"Aget Över Balt, P

"aget över Balt, P. T5gel 6ver Balt Ss eii lysande krigsbragd och i sina f61jder en av de avgörande Iaiir-idelserna 1 Nordeiis I-mistoria. Samtiden tillslirev Carl X Gustaf enasain initiativet till Taget 6ver Balt och detfas lyckliga geiiomf6ratade. OfTiciellt fastslogs detta med styrlia. I den relatiorn om Carl S Gaastafs krig och politik, som den S april 1658 upplastes iiaf6r svenska riksdagen, heler det: ~elmeir~avaliiagen torde GiuaiigP. Maj18 iiarida att teritera passagen 6ver Stora Wi1%,s5 %a- de stora strömraaar, som isen dar skara och f

P- Fiirelasniiig vid nordislia hislorikeriilölet i Lilleliarnmcr der1 2 juli 1948. Har tryckt i utvidgad ioïin. Kidd. o. adelns riksdagsprot. 1858: 289, 340, 341. JmCr Relatioil öfwer thet sigh uthi Kongl: ilfay:ttz expedition på Fyen och Seelailel tildragit hafrner, ifrh thet FIans ICongl. May:tt afireestc ifrh Wissmar theil 5. januarij, ii1 thess Mans Kongl: May:tt koin hem til Götheborg theii 23. Martij &r 1658. Stockliolin och Göihehorg 1658. Citeras i det följande: ICrigsrelatiorien. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

2 Curt Weibull. konungens sida, nar denne i sin kaross p5 isen ålate 6ver Stora Balt. H sina rapporter till Paris berattar han, att Carl X Gustaf »mot allas mening» gatt 6ver frin Fyen lilP Falster; riksaanisalen Carl Gustaf Wralagel hade fBtt reda pi Over- gangen först genom de order han fatt alt med sina trupper följa efter konungen1. P% 5Pdre dagar tiigav Terloaa sina memoirer. Vid omkaliandet av Carl X Genslafs besl~atatt g5 6ver Stora Balt skriver laan har: )>de framagingar Sverige vunnit under detta krig, Bia vunnits enbart genom Ptonanngeiis mod och hans djarva, tappra genomcrande av siina planer)) '. Med Sanauel PufendorPS stora verk »De rebus a Carolo G~asbavo gestis» (1696) vandrade denna Elarensteens och 'lTer%onsupp- fatanaiiag 6ver i historieskrivaiiaageaa. LTppfsltaringen all tiget Over Biil$ helt oela odelat var Carl %h Gtnstafs verk stod Bange fast. FOrst under senare delela av 1'400-talet intradde en förandriaag. Fran denna tid har Carl X Gustaf sl~~je~litsat sidan fCar sina tjiinstefirrittande general- %tvartermaistareunder falttiget geamera\kvarterm5sBttre1Qjtna11- hen Erik Dahlbergh. PS vaxlande satt bestanade en ddre hishorieskrivniq Erik DaB-iBberglis insats. Ii ena HevernesbesBrPv- ning av EriB DahBbergli skrev Carl Gustaf Nordin 8186: »p5 Dahlberghs ord sker Taget 6ver BiPi; och utara detsamma hade Sverige varit några landskap ringare, oeli varldeira hade haft ett ljj2ltevei.k mindre att betanidra» 3. Nagra decennier senare kallade Erik Gustaf Geijer Erik DaBaYbergBm »den ~aiir- maske ~npplaovsniannena»ta11 Carl X Gtmstafs beslut att g5 Over Balt FFörandringe~i hade sina grund i att nytf k5B1malerial kommit i dagen. Iáallmaterialet Paarr4irde fiara Erik Dahl- berg11 sjalv. En EriB Uahlberglas sjalvbiografl laade. tryckts 1757, ett utdrag om tåget 6ver Balt ur hans s. k. dagboli 1785 j.

-p- ' Terlon till Mazarin. Vaalse p5 Falster 1658. Archives des Affaires Etraiigeres. Danemark 9. Paris. Mkmoires du chevalier de Terlon 95. Paris 16'82. C. G. Nordin, Lefverneslaeskriining 6fver Erik Dahlberg. Svenska akademiens handlingar ifriin 1786. I, 308. Stockholin 1801. Ur Erik Gustaf Geijers iörelas~~iiigar,uig. av Anton Blanck, 110. En kort och sanfardig "Drallelse Cafwer grefwc Eric Dahlhergs © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Tager över Balt. 3 Detta nya kalBmaQeria1 har Biirige obes%rPLIkommit att bestamma iiveam en senare historieskrlvnaings uppfattning av Saget Qver Balt. Erik Dahlbergh liar tillerkgnts en utslags- givande betydelse. Carl X Gustafs radgivare, riksamiralen Carl Gustaf WrangeH och cianslie riPishsvmastaren Corfitz Ulfeld avstyrkte Taget 6ver Balt, skrev F. F. Carlsson; »de bes\~uroIno~seangen att ej siitta p5 spel sitt Hav och den tappra har, som var Sveriges enida forhoppning». Konungen var )>naraQvertygad av deras sPi%l»,fortsalter han; mera efter en ny ZddpPagsaing med Erik Dahlbergh ensam fattade han »besleitet till ett EGretag, vars Bake BirigshPslorBen icke har att uppvisa, ocln soan bestamde de nordiska rikenas förhallaamde f6r laisgliga lider» l. Den fijojanade svenska och daiaslta Balsiorle- skriarningen anslöt sig - nagon @hag med viss avvikelse ifraga om Gsrfiiz UEáeBds roll - till F. F. Carlsori. ))Det blev Erik DaBilB~ergh,hrris Raad korn til al. beslemme laTordens Skzbrie», skrev J. A. Fridericia i sitt berönnda vedi ~Adelsv~lclens sidste Dage» F. F. Carlcons ocla J. A. Fridericias uppfattl~inmg har helt slagil igenom. Historien om Tigel: 6ver Balt är i arara dagar konceiitrerad kring fyra lseavudscenea-, alla hamtade ur Erik DahPberghs egna skildringar. Platsera i6r den WsBa ar Daltam BiBoster eifaiaf6r Odenase. Carl Y Gustaf sitter den 4 februari 8658 vid aftonnlaltiden i stora sailen. Ena snQh6ljd ofyiiacer, Erik Dalilbergb, kommer in. Man avlagger rapport om isens

Pefwerneslopp etc. Del swenska Isibiiolelret utg. av C. C. Gjörwell 1, 92. Siockholni 1757: hai ils PTongl. Maj:t ock derp8 wille pousseru siria victorier, at derigeiiolii bringa Dan~narliLil raison, ocli d. 30 Jaii. gick iifwer på Fylin; blef haii (Erik Dalilbergh) samina dag tiffaidud efter slaget at secoglioscera stora Belieii, bliwandes Hans ICongl. Maj:t vid &terlioinslr~i.igenom hans underdåiligsti: rapport och försiikring om isens starlrlelr förorsakad at se- solvera ii1 den ui~dersamiiia och oiörliliiieliga marclie Ofwer stora Belieil, 4 mil 6Pwer isen, samt I,angeEai~cls,Falsiers, I,alands och Seelaiids ärtifraiide, alt inför lijöpenliarnil.» - Gyllenborg, G. F., TBgel öfver Balt, 521. Stock- holm 1785. 1 F. F. Carlson, Sveriges Piisloria aiidcr konairigariia av pfalziska hiiset I, 3P7. Stockholm 1855. Vridericia, J. A.; Adelsvzldeils siclste Dage 307. Iáöbenhavn 1894. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

4 Curt Wcibull. tjocklek 1 Stora Balt oclm försäkrar, att han »Hans iliaj:t genom Guds hjälp med arméen utan skada vill överbringa till Eåland~. Carl X Gustaf blir övermåttan glad, slår ihop händerna och utbrister: »Nu, bror Fredrik, skola vi talas vid på god svenska)). Han Iiter genast spänna för sin vagii, befaller Dahlbergh ata vid sitt bord och med Dahlbergh 1 sitt säll- skap liör han till Nyborg för ait överlagga med Carl Gustaf \Vrangel. Den andra scenen är förlagd till slottet i Nyborg. Carl Gustaf Tvrailgel och Corfitz hilfeld avråda konungen besfäm-8 från att p5 isen gå över Stora Balt, »förebärande så många otaliga farliglieter, som Balten med sig förde och andra Inconventier, som Rans M4:t och arméen kunde rålia B». Men Dahlbergh vidhåller sin försäkran, att föra koiaungeli Qver utan skada. Carl X Gustaf låter sig nara ilog övertalas av Wrangel ocli tilfeld och går till sanigs. Mitt i natten kallar han Dahlbergh till sig. Dahllherglm upprepar an en gang sin försakraii att, si framt frostea-i fortsatter eller som del heter i en anilaii B~erattelse,om vadret ville slå om Bill frost, fora konungen över, »hade han ock tre gånger hundrade tusen anan)). Roneinge~a svarar: »Wea, det 2s gott, P skolen oc8i si göra. Och jag vill 1 Herrans namn gå fort; Mrrangel sclm UlfeBd må saga vad de vilja. Deras niening kan vara god, men denna occasioai 2r allt f6r Btostelig att lata så förbi- g;.» En sekreterare eftersliielias och får konungens befallning, att, riksarniralen oåtsportl, skriva order till alla regementen att följande dag möta koriuiigeri i Svenborg. Scenen avslutas med ett uppträde niellan Wrangel och Dahlbergli. »H skolen f5 skain)), säger lyrangel; »% bringei~Iioriurngen om scepter och kro~ia)).Dalilhergh replikerar med friskt mod och gott sanivete: »Det jag har lovat, vill jag med GLI& Iijalp hålla.» De båda sista scenerna avspelas på Skora Balts is och vid den kungliga fredsbanketten p5 FredriIisborgs slott den 4 mars 1658. Z den förra ser man Eril; Da%ilberghpå koriurigens befallning rida i spetsen för den svenska armeen och visa den vägen över Stora Balt. I deni senare sitta de båda lio~iungarna, Carl X Gustaf och Fredrik III, och tala över bordet om kriget och i synnerhet den undersamma marschen över Balten. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Taget över Balt. a Carl S Gustaf varader sig om, peliar p5 Erik Dahlbergh, som star balsom hans stol, och sager med ett leende: »denne h5a- har visat mig vagela hit in på Sj.jallalad». Fredrila III racker Erila 1balalbergB-n handen, som denne kysser med tillbörlig rexrereiis. Meni den danska droktningein Sophia Annalia »snedde» esomoft'hast ögonen pi Erik Dalalbergb och menade »fuller ta88 iivenityrs icke allt det som gott ar)). Taget över Balt am. mera en Erik DahPberghs an en Carl X Gustafs bragd. Den 32-årige generaiikvartermastaren ar handelsernas huvudl~jiilte. Carl S Gustaf laar sjalv erkarit det. Ett försök till brytning mot denna tapphatning kom 1921. I en detta ar utgiven skrift h5vdade den svenske krigshisto- rikern, general Gustaf Bj8rlin samma tappfatt~~ingsom samtiden; gran f6r taget över Balt tillkona enligt laonon-a helt och odelat Carl X Gustaf sjiilv. BjiPrlii~viiiader sig med skarpa mot deim avgörande betydelse som tiPPskrivits Erik Dahlbergh. »Glansen av dennes ålderdoms f9rtjanster», menar han, »Liar spritt siin gloria iivela över laans tidiga Bärois och oer- laört förstorat Ia'hans insats ifriga om svenska armeeiis Bver- ghig av Stora Balt.» Ingena samtida niamner något daroan. )>]Detf6refaller diirfór en nutida forsbare,)) slutar Björlin sin undersökning, ))som om Dablbergla slaapat sin hidigare 11YstorYcg hiitan vittnen l.» Gtislaf Björlins uppfattning laar icke vunnit anslutning. Hans uiiders6kning hade många f6rtj5nster9 men led iiven av uppenbara svaglaeter. Den samtida laritiI~en slog ned pi dessa. B~6rllnsarbete karakteriserades som ett f6rsöB att titan fullgiltiga slial »nedsatta ett av vaiïa allmiiu~terkant vackraste m!nnen fran vår stor%ietstld»,och »en laittills som en av storhekstidens allra ypperste ansedd innan». Kritikens syfke var ett »återupprättande av Dahlk~erghsanseende Aven en f~ljaiadehistorieskrivning Iiar funnit, att de skal, som Gustaf Bj6rIin förebragt för sin uppfattnirig, ej verba över- -- l Gustai Björlin, Karl X Gustaf och Erik Dahlbergli vid Gverghgen av Stora Balt. Stockholm 1921. Muilthe, L. W:son, Sidslirift i fortifikatiori 1922, 41; jmfr Ericsson, E. och Vennberg, E., Erik Dahlbergh 261. Uppsala 1925. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

6 Curt Weibull. tygande. Den har fastslagit, att den traditionella uppfattniaigen ona det avg~randeinflytande, som Erik Dahlbergh haft "r Carl X Gustafs PoesPrit att g5 över Balit, alltjarnt torde bevara sin giltigbet l. »Erik Dalilberg11 laar vunnit varldsrykte soni upphovsman till och ledare av Carl X $renstafs ttag her Bal- tera 1658,)) heter det i den seiiaste sammai-mfattande framstaBP- ningen av Carl S Geislafs Iiistorla Carl S Gustaf och Erik DaIilbergBn ar det enda problem, som historieskrivniingen naera ingaende diskiiterat vid behand- 1ii~geaaav Sagel Qvei- Balt. Det iii- BazPrn~a oP6st. Aven andra Utersta. Tåget över Bi11 har P sjalva venBcet aldrig skilidrats pi grundval av kvarlevor och samtida beraltelser.

14. Ilcriget mellan Sverige sch Danmark 1643-1645 hade inletts med ett svenskt blixt6verfall. U kan krigsf~rklarangeller firegaende varsel ryckte 1,enaaab.t Tors%erasonsanaie in 1 Dan- mark och ocktaperade Holsteiii och JgPPand. Ingen i Daiimark hade trott på möjliglaeten av ett dylikt överfall. Iiristian IV hade tillbakavisat ryktena om ett firestaende fredsbrott fran svenskarnas sida med orden: »ville de eamdelligt deran, da liaaber jeg, at de som kristne vare os ad, foriiaden de begynde nogek af inaporl-ance~.Fredrik III gick 1657 andra vigar an svenskarna under Axel Oxenstiernas ledning 1643. Ilanan lian började nagon fientlighet utfiiadade han en hhigtidllg krigs- förklarirag. En dansk härold i gammmaldags stat och itf6BJd av en trumpetare red över rilrsgransen och 6\7erliirnnade Brigs- firklaringen till den svenske landsh~velingeaa i Halmstad. De slika siitten att börja ett krig iïo karakterisiiska for de bada nordiska rikena vid mitten av 1600-talet - det ny- skapade, malmedvetna och slagkrsaftiga Sverige sch den medel- tida, i aldraga former stelnade daraska adelsrepublikera. Den danska krigsplanen - i dera man en siidain esiste-

Ericssoil, E., i Svenskt biogr. lex. IX, 619; Sveriges historia till vara dagar VII, 333. Sveriges historia genom tiderna III, 45. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Tåget över 13iilt. 7 rade - gick B657 ut pi att liu~ludanfalletslculBe riktas mot de srenska besittningarna i 'Lyskland; man syftade friimsk mot ena erövring av Breaneia och kTerden. Eiidast mindre styrkor avdelades mot det egentliga Sverige. Fredrik III sjiiav gick med den darislia CPrPogsflotlamz till Danzig. Avsikten att Paindra Carl '9; Gustaf att Bill sjöss aterviinda Bmem till Sverige. Fredrik IBH riSddes under denina flottexp~edition av eia f~rstaoly~lispost. Carl S G~lstaf reste icke hem. Elan gick till ailfi~ll. Deia "0 j~~nifick Carl X Gustaf i Thorai I~LPBIS~~Pom deni danska lirlgslbrklaringen. Haai var sedan Piinge beredd p5 krig niied DanmarPi; han hade sjalv i april i657 befallt rilcsr5det i Stocliliolim debattera frsgan oan Sverige sli~~lle f6rst angripa Danmark eller förviinta fbrcta slaget l. Redan den 36 juni kunde han satta sin arme i marsclm. Dcni gick ~~Sstertmt fr511 Bromberg. Can1 X Gustaf hack 1657 besliis~atsig för saninana krigs- plan som Lennart Toystenson 1643: att rikta hmvtidanfaPBef naot Daaimarlis sarbarasle punkt, dess cydgr~x.Anfallet l'hilj- des aar samma framgarig som 1643. Under sensommaren 1657 oel;aaperade Carl X Gustaf Bolsteiam oc%aJyPBand. Den da~mska armbeii försölite linappast nagel ~lgo%sfa~~d.Iler eller mindre i paniili drog sig lauvuddelen tillbalca iiiaonm Fredriks- oddes vallar. Naltenm mellan den 23 och 24 olrtober stormade Carl Gustaf Wraaagel Fredrikssdde. Allt moislinad yaster om I,ilBa Balt var dasmed B~r~atet. Frarngingarna 1a:ide rarit örerv5Bdigande. 84en trots den1 var Carl S Gustafs stallnia-ng pi Jgllaiid vid irssBciFlet 1657-9658 ej utair stora faror. Farorna P-notade shiderifran. Brandenaburg rar a fard med at8 anslinta sig tB11 Sveriges fiender ocli fran slealet av ar B657 pigingo i Berlin taiider- hai-ndlirigar mellan Wrandeiaburg, osierrilce och Polen om ett oirensivt Ifiirhund mot Sverige. Det f6rbereddes ett stort lagt anfall mot den sveaaska arméen i Holstein och Jylland. Generalstaterna arbetade samtidigt kreii fred mellari Sverige .-

i Sv. riksrådets prol. 1657: 143. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Curt Weibull.

och Danmark, som skulle åtesstälIa statias quo. Carl X Gustaf såg farornia narma sig. Hans tankar kretsade under dessa f6rliållanden oavbrutet kring en överging till de danska öarna. Han tankte ursprungligeil att övergången sBiuPle ske till sjöss f~reviilterais inbrott och gjorde firberedelser harför. Den starka frost, som satte in under slutet av januari 1658, möjliggjorde emellertid att f~rverliligahans taiikar på anraan vag. Tidigt pi morgonen den 30 januari salte Carl X Guslaf den svenska arméen i marscli ut p5 isen över Lilla Balt. Konungen Hedde personligen arnieen. »Han tänlier inte p5 att iita eller vila sig oclm bekymrar sig Inte om något, som rör hans egen person. Han vill själv vara överallt, dar han tror sin narvaro nödvandng,)) skrev TerBon till Mazarin '. Overghpn av Lilla Balt var f~iP1 av rlslier. Carl S Gustaf fack se sin egen kaross firspiind med sex hastar och två kompanier soldater firsvinna under isen. Mera Overgangen genomfördes och huvuddelen av den danska armGell pi Fyen tillintetgjordes i slaget á Tgrbring arak.

I ett brev fr511 Odeinse av den 2 februari till den sveilske ministern i Frarikfmrt am Maln Mattias Biörenkloel liar Carl X Gustaf sjiiliv karakteriserat bjvergingen av Lilla Balt med orden: »Det ar ett synnerligt Guds nådeverk, att jag så lyck- ligt och ulaii follispillan passerat ar, (att) dar tisdagen till- förne strörnm~engick helt ren, jag Berdagen med hela armeera övermarscherade» '. För häradelseutvecklingen pi Fyen under de narmast "ojande dagarna GrePigger ett ej helt obetydligt samtida eller nara samtida källmaterial. Del viktigaste av detta ar Carl X Gustafs egna order och brev, Carl Geistaf TVraiigels skrivelser till konungen, den franske ambassadören clievalier de Terlons rapporter till Paris och de officiella svenska krigsrelationer,

Terlon till Mazarin. Odense "2 1658. Carl X Gustaf till M. Biörenltlou. Odense "2 1658. liiksreg. Sv. Riksark. F. F. Carlson, a. a. 442 StockhoIm 1883. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Tagel över Balt. 9

som spredos i avskrifter och i tryck kort efter handelsearia l. Kallrimaterialet ar hittills icke hell titnayttjat. Det tillater att 1 vissa slycken ingående följa Carl X Guslafs hhand8lngar9 hans planes och dispositioner. Overgangena av Lilla Balt var genomförd sedan Brl. BO f. m. den 30 januari Med Qverv5Idigande snabbhet fullf6ljde Carl X Gustaf segerra. Redan samma dag överg5ngen skett, utsände han eka rad svenska truppstyrkor för att tillintetgöra återstaende delar alr den da~islta arrraken p5 Fyen. $,la& Akessona Thott gick till Iversniis och nedhögg eller tillf5nagatog ett dar staeiade allmogeeippbad, Rutger von Ascheberg sändes med sil& regemente mot Middelfart och tvingade p5 I-BInads- gav1 slott generalmajor Hindrickson att sjiilv ge sig tillfiaaga och hans trupper alt g& i Carl X G~istafstjailst; ban erev- rade samtidigt GO stora och sma kanoner, ett stort förrad av proviant och ammunition oela ett antal inonkerade och omonterade farlroster. En major vid Wlttenbergs regemente marselierade ta111 Odense; fyra danska riksrad, den dailske overbefilhavaren p5 Fyen Ulrik Clirictiaii GylderiH6ve och en truppslyrlta under Caverste Sten BilPe togos dar killf2rmga. Geiieralmajor Fabiaii Berndes skickades nmcd %v5regenaaente~ till Svenborg; hari Biverrumplade och iniferlivade med svenska arraaéen fyra korlipanier till. häst, som voro i aramarscl? frail Langeland. Följande dag, dera 31 januari, tagade riksanii- raleri Carl Gustaf Wrangel med st6rsia delen av Etaval%eriet och dragonerna till Syborg; senare f~rstarkleshans styrka med två brigader till fots och några kaldoner. Stadena OGBP slottet intogs strax, men fyra danska öa-Bogsskepp i hamnen lycliades radda sig. Carl X Gustaf qjalar iiverliattade efter kavergangen av Lilla Balt i Kjöizgs by och begav sig filjande dag till Odense. Han log f~rstsitt huvudkvarter i Dalbarn

"erlons depescher till Mazarin finnas, som sedan nämnt, i Archives des Affaires Etraiigeres. Danemark 9. Paris. Hans depescher till de Brienne ha hamnat i British Museum, Harleian Manuscripts n:o 4535. De överens- stämma nara med hans depescher till Mazarin. - Oin krigsrelationeriia se Björlin, G., Carl X Gustaf ocli Erik Dahlbergh 4. Terlon till Mazarin. Odense 2/2 1658. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

1o Curt Weibull. kloster, strax utanför staden, senare, den 3 febrtiara, inne i staden l. Carl X Gustaf hade hastigt bemaktigat sig hela Fyena. Hans dlsposifioner visa emellertid, att han redan fran f6rsta stund syflade Iangre. Haavuddelen av armeen under bef5B av tv2 hans framsta generaler, Carl Gustaf Wrangel och Fabian Berndes, korurmaenderades Pil1 Nyborg och Svenborg, de hida överg5ngsorterna till Sjiillanid. Befalhavarna hal- hade order att undersSska isen pi Stora Balt. Den franske ambassadoren, chevaiier de 'Terlon, lade aven rnarke till att konanngena givit order om alt grovt artilleri skulle överbras till Fyen frin Fredriksodde. Man var impollerad av Carl X Gustaf och av vad han upplevde. Ban skrev [il%MazarPn, att han mlsstinkte, att konungen, om Isen pi Stora Bidi blev ca stark att den bar, hade f~ravsikt alt marschera över till Sjalland och g& p3 HáQpeiii~aann. »Det Sr intet Ivivel,» skrev han, »att hian g6r det, om det ar görligt. Sy hans vabsamhei 0617 snabbhet förekommer och Qverrasliar Bmans sewfiirdiga fiender och han fibrsermnaar aldrig ett tillfzille att utn~ytijaett overlag» 2. UndersUliningen av Isen p%Stora Balt anPOrfr~ddesunder Carl Gustaf \&'rangels och Fabian Berrides Bverbefil at Ggi-a av armeens regemenisofiicerare. Generaladjutantena Fredrik von Ahsensdorff och överstelöjtnanten Liibeeker rekognoscerade vigen Nyborg-Iioa-s6ï, generalkvastermistaseii Erik Dahl- bergh vigem Svenbsrg - 1,angelaaid - Laland. Carl X Gtastafs dispositioner och beslut i högkvarteret blero beroende asr de rapporter, som från dessa ingingo om isen p5 Stora Balt. Fran Carl Gustaf Wrangel kommo dagligen rapporter. Den första Biom redan den l februari. Wrangel rapporterade, att han h~atberattas, att isen skulle biira vid Tasinge, ön á farvattnet mellan Fyen och Langeland, att g5 over till kangeland och så till Låland. »Inageim minut att försumlmaa,» svarade konungen samma dag han fick denna rapport. Blir BVrawgel --p. IIrigsrelationeii. Rutger von Ascheberg har seiiare i siil »Journal* lamuat en skildring as händelserna vid Hindsgavl. Elvitfeldtslta läroverkets bibliotek. Göteborg. Terloil till Mazarin. Odeilse 2/2 1658. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Talget över Balt. 11

fGrvissad om akt Isen bar och frosten fortsattes, skall han icke underlata att genast nied alla sina trupper utom ett regemente och 30 h 60 a~iusketesaremarschera åt LalmgePaaad. Beslutar Biai-n sig Piarhr, skall kontoiigen sarida de »srni latta sty~lieli»,som han lian- i Odense och allt kavalleri tiB1 Sven- borg. ))alitska11 mö8a Eder dar,)) skrev Carl X Gustaf; »ta- den ar kostelig; Glid glve B liornme över At Sjalland, de% vore en bilsltliig sak. . . Toutefois il ile faut point perdre aucune minute, s'ili est possible de passera)) l, Konungens brev till Wrangel av den 1 februari Afer- speglar halas iver att lionima över Shra Balt. Men en liten iakttagelse hade \~5clict Baaras misstankar om tilliförlitlig8aeteai av desa B~erabtelse TVraaigeP ameddelat. $741-aiagel hade tagit danaslia rilisradet Otlo Krag tillfånga. »Jag f6r~andrarmig,» skrev konuiigen, »varf6éir Otto Krag icke ar gingei~deii vagen (over Svenborg) ifall det )abare)). FöQande dag hade Wrangel fatt nya underrattelser. En man, son11 f6r tre dagar- sedan kommit fr5n I,angeBanid, rapporterade han den B febn-emari, hade berattal, alt »vattnet var an da helt rent mellan bagge liirmderna~. Samnie man och alla &Irrangel talat med menade o~liså,att det fanns »helt ingen apparence», att isen skulle lagga sig mellan Larigeland oeli Laland. Strömmen var för stark2* De nya einderrattelser, som 1;onuragenm fick frain lTa.awge% om viigen över Laiiigeland och LaBaiid, voro aiedsP5ende. - Konungen gav upp hoppet om en smedelbas 6vergHng av Stora Balt 3. Men deim starka froster1 fortsatte. Sit~aationien!jus- nade. Orerstel6jojlnaiit k-hibecker rapporterade den 2 febreaari, att isen frk Nyborg Bill Spa-ogö var »stark nog»; pi andra sidan Sg~rog6van. deiii diirernoh icke »p5 det basta», men tre flyende danska kconxpa~lber hade till fots gatt över isen till SjaPIland. De hade mereridels Iiinaanat sina Biastar kvar p5 Sprogd; bönder och borgare hade sedan varit ocla Biiimaatat

Carl X Gustaf till Carl Gustaf Wrailgel. Odciise 1658. Mist. tidslrr. 1881: 205. Carl Gustaf Wrangel till Carl X Gustaf. Nyborg l/? 1658. C. G. Wrailgels brev till It. M:t. Sv. Rilisarlr. Carl X Gustaf till Carl Gustaf T'i'rai~gel?/2 1638. Ilist. tidslir. 1881: 205. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

12 Curt Weibull. dessa. Följande dag skrev Wrangel, att överstelöjtnaiit Eii- becker hade tindersölit isen anda till en halv mil fran Själland. Isen bar icke rilatigl; enligt uppgift av en man, som bodde p5 Sprogö, och av flera andra br~iliadeisförhållaaadeiaa i dessa fasvatteri förändras på f5 timmar. \Trangel tankte emellertid förlagga era truppstyrka på Sprogö f6r att standigt reksgiloscera isen; samma riatt fiililite hail sanda en annan styrka till fots över till Sjalland för att söka utröna %rsvarsanslalterna där. Den allmanna meningen var, att om frosten och det lugna viidret fortfor ilagra dagar, s1iulPe isen komma att bara, uppgav VJiangei. K.1. 10 p5 kvällen kunde han senda en ~iyrrapport. von Alireilsdorff hade varit helt nara Sjalland, meddelade han. Han hade fliiinit isen tiP1 Sprogö fast nog. rraeaa darifrån och till SSjal%andrnycliet lös oclm h51ig. Det vore mycket P~asardöst att g& över niaed arméera, men late sig val göra med en mindre styrka. Wranagel sinde von Ahrencdorfl själv ti14 konuiigen för aiiuntlig rapport l. Carl X Gustaf tolkade Wrangels rapporter optimistiskt. Eriligt överstelöjtnant Lh~becliersPserattelse hade isen lagt sig på andra sidara Sprogö sch var redan s& sfarlc, att fientliga ryttare kuainat rädda sig till Sjallarid. Konungen förmodade diirför, att den piggeilde kölden skulle koniinla aseil att lagga sig f~allständigf och göra den tillracli'ligt stark för eni 6vesganmg av Balt vagen Nyborg-HBorsöi. " Men annu den 4 februari var allt i ovisslaet. Carl Gustaf FVrangel hade sant dagliga rapporter om isen sedaim deil 1 februari. Men från Fahian Beriides Imördes lange ingeiallng om isförhallandena mellan Svenhorg och Lålaiid. Erik Dahlbergh hade utsänts för att undersölta dessa. I den rapport av den 1 februari, som konungen naottog föl- jande dag, slarev tvrangel, att han förmodade, att Erik Dahl- bergh nu var kommen tillbaka till konungen fr5n Langeland och medfört naigon visslaet om isförlaållandena dar. Mena Dalal-

--P-

i Carl Gustaf Wrangel till Carl X Gustaf. Nyborg 2/2, 1658. C. G. WrangeIs brev till K. M:t. Sv. Riksarli. Carl X Gustaf till Carl Gustaf Inirangel. Dalum klosier 3/2 1658. Riksreg. Sv. Riksark. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Tåget över Balt. 13

bergh var ej konamen l. Deri 2 februari förnyade B~onkangen ordern till Werndes att lala Dahlbergh i enlighet med hoiiom av konungen givna order rekognoscera isen mellan kange- Band ocli Laland. Carl X Gustaf bramin av iver att hbira daroni »FQTallting lat anag få veta hur det bevant al- med isen mellan Langeland och kaland, p5 det jag därefter m5 latia min mesure, Iit mig f5 vela svar genom natt och dag». Följande dag, den 3 Febr~iari,f~rnyades ater ordern till Berndes att undersöka isen med tillagg, att Dahlbergh sliuP1e saridas lillhalia f8r muntlig rapport '. Till Wraamcgel skrev Carl 4; Gustaf samma dag: »jag f6rvantar slupideligen Dalalbergli tillbaka». Men ingen Dahl- hergh laôrdes av eller syntes till. Carl X Gustafs %kalamod arar der1 4 februari p5 bristningsgransen. »Gud vet vad BiabPan Beriades gör, att han inga svar siinder tillbalaan, skrev B-nan till Ba'rangel; »lians koinmenderiiig behagar mig slatt intet, ty allt vad han tager sag bre, maste g5 langsan-nt; jag tror I-naii har icke en ging sänt Dahlbergh bort eller strikt efter- följt de nauntliga order jag honom geiiom Dahlbergh gav» Carl Gustaf %Vrangel och Carl Ih Gustaf ha ralinat med att Eril; Dahlbergh skulle återlioinma f8-h sian rekognoscering redan den 2 eller 3 februari. I

L Carl X Gustaf till Carl Gustaf Tvrangel ?/z 1638. Hist. titislcr. 1886: 206. Carl X Gustaf till Fabia~i Bcriides. Dalum lilostcr "2, 3/e 1658. Riksreg. Sv. Rilisark. Carl X Gustaf till Carl Gustaf Wra~igcl. Dalurn lrlosier 3/2. Riksreg. Sv. Rilisarli. Odeiise */e 1658. Björlin. G., a. a. -19. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

14 Curt Weibull. att en patrull sveriskar redan visat sig p5 Langeland. Föi- jande dag fick Overste Edmondt genom enn skrivelse fran Laimge- Band uraderrattelse om att starka fientliga trupper ankommit dit, De laade matt och besiktigat isen och funnit den stark nog f6r en 9vergAng fran Langeland till Laland l. Ilet framgir av dessa Frangois Edmoradts uppgifter, att budet om ~nedeslagetvid Tybrang vik den 30 januari genom flyende ryttare natt Nalcskov redana den 31 januari. Isen p5 Stora B5lt mellan Fyera sch Idaland laar burit redan denna dag, a varje fall f6r elmskPBda ryttare, Den rapport frin1 FlTrangel om att det berättades, att isen bar har, som Carl X Gustaf erhi511 den 1 februari, har salhinda varik riktig, Erik Dahl- bergh har utsants p6 sina ïeBrognoscering senast den, 31 januari e. Men tidigast den 2 februari, tval dygn senare Sn de flgendc ryttarna, Biar han nall Eram %i11mal@L for sin neP

Relatiori des Rittern und Ohristen Franciseus Edinondt gewesien Cominendaiit Zu Nachscaw wegen ylsergab selbigen orths. Danslre Magazin V: 3, 73. Krigsrelationens uppgift, att Erilc Dahlbergh utsants för rekognosee- ring av isen den 2 februari ar oriktig. Jir ovaii sid. 12 aiiförda brev frin Carl Guslaf Tvrangel till Carl X Gustaf av den 1 februari. I nedan sid. 26 not 1 anförda skrivelse av "'/i 11659 uppger Dahlbergh, att han utsaimts dcn

31/~, i senare skrifter att detta skett natten till dcnna dag eller deii 30/1. - % Krigsrelatioriens första avfattning iiso varlien von Ahrensdorff eller Erik Dahlbergh nainnda i sambiand med rclcogilosceririgei~.Dcrina omlalas endasi i allmailiia ord. Danska krigen XPV: 1. Sv. Riksark. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Saget över ~a~t. 13,

allt val hade pravat och intet annab hoppades, iini att det nogsamt slidbe bara over» l. Den 4 februari har Carl X Gustaf silunda i Odense "att gynnsamma rapporter om isen i Stora Balt. Denna bar hade mellan Nyborg sch Korsör ocla mellan Sveraborg och LBland, pi den f6rra vagen doeli med sakerhek endast f8r en mindre styrka. Samma dag kom en Biurla- från det engelska sande- bude%i Köpenharnri, Plnilip Meadowe. Han medrtirde en be- gáraia om vaper-ivila och anbud om fred fr5n Fredrik 111. Denne hade redan amtsett tv5 danska riksrad, riksB1ovm2sParen JoacBmim GersdorE och Christen SBieel, LPPB freds~anderhandBzire~ Fredrik III anhöll, att iiven Carl X Gustaf matte utse tvii underhandlare och Bsestiitnma tid och plats fier ~nndem-haiidlingarnn. Nggoaa gang tidigare p%dageii Baade Carl X Gustaf skri~il ta81 Wranigel, att hala. p5 niliddagen följaiide dag arniade Piomma kil1 honom och bese Nybsrg. Hnf6r de rapporter och det fredsanbud laaw erhallit, andrade hala sitt beslut. Redan deni 4 februari %l, 9 på Bv5ller1, salte B-nan sig i sin vagn ocla PcOrde »sirax genoan natten» till Nybsrg l.

IV. Carl S Gustafs fantasi arbetade under dagarna 31 Janu- ai.i--l februari oavhre~tet med planer p3 en Cevergan~gtill Sjalland. Meii rapporterna fran Fabian Berndes Biade ute- bPEvit, Erik Dahlberglii icke ikerliomrnit. HBonunagen Tar tafan saker buaiiskap om isförhallanadena anellan Langeland oeli Laland. I sina order till Wrangel OGPI Beriides fran dessa dagar vacklar han dar%r nmellcana olika allerraativ. An trodde han det var sakrast, att hela earmkei~ gick Uver från Lange- land Bill Laland eller fran Nyborg till HborsOr, im att Berndes

Krigsrelaiionen. Gustaf Björlin, s. a., 18, 29, har sölit orsaken till Dahlbcrglis scna återkomst i halis i deil s. Ii. dagboken omtalade .extra tur)) till Zrö. Jrnir Munthe, L. ti7:soti, a. a., 43 och Ericssoi~ och Vennberg, a. a., 263. Carl X Gustaf till Carl Gustaf Wrangel. Odense 4/2 1648. Ejorlin, G., a. a. 49. Krigsrelationen. Terlola till Mazarin. Vaalse på Falster 10/2 8658. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Tåget över Balt. 17

p& Sprogo. Nár denne mara senare kona 8811 Köpenhamn, bersttade han, att WrangeP varit så otalig, att han sprungit ut var kvart fiPr att se om vinden och kólden tog av eller till l, \Yra~mgePs nervositet 5- förklarlig. Gic11 isen tapp, var den svenska armeens stallninig p& Fyen s5 risliabel som girna möjligt. Det var fara, at8 den ej sktaI%ekunraa Laga sig dari- fr5n. Den svei~ska flottan hade icke lyckats rmedkapirapa den danska och PSs nu i vinteride i Stockholm. Den danska flottan beharskade farvattnen runt Fyen; P Nyborg lago fyra daiaslia Grlogsfartyg, sona Carl X Gustaf ej lyckats benmak- tiga sig. Fyen fBrefd1 lelie heller kunna föda dera svenska armben nagoai Baiigre tid. »Jag befraalatar, att om armeen längre iiranu skal8 bliva beståendes kmar i Bandet, att det l-aelt och hallet bliver ruianerat, s5 akt de regenaentera, sonia Eders Kungl. M4:k sedan har destiiaerat till att hrbliva har i laradet, Iiirer lida në>d,» skrev Carl Glistaf \Trangel till Carl X Gustaf '. Deil 5 februari var det iipperibart, alt isen icke langre bar fran PaTyborg till Korsör. Enligt Erik Dahlbergl-as rapport hade asela mellan kangeland ocla Låland burit den 2 eller 3 februari. %'iideromslaget -- stormen ocli tovadret den 5 februari - uteslöt att basera en öaren,gang av Stora Balt p5 denna rapport. Taralieim p& aetriilt fr511 Fyen Iig niader dessa GörBmiliaridea~nara. Pi? Nyborgs slott övervigde Carl ;-b Gustaf och det svenska öarerbefalet ocksa den 5 februari att beordra regementena alt draga sig tillbaka frail Fjenm och g$ over Igen %B Jylland i siima "rra kvarter; endast f08f018iet ocla n5g-a W regementen skulle Barninas kvar i Odense 3. Saintidigt tog Carl X G~istafi Nylasrg stalliiiaag till Fredrik 1II:s av Philip Meado~veffiraaiedlade fredsanbud. Han avslog hans begaraim om vapenvila, inen antog anbudet om fredseinderhandlingara Till sina unaderbandlare eilsig han Corfitz Ulild och riks- rådet Sten Bjelke och bestiimde, att de sareaaska och danska

Gocss till koiiui~gLeopold. I<öpenhaiiln 5/2 1658. Arkivet i Wien. Carl Gustaf Mrrailgel till Carl X Gustaf. Nyborg 3/2 1658. C. G. Mirangels brev till l<. M:t. Sv. Rilisark. Krigsrelationen. 2 © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

88 Curt Weibull underlaandlar1a.a skulle mCatas den 13 februari i Wudlcöping pi Langeland eller p5 SprogiP anellana Sjallarad och Fyen. 1 Nyborg tordes, enligt Edvard Ehrensteens uppgift i hails tidigare omnamnda relation ona Carl X Gustafs krig vid riksdagen 1658, ingen tillraidca Carl X Gustaf alt på isen g5 biver Stora Balt. Ingen visste om isen bar friiri Svenborg till kaland. Jien Carl S Gustaf släppte icke siria planer p?& en övergång. Han fastli6lP dem energiskt. Hari siinde nya patruller mot FaBsler, Earigeliand och Laland %r att under- söka isen på vjgeii fran Svenborg l. Raa~porteriiafran dessa nya pataealler blevo avgbrande. De fQrst linkomna rapporterna iurieliöliio, att tövädi.el: och stormen, som var blandat med siiöglopp, hade f6ga skadat Pseaa.. Man f6rrmaodade, att den Bill och amed kuaide bliva slarlrare dirav, om Gud ville lata vinter iter följa 2. Carl X Gustaf fattade ornedelbart innebordena sch betydelsen av dessa rapporter. De8 var »iii~starinatt», men han bre8 strax upp från Nyborg. Han tog Corfitz UBfeld och kavalleriet med sig och lämnade Wrangel och infanteriet i Nyborg 3. Sent p5 kvällen den 5 februari iiom Carl S Gustaf till SVCII~OI-g.Vid framkonisten dit fann lian, att regementena dar i enlighet med tidigare order samma afton under mark- grevens av Raden befal marscherat till Laamgelarid; ett regemente, som beordrats till Nyborg, hade misstagit sig och gall till Sveaiborg. Strax fQre kl. 11 pi kvalleil återP;om en till namnet oliiind major. I spetsen f6r 60 ryttare hade han re1rognosceral isen mot Laland. Han rapporlerade: i sluten trupp7 i trav och till och med i galopp hade han ridit över isen; han hade funnit den tillrackligt stark. Majosera. hade iiveii lagit nagra fsilgar p5 1,åland; Sven alla dessa sade, att iseri var tillräckligt siark Denna svenska patrull omtalas

Terloil till Mazarin. Vaalse p& Falster ''/n 1658. Krigsrelationen. Carl X Gustaf till generalissiiniis Adolf .lohan. Vaalce '/e 1658. Riks- reg. Sv. Riksarlr.; Terlon till Mazariil. Vaalse 1658; I

Taget över Balt. 19

iven i era saintida dansk alana~aackanteckning~Den hade varit i land vid Grinasled gard pa %iland och plundrat denna j. Edvard Elirensteeni uppger i sin riltsdagsrelation, att Carl X Gustaf P Svenborg fick eiraderratteilse om isens styrka. Uppgiftena ar riktig. Sin kunskap liar konungen Ett genoan deni sveaaslie majoreias rapport, som gav klart besiied ona isen mellan Lanagelarmd och L5latmd. Pi gr~andvalav derina rapport fattade Carl X. Ge-istaf siit beslut. Baii besloi, att redan sannma natt g5 6ver [il%Langëlaiid. Carl X Ginstaf lattadc det fbrsta avgörande hesleitet om övergangen :iv Stora Balt i Sveiiborg. I detfka Ogonblick iallriicbde Corfilz Ulleld som Iianis narmaste man, det liar icke alldeles ulala ratt sagts som hans slabsclief. P5 Báolaungeans befallning meddelade haaa Carl Gustaf TVraiigel den rapport, som ingatt om isen meliara Langelan-md scli Laland samt kon~aiigeiisbec%rat. »I detia nu,» skrev Psan Bil. l1 125 krallen till Wrangel, »g$ vira trupper 6ver till 1,aaigeBaimd. Om isen i morgon ir likadan sormi nu, Iioppas Hanis Maj:$ kunna HBta arnieena aaaarsclmera till Lalarad i niorgon biitidau. I

20 Curt 14'eibull. vor0 fortfarande gynnsamnna: isen var god ilog, inte tvivel, att det skulle bara Bver l. Den sveiaska armeen under konungens direkta befii1 p5 Langeland var enligt den officiella krigsrelafioneaa "r~atorn »officerare och esia~idarferne»inte 6ver 2000 ryttare. Dera hade försvagats genom att ryttarna i stor myckenhet begivit sig bort pQplui~dring Meii Carl 4i Gustaf tvekade icke. Trots armeens Iilenhet bes%6tlaan g&Qver till kiland. Marschen gick ut p2 isen. Ryttarna gingo till fots sch Bedde sina kiaslaa- vid tygeln, för att tyeigdena ej skulle bliva s5 stor. Carl S Gustaf sjalv 608gde i eftertr~nppeia.))Man laar aldrig hört sagas, att det hav man maste g5 Qver och vilket ar tre mil brett, (»trois grandes iietas») nagorhsinm varit ti%Pfri.biset,»skrev Terlon till kar- dinal Mazarin; »det var nagot hag~nadsvackarmde,nar mara var mitt ute p5 isen och s3g vida havet pi bada sidor». Marschen torde ha följt samma vag soin den svenske majoren och hans patrull ridit deni 5 februari. Malet var den plals, dar patr~allen varit i land, Grimsteds gard p& Laland. Vid pass middag den 6 februari var Carl S Gustaf ocla den svenaslia arnaken framme 3. Fyen hade salinat ajla fasta platser. P5 Laland Bag dar- emot en stark fiistnling, NaPisliov med dess stad. Carl X Gkaslaf lat p5 aftonen den 6 februari en trumpetare uppfordra staden att ge sig. Komim-ier~danPenviigrade och avvisade trumpetaren »med en hop spotska ord.» Men redan f6lJande dag kapi- tulerade fästningen till Corfifz Billfeld 4. Carl X Gustafs marsch Bitande ohindrad fortsatta. Den S tog han sikt huvtidkvarter i Vaalse på Falster.

Krigsrelationen. Warlbom, J. L., Karl X Gustaf från Weiehsel till Balt 453, liar på delvis osaker grund beraliilat Carl X Gustafs armé vid Biiltövergåilgeii den B februari till »minst 4000 man och några buiidra daröver)). Terlon till Mazarin. Vaalse på Falster 1°/2 1658. Krigsrelatioiien. Denna angcr oriktigt, att övergångeii till Lålaiid skedde den 7 februari. E. Ehrenstcei~sdagboksaiiteckiiiiigar &r 1658. Haiidl, rör. Skaildina- viens historia 39: 356. Krigsrelatioilen. Overstarna Boths och Edmoiidts ovan sid. 19 anförda relationer. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Tåget över Balt. 21

Carl S Gustaf stod p5 Falster. blen Baget Bver Balt var icke genom%r% harmed. Carl X Gustafs egen Uvergarng av Stora Balt var ett gventyrligt företag. Men del kanske iiventyr- Bigaste av allt var, att Carl X Gaeskaf Iiimriat en henvtaddel av diena svenska armeen kvar p%Fyern. Denna stod a~rni~~ai Nyborg under Carl Gustaf Wrangels overbefil l. Genom Corfitz UPfePd hade konanngen fran Svenborg givit FVa-angel order, att antingen g5 over liHP I

' ë81.1b0111, J. L., a. a.. -255 har beriikilat TVrangels iirmk till »inalles kanske 2'200 man eller något niindre~. Aven denna beriikiiiilg vilar på osiilier grurid. Carl Gustaf TVraiigel till Carl X Giislaf. Xyborg 6/2 1858. Björlin, G., a. a. 52. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

22 Curt Weibull. på Fyen, den andra på Idaland och Falster, Men Ivrangels hopp att Gud måtte fördröja det inbrytande tövadret gick B uppfyllelse. Den 7 febraaari var 3VrangeP på Idangeland. Föl- jaride dag krniade haii frin Grimsted underritta Carl X Gustaf om att lian och hans armé stod på 1,iPand l. Tåget över Bil&var genoanfört.

I tidigare framstallningar av Taget over Balt ha kallorna begagnats utan Biiiiisyn till deras avfaltningslid och liaraktar. Framstillniiigarna 2.8-0 mosaiker med stenar Biinlatade frin alla kiilloriia, men främst fran de yngsta ocla fran dessas dra- rnatiska scener och gaibtores'lia detaljer. Den hamstallining, som kar lamnats, ar ufes8utande byggd p5 skriftliga Prvarlevsr frin dagarna för Tåget éiver Balt och p2 samlida berattelser. Framst5llningena Imar blivit avviltande. Erik Dahlberglis Insats kari p6 gruridval av det samtida kallmaterialet noggrant avgrarnsas och bestammas. Den liar varit aaT samma karaktär, som trenne andra sveaiska rege- me~atsofficerares,generala4 utan ten Fredrik von AhrensdosB9 iiverstelöjtnanten Liibecker ocBn en till namnet okind sverisli major. Samtliga Ina utkommenderats f6r alt rekognoscera isen pi Stora Balt. von Ahrerasdorff och %iibeeker ha undersökt isen mellan Nyborg och Hiorsör. Den "rre har deil 3 februari varit i narhetean av Sjallanid och kunnat faststiilla, att isen denna dag bar f6r en mindre tr~sppstyrka. Erik Dahlbergln kar den 2 eller 3 februari undersökt asean mellan Langeland och Eåland ocla kunnat rapportera, att han »intet annat hoppades, in att det nogsamt skulle bara Bver». Den svenske majoren har slutligen den 5 februari kunnat definitivt niled- dela Carl X Geistaf, att isen bar från Svenborg till Laland. Erik Dahlberglis rapport om isen mellan kangeland och Låland har inkommit sent, först ngra fem dygn efter hails aitkori~mendering. Förseningen har iiventyrat övergangen av

Carl Gustaf Wraiigel till Carl X Gustaf. Sranrkjer slott 7/2 och Grimsted gård R/? 1658. C. G. WraiigeIs brev tiIl I<. M:t. Sv. Kiltsark. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Tåget över Balt. 23

Stora BgIB, och Carl X Giastaf har icke utan grund anmlrlagat Erik Dahlberglas överbefälhavare "r l5nmgsamhet och misstanakt Pionom för f6rsuaaalaaelse att strilat lyda order. Lika litet son13 von Ahreiisdoi-fis rapport har Erik Dahlberglis haft avgorande betydelse. Erik Dahlbergh har icke varit deri narmasle upp- hovsmanneri Bill Carl S Gustafs besleit att g5 över Balt; hans rekognsseeriwg av Isen icke varit alsl lags giv onde; laanis råd icke beslamt Nordens 8de. En Civergaiig uv Balt ingieli allt- sedan landg5nagen p5 Fyen oavbrutet i Carl X Gustafs planer; de avgörande besl~ateam om övergangen Ima grundats pi andra reksgiaosceriaigar och rapporter an Erik Dahlberglis. Dera betydelse, som Imislorieslirivniaage~atradi8loalellt %ill- erlriint Erik Dahlbergh for Taget över Balt, har inalet stöd i samtida kallor. Den vilar helt pi Eriii Dahlbergbs egna berattelser. Under tiden efter 'raget över Balt árvarstod Erik Dahl- bergh sasom gerieralkvarterm2stareBöjtnant. Han anviindes i viktiga uppdrag av konungen. Men lian erhöll ingen militar befordran och likalitet nigon belening f6r agon on slii insais under Tåget 6ver Balt Efter Carl X Gerstafs d6d fick Dahl- bergh enligt egen uppfatta-iiwg )>lida omålaga förfhPljelser sch f6rtret~. Han utnämndes 1660 till överstelCij8naniie vid Seder- manlands regemente, men fick i ej ramindre an fjorton ar

I saiimhaiid med ett hemligt uppdrag. eiiligt Dahlberghs cgeri uppgift i sin s. Ii. dagbok delvis ett spio1ieriupl)drag - avritiiii~gav Iiroiiborg slott -, fick Dahlbergh genom kunglig1 hrer av den 16 april 1658 280 dlr. sii~t:s raiita av iiagra gårdar och enligt uppgift i dagboken aven löfte om adelskap. Efter ett nytt spioiieriuppdrag - avritning av liöpenhamns befästningar - påmintes i ett nytt kungligt brev till Barnmaveii av deii 29 augusti 1658, att deiina ranta skulle liiiiii~as så snart iiagra gårdar heriiföllo till kronan och detta iiiativerat med Dahlberglis »oförtrutila ocli Lrogiia Iirigstjiinst~~.idnnra så sent som 1661 hade emellertid denna donatioii ej effektuerats. Dalilbergli klagar i skrivelse till rikskaiislerti Magnus Gabriel de la Grardie den 10 juni 1661, att de 200 dlr. san:ls ränta, soin konungen donerat honoin för 3 5s sedan, hade uteblivit. Han erh6ll doiiatiorien först genom brev av den 10 augiisti 166'2. Adelsliap erhöll Dahlbergh först den 23 november 1660. Erics- son, E., och Vennberg, E., Erik Dahlhergh 69, 198, 202; Miinthe, L, W:son i Tidskrift för fortifikation 1922, 48. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

kvarsta obefordrad. Han blev "rbigingena hade 1669, di Blan f6reslagits till eivershe vid Narke-Varmlands regemente och 1644 vid BiIBsiittande av gerierallivartermaskarebefatti~ingenl. Da?allbergh sjiilv hade en bestamd uppfattning om orsaken till dessa sina motgii~gar. Orsaken var den hatskhet, som riksannira%enCarl Gustaf Wrangel fattat bilil honom p5 grund av hans insalser vid 'Taget over Biil%. »Ehuruväl nu allt (6verg5ngen av Stora Balt) härigenom viil och lyckligen av- lopp, och Gud beskärde en god fl-ed», skriver DaB-alberg1-n i sin s. k. dagbok, »s5 blev dock riksamiralen mig efter den dagen aldrig god, utan mycliet hiitsk, havandes alltid sedanm Grhindrah min 1yc%;a,i synnerhet i det pGf6lJarade högstbeklag- lige interregnuna, alt jag, P det Jag hade f6rtjiint tack, d5rf6r blev habad och alltsa befann mig infra virbutem (et) iaavidiarn och har dstsedermera Iida många f6rEiQelser och fOrtref~ Taget over Balt blev under dessa EOrh5lBaniden en han- delse kring vilken Dalilberglis fantasi kretsade Intensivt. 1 icke mindre Bn ses bevarade skrifter - i sin s. k. dagBsoP<, i sina diarier, i en olryck&relation och P sin 1e.c.natPsbesksiv- ning - liar han f6r samtid och efterviirld beriittat onn den avgQraiade roil han spelat 3. Alla dessa beriiflelser 5i.o nara, delvis ordagrant överensst5mmande. Alla ha tillPiommit rnibmga ar eRes B-aGndelsernma och f6nst efter de motgangar Dalnlbergh rönt haiider »det högst beklaglige interregri~amu. De bara tydliga spår harav. De aro P detaljerna fulla av felaktiglieter. H tre av beriittelserraa, vilka kunde viintas fisf6rre sfintllghet, laan- DahBbergla diirjiimte förkorta8 sin rekogno- p. Ericsson, E., och Vennberg, E., Erik Dahlhergh 20.1. Erik Dahlberghs dagbok, ulg. av Herinan Euiidströin, 117. "rik Dahlherghs dagbok, ulg. av Herinaii Luiidström, 114. Uppsala 1912; Erik Dahlberghs diariuili 1655--1866. Meddelandeii från I

Tåget över ~a~t. 25 seeringsexpedition med ett helt dygn. Han uppger att han iiterkorrannit fran denna den 3 februari l. 1 samtliga %rfram- stalliiingen sr-iedvriden genom uteslut iaing OCPI lioncentra f'iow. Ingen annan rekogaaoscerirag av isen q,: Stora B51t ána Erili Dablberghs egen sinninaines. Allt ar Pioncentrerat kring Blans person, Pmanms rekognoscerliig och hans insatser tinder Taget Bver Balt. Bristei-nnia iiro iögonenfallande. Meim sia virre. Bta~~udtennati Erik Dahlberghs &,eriittelser:ir hans utfastelse at&"ra Carl Y Gustaf och hans arm6 over Stora Balt. Roiiungeai godtager denna utfastelse. II den s. Bi. dagboken sker det med orden: »H skolen ock si gOrc%». Pi Langelanrd befaller han enligt samma 9ia1Ha EraPi Dahlbergh alt visa al-méen viigean 8ver BiiPh. »Son1 jag ock glorde med den lycka)), sager Erik Dahlbergla >)attemot BiBoeBiaii 3 eftermid- dagen hade Hans Kungl. hIIaj:t amed sin hela ar1116 tatar: den allra ringaste skada, den Högste vare iirad, passerat Stora Balt in till laerïegsrden Grimsked p5 lI,SEaisd». Vid fredsban- ketteaa pi Fredriksborgs slott utpekar Carl S Gustaf ocksa Eriii DalmPi~erglz.f6r Fredrik III s5som den, vilken visat Baoa~oa~a viigen hit ara p5 Sjiilland. Erik DaliBbergh laar sillunda enligt denna sin beraltelse f6ljt Carl X Geastafs arnmk p% marschen fr5n Nyhoi-g över I.5land till Sj5lland. Han har tappfyllt siii eztfasteBse alt fBra arrnkeri Gver Balt. Vid ett annat tillfalle laar Eril; Dahlbergh emellertid Piinariat andra uppgifter om var Bian tillbringat dagarna fBi- Taget Bver Balt. Under den stora processen i Malmö 1659 mot CorPitz Ulfeld hrklasade dennes maka 1,eoriora CPii.istiama, alt Erila Dakmhbergh hade »hat» mot hennes make. Detta Brade hail visat genom att sasom generallivarterrn5siare under filttiget i Danmarli giva honom »det sletteste Pivartee3 och det langsk var avlagset från Hans Kungl. Nl%:l». Erik Dablbergh bemötte detta pastiiende i en inlaga till komn11Bssosialr~8leaa P MaBmiP, Han sade sig vara oskyldig till Corfitz Ulfelds »slette Bivarter)). Beviset harhr lämnade han genom eii redogoïelise fia- var

26 Curt Weibull. han inppehållit sig bland annat under dagarna f~rTaget över Balt. Erik Dablbergla avger denna redogörelse under upp- repade bedyranden, att han ar en ärlig man, som intet mer säger eller skriver an rad sant ar och haal med gott sam- vete för Gud kan bestai. F6r har ifragavarande dagar sliriver Erik Ilahlbergh: »Den 6 februari reste Mans Kungl. Maj-9.tbittida ifrån Nyborg och fortsatte sial marsch över Langeland och Ea%and, nien jag blear efter Iios Hans Excell: Bilisarnirallen vid infanteriet och attraperade Hans Kungl. MajA ej l6rriin den 11 februari upp5 Falster i Vaalse by, yarest Hans Maj:t redan stod i Bmuvudkvarteret och andra dagen som den 12. dito över Sundet vid Vordingborg uppå Sjalland gick. Uti hela denna marselaen från Ngrborg till Vordingborg på Sjalland blev jag herr Greve Ulfeld ej varse f6rrara i Vordinagborg, då konfe- rensen med de danska herras kommissarier hållas skulle, förmodar att lian hos Hans Maj3 vistat liar, alt alltså dar herr Greven tipp5 denne marschen Illa har varit logerat, jag oskyldig ar» l.

Ecoliora Christina till Kon~iriissorialr~iteni Maliilö. Malmö 22/rz 1659; Erik Dalilhergh till Kommissorialrättcn i Malmö. Helsingör 2'/i2 1659. Iiom- missorialrattei~i Malmö. Handlingar 1. Sv. Riksark. - I sin iiilaga uppger Erik Dahlbergh aven, att han vid dterliomsteii från sin rekognoscering av isen på Stora Balt triiflade Carl X Gustaf i Odense: ))Den 31 januari andra dagen därefter blev jag av Mans Iiungl. Maj:t sltickadi som var man vet, till Zåland att rekognoscera isens starkhet uppå Balten och Irom intet till Rans Maj:t förr iiii deil 6 februari darefter om iiatteii i Odense, varest huvudkvarterel av andra redan så var designerat, att jag själv intet kvarter hade, och såsom Huils Maj:t samma riatt rgclite till Nyborg, så hade riks- ainiralen Exccll: ack diirsammastiides låtii grnom andra distribuera Irvarte- ren för min ankomst, så att dar herr greve Ulield uppå dessa orter har blivit illa accominoderal, sådan mig ej inlputeras kan». Endast i sin s. k. dagbok förlägger Erik Dahlbergh sitt berömda sammanträffande med konuiigei~till Dalum lrlostcr. - Erila Dahlberghs datering av Carl X Gustafs avresa frira Nyborg är i inlagan liksom i hans övriga berattelser oriktig. I tre av diarierna förlägges den till de11 4/2, i deii otryckta relationen till den 5/z, »in allen fruhe» ocli i den s. k. dagboken till den 29/1 ,om morgonen. Dahlberghs datering av händelserna under denna lid är, såsoni ofta framhållits, genom- gående förvirrad. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

' F Tåget över Balt. 2 i Dessa Erik Dahlbergbs uppgifter fran 1659 5ro oforen- liga nned hans avsevart senare skrlvlaa berattelse om Taget över Balt. Erik DahlbergY~har enligt de föri-n e.j kurina%föra Carl X Gust:iE och lians arm6 Bivei- Stora Balt. Han har icke varit med tiar Carl X Gustaf gick över Balt. Han har, när detla skedde, varit hos riksanmairalen Carl Gustaf \Jrrangel vid infanteriet Y Nyhorg l. Erik Dalilberghs berattelse om Taget 6ver Biila iiu sliraven med livlig fantasi. Han har i den pa 5ldre dagar tiIPerk5nt sig sjah en roll och en betydelse, som han enligt sitt eget, aret efter I~andelseai ~~EQH"don~sfol avgivna vlttnesnmil icke kunnat ha. Erik Dalalbergla iir en otillf6rBitlig sagesnian. Ur litterar syiipunkt iir eniel%en.lidli>eriiftelseai 1 hanis s. k. dagbok ett lioaas&verlic. De berömda seeiierila a DaPum Kloster, på Nyborg slott, pi Stora Balts is och vid fredsbankeiten p5 Fredriksborg med Erik Ijahlbergh sjalv som huvudperson iiro feelinade med överfygande dramatisk Det drama- iiska har överviildigat ocli misslett en senare Biislsrieskrl-\rn4ng, Taget över Biile liar mililiirh varit platalagt och %rkPerett med Imell anniana sansorg ocli griundlighet iiil Eril; Dahlberghs och en senare histories8irPvnin~ framstiillningai- l5 ter aria. Carl Gustaf X'ranmgs-l, Fabian Berlades och en rad sRices.are, till namnet kanda och okanda och bland dessa iiven Erik Dahl- bergli, ha nnedverliat fniirvici. Inga beslut ha fattats, inga steg tagiks utan föregieiide, på olilia vágar inriBiBaderekognosceringar och fr~lippfhjrflyllningar Men djarvBie8en i f6retaget gar 6ver griiiisen till det aventyrliga. Carl S Gustaf arar sedan harra- domen vair att marschera och &Ira over Mälarens och de n-aellansvenska sjoiarnas Isar. Dessa ligga ofta or~abbligai i veclior och manader, och deras farbarhet minskas icke plöts- ligt av en storm eller ett 88v5der. Isen p5 Stora Biil$ iir av annan art. Carl X Gustaf arar varnad fös alt isen hár, laur

I I)ahll~erghs aldsta diariuin saknas dagdateringar tör Boiiii~igeiis inarsclier och huvudkvarter under tiden 1-8 februari. Förbillandet ger en ailtydaii o111 att Dahlbergh ej exakt kalit dessa ocli ej varit vid lionungens arriié under dessa dagar. Bjorlill, G., 3. a., 28. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

28 Curt Weibull. stark cien an var, kunde brytas upp på n5gra timmar. Nan- han den 6 februari lämnade ena lieivraddelen av armeen kvar pi. Fyen ocBi sjdv med den andra gick över Stora Balt, handlade harm som om det gallde att marschera över nagon av Mälarens vikas eller Mellansveriges insjhr. Tåget over Balt var ett hasardspel. I det avgörande ogonblicket stod icke heller vid Carl X Gustafs sida riksami- raleai Carl Gustaf Wra~~geloela araslrariga svenska generaler. »Generaler>>,sager Samuel Pufei~dorfi detta saaninrnanlaang, »keanna ratta sina ridslag endast och allenast efter vad sakerhet och sunt firntafb ger vid handen; de fa idte strax gar- don, om de siitta huvudaktioa~enai ögonsken~Bigfara ocla keanna icke heller tillta sig den fria makt att skalta oeBa valta, som tillkommer endast koilungar» l, Carl S Gustafs naranasfe man p5 kvaBPe~a deii 5 februari i Sve~nborgvar en Hsaarm f~al8 av Biat och passioner: Gorfitz Ulfeld.

VI. Corfitz UIfeld, gift med Chrbskiern IV:s dotter keonsra Christirla, »SammersnaPndets» f6rfatkariiiria, Bnade under en f~ljdav &s varit Dasamarlis rikashovnaa5stare9 dess ledaamde statsman och mest Bysande Zdling. Haris framsta insats i Danmarks politik under delmrma tid var Dananiarks anslaatning till Nederlanderna oela det 1649 ingingtaa f6rsvarsfGrbundet mellan Daiimark och denna anakt. Forbundet blev Danmarks raddaaiilg: 1658 tarader andra kriget med Sverige. Corfitz Ulfeld Ilar karaliteriserals ined ordena: »liele cit liv igjmnem Biavde Bsan Spillerens Natur i sig>>.Kar han satt med korteni p5 laand, nekade Iman sig ingenting. Det I5g över I-sans politik nagot vagat, nagot av knall scla fall Pi soinmarean B651 hade Corfitz Elfel$ stBrtats från sin maktställning B Danmark. Han gick i landsflykt sch levde under filjalade ar i Sverige och vid drott~iingCL~rástinas hov. Hati fëPsde hiirifa.511 ett oavbrutet krig mot dem soni störtat ------l Pufendcrf, S., Sieben Biicher voti deneri Thateii Sar1 Gustav~412. Niirnberg 1697. Fridericia, J. A., hdelsv~ldeiis sidstc Dage S, 116. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Tiigct över ~ält. 29

honom, Fredrik III ocli hans gerni8 Sophia Anialia. Att Corfitz Elfeld ostraliFat P arerooriga skrifter fatt frki Sverige saragripa Fredrik IIII och hans regering, oar en av de orsaker till krig, som angavos i deim danska krigsiörk3aringen 1657. Om icke f6rr liar troi1cltif8el 1654 fört Carl X Gustaf och Corfitz Ulfeld samman. Csrfatz UBfeld hade en icke alldeles ovasentlig del i detta, Han finansierade droltnjng Christinas resa fran Sverige och i ej rinigu grad aven Carl X Gustafs eget regeriiagstilltr%de. Vid drottnmia~gens avresa frH-an Stoak- holm BBnade Corfitz UBfeld henne den 82 juiii 1659 icke miridre an 200.000:- riksdaler. Fr5n j ~ini1654-juli 1655 fick Carl X Gustaf i olika poster Iaaa av Corfitz Ulfeld p5 can~~i~aii%agt114.543:-- riksdaler och av hans sviirmoder, Klrsteii Murili 40.009:- rilisdaler. H hypofek Pick Iman av drsttaiiarng Chrislina bl. a. slottet och amtet Bartli i Pornnraern l. Nar Carl X Gustaf p5 vag mol Dananark passerade Skral- sunad, gid

,llolbech, C., Om Corfitz Clfeldt som lanci\fciirr~clcr och Corfilz Ulfeldts bfidleï og Rigdom i Daiisk Hist. tidsslir. 111, 412, 122, 462; Eio- graphica, Ulfeld. Sv. Riksark. Carl X Gustafs öppna brev. Stralsuiid 1°/7 165'7. Martin TVeibull, Till Corfilz Ulfelds historia. Samlingar iitg. för de skanska laiidsltapeiis Iiislo- siska och arkeologislra förening VI, 32 © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

30 Curt Weibull. Sin stallning till koiiung och faderneslaild tippfatlade han p5 samma satt soni medeltidens storman ocla 1600-faletc fronde- rande feodalherrar i Frarikrike. Att skifta kon~angoch fäder- nesland arar för ho~ionien förorattad adelsimaans oförytterliga riiltigliet l. Under kriget vann Corfitz UlfePd Carl X Gustafs stora f6rtroende. Na"fredsuriderlaanid%ingar p& hosie11 1657 inleddes med Darimark, utsag Carl X Gwsiaf honom janate riksrådet Sten Biellie till sin eaanderhandlare ocli Biit B~aaaom ~~ppsatta det svenska förslaget till ii-edsvilllcor. Fredseaaaderhand9ingarnca pi hösten 46,57 ahanilo ut i sanden. De inaleddes afer efter Carl X Grislafs övergiing till Fyeni, Aven iiu utsåg. Carl Y Gustaf Corfitz Ulfe'eld till svensk fredsranderBrnaradlaree Daiaska protester avvisades. Danmarks laridsflyklige rYkslrnoom5st:1se slöt sou-n Sveriges underhandlare fredear i Roskilde. Hail .sjiilv tillförsabrades i fredstraktaten Laterst5lBarade av sini egenidom

Ett markant viiincshord om deiiria CoriiQz UlfePds uppiattiairig ger ett brev fran honom till påveii Alexaiider VII, dairrat Xaliiio iii Seairdiriavia 3j'e 1659:

» Saritissimo Padre Srouaildome per adesso in tal stalo, chc soiio padroiie di me stesso et libero d'ogili obligatioiie dr seruitij, ine soiio resolulo, di offcrire A Su Sailtita la inia persona, insieme con la mia scruitii come c011 questa leticra me offerisco A Su Santita, con ogni huinilta, et iii caso che gli mei pochi seruitij gli possii~oser grati et Su Sanlith me riceue uel Siio seruitio et sotiio la sua protettione con la mia i'amillia, yo spero ehe rio11 gli sarb inutile, ma gli rcnderb tutti gli seruitij che il mio debole judieio el il poco di talento ehe Idio me ha dato, me coriccdcr8 mi lasciaro inpiegare in tutto yuello ehe parera coii~ieneeiole 5 Su Sailtita, secoiido le mie forze et pocn seieriza. Si Su Santita agrada questa mia huinilissima offerta, me presentar* en persona A gli suoi piedi, par riceucre gli suoi Conimaiidan~eilti.Spero, una risposta benigna. II 4Creatore del universo ct datore de tutti gli beni, d~ia h Sin Santita, Pace, lunga uita, sariit8 et allegrezza. di Sua Saritita Aumil"l0 et obedieill1"o seruo Coriiificio conie d'UIIiPeldt.» Archivio del Vaticaiio. Priiicipi 82. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Taget över Balt. 3 1 och sina och sian sons lan i Danniark ocli Norge jamte skadestiild och frilaet att bygga oeli bo i Daninark. CorGtz Ulfeld laar tjiinat Carl X Gustaf icke endast som diplomat. Han hade militar talbildning ocli laar gjort insatser iivera 1 Brigfisringen, Nar Carl X Gustaf p5 Imöslen 1657 plaiierade en Bverging till sjiass till Fyern och SjiiIBai~d,stallde haii Corfitz Ulfeld soin radgivare vid Caii.1 Gustaf FVraaigeBs sida. »Sasom Corfikz Ulfe%d bas2 vet lagenbeten p5 de or- terna, allisa vele I med hoiiom hiist överliiggaa>,skrev koiluragen till Mrrangel l. De I15dia fisrsta heavt1dh5nidelse-sma i kriget voro Fi-edrilas- ocldes erövring och Bvergirrgen asT %,illa Bah. Efter bada dessa hii~xclelser har Corfitz UIfeld av Carl S Gristaf fatt stora donatio~aer: efter Predrikssddes erQvrPisg bland anan:al gods p5 Jylland, efter Qvergiingexi av I,illa BSBS gods p5 Fyern. Sarmnolilit bhda dessa dona8ioner, i varje fall meca sakerhet den senare, vas eai belBnlniig. Den gavs, som det Iieter i det aiidi-a dagen efter Ovei.gaiigei-8 ~~tfardadedonationsbrevet, sedaix koiitangen tagit E Bvera~iigai~de»dela myeket goda och nayllign tjiinst» som U%feld »l-kittiRls troget och med talom- ordeaiillg dexlerbfel visat» I de herattande Bi5lIornaa m0ta olika uppgifter om den roll Confik UHeld spelcit vid Taget Over Balt. Erik Dahlbergh framstaller bide i sin s. k. dagbok, i sina diarier och P sin otryckta relation oin kriget CorGtz Ulleld som iaestamd mot- stiindaïe till planerna att pi iseri g5 6ver Stora Balt. Corfitz UBPeld slaalB Iiltsonn Carl Gustaf Wrailgel vid krigsradet i Nyboi-g ha avrrltt Carl X Gustaf hasifrA11. Med exempel fran sin egen erfareialiei sPialP han ha iörsôkl viirmda konaersageais tankar bort fraln detta besieit. Isen p5 Stora Biilt, sliaPP Blan ha framlialllf, var obest2ndig och farlig. Eiaa timmen kunde main böra över dens med stora Pastade och meel ses laasbar

F. F. Carlson, Sveriges historia under koiiii~igariia av pfalziska huset 1, 431. Stockholm 1883. Molbech, C., Om Corfitz U1Eeldt i Dansk Hist. Tidsslir. 1x1, 431; Birket Smith, S., Leonoïa Cliristiria Grevinde Clieldls hislorie I, 303; Carl X Gustafs donationsbrev. Dalum l/2 1658. Rilisreg. Sv. Iiilisark. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

32 Curt Weibull. förspända Aragnar, lagen en storm kunde bryta upp isen, och tirnineri darefter kunde de största krigs- och lastfartyg segla dar B öppet vatten. Riksridet Axel Urup, skall Corfiiz UBfeBd ha berattat, hade en ging %tt erfara detta. Han hade rest över isen ocla kommit i land, men en god Pialvtimme senare hade Haan sjalv Fått se, huru nagn-a hans a-tmstvagazar, som gå grund av tyngden icke kunnat f6BJa horaom fort nog, hade gatt bi19 botten. Korni hart viider, nar arrnkenm var mitt tate p5 Stora Balt, menade Corfitz Ulfeld, Beinde mari dirför befara, at8 )>icke ett enda ben av heta armken komme diii-ifranu. Sjalv skall Erik DaPi11Caei-gh, liseriittar ban, ha varit »i en farlig sPtoBa» P-mos Carl Giastaf 'BYsangeB och Corbatz Ulfeld >>såsomden som styrkte Igenom sina beriittelser Hans Maj:&att fatta sadana siill- samma och, som de sade, skadliga och farliga resolutioner» Enligt egen uppgift s5ade Erik Dahlbergh originalet av ett sitt diarium över Carl X Gustafs krig i jeini 8681 tlP1 Sésmaael Pufendorf? som vid denna tid var sysselsatt med ut- arbetande av sin Carl X Gustafs historia " Sanauel Pufendosf begagnade det f6r sin framst58lwing. Meaa han underBi2iide Eril; Dahlberghs berahhelse om Corfifz UBfelds inistall~-iingta11 planerna p5 en 6rergang av Stora Balt. Han havdade i denna punkt cia tappfattning, rakt ramotsatt Erik Dah1bergP-i~. Corfntz Ulfeld skall enligt Pufea~dorf vid krigsradet i Nyborg ha tnnderstött Carl S Gustafs planer p2 en överganag av Stora Balt. Hans motiv skall Bia ararit hans hiiftiga önskan att störta Fredrik 411, som jagat horaom at i eliin.de. Pukndori uppger samtidigt, alt vissa personer Iiinade ideen att Egga marschem~icke raka vägen fran Fyen till Sjalland, utan p; en omvag över små8arna. De sade, att denna Id6 var Corfitz Ulfe%ds, och att motivet erar, att det slteille 1,1i i5tta-e att bP1BPntetgöra den sveiiska arméeii, oni den var fördelad p5 flera orter och ej P full styrka kom över till Sjiillarad 3.

Erik Dahllserghs dagbok 115. Erik Dahlberghs diariu~ii 1655-1660. Meddelanden fr511 ICungl. 1rsjg.sarkivet III, 120. Wahrhaftige Relation etc. Danska krigen 1657-1660, XIV: 1. Sv. Riltsark. Erik Dahlherghs diarium, a. a., 69. Puieiidorf, a. a., 412. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Tågel övcr Balt. 33

Uppgift star mot uppgift. Samuel Piafendorf, en samtida nuan med djupgaende kuliskap i tidens historia, har under- kiiilt oeii vraliat Erik Dahlberghs uppgift. Det ar oclisa liitt all se, att denna ligger i linje med den tendens, som utn15rber Dalalberglis frarnsi3llnirmg: alt franistalla sig sjalv som den ende, som rekogiioscerat isen p5 Stora ]Balt och den ende som tillritt era övergång på isen l. Erik Dalalberglas berättelse oina den roll Corfitz Ulfeld spelat vid Taget över Riilt lisaan idte blllerlr~rinasnågot vitsord. Meil enbart p5 Samuel Pufen- dorfs berittelse kan icke heller med full säkerhet avgöras, Bilar det verliligen varit. Annal Billmaleriial måste indragas H undersökningen. Det har Ilar redar] tidigare framPaHBlits, alt imar Carl X Gustaf pS kvallen den 5 februari efter krigsrådet i Nyborg körde till Svenborg, lamilade han Carl Gustaf FVrariigeB kvar i Nyborg. FVrailge% var enligt bade Dalalberghs och Pufen- dorfs laerattelse motståndare till en örergang p5 isen av Stora Balt. Hionungen tog darernot Corfitz Ulleld med sig. Lika litet soni niellail Erik Dahlbergh ocli Carl Gustal' Wraiigel radde något golt persoiiligl f6rhållaiide inellaii denne och Corfitz Ulleld. On1 Carl Gustaf Wraiigel har Dahlbergh sagt, att lian var hoiiom arnycket hats!r». Eco~ioraChristina liar sagt något likilailde oni Dahlbcrgh. Under processen rnot Corfite Ulfeld i Malmö I659 förklarade hon, att Dahlbergh i Fredrilis- otlde 1657 »iick Iiat» till beiiile och lieiiiies i1iaBe och >oss truede.. IPahP- hcrgh hade varit inkvarterad hos prasteii i Fredriksodde, och denne hade beklagat sig hos Leoriora Christina over Dahlberghs »haarde Lïactameiltn. Leonora Cliristiiia hade åstadkoinniit, att Dahlhergli två ganger fatt tillrälta- ~isiiiiigav Carl Guslaf TVraiigcl och hefallniiig at1 sölca sig ett nyli livarler. Dalilb~rglihade då sagt till prasleil i folks iiiirvaro: »iiii, nu, ar jag eii iirlig karl, då skall jag Ulfeld ocli hans grevirina det I>etala». Under det följande fälttåget hadc ha11 givit Ulfeld »det slcttcste kvarter och det längst var av- 15gx"Lråii Haris Iiu~igi. Maj:t». Erik Dahlbergh Iiar erkänt, att han i ~rcdriksodde fått ti!lra2tavisrring av Carl Gustaf Wrangel och att derine iiii

34 Curt Weibull. Nar han i Svenborg på natten tP11 den 5 februari fattade det första avgörande beslutet om övergingen av Stora Ba11, intradde Corfitz Ulfeld som hans närmaste man. Corfitz Ulfeld skrev i eget namn Carl S Gustafs order till den svenske riksanalralen Carl Giasiaf Ivrangel att med sin arme gå över Stora Balt. Den 'i februari medverkade han arad Nakskovs kapitulation. Efter det lyckliga genomf6randet av Taget över Balt utdelade Carl X Gustaf åtskilliga belöningar. Erik Dahlbergh fick, som tidigare framlaaflits, ingen belöning. Corfitz Ulfeld fick däremot nu - i Vaalse på Falster dela 10 februari - lilisom efter Fredriksoddes fall ocla eAer övergången av Lilla Balt en donation. Den var av sillisynt storleksord~ling. Han erhöll hela Langeland med alla pertinentiea.. Langeland skulle för honom och hans arvingar vara ett »verkligt hypotek)) fös 300.000 riksdaler. Man och hans arvingar skulle Icke vara skyldiga avsta Laiigeland, förr511 denna summa till fullo betalts honom eller dem l. En manad senare den 10 mars, fick Corfitz hilfeld nya donationer. Carl X Gustaf skanlite honom Herrevadskloster B Skane med BilPhörande tvenne sock- nar Riseherga och Fariiagtofta, och såsom grevskap Sölves- borgs slott och stad l Blekinge med alla under slotlet liggande byar, bönder, undersåtar och lggenhetes, Moti\7eriragen f~r dessa donationer var »de hulde, trogne och markelige tjänster, sardeles vid den nyligen påstående och lyckligen slutne fredstraktaten naed Darimark)), som Corfibz UBfeld gjort och bevisat Carl X Gustaf och Sverige 2. Alla avgörande händelser B det danska kriget, Fredriks- oddes fall, Bvergangen av Lilla BäBt, Tåget Over BaIt och freden i Roskilde, ha f6!jts av stora donationer och belö-

l Martin Weibull a. a., i Samlingar utg. för de skånska landskapens historiska och arkeologiska förening VI, 36. Sanlina donatiorisform har bl. a. anvants för den donation Erik Dahlbergh erhöll under andra danska kriget den l6 november 16.58. Dahlbergh erholl da Varpiilge gård såsom »verkligt hypotek, för 16.000 rilisdalcr. E. 470 Uppsala nniv. bibliotek. Se aven donationer till hertig Adolf Wilheliri ''/r 1658, till Catarina Charlotte de la Ci:ir,iie 16/ii 1658 och till Arvid Forbus 30/ii 4658. Riksreg. Sv. Riksarii. Car! X Gustafs 6ppiia brev. Malmö 1°/3 1658. Kommissorialratten i Malmö 1659. Handlingar I. Sv. Riksark. © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

Tåget över Balt. 35 ningar till Corfitz UlfePd. Donatistserna och motiveringen Gr dessa i donationsbreven bara vittne om den betydelse Carl X Gustaf tillinatt Corfitz Ulfelcis insatser under kriget. I dona- tionsbrevet frira Vaalse, utstallt omedelbart efter hillbordandet av 'Faiget 6ver Balt, PrarnP-iålles uttryckligen donationens karab- tar av belöning. Konu~igeaa har tagit i ësvervSgawde, saiges det, »der1 tanderdåniga devotion och den mycket nyttiga och ber~rnligatjärnst, soria Corfitz UIfeld Iii8tllls och sarskilt under innevarande lirigsexpeditioner med synnerlig trohet, desteritet och vigilanee visat hoamom och laans rike)). Samuel Pufen- dorf berattelse om att Corfitz Ulifeld understött Carl X Gustafs planer pi en övergang av Stora Balt torde vara riktig. NSr Corfitz Ulfeld i Vaalse i donation erhóll hela Langelland kan detta knappast vara annat an en belöning f6r de tjiinster han gjort Carl X Ghasiaf och Sverige vid Tåget över Balt, Taget over Balt ar Carl X Gustafs verk. Han f21citaade beslutet; han tog ansvaret f6r det stora iiventyret, Hans narmasle maim och naaedl~jalpare var Corfitz UBie%d. Det ligger mera saimiiag air1 man i regel ansett i de&namn, som sann- tidens Danmark gav Carl X Gusbafs f~rstadanska krig: »det UlfeBdtske krig)).

Historieii Banner f5 eller ingen krigsbragd Iikartad Tåget över Balt. Samtiden sig i detta ett Gnds omedelbara ingri- pande, nara nog ett mirakel. De armker, som Carl X Gaastaf och Carl Giastaf Tvrangel f6rde över Stora Balt, raknade sanno188ct eradast 3 500 man kil1 hiis% och B 300 man infanteri. Sj5lland saknade langt ifr5n f6rsvarsmöjlig%aetermot dessa armk. De voso kanske stôrre an under Carl X Glistafs andra danska krig. Men konung och folk vors slagna av panik inaf6r en fiende, soni kom 6ver isen. FQrsvarsna6jBigheterna f6rsummades. AIBt retirerade och Iliapit~ilerade. l[ panik f6rdes fredsennderPaa1ad1ingarna. H panik sl6ts freden i Roskilde. Curt VVeib~rll.

('Tryckt januari 1949).