58 · Ukiaq · efterår · 2013

Royal Arctic Line Imarisai Indhold

03 Siulequt · Forord 04 Issittumi imaatigut angalaneq 06 Arktisk sejllads 08 Umiarsualiviup isikkiviginnerpaaffia 10 Havnens bedste udsigt 12 Akisussaassuseqartumik toqqaaneq 14 Det ansvarlige valg 16 CSR pingaaruteqarpoq 17 CSR er vigtigt for hele samfundet 18 Suli annertunerusumik sunniuteqarsinnaavugut 19 Vi kan få endnu større gennemslagskraft 20 Umiarsualivimmi nuannisartitsineq Havnefester 22 Umiartortutut inuuneq 24 Livets som sømand 26 Nassiussatit poortorluakkit 27 Pak dit gods forsvarligt 30 Nassiussalerisunut pisortaq Godsforvalter

Naqitaq A/S-imit saqqummersinneqartarpoq Bladet udgives af Royal Arctic Line A/S

Akeqanngitsumik pisartagaqarusukkuit [email protected] allaannassaatit Gratis abonnement kan bestilles på [email protected]

Akisus. aaqqissuisoq/Ansvarsh. red.: Jakob Strøm Aaqqis./Red.: Irene Jeppson Aaqqis. naammassivoq/Red. afsluttet: September 2013

Layout: Tegnestuen Tita Naqiterisoq/Tryk: Formula A/S Nutserisoq/Oversættelse: Ann-Britta Jeppson Naqiterneqartut amerlassausiat/ Oplag 2.500

Saqqaa – Forside: Royal Arctic Linep umiarsuaatai issittumut aamma niuernermi piumasaqaatinut, Kalaallit Nunaata ilisarnaatigisaanut, immik- kut ilusilersugaapput. Umiarsuit quliupput taakku immikkut tamarmik suliassaminnut immikkut ilusilersorneqarsimallutik. Royal Arctic Lines flåde er designet til de arktiske og markedsmæssige betingelser, som kendetegner Grønland. Flåden består af ti skibe, der hver især er specialdesignet til deres opgave. Foto: Lars Svankjær Asseq qupp. 2-3/Foto side 2-3: Lars Svankjær

Royal Arctic Line A/S · Postboks 1580 · 3900 Nuuk Oqarasuaat / Tlf. +299 34 91 00 · Fax +299 32 35 22 [email protected] · www.ral.gl

2 Royal Arctic Line Kiisami suut tamarmik iluatsilerpat?

Upernaap ulapiffiusup kingorna aasarpoq. Aasarlu Royal Arctic Linemut qanoq ittuua. Ukiut qulit sinnerlugit periarfissat tamar­ luinnaasa atorlugit tikkuussisarpugut Nunatsinni umiarsualivik anginerusoq aamma containerinut uninngatitsivik pilertornar­ nerusoq pisariaqartinneqartoq, aamma taanna Nuummiissasoq tassa nuna tamakkerlugu iluaqutaaniassammat. Maannakkut upperaarput umiarsualiviup piviusunngor­ ­nissaa. Naalakkersuisut IA-kkut siuttoralugit tunngaviusumik aalaja­ ngersaapput umiarsualivik nutaaq sananeqassasoq. Naalakkersu­ Falder brikkerne endelig på plads? isut nutaat Siumukkut siuttoralugit aalajangersaapput umiarsua­ livik sananeqassasoq, Namminersorlutik Oqartussat pigissagaat Et udfordrende forår, hvor to store brikker har været i spil, er ble­ aamma 2016-imi naammassineqariissasoq. Uanga taamatut aala­ vet til sommer. Og hvilken sommer. I rigtig mange år har vi arbej­ jangersaaneq assorsuaq nuannaarutigaara. det på at få anlagt en større, mere effektiv, og ikke mindst sikker Nuna tamakkerlugu pilertornartumik assartuinissamik qulak­ containerterminal. Set med logistik- og økonomi øjne har det keerinninniaraanni taava umiarsualivik nutaaliaq aamma piler­ ligeledes været oplagt at en sådan havn bør ligge i Nuuk. tornartoq pisariaqarpoq, tassa nassiussat amerlassusiisa anner­ Nu tror vi på at havnen bliver en realitet. Det tidligere Naalak­ tunerpaaffigisaanni. Tamanna Nuummiippoq Nunatsinnut usit kersuisut med IA for bordenden nåede at tage en principbeslut­ 40 procentingajaat tamaanga pisarmata. Uagut assorsuaq qi­la­ ning om en ny havn. Det ny og nuværende Naalakkersuisut med naaraarput periarfissanik nutaanik atuinissarput – inuiaqatigiin­ Siumut i spidsen har genovervejet og fastholdt at havnen skal nut tamanut ilua­qu­taasumik. bygges, at Selvstyret skal eje den, og at den skal stå færdig i 2016. Isertugaataanngilaq uagut Royal Arctic Linemi pissangalluta Jeg glæder mig meget over den beslutning. Nuummi umiarsualiviup allineqarnissaanut aalajangiinissaq For at sikre hele landet en effektiv infrastruktur er det nød­ utaq­qisimagatsigu. Tamatuminnga minnerun­ngitsumik pissa­ vendigt med en moderne og effektiv havn der hvor gods­mæng­ ngassutaasimavoq Nunatsinni assartuinermut atugassat umiar­ derne er størst. Det er de i Nuuk, hvor godt 40 procent at godset suit nutaat sumi sananeqarnissaat? Royal Arcticimik aalajanger­ til Grønland ender. Vi ser i den grad frem til at benytte de nye simasumik atuartartut suna matumani pineriga. Ukioq ataa­ muligheder – til gavn for hele samfundet. sinngulerpoq Tysklandimi P&S Werften akiligassaminik akiler­ Det er ingen hemmelighed at vi i Royal Arctic Line har ventet suinerminut unitsitsimmat, umiarsualiorfimmi Royal Arctic i spænding på beslutningen om havneudvidelse i Nuuk. Mindst Linep umiarsu­aatissai tallimat sanaartorneqaleruttortut. Taa­ ligeså meget spænding har der været om, hvor skal de nye skibe manili umi­arsualiorfimmik nutaamik nassaarnissaq ilungerso­ til Grønlands infrastruktur bygges? For et lille års tid siden gik qaluta sulissutigisimavarput maannakkullu tamanna iluatsippoq. P&S Werften i Tyskland i betalingsstandsning, mens værftet var Umiarsualiorfik Remontova Polenimi Gdanskimiittoq isumaqa­ i fuld gang med at bygge fem nye skibe til Royal Arctic Line. tigiissummik atsioqatigiiffigaarput. Isumaqatigiissut tunngavi­ Siden har vi arbejdet på at finde et nyt værft, og det arbejde har galugu umiarsuit nutaat 2015-imi ukiup aaffaani siullermi tunni­ nu båret frugt. Vi har skrevet kontrakt med værftet Remontova i unneqassapput. Tamanna assorsuaq qilanaarivarput. Gdansk i Polen. I henhold til kontrakten leveres de nye skibe i lø­ Tassa aalajangiinerit siunissami ukiuni amerlasuuni nunamut bet af 2015. Det ser vi meget frem til. iluaqutaasussat pillugit taamatut naatsumik nalunaaruteqarlu­ Så med den korte melding om to beslutninger der kommer nga Royal Arcticip normuanik matuminnga atuarluarnissannik landet til gavn i mange år frem, vil jeg ønske dig god fornøjelse kissaappakkit. Saqqummersitami matu­mani annertuumik qitiu­ med dette nummer af Royal Arctic. Denne gang har bladet meget tipparput uagut inuiaqatigiinni akisussaaqataanermut sulia­qar­ fokus på vores arbejde med samfundsansvar - CSR. En vigtig op­ nerput CSR. Suliaq pingaa­ruteqartoq uagut Royal Arctic Linemi gave, som vi tager alvorligt i Royal Arctic Line – CSR har med­ assut asuliunngitsutut isigaarput – inuiaqatigiinnut akisussaas­ ført struktur i selskabets arbej­de med samfundsansvar, og indgår suseqarnermut tunngatillugu suliffeqarfitsinnut ilusilersue­qa­ i dag som en del af strategiarbejdet i Royal Arctic Line – ofte vis­ taasoq – Royal Arctic Line-llu pilersaarusiorneranut ilaatinne­ er det sig nem­lig at det også forretningsmæssigt er rigtig sund qarluni niuertorpalaartumillu iliuusiulluni pitsaasoq. fornuft.

Atuarluarisi. God læselyst. Inussiarnersumik inuulluaqqusillunga Med venlig hilsen Jens Andersen Jens Andersen

Royal Arctic Line 3 All. Irene Jeppson · Asseq Lars Svankjær - Tonny Olsen

Issittumi imaatigut angalaneq - unammillernartorujussuaq

Nunat tamat akornanni issittumi imaatigut maleruagassaliornissat suliarine­qarnerisa 2014-imi naammassineqarnissaat naatsorsuutigineqarpoq 2016-imi akuersissutigineqarlutik

- Isumaqatigiinniarnerit sivitsortoorput tamannalu pissuti­ Tassaapput ilaatigut sammisat tamakku issittumi malerua­ galugu piffissaq sivisulaartoq ingerlassaaq issittumi male­ gassanut atatillugu oqaluuserineqartut ilaat. ruagassat atuutilertinneqarnissaannut, imarsiornermut in­ s­pektør Allan Idd Jensen oqarpoq. Royal Arctic Linemi Umiarsuit sikusiornissamut qajannaallisakkat atorfeqarpoq Danmarks Rederiforeningimilu issittumut Isumaqatigiinniutigineqartut ilagivaattaaq umiarsuit siku­ tunngatillugu suleqatigiissitami siulittaasuulluni. siornissamut qajannaallisagaanngitsut avannaarsuani issit­ Issittumi maleruagassaq (polarkoden) taassaavoq nunat tup imartaani aamma sikuiuitsup kujalliup imartaanni tamat akornanni maleruagassiat, taakku umiarsuarni avan­ a­ngalasinnaassanersut. Sikusiornissamut qajannaallisaa­ naarsuani issittumi imaluunniit sikuiuitsumi kujallermi neq tassaavoq piumasaqaat umiarsuit qanoq ninngutigi­ a­ngalatillutik eqqortittussaavaat. Umiarsuit sumiiffinni nissaannut tassa sikup issussusia aalajangersimasoq ima­ taak­kunani angalasut nalorninartunik arlaqartunik naam­ luunni imaatigut sikoqartukkut angalasinnaanissaminnut. mattuugassaqarput. Tassaasinnaasunik sila ajornera ima­ - Aasaanerani imartaqartarpoq sikoqanngitsunik. Umi­ luunniit imaani sikuusumi imaluunniit sikoqartumi anga­ arsuit sikusiornissamut qajannaallisagaanngitsut avannaar­ la­nermik misilittagaqannginneq. suani issittup imartaani aamma sikuiuitsup kujalliup imar­ Issittumi maleruagassaq SOLAS-imut ilassutaavoq, tas­ taanni angalanissaminnut akuerisaajunnaarpata, taava ta­ sani imarsiornermi isumannaallisaanermik isumaqatigiis­ matuma kingunerissavaa umiarsuit assartuutit imaluunniit sut pineqarpoq. Tassani ilaatigut pineqarput umiarsuit sa­ umiarsuit takornarianik angallassisartut, sikusiornissamut na­neqarnerat, annanniutitigut atortut, ikuallattoornermi qajannaallisarneqarsimanngitsut, Kalaallit Nunaannut qat­serutit, usinik navianartunik passussineq, attaveqaatigi­ a­ngalaqqusaajunnaarnerat. Uanga isumaqarpunga kukku­ tigut atortut ilaalu ilanngullugit. Isumaqatigiissut piler­si­ nerussasoq imaatigut taamatut angalasinnaaneq inerteq­ ne­qarpoq Titanicip umiunerata kingorna. qutigilivissallugu. - SOLAS-imi suut tamarmik matussuserneqarput ta­ - Imaatigut angalanissaq pissutsit tunngavigalugit piler­ manna pissutigalugu issittumi maleruagassat ilanngunni­ saarusiorneqarsinnaavoq. Ukiummi ingerlanerani piffissap arneqarput. Maleruagassani ilaatinneqassapput avannaar­ ilaa sikoqanngivittarpoq, Allan Idd Jensen oqarpoq. suata issittup aamma sikuiuitsup kujalliup imartaani anga­ lanerni isumannaallisaanermut aamma avatangiisinut tun­ ngatillugu piumasaqaatit, ilaatinneqassallutillu umiarsuit sananeqaataannut aamma atortuinut piumasaqaatit arla­ qartut, Allan Idd Jensen oqarpoq. - Issittup imartaani angalatilluni qanoq iliornissamut ar­ lalinnik piareersaateqartoqartariaqarpoq. Sila assut ajor­ sin­naavoq aamma sumiiffiit akuttunngitsumik inuilaajusar­ put. Ajutoortoqassappat annaassiniarnermut periarfissat

ungasittarput taamaattumillu umiarsuit assersuutigalugu Allan Idd Jensen 41-nik ukioqartoq Nunatsinni inunngorpoq­ tas­sanngaannartumik pisinnaasunut, nunamit ikiorneqar­ peroriartorlunilu. Ilinniarnertuunngorniarluni atuareernermi ki­ tinnatik piareersimasariaqarput, tamatumani ikkarlinneq ngorna Danmarkimut ilinniariartorluni aallarpoq. Lauritzenimi imaluunniit mingutsitsineq ilaapput. umiarsuarmi aquttussatut ilinniagaqarluni aallartippoq 1996-­ - Unamminartoq alla tassaasinnaavoq ukiup ingerlanera­ imilu Royal Arctic Linemut nuulluni. Peqataaffigisaasa ilagaat ni piffissap ilaani ulloq unnuarlu qaamasarpoq piffissanilu Tunumi containerersulernissamut suliniutip 2000-imi naam- massineqarnera. 2003-imi niuvoq Aalborgimilu sulilerluni. 2010- allani ulloq unnuarlu taartarluni. miilli issittumi maleruagassat suliarilerpai maannakkullu Dan- - Taamatuttaaq Kalaallit Nunaata eqqaata ilaa suli uut­ marks Rederiforeningimi issittumik maleruagassat pillugit sule­ tortarneqanngilaq. Qanoq iliortoqarsinnaava soorlu asser­ qatigiissitami siulittaasuuvoq. suutigalugu ajutoortoqarnissaa pinaveersaartinniarlugu.

4 Royal Arctic Line Issittumi imaatigut angalaneq - unammillernartorujussuaq

Allan Idd Jensen

Royal Arctic Line 5 Af Irene Jeppson · Foto Jakob Strøm

Arktisk sejlads - en stor udfordring

Den internationale regulering for arktisk sejlads forventes at blive færdigudarbejdet i 2014 og godkendt i 2016

- Forhandlingerne trækker ud og derfor går der et stykke bekæmpelse, håndtering af farligt gods, kommunikations­ tid inden polarkoden bliver implementeret, siger nautisk udstyr og så videre. Konventionen blev til efter Titanic’s inspektør Allan Idd Jensen. Han er ansat i Royal Arctic forlis. Line og er formand for polarkodegruppen i Danmarks Re­ - SOLAS dækker ikke det hele og derfor vil man sup­ deriforening. plere med en polarkode. Koden kommer til at indeholde Polarkoden er et særligt internationalt regelsæt, som nogle krav til sikkerhed og miljø i de arktiske og antark­ skibe skal opfylde, når de sejler i arktiske eller antarktiske tiske farvande og indeholde en række tekniske krav til farvande. Skibe der sejler i disse områder er udsat for en skibenes konstruktion og udstyr, siger Allan Idd Jensen. række risici. Det kan være dårlige vejrforhold eller mang­ - Man er nødt til at tage nogle forholdsregler når man sej­ lende erfaring med at sejle i is eller isfyldt farvand. ler i arktiske farvande. Vejrforholdene kan være ekstreme Polarkoden er et supplement til SOLAS som er en kon­ og områderne er ofte øde. Hvis uheldet er ude, er der langt vention der handler om sikkerhed til søs. Den vedrører til redningsfaciliteterne og derfor skal skibene være klar til blandt andet skibets konstruktion, redningsmidler, brand­ at kunne håndtere pludseligt opstået hændelser uden assis­

6 Royal Arctic Line 41-årige Allan Idd Jensen er født og opvokset i Grønland. Efter endt gymnasiel uddannelse tog han til Danmark for at uddanne sig. Han startede som styrmandselev hos J. Lauritzen og kom til Royal Arctic Line i 1996. Han var blandt andet med til at af­ slutte et projekt om containeriseringen af Østgrønland i 2000. I 2003 gik han i land og fik arbejde i Aalborg. Han har siden 2010, som en del af sit arbejde, arbejdet med polarkoden og han er i dag formand for polarkodegruppen i Danmarks rederi- forening.

tance fra land. Det kunne være grundstødning eller for­ isklasse, må sejle i arktis og antarktis. En isklasse er en urening. standard for skibes styrke til at sejle i en given istykkelse el­ - En anden udfordring kan være, at der på nogle tids­ ler isfyldt farvand. punkter af året kan være meget lyst hele døgnet og på an­ - I sommermånederne kan der være farvandsområder, dre tidspunkter mørkt hele døgnet. Det er også noget man der stort set er isfrie. Hvis skibe der ikke har isklasse ikke skal være opmærksom på. længere kan få lov til at sejle i arktis og antarktis, vil det be­ - Der findes også områder ved Grønland som ikke er tyde, at handelsskibe og krydstogtskibe, som ikke er isklas­ målt op. Hvad kan man gøre for at undgå, at der eksempel­ set, bliver udelukket fra at sejle til Grønland. Jeg synes det vis sker ulykker? Det er blandt de emner der bliver drøftet vil være forkert helt generelt at bandlyse den form for sej­ i forbindelse med polarkoden. lads. - Man kan planlægge sejladsen efter forholdene. Der er Isforstærkede skibe jo tidspunkter på året hvor det er isfrit, siger Allan Idd Jens­ Der forhandles endvidere om, hvorvidt skibe der ikke har en.

Royal Arctic Line 7 Allattoq Isabella Frenning Willis · Asseq Qillaq Møller Hansen - Royal Arctic Line

Umiarsualiviup isikkiviginnerpaaffia

Nuummi terminalimi sulisut ullormi nalinginnaasumik suliffiusumi containerit 171-it nuuppaat

Nalunaaqutaq pingasunngulersoq sulisut bussiat Nuummi aqullugu. Mikael-itut sungiussisima­gaanni joysticks-it umiarsualivimmut apuuppoq terminalimilu sulisut niullu­ ataatsikkut atorneqarsinnaapput, taa­maalillunilu kraani git. Sapaatit akunneri allortarlugit ullukkut unnukkullu ni­ sukkanerusumik ingerlatinneqarsinnaalluni. kittaallutik sulisarput, holdimilu uani sapaatip akunnerani sulisussat 14-iusut pingasuniit aqqarnup tungaanut sulisar­ Suleqatigiinneq put. Nikittaalluni suliartortartut siulliit umiarsuarmik usingi­ Ulloq naallugu allaffimmi sulereerpunga, umiarsuilli qa­ arlutik aallartereersimapput, aallartikkattalu containerit noq usingiarneqarlutillu usilersorneqartarnersut takoru­ 20-iinnaat kiserngorupput. Tamanna pivoq Mikael-ip ut­ sullugit suliartoqataanissannut akuerisaasimavunga. sivimmiit containerinik tulattarfimmut kivitsinerasigut, Naak maajip qaammataaniikkaluarluta suli nillerpoq, tassanilu kalmarip aariarlugit aallaruttarpai suleqatit umi­ taamaattumik qarlinnik sullisinik orange-nik kavaajamillu arsuup qaavaniittut containerit parnaarsaataannik piiaa­ isumannaallisaammik fleece-talimmik atorsimavunga. nerini. Parnaarsaatit containerit teqeqquini atorneqartar­ Umi­­­arsualivimmi quimut pigatta aamma niaquarna­veeq­ put containerit kusanartumik qaleriiaarneqarsinnaanias­ qummik sungaartumik aaqqatinillu sullisinik gumminik sammata mallertillugulu uppissinnaajunnaarlutik. tunisippunga. Eqqartuilaariarlutik aalajangerput Mikael Containerit niooqqareeratsigit, containerinik allanik Johansen kraanimut ilagissagiga. Ukiut 20-it sinnerlugit 45-runik umiarsuarmut ilaallutik ingerlaqqittussanik usi­ kraanilerisuusimavoq, taamaattumillu suliani nalunngil­lu­ lersugassaqarpugut. Tamanna usingiarnitta killormoortu­ arlugit. ngajaanik ingerlapparput, taamaallaalli massakkut kivit­ Umiarsuaq suliassarput siulleq tassaavoq Mary Arctica. siinnarata aammattaaq containerit umiarsuarmi inissiffis­ Umiarsualivikkut Mikael ikaaqatigivara, umiarsuarmullu saannut inissinneqarnissaat isumagissavarput. Tamannali qaqigatta kraanip matuata tungaanut ingerlavugut. Ka­ kraanimik aqutsisup isumagisanngilaa, kisiannili sule­qa­ mippaat isumannaallisaatit atorlugit kraanip majuartarfii taata umiarsuup qaavani walkie talkie-lerluni kraanimik savimerngit tutigakkit eqqaalerpara qullasissumiileraa­ aqutsisup containerit umiarsuarmi sumut inississanerai ngama nangiatsattarlunga puigorsimallugu. Majuartarfik­ aquttarlugu. Tamanna pilersaarusiap annertuup malin­ kut majualerluta tigummilluarpunga ammullu qiviarna­ nerasigut containerit oqimaassusaat, angissusaat, sumut veersaarlunga. Marloriarlunga niaqora qilaanut savimi­ ingerlanissaat, innaallagialerneqarnissaallu eqqarsaatiga­ nermut aportippara eqqarsaatigilerlugulu angutit uanniit lugit ingerlanneqartarpoq. marloriaammik anginerusut qanoq ilillutik maaniissin­ Mary usilersoreeratsigu neriffissanngorpoq, kantiina­ naasarnersut. Qujanartumilli niaqorortinnaveeqqut ato­ miillu ammukaratta Irena Arctica-mi sulisussanngorpugut. rakku, taamaanngikkaluarpat annernarsimassagunaralua­ Kraanianut majuaratta Mary-mut majuarnitsinniit allaa­ qaaq. Majuarnitta naggataani motoori timmisartutut nipi­ neruallaanngilaq, kisianni Mikael oqarpoq umiarsuit taak­ tutigisoq sanioqqupparput. Kraanilli initaanut matu oqor­ ku marluk kraanii assigiinngitsorujussuusut. Maryp kraanii sarluagaavoq, matugaannilu motoorip nipaa ingerlaannaq portunerullutillu sukkanerupput, kisianni Mikael oqalut­ tusarsaajunnaartarpoq. tuarpoq Irena-mi kraanit atorlugit akunnermut containerit Kraanip illuusartaanut apuukkatta neriuutigaara portu­ 30 %-imik amerlanerusut nuussinnaallugit t­aakku orrajaal­ nerata uissanngutippallaassanngikkaanga. Qujanartu­milli lisikkuminarnerusarmata. taamaalinngilanga, sivisuumillu majuarnerup ki­nguneraa umiarsualivik tamakkerlugu isikkivissuaq. Malunnarpoq­ Suliaq nalunartoq kraanip illuusartaa inummut ataasiinnarmut ilusilersu­ Mikael-ip kraani misileqqulluinnarpaa, kisiannili kukku­ gaasoq, taamaakkaluartorli inissilluarnikkut marluulluta­ guma suleqammik ajoqusiinissara ernumassutigaara. Ator­ taqqamunga inissippugut. Mikael aquttarfimmut ingippoq tummi oqimaatsut atorlugit sulivugut, oqimaatsunillu ki­ issiaviullu ornavaffianiittut joysticks-it tigullugit. Siulliup vitsisarluta. Taamaattorli ersuutip, containerip kivinnis­ kraani aquppaa, aappaatalu naatittarfik qummut ammullu saanut atortup, parnaaqqanera aammalu containerip nuna­

8 Royal Arctic Line Mikael Johansen

mi taamaallaat uninngatillugu kabelillu oqimaas­ suseqarunnaaraangata aatsaat ammarneqarsin­ naanera takutimmagu upperilerpara. Aquttarfimmut ingippunga mianersortunngu­­ amillu joystick-it marluk kraanimik qanoq ingerla­ titsisarnersut misileralerlugu. Kalmarip contain­ eri talittarfimmut ilivaa, uangalu ersuut contain­ erip kivinnissaanut atorneqartartoq qulaanut inis­ sinniarsarivara, parnaarsaatit ikkuppata ki­vis­sin­ naalerniassagakku. Saviminersuaq 6 meterinik ta­ kitigisoq Mikael-ip ajornanngippasittumik aqut­ tarneraniit nalunarneruvoq, siullermeerlunga­ tal­ limassaaneerlungaluunniit mi­siliiga­lua­ra­ma iluat­ sinngilara. Naggataatigulli containerip tigunissaa iluatsippoq. Assaa, nassiussassat 15 tonsit silaan­ nakkut nuullugillu usilersortarfimmut inissikkaan­ ni nukittoorsuartut misiginaq. Containerit arlallit sungiusarfigereerlugit nassi­ ussassat talittarfimmi amerliartulerput, kalma­ri­ lerisummi uanga Irena Arctica-mut ilioraaninniit sukkanerullutik aallertarput. Soorunalimi piffis­ saq sivisunerusoq sungiusarnikuugamik suk­ka­ne­ rupput, aalajangerpungalu kraani Mikael-imut tun­niuteqqinniarlugu, piffissaq eqqorlugu­ anger­ larniassagatta. Unnuup ingerlanerani containerit 64-it Irena Arctica-miit niuagut, 41-llu ikillugit. Sulisunut bussi aqqaninngulersoq umiarsualivimmut uter­ mat holdip containerit katillugit 171-it nuussima­ vaat. Mary Aasiannut ingerlaqqereerpoq, Irena Arcticalu unnueriarluni aqagu ullaakkut sulisussat takkuppata naammassillugu usilersorneqassaaq.

Royal Arctic Line 9 Af Isabella Frenning Willis · Foto Qillaq Møller Hansen

Havnens bedste udsigt På en almindelig arbejdsdag flyttede terminalarbejderne i Nuuk 171 containere

Klokken lidt i tre kører personalebussen ind på havnen i kører den væk, mens kollegaerne på dækket fjerner låse­ Nuuk og sætter terminalarbejderne af. De har skiftevis dag­ klodserne (twistlocks) fra containeren, der har stået ne­ vagter i én uge og aftenvagter den næste, og i denne uge er den­under. Låsene bruges i containernes hjørner, så de kan de 14 der arbejder på holdet fra 15 til 23. Jeg har fået lov til stables pænt, og ikke vælter selvom der måske er høje bøl­ at komme med dem på arbejde for at se hvordan det går for ger. sig når skibene bliver lastet og losset. Da vi har taget containerne af, er der også 45 containere Selvom det er maj er det stadig koldt, så jeg har lånt et der skal lastes og videre med skibet. Det foregår næsten par orange arbejdsbukser og en sikkerhedsjakke med flee­ omvendt af hvordan vi lossede, bortset fra at vi nu ikke cefor. Da vi kommer ned i havneskuret får jeg også en bare skal løfte, men også sørge for at containerne bliver stil­ skrig­­gul hjelm og et sæt arbejdshandsker med gummibe­ let det rigtige sted på skibet. Det er faktisk ikke kranføreren lægning. Efter lidt diskussion frem og tilbage bliver de eni­ selv, men kollegaen med walkie-talkien nede på dækket, ge om, at jeg skal med Mikael Johansen op i kranen. Han der styrer hvor på skibet kranføreren skal sætte contain­ har kørt kran i snart 20 år. erne. Det gør han ud fra en omfattende plan, der både ta­ger Første skib vi skal arbejde på er Mary Arctica. Jeg går hen hensyn til containernes vægt, størrelse, hvor de skal hen, over pladsen sammen med Mikael og op på dækket med og om de skal sluttes til strøm eller ej. retning mod krandøren. Da min sikkerhedssko rammer Efter vi har lastet Mary er det spisetid, og da vi kommer første trin på metalstigen op til kranhuset slår det mig, at ned fra kantinen skal vi arbejde på Irena Arctica. Klatre­ jeg helt har glemt at jeg har højdeskræk. På vej op ad de i alt turen op i kranen er ikke så meget anderledes end på Mary, tre stiger holder jeg godt fast og prøver på at lade være med men Mikael siger, at der er stor forskel på kranerne på de to at kigge ned. To gange slår jeg hovedet op i metalloftet, og skibe. Teknisk set er Marys kraner både højere og hurti­ undrer mig lidt over hvordan mænd der er dobbelt så store gere. Mikael mener, at han kan flytte flere containere i ti­ som mig manøvrerer rundt her. Under alle omstændig­ men med kranerne på Irena, fordi de er lettere at stabilise­ heder er det godt jeg har den hårde hjem på, for ellers hav­ re. de det nok gjort ret ondt. Sidste del af klatreturen går forbi kranmotoren, der brøler som en jetjager. Døren til kran­ Mange tons i luften huset er dog grundigt isoleret, og lyden af motoren for­ Mikael insisterer på at jeg skal prøve at køre kranen, men svinder så snart man lukker den til. jeg er bekymret for at komme til at skade en kollega, hvis Da vi når op i kranhuset krydser jeg fingre for at højden jeg gør noget forkert. Det er jo både tungt materiel vi arbej­ ikke vil gøre mig alt for svimmel. Det bliver jeg heldigvis der med og tunge ting, vi flytter rundt på. Han får mig alli­ ikke, og belønningen for den lange klatretur er en fantas­ gevel overbevist da han viser, hvordan containerågets låse­ tisk udsigt over hele havnen. Det er tydeligt at kranhuset mekanisme kun kan udløses når containeren står stille på kun er designet til at rumme en enkelt person ad gangen, jorden og der ikke er nogen belastning på kablerne. men med lidt snilde får vi alligevel klemt os sammen der­ Så jeg sætter mig i førersædet og prøver forsigtigt at finde inde. Mikael sætter sig til rette i førersædet og tager fat om ud af hvordan de to joysticks bevæger kranen rundt. En de to joysticks på armlænene. Det ene styrer kranbommen kalmar stiller en container frem på kajen, og jeg forsøger at mens det andet firer krogen op og ned. Hvis man er ruti­ få åget placeret på toppen af den, så låsene kan tage fat og neret som Mikael kan man bruge begge joysticks samtidig, jeg kan løfte den. Det er ikke så let at styre det seks meter så kranen bevæger sig hurtigere. lange løfteåg som det ser ud når Mikael gør det, og der er hverken bid i første eller femte forsøg. Til sidst lykkes det Terminalarbejde er teamwork dog at fange containeren, og hold op, hvor føler man sig Det andet skiftehold har allerede været i gang med at losse stærk, når man lige flytter 15 tons gods rundt i luften og lis­ skibet, så da vi starter, er der kun 20 containere tilbage der ter på plads i lastrummet. skal tages af. Det foregår ved at Mikael løfter en container Efter at have øvet mig på et par containere begynder fra lastrummet ned på kajen, hvor en kalmar henter den og godset at hobe sig op på kajen, for kalmarførerne er meget

10 Royal Arctic Line hurtigere til at hente det, end jeg er til at løfte det på plads på Irena Arctica. De har selvfølgelig også haft længere tid til at øve sig, men jeg beslutter mig alligevel for at overlade kranen til Mikael igen, så vi kan komme hjem til tiden og ikke forsinker operationen­ unødigt. I aftenens løb tager vi 64 containere af Irena Arctica, og sætter 41 på. Da persona­ lebussen ruller ind på pladsen lidt i elleve har holdet flyttet 171 containere i alt. Mary er sejlet videre mod , mens Irena Arctica skal ligge natten over og lastes fær­ dig af skifteholdet der kommer næste mor­ gen.

Mikael Johansen

Royal Arctic Line 11 Allattoq Jakob Strøm · Asseq Lars Svankjær

Akisussaassuseqartumik toq­qaa­neq

Royal Arctic Linep maannakkut – nunatsinni suliffeqarfiit pingajuattut aamma namminersorlutik oqartussat 100 procentimik pigisaattut siullertut – UN Global Compact atsiorpaa. Tamanna sioqqullugu ukiuni arlaqartuni inuiaqatigiinni akisussaaqataanermik suliaqarnermi katersuineq aamma tulleriissaarineq sulissutigineqarput

- Siullerpaamik UN Global Compact tusaqqaarakku taan­ Illiniliortoqarpoq na sunaanersoq ilisimasaqarfiginngilluinnarpara. Kisianni Suliffeqarfinnut pingaaruteqarsimavoq eqqortumik inger­ qujanaqaaq google pigineqarmata, taamaalillunga pilertor­ lasoqarnissaa. Unammillernertummi suliffeqarfimmit ­su tumik tunngavilersukkanik apeqquteqarsinnaalerpunga. liffeqarfimmut sanilliunneqarsinnaalluarput, soorlu asser­ Pisortaaneq Jens Andersen apersorneqarnermini uum­ suutigalugu ilinniartitaanermut tunngasut. matini attorlugu illarpoq. Naapeqatigiippugut Royal Arc­ - Tassa inuusuttut ilinniartitaanerannut tapertaanerput tic Linep inuiaqatigiinni akisussaaqataanermik suliaqarne­ annertuneruppat taava periarfissaqarnerussaagut suliffe­ ranut aamma CSR Greenlandimi peqataaneranut tunngavi­ qarfitsinnik ineriartortitsinissamut, aamma maanimiunik usut oqaluttuassartaannik saqqummiussinissaq siunerta­ sulisussarsiortarnissaq isumagalutigu. Oqartoqarsinnaa­ ralugu. voq tamatumani imminuinnaq eqqarsaatigineq kisianni - Uanga eqqaamasakka malillugit oqaatsit inuiaqatigiin­ piviusumik tamatumani pineqartoq taamaappoq, taman­ ni akisussaaqataaneq imaluunniit CSR aallartikkatta atun­ nalu suliffeqarfimmut, inuusuttunut aamma inuiaqatigiin­ ngilagut. Uagut tassaavugut Air Greenlandimi, Grønlands­ nut iluaqutaassaaq. Tamannalumi pitsalluinnartumik isu­ bankenimi, Kompetencekompagnimi pisortat aamma ua­ maqarpoq, pisortaq oqarpoq sikisarlunilu. nga. Aallaavigisarput tassaavoq iliuuserisassanik arlaqartu­ Ullumikkut Royal Arctic Linemi inuiaqatigiinni akisus­ nik ataqatigiissaarinissaq, ingammik ilinniartitaanermut saaqataanermik suliaqarneq ilinniartitaanermut tunngasu­ tun­­ngatillugu. Assigiinngissuteqangaatsiarpugut kisianni nit annertunerujussuuvoq. Suliffeqarfiup siunissamut pi­ qularnaarsinnaasarput tassaavoq iliuuserisatta ilaat CSR- lersaarutaasa ilagaat taakkulu sammisat tassaapput sulli­ itut isigineqarsinnaasut – kisianni sumilluunniit tulleriis­ vimmi avatangiisit aamma isumannaallisaaneq, inuit pisin­ saarinermik suliaqarsimanata. naatitaaffii, ileqqorlunnermik akiuiniarneq aamma avata­ Takusinnaavarput tamatta immikkut arlalinnik taper­ ngiisit sunnerneqartarnerat. Tamatuma kinnguneraa uut­ taasunik ilanngussaqartarluta. Tassalumi taamaalinerani tortaasarnerit aamma paasissutissat amerlanerusut – ta­ apeqqut tassaaginnalerpoq: Ataatsimoorlutami arlaannik mannalu pitsaasuuvoq. Assersuutit ilagaat orsussamik atu­ iluartitsinissaq misilikkutsigu, taava qanoq angusaqarsin­ ineq. naavugut? - Uagut tamatigut aningaasaqarneq eqqarsaatigalugu Suliap tamatuma, ukiup tulliuttup ingerlanerani ataatsi­ i­makkut angalanermi misileraajuarpugut aamma piffissami miinnerit qulit ingerlanneqareersut, kinguneraa CSR sivisuumi orsussamik atuinerput nakkutigalugu, kisianni Green­­landimik pilersitsineq, Jens Andersen nassuiaavoq. maannakkut pisoq tassaavoq – CSR-imullu tunngassute­ qartuni tamani taamaappoq – tassa sapinngisamik suna Eqqortumik ikiorneqarneq tamaat uuttortarniarlugu misilittarparput. Taava piviusu­ Kalaallit Nunaanni Sulisitsisut Peqatigiiffiat aamma ­su mik takusinnaavarput pitsaanerusumik ingerlasoqarner­ liffeqarfiit Anne Mette Christiansenimit – ullumikkut­ De soq imaluunniit ajorneruleriartornersoq imaluunniimmi loitte Sustainabilitymik piginneqataasoq taamanikkullu ineriartorneq uagut eqqarsaatigisatsitut ingerlanersoq. namminersorluni CSR-imut siunnersortitut ingerlatsisoq Taamaattoqanngippallu taava tamanna sumiissusersisin­ – aallartitsiniarnermik ikiorneqarput naavarput iluarsillugulu. - Kisianni eqqortumik ikiorteqarneq iluaqutaalluni Ka­ laallit Nunaat, suliffeqarfiit iliuuserisassaannut tunngatillu­ Utertinneqarsinnaajunnaarpoq gu, maligassiuisunut ilannguppoq tamatumalu minnerpaa­ Ukiuni kingulliunerusuni inuiaqatigiinni akisussaaqataa­ mik ukiumik ataatsimik sipaaruteqartippaatigut. Tassa ta­ nermi suliaqarneq annertuumik qitiutinneqarpoq. Taa­ matigut ingerlariaqqiffissaqanngitsumut pilersugullu pif­ maat­tumik tassa – soorlu nutaarsiatut ineriartornertut al­ fissaq eqqorlugu unitsinneqartarpugut. Tamanna anner­ larpassuartut – tammaannarnissaa navianartorsiorsinnaa­ tuumik iluaqutaasimavoq, Royal Arctic Linemi pisortaq voq tassa qitiutitsineq nutaamut saatsinneqarpat. Kisianni: oqarpoq. - Uanga sapiiserlunga oqarniarpunga CSR inuiaqatigiin­ nut pitsaasuuvoq – tassa ataatsimut isiginnilluni iliuutsitut.

12 Royal Arctic Line Kisianni aammattaaq imaalluinnarpoq iluanaaruteqarni­ arnermut pitsaalluinnartuuvoq. Tamanna kukkunerusutut FN-ip inuiaqatigiinni akisussaassuseqarnermut isigineqassanngilaq taamaattuminguna aamma tamanna tunngavissai qulit siunissamut pilersaarutitsinnut ilaasoq. Inuit pisinnaatitaaffii Taamaattumik Jens Andersenip annilaangatiginngilaa • Suliffeqarfiit tapersersortariaqarpaat aamma ataqqisariaqar- qi­tiutitsinerup peerunnissaa. paat nunat assigiinngitsut akornanni inuit pisinnaatitaaffiisut - Uanga isumaqarpunga peerunnavianngitsoq. Tassa ta­ nalunaarutit aamma matuma isummamigut sunniuteqassusia ima annertugaaq • nammineq qulakkeerlugu inuit pisinnaatitaaffiisa unioqqutin- neqarnerannut peqataannginnissartik. peerussinnaanani. Imaassinnaavoq ima ineriartortigisoq • Suliffeqarfiit kattuffeqarnissamut kiffaanngissuseqarneq- at suliffeqarfimmi ingerlatsinermut ilaavittutut ilanngutsin ­ tatiinnartariaqarpaat aamma piviusumik akueralugu ataatsi- neqartoq, tamatumalu kingunerisaanik massakkutut oqa­ moortumik isumaqatigiinniartoqarsinnaanera, luuserivallaarunnaaripput. Kisianni suliffeqarfiit aamma • tapersersorlugu pinngitsaaliissummik sulisitsinerit suulluunniit inuiaqatigiit ataatsimoorlutik suliassanik ingerlatsisarnerat suujunnaarsinneqarnissaat, tamanna peerunnavianngilaq, Jens Andersen oqarpoq. • tapersersorlugu piviusumik meeqqat sulisinneqartarnerisa ato­runnaarsinneqarnissaat aamma Tamatumunngalumi UN Global Compact assersuutis­ • sulinermi aamma atorfeqartitaanermi atugassarititaasutigut saqqittorujussuuvoq. kinaassusersiornerup suujunnaarsinneqarnissaa. - UN Global Compactimut attuumassuteqarnitsigut taa­ va imaappoq ukiumut ataasiarluta nalunaarusiortassasu­ Avatangiisit gut, tassani pineqarlutik ineriartornerput tunngaviusunut • Suliffeqarfiit tapersersortariaqarpaat avatangiisinut tunngatil- lugu unamminartunik mianersortumik iliuuseqartarnissaq, qulinut naleqqiullugu. Tamanna uuttortalissavarput kiisa­ • iliuuseqarfigissallugu avatangiisinut tunngatillugu akisussaas- lu ineriartorumaarpoq. Uanga attaveqarfigisartakkama suseqarnerup annertunerulernissaata siuarsarneqarnissaa akornanni inuit oqaloqatigigaangakkit tusartarpara UN aamma Global Compactimut peqataanermu ukiut siulliit marlus­ • teknologiit avatangiisinut mingutsitsinngitsut ineriartortinne­ suit sakkortusinnaasartut, tassa sammisaqarfiit amerlasuut qarnissaannut aamma siammartinnissaannut kaammattui­ uuttorneqartartussaammata aamma uppernarsaasersor­ne­ suussalluni. qarlutik. Kisianni ulluinnarni ingerlanermut ilaalersarpoq Ileqqorlunnernik akiuineq taava iluaqutissat pilersarput. Tassa suliffeqarfimmi nam­ • Suliffeqarfiit ileqqorlunnerit suulluunniit tamaasa akiortariaqar- minermi soorlu assersuutigalugu atuineq nakkutigigaanni, paat tamatumunnga ilanngullugit pinngitsaaliilluni akiliisitsini- kisianni aammattaaq avammut sullittakkatsinnut, piginnit­ arnerit aamma akiliilluni peqquserlutsitsinerit. tutsinnut aamma siunissami sulisussatsinnut tunngatillu­ gu.

CSR pilersinneqarpoq Air Greenlandimit, Grøn- landsBANKENimit, Grønlands Arbejdsgiverforeningimit, Royal Arctic Linemit aamma KompetenceKompagnietimit oktobari 2010-imi. Siunertaavoq Kalaallit Nunaanni unammilligassat an- nertuunut saaffiginniffissaqarnissaq, suleqatigiinnerit pitsaasut aamma atorluarsinnaasut pilersinniarlugit aamma suliaqarfinni assigiinngitsuni oqaloqatigiittarnissat. CSR Greenland ullumik- kut suliffeqarfinnik 35-nik ilaasortaqarpoq. Annertunerusumik atuarit uani www.csr.gl.

Royal Arctic Line 13 Af Jakob Strøm · Foto Lars Svankjær

Det ansvarlige valg Royal Arctic Line har nu – som den tredje grønlandske virksomhed og første 100 procent selvstyreejede – underskrevet UN Global Compact. Forud ligger flere års arbejde med at samle og strømline arbejdet med samfundsansvar

- Da jeg første gang hørte om UN Global Compact, der vikle vores virksomheder, og sørge for at vi kan rekruttere ane­de jeg ikke hvad det var. Men så er det jo godt at man lokalt. Man kan sige det er egoistisk, men det er reelt det har google, så jeg var hurtigt i stand til at stille kvalificerede der ligger i det, og det er godt både for virksomheden, for spørgsmål. de unge mennesker og for samfundet. Og det giver jo rigtig Administrerende direktør Jens Andersen griner hjerteligt god mening, siger direktøren og nikker. under interviewet. Vi har sat hinanden stævne for at sætte I dag dækker Royal Arctic Lines arbejde med samfunds­ ord på baggrunden for Royal Arctic Lines engagement i ar­ ansvar meget mere end uddannelsesområdet. Det er en del bejdet med samfundsansvar og i CSR Greenland. af virksomhedens overordnede strategi, og dækker om­ - Som jeg husker det, brugte vi ikke ord som samfunds­ råder som arbejdsmiljø og sikkerhed, menneskerettighed­­ ansvar eller CSR på da vi gik i gang. Og vi, det var direk­ er, antikorruption og miljøbelastning. Det betyder flere tørerne fra , Grønlandsbanken, Kompeten­ målinger og data – og det giver god mening. Brændstoffor­ cekompagniet, og så mig. Vores udgangspunkt var, at vi brug er et eksempel. ville koordinere en række indsatser, og det var især på ud­ - Vi har jo altid forsøgt at sejle økonomisk og længe holdt dannelsessiden. Der var en del forskel på os, men vi kunne øje med brændstofforbruget, men det som sker nu – og det konstatere at der var en del af det vi gjorde der kunne be­ er jo det der sker på hele CSR-fronten – det er at vi forsøger tragtes som CSR – men vi havde det slet ikke struktureret. at måle på de ting som giver mening. Så kan vi rent faktisk Vi kunne se at vi hver især bidrog med nogle ting. Så det lå se, om det går bedre eller dårligere eller om der sker den egentlig lige for at spørge: Hvis vi nu går sammen, og prø­ udvikling vi godt kunne tænke os. Og hvis ikke, så kan vi ver at flytte på nogle ting sammen, hvor langt kan vi så nå? adressere det og i fællesskab rette til. - Det arbejde, og godt ti møder i løbet af det næste års tid, førte til dannelsen af CSR Greenland, forklarer Jens Kommet for at blive Andersen. Arbejdet med samfundsansvar har fået meget fokus gen­ nem de senere år. Dermed er der – som med mange andre Rette hjælp trends – en risiko for at det kan forsvinde igen, når fokus Grønlands Arbejdsgiverforening og virksomhederne fik skifter til noget nyt. Men: hjælp af Anne Mette Christiansen – i dag partner i Deloitte - Jeg vil vove den påstand, at CSR er rigtig udmærket til Sustainability og på det tidspunkt selvstændig CSR-konsu­ samfundet – til en holistisk tilgang. Men det er dælme også lent – med at komme i gang rigtig udmærket rent kommercielt. Det skal man ikke tage - Det at have den rette hjælp har været med til at bringe fejl af, og derfor er det en del af vores strategi. os bringe os langt på kort tid. Derfor er Jens Andersen ikke nervøs for at fokus forsvin­ - Hver gang vi var på vej ud i en blindgyde, blev vi stop­ der. pet i tide. Det har været en stor hjælp, lyder det fra Royal Arctic Lines direktør.

Sporet lagt CSR Greenland blev stiftet i oktober 2010 af Air Greenland, Det var vigtigt for virksomhederne at få arbejdet på rette GrønlandsBANKEN, Grønlands Arbejdsgiverforening, Royal spor. Udfordringerne er nemlig meget sammenlignelige fra Arc­tic Line og KompetenceKompagniet. Målet er at adressere nogle af de store udfordringer i Grønland, at få skabt gode og virksomhed til virksomhed. For eksempel på uddannelses­ nyt­tige partnerskaber og dialoger på tværs af sektorer. CSR området. Greenland har i dag 35 medlemsvirksomheder. - Jo mere vi bidrager til at sørge for at de unge mennesker­ Læs mere på www.csr.gl får en uddannelse, jo bedre vil vi være i stand til selv at ud­

14 Royal Arctic Line FN’s ti principper for samfundsansvar

Menneskerettigheder Miljø • Virksomheder bør støtte og respektere beskyttelsen af interna- • Virksomheder bør støtte en forsigtighedstilgang til miljømæssige tionalt erklærede menneskerettigheder og udfordringer, • sikre sig, at de ikke medvirker til krænkelse af menneskerettig­ • tage initiativ til at fremme større miljømæssig ansvarlighed, og hederne. • tilskynde udvikling og spredning af miljøvenlige teknologier. • Virksomheder bør opretholde organisationsfrihed og effektivt a­nerkende retten til kollektiv forhandling, Anti-korruption • støtte udryddelse af alle former for tvangsarbejde, Virksomheder bør modarbejde alle former for korruption, herunder­ • støtte effektiv afskaffelse af børnearbejde, og afpresning og bestikkelse. • eliminere diskrimination i arbejds- og ansættelsesforhold.

- Jeg tror ikke det går væk. Det giver simpelthen for sådan at vi skal rapportere en gang om året i forhold til meget mening til at forsvinde igen. Det kan være det ud­ vores udvikling målt mod de ti principper. Det begynder vi vikler sig så meget at det bliver en helt inkorporeret del af at måle på, og så udvikler det sig. Når jeg taler med folk i det at drive virksomhed, og at vi dermed ikke snakker helt mit netværk så kan man høre, at de første par år med UN så meget om det. Men arbejdet med at virksomheder og Global Compact kan godt føles lidt hårde fordi mange om­ samfund er fælles om nogle opgaver, det forsvinder ikke, råder skal måles og dokumenteres. Men så bliver det en del siger Jens Andersen. af hverdagen, og så kommer gevinsterne. Både indadtil når Og det er UN Global Compact et udmærket eksempel der holdes øje med for eksempel forbruget – men også på. udadtil i forholdet til vores kunder, vores ejere og vores - Med vores tilknytning til UN Global Compact er det jo fremtidige medarbejdere.

Billedtekster: - Jo mere vi bidrager til at sørge for at de unge mennesker får en uddannelse, jo bedre vil vi være i stand til selv at udvikle vores virk- somheder, og sørge for at vi kan rekruttere lokalt, siger direktør i Royal Arctic Line, Jens Andersen.

I dag dækker Royal Arctic Lines arbejde med samfundsansvar meget mere end uddannelsesområdet. Det handler også om arbe- jdsmiljø og sikkerhed, menneskerettigheder, antikorruption og miljøbelastning.

Royal Arctic Line 15 Allattoq/Af Irene Jeppson · Asseq/Foto Irene Jeppson

Suli annertunerusumik sunniuteqarsinnaavugut

CSR Greenland suliniutinik amerlasuunik ingerlataqarpoq, sulili suliffeqarfiit amerlanerusut suleqatigilerusullugit

- Ingerlalluarnitsinnik ajornartorsiuteqarpugut, tassalu maan­ taqassaagut. Soorlu assersuutigalugu suliffeqar­fimmi avatangiisit nakkut kivissinnaasatsinniit suli amerlanerusunik su­liniutinik isumannaallisaanerlu, ilinniartitaaneq piginnaasanillu ineriar­ CSR-imut tunngasunik pissanganartunik ineriartortitsisinnaa­ tortitsineq il.il. nukittorsarneqarnissaannut suliffeqarfiit qanoq gatta. Taamaattumik suli amerlanerusunik ilaasortaqalerusuppu­ iliuuseqarsinnaappat? Kalaallit Nunaanni sanngiinnerusunut gut nutaanillu suleqateqalerluta, suliniutit­ suli amerlanerusut i­nitussuseq annertunerusoq pilersinniarlugu suliffissaaleqinerlu naammassisinnaalerniassagatsi­git, Kalaallit Nunaanni CSR-imi appartinniarlugu suliffeqarfiit qanoq iliuuseqarsinnaappat? ­Su siulittaasoq, Brian Buus Pedersen oqarpoq. liffeqarfiit peqqissutsimut ilanngussaqarniarlutik qanoq iliuuse­ CSR Greenland 2010-mi pilersinneqarpoq ullumikkullu 35- qarsinnaappat? inik ilaasortaqarluni. - Isummat pissusilersuutitsinnik aqutsisut sunnerniassavagut - Tamatta inuiaqatigiinnut akisussaaqataavugut, ataatsimoor­ annertunerusumillu isiginneriaaseqalernissaq ilikkarlugu. Su­ lutalu kivitseqatigiittussaavugut. Inuiaqatigiit pitsaasumik ineri­ mut iluaqutaassagami avatangiiseq eqqiluinnerusoq takorloo­ artunngippata suliffeqarfiit ingerlalluarsinnaanngillat. Inuiaqa­ rutsigu suliffitsinnilu angerlarsimaffitsinnilu eqqagassat toqu­ tigiillu siuariartortitsiniarunik ineriartortitsiniarunillu suliffe­ nartullillu pinngortitamut eqqaannartarutsigit, Brian Buus Pe­ qar­fiit ingerlalluartut pisariaqartippaat. dersen aperivoq. - CSR Greenland CSR-imik suliaqarnermini suli annertuneru­ - Tunngaviusumik iluamik pissusilersunngikkutta, nioq­qu­tis­ sumik sunniuteqarsinnaavoq amerlanerusunik ilaa­sorta­qaler­ sanik pisiumajunnaarnikkut suliffeqarfiit sullitanit pillarneqas­ nikkut aammalu pisortanik, kattuffinnillu kaju­missutsiminnik sapput. Imaluunniit iluamik pissusilersunnginneq arlaatigut ki­ sulisunik nukittuumik suleqateqalernikkut. ngu­neqartinneqassaaq. Taamaattumik aam­ma piffissaq ungasin­ Aammattaaq Brian Buus Pedersen paasissutissiivoq CSR nerusoq isigalugu naleqartitanik pilersitsinissamut CSR tun­ Greenland 1. august suliniutinik ingerlatsisussamik ator­fi­nitsit­ ngas­suteqarpoq. sisoq, taanna ilaatigut CSR-ip namminersortunik, kommuninik CSR Greenland-ip siunertaraa Kalaallit Nunaanni CSR-ip aammalu kattuffinnik kajumissutsiminniklisunit su­ ingerlanne­ suliniutai siuarsassallugit tassuunatigullu Kalaallit Nunaanni su­ qartunik suleqateqarnissamut suliniutip­ nutaap ineriartortinnis­ liffeqarfiit piginnaasaat nukittorsassallugit. ­maalilluniTaa sulif­ saanut peqataassaaq – taakkulu naammassillugit. feqarfiit inuiaqatigiit pitsaanerulernissaannut tunniusseqataasin­ - Kalaallit Nunaanni Namminersorlutik Oqartussat su­leqa­ naapput – sulilu annertunerusumik suliffeqarfiit kattuffiillu­ ka tiginissaannut marlunnik isumaqatigiissuteqareerpugut, maan­ jumissutsiminnik sulisut peqa­taanerisigut. nakkorpiarlu naatsorsuutigaarput Qeqqata Kommunea­ aamma - CSR suliffeqarfinnut inuiaqatigiinnullu ataatsimut leqar­na­ Kommune Kujalleq suleqatigilissallugit. Ki­vitseqatigiinneq aam­ titanik pilersitsinissamut tunngavoq. Assersuutigalugu sulisunut ma isumaqarpoq pisortat nammineerlutik CSR-imut tunnga­ akisussaaffeqarlutit pissusilersunngikkuit ineriartornissaannillu sunik eqqarsaateqassasut inuus­ ­sutissarsiortullu suleqatigalugit. periarfissillugit, taava annertuumik ajornartorsiuteqarputit. Su­ Maannamut suleqatigiinnissamut isuma tigulluarneqarsimavoq, tigut assigiinngitsorpassuartigut aamma taamaappoq. Akisus­ inuiaqati­giin­nilu akisussaaqataaneq pillugu oqalliffimmi ”Fo­ saaffeqartutut pissuseqanngikkuit – taava suliffeqarfiutit illillu rum for sam­fundsansvar”-imi Naalakkersuisut nutaat peqatigalu­ inuiaqatigiinni pitsaasumik ineriartornissamut aporfiussaasi. git su­leqatigiinnerup ineriartorteqqinnissaa qilanaarivarput. Suliffeqarfiit paasissavaat inuiaqatigiinni ineriartorneq unitsinne­ Kattuffinnut kajumissutsiminnik sulisunut tunngatillugu CSR qarsinnaammat suliffeqarfiup suliallu sunniutigisinnaasai pit­ Greenland kingullertigut WWF-ip suliffeqarfiillu qulingiluat saanngitsut sianiginngikkaanni – iliuuseqarfigalugillu. CSR-illi akornanni suleqatigiilernissamut akunnermi­liuttuuvoq. Suliniut tungaatigut iliuuseqarneq malunniuteqarluassappat, tamatta ukiuni pingasuni ingerlanneqassaaq taaguuteqassallunilu ”Clean ma­ligassiuisariaqarpugut ataatsimoorlutalu suliassanik kivitse­ Greenland – Green Companies” taassumalu Kalaallit Nunaanni qatigiilluta, Brian Buus Pedersen oqarpoq.­ suliffeqarfiit kattuffiillu avatangiisit pillugit siunissamut ­piler saarusiaat pillugit aqutseriaaseq nukittorsassavaat. Suliffeqarfiit avatangii­sinik mingutsitsineranik annikillisaanissaq siunertaa­ voq. - Akisussaassuseqartutut pissuseqanngikkuit – taava suliffeqarfiutit­ illillu inuiaqatigiinni pitsaasumik ineriartornis- samut aporfiussaasi, Brian Buus Pedersen oqarpoq. Ataatsimoorluta allanngueqatigiissinnaavugut Kisianni sooq CSR taama pingaaruteqartigaa? - Hvis du ikke opfører dig ansvarligt – så står både din virk- - Kalaallit Nunaanni inuiaqatigiinni ataatsimoorluta allanngue­­ somhed og du selv i vejen for en god samfundsudvikling, qatigiissinnaagatta. Sapinngisamik amerlanerpaanik peqataati­ siger Brian Buus Pedersen.

16 Royal Arctic Line Vi kan få endnu større gennemslagskraft

CSR Greenland har gang i mange projekter, men vil gerne have endnu flere virksomheder med i arbejdet

- Vi har et succesproblem, og det er, at vi kan udvikle flere spæn­ baner og samarbejde med erhvervslivet. Indtil videre er idéen dende CSR-projekter, end vi lige nu har ressourcer til at løfte. om samarbejde blevet rigtigt godt modtaget, og vi ser frem til i et Derfor vil vi gerne have flere medlemmer og indgå i nye partner­ ”Forum for samfundsan­svar” at videreudvikle samarbejdet med skaber, så vi kan få flere projekter fulgt til dørs, siger formanden det nye Naalakkersuisut. for CSR i Grønland, Brian Buus Pedersen. I forhold til de frivillige organisationer har CSR Greenland CSR Greenland blev stiftet i 2010 og har i dag 35 med­lemmer. som noget af det seneste været partnerskabsformidler mellem - Vi har alle et ansvar overfor det samfund vi lever i, og vi skal WWF og ni virksomheder. Det sker i et 3-årigt projekt, som un­ løfte i flok. Virksomhederne kan ikke få succes, hvis samfundet der titlen ”Clean Greenland – Green Companies” skal styrke de ikke udvikler sig positivt. Og samfundet har brug for succesfulde grønlandske virksomheder og organisationers strategiske mil­ virksomheder for at skabe vækst og udvikling. jøledelse. Formålet er at mindske virksomhedernes miljøbelast­ - CSR Greenland kan skabe endnu større gennemslags­kraft i ning. CSR-arbejdet, både ved at tiltrække flere medlemmer og ved at indgå i stærke partnerskaber med det offentlige og de frivillige Sammen kan vi gøre en forskel organisationer. Men hvorfor er CSR så vigtig? Brian Buus Pedersen oplyser, at CSR Greenland desuden pr. 1. - Fordi vi sammen kan gøre en forskel i det grønlandske sam­ august har ansat en projektleder, der blandt andet skal være med fund. Vi skal have så mange med som muligt. Hvad kan virksom­ til at udvikle nye CSR-partnerskabsprojekter med selvstyret, hederne eksempelvis gøre for at styrke arbejds­miljø og sikker­ kom­munerne og de frivillige organisationer – og følge dem til hed, uddannelse og kompetenceudvikling m.v.? Hvad kan virk­ dørs. somhederne gøre for at skabe mere rummelighed i forhold til de - Vi har allerede to partnerskabsaftaler med Grønlands Selv­ svage og for at reducere ledigheden i Grønland? Hvad kan virk­ styre, og vi har lige nu forventninger om at indgå i nye samarbej­ somhederne gøre for at bidrage til sundheden? der med Qeqqata Kommunea og Kommune Kujalleq. Det at - Vi skal påvirke de holdninger som styrer vores adfærd og lære løfte i flok betyder også, at det offentlige selv skal tænke i CSR- at tænke i større perspektiver. Hvad nytter det at drømme om et renere miljø, hvis vi både på vores arbejdspladser­ og privat efter­ lader affald og giftstoffer i naturen, spørger Brian Buus Pedersen. - Hvis vi ikke opfører os grundlæggende ordentligt, så ender det med, at kunderne straffer virksomhederne ved ikke at ville købe deres produkter. Eller at vi blot ender med at skulle betale regningen for dum adfærd på anden måde. Derfor handler CSR også om, hvad der i det lange løb skaber værdi for virksomheden. CSR formål er at fremme CSR-agendaen i Grøn­ land og styrke de grønlandske virksomheders kompetencer på området. På den måde kan virksomhederne bidrage til et bedre samfund - og med endnu større effekt, når også de offentlige ­ar bejdspladser og de frivillige orga­nisationer deltager. - CSR handler om at skabe fælles værdi for virksomheden og for samfundet. Hvis du for eksempel ikke opfører dig ansvarligt overfor dine medarbejdere og giver dem udviklingsmuligheder, så har du et stort problem. Det er det samme på rigtigt mange områder. Hvis du ikke opfører dig ansvarligt – så står både din virksomhed og du selv i vejen for en god samfundsudvikling. Virksomhederne skal forstå, at de faktisk kan bremse samfunds­ udviklingen, hvis de ikke er opmærksomme på de mulige nega­ tive effekter af deres forretninger og aktiviteter – og gør noget ved det. Men for at indsatsen på CSR-området skal batte noget, så må vi alle være gode eksempler og løfte opgaver i fælles­skab, siger Brian Buus Pedersen.

Royal Arctic Line 17 Umiarsualivinni nuannanneq

Royal Arctic Linep inuuissiornera Aalborgimi sullitanut tamanut, qaaqqusanut, suleqatigisartakkanut sulisunullu kaffillernikkut kaagillernikkullu nalliuttorsiutigineqarpoq.

Havnefester

I Aalborg blev Royal Arctic Lines fødselsdag fejret med kage og kaffe til alle kunder, gæster, samarbejdspartnere og medarbejdere.

18 Royal Arctic Line Allattoq/Af Irene Jeppson · Asseq/Foto Royal Arctic Line

Royal Arctic Line 19 Umiarsualivinni nuannanneq Royal Arctic Linep ukiuni 20-ni nalliuttorsiornera augustimi malunnartinniarnqarpoq.

Innuttaasut umiarsualivimmut nuannisariartinneqar- put ilaatigut kaffi, tii, kaagit, saftillu sassaalliutigineqar- lutik meeqqanullu kakiugassanik agguaasoqarluni.

Havnefester I august blev Royal Arctic Lines 20-års fødselsdag fejret med familievenlige havnefester.

Befolkningen blev inviteret til hyggeligt samvær på havnen. Der blev serveret kaffe, te, kager, saftevand og tatoveringer til børnene.

20 Royal Arctic Line Allattoq/Af Irene Jeppson · Asseq/Foto Royal Arctic Line

Royal Arctic Line 21 Allattoq Irene Jeppson · Asseq Irene Jeppson

Umiartortutut inuuneq assigiinngitsorpassuarnik misigisaqartitsivoq

Adam Grim inuunermini piffissap sivisunertaa umiartorsimavoq. Ullumikkut nunaqarfiliartaammi Johanna Kristinami angallatip naalagaatut atorfeqarpoq.

- Elektronikmekanikerinngornissara takorloortarsima­ga­ Illoqarfinniit nunaqarfinniiillu assigiinngitsuniit meeqqat luarpara – taamaattussaasimanngilarli, 57-inik ukiulik, 72-iulluta Danmarkimut 8. aamma 9. klasseriarluta aallar­ Adam Grim oqarpoq. pugut. Pisoq eqqumiippoq kisianni aamma pissanganarlu­ Inuusuttuaraalluni umiartornissamik neqeroorfigine­qar­ ni. poq, ukiullu ingerlanerini Kalaallit Nunaanni aamma nu­ - Jyllandip avannaani Hjørring-imi Skibsby lejrimi naju­ nani allani angalasarsimavoq. gaqartinneqarpugut. Sakkutuut inikuat naluttarfilik. Atua­ Adam Grim nunaqarfimmi Tussaami 28. marts 1956 reernerup kingorna nalussinnaalluni nuannertaqaaq. i­nunngorpoq. - 1970-imiit 1972 tungaanut atuarfimmi tassani atuarpu­ - Aanaga ernisussiortoq ulloq taanna inunngorama inuu­ nga. Ilaatigut Josef Motzfeldt ilinniartitsisorivara. Nuliani­ issiorpoq. Erngutaqqiutaavunga taamaattumillu tamanit paninilu pingasut Danmarkimi najugaqatigivai, eqqaa­ ­ma­ asaneqarlungalu qujagisaallunga. varalu eqaarsaartitsisoralugu. - Aatama nukaa Adam ateerivara. Ajoraluartumik qajar­ 72-imiit 73-imut Sæby eqqaani Stidsholt ungdomsskole- torluni ajunaarnikuuvoq. Aavermit saassutsissimavoq. mi atuarpoq. Inunngoreernerata kingorna ukiup affaa qaangiummat - Danmarkimi paarilluarneqarpugut. Ullut ilaanni sun­ ilaqutariit nunaqarfimmut eqqaaniittumut Aappilattumut ngorusunnerlunga forstanderip aperivaanga, akivaralu nuupput. e­lektronikmekanikeritut ilinniarusullunga. Radio isateri­ - Qaammatit arlalialunnguit qaangiummata angajoq­ arlugu imarisai misissortarnikuuakka. qaakka katipput. Nunaqarfimmi meeraanera nuanneqaaq. Taannali aqqutissarisimanngilaa. - 1969-imi ilinniartitsisoq qallunaaq nunaqarfimmut ti­ - Ullut arlaanni forstanderip umiartorusunnerlunga ape­ kippoq. Suli tikinngitsoq ataasinnguamilluunniit qallu­ rivaanga. Angerpara – nunanik allanik takunissara eqqar­ naatut oqarsinnaasimanngilanga. Nunaqarfimmi qallunaa­ saatigalugu. Forstanderip Stena Line-mi praktikkerfissan­ tut oqaluttoqanngisaannarpoq. Aatsaat ilinniartitsisoq qal­ nik pissarsissuppaanga. lunaaq ilaquttani ilagalugit Aappilattumut nuummat qallu­ - Taamani takisuunik nujaqarpunga paasitinneqarlu­ naatut oqaatsit ataasiakkaat atortalerpakka. Ilaqutariit so­ ngalu aallassaguma kipiteqqaartariaqarlunga. Forstanderi larimik petroliumimillu aallernissaannik ikiortarpakka. i­gaaq­qamik nassaarpoq, niaqqunnullu ileriarlugu killor­ Qutsaviginiarlunga ilaanni fem koruunimik tunisarpaan­ lunga, taamaalillunga umiartornissannut piareerpunga. nga, taamani aningaasarpassuupput. Ilaatigut aamma iseq­ - Umiartortutut inuuneq nuannaringaarakku forstander­ qusarpaannga poor´lutortillunga imaluunniit rundstykki­ ip umiartortutut ilinniarfissannik ujaasissuppaanga, Svend­ tortillunga. Tassani siullerpaamik rundstykki misilippara. borg Sømandshøjskole-lu ilinniarfigisussanngorpara. Illup ningiuata nammineq sanasarpai. Ukiut ingerlanerini umiarsuaatileqatigiiffiit umiarsuillu Adam Grim qallunaatut oqaatsinik amerlanerusunik assigiinngitsut suliffigisarsimavai, ilaatigut Kunûnguak ilikkarpoq allallu oqaasii misilerartalerlugit. aam­ma Disko. - Oqaloqatiginissaat ilikkarpara. Atuarfimmi aamma i­ngerlalluarpunga. Allaammik akissarsitinneqartarpunga. Nunat kiattut Ukiup aappassaani aalajangerneqarpoq nunaqarfik qimal­ Adam Grim ukiorpassuarni umiartortutut nunani assi­ lugu Danmarkimut ilinniariartussasunga. giinngitsorpassuarni angalasarsimavoq. Siullermik umiar­ suarmi Mogens S-imi umiarsuaatileqatigiiffimmi A.E. Sø­ Nunaqarfimmiit aallarpoq rensen-imi saqisuaqqatut. Umiarsuaq Marokko-mut Keni­ Adam Grim 1970-imi 14-inik ukioqarluni Aappilattumiit tra-liartoq. aallarpoq. 1976-imi umiarsuarmi Afrikap kitaatungaanut Ghana-li­ - Aallarnissara pissangagalugulu nuannaarpunga. Kisian­ artussami sulilerpoq. ni aamma killitsinnarpoq. Anaanama inuuiani aallarpunga. - Danmarkimut tikikkamali Simon Spies-ip nunanut ki­

22 Royal Arctic Line Adam Grim

attunut akikitsumik angalanissamut ussassaarutai takusar­ - Utileratta puigunngisaannassavara Grand canaria aq­ pakka. Sapaatip akunneranut 198 koruunimik akiliilluni qu­saaratsigu + 30/35-inik kiattoq. Assut nillertutut misi­ Ibiza-mut, Grand Canaria-mut imaluunniit Mallorca-mut ginarpoq. Qiiangaarama nuffaserpunga. Tassani aalaja­ angalasoqarsinnaasarpoq. Eqqarsartarpunga ullut arlaanni ngerpunga nillerpallaaqimmat sussa Grand Canarialiassa­ suliffimmik akissarsiorfiulluartumik neqeroorfigitikkuma nanga, Adam Grim illarpoq. 30-nik kiatsigisumik imartalimmut Grand Canarialiarniar­ lunga. Imarsiornermut ilinniagaqarpoq - 1978-imi Afrikaliarnissamut neqeroorfigineqarpunga. Adam Grim Royal Arctic Line-mi suli sulilernani Disko­ Nigeriami sorsuuttoqarpoq. Umiarsuit 300-juulluta sine­ line-mi sulivoq. rissamiit kilometerit arlalialunnguit ungasitsigaluta ki­ - 1. november 2012 nunaqarfiliartaammi umiarsuup saqqavugut. Sapaatit akunneri marluk kisaqqareerluta paa­ naa­lagaatut atorfinitsinneqarpunga. sitinneqarpugut Ghanami usingiassasugut. - Imarsiortutut sulineq assut nuannerpoq. Annertuumik - Nigeria-liarsinnaannginnatta Accra-liassasugut aalaja­ kiffaanngissuseqarputit piffinnullu assigiinngitsunut anga­ ngerneqarpoq. Tassani paasivara qanoq kiatsigilersinnaa­ lasarlutit. Umiartortutut inuuneq qinersimagakku peqqis­ soq. Nalunaaqutaq 16.00-imiit 20.00 tungaanut paarsi­ siminngilanga. Qanoq nuannertigissagaluarpa inuusuttut suusarpugut. Paarsisuullunga tassanngaannaq oqussunnik suli amerlanerusut imarsiornermik inuussutissarsiornissa­ naamalerpara eqqarsarlungalu imaassinnaasoq tipi usiler­ minnik soqutiginnittuuppata. Imarsiortutut sulineq peri­ sortarfimmeersoq. Umiarsuup naalagaata illaatigivaanga arfissanik ulikkaarpoq atugassarititaasullu pitsaallutik. As­ oqarlunilu Saharap inoqajuitsua naamagiga. sersuutigalugu qaammat ataaseq sulisarpunga qaammallu - Ullaakkut 30/35-inik kiattarpoq ualineranilu tarrajut­ ataaseq sulinngiffeqartarlunga. tumi 49 tikillugit kiattarluni. - Suliffitsinni atugassarititaasut assut pitsaapput, allaat - Naalliunnartumik kiattarpoq. Allatut ajornartumik ul­ su­linngiffeqarnitsinni akissarsiaqartinneqartarpugut. lormut sisamariarluta iisartakkanik tarajulinnik iisisari­ Ullumikkut Adam Grim ilaquttanilu Nuummi najuga­ aqartarpugut. Sapaatit akunneri pingasut taakaniippugut qarput. naggataanilu qernertuinnanngorluta.

Royal Arctic Line 23 Af Irene Jeppson · Foto Irene Jeppson

Livet som sømand har bragt mig mange oplevelser

Adam Grim har sejlet det meste af sit liv. I dag er han ansat som skipper på bygdeskibet Johanna Kristina

- Egentligt drømte jeg om at blive elektronikmekaniker – - Mine forældre blev gift nogle måneder efter. Jeg havde men skæbnen ville det anderledes, siger 57-årige Adam en dejlig barndom i bygden. Grim. - I 1969 kom der en dansk lærer til bygden. Indtil da Som ung knægt fik han tilbuddet om at komme ud at sej­ kunne jeg ikke et ord på dansk. Der blev slet ikke snakket le og i løbet af årene har hans rejser bragt ham rundt i Grøn­ dansk i bygden. Det var først da den danske lærer flyttede land men også i udlandet. til Aappilattoq sammen med sin familie, at jeg begyndte at Adam Grim blev født i bygden Tussaaq den 28. marts sige nogle få ord på dansk. Jeg hjalp familien med at hente 1956. diesel og petroleum. Som tak for hjælpen fik jeg nogle - Min bedstemor, der var jordemoder, havde fødselsdag gange en femmer, hvilket var mange penge dengang. Andre den dag jeg blev født. Jeg var det første barnebarn og derfor gange inviterede de mig indenfor hvor jeg fik en bolle eller var jeg elsket og forgudet af alle. et rundstyk. Det var første gang jeg smagte et rundstyk. - Jeg blev opkaldt efter min bedstefars lillebror Adam. Fruen i huset plejede at bage dem selv. Han mistede desværre livet under en kajak-tur. Han blev Adam Grim lærte flere ord på dansk og begyndte at overfaldet af en hvalros. prøve sig frem med det fremmede sprog. Et halvt år efter fødslen flyttede familien til nabobygden - Jeg lærte at snakke med dem. I skolen gik det også godt. Aappilattoq. Jeg plejede at få en fyldepen med blæk som flidspræmie.

24 Royal Arctic Line Det andet år blev det besluttet, at jeg skulle rejse fra bygden I 1976 fik han hyre ombord på et skib der skulle til Gha­ og tage til Danmark for at uddanne mig. na i vestafrika. - Lige siden jeg kom til Danmark så jeg mange reklamer Rejste fra bygden med Simon Spies der lokkede med billige rejser til de var­ I 1970 som 14-årig rejste Adam Grim fra Aappilattoq. me lande. Man kunne komme til Ibiza, Grand Canaria eller - Jeg var spændt og glad for at komme afsted. Men det var Mallorca for 198 kroner om ugen. Jeg tænkte, at når jeg en­ også vemodigt. Jeg rejste på min mors fødselsdag. Vi var 72 gang fik tilbudt et godt arbejde hvor jeg kunne tjene penge, børn fra forskellige byer og bygder som skulle af sted for at ville jeg til Grand Canaria hvor vandet er 30 grader varmt. tage 8. og 9. klasse i Danmark. Det var underligt men også - I 1978 fik jeg tilbuddet om at komme til Afrika. Der var en spændende begivenhed. borgerkrig i Nigeria. Vi var 300 skibe der lå for anker på re­ - Vi skulle bo i Nordjylland ved Hjørring i Skibsby lejren. den få kilometer fra kysten. Efter et par uger på reden fik vi Det var en gammel kaserne med swimmingpool. Det var besked på at losse i Ghana. dejligt at kunne svømme lige efter skolegangen. - Da vi ikke kunne komme til Nigeria, blev det besluttet, - Jeg gik på skolen fra 1970 til 1972. Jeg havde blandt an­ at vi skulle til Accra. Der fandt jeg ud af, hvor varmt det det Josef Motzfeldt som lærer. Han var bosat i Danmark kunne blive. Vi plejede at have vagt fra klokken 16 til 20. sammen med sin kone og deres 3 piger og jeg husker, at vi Da jeg havde vagt kunne jeg pludselig lugte noget der havde ham til idræt. mindede om mug og jeg tænkte, at det nok kom nede fra Fra 72 til 73 gik han på Stidsholt ungdomsskole nær lasten. Kaptajnen grinede af mig og sagde, at jeg kunne Sæby. lugte Sahara-ørkenen. - Der blev sørget godt for os i Danmark. Forstanderen - Om morgenen var det 30-35 grader varmt og hen på spurgte mig på et tidspunkt, hvad jeg ville være og jeg eftermiddagen sneg temperaturen sig til 49 grader i skyg­ sagde, at jeg gerne ville uddannes til elektronikmekaniker. gen. Jeg plejede at pille radioen fra hinanden og undersøge ind­ - Der var ulideligt varmt. Vi var nødt til at tage 4 salttab­ holdet. letter om dagen. Vi var der i tre uger og vi var ”kulsorte” til Det blev dog ikke den vej han skulle gå. sidst. - En dag spurgte forstanderen mig, om jeg ikke havde - Jeg glemmer aldrig da vi på vej hjem sejlede forbi Grand lyst til at komme ud at sejle. Jeg sagde ja – til udsigten om Canaria og der var 30-35 grader varmt. Det føltes så koldt. at se andre lande. Forstanderen fik skaffet en praktikplads Jeg frøs så meget at jeg blev forkølet. Der besluttede jeg, at ombord på Stena Line. jeg alligevel ikke skulle til Grand Canaria, for der var der - Jeg havde langt hår dengang og jeg fik at vide, at jeg først for koldt, griner Adam Grim. skulle have klippet mit hår, før jeg kunne komme ud at sej­ le. Forstanderen fandt en gryde, lagde den på mit hoved og Få en maritim uddannelse klippede mit hår og på den måde blev jeg klar til at tage af­ Før Adam Grim kom til Royal Arctic Line arbejdede han sted. for . - Jeg blev så glad for sejlerlivet, at forstanderen gik i gang - Jeg blev ansat som skipper på bygdeskibet den 1. no­ med at finde en sømandsskole til mig og det blev til Svend­ vember 2012. borg Sømandshøjskole. - Det er virkeligt dejligt at sejle. Du har en stor frihed og I løbet af årene har han sejlet for flere rederier og skibe, du kommer vidt omkring. Jeg fortryder ikke, at jeg har blandt andet Kunûnguak og Disko. v­algt sejler livet. Hvor ville det være dejligt hvis der var flere unge der interesserede sig for det maritime erhverv. De varme lande Der er masser af muligheder indenfor søfarten og der er De mange år som sømand har ført Adam Grim rundt om­ gode vilkår. Jeg sejler for eksempel en måned af gangen og kring i verden. I første omgang sejlede han som dæksdreng derefter har jeg fri en måned. med skibet Mogens S fra rederiet A. E Sørensen. Skibet sej­ - Vi har virkeligt nogle gode arbejdsvilkår og vi får oven i lede til Kenitra i Marokko. købet løn mens vi har fri. Adam Grim er i dag bosat i Nuuk sammen med sin fami­ lie. Adam Grim med sine kolleger.

Royal Arctic Line 25 Allattoq/Tekst Irene Jeppson · Asseq/Foto Irene Jeppson

Nassiussassatit poortorluakkit

Juliane Lindegaard Jensen

- Sullitagut nassiussassanik nassiussinnginneranni siunner­ Nalinginnaasumik umiarsuaq siulleq maajimi Uumman­ sortarpagut, Uummannami assartugalerisoq, Juliane Lin­ namut tikittarpoq. de­gaard Jensen oqarpoq - Umiarsuaq siulleq illoqarfimmut tikikkaangat ulappun­ Sullitassaq siulleq umiarsualiviup allaffianut isermat as­ neq aallartittarpoq. Inuit qiimmattarput nassiussiartorlu­ sartugalerisoq ullup ingerlanerani suliassanik suliaqarpoq. tillu takkuttarlutik. Amerlanertigut qerisunik imaluunniit Angut inuusuttoq Uummannamiit Ilulissanut aquutera­ nassiussassanik nalinginnaasunik. Sullitagut tassaapput lammik nassiussiniarpoq nassiunneratalu akia paasiniarlu­ i­nuinnaat aammalu illoqarfimmi suliffeqarfiutillit. ­Aam gu. mattaaq nunaqarfimmiut illoqarfimmut annertuumik niu­ - Qanoq oqimaatsigiva, Juliane Lindegaard Jensen aperi­ erniarsimasut takkuttarput. Nammineq angallatiminnik as­ voq. sartuisinnaanngikkaangamik orniguttarput. Pequtit, qe­ri­ - 300 kilo, sullitaa akivoq. titsiviit imaluunniit TV-it nassiukkiartorlugit aggertarput. Computerini qiviarpaa paasissutissiissutigalugulu 839 koruuneqassasoq sillimmasiineq ilanngunnagu, 900 ko­ Sullitat ilitsersuunneqartarput ruunit missaanni sillimmasiineq ilanngullugu. arfineq-marlunnik nunaqarfeqarpoq nuna­ Angutip inuusuttup akissutigineqartoq naammagisimaar­ qarfiliartaatillu ullut 14-kkaarlugit nunaqarfiit ataasiakkaat pasillugu umiarsualiviup allaffia qimappaa. tikittarpai. Juliane Lindegaard Jensen september 2008-mili Royal - Akuttunngitsumik misigisarparput inuit pigisatik ilua­ Arctic Line-mi atorfeqalerpoq. Assartugalerisutut sulivoq mik poortorsimanngikkaat. Taamaattoqaraangat sullitagut ilaatigullu sullitat nassiussassanik tunniussiartoraangata/ nassiussassaminnik qanoq iluamik poortuinissaannik ilit­ aalleraangata ikiortarlugit. sersuuttarpagut. Papkarsit, skummit aamma boble folie pi­ - Ullut tamaasa sullitatsinnit saaffigineqartarpugut. Uum­ siarineqarsinnaapput. Qujanartumik neqeroorut tamanna mannamiit illoqarfimmut imaluunniit nunaqarfimmut al­ amerlasuut atorluartarpaat. lamut nassiussisoqarniaraangat assartuinermut sillimmasi­ Aammattaaq inoqarpoq angisuunik, soorlu angallatinik inissamik innersuussisarpugut. Assartuineq nassiussanut nassiusserusullutik saaffiginnittartunik. Angallatip nassi­ pisariusinnaasarpoq. Assersuutigalugu Uummannamiit Ilu­ unneqannginnerani assilineqaqqaarnissaa isumagisarpar­ lissanut nassiussiniaraanni toqqaannartumik aqqutissa­qan­ put. Soorunami soqutigaarput inuit pigisaat nassiunne­qa­ ngilaq, nassiussat Aasiaat aamma Nuuk aqqusaaq­ ­qaar­lugu lerfimmi isikkorisatik atuunnarlugit apuuffissaminnut Ilulissanut apuuttarput. Aqqut ungasinnerusoq ator­ne­ a­puuttarnissaat, Juliane Lindegaard Jensen oqarpoq. qartarpoq silalu tamatigut pitsaaneq ajorpoq. Taa­maat­tu­ mik pingaaruteqarpoq nassiussassat iluamik poortorluarsi­ manissaat sillimmasersimanissaallu.

26 Royal Arctic Line Pak dit gods forsvarligt

- Vi vejleder gerne kunderne inden de sender deres gods af­ vej og det er ikke altid, at vejret er godt. Derfor er det sted, siger godsassistent i Uummannaq, Juliane Lindegaard vigtigt at emballere sit gods forsvarligt og tegne forsikring. Jensen Årets første skib til Uummannaq ankommer typisk i maj. Godsassistenten sidder med dagens arbejde da den før­ - Travlheden starter når det første skib kommer til byen. ste kunde kommer ind på havnekontoret. En ung mand vil Folk liver op og kommer ned for at sende gods. Det er ty­ gerne sende en påhængsmotor fra Uummannaq til pisk frysevarer eller almindeligt gods. Vores kunder er og kommer for at høre hvad fragten vil koste. både private og de lokale firmaer. Der kommer også bygde­ - Hvor meget vejer den, spørger Juliane Lindegaard Jen­ folk der har været inde i byen for at handle større varer. Når sen. de ikke selv kan fragte deres ting med båd, kommer de ned - 300 kilo, svarer kunden. til os. De kommer ned for at sende lige fra møbler til frysere Hun kigger på sin computer og oplyser, at det koster 839 eller tv. kroner uden forsikring og cirka 900 kroner med forsikring. Den unge mand virker tilfreds med svaret og forlader Vejleder kunderne havnekontoret. Uummannaq har syv bygder og bygdeskibet ankommer til Juliane Lindegaard Jensen har været ansat i Royal Arctic hver bygd hver 14. dag. Line siden september 2008. Hun arbejder som godsassis­ - Vi oplever tit, at folk ikke har emballeret deres ting for­ tent og hjælper blandt andet kunderne med ind- og udle­ svarligt. Når dette er tilfældet, vejleder vi kunderne i at få vering af gods. deres ting pakket forsvarligt. Man kan købe papkasser og - Vi får daglige henvendelser fra kunderne. Når en person skum og boblefolie. Der er heldigvis mange der benytter vil sende noget gods fra Uummannaq til en by eller bygd sig af det tilbud. anbefaler vi kunden at tegne transportforsikring. Trans­ - Vi har også folk der kommer for at sende større ting porten kan være krævende for godset. Når man eksempel­ som både. Før båden bliver sendt afsted sørger vi for at tage vis skal sende gods fra Uummannaq til Ilulissat er der ikke billeder af båden. Vi er selvfølgelig interesseret i, at folk en direkte rute, men godset skal først forbi Aasiaat og tings kommer frem til deres destination i den stand som Nuuk før det ankommer til Ilulissat. Det er en længere om­ det er afleveret, siger Juliane Lindegaard Jensen.

Royal Arctic Line 27 Asseq/ Foto Royal Arctic Line

Sarfaq Ittuk

Takissusia - Længde 73 meter Silissusaa - Bredde 11 meter Itsernga - Dybgang 3,7 meter Ilaasorisinnaasai - Passagerer 249 Immikkut inissat, kahytini - Kahytspladser 104 Ammasuni inissat, kupémi - Kupépladser 85 Nallarfissat - Liggepladser 60 Sukkassusaa - Servicefart 11,5 knob Ukioq sananeqarfia - Byggeår 1992/2000

28 Royal Arctic Line M/S Sarfaq Ittuk Umiarsuarmi isumannaassuseq – Sikkerhed ombord

Parnaartartut / Kahytter / Cabins Matusartut / Kupéer / Compartments

Ammaannartut / Liggepladser / Couchettes Isersimaafiit / Opholdsarealer / Saloons

Katersuuttarfik / Samlingssted / Muster station Qimaaffissat / Flugtvej / Escape route

Royal Arctic Line 29 Royal Ar ctic L inemi sulisut tunuliaqutaasut ilisa r itinneqa ne at A nsigte r ne bag Royal Ar ctic L ine Royal Ar ctic L inemi sulisut tunuliaqutaasut il

Elisa Berthelsen

Allattoq /Af · Asseq/Foto: Irene Jeppson

Nassiussalerisunut pisortaq meeqqanullu arfinilinnut anaanaq

Elisa Berthelsenip Paamiuni nassiussaleriffik akisussaaffigaa – sulereernerup kingorna sutigut tamatigut anaanaavoq. Godsforvalter og mor til seks - Nalunaaqutaq 8.00-imiit 16.00-imut sulisarpunga, suler­ ­eer­ nermalu kingorna ilaquttannut angerlartarpunga, 34-nik ukiulik Elisa Berthelsen har ansvaret for godskontoret i Paamiut - efter Elisa Berthelsen Paamiuneersoq oqarpoq. arbejde er hun fuldtids mor. Elisa Berthelsen 2000-imi allaffimmiusut naammassivoq. - Jeg har et 8-16 job og efter arbejde er det hjem til familien, - Royal Arctic Linemi september 2003-mi atorfinippunga. siger 34-årige Elisa Berthelsen fra Paamiut. Nassiussalerisutut aallartippunga ukiullu sisamat qaangiummata Elisa Berthelsen blev færdig som kontorassistent i 2000. nassiussalerisunut pisortatut atorfinitsinneqarlunga. - Jeg blev fastansat i Royal Arctic Line i september 2003. Jeg - Suleqatikka amerlanerit angutaapput, kisianni tamanna ajor­ startede som godsassistent og blev fire år efter ansat som gods­ nartorsiutiginngilara. Suleqatigiilluarpugut ikioqatigiinnissar­ forvalter. pullu pikkoriffigalugu. Nassiussaleriffimmi marluuvugut, 34-nik, - De fleste af mine kolleger er mænd, men det generer mig ukiulik Elisa Berthelsen oqarpoq. ikke. Vi kommer godt ud af det med hinanden og vi er gode til at - Allaffik ammaraangat nassiussat tunniunnissaat tigunissaallu hjælpe hinanden. Vi er to på godskontoret, siger 34-årige Elisa isumagisarpagut. Aammattaaq politiit umiarsualivimmi akitsuu­ Berthelsen. sigassanik nakkutiginninnermik suliaqaraangata ikiortarpakka. - Når kontoret åbner, sørger vi for indlevering og udlevering af - Nassiussalerisumiit nassiussalerisunut pisortanngornera uan­ kundernes gods. Jeg plejer også at bistå politiet i arbejdet, når de nut alloriarnerujussuuvoq. Sulisunut kisianni aamma sullitat udfører toldkontrol på havnen. nassiussaannut akisussaaffik annertunerujussuuvoq. - Det var et stort spring for mig at gå fra at være godsassistent - Siunnersorneqarnissannut ilitsersorneqarnissannullu pisari­ til at blive godsforvalter. Man har et meget større ansvar, både aqartitsigaangama sinerissami suleqatikka tapersersuilluartar­ overfor sine ansatte men også overfor kundernes gods. put. - Mine kolleger ude på kysten har været gode til at støtte mig, Elisa Berthelsen qanittumi aqutsisutut ilinniartitaanermut hvis det var jeg havde brug for råd eller vejledning. peqataajartorluni Nuummiippoq. Elisa Berthelsen var for nylig i Nuuk hvor hun deltog i leder­ - Assut ilikkagaqarnarpoq aamma suleqatit sinerissameersut uddannelsen. allat naapillugit nuannerpoq. Ulluinnarni sulininni sakkussannik - Det var enormt lærerigt og dejligt at møde andre kolleger fra nutaanik pissarsivunga. Aqutsisutut ilinniartitaanermi ilaatigut kysten. Jeg har fået en masse nye værktøjer som jeg kan bruge i aqutsineq piginnaasanillu ineriartortitsineq pillugit sammisaqar­ mit daglige arbejde. Under lederuddannelsen var vi igennem for­ pugut. skellige emner der blandt andet handler om ledelse og kompe­ tenceudvikling. Meeqqanut arfinilinnut anaanaq Elisa Berthelsen arfinilinnik meeraqarpoq 4, 7, 9, 10, 12 aamma Mor til seks 13-inik ukiulinnik. Elisa Berthelsen har seks børn i alderen 4, 7, 9, 10, 12 og 13 år. - Inuunera suliffinnut meeqqannullu tunngasorujussuuvoq. - Min tilværelse drejer sig meget om mit arbejde og børnene. Er­nera qulingiluanik ukiulik ADHD-mik nappaateqarpoq (ala­ Min søn på ni har ADHD (forstyrrelser af opmærksomhed, ak­ pernaasernikkut, sammisaqarnikkut, pinasuartarnikkullu akor­ tivitet og impulsivitet) og derfor kræver børnene ekstra op­ nusersorneqarneq) taamaattumik meeqqat annertunerusumik mærksomhed. Selvom jeg er fuldtids mor, så giver børnene mig sammisassaapput. Naak piffissaq tamaat anaanaagaluarlunga også meget styrke og glæde, siger Elisa Berthelsen. aammattaaq meeqqat nukissannik nuannaarnermillu annertuu­ mik tunisarpaannga, Elisa Berthelsen oqarpoq.

Atorfik: Nassiussalerisunut pisortaq Stilling: Godsforvalter Ateq: Elisa Berthelsen Navn: Elisa Berthelsen Suliffik: Havneservice Paamiut Arbejdssted: Havneservice Paamiut Sunngiffik: Pisuttuarneq, ilaquttat ilagalugit Fritid: Gå ture, være sammen med familien

30 Royal Arctic Line Asseq/Foto Royal Arctic Line

Mary Arctica

Naja Arctica Nuka Arctica

Nuka Arctica · Naja Arctica

Imarpikkoortaat – Atlantskib

Mary Arctica Ukioq sanaartorfik · Byggeår 2004 Angissusaa · Bruttotonnage 10.308 t

Mary Arctica Imartussusia · Nettotonnage 3.093 t Itsernga · Dybgang 6,365 m Takissusia · Længde 113 m Silissusia · Bredde 22,70 m Sukkassusia · Servicefart 15,3knob

Arina Arctica Arina Arctica

Irena Arctica

Irena Arctica

Pajuttaat

Pajuttaat Johanna Kristina

Anguteq Ittuk Johanna Kristina

Aqqaluk Ittuk · Angaju Ittuk

Angaju Ittuk Aqqaluk Ittuk Sarfaq Ittuk

Royal Arctic Line 31 Bookingcenter – nassiussatit – vi hjælper aqqutissiuuttarpagut dit gods på vej

Tel. 70 15 00 [email protected]

Royal Arctic Line qitiusumik bookingcenterimik pilersitsivoq, Royal Arctic Line har oprettet et centralt booking- tassani sulisut pikkorissut nassiussatit tigusisussamut center, hvor en række dygtige medarbejdere har ajunngitsumik apuunneqarnissaat isumagissavaat til opgave at sørge for at dit gods når frem til rette – sapinngisamik ajornanngitsumik, sukkasuumik, modtager – så nemt, hurtigt og billigt som muligt. akikinnerpaarlu atorlugu. Sioqqutsilluni nassiussassat Hvis du benytter muligheden for at booke godset inniminnernissaannut periarfissaq atorluarukku på forhånd – inden du kører til nærmeste havn – umiarsualivimmut qaninnerpaamut tunniussiartunnginninni: for at indlevere – så er du sikret:

• Tunniussiartornermi piffissaq sivikitsoq atorlugu utaqqineq • Mindst mulig ventetid ved indlevering

• Pitsaassuseq qaffasissoq, sukkasuumik sullissineq • Høj kvalitet, hurtig ekspedition, og aammalu nassiussassavit umiarsuarmut størst sandsynlighed for at Læs mere på booking.ral.gl

k

illit ilaaffigitikkusutannut ilaatinneqarnissaat. få godset med det skib der passer dig u u k a

• Akit, nassiussassat immikkut ittut, poortuineq aammalu • Bedst mulig rådgivning om pris, særlige a t m m

sillimmasiineq pillugit ajunnginnerpaamik siunnersuineq godstyper, indpakning og forsikring a l a g . l a r . g n i k o o

b Royal Arctic Line