo- dåliga kopplingen till omgivande stadsdelar. visas i fig 2.1:5.

Sedan 2009, när planprogrammet togs fram, Kollektivtrafik har också tillkommit en ytterligare möjlighet Kollektivtrafiksystemet i Göteborg och Västra att korsa Göta älv. Den kostnadsfria färjeskyt- Götaland har en av sina absolut största knut- teln mellan Rosenlund och Lindholmen som punkter i centrala Göteborg. Här finns både de infördes 2011 är ett alternativ för många cyklis- största bytespunkterna och stora målpunkter, ter. som tillsammans alstrar ett stort antal resor Planområdets omgivningar passeras av många och ett stort antal fordonsrörelser på väg, järn- människor till fots eller på cykel. För många väg och spårväg. Totalt anges i planprogrammet gående är det sannolikt en del av en längre resa att 2.400 fordon i kollektivtrafiken passerar med målpunkt i Göteborgs centrum, som del- över Götaälvbron varje dygn och med dessa vis görs med kollektivtrafik och delvis till fots, reser cirka 85 000 personer. Kollektivtrafiken men även de stora bytespunkterna i kollektiv- CYKELKARTAhar ökat sedan planprogrammet CENTRUM togs fram, idag ÖST

2.1:5 –Cykelvägnät i centrala Göteborg

16 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN trafikeras Götaälvbron av fyra spårvagnslinjer, 2.2 Utvecklingstrender två via Östra Hamngatan och två via Nils Er- icsonsgatan. Övrig kollektivtrafik på bron är Den tydligaste utvecklingstrenden i Göteborgs- lokala och regionala busslinjer, där de regionala regionens tillväxtstrategi och Göteborgs nya trafikerar Nils Ericsonsterminalen och de lo- översiktsplan är att en fortsatt förväntad till- kala i princip har samma linjesträckning som växt med fler invånare i regionen också kräver spårvagnslinjerna. en fortsatt utveckling av centrala staden. Den måste i framtiden fortsätta att vara en motor i För spårvagnstrafiken har Götaälvbron en sär- en växande region. Göteborgsregionen behöver ställning då den är enda möjligheten att trafike- ett kreativt centrum med goda kommunikatio- ra Hisingen med spårvagn, medan busstrafiken ner för att inte sacka efter i jämförelse med ut- kan ledas om t ex via Tingstadstunneln. vecklingen i t ex Oslo, Stockholm och Malmö/ Öresund. För både regional och mer långväga tågtrafik har Göteborgs centralstation en nyckelroll med Ett kreativt centrum kräver också en tät struk- närmare 400 avgångar och ankomster per dygn. tur.

Sjötrafik Det nu studerade området ligger i gränslan- det mellan den historiska innerstaden och de Göta älv är en betydande farled, som framfö- stora centralt belägna omvandlingsområden, rallt ger möjlighet att trafikera Vänerns ham- bl a Ringön och Gullbergsvass, som pekas ut i nar med oceangående fartyg, men viss trafik kommunens översiktsplan. Trenden att äldre förekommer även till hamnar utmed Göta älv, glesa verksamhetsområden utvecklas till en t ex i Surte, Bohus och Trollhättan. Det gods tätare mer blandad stadsbebyggelse innebär att som transporteras utgörs till cirka 50% av allt fler människor kommer att vistas i dessa bulkgods, ett begrepp som täcker in ett stort områden och även att resa till och från dem. En spann, exempelvis grus, spannmål, jordmassor nödvändig utveckling mot en större andel kol- och järnskrot. Därefter kommer trävaror och lektivtrafikresor ställer allt högre krav på den skogsprodukter, tillsammans knappt 40%, samt delen av trafiksystemet. kemiska produkter och oljeprodukter drygt 10%. Trafiken är inriktad på hamnar i övriga Samtidigt som det finns en tydlig önskan att ta europeiska länder, men oljeprodukter lastas tillvara vattenkontakten med Göta älv måste även vid svenska raffinaderier, i Göteborg och man räkna med en framtida utveckling mot hö- Brofjorden. gre vattennivåer och ta hänsyn till detta, något som kommer att ställa nya krav på bebyggelsens Transporterna sker med fartyg som storleks- utformning även i dessa delar av Göteborg. mässigt är anpassade till de begränsningar som framförallt slussar och fasta broar ger.

Trafikkontoret gjorde år 2009 en samman- ställning av passerande fartygstrafik vid Gö- taälvbron, med och utan krav på broöppning. Materialet har uppdaterats och redovisas i PM- sjötrafik, bilaga 2. Enligt denna passerade år 2010 knappt 1.700 lastfartyg Götaälvbron, varav knappt hälften, 650 passager, krävde broöpp- ning.

17 Gräns för pågående detaljplanearbete

Ringön

Ny öppningsbar bro över Göta älv, med spårväg i mitten

Gullbergskajen Frihamnen

Hela nuvarande Gullbergsvass Götaälvbro rivs Göta älvbron Gång-, cykel och bil- traﬁken ansluts till Stadstjänarebron Göta älv

Separat bro för spårvagn och buss undviker konﬂikt med annan traﬁk Lilla Bommen

Området påverkas av Göteborgsoperan Västlänkens underjordiska station, spårvägs- sträckningen kan komma att förändras

Centralstationen

Nordstan

2.3:1 –Projektets huvuddelar MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

2.3 Föreslagna Direkt berörda detaljplaner förändringar Förutom de arbete som pågår med att ta fram detaljplan för aktuellt område pågår även andra Ny Götaälvbro med anslutningar planer i anslutning eller i närheten av planom- rådet. Se även kapitel 3 Planförslag. Förslaget till ny Götaälvbro är en förutsättning för den spårvägsutbyggnad och de övriga tra- Västlänken, en framtida järnvägstunnel ge- fiklösningar som föreslås. Broförslaget illustre- nom centrala Göteborg kommer att lokaliseras ras i fig. 2.3:2. norr om nuvarande stationsområde och norr om Nordstans köpcentrum. Detaljplaner och Som ersättning för nuvarande bro föreslås en järnvägsplan för utbyggnad har inte tagits fram totalt 700 meter lång bro, varav cirka 220 meter ännu. Det berörda området gränsar till plan- över vattnet. Farleden i Göta älv passerar un- området för Ny Götaälvbro. Spårvägens anslut- der ett öppningsbart spann med 30 meter bred ningar till nuvarande spår kommer att direkt fri öppning för sjöfarten. Den fria höjden över beröras av planerna för Västlänken. Det förslag medelvattenståndet föreslås bli cirka 13 meter, som redovisas i planen för spårvägen är utfor- vilket motsvarar 12 meter över medelhögvatten mat så att det kan genomföras utan konflikt i Göta älv. Bron får två körfält för spårvagn och med nu gällande detaljplaner, se vidare i avsnit- buss, fyra körfält för biltrafik och två gång- och ten om riksintressen och kommunikation. Det cykelbanor. För bron krävs omfattande arbeten fortsatta planarbetet för Västlänken kommer i vatten, framförallt nya brostöd, ledverk för att visa om det finns anledning att förändra sjöfarten och förstärkning av kajerna under föreslagen spårsträckning. bron. Nuvarande bro kommer att rivas, både delarna i och över älven och de omfattande an- Angränsande planer slutande viadukterna som leder fram till delen över Göta älv. För delar av området mellan Bergslagsgatan och E45 har en detaljplan tagits fram som syftar till Brons slutliga utformning kommer att beslutas att medge en om- och tillbyggnad av det tidi- efter en designtävling, skisserna i samrådsske- gare stationshuset för Bergslagernas järnväg. det beskriver endast funktion och principut- Här planeras ett samlat kontor för Västra Gö- formning. talandsregionen, med cirka 900 arbetsplatser. Tillbyggnaden är delvis tänkt som ett höghus All trafik utom buss och spårvagn ansluts på närmast E45. Detaljplanen för Regionens hus centrumsidan till nuvarande korsning mellan vann laga kraft 2012-01-23. Stadstjänaregatan och Mårten Krakowgatan. Kollektivtrafiken leds däremot på en viadukt över korsningen för att undvika konflikter mellan olika trafikslag och ansluts till nuvarande spår och kollektivkörfält.

På Hisingen ansluts både väg- och spårtrafik till Hjalmar Brantingsgatan så snart det är prak- tiskt genomförbart. Det är framförallt anpass- ningen i höjdled som styr hur lång sträcka som behöver byggas om.

19 1

3 2.3:2 –Ny Götaälvbro 4 1. 3D-visualisering av föreslagen bro, utan omgivande bebyggelse

2. Sektion av föreslagen bro, som illustrerar hur brons bredd fördelas mellan olika trafikanter.

3. Broförslaget sett från uppströmssidan, illustrerar bl a stöd i vatten, spännvidd, höjd och grundläggning.

4. Visualisering av framtida situation vid Stadstjänaregatans bro över E45. Biltrafiken ansluter i markplan och kollektiv trafiken passerar över korsningen.

5. Illustration av brons höjd över Göta älv, i relation till möjliga byggnaders höjd. Fotomontage från Stadstjänarebron mot ny Götaälvbro (AEC AB)

(Illustrationer 1-4: COWI AB) Förslaget till ny bro över Göta älv ligger 5 över farleden på en lägsta nivå av +23,1 i Göteborgs höjdsystem. Det innebär 13 meter över älvens medelvattennivå och 12 meter över medelhögvatten, som ligger till grund för brons segelfria höjd. Den segelfria höjden bestäms av Sjöfartsverket och tar även hänsyn till om det behövs säkerhetsmarginal för våghävning. I figuren visas även brohöjden i jämförelse med en tänkt byggnad, med golvnivån +12,8, som idag är lägsta tillåtna vid nyplanering. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

2.4 Trafikutveckling Påverkan från den framtida stadsutvecklingen i området närmast bron på Hisingen ingår inte i Biltrafik dessa studier. Göteborgs Stads Trafikkontor har tagit fram Gångtrafiken över bron påverkas ännu mer av en trafikprognos för år 2025. Viktiga nya för- den framtida stadsutvecklingen, då avståndet bindelser som ingår i det framtida vägnätet är mellan befintliga målpunkter idag är så långt Bangårdsviadukten och Marieholmstunneln. att få väljer att gå. Inom och i anslutning till Framtida trafikflöden på närliggande gator och planområdet på södra sidan av Göta älv finns vägar redovisas i tabell 2.4:1. däremot förutsättningar för stora flöden av gående. Särskilt viktiga relationer är mellan Av prognosen framgår att trafiken på över Gö- arbetsplatser i området Lilla Bommen / Gull- taälvbron i princip bedöms vara oförändrad bergsvass och kollektivtrafikens knutpunkter även i framtiden vilket innebär cirka 30 000 samt till och från Nordstan. fordon per dygn. I prognosen har antagits en ungefär 50% högre andel kollektivtrafikresande Visionen för den stadsbebyggelse på båda si- än idag. Prognosen har inte tagit hänsyn till dor av Göta älv som planeras växa fram kring effekterna av trängselskatten, men denna har Götaälvbron är att den ska bli tät och attraktiv tidigare bedömts minska biltrafiken på Göta- för gående. Som underlag till utformningen av älvbron med ett par tusen fordon per dygn. bron förutsätts därför en ökande gångtrafik.

Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Den framtida cykeltrafiken över Götaälvbron Både buss- och spårvagnstrafik bedöms öka i har tidigare studerats av Trafikkontoret. Den framtiden, för att kunna hantera en högre andel bedöms i dessa studier uppgå till cirka 4 000 kollektivtrafikresenärer. Om det blir aktuellt att cyklister per dygn under sommarsäsongen un- bygga spårväg även till Backa eller Norra älv- der förutsättning att inte en separat gång- och stranden ökar spårvägstrafiken ytterligare, men cykelbro byggs i centrala Göteborg. samtidigt minskar busstrafiken. Totalt antas cirka 850 spårvagnar passera över nya Göta- älvbron och 2 200 bussar i linjetrafik, dvs totalt cirka 3 000 fordon i kollektivtrafiken.

Gata/sträcka Trafikräkning 2010 Prognos 2025

Götaälvbron 28 400 29 400

Götatunneln 42 000 (ÅDT 2006) 74 000

Götaleden/Mårten Krakowgatan 56 900 (ÅDT) 69 800

Nils Ericsonsgatan 21 400 7 900/4 800

Bangårdsviadukten — 29 700

Tabell 2.4:1 - Trafikflöden

22 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Sjötrafik Den framtida omfattningen av kommersiell sjötrafik på Göta älv påverkas av många faktorer i omvärlden. Faktorer som t ex den ekonomiska utvecklingen i världen i allmänhet och i Vänerregionen i synnerhet påverkar efterfrågan på transporter. Faktorer som transportpolitik i Sverige och EU påverkar valet av transportme- del. För sjötrafiken till Vänern påverkar också tekniska faktorer som slussar och broar längs med farleden tillgängligheten för olika fartygs- typer.

Trafikverket har genomfört en trafikslagsöver- gripande stråkstudie och åtgärdsvalsanalys för Göta älv – Vänerstråket. Arbetet presenterades under feb-mars 2013, slutrapport daterad 2013- 03-27. Utredningens viktigaste budskap är att befintliga slussar är uttjänta år 2030 och måste ersättas, annars kommer Vänersjöfarten att behöva läggas ner. Om slussarna ersätts med nya ser man däremot en möjlighet att utveckla sjöfarten. Trafikverket ser en möjlig framtida efterfrågan på godstransporter med fartyg på en nivå som år 2030 ligger 50-100% över nivån år 2010, vilket skulle innebära som mest ett genomsnitt på knappt 10 fartygspassager per dygn genom Göteborg. Med ökad sjöfart ser man även ett ökat behov av samordning mellan trafikslag. GOTRIS – Gothenburg River Informa- tion Services – är en trafikstyrningsplattform under utveckling, för att bl a hantera potentiella konflikter med korsande trafik.

De senaste åren har sjöfarten minskat och det är därför svårt att ge en entydig bild av den framtida sjötrafiken. Antas samma omfattning som år 2012 kommer 3 lastfartyg per dygn att passera, jämnt fördelade över dygnets timmar.

23 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

3 PLANFÖRSLAG

3.1:1 Illustration av planförslagets bebyggelse kring planerad ny bro över Göta älv. Även förslaget till Regionens hus inlagt till höger i bilden. (Källa: Stadsbyggnadskontoret, Göteborg) 3.1 Innehåll och syfte tivtrafiken för spårväg kommer att gå planskilt för att ha tillräcklig kapacitet. Götaälvbron har begränsad livslängd vilket medför att den senast 2020 ska vara ersatt. Hu- På marken där nuvarande bro står på den södra vudmålet med detaljplanen är således att reg- sidan älven kommer det att möjliggöras för be- lera läge och utformning av en ny bro. Förutom byggelse av ett antal nya hus. Hur husen kom- tekniska och ekonomiska aspekter ska detalj- mer att utformas och placeras i förhållande till planen behandla konsekvenser för stadsbyggan- varandra är inte bestämt i planen. Husen ska, det i anslutning till den nya bron. Stor omsorg där bullervärdena tillåter, kunna användas för måste – förutom brons gestaltning - ägnas bostadsändamål. I övrigt blir det främst kon- anslutningarna i norr och söder. Planen syftar torslokaler med mer besökstät verksamhet med även till att ge byggrätt för ny bebyggelse på den inriktning på handel i bottenvåningarna. södra sidan av älven vid platsen för det befintliga brofästet för Götaälvbron samt på ytorna Detaljplanen är den första i området efter att där det idag ligger parkeringsgarage. Vision Älvstaden antogs i kommunfullmäktige. Visionen anger att Göteborg ska bygga sam- Detaljplanen innebär att en ny bro som ersätter man staden över älven, staden ska helas fysiskt den befintliga Götaälvbron kan uppföras. Bron och socialt. I Älvstaden ska det finnas utrymme får en lägre höjd än befintlig förbindelse vilket för alla och för en variation i innehåll och ut- medför att biltrafiken kan kopplas till vägnätet tryck. Staden ska ha en stor variation av platser, i ett tidigare läge än nuvarande lösning. Kollek- bostäder och verksamheter. En stad där alla får

24 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN plats och kan känna tillhörighet – som är öp- • Västlänken pen, inbjudande, lever året runt och under alla tider på dygnet. Barns och ungas kreativitet ska • Regionens hus tas tillvara när älvstaden utvecklas. Konst och kultur ska bidra till identitetsskapande, sam- • Bangårdsviadukten manhang och förändring. • Nedsänkning av E45, mellan Stadstjänare- gatan och Gullbergsmotet 3.2 Nollalternativ • Delar av Frihamnen/Ringöns omvandling Nollalternativ syftar till att beskriva konsekvenserna av att planförslaget inte genomförs, men I nollalternativet tas inte heller möjligheterna att övriga planerade förändringar i omgivning- tillvara att skapa ett positivt inslag i stadsbil- en kommer att inträffa. Nollalternativet förut- den, där nya kvarter och allmänna platser kan sätter att inga alternativa investeringar görs i öppna upp för allmänheten och ge ett större nuvarande bro, endast normalt underhåll. Med tillträde till vattnet. Förslaget befäster även den tanke på de tekniska bristerna hos dagens bro storskaliga trafikapparaten mellan Nordstan är det svårt att definiera ett realistiskt nollalter- och Lilla Bommen respektive Resecentrum. nativ och det är också svårt att veta hur länge nuvarande funktion kan upprätthållas utan Den önskade utvecklingen mot en tät region- omfattande reparation eller ombyggnad. kärna med god kollektivtrafikförsörjning för- svåras i nollalternativet. Som ett minimum får man räkna med ytterligare trafikrestriktioner och förstärkt övervak- 3.3 Tidigare utredningar ning av brons kritiska delar. Risken för drift- störningar som påverkar sjötrafik, kollektivtra- Inför planarbetet för ny Götaälvbro har alterna- fik och övrig trafik ökar med stigande ålder på tiva lösningar studerats i ett planprogram, en- bron. ligt plan-och bygglagen, och samtidigt även i en förstudie enligt lagen om byggande av järnväg. Detta innebär att nollalternativet måste be- Både planprogram och förstudie studerade en traktas som ett teoretiskt alternativ, som i detta ny bro över Göta älv tillsammans med en Ban- projekt inte är en realistisk möjlighet på längre gårdsviadukt. Två olika lägen för älvförbindel- sikt. Det tjänar också som en bedömning och sen studerades, det nu aktuella i Stadstjänarega- presentation av andra förändringar som inte är tans förlängning och ett läge längre uppströms, beroende av ny Götaälvbro. i Kämpegatans förlängning. Vidare studerades olika brohöjder och även ett par tunnelalterna- Generella miljöförändringar som förväntas tiv, totalt sex olika alternativ, A-F. För det fort- även i nollalternativet är: satta arbetet valdes alternativ A, en 10-13 meter • Förbättrad luftkvalitet hög bro för samtliga trafikslag. Avgörande för val av alternativ har varit att erbjuda en gen kol- • Ökade flöden i Göta älv lektivtrafiksträckning och ge goda möjligheter för den framtida stadsutvecklingen, bl a genom • Stigande havsnivå att erbjuda gång- och cykeltrafiken en lägre bro än idag. Stadsbyggnads- och infrastrukturprojekt som kan genomföras även i nollalternativet bedöms vara:

25 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

3.4 Övrig planering När den nya brons påverkan på möjlighet att nå miljömålen bedöms kommer de lokala miljömål Göteborg hållbar stad som formulerats att ligga till grund för bedöm- ningen. Göteborg planerar för en hållbar stadsutveckling, som står på tre ben. Den ska vara ekolo- mål 1: År 2050 har Göteborg en hållbar och giskt-, socialt- och ekonomiskt hållbar. Den rättvis utsläppsnivå för koldioxid. ekologiska hållbarheten innebär att vi inte ska förbruka och/eller förstöra klimatet och miljön. mål 2: Luften i Göteborg ska vara så ren att den Den sociala hållbarheten innebär att samhället inte skadar människors hälsa eller ger upphov ska vara till för, och fungera för, alla individer. till återkommande besvär. Att ingen ska stå utanför på grund av kön, etni- citet, sexualitet, tro, funktionshinder eller något mål 4: Göteborg ska vara så giftfritt att inte annat. I den socialt hållbara staden ska alla vara människor eller miljö påverkas negativt. inkluderade. Den ekonomiska hållbarheten syf- mål 8: Sjöars och vattendrags biologiska, eko- tar på ett dynamiskt närings- och arbetsliv där logiska, sociala och kulturhistoriska värden både stora och små verksamheter kan få plats. ska bevaras samtidigt som råvattentillgången Arbetet med att utveckla Göteborg på ett eko- säkerställs. logiskt hållbart sätt avspeglas bl a i att man har mål 10: Kust och hav i Göteborg ska 2015 ha beslutat om lokala miljömål, kopplade till de goda förutsättningar för rik biologisk mångfald nationella miljömålen som redovisas i kapitel 6, och ha god tillgänglighet för rekreation. se figur 6.1:1. mål 15: Den bebyggda miljön i Göteborgs Stad Av de nationella miljömål som bedöms vara skall bidra till en god livsmiljö där resurser relevanta för järnvägsplanen finns det lokala nyttjas på ett hållbart sätt. miljömål för nummer 1, 2, 4, 8, 10, 15 och 16.

Inom det med streckad begränsning markerade utredningsområdet redovisas ett reservat för kommunikationsän- damål, svart linje. som symboliserar ny bro över Göta älv och bangårdsförbin- delsen.

3.4:1 – Utdrag ur översiktsplan f ör Göteborg

26 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN mål 16: Göteborg ska ha ett attraktivt och va- • En god regional tillgänglighet ska eftersträ- rierat landskap med en bevarad mångfald av vas genom att skapa bra förutsättningar för djur och växter. kollektivtrafiken.

Arbetet med den sociala hållbarheten bedrivs • Resande med kollektivtrafik, cykel och till till stor del inte inom ramen för MKB-arbetet. fots ska prioriteras. Däremot kommer frågan om människors upplevelse av trygghet och säkerhet in eftersom det • En hög faktisk täthet ska eftersträvas. kan påverka hälsan. • Behovet av både större och mindre parker Frågan om ekonomiskt hållbar utveckling be- för rekreation och hälsosam stadsmiljö ska handlas inte i MKB-arbetet. tillgodoses.

• Nya bostäder ska ha god tillgång till bo- Översiktsplanering stadsnära grönytor med tillfredsställande Gällande översiktsplan för Göteborg antogs kvaliteter. 2009-02-26. Dess mål är att Göteborg ska utvecklas till en livskraftig långsiktigt hållbar stad • Vattenkontakten ska utvecklas genom att med balans mellan sociala, ekonomiska och t.ex. skapa stråk längs älven, utveckla nya ekologiska/miljömässiga faktorer. Ett helhets- lägen för småbåtshamnar och andra funk- tänkande är avgörande för möjligheten till håll- tioner som är knutna till vattnet. bar utveckling för Göteborgssamhället. • Goda kopplingar till omgivande stadsdelar Planområdet ligger inom den del av Göteborg ska skapas genom att minska trafiksyste- som i översiktsplanen benämns ”Centrala Göte- mens och Göta älvs barriäreffekter. borg – förnyelseområden” om vilka det sägs att: • Hänsyn ska tas till kulturmiljövärdena, t ex Göteborg har en unik möjlighet att utvidga sin de industrihistoriska. stadskärna genom att omvandla tidigare hamn-, järnvägs- och industriområden. Utvecklingen • Markanvisningar ska formuleras så att om- av Norra och Södra älvstränderna kan bidra till rådena får en varierad utveckling. att staden binds ihop över älven. Gullbergsvass, • Planeringen måste ta hänsyn till framtida Backaplansområdet, Gamlestaden, Mölndalsåns höjda vattennivåer. dalgång och Ringön är stora framtida utveck- lingsområden. Markanvändningskartan i översiktsplanen redovisar ett reservat för kommunikationsän- Översiktsplanens inriktning är att de centrala damål, avsett för ny Götaälvbro, se figur 3.4.1. förnyelseområdena ska byggas som blandstad, Det ligger inom ett utredningsområde, men där bebyggelsen har stora rumsliga kvaliteter. utredningsarbetet kan anses avslutat genom det Områdena ska erbjuda attraktiva mötesplatser planprogram som presenterades 2009. och en blandning av funktioner som ger liv, trygghet och rörelse åt området. Viktiga punkter är att:

27 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Övriga berörda detaljplaner Utöver den nu aktuella detaljplanen ligger före- slagen ny spårvägssträckning inom flera andra detaljplaner, jämför illustration 2.3:1. Stads- byggnadskontoret har bedömt att dessa delar av förslaget till ny spårväg inte strider mot gäl- lande detaljplan. Följande detaljplaner berörs:

• F3174, omfattar bl a området mellan Nord- stan och Götatunneln.

• DP/4112, omfattar bl a Nils Ericsonsgatan och resten av området mellan Nordstan och centralstationen.

• DP/4342, omfattar bl a Götatunneln.

Det område som berörs av järnvägsplanen redovisas i gällande detaljplaner som område för trafik eller som gata.

Delar av dessa detaljplaner kommer sannolikt att ersättas av nya för att möjliggöra utbyggan- den av Västlänken och andra stadsutvecklings- projekt i centrala Göteborg. Det kan då också bli aktuellt med förändringar av spårsträck- ningen jämfört med nu aktuell järnvägsplan.

28 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

4 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN

4.1 Riksintressen för Vägtransporternas krav förutsätts uppfyllda med nuvarande tillgänglighet i väg- och gatu- kommunikation nätet och preciseras därför inte närmare.

Trafikverket svarar idag för att peka ut och be- Sjöfartsintressena har beskrivits närmare av vaka riksintressen för kommunikation. Inom Länsstyrelsen i Västra Götaland för Göteborgs det område som berörs av järnvägsplanen åter- Hamn och av Trafikverket för farled 955. finns sjöfartsintressena Göteborgs Hamn och farled 955 (Göta älv) samt vägintressena E45 Vad gäller Göteborgs hamn är Göta älvs vat- och anslutningsvägarna till Gullbergsvass kom- tenområde inom planområdet utpekat som biterminal. Vidare korsar föreslagen spårväg del av riksintresset, se illustration i figur 4.1:1. beslutad utredningskorridor för Västlänken. Hamnbassänger på Ringön ingår inte i områ- Västlänken är en järnvägstunnel för person- det. Enligt länsstyrelsen är Kvilleterminalen trafik som planeras under Göteborgs centrala och Frihamnsterminalen hamndelar av riksin- delar för att avlasta nuvarande Göteborg C och tresse, medan hamnområdet mellan nuvarande möjliggöra fler direktresor med pendeltåg. I det Götaälvbro och Marieholmsbron är en övrig område som berörs planeras en underjordisk hamndel som ligger i direkt anslutning till riks- station med fyra spår. intresset. För sådana områden gäller att det är viktigt att verksamheten inom dem i framtiden inte hindrar sjöfartens riksintressen.

Göta älv, kommunikation, hamn och farled

E45 och anslutning till kombiterminal, kommunikation, väg

Göteborg C och kombiterminal, Västlänken, kommunikation, kommunikation, järnväg planerad järnväg

Göteborgs innerstad, kulturmiljö

4.1:1 – Riksintressen i centrala Göteborg

29 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Enligt Trafikverket är det grundläggande kra- 4.2 Stadsbild vet för farled 955 en skyddad höjd av 27 meter och ett skyddat djup av 7 meter. För fartyg som Landskapsrummet framförs i Trollhätte kanal gäller följande maximala mått: I ett större perspektiv ger topografin Göta- älvrummet flera landskapsrum. Det område • Längd 87 meter som Götaälvbron befinner sig i är ett plattare dalrum som till stora delar består av plan ut- • Bredd 12,6 meter fyllnadsmark. Här finns inte några direkta stöd i terrängen eftersom dalens sidor ligger långt • Djupgående 4,7 meter ifrån.

• Höjd över vattenlinjen 27 meter Älven och dess öppna vattenytor ger långa sikt- linjer och vida vyer där objekt i anslutning till Trafikverket har i ett yttrande över Riksintres- älven blir väl synliga. Delen vid Götaälvbron set Vänersjöfarten och Ny Göta älvbro (TRV har ett smalt älvrum. Upplevelsen av norra och 2011/63892A) föreslagit att Riksintresset för södra landsidan blir större här i förhållande till Vänersjöfarten anses tryggat om: den smalare älven. Detta smala älvrum ger ett • minst 15 handelsfartyg kan passera längs lugnare vatten jämfört med delar där älven är Göta älv per dygn. mer öppet.

• minst en bropassage under broarna i cen- Det smala rummet upplevs här som mer skyd- trala Göteborg kan garanteras per timma, dat, mer intimt. Älven följer de dominerande undantaget klockan 06-09 och 15-18. riktningarna i landskapet först i sydvästlig- nordöstlig riktning för att sedan vika av i norr- Vidare framför Trafikverket att: ut i den nordsydliga riktningen. Dalgångarna ger landskapet dessa riktningar och bergshöj- • Sommartid kan behovet av broöppningar derna förstärker dessa. Fem dalgångar bryter vara större för turismens behov. älven på tvären och Götaälvbron ligger i en av dessa. Bron följer landskapet tvärs älven i den • Ett trafikledningssystem är nödvändigt nordsydliga riktningen vilket förstärker in- för att samordna riksintressena sjöfart trycket som landskapet ger. På grund av att äl- och järnväg i Vänerstråket samt ge plane- ven inte går i en rak linje utan bryts med jämna ringsstöd och information till vägtrafiken, mellanrum blir siktlinjerna inte så långa som de främst tidtabellbunden kollektivtrafik. hade kunnat vara, däremot är Götaälvbron pla- Systemet bör ha en huvudman som sköter/ cerad i en av älvens brytpunkter vilket öppnar samordnar broöppningar och slussar. vyer i två linjer.

• För val av segelfri höjd för ny Götaälvbro Bild 4.2:1 visar det större landskapsrum som i intervallet 10-13 meter, konstaterar Tra- Götaälvbron befinner sig i och de längsta sikt- fikverket att Vänermax fartyg för inre vat- linjerna i älvrummet med befintlig bro. tenvägar bedöms ha ett behov av minst 12 meter segelfri höjd Stadsrummet På grund av den stora variationen i landskapet och topografin har Göteborg en stor variation också i stadsbebyggelsen. I Göteborg förhåller sig och anpassar sig till stor del bebyggelsen i

30 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN landskapet. Idag är området där Götaälvbron söder fram till Nordstan och fram till Drott- ligger en brytpunkt mellan tätare bebyggelse, ningtorget. Därifrån fram till Lilla Bommen kontorslandskap, verksamheter och industri. har framförallt infrastruktur brett ut sig. In- Industrin har historiskt placerat sig på dessa frastrukturen tar stor plats vilket innebär stora plana markpartier för att utnyttja vattnet och barriäreffekter såväl den breda sänkta ytan där dess möjligheter till transport. Industrin skjuts E45 är förlagd som det stora väg och rampsys- nu allt längre norrut och kontorskomplex har tem som dagens Götaälvbron kräver . Dessutom sakta tagit dessa ytor i anspråk. ligger centralstationen och Nils Ericson terminalen i nära anslutning. Götaälvbron rör sig inom tre rum i staden. Den börjar/slutar i stadsrummet vid Älvrummet/ Väldigt liten del av stadsrummen i anslutning Nordstan /NilsEricsonsplatsen och påverkar i till Götaälvbron har en skala med småskalig dagsläget detta rum mycket. Vidare rör sig bron och stadsmässig upplevelse. Området består genom vattenrummet/Götaälvrummet för att av många splittrade ytor där stora delar består sedan röra sig in i det rum som finns på Hi- av impediment med få offentliga rum att vis- singssidan som skiljer sig mycket från staden på tas i. Framförallt är ytorna utformade för att södra sidan. transportera sig genom på ett eller annat sätt. Områdets stora skala kan endast på vissa ytor Området på södra sidan om Götaälvbron är upplevas som behagligt att vistas i. Många ode- idag ett strukturellt och skalmässigt komplext finierade ytor fungerar avskräckande för folkliv. område. Lilla Bommen präglas av stora bygg- Stadens vattenkontakt är dåligt tillgodosedd. nadskomplex med stora och små mellanrum Vattenrummet upplevs olika beroende på det utan direkt förhållningssätt eller samspel sin- avstånd och den höjd man befinner sig på. Se semellan. Staden och stadsbebyggelsen går från bild 4.2.3. Fortfarande präglas vattenrummet

4.2:1– Bilden visar det större landskapsrum (gul yta)som götaälvbron befinner sig i. De blå pilarna visar längsta siktlinjen i älvrummet med befintlig bro.

31 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN till stor del av sjöfart och industri/ verksamheter där stadsrummet inte når ända ner till älven. Stora kranar och reparationsvarvet Damen (City- varvet) tar mycket uppmärksamhet i detta område, se bild 4.2:2.

Göta älv utgör ett större landskapsrum, eller vattenrum där nuvarande Götaälvbro passerar på en höjd av ca 20 meter. Längden mellan kajkanterna är 210 meter, men brons längd inkl. brofästen och ramper är betydligt längre, cirka 900 meter och den tar på 4.2:2– Cityvarvet, kranarna och sjöfarten ger älvrummet sin prägel. Även Läppstiftet och gasklockan är tydliga landmärken i anslutning grund av detta utrymme i stadsrum- och närhet av bron met.

Inblickar

På det avstånd västerifrån som hela bron bäst kan betraktas, upplevs bron ligga ”på samma höjd ” som rumsav- gränsningen, dvs till stor del i samma nivå som horisonten. Bron skymmer därmed denna vilket begränsar upplevelsen av landskapsrummet, se bild 4.2:3.

Dagens bro har en anonym färg och utformning och pågrund av att älven böjer av just i detta läge är den svår att 4.2:3– Bron från Göta älv nära operan. På detta avstånd sammanfal- ler bron och bakgrundens horisontlinje, en konflikt som försvinner betrakta från kajkanten. Ofta skym- på kortare avstånd. mer båtar och byggnader vyn. Lite hö- gre upp och på vissa platser ges bättre utsikt mot bron, se figur 4.2:7. Områ- det kring bron på Hisingen innehåller olika verksamheter, delvis fortfarande med koppling till hamnen. Det är en småskalig, rörig och delvis nedgången miljö som successivt vuxit fram utan tydlig styrning.

De olika verksamheterna blockerar ofta tillgång till kajer med betraktel- sepunkter och bron blir då svår att uppleva.

4.2:4–Brons diskreta utformning och färgsättning gör att den idag underordnar sig landskapsrummet, vy från Masthuggskyrkan.

32 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Utblickar

Utblickar från bron ger fina vyer över Götaälvrummet. Vyn från bron väster- ut ger fortfarande en bild av en levande hamn och varvsmiljö. Barken Viking, Stenalines färjor, andra fartyg och kranarna bidrar till denna upplevelse.

Läppstiftet får en dominerande roll när man rör sig på bron mot söder, däremot upplevs inte Operan tydligt. 4.2:5–Vy från bron och österut Mot Norr finns i stort sett inga dominerande byggnader eller landmär- ken som fångar uppmärksamheten. Utblick från bron mot öster ger en viss upplevelse av landskapsrummet och dess väggar. Slättområdet i landskapsrummet är bebyggda med stora verksamhetskomplex närmast bron på södra sidan, för övrigt i denna vy kan man framförallt uppleva ett småskaligt men rörigt industri- och verksamhets- område.

4.2:6– Från bron och västerut

33 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

4.2:7– Utblickar och landmärken

34 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

4.3 Kulturmiljö vassmarker. Göteborg var under denna period en stängd stad vars hamnverksamhet var för- Historisk översikt passad till mindre hamnar inom kanalsystemet. 1600- och 1700-talens Göteborg, De stora fartygen lade till vid det s k ”Rivieret”, en befäst stad ett område i en del av älven där större fartyg kunde ankra upp. Planområdet innehåller kulturmiljövärden som beskriver Göteborgs tidiga historia som befäst Gods som skulle in och ut ur staden lastades handelsstad. Grundandet av Göteborg, ett nytt på mindre båtar och pråmar för vidare frakt handels- och försvarscentrum i västra Sverige, till hamnarna inne i kanalsystemet. Markom- var ett strategiskt drag i konkurrensen med råden utanför befästningarna i väster, norr och bland annat Danmark. Med hjälp av holländska öster präglades främst av sanka vassområden. stadsbyggare började staden växa fram på den Undantaget var Stadstjänareholmen, senare sanka marken mellan bergshöjderna Lilla och ” Hultmans holme”, som utgjorde ett område Stora Otterhällan. Göteborg skulle bli ett oin- med fast mark öster om bastionen Gustavus tagligt handelsfäste. Från 1620 till 1720 anlades Primus. befästningsanläggningar etappvis enligt de försvarstekniska metoder som var gällande vid tiden. Marken utanför befästningsanläggning- arna var vid denna tid mest präglad av sanka

4.3:1 Historisk karta upprättad efter historiska förlagor 1923. Kartan föreställer Göteborg 1790. Befästningarna finns kvar och markområden i väster, norr och nordost domineras av sanka vassområden. Markområdena högst upp till vänster är en infälld karta över Säveåns lopp, ej att misstolka som Hi- singen.

35 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

1800-talets utveckling av användes till att fylla ut och stabilisera de sanka djuphamnen vassområdena såsom bl a Gullbergsvass och Tingstadsvass. Stora delar av planområdet berör markområden som är av yngre datum. Detta gäller delvis om- 1877 påbörjades verksamheten med att fylla och rådena vid nya brons fästen både på norra och reglera Tingstadsvassen och förbereda området södra sidorna om älven och där ny bebyggelse för hamnändamål. planeras öster om Lilla Bommen. Marken ut- görs av vassområden som dikades ut och fylldes Detta år blev också startskottet för anläggandet ut efter befästningsanläggningarna raserats. av Gullbergsvass då Gullbergskajens mittersta Vid 1800-talets början hade befästningarna del påbörjades (Petterson, K.E). Arbetet med spelat ut sin roll som försvarsanläggning och år dränering och utfyllnad av Tingsdagsvass på- 1807 utfärdas ett raseringskontrakt vilket med- gick fram till 1898. För att öka tillgängligheten förde att man började riva stadens befästningar i arbetet med Tingsstadsvass påbörjades, 1885, (G. Nilsson Schönborg 2011). Därmed blev de anläggandet av Ringkanalen som sträckte sig sanka vassområdena mellan älven och staden från mitten av Kvillebäckskanalen i en båge intressanta för exploatering för bebyggelse och österut till Göta älv. Ringkanalens lades slutli- hamnverksamhet. Älven var ursprungligen för- gen igen 1958. hållandevis grund och anläggningen av hamn och kajer på båda sidor av älven föregicks av omfattande mudderarbeten. Muddermassorna

4.3:2. Kartillustration över Göteborg 1820, gjord utifrån historiska förlagor till jubileumsutställningen 1923. Stora delen av befästningsanläggningarna är rivna. Markområdena högst upp till vänster är en infälld karta över Säveåns lopp, ej att misstolka som Hisingen.

36 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

I utfyllnadsområdet Gullbergsvass, i anslutning samtidens mest anlitade arkitekter. Arkitektu- till planområdets sydöstra del, började man ren är utförd i den för sin tid rådande nyrenäs- 1872 anlägga Bergslagsbanan. Stationsbyggna- sansstilen (Bebyggelseregistret RAÄ). Stations- den och intilliggande park utgör idag en im- byggnaden förklarades som byggnadsminne ponerande symbol för Sveriges största privata 2008 enligt kulturminneslagen 3 kap. järnvägssatsning, den s k Bergslagsbanan eller Bergslagernas Jernvägar (BJ) som tillkom mel- 1900-talet, ökande verksamhet på Hi- lan åren 1872-1879. Järnvägen förstatligades singen 1948. Den viktigaste orsaken bakom järnvägs- satsningen var att ett antal stora bruk, främst i Under 1900-talet ökade intresset för hamn- och Värmland, ville få möjlighet att kunna frakta ut varvsverksamhet på norra älvstranden. Diskus- sina varor direkt till en så närbelägen export- sionerna kring en ny centralhamn hade börjat hamn som möjligt. ta form. Byggandet av centralhamnen som sen fick namnet Frihamnen föregicks av långa För att slippa riskera att få en konkurrerande utredningar, första förslaget kom 1892. En in- exporthamn på västkusten gick flera ekonomis- ternationell tävling om ny hamn ordnades 1902 ka intressenter i Göteborg, främst Göteborgs och 1913. Frihamnen stod klar 1922 och var ur- stad, samman och bildade järnvägsbolaget sprungligen avsedd för omlastning och mellan- Bergslagernas Jernvägar. Bergslagsbanans f d lagring av varor som inte skulle införas i Sverige station stod färdig 1881 efter ritningar av brö- och därför inte förtullades. Frihamnen ligger derna Axel och Hjalmar Kumlien, ett par av i direkt anslutning till planområdet, väster om

4.3:3. Kartillustration över Göteborg 1890. Jämfört med fig 3.3:2 framgårutfyllnadsområdena Gullbergsvass och Tingstads- vass mycket tydligt. Ringkanalen skymtar också högst upp till vänster. Det som på bild 3.3:3 är markerat som vassområden är nu helt utfyllt och älvens botten är muddrad.

37 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

4.3:4 Bågarna som bär upp spårvagnarnas elförsörjning vid broöpp- 4.3:5. Götaälvbron är byggd i en stram funktionalistisk stil. Bredd- ning är en av få utsmyckande detaljer i brokonstruktionen. Förmod- ningen från 1950-talet gav byggnadsvolymen ett grövre uttryck. ligen har manöverhytten också haft ett mer kvalitativt uttryck innan Bron är trotts detta genomsläpplig i sin arkitektoniska utformning. fasaden försågs med extra fasadbeklädnad. norra brofästet. Här finns idag kulturhistoriskt haft ett mer kvalitativt utförande innan den värdefull bebyggelse bevarad, såsom kontors- försetts med extra fasadbeklädnad. Bredd- byggnader, magasin och skjul. Huvuddelen av ningen av bron som påbörjades 1955 har gjorts bebyggelsen är uppförd i funktionalistisk stil. i samma anda som originalutförandet. Bredd- (Göteborgs kommun, 1999). ningen har dock bidragit till att bron blivit tyngre i sitt formspråk och har inte samma grad Med betydande hamn- och varvsverksamhet av genomsläpplighet som i originalutförandet. som berörde båda sidor av älven börjande man Färgsättningen i ljust blågrön ton fungerar bra under 1920-talet diskutera vikten av en ny fast ihop med himmel och vatten vilket bidrar till bro över Göta älv. Efter beslutet om att gamla viss lätthet i upplevelsen av detta enorma bygg- Hisingsbron skulle ersättas, stod valet mellan nadsverk. Några av dåtidens främsta arkitekter bro eller tunnel. Ett principbeslut togs 1933 att Nils Einar Eriksson (arkitekt för bl a konserthu- det skulle bli en ”Götaälvbro”. set) och Ernst Torulf (en av arkitekterna bakom konstmuseet och Götaplatsen) har varit delak- Förberedande markarbeten startades i tiga i utformningen av bron (Teknisk tidskrift november 1935. Vid uppförandet av bron togs 1938). Detta är något förvånande eftersom bron stor hänsyn till befintlig bebyggelse, och nästan har lite av arkitektonisk tilläggsestetik och är inga hus behövde därför rivas. Man invigde mer en manifestation i vad man ingenjörsmäs- bron 1939 och 1955 inleddes arbetet med att sigt kan åstadkomma. bredda bron till nuvarande bredd, till sex filer med gång- och cykelvägar.

Nuvarande Götaälvbro är uppförd i en extrem funktionalistisk stil. Hela konstruktionen är synlig och utformningen har helt och hål- let styrts av vad som är möjligt rent tekniskt. Bron har med ramper fått ett upphöjt läge långt innan man når själva hindret som bron ska överbrygga vilket medför att bron är mycket lång. Bron är utformad med ovanligt lite til�- läggsestetik, undantaget av bågarna som håller upp strömförsörjningen för spårvagnarna vid brons klaff. Förmodligen har manöverhytten

38 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Skyddade miljöer Se figur 4.3:8 för de olika skyddade miljöernas läge. Översikt Inom eller i närheten av planområdet finns föl- jande särskilt utpekade och skyddade miljöer:

• Skydd enligt Miljöbalken 3 kap. Riksintresse kulturmiljövård ”Göteborgs innerstad KO 2, delområdet O 2:1.

• Skydd enligt KML (kulturminneslagen) 3 kap. om byggnadsminnen, Bergslagsba- nans station

• Skydd enligt KML 2 kap, Fornlämning Gö- teborg 216:1 bl a rester av de gamla försvars- verken.

• Områden för det kommunala bevarande- programmet ”Kulturhistorisk värdefull bebyggelse” Tingstadsvassen 36:B och Nord- 4.3:6. Bergslagsbanans stationsbyggnad är belägen direkt sydväst staden 2:A, tangeras av planområdet. om planområdet. Byggnaden är förklarad som byggnadsminne sedan 2008.

4.3:7. Bild över Skeppsbron och Frihamnen i bakgrunden ca 1934. Bild tillhör Göteborgs stadsmuseum.

39 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN Riks_Orto

Teckenförklaring: Gräns för riksintresse Kommunalt bevarandeområde Byggnadsminne Fornlämning

400 mm400

1:10000 4.3:8 - Skyddade miljöer i centrala Göteborg Printed w ith TatukGIS View er visit w w w .TatukGIS.com

Riksintresse för kulturmiljö jon och Kronan samt Exercisheden. Centralt för riksintresset är också 1600-talets stadsbyggan- Delar av planområdet berör riksintresset för de, med landets främsta exempel på holländskt kulturmiljövården; Göteborgs innerstad (O 2:1). inspirerad kanalstadsplan, med omgivande Riksintresseområdet täcker Lilla Bommen och befästningsgördel och vallgrav. Riksintresset intilliggande kvarter och så även hela Östra poängterar även Göteborg som hamn, handel- Nordstan och Drottningtorget. Göteborgs och sjöfartsstad med hamnanläggningar och centrala delar ger i riksintresset uttryck för en bebyggelse från skilda tider. Viktig för dess 1600- och 1700-talens fästnings- och kanalstad uttryck är hur kanalernas innerhamnar fr o m med bevarade delar av stadsbefästningarna, och 1840-talet ersattes av älvstrandens djuphamn. strax utanför stadskärnan skansarna Göta Le- Affärslivets utveckling speglas i de gamla patri-

40 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN cierhusen och varuhus och saluhallar. Kajer och Område 2 sjöfartsanknuten bebyggelse är också av stor be- Träkonstruktioner bestående av liggande tim- tydelse för riksintresset. Av stor vikt är stads- mer och pålar i ”grönområde” nordöst om siluetten från älven och bergshöjderna runt Kanaltorgsgatan, belägna 1-2 meter under nu- staden med utblickar mot stadens omgivningar, varande marknivå. Träkonstruktionerna, vilka så även kanalstadens vattenstråk och kontakten tillhört befästningsverken är dokumenterade, med älven. delvis borttagna. Ytterligare konstruktioner bör finnas kvar i Arkeologisk översikt området. (Möjligen kan dessa lokaliseras med Inför planerade markarbeten i området norr mindre sökschakt eller markradar på platsen). om Östra Nordstan, centralstationsområdet, I samband med de arkeologiska undersökning- Gullbergsvass samt Hultmansholme (tidigare ar som utfördes inför byggandet av Götatun- Stadstjänareholmen) - kommer delar av forn- neln påträffades timmerstockar och pålar vilka lämning Göteborg 216 att beröras. tillhört befästningsanläggningarna.

Vid schaktningarna i det aktuella området Område 3 kan också delar av stadens äldre befästnings- Sänkverk med stenfyllda träkonstruktioner system komma att beröras. Detta gäller främst samt ytterligare en rustbäddskonstruktion be- i området norr och öster om Östra Nordstan. I stående av ett ramverk av timmer samt pålar området vid Gullbergsvass och Hultmansholme hittades och dokumenterade och avlägsnades i har med undantag av det närliggande sänkver- Götatunnelns sträckning. Ytterligare delar av ket inga arkeologiska undersökningar utförts sänkverket som ej påträffades vid dåvarande tidigare. undersökningar kan finnas i riktning mot Hult- Nedan följer ett antal punkter som beskriver mansholme, öster om nuvarande Götaälvbron. kända fornlämningar och även ej dokumente- Sänkverket bestod av en konstruktion i vinkel, rade lämningar som kan komma att beröras av vilket kan indikera att anläggningen fortsätter i planförslaget. Dessa punkter beskrivs och finns området mot dåvarande Hultmansholme. Den utmärkta på illustrationen nedan, figur 4.3:9. Il- rustbäddskonstruktion som påträffades öster lustrationen innehåller även ett streckmarkerat om sänkverket bestod av ett ramverk av timmer område där extra försiktighet bör iakttas under och en mängd pålar nedslagna i bottenleran. byggtiden. Göta älv Område 1 En marinarkeologisk utredning i två steg har Del av murverk och rustbäddar, tillhörande genomförts inom det område som kommer att bastion Gustavus Primus, utanför Östra Nord- beröras av föreslagen bro och andra arbeten i staden (Kanaltorgsgatan). Konstruktionen vatten. I steg ett genomfördes en bottenkart- ligger i själva gatan ca 1-2 m under nuvarande läggning med sonarteknik, dels för att få en marknivå. Delar finns kvar på platsen. Vid un- exakt bild av älvens botten och djupförhållan- dersökningen påträffades endast trärester av den, dels för att identifiera objekt av mänskligt rustbädden bestående av liggande plankor, ett ursprung som skulle kunna utgöras av t ex ramverk av trä samt pålar nedslagna i botten- vrakrester. I steg två undersöktes de objekt som leran. Inga stenkonstruktioner påträffades på bedömts vara av intresse, totalt 12 stycken, med denna plats. Förmodligen har eventuella jord- hjälp av dykare. I detta skede gjordes också en vallar och enklare murverk raserats tidigare. del provgropar i bottensedimenten. Undersök- Rustbädden antas fortsätta utanför det under- ningen gav inga fynd av arkeologiskt intresse. sökta området.

41 4.3:9. Illustration över de punkter som beskrivs i texten ovan. Streckad linje marke- rar område där försiktighet bör vidtagas under genomförandet av järnvägsplanen. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Ringön

Gullbergskajen Frihamnen

Gullbergsvass

Göta älvbron

Göta älv

Lilla Bommen

Göteborgsoperan 3

1 4 Centralstationen

Nordstan

42 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

4.4 Buller och vibrationer Störningarna från vägtrafik kan gälla den ekvivalenta (genomsnittliga) ljudnivån och/eller Trafikbuller den maximala ljudnivån (när särskilt bullriga fordon passerar). Allmänt, förutsättningar och metodik På Götaälvbron finns flera trafikslag, för vilka Med buller menas oönskat ljud. Bullret kan det alstrade bullret beräknats med olika meto- påverka människan på olika sätt, alltifrån der. obehagskänslor och irritation, störningar vid samtal och lyssnande, koncentrationssvårighe- spårvägstrafik analyseras enligt ”Buller från ter och sömnstörningar – till hörselskador och spårburen trafik. Nordisk beräkningsmodell” annan medicinsk påverkan som till exempel (Naturvårdsverket och Banverket, 1999). Ba- blodtrycksförändringar och hjärtbesvär. Buller serat på mätningar som Norconsult utfört av kan påverka människan såväl i bostaden som i befintlig spårvägstrafik har en särskild ”tågtyp” arbetet, bullerstörningar i bostaden är dock helt konstruerats för spårvagn och lagts in i beräk- dominerande. ningsmodellen. Avstämning har också gjorts mot de mätningar av spårvägsbuller som ut- När man i vardagslag talar om buller är det förts av Miljöförvaltningen i Göteborg. luftburet buller som avses, det vill säga buller som sprids från bullerkällan till mottagarens För busstrafik och biltrafik utförs buller- öra via luften. stomljud är en följd av att vibra- beräkningar enligt ”Vägtrafikbuller. Nordisk tioner alstras t ex i en byggnadskonstruktion beräkningsmodell, reviderad 1996” (Natur- och sedan strålar ut som luftburet buller. Buller vårdsverket, 1996). förekommer således ofta tillsammans med vibrationer. Mycket stor betydelse har även övrigt trafikbuller. Med detta avses i första hand buller från tre Trafikbuller kan inte anges med ett enda mått, kraftigt trafikerade trafikleder: väg E45 (Mår- då människor kan störas i olika sammanhang ten Krakowgatan), Lundbyleden och Hamnba- i och utanför bostaden, arbetet etc. Praxis är nan (tåg). Därtill kommer buller från det övriga numera att sammanfatta ljudmiljön med fyra lokalgatunätet. För dessa bullertillskott har tekniska mått: ovannämnda beräkningsmodeller för väg- respektive spårtrafik tillämpats. • Ekvivalent (~ genomsnittlig) ljudnivå över dygn inomhus. Ljudutbredningskartor och beräkningar för enstaka hus, punkter och våningsplan är framtag- • Maximal ljudnivå nattetid inomhus. na med programmet SoundPlan, som innehål- ler moduler för såväl väg- som tågtrafikbuller. • Ekvivalent ljudnivå över dygn utomhus (vid fasad). I detta program konstrueras som bas för beräk- ningarna en tredimensionell modell av mark • Maximal ljudnivå utomhus i anslutning till och terräng, byggnader, vägar, gator, spår och bostaden. övriga ytor. För att ange ljudnivåer används enheten deci- bel, dB, för trafikbuller normalt anpassad för Bedömningsgrunder hörselns känslighet för olika frekvenser genom Riksdagen antog 1997, vid beslut om Infra- en s k A-vägning. Enheten betecknas då dBA. strukturinriktning för framtida transporter En översikt över typiska bullernivåer i olika (prop 1996/97:53), följande riktvärden för miljöer redovisas i figur 4.4:1.

43 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN trafikbuller vid bostäder. Riktvärdena bör Vad avser hotell och kontor skall enligt gäl- normalt inte överskridas vid nybyggnation av lande Byggregler (boverket 2013) gränsvärde- bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller na för ljudnivåer inomhus i svensk standard väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 2007 (minst ljudklass C) tillämpas. För ljudni- våerna utomhus saknas riktvärden. • Ekvivalentnivå inomhus - 30 dBA Inte heller för rekreationsytor i tätort • Maximalnivå inomhus nattetid - 45 dBA (parker, älven) finns några gällande riktvär- den. Förslag till riktvärde har dock framlagts, • Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) - vanligen angivet som 55 dBA i ekvivalent ljud- 55 dBA nivå över dygn utomhus.

• Maximalnivå vid uteplats i anslutning till Vid planering av ny bostadsbebyggelse i bostad - 70 dBA lägen nära den nya bron kommer avsteg från ovanstående riktvärden, den så kallade huvud- Vid åtgärd i järnväg eller annan spåran- regeln, att behöva göras. Olika avstegsfall kan läggning avser riktvärdet för buller utomhus då tillämpas, de redovisas närmare i kapitel 5.4. 55 dBA ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dBA ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt.

Enligt riksdagsbeslutet är riktvärdena inga rättsligt bindande normer, utan de skall vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet.

4.4:1 Exempel på bullernivåer

44 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Bullersituation kring nuvarande bro ret fösvårar möjligheterna att komplettera med bostadsbebyggelse. Detta är påtagligt såväl på Den nuvarande bullersituationen kring Gö- fastlandssidan som i Frihamnen och Ringöom- taälvbron redovisas i figur 4.4:2. Figuren re- rådet på Hisingen. dovisar trafikbullrets utbredning med måttet ekvivalenta ljudnivåer över dygn. De maximala I framtiden förväntas trafikökningar på Lund- ljudnivåerna avtar snabbt med ökande avstånd byleden och Hamnbanan medföra högre bul- till trafikled, och maxnivåerna är därför av se- lernivåer, bl a inom områden i anslutning till kundärt intresse i nuläget. Götaälvbron på Hisingsidan. Detta påverkar möjligheterna att komplettera med bostadsbe- Ljudutbredningen kring bron över vattnet inne- byggelse, särskilt i Frihamnen. bär att inom en i storleksordningen 300 m bred zon överskrider ljudnivåerna riktvärdet 55 dBA. På land ger övriga trafikleder, framförallt Mår- Vibrationer och stomljud ten Krakowgatan, Lundbyleden och Hamnba- Befintlig bro är en konstruktion som lätt sätts nan, stora tillskott till bullret. Ljudutbredning- i rörelse och då ger upphov till vibrationer och en blir också beroende av befintliga byggnader, stomljud. Den dominerande källan till vibratio- dessa kan skärma av bullret men också i vissa ner och stomljud är spårvagnspassager. fall reflektera och därmed öka ljudnivåerna. Passagerna innebär att dynamiska krafter via Inom det studerade området finns idag (i prin- stålpelarna förs ner till marken. Ifrån pelarfun- cip) inga bostäder, men det samlade trafikbull- damenten utgår sedan markvibrationer.

4.4:2 Bullerutbredning från nuvarande bro och övrig trafik

45 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Under bron utstrålar även stomljud från bro- (Gärdenfors 2010). Arterna är ål (akut hotad, banan. CR), havsnejonöga (nära hotad, NT), asp (NT), lake (NT) och vimma (NT). Flera andra För att få en uppfattning om storleksordning på arter i älven, däribland lax och havsöring, kan möjliga störningar av vibrationer och stomljud, betraktas som naturvårdsintressanta. har mätningar utförts vid brons södra ände. Bland annat passerar de genetiskt unika lax- Det finns inga föreskrivande normer beträffan- bestånden i biflödena Säveån och Grönån de störande vibrationer i byggnad. Trafikverkets berört område på sin vandring ut till havet för riktlinjer hänvisar till frekvensvägda vibratio- uppväxt och när de vandrar åter till åarna för ner enligt SS 460 48 61 när det gäller vibratio- lek. Lax- och öringsmolten vandrar normalt ut ner från spårburen linjetrafik. Det långsiktiga till havet i april-maj månad och leklaxen och målet för permanentbostäder, fritidsbostäder leköringen vandrar normalt upp i älven med och vårdlokaler är att vägd vibrationshastighet biflöden mellan april-november månad. Havs- nattetid inte skall överstiga 0,4 mm/s. nejonöga vandrar normalt upp i Göta älv med biflöden för lek under försommaren, vanligtvis Mätningar direkt på nuvarande pelarfunda- i maj till början av juli. ment visar att vibrationerna vid passage av spårvagnar inte överskrider det långsiktiga må- Asp, lake och vimma stannar normalt i sötvat- let för bostäder och vårdlokaler. tensmiljöerna för både uppväxt och lek under hela sin livscykel. Uppmätta maximala stomljudsnivåer från brobanan ligger på kajar och andra ytor under nu- Berört område bedöms inte vara något särskilt varande bro så högt att de är mycket störande viktigt lek- eller uppväxtområde för lax, öring vid t ex samtal. Även vid en mätning 40 meter eller någon av de rördlistade fiskarterna. De i sidled från bron ger stomljudsspridningen ett strömvariationer som bildas runt dagens brope- kraftigt tillskott till övrigt trafikbuller. lare bedöms i viss mån kunna skapa ståndplat- ser för i första hand öring, men i viss mån också 4.5 Vattenmiljö lax och asp. Naturvärden Inventeringar av Göta älvs vattenmiljö i Ale kommun (Gralén et al 1998) visar att det åt- Göta älv är Sveriges vattenrikaste vattendrag minstone utmed vissa delar av älven förekom- med en medelvattenföring (MQ) på 550 m3/s. mer ett vegetationsbälte med framförallt ålnate Ungefär 65 % av flödet leds ut i havet via Kung- och igelknopp mellan farledsrännan och stran- älv och Nordre älv. Resterande ca 35 % leds ut den, företrädelsevis på ett djup av 1,5-2,5 m. via Göteborg. Vid Götaälvbron, där arbetena Dessa grundområden har en viktig biologisk ska ske, är medelvattenföringen 190 m3/s funktion, bl a som födosöksområde för fisk. (SMHI 2011). Växten knölnate är rödlistad i kategorin EN I älven finns dokumenterat åtminstone (starkt hotad), och den är även fridlyst. Den 37 fiskarter. Göta älv är troligen den har senast år 2000 noterats i en damm norr om artrikaste älven i Sverige (se bl a Göta Lilla Bommen, d.v.s. inte i själva älven. Därefter älvs vattenvårdsförbund 2001a och har den eftersökts av Floraväktarna men inte Göteborgsregionens kommunalförbund återfunnits (www.artportalen.se). 1989). Flera av fiskarterna är rödlistade. Av de fiskarter som på senare år noterats i Göta älv Nedströms Götaälvbron har knölnate noterats med biflöden står fem på den svenska rödlistan i Kvillebäcken, nära dess utlopp i den innersta delen av Lundbyhamnen.

46 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

4.5:1 - Provtagningslokaler i Göta älvs vattenvårdsförbunds vattendragskontroll.

47 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Ålgräs och blåmusselbankar finns i grund- område. Vid lokal Stenpiren, ca en kilometer områdena i Göta älvs mynning. Dessa arter nedströms Götaälvbron, har medelhalterna är känsliga för överslamning som kan ske vid av totalkväve de senaste tre åren (2008-2010) grumlande arbeten. Vid studier av dessa om- legat på ca 745 µg/l, vilket bedöms vara råden i samband med framtagandet av miljö- måttliga halter. Medelhalterna av totalfosfor konsekvensbeskrivning för muddring av farled har under samma period legat på ca 19 µg/l, till Göteborgs hamn bedömdes dock området vilket också bedöms vara måttliga halter. vid Aspholmarna och Nya Älvsborg (fästnings- Vattenmyndigheten har klassat Göta älvs status området som ligger ca 8 km nedströms Göta- med avseende på näringsämnen som god för älvbron) som ett gränsområde där salthalten berörd vattenförekomst, se mer under kapitel började bli för låg för att upprätthålla lämpliga 3.1, avsnittet om miljökvalitetsnormer. salthaltsförhållanden för ålgräset (Hydrogis 2000). Vid Marin Mättekniks sonarundersök- När det gäller halter av miljögifter, såsom ning i området för ny Götaälvbro kunde inga metaller, är det nödvändigt att relatera till vat- områden med betydande växtlighet ses bland tenprovtagningen vid lokalen Alelyckan (lokal sonardatan (Milver H et Säfmark J 2011). nr 8), då regelbundna mätningar av metal�- Strandområdet som berörs är till största delen ler sker där, vilket inte är fallet vid lokalerna artificiell med mindre inslag av sandig strand längre nedströms (nr 9-10). Inga mätningar av på nordsidan älven. I det sandiga området på andra miljögifter ingår i vattenvårdsförbundets nordsidan älven observerades ingen vattenve- vattendragskontroll, så metallerna får utgöra getation vid Norconsults besiktning av området en grund för bedömning av miljögifter i älv- våren 2011, men då besiktigades endast det vattnet. Analyserna från Alelyckan visar på grundaste vattnet (ca 0-0,5 m djup). låga-mycket låga halter av metaller. Exempelvis så ligger medelhalten (mätningar år 2008-2010) Vattenkemi av koppar på ca 1,3 µg/l vilket är en låg halt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Göta älv är av stort allmänt och nationellt in- (jfr Naturvårdsverket 1999) och under föresla- tresse som regional vattentäkt för 800 000 per- gen miljökvalitetsnorm (gränsvärde) för kop- soner. Vattenintaget ligger dock vid Lärjeholm, par som ligger på 4 µg/l (jfr Naturvårdsverket knappt en mil uppströms Götaälvbron. 2008). Medelhalten av kvicksilver ligger på ca 1,6 µg/l , vilket är över föreslaget gränsvärde. Göta älvs vattenvårdsförbund gör regelbundna Detta är dock ett generellt problem i stora delar mätningar av fysikaliska och vattenkemiska av Sverige som beror av berggrund och surhets- förhållanden på ett stort antal lokaler i Göta grad, varför undantag från den normen föreslås älvs avrinningsområde, se figur 4.5:1. för de flesta vattenförekomsterna. Av lokalerna i Göta älv är det lokal nr 9, Stenpi- Norconsult utredning om miljögifter i sediment ren, och lokal nr 10, Älvsborgsbron, som ligger visar dock att sedimenten i området som berörs nedströms planerad Götaälvbro. På dessa loka- av planerad vattenverksamhet innehåller höga ler har dock inte miljögifter såsom metaller etc halter av ett flertal miljögifter såsom vissa -me mätts, utan för att få en uppfattning om dessa taller, PAHer och metallorganiska föreningar. halter får man utgå ifrån mätningarna upp- Se vidare i avsnitt 4.6. ströms, vid Lärjeholm/Alelyckan, lokal nr 8.

Provtagningarna visar generellt på låga halter av både närsalter, metaller och andra miljögifter i Göta älv. Försurning utgör, på grund av god buffertkapacitet inte några problem i berört

48 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

4.6 Föroreningar i mark Förorenad mark och sediment Undersökningsområdet utgörs i huvudsak av asfaltbelagda ytor med inslag av gräsytor. Stora Översikt arealer utgörs av trafikområden och parkerings- ytor. Mindre delar är bebyggda och därmed ej Markområdet som berörs av den nya Götaälv- undersökta. bron har tidigare utgjorts av naturliga, grunda vassområden. Dessa områden har med tiden På norra älvstranden underlagras asfalten av fyllts ut med tillgängliga fyllnads- och mudder- ett i allmänhet tunt bärlager och gräsytorna massor. Risken att dessa massor är förorenade av ett mullskikt. Detta underlagras av har bedömts som stor. fyllnadsmassor som utgörs av siltig lera med inslag av tegel, trä och på djupet mer snäckdelar Inom inventeringsområdet har det funnits flera och organiskt material. Grundvatten kunde potentiellt förorenande verksamheter som t.ex. påvisas vid jordprovtagningen i fem av tjugotvå den f.d. Ringkanalen på norra Älvstranden. provpunkter på ett djup av ca 1,6 meter under Tidigare undersökningar av detta område har markytan. Ett grundvattenrör installerades ca påvisat förhöjda halter av petroleumkolväten, trettio meter från Göta älv den stabiliserade polyaromatiska kolväten (PAH), metaller och grundvattenytan var ca 0,8 meter under bekämpningsmedel. Ringkanalen har i Läns- markytan. Vid omsättning innan provtagning styrelsens MIFO 1-inventering fått riskklass var tillrinningen god vilket måste beaktas vid 1, mycket stor risk för förorening. På norra framtida schaktarbeten. Älvstranden, öster om Götaälvbron, har också Göteborgs Stads Verkstäder legat. Inom indu- Inom södra älvstranden finns liknande material striområdet har både båt- och pråmsliperi samt men med mer inslag av tegel, betong och trä. verkstadsarbete och måleri bedrivits. Potentiell Inget synligt vatten kunde påvisas vid jordprov- risk finns för förekomst av metaller och tennor- tagningen. Två grundvattenrör installerades ganiska föreningar som t.ex. tributyltenn (TBT) varvid en stabiliserad grundvattenyta har upp- samt petroleumkolväten. mätts på ca 1,6-1,8 meter under markytan.

I övrigt har både norra och södra Älvstranden I ett flertal provpunkter kunde på ett djup av ca varit säte för hamn- och varvsverksamhet, små 2,5 meter ett skikt av organiskt material eller industrier, mekaniska verkstäder och bilrela- finsand konstateras. Skiktet underlagrades av terade verksamheter såsom t.ex. bensinstatio- siltig lera med inslag av snäckor. Det bedömdes ner under lång tid. Dessa verksamheter kan som tidigare älvbotten. potentiellt ge upphov till förorening som t.ex. petroleumkolväten, metaller, TBT, PAH samt Planerad markanvändning inom området be- lösningsmedel. Det har även legat flera äldre döms motsvara Mindre Känslig Markanvänd- transformatorstationer inom området med ning (MKM) enligt Naturvårdsverket. Ana- potentiell risk för förorening med PCB-haltiga lyserade halter i jordprov utvärderades därför oljor. Tidigare markundersökningar har påvisat mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för förhöjda halter av petroleumkolväten, PAH och MKM (NV, 5976, 2009; NV, 5977, 2009). metaller. I stort sett saknas analyser för övriga potentiella föroreningar inom aktuellt invente- Marklagren visar generellt lägre föroreningshalt ringsområde. än förväntat. Men det bör påpekas att under- sökningen endast har varit översiktlig och har utförts som stickprov. Tidigare utförd inventering visar på potentiellt förorenade områden

49 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN och det är därför troligt att ytterligare förore- Detta bör beaktas vid hantering av överskotts- ningar kan påträffas vid schaktarbeten. vatten under entreprenadtiden.

De föroreningar som påvisats i halter över Sediment MKM har framförallt varit metaller och PAH. På Norra älvstranden är de förorenade prov- Bottensedimenten i Göta Älv har undersökts i punkterna koncentrerade till det södra områ- ett flertal tidigare provtagningar. I direkt an- det. På Södra älvstranden var de provpunkter slutning till inventeringsområdet saknas dock som har påvisade halter över MKM utspridda i stort sett underlagsdata. Vid utvärdering har på hela undersökningsområdet. Framförallt därför resultat från andra delar av hamnen konstaterades föroreningar i provpunkter under använts, se figur 4.6:1. I och med att farleden befintlig Göta älvbro och norr om Nordstaden. muddras och att sedimenten kontinuerligt Vidare påvisades förorening i anslutning till blandas om av fartygstrafik ökar osäkerheten, bensinstationen vid Mårten Krakowgatan där framför allt för äldre data. Tidigare undersök- även analysen av grundvattnet visade på för- ningar inom hamnområdet påvisar, med lokala höjda halter av metaller. variationer, att sedimenten generellt innehåller förhöjda halter av föroreningar främst petrole- Utifrån Naturvårdsverkets generella riktvärden umkolväten, PAH, PCB, metaller, tennorganis- kan sannolikt en stor del av fyllnadsmassorna ka föroreningar som TBT och metylkvicksilver. med hänsyn till föroreningsstatus återanvändas inom området. Generellt måste fyllnadsmas- Sedimentprovtagning utförs i första hand sorna hanteras utifrån föroreningshalt och gäl- på mjukbottnar där det sker en kontinuerlig lande riktvärden för området. sedimentation av finmaterial, en s.k. acku- mulationsbotten. Finmaterialet utgörs där De analyserade resultaten av grundvattenprover huvudsakligen av lera och lergyttja med en par- har jämförts mot Miljöförvaltningen Göteborgs tikelstorlek < 0,06 mm. Detta material har ofta Stad riktvärden för recipientvatten i utsläpps- en hög halt av organiskt material samt en hög eller anslutningspunkt (2008) samt Naturvårds- vattenhalt. verket Rapport 4918. De delar av undersökningsområdet som till Analysresultat av vattenproverna påvisar gene- största delen motsvarar denna bottentyp ligger rellt förhöjda metallhalter. De högsta halterna i anslutning till befintliga kajer med störst av- påvisades i närheten av den befintliga bensin- stånd till farleden i Göta älv och där fartygsak- stationen i anslutning till Mårten Krakowgatan tiviteten är relativt låg.

4.6:1 -Undersökningsområde, sedimentprovtagning.

50 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Undersökningsresultaten har påvisat att de ytli- I de provpunkter som ligger närmast farleden ga sedimenten, till cirka 0,5 m djup, inom prov- konstaterades generellt ett hårdare, mer lerigt tagningsområdet är förorenade av framförallt material. De mest lösa sedimenten påträffades tennorganiska föroreningar som tributyltenn i anslutning till Gullbergskajen vid Gullbergs- (TBT), polyaromatiska kolväten (PAH), kvick- vass. I anslutning till befintlig bro, på Hisingssi- silver (Hg) och andra tungmetaller, framför allt dan, påträffades ett områden med förekomst av koppar (Cu). De högsta halterna av metaller på- sten, asfaltsbitar och träbitar i bottenmaterialet. träffades mitt under befintlig Götaälvbro samt i I några provpunkter, främst vid Gullbergskajen anslutning till Gullbergskajen. Om man bortser konstaterades under provtagningen oljelukt och från dessa provpunkter är halterna av Hg högst oljefilm på vattenytan. i anslutning till läget för befintlig och planerad bro över Göta älv. 4.7 Luftmiljö Generellt var halterna av PAH och PCB höga Miljöförvaltningen i Göteborg övervakar luft- till mycket höga vid utvärdering mot Natur- miljösituationen i centrala staden från mätsta- vårdsverkets tillståndsklassning. För övrigt var tionen på taket till Femmanhuset i Östra Nord- halterna i sedimentproven generellt sett något stan. Mätningarna har pågått under många år högre i anslutning till Gullbergskajen och här och ger en bra bild av halten inom området, en indikerades också en stigande halt norrut. bit bort från direkta föroreningskällor, den så kallade urbana bakgrundshalten. Mätresultaten I samtliga sedimentprov som analyserades med under senare år för kvävedioxid visas i figur avseende på petroleumkolväten konstaterades 4.7:1. Även miljökvalitetsnormen för kvävedi- förekomst av alifater och i 2 provpunkter var oxid har lagts in. Av figuren framgår att dygns- halterna kraftigt förhöjda. Med hänsyn till hal- medelvärdet av kvävedioxidhalten överskrider terna kan det krävas restriktioner vid hantering miljökvalitetsnormen under vissa år medan av muddermassor i dessa områden. Övriga tim- och årsmedelvärdet ligger under den. uppmätta halter är relativt låga och bedöms inte innebära några restriktioner vid vare sig mudd- I figur 4.7:2 visas partikelhalten vid mätstation ring eller deponering. Femman. Partikelhalterna, mätt som PM 10 har legat under miljökvalitetsnormerna de senaste Halten av TBT i sedimentproven skiftade inom 10 åren. området. Vid utvärdering mot norska riktvär- den påvisades mycket allvarlig halt (SFT:s till- Utöver mätningar av luftföroreningar kan även ståndsklassning) i Frihamnen. Vidare påvisades spridningsberäkningar genomföras. Sprid- ännu högre TBT-halter i ytliga sediment i två ningsberäkningar har fördelen att halter över provpunkter nedströms befintlig småbåthamn större områden kan beskrivas och även förvän- och tidigare båt- och pråmslip samt varvsverk- tade halter i framtiden. Osäkerheten i resultaten samhet. Analysresultat indikerar dock här en av spridningsberäkningar är dock större än vid snabbt sjunkande halt med djupet. mätningarna.

För den lera som underlagrar sedimenten har Miljöförvaltningen har publicerat en sprid- endast enstaka prov analyserats. Med hänsyn ningskarta för år 2009 för dygnsvärdet av kvä- till analysresultat från dessa prov samt tidigare vedioxider som är det värdet som överskrider undersökningar inom Göteborgs hamn bedöms miljökvalitetsnormen vid mätstation Femman, denna lera vara i princip ren. se figur 4.7:3.

51 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

4.7:1 - Kvävedioxidhalten vid mätstation Femman. Miljökvalitets- 4.7:2 - Partikelhalten (PM10) vid mätstation Femman. Miljökvali- normernas nivåer har angetts med samma färg tetsnormernas nivåer har angetts med samma färg

4.7:3 - Beräknade dygnsvärden för kvävedioxid i centrala Göteborg 2009. Planområdet ligger inom den heldragna blåa linjen. I områden med röd färg bedöms att miljökvalitetsnormen överskrids.

52 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Gränsvärden för föroreningshalter i luft finns Särskilda beräkningar har genomförts för om- i miljökvalitetsnormerna (MKN) som anger rådet kring nuvarande bro på fastlandssidan, den högsta halten av föroreningar som kan få se figur 4.7:4. I Nuläget överskrids miljökvali- förekomma utan att människor och miljö tar tetsnormen för kvävedioxid för årsmedelvärdet, skada (SFS 2010:477). Miljökvalitetsnormer dygnsmedelvärdet och timmedelvärdet enligt finns bl.a. för kväveoxider, partiklar, bensen, beräkningsresultaten. För partiklar (PM10) koloxid, svaveldioxid, ozon och bly. De gräns- beräknas inga överskridande av miljökvalitets- värden som ibland överskrids i Göteborgsregio- normerna. nen är dygnsmedelvärdet av kvävedioxid (NO2) respektive partiklar (PM10). Gränsvärden för dessa ämnen framgår i tabell 6.2:1 i kapitel 6 4.8 Elektromagnetiska fält

Resultatet av miljöförvaltningens spridnings- Bakgrund beräkningar för dygnsvärdet av kvävedioxid år Vi omges i dag av magnetfält, många skapade 2009 visar att miljökvalitetsnormen för dygns- av människan, men även naturliga. De är star- värdet av kvävedioxid överskrids vid Götaälv- kast närmast källan, till exempel kring kraft- bron både på Hisingen och på fastlandssidan, se ledningar eller omkring apparater, men styrkan röda områden i figur 4.7:3. avtar snabbt med avståndet. Ju starkare ström som används, desto starkare magnetfält bildas. Miljökvalitetsnormerna gäller generellt för luf- Magnetfält är svåra att skärma av och går obe- ten utomhus. Undantagna är luften i tunnlar hindrat igenom väggar och tak. Magnetfälts och på arbetsplatser dit allmänheten inte har styrka mäts i normalt i enheten mikrotesla. Det tillgång. Normerna skall inte heller tillämpas finns två huvudtyper av magnetfält, växlande för luften på vägbanan som enbart fordonsrese- och statiska. närer exponeras för.

Normerna skall dock tillämpas för luften som Växlande magnetfält cyklister och gående exponeras för på trottoarer Växlande magnetfält bildas kring elektriska och cykelvägar längs med vägar (Naturvårds- apparater som drivs med växelström, t ex med verket 2011:1 Luftguiden Handbok om miljö- ström från vägguttag, och växlar riktning 16 (18) kvalitetsnormer för utomhusluft, januari 2011). med samma frekvens som strömmen. Fälten

4.7:4 - Dygnsmedelvärdet av kvävedioxid Figur i nuläge.5. Dygnsmedelvärdet Halterna på gång- och cykelbanor beräk- av kvävedioxid i nas ligga mellan 65 och 85 µg/m3. nuläge.

Halterna på gång- och cykelbanor beräknas ligga mellan 65 och 85 µg/m3

Figur 6. 53 Dygnsmedelvärdet i Nollalternativet.

Halterna på gång- och cykelbanor beräknas ligga mellan 55 och 70 µg/m3

Figur 7. Dygnsmedelvärdet i Ny Göta älvbro

Halterna på gång- och cykelbanor på uppfartens östra del beräknas ligga mellan 60 och 80 3

µg/m . På västra delen ligger halterna mellan 55 och 65 µg/m3

rapport luftmiljö 121130.doc \ leverans \ luftmiljö \ u \ 1020721 \

Koncept 2012-11-23 07 \ Ny Göta älvbro 102 Prövningsprocesserna Luftmiljö \ n:

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN finns även kring kraftledningar och transfor- Någon skadlig påverkan på människor är som matorstationer. Växlande magnetfält skapar nämnts inte känd. Magnetfältet kan dock ge elektriska strömmar i kroppen och risken för upphov till störningar på TV, dator eller andra hälsopåverkan från växlande magnetfält har elektroniska apparater i fastigheter nära spåret. uppmärksammats i flera sammanhang, bl a kring kraftledningar och järnvägar. Magnetfält och Götaälvbron Den behovsbedömning som gjordes inför arbe- Statiska magnetfält tet med MKB till detaljplan pekade ut elektro- Det mest utbredda statiska magnetfältet är magnetiska fält som en fråga att särskilt belysa. det jordmagnetiska fältet, det som får kom- Med hänsyn till vad som ovan redovisas angå- passnålen att rikta sig mot norr. Dess styrka ende olika typer av magnetfält kan nu konstate- är cirka 50 mikrotesla. Statiska magnetfält bil- ras att det i projektet inte finns förutsättningar das också kring ledningar med likström, men för att elektromagnetiska fält ska påverka mycket starka statiska magnetfält är ovanliga. miljön eller människors hälsa. Magnetiska fält De förekommer bara i speciella sammanhang, kommer därför inte att redovisas i kapitel 5 exempelvis inom vissa industrier och runt mag- Miljökonsekvenser. netkameror som används vid medicinska un- dersökningar. Eftersom människan har utveck- lats i det jordmagnetiska fältet är vi anpassade 4.9 Risker till detta och det har inte heller iakttagits några I MKB-arbetet har fokuserats på riskfaktorer i hälsoeffekter från andra statiska magnetfält. berört område som kan påverka säkerheten för människor som vistas i området eller utnyttjar Magnetfält och spårvägstrafik bron, som resenärer. Följande har identifierats: Till skillnad från järnvägstrafiken i Sverige • Berörd del av väg E45 är inte utpekad som drivs spårvagnarna i Göteborg med likström. transportled för farligt gods, tvärtom är Det innebär att det magnetfält som uppkom- Götatunneln inte tillåten för farligt gods- mer kring kontaktledningarna när en spårvagn transporter. passerar är statiskt. Detta fält är av samma typ som det jordmagnetiska fältet och samverkar • På Göta älv transporteras farligt gods, men med detta. Det formar sig i slutna banor utefter i princip enbart brandfarliga vätskor. ledningen och minskar successivt med avstån- det. Mätningar har gjorts i Göteborg, på ett • Detaljplanen för fastigheten Gullbergsvass avstånd av cirka 10 meter från kontaktledning- 19:1 tillåter drivmedelsförsäljning inom en. Styrkan på magnetfältet uppmättes då till området. mellan 3 och 10 mikrotesla. Normalstrålningen i bostäder är mellan 0,05 och 0,1 mikrotesla, Både spårvägsanläggningar och broar omfattas utöver det jordmagnetiska fältets cirka 50 mik- dessutom av särskilda säkerhetskrav. Varken rotesla. För den typ av strömförande ledare som nuvarande spårvägsanläggning eller nuvarande spårvägens kontaktledning utgör kommer mag- Götaälvbro är byggd så att dagens krav klaras, netfältets styrka ungefär att avta med kvadraten men dessa brister har inte studerats i MKB- på avståndet, vilket innebär att det ligger under arbetet. 1 mikrotesla redan om avståndet ökar från 10 till 40 meter.

54 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

4.10 Övriga miljöintressen Nordre älvs dalgångar”, vilket sträcker sig från Angeredsbron och uppströms, ca 1 mil från det Naturmiljö aktuella området. Riksintresset är av stor betydelse för häckande och rastande våtmarksfåg- Lokala naturförhållanden lar. Älven inklusive biflödena inom riksintresset är också viktiga som vandrings-, lek- och upp- Landdelarna inom planområdet består näs- växtområden för bl a lax, öring, asp och faren. tan uteslutande av hårdgjorda ytor som vägar, byggnader, kajer m m. Naturmiljöerna begrän- Närmast belägna Natura 2000-område är Sä- sar sig till enstaka planterade träd, trädgrup- veån, ca 1,5 km uppströms Götaälvbron. Säveån per eller trädrader samt mindre gräsytor. De har bl a en unik laxstam. planterade träden består främst av oxel, ask och björk, samt i söder längs Götaleden ek. I Länsstyrelsens naturvårdsunderlag är Göta Främst på norra sidan, under eller i anslutning älv dokumenterad som ett vattendrag med lax till bron, finns därutöver en del ruderatmarker och havsöring (Länsstyrelsen Västra Götaland (påverkade marker såsom skräpmarker, hamnar 2011). och liknande). Typisk vegetation här utgörs av arter som gråbo, rörflen, hallon och åkertis- En del sällsynta, förvildade växtarter har note- tel. Stränderna mot älven utgörs, med något rats i eller i anslutning till området inom ramen undantag, av kajer som i stort sett helt saknar för inventeringar till Västergötlands flora (Ber- inslag av vegetation. Se figur 4.10:1. tilsson m fl 2002), se vidare ”Skyddade, rödlis- tade och naturvårdsintressanta arter” nedan. Tidigare dokumenterade naturvärden Det aktuella området finns i övrigt inte doku- Göta älv omfattas inte av något riksintresse för menterat i genomgånget naturvårdsunderlag naturvården eller Natura 2000-område på den (Länsstyrelsen Västra Götaland 2011, Göte- aktuella sträckan. Närmast belägna riksintresse borgs kommun 1979 & 1993, Göta älvs vatten- i Göta älvs huvudfåra är NRO 14122 ”Göta och vårdsförbund 2001b).

4.10:1 - Strandremsan under nuvarande bro på Hisingssidan

55 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Skyddade, rödlistade och naturvårds- som omfattar Göta älv uppströms Angereds- intressanta arter bron. För riksintresseområdet nämns särskilt att vattendraget måste kunna utnyttjas också i Silltrut är rödlistad i kategorin NT (nära hotad). framtiden av fritidsbåtar. Arten har senast 2010 häckat på träpålar på västsidan om Götaälvbron (www.artportalen.se).

Inom ramen för inventeringar till Västergöt- lands flora gjorda på 1990-talet har flera växt- fynd gjorts av arter som kan betraktas som tillfälliga och förvildade. Arterna odlas hos oss som prydnads- eller kryddväxter och sprider sig tillfälligt till ruderatmarker. Vid Götaälvbrons nordöstra landfäste kan nämnas växtfynd som stor blomstertobak Nicotiana alata, jätteverbe- na Verbena bonariensis och fänkål Foeniculum vulgare. På södra sidan älven ca 500 m nordväst om centralstationen har sommarkungsljus Ver- bascum blattaria noterats.

Rödlistade fiskarter beskrivs i avsnittet 4.5 Vattenmiljö.

Flyttfågelstråk Göta älv har stor betydelse som flyttstråk för fåglar. I översiktsplanen för Göteborg bedömer man att Götaälvdalen utgör en av vårt lands viktigaste flyttleder för nordliga häckfåglar. Fåglar som i hög grad använder älven som flyttstråk bedöms t ex vara gäss, änder och tärnor. Men troligen använder även många tät�- tingar och andra mindre fåglar älven som en ledlinje i landskapet

Rekreation och friluftsliv Ingen av miljöerna inom planområdet är idag av särskilt värde för rekreation och friluftsliv. I nära anslutning finns däremot mer attraktiva områden kring Lilla Bommens hamn, med Gö- teborgsoperan och Kanaltorgets grönyta. Även gästhamnen i Lilla Bommen är viktig för båt- turister på väg till eller från de mer värdefulla delarna av Göta älv. Dessa kan sägas vara av- gränsade av riksintresseområdet för friluftsliv,

56 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

5 MILJÖKONSEKVENSER

5.1 Riksintresse kan man dra slutsatsen att det ofta är mer än en segelbåt som passerar vid varje broöppning. kommunikationer Statistiken för Jordfallsbron är likartad. Genom att farleden under ny bro föreslås bli bredare än Sjöfart idag kommer Götaälvbron att ge goda möjlig- Broar över farleder innebär alltid en kompro- heter för flera fritidsbåtar att passera samtidigt miss mellan sjöfartens krav och kraven från och även att mötas i samband med bropassage. korsande trafik. Eftersom sjöfartsintresset i det- Av säkerhetsskäl bör däremot möte mellan han- ta fall har pekats ut som ett riksintresse är det delsfartyg och fritidsbåtar eller mellan handels- viktigt att tydligt klargöra skillnaderna mellan fartyg inte tillåtas. nuvarande bro och förslaget till ny bro och att Med tanke på Götaälvbrons stora betydelse för värdera deras betydelse. En sammanställning den lokala trafiken i Göteborg öppnas den idag av skillnaderna mellan nuvarande bro och för- inte under rusningstid, dvs kl 6-9 och 15-18. slaget redovisas i tabell 5.1:1. Enligt Trafikverket bör även den närliggande Hur de fysiska skillnaderna påverkar sjöfarts- Marieholmsbron pga utökad järnvägstrafik i intresset beror framförallt på fastygens storlek. framtiden inte öppnas under dessa tidsperioder. Med utgångspunkt från de undersökningar av Trafikverket har även bedömt att det kommer passerande fartyg som trafikkontoret tidigare att krävas en samlad trafikledning och plane- gjort jämförs alternativen för lastfartyg, mindre ring av sjöfart, järnvägstrafik och broöppnings- yrkesfartyg (service-, tur- och charterbåtar) tider för att reglera konflikterna mellan berörda samt fritidsbåtar. För dessa kategorier gäller att riksintressen, järnväg respektive sjöfart. Detta en del av trafiken kan passera utan broöppning, påverkar givetvis även trafiken på och under ny se tabell 5.1:2. Götaälvbro.

Kortfattat kan sägas att i princip alla dagens Staden bedömer det vara möjligt att klara minst lastfartyg kräver att föreslagen bro öppnas vid 15 fartygspassager per dygn. passage, likaså 60% av segelbåtarna. När det För fritidsbåtar föreslås fasta broöppningstider, gäller mindre yrkesfartyg kan dessa huvud- utanför de mest trafikerade perioderna. Det sakligen passera utan broöppning. Utgående kommer också att finnas möjlighet att tillfälligt från nuvarande sjötrafikförhållanden, år 2012, förtöja både upp- och nedströms bron, i väntan ökar behovet av broöppningar för yrkestrafiken på broöppning. Liknande principer gäller idag i genomsnitt från 1-2 per dygn till cirka 3. En vid exempelvis Marieholmsbron och järnvägs- utvecklad Vänersjöfart, som den beskrivs i Tra- bron i Trollhättan. fikverkets stråkstudie, kan år 2030 innebära en ökning till knappt 10 broöppningar per dygn i Riksintresset för sjöfart, farled 955 Göta älv, genomsnitt. bedöms inte lida påtaglig skada av förslaget till detaljplan och den nya bro över Göta älv som Antalet segelbåtar som under sommarperioden, föreslås ersätta nuvarande bro. Sjösäkerheten i princip tre månader, passerar under Götaälv- förbättras genom att nuvarande brokonstruk- bron är ungefär 2000 (2008). Med få undantag tion från 1930-talet ersätts med en modernare, passerar de även Marieholmsbron närmast vilket också minskar risken för driftstörningar uppströms Götaälvbron, som öppnades cirka på den öppningsbara delen. 1 100 gånger för fritidsbåtar (2007). Av detta

57 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Faktor Ny bro Nuvarande bro

Segelfri höjd, medelhögvatten, stängd bro Prel 12 meter, beslutas av Sjöfartsverket 18,3 meter

Fri höjd, medelvatten, stängd bro 13 meter 19,5 meter

Farledsbredd 30 meter 20 meter

Alternativ genomsegling, sidospann Nej Ja, 17,5 x 27 meter

5.1:1 - Fysiska skillnader mellan ny bro och nuvarande

Fartygskategori Ny bro Nuvarande bro

Lastfartyg 8% 65%

Mindre yrkesfartyg 96% 99%

Fritidsbåtar, samtliga 70% 98%

Fritidsbåtar, segel 40% 92%

5.1:2 - Andel av sjötrafiken som bedöms kunna passera utan broöppning

Trafikverket bedömer i sin stråkstudie för Göta kombiterminalen på Gullbergsvass, vid Krut- älv-Vänerstråket att det utifrån en ökad trafik husgatan. Kombiterminalen kan dock komma och hänsynen till Marieholmsbron och ny Göta att omlokaliseras i samband med en framtida älvbro i framtiden kan krävas hjälpmedel för att omvandling av Gullbergsvassområdet. Som en hantera potentiella konflikter mellan korsande del av planerad omvandling av området mellan trafik. Trafikkontoret är positivt till utveckling- E45 och Göta älv kommer även E45 att byggas en av ett trafikledningssystem och deltar aktivt i Trafikverkets arbete med att ta fram ett sådant system. Projektet benämns GOTRIS – Gothen- burg River Information Services – och syftar till att ta fram en plattform för olika aktörer, för att bl a hantera potentiella konflikter mellan olika trafikslag.

Väg- och järnvägstrafik Trafiken på E45 kommer inte att påverkas fysiskt av den färdiga anläggningen, och efter ge- nomförd ombyggnad bedöms att vägens funktion är helt likvärdig med dagens förhållanden.

Detta gäller även anslutningen mellan E45 och 5.1;3 - Broöppningar påverkar väg- och spårtrafiken så kraftigt att de så långt möjligt undviks under rusningstid.

58 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN om och sänkas ned för att minska konflikterna Ett motiv till att en designtävling kommer att med korsande lokal trafik. Ombyggnaden ska- genomföras är att få fram ett broförslag som par två nya trafikplatser, vid Kämpegatan och innebär ett positivt tillskott till stadsbilden. Falutorget. På så sätt säkras en god tillgänglig- Den nya detaljplanen ger möjlighet till en ut- het med bil till området mellan E45 och Göta veckling av staden ner mot vattnet och upp mot älv. bron. Detaljplanen uttrycker i sitt kvalitetsprogram att ”Bron skall så långt som möjligt be- Korridoren för den planerade Västlänken pas- handlas som en del av den byggda staden, detta serar genom det område som berörs av ny Gö- för att förkorta det känslomässiga avståndet taälvbro, närmare bestämt under de föreslagna över älven samt skapa en upplevelse av stads- anslutningarna för kollektivtrafik mot bron miljö”. Planprogrammet innebär en lägre bro från Östra Hamngatan och Nils Ericsonsgatan. än dagens och ambitionen är alltså att knyta Den slutliga utformningen av det berörda om- samman älvens sidor och förkorta det mentala rådet kommer att beslutas i kommande detalj- avståndet samt att infoga bron i en stadsmässig plan för Västlänken och det är möjligt att även struktur. de nu föreslagna anslutningarna kommer att förändras innan de slutgiltigt byggs. Risken för Detaljplanen ger en ny struktur mot Göta- en konflikt mellan Västlänken och Götaälvbron älvbron och ner mot vattnet med ambition att finns redan idag, då även nuvarande trafiksys- skapa ett bättre sammanhang, bättre kopp- tem passerar järnvägskorridoren. lingar och kontakt med vattnet. Planen bedöms ge få konsekvenser för den samlade stadsbilden Riksintresset för vägtrafik, E45 och anslutning i Göteborg, men lokalt ges förutsättningar för till kombiterminal, bedöms inte påverkas av positiva förändringar. planförslaget. Riksintresse för järnväg, Västlän- ken, bedöms inte skadas av planförslaget. Preci- Bron kommer precis som idag att ligga i nära seringen av var inom den utpekade korridoren anslutning till ”Läppstiftet” som idag är ett som järnvägen och dess stationer kommer att betydande landmärke, vilken den nya bron placeras avgörs i en process som även inbegri- och detaljplanen skall förhålla sig till . De nya per detaljplanearbete. byggnaderna kommer att bli upp till 12 vå- ningar. Höga krav kommer att ställas på uttryck och gestaltning för att de skall kunna fungera 5.2 Stadsbild och tillsammans och på ett bra sätt förhålla sig till markanvändning ”läppstiftet” som idag är Göteborgs högsta hus med 23 våningar och drygt 80 meter. Bedömningen av hur stadsbilden påverkas kan inte bli fullständig innan den planerade design- Även andra landmärken i omgivningen är vik- tävlingen för ny Götaälvbro har genomförts. tiga att relationsstudera, t ex gasklockan, Skan- Den kommande designtävlingen innebär att sen Lejonet, Götaverkens kranar och flytdockor bron i dagsläget endast kan beskrivas som en samt eventuellt, men troligen inte, även Tyska linje eller en volym som sträcker sig över älven kyrkan och Domkyrkan. I nära anslutning till med en viss höjd. Bron kommer oavsett resultat bron ligger skeppet barken Viking placerat. av tävlingen att bli ett landmärke framförallt i Detta är ett rörligt landmärke och placeringen älvrummet. Men hur stor uppmärksamhet bron kan därför studeras på ett mer flexibelt sätt. kommer att ta i det stora landskapsrummet och i staden vet vi inte idag. Det handlar om vilken Med nya kvarter ställs krav på utformningen typ av landmärke som bron kan tänkas bli och så att en trygg miljö och ett gott mikroklimat på vilket avstånd och på vilka platser som bron kan uppnås i stadsrummen som bildas. Det är kommer att synas. viktigt att arbeta med offentliga ytor i kvar-

59 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN tersbebyggelsen så att de blir befolkade miljöer berget och Masthuggskyrkan dit många turister och med detta tryggare miljöer. Stråk och söker sig bland annat för att få en fin vy över kopplingar är väl tillgodosedda i detaljplanen staden. Till skillnad från nuvarande bro blir en och i stråket mellan Nordstan och Kajen och på framtida lägre bro också lättare att betrakta och Torget finns möjlighet att skapa gröna miljöer, uppleva på nära håll. vilket bidrar till ett bättre mikroklimat. De- taljplanen ger möjlighet att skapa en god miljö Bron inverkar relativt lite på nuvarande situa- men ett stort arbete återstår för att verkligen tion genom att ansluta till befintliga trafikleder nå fram. God fasadutformning , verksamheter och planförslaget åskådliggör just nu inget av i bottenvåningarna och aktiviteter under dyg- den stadsutveckling som det finns planer på att nets alla timmar är ett önskemål i detaljplanens skapa på Hisingssidan. Däremot förändras för- kvalitetsprogram. I de flesta av de planerade utsättningarna för den fortsatta planeringen av byggnaderna finns möjlighet att bygga bostäder, närliggande områden. vilket blir ett viktigt tillskott i området. Området under nuvarande bro på Hisingssidan Brons inverkan på omgivningen, genom de och uppströms denna där den nya bron placeras inblickar som bron ger möjlighet till, blir något omvandlas troligen helt pga ny bro men också mindre för den framtida bron. Däremot för- pga att området utnyttjas under byggnadstiden. ändras inte läget nämnvärt, vilket gör att det Detta är i princip det enda området med sam- ändå kommer att skilja sig ganska lite från da- manhängande vegetation inom planområdet, gens situation. se bild 4.10:1. Miljöerna har inga utpekade höga värden (se även avsnittet 5.9 Övriga miljöområ- På högre höjd kan man på vissa punkter få en den) och kommunens inriktning är att området fin inblick mot bron även om dessa platser är ska utvecklas till stad. ganska få. Exempel på sådana platser är Ram-

5.2:1 - Äldre bild över Götaälvbron och Hisingsbron. Götaälvbron hade ursprungligen ett nättare uttryck och konstruktionens genomsläpplighet var tydligare innan breddningen på 1950-talet. Bilden tillhör Göteborgs stadsmuseum.

60 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Att föreslagen bro är lägre än nuvarande inne- gående upp och ner från rampen kan detta bli bär att anslutande ramper för biltrafik, gående en spännande ny del av staden. Att låta staden och cyklister inte blir lika omfattande. Dessa krypa upp mot bron kortar även avståndet mel- ramper blir lägre och ansluter närmare Göta lan älvens sidor och bidrar till bättre koppling. älv, vilket ger en bättre integration i stadsmiljön För att skapa en levande miljö på denna plats mellan bro och staden för alla trafikanter. krävs stora insatser och god planering.

Vid södra brofästet och området däromkring Det är även viktigt att titta närmare på de delar planeras byggnadskroppar nära bron som som hamnar under brofästet och rampen så utformas så att ett vistelsestråk kan ordnas i att dessa ytor kan användas och så långt det anslutning till rampen. Bron behandlas i de- går inte upplevas som otrygga. Detta gäller taljplanen som en del av ”den byggda staden”. Gullbergsstrandsgatan och det Torg som finns Byggnaderna är placerade dikt an bron och utmed kajen, under bron och som ansluter mot förhoppningen är att låta staden med entréer, stråket mot Nordstan. Undersida bro och alla skyltfönser och kontorsfönster sträcka sig mellanrum som bildas bör i planeringen stude- upp på bron Denna del av staden kommer att ras noggrant. bli bullrig och komplex men med rätt utformade fasader och gott samspel mellan bro och Ramper för spårvagnen bidrar till en komplex byggnad samt flera och enkla anslutningar för stadsbild med horisontella variationer. Detta

5.2:2 - Bild på Götaälvbron från Östra Nordstan 1950. Vid uppförandet av bron togs stor hänsyn till befintlig bebyggelse, och nästan inga hus be- hövde därför rivas. Bilden tillhör Göteborgs stadsmuseum.

61 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN kan komma att upplevas som en rörig stadsmil- Bron har fått en stram funktionalistisk form- jö. En utformning som gör att ögat kopplar ihop givning som tyvärr förvanskats med 1950-talets olika nivåer, tar hand om mellanrum och kny- tillägg och breddning då bron miste sin mer ter samman staden kan mildra detta faktum. luftiga och nätta framtoning som var gällande i originalutförandet. Brons ringa estetiska ut- Under byggtiden kommer områden utöver smyckning får också ses mot bakgrund av dess själva broanläggningen att tas i anspråk för omgivningar som då var ruffiga hamnmiljöer, etablering och anläggningsverksamheter. Med icke att jämföra med Göteborgs innerstad. tanke på projektets storlek kan arbeten bli både Brons kulturhistoriska värden är baserade på omfattande och ibland uppfattas som ganska samhällshistoriska- och ekonomihistoriska storskalig industriell verksamhet på platsen. värden av lokal betydelse. Götaälvbron utgör en Den negativa påverkan som uppkommer kan symbol för tiden då Göteborgs betydelse som lite förenklat röra sig om till exempel påverkan hamn- varvs- och industristad ökade kraftigt från tillfälliga markintrång för etablerings- och men också som symbol för stadens expansion. upplagsytor, tillfälliga vägar och omledning av Rivning av bron bedöms ge små till måttliga trafik. Detta ger effekter och påverkar miljöer negativa konsekvenser för kulturmiljön. En och människor som vistas i området och dess antikvarisk dokumentation av nuvarande närhet, men påverkan är endast tillfällig. Götaälvbro innan nedmontering är viktig för att bevara kunskapen om modernismens bro- 5.3 Kulturmiljö byggnadskonst och om ett viktigt byggnadsverk i Göteborgs historia. Riksintresse Broanslutningar Riksintresset för kulturmiljö, Göteborgs innerstad, bedöms inte lida påtaglig skada av Grundläggning och anläggandet av brons på- planförslaget. Mot bakgrund av resultaten av farter på norra och södra sidan av älven berör de tidigare arkeologiska undersökningarna på markområden som historiskt sett är nya. De platsen är förmodligen lämningarna delvis ti- skapades av muddermassor och fyllnadsmassor digare raserade i samband med markingrepp. från framförallt 1800-talet. I dessa fyllnadsmas- Förutsatt att inte andra mera markanta eller sor kan det förekomma t ex avfall eller bygg- okända lämningar framkommer i området tor- nadsrester. Dessa bör tolkas som en sekundär de inte exploateringen utgöra påtaglig skada på deponering och ej som avsatta kulturlager. fornlämningsområdet och därmed torde plan- Inom utfyllnads- området kan det dock uppträ- förslaget innebära en liten konsekvens på riks- da hittills okända fynd, t ex sänkta (s k slopade) intresset ur fornlämningssynpunkt (G. Nilsson båtar som använts som utfyllnad- och stabilise- Schönborg, 2011). ringsmaterial. Områdets utfyllnadsmassor kan också visa sig vila på äldre fartygslämningar, Nuvarande bro som i så fall bör undersökas antikvariskt. Att bedöma effekten av planens genomförande är Planförslaget medför att den befintliga Göta- därför komplicerat, med dagens kunskap om älvbron i sin helhet försvinner. Kulturhisto- berörda värden påverkas kulturmiljön i liten riskt sett utgör bron ett betydande landmärke omfattning men om hittills okända arkeolo- och symboliserar den ökande betydelsen som giska fynd med höga kulturhistoriska värden hamn- och varvsindustrin hade för Göteborg. berörs blir påverkan givetvis större. Trots att berömda arkitekter varit delaktiga i formgivningen, utstrålar bron i huvudsak in- genjörskonst och tron på teknikens möjligheter.

62 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Övrigt 5.4 Buller och vibrationer Baserat på resultatet av genomförda utredningar berör arbetena i vatten inga marinarkeolo- Trafikbuller giska lämningar. Liksom idag kommer trafiken på Götaälvbron att vara en viktig källa för buller inom angräns- Ytterligare utredningar enligt kulturminnesla- ande områden. Inledningsvis kommer dessa gen kan bli aktuella inför planens genomföran- områden att fortsätta att vara renodlade verk- de. Skulle fynd av äldre båttyper uppkomma i samhetsområden, i princip utan inslag av bostä- älven eller i äldre utfyllnadsområden, skulle det der, men på sikt planeras en stadsomvandling vara av stort arkeologiskt intresse och komma inom vad som benämns Centrala Älvstaden. att påverka den slutliga bedömningen av pro- Trafikbullret från bron kommer då att påverka jektets påverkan på kulturmiljön. förutsättningarna för ny bebyggelse, framförallt ny bostadsbebyggelse. Detta gäller särskilt på Slutsatser fastlandssidan, se närmare i slutet av detta del- Sammantaget kan sägas att föreslagen detalj- kapitel. plan bedöms medföra: Bedömningar och prognoser av den framtida • Måttliga negativa konsekvenser för kultur- trafiken har utgjort underlag för bullerberäk- miljön om eventuella marinarkeologiska ningarna. Vad avser den nya Götaälvbron har fynd måste avlägsnas. uppgifter om trafikeringen erhållits från Trafik- kontoret, de innebär ökningar av spårvägs- och • Nuvarande Götaälvbron försvinner i sin busstrafiken med cirka 40 % respektive 25 % helhet. Rivning av bron bedöms ge små till samt ungefär oförändrad biltrafik. Trafikkonto- måttliga negativa konsekvenser för kultur- rets prognoser redovisar avsevärda ökningar av miljön. biltrafiken på Mårten Krakowgatan och Lund- byleden. Trafikprognoserna gäller år 2025 och utgår från att K2020 då har uppnått 50 % av full effekt vad gäller överflyttning av trafik från bil till kollektiva färdmedel. (Därmed bedöms biltrafikprognosen ligga på ”säkra sidan”, dvs trafikmängderna kan komma att bli lägre). På Hamnbanan bedöms enligt den utförda järn-

5.3:1 - Bilden förställer Lilla Bommen och Gullbergsvass under 1920-talet. Mårten Krakows gata syns i mitten på bilden och man kan ana Skan- sen Lejonet till höger i bild. Stora delar av bebyggelsen på bilden är uppförd på utfylld mark.

63 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN vägsutredningen (Trafikverket 2011) antalet tåg tjänaregatan norr om Mårten Krakowgatan, öka med cirka 70 % fram till år 2030. men liten betydelse i området söder om denna huvudled. Konsekvenserna beträffande trafik- Förändringar av bullersituationen buller av detaljplaneförslaget i sig är därför små utom längs Stadstjänaregatans norra del. Utbredningen av trafikbullret från bro och öv- riga vägar i framtiden, omkring år 2025 med De avsevärda eller dominerande bullertillskott planförslaget genomfört, redovisas i figur 5.4:1. som de kringliggande trafiklederna medför Jämfört med nuläget (se figur 4.4:2) har utbred- inom berörda områden kan dock komma att ningen av ekvivalenta ljudnivåer ökat avsevärt, förändras i framtiden om ny bebyggelse uppförs framförallt till följd av de stora trafikökning- längs lederna. Detta kan radikalt minska ljudut- arna på omgivande trafikleder, särskilt Hamn- bredningen från lederna, dels genom att de nya banan, men till en mindre del även på grund av byggnaderna skärmar av bullret, dels genom att ökningarna av den kollektiva trafiken på Göta- ny bostadsbebyggelse ställer krav på åtgärder älvbron. Ökningen av den ekvivalenta ljudni- mot trafikbuller, till exempel genom sedvanliga vån från Hamnbanan uppgår till cirka 3,5 dBA, bullerskärmar eller genom att trafikled sänks en följd av förutsättningarna att tågantalet ökar och eventuellt däckas över. så kraftigt och att tåghastigheterna höjs från 40 till 70 km/h. Ljudnivåbidraget från spårvägs- Ny bebyggelse i kvarteren kring bron och busstrafiken på bron beräknas öka med drygt 1 dBA på grund av ökade trafikmängder. Detaljplanen ger möjlighet för utbyggnad eller ombyggnad av bebyggelse på båda sidor Trafikbullersituationen för befintlig bebyggelse om Stadstjänaregatan och kring Gullbergs på fastlandssidan förändras kraftigt i och med Strandgata. Det kan här bli fråga om bostäder, att den idag relativt lite trafikerade Stadstjäna- centrumändamål som t ex kontor, service och regatan (delen nor om Mårten Krakowgatan) viss handel, samt parkering. kommer att utgöra uppfart till den nya Götaälv- bron. De ekvivalenta ljudnivåerna vid närmast Planering av bostäder i det aktuella läget angränsande fasader, som idag ligger kring utgår från att avstegsfall, dvs avsteg från eller under 55 dBA, ökar till över 65 dBA. De riksdagsbeslutet om trafikbuller, är möjliga. maximala ljudnivåerna kring bron förändras Detta baseras på gällande allmänna råd för inte jämfört med nuläget, men de får större be- tillämpning av PBL 2 kap 5 § beträffande tydelse vid näraliggande byggnader, dvs främst störande buller (Boverket 2008), som anger vid Stadstjänaregatan - se avsnittet om ny be- att avsteg kan vara motiverade i vissa fall, byggelse nedan. bland annat i centrala delar av städer och längs kollektivtrafikstråk. Göteborgs stad har tagit Inom större delen av det område som berörs av fram egna riktlinjer: ”Kommunal tillämpning bullret från den nya bron svarar bron i sig för av riktvärden för trafikbuller” (2006). Dessa en begränsad del av det sammanlagda bullret överensstämmer dock i huvudsak med – se figur 5.4:2 jämfört med figur 5.4:1. Detta Boverkets råd; omarbetning av riktlinjerna gäller särskilt på Hisingen där Frihamnen och pågår i kommunen. Ringön – undantaget områdena närmast Göta- älvbron – påverkas mycket mer av bullret från Enligt Boverkets allmänna råd uttrycks de olika Hamnbanan och Lundbyleden än av brobullret. avstegsfallen alltid med måttet ekvivalent ljud- På älven är bullret från bron respektive från öv- nivå utomhus vid fasad, relaterat till det enligt riga trafikleder av ungefär samma storleksord- riksdagsbeslut gällande riktvärdet 55 dBA. Av- ning, 50-55 dBA. På fastlandssidan har brons stegsfallen innebär i princip att högre ljudnivå buller dominerande betydelse längs Stads- än 55 dBA accepteras på husets ”bullriga sida”

64 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

5.4:1 - Framtida bullerutbredning från ny Götaälvbro och övrig trafik. Ekvivalenta ljudnivåer.

5.4:2 - Framtida bullerutbredning från enbart ny Götaälvbro. Ekvivalenta ljudnivåer.

65 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN förutsatt att huset får en ”tyst sida” med högst Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna 45 dBA eller åtminstone en ”ljuddämpad sida” på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dBA. med högst 50 dBA. Minst hälften av bostads- Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dBA rummen bör vara vända mot tyst eller ljud- utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad dämpad sida. Olika avstegsfall definieras med sida bör det accepteras upp till 55 dBA vid fasad, hänsyn till hur hög ljudnivån blir på den bull- normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. riga sidan: 55-60 dBA, 60-65 dBA eller i undan- 50 dBA bör dock alltid uppfyllas för flertalet tagsfall över 65 dBA. Gällande riktvärden för lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. ekvivalenta och maximala ljudnivåer inomhus måste alltid klaras. Angivna bestämmelser om störningsskydd på plankartan motsvarar ovan redovisade avstegs- Med hänsyn till de beräknade, höga ekvivalent- fall. För bostäder med ekvivalenta ljudnivåer nivåerna i kvarteren kring Stadstjänaregatan vid fasad över 65 dBA anges också en bestäm- och Gullbergs Strandgata kommer vid plane- melse om att ljudklass B inomhus skall uppnås, ring av bostäder avstegsfallen för ljudnivåer dvs att de ekvivalenta och maximala ljudnivå- över 60 dBA att bli aktuella. Kraven i dessa erna inomhus skall vara minst 4 dBA lägre än avstegsfall redovisas i Boverkets allmänna råd gällande riktvärden. enligt följande. Med dessa bestämmelser uppfyller detaljplanen 60-65 dBA därmed de krav beträffande bullerstörningar Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där som ställs i PBL på ny bostadsbebyggelse. För den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad över- att bostäder skall tillåtas vid ekvivalentnivåer stiger 60 dBA, under förutsättning att det går över 65 dBA förutsätts dock enligt ovan att det att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dBA vid efter en avvägning gentemot andra allmänna fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 intressen föreligger synnerliga skäl. dBA vid fasad). Minst häften av bostadsrum- men, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst I det följande redovisas beräkningar av de eller ljuddämpad sida. framtida ljudnivåerna för de nya byggnader som nu illustreras inom kvarteren kring bron. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna Resultaten av beräkningarna kommenteras på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dBA. nedan, dels med avseende på möjligheterna och Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dBA lämpligheten av bostäder i olika byggnader och utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida dels beträffande möjliga skyddsåtgärder. bör accepteras upp till 55 dBA vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dBA Beräknade ekvivalenta ljudnivåer i framtiden, bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter utomhus vid skisserade byggnader, redovisas samt vid uteplatser och gårdsytor. i figur 5.4:3. Figuren visar ljudnivåer punktvis vid olika fasader och våningsplan samt ljudut- >65 dBA bredning i markplanet. Även då ljudnivån överstiger 65 dBA kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning Vid fasader längs Stadstjänaregatan erhålls, gentemot andra allmänna intressen tillåta bo- förutom vid de våningsplan som ligger lägre än städer. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör bron, mycket höga ekvivalenta ljudnivåer, om- byggnaderna vara orienterade och utformade på kring 70 dBA. Även de maximala ljudnivåerna ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta el- beräknas bli höga, 70-80 dBA, men ekvivalent- ler ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer nivåerna blir i allmänhet dimensionerande för och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot utformningen (eftersom riktvärdena för maxi- den tysta eller ljuddämpade sidan. mala ljudnivåer är 15 dBA högre än för ekviva-

66 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN lenta ljudnivåer, både inomhus och utomhus). mot gårdarna. Av figuren framgår att flertalet Användning av byggnaderna för kontors- eller byggnader som har fasad mot innergårdarna andra centrumändamål är acceptabel givet kan få tillfredsställande ljudmiljö för bostäder, lämpliga byggnadstekniska åtgärder. Bostäder dvs högst 50 dBA (i undantagsfall ytterligare är tänkbara förutsatt att det enligt ovanstående någon dBA i de högsta våningsplanen). citat ur Boverkets allmänna råd bedöms finnas ”synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot För att minska ljudnivåerna och eventuellt möj- andra allmänna intressen tillåta bostäder”. På- liggöra att ytterligare några byggnader kan an- pekas bör dock att kraven på fasadernas ljudiso- vändas för bostadsändamål kan olika skydds- lering då kommer att vara mycket höga, bland åtgärder övervägas. De kan gälla detaljer kring annat krävs i flertalet fall specialfönster. orienteringen av byggnadskroppar, burspråk och andra fönsterlösningar, delvis inglasning av Den fortsatta redovisningen gäller byggnaderna balkonger, skärmande räcken längs gårdarna, i kvarteret väster om Stadstjänaregatan vilka planlösningar m m. främst kan vara aktuella för bostadsanvänd- ning. Figur 5.4:3 visar de ekvivalenta ljudnivå- Vibrationer och stomljud erna våningsvis såväl vid husens bullriga sidor Med en ny bro med modern, troligen styvare närmast trafiklederna som vid deras mindre konstruktion, kan man räkna med att mycket bullriga sidor längre in i kvarteret. I figuren av vibrationerna och därmed stomljudet byggs anges också antal våningsplan för de skisserade bort. Det kan dock bli önskvärt att ytterligare byggnadsdelarna. Motsvarande redovisning av dämpa vibrationerna från spårvagnstrafiken maximala ljudnivåer återfinns i figur 5.4:5. med särskilda, vibrationsdämpande befästning- Figur 5.4:3 illustrerar två problem vad gäller ar av spåren. Detta gäller särskilt på avsnitten placeringen av byggnadskroppar i kvarteret. mellan byggnader och över kajer. Öppningarna mellan byggnader längs bron och Bullret från trafik på bron skärmas i detta fall längs Mårten Krakowgatan medför att bullret av brobanan, vilket innebär att stomljud från sprids in i kvarteret, vidare ger trafiklederna spårvagnspassager riskerar att bli dominerande norr om älven ett betydande bullertillskott i för bullerstörningarna. norra delen av kvarteret. Vid användning av kvarteret till en del för bostäder hade den ideala utformningen – sett enbart från bullersynpunkt Störningar under byggtiden – varit att sluta byggnaderna såväl mot öster Under byggtiden kan störande buller påverka och söder som mot norr och därigenom skapa människor vid vistelse utomhus i området Lilla en bullerskyddad ”gård” som öppnat sig åt väs- Bommen i samband med rivning av brodelen ter. En möjlig lösning utifrån ambitionen att mellan kajkanten och Götaleden. Det mest behålla uppbrutna fasader längs trafiklederna störda området ligger dock inom arbetsområdet med genomsikt mellan byggnaderna är att här och kommer inte att vara tillgängligt för all- placera höga glasskärmar. mänheten, se fig 1.3:1.

Med den i figur 5.4:3 redovisade placeringen av och våningsantalen i byggnaderna anvisas en möjlighet att inrymma bostäder i våning 5 och uppåt kring innergårdar som tillskapas ovanpå underliggande 4-våningshus. I figur 5.4:4 redovisas de ekvivalenta ljudnivåer som då erhålls på gårdarna och vid byggnadernas fasader in

67 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

5.4:3 - Utbredning av ekvivalenta ljudnivåer från ny Götaälvbro och övrig trafik i kvarteren kring Stadstjänaregatan och Gullbergs strandgata. Ljudutbredning i markplan samt punktvisa beräkningar. 68 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

5.4:4 - Utbredning av ekvivalenta ljudnivåer från ny Götaälvbro och övrig trafik i kvarteret väster om Stadstjänaregatan. Ljudutbredning i markplan och på innergårdar ovanpå 4-våningshus samt punktvis beräkningar. 69 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

5.4:5 - Utbredning av maximala ljudnivåer från ny Götaälvbro och övrig trafik i kvarteren kring Stadstjänaregatan och Gullbergs strandgata. Ljudutbredning i markplan samt punktvisa beräkningar. 70 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

5.5 Vattenmiljö nya bropelarna kan precis som de gamla i viss mån skapa en variation i strömförhållandena Arbetenas konsekvenser kan delas in i tempo- som skapar möjliga ståndplatser för fisk såsom rära och långsiktiga effekter. De temporära ef- öring, lax och asp. fekterna är de effekter som uppstår momentant i samband med schaktnings, fyllnings-, pål- Breddningen av farleden kan komma att för- nings- och gjutningsarbetena. Under förutsätt- ändra strömförhållandena under bron så att ning att arbetet sker med tillbörlig miljöhänsyn strömhastigheten i de grunda strandnära bedöms inga långsiktiga negativa konsekvenser områdena i viss mån minskar vid vissa vatten- uppkomma av de temporära effekterna. föringar. Detta kan i så fall innebära att stånd- platserna för fisk vid bropelarna i de grundare De permanenta effekterna utgörs av de fysiska områdena försämras. En slutgiltig bedömning förändringarna av vatten- och strandmiljöns av denna påverkan bör ske i samband med en beskaffenhet, samt eventuella spridningar av utredning om den nya brons inverkan på vat- bioackumulerbara, svår- nedbrytbara föro- tenströmningen, men preliminärt bedöms på- reningar som finns kvar under lång tid i det verkan bli liten. ekologiska systemet. Till de permanenta effekterna hör också den minskade spridningen av Eftersom naturvärdena i området är relativt föroreningar till Göta älv genom utbyggnaden låga och eftersom förändringen jämfört med av ett nytt dagvattensystem, med krav på bättre dagens situation är liten, bedöms de negativa rening. effekterna av de nya anläggningarna och far- ledsförändringarna som små. Konsekvenserna för vattenmiljön av de permanenta effekterna är olika. De fysiska föränd- Vattenkvalitet - Dagvatten ringarna bedöms ge små negativa konsekvenser Med vägdagvatten sprids olika vägrelaterade som avtar med tiden. En eventuell spridning av föroreningar till vattenmiljön. Eftersom nya svårnedbrytbara föroreningar under byggnads- dagvattensystem anläggs i området för den nya tiden bedöms kunna ge måttligt negativa kon- bron och intilliggande områden som ingår i sekvenser, medan den minskade spridningen detaljplanen bedöms preliminärt att det finns av föroreningar med dagvatten ger positiva förutsättningar att minska den negativa påver- konsekvenser. kan på älv- och havsmiljön genom användande av ny teknik. Dagvatten kommer att ledas via All påverkan och vilka effekter och konsekven- ledningar till fördröjningsmagasin där förore- ser den nya bron ger kommer att redovisas mer ningar kan sedimentera. Även om förändringen utförligt i den MKB som tas fram i samband är liten så leder en modernisering av dagvat- med tillståndsprövning för vattenverksamhet. tensystemen i Göteborg på sikt till att mindre mängder föroreningar släpps ut i älven och där- Göta älv med når havsmiljön. Förändringen bedöms pre- Nya exploateringar för brostöd m m bedöms liminärt ge en liten positiv effekt på vattenmil- inte medföra att arealen nyexploaterad botteny- jön, men slutligt kan påverkan på vattenmiljön ta nämnvärt ökar, eftersom de gamla anlägg- inte bedömas förrän man gjort en jämförelse ningarna avlägsnas. De organismer i form av t mellan dagens dagvattensystem och framtidens. ex alger och bottenfauna som etablerat sig på de gamla brostöden och ledarmarna avlägsnas. De arbeten i vatten som krävs bedöms framfö- Etablering av liknande organismer på de nya rallt kunna påverka naturvärden, både lokalt anläggningarna bedöms ske inom ett par år. De och inom ett influensområde som för vissa

71 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN typer av påverkan sträcker sig både upp- och förebyggande åtgärder. Just när det gäller sprid- nedströms Göta älv. ningen av miljögifter finns dock en risk att den negativa effekten kan bli måttlig. Under byggtiden kan vattenkvaliteten påverkas genom de arbeten som sker i vatten. Ovan nämnda effekter och påverkan kommer Planens påverkan på miljökvalitetsnormer för att beskrivas ytterligare i den MKB som tas vatten i aktuell del av Göta älv bedöms som fram i samband med tillståndsprövning för vat- marginella, se kapitel 6. tenverksamhet.

Den påverkan som beskrivs nedan utgörs fram- förallt av störningar för levande organismer, 5.6 Föroreningar i mark grumling av vatten och spridning av förore- och sediment ningar: När byggfasen är klar och bottenområdet har • Störning av älvbotten- och strandmiljöer. stabiliserat sig bedöms ej utförda åtgärder inne- bära någon långsiktigt negativ påverkan avse- • Grumling i samband med arbeten i vatten ende sedimentens föroreningsstatus. orsakas i viss mån av rivnings- och anlägg- ningsarbetena. Utifrån Naturvårdsverkets generella riktvärden kan sannolikt en stor del av fyllnadsmassorna • Totalt bedöms muddring och schakt i vat- med hänsyn till föroreningsstatus återanvändas 3 ten omfatta cirka 16 000 m massor. Göta inom området. Med acceptans från tillsyns- älv är normalt ett måttligt till betydligt myndigheten kan de möjligen även återanvän- grumligt vatten (turbiditet normalt mellan das i andra projekt. En stor del av de fyllnads- 2-5 fnu vid Alelyckan). Med hänsyn till de massor som har undersökts bestod dock av stora vattenmängderna, utspädningseffek- lera och sannolikt äldre muddermassor. Dessa ten och det relativt långa avståndet till sär- massor är troligen inte tekniskt användbara för skildt skyddsvärda vattenmiljöer som kan återanvändning inom området. Generellt måste skadas av överslamning, bedöms problemen fyllnadsmassorna hanteras utifrån förorenings- med förhöjd turbiditet och frisättning av halt och gällande riktvärden för området. näringsämnen vara små. Den negativa på- verkan bedöms som liten. Med avseende på förorenade sediment är den största miljökonsekvensen för projektet att • Spridning av föroreningar i samband med ytliga sediment behöver omhändertas separat arbeten i vatten kan förväntas med hänsyn antingen genom deponering i mudderdeponi till de relativt höga halterna av vissa miljö- eller genom omhändertagande på land. Dessa gifter i sedimenten. åtgärder innebär sannolikt en extra belastning på miljön i form av t.ex. ökat buller och luft- • Vandrande fisk kan i viss mån hämmas i föroreningar från arbetsmaskiner, risk för föro- sin vandring under de allra mest intensiva reningsspridning under tranport m.m. vattenarbetena. Om muddermassor skall tas upp på land krävs • Vid gjutning av nya t ex brostöd finns en relativt omfattande avvattningsanläggningar risk att betongspill sker till älvvattnet. Be- och det kan också vara problematiskt att hitta tongspill är starkt basiskt och kan höja pH- en deponi som kan ta emot dessa massor med värdet i älvvattnet. avseende på både vattenhalt, stabilitet och or- Den negativa temporära effekten på vattenmil- ganiskt innehåll. Kostnader och miljöpåverkan jön bedöms bli liten, men detta förutsätter vissa ökar med avståndet till lämplig deponi.

72 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY GÖTAÄLVBRO – DETALJPLAN

5.7 Luftmiljö 5.8 Risker Halterna av kvävedioxid och partiklar förvän- Spårtrafik och sjöfart tas minska kring Göta älvbron fram till 2030 beroende på teknikutveckling och minskat För en ny spåranläggning eller bro över farled användande av dubbdäck som leder till lägre ställs ett generellt krav på att den ska vara minst utsläppsnivåer och mindre uppvirvling av par- lika säker som nuvarande anläggning. Dessa tiklar. säkerhetskrav bevakas av Transportstyrelsen och som en del av underlaget till järnvägspla- Vid ny bro över Göta älv överskrids inte års- nen finns två riskanalyser, dels för spårtrafik, medelvärdet och timmedelvärdet överskrids dels för påsegling. Slutsatserna av riskanalysar- enbart på delar av den östra körbanan. Dygns- betet är att föreslagen spåranläggning och bro medelvärdet överskrids i större utsträckning än håller en tillräcklig säkerhetsnivå. I förhållande i Nollalternativet. För partiklar (PM10) beräk- till nuvarande bro innebär förslaget till ny bro nas inga överskridanden av miljökvalitetsnor- en avsevärd höjning av säkerhetsnivån när det merna. gäller risker vid påsegling, både genom minskad sannolikhet och mindre allvarliga konse- Det är således dygnsmedelvärdet av kvävedi- kvenser. oxidhalten som främst skiljer alternativen åt. Beräkningsresultaten för framtida förhållanden Övriga risker redovisas i figur 5.7:1 - 5.7:2. Nuvarande förhål- landen framgår av avsnitt 4.7. Allmänt

En jämförelse visar att halterna är högst i nulä- Bedömningen av risksituationen inom influens- get och lägst i Nollalternativet. Beräknade hal- området måste också ta hänsyn till om planför- ter när detaljplanen är genomförd ligger mellan slaget tillsammans med någon annan anlägg- dessa två. ning eller verksamhet ger upphov till risker. Två fall har identifierats: Området som berörs av halter över miljökva- litetsnormen i nuläget består av själva bron, • Transporter av farligt gods på Göta älv i parkeringshusen och Stadstjänaregatans västra kombination med möjlighet till bostadsbe- del. I Nollalternativet berörs bron och en del av byggelse nära Göta älv. körbanan på Stadstjänaregatan. I detaljplanen • Bro för kollektivtrafik, bl a spårväg, över sträcker sig området med halter över miljökva- del av område med hantering av brandfar- litetsnormen över broområdet, halterna är högst liga vätskor, drivmedelsförsäljning. Det rör på den östra sidan mot bebyggelsen. Den gång- sig om Shells bensinstation på fastigheten och cykelbana som ligger längst i väster klarar Gullbergsvass 19:1. sig från att överskrida miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet av kvävedioxidhalten. Farligt gods på Göta älv Luftmiljön förväntas bli bättre fram till 2030 Med hänvisning till den riskhanteringsplan men det dåligt ventilerade gaturummet som som togs fram av Trollhättans Stad år 2004 kan skapas vid brouppfarten på Stadstjänaregatan konstateras att transporterna av farligt gods på motverkar en del av denna förbättring. Göta älv är omfattande, men att det i princip endast rör sig om brandfarliga vätskor, som transporteras med tankbåt. Behovet av skydds- avstånd mellan bebyggelse och fartygstranspor- ter av brandfarliga vätskor har bedömts dels i

73 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

5.7:1 - Dygnsmedelvärdet i Noll-alternativet. Halterna på gång- och cykelbanor beräknas ligga mellan 55 och 70 µg/m3.

5.7:2 - Dygnsmedelvärdet i ny bro över Göta älv. Halterna på gång- och cykelbanor på uppfartens östra del beräknas ligga mellan 60 och 70 μg/m3. På västra delen ligger halterna mellan 55 och 65 μg/m3.

74 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN planen från Trollhättan, dels i Göteborgs kom- krav på elektrisk utrustning. Vidare ställer elsä- muns fördjupade tematiska översiktsplan från kerhetsverket krav på minsta avstånd av 15 me- 1999. ter mellan friledning och riskområde för brandfarlig vara. Detta avstånd avser kraftledningar Riskhanteringsplanen från Trollhättan rekom- konstruerade för över 12 kV spänning men med menderar ett byggnadsfritt avstånd från kajkant tanke på den uppenbara risken för gnistbild- på 20 meter, mellan 20 och 100 meter tillåts bl a ning mellan kontaktledning och strömavtagare bostäder men med vissa restriktioner. På längre har samma minimiavstånd antagits för spårvä- avstånd än 100 meter krävs ingen särskild hän- gens spänning, 750 V. syn. Med nuvarande utformning av bensinstationen I Göteborgs översiktsplan förutsätts att tät be- är tankbilsuppställning och påfyllningsanslut- byggelse kan uppföras fram till 10 meter från ning med avluftare den anläggningsdel som kaj och 20 meter från strandkant, vilket sägs ligger närmast föreslagen spårväg. Inom ett innebära 60-100 meter från farleden. avstånd av 4,5 meter från avluftarens mynning, belägen cirka 6 meter över mark, bedöms det Där farleden passerar genom planområdet finnas risk för att explosiv atmosfär uppstår. begränsas den av ledverk, som syftar till att Det är således att betrakta som riskområde för undvika påsegling av ny bro, men som också brandfarlig vara, med ett skyddsavstånd på 15 förhindrar att ett fartyg kommer närmare meter från elledning. Det samlade skyddsav- befintlig kaj än 70 meter. Med planförslagets stånd blir i detta fall cirka 20 meter. Avståndet avstånd mellan kajkant och bebyggelse på 20 mellan avluftare och spårväg är i förslaget min- meter innebär detta att de rekommenderade dre än detta. avstånden i jämförbara riskbedömningar upp- nås. Planförslaget bedöms därför inte medföra Slutsatsen är att om det fortfarande ska vara någon ökad risknivå. möjligt att hantera brandfarliga vätskor inom fastigheten krävs en ombyggnad av bensin- Spårväg och bränslehantering stationen för att få ett tillräckligt säkerhets- Hanteringen av brandfarliga vätskor, t ex ben- avstånd. I den järnvägsplan som upprättats sin, regleras av flera bestämmelser som syftar för spårvägen föreslås att fastigheten under till att minska risken för: byggnadstiden ska tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt då det inte bedöms vara möjligt • antändning av vätskorna att bedriva annan verksamhet på fastigheten samtidigt som broarbetet pågår. Staden avser i • brandspridning inom anläggningen första hand att planlägga området för andra än- • brandspridning till skyddsobjekt vid brand damål som inte utgör risk för spårvägen innan i anläggningen. broarbetet avslutas. Alternativt kan en ombyggnad av bensinstationen möjliggöra fortsatt drift. Bedömningen av risksituationen baserar sig på de krav som ställs för att minska risken för antändning av vätskorna, då det bedöms vara mest relevant. Det finns inga särskilt angivna säkerhetsavstånd mellan spårväg och hantering av brandfarliga vätskor. Bedömningen i MKB:n baserar sig därför på allmänna krav på elsäker- het och brandfarliga vätskor. För områden där explosiv atmosfär kan uppstå gäller särskilda

75 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

5.9 Övriga miljöområden passera Götaälvbron sjunker, se tabell 5.1:2 i avsnitt 5.1. Broöppningar för den nya bron kom- Naturmiljö mer erbjudas utanför högtrafik. Den vegetation på land som direkt påverkas av Samtidigt som detta begränsar tillgängligheten utbyggnaden begränsar sig till enstaka plan- något behöver det i sig inte vara negativt ur ett terade träd och mindre gräsytor. I övrigt är rekreationsperspektiv. Under förutsättning att det enbart hårdgjorda ytor som berörs. Inga möjligheter till förtöjning i framtiden kommer höga naturvärden på land påverkas och i detta att erbjudas både nedströms och uppströms den avseende blir de negativa konsekvenserna för nya bron kan området bli ett naturligt stopp i naturmiljöintresset små. Även när det gäller mer stadsmässig omgivning för fritidsbåtar. storskaliga naturvärden bedöms de långsiktiga konsekvenserna bli små eftersom föreslagen detaljplan inte bedöms påverka varken flyttfåglar eller vandrande fisk på annat sätt än nuvarande användning av området. För övrig påverkan på vattenanknutna miljövärden hänvisas till avsnittet om 5.5 Vattenmiljö.

Flyttfåglar Götaälvdalen utgör en viktig flyttled för fåglar. Beträffande den befintliga Götaälvbron finns inga indikationer på att denna skulle utgöra något särskilt problem för flyttande fåglar. Det finns heller ingen anledning att tro att den nya bron skulle bli problematisk i det avseendet. Ett observandum bör dock vara valet av material i kommande skeden, dvs problem skulle kunna uppstå om stora ytor med genomskinliga material används i brokonstruktionen; detta skulle kunna öka riskerna för fågelkollisioner.

Rekreation och friluftsliv Planförslaget ger förutsättningar att skapa mer tilltalande miljöer utmed båda sidor av Göta älv, vilket förstärker rekreationsvärdet av vattendraget. Konsekvenserna är därför lokalt sett positiva för möjligheterna till rekreation och friluftsliv.

Med tanke på de utpekade värden för rekreation och friluftsliv som återfinns längre uppströms i Göta älvs dalgång innebär förslagets lägre segelfria höjd en begränsning för fritidsbåtstrafiken. Andelen segelbåtar som utan broöppning kan

76 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

6 MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITSNORMER

6.1 Nationella på miljön är främst nummer 1, 2, 4, 15 och 16 och i viss mån 8 och 10. miljökvalitetsmål Arbetet för att nå målen följer en fast struktur I Sverige har vi satt upp mål för hur vi vill att med regelbunden uppföljning, utvärdering och framtidens miljö ska se ut. Målen är beslutade förslag till förändringar. Utvärderingarna ger av riksdagen och syftar till att de stora miljö- viktig information om läget för Sveriges miljö problemen i Sverige ska vara lösta till år 2020. och anger vilka åtgärder och prioriteringar som Sveriges sexton miljökvalitetsmål beskriver det krävs för att miljötillståndet ska förbättras. tillstånd för miljön som är hållbart på lång sikt, Målen har nu använts som riktmärken för mil- se figur 6.1:1. jöarbetet i snart tio år. Även om utvecklingen i många fall går åt rätt håll återstår stora utma- De är ett löfte till framtida generationer om ningar: mer än hälften av målen bedöms inte frisk luft, hälsosamma livsmiljöer och rika na- kunna nås till 2020 även om ytterligare åtgärder turupplevelser. sätts in. De miljömål som bedöms vara relevanta för ar- När det gäller planförslaget och miljömålen betet med aktuell detaljplan och dess påverkan görs i MKB:n en bedömning av om förslaget är

6.1:1 - Sveriges nationella miljömål. De som är relevanta med avseende på planens påverkan är imarkerade med gult.

77 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Mål Göteborgs målsättning Bedömning

Positivt: Förslaget är en förutsättning för cy- 1 År 2050 har Göteborg en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid. kel- och kollektivtrafik och därmed minskad biltrafik.

Positivt: Förslaget är en förutsättning för cykel- och kollektivtrafik och därmed minskad Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller 2 biltrafik. ger upphov till återkommande besvär. Negativt: Det finns risk för höga förorenings- halter vid uppfarten till ny Götaälvbro. Positivt: Förbättrad dagvattenhantering. Sanering av eventuellt berörda områden med förorenad mark. 4 Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt. Högre krav på materialval i nya byggnader. Negativt: Viss risk för spridning av förore- ningar i sediment vid byggandsarbeten.

Sjöars och vattendrags biologiska, ekologiska, sociala och kulturhistoriska 8 Neutralt värden ska bevaras samtidigt som råvattentillgången säkerställs.

Positivt: Förbättrade möjligheter att lokalt utnyttja Göta älvs rekreationsvärden Kust och hav i Göteborg ska 2015 ha goda förutsättningar för rik biologisk 10 mångfald och ha god tillgänglighet för rekreation. Negativt:Tidsmässigt begränsad tillgänlighet för större segelbåtar till Göta älv.

Den bebyggda miljön i Göteborgs Stad skall bidra till en god livsmiljö där re- Positivt, förslaget ger förutsättningar att er- 15 surser nyttjas på ett hållbart sätt. sätta trafikytor med bebyggelse.

Göteborg ska ha ett attraktivt och varierat landskap med en bevarad mångfald 16 Neutralt av djur och växter.

6.1:2 - Bedömning av relevanta miljömål positivt, negativt eller neutralt för våra möjlig- jordbruk. heter att nå miljömålen. Bedömningen är att förslaget är positivt för fem, negativt för tre och Utgångspunkten för en norm är kunskaper om neutralt för två av de sju miljömål som bedöms vad människan och naturen tål. Normerna kan vara relevanta, se figur 6.1:2. Att summan blir även ses som styrmedel för att på sikt nå miljö- mer än sju beror på att förslaget är både positivt kvalitetsmålen. De flesta av miljökvalitetsnor- och negativt i vissa fall, eftersom olika delar av merna baseras på krav i olika direktiv inom EU. förslaget påverkar målen i olika riktning. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: 6.2 Miljökvalitetsnormer • olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) Miljökvalitetsnormer • olika parametrar i vattenförekomster Bakgrund (SFS 2004:660)

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande • olika kemiska föreningar i fisk- och mussel- styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. vatten (SFS 2001:554) De beskrivs närmare i miljöbalkens 5:e kapitel. Miljökvalitetsnormerna infördes för att • kartläggning av omgivningsbuller komma till rätta med miljöpåverkan från dif- (SFS 2004:675) fusa utsläppskällor som till exempel trafik och

78 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Ämne Medelvärdestid Gränsvärde (µg/m3)

Timmedelvärde Kvävedioxid (NO2) 90 (98-percentil*)

Dygnsmedelvärde Kvävedioxid (NO2) 60 (98-percentil*)

Kvävedioxid (NO2) Årsmedelvärde 40

Dygnsmedelvärde Partiklar (PM10) 50 (90-percentil*)

Partiklar (PM10) Årsmedelvärde 40

Tabell 6.2:1- Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar1

* Percentiler är ett begrepp som används inom statistiken. Om t ex 98-percentilen av timmedelvärdet av en viss luftförorening högst får vara 90, så betyder det att timmedelvärdet av föroreningshalten skall vara lägre än 90 under 98 procent av årets timmar. Under två procent av årets timmar (dvs 175 timmar) får då föroreningshalten vara högre än 90. Motsvarande gäller för 90-percentilen.

I första hand är det regeringen som beslutar om Luftkvalitet miljökvalitetsnormer. Men om normerna är Gränsvärden för föroreningshalter i luft finns en följd av ett nytt EU-direktiv kan regeringen i miljökvalitetsnormerna (MKN) som anger överlåta beslutet åt en myndighet. Vattenmyn- den högsta halten av föroreningar som kan få digheterna beslutar om miljökvalitetsnormer förekomma utan att människor och miljö tar för vattenförekomster. skada (SFS 2010:477). Miljökvalitetsnormer Naturvårdsverket tar fram föreskrifter och an- finns bl.a. för kväveoxider, partiklar, bensen, nan vägledning om hur vattenmyndigheterna koloxid, svaveldioxid, ozon och bly. De gräns- ska göra när de beslutar om miljökvalitetsnor- värden som ibland överskrids i Göteborgsregio- mer inom vattenområdet, samt för kommuner- nen är dygnsmedelvärdet av kvävedioxid (NO2) nas och länsstyrelsernas arbete med miljökvali- respektive partiklar (PM10). Gränsvärden för tetsnormer för utomhusluft respektive fisk- och dessa ämnen framgår i tabell 6.2:1. musselvatten. Miljökvalitetsnormerna gäller generellt för luf- Myndigheter och kommuner ska vid tillsyn, ten utomhus. Undantagna är luften i tunnlar tillståndsprövning, planering med mera se till och på arbetsplatser dit allmänheten inte har att de normer som gäller verkligen uppfylls. tillgång. Normerna skall inte heller tillämpas för luften på vägbanan som enbart fordonsrese- Om det är nödvändigt för att uppfylla en norm, närer exponeras för. eller om EU-rätten kräver det, kan regeringen, eller en myndighet, en kommun eller kommun- Normerna skall dock tillämpas för luften som förbund upprätta ett åtgärdsprogram. I dag cyklister och gående exponeras för på trottoarer finns det åtgärdsprogram för kvävedioxid och och cykelvägar längs med vägar (Naturvårds- partiklar, för kartläggning av omgivningsbuller verket 2011:1 Luftguiden Handbok om miljö- och för vattenförekomster. kvalitetsnormer för utomhusluft, januari 2011).

Av intresse för arbete med ny Götaälvbro är Nuvarande situation med stor risk för att mil- miljökvalitetsnormerna för olika föroreningar jökvalitetsnormerna för partiklar och kvävedi- i utomhusluft, för vattenförekomsters kvalitet oxid överskrids i planområdet och andra delar och för fisk och musselvatten. av centrala Göteborg förväntas bli avsevärt

79 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY GÖTAÄLVBRO – DETALJPLAN bättre i framtiden. Denna utveckling gynnas sterna skall uppnå lägst god potential senast av en ökad andel kollektivtrafikresor och en ny år 2015 och att ingen vattenförekomsts status bro över Göta älv är en förutsättning för detta. försämras. Avsikten är att inom planområdet skapa en tät och stadsmässig bebyggelse. Byggnaderna som Den vattenförekomst som direkt berörs av medges i anslutning till bron ska också koppla planerade arbeten vid Götaälvbron heter Göta an till bron. Detta är en förutsättning för att älv – Mölndalsån till Säveån och har EU-kod bron ska kunna upplevas som en stadsgata fram SE640539-127129. Vattenförekomsten har be- till dess att man kommer ut över vattnet. Det stämts vara ett s k starkt modifierat vatten, i gaturum som skapas är dock sämre ventilerat första hand beroende på stora morfologiska för- än dagens helt öppna bro, vilket innebär att ändringar (mycket kajer och andra artificiella dygnsmedelvärdet för kvävedioxid kommer att strandområden) och flödesförändringar (vat- överskridas vid bebyggelsen kring uppfarten till tenkraften i älven innebär reglering av flödena). den nya bron, särskilt på östra sidan, där för- hållandena är mer ogynnsamma. Den ekologiska potentialen i ytvattenförekom- sten har av Vattenmyndigheten för Västerhavet Vattenförekomster år 2009 klassificerats som måttlig. Vatten- myndigheten har bedömt att det finns skäl att Enligt EU:s ramdirektiv för vatten (Vattendi- fastställa miljökvalitetsnormen till god ekolo- rektivet) skall alla vatten i Europa ha uppnått s gisk potential med tidsfrist till 2021 (4 kap 9 § k god ytvattenstatus år 2015. vattenförvaltningsförordningen och 3 kap 1 § NFS 2008:1). Det är ekonomiskt orimligt och/ Denna status består av en del som benämns eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som ekologisk status, som baseras på biologiska, skulle behövas för att uppnå god ekologisk po- fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska tential 2015. faktorer. Denna delstatus kan klassificeras som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas kan Den andra delen benämns kemisk status och god ekologisk potential förväntas uppnås 2021. baseras främst på förekomst av de 33 prioriterade miljöfarliga ämnen som pekats ut i EU- Berörd vattenförekomst har av Vattenmyn- kommissionens beslut 2455/2001/EG. Denna digheten klassificerats ha god kemisk status del kan bara klassificeras som antingen god (exklusive kvicksilver). Kvalitetskravet och eller ej god. miljökvalitetsnormen för kemisk status är satt som god kemisk status år 2015. Myndigheten Vatten som inte har godtagbar status ska åtgär- har dock bedömt att risk finns att kravet inte das och åtgärdsprogram och förvaltningsplaner uppnås år 2015. Detta då man konstaterar att skall tas fram. det inom vattenförekomstens avrinningsom- råde finns källor för prioriterade ämnen och Vissa vatten klassificeras som s k starkt modi- andra miljögifter (mycket industrier, hamnar fierade vatten. Vattenförekomster som förkla- och bebyggelse) och att det därför är sannolikt rats som starkt modifierade eller konstgjorda att vattenförekomsten har eller kan ha problem ska vid klassificeringen jämföras med de natur- med miljögifter. liga förekomster som de liknar mest. Då til�- låts en del av den påverkan som modifieringen Även Norconsults utredning om förorenad orsakar. Dessa förekomsters kvalitet benämns mark och sediment visar att det finns höga hal- potential och graderas i de fem klasserna: maxi- ter av prioriterade ämnen såsom tributyltenn i mal, god, måttlig, otillfredsställande samt dålig sedimenten i planerat arbetsområde, potential. Målet är normalt att vattenförekom- se avsnitt 4.6.

80 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN

Parameter Krav / Anm

Riktvärde: 25 mg/l Uppslammade fasta substanser Får överskridas i fall av exceptionell väderlek eller på grund av särskilda geografiska förhållanden.

Petroleumprodukter får inte finnas i sådana halter att de bildar en synlig hinna på Mineraloljebaserade kolväten vattenytan eller beläggningar på strandkanten eller tillför en kolvätekaraktär till fiskens smak eller som har effekter som är skadliga för fisk.

Gränsvärde: 0,3 mg/l. Gäller vid en vattenhårdhet på 100 mg CaCO3/l vatten. För Zink, totalt andra vattenhårdheter gäller andra gränsvärden.

Gränsvärde: 0,004 mg/l vatten. Gäller vid en vattenhårdhet på 100 mg CaCO3/l vat- Upplöst koppar ten. För andra vattenhårdheter gäller andra gränsvärden.

6.2:2 - Krav enligt miljökvalitetsnormen för Fisk- och musselvatten

Fisk- och musselvatten Vattenmyndigheten bedömer att det finns risk att god ekologisk status respektive god kemisk I förordningen SFS 2001:554 redovisas mil- status inte uppnås för den berörda vattenföre- jökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. komsten till år 2015. Den förändring av natur- Gräns- och riktvärden för vattnets temperatur, miljön och hydromorfologin som sker av plane- pH, syreinnehåll och halter av slam, nitriter, rad ny bro samt breddning av farleden i berört kolväten, olika metaller m m finns angivna område, bedöms som marginell i förhållande dels för laxvatten och dels för andra fiskvatten. till områdets befintliga ekologiska status/poten- Naturvårdsverket har upprättat en förteck- tial. De arbeten och anläggningar i Göta älvs ning (NFS 2002:6), över de fiskvatten som ska vatten som krävs för att genomföra föreslagen skyddas, där berörd del av Göta älv är ett s k bro bedöms därför i liten omfattning påverka laxvatten. Kraven avseende de parametrar som möjligheterna att uppnå en god ekologisk po- bedöms kunna beröras av aktuell utbyggnad tential till år 2021. framgår av tabell 6.2:2. Det finns en risk att planerade vattenarbeten, Vattenkvaliteten i Säveån mäts kontinuerligt av särskilt muddringsarbetena, frisätter miljögifter Göta älvs vattenvårdsförbund. Uppslammade som finns i bottensedimenten och sprider dessa fasta substanser ingår inte bland de normala i vattenmiljön. parametrarna i kontrollprogrammet, däremot turbiditet. Göta älv är normalt ett måttligt- Under förutsättning att lämplig metod används betydligt grumligt vatten (turbiditet normalt för att minimera grumling och sedimentsprid- mellan 2-5 fnu vid Alelyckan). När det gäller ning, bedöms att planerade arbeten liten om- ovan nämnda metaller så ligger medelhalten fattning påverkar möjligheterna att uppnå god (mätningar år 2008-2010) av koppar på ca 0,001 kemisk status år 2015 och senare. mg/l och av zink på 0,004 mg/l vid Alelyckan. Detta är klart under miljökvalitetsnormerna, Det finns risk att riktvärdet för uppslammade men provtagningen är gjord vid Alelyckan, en fasta substanser kommer att överskridas under bra bit uppströms Götaälvbron. Nedströms den tid utbyggnaden pågår. I samband med finns inga mätningar av dessa metaller i vatten- detta finns också risk för att halterna av fram- vårdsförbundets regi. förallt koppar överskrids. Detta då allvarligt

81 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV – DETALJPLAN till mycket allvarligt höga halter av koppar har Riktvärden identifierats i berörda sediment. När bygg- arbetena avslutats bedöms att grumlingsef- Trafikbuller fekten kommer att klinga av till motsvarande Eftersom området kring ny Götaälvbro är utsatt grad som före utbyggnaden, men koppar kan för buller från många olika källor är det inte ha frisatts och spridits i vattenmiljön. Under självklart hur bullertillskottet från trafiken på byggtiden kan det uppstå risk för olyckor med bron ska bedömas. Bebyggelse i direkt anslut- utsläpp av petroleumprodukter till vatten. Det ning till bron påverkas i stort sett enbart av förutsätts att arbetena planeras och utförs så att trafiken på bron och vid närliggande fasader risken för utsläppsolyckor förebyggs. Genom kommer gällande riktvärden för bostäder att den föreslagna dagvattenhanteringen som byg- överskridas kraftigt, med upp till 15 dBA. Inom ger på fördröjning och eventuellt ytterligare planområdet finns det möjlighet att utforma rening i brunnsfilter eller oljeavskiljare bedöms byggnaderna så att skyddade områden skapas. att det finns förutsättningar att utsläppen av Här kan man undvika att gällande riktvärde för zink, koppar och andra metaller till Göta älv buller vid bostäder överskrids. Det kommer att via dagvatten på sikt minskar. krävas detaljerade studier i det fortsatta arbetet eftersom ljudbilden i området är så komplex Sammantaget bedöms att det finns en stor och påverkas av många bullerkällor. Även för risk för att normerna för uppslammade fasta att säkerställa en god inomhusmiljö är bygg- substanser samt koppar överskrids under byggnadernas utformning och fasadkonstruktion tiden men liten risk för att övriga normer över- viktig. På kajerna kring bron överskrids före- skrids. Under förutsättning att lämplig teknik slaget riktvärde, 55 dBAekv för rekreationsytor används och de grumlande arbetena koncen- i tätort med upp till 5 dBA. I och med att läget treras i tid, bedöms att det tillfälliga överskri- är centralt och ligger längs kollektivtrafikstråk dandet av normerna innebär en liten-måttlig kan avsteg från riktvärdena göras i enlighet negativ påverkan/effekt på laxfisken som för- med Boverkets rekommendationer. ordningen avser att skydda. Vibrationer Det bedöms inte vara någon risk för att vibrationer från trafiken på ny bro ger upphov till vibrationer över gällande riktvärde för bostäder i närliggande byggnader.

82 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY GÖTAÄLVBRO – DETALJPLAN

7 UPPFÖLJNING

7.1 Miljöåtgärder på t ex avgasutsläpp från maskiner och hantering av drivmedel. Dessutom är det möjligt att För att begränsa miljökonsekvenserna av fö- ta fram lokala miljökrav. reslagna utbyggander krävs ett fortsatt miljö- arbete. Det gäller dels att studera möjligheter Som underlag till entreprenörens miljöplan bör att anpassa förslagen med tanke på önskemålet följande finnas: att minska miljöpåverkan, dels att genomföra • Checklista MKB-uppföljning utbyggnaderna på ett miljöanpassat sätt. Det måste också finnas en beredskap för att an- • Villkor fastlagda i tillstånd till vattenverk- passa utformning och arbetssätt i takt med att samhet, t ex begränsningstider för olika projektets kunskap om miljöförutsättningarna störande arbeten mm förändras. • Projektspecifika krav på arbetsmetoder, rutiner, olycksberedskap mm De åtgärder som har kommit fram i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningarna tas till • Projektspecifika riktvärden för t ex förore- vara. Det är framförallt i arbetet med järn- nade massor vägsplan och vattenverksamhet som en rad olika åtgärder har framkommit, redovisning av • Miljökontrollprogram för genomförandet dessa finns i respektive MKB. För arbeten som genomförs med stöd av tillstånd till vattenverk- Miljökontrollprogram samhet enligt miljöbalken ingår ofta krav på Inför kommande arbeten bör ett kontrollpro- skyddsåtgärder som villkor i mark- och miljö- gram upprättas med beskrivning av bl a: domstolens beslut. • Hantering av förorenade sediment. Checklista – MKB-uppföljning • Omgivningspåverkan, vattenmiljö, luft mm De möjliga åtgärder som kommit fram i MKB- arbetet kommer i fortsättningen att redovisas • Begränsningsvillkor som t ex tid, halter, i ett antal olika dokument, delvis inom ramen larmnivåer, gränsvärden. för andra projekt och planer. Därför bör en • Förekommande ämnens egenskaper samt sammanställning tas fram för att redovisa hur eventuella skyddsföreskrifter åtgärderna ska leva vidare och hur de som ge- nomförs inom ramen för projekt Ny Götaälvbro • Kontrollpunkter för uppföljande mätning ska dokumenteras och följas upp. under byggtiden, mätintervall, analyspara- metrar mm

Entreprenörens miljöplan • Efterkontroll och slutrapportering Göteborgs Stad tillämpar tillsammans med bl a Trafikverket gemensamma Miljökrav för entreprenader. En central tanke i dessa är att 7.2 Uppföljning en miljöplan ska tas fram för att hålla ihop Utöver den efterkontroll och uppföljning som miljökraven och redogöra för hur målen ska ingår i föreslaget miljökontrollprogram sker det nås. Genom miljöplanen visar entreprenören återkommande uppföljning av miljön i Göte- att miljöarbetet bedrivs systematiskt. Det finns borg inom ramen för stadens miljöprogram. Yt- redan gemensamma grundläggande miljökrav terligare uppföljning bedöms ej vara nödvändig.

83 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY GÖTAÄLVBRO – DETALJPLAN

Bilaga 1 – Källförteckning

Program för detaljplaner, ny bangårds- och älvförbindelse, samrådshandling 2009-09-15 Göteborgs Stad, stadsbyggnadskontoret

Översiktsplan för Göteborg, 2009-02-26 Göteborgs Stad, stadsbyggnadskontoret

Ny bangårds- och älvförbindelse, förstudie för spårtrafik, 9:2009 Göteborgs Stad, trafikkontoret

Trafik- och resandeutveckling 2010, 1:2011 Göteborgs Stad, trafikkontoret

Vänersjöfart, nulägesanalys, 2011-09-14 WSP Sverige AB för Trafikverket

Sjöfarten på Göta älv – arkivstudie 3:2009 Göteborgs Stad, trafikkontoret

Trafikverkets yttrande över Riksintresset Vänersjöfarten och ny Götaälvbro – 2011-09-15 Trafikverket, Samhälle, Region Väst

Faktauppgifter från Wikipedia

Digitalt planeringsunderlag från länsstyrelsen www.gis.lst.se

Allmänna uppgifter om miljökvalitetsnormer och nationella miljömål från Naturvårdsverket. www.naturvardsverket.se

Riksintresset Göteborgs Hamn, 2009:67 Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Göteborg & miljön, en liten bok om miljöarbetet i Göteborgs Stad Göteborgs Stad, miljö

Magnetfält och hälsorisker (broschyr) Bl a Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen

Kringen, Tunnel Södra Vägen – Chalmers, MKB, år 2000 GFkonsult för Göteborgs Stads trafikkontor

84 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY GÖTAÄLVBRO – DETALJPLAN

Riksintressebeskrivningar Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A., Börjeson, G., Geijer, M., Ivarsson, R., Janson, O. och Sahlin, E. 2002: Västergötlands flora. lund.

Gärdenfors, U. (ed.) 2010: Rödlistade arter i Sverige 2010. artdatabanken, slu, uppsala.

Göta älvs vattenvårdsförbund. 2001a: Fina och fula fiskar i Göta älv. lennart lagerfors, hans oscarsson, kristian pedersen, linda nyman.

Göta älvs vattenvårdsförbund. 2001b: Älvnära natur. Värdefulla naturområden utmed Göta och Nordre älv. peter sennblad.

Göteborgskommun. 1979: Natur- och kulturvårdsprogram för Göteborg. Rapport 3, natur. fastighetskontoret i samarbete med stadsbyggnadskontoret, fritidsförvaltningen och museerna.

Göteborgskommun. 1993: Ekologiskt särskilt känsliga områden i Göteborgs kommun. Översiktsplan för Göteborg. Underlagsmaterial 1. reviderad februari 1993.

Göteborgsregionens kommunalförbund. 1989: Fiskevårdsplan för Göta och Nordre älvar med biflöden. arbetsgruppen för göta älvs fiskevårdsplan.

Länsstyrelsen Västra Götaland. 2011: www.gis.lst.se. länsstyrelsens databas över riksintressen, skyddade områden, lövskogsinventering, våt- marksinventering m m. data hämtad i januari 2011.

www.artportalen.se. data hämtad i januari 2011.

85 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY GÖTAÄLVBRO – DETALJPLAN

Historiskt kartverk jubileumsutställningen 1923: Göteborgs stadsmuseum.

Göteborg kommun: Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett program för bevarande. stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, kulturförvaltningen 1999-2000.

Göteborgs kommun: Antikvariskt planeringsunderlag, Bergslagsbanans stationsbyggnad och parkmiljö. göteborgs stadsbyggnadskontor 2009.

Göteborgs kommun: Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västlänken, underlagsrapport kultur- miljö 2005.

Länsstyrelsen Västra Götalands län: Värdebeskrivning för riksintresse för kulturmiljövården i Västra Götalands län, 1997.

A. Nilsson: Beskrivning öfver förslag till plan för utvidgning af Göteborgs hamn. göteborgs litografiska aktiebolag, 1906.

G. Nilsson Schönborg m.fl.: Fästningen Göteborg- samlingar till stadens arkeologi. red. carina bramstång, kalmar 2006.

G. Nilsson Schönborg: Sammanställning av tidigare utförda arkeologiska undersökningar i området Östra Nordstaden/ Lilla Bommen, Hultmansholme samt i närliggande områden (fornlämning Göteborg 216), inför ny brobygg- nad över Göta Älv. 2011

Trafikverket. Sjömätning i Göta Älv, Götaälvbron: Geofysisk och batymetrisk undersökning, maj 2011.

K.E. Pettersson. Göteborgs hamn under 300 år, 1922

86 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY GÖTAÄLVBRO – DETALJPLAN

E. Flygare: Göteborg 1875-1950 hamnen lidköping 1994.

En Bågen: Särtryck ur svenska stabsförbundets tidskrift häfte 9 1955 göteborgs hamn.

Leo Bonsdorff: Göteborgs hamn genom tiderna göteborg 1931.

C. Feiff, M. Sjölin: Varvsbilder, frusna ögonblick göteborgsvarvens historia göteborg 2003.

Teknisk tidskrift: Väg och vatten 1938

Boverket, 2008: Buller i planeringen - Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. Allmänna råd 2008:1

Boverket, 2013: Byggregler, BBR. BFS: 2013:14.

Trafikverket, 2011: Hamnbanan Göteborg. Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården. Järnvägsutredning med miljö- konsekvensbeskrivning.

Elektroniska källor: carlotta. gotlib.goteborg.se: Bilddatabas med historiska bilder ”Carlotta” Göteborgs stadsmuseum. wikipedia.se

87 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING – NY GÖTAÄLVBRO – DETALJPLAN gisvg.lst.se: Länsstyrelsens informationsdatabas för fornminnen, byggnadsminnen, riksintressen och kulturmiljöer i kommunerna. bebyggelseregistret.raa.se: Bebyggelseregistret, Riksantikvarie ämbetet.

Särskilda utredningar inom projektet:

Sammanställning av tidigare utförda arkeologiska undersökningar i området Östra Nordstaden/ Lilla Bommen, Hultmansholme samt i närliggande områden (fornlämning Göteborg 216), inför ny brobygg- nad över Göta Älv. av Göte Nilsson Schönborg.

Sjömätning i Göta Älv, Götaälvbron. Geofysisk och batymetrisk undersökning, maj 2011. Marin mätteknik AB, för Trafikverket.

Särskild utredning, marinarkeologi,

Bohusläns museum, 2012-11-26

Mätning av vibrationer och stomljud, 2011-06-16

Inventering – Föroreningsstatus i mark och sediment, 2011-06-20

Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning, 2011-12-19

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, 2012-01-05

Bullerutredning, arbetsmaterial, januari 2013

Luftmiljöutredning, arbetsmaterial 2012-11-23 Norconsult AB, för Göteborgs Stad, trafikkontoret

88 Bilaga 2 Sammanfattning av planprogram

Dnr 0350/08

Samrådshandling 2009-09-15

Program för detaljplaner, ny bangårds- och älvförbindelse

Del 2 – Förslag - Konsekvenser Sammanfattning / Läsanvisning Föreliggande program är första steget i den planeringsprocess som ska bana vägen för två för stadsutvecklingen av centrala Göteborg strategiska projekt; en ny bangårds- respektive älvförbindelse. I programskedet handlar det i första hand om att hitta optimala lägen och höjder för de två förbindelserna (se alternativ nedan). I nästa skede, detaljplaneskedet, kommer även utformningen av förbindelserna att lyftas fram. Nuläge – Förutsättningar Förutom det nyligen avslutade arbetet med kommunens nya översiktsplan pågår för närvarande ett antal övergripande studier av strategisk art, samtidigt som Göta älvbrons dåliga kondition framtvingar en tidplan frikopplad från dessa studiers. Göta älvbron har begränsad livslängd. Senast 2020 ska den vara ersatt med en ny för- bindelse över eller under älven. Förbindelsen är av strategisk betydelse för att på ett bättre sätt än idag knyta samman stadsdelarna på den norra respektive södra älvstranden. Förbättringar är önskvärda framför allt för gående, cyklande och kollektiv- resenärer. För att klara morgondagens kollektivtrafik, och för att knyta resecentrum till city på ett bättre sätt än idag, är det angeläget att också bygga en koppling till alléstråket via en ny förbindelse över eller under bangårdsområdet. Därigenom frigörs området kring Drottningtorget och Nils Ericsonsplatsen från genomgående biltrafik och attraktiva vistelseytor kan skapas för göteborgarna och deras besökare.

För tillkomsten av bangårdsförbindelsen och ersättningen av Göta älvbron har följande övergripande mål formulerats: Centrala Göteborg ska utvecklas på båda sidor om Göta älv och goda förbindel- ser för alla ska knyta samman de olika delarna.

För bangårdsförbindelsen finns två alternativ; bro eller tunnel. För älvförbindelse finns fler tänkbara alternativ. För att kunna jämföra alternativen har det övergripande målet brutits ned i ett antal specifika projektmål. Önskemål och anspråk Utifrån projektmålen beskrivs de önskemål och anspråk som olika intressenter har på de nya förbindelserna. Beskrivningen behandlar stadsutveckling, trafik på land samt trafik på vatten. Förslag, konsekvenser De olika förslagen beskrivs i text samt med kartor och illustrationer. Konsekvenserna är beskrivna efter samma ordning som ovan. Alternativen – se innehållsförteckning > Genomförande Att ersätta Götaälvbron med en ny förbindelse samt att anlägga en bangårds- förbindelse är en mycket speciell och komplex uppgift, som kräver noggranna förberedelser. Kostnaden för dessa anläggningar, vilken beräknas uppgå till storleksordningen 4 - 11 Mdr, innebär också att staden står inför mycket stora investeringar under åren 2013-2019. Sammanfattande analys Analysen är uppställd efter de mål som satts upp och avslutas med en bedömning av hur de olika alternativen uppfyller målen. Samtliga alternativ uppfyller i stort sett det övergripande målet, men i olika grad projektmålen.

2(61) 9. Sammanfattande analys

Göteborg ska utvecklas till en långsiktigt hållbar stad och vara ett starkt regioncentrum där konkurrenskraft förenas med en omsorg om det lokala livet. Enligt ”Uthållig tillväxt” som tagits fram av Göteborgsregionen ska regionens kärna stärkas med 30 000 nya boende och 40 000 nya arbetsplatser fram till 2020. Enligt stadens övergripande budgetmål för 2010 ska ”all stadsutveckling och byggnation ske utifrån ett barn- perspektiv”. Genom S2020 ska ”stadsutvecklingsområdet arbeta med sociala perspektiv i samhällsplaneringen”. Vidare ska K2020 ”läggas till grund för det gemensamma arbetet för att nå målet om 40 % resande i kollektivtrafiken”. Ett prioriterat mål är att ”resande med kollektivtrafik och cykel ska öka i förhållande till biltrafiken”. Barn och ungdomar (upp till 18 år) går, cyklar och är beroende av tillgång till god kollektivtrafik för att kunna röra sig i staden. En förbindelse ska vara trygg, säker och bekväm för barn att färdas över. Stadens offentliga platser och anläggningar ska vara lätta att nå vid olika tider på dygnet. Miljön ska vara överblickbar, avstånden ska vara måttliga och ge möjligheter till pauser. Barnperspektivet innefattar även att miljömässigt goda levnadsförhållanden är möjliga i framtiden. Den miljö som är bra för barn är dessutom bra för gamla och en stor del av den övriga befolkningen. För tillkomsten av bangårdsförbindelsen och ersättningen av Göta älvbron har därför följande övergripande mål formulerats:

Centrala Göteborg ska utvecklas på båda sidor om Göta älv och goda förbindelser för alla ska knyta samman de olika delarna.

Den sammanfattande analysen handlar om hur de olika alternativen till ny älvför- bindelse uppfyller detta och de därefter preciserade projektmålen. Inledningsvis görs en generell bedömning utifrån beskrivningens rubriker samt ytterligare några allmänna sådana. Ansats Programmet utgår från att Marieholmstunneln för bilar och en dubblerad Marieholms- bro för tåg är byggda. Vidare utgår programmet från att den planerade gång- och cykelbron vid Casinot är byggd (byggstart 2010 enligt budgetmålen). Västlänken kan vara byggd, vilket påverkar utformningen av bangårdsförbindelsen (dess längd) men inte älvförbindelsen, då samtliga alternativ för denna medger en grund eller djup station vid Göteborg Central. Däremot påverkas byggskedet och därmed sammanhängande temporära åtgärder vid befintlig Göta älvbro. Programmet belyser inte frågan om eventuella miljöstyrande trafikavgifter. Bangårdsförbindelsen: En viadukt har fördelen att den skapar en förbindelse för alla trafikslag (utom spårvagn), medan den ger svårlösta ingrepp i staden där den ska landa. En tunnel ger bättre stadsbyggnadsmöjligheter, men begränsar förbindelsen till att endast omfatta buss- och biltrafik. En bro ger också bättre möjligheter att exploatera områdena utmed förbindelsen, bland annat en tänkbar överbyggnad av säckbangården vid Göteborg Central. En bangårdsviadukt ger också en ökad flexibilitet när det gäller eventuella framtida förändringar i kollektivtrafiken och kopplingar mellan tåg och buss. Kopplingar tvärs Göta älv: En ny älvförbindelse är mer komplex och här finns fler alternativ som i olika grad uppfyller uppsatta mål. För att bättre belysa skillnaden mellan de olika alternativen har det övergripande målet här brutits ned i fler preciserade projektmål, uppställda efter ordningen i konsekvensbeskrivningens rubriker. Viktningen av de olika målen överlåts till läsaren efter egna preferenser, men med

54(61) hänvisning till stadens övergripande mål ovan bör till exempel målen om gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik viktas högre än målet om biltrafik.

Stadsutveckling

Förbindelserna ska minska barriäreffekterna över älven samt mellan stadsdelarna på den södra respektive norra älvstranden (Centrala Älvstaden).

De centrala förnyelseområdena ska byggas med inriktningen blandstad. Bebyggelse ska ha stora rumsliga kvaliteter där torg, parker, lekplatser och gator har proportioner, samband och närklimat med människors mått och upplevelser i fokus. För en sådan livfull stad är generellt fler kopplingar/förbindelser att föredra framför färre. Stora ut- rymmeskrävande och störande trafikanläggningar motverkar syftet och resulterar ofta i barriärer mellan enklaver i staden. Bangårdsförbindelsens funktion är inte enbart att avlasta Nils Ericsonsplatsen och Drottningtorget från genomgående biltrafik (för att därigenom länka samman Nordstan med Resecentrum) utan också att länka samman Stampen med den nya stadsdelen Gullbergsvass. För gående finns ”smitvägen” via Göteborg Central, men för cyklisterna innebär tunnelalternativet en stor omväg jämfört med broalternativet. Enklast att knyta samman stadens två älvstränder - såväl funktionellt som stads- bildsmässigt - är det på sträckan uppströms inloppet till Frihamnen / Lilla Bommens hamn, där älven är smalare och älvtrafiken inte så omfattande. Det är också här som den största utvecklingspotentialen för regionkärnan ligger. Från stadsbildssynpunkt, och sett ur den gående och cyklande människans perspektiv, är den mest naturliga lösningen ett antal lågbroar. Fördelarna med sådana lösningar måste dock vägas mot den eventuella konflikt som kan uppkomma mellan framkomligheten för kollektivtrafiken respektive sjöfarten. En lämplig kompromiss kan därför i en första etapp vara en mellanbro för alla trafikslag. På sikt kan fler lokala förbindelser aktualiseras.

Intrång/Exploateringsmöjligheter

Förbindelserna ska främja ett effektivt markutnyttjande.

Lägre broar och tunnlar tar generellt mindre yta i anspråk än högre broar. Det gäller såväl befintlig bebyggelse som möjlig exploateringsyta. Tunnelalternativen kräver inledningsvis rivning av ett antal byggnader på ömse sidor av älven, vilket kan kompenseras med att tunnlarna konstrueras så att de kan överbyggas. Särskilt alternativ F ger därtill goda möjligheter att komplettera Lilla Bommen med bostäder, vilket saknas idag. Broalternativen i Stadstjänaregatan landar i princip i redan för trafikändamål och parkering ianspråktagen mark. Dock krävs rivning av två parkeringshus vid Stads- tjänaregatan och två byggnader på Hisingssidan. Dessutom begränsas tillgänglighet och angöring utefter Stadstjänaregatan. En mellanbro medför även begränsad an- göring från Gullbergs Strandgata. För samtliga alternativ till ny älvförbindelse gäller att ett nytt bebyggelseområde frigörs efter rivningen av befintlig Göta älvbro. Möjligheten att utnyttja ytan skiljer sig dock åt beroende på var den nya förbindelsen placeras och hur den utformas. Om t ex en ny bro lokaliseras till Kämpegatan öppnas en möjlighet att komplettera med bostäder i läget för den befintliga Göta älvbron, eftersom området blir mindre bullerutsatt. Om en ny bro lokaliseras till Stadstjänaregatan så är det sannolikt kontor som kan byggas på platsen för den befintliga bron.

55(61) Broalternativen i Kämpegatan kräver rivning av ett antal byggnader på ömse sidor av älven samt medför försvårad tillgänglighet och angöring till vissa fastigheter.

Gång- och cykeltrafik

Förbindelserna ska främja ett ökat gående och cyklande tvärs älven och i områdena på ömse sidor därom. Bangårdsförbindelsen som bro (alternativ A) skapar en ny gen länk mellan alléstråket och älvstråket/älvförbindelsen. För gång- och cykeltrafiken är lågbroar att föredra framför högre broar. För cykeltrafiken är broar att föredra framför färjor/skyttlar, medan för gångtrafiken en skyttel kan vara bekvämare under förutsättning att den går ofta och är gratis. Alternativ F är det enda som innehåller en lågbro för gång- och cykeltrafik. Mellanbroarna (alternativ A och D) ger en förbättring jämfört med dagens förhållanden medan högbroarna har samma lutningsförhållanden som dagens bro. Sett utifrån dagens övergripande cykel- nät ligger Stadstjänaregatan bäst, medan förhållandena kan förändras då bangårds- viadukten är byggd och de nya stadsdelarna på ömse sidor om älven är omdanade.

Kollektivtrafik Förbindelserna ska kapacitetsmässigt klara den i K 2020 skisserade framtida kollektivtrafiken.

Bangårdsförbindelsen löser kopplingen mellan alléstråket och Nils Ericsonterminalen både som bro och tunnel. Broalternativet (A) ger därtill bättre möjligheter att skapa busshållplatser på bron och kopplingar till en eventuellt anslutande bussterminal. Från kollektivtrafiksynpunkt är en gen, snabb och konfliktfri förbindelse mellan knut- punkterna Nordstan/Nils Ericsonterminalen och knutpunkt Hjalmar den bästa. Alternativ A och C uppfyller dessa krav, under förutsättning att bron endast öppnas nattetid. Alternativ A har bekvämare lutning, medan alternativ C klarar fler fartygspassager utan öppning. Tunnelalternativen är konfliktfria mot andra trafikslag, men kan vara svåra att hantera vid störningssituationer. För resenären är dock en resa ovan mark och vatten mer trivsam. Båda tunnelalternativen (B och F) innehåller dubbla förbindelser, vilket ur sårbarhetssynpunkt är en fördel. Se också under Flexibilitet nedan.

Biltrafik Förbindelserna ska kapacitetsmässigt klara dagens biltrafik med bibehållen framkomlighet.

Bangårdsförbindelsen ger en avsevärd kapacitetsökning både som bro och tunnel. Samtliga älvalternativ klarar målet, utom möjligen alternativ F där vissa problem kan uppkomma vid korsningen mellan Mårten Krakowleden och tunneln/bangårdsvia- dukten.

56(61) Flexibilitet Förbindelserna ska möjliggöra en framtida omfördelning/omprioritering mellan trafikslagen.

För bangårdsförbindelsen är en omfördelning enkel genom att körfälten ligger samlade på hela sträckan. Flexibilitet över tiden skapas bäst genom en älvförbindelse med sammanhållna körfält för kollektiv- respektive biltrafik (alternativ A och C-E). Möjlighet finns då att omfördela framkomlighet och kapacitet för de två trafikslagen. Längst sträcka med sammanhållna körfält på södra sidan har alternativ C, medan mellanbroalternativen A och D är gynn- sammare på Hisingssidan. Ett annat scenario för framtida förändringar kan vara direktgående snabbussar via alléstråket till Hisingen, varvid en förbindelse i Kämpegatan är den genaste. Tankar finns också om att bygga ett kompaktare resecentrum genom att flytta Nils Ericson- terminalen till ett läge omedelbart norr om eller i ett plan över den kvarvarande säckbangården då Västlänken är byggd. Även i ett sådant scenario är Kämpegats- alternativen att föredra.

Sjötrafik

Älvförbindelsen ska medge en rationell sjöfart på älven.

Tunnellösningar påverkar inte sjöfarten. För broalternativen ger lågbroar större påverkan och högbroar mindre. Samtliga alternativ går emellertid att förena med en rationell sjöfart.

Ekonomi

Några ekonomiska mål har ej formulerats i programskedet. Därför presenteras endast uppskattade kostnader i nedanstående tabell. En bangårdstunnel är ungefär dubbelt så dyr som en viadukt att bygga. Som älvförbindelse är en mellanbro för alla trafikslag billigast att bygga (alternativ A respektive D). Något dyrare är högbroar (alternativ C respektive E) och dyrast är kombinationen bro – tunnel (alternativen B respektive F). I sammanställningen nedan anges investeringskostnaden i Mdr. För en mer detaljerad redogörelse, se avsnitt 8 ovan.

Ytterligare några kriterier kan vara värda att beakta vid valet av alternativ för fortsatt arbete: Trygghet Från trygghetssynpunkt är en bro för alla trafikslag det optimala, under förutsättning att den utformas på ett från de gående och cyklande trafikanternas perspektiv säkert sätt. En resa på en bro upplevs också både tryggare och trivsammare än motsvarande i en tunnel. Tillgänglighet För den gående och cyklande människa – och särskilt för den funktionshindrade – är en lågbro att föredra framför en högre. Alternativ F är därför det bästa för dessa kategorier. Men även en mellanbro (alternativen B och D) är bekvämare än dagens bro.

57(61) Störningar En bro för alla trafikslag skapar störningar I form av buller och dålig luft, dels för omgivningen men också för gående och cyklande på bron. Etapper, temporära åtgärder, byggskedet Alternativen A – D går att bygga oberoende av bangårdsförbindelsen, medan båda förbindelserna bör byggas samtidigt i alternativen E – F. Med ett samtidigt byggande undviks komplicerade temporära kopplingar mellan de två förbindelserna. Å andra sidan ställer ett samtidigt byggande större krav på logistiken under byggskedet. Ett byggande längre från befintlig Göta älvbro är enklare att utföra än ett byggande i brons omedelbara närhet, vilket talar för alternativen D – F. Utformning, estetik I programskedet ägnas inte så stor uppmärksamhet åt utformningsfrågorna – nu gäller det framför allt att jämföra olika alternativ i läge och höjd. Möjligen kan man säga att en bro/viadukt ger större möjligheter att visuellt manifestera ambitionen att bygga samman staden över älven och bangården.

Måluppfyllelse Samtliga alternativ uppfyller i stort sett det övergripande målet, men i olika grad projektmålen, vilket framgår av nedanstående sammanställning. I tabellerna används färgrutor för att markera:

Mindre god God Mycket god

Mål och måluppfyllelse är relaterade till dagens förhållanden (jämförelsealter- nativen), men speglar också inbördes skillnader i egenskaper hos de olika alternativen.

Bangårdsförbindelsen: Viadukt Tunnel Stads- Mycket god Mycket god utveckling Intrång Mindre god Mindre god

Exploaterings- Mycket god God möjligheter Gång- och Mycket god Mindre god cykeltrafik Kollektivtrafik Mycket god Mycket god

Biltrafik Mycket god Mycket god

Flexibilitet Mycket god God

Investerings- 1 000 Mkr 2 000 Mkr kostnad

58(61) Älvförbindelsen:

Mellanbro Stads- Mellanbro gc+bil Högbro Stads- Mellanbro Kämpe- Högbro Kämpe- Lågbro gc Lilla tjänaregatan + koll.tunnel tjänaregatan gatan gatan Bommen + tunnel Alt A Alt B Alt C Alt D Alt E Alt F Stads- God Mycket god Mindre god Mindre god Mindre god Mycket god utveckling Intrång God Mindre god God Mindre god Mindre god Mindre god

Exploaterings- God God Mindre god God God Mycket god möjligheter Gång- och Mycket god Mycket god God God Mindre god Mycket god cykeltrafik Kollektivtrafik Mycket god God Mycket god God God God

Biltrafik God God Mycket god Mindre god Mycket god Mindre god

Flexibilitet God Mindre god Mycket god Mindre god Mindre god Mindre god

Sjötrafik Mindre god God God Mindre god God Mycket god

Kostnad* 3 300 Mkr 7 100 Mkr 2 700 Mkr 3 500 Mkr 3 900 Mkr 10 000 Mkr Älvförbindelse Kostnad inkl** 4 300 Mkr 8 100 Mkr 4 500 Mkr 4 500 Mkr 4 900 Mkr 11 000 Mkr Bang.viadukt Årskostnad 183 Mkr 344 Mkr 191 Mkr 191 Mkr 208 Mkr 468 Mkr investering*** Årskostnad 35 Mkr 47 Mkr 37 Mkr 37 Mkr 37 Mkr 53 Mkr drift****

* Investeringskostnad, exkl marklösen. ** För alternativet Bangårdstunnel tillkommer 1,0 Mdr. *** I årskostnad ingår avskrivning på investering (kalkyltid 60 år, ränta 4%). **** I kostnaden ingår driften för samtliga anlägg- ningar

59(61)

Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 – 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se