Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021 Rapportnummer 2021:8
Författare Jan Persson, Sara Liljebjörn, Sofie Helgesson med flera Kontaktperson Jan Persson Foto, framsida PhotoMIX Company Kartmaterial Länsstyrelsen Östergötland, © Lantmäteriet Geodatasamverkan – GSD Sverigekartan 1:1 miljon vektor (samtliga kartor) ISBN 978-91-985269-0-5 Upplaga Enbart digital upplaga
© Länsstyrelsen Östergötland 2021
Länsstyrelsen Östergötland Östgötagatan 3, 581 86 Linköping Växel: 010-223 50 00 E-post: [email protected] lansstyrelsen.se/ostergotland Förord
Denna rapport vänder sig till alla som har intresse av att följa eller delta i utvecklingen av bostadsmarknaden i Östergötland. Rapporten är Länsstyrelsen Östergötlands årliga redovisning enligt Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Underlaget utgörs huvudsakligen av kommunernas svar i årets bostadsmarknadsenkät, viss generell statistik samt dialogmöten med länets kommuner och andra aktörer.
Bostadsplanering och bostadsbyggande är centrala frågor för att nå en hållbar utveckling i länet. Genom en ordnad bostadsplanering skapar kommunerna förutsättningar för att alla medborgare ska kunna leva i en god bostad till rimligt pris. I linje med ambitionshöjningar för att tillgodose ett ökande behov av bostäder, ökar också kraven på koordinering av insatser från nationella, regionala och lokala aktörer, både inom den offentliga sektorn, näringslivet och från den enskilde medborgaren.
Länsstyrelsens ambition med den regionala bostadsmarknadsanalysen, förutom att ge en lägesbild av bostadsmarknadssituationen i länet, är att den ska fungera som ett dialoginstrument och förankrat kunskapsunderlag till gagn för fortsatt arbete med bostadsförsörjningen och bostadsutvecklingen i Östergötland.
Arbetet med bostadsmarknadsanalysen har utförts av en arbetsgrupp bestående av samhällsbyggnadsdirektör Jan Persson, samhällsplanerare Sara Lilljebjörn och Sofie Helgesson från enheten för plan- och kultur, integrationsutvecklare Kirsti Ollikainen och samordnare för mänskliga rättigheter Susanne Stålhammar från enheten för social hållbarhet, stödhandläggare Jennie Identeg och civilingenjör Maria Larsson från enheten för energi och klimat samt GIS-analytiker John Jernberg, från enheten för ledningsstöd, kommunikation och GIS.
Ann Holmlid Länsråd
Innehåll
Förord ...... 3 Innehåll ...... 4 1. Inledning och bakgrund ...... 6 1.1 Syftet med analysen av länets bostadsmarknad ...... 6
1.2 Metod och underlagsmaterial...... 6
1.3 Länsstyrelsens uppdrag och roll ...... 7
1.4 Länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning – översikt ...... 8
1.5 Agenda 2030 och hållbar bostadsförsörjning...... 9
2. Bostadsmarknaden och bostadmarknadsbedömningar ... 12 2.1 Östergötlands förutsättningar...... 13
2.2 Bostadsmarknadsläget i Östergötland 2021 ...... 15
2.3 Hur kommunernas bostadsmarknad har påverkats av coronapandemin ...... 16
3. Östergötlands bostadsplanering ...... 17 3.1 Regional utvecklingsplanering ...... 17
3.2 Planeringsberedskap i kommunerna ...... 19
3.3 Kommunala riktlinjer för bostads-försörjning ...... 20
3.4 Service till bostadssökande ...... 22
3.5 Ekonomiskt stöd till enskilda hushåll ...... 23
4. Bostadsbyggandet i länet ...... 25 4.1 Utvecklingen av bostadsbyggandet ...... 25
4.2 Kommunernas förväntningar om framtida bostadsbyggande ...... 28
4.3 Faktorer som begränsar bostads-byggandet ...... 29
4.4 Förändringar i allmännyttans bestånd ...... 30
4.5 Statliga stöd till bostäder ...... 31
4 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
5. Boende för särskilda grupper ...... 35 5.1 Ungdomar och studenter ...... 35
5.2 Nyanlända ...... 38
5.3 Hemlösa ...... 45
5.4 Äldre ...... 47
5.5 Personer med funktionsnedsättning ...... 50
5.6 Bostadsanpassning ...... 52
6. Vräkningsförebyggande arbete ...... 54 6.1 Nationell samverkan ...... 54
6.2 Regionala aktiviteter ...... 54
6.3 Vräkningsförebyggande arbete – ett arbete som kräver kontinuerligt samarbete ...... 55
7. Diskussion och slutsatser ...... 58 7.1 Bostadsmarknadssituationen i Östergötland ...... 58
7.2 Viktiga utmaningar för länet ...... 60
8. Sammanfattande slutsatser ...... 62 9. Referenser ...... 63
5 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
1. Inledning och bakgrund
I länsstyrelsens instruktion står sedan 2017 att länsstyrelsen i sin verksamhet ska verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Länsstyrelsens uppdrag att årligen beskriva och analysera bostadsmarknaden i länet regleras i förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Utöver att sända en signal till regeringen om läget i länet vänder sig rapporten till aktörer med engagemang i bostadsförsörjningsfrågorna, exempelvis kommuner och andra myndigheter eller bostadsbolag och byggföretag. Innehållet är, tillsammans med Boverkets bostadsmarknadsenkät, exempel på information som kan vara användbar i arbetet med bostadsförsörjning.
1.1 Syftet med analysen av länets bostadsmarknad Rapportens syfte är att presentera en övergripande bild av bostadsmarknaden i länet, baserad på resultatet av bostadsmarknadsenkäten för 2020–2021 som gått ut till länets kommuner. Analysen ska spegla hur kommunerna och länsstyrelsen lever upp till kraven i bostadsförsörjningslagen och hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt.
Det är Länsstyrelsens ambition att rapporten, tillsammans med bilagor, ska fungera som ett underlag för kommuners och andra aktörers arbete med bostadsförsörjning. För att möjliggöra jämförelser mellan olika år följer rapporten i huvudsak samma struktur som den har haft tidigare år.
1.2 Metod och underlagsmaterial Det primära underlaget för analysen utgörs av bostadsmarknadsenkäten som besvaras av kommunerna i december-januari. Enkäten har besvarats av samtliga kommuner i länet även om vissa frågor har blivit obesvarade. Resultatet har kvalitetssäkrats med hjälp av kontaktpersonerna i respektive kommun samt genom dialogmötet med kommunerna som genomfördes den 15 april 2021. Resultaten i Bostadsmarknadsenkäten finns att tillgå via Boverkets Öppna data1. För att underlätta arbetet har en del av de förklaringar som används på Boverkets Öppna data använts i rapporten.
För att underlätta läsbarheten i dokumentet har en sammanställning av vissa enkätsvar lagts i en bilaga, tillsammans med viss allmän statistik från Migrationsverket och Statistiska Centralbyrån, SCB, som har använts som underlag för analysen. I de fall rapporten hänvisar till statistik som finns i bilagan framgår detta av texten.
Arbetsgruppen som har arbetat med att ta fram bostadsmarknadsanalysen har i år bestått av en tjänstemannagrupp från enheten för plan och kultur, enheten för social hållbarhet, enheten för verksamhetsstöd samt enheten för energi- och klimat.
1 Boverkets öppna data, Boverkets bostadsmarknadsenkät, Boverket 6 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
1.3 Länsstyrelsens uppdrag och roll Länsstyrelsen har flera utpekade roller i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (bostadsförsörjningslagen). Länsstyrelsen ska ge kommunerna råd, information och underlag inför deras arbete med bostadsförsörjning samt främja mellankommunal samverkan.
För att vidareutveckla arbetet med bostadsmarknadsanalyserna pågår en kontinuerlig dialog och samarbete mellan länsstyrelserna, Boverket och övriga myndigheter. Enligt bostadsförsörjningslagen ska länsstyrelserna ges tillfälle att yttra sig över kommunernas planering för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska också uppmärksamma kommunerna på behov av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och se till att samordning kommer till stånd. Länsstyrelsen yttrar sig också kring boendeplaneringsfrågor i kommunernas förslag till översiktsplaner.
För att underlätta kommunernas arbete med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning, byta erfarenheter och diskutera aktuella bostadsfrågor bjuder Länsstyrelsen in kommunerna och Regionen till seminarier eller andra former av dialogmöten. Ett sådant möte ordnades den 15 april 2021, där bland annat preliminära bedömningar i bostadsmarknadsanalysen diskuterades. Program och inbjudan till seminariet fanns öppet i Länsstyrelsens kalendarium.
Även andra former av möten har genomförts med syfte att skapa tillfälle för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, såsom en konferens den 29 april mellan tjänstemän som arbetar med boendestöd och vräkningar på kommunernas socialförvaltning, vilket var en del i årets regleringsbrevsuppdrag. Framöver planeras för en liknande konferens för samma kommunala tjänstemannagrupp som har efterfrågat möjlighet till nätverkande. Flera kommuner anser att denna seminarieverksamhet är ett bra forum för samverkan och ett bra tillfälle att förankra den egna kommunens arbete med bostadsförsörjningen med övriga berörda kommuner.
Länsstyrelsen för också diskussioner med byggbolag och andra företrädare för näringslivet i bostads- och fastighetsbranschen med syfte att främja ökade kontakter och kunskapsutbyte mellan Länsstyrelsen, kommuner och näringslivet.
7 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
1.4 Länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning – översikt
Årshjulet beskriver länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning.
Figur 1: Bild över årscykel för länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning. Källa: Länsstyrelsen
I Länsstyrelsens årsredovisning beskrivs hur Länsstyrelseinstruktionens krav om att Länsstyrelsen i sin verksamhet ska verka för att tillgodose behovet av bostäder har uppfyllts. Härutöver finns ytterligare uppdrag att rapportera med koppling till insatser som stödjer bostadsförsörjningen. Tyngdpunkten ligger emellertid på återkommande uppdrag. Årligen samlar Länsstyrelsen in och kvalitetssäkrar Bostadsmarknadsenkäten och sammanställer en rapport om bostadsmarknaden i länet. Länsstyrelsen samlar även in uppgifter om de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagens värdeöverföringar föregående räkenskapsår där vi bedömer om värdeöverföringarna är i enlighet med reglerna i lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (”Allbolagen). Därutöver pågår ett kontinuerligt arbete med kommundialoger, remisser, nätverksträffar, seminariearrangemang och externa och interna samverkansprojekt.
Länsstyrelserna får ibland särskilda uppdrag direkt från ansvarigt departement. Ett sådant uppdrag var Hemlöshetsuppdraget som pågick mellan 2012–2016. Därefter kom två liknande uppdrag, varav det sista slutrapporterades januari 2018.
I regleringsbrevet för 2020, med förlängd tid till 2021, har länsstyrelserna ett uppdrag med sikte på att stödja kommunernas arbete med att förebygga vräkningar. Under våren 2021 kom ett nytt uppdrag att verka för att förebygga social dumpning där Länsstyrelsen Östergötland har utsetts till samordnande län.
8 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
1.5 Agenda 2030 och hållbar bostadsförsörjning Agenda 2030 är den globala agendan för hållbar utveckling. De sjutton globala hållbarhetsmålen utgör en samlad målstruktur för att skapa ett inkluderande, hållbart, fredligt och rättvist samhälle för alla. Agenda 2030 är global, men förutsätter samverkan och förändring på alla nivåer. Mycket av arbetet med målen omsätts i praktiken på den regionala och lokala nivån.
Figur 2: Bild över de 17 globala mål inom Agenda 2030. Källa UNDP i Sverige, 2020.
1.5.1 Vad betyder hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling skapades av FN:s världskommission för miljö och utveckling år 1987 och gavs följande definition: ”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin. De globala målen i Agenda 2030 innefattar alla tre dimensioner och det är först när samtliga dimensioner korrelerar och samspelar med varandra som en hållbar utveckling kan uppnås. Sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter är alla lika viktiga i arbetet för att nå en hållbar utveckling.
Social hållbar utveckling Social hållbarhet handlar om att sträva mot ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls. Social hållbarhet berör till exempel hälsa, trygghet, bostad, utbildning, rättvisa och maktutövning, samt individens möjligheter att förbättra och påverka dem.
Ekologisk hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet innefattar jordens ekosystem och inkluderar allt som har med ekosystemet att göra. Hållbarhet inom ekologi syftar till att långsiktigt bibehålla ekosystemets funktioner, till exempel produktion av mat och energi, tillhandahållande av rent vatten, klimatreglering, rekreation. Utöver detta innebär ekologisk hållbarhet bland annat att produktion av varor och tjänster inte får kompromissa med ekosystemens bärförmåga, dvs. naturen måste hinna återskapa uttagna resurser. I ekologisk hållbarhet inkluderas ibland även människors hälsa, i den mån den påverkas av den yttre miljön i form av t ex frisk luft, goda ljudmiljöer och giftfria material etc.
9 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Ekonomisk hållbar utveckling Det man vill uppnå med ekonomisk hållbarhet är att alla ska ha möjlighet att tillgodose sina grundläggande behov i relation till jordklotets ändliga resurser. Den ekonomiska utvecklingen får inte medföra negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Ekonomisk hållbarhet kan ur ett forskningsperspektiv innefatta både socioekonomisk utveckling såsom hur de finansiella systemen kan bidra till ett hållbart samhälle men även forskning om miljöteknik.
1.5.2 Regeringens handlingsplan med sex fokusområden I juni månad 2018 presenterade regeringen sin handlingsplan för Sveriges genomförande av Agenda 2030 under perioden 2018–2020. Fokusområdena är:
• Ett jämlikt och jämställt samhälle • En samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi • Ett starkt näringsliv med hållbart företagande • Hållbar och hälsosam livsmedelskedja • Stärkt kunskap och innovation • Hållbara samhällen
Med fokusområdena kraftsamlar regeringen flera av landets största framtidsutmaningar för en sammantaget hållbar välfärd. Samtidigt har möjligheter till lösningar på utmaningarna identifierats utifrån Agenda 2030-delegationens arbete med kartläggning och dialog med representanter för samhällssektorer. Detta betyder att uppdraget med att åstadkomma en samhällsomställning är realistisk.
För bostadsförsörjningen är fokusområdet hållbara samhällen centralt men viktiga kopplingar finns också till övriga fokusområden och hållbarhetsmål.
1.5.3 Hållbara samhällen med insatser för städer Med fokusområdet Hållbara samhällen, som omfattar tolv av agendans totalt sjutton hållbarhetsmål, adresserar Sveriges regering insatser i syfte att göra städerna hållbara, stärka landsbygdens livskraft samt initiera en långsiktig strategi för minskad segregation. En långsiktigt hållbar utveckling i Sverige är beroende av att medborgarna vill och kan bo och leva i såväl städer och tätorter som på landsbygden. Tätorter, både större och mindre, ska utvecklas till hållbara, hälsosamma och trygga platser. I ett hållbart samhälle drar tätorter samt gles- och landsbygder nytta av varandra och ses som sammanlänkade regioner. Hållbar samhällsutveckling ska förstås i ljuset av mångfalden i befolkningen och inkludera bland annat ett funktionshinders-, jämställdhets-, äldre- och barnrättsperspektiv. Helhetssynen och samordningen av olika planeringsslag, såsom detaljplaner och översiktsplaner, ska öka för att främja en mer hållbar samhällsutveckling.
Nya bestämmelser har införts i PBL för att stärka en kontinuerlig översiktsplanering. Bestämmelserna är tänkta att möjliggöra förbättrad effektivitet i den efterföljande plan- och byggprocessen. Lagändringarna syftar till att stärka kommunernas möjligheter att skapa en hållbar bostadsförsörjning på strategisk och operativ nivå.
10 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
1.5.4 Livskraftigt Östergötland Länsstyrelsen Östergötland har utvecklat sitt arbete med att bidra till att genomföra de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och under de senaste åren har insatser gjorts för att öka kunskapen om myndighetens arbete med de globala hållbarhetsmålen.
Även bostadsförsörjningen utvecklas med utgångspunkt från dessa mål, där berörda aktörer inarbetar målen i sina strategiska inriktningsdokument, såsom den regionala utvecklingsstrategin samt kommunala översiktsplaner och riktlinjer för bostadsförsörjningen.
11 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
2. Bostadsmarknaden och bostadmarknadsbedömningar
Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Boverkets beräkningar visar på ett behov av att producera mellan 592 000 och 664 000 lägenheter, under kommande 10 år, det vill säga ett årligt byggbehov på 59 200 – 66 400 lägenheter.2 Beräkningen bygger på SCB:s befolkningsprognos och intervallen beror på osäkerheter och regional fördelning samt osäkerheter kring beräkning av hushållskvoten.
Boverket har haft uppdrag att vidareutveckla metodiken för beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet, vilket rapporterades till regeringen i september 2020. Den nya metodiken innebär att fler komponenter än tidigare tas med i beräkningen, bland annat trångboddhet och betalningsförmåga hos hushållen. Enligt förslag som har varit på remissbehandling ska Boverkets nya metodik för beräkning av bostadsbrist3 tillämpas så att årliga beräkningar görs som underlag för den kommunala och regionala bostadsplaneringen.
Begreppen balans och obalans definieras av Boverket enligt följande.
Balans på Konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostadsmarknaden bostäder som svarar mot behoven. Obalans på Innebär inte alltid att det finns bostadssociala bostadsmarknaden - problem såsom trångboddhet eller omfattande underskott andrahandsuthyrning som utbrett fenomen. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen. Obalans på Innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder, bostadsmarknaden - eller bostäder till salu, än vad som efterfrågas. Att överskott det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott. Ett överskott på bostäder behöver inte heller innebära att det finns lämpliga bostäder i förhållande till hur efterfrågan och/eller behovet ser ut i kommunen. Figur 3: Boverkets definition av begreppen balans och obalans: Källa BME 2021
2 Boverket. Bostadsbyggnadsbyggnadsbehov 2020-2029.Rapport 2020:32. Mått på bostadsbristen – Förslag på hur återkommande bedömningar ska utföras Rapport 2020:21 12 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Den nationella trenden sedan några år tillbaka har varit att färre kommuner än tidigare rapporterar att de har brist eller underskott på bostäder. I bostadsmarknadsenkäten 2021 har 207 (71%) av landets 290 kommuner bedömt att det råder ett underskott på bostadsmarknaden. Det är en minskning med fem kommuner på ett år och med 33 kommuner på två år.
2.1 Östergötlands förutsättningar Länet har stått och står inför stora förändringar gällande befolkningsunderlag och planeringsförutsättningar. Ett stort antal nyanlända gjorde att invånartalen ökade kraftigt under 2016 på samma sätt som det under pandemiårets restriktioner 2020 går att se en kraftig minskning av antalet inflyttade.
Figur 4: Diagram över förändring i länets befolkningsökning från år 2012 till 2020. Källa SCB 2021
För att skildra hur årets befolkningsutveckling under 2020 och förändringen de fem senaste åren har sett ut i respektive kommun visar kartan och tabellen nedan, figur 5, att Linköping och Norrköping länge har fått ta höjd för ett växande invånarantal. De utgör tillsammans Sveriges 4:e största storstadsregion och har en delvis gemensam översiktsplanering. Andra som sett en stadig ökning av invånarantal är Mölby och Kinda. Kommuner som Valdemarsvik, Ydre, Boxholm, Vadstena, Motala och Ödeshög har i perioder hanterat ett minskat befolkningsunderlag.
13 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Figur 5: Bild över befolkningsförändring i länet för respektive kommun under år 2020 samt tabell som redovisar kommunernas årliga förändring från år 2016 till 2020. Källa SCB 2021
Kikar vi framåt så är prognosen för länets befolkning, se figur 3 i bilagan, sådan att det kommer att finnas en stor invånargrupp från 80-90-talets babyboom som nu är mellan 25-34 år, som år 2060 har uppnått pensionsålder. Det är även en tendens att grupperna 75 år och äldre förutspås öka markant.
När det gäller befolkningsstatistik visar figur 4 i bilagan respektive kommuns befolkningsökning samt in- och utflyttningar till och från och inom länet sedan 2012. Den faktiska befolkningsökningen som redan har skett eller den av SCB framtagna befolkningsprognosen kan vara intressant att sätta i relation till vad kommunen tar höjd för i sin översiktliga planering eller i sitt bostadsförsörjningsprogram.
Som exempel kan nämnas Ödeshögs kommun med 5 338 invånare. År 2012 hade Ödeshögs kommun en total befolkningsutveckling med -45 för att år 2016 öka med 99 personer och under 2020 hamna på + 1 invånare. Denna kommun har en befolkningsprognos på nästan 5 800 invånare år 2030. Kommunen tar i sin gällande översiktsplan höjd för 6000 invånare och i sitt bostadsförsörjningsprogram uttalas mål om 5 500 invånare år 2021 och att det ska skapas minst 100 nya bostäder i kommunen mellan åren 2019-2022.
14 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
2.2 Bostadsmarknadsläget i Östergötland 2021 Kommunerna har i bostadsmarknadsenkäten besvarat frågan hur man bedömer det aktuella bostadsmarknadsläget i termerna underskott, balans eller överskott på bostäder. Kommunernas bedömningar av bostadsmarknadsläget idag och om tre år ser ut enligt följande:
Figur 6: Bild över nuvarande bostadsmarknadsläge i kommunen som helhet samt i centralorten.Tabell redovisar kommunernas bedömning mellan 2017-2021. Källa: BME 2021
Både 2019 och 2020 rapporterade samtliga kommuner i Östergötland att de bedömer att det råder underskott på bostäder sett över hela kommunen. Svaren i 2021 års bostadsmarknadsenkät visar ett trendbrott, då två kommuner (Valdemarsvik och Ydre) bedömer att de nu har överskott på bostäder och en kommun (Finspång) att det råder balans. Minskande befolkningsunderlag samt snabba förändringar vad gäller nyanlända flyktingar och neddragningar i Migrationsverkets anläggningsboenden kan antas vara de viktigaste förklaringarna till dessa förändringar. I flertalet av länets kommuner råder dock underskott på bostäder både i kommunen som helhet och i centralorten/innerstaden. Kinda kommun avviker från detta genom att de har balans i centralorten Kisa men obalans i kommunen som helhet. Det beror på att underskottet på bostäder främst gäller samhället Rimforsa, som är kommunens näst största tätort. Två av kommunerna - Boxholm och Vadstena - har balans på bostadsmarknaden i kommundelarna utanför centralorten.
15 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Kommunernas kommentarer visar att obalanserna på många håll är mycket specifika. En del har överskott på lägenheter i flerbostadshus men balans- eller underskott på lägenheter i vissa storlekar eller boendeformer. De flesta kommuner uppger att det finns en viss eller, i en del fall, stor efterfrågan på småhustomter. Endast Linköping och Norrköping uppger att det råder underskott på i stort sett alla former av bostäder.
2.3 Hur kommunernas bostadsmarknad har påverkats av coronapandemin I årets BME har kommunerna tillfrågats om hur coronapandemin har påverkat bostadsmarknaden. Enkätsvaren ger dock ingen tydlig bild av läget i Östergötland. Endast Linköping och Norrköping uppger att de har identifierat sådana effekter genom generellt ökade bostadspriser, ökad efterfrågan på stora lägenheter och minskad inströmning av utländska studenter (Linköping) samt ökad efterfrågan på småhustomter i lantliga lägen och på fritidshus (Norrköping). De flesta kommuner har dock i enkäten uppgett att bostadsmarknaden inte har påverkats av pandemin.
Frågeställningen har utforskats vidare vid kommunseminariet och i samband med andra dialogmöten och Länsstyrelsen ytterligare bedömningar och erfarenheter har då kunnat identifieras. De snabbt ökande bostadspriserna och ökad efterfrågan på småhus, både i tätorter och på landet, förklaras av många som effekter av pandemin. Många ser att hushållen lägger mer pengar och omsorg på boendet, vilket bland annat resulterar i en ökad inströmning av bygglovsärenden för både nybyggen, ombyggnader och renoveringar.
Kronofogden har haft fler avhysningar sedan pandemin började. Även antalet ärenden har varit fler vilket är att förvänta med ökad arbetslöshet. Psykisk ohälsa eller ekonomiska problem kan vara typiska orsaker men det är svårt att avgränsa i vilket omfattning det beror på pandemin. I Linköpings arbete med nya riktlinjer för bostadsförsörjning uppmärksammas gruppen hemlösa och trångbodda som en större riskgrupp än andra i pandemin.
16 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
3. Östergötlands bostadsplanering
3.1 Regional utvecklingsplanering Region Östergötland har ett regionalt utvecklingsansvar, och har inkluderat regional rumslig planering som en del av det regionala utvecklingsuppdraget. Östergötland är ett län med goda förutsättningar för tillväxt och positiv befolkningsutveckling. Avstånden mellan orterna är relativt korta och kommunikationerna är på de flesta håll välutvecklade. Region Östergötland arbetar med att utveckla rumsliga strategier och kunskapsunderlag som ger förutsättningar för kommunerna i sitt planeringsuppdrag och som hjälper till att skapa stabila planeringsförutsättningar för invånare, näringsliv och andra aktörer.
3.1.1 Regional utvecklingsstrategi, RUS I det regionala utvecklingsansvaret ingår att ta fram och fastställa en strategi för utvecklingen i länet, samt samordna insatser för att genomföra strategin. Region Östergötland (tidigare Östsam) har tillsammans med kommunerna i länet formulerat strategier för regional utveckling i regionalt utvecklingsprogram för Östergötland (RUP) utifrån de tre övergripande målen • Goda livsvillkor för regionens invånare • Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning • Hållbart nyttjande av naturens resurser
I RUP formuleras också ett antal strategier för att klara målen och utmaningarna. Fyra av dessa strategier har direkt koppling mot transportsystemet och den rumsliga planeringen i länet: • Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang • Stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion • Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar • Ställ om Östergötland till en resurssnål region
Utvecklingsstrategin bildar en grund för det utvecklingsarbete som bedrivs av Region Östergötland, kommunerna i länet och ett flertal andra aktörer som arbetar med utvecklingsfrågor i länet. Den uttrycker regionens samlade vilja och ska fungera som en gemensam plattform för regionens aktörer och ska skapa bästa möjliga förutsättningar för ett gott samarbete inom Östergötland. Regionens förslag till ny utvecklingsstrategi har nyligen remissbehandlats. Här synliggörs en rumslig strategi för att ytterligare stärka Östergötland som en sammanhållen arbets-, bostads- och studieregion som skapar högre marknadspotential och skalfördelar. Strategin formulerar också mål för attraktiva livsmiljöer, där Östergötland erbjuder bra boende med hög tillgänglighet för alla.
Avsikten är att strategins rumsliga inriktning senare ska konkretiseras i en av regionfullmäktige antagen rumslig strategi som tar tillvara Östergötlands rumsliga förutsättningar på bästa sätt. Den rumsliga strategin ska innehålla en väl sammanvägd rumslig inriktning för Östergötland (strukturbild) som anger en tydlig prioritering av olika platsers funktioner och dess relationer. Detta arbete har inletts och sker i nära samverkan med Östergötlands kommuner och planeras vara slutfört senast 2023. Avsikten är att utvecklingsstrategin, RUS, ska beslutas i oktober 2021.
17 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
3.1.2 Regional strukturbild för Östergötland Regional strukturbild för Östergötland (2016) är ett strategidokument som behandlar regional rumslig planering. Strukturbilden utgår från det Regionala utvecklingsprogrammet (RUP) och sätter det sociala perspektivet tydligare i centrum. Strukturbilden innehåller rekommendationer om funktionell region, en ändamålsenlig infrastruktur och hållbart resande samt en hållbar bebyggelseutveckling. En integrerad arbetsmarknad med ett miljömässigt resande är en bärande tanke i strukturbilden, Strukturbild Östergötland.
Figur 7: Bild över ortsstruktur och regionalt betydelsefulla transportstråk enligt Strukturbild Östergötland. Källa: Region Östergötland
3.1.3 Länstransportplan (LTP) Region Östergötland ansvarar även för den regionala planen för infrastruktur, länstransportplanen (LTP 2018–2029). Där beskrivs vilka åtgärder som ska prioriteras inom transportinfrastrukturen i Östergötland. Arbetet med länstransportplanen utgår från det regionala utvecklingsprogrammet (RUP), Strukturbild för Östergötland och från de nationella transportpolitiska målen, där frågor som ska prioriteras för de olika transportslagen beskrivs. Investeringarna i det regionala nätet beslutas av Region Östergötland i länsplanen medan nationella stamvägar, järnvägar och vidmakthållande (drift och underhåll) av infrastrukturen hanteras av den nationella transportinfrastrukturplanen. Region Östergötland arbetar därför för att lyfta fram projekt inom infrastruktur som är viktiga för länet, när nationella prioriteringar ska göras. Ett sådant exempel är den kommande höghastighetsjärnvägen Ostlänken, som sträcker sig från Linköping upp mot Stockholm. För närvarande pågår arbete med att ta fram den nya länstransportplanen för 2022-2033.
18 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
3.1.4 Regionalt planeringsunderlag för bostadsförsörjning Region Östergötland arbetar med att ta fram underlag som stöd för gemensamma regionala initiativ för att stödja bostadsförsörjningen i Östergötland, inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret. Avsikten är att lyfta ett rumsligt och organisatoriskt regionalt perspektiv på bostadsförsörjningen och därmed främja ökad samverkan och utveckling. Kopplingen mellan den regionala utvecklingsstrategin och arbetet med bostadsförsörjning kan sammanfattas till att: • Attraktiva livsmiljöer är en prioritering i det regionala utvecklingsuppdraget utifrån dess bidrag till en hållbar tillväxt och utveckling • En viktig del i att skapa attraktiva livsmiljöer är en välfungerande bostadsförsörjning
Avsikten är att den regionalt samordnade ansatsen ska inkludera både kommunernas, marknadsaktörernas och statens perspektiv på bostadsförsörjningen i Östergötland.
3.2 Planeringsberedskap i kommunerna Kommunerna i Östergötland arbetar aktivt för att upprätthålla en god planberedskap. Flertalet kommuner har aktuella översiktsplaner. Under 2020 antog Ödeshög sin kommunomfattande översiktsplan och Finspång antog sin under första kvartalet 2021. I Motala pågår arbetet med en ny översiktsplan. Ett samrådsförslag fanns tillgängligt för synpunkter under 2020 och granskning planeras att ske under hösten 2021. Kommunernas boendeplanering knyter an till respektive kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning på ett bra sätt. Andra kommuner förbereder liknande insatser med att uppdatera sin nuvarande översiktsplan. Sådant arbete pågår nu i bland annat Kinda, Norrköping och Valdemarsvik. Linköping och Norrköping har också påbörjat ett arbete med att uppdatera sin gemensamma översiktsplan från 2010.
Figur 8: Bild över antagna översiktsplaner per mandatperiod i Östergötland. Antagandeår för respektive översiktsplan redovisas under respektive kommunnamn. Källa: Länsstyrelsen 2021 19 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Förutom kommuntäckande översiktsplaner finns också på många håll fördjupningar och/eller tematiska tillägg, som förtydligar kommunernas ambitioner för utvecklingen av bostäder i de viktigaste tillväxtorterna. Mjölby arbetar med två fördjupade översiktsplaner, Mantorps tätort och Mjölby stad. Norrköping har under 2021 antagit fördjupande översiktsplan för Krokek och Strömsfors. Ett tillägg till översiktsplanen för Linköpings stad är utställd för granskning under sommaren 2021. Övergripande planering för omvandling av stadsdelarna i anslutning Ostlänken pågår i både Linköping och Norrköping.
I samtliga kommuner pågår aktivitet med att ta fram detaljplaner för att möta behoven av ökat bostadsbyggande. I Åtvidaberg pågår ett större planeringsinitiativ för att stödja bostadssatsningar i Grebo i samband med att Trafikverket genomför ombyggnad av riksväg 35 och en första detaljplan antogs under våren 2021. I Linköping har en detaljplan om cirka 900 bostäder antagits och flera liknande projekt är på gång. Trots att omfattande planeringsinsatser pågår runt om i kommunerna är det flera kommuner som har rapporterat att det finns en brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen. Flera kommuner uppger också att konkurrens med andra samhällsintressen och överklaganden är faktorer som begränsar bostadsbyggandet. En iakttagelse är att kommunerna behöver utveckla metoderna för planernas kvalitetssäkring och förankring, vilket även inkluderar Länsstyrelsens egen medverkan i de kommunala planprocesserna. Vidare kan ökade utredningskrav i detaljplaneprocessen bli tids- och kostandskrävande för kommunerna, och i förlängningen leda till begräsningar i bostadsbyggandet samt högre projektkostnader vilket kan leda till dyrare bostäder.
3.3 Kommunala riktlinjer för bostads- försörjning Det är kommunerna som ansvarar för bostadsförsörjningen, vilket regleras i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Kommunens roll är att skapa goda förutsättningar för att alla i kommunen ska få möjlighet att leva i goda bostäder. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska tas upp för aktualitetsbedömning och vid behov förnyas varje mandatperiod.
År 2014 infördes kompletterande bestämmelser, där kommunernas ansvar förtydligas och innehållet i riktlinjerna konkretiseras. Riktlinjerna ska utformas med beaktande av nationella och regionala utvecklingsperspektiv och samspela med tillämpningen av ett flertal övriga lagar, bland annat Plan- och bygglagen (2010:900), Socialtjänstlagen (2001:453), Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrande (LSS) samt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Vid framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda övriga kommuner, regionen och länsstyrelsen. Slutsatserna i de beslutade riktlinjerna ska inarbetas i den kommunala översiktsplanen.
Av länets 13 kommuner har tolv antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen år 2014 eller senare, dvs efter det att de nya utförligare bestämmelserna infördes i lagstiftningen. Så som framgår av kartan var det senast under 2019 som någon kommun antog nya riktlinjer. Tre kommuner - Linköping, Motala och Söderköping – uppgav i enkäten för 2020 att de har påbörjat arbete med att se över de befintliga riktlinjerna. Linköping har under våren 2021 genomfört samråd om förslag till riktlinjer. Den kommun som ännu inte har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen är Valdemarsvik, men arbete pågår med att färdigställa riktlinjer även i Valdemarsvik. Länsstyrelsen har vid flera tillfällen påpekat behovet av att riktlinjer tas fram, nu senast i Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse, 2020. En viss form av riktlinjer
20 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
för bostadsförsörjningen finns redan nu inskrivna i kommunens översiktsplan, som antogs 2018.
Figur 9: Bild över kommunernas antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. Antagnde år redovisas under respektive kommun. Källa: BME 2021
Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska slutsatserna i de beslutade riktlinjerna inarbetas i den kommunala översiktsplanen. Utifrån bild 4 och 5 går det att utläsa att arbetet med att förankra riktlinjernas målbild i kommunens översiktsplan kvarstår för sju kommuner i länet. Införandet av de nya bestämmelserna i Plan- och bygglagen, under våren 2020, har medfört att kopplingen mellan översiktsplanen och riktlinjerna för bostadsförsörjningen blivit tydligare. Översiktsplanen spelar en viktig roll i kommunens möjlighet ett uppfylla riktlinjernas mål samt att genomföra dess slutsatser. Detta är något som Länsstyrelsen kommer att uppmärksamma i samband med de planeringsunderlag som Länsstyrelsen ska leverera till respektive kommun innan mandatperiodens slut.
3.2.1 Samverkan i bostadsplaneringen Svaren i bostadsmarknadsenkäten visar att kommunerna samverkar alltmer i sin bostadsplanering. Under 2019 svarade alla kommuner att de hade etablerade samarbetsformer mellan kommunens olika förvaltningar och i 2020 enkätsvar gick det att utläsa att allt fler kommuner hade etablerat samarbete med såväl övriga kommuner som andra aktörer på bostadsmarknaden. Utifrån årets enkätsvar går det att utläsa en liknande trend med mindre variationer från föregående år.
21 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Figur 10: Tabell över kommunal samverkan i bostadsplaneringen. Källa BME 2021
Kommunerna uppger att vanliga samverkansformer är gemensamma arbetsgrupper eller olika former av nätverk. En del uppger att samarbete kring den fysiska planeringen även inkluderar bostadsförsörjningen. De flesta samarbetar med kommuner över hela länet men exempel finns också på mer delregionala samarbeten. Flera uppger regionens utvecklingsarbete som ett samarbetsforum för bostadsförsörjning. Elva kommuner anger att de även samverkar med övriga aktörer. På frågan vilka de samverkar med uppges byggbolag och exploatörer, bostadsföretag samt även, i några fall, regionen och länsstyrelsen.
3.4 Service till bostadssökande Bostadsmarknadsenkäten innehåller också frågor om vilken service som erbjudas till bostadssökande i kommunen. I de kommuner som har ett allmännyttigt bostadsföretag har företaget en egen kö. Som komplement har många kommuner också en lista med lokala hyresvärdar på sin webbplats. Endast en kommun (Ydre) erbjuder ingen service till bostadsökande. I statistikbilagan, figur 10, finns sammanställning av den service som erbjuds i respektive kommun. 3.4.1 Förturer Svaren på om förturer används visar att kommunerna resonerar mycket olika i dessa frågor. Endast fem av kommunerna gav någon form av förtur och under 2020 vilket var en minskning sedan 2019. Den vanligaste anledningen under 2020 är att hjälpa personer med lättare funktionsnedsättning som behövde flytta till en bostad med bättre tillgänglighet, exempelvis hiss. En av de näst vanligaste anledning under 2020 var att hjälpa de som hade fått arbete i kommunen. Det är också den grund för förtur
22 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
som är vanligast nationellt. Men andra relativt vanliga grunder för förtur under 2020 var behov av billigare bostad, trångboddhet, behov av bostad på grund av separation och bostad till kvinnor som blivit utsatta för våld av närstående. För övrigt är grunderna för att medge förtur mycket spridda. En grund som tidigare år har varit vanlig är att hjälpa nyanlända flyktingar att hitta bostad. I årets BME anger endast tre kommuner att anvisade nyanlända personer som förtursgrund.
Figur 11: Redovisning om kommunen har gett förtur till bostad, och på vilka grunder. Källa: BME 2021
3.5 Ekonomiskt stöd till enskilda hushåll 3.5.1 Kommunala hyresgarantier Genom kommunala hyresgarantier kan kommunen stödja hushåll med svag ställning på bostadsmarknaden. Enligt svaren i enkäten, som redovisas i figur 12 i bilagan, är det endast fyra kommuner som för närvarande använder kommunala hyresgarantier. Vilket är två fler än förra året. Genom de kommunala hyresgarantierna har kommunerna kunnat hjälpa personer med låg inkomst i förhållande till hyresvärdens krav, personer med betalningsanmärkningar eller skulder samt personer som enligt hyresvärden saknar en godkänd anställningsform eller inkomstkälla. De flesta personer som har fått en kommunal hyresgaranti är mellan 30-39 år. En kommun –
23 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Vadstena, skiljer sig något från övriga kommuner, där är yngre vuxna, 18-29 år, och personer mellan 40-64 år som är överrepresenterade.
3.5.2 Övrigt ekonomiskt stöd till enskilda hushåll Enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, 2 kap 6 §, får kommuner lämna ekonomiskt stöd till enskilda hushåll med syfte att minska hushållets kostnader för att skaffa eller inneha en permanent bostad. I årets enkät har kommunerna fått svara på frågor som rör ekonomiskt stöd till enskilda hushåll. Frågorna har ställts till kommunerna med anledning av den nationellt pågående utredningen En socialt hållbar bostadsförsörjning, Fi 2020:06. Endast en kommun – Ydre, uppger att de lämnar ekonomiskt stöd i form av form av kommunalt bostadsbidrag eller bostadstillägg så att hushållet kan inneha en permanent bostad.
24 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
4. Bostadsbyggandet i länet
4.1 Utvecklingen av bostadsbyggandet Östergötland hade en stark uppgång i bostadsbyggandet 2014–2016. Den kraftiga ökningen av byggandet, antalet påbörjade bostäder i Linköping 2015 var det högsta sedan 1991, var utpräglat koncentrerad till de två största städerna. Då svarade Linköping och Norrköping för 95% av allt bostadsbyggande i länet. Under efterföljande år har den regionala fördelningen av bostadsbyggandet jämnats ut något men de större städernas dominans är alltjämt betydande. Utvecklingen av bostadsbyggandet fördelat efter kommungrupp framgår av diagrammet nedan, figur 12. Sammanställning av byggandet kommun för kommun mellan 2009 och 2020 återfinns i statistikbilagan.
Figur 12: Diagram över antalet färdigställda bostäder i Östergötland 2009–2020 indelade efter kommungrupp. Källa SCB 2021.
4.1.1 Påbörjade bostäder Under de senaste tre åren har byggandet planat ut. Av nedanstående diagram, figur 13, syns det minskade antalet påbörjade bostäder som förklarar utplaningen och nedgången av antalet färdigställda bostäder från år 2016. Mellan åren 2016–17 såväl som 2017–18 minskade antalet påbörjade bostäder med ungefär 30% per år för att 2019 öka ungefär lika mycket. 2020 minskade återigen antalet byggstarter och låg då på en nivå under det ganska låga antalet från 2018. Trenden speglar inte den nationella utvecklingen, som istället såg en svag ökning av antalet påbörjade bostäder.
25 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Figur 13: Diagram över antalet påbörjade bostäder i Östergötland 2012 – 2020. Källa SCB 2021
Inga säkra förklaringar finns om vad minskningen av antalet byggstarter i Östergötlands kan bero på. Det kan vara en effekt av att många pågående projekt har fördröjts på grund av pandemin eller att det speglar en osäkerhet på marknaden som har gjort att omprioriteringar har behövt göras i pågående projekt.
4.1.2 Upplåtelseformer
Figur 14: Diagram över antalet färdigställda bostäder 2012-2020 med olika upplåtelseform. Källa SCB 2021
Variationerna i antalet påbörjade bostäder har främst utgjorts av hyresrätter i flerbostadshus. I ovanstående diagram, figur 14, redovisas bostadsbyggandets
26 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
fördelning på hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Sedan 2016 har antalet färdigställda hyreslägenheter varit relativt jämn. Antalet färdiga bostadsrätter ökade mellan 2014 och 2017 men har sedan dess minskat. Utvecklingen i respektive kommun framgår av figur 18 i bilagan.
4.1.3 Specialbostäder Byggandet av specialbostäder i form av studentbostäder, samt bostäder för äldre eller funktionshindrade ingår inte i ovan redovisade volymer. En separat redovisning av antalet färdigställda specialbostäder ser ut enligt följande.
Figur 15: Diagram över antalet färdigställda specialbostäder i Östergötland 2012-2020. Källa: SCB 2021
Sammanställningen visar att antalet specialbostäder för äldre och funktionshindrade har varit ganska jämnt sedan 2016. Antalet tillförda studentbostäder har däremot haft större variationer mellan åren. Sannolikt har hanteringen av de statliga stöden till boende haft stor påverkan på utvecklingen inom detta område.
4.1.4 Ombyggnader En sammanställning av tillskotten av bostäder genom ombyggnader finns i statistikbilagan, figur 20. Här syns att länet har haft en ökning av antalet tillförda lägenheter genom ombyggnad från och med 2018, som mest strax under 200 lägenheter år 2019.
27 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
4.2 Kommunernas förväntningar om framtida bostadsbyggande
Figur 16: Tabell över förväntad byggnation per kommun under år 2021 0ch 2022. Källa BME 2021
Ovanstående sammanställning visar kommunernas bedömningar av vilket bostadsbyggande som kommer att ske de närmaste två åren. I förra årets BME var bedömningen att nästan 2400 bostäder skulle påbörjas 2020 och att över 3000 skulle påbörjas 2021. Detta speglar en fortsatt hög ambitionsnivå för ökat bostadsbyggande i länet.
28 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
4.3 Faktorer som begränsar bostads- byggandet
Figur 17: Redovisning av kommunernas svar över vilka faktorer är det som främst begränsar bostadsbyggandet. Varje kommun kan välja maximalt tre olika förklaringsfaktorer. Källa: BME 2021.
Enligt kommunerna i Östergötland är det främst två faktorer som för närvarande begränsar bostadsbyggandet och det är höga produktionskostnaderna och att det råder brist på detaljplanelagd attraktiv mark att bygga på. Höga produktions- kostnader har traditionellt varit den vanligaste förklaringsfaktorn men den minskar nu något jämfört med tidigare år. Även nationellt är tendenser att färre kommuner än tidigare som anger höga produktionskostnader som en av de tre viktigaste orsakerna till att bostadsbyggandet begränsas. Liksom tidigare anger ganska många kommuner brist på detaljplaner och överklagade detaljplaner som viktiga faktorer. Däremot är det ganska få kommuner som uppfattar att vikande befolkningsunderlag eller svag andrahandsmarknad har större betydelse för att begränsa bostadsbyggandet.
I dialogen med kommunerna har från flera håll framförts att skärpta restriktioner och ökade utredningskrav vid detaljplaneläggning leder till ökade kostnader generellt. När kraven, som ibland sker, kommer fram sent i processen leder det också till fördröjningar som totalt sett begränsar bostadsbyggandet. En del kommuner och även byggbolag uppger också svårigheter med att skaffa mark att bygga på som en begränsande faktor, särskilt i vissa orter.
29 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
4.4 Förändringar i allmännyttans bestånd De allmännyttiga bostadsföretagen är ett av kommunens viktiga verktyg i den lokala bostadspolitiken. Hur allmännyttans bostadsbestånd förändras är därför av intresse även i ett regionalt perspektiv. Det är också genom sitt allmännyttiga bostadsföretag som kommunen kan tillskapa olika former av förturssystem för särskilt behövande grupper av hushåll.
Figur 18: Tabell över förändringar i allmännyttans bestånd. Källa BME 2021
Sammanställningen av förändringar i allmännyttans bestånd visar att flertalet allmännyttiga bostadsföretag har haft förändringar i beståndet, vanligtvis som tillskott genom nyproduktion. Totalt har cirka 45% av hyreslägenheterna och cirka 25% av alla nyproducerade lägenheter skett genom allmännyttan under 2020. De förändringar som avser nettoförändring genom ombyggnad och försäljning har varit ganska små. Noteras bör att det inte finns några allmännyttiga bostadsbolag i Valdemarsviks och Åtvidabergs kommuner.
30 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
4.5 Statliga stöd till bostäder 4.1.1 Stöd till hyres- och studentbostäder Antalet ansökningar ökade under 2020 efter att under 2019 varit ett bottenår då det blev stopp i handläggningen på grund av Boverkets uteblivna bemyndigande. Återhämtningen började redan efter det att regeringen lagt fram budgetpropositionen för 2020 den 18 september 2019.4 och efter ändringen i förordningen som trädde i kraft den 1 februari 20205 så är Östergötland under 2020 tillbaka till samma nivå på antal ansökningar som 2018. Vad vi kan se hittills så följer 2021 samma trend som 2020.
En viktig faktor för stödets attraktivitet är handläggningstiden. Många projekt är beroende av att beviljas stöd för att projektet ska gå ihop ekonomiskt. Här har den indelning i potter för tilldelade medel som infördes 2020 inneburit en förlängd handläggningstid för länets ansökningar på 6-12 månader. Östergötland är placerat i potten för övriga landet som tilldelas 25% av tillgängliga medel. Potten storstad som innefattar de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö tilldelas 75% av tillgängliga medel.6
Stödets storlek påverkas även av vilken region som kommunen tillhör. För hyresstödet delas landet in i 3 regioner. 1. Stockholmsregionen (7 100 kr/m2), 2. Stockholmsnära kommuner, Göteborgs- och Malmöregionen, Regionen Kommuner med hög och varaktig befolkningstillväxt, Regionen övriga stora kommuner (5 800 kr/m2). 3. Övriga kommuner (4 800 kr/m2).
För studentbostäder indelas landet i två regioner. Stockholmsregionen (7 100 kr/m2) och övriga landet 5 800 kr/m2).
Boverkets har den 24 maj 2021 fattat beslut om ändrad regionindelning. Beslutet innebär att Mjölby kommun flyttas upp från region 3 till region 2. Detta innebär för Östergötlands län att Linköping, Norrköping och Mjölby kommun tillhör region 2 och övriga länets kommuner återfinns i region 3 som tidigare.7
4.1.2 Stöd till bostäder för äldre Stöd kan beviljas för särskilda boenden, biståndsbedömda trygghetsbostäder, bostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden samt anpassningsåtgärder för att främja kvarboende.
Intresset för stödet har inte varit så stort och de flesta ansökningarna avser anpassnings-åtgärder. När det gäller biståndsbedömt trygghetsboende framgår det av årets bostadsmarknadsenkät att samtliga av länets kommuner valt att inte införa denna boendeform, varför det är inte oväntat att ansökningar om stöd saknas. I viss
4 Regeringen, Förslag till statens budget för 2020, PROP. 2019/20:1 UTGIFTSOMRÅDE 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. 5 Förordning om ändring i förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande, SFS 2019:1302, 6 Boverket, Potter för fördelning av investeringsstöd, 2020-01-28, Diarienummer 387/2020 7 Boverket, Regionindelning i enlighet med 7 § förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande
31 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
mån har säkert den långa handläggningstiden bidragit. Länsstyrelsen måste äska pengar från Boverket för varje beslut och här har väntetiden i många fall varit mer än ett år. För utbetalning av beviljat stöd har väntetiden varit kortare men det är inte ovanligt att anslaget tar slut före årsskiftet. Sökande får då vänta på sina pengar till efter årsskiftet.
Boverket har i sina kontakter med departementet påtalat detta problem och i slutet av april 2021 beslutades om ändring av regleringsbrev avseende åtgärder inom äldreområdet. Ändringen innebär för Boverkets del att investeringsstödet för bostäder för äldre tilldelas ytterligare 1 000 mnkr samt att stödet delas i två anslagsposter.
Efter utökningen är anslaget för: Särskilda boendeformer, anpassningsåtgärder och biståndsbedömt trygghetsboende 989,5 mnkr. Bemyndigandet för denna anslagspost 2021 uppgår till 1 615 mnkr. Hyresbostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden 501 mnkr. Bemyndigandet för denna anslagspost 2021 uppgår till 285 mnkr. 8 Förhoppningen är att utökningen av anslaget förkortar handläggningstiden tillräckligt för att fler aktörer vill bygga bostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden. När det gäller projekt som avser särskilda boenden framgår av årets Bostadsmarknadsenkät att endast Finspång och Linköpings kommun har underskott på dessa boenden vilket gör att ökade anslag inte har stor påverkan på denna del av stödet.
4.1.3 De statliga stödens påverkan på byggandet i Östergötland Av figur 19 på nästa sida går det att utläsa att det statliga stöd som nyttjats mest av länets kommuner mellan 2016 och fram till maj 2021 är stödet till hyreslägenheter. Men även stödet för hyresbostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden, ÄBO, är dominerade i flera kommuner. Med det finns några undantag, i Linköping har stödet för studentbostäder nyttjats mest och i Motala har stödet för biståndsbedömt äldreboenden, SÄBO, nyttjats mest. Under perioden har Linköping och Norrköping uppfört flest lägenheter, men kommunerna Motala, Vadstena, Mjölby, Boxholm och Åtvidaberg har uppfört 100 lägenheter eller fler med hjälp av statliga stöd.
Hittills har Länsstyrelsen beviljat och betalat ut statliga stöd till aktörer som har eller kommer att förse marknaden med 1970 bostäder i länet. Figur 27 i bilagan bekräftar även den bild som kartan visar, hyresbostäder är den kategori som byggs mest, tätt följt av studentbostäder, 524 lägenhet, och särskilt boende för äldre 490 lägenheter.
Enligt figur 27 i bilagan går det att utläsa att av de bostäder som uppförts med hjälp av statligt stöd i länet är det endast 303 bostäder som byggts i allmännyttans regi, det motsvarar cirka 15 % av de bostäder som har byggts med hjälp av de statliga stöden. Desto flera privata aktörer har använt sig av de statliga stöden, 1492 lägenheter, vilket motsvarar cirka 76 %. De statliga stöden kan ses som ett verktyg utöver de verktyg som går att läsa om i kap 3. Länsstyrelsen kan därmed konstatera att detta är ett
8 Ekonomistyrningsverket, Regeringsbeslut, Socialdepartementet, Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet, Ändringsbeslut 2021-04-29
32 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
verktyg som inte nyttjas till fullo av kommunerna i Östergötland och att flera kommuner borde kunna ha mer nytta av de statliga stöden än vad som skett hittills.
Figur 19: Bild över byggda och beslutade lägenheter för statliga stöd per kommun under 2016 fram till maj 2021. Källa Länsstyrelsen 2021
4.1.4 Nytt stöd på gång - stöd för energieffektivisering i flerbostadshus Många flerbostadshus har ett eftersatt underhåll där bedömningen är att det finns möjlighet till energieffektivisering. För att påskynda detta arbete har Regeringen tagit fram ett förslag till nytt stöd som har varit ute på remiss. Remisstiden gick ut den 24 maj 2021 och förordningen föreslås träda kraft den 1 augusti 2021.9 I korthet så går förslaget ut på att stöd får ges till byggnader som till övervägande del innehåller bostadslägenheter som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt.
Stödet ges för merkostnader som förbättrar energiprestandan med minst 20 procent i flerbostadshus med ett primärenergital över 100 kWh/m2 och år.
9 Finansdepartementet, Stöd för energieffektivisering i flerbostadshus, Pressmeddelande publicerad 22 mars 2021
33 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Stöd beviljas med högst 50 procent av det stödberättigande underlaget. För medelstora företag får dock stödet uppgå till högst 40 procent och för stora företag till högst 30 procent av det stödberättigande underlaget,
Krav för stödet är bland annat att varsamhetskravet ska beaktas genom att frågan om bygglov ska vara utredd innan stödet söks samt att den som genomför åtgärderna medverkar till utbildning av nya yrkesarbetande inom byggsektorn genom aktiv samverkan med relevanta gymnasieskolor och Arbetsförmedlingen samt genom att ta emot lärlingar.
I dag är det oklart hur detta stöd kommer att påverka bostadsförsörjningen i länet men det skulle kunna leda till ökad renovering av flerbostadshus samt ombyggnationer av flerbostadshus och lägenheter. Var av det sistnämnda skulle kunna leda till en förlust alternativt en ökning av enheter beroende på syftet med ombyggnationen. Dock ska en minskning av antalet enheter inte alltid ses som negativt då en omvandling med syfte att slå ihop flera lägenheter leda till att det tillförs fler enheter i en lägenhetskategori som har stor efterfrågan på den lokala marknaden.
34 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
5. Boende för särskilda grupper
Resultaten i detta avsnitt har blivit allt mer angelägna frågor utifrån fokus i flertalet pågående statliga utredningar. I år finns även ett regleringsbrevsuppdrag med kopplingar till vräkningsförebyggande åtgärder vilket vi valt att disponera som eget kapitel, se kapitel 6. Kommunerna har bjudits in till seminarier för att bidra med sina perspektiv som kvalitativ komplettering till enkätmetodens mer kvantitativa upplägg.
5.1 Ungdomar och studenter Ungdomar är en av de grupper som generellt sett har det svårast att komma in på bostadsmarknaden. Ungdomar saknar i många fall kötid, kontakter eller tidigare bostad med bytesvärde och under hög konkurrens om bostäder har ungdomar som grupp sämre ekonomiska förutsättningar gentemot andra grupper. Tillgång till bostad hänger ihop med att kunna flytta dit utbildning och jobb finns, och att bilda familj. Bristen på bostäder för unga vuxna påverkar möjligheten att påbörja vuxenlivet och skapar konsekvenser för samhället i stort.
Det kan betonas att trots insatser som gjort och görs för att få fram billiga små lägenheter så har antalet ofrivilligt hemmaboende vuxit nationellt och många unga är i någon kategori av hemlöshet.
Även om underskottet minskar i sin helhet i riket för fjärde året i rad svarar majoriteten av kommunerna att de bedömer att det är ett underskott på bostäder för ungdomar inom kommunen. I årets bostadsmarknadsenkät uppger 177 av 274 svarande kommuner att det råder underskott på bostäder för ungdomar.10 (Det saknas svar från 16 kommuner). Detta kan jämföras med siffrorna 210 år 2020 och 230 år 2019.
Hyresgästföreningen har sedan 1997 undersökt hur unga vuxna bor. De rapporterar i sin tolfte undersökning om unga vuxna som är mellan 20 - 27 år gamla, att 280 000 personer av Sveriges unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar11. Det motsvarar 27 % och 1997 var motsvarande andel 15 %.
Att det ser ut så kan ha att göra med att så många som 129 000 unga vuxna lever på mindre än 4 923 kr i månaden efter att boende är betalt, vilket är den gräns som Kronofogden har som lägstanivå att behålla vid skuldsanering. Unga vuxna som har flyttat hemifrån har relativt hög ekonomisk utsatthet. 35 %, 221 000 personer har inkomster lägre än 6 350 kr i månaden efter att boende är betalt, vilket är Konsumentverkets basnivå.
Drygt 85 %, alltså 238 000, av de som bor hos sina föräldrar skulle hellre vilja bo på annat sätt och vill flytta hemifrån det närmaste året. Det är den högst uppmätta andelen sedan den första undersökningen gjordes. Bostadsbristen är anledningen till
10 Boverket, 2021, Färre kommuner uppger underskott på bostäder för ungdomar 11 Hyresgästföreningen, 2019, Unga vuxnas boende i Sverige 2019,
35 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
att en av tre unga tvekar inför att flytta till en annan ort och mer än var fjärde ung vuxen tvekar inför att skaffa barn på grund av boendesituationen.
Även i Östergötlands län ungdomar är en av de grupper som har det allra svårast att få bostad. Bostadsgarantier för unga vuxna är ett av flera verktyg för kommunerna att ordna fram bostäder åt unga. Länsstyrelsens insamlade svar visar att det i dagsläget är en kommun, Finspångs kommun, som arbetar på det viset genom sina ägardirektiv till allmännyttan.
Figur 20: Bild över kommernas bedömning av läget för ungdomar på bostadsmarknaden. Tabell redovisar kommunernas bedömning mellan 2017 och 2021. Källa BME 2021
De två största kommunerna, Linköping och Norrköping har haft obalans på bostadsmarknaden för ungdomar under en lång tid. I och med att även Valdemarsvik uppger balans i år så är det numera fyra kommuner i Östergötlands län som har angett balans på bostadsmarknaden för ungdomar. Detta ger bilden av en succesiv förbättring då även Ödeshög hade obalans under 2019.
Enligt bostadsmarknadsenkätens resultat från länets kommuner är den vanligaste förklaringen till obalansen att det finns för få bostäder, sju kommuner har uppgett detta som en faktor vilket är två färre än föregående år. Fyra kommuner har uppgett att det finns för få små lediga bostäder som förklaring. Värt att notera kan vara att förra året svarade dubbelt så många, åtta kommuner att detta påstående stämmer. Två kommuner uppger i år att de lediga bostäder som finns är för dyra som avgörande faktor som påverkar den rådande obalansen negativt.
36 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Vadstena kommun svarar att lediga hyreslägenheter ofta är för dyra för ungdomar och de ser en brist på små lägenheter med låg hyra i innerstaden. Denna bild bekräftas även av Finspångs kommun, att det främst råder brist i tätorten Finspång.
Antalet kommuner som använder sig av insatser för att underlätta bostadssituationen för ungdomar är densamma som förra året, sex kommuner. Sju kommuner har angett att de inte pågår några insatser för att underlätta för gruppen ungdomar. Av de tre kommuner som har svarat ”annat” beskriver Linköpings kommun att ungdomar får förtur på vissa lägenheter hos det kommunala bostadsbolaget och att detta även är möjligt hos privata fastighetsägare. I Finspångs kommun viker allmännyttan lägenheter till ungdomar. I Mjölby kommun hoppas man på att nybyggnad av flerbostadshus i Mjölby, Mantorp och Skänninge ska kunna skapa flyttkedjor och ökat utbud men är medveten om att bostäder kommer vara för dyra för ungdomar.
Figur 21: Kommunernas redovisning av vilka åtgärder som pågår för att underlätta för ungdomar att skaffa egen bostad. Källa BME 2021
För tre kommuner i Östergötland råder det underskott av bostäder för studenter. Jämfört med situationen 2020 har en negativ utveckling skett, då två kommuner hade underskott på bostäder för studenter 2019. De kommuner som förra året angav underskott var Linköping och Ydre. Ydre anger i år att det inte är aktuellt medan Linköping fortsätter ha underskott, vilket även Motala och Finspång svarar.
Av dessa tre kommuner anger Finspång flertalet skäl till underskottet medan Motala anger att det generellt sett finns för få lediga bostäder och den situationen påverkar därmed även studenterna. För Linköpings del är de främsta skälen att det behövs fler små bostäder som är specifikt för studenter.
Av enkäten framgår att Norrköping har 800 studentbostäder och att det brukar finnas tomma studentbostäder under delar av året. Linköping har 5450 studentbostäder med ett mindre antal studentbostäder vakanta delar av året. Marknaden för studentbostäder varierar tydligt över året då merparten av utbildningarna vid Linköpings universitet startar i augusti. Under perioden augusti till och med oktober är det brist, medan det i november till februari brukar vara balans och i mars till och 37 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
med juli finns det vakanta studentbostäder. I Linköping har efterfrågan på studentbostäder minskat något under 2020 då antalet internationella studenter är färre vilket antas bero på pandemin. Flera aktörer bygger nya studentbostäder med inflyttning hösten 2020 och våren 2021 och utöver detta finns ett flertal projekt igång i olika faser.
Linköpings universitet har under de senaste åren haft en ökning av antalet antagna studenter vid universitetet. Våren 2021 slogs rekord i antalet sökta utbildningar på LiU då antalet studenter som valde Linköpings universitet som sitt förstahandsval ökade med elva procent jämfört med året innan.12 Även sommarkurser har ökat med 9 procent jämfört med 2020 och 24 procent fler i ålderskategorin upp till 24 år har antagits i år jämfört med sommaren 2020. Det kan bland annat förklaras av att pandemin slagit hårt mot arbetsmarknaden och det är svårare att få sommarjobb. Regeringen har också föreslagit ökade satsningar på sommarkurser 2021. Då det är vanligt att kunna genomföra studier på distans och att det är sökande till enskilda kurser som ökat mest så är det inte säkert att ökningen direkt får bäring på efterfrågan av studentbostäder. Denna tendens med allt fler studerande kan dock skapa ytterligare svårigheter för redan påverkade kommuner att underlätta bostadssituationen för studenter.
5.2 Nyanlända Avvecklingen av Migrationsverkets tillfälliga bostäder pågår i hela landet. Då allt färre söker skydd i Sverige har detta lett till ett minskat behov av boende för asylsökande. Under 2021 planerar Migrationsverket därför att minska antalet boendeplatser (ABO) från 19 000 till 10 500 vid årets slut.
För Östergötland innebär detta att samtliga av Migrationsverkets tillfälliga boenden för asylsökande kommer att försvinna. I slutet av oktober 2020 fanns det närmare 700 boendeplatser i länet, 450 i Finspång, 30 i Norrköping och 201 i Valdemarsvik. Samtliga platser i Valdemarsvik och Norrköping är nu avvecklade. I maj 2021 bor närmare 250 asylsökande i Finspång, men Migrationsverket räknar med att dessa platser kommer att vara avvecklade i oktober 2021. Det innebär att från och med i höst kommer de asylsökande som bor i Östergötland ha bosatt sig i länet på egen hand, i så kallat eget boende (EBO).
Resultatet av bostadsenkäten visar en ändrad bild av läget för anvisade nyanlända på bostadsmarknaden. Sju kommuner har i år angett att det råder balans för bostäder för nyanlända. Förra året svarade majoriteten av kommunerna i Östergötland att bostadsmarknadsläget för nyanlända var i obalans, att de hade ett underskott på bostäder. Finspång, Motala, Vadstena, Ödeshög, Boxholm, Kinda och Söderköping har alla en positiv utveckling till balans. För Valdemarsvik saknas uppgifter för andra året i rad. Sammantaget är läget bättre än förra året, då endast tre kommuner (Kinda, Motala och Ödeshög) uppgav balans och övriga obalans/underskott.
12 Linköpings Universitet (2021) All time high för sökande till LiU - Linköpings universitet. 38 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Figur 22: Bild över kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden för anvisade nyanlända. Tabell redovisar kommunernas bedömning mellan 2017 och 2021. Källa BME 2021.
Ett generellt lågt kommunmottagande av nyanlända under 2020 och en avveckling av Migrationsverkets tillfälliga bostäder i länet är två faktorer som bidrar till en större balans på bostadsmarknaden. Finspång är ett exempel på detta. Kommunen hade under 2020 ett underskott på bostäder, men till följd av Migrationsverkets avveckling av boendeplatser i kommunen, så kommer cirka 100 lägenheter att göras tillgängliga på bostadsmarknaden under året. Kommunernas bedömningar av orsakerna till underskottet på bostäder för nyanlända framgår av figur 35 i bilagan.
I bostadsmarknadsenkäten har tre kommuner svarat att det råder ett generellt underskott på bostäder. När det gäller underskott på bostäder för nyanlända beror det på flera olika faktorer, exempelvis brist på stora respektive små bostäder, bostäder med rimliga boendekostnader och hyresvärdar som ställer höga krav för att erhålla ett kontrakt.
Under 2020 har kommunerna fått ta sig an nya utmaningar i arbetet med mottagandet av nyanlända. För kommunerna har pandemin krävt flexibla lösningar för att upprätthålla ett fungerande mottagande, utifrån de restriktioner som har varit. Ett exempel är när överföringarna av kvotflyktingar till Sverige stoppades helt under maj till augusti 2020 på grund av Covid-19, då flera länder stängde sina gränser och flyg ställdes in. Följden blev att majoriteten av kommunerna fick ett högre mottagande av nyanlända under årets sista månader, än vad man hade planerat för.
39 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Situationen har förändrats de senaste åren när det gäller mottagandet av nyanlända i länet. Det har sjunkit från toppnoteringen 2017, som till stor del var ett resultat av flyktingsituationen 2015 till idag, med det lägsta mottagandet sen 2011. Denna skiftning har gjort det svårare för kommunerna i deras planering av bostäder.
De osäkra planeringsförutsättningarna påverkas även av faktorer som ändrade regler för migrationspolitiken, handläggningstider hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna samt givetvis också av pandemin.
Planeringsförutsättningarna för kommunerna har dock förbättrats i och med att lagen om ett gemensamt mottagande trädde i kraft den 1 mars 2016. Lagen innebär att alla Sveriges kommuner ska ta emot nyanlända (Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning). Regeringen beslutar om ett länstal som bland annat baseras på Migrationsverkets prognoser för hur många asylsökande som söker sig till Sverige, hur arbetsmarknaden ser ut, tidigare mottagande och befolkningsmängd. Länsstyrelsen tar sedan, i dialog med kommunerna, beslut om kommuntal som börjar gälla det kommande året enligt Förordning (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner. Därefter sker en årsplanering av Migrationsverket i dialog med kommunerna.
Figur 23: Diagram över anvisningar i länet enligt kommuntalen år 2021. Källa Migrationsverket 2021
Under 2021 beräknar Migrationsverket ett kommunmottagande på totalt 14 30013 personer, varav 5 100 kommunbosatta f.d. asylsökande, 2 800 inresta anhöriga till f.d. asylsökande samt 6 400 kvotflyktingar. Antalet kommunmottagna förväntas sedan att minska under de tre kommande åren till 12 000 kommunmottagna 2022, 13 200 individer per år under 2023 och 2024.
Majoriteten av platserna under 2021 avser kvotflyktingar. Sedan 2018 har Sverige tagit emot 5 000 kvotflyktingar om året. Under 2020 var antalet platser lika många, men 1 401 platser kunde inte fyllas på grund av coronapandemins effekter på arbetet med vidarebosättning. Regeringen har beslutat att dessa platser ska fyllas under 2021, utöver årets kvot på 5 000 individer. Under 2021 ska därför 6 401 kvotflyktingar tas
13 Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos 2021-04-29 40 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
emot av Sverige. Pandemin fortsätter även under detta år att påverka överföringarna av kvotflyktingar till Sverige, vilket liksom året innan kan resultera i ett mer koncentrerat mottagande under hösten/vintern, under förutsättning att de pandemirelaterade störningarna minskar. För kommunerna innebär det en utmaning med att få fram lämpliga bostäder till ett större antal individer under en kortare period.
En förändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande (LMA) som trädde i kraft 1 januari 2020 ger kommuner möjlighet att undanta vissa områden för asylsökande att bosätta sig i. Förändringen började gälla den 1 juli 2020 och den innebär att asylsökande som väljer att bo i eget boende (EBO) i områden med sociala och ekonomiska utmaningar i regel inte har rätt till dagersättning och särskilt bidrag från Migrationsverket. Syftet med lagändringen är att minska segregationen och att få fler asylsökande att välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande. De asylsökande som redan bodde i ett område med ekonomiska och sociala utmaningar påverkas inte av regelförändringen. Begränsningar kan göras i de 32 kommuner som regeringen pekat ut i förordningen om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden, (2018:151), i Östergötland är det Linköping, Motala och Norrköping. Dessa tre kommuner har möjlighet att anmäla vilka områden som de vill ska omfattas av lagändringen till Migrationsverket och länsstyrelsen har möjlighet att yttra sig. Efter att lagändringen genomfördes har en ny regel trätt i kraft där länsstyrelsen har fått en tyngre roll som innebär att en anmälan från en kommun inte får avse en sådan del av kommunen som länsstyrelsen har haft invändningar emot. I Östergötland är det Norrköpings kommun som har anmält att undanta vissa bostadsområden i kommunen. Enligt Migrationsverket har lagändringen inte visat någon större effekt. Förklaringar kan vara flera till att det fortfarande är en stor andel av de asylsökande som väljer att bo i eget boende, exempelvis är ersättningsnivån på dagersättningen så pass låg att det inte gör någon skillnad för den enskilde, man har sin försörjning tryggad på annat sätt eller att bo tillsammans med släkt och vänner är viktigare.
Figur 24: Diagram över inskrivna personer i Migrationsverkets mottagningssystem i Östergötland år 2016- 2020. Källa Migrationsverket 2021
Sedan 2017 då länet tog emot 2 653 personer har det totala mottagandet minskat eller varit oförändrat för länets kommuner. Covid-19-pandemin har medfört en begränsad internationell rörlighet och en minskad migration till Sverige under 2020, med ett 41 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
totalt mottagande av 14 106 individer, att jämföras med 2019 då mottagandet var 25 915. I Östergötland var mottagandet under 2020 totalt 488 personer, vilket är mer än en halvering från föregående år då 1 077 individer togs emot i länet.
Statistiken nedan visar nyanlända kommunmottagna 2020 som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, som en kommun har börjat få ersättning för av Migrationsverket. I figur 39 i bilagan redovisas samma statistik fördelat på kön.
Figur 25: Diagram över nyanlända mottagna per kommun, enligt förordningen 2010:1122. Källa Migrationsverket2021.
Linköping var den kommun i länet som tog emot flest nyanlända under 2020, följt av Norrköping, Mjölby och Motala. Kvotflyktingar var den största gruppen, där Linköping var den kommun som tog emot flest kvotflyktingar, följt av Mjölby, Motala och Söderköping. Länets två största kommuner har flest självbosatta nyanlända, där Norrköping har det högsta antalet följt av Linköping.
Figur 26: Diagram över hur mottagandet i Östergötland har utveckats sedan 2016. 42 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Den stora skillnaden i kommunens ansvar är mottagandet av nyanlända som anvisas till kommunen, där kommunen behöver ordna boende till individerna, vilket inte gäller för de självbosatta nyanlända. Däremot ingår de i kommunens generella bostadsförsörjningsansvar.
Av svaren i bostadsmarknadsenkäten framgår att flertalet av de kommuner som har ett allmännyttigt bostadsföretag har ett regelbundet samarbete med bolaget. Det är ännu fler kommuner som har ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Åtvidaberg är den kommun i länet som har uppgett att kommunen hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner.
Länsstyrelsen har i uppdrag att sammanställa lägesbilder till Arbetsmarknadsdepartementet avseende kommunernas beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande och dess påverkansgrad på socialtjänst, skola och bosättning.
I den senaste redovisningen påtalar kommunerna att viktiga framgångsfaktorer i arbetet med bosättning är ett gott samarbete med bostadsbolagen och att bygga en mottagningsfunktion som är teambaserad och samordnad mellan kommunens olika förvaltningar. Tvärfunktionella team och arbetssätt ses som nyckelfaktorer, både för att klara variationen av de individer som tas emot och att bibehålla kompetensen i kommunen, oavsett antalet nyanlända. I ett läge av lågt mottagande av nyanlända har kommunerna därför fått ta sig an nya utmaningar för att bibehålla kvalitet och kapacitet i arbetet med nyanlända.
Figur 27: Tabell över hur kommunerna arbetar med att säkerställa bostäder för anvisade nyanlända personer. Källa BME 2021
Ett utvecklingsbehov som kommunerna ser är att få tillgång till väl underbyggda planeringsförutsättningar för att kunna skapa bättre möjligheter till ett hållbart mottagande över tid och tillika en god bostadsförsörjning för målgruppen.
43 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Enligt figur 42 i bilagan uppger fem kommuner att de erbjuder anvisade nyanlända tillsvidare-/förstahandskontrakt i samband med mottagande eller efter en kortare tid, mindre än ett år. Fem kommuner ger de nyanlända tidsbegränsade hyreskontrakt, men med lite olika villkor. De tidsbegränsade kontrakten kan efter en längre tid övergå i, eller följas av tillsvidare-/förstahandskontrakt eller tills dess att de nyanlända själva har etablerat sig på bostadsmarknaden i anvisningskommunen alternativt att de tidsbegränsade kontrakten upphör efter en utsatt tid och de nyanlända hänvisas till ordinarie bostadsmarknad i hela landet. Enligt Migrationsverkets statistik från 2020 var det fyra kommuner (Finspång, Norrköping, Valdemarsvik och Ödeshög) som inte tog emot nyanlända på anvisning under förra året, men hade ett mottagande av självbosatta nyanlända och/eller anhöriga till före detta asylsökande.
Två kommuner i Östergötland anger att det råder balans på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända, medan Ydre och Valdemarsvik bedömer att det finns ett överskott. Resterande kommuner bedömer att det råder underskott. När det gäller bostadssituationen för självbosatta är det ingen kommun som gör några särskilda insatser, utan kommunerna uppger att det är individens egna ansvar och inte ett kommunalt uppdrag. Utmaningarna för denna grupp handlar ofta om trångboddhet och svårigheten att etablera sig på bostadsmarknaden. Generellt saknas det kunskap om de självbosattas boendesituation, tillika deras bostadsbehov. De uppmärksammas ofta först när de själva tar kontakt med kommunen. Således finns det ingen förberedelsetid för kommunen och i flertalet fall ses gruppen som vem som helst som flyttat till kommunen. Ett mer proaktivt arbetssätt skulle kräva mer kunskap om de självbosatta nyanländas situation och behov på bostadsmarknaden, samt att kunskapen även skulle kunna användas i planeringen av den generella bostadsförsörjningen i kommunen.
Under 2018 kunde ungdomar som tidigare fått avslag på sin asylansökan och som hunnit fylla 18 under väntetiden, ansöka om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå - den så kallade nya gymnasielagen. I Östergötland är det fortsatt runt 300 unga som har uppehållstillstånd enligt denna lagstiftning och de finns i alla länets kommuner. Dessa individer är vuxna i lagens mening och förväntas kunna lösa sin boendesituation själva. I många kommuner får därför ungdomarna liten eller ingen hjälp med att hitta bostad. Vissa kommuner har aktivt hjälpt ungdomarna med boende medan det i andra saknas kännedom om vilka individer det handlar om. Många av ungdomarna saknar de sociala nätverk och kontakter som kan underlätta vid sökande efter en bostad och detta har genererat en grupp unga med väldigt svag förankring på bostadsmarknaden. De som saknar bostad finner ofta olika tillfälliga boendelösningar, de bor hos kompisar eller i frivilliga fadderhem. Vissa har fått hjälp av civilsamhällets organisationer eller har i perioder sovit utomhus. Flera civilsamhällsorganisationer i länet rapporterar att den osäkra bostadssituationen påverkar ungdomarnas möjligheter att klara sina studier och försätter dem i osund beroendeställning till andra personer som kan leda till olika former av exploatering.
44 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
5.3 Hemlösa Trots att en bostad är en mänsklig rättighet och med en bostad skapas förutsättningar för hälsa och trygghet lever tiotusentals människor i Sverige i hemlöshet. Stadsmissionen rapporterar i sin tionde Hemlöshetsrapport att trots större fokus på bostadsförsörjning så har framstegen uteblivit för människor som lever i hemlöshet eller riskerar hemlöshet. Hemlösheten har inte minskat, den är utbredd och berör unga och äldre, nyanlända, arbetslösa och yrkesverksamma14.
Socialstyrelsen genomförde en nationell hemlöshetskartering under 2017 som visade att Östergötland har en förhållandevis hög andel hemlösa. I Socialstyrelsens kartläggning beskrivs fyra olika situationer av hemlöshet enligt följande:
Situation 1: Akut hemlöshet Personen är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddade boenden eller motsvarande. Här ingår också personer som sover i offentliga lokaler, utomhus eller i trappuppgångar, tält, bilar eller motsvarande.
Situation 2: Institutionsvistelse och stödboende Personen är antingen intagen eller inskriven på en kriminalvårdsanstalt, ett hem för vård och boende (HVB), ett familjehem eller en SiS-institution1, eller bor på ett stödboende som drivs av socialtjänst/hälso- och sjukvård. Personen ska flytta därifrån inom tre månader efter mätveckan, men har inte någon egen bostad ordnad inför flytten eller utskrivningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad.
Situation 3: Långsiktiga boendelösningar Personen bor i en av kommunen (socialtjänsten) ordnad boendelösning såsom försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt eller motsvarande på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal (eller kontrakt) där boendet är förenat med tillsyn, särskilda villkor eller regler.
Situation 4: Eget ordnat kortsiktigt boende Personen bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (max tre månader efter mätveckan) inneboende- eller andrahandskontrakt hos en privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och kände till att denna hemlöshetssituation gällde under den aktuella mätveckan.
Östergötlands län har en i nationell jämförelse hög andel personer som lever i eget ordnat kortsiktigt boende, situation 4. Runt 2000 människor lever i hemlöshet i Östergötland, varav runt 300 i akut hemlöshet. Det finns dock ett stort mörkertal och dessa siffror ser ut att ha förändrats under pandemiåret.
14 Sveriges stadsmissioner, 2020, Hemlöshetsrapporten
45 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Figur 28: Tabell över hur kommunerna arbetar för att motverka hemlöshet. Källa BME 2021
Av ovanstående tabell, figur 28, framgår hur de östgötska kommunerna arbetar för att ordna boendefrågan för gruppen hemlösa (personer och hushåll som inte godkänns på den ordinarie bostadsmarknaden).
De vanligaste åtgärderna som de flesta använder är att kommunen, via socialtjänsten, hyr ut lägenheter i andra hand. Drygt hälften av kommunerna arbetar också med uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar
Enligt svaren i BME, figur 45 i bilagan, tillhandahåller kommunerna i Östergötland sammanlagt 945 lägenheter som hyrs ut i andra hand till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Detta innebär en minskning med 51 sådana lägenheter från förra året. En majoritet finns i Linköping (350, + 2 sedan förra året) och Norrköping (241, - 22 stycken sedan förra året) men en betydande andel finns även i Söderköping (120) och Motala (109). Uthyrningarna sker ofta, men inte alltid, med tillsyn och/eller särskilda villkor och med målet att hushållet senare ska ta över hyreskontraktet.
Söderköpings kommun har inte något regelbundet samarbete med hyresvärdar för att få fram bostäder till hushåll som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden, även om relationer till privata fastighetsägare och kommunens egna bostadsbolag beskrivs som goda. Något sådant samarbete finns inte heller i Ydre eller Valdemarsvik. I Mjölby kommun saknas sociala inslag i ägardirektiven och det finns utmaningar med att få till ett samarbete med kommunens bostadsföretag.
46 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Av de två kommuner som anger att det finns andra boendelösningar för personer som inte själva kan ordna en bostad, alltså bostäder som kommunen hyr ut i andra hand utan biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen, så har Linköpings kommun 232 stycken och Vadstena kommun har fyra, vilket framgår av figur 45 i bilagan.
Idag direktäger fyra av länets kommuner bostäder som är antingen bostadsrätt eller småhus. Ydre kommun äger fem sådana bostäder varar 40 % används till personer som inte är berättigade till en bostad enligt SoL. Motala har fyra och Ödeshög har en direktägd bostad varav ingen används till personer som inte är berättigade till en bostad enligt SoL. Linköping har tre, det är dock okänt hur många som används till personer som inte är berättigade till en bostad enligt SoL.
Länsstyrelsen erfar att kommunerna i hög grad har förslag på vad som skulle kunna göras men att inte alla arbetar tvärsektoriellt med frågorna eller att politiska direktiv saknas eller att resurserna saknas. Behov av verktyg för att bättre motverka hemlöshet som framkommit är bland annat prioriteringar av olika bostadstyper vid planläggning, kravställning på aktörer vid markanvisningar, samverkan med bostadsbolag, att styra mer genom ägardirektiven i de kommunala bostadsbolagen, att behålla fler lägenheter med enkel standard samt närmare samarbete mellan socialförvaltningen och bostadsplaneringen.
5.4 Äldre Nationellt har medellivslängden i befolkningen ökat påtagligt under de senaste decennierna, var femte invånare i Sverige är 65 år eller äldre. Denna utveckling skapar särskilda krav på bostadsplaneringen, och efterfrågan på specialbostäder anpassade för äldre förutspås öka när 40-talisterna får ett ökat vårdbehov. Det ser dock olika ut beroende på kommun, ofta är det mindre kommuner som har den största procentuella andelen äldre personer, eftersom dessa kommuner ofta har haft en nettoutflyttning av yngre personer.
Ett allt större antal äldre kan innebära stora utmaningar för en kommun. Kommuner har enligt socialtjänstlagen en skyldighet att inrätta särskilda boenden för äldre personer som är i behov av stöd. Dessa bostäder fördelas efter biståndsbeslut. Det är dock en mindre del av de äldre som bor i särskilda boenden. Flertalet bor hemma, och får utifrån behov hjälp av exempelvis hemtjänst. Tack vare en allt bättre hälsa hos gruppen äldre och att kvaliteten förbättras i det ordinarie bostadsbeståndet kan behovet av särskilda boenden ha minskat, trots den allt högre andelen äldre i befolkningen. Att fler äldre bor kvar hemma kan i andra fall bero på en inlåsningseffekt om exempelvis kommunen har underskott på bostäder anpassade för äldre.15
15 Boverket (2020) Allt fler i 80+ åldern. 47 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Figur 29: Bild över kommunernas bedömning av utbudet av särskillt boende för äldre samt tabell över kommunernas bedömningar föregående år. Källa BME 2021.
I år är det två kommuner, Finspång och Linköping, som anger att de ännu inte har tillräckligt med platser i särskilda boenden för äldre. Jämfört med tidigare år är detta en minskning då sex kommuner angav brist förra året. Å andra sidan har flera kommuner tidigare förutspått att de kommer att uppnå en balans inom ett par år, vilket nu alltså verkar ha skett för fyra kommuner.
Det råder en förändrad situation i Östergötland där läget har blivit förbättrat då fler kommuner nu uppger att det råder balans på bostadsmarknaden för äldre. Generellt har byggnationer av specialbostäder för äldre och funktionshindrade ökat i Östergötland sedan 2012. En generellt fortsatt positiv utveckling kring bostadssituationen vad avser särskilt boende för äldre kan alltså urskiljas där flertalet av kommunernas bedömningar är att det till största del råder balans. Förändringen det senaste året antas dock till stor del bero på pandemin.
5.4.1 Trygghetsboenden och seniorboenden Trygghetsbostäder är ingen entydig definition, men brukar generellt omfatta boenden som är ordnade med någon form av kopplad service för att skapa trygghet och/eller större möjligheter till social gemenskap. De trygghetsbostäder som exempelvis byggdes med hjälp av statligt investeringsstöd 2010–2014 riktar sig till personer över 70 år, de ska ha gemensamma utrymmen för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt ha personal som dagligen, på bestämda tider kan stödja de boende.
48 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Nio kommuner uppger i år att det finns trygghetsbostäder, jämfört med åtta föregående år. Sju kommuner uppger att det råder balans medan resterande sex kommuner uppger underskott.
Figur 30: Tabell över kommunernas bedömning av utbudet av trygghetsboende i kommunen. Källa: BME 2021
Det är fyra kommuner som i år anger att de har balans i utbudet av biståndsbedömda trygghetsbostäder, medan fyra uppger obalans, se figur 52 i bilagan. Resterande fem kommuner har inte svarat på enkätfrågan. Länsstyrelsen har inte förvissats sig om vad dessa uteblivna svar beror på.
Seniorbostäder är en mindre reglerad boendeform som ofta brukar omfatta boenden som är avsedda för personer som överstigit en viss ålder, ofta 55 år. Det finns en stor variation av olika typer av seniorboenden. Boendena hyrs ut på den ordinarie bostadsmarknad. Denna typ av boende finns som både hyresrätt och bostadsrätt och kan se lite olika ut. Varken trygghetsbostäder eller seniorbostäder omfattas av vård och omsorg, utan den boende får ansöka om hemtjänst eller hemsjukvård precis som på de hade bott i en vanlig bostad.16
16 Boverket (2020) Allt fler i 80+ åldern. 49 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Figur 31: Tabell över kommunernas bedömning av utbudet av seniorbostäder i kommunen. Källa: BME 2021
I Östergötland har åtta kommuner uppgett att de har seniorbostäder, vilket är oförändrat resultat från föregående år. De kommuner som saknar seniorbostäder är Ydre, Mjölby, Söderköping, Valdemarsvik och Åtvidaberg. 4 kommuner uppger balans medan 6 uppger underskott och tre kommuner har inte svarat på frågan.
Sammanfattningsvis ser Länsstyrelsen en klar minskning av bristen på särskilda boenden för äldre i länet. Samma trend syns också för landet som helhet. Elva av tretton kommuner i Östergötland uppfattar att det råder balans på sådana bostäder, vilket i en del fall kan bero på att kommunen har tillskapat sådana bostäder men troligen också att pandemin har minskat köerna till sådant boende. Resultaten i BME visar också att det är fler kommuner som har brist på bostäder i trygghetsboende och/eller seniorbostäder än de som har brist på lägenheter i särskilt boende. Det speglar att bostäder till äldre fortsatt kräver mycket arbete av kommunerna.
5.5 Personer med funktionsnedsättning Det är bostäder som beviljats enligt socialtjänstlagen och lagen om särskilt stöd och service som avses i följande avsnitt, de boende har alltså beviljats rätt till sådan bostad efter prövning och bostäderna uppdras av kommunen att tillskapas.
Sju av länets tretton kommuner uppger att de har ett underskott av bostäder för personer med funktionsnedsättning, förra året var motsvarande siffra åtta. Flera kommuner har tidigare påtalat att målgruppen ökar och förväntas fortsätta öka. Nationellt rapporterar Socialstyrelsen i sin lägesrapport för 2020 att antalet beslut om särskilt boende har under flera år varit oförändrat, men under de två senaste åren har antalet beslut ökat något.17 Förändringen av kommunernas kostnader för
17 Socialstyrelsen (2019) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning: lägesrapport 2020, artikelnummer 2020-3-6686, sidan 27.
50 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
bostäder med särskild service har mellan perioden 2014 och 2018 ökat med 2,9 miljarder kronor vilket utgör 10,7 %.18
Figur 32: Bild över kommunernas bedömning av utbudet av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning samt kommunernas bedömning föregående år. Källa BME 2021.
Av ovananstående bild syns hur de östgötska kommunerna svarat gällande balans eller obalans för särskilda boenden för personer med funktions-nedsättning, samt tidigare års situation vad avser behovstäckning av bostäder för funktionshindrade. Fem kommuner anger i år ett underskott av gruppbostäder, medan det för servicebostäder bedöms råda ett underskott i fyra kommuner. Det är oklart varför Vadstena kommun och Ydre kommun ej besvarat vissa av frågorna i denna kategori, se figur 55 i bilagan.
18 Socialstyrelsen (2019) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning: lägesrapport 2020, artikelnummer 2020-3-6686, sidan 33. 51 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
5.6 Bostadsanpassning Bostadsanpassningsbidrag är ett kommunalt bidrag som har funnits under lång tid. Bidraget är ett personknutet bidrag för personer med behov av att anpassa sin bostad. Det kan vara allt från stödhandtag, borttagning av trösklar till anpassningar i badrum och kök, installationer av hissar och anpassningar av nivåskillnader vid entréer m.m. Bidraget fyller en viktig funktion för såväl individ som samhälle då personen kan bo kvar i sitt hem efter anpassningar. Behovet av anpassningar påverkas av personernas behov men även av utformning och utbud av bostäder på bostadsmarknaden och varierar därför mellan kommunerna och över åren. Bidraget används framför allt till anpassningar i det befintliga bostadsbeståndet.
Figur 33: Tabell över antalet inkomna bidragsärenden om bostadsanpassningsbidrag för respektive kommun under år 2020. Källa: BME 2021
Föregående år har det skett en nedgång i majoriteten av länets kommuner vad det gäller antalet ansökningar. Detta har framförallt sin förklaring i att pandemin skapade oro för smittspridning vid hembesök av så väl intygsskrivande arbetsterapeuter, handläggare och hantverkare. Minskningen bör inte ses som ett minskat behov av anpassningar.
Anpassningarna görs uti från personens behov och kan inte ses som allmänt tillgänglighetshöjande åtgärder även om anpassningarna kan komma andra till gagn genom till exempel dörrautomatiker och anpassningar av nivåskillnader vid entréer.
Förändringarna 2018 i Lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag ger möjlighet för sökande att överlåta bidraget till fastighetsägaren och på så sätt kunna nå en mer långsiktig allmän tillgänlighet för fastigheten. Om detta kommer bli en mer efterfrågat sätt att använda bidraget är för tidigt att dra några slutsatser om.
52 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Investeringsstödet till äldrebostäder ger en möjlighet för fastighetsägare att få stöd för del av kostnaden för anpassningar som ökar tillgängligheten och därmed möjligheten till kvarboende.
53 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
6. Vräkningsförebyggande arbete
Länsstyrelserna fick i 2020 års regleringsbrev i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete att motverka vräkningar av barnfamiljer. I 2021 års regleringsbrev gavs ett liknande fortsatt uppdrag. Av uppdragen framgår att återrapportering ska ske i den regionala bostadsmarknadsanalysen. Länsstyrelserna har samarbetat kring uppdraget men olika län har haft varierande förutsättningar att arbeta med uppdraget. Coronapandemin har också på olika sätt påverkat planeringen av uppdragets genomförande, bland annat genom att planerade aktiviteter har fått flyttas fram och all kommunikation har fått ske digitalt. Uppdragets placering internt hos Länsstyrelsen Östergötland har varit ett samarbete mellan Enheterna för Plan och kultur respektive Social hållbarhet.
6.1 Nationell samverkan Länsstyrelserna har haft en aktiv nationell samverkan och en kontinuerlig dialog om uppdraget vid handläggarträffar och seminarium. Samverkan och erfarenhetsutbyte har också skett externt tillsammans med Kronofogdemyndigheten, Socialstyrelsen, Boverket, Finansdepartementet och Sveriges Allmännytta samt internt inom länsstyrelserna mellan olika sakområden.
6.1.1 Utbildningspaket Länsstyrelserna har gemensamt tagit fram ett filmat utbildningspaket där arbetet har samordnats av Expertgruppen för Bostadsförsörjning inom länsstyrelsernas samhällsbyggnadsnätverk. Utbildningspaketet ska fungera som ett stöd till kommuner, fastighetsägare och kronoinspektörer i deras vräkningsförebyggande arbete och bidra till både kunskapsuppbyggnad och praktiskt stöd. I filmen berättar jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi om bakgrunden till länsstyrelsernas uppdrag, företrädare från kommuner och bostadsbolag om goda exempel och arbetssätt för att undvika vräkningar av barnfamiljer, Kronofogdemyndigheten om statistik och vräkningsprocessen, samt företrädare från Rädda Barnen om centrala utmaningar och konsekvenser för barn som drabbas av vräkning.
Filmen finns tillgänlig på länsstyrelsens hemsida och Länsstyrelsen Östergötland kommer att sprida filmen till berörda aktörer under hösten.
6.2 Regionala aktiviteter Flera Länsstyrelser har arrangerat digitala seminarier och konferenser med innehåll som berör vräkningsförebyggande arbete, hemlöshet, barnperspektiv och former för lokal samverkan. Vidare planerar många Länsstyrelser att arrangera liknande seminarier och enskilda kommunbesök framöver i anslutning till uppdraget. Länsstyrelsen Östergötland genomförde den 29 april ett kunskaps- och dialogseminarium kring vräkningsförebyggande arbete. Seminariet riktade sig till kommuner och bostadsbolag och genomfördes tillsammans med Kronofogden och Fastighetsägarföreningen. Inriktningen för seminariet var ett ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte med fokus på att diskutera arbetssätt och samverkansformer. Exempelvis informerade ett par kommuner om sitt arbete samt Kronofogden om sitt
54 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
metodstöd för vräkningsförebyggande arbete. Gruppdiskussioner genomfördes med fördjupningar om konsekvenserna av pandemin, prioriteringar kring barnfamiljer samt behoven av verktyg i det vräkningsförebyggande arbetet. Totalt deltog cirka 40 personer deltog i mötet som Länsstyrelsen uppfattar som mycket uppskattat. Stort intresse fanns för fortsatt samverkan över gränser, både regionalt och lokalt, med både fördjupad diskussion och breddat deltagande. Önskemål fanns om ett forum för gemensam kunskapsförmedling och Länsstyrelsen planerar därför att genomföra en uppföljande dialog kring vräkningsförebyggande arbete under hösten eller nästa vår.
6.3 Vräkningsförebyggande arbete – ett arbete som kräver kontinuerligt samarbete De flesta kommuner arbetar på något sätt med vräkningsförebyggande åtgärder. Det visar både kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten och erfarenheterna från den dialog som förts med kommunerna inom uppdraget. Vissa kommuner uppger att de inte arbetar vräkningsförebyggande eller uppsökande men har upparbetade rutiner när barn riskerar att drabbas. Centralt blir därför också att definiera vad som är förebyggande åtgärder; när är åtgärden proaktiv och när är den aktiv? Länsstyrelsernas erfarenheter är att det inte alltid finns en tydlig gräns kring detta och att det hos vissa kommuner finns ett behov av att både definiera det vräkningsförebyggande arbetet och att precisera hur det ser ut.
6.3.1 Utmaningar och framgångsfaktorer för vräkningsförebyggande arbete Utifrån genomförda aktiviteter och samverkan med berörda aktörer och myndigheter vill länsstyrelsen lyfta fram följande iakttagelser och utmaningar:
Tidig dialog är centralt En tidig dialog med hyresgäster som har en sen hyresinbetalning, hyresskulder eller riskerar att stå inför en vräkning är centralt för en bra samverkan och ett förebyggande arbete. Detta kan innefatta både kontakt via brev eller telefon men kan också fångas upp genom hembesök. Här är också budget- och skuldrådgivning en viktig aktör för hjälp och stöd.
Samarbete med fastighetsägare – en förutsättning för ett bra arbete En majoritet av kommunerna uppger att det finns en upparbetad och aktiv samverkan med de kommunala bostadsbolagen. Vissa kommuner har kontinuerliga samverkansmöten mellan socialtjänst och det kommunala bostadsbolaget. Däremot tycks samverkan med privata fastighetsägare vara mindre utvecklat. Att få till en ökad samverkan med privata fastighetsägare är därför av stor vikt inför det framtida arbetet.
En Väg In För att underlätta den tidiga dialogen och samverkan är det viktigt att det finns personer som har ett mandat och en roll som innefattar en tydlig länk mellan hyresvärd och socialtjänst. Vissa kommuner har särskilda boendekoordinatorer som fungerar som en ”spindel i nätet” för att underlätta den tidiga kontakten.
Tydliga rutiner med barnperspektiv Länsstyrelserna upplever att det vräkningsförebyggande arbetet i många kommuner är personberoende. Det betyder att det ofta tappar fart när medarbetare som har byggt upp rutiner slutar. Därför är det av stor vikt att det finns tydliga och upprättade rutiner för det vräkningsförebyggande arbetet, i dessa bör det finnas med ett
55 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
barnperspektiv och tydliga åtgärder som blir aktuella om barnfamiljer riskerar att vräkas.
Information till hyresgäster – en möjlighet att förhindra framtida problem En del fastighetsägare och kommuner har ett aktivt boendestöds- och informationsarbete för de hyresgäster som behöver det. I detta ingår bland annat att informera om vad som händer vid sen hyresinbetalning och hur de kan kontakta hyresvärden om problem uppstår.
Resurser påverkar arbetet Flera kommuner uppger att resursfrågan är central för att kunna arbeta med det förebyggande arbetet. Saknas resurser blir både det proaktiva uppsökande arbetet och det vräkningsförebyggande arbetet som endast gäller vuxna hushåll lidande eftersom barnfamiljer prioriteras.
Aktiv medverkan påverkar behovet av vräkningsförebyggande arbete Några kommuner anger att det uppstår en problematisk situation när andra kommuner medverkar till en aktiv medverkan till bosättning av särskilt utsatta hushåll i kommunen. Detta påverkas också av det i samma kommuner finns undermåliga fastigheter där dessa hushåll ofta bor. Sammantaget skapar det ett ökat behov av vräkningsförebyggande åtgärder och ett aktivt arbete från socialtjänstens sida i kommuner där resurserna och möjligheterna att arbeta med detta är begränsade.
Olovlig andrahandsuthyrning försvårar uppföljning Den ansträngda bostadsmarknaden med underskott av bostäder i flertalet kommuner har medfört ett ökat antal hushåll som bor olovligen i andra eller tredje hand. För socialtjänsten är det ibland svårt att veta vilka som bor i bostaden och det kan uppstå en situation där den som står på kontraktet inte vet om att de som bor i lägenheten riskerar att vräkas. Det innebär också att det finns barn som drabbas av vräkning men som inte syns i statistiken.
Svår avvägning vid information till barn När barnfamiljer riskeras att vräkas eller står inför en stundande vräkning uppger vissa företrädare från socialtjänsten att det är svårt att göra rätt avvägning vad gäller information till barnen. Ibland kan information som handlar om att de kommer att tvingas flytta från sitt hem eller att de snabbt måste plocka ihop sina saker göra mer skada än nytta för barnen. Avvägningen mellan att ge barnen den information de har rätt till men samtidigt inte förvärra barnens situation upplevs som svår.
Föräldrars eget ansvar är en viktig utgångspunkt Ur ett individperspektiv påpekar flera kommuner och fastighetsägare att föräldrar vars leverne riskerar att drabba familjen, och framtida situationer där vräkning kan uppstå, har ett eget ansvar för att undvika att det går så långt som till verkställd avhysning. Här uppger flera kommuner att det finns möjlighet till samtalsstöd och hjälp för att undvika vräkning, men att individens egna vilja/ovilja att ta emot hjälp också är central.
Barn som utvisas är särskilt utsatta Erfarenheter från kommunernas arbete visar att det har funnits fall där det har saknats stöd från Migrationsverket och Polis när barn som ska utvisas vräks. Det har inneburit att hushåll vräks men sedan inte har någonstans att bo i väntan på utvisning. Hanteringen av detta har inneburit att vissa aktörer tar på sig ett personligt ansvar där exempelvis Kronofogdens personal skjutsar personer till andra orter för tillfälliga boenden. Här behövs ett mer strukturerat arbetssätt och tydliga rutiner för att undvika bristfälliga och för barnen särskilt påfrestande lösningar.
56 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Figur 34: Sammanställning av kommunernas arbete med att förebygga vräkning av barnfamiljer. Källa: BME 2021.
57 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
7. Diskussion och slutsatser
7.1 Bostadsmarknadssituationen i Östergötland Ett minskande antal kommuner i Östergötland bedömer att de har underskott på bostäder. Finspång bedömer, till skillnad mot föregående år, att det råder balans på bostäder för kommunen som helhet och att underskott endast råder i centralorten. Valdemarsvik och Ydre bedömer att de har överskott på bostäder både i centralorten och för kommunen som helhet. Utvecklingen i Östergötland följer den nationella trenden med ett minskande antal kommuner som har underskott på bostäder. När det gäller möjligheten att tillgodose bostadsbehoven för särskilda grupper har under 2020 fler kommuner fått balans på bostäder för äldre och balans eller överskott på bostäder för nyanlända. I många kommuner kvarstår däremot tidigare situation med underskott på bostäder för ungdomar och för funktionsnedsatta. Med tanke på att 10 av länets 13 kommuner bedömer att de har underskott kan dock påstås att bristen på bostäder i Östergötland är relativt stor och utbredd.
Under 2020 påbörjades byggande av 1549 lägenheter i Östergötland vilket innebär ett minskat antal byggstarter med över 35% jämfört med föregående år. Länets utveckling avviker från den nationella trenden som visade en svag ökning av antalet påbörjade bostäder för 2020. Kanske var det en reaktion på den starka ökning av antalet byggstarter 2019, som då var ungefär lika stor som minskningen 2020. Den dominerande volymen, ungefär 85%, av bostads-byggandet sker i länets två största kommuner Linköping och Norrköping. De allmännyttiga bostadsbolagen svarade för ca 25% av länets bostadsproduktion under 2020 vilket får ses som en ganska liten del med tanke på att större delen av bostadsproduktionen har utgjorts av hyreslägenheter. Detsamma gäller allmännyttans del av de bostäder som byggs med statligt stöd till boende där endast 15% av de hittills beslutade lägenheterna utgörs av bostäder i allmännyttan
Kommunernas förväntningar på kommande års bostadsbyggande är att byggtakten kommer att öka väsentligt. Sammantaget räknar de östgötska kommunerna med att byggandet av närmare 3000 lägenheter kommer att påbörjas 2021 och över 4 000 lägenheter 2022. Priserna på villor och bostadsrätter har ökat starkt det senaste året med 20% ökade priser för villor och 11% för bostadsrätter. Prisutvecklingen liknar den i övriga landet.
Behovet av framtida bostadsbyggande beräknas med utgångspunkt från bostadsbeståndets storlek i förhållande till en trolig befolkningsprognos och hushållsbildning. Enligt Boverkets senaste beräkning av FA-regionernas byggbehov behöver Östergötland tillföras ungefär 2 500 bostäder årligen fram till 2029. Det är väsentligt fler bostäder än de som påbörjades 2020 och motsvarar ungefär den byggtakt som länet hade åren 2016–2018.
58 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
7.1.1 Coronapandemins effekter på bostadsförsörjningen Länsstyrelsen har i dialogen med kommuner och andra aktörer på bostadsmarknaden ställt frågan hur coronapandemin påverkar bostadsbehoven och bostadsplaneringen. Ökat hemarbete på grund av smittskyddsrestriktioner leder till andra behov i form av större bostäder. Efterfrågan på villor och även fritidshus har ökat starkt, inte minst under våren 2021. Många kommuner uppmärksammar också att de har fått ett ökat antal bygglovsärenden för om- och tillbyggnader av småhus. På universitetsorterna syns en minskad efterfrågan på studentboenden till följd av att det kommer färre utländska studenter och att en del studenter kanske avstår att flytta till studieorten eftersom mer undervisning är på distans. Kommunernas svar i BME visar också på att antalet ärenden med bostadsanpassning har minskat och att färre kommuner än på många år har underskott på lägenheter i särskilt boende för äldre, något som sannolikt kan förklaras som en effekt av pandemin. Länsstyrelsen har inga uppgifter om i vilken omfattning behoven av skyddat boende har påverkats av pandemin.
Samtidigt syns tecken på att de ekonomiska påfrestningarna av pandemin ger avtryck även på bostadsmarknaden. Kronofogden har haft en ökad inströmning av ärenden om vräkning på grund av hyresgäster som har problem med att betala hyran och behoven av vräkningsförebyggande insatser från kommunerna ökar.
Enligt Stadsmissionen har fler familjer under pandemiåret blivit ekonomiskt drabbade på grund av uppsägningar och arbetslöshet eller hamnat mellan stolarna på grund av långa handläggningstider för till exempel sjukersättning.
Nationellt rapporterar Sveriges stadsmissioner att under 2020 fick de fler och helt nya besökare som förlorat inkomst och stod utan a-kassa. Deras Fattigdomsrapport berör i år framtidsspaningar i spåren av lågkonjunktur där många måste söka sig till civilsamhället för att klara sig i det akuta skedet19.
Av Sveriges stadsmissioner finns i Östergötland verksamhet i Linköping, Norrköping och Motala. De rapporterar att det under året kommit nya människor till dom som av olika anledningar hamnat i matfattigdom; barnfamiljer, pensionärer, arbetslösa eller hemlösa. Det lever nästan 20 000 barn i ekonomisk utsatthet i Östergötland idag och många går hungriga, en siffra som förmodligen kommer öka i spåren av pandemin. Idag i Östergötland är det ungefär 300 familjer eller individer i akut fattigdom som tar del av stadsmissionens matprogram. Detta är en verksamhet som nyligen har etablerats i Linköping och Norrköping för att möta upp det akuta behov som eskalerat i samband med pandemin20.
Sammantaget ser Länsstyrelsen att pandemins effekter på bostadsmarknaden är mycket komplexa och svårbedömda. De kommer att behöva följas upp under lång tid framåt.
19 Sveriges Stadsmissioner, 2020, Fattigdomsrapporten 20 Sveriges Stadsmissioner, 2020, Fattigdomsrapporten 59 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
7.2 Viktiga utmaningar för länet Östergötland har mycket goda utvecklingsförutsättningar med starkt näringsliv, många attraktiva livsmiljöer och aktiva kommuner som planerar för en utvecklad gemensam bostads- och arbetsmarknad med hjälp av förbättrade kommunikationer och annan regional service. Att tillföra bostäder som hushållen har råd att betala kommer att vara en mycket viktig faktor för en fortsatt god tillväxt och välfärd i länet. Samtidigt behövs fortsatta och omfattande insatser för att klara de nuvarande bostadsbehoven på lokal nivå, inte minst när det gäller att se till att grupper som idag har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden får tillgång till en fungerande bostad. Dagens brist på bostäder för dessa grupper leder annars till problem med hemlöshet och trångboddhet som får svåra konsekvenser för både individer och det allmänna.
Byggkostnaderna och bostadspriserna uppfattas enligt kommunerna fortfarande som den mest begränsande faktorn för ökat bostadsbyggande. Andra viktiga faktorer är att det råder brist på detaljplanelagd mark som matchar näringslivets byggintresse. Svårigheter med markköp, planer som överklagas samt ökade krav enligt miljöbalken, PBL eller annan lagstiftning är orsaker som också lyfts fram. Samtidigt behöver kommunerna få fram fler detaljplaner som ger möjlighet att bygga i olika prisklasser. Länsstyrelsen ser att planeringen behöver inriktas på att både blir mer förutsägbar men också mer flexibel. Här ingår att synliggöra kostnaderna för stadsutveckling och bostadsbyggandet. Länsstyrelsens generella uppdrag att brett verka för bostadsförsörjningen i myndighetens samlade verksamhet inbegriper också att hitta metoder för att undvika onödiga fördröjningar i den fysiska planeringen, både vid planläggning och tillämpning av andra regelverk. Detta kan förebyggas exempelvis genom förbättrade planeringsunderlag och tidig rådgivning om hur planläggningen kan samordnas med andra processer.
De statliga investeringsstöden till hyres- och studentlägenheter samt äldrebostäder syftar till att förbättra möjligheten att bygga bostäder med rimliga hyror. Länsstyrelsen ser att det finns ett ökande intresse hos länets bostadsaktörer för att söka dessa stöd men användningen skulle kunna ökas väsentligt. Bland annat har intresset från de allmännyttiga bostadsföretagen varit. Endast cirka 15% av de lägenheter som hittills har beviljats statligt stöd har varit inom allmännyttan. Det indikerar att kommunerna inte är särskilt aktiva med att använda de allmännyttiga bolagen som politiskt verktyg, vilket är förvånande med tanke på det utbredda bostadsunderskottet och framförallt bristen på lägenheter med rimliga hyror.
Länsstyrelsen bedömer att arbetet med kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen har kommit långt i länet men detta instrument behöver vidareutvecklas ytterligare. Bostadsplaneringen behöver här få en bredare ansats och framför allt är det planeringen av bostäder för särskilda grupper som behöver stärkas. Tydligare handlingsprogram och genomförande-strategier behöver också tas fram och förankras, inte minst hur de allmännyttiga bostadsföretagen och andra bostadspolitiska verktyg ska användas på bästa sätt. Planeringen behöver breddas så att den omfattar såväl riktade satsningar på nybyggnad som modifieringar av det befintliga bostadsbeståndet genom ombyggnader och kvalitetsförbättringar.
Positiva tecken i länets bostadsförsörjningsarbete är kommunernas tilltagande intresse av att samarbeta mer i bostadsplaneringen. Alla kommuner har ett internt förvaltningsövergripande samarbete kring bostadsförsörjningsfrågorna. Flertalet av dem samarbetar också med andra privata och ideella aktörer. Både Region Östergötland och Länsstyrelsen gör ansträngningar för att skapa en samlad bild av länets gemensamma bostads- och arbetsmarknad och för att medverka till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Det är också mycket viktigt att varje
60 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
kommun hittar effektiva arbetssätt tillsammans med andra aktörer för att snabbare få fram byggbara tomter för bostäder av olika kvalitet.
För att hitta lösningar på bostadsfrågan för hemlösa eller andra grupper med behov av särskilt stöd krävs insatser av många olika slag. Flera kommuner arbetar här i viss utsträckning med vräkningsförebyggande insatser eller andra stödåtgärder för att underlätta de berörda hushållens/individernas inträde på bostadsmarknaden. Länsstyrelsens uppdrag i 2020 och 2021 års regleringsbrev om att stödja kommunernas arbete för att motverka vräkningar har påbörjats under våren 2021 genom ett inledande dialogmöte mellan kommunerna, Kronofogden och fastighetsägare. Dialogen visar på ett stort behov av både kunskapsutbyte och samverkan mellan berörda aktörer. Länsstyrelsens avsikt är att dessa dialoger ska vidareutvecklas i det fortsatta arbetet.
61 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
8. Sammanfattande slutsatser
10 av 13 kommuner i Östergötland har underskott på bostäder. Det innebär att färre kommuner än tidigare har brist på bostäder, en liknande trend som övriga landet. Minskat behov av bostäder för nyanlända är en trolig delförklaring till detta. Många kommuner uppger också att underskotten av särskilt boende för äldre har minskat, kanske är det en effekt av coronapandemin.
Antalet påbörjade bostäder i Östergötland minskade kraftigt 2020. Länet hade ett lågt antal byggstarter 2020. Nästan 40% färre än 2019 och det lägsta antalet årliga byggstarter sedan 2013. Utvecklingen i länet följer inte den nationella trenden som hade en ganska jämn utveckling av byggandet mellan 2019 och 2020. Ett väsentligt högre byggande behövs om Östergötlands bostadsbehov ska kunna tillgodoses. Kommunerna planerar också för väsentligt högre antal påbörjade bostäder än de som startades 2020.
Byggkostnaderna och otillräcklig planering hämmar ökat byggande. Länsstyrelsen ser anledning att öka ansträngningarna för att hålla nere byggpriserna. Effektivare konkurrens kan vara en del, men också att planeringen blir bättre på att synliggöra hur val och prioriteringar i samhällsbyggnadsprocessen påverkar kostnaderna. Länsstyrelsen ser här att ökade ansträngningar behövs för att öka förutsägbarheten i samhällsbyggnadsprocessen genom bättre planeringsunderlag samt ökad dialog och koordinering mellan olika aktörers insatser. Länsstyrelsen såväl som övriga myndigheter, kommuner och privata aktörer kan åstadkomma förbättringar i dessa avseenden.
Fortsatta insatser behövs för att klara bostadsbehoven för alla. Länsstyrelsen ser att betydande insatser skulle behövas på både nationell, regional och lokal nivå om bostadssituationen ska kunna förbättras för alla. Det gäller inte minst åtgärder för att motverka hemlöshet. Länsstyrelsen har inom ramen för regeringsuppdrag påbörjat en förstärkt dialog för att stödja kommunernas arbete med vräkningsförebyggande insatser. Länsstyrelsen ser ett ökat intresse från kommuner och andra aktörer i länet att samverka i sådan riktning, vilket är positivt.
Coronapandemins påverkan på bostadsmarknaden är svårtolkad. Tycks ha gett en ökad efterfrågan med stort köpintresse för småhus och stora lägenheter. Samtidigt minskat behov av studentbostäder och särskilt boende för äldre. Sämre arbetsmarknad leder till ökad utslagning och därmed fler som får problem med betalningar, vilket syns genom att Kronofogden har fått fler ärenden om vräkning. Stadsmissionen vittnar om att antalet hemlösa i behov av hjälp ökar i Östergötland. Påverkan är således väldigt olika för olika delar av samhället.
62 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
9. Referenser
Boverket, Öppna data, Boverkets bostadsmarknadsenkät, hämtad 2021-05-19. https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna- data/bostadsmarknadsenkaten/
Boverket, Bostadsbyggnadsbyggnadsbehov 2020-2029. Rapport 2020:32. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2020/bostadsbyggn adsbehov-20202029
Boverket, Mått på bostadsbristen – Förslag på hur återkommande bedömningar ska utföras Rapport 2020:21 https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2020/matt-pa- bostadsbristen.pdf
Boverket, Potter för fördelning av investeringsstöd, 2020-01-28, Diarienummer 387/2020 https://www.boverket.se/contentassets/6dde4b62144447dd871947f98f0855aa/potte r-for-fordelning-av-investeringsstod.pdf
Boverket, Regionindelning i enlighet med 7 § förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande https://www.boverket.se/contentassets/6dde4b62144447dd871947f98f0855aa/2021 -05-regionindelning---stod_tillganglig.pdf
Boverket, Färre kommuner uppger underskott på bostäder för ungdomar, hämtad den 2021-05-24. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika- grupper/ungdomar/
Boverket (2020) Allt fler i 80+ åldern, hämtad 2021-05-28 https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika- grupper/aldre/
Ekonomistyrningsverket, Regeringsbeslut, Socialdepartementet, Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet, Ändringsbeslut 2021-04-29 https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?rbid=21887
Finansdepartementet, Stöd för energieffektivisering i flerbostadshus, Pressmeddelande publicerad 22 mars 2021 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/03/stod-for- energieffektivisering-i-flerbostadshus/
Förordning om ändring i förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande, SFS 2019:1302, Utfärdad den 19 december 2019, Publicerad den 23 december 2019. https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2019-12/SFS2019- 1302.pdf
63 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Hyresgästföreningen, Unga vuxnas boende i Sverige 2019, hämtad den 2021-05-24 https://www.hyresgastforeningen.se/faktabanken/rapporter/unga-vuxnas-boende- 2019/
Migrationsverket, statistik, hämtad 2021-05-12 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html,
Regeringen, Förslag till statens budget för 2020, PROP. 2019/20:1 UTGIFTSOMRÅDE 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. https://www.regeringen.se/4a737b/contentassets/c689564aa19c4d29bcebb1c037a2e 37b/utgiftsomrade-18-samhallsplanering-bostadsforsorjning-och-byggande-samt- konsumentpolitik.pdf
Socialstyrelsen (2019) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning: lägesrapport 2020, artikelnummer 2020-3-6686, sid 27 och sid 33, hämtad 2020-04- 18 https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6686.pdf
Statistiska centralbyrån, öppen data, statistikdatabasen http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/, hämtad 2021-05-11
Sveriges Stadsmissioner, Hemlös 2020, Hemlöshetsrapporten, hämtad 2021-05-24 https://www.stadsmissionen.se/sites/default/files/2020- 12/Stadsmissionen_Hemlos2020.pdf
Sveriges Stadsmissioner, 2020, Fattigdomsrapporten, hämtad 2021-05-24. https://linkopingsstadsmission.se/wp-content/uploads/2020/10/fattigdomsrapport- 2020-enkelsida-lowres.pdf
United Nations Development Programme (UNDP) i Sverige, 2020, bild – globala målen – karta med ikoner, hämtad 2021-05-27 https://www.globalamalen.se/material/logotyper/
.
64 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötlands län 2021
Länsstyrelsen skapar samhällsnytta genom rådgivning, samordning, tillstånd, tillsyn, prövning, stöd och bidrag. Vi skyddar miljön, ser till att viktiga natur- och kulturvärden bevaras och skapar förutsättningar för att utveckla landsbygden och näringslivet i länet. Vi har även samhällsviktiga uppdrag inom bland annat krisberedskap, sociala frågor, djurskydd och samhällsplanering. På så sätt bidrar vi till Länsstyrelsens vision om ett livskraftigt Östergötland