Dagvattenpolicy Bjuv

DAGVATTENPOLICY BJUV

ANTAGEN AV KOMMUN- FULLMÄKTIGE 2014-01-30

NORDVÄSTRA SKÅNES VATTEN OCH AVL OPP Rent vatten. Ett jobb för livet.

1 Förord

Syftet med dagvattenpolicyn är att Bjuvs kommun och NSVA står bakom beskriva vilka grundprinciper som gäller denna dagvattenpolicy med tillhörande för hantering av dagvatten i Bjuvs information och riktlinjer. kommun. Målet är att skapa långsiktigt Grunden till denna skrift har lagts fungerande dagvattenhantering där genom ett tidigare samarbete mellan nya krav uppfylls, flöden regleras Landskrona stad, Åstorps kommun och föroreningsmängder begränsas. och NSVA. Dagvattenpolicyn riktar sig till tjänstemän, politiker, fastighetsägare, verksamhetsutövare, exploatörer med flera. Dagvattenpolicyn och tillhörande riktlinjer ska följas i plan- och bygglovsprocessen, vid tecknande av exploateringsavtal, vid VA-anmälan samt i förvaltningarnas och NSVAs övriga arbete.

RENT VATTEN är en självklarhet i vårt samhälle - och målet för vårt

arbete på NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp. VI ÄR ETT interkommunalt VA-bolag som bildades 2009 ur ett antal kommuners VA-verksamheter och ägs idag till lika stora delar av Bjuv, Båstad,

Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. FÖR VÅRA KUNDERS räk- ning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Som sådan ser vi till att 225 000 invånare och företag i regionen får dricksvatten av topp-

kvalitet. VI TAR HAND OM spillvatten och gör det kretsloppsanpassat i tiotalet reningsverk. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi kontrollerar vattenkvaliteten och genomför kvalificerade konsultativa uppdrag.

ALLA SOM JOBBAR på NSVA vet att vi har ett av de viktigaste jobben som finns. För vad kan vara viktigare än att se till att vi alltid har rent vatten? Foto: Lars-Erik Widarsson där inget annat anges 341 771 Foto framsida: Freddy Billqvist

EL A VI K NS GRAFIS 2 Innehåll

INLEDNING 4 22 RIKTLINJER & KRAV FÖR OLIKA BEBYGGELSETYPER DAGVATTENPOLICY 5 22 Bostadsbebyggelse DÄRFÖR BEHÖVS HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING 6 24 Industrier & verksamheter JÄMFÖRELSER FRÅN ETT EXEMPELOMRÅDE 8 25 Gator, vägar & parkeringar NYCKLAR TILL HÅLLBAR & EFFEKTIV 26 Parker, grönytor & torg DAGVATTENHANTERING – FRAMTIDA INRIKTNING 10 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR 14 27 SKÖTSEL AV ÖPPNA DAGVATTENMAGASIN DAGVATTEN I PLANERINGS- & PROJEKTERINGSPROCESSEN 15 27 SÄKERHET VID DAMMAR Höjdsättning – vart tar vattnet vägen vid kraftiga regn? 16 28 LAGSTIFTNING & DAGVATTEN Fördröjningskrav 16 28 ANSVAR FÖR DAGVATTEN Geoteknik, geohydrologi & vegetation 16 29 ANSVARSFÖRDELNING INOM KOMMUNEN Dialog & samarbete krävs under hela processen 17 30 BEHOV AV NYA UNDERLAG & RUTINER 31 BILAGA 1 - Föroreningar i dagvatten FÖRORENINGAR I DAGVATTEN 18 33 BILAGA 2 - Risk för föroreningar från verksamheter TEKNIKER FÖR ATT AVLEDA & FÖRDRÖJA DAGVATTEN 20 34 BILAGA 3 - Ansvar för dagvatten – fördelning mellan verksamhetsområden i kommunen 37 BILAGA 4 - Exempelsamling 47 LÄS MER 47 DEFINITIONER 47 KONTAKTINFORMATION

3 Inledning

Bäckar där det porlande vattnet är rent, badplatser där det är fritt fram Dagvatten är tillfälligt att ta sig ett dopp och samhällen förekommande regn- och som inte översvämmas när det smältvatten som rinner av regnar - det är viktiga anledningar markytor, tak, gator och till att ta hand om dagvatten på ett andra konstruktioner. bra sätt. Begreppet dagvatten används för vatten från urbana miljöer och samlad bebyggelse.

Denna policy omfattar förutom dagvatten också dräneringsvatten från bebyggelse. Policyn omfattar inte avrinning från åkermark med undantag för då bebyggelse måste skyddas från sådan avrinning.

4 Dagvattenpolicy för Bjuv

I Bjuvs kommun - på kommunal, •• Dagvattensystem ska utformas •• Dagvattensystem ska utformas statlig, samfälld och privat mark - ska så att man undviker skadliga så att en så stor del som möjligt av dagvatten vid ny- och ombyggnation uppdämningar vid kraftiga regn. föroreningarna avskiljs och bryts hanteras enligt följande principer: ned under vattnets väg till •• Dagvatten ska hanteras som en recipienten. resurs som berikar bebyggelse- miljön med avseende på upplevel- •• Den naturliga vattenbalansen ska ser, rekreation, lek, naturvärden i möjligaste mån bibehållas. och biologisk mångfald. •• Dagvattenflöden ska reduceras •• Dagvattensystem ska utformas och regleras så att belastning på med hänsyn till platsens förutsätt- ledningsnät och recipienter ningar, dagvattnets förorenings- begränsas. grad och recipientens känslighet. •• Ledningar ska dimensioneras 1 •• Förorening av dagvatten ska enligt Svenskt Vattens anvisningar begränsas vid källan. och med hänsyn till klimatföränd- ringens effekter.

1 P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, Svenskt Vatten 2004, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Svenskt Vatten 2011, P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering, Svenskt Vatten 2011 samt framtida anvisningar från Svenskt Vatten.

5 Därför behövs hållbar dagvattenhantering

När oexploaterad mark bebyggs Avrinningen ökar kraftigt när mark AVRINNING FÖRE & EFTER EXPLOATERING (100% HÅRDGJORT) skapas hårdgjorda ytor i form av tak hårdgörs. Diagrammet till höger visar 800 och gator vilket gör att dagvattenav- avrinning per hektar före och efter rinningen ökar kraftigt. Dagvatten det att marken hårdgörs till 100 %. tvättar också bort föroreningar som Hårdgörningsgraden kan variera 600 finns på t ex asfaltytor, byggnader och mycket beroende på områdets karaktär - från ca 20-30 % i ett äldre fordon. Dagvatten leds till diken, åar villaområde till 100 % i centrum-, och hav. Vi står inför utmaningen att handels- eller industriområde. 400 hantera konsekvenser av framtida Dessutom visas i diagrammet avrinning klimatförändringar med ökande temp- som förväntas tillkomma i framtiden Avrinning före exploatering (värdet är mellan eratur, stigande havsnivå samt ökande till följd av ökad nederbörd p g a 1,5 och 2,5 och syns nästan inte i diagrammet) 200 nederbörd med högre intensitet. Vattnet klimatförändringar.2 Avrinning efter exploatering (år 2010) måste ha någonstans att ta vägen även när det regnar riktigt mycket och Ökad avrinning till år 2100 (exploaterad mark) Det är egentligen inte så svårt att förstå 2

Nederbördsintensitet i 10 min (l/s, min ha) 10 i Nederbördsintensitet p g a klimatförändringar dagvattenledningarna fylls. Den ökade att system som liknar de naturliga har 0 2 5 10 50 100 andelen hårdgjorda ytor i kombination större kapacitet vid stora regn. När ett med mer intensiv nederbörd kommer rör är fullt så är det fullt och vi har dålig Återkomsttid (exempel: 10 ä överskrids statistiskt 1 gång på 10 år) att medföra ökad risk för lokala över- kontroll över vad som kommer att hända. svämningar och skador på byggnader När en bäck är full kan den brädda upp om vi inte möter förändringarna med på omgivande mark. Ligger husen välplanerad dagvattenhantering. högt är allt ok. Hållbar dagvattenhantering kräver både kunskap och systemtänkande. I gengäld går det att åstadkomma kostnadseffektiva lösningar.

EU har kommit med två nya direktiv som tar upp handlingsplaner för att 2 Följande klimatfaktorer framtagna för förebygga översvämningar och för- danska förhållanden har använts för beräkning av förväntad ökad nederbörd. bättra kvaliteten på yt- och grundvatten. Det visar att fler åtgärder behöver Dimensionerande återkomsttid 2 år 10 år 100 år Klimatfaktor 1,2 1,3 1,4 vidtas för att skydda bebyggelse från (Svenskt Vatten 2011, Nederbördsdata översvämning och för att skydda åar, vid dimensionering och analys av hav och grundvatten från föroreningar. avloppssystem, publikation P104, s. 62)

6 Vattnets kretslopp i naturen. Illustration: Sven Bengtsson

Utbyggnad av nya bebyggelseområden ger generellt sett ett snabbare avrinningsförlopp med större flöde. Illustration: P105 Svenskt Vatten 2011 (efter Naturvårdsverket 1980) Situationer som på bilden ovan ska vi arbeta för att undvika.

7 Jämförelser från ett exempelområde

AVRINNING FÖRE & EFTER EXPLOATERING LÄGRE KOSTNAD MED FÖRDRÖJNINGSMAGASIN OCH MINDRE DIMENSION PÅ UTGÅENDE LEDNING

155 ha oexploaterad mark – Utgående dagvattenledning från EXEMPEL PÅ KOSTNADSJÄMFÖRELSE mestadels åker. Toppflödet exempelområdet3 har diameter 1800 kommer senare än när ytan mm, lutning 1,5 ‰ och kapacitet ca •• Öppet magasin dimensioneras för är exploaterad. 4 300 l/s (vattennivån = fylld ledning). 10-årsregn och tömning med 10 l/s, Ledningen klarar inte dagens dimen- ha4volym 32 000 m3 till en kostnad Avrinning vid 2-årsregn: sioneringskrav, men den är dimen- av ca 7,2 Mkr. ca 200 l/s sionerad för äldre krav som den då •• Dagvattenledningens dimension klarade. Dessutom ligger den djupt minskas från 1 800 mm till 1 000 mm Avrinning vid 10-årsregn: och klarar ett mycket större flöde på en sträcka av 2 500 m4kostnads- ca 250 l/s utan att vattnet når upp över markytan. minskning ca 41,5–15 = 26,5 Mkr. Ledningen kunde haft en avsevärt •• Kostnadsminskningen med mindre dimension än diametern magasin och mindre utgående 1800 mm om avrinningen hade ledning blir ca 20 Mkr eller 50%. fördröjts eller om ytor för planerad översvämning hade funnits. Optimal lösning skulle kunna vara 25-50 % av fördröjningen på tomt- Fördröjningsvolymer och kostnader mark i öppna magasin för att utjämna 155 ha exploaterad mark – för magasin presenteras i tabellen flödet, rena dagvattnet, minska led- mestadels industriområde. längst till höger på sida 9. ningsdimensionen inom området samt Den reducerade arean, för att kunna kontrollera kvaliteten på d v s yta som ger direkt Med magasin i området med tömning vattnet. Detta kombineras med 50-75 % avrinning, är ca 100 ha. 10 l/s och ha hade den utgående av fördröjningen som gemensamt ledningen behövt ha diametern 1000 öppet system till låg kostnad. Skötsel- Avrinning vid 2-årsregn mm istället för 1800 mm. Lednings- kostnaderna är högre för öppna magasin ca 6 000 l/s kostnader presenteras i tabellen mitt men detta bör uppvägas av de mer- på sida 9. värden som de öppna magasinen ger. Avrinning vid 10-årsregn ca 12 000 l/s

3 Exempelområdet är det som syns i den nedersta illustrationen. Det är Berga industriområde i Helsingborg.

8 SKILLNADER I KOSTNADER LEDNINGSKOSTNADER MAGASINSBEHOV OCH KOSTNADER

MELLAN ÖPPNA MAGASIN & Ledningskostnader för dagvattenledning med två Exemplen i tabellerna visar vilka totala fördröjningsvolymer UNDERJORDISKA MAGASIN olika dimensioner. Läggningsdjup i beräknings- som skulle krävas och ungefärliga kostnader för magasin för exemplet är 3,6 m. den reducerade arean 100 ha. Öppet gemensamt magasin Det är mycket stora skillnader i kost- kostar ca 150 - 300 kr/m3 inkl. markkostnad medan magasin nader för magasinen beroende på Ledningslängd Diameter Diameter under asfaltyta på tomtmark kostar ca 1 500 - 3 000 kr/m3 vilken regnåterkomsttid de dimensioneras 1 000 mm 1 800 mm exkl. markkostnad.4 för och om magasinet är öppet eller 1 m 4 – 8 tkr/m 13 – 20 tkr/m utfört under mark, se tabell längst till Magasin med tillåtet utsläpp på 1 l/s och ha reducerad area: höger. Kostnaderna visar att det i 2 500 m 10 – 20 Mkr 33 – 50 Mkr många fall är kostnadseffektivt att Dimensionerande regn begränsa den magasinsvolym som 5-årsregn 10-årsregn 100-årsregn anläggs under mark och att använda Ledningskostnaden varierar kraftigt beroende på ytor mångfunktionellt för tillfällig ledningsdimension, läggningsdjup, längd, masshantering, Magasinsvolym 55 000 m3 78 000 m3 284 000 m3 översvämning eller uppdämning. konjunkturläge samt samförläggning med andra som krävs Planeringen av sekundära avrinnings- ledningar. De presenterade kostnaderna är grova Kostnad öppet 8,3 - 17 Mkr 12 - 23 Mkr 43 - 85 Mkr vägar och tillfälliga översvämningar schablonkostnader framtagna med hjälp av KP Fakta magasin och kostnader från leverantörer. De ska ses som är en grundförutsättning för att kunna Kostnad magasin 81 - 170 Mkr 117 - 234 Mkr 426 - 852 Mkr storleksordning för jämförelse med kostnader begränsa volymen på dagvatten- under asfaltyta magasinen. för magasin.

Magasin med tillåtet utsläpp på 10 l/s och ha reducerad area:

Dimensionerande regn 5-årsregn 10-årsregn 100-årsregn Magasinsvolym 23 000 m3 32 000 m3 120 000 m3 som krävs Kostnad öppet 3,5-6,9 Mkr 4,8 - 9,6 Mkr 18 - 36 Mkr magasin Kostnad magasin 35 - 69 Mkr 48 - 96 Mkr 180 - 360 Mkr under asfaltyta

4 Kostnader år 2011.

9 Nycklar till hållbar & effektiv dagvattenhantering – framtida inriktning

VI SKA SKAPA ROBUST DAGVATTENHANTERING FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSVÄMNINGAR & KLARA FRAMTIDENS FÖRÄNDRINGAR OCH KRAV

Många pågående förändringar Nya krav innebär att översvämningar Svenskt Vatten har kommit med innebär att avrinningen från hårdgjorda ska förebyggas (EU:s översvämnings- nya anvisningar om hållbar dag- ytor ökar kraftigt: direktiv) och att dagvattnet inte ska och dränvattenhantering – råd vid •• Klimatförändringar ger ökade neder- ha negativ inverkan på ytvattnets och planering och utformning (publikation bördsmängder och intensivare regn. grundvattnets kvalitet (EU:s vatten- P105, Svenskt Vatten 2011). •• Mer hårdgjord mark inom befintliga direktiv). I plan- och bygglagen har fastigheter ökar avrinningen. klimatfrågan och risk för översväm- Nya anvisningar har kommit om •• Förtätning inom befintlig bebyggelse ning lyfts fram (PBL kap 2 §3 och 5). nederbördsdata vid dimensionering ökar andelen hårdgjord mark och och analys av avloppssystem därmed avrinningen. (publikation P104, Svenskt Vatten 2011). •• Tillkommande exploatering ökar den hårdgjorda ytan och därmed avrinningen.

Vi ska alltid söka efter andra lösningar än brunnar, ledningar och... direktutsläpp till recipienten.

10 Vi ska där det finns behov välja lösningar med infiltration, makadamfyllda dränerade diken, öppna gräsklädda svackdiken,

Genom att följa råden i bilderna till vänster blir dagvattenhanteringen robust, kostnadseffektiv och miljö- vänlig. Dagvatten kan filtreras och perkolera ner till grundvattnet. Dagvatten renas i dikena, våtmarkerna och dammarna. Dagvattnet magasineras i hela översvämningsytor dagvattensystemet, avrinningen våtmarker, dammar och... (som används vid extrema regn). utjämnas och översvämningar förebyggs.

11 PLANERA DAGVATTNETS VÄG UTVECKLA MÅNGFUNKTIONELLA YTOR

Utöver att anlägga robusta dagvatten- Det finns utvecklingspotential när system måste vi planera vilka vägar det gäller markutnyttjandet, en och vattnet ska ta vid de kraftigaste regnen. samma yta kan användas till fler Det ställs stora krav på de som pla- ändamål än för att fördröja dagvatten. nerar och anlägger bebyggelse så att Det kan vara en bollplan, en nedsänkt den eller intilliggande områden inte yta på ett torg, en park eller en yta vid drabbas av översvämningar. Vi måste en industri som tål att översvämmas bland annat se till att inte placera vid enstaka tillfällen då det regnar byggnader i naturliga avrinningsstråk. kraftigt. Sådana lösningar kräver Där sådana stråk saknas måste vi genomtänkt massbalansering, höjd- medvetet skapa avrinningsvägar. sättning och gestaltning.

Gång- och cykelvägen har sänkts för att skapa Mångfunktionell yta. Dagvatten kan fördröjas en sekundär avrinningsväg för dagvattnet. vid kraftiga regn. KOSTNADSEFFEKTIVA STRATEGIER

Genom att fördröja dagvatten nära platsen där regnet faller kan lednings- dimensioner minskas och därmed även kostnader. Kombineras fördröj- ningsmagasin som alltid används med mångfunktionella ytor som bara används för fördröjning vid större regn byggs inte onödigt stora magasin.

Brunnar och ledningar kan sparas in genom lösningar som svackdiken vid trafikerade ytor.

Avrinningsstråk skapas. Avrinningsstråket efter ett par år. Det blir ofta sättningar runt rännstensbrunnar.

12 FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN BÅDE FRÅN TOMTMARK & ALLMÄN PLATSMARK

Klimatförändringen kommer att med- föra mer nederbörd och intensivare regn. NSVA och de berörda kommunala förvaltningarna behöver möta denna förändring med ökade krav på fördröjd avledning av dagvatten i samband med nya detaljplaner, nyan- läggning och förnyelse. Det gäller för såväl tomtmark som allmän platsmark. En yta för möten, lek och spel som skulle kunna användas Grönt tak. Foto: Veg Tech AB för att tillfälligt fördröja dagvattenavrinning. Observera att det måste gälla för all nyanläggning och alla förnyelsepro- jekt på allmän platsmark, inte bara i samband med detaljplaner.

SKAPA MERVÄRDEN

En väl genomförd utformning av öppna dagvattensystem kan bidra till att öka tätortens biologiska mångfald. Öppna dagvattensystem kan även ge möjligheter till rekreation, upplevelser samt lekmöjligheter.

Med avrinning till svackdike över makadamfyllt dräneringsstråk Foto: Siv Degerman kan man spara in brunnar och ledningar. Dagvattnets kvalitet förbättras då vattnet filtreras genom en växtbädd.

13 Lokala förutsättningar

SEPARERA & FÖRBÄTTRA Dagvatten från bebyggelse inom I vissa äldre bostadsområden inom Bjuvs kommun rinner till två större Bjuvs kommun finns kombinerade dag- KVALITETEN PÅ DET MEST avrinningsområden, Vegeån och och spillvattenledningar. Dessa behöver FÖRORENADE DAGVATTNET Råån. Avrinningen från södra delen successivt byggas om till separata dag- av Ekeby sker via Tjutebäcken mot och spillvattensystem för att minska Kvalitetskraven medför att vi ska Rååns avrinningsområde medan norra risk för källaröversvämningar och separera och rena det mest förorenade Ekeby samt resterande del av Bjuvs belastning på reningsverk. dagvattnet innan det blandas med kommuns avrinning sker mot Vegeåns renare vatten eller släpps ut i recipienten. avrinningsområde. Innan dagvattnet Markförhållanden avgör i vilken omfatt- Vi behöver gå från lösningar med når Vegeån transporteras det ning dagvatten kan perkolera (rinna brunnar och ledningar... genom mindre bäckar och diken. genom marken) ner till grundvattnet. ANVÄNDA GRÖNSKA & GENOM- Det påverkar i sin tur vilka metoder som Med dagvatten från Norra Ekeby är lämpliga för dagvattenhanteringen SLÄPPLIGA BELÄGGNINGAR rinner Bökebergabäcken som i höjd (läs mer på sid 20). I kommunens södra med Södra Vram övergår i Möllebäcken. del består marken främst av moränlera. Träd suger upp vatten som sedan Möllebäcken fortsätter genom Enstaka inslag av genomsläpplig sand/ avdunstar från trädens blad och Billesholm innan den ansluter till grus finns i södra Ekeby. I norra delen klyvöppningar. Vegetation och Vegeå i höjd med Fälleberga. Väster består marken generellt av lera-silt genomsläppliga beläggningar på om Tjutebrovägen, med början strax medan det i den mellersta delen finns marken utjämnar dagvattenflöden. norr om Ekeby, rinner Boserupsbäcken inslag av moränlera och sand/grus. Genom att begränsa ytor som hård- via Mölledammarna och vidare genom Området mellan Billesholm och Söder- görs minskas dagvattenavrinningen. Bjuvs samhälle innan den ansluter till åsen domineras av isälvssediment. till att leda vägdagvatten till svackdiken... Vegeå i höjd med Ekebro reningsverk. UTNYTTJA POTENTIALEN VID NYBYGGNAD & FÖRNYELSE Norra Bjuv avvattnas direkt till Vegeån med undantag av dagvatten från villa- Bidra till att skapa attraktiva och områdena Utsikten och Slutstycket ”vattensäkra” städer och tätorter. Det som fördröjs i dagvattenmagasin innan är när vi planerar, bygger och sköter det når Vegeån. hus, gator, trädgårdar och verksamheter som vi kan skapa en långsiktigt Vegeån och Råån bedöms av hållbar dagvattenhantering. vattenmyndigheten ha måttlig ekologisk status.

och dammar eller översvämningsytor.

14 Dagvatten i planerings- & projekteringsprocessen

Det är av största vikt att För att undvika översvämningar och Den mark som behöver tas i anspråk för Vid starten av projekteringen ska dagvattenfrågorna analyseras fuktskador måste man: dagvattensystem ska ingå i förutsättning- hänsyn tas till områdets lokala redan i starten av översikts- arna för planläggningen av det nya områ- förutsättningar samt vald strategi respektive detaljplaneprocessen. •• klargöra hur dag- och dränvatten det. Redan i den översiktliga planeringen för avvattning och fördröjning. ska tas omhand inom planområdet, behöver denna fråga lyftas upp. Redan vid projektering av dagvatten- Man ska tidigt ta ställning till: •• skydda planerad bebyggelse från anläggningar måste utformning och avrinning och grundvatten från Dagvattenmagasin kan lokaliseras inom framtida skötsel diskuteras så att •• hur avrinningen ska anordnas, bebyggelse och naturmark exploateringsområdet, i nära anslutning dagvattenlösningarna blir tilltalande •• var fördröjning ska lokaliseras, uppströms planområdet, till exploateringsområdet eller mellan och kostnadseffektiva. Det är viktigt •• vem som ansvarar för fördröjningen, •• skydda mark, bebyggelse och exploateringsområdet och recipienten. att räkna med framtida drift- och •• hur recipientens klassas samt anläggningar nedströms planområdet. Dagvattenmagasin ska ingå underhållskostnader. •• vilka krav som ska ställas på rening i detaljplanen. av dagvatten. Råd om dagvattenplanering och projekt- Det som avgör lokalisering och ering finns i P105 (Svenskt Vatten Dessa frågor ska sedan utvecklas storlek på dagvattenmagasin är: 2011). Alla som arbetar med stads- under den fortsatta planprocessen. planering bör läsa igenom denna skrift. Det är planförfattarens ansvar att se •• kostnader för magasin, till att utredningar om höjdsättning, •• mervärden av öppen dagvattenhante- avrinning, dränering samt grund- och ring, dagvatten tillförs planprocessen. Det •• tillgänglighet till mark som sker i samråd med NSVA som bidrar är olämplig att bebygga, med kunskapsunderlag och kompetens. •• kostnader för ledningsdragning Samarbete mellan landskapsarkitekt eller öppna avrinningsvägar, och VA-ingenjör behövs för att skapa •• tillgänglighet till naturliga mångfunktionella ytor. översvämningsområden samt •• konsekvenser av översvämningar.

Möllebäcken Foto:Lars Helmin

15 HÖJDSÄTTNING – FÖRDRÖJNINGSKRAV •• vid förnyelse och kompletteringar GEOTEKNIK, GEOHYDROLOGI VART TAR VATTNET VÄGEN inom allmän platsmark, & VEGETATION För att utjämna flödet av dagvatten •• vid bygglov i ny och befintlig bebyg- VID KRAFTIGA REGN? till ledningsnätet och recipienter ska gelse - läs mer i avsnittet ”Riktlinjer Geotekniska och geohydrologiska krav på fördröjning av dagvatten- och krav för olika bebyggelsetyper”, undersökningar krävs vid nyexploate- Det är viktigt att höjdsätta kvarter, avrinningen alltid ställas: sid 22-26. ringar för att avgöra förutsättningarna gator, grönområden och andra ytor så • 5 • i bestämmelser till nya detaljplaner , för byggande och dagvattenhantering. att det inte bildas instängda områden •• vid ändring av detaljplan om NSVA I planer bör anges hur stor fördröjningen (lokala lågpunkter) där vatten kan Utströmningsområde för grundvatten bedömer att det geografiska läget ska vara och hur den hållbara dag- som ofta uppkommer i nedre delen av samlas och orsaka skador på hus eller innebär att åtgärder för fördröjning vattenhanteringen principiellt ska andra anläggningar. Höjdsättningen sluttningar kan utgöra en begränsning måste vidtas inom planområdet, utformas. Tekniker och riktlinjer för byggnation och ställa speciella krav ska genomföras så att det bildas • • vid försäljning av kommunal mark kan du läsa om på sid 20-26. på grundläggning och dränering. Man sekundära avrinningsvägar som träder för nyexploatering om NSVA bedömer i funktion när dagvattensystemen blir bör även kartlägga om det finns att det geografiska läget innebär att I Skåne finns många markavvattnings- vegetation som kan skadas om området överbelastade och vatten rinner på åtgärder för fördröjning måste vidtas, företag (dikningsföretag). Ett diknings- markytan (se också sidan 12). dräneras eller som är lämplig att företag är en samfällighet som bevara för att ta hand om och avvattnar ett geografiskt avgränsat rena dagvatten. område åkermark eller skogsmark. Marklutning Marklutning Dikningsföretag sköts enligt särskilda 6 6 6 6 bestämmelser som i många fall reglerar maximalt flöde som får släppas till det aktuella vattendraget. Den som planerar att leda dagvatten till ett dikningsföretag

6 måste ta kontakt med styrelsens Svag lutning på gatan Svag lutning på gatan

6 representanter i ett tidigt skede.

6 Risk för avrinning

5 Gäller detaljplaner som innebär ny- eller ombyggnad och inte exempelvis Dålig gatustruktur som innebär risk för skada på bebyggelse. bevarandeplaner för kulturhistoriskt Illustration: Lars-Erik Widarsson intressant bebyggelse.

16 DIALOG & SAMARBETE KRÄVS Ansvar för avvattning av ett område Det krävs mark för att anlägga gator, är i planskedet ett delat ansvar parkeringar och parker. På samma UNDER HELA PROCESSEN mellan alla kommunens berörda för- sätt måste det avsättas mark för För att skapa långsiktigt hållbara valtningar och bolag. VA-verksamhe- fördröjning och rening av dagvatten. dagvattenlösningar krävs dialog ten har ansvar för byggande, förvalt- och samarbete mellan alla berörda ning och drift av dagvattensystemet parter i hela kedjan från planidé men alla berörda kommunala förvalt- till sista fastighetsägaren. ningar och bolag har ansvar för att skapa lösningar som innebär att man uppfyller kraven i vattendirektivet och översvämningsdirektivet.

Planbesked Planarbete Beställning av Projektering Exploaterings-/ Upphandling Byggande Start för Byte av och start av projektering markanvisnings- av entreprenad drift och driftpersonal detaljplane- och köpeavtal boende eller arbete (inleds i ägarbyte planskedet) samt bygglov

De mörkblå rutorna visar på många fall ha startmöten och över- Styrande grundförutsättningar i landskap och recipient: viktiga kontrollstationer under lämnande av information. De som ska processen för att dagvatten- förvalta och sköta dagvattenanlägg- •• Nivåförhållanden – •• Recipientförhållanden – lösningen ska få den utformning ningarna ska vara med i de skeden höjdsättning och sekundära dikningsföretag, utsläppsförhandling och funktion som det från början då anläggningarnas utformning kan avrinningsvägar och reningskrav var tänkt. De är kritiska moment som påverkas. NSVA och Bjuvs kommun •• Avrinningsvägar – •• Grundvattenförhållanden många kommuner hittills har varit behöver utarbeta rutiner och dokument öppet eller ledningar samt •• Ekologiska värden dåliga på att säkra. I varje övergång för att använda i de moment som lokalisering av fördröjningsvolymer •• Befintliga ledningar till ett nytt skede och i samband med markeras med mörkblå rutor. •• Arkeologiska värden m m olika typer av avtal behöver man i

17 Föroreningar i dagvatten

Dagvatten kan föra med sig BEGRÄNSA VID KÄLLAN RENING AV DAGVATTEN föroreningar från material eller förorenade ytor som vattnet runnit Mest långsiktigt hållbart är att När man planerar nya byggnader, över. Föroreningarnas typ och begränsa föroreningarna till dagvattnet vägar och parkeringar ska dagvattnets koncentration varierar beroende redan vid källan. Man bör i första kvalitet beaktas. Om rening krävs ska på markanvändning, kemikaliean- hand förhindra att dagvatten över- det anges i detaljplanens planbeskriv- vändning och nederbörd. Källor till huvudtaget kommer i kontakt med ning och i bygglovet. Råder oklarhet föroreningar är exempelvis trafik, föroreningar. i planskedet kring reningsbehov ska förbränning, fria metallytor som reningsbehov istället beaktas i tak, stolpar och räcken, markföro- Bjuvs kommun, Söderåsens miljöför- bygglovsskedet. reningar, atmosfäriskt nedfall samt bund och NSVA ska arbeta för att upplag på industritomter. begränsa föroreningar genom att: I många situationer är det en fördel att eftersträva lösningar där dagvatten Läs om vilka ämnen som förorenar •• Vid prövning och tillsyn av verksam- renas genom naturliga processer dagvatten och var de finns i bilaga 1, heter uppmärksamma hur utformning samtidigt som det fördröjs i exempel- på sid. 31-32. av verksamheten kan minska förore- vis väl utformade dammar, diken ning av dagvatten. Dessutom beakta eller översilningsytor. Partikelbundna Vegetation i dagvattendammar leder till bättre rening av dagvattnet bl a genom att vattnet filtreras och att behov av att rena dagvatten enligt föroreningar kan avskiljas genom att växterna ger stora ytor att leva på för mikroorganismer, miljöbalken. de sedimenterar (sjunker till botten). som bryter ner föroreningar. Foto: Siv Degerman • Lära mer om materialval samt vid Föroreningar kan också bindas planering och byggnation verka för (adsorberas) till material som de att material används som inte släpper passerar, eller avskiljas genom växt- ifrån sig tungmetaller (till exempel upptag eller nedbrytning av mikro- koppar, zink, bly och nickel) eller an- organismer. Vissa organiska ämnen dra föroreningar till dagvatten. bryts ner i en miljö av jord och biologisk •• Informera allmänheten om biltvätt, aktivitet. Vegetation (växter) i dag- bekämpnings- och gödningsmedel. vattendammar och våtmarker spelar dammar behöver tömmas och ska då •• Använda och förespråka lösningar en viktig roll för reningen av vattnet tas omhand på lämpligt sätt beroende där förorenat dagvatten separeras från eftersom de tar upp näringsämnen, på föroreningsgrad. renare dagvatten för att effektivisera filtrerar vattnet och bidrar med ytor reningsprocessen. för mikroorganismer att leva på. Det finns också olika typer av oljeav- Vegetationen behöver skördas eftersom skiljare och filter för situationer som näringsämnen ökar produktionen av kräver sådan rening. Läs om riktlinjer för biomassa. Slam som sedimenterat i industrier på sid 24 och vägar på sid 25.

18 Rening av dagvatten vid viss markanvändning:6

Markanvändning Krav Centrumbebyggelse inkl lokalgator Utredning krävs Småhusområden och glesa Inget reningskrav men lösningar för grupphusområden (<50 pers/ha) fördröjning som medför rening förordas Täta grupphusområden, Utredning krävs flerbostadshusområden, kontors- och handelsområden (>50 pers/ha) Industriområden Utredning krävs, föroreningsgrad beror på verksamhet Parker och naturmark Inget reningskrav Stora parkeringsområden Utredning krävs Vägar <10 000 fordon/dygn Utredning krävs

Oljeskärm i en sedimentations- och fördröjningsdamm är Vägar>10 000 fordon/dygn Rening krävs* ett sätt att avskilja olja och flytande skräp. *Kravet gäller vid nyanläggning och större ombyggnader. Foto: Sofia Hedström

PÅVERKAN PÅ DAGVATTEN UNDER BYGGSKEDET

Under själva byggskedet då nya områden bebyggs finns stor risk att dagvattnet och recipienten förorenas. Exempelvis avger avbanade ytor som 6 Tabellen grundar sig på följande källor: ligger öppna under längre tid stora Storm Tac, Schablonhalter för dagvatten, version 2011-07, www.stormtac.com mängder finkornigt material. Vägverket (2004) Vägdagvatten - Omhändertagande av dagvatten ska råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd Jönköpings kommun (2009) Dagvatten – finnas med i kontrollplan för byggen. policy och handlingsplan

19 Tekniker för att avleda & fördröja dagvatten

INFILTRATION BÖR INTE TILLÄMPAS OM:

•• marken innehåller föroreningar som kan föras vidare vid infiltration,

•• det finns risk för förorening av vattentäkt,

•• grundvattnet ligger nära markytan,

•• marken lutar och lägre liggande bebyggelse eller anläggningar kan påverkas,

•• byggnader med källare kan påverkas negativt.

Öppen avrinning för dagvatten från bebyggelse till recipient via olika fördröjnings- och reningssteg. Källa: P105, Svenskt Vatten 2011.

Det finns många olika tekniska I områden med täta jordarter blir i rörledningar, t ex i ett öppet stråk. lösningar som fördröjer dagvatten- infiltrationen mycket liten, men då kan Ett öppet stråk med flacka slänter avrinningen, i vissa fall minskar vattnet fördröjas genom exempelvis har en väsentligt större kapacitet att dagvattenvolymen och har en renande anlagda infiltrationsytor, ytliga magasin avleda vatten jämfört med ett rör med effekt. Ovan och på sidan 21 visas och avvattningsstråk. I områden med samma vattendjup samtidigt som det olika lösningar i fördröjnings- och genomsläppliga jordarter kan en ger en fördröjning. reningskedjan. större del av vattnet infiltreras under förutsättning att grundvattennivån ligger Se fotoexempel på olika lösningar i Med lokalt omhändertagande tillräckligt långt under marknivån. bilaga 4. I ”Hållbar dag- och dränvat- menas att dagvattenhantering sker tenhantering P105” (Svenskt Vatten där regnet faller. Man fördröjer Trög avledning betyder att systemet 2011) finns ytterligare foton, typskis- avrinningen och efterliknar naturens utformas så att dagvattnet rinner ser och beskrivningar. förlopp innan området blev bebyggt. betydligt långsammare än vad det gör

20 Fördröjning nära källan

Samlad fördröjning

Olika kategorier av öppna dagvattenlösningar, enligt Stahre 2004.

Kategori Lokalt Fördröjning nära källan Trög avledning Samlad fördröjning omhändertagande

Exempel Infiltration och Infiltration och Svackdiken Dammar fördröjning i gräs-, fördröjning i gräs-, Kanaler Våtmarksområden grus- och grus- och Bäckar och diken Översvämningsytor i makadamfyllningar makadamfyllningar Sekundära parker och i Vattenutkastare och Infiltration på gräsytor avrinningsvägar i jordbrukslandskapet infiltration på gräsytor Genomsläppliga grönstråk, på gång- Genomsläppliga beläggningar och cykelvägar och beläggningar Översvämningsytor på gator Gröna tak Diken, dammar, Dammar våtmarker

21 Riktlinjer & krav för olika bebyggelsetyper

BOSTADSBEBYGGELSE Trög avledning rekommenderas FLERBOSTADSHUS OCH SKOLOR – När kommunen och NSVA har möjlighet eftersom flöden utjämnas och förore- NYA OMRÅDEN bör fastighetsägare informeras om EN- OCH TVÅBOSTADSHUS - NYA OMRÅDEN ningar avskiljs på väg till recipienten. Dagvatten ska fördröjas och samma hur de kan minska föroreningar till Dagvatten ska i första hand fördröjas Med ett bäckliknande stråk får man prioritering av metoder gäller som dagvatten och omhänderta dagvatten genom Lokalt omhändertagande synligt vatten och biologisk mångfald för en- och tvåbostadshus. lokalt. Man måste dock noggrant och Fördröjning nära källan. med djurliv och växter för rening. Ett studera marklutningar, infiltrationsytor annat alternativ är gräsklädda svack- Genomsläppliga markbeläggningar, och om byggnaden kan påverkas I detaljplanen bestäms hur mycket diken där vattnet bromsas upp, filtreras gröna tak, regnträdgårdar, makadam- innan man föreslår att dagvatten kan av fördröjningen som ska ske på ner i makadamlager och rinner vidare magasin och mångfunktionella ytor är ledas ut på mark för infiltration. tomtmark och hur mycket som i ett smalt dräneringsrör. exempel på lokalt omhändertagande ska fördröjas utanför tomtmark. för fastigheter med flerbostadshus Krav i samband med bygglov, Begreppet lokalt omhändertagande Som komplement till ovanstående (fotoexempel i bilaga 4). Den mång- nya detaljplaner och detaljplane- förklaras på sid 20. dagvattenhantering finns alternativet funktionella ytan kan vara en nedsänkt ändringar i befintliga områden: Samlad fördröjning, d v s att lekplats, gräsmatta eller bollplan som En väl genomarbetad planering av dammar, våtmarker eller planerade anläggs så att den tillfälligt kan ta En- och tvåbostadshus dagvattenhanteringen är en översvämningsytor anläggs längre emot dagvatten vid enstaka tillfällen Fördröjning krävs vid förtätning av förutsättning för att undvika problem nedströms i dagvattensystemet. Det då det regnat häftigt. Gröna tak kan befintligt område genom nybyggnation. med översvämningar och fuktskador. är också ett andrahandsalternativ med fördel anläggas på alla byggnader. Planeringen ska inkludera hur vatten om kommunen i samråd med NSVA På låga byggnader blir gröna tak Flerbostadshus och skolor avleds utan att skada bebyggelse vid bedömer att det inte är lämpligt med dekorativa för dem som bor ovanför. Fördröjning krävs vid förtätning av kraftiga regn. Då krävs att mark och lokalt omhändertagande och Garagetak kan utnyttjas för både befintligt område genom nybyggnation. hus höjdsätts så att vattnet rinner åt fördröjning nära källan. rekreation och dagvattenhantering. rätt håll. Fördröjning krävs vid ombyggnation EN- OCH TVÅBOSTADSHUS, Om kommunen och NSVA bedömer om NSVA bedömer att fastighetens Man kan reducera dagvattenmängder FLERBOSTADSHUS OCH SKOLOR – att trög avledning inte är lämpligt BEFINTLIGA OMRÅDEN geografiska läge innebär att åtgärder genom att inte göra alla markytor täta för ett specifikt planområde avleds Äldre bebyggda områden har för fördröjning måste vidtas. av asfalt eller plattor, utan låta gräs, dagvattnet i slutet ledningssystem. oftast dagvattenavledning direkt växter och genomsläppliga beläggningar Fördröjning av dagvatten från området till ledningar i marken. Liksom för filtrera och fördröja dagvatten. Se måste ändå ske och bekostas av nyexploateringar är det viktigt att exempel i bilaga 4. exploatören genom någon av investeringar i dagvattenlösningar kategorierna beskrivna ovan. i befintliga områden utnyttjas Nya dagvattensystem bör på ett natur- effektivt. ligt sätt integreras i parker, gator och rekreationsområden så att de utnyttjas som en positiv resurs i stadsmiljön.

22 Trög avledning, svackdiken, har anlagts i ett befintligt bostadsområde i Augustenborg, Malmö.

Makadamstråk längs gatan i ett villaområde i Mölnlycke. Stråket fördröjer både fastigheternas och gatans dagvatten. Dagvattendamm på gård vid flerbostadshus i Malmö. Dagvatten fördröjs dessutom i magasin på varje fastighet.

23 INDUSTRIER & NYA OMRÅDEN BEFINTLIGA OMRÅDEN När nya områden byggs för För befintliga områden gäller enligt VERKSAMHETER industrier, kontor och annan ovan, att dagvattenhantering ska verksamhet krävs fördröjning ingå i verksamheters egenkontroll. Dagvatten från områden med av dagvatten. industrier och andra verksamheter Vid bygglov, nya detaljplaner och varierar i sammansättning beroende Dagvatten från särskilt förorenade detaljplaneändringar ställs krav på på bland annat verksamhetens ytor ska tas omhand för sig och inte fördröjning. Fördröjning krävs vid typ, kemikalieanvändning blandas med renare dagvatten från nybyggnation. Fördröjning krävs vid och trafikintensitet. exempelvis tak och husgrunds- ombyggnation om NSVA bedömer att dräneringar. Det förorenade fastighetens geografiska läge innebär Det ska ingå i verksamhetens dagvattnet ska renas separat innan att åtgärder för fördröjning måste vidtas. egenkontroll att ha kontroll över det släpps vidare till dagvattensystem sitt dagvatten. Verksamheten ska ha eller recipient. Eventuella markför- nödvändiga rutiner för att förebygga oreningar och skyddsområden för att dagvatten förorenas. Det ska vattentäkt ska beaktas. I övrigt ska finnas möjlighet att ta prov på prioriteringsordningen följas som finns dagvattnet. För vissa verksamheter på sid. 20, ”Bostadsbebyggelse”. krävs någon form av oljeavskiljare. Se ”Riktlinjer för slam- och oljeavskiljare Exempel på lokalt omhändertagande inom NSVA”. Olje- och slamavskiljare för områden med industrier och kan ibland anordnas i öppna system kontor är att dagvatten rinner av till som diken och dammar med en gräsytor, makadamstråk eller svackdiken skärm för utloppet. som anläggs i kanten av fastigheten. Gröna tak, utkastare från stuprör, Vid tillsyn och prövning av verksamhet regnträdgårdar och dammar är andra ska, där behov finns, krav ställas på exempel (se bilaga 4). dagvattenhanteringen enligt miljöbalken. I bilaga 2 finns exempel på verksamheter där det finns risk att föroreningar kan nå dagvatten. Listan täcker dock inte in alla verksamheter varifrån föroreningar riskerar att spridas till dagvatten och det görs alltid en Dagvattendamm vid en industribyggnad i Zürich. individuell prövning i varje enskilt fall.

24 GATOR, VÄGAR & Höjdsättning PARKERINGAR Gatorna ska höjdsättas så att avvattningen fungerar även vid över- Hårt trafikerade gator och vägar belastade system. En viktig princip är förorenar dagvatten med tung- att gatornas nivå blir markant lägre än metaller, oljerester, däckpartiklar fastigheternas. En annan viktig princip med mera. är att systemet av gator lutar så att det kan ske en avrinning. Om man ändå Det är därför av största vikt att dag- tvingas ha lågpunkter på gatan måste vatten från hårt trafikerade ytor7 man hindra att vatten skadar fastigheter. genomgår någon typ av rening innan BEFINTLIGA OMRÅDEN vattnet släpps ut i recipienten. Även Vid detaljplaneändring och större för gator och parkeringsplatser med ombyggnader av vägar och parkeringar lägre trafikintensitet är utformningen ställs krav på att dagvatten ska för- viktig för utgående dagvattenkvalitet dröjas och vid behov renas. Regnträdgård (dagvattenbiofilter)fördröjer och renar Ett dike där dagvatten från vägen fördröjs och renas istället och för fördröjning. dagvatten. Foto: Kevin R. Perry, City of Portland, USA. för att rinna till dagvattenbrunnar i vägen. Diket finns i Malmö.

SKÖTSEL NYA OMRÅDEN Regelbunden skötsel av gator behövs Fördröjning och rening för att begränsa föroreningsspridningen Dagvatten från gator, vägar och till dagvattnet. Då gatan rengörs sopas parkeringsplatser ska fördröjas och vid föroreningar upp istället för att följa behov renas, i första hand nära källan. med dagvattnet. När gatubrunnar för Fördröjning och rening kan med fördel dagvatten töms på grus och slam ske i ett och samma system såsom hindrar det att föroreningar fortsätter svackdike eller damm. Om det enligt att urlakas från slammet och följa med kommunen och NSVA inte är möjligt dagvatten till recipienten. Gator ska att omhänderta dagvattnet nära källan sopas och dagvattenbrunnar tömmas ska det fördröjas och vid behov renas enligt fasta underhållsrutiner. Gatu- på annan lämplig plats. brunnar i gator som nyasfalteras ska tömmas snarast efter att asfaltering Dammar och diken för dagvatten har skett. från vägar med hög trafikintensitet ska ha avstängningsanordningar Vägdagvattnet kan också renas och fördröjas i en kanal, Dagvattnet från parkeringsplatsen rinner till en infiltrationsyta som vid denna gata i Zürich. (svackdike) istället för till brunnar. Resultatet blir utjämning av för att hindra att miljöfarliga ämnen når flödet och rening av dagvattnet. Fotot är taget i Svågertorp. recipienten vid eventuella olyckor. 7 Se tabell på sid 19.

25 EXEMPEL PÅ RENINGSMETODER FÖR Filter och/eller adsorptions- PARKER, GRÖNYTOR & TORG Tänk i planerings- och projekterings- TRAFIKDAGVATTEN anläggning. Det finns en rad filter- stadiet på hur området ska skötas och Dammar kan rena vatten från bland och adsorptionsmaterial i tekniska NYA OMRÅDEN hur dagvatten kan utnyttjas för upp- annat metaller, suspenderat material lösningar som fungerar olika väl för När nya parker, grönytor och torg levelser genom öppna lösningar. En och olja. Det sker genom sedimenta- olika ämnen. Materialet måste bytas skapas gäller det att planera för damm, bäck eller översvämningsyta tion, nedbrytning med hjälp av mikro- för att funktionen ska upprätthållas. dagvattenhanteringen på området. i en park kan ge mervärde för både organismer, adsorption och växtupptag. Oljeavskiljare. Oljeavskiljande rekreation, djurliv och dagvatten- Det är viktigt att dammen utformas funktion i damm/dike eller separat Genom att begränsa andelen hård- systemet i närliggande område. så att slam med föroreningar som oljeavskiljare under mark. gjord yta och bevara eller anlägga sedimenterat inte följer med vattnet mark och växtlighet som kan ta hand BEFINTLIGA OMRÅDEN ut ur dammen vid kraftiga regn. Det I Köpenhamn kommuns Metodkatalog8, om dagvattnet minskas behovet av Vid detaljplaneändringar eller då park- ska alltid stå vatten i dammen för att Råd och rekommendationer för val fördröjning i magasin och liknande. mark (allmän platsmark) ska utvecklas reningen ska fungera väl. Dammar av miljöåtgärder (Vägverket 2004) Dagvattnet som leds till växtbäddar för eller rustas upp ska kommunen sam- kan utformas så att de får en olje- och P105 (Svenskt Vatten 2011) kan träd kan, under rätta förutsättningar, tidigt titta på hur dagvattensituationen avskiljande funktion. du läsa mer om trafikdagvatten och förbättra trädens livsmiljö samtidigt som i området ser ut. Våtmark. Samma reningsprocesser utformning av ovanstående metoder. dagvattenmängden till ledningsnätet som dammar. minskar. Läs gärna mer om detta i 8 Köpenhamns kommuns Metodkatalog, www.kk.dk/lar, Metodekatalog Dike, svackdike eller gräsyta. Trädhandbok för Uppsala kommun9 9 Uppsala kommun (2010), Rening genom filtrering, biologisk och P105 (Svenskt Vatten 2011). Trädhandbok för Uppsala aktivitet och sedimentation. Fotoex- kommun, version I empel på svackdiken finns på sid 25 och dess utformning förklaras på sid 41. Regnträdgård (dagvattenbiofilter) för mindre gator och parkeringar. Fotoex- empel finns på sid 25 och 40. Genomsläpplig beläggning för parkeringsplatser. Se exempel på sid 39. Genomsläppliga och täta beläggningar kan kombineras så att vatten rinner från en tät till en genomsläpplig beläggning.

En park i Lomma används både som översvämningsyta vid stora regn och som fotbollsplan. Bräddavlopp från ledning till översvämningsyta är inringad. 26 Skötsel av öppna Säkerhet vid dagvattenmagasin dammar

För att dagvattenmagasin ska Grundtanken är att dagvatten- uppfylla sin funktion behövs anläggningar ska vara en naturlig skötsel av dem, exempelvis del av stadsmiljön där man tar behöver in- och utlopp rensas hänsyn till funktionen, biologisk och vegetation skötas. mångfald, estetik, barns utveckling och säkerhet. En skötselplan ska finnas för varje dagvattenanläggning. Det ska finnas Dammar kan antingen ha en körbara ytor i anslutning till dammen permanent vattenyta eller så kan de för tillsyn och skötsel samt för att vid få torka ut under torrperioder. Det är behov kunna tömma dammar på slam. viktigt att dammar utformas så att För att inte tillföra näringsämnen till risken för olyckor minimeras. Slutt- vattnet bör växtdelar skördas på ningarna till dammen ska vara flacka. hösten innan de vissnar ner och Stängsel ska undvikas då sluttningar förmultnar. Det är mycket viktigt att görs flacka. Endast när utformningen Staket är en falsk trygghet. skötselaspekter finns med i plan- och består av broar och branta ”kajkanter” projekteringsskedet. Läs mer om drift, ska staket sättas upp och de ska då underhåll och utformning av dagvatten- vara av kraftig konstruktion. Genom magasin i P105 (Svenskt Vatten 2011). att undvika stängsel runt dammen får barn tillgång till vattnet - det blir inte ytterligare ett område som barnen utestängs från i stadsmiljön. Dammar kräver vuxennärvaro för små barn. För de lite äldre behövs riskmedvetenhet, vattenvana och simkunnighet. Lek vid dagvattendammar under uppsikt av vuxna kan ge barn nya kunskaper, glädje och utveckling i form av riskträning och självkännedom.

Lek vid bäckar och dammar under uppsikt kan ge nya kunskaper. Foto: Ann-Katrin Johansson.

27 Lagstiftning & Ansvar för dagvatten dagvatten

Det viktigaste styrinstrumentet Ramdirektivet för vatten13 antogs av Av riksdagens 16 miljökvalitetsmål15 Ansvar för att dagvattenhanteringen för en bra dagvattenhantering är EUs medlemsländer år 2000. Sedan är det ett flertal som berör dagvatten. utformas så att den kan hantera plan- och bygglagen (PBL)10. dess har det införts i den svenska Särskilt kan nämnas målen giftfri nederbörd utan att byggnader I kommunens detaljplaner regleras lagstiftningen och vattenmyndigheter miljö, grundvatten av god kvalitet, skadas eller att nya översvämnings- användning av mark och krav för dag- har skapats för att samordna arbetet myllrande våtmarker, hav i balans områden skapas delas mellan vattenhantering fastställs. I byggloven med att bevara och förbättra kvaliteten samt levande kust och skärgård, god olika aktörer. följs kraven upp. I maj 2011 trädde en på våra vatten. Arbetet sker i bebyggd miljö och ett rikt växt- och ny plan- och bygglag i kraft. sexårscykler. Målet är att alla Sveriges djurliv. Inom målet god bebyggd miljö Alla har dessutom ett ansvar enligt vatten ska ha uppnått minst god finns ett delmål som säger att fysisk gällande lagstiftning att hantera dag- Miljöbalken11 spelar en stor roll vid status år 2015. För vissa vattendrag planering och samhällsbyggande vatten med försiktighet så att miljön dagvattenhanteringen eftersom den har kravet skjutits fram till som längst senast 2010 ska grundas på strategier inte skadas. Utanför kommunens reglerar verksamhetsutövarens 2027. Vattendirektivet har också två för hur grön- och vattenområden i ansvarsområden gäller ansvaret skyldigheter, vattenverksamhet och dotterdirektiv, Grundvattendirektivet tätorter skall bevaras och utvecklas exempelvis fastighetsägare, Trafikverket, andra miljöaspekter. Miljöbalken och Direktivet om miljökvalitetsnormer och andelen hårdgjord yta begränsas. entreprenörer och byggherrar. säger i princip att varje medborgare för prioriterade ämnen. och verksamhetsutövare har ett ansvar För att lyckas skapa långsiktigt hållbar för att förebygga sin påverkan på miljön. Efter att stora översvämningar dagvattenhantering krävs samarbete inträffat i Europa antog EU år 2007 mellan alla involverade aktörer. Lagen om allmänna vattentjänster12 Översvämningsdirektivet14 om reglerar vilka skyldigheter och översvämningsrisker och hanteringen rättigheter kommunen respektive av översvämningar. Det finns i den VA-abonnenter som använder det svenska lagstiftningen som förordning allmänna VA-systemet har. Lagen ger och föreskrifter och innebär att kommunen rätt att ta ut avgifter inom områden med betydande över- verksamhetsområde för dagvatten. svämningsrisker pekas ut och Dessutom reglerar kommunens riskhanteringsplaner ska tas fram. ABVA, Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp i kommunerna i 10 Plan- och bygglagen (2010:900) Skåne Nordväst, förhållandet mellan 11 Miljöbalken (1998:808) VA-abonnenterna och VA-huvudmannen. 12 Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster 13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG 14 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG 15 Miljömålsportalen, www.miljomal.se

28 Ansvarsfördelning inom kommunen

FASTIGHETSÄGARE Om kommunen ska ta över anläggningen Ansvaret för dagvattenhanteringen dagvattenfrågor lyfts upp i ett tidigt överlämnar exploatören objektet inom kommunen är fördelat på flera skede i planprocessen för att lägga Fastighetsägaren har ansvar för till respektive driftavdelning - olika aktörer. grunden till effektiva och bra lösningar. anläggningar inom fastigheten. Det efter godkänd slutbesiktning. gäller till exempel funktion, drift och Nämnderna har efter beslut om Byggnadsförvaltningen väger underhåll av fördröjnings- och delegering från kommunfullmäktige samman dagvattenfrågorna med reningsanläggningar samt ansvar VÄGHÅLLARE ansvar att utföra arbete inom respektive övriga förutsättningar för aktuellt för kvalitet på utgående vatten i verksamhet. Förvaltningar och bolag planområde för att få fram en så bra anslutningspunkten. Fastighetsägaren Trafikverket eller vägföreningar/ har i sin tur i uppdrag från respektive slutprodukt som möjligt. Krav i planer ansvarar för att avleda dagvattnet på vägsamfälligheter är som ägare och nämnd att utföra det praktiska arbetet. följs upp i bygglovsskedet. ett sätt som inte försvårar avledandet väghållare av vissa vägar i kommunen En bild av vilka uppgifter kommunens nedströms eller skadar grannarna. ansvariga för att avvattna dessa vägar olika förvaltningar och bolag har under MARK OCH EXPLOATERING Mark och exploatering har olika och gator. De gator som är kommunala processerna planering, projektering, roller beroende på om det är har kommunen ansvar för. byggande och drift ges i tabellen i kommunen som äger den mark PRIVATA EXPLOATÖRER bilaga 3. Rollerna förklaras nedan. som ska exploateras eller inte. I de ANSVARSOMRÅDE DRIFT- fall kommunen är markägare är Mark Exploatören ska redovisa hur dag- DIKNINGSFÖRETAG OCH FASTIGHETSAVDELNINGEN, och exploatering själv exploatör och vattenpolicyns riktlinjer kommer att GATA OCH PARK måste då beakta dagvattenfrågorna. följas i samband med exploatering. Dikningsföretag är samfälligheter för Ansvarar för den allmänna platsmarken Oavsett om Mark och exploatering Exploatören står för kostnader för avvattning av avgränsade geografiska inom kommunen och spelar en viktig själv är exploatör eller inte så är det dagvattenutredning under plan- områden. De ansvarar för skötsel av roll för avvattningen av gator samt dess ansvar att se till att dagvatten- processen. Denne ansvarar för de diken och vattendrag som ingår i öppna dagvattenanläggningars frågorna (där behov finns) tas med i förprojektering och teknisk beskrivning företaget. Den som planerar att släppa estetiska och rekreativa funktion. avtal så som exploaterings- av dagvattensystemen. I exploaterings- ut dagvatten till ett dikningsföretag och markanvisningsavtal. Det är viktigt avtalet som skrivs under planprocessen ANSVARSOMRÅDE BYGGNADS- måste kontakta dikningsföretaget att dagvattenanläggningar kan bli en regleras vad kommunen respektive FÖRVALTNINGEN – PLAN OCH BYGGLOV och skriva ett avtal. inkorporerad del i stadsmiljön och exploatören ska stå för. Det vanligaste Ansvarar för planprocessen - parkrummen samt att driftpersonal är att exploatören står för projektering översiktsplaner, detaljplaner m m kontaktas så att driftaspekterna kom- och anläggande av dagvattensystemet. - samt bygglov. Byggnadsförvalt- mer med från början. Exploatören ansvarar för att dag- ningen informerar och bjuder in övriga vattenanläggningen byggs enligt berörda förvaltningar/avdelningar vad som förutsätts i detaljplan, och NSVA att delta i planprocessen. områdesbestämmelser, bygglov etc. Byggnadsförvaltningen ska se till att

29 Behov av nya ANSVARSOMRÅDE MILJÖ Utför tillsyn i enlighet med miljöbalken. underlag & rutiner •• Avrinningsmodeller för att Lyfter upp dagvattenhanteringens kartlägga var översvämningsrisker eventuella miljömässiga påverkan. behöver minskas. Bjuvs kommun och NSVA •• Fortsatt arbete med klimatanpass- ANSVARSOMRÅDE VA kommer att behöva utveckla ning och bedömning av konsekvenser NSVA utför drift av dagvattensystemen rutiner och underlag ytterligare av klimatförändringar. inom kommunens verksamhetsområde för en långsiktigt hållbar dag- för dagvatten. Det är kommunen som vattenhantering. •• Strategi för att motverka att många är huvudman för allmänna dagvattenmagasin bräddar på samma gång. system inom verksamhetsområdet. Det kommer att finnas behov av följande: •• Utvecklad dokumentation från bygg- NSVA arbetar med utbyggnad, strate- skedet då fördröjningsmagasin byggs. gier och kompetensutveckling. NSVA •• Dagvattenplan med underlag ska vara en aktiv part under plan-, vad gäller bl a fördröjningskrav och •• Tydligt informationsmaterial för olika bygglovs-, projekterings- och driftske- föroreningsbelastning för olika målgrupper, exempelvis till exploate- det. NSVA har ansvar för att anpassa geografiska områden i kommunen. ringsskedet, till bygglovsskedet eller till VA-systemet till förändrat klimat. Den ska omfatta även befintliga fastighetsägare i särskilda områden. NSVA ansvarar för att bedöma när dagvattensystem. dagvattenpolicyn behöver revideras •• En digital exempelsamling som upp- och genomför detta arbete i samråd •• Riktvärden för maximalt förorenings- dateras efter hand. med berörda förvaltningar. innehåll vid utsläpp av dagvatten till ledningsnät och recipient, gemensamma •• En tjänst där viktig information för alla kommuner i NSVA. om en fastighet - som krävs för att ANSVARSOMRÅDE RÄDDNINGSTJÄNST dagvattenhantering ska fungera - förs Räddningstjänsten är remissinstans •• Rutiner för samråd med in i ett fastighetsregister och ny fastig- och granskare av plan-, bygglovs- och dikningsföretag och dialog med hetsägare alltid får del av informationen. tillståndsärenden. Räddningstjänsten vattendragsförbund, vattenråd och bör uppmärksamma risken för utflöde Jordbruksverket avseende hur av förorenat släckvatten vid brand, avrinningen från exploaterade och utsläpp av kemikalier vid olyckor ytor ska hanteras. till/via dagvattensystem.

30 Bilaga 1 FÖRORENINGAR I DAGVATTEN (1/2) I tabellen nedan beskrivs var ämnen som förorenar dagvatten kommer ifrån. Flertalet av tungmetallerna samt näringsämnen har också sitt ursprung i erosion av vägbanor, fordons- och gatutvätt, sandning och atmosfäriskt nedfall. Mer information och en utökad lista finns i rapporten Utredning av föroreningsinnehållet i Stockholms dagvatten.16

Ämnen som förorenar dagvatten, dess påverkan och exempel på föroreningskällor16,17:

ÄMNE PÅVERKAN PÅ HUVUDSAKLIGA LOKALA MÄNNISKOR & NATUR KÄLLOR TILL SPRIDNING & FÖRORENING AV DAGVATTEN Bakterier Endast problem Bräddat avloppsvatten vid badplatser. och djurspillning. Bekämpningsmedel Skadliga för människor, Bekämpningsmedel. giftiga för djur och växter. Bly Mycket giftigt för Skorstenskragar, fordon människor och djur. och infrastruktur (t ex blymönjade broar). DEHP Misstänkt Mjukgörare i plast. (dietylhexylftalat) reproduktionstoxisk. Giftig. Kadmium Mycket giftigt för Fordon, förorening i zinkföremål människor och djur. (byggnadsmaterial), färgämne. Koppar Giftigt för vattenlevande Korrosion av tak, stuprör djur och växter. och hängrännor, fordonstrafik, t ex bromsbelägg. Krom Negativ påverkan på Fordon och byggnader. människor, djur och växter. Kvicksilver Mycket giftigt för Varor som innehåller människor, djur och växter. kvicksilver. Diffus spridning vid 16 Larm och Pirard (2010), avfallshantering. Utredning av föroreningsinnehållet i Stockholms dagvatten, Stockholms stad, Nickel Negativ påverkan på Bilkarosser, förbränning, Stockholm Vatten och Sweco. människor, djur och växter. rostfritt stål, batterier, 17 Malmö Stad (2008), fasader. Dagvattenstrategi för Malmö.

31 Bilaga 1 Nonylfenoletoxylater Mycket giftigt för Klottersaneringsmedel, (2/2) & nonylfenol vattenorganismer, skummedel i kan orsaka skadliga brandsläckare, bildäck, långtidseffekter i plast och lim. vattenmiljön. Näringsämnen Övergödning i sjöar Bräddat avloppsvatten, (fosfor och kväve) och hav, orsakar bl a djurspillning och algblomning och ger gödsling, trafikavgaser, upphov till syrebrist. fordons- och gatutvätt (tvättmedel), atmos- färiskt nedfall. Olja Skadligt för Oljeutsläpp, trafik, människor och djur. läckage från fordon och Giftigt för växter. cisterner samt trafikolyckor. PAH (polyaromatiska Cancerogena och giftiga Småskalig vedeldning, kolväten) för människor. Giftiga för trafikavgaser, däck och vattenlevande djur. utsläpp från industrier. PCB Giftiga för Fogmassor i byggnader, människor och djur. el-kondensatorer, kablar och transformatorer. Pentaklorfenol Mycket giftigt för Impregneringsmedel för vattenorganismer, trästolpar (förbjudet att kan orsaka skadliga använda sedan 1970- långtidseffekter i talet). vattenmiljön. Platina Negativ påverkan på Katalysatorer i människor, djur och växter. avgasrenare på fordon. Suspenderat material Skadar gälar och andra Utsläpp vid borrning för som främst innehåller organ hos vattenlevande bl a bergvärme. kalk och krita djur, orsakar källaröversvämningar och fuktskador m m. Zink Giftigt för vattenlevande Korrosion av djur och växter. byggnadsmaterial (takplåt, stuprör, hängrännor, stolpar, räcken), bilkarosser, bromsklossar, däck.

32 Bilaga 2 RISK FÖR FÖRORENINGAR FRÅN VERKSAMHETER (1/1) Exempel på verksamheter från vilka det finns risk att föroreningar når dagvatten. Listan är inte heltäckande, det finns risk att förore- ningar sprids även från andra typer av verksamheter.

TYP AV VERKSAMHET Asfaltverk Avfallsanläggning Bensinstation Betongfabrik och liknande, om det sker stoftutsläpp Brädgård Byggvaruhandel Flisning av virke/trä Grönsaksgrossist Hamn eller annan verksamhet som lastar bulk Krossningsverksamhet, t.ex. asfaltkrossning eller gruskrossning Lagerområde Silo/förvaring med utlastning av t.ex. kalk, cement osv. Skrotverksamhet Smältverk Träimpregneringsföretag Varv Verksamheter med utsläpp av lösningsmedel där man vid brand måste omhänderta släckvatten Värmeverk Växthus Ytbehandling/blästring, om det sker stoftutsläpp Åkeri

33 Bilaga 3 ANSVAR FÖR DAGVATTEN – FÖRDELNING MELLAN VERKSAMHETSOMRÅDEN I KOMMUNEN (1/3) Ansvar och arbetsuppgifter för kommunens förvaltningar och bolag uppdelat på verksamhetsområden. Tabellen omfattar plan-, projekterings-, bygg- och driftskedet. Se också avsnittet ”Dagvatten i planerings- och projekteringsprocessen” på sidan 15-17.

PLANPROCESSEN BYGGLOVSHANTERING PROJEKTERING & DRIFT & UNDERHÅLL BYGGSKEDE

PLAN & Översiktsplan: När bygglovsansökan kommer in: • Tekniskt samrådsmöte med BYGGLOV Inkludera dagvatten i enlighet • Tolkning av detaljplanen. byggherre och kontrollansvarig – med P105 (Svenskt Vatten 2011) • Informera om att vissa typer av dagvattenhantering tas upp. dagvattenanläggningar är anmäl- • Granska och godkänna Detaljplan: ningspliktiga. höjdsättning i bygglovet. • Skaffa kunskaper om dagvatten- • Kontrollplan fastställs i frågor tidigt i planprocessen för startbeskedet. en långsiktigt hållbar planering. • Följa upp dagvattenhantering vid • Bjuda in till startmöten och samråd. arbetsplatsbesök och slutsamråd. • Se till att dagvattenutredning görs. • Samordna ytbehovet för gata, park och VA och prioritera multi- funktionella lösningar. • Sammanvägning av intressen.

• Ställa krav på dagvattenhantering i detaljplan. • Ansvara för att mark och utrymme för dagvattenhantering finns med i planen. • Ta hänsyn till recipienters känslighet och vatten- skyddsområden. • Genomförandebeskrivning • Lämna information om kommunens dagvattenpolicy till arkitekter och exploatörer.

MILJÖ * Tillsynsansvar enligt miljöbalken • Tillsynsansvar i enlighet • Tillsynsansvar i enlighet • Tillsynsansvar i enlighet * Deltagande och rådgivande med miljöbalken. med miljöbalken. med miljöbalken. * Informera om olämpliga Kontroll av ev. byggnadsmaterial/giftiga ämnen markundersökningar.

34 Bilaga 3 PLANPROCESSEN BYGGLOVSHANTERING PROJEKTERING DRIFT & UNDERHÅLL (2/3) OCH BYGGSKEDE

MARK & MEX ansvar om MEX är exploatör: • Fastighetsrättsliga frågor - MEX ansvar om MEX är exploatör: EXPLOA- • Delta i startmöten och samråd. vid behov inköp av mark. • Byggsamordning/Projektledning TERING • Planbeställning • Servitutsavtal/ledningsrättsavtal • Överlämna objektet till respektive • Kostnader för utredning (NSVA medverkar enligt rutin). driftavdelning om kommunen ska (MEX) • Tekniska beskrivningar av ta över drift och underhåll. MEX ansvar om MEX är exploatör: dagvattenanläggningen. • Kontakta NSVA för att diskutera MEX ansvar om privat exploatör: • Beställa förprojektering av vat- lösningar för dagvattenhantering. • Följa upp exploateringsavtalet. ten och avlopp inkl dagvatten vid • Se till att hydraulikkapacitets- behov. beräkning görs för projekteringen. • Markanvisning och köp. • Ta fram objektspecifik MEX ansvar om privat exploatör: skötselplan. • Informera och föreskriva om gällande villkor för dagvattenhantering vid försäljning av tomt till exploatör eller privatperson, samt vid tecknande av exploateringsavtal, köpeavtal och marköverlåtelseavtal. • Lämna information om kommunens dagvattenpolicy. • Informera VA om mark- försäljning.

GATA & PARK • Delta i startmöten och samråd. • Fullt ansvar för avvattning av • Om ej annat är överenskommet • Fullt ansvar för anläggningar • Formulera behov av grönytor kommunala vägområden och med exploatören: som enbart avvattnar och utrymmen för fördröjning parkeringar. Genomförande – kostnader för kommunala vägområden. och rening av dagvatten från • För övriga anläggningar: landskapsarkitektur, estetiska • För övriga anläggningar som allmän platsmark. överenskommelse med NSVA om åtgärder och ev. plantering. avvattnar allmän platsmark • Beakta estetiska och ev. anläggningskostnader samt ansvar för estetiska och rekreativa aspekter och bidra drift- och underhållfrågor. rekreativa funktioner. med kunskap om gestaltning av • Ta fram åtgärds- och kontrollplan för • Skötsel av vegetation vid öppna öppna dagvattenanläggningar. dagvattenhanteringen under bygg- dagvattenanläggningar enligt • Beakta drift- och skedet i egna anläggningsprojekt. överenskommelse med NSVA. underhållsaspekter. • Tillföra kunskaper om skötsel av parkmark vid öppna DV-anläggningar. • Granska skötselplan för öppna dagvattenanläggningar som ex- ploatören tar fram.

35 Bilaga 3 PLANPROCESSEN BYGGLOVSHANTERING PROJEKTERING & DRIFT & UNDERHÅLL (3/3) BYGGSKEDE

VA Översiktsplan: • Ställa krav och tillföra kunskaper • Om ej annat är överenskommet • Ansvar för öppna dagvatten- bevaka dagvattenfrågor när allmänna dagvatten- med exploatören: anläggningars anläggningar projekteras så att Genomförande exkl kostnader för funktion inkl hydraulisk Detaljplan: de kan upprätthålla rätt funktion. landskapsarkitektur, estetik och kapacitet och vattenkvalitet. • Medverka i remisser och • Ställa krav på fördröjning och ev. plantering (gäller VA:s • Ansvar för skötsel av öppna startmöten. vid behov rening i bygglovsremisser. anläggningar på allmän platsmark). dagvattenanläggningar enligt • Bevaka tekniska lösningar och • Granska skötselplaner för öppna överenskommelse med Gata/ förutsättningar samt tillföra dagvattenanläggningar. park (t.ex. in- och utlopp, kunskaper om dagvattenfrågor • Utveckla det befintliga vegetation samt slamtömning tidigt i planprocessen. ledningsnätet i enlighet med vid behov). • Upplysa om att mark och dagvattenpolicyn i samband • Informera VA-abonnenter om utrymme måste finnas för med förnyelse om- och nybyggnad. krav på och syfte med dagvattenhantering. dagvattenhantering. • Ställa krav på dagvattenhantering i detaljplan.

• Beakta drift- och underhållsaspekter. • Utreda konsekvenser och vidta åtgärder för dagvattensystemet utanför aktuellt planområde. • Granska grov höjdsättning i samråd/granskning.

36 Bilaga 4 EXEMPELSAMLING VI BEHÖVER FÖRDRÖJA DAGVATTEN INNE PÅ FASTIGHETER: (1/10) I denna exempelsamling presenteras några av de lösningar som finns för att minska och fördröja dagvatten- mängder samt rena dagvatten.

1 Gröna tak tar upp en stor del av regnvattnet som faller på taket, särskilt vid små regn. Tunna gröna tak minskar i medeltal årsavrinningen med 50 % och djupa gröna tak med 75 % (Svenskt Vatten 2011). 1 2 Det är dessutom trevligare för dem som bor högt att ha utsikt över växter istället för kala tak. Man måste dock planera för att fördröja stora regn med kom- pletterande lösningar. Taket finns i Västra hamnen, Malmö. Foto: Siv Degerman

2 Garagetak med sedumväxter i Landskrona. Foto:Veg Tech AB

3 Takvattnet leds med en tät ränna från stuprörs- utkastaren för att sedan infiltrera och magasineras i gräsmattan eller i ett makadammagasin under mark. I båda fallen leds vattnet efter fördröjning vidare till exempelvis ett dräneringsdike i fastighetsgräns, om inte marken är så genomsläpplig att vattnet kan perkolera direkt från gräsmattan till grundvattnet. 3 4 Det är viktigt att rännan är tillräckligt lång och att marken lutar ut från huset. Läs mer om vad man bör tänka på vid utformningen i ”P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering” (Svenskt Vatten 2011). Foto: Sofia Hedström

4 Underjordiska magasin kan bestå av plastkass- etter som på bilden eller av makadam eller betong- sektioner. Vatten fördröjs och partiklar sedimenterar men lösningen ger inte den filtrering av vattnet som exempelvis gräsklädda svackdiken ger.

5 Genom att leda dagvatten i markytan behöver dammar för fördröjning inte grävas lika djupa jämfört med när dagvatten leds i ledningar till en damm. 5 Dammar på bostadsgårdar i Augustenborg, Malmö.

Foto: Lars-Erik Widarsson där inget annat anges. 37 Bilaga 4 6 Öppet stråk som kan ”översvämmas” och har kapacitet att fördröja stora volymer dagvatten. (2/10) Exemplet är från en industrifastighet i Halmstad.

7 Avskärande dräneringsstråk anläggs för att hindra vatten från den egna fastigheten, andra fastigheter eller naturmark att ställa sig på markytor eller rinna mot byggnader. Det skulle vara möjligt att lägga väldränerad matjord ovanpå gruset för att plantera gräs. Fotot är taget i Mölnlycke. Foton: Sofia Hedström

6 7

VI BEHÖVER RENA OCH MINSKA DAGVATTEN FRÅN PARKERINGSPLATSER OCH GATOR:

8 Grönt tak på parkeringsplats.

9 En park har anlagts på taket till ett parkerings- hus i Freising, Tyskland. Lösningen har flera fördelar. Det minskar och utjämnar dagvattenflöden jämfört med ett vanligt tak eftersom regnvatten tas upp av träd och gräsmatta och överskottsvattnet fördröjs i marken. När bilar står under tak når inte regnvatten den förorenade parkeringsytan vilket gör att dagvattnet ut från området är renare än från en 9 öppen parkering. Foto: Sofia Hedström

38 Bilaga 4 (3/10)

10 11

10 Parkering under byggnaden gör att man undviker stora mängder dagvatten och transport av föroreningar som en öppen parkeringsplats medför. 12

11 Genomsläpplig beläggning. Parkeringsyta med fördröjningskapacitet.

12 Dike för fördröjning. Inga dagvattenbrunnar behövs på parkeringsytan. Center Syd, Löddeköpinge.

13 Parkeringsplatser kan utformas så att dagvatten rinner mot en yta med gräs, träd eller andra väx- ter där det infilteras och på så sätt fördröjs och renas. Viss del av vattnet tas upp av växterna, vilket minskar behovet av bevattning, och resten rinner långsamt vidare till dagvattensystemet.

13 14 14 Parkeringsyta med fördröjningskapacitet.

39 Bilaga 4

(4/10)

15 Regnträdgårdar (dagvattenbiofilter, på engelska ”rain garden”), är infiltrationsbäddar med växter där dagvattnet infiltrerar och renas av växterna och filtermaterialet. De har en god förmåga att fördröja stora flöden och reducera föroreningar i dagvattnet. Växterna är perenner som tål att stå både torrt och fuktigt. Tekniken kan integreras väl arkitek- toniskt i både nya och befintliga stadsmiljöer. Metoden används i exempelvis USA och Australien och det finns ett ökande globalt intresse för tekniken. Foton: Kevin Robert Perry, City of Portland, USA

16 Dagvattnet rinner av gatan genom hål i kantstenen till ett svackdike där det renas och fördröjs. 16 Gastelyckan, Lund.

40 Bilaga 4 VI BEHÖVER FÖRDRÖJA DAGVATTEN GENOM TRÖG AVLEDNING: (5/10)

17 Svackdike är ett gräsklätt dräneringsstråk som ger en långsam borttransport av regnvattnet. Marken i dikets botten består av ett lager makadam som ger stor fördröjningsvolym. I botten läggs en uppsamlande ledning med liten dimension. Vid kraftigt regnfall kan vatten stå på gräsytan.

18 Makadamstråk anläggs istället för stora ledningar och dagvattenbrunnar för att avleda och fördröja vatten från gator och fastigheter. Till skillnad från i svackdiken så står det aldrig vatten ovan mark. Bilder från Mölnlycke och Helsingborg. 18 Foto: Sofia Hedström

41 Bilaga 4

(6/10)

19 Dagvatten som avleds i öppna stråk som liknar bäckar fördröjs och renas under vägen. Eftersom vattennivån får lov att variera kan systemet utjämna flöden när det regnar kraftigt och översvämningsris- ken minskar. Öppna stråk anläggs i lågstråk genom att höjdsätta marken eller om möjligt utnyttja naturliga höjdförhållanden. Foton: Lars-Erik Widarsson, Sofia Hedström

20 Öppen kanal med kapacitet att fördröja dagvatten vid stora regn. Augustenborg, Malmö.

21 En kanal med vattentrappa i Hammarby sjöstad där dagvattnet kan stå högre om det skulle behövas. 20 21 I trappan syresätts vattnet.

42 Bilaga 4 VI BEHÖVER SKAPA MÅNGFUNKTIONELLA YTOR MED TORRA UTJÄMNINGSMAGASIN: (7/10)

22 Utjämningsmagasin som för det mesta är torrt – en mångfunktionell yta. Gräsytan är dränerad och utformningen har anpassats till träd som stod där sedan tidigare. I det nedre fotot är samma magasin vattenfyllt. Eftersom denna typ av magasin bara tar emot vatten efter kraftiga regn anläggs de inte för att rena utan endast för att fördröja vattnet. Foto: Malin Engström, Växjö kommun.

23 En basketplan som också kan användas som utjämningsmagasin – en mångfunktionell yta. Magasin som är torra då de inte används för fördröjning av dagvatten kan exempelvis utformas 22 23 som bollplaner, torg eller parkeringsytor.

43 Bilaga 4 VI BEHÖVER DAMMAR, SJÖAR OCH VÅTMARKER FÖR ATT (8/10) FÖRDRÖJA OCH RENA STORA VOLYMER DAGVATTEN:

Dammar i närområdet, ”fördröjning nära källan”

24 Fördröjning i dammar nära platsen där regnet faller minskar behovet att stora ledningar från områ- det. Dammar kan med fördel kombineras med andra lösningar, till exempel torra utjämningsmagasin som används vid de kraftigaste regnen. Helsingborg och 24 Sjölund nära Helsingör.

44 Bilaga 4 Dammar och våtmarker för stora avrinningsområden, ”samlad fördröjning” (9/10) 25 Dammar och våtmarker kan anläggas ”längre nedströms” i avrinningsområdet om kommunen och NSVA bedömer att det finns behov och är lämpligt. Dagvattendammar används både för att fördröja och rena dagvatten. Vid projekteringen ska man planera dammen utifrån vilka funktioner den ska uppfylla. Utformningen av dammen och området runt omkring är viktig för avskiljning av föroreningar, för att ge bra förutsättningar för framtida skötsel och för att skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Vid behov kan dammar innehålla skärm för oljeavskiljning eller filtervall som renar vattnet. Läs mer om utformning av dammar i P105 (Svenskt Vatten 2011). Foton från Vintrie (Malmö) och Helsingborg.

Sjöar

26 Kostnaderna för att konstruera en sjö skulle delvis kunna bekostas av högre markpriser vid försäljning av de fastigheter som får ett mervärde av att ligga intill en sjö.

27 Svalövssjön är en anlagd sjö som har blivit 26 27 ett naturligt inslag i boendemiljön.

45 Bilaga 4 SYNLIGT VATTEN I STADSMILJÖ (10/10)

28 Öppna kanaler som gör att vattenytan blir synlig kan vara ett estetiskt tilltalande inslag i stadsmiljön. Exempel från Västra Hamnen, Malmö och en stad i Tyskland. Foton: Siv Degerman, Lars-Erik Widarsson

29 Intressanta stadsmiljöer utvecklas där dagvatten får en framtidträdande roll. Västra Hamnen, Malmö. 29 Foto: Siv Degerman

Läs mer Definitioner Alm H. et al. (2010), Avrinningsstråk Dränvatten Lågstråk Förekomst och rening av prioriterade ämnen, Stråk inom ett bebyggt Vatten som avleds Stråk inom ett bebyggt metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten, område där vatten tillåts rinna genom dränering. område dit vattnet söker sig Svenskt Vatten Utveckling rapport nr 2010-06 på ytan i samband med regn då det avrinner på ytan. Boverket (2009), eller snösmältning. Fördröjningsmagasin Bygg för morgondagens klimat – Magasin för tillfällig fördröj- Perkolation anpassning av planering och byggande Dagvatten ning av avrinnande dagvatten. Långsam rörelse (hos vatten) Boverket (2010), Ytligt avrinnande regn genom marklager av poröst Mångfunktionella ytor – klimatanpassning av befintlig och smältvatten. Infiltration material under markytan. bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur Vätska tränger in i poröst eller Göteborg Stad (2010), Dränering sprickigt material, t ex vatten Svackdike Dagvatten, så här gör vi! – Avvattning av mark genom tränger in i jord eller berg. Grunt dike för fördröjning handbok för kommunal planering och förvaltning avledning av vatten i den (se exempelsamling bilaga 4).

Kemikalieinspektionen(2010), omättade zonen och grund- Instängt område Bygg giftfritt i trädgården, faktablad vatten i rörledning, dike Område varifrån dagvatten Våtmark eller dräneringsskikt. inte kan avledas på markytan Markområde där vattenytan Larm T. och Pirard J. (2010), med självfall. står nära, över eller under Utredning av föroreningsinnehållet i Stockholms dagvatten, markytan mer eller mindre ofta. Stockholms stad, Stockholm Vatten och Sweco.

Köpenhamns kommun, Metodkatalog över dagvattenlösningar www.kk.dk/lar, Metodekatalog

PBL kunskapsbanken. http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/

Riktlinjer för slam- och oljeavskiljare inom NSVA

Stahre P. (2004), Kontaktinformation En långsiktigt hållbar dagvattenhantering För mer information kontakta gärna NSVA BJUVS KOMMUN Svenskt vatten (2011), NSVA eller Bjuvs kommun: Nordvästra Skånes Vatten och Kommunhuset Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Avlopp AB 267 25 BJUV publikation P104 Box 2022 Svenskt Vatten (2011), 250 02 HELSINGBORG 042 458 50 00 Handbok för långsiktigt hållbar dag- och dränvattenhantering, [email protected] publikation P105 010-490 97 00 www.bjuv.se Uppsala kommun (2010), [email protected] Trädhandbok för Uppsala kommun, version I www.nsva.se

Vägverket (2004), Vägdagvatten – råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd, Publikation 2004:195

47 Rent vatten. Ett jobb för livet.

NORDVÄSTRA SKÅNES VATTEN OCH AVL OPP

341 771

EL A VI K NS GRAFIS NORDVÄSTRA SKÅNES VATTEN OCH AVLOPP AB BOX 2022 250 02 HELSINGBORG48 010-490 97 00 [email protected] WWW.NSVA.SE