~69 85j88· ~ ] :__ ~ I co ' ,=R· ':' j . :-- .JWJ· j. '. ~e.JV...J r Nordens största flygtidning : 12.100 ex. ---,

Ungefärlig Nr Manusstopp utgivningstid 1/72 17/1 Mars 2 10/3 Maj 3 10/4 Juni FL YGvapen-NYTT:s prenumerationspris: 10 kr/år Postgironummer 1 5505, kassa 63 :1, Flygstaben

nnehåll

Ledare: Inför ett nytt år 3

Temaserien - F21 (del 1) 4-16

Flygnyll i kort-kort 17

r.~ed MHS i USA 18-20

Undsättning av Gotland 21

SK 61 - Välartat barn av sin tid 22-24

Ansvarig utgivare: "Wright-Paterson" flyttar 25-27 Generalmajor DICK STENBERG Flyghistorisk sensation ur byrålådan 28-29 REDAKTION: Överstelöjtnant ULF BJÖRKMAN Hänt vid lörbanden m m 30-31 Stabsredaktör JAHN CHARLEVILLE Stabsredaktör BERTIL LAGERWALL Stabsredaktör LENNART OLANDER Redigering och formgivning: JAHN CHARLEVILLE

BIDRAG från läsekretsen välkomnas. Flygvapnet och fåglarna 32-39 Redaktionen förbehåller sig rällen att redigera allt material. Fritt Fram - OÖM SJÄLV 40 ATERGIVANDE av textinnehållet FLYGvapen-NYTT medges - källan önskas så fall angiven. Lärdomar från en utskjutning 41-42

ADRESS: TELEFON : Bra Gjort! 43 FLYGvapen-NYTT 08/679500 Flygstaben/Press ankn. 491 1D450 STOCKHOLM 8D

Första-sldesbilden : Den övre bilden illustrerar hur fältflygare . Gunnar Grah n (Fl) efter sin dramatis ka utskjutning den 21/10 -71 på bår förs i land av sina rädd are, besättningen på trålaren " Vanad is". --­ Den undre bild en togs den 11 /12 -71 , då samma besättning av Flyg­ vapn et erhö ll sina vä lförtjänta belö ningar. Se även sid 43. -Foto : To ni 5 71 Ottosson + Caj e Larson. • ~;-•

Flygvapnet inför 1972

nder det gångna året har mycket arbete tem som uppvisar successivt förbättrad stridsförmå­ lagts ner för att enl det nya planerings- och ga, högre farter, längre räckvidder, effektivare ut­ budgetsystemets mönster ge statsmakterna rustningar etc. De angreppsfall som anbefallts som ett underlag för beslut om försvarets ut­ styrande för vår planering uppvisar presumtiva an­ U veckling under de närmaste åren och in­ gripare som ingalunda tillåtit sin tekniska och tak­ riktningen på längre sikt. Hur försvarsledningens tiska utveckling att avstanna. Om vi skulle göra det­ ställningstaganden kunnat få gensvar hos de poli­ ta toge vi orimliga risker. Risker som kan innebära tiskt ansvariga får vi veta då den nu arbetande för­ att vår kvalitativa styrka är otillräcklig för att ge svarsutredningen efter nyår lägger fram sitt betän­ krigsmakten en fredsbevarande effekt och att vi i kande och då riksdagen i vår har fattat sitt beslut. strid inte förmår hindra att en angripare når sina Varje försvarsbeslut avvaktas med spänning efter­ syften med operationer genom luften. Denna syn som det blir styrande för försvarets verksamhet och har varit vägledande vid Skapandet av dagens flyg­ planering för en avsevärd tid. 1972 års beslut utgör plansystem, som väl hävdar sig i dagens miljö och inget undantag. Kanske är spänningen nu t o m som starkt bidrar till att ge svenskt försvar en ofta något utöver det vanliga. omvittnad respekt i vår omvärld. Samma syn måste vara ledande för framtidens flygsystem . • • För flygvapnets del blir beslutet - direkt eller indirekt - avgörande för ett flertal frågor av största •• Vid sidan av de rent operativa kraven måste betydelse för organisationens och personalens fram­ också beaktas krav på flygsäkerhet, tillförlitlighet, tid. Vår fredsorganisation är under utredning och arbetsmiljö för både flygande personal och mark­ röner inverkan av försvarsbeslutets innehåll betr personal m m som har att göra med en säker och antalet attack- och spaningsförband efter ombeväp­ rationell drift. Även inom dessa områden är det ange­ ning till flygplan 37 "Viggen" och av vad som ut­ läget att tillvarata vad den tekniska utvecklingen er­ talas betr ersättningsanskaffningen till jaktförban­ bjuder. den. Möjligheterna att åstadkomma nödvändiga mo­ De egenskaper som sålunda oundgängligen krävs derniseringar inom stril- och bassystemen blir be­ av vårt jaktförsvar under 80- och 90-talen f o r d r a r roende av de resurser vi tilldelas. Likaså ett flertal en vapenbärare av jakt-Viggens planerade kvalitet. frågor av betydelse för vår arbetsmiljö. • • På samma sätt måste vi betrakta vår utveck­ Den centrala och för resursfördelningen delvis ling inom andra områden. Vi måste analysera vilka styrande frågan är alltjämt valet av efterträdare till egenskaper vår uppgift kräver av oss och anstränga J 35 "Draken". I debatten om vårt luftförsvars har oss att nå den nivån. Det gäller inte bara den ma­ ibland hävdats att JA 37 skulle vara ett alltför exklu­ teriella kvaliteten utan också vårt kunnande och vår sivt val m h t de medel som kan tilldelas det mili­ förmåga att lösa våra dagliga uppgifter. De arbets­ tära försvaret. Som ett alternativ har därför fram­ uppgifter vi står inför under 1972 kommer i n t e att förts och prövats att bibehålla J 35-typen (med vissa bli lättare än det gångna årets. De kommer att ställa moderniseringar) under ytterligare en generation, stora krav på oss. I förvissning om att flygvapnets dvs fram mot sekelskiftet. personal liksom hittills skall visa vilja och förmåga •• J 35 och JA 37 representerar två utvecklings­ att fylla dessa önskar jag alla ett lyckosamt 1972. * nivåer åtskilda av 15-20 års tekniskt framåtskridan­ de. Valet mellan dessa måste ske mot bakgrund av den flyg- och vapentekniska utvecklingen i vår om­ värld. Det är dock denna utveckling som blir be­ stämmande för det hot som våra flygförband kan tvingas möta i framtiden. Vi har idag klara indikationer om hur denna ut­ veckl i ng raskt löper vidare med flygande vapensys­ Stig Noren

3 c 'O'" " tV ~ ;;; 't > VI el O ~ E tV» GI o:: .. o:: VI 'O'" .. J:: ). ;;; el Z o:: I ~ J:: > u II. o o:: ~ tV el c: tV J::

»tV c: c: 'O'" > ;;; el c: ....I"" •

rots att flygvapnet 1940 om­ fattade en central flygskola och nio flygflottiljer fanns inte nå ­ Y got flygvapenförband förlagt norr om Östersund. Detta be­ tydde att halva Sverige låg öppet . . . Med förkrigsårens spökflygningar i färskt minne och genom det allt på­ tagligare krigshotet i norr uttalades från civilt håll i Norrland allt starkare kravet på förläggning aven flygflot­ tilj till övre Norrland. Inför den pla­ nerade utökningen av flygvapnets or­ ganisation framhölls även från för­ svarsstaben angelägenheten av för­ läggning av flyg till norra Sverige. Flygvapnets ledning framförde dock betänkligheter mht bedömda svårig­ heter med rekrytering, avlägsen pla­ cering av personal, ökade underhålls­ kostnader, tidskrävande resor m m och föreslog att i likhet med tidigare be­ accepterade och anlände till Luleå i gränsa förläggningen av flygförband juli 1942 och kvarstod som chef vid till Norrland till kortare tidsperioder F21 fram till sin slutliga pensionering för övning och utbildning. - De norr­ ""ni.,ti,n"n 1946. (Jfr fig l, sid 5.) ländska malmfälten m m hade ju skulle heta Norrbottenso Flygbaskår, markstyrkorna att förlita sig till ... "F21", och uppsättningen skulle påbör­ ~ • Till följd av den uppgiftsbegräns ­ jas l juli 1941, vilket också skedde. ­ Men till slut resulterade kraven ning som flygbaskåren fick från bör­ Med 1942 års försvarsbeslut tillkom en kompromiss som beslutades av jan kom flygplantilldelningen att bara bildandet av Övre Norrlands flygbas­ 1941 å rs vårriksdag. Den innebar: omfatta ett fåtal lätta skolflygplan ­ område, varigenom F21 även fick upp­ el en permanent flygbasorganisation främst avsedda för allmän flygträning giften att svara för tillsyn och under­ skulle uppsättas med förläggning för till F21 stationerad flygande per­ håll av flygfälten i övre Norrland. till Kallax; sonal. En av pionjärerna inom svenskt flyg, En flygambuJans tillfördes i tidigt el uppgifterna skulle vara att betjäna överste GÖSTA von PORAT (som bl a skede och kom att fylla en mycket till Kallaxbasen för övningar till­ varit chef för 4:e flygkåren, F4 under angelägen och omfattande transport­ fälligt förlagda flygande förband dess uppbyggnad och som avgått med uppgift inom ett område som omfat­ • vid försvarsberedskap och krig upp­ pension hösten 1941) ombads av nyut­ tade mer än 1/ 3 av landets yta och sätta och tillhandahålla basförband nämnde chefen för flygvapnet general som innesluter huvuddelen av fjäll­ vid krigsflygfält i övre Norrland Bengt Nordenskiöld att återinträda i och ödemarksområdena. Ambulansen och betjäna till dessa fält förlagda tjänst som överste på stat och som chef var under lång tid stationerad i Boden flygförband. för Norrbottens Flygbaskår. von Porat och mer än 2.000 sjuktransportuppdrag

4 NORRBOTTENS FLYGFLOTTILJ:

~ En flygflottilj i annan miljö ... och i stark utveckling. Ett flygförband som lång­ samt men säkert vuxit till en av flygvapnets störs­ ta flottiljorganisationer. ~

• Kårchefen överste Gösta von Pora! tillsammans med norsk-amerikanske översten Bernt Balchen - då chef för det 1945 baserade Dakotaförbandet, Iyp DC-J, på F21 .

utfördes innan verksamheten upphör­ tangplanen (med beteckning S 26) ­ de. I och med att den civila flygverk­ utrustade med kameror för flygspa­ samheten utökades kunde sj uktrans­ ning. porterna med flyg överföras på civila F21:s första flygande förband blev myndigheter. Så småningom erhöll således en flygspaningsdivision - ett F21 några exemplar av för transport öga mot presumtiva fiender i norr. ombyggda B 3:or, vilka under åren 1953 ersattes S 26:an för ett år framåt 1948 - 58 bildade flygvapnets trans­ med brittiskbyggda "Vampire" S 28. • Nedan en TP 4 Beechcraft, som un­ der många år utgjorde flygambulans portflotta. Dessa byttes senare ut mot Men redan 1954 erhöll divisionen S 29 vid F21 . TP 81 (Grwnman "Goose") och TP 46 "Tunnan", som blev trotjänare fram (DH "Dove") och därefter TP 83 (Per­ till 1966 - och därför också förärats cival "Pembroke"). (Jfr fjg 2.) en plats som vägvisare vid infarten till F21. Värdig efterträdare blev 1965 det toppmoderna spaningsflygplanet S 35 E "Draken". Dagens snabbe spejare och "registrator". V'cen 1949 e,­ Tillkomsten aven flygande division höl! F21 sin första flygdivision. Flyg­ vid F21 innebar ett första steg mot en planen utgjordes av svenskbyggda flottiljorganisation. Men ännu haltade SAAB S 18 A och de i andra världs­ en jämförelse med normaUlottiljens Fig 2. kriget välbeprövade amerikanska Mus­ tre divisioner betänkligt och övre Norr- •

5 ~ lands luftförsvar måste helt baseras ~ • Radar fanns ännu inte i nämnvärd på tillförsel av jaktförband från söder. u tsträckning och stridsledningsmöjlig­ heterna var i det närmaste obefintliga. Genom 1948 års försvarsbeslut påbör­ jades överföringen av den optiska luftbevakningen från armE!O till flyg­ lygbaskårens F vapnet. Detta skulle för F21 komma uppgift var från bÖlian att hålla bas­ att innebära ansvar för luftbevak­ förband vid Kallax och krigsflygfäl­ nings- och stridsledningsverksamhet i ten i övre Norrland och att under kor­ övre Norrland, ett område som omfat­ tare tider betjäna flygförband som tar mer än 40 proc av hndets yta. förlades till dessa fält. - Det första basförbandet organiserades den 15 ja­ Utbyggnaden av strilorganisationen nuari 1942. Under främst 40-talet l::e­ har fortlöpande pågått under hela 50­ • SpanJngs-Tunnan, S 29. tjänades flygförband förlagda korta och 60-talen med anpassning till av tider till Kallax, Nordmaling, Boden, flygplan- och vapenutveckling ställda Kalix, Malmberget och K iruna. krav. Detta medger s tändig övervak­ Erfarenheterna härav visade att det ning av luftrummet och stridsledning var angeläget att bibehålla denna med modern datateknik. Härigenom verksamhet för att pröva flygmateri­ anses grundvillkoret för avvisning vid elens funktion. Men naturligtvis även gränskränkningar, och försvar mot för att bereda flygande förband ut­ överraskande anfall, ha fyllts. bildning under mera utpräglade vin­ terförhållanden än i Syd- och Mellan­ sverige och för att den fl ygande per­ sonalen skulle lära känna områdets geografi och kunna navigera över vin­ F21 terlandskap. hade från början att arl::eta med myc­ Denna tjänande verksamhet skulle ket begränsade resu rser i förhållande komma att förbli ett bestående särdrag till uppgifterna. Personal- och materi­ i F21:s verksamhet. Sedan dess håller elbehov syns ha tillgodosetts med den F21 ständigt - oc h som enda flottilj förtursrätt som flottiljnumret angav i flygvapnet - en basbataljon orga­ och F21 hade svå ri ghe~e r att vin­ niserad för betjäning av gästande för­ na förståelse för sina speciella problem. band under större delen av året. Ba­ Ar 1957 inträdde en viktig föränd­ taljonen är förlagd främst vid Heden­ ring i och med att 4:e fl ygeskadersta­ basen men även vid andra krigsflyg­ ben förlades till Luleå. Staben fi ck baser i övre Norrland. Verksamheten sina tjänstelokaler inom F21:s flottilj­ tar sikte på att så långt möjligt efter­ område, varigenom F21 för första likna fältmässiga förhålhnden i en gången kom att stå i den direkta övningsmiljö som är ytterst angelägen blickpunkten för en högre stab - i för förband, som från ett krigsinled­ sanning ett kontrasterande förhållande ningsskede måste kunna utveckla en jämfört med tidigare då närmaste optimal insats. högre stab låg ca 100 mil söderut. F21:s problem blev härigenom väsent­ ligt mer uppmärksammade och E4:s stab torde i mycket h :ig grad ha bi­ dragit till F21:s fortsatta utveckling lygteknikens F och ökat förståelsen för och beaktande snabba utveckling kom snart att med­ av särförhållandena i Norrland. föra helt andra krav på fl ygbaserna. Under 50- och 60-talet ersattes de I takt med flyg-, bas- och stril­ gamla krigsflygfälten med ett fleli.al e e organisationens utbyggnad har verk­ moderna flygbaser, vilket i hög grad stadstjänsten utbyggts för att kunna ökade kraven på F21 betr förvaltning motsvara de krav på tillsyn, underhåll och underhåll, utbildning och organi­ och förrådshållning av flygmateriel sation av basförband - både för freds­ som organisationstillväxten krävde. och krigsförhållanden. Tillkomsten av F21 blev med ens enda flo ttiljen i lan­ egna fl ygförband vid F21 fordrade dets största luftförsvarssektor, varför även utökning med baskompanier vid förråds- och underhå llstjänsten tvangs Kallax för betjäning av F21:s egna bli av mycket stvr omfattning. flygenheter. Härigenom har även ut­ bildningen av antalet värnpliktiga Vid flottiljens fl ygverkstad utförs vuxit och uppgår numera årligen till arbeten på flera olika typer av flyg­ ca 65 0 man. plan och helikoptrar - bl a även på Under kriget hade vå r luftbevak­ armens helikoptrar vid helikoptersko­ ning utförts med syn- och höriaktta­ lan i Boden. Televerkstaden arbetar gelser från bevakningstorn utbyggda till 80 - 90 proc utanför flottiljen med inom gräns-, kust- och inlandsområ­ tillsyn och underhåll på teleutrust­ dena och i mindre mån även inom ningar vid G-platser, stridslednings­ fjäll- och ödemarksområdena. anläggningar, fl ygbaser och sambands­

6 anläggningar inom ett område som igenom området. Geografiskt är om­ sträcker sig ned till mellersta Norr­ rådet omväxlande och vackert. I öster land. Härvid utnyttjas i stor utsträck­ Bottenviken med en vidsträckt och ning helikoptrar. Men huvuddelen av vacker skärgård. I norr gränsdal­ transporterna måste fortfarande ske gången "Tornedalen" som skiftar från med motorfordon. (Jfr fig 2, sid 8.) vänligt leende jordbruksbygd i SO till F21 mobiliserar 2 - 3 gånger så tundraIandskapets vida, öppna, öde många enheter som en normalflottilj, och karga karaktär i NV. I väster den vilket medför förrådshållning av flyg­ storslagna fjällvärlden, ett myr- och materiel och intendenturmateriel skogstäckt inland genomskuret av grö­ mycket stor omfattning. Materielen är na älvdalar som mynnar ut mot en av beredskapsskäl spridd till anlägg­ leende kust. Mot dessa sommarvyer ningar över hela sektorn, vilket i hög kontrasterar en vinter med allt i vitt grad påverkar resebehovet. Genom det - men med härligt ren luft och oräk­ exceptionella behovet av fordon för neliga vintersportmöjligheter. Televerkstad 4:s och F2l:s mobenhe­ Ärstidsväxlingarna är abrupt mar­ ter omfattar fordonsparken ca 300 for­ kanta - korta höstar och vårar och • Spanings-Draken, S 35 E. don. med måttlöshetens rikedom av ljus eller mörker under sommar och vin­ ter. Under mörkaste midvinter rullar solen strax ovan horisonten och dags­ ljuset varar i ca tre timmar, medan midsommartiden så när bjuder mid­ ntill60-talets bör­ I nattssol även vid Luleå horisont. Den jan hade F21:s organisation vuxit till som inte nöjer sig med detta har att ett av flygvapnets största fredsför­ åka 11 mil för att nå Polcirkeln. band - utom betr antal flygförband. Men hösten 1961 fick F21 sin andra ~ @!) F21 ligger i en landsända med ett flygande division. Det blev en allvä­ markant minskande befolkningsunder­ derjaktdivision utrustad med flygplan lag. I dag har Norrbottens län en J 32 B "Lansen". J 32 B ersattes 1969 folkmangd på ca 280.000, vilket mot­ med vårt modernaste jaktflygplan J 35 svarar en mindre del av Stockholms "Draken", vilket även innebar en för sovstäder. Men ändå är det en siffra F21 angelägen standardisering till en som inte ser ut att kunna bibehållas. huvudflygplantyp. Lokalrekrytering av värnpliktiga är Vad man i övre Norrland länge nog därför inte möjligt till mer än ca 50 starkt önskat - nämligen att få en proc. Omkring 40 proc av F21:s vpl egen flygflottilj - kom alltså att för­ kommer numera från Mellansverige. verkligas först genom tillkomsten av Många måste därför nödtvunget göra ovan nämnda jaktdivision. F21 kunde sitt varnpliktår vid F21 och får lov så upphöjas till rang och värdighet att narrnare erfara Norrland. Vi tror av flygflottilj, vilket skedde 1 juli att det ger upplevelser, kunskaper och 1963. Övre Norrland fick därmed en förståelse för bibehållande av ett division luftförsvarsjakt omedelbart Norrland med bestående samhällsbild­ tillgänglig för avvisning vid gräns­ ning och värden, varda att försvara.• kränkningar och till försvar vid över­ raskande anfall. Det är först från den­ Bertil Almquist na tidpunkt som luftförsvarssystemets olika komponenter fått en sådan ut­ F21 är en jakt- och spaningsflottilj. byggnad, att Sverige effektivt kan för­ Personalstyrkan uppgår med alla de­ väntas hävda sitt luftrum även i övre tacherade enheter inräknade till ca Norrland. Utökningen av F21:s orga­ 1.500 man uppdelade på kategorier enl nisation och verksamhet till flottilj­ följande: storlek kan med rätta sägas ha gått • Skjututbildning vid 4:e komp. långsamt, men har dock hela tiden Off och vederlikar 60 75 gått i expansionens tecken. Även idag Uolf -,,- Ubel -,,­ 190 då flygvapnet får vidkännas indrag­ Arbetare och civila tjänstemän 535 ning av flera förband, fortsätter F21 Värnpliktiga 625 att expandera. Ytterligare en flygdivision och ett Verksamheten i fred präglas av den baskompani skall tillkomma under omfattande utbildningsverksamheten, 1972. Flygplantypen blir då SK 60, ett mob- och krigsplanläggningen och ge­ flygplan som skall utnyttjas som lätt nomförandet av repetitionsövningar attackplan. Därmed kommer F21 att för ett mycket stort antal förband. omfatta alla de tre flygslagen jakt, at­ --- Förutsättningarna från miljö­ tack och spaning - något av övre synpunkt är rätt annorlunda här i Norrlands eget "FLYGVAPEN". norr. F21 disponerar t ex ett luftrum vars storlek andra tlottiljer bara kan () e Närmaste grannflottilj finns ca drömma om. Skönt att arbeta i - men 45 mil SV-ut. Bara en luftled skär med stort ansvar förknippat. •

7 "* De flygande förbandens stora rörlighet tagits kan nämnas en "line" (enl 10­ kräver för ett optimalt utnyttjande att resur­ pande-bands-principen) föl' modifie­ ringar och en uppdelning av tillsyner, ser disponeras för att snarast efter mobili­ så att efterservice utförs av kompa­ sering kunna ta emot förstärkning med nierna. En försvå rande omständighet flygförband från andra militärområden. Här­ är att de två divisionerna är av skilda igenom skapas möjligheter för snabba flygslag, vilket ger två flygplanversio­ tyngdpunktsförskjutningar av flygstridskraf­ ner med i vissa fall stora skiljaktighe­ ter. ternas insatser. * Lokal uppsättning av basförband är en viktig förutsättning för att tillgodose dessa grundkrav. Ansvarsområ­ dets storlek - mHo ÖN - i förening med MObansvaret är kraven på betjäningsresurser har medfört stort. PW1kinsatser från CFV:s sida i att F21 ålagts ett mycket stort mobilise­ form av tillfälliga personalförstärk­ ringsansvar. U 1;:{ U ningar har inte alltid medfort avsett resultat, då kraven på organisations ­ och lokalkännedom är förutsättningar för ett resultatbringande arbete. Mob­ arbetet har nu ytterligare aktualise­ rats genom nya K- och P-tabeller. Det arbetas hårt på att komma i fatt på alla punkter, men kraven från andra verksamheter gOl' att planen måste overtogs från andra f10ttiljer samti­ läggas u t över en lång tidsperiod. digt som omfattande modifieringar in­ Det som gör största ingreppet i verk­ fordes. Av naturliga skäl fanru; också i samheten är som på andra förband och flera fall ett stort tillsynsbehov. Detta krigsförbandsövningar. KFö är särskilt klimatologiska förhållanden gOl' milo i forening med ett besvärligt motor­ hårt belastande. öN till ett lämpligt område for ov­ läge 1970 forsvårade avsevärt flygtids­ De berättigade kraven på effektiva ningsverksamhet och utprovning av produktionen. En hård satsning på och väl planlagda övningar innebär ett materiel. Detta innebär särskilda krav priol-iterad fJygtidsproduktion i fore­ omfattande planläggningsarbete. KFÖ- dels på utnyttjande av flygbaser, dels ning med olika rationaliseringså tgärder på personal och materiel. I gengäld får har gett ett forbättrat läge. Framtiden flottiljen många nyttiga erfarenheter ser ljus ut men kräver även fortsätt­ samtidigt som de gästande får insyn i ningsvis hog prioritet for flygtidspro­ Fig 2. vår verksamhet och de särpräglade duktionen. Bland de åtgärder som vid­ forhållandena. Bastjänstorganisationen är omfattan­ de. Övningsbasbataljonen reduceras under en kortare tid av året till en bastropp. Resterande personal kommer då att förstärka (... som alltid) kompa­ nierna på Kallax. I motsats till de flesta övriga flygva­ penforbanden är personalläget i stort sett gott. Men 1971 års omplaceringar samt kommande behov för det tillkom­ mande SK 60-kompaniet inger oro for en eventuell nedgång .. '? !

•• Ombeväpning från flygplan 32 till flygplan 35 har (som tidigare nämnts) nyligen genomforts. Flygplan

8 verksamheten kommer därför under lång tid att binda stora delar av resur­ serna, vilket ger minskad kraft åt öv­ Flygande förbandens rig verksamhet. Krigsförbandsövning­ arna ger dock många positiva effekter, som verifierar repetitionsövningssyste­ rörlighet mets värde.

•• Antalet värnpliktiga vid F21 är stort och kräver en stor utbildnings­ kräver organisation. Ombyggnad av kaserner och bristen på skjutområde samt en del andra anordningar försvårar, vilket dock till viss del uppvägs aven god • • • inte bara tillgång på instruktörer. Betydande problem orsakas av att en stor del av de värnpliktiga kommer från Mellan­ BRA bastjänst sverige. De stora avstånden till hemorterna medför en ökad psykisk bebstning för de värnpliktiga. Ett stort antal ansökningar om för­ flyttningar inkommer - varav ett fler­ tal måste bifallas, vilket ger stark va­ riation i vpl-tillgången. Som ett gläd­ j ande bevis för ökad förståelse för de - medför ofta återkommande perso­ värnpliktigas trivselproblem kan an­ nalbyten, vilket trots uppenbara för­ delar på sikt belastar förbandet. Ut­ föras den nya kasernens utformning n del av dessa E bildningsbehovet ökar och kontinui­ med en långt större generositet i ut­ problem uppstår även för befälet ... teten blir försämrad. Avstånden är rymmen och sanitära anordningar än Övre Norrlands särart såväl vinter­ stora, resor tar lång tid och medför att tidigare. - (Se även följande artikel som sommartid har mycket nytt att er­ personal oftare än normalt är borta (sid 10), som helt ägnas personalvår­ bjuda. För de allra flesta blir tiden här dande insatser för de värnpliktiga.) samtidigt, vilket medför ökat arcete för uppe givande och oförglömlig. För alla och verkar slitande. Miljön krä­ många är dock rötterna kvar i andra ver speciell inriktning av utbildning­ delar av Sverige. Kravet på byten av en och ger såväl positiva som negativa befattningar - liksom principen om bieffekter. begränsad tid för tjänstgöring vid F21

Vi ser nu framför oss en tid med ökad KFÖ-verksamhet, uppsättning av ett SK 60-kompani, utökat krigsorga­ nisationsansvar mht SK 60 och till­ kommande krigsbaser. Omfattande byggnadsåtgärder både i fråga om ny­ byggnad och renovering pågår. Dessa åtgärder medför ökat arbete av sti­ mulerande art, då det innebär för­ bättrade arbetsförhållanden. Planlägg­ ningsarcete pågår med liv och lust och personalens positiva inställning och ar­ betsglädje ger goda resultat och för­ hoppning om en positiv utveckling. •

Sten Norrmo

9 F

de Övertorneå och den omkringliggan­ blomstrar. Marknaden är stor vinter­ de bygden. En utflykt gjordes till Ar­ fest i Jokkmokk. Nästan hela samhäl­ masj ärvi, bl a känt för en tragisk färj­ let är engagerat i detta unika vinter­ * * Som en följd av ut­ olycka under andra världskriget. Man evenemang. flyttningen från Norr­ fick tillfälle att tala med ortsbefolk­ Arvidsjaur var resmålet för mars land och därmed sam­ ningen och några kunde berätta om månads skidresa. Inkvartering skedde manhängande minsk­ händelserna kring olyckan i Armas­ i Laponias annex. Arvidsjaur har på ning i befolkningsunder­ järvi. - Lördagskvällen gav tillfälle Vittjåkksfjället en fin tekllikbacke (med till dans och kontakt med Tornedals­ lift) som även passar nybörjare. Till­ laget, får F21 en stor del ungdom - dels i Övertorneå och dels fälle gavs till besök i den gamla stug­ värnpliktiga från Mälar­ på den finska sidan, där man på berget bebyggelsen i Arvidsjaur och på lör­ dalen. Detta medför på­ Aavasaksa anlagt dansbana och serve­ dagskvällen deltog alla glatt i den mas­ tagliga fritidsproblem ring. (Töser har j u i alla tider ägt den kerad som anordnats på Laponia. Mera särskilt under de helger förunderliga förmågan att tjusa och teknikåkning vidtog på söndagsför­ bedåra oss män. En trivsel- och per­ middagen och den avslutande flera ki­ de värnpliktiga inte får sonaIvårdande faktor värd guld ... på­ lometer långa utförslöpan ned till sam­ fri hemresa * * * stod flera vpl.) - Under resan passe­ hället satt bra. De flesta stod likväl ... rades Polcirkeln och polcirkelcertifikat delades ut. • • I april gick resan till Hemavan Nästa resa gick till Gällivare. Inkvar­ med inkvartering i Björnbergsgården tering skedde i en fritidsanläggning. "Klippen". Avresa från F21 skedde en LKAB visade delar av sina anlägg­ torsdagsmorgon. Efter ca tio timmars ningar. Bl a besöktes gruvan och man bussresa anlände deltagarna lite trötta gavs tilUälle att studera miljön och och mycket hungriga till "Klippen". F ö, "" gö" fet­ följa det "gruvliga" arbetet under jord. Inkvartering och middag och sedan tiden under dessa helger intressantare Därefter följde det för en Gällivare- "gardinen ned". - Fredagen bjöd på har F21 för några år sedan startat för­ fint väder med slösande vårsol och två sök med utflyktsresor. De forsta av skidutflykter till närbelägna fjäll hann dessa resor hade karaktären av kom­ man med. Solen gassade och efter nå­ binerade övnings- och utflyktsresor. gon timme var samtliga deltagare mer Man besökte Abisko och vandrade eller mindre kräftfärgade i ansiktet. Kungsleden under höstsäsongen och Skidturerna satt ordentligt i benen åkte skidor i Hemavanfjällen under Fördomsfri under kvällen - men blev naturligtvis vårsäsongen. Erfarenheterna från des­ inte till hinder för kvällsdansen på sa resor var positiva. Under verksam­ personalvård Björnbergsgården. "Toneline" från hetsåret 1970/11 utokades resprogram­ Hemavan stod för musiken och alltef­ met ti ll att omfatta tolv fria utflykts­ ter som kvällen gick och traktens flic­ resor för vpl. I första hand är syftet slår väl ut kor anlände uppstod en angenäm att ge meningsfull sysselsättning under "trängsel", som av deltagarna gavs ef­ helger utan fri hemresa och i andra termälet: en lyckad kväll. - Under lör­ hand att visa attraktiva delar av övre dagsförmiddagen hade ordnats med Norrland. Resorna är öppna för alla skidskyttetävIing. Vädret var fortfa­ vpl, men mestadels har det varit "sör­ rande toppen och tävlingen genom­ besökare obligatoriska besöket på det länningar" som deltagit. Vanligen om­ fö rdes i panghumör. Efter lunchen riksbekanta Dundret. Man tog chan­ fattar utflyktsresorna två dagar och är följde teknikåkning och bestigning av sen till teknikträning i s lalom och helt gratis för deltagarna. närbelägna fjäll. Många av traktens man avnjöt den storslagna utsikten till Den första utflyktsresan under 1970/ ungdomar kom till Björnbergsgården en kopp kaffe. Förlustelserna under 71 gick till Övertorneå i november. Ett tack vare den lyckade fredagskvällen. lördagskvällen inskränkte sig till dans trettiotal vpl anmälde sig, varav mer­ På avresedagen hann man med yt­ i Folkets hus, där det manliga inslaget parten kom från mellansverige. Efter terligare några timmars skidutflykt till (tyvärr) torde ha varit oväntat högt lunch i Haparanda inkvarterades del­ Valletjåkko, vilket ytterligare bättrade för en högvinterkväll. tagarna på hotell i Övertorneå. Rek­ på solbrännan. Återfärden skedde via torn för Nordkalottskolan presentera­ Storuman-Sorsele-Arvidsjaur, med middagsrast i Arvidsjaur. "Hemstaden" Luleå intogs vid 23-tiden efter en sär­ I f,bm,d bl" gi­ skilt lyckad weekendövning och en nå­ • Overlorneå - Polcirkeln. vetvis Jokkmokks marknad resmålet. got skrytsam solbränna. Inkvartering ordnades i en skola och Programmet framdeles kommer båda dagarna ägnades helt åt mark­ stort att omfatta samma resmål - plus naden. De fotointresserade hade många t ex fiskeresor till Vidsel, badresor till högtidsstunder genom de exotiska in­ "Norrlands Riviera" j Piteå samt en­ slagen av bl a samer i färggranna dräk­ dagsutflykter till Haparanda för nyin­ ter, travtävlingar med renar m m. Sou­ ryckta. --- Erfarenheterna från venirer av sameslöjdare fann också hu­ dessa utflyktsresor har varit glädjande gade köpare. positiva. De värnpliktiga har uttryckt Marknaden bj ud er på riktig ren­ stor belåtenhet med dessa extra helg­ rajd och samer i sina färgglada dräk­ sysselsättningar. Deltagarantalet visar ter moter upp från hela renskötsel­ att utflyktsresorna har "gått hem". • området i norr. Affärs- och nöjesliv Ake Gel/gren

10 21

i:I i:I En sedan länge fastslagen maxim för Sveriges krigs­ förhållanden än "hemma på plattan". makt är att ingen del av landet skall uppges utan segt öbasbat:s organisation har dock mins­ kats under senare år för att hålla försvar. Detta medförde tidigt krav på flygstridskraf­ kostnaderna nere, vilket medfört mins­ ter i övre Norrland. Av historiken framgår att dessa kade möjligheter till fullt fältmässiga krav möttes med tillkomsten aven flygbaskår. Här­ övningar. Materiel och personal övas med gavs möjlighet att öva flygförband i nordligaste under norrlandsförhållanden - dvs i Sverige. "i:: När sedan F2I erhöll flygande förband en för allt och alla mera krävande miljö av t ex kyla, snö, mörker, tjäl­ togs basbetjäningskapaciteten i anspråk av dessa och skadade vägar och isolering hemifrån. möjligheterna att tillfälligt basera och öva främmande Men" det innebär även tillfällen till förband i övre Norrland upphörde. Flygförbandens fiske- och fjällturer och att allmänt stora rörlighet krävde dock möjlighet till fortsatt ut­ kunna bekanta sig med övre Norrland. bildning och övning i de skilda miljöförhållanden som Heden är även den nordligaste an­ halten för "Rajden" - vanligen det kan råda i Norrland, varför behoven av tillfällig base­ samiska begreppet för samernas års­ ring i milo öN kvarstod. i:I i:I i:I tidsflyttningar med renhjorden. Be­ greppet täcker emellertid här sydför­ bandens dagliga övningar i Norrland. Flygförband startar från sin hemma­ flottilj, anfaller skjutmål vid Junkön eller Nausta, landar på Heden för tank­ ning, laddning samt mat och måhända några minuters " relaxing" i vårsolen. Sedan bär det åter hem till det egna förbandet.

•• Heden har även blivit ett cent­ rum för prov av olika verksamheter och materiel. Som exempel kan näm­ D ,tt. i fö"ning nas köldprov och maskeringsprov. med F21:s stora mobansvar födde tidigt Denna verksamhet är särskilt stimule­ tanken på ett speciellt basförband för Satellit­ rande eftersom den ger möjlighet till vinterbasering m m inom milo ÖN. En glimtar in i framtiden. övningsbasbataljon ("öbasbat") skapa­ Tjänstgöring vid "öbasbat" tycks för des och Gunnarn valdes som huvudbas flottiljen de flesta vara stimulerande och efter­ för verksamheten, som koncentrerades traktad genom den omväxling som en till vinterhalvåret. "öbasbat" avsågs mera fältmässigt upplagd verksamhet som förstärkning för F21:s övriga bas­ erbjuder och genom täta byten av ba­ tjänstverksamhet för resten av året. ser och förband. Bataljonen utgör en I början av 60-talet utökades "öbas­ utmärkt skola för personal med place­ bat:s" organisation för att medge ut­ HEDEN ring inom bastjänstområdet, såväl i bildning och övning, som så långt krigs- som fredsorganisationen. • möjligt skulle motsvara krigssituatio­ nens fältmässiga förhållanden. Heden valdes till huvudbas för verksamheten, som utsträcktes över större delen av året för att bättre kunna tiIllgodose de ökade önskemålen om baseringsmöj­ ligheter i Norrland. Ytterligare till­ komna krav på baseringsmöjligheter • En F16-grupp "relaxar" i Rajdengungan. har medfört att "öbasbat" under kor­ tare tider även ambulerar mellan Gun­ narn, Vidsel och andra baser. Detta har medfört ökade uppgifter men även sti­ mulans för personalen genom omväx­ ling i miljö och ökad erfarenhet av de olika baserna. Bataljonen ger den allmänna service som fordras för alla de flygförband som bedriver övningar vid dessa ba­ ser. Den speciella servicen ges av bas­ förband ur gästande flottilj . •• O ,ning.m. b,­ drivs under mera fältmässiga yttre

11 * * Vid framtagningen av flygvapnets nya skolflyg­ plan, SK 60, framstod tidigt de alternativa använd­ ningsomri!ldena. Härvid avsi!lgs främst flygplan Projektet SK 60:s utnyttjande som lätt attack och för vissa spaningsuppgifter. En genomgripande utredning har slutförts, där si!lväl freds- som krigsorganisa­ tion klarlagts. BI a har lokaliseringsskäl medfört SK 60 att beslut fattats att förlägga en övningsdivision till F21. ***

• Den nya hangaren. F

B eslut fattades Genomgång av personalläget har vi­ 1970 med sikte på uppsättning av sat att behovet av all markpersonal ­ fredsdivisionen hösten 1972. Varken officerare undantagna - torde kUJilla hangar- eller kasernutrym.rne m m vid tillgodoses genom F21:s försorg. Detta F21 var dimensionerade för att kunna sker genom omfördelning av nuvarande ta emot det nya förbandet. Projekte­ personal och genom nyrekrytering av ring och det statliga byggnadsförfa­ hjälptekniker. På detta sätt bör också randet m m gav inte den tänkta tids­ statsmakternas lokaliseringspolitik bäst planen någon chans. Endera måste sät­ gynnas. Naturligtvis kommer ett stort tas ur spel. I detta fall fick byråkratin utbildningsbehov att bli följden. Ge­ ge vika och beslut fattades om att en nom att sprida ut rekryteringen över 37-hangar i likhet med den som bygg­ ett par år kan dock även dessa pro­ des på F4 även skulle byggas på F21. blem lösas. - Arbetet startade strax före jul 1970 och nu är hangaren under tak - även Tillkomsten av SK 60-förbandet har väggar, golv och värme finns. En medfört en febril verksamhet vid F21, ovanligt mild vinter 1970-71 har un­ och administrationsområdena har ge­ en verksamhet med många positiva in­ derlättat byggenskapen och inflyttning nom den nya kasernen blivit mycket slag. Fl'am till sommaren 1971 domine­ bör kunna ske enl plan. koncentrerade. Kasernbygget har på­ rades byggnadsverksamheten genom börjats under hösten och beräknas va­ byggnadsställningar ~ många, långa Lämpligt utformad kasern fanns inte ra färdigt ungefär samtidigt med han­ och djupa ledningsgravar, sönderskur­ att erbjuda från Fortifikationsförvalt­ garen. na vägar, hårdgjorda plattor och ningen utan en ny typ ritades. Den enorma sandhögar. Huvuddelen av des­ fastställda ritningen innebär ett ny­ •• Tillkomsten av SK 60:s krigsdivi­ sa grovarbeten är nu färdiga och flot­ tänkande, som kan komma att bilda sioner medför krav på olika basför­ tiljområdet kan återges ett färdigpla­ mönster för framtiden. Kasernen rym­ band. Ansvaret för en stor del av des­ nerat utseende. mer 144 värnpliktiga och har dessutom sa förband torde komma att åläggas särskilda utrymmen för befäl. De värn­ F21. Konsekvenserna av detta har be­ •• Under kommande år (1972) skall pliktiga bor 12 och 12 i "lägenheter" lysts av SK 60-utredningen. Innan man så utbildning och uppsättning av flyg­ bestående av två sovrum och ett dag­ sett de nödvändiga förstärkningarna i och basförbandet påbörjas. Då får vi rum samt särskilda sanitets- och för­ vår fredsorganisation, hyser vi på F21 glädjen av att engagera oss med den varingsutrymmen. Tidsfaktorerna har berättigad oro över otillräckliga resur­ inspirerande verksamhet som till­ dock medfört att placeringen kanske ser för planläggning och mobförbere­ komsten av nya förband alltid med­ inte blivit den absolut bästa. Läger­ delser. för. •

12 i:J i:J Prov av flygmateriel under vinterförhållanden har bedrivits sedan många år tillbaka och erfarenheterna har visat att det är angeläget att så sker innan ma­ terielen går ut till förbanden. Det har varit naturligt att F21:s nordliga läge utnyttjats för denna verksamhet. Tidigare förlade Försökscentralen (Fe) och SAAB vinterflygproven till Kallax. Dessa har nu i stor ut­ sträckning flyttats över till Vidsel. i:J Det är dock VINTER inte bara flygplan som vinterprovas utan även annan materiel och behovet av provverksamhet har ökat allt eftersom markmaterielen har blivit mera kompli­ cerad och omfattande. Erfarenheterna är många av de problem som uppstår då fordon, varmluftsaggre­ gat, beredskapsaggregat ffi m skall sättas igång i ky­ PROV lan. Enbart utprovning i klimatkammare syns inte ha givit tillfredsställande resultat. )~ j~ i:J

21 och tänkbara som ersättare för den äldre generationen slungor. En avis­ ningsanläggning för i första hand sop­ rovverksamhe­ P blåsmaskiner avses efter genomförda ten började för ca 15 år sedan med att prov att anskaffas till samtliga flottil­ FF:UHD, numera FMV-F:UHD, bör­ j er -- förhoppningsvis redan denna jade lägga ut smärre provuppdrag på vinter. F21. Omfattningen av dessa prov har stadigt ökat och numera organiseras en • Rolba 260 - den nya snöslungan, där provgrupp för att utföra uppdragen. löraren slller Iramlör snösträlen. Provgruppen a rbetar på uppdrag av FMV-F, men sorterar under F21, avd märkliga 6. Från början tillfördes F21 en tj änst kombination av J 32 B och snöröj­ som basmaterielingenjör, vars uppgift ningsmaskin (som tidigare figurerat i bl a var att genomföra denna utprov­ FV-NYTT) har genom fortsatta prov ning med hjälp av F21:s övriga perso­ kunnat vidareutvecklas, men är ännu nal. Att lösgöra F21:s ordinarie per­ inte helt färdigutprovad för att tas i sonal för detta har emellertid varit tjänst i full skala. svårt. Genom tillfälliga kommende­ Beredskapsaggregatets startsvårig­ ringar av till en början flygtekniker heter har genom omfattande prov vi­ och sedan även yngre flygingenjörer sat sig i första hand bero på bristande har man vinter föl' vinter klarat pro­ kännedom om handhavandet, men även blemen med en provisorisk organisa­ på att materielen är känslig och svår­ tion. justerad. Gruppen fick en fastare organisa­ •• Visst ligger F21 tillräckligt långt tion 1970 genom att särskild personal norr ut för att kunna erbjuda bistert fick anställas. För närvarande består vinterklimat, men för att få så lång gruppen aven basmaterielingenjör, en vintersäsong som möjligt h ar verksam­ provledal'e (lån från FFV/ CVAö), två heten förlagts till Kalixfors vid Kiru­ civila tekniker samt korttidsanställd na. Vintersäsongen förlängs härigenom personal, vars antal beror på antalet med ca två månader och man kan ar­ provobjekt. beta ostörd av flygtrafik och annan •• Bland provobjekten har under verksamhet. P å Kalixfors disponeras • Modifierad J 32 B - blåsaggregat senare år snöröjnings- och fältarbets­ för röjning till " black top". den gamla stationsbyggnaden, ett lad­ materiel dominerat. Men avsikten ä r värn och flygfältsområdet. Byggnader­ att provgruppen skall kunna svara för na uppfyller (även om de är i dåligt utprovning av all sorts basmateriel. skick) i stort det behov av utrymme, Den gångna vinterns provuppdrag ut­ som 1::ehövs för verksamheten. När­ gjordes av inte mindre än ca 20 olika heten till Kiruna med flera kvalificera­ objekt. de verkstäder och ett militärt förband Flera typer av snöslungor har pro­ bidrar till att göra plat>:en lämplig. • vats, mestadels av utländskt fabrikat Bo Nor/m

13 • 1/4 av Sveriges yta är F21-spanarens arbets­ omrade . ..

F

rare på bägge sidor kölen förbereder nödförfarande genom att landa på var­ Jätteområden andras baser. I medeltal en roteland­ operativa ning per månad samt veckovisa åter­ kraven på förbandet ger föga utrym­ kommande förbindelsekontroller i luf­ utan me för grundutbildning av flygande ten - plus dagliga telefonkontakter för personal. Därför är den personal som information om förhållanden, som kan trängsel behöver tillföras som regel utbildad och påverka flygsäkerhetssamarbetet. • får på F21 endast en skolning till norr­ ländska förhållanden. Betr den lätta En attackdivisionen kommer dock viss • F21:s övningsområde - som jämförelse taktisk skolning och utprovning att utprickat på karta över Sydsverige. ske . Flygförbandens övningsområde är väl tilltaget och utgör 1/4 av Sveriges att avstånden i norr är stora. Visser­ yta. Gott om luft finns därför att er­ ligen blir det en vana att 30-milaresor bjuda gästande förband utan att någon mellan olika objekt kan vara normala trängsel uppstår. Framför allt finns här halvdagsförrättningar. För att i möjli­ fortfarande goda möjligheter att ge­ gaste mån förkorta avstånden utnytt­ nomföra taktiskt riktig lågflygning ­ i as så långt möj ligt transportgruppens till fromma för speciellt spanings- och TP 83, P emproke - "Silverpilen" kal­ attackförbanden. De stora avstånden lad. Flygplanet tar ca nio passagerare är dock till nackdel vid sämre väder­ och tre besättningsmän, men skulle förhållanden då oftast närmaste aJter­ även om det fl ög både dagar och nät­ nativbas (nödvändig reservlandnings­ ter igenom inte hinna tillgodose alla plats) ligger 45 mil avlägset - mot­ F2l:s transportbehov. Nu begränsas svarande sträckan Ängelholm- Väster­ nyttjandegraden av flygtidstilldelning­ ås. Detta förhållande nödvändiggör ett en - till men för många önskvärda nära samarbete med förbandets meteo­ tjänsteresor. Det "linjenät" som trans­ rologer och förtröstan till riktigheten portflygningarna har omspänt framgår i deras prognoser. Meteorologens upp­ av fig 2 och vittnar om det motive­ följningsområde omfattar även nord­ rade i transportgruppens önskan att norska baser - mht SVENOR-samar­ få modernare och bättre transport­ cetet. Detta är ett välutvecklat flyg­ flygplan för övre Norrland. säkerhetssamarbete mellan Sverige och Flygning över de stora ödemarkerna Norge som med åren blivit rutin. Fö­ och Bottenviken kräver hög flygrädd-

14 • T v: Från "Silverpilens" cockpit. - T h: Hkp:n som ängel.

21

ningstjänst, vilken bestås av förban­ Helikoptern dets två f1ygräddningshelikoptrar. februari 1969 har F21 två HKP 3:or, som i första slav •• Gruppen uppsattes 1967 och har hand är avsedda för underhållstrans­ t o m juni 1971 i sin huvuduppgift porter för den regionala televerksta­ och ängel (flygräddning) ingripit vid 58 fall, den, TV 4. Till en början förekom ofta varav sju militära haverier. På den diskussioner om vad som skulle flygas civila sidan har gruppen bistått vid ota­ mht lönsamhet, tidsvinst etc. Efter liga räddningsuppdrag, varav kan näm­ hand som tiden gått och erfarenheter • Router från F21 till baser i milo ON och NN samt till tlottiljtlygplatser och tält i nas: deltagande i spaning efter två vunnits har man idag nått därhän, att r~orge och Finland. försvW1na privatflygplan i Umeå 1967 en stor del av uppdragen planeras och och Dorotea 1969; deltagande i efter­ beställs lång tid i förväg. Vissa arbeten forskning av 27 försvunna småbåtar, t o m ett år i förväg. Numer finns be­ bl a en som drev över till Finland med hov att inplanera mer arbete än vad de sju personer ombord; 15 ambulans­ två HKP 3:orna f1ygtidsmässigt kan transporter främst i Norrbottens skär­ prestera, trots att det årliga flygtids­ gård och deltagande i efterforskning uttaget f n är på ca 500 tim. av saknade fjällbor. Vid ett tillfälle Som exempel på både tids- och kost­ transporterades sju skadade ungdomar nadsvinst kan nämnas trådnätsprovning till lasarettet i Umeå efter en svår och länkunderhåll. Trådnätsprovning trafikolycka utanför Luleå. genomförs under tiden april-septem­ eer. Här avses kontroll av telefonför­ Under flygning medför de militära bindelser för luftförsvaret. Genom att förarna bl a nödsändare. Efter ett ut­ kontrollera de svårast tillgängliga luft­ hopp startas nödsändaren och heli­ bevakningsstationerna nedbringas till­ kopterbesättningen pejlar sig fram synstiden för ett luftbevakningskom­ och räddar den nöd~täl\de . Ingen fö­ pani till hälften. Denna kontroll ut­ rare har behövt vänta längre än 45 förs varje år och är absolut nödvän­ min på räddning, oavsett om föraren dig. Detta för att kunna hålla tråd­ hamnat i havet eller fjäll- och öde­ nätets tillgänglighet på en från bered­ marksterräng. Till detta bidrar det go­ skapssynpunkt acceptabel nivå i vår da samarbete som etablerats mellan nordligaste luftförsvarssektor, där vin­ helikoptergruppen och rikspolisen terförhållandena ofta tär hårt på linje­ fjällräddningstjänst - med bl a ge­ anläggningarna. [ ~ mensamma övningar. Peo-Wttm-Liv

15 Forts F21 utöver finns SARAH-mottagare och ning. --- Till gästande fö rband för­ en lastkrok (vilken idag är helt tillför­ söker vi sprida samma för~ tåelse för litlig) . lågflygningsproblematiken här uppe, Lastkrokens barnsjukdomar har dock ehuru med växlande fram~ång. Må­ renderat helikopterbesättningen en hända är det dock snart int·~ tillräck­ RadiOlänkstatiO­ tvetydig berömmelse, som än idag då ligt att försöka undvika bebyggelsen, nerna har i en del fall ett sådant läge och då gör sig påmind. - Eller vad då även här uppe klagomal på stö­ att öppethållning av vägar vintertid sägs: En häst hade under förfallotid rande lågflygning förekommer. • måste ske med traktor. Det ta är både nödslaktats Luleskärgå rden och Hä kostsamt och tidsödande under den skulle i helikopterns lastnät forslas till besvärligaste årstiden (dec- febr). För­ Luleå slakteri. Av någon anledning ut­ sök med snöskoter har gjorts, men löstes lastkroken och hästen föl! i ha­ resulterade i att dyrba ra instrument vet från 300 m höjd. Inte nog med att for illa och att en detaljchef tappades cesättningen lovat att hästen skulle .ktdi"'",nen h., bort. .. (sedermera dock å terfunnen J läggas ner försiktigt så att inte slakt­ trots sina blygsamma 10 ål på nac­ och välbehållen). Underha llsansvaret värdet skulle sjunka ... utan dessutom ken anOI' att försvara. ReC'.an första sträcker sig långt utanför den egna talades om olaga fi ske och lake som året vann divisionen gerLeralmajor sektorn, varfö r a vstånden till må nga smakade något i hästväg. • Ramströms vandringspris och man har objekt är ojämförligt stora. Här kom­ Eka sedan dess inte varit utan f'amgång i mer HKP 3:an verkligen väl till pass. att kunna uppvisa god strid ~ ; duglighet. För besättningen innebär verksam­ - Två av divisionens förare erhöll heten många ovanliga inslag. Förutom Aftonbladets guldmedalj för 1969 års flygbragd för att de genom god sin­ planering och genomförande av flyg­ lyg;p.n'n"d'­ ningen måste besättningen se till att F nesnärvaro, flygskicklighet och ut­ vi sionen är utrustad med S 35 E "Dra­ märkt lagsamarbete i luften landat en det finns bränsle utlagt och att perso­ ken" och skall i krig svara för under­ svårt skadad J 32 B "Lansen" (se FV­ nal och materiel för underhåll finns på rättelser om i norr uppträdande fien­ Nytt nr 2/69, sid 34). rätt plats och i rätt tid. I många fall der. Divisionen har i sitt emblem tagit Liksom spaningsdivisionen har jak­ medverkar även besättningen i arbe­ vargen som symbol. För att understry­ ten goda möjligheter till takliskt riktig tena på marken. Bl a har det visat sig ka flygningens karaktär över de norr­ övning, t o m i jaktattack. Pågående re­ praktiskt att vid arbeten med hängan­ ländska vidderna döptes vargen till kognoscering av nytt skjutmEl ger ock­ de last ställa en förare på marken och "Akktu Stakki", vilket är lapska och så förhoppning om ännu bättre för­ låta honom leda arbetet därifrån. Vi­ betyder "ensamma vargen". Och nog dare förekommer det att förarna bi­ hå llanden både i variation o;h mindre står servicepersonalen vid deras arbe­ trängsel med andra förband. ten i anläggningarna när de av säker­ hetsskäl inte får arbeta ensamma. ­ •• Stridsledningsmöjligheterna är Vintertid ger snön avsevärt mer arbete. ojämförligt goda. Här erbj uds dagligen En nerisad länkmast eller översnöad hela kapaciteten aven väl utbyggd och bunkerentre är ingen ovanlighet. modern stridsledningsorgani,ation till en enda jaktdivision. Detta f,jrhållande innebär en mycket god kontakt mellan •• Eftersom verksamheten sker över radarjaktledare och flygfönre. Både områden med ringa eller ingen bebyg­ förare och radarjaktledar.! känner gelse, har helikoptrarna utrustats så osvikligt igen varandra på dsten, vil­ att besättning och passagerare kan ket ger nära kontakt och ett :~ott team­ klara övernattning - antingen den or­ work. Att normalt bara en division be­ sakats av dåligt väder eller av tekniska tjänas av stril innebär möjligheter till fel. Reservproviant för tio man under större frihet övningsuppläggning. tre dagar (renskinn, spade, yxa, såg, Detta fordrar inga besvärande beställ­ snöskor, livbåtspacke, storrnkök m m) ningsförfaranden - vilket ä.r fallet medförs. Någon ofrivillig övernattning vid andra förband. En nlckdel är har inte förekommit, men utrustningen dock att radarjaktledarna .nte alltid har ändå varit till stor nytta vid många få r den mängd ledningsupf,drag som tillfällen - bl a för röjning av land­ ÖGA i NORR fordras för bästa trim. Därför före­ ningsplatser. kommer gärna växeltjänstgöJ'ing i syd­ är piloterna ensamma alltid. De har Vädrets inverkan på flygningen va­ svenska stridsledningscentraler. rierar starkt med årstiden. Under över­ ett spaningsområde från Sundsvall i Flygning över ödemark.;områdena gångstiden från höst till vinter och un­ söder till Treriksröset i norr. Ett om­ kräver att besättningarna s~:all kunna der förvintern tvingas besättningen of­ råde med mycket skiftande landskaps­ reda sig själva under jänförelsevis ta ta sig fram på lägs ta höjd - efter karaktär, med fjäll, skogar, älvar och lå ng tid efter påtvingat utsf·rång eller vägar och älvar. Det är sällan en skärgård. nödlandning. Personalen görs på transport måste uppges och när det En härligt ostörd tummelplats ... bl a grund härav förtrogen med längre vis­ sker är det som regel pga underkylt för flygare. Det finns möjlighet att utan telse i fjäll- och skogsterrärLg. Befäls ­ regn. Då är det bara att landa ... helst större inskränkningar öva havsfJygning, utbildning äger därför rum ~;åväl som­ \';d en telefon, ringa flottiljen, sätta kustangöring, lågflygning och fjäll­ mar som vinter under skif,;ande för­ på kaffet, vänta en timma eller så ­ flygning. Lågflygning är en daglig ru­ hållanden. varefter färden som regel kan fortsät­ tin. F21 har inget speciellt lågflygom­ tas. råde, utan hela övningsområdet är låg­ Sommarövningar i fjällen (bl a med För att underlätta navigering och för flygnings bart pga jämförelsevis kanot) och vinterturer gen(,m Sarek­ kontroll av basernas instrumentinflyg­ glest belägna samhällen. Strävan är massiven är mot den bakgn nden rea­ ningsanläggningar kan en modifierad trots detta att undvika all bebyggelse listisk a övningsuppläggninge r . • PN-59 monteras in i HKP 3:an. Där­ - bl a för att kunna bibehålla den från An, Söl utbildningssynpunkt mycket värdefulla

16 möjligheten till taktiskt riktig lågflyg­ (Fons j UT 1/72.) Utlands­ Automatisk indikering (ör katapullut­ Rolls Royce/ SNECMA Adour (RB, 172/ skjutning. Flygsäkerhetsavd. inom US Navy föreslår införandet aven automatisk indi­ T-260) motorer, som ger 2.270 kp utan och kator, som talar om för pilöten exakt när nytt ca 3.400 kp med ekb. (Startsträckan var vid utlösning av katapultstolen skal! ske. An­ den första flygningen ca 720 m och land­ ledningen är, att antalet katapultstololyc­ kor har ökat. Andelen lyckade utskjut­ ningsträckan ca 900 m.) - - - Japanska ningar har minskat från 90 proc 1960 till försvaret uppges f n behöva 210 överlj uds­ 81 proc 1970. 44 proc av de 36 utskjut­ plan, och T-2 är tänkbar esättare för jakt/ ningar som haft dödlig utgäng är 1970 i kort-kort uppges bero på (ör sen utskjutning. attackplanet F-86F. Preliminärt tillverkas 100 ex, hällten i ground-attack-version och Katapult~tol med behållare. US Air Force Harrier komplement till MRCA. Inom resten skolversion. Kostnaden: har uppdragit ät Fairchild's Republic Di­ RAF är man övertygad om att ett flygva­ Styckepriset har efterhand stigit från be­ vision att utveckla och utprova en anord­ nhg som hindrar benen att slängas ut och pen i en framtida konflikt inte kan ga­ räknade $ 1.835.000 till $ 4.727.000. - Di­ skadas, då besättningen på F/ RF-4 "Phan­ ranteea markstridsunderstöd (clo se sup­ mensioner: Längd 17,8 m. Spännvidd 7,9 m. tom" skjuts ut i hög fart med katapult­ port) om det inte är oberoende av start­ Höjd 4,5. Normal startvikt ca 9.500 kg. Be­ stol. Republic 's system har två elektro­ magneter fäs tade på stolsitsen. Magneten och landningsbanor. Man anser därför att räknad max.fart ca Mach 1.6. Marschräck­ aktiveras när sto.len lämnar flygplanet. Fö­ "Harrier" är den luftpartner till MRCA vidd ca 2.600 km rarens ben hålls på plats under utkast­ som Västtysk land behöver. RAF betraktar ningsmanövern av små magnetplattor, som MRCA i första hand som attack/ spanings­ RAAF rar F-Ul. Royal Australian Air är insydda bakpå G-dräktens byxben. Force kommer att få sina 24 F-I11C bomb­ Remmar och spännen, som tidigare meka­ plan med en andrahands luftförsvarsför­ niskt hållit fast benen vid stolen , kan eli­ måga och kommer därför att främst an­ plan i april -73, d vs omkring 10 år efter mineras. och föraren har större rörelse­ vända sina MRCA för "penetrating any­ det de beställdes. 1963 var priset $A 130m frihet i kabinen. where and hitting anythlng at any time". ($US 146m). Sedan dess har dessa fpl, som Pla,tfallskärmar. En ingenjör i Sydney MRCA anses dock litet för extravagant för finns undanställda i USA, stigit i pris ti ll har konstruerat och utvecklat en serie att sättas in i understödsuppdrag. $A 300 m ($US 333 m ), av vilka $A 205 m fallskärmar av plast. De har tillverkats redan har erlagts av Australien. - Det med både rund och kvadratisk form . De Nytt antiubåtsvapen. Första exemplaret första framgångsrika försöken gjordes 1967. F-4E Phantom plan som störtade vid en Plastfallskärmarna drar inte iit sig fukt av amerikanska flottans nya fartygsbase ­ RAAF-bas förra året kostar Australien och möglar därför inte . De kostar knappt rade antiubiltsplan S-3A har nu rullats ut minst $A 500.000. Australien har lånat 24 hälften av vad ordinarie textilfallskärmar från Lockheed-fabriken i Burbank, Kali­ kostar. sådana fpl fr~n USA i avvaktan på leve­ fornien. Planets uppgift är ubåtsspaning rans av F-lll. Hyran beräknas ligga om­ 3-motorig "Vigilante" föreslås som jakt­ och bevakning av stora havsområden kring SUS 340.000 per år för de första två flygplan! North American Rockwell har fredstid och ubätsbekämpning i krig. S-3A åren och $US 120.000 per år därefter. föreslaget en 3-motorig version av US Na­ vy's RA-SC "Vigilante" som tänkbart jakt­ är u trustat med de mest avancerade elek­ Australien ansvarar under hela tiden för plan för US Air Force, ersättande F-lOl, troniska spanings- och vapensystem USA­ materielen. F-I02 och F-I06. Den tredje motorn skall flottan hittills förfogat över. Planet har enl förslaget placeras mellan de bli da nu­ Automatisk landning. US Air Force har varande J-79-motorerna med 8.100 kp driv­ utfört en försöksserie med ett automatiskt kraft vardera. Avsikten är natw'ligtvis att åstadkomma bättre accelerations- och stig­ landningssystem avsett för transportplanet prestanda. Lockheed C-S "Galaxy". Systemet medger kategori 3 a-plus landningar, vilket inne­ RAF:s "Lightning" hälls kva.r till 1976. J aktplanet F .6 "Lightning" kommer sanno­ bär att sättning och utrullning till stilla­ likt att ingå i RAF längre tid är beräknat, stående kan göras utan yttre referenser. åtminstone till 1976. Planet har genomgått - - Följande resultat, vars värden ligger utmattningshå llfasthetsprov, som visat att tryckkabin och kan utföra spaningsflyg­ tjänstelivslängden kan utsträckas. Skulle väl inom föreskrivna kriterier, erhölls: det visa sig att enstaka plan inte klarar ningar på 12 .000 m hÖjd men även flyga Genomsnittlig avvikelse i sidled: 1 m proven, förutser man att föra över nägra sakta på låg höjd över vattenytan och avvikelse i längdled: 430 m jakt/attackplan "Phantom" för "Lightnings" landa på korta sträckor på hangarfartyg. hemmaförsvarsuppgifter. - D et blir allt sjunkhast vid sättning : svårare att skilja mellan behovet av far­ S-3A drivs av två ftäktrnotorer av typ 0,7 m / s tygsförsvar ("Phan tom" är baserad på General Electric TF-34-2. Lockheeds hangarfartyget "Ark Royal") och landsför­ S-3A-kontrakt med flottan omfattar en se­ Kärvt utvecklingsklimat i England. över­ svarsuppgifter (intercept) längt ute över Nordsjön. - Tillverkningen är i d et när­ rie av ötta prototyper för forskning och skridandet i den angelska försvarsbudgeten maste avslutad, men fabrikationsbandet utveckling samt option pil 191 plan som har medfört, att utvecklingen av nya va­ behålls t v l avvaktan på ytterligare order. skall levereras i fyra grupper. pensystem 1 det närmaste har upphört. Latinamerikanska länder v isar ett visst in­ Royal Navy står för största delen, men ef­ tresse för "Lightning" liksom för "Strike­ Mikoyan "Foxbat" (Mig 23?). En divi­ master". sion sovjetis ka "Foxbat" jaktplan har sta­ tersom Navy's utgifter är knutna till på­ tionerats i Egypten. Under mars-april -71 gående projekt, har i första hand RAF Vem köper P530 'Cobra"'? Northrops jakt­ analyserades ett antal flygningar över fått vidkännas minskningen i medelstill­ plan-projekt P530 " Cobra" skulle kunna egyptiskt om.. ~de, och bl a uppmättes dyk­ delning. Inom RAF är man bekymrad över bli ett av 1970/ 80-talens eHek tivaste flyg­ farten till Mach 3,2 på 19 km höjd. USA plan. Northrop har redan satsat 100 mkr jämför "Foxbat" med Lockheed SR-71 hotet frän det ökande antalet ryska bomb­ inkl 600.000 mantim och 3.000 vindtunnel­ strategiska spaningsplan. plan. Samtidigt har RAF :s försvarsstyrka provtim på projektet. Planets relativt ovanliga aerodynamiska form anses val'a Data och prestanda : sänkts till en rekordlåg nivå; i första h and speciellt lämplig för luftöverlägsenhets­ max startvikt 29,2 ton har NATO:s behov måst täckas. Aktuellt uppgifter. Särskilt betydelsefull är den tjänstetomvikt 15.4 ton behov för RAF är en förbättrad version korta vändradien på låg flyghöjd . Ving­ last 13,8 ton av " Nimrod", en fartygsbaserad version av formen ti.llåter effektiva manövrer vid upp varav bränsle 11,5 ton till 40· anfallsvinkel med ett drivkraft/ spännvidd 13.4 m " Harrier", ett kombinerat skol/lätt attack­ vikt-förhållande på 1 :2. Motorn, Genera! pillorm vingframkant plan och jaktroboten SRAAM 100. RAF Electric JI0I-GE-IOO, var den enda helt innervinge 42° häller f n på med att förse alla sina jakt­ nya motor i denna storleksklass (6.800 kp) yttervinge 38° Som visades på årets Paris-flygutställning. vingyta 60 m' plan med akan (Aden 30 mm och Gatlin,g - "Cobra" har samma snedställda (V-for­ vingbelastning 490 kp/m' 20mm). made) stjärtfena som ryska "Foxbat" samt längd 19,8 m F-14 och F-IS. Beväpningen utgörs av max drivkraft/motor 11 .000 kp Finsk femårig försvarsplan framlagd. En Sparrow- och Sidewinder H och J jaktro­ stigtid 0-11 km max.varvebk 2,5 min parlamentarisk försvarskommitte har (ca botar plus en snabbskjutande M6! kanon. " " "utan ebk 7,8 min aktionsradie norma.luppdrag 1.130 km *) medio -71 ) framlagt ett förslag t ill en fem­ Flygplantyper för "Close Air Support". ') varierar 740- 1.300 km beroende på årsplan för det finska försvarets samman. AI-like!n beskrvier de olika vapenslagens överljudslöpans varaktighet. sättning. Därvid har tonvikten lagts på ny­ synpunkter på flygplatUormar för attack­ FOXBAT :s beväpning kan bestå av jakt­ anskaffning av materiel. Det råder ett uppgifter av CAS-karaktär. US Army vill robotar, raketer och bomber. Primäruppgif­ omedelbart behov av moderna radaran­ ten i Egypten är "air superiority", men ha Lockheed AH-56A " Cheyenne". USAF flygplanet kan anpassas för spanings- och läggningar. och all nuvarande utrustnlng har ännu inte tagit ställning till de olika attackuppgifter. måste ersättas under sjuttiotalet. En flnsk­ förslagen, Northrop A-9A och Fairchild Jakt/ attackplanet "Flogger". Sammandrag byggd prototyp kommer att finnas färdig A-I0A. US Marine har bestämt sig för Haw­ av troliga data- och prestandauppgifter för 1972. Flygvapnet behöver ytterligare två ker Siddeley AV-8A "Harrier". och i en Sovjets variabla vinggeometri-flygplan jakt- och en spaningsdivision. Helikopter­ "Flogger". separat artikel motiverar US Marine utför­ flottan måste kompletteras, och några Spännvidd max 14,0 m ligt, varför Harrier är optimal för att lösa .. min 7,8 m transportflygplan måste köpas. Skolllyg­ deras uppgifter. Bl a påpekas, att genom Längd inkl pitotrör 17,4 m planen av typ SAAB "Safir" måste ersät­ att Harrier kan baseras alldeles bakom Startvikt 14.5 ton tas. Ny kommunikationsutrustning behövs. frontlinjerna och kan f,lyga med ungefär Japanska T-2 flygutprovas. Mitsubishl Nyanskaffn ingskostnaden för luftförsvaret samma last och fart som A-9 resp A-lO, T-2 tvåsitsiga skol/attackplan flög ffg under fem~rsperioden UPPSkattas till 160m är dess "produktivitet" 2-3 ggr större. 20/ 7 -71. T-2 har två licenstillverkade FMK (200 mSkr) . •

17 NASA:s jaktstrids­ simulator

s:l~~rÖer a~~t~~ l slutet av MHS den tvååri­ • McDonnell Douglas' manned IlIght simulator. ga studieti­ den en utlandsresa med i stort följande ford, Connecticut. Detta företag har och visade en fi lm om hur a vancerat ä ndamå l för de tekniska kurserna: nämligen ett nära samarbete med Vol­ denna helikopter kan flygas. att studera krigsindustri som är eller vo-Flygmotor för tillverkning av RM8, • • Ett nytt sätt för tillverkning av kan tänkas bli leveran törer till dvs grundmotorn i "Viggen". Vi fick rotorblad presenterades. Ett Komposit­ den svenska krigsmakten, främst en omfattande genomgång a v grund­ material bestående av borfi(,rer inba­ avseende projektering, konstruk­ motorn JT8D. Den är tillverkad i ett kade i aluminium användes. :3orfibrer­ tion och tillverkning; mycket stort antal och finns bl a i na har en kärna av tungster . Ett skal att genom studium av staber och prov­ DC-9, Super Caravelle, Boeing 737 och av detta material tillverkas ,)ch sedan ningsanstalter med ansvar för an­ 727. Vi fick även se JT9D, dvs den fylls detta med e tt distansmaterial skaffning och u tprovning, ge ele ­ motor som sitter i Boeing 747. Dimen­ som har cellplastliknande karaktär. verna impulser som bedöms vara sionerna på denna motor var mycket Vid rundvandringen i "Resea rch Labo­ av betydelse för deras fortsatta imponerande, men motorns storlek har ratories" v isades tillverkn ngen av verksamhet; sina problem. Som exempel kan näm­ ovan nämnda kompositma-.erial. att genom studieuppgifter i samband nas att man inte kunnat ramtryck­ Tillverkningen går kortfatta' och po­ med besöken ge eleverna ett kom­ tes ta motorn i laboratorium pga den pulärt till på följande sätt. Pi ett hjul, plement till den teoretiska utbild­ stora luftförbrukningen på 500 kg! sek. med den omkrets och bredd :;om tapen ningen vid MHS; Inom Sikorsky Aircraft (som tillhör skall ha, läggs ett lager alJ.minium­ att ge eleverna tillfälle till personkon­ United Aircraft) sker en fortsatt ut­ folie. Därefter lindar man på ett lager takter. veckling av rotorsystemen. Senaste borfibrer. Sedan sprutas aluminium­ Årets resmål var USA och samtliga positiva rön är att man använder två pulver på ytan under det at: alltsam­ tekniska kurser vid MHS (dvs ATKV, motroterande rotorer på samma axel. mans upphettas med ljusbåge eller gas­ ATKF, MTK och FTK) transportera­ Full lyftkraft kan då utnyttjas på de laga. Kompositmateriale t e rhå lls ge­ des med en av FV:s TP 84:or Hercu­ framåtgående bladen och flyghastig­ nom att man lägger ihop ön ;kat antal les, G 71 . Avfärd den 26 juni. Återresa heten kan därigenom ökas väsentligt. lager tape, som sedan pre,;sas ihop. den 9 juli. Väl framme i USA delades Ett system med tre blad på varje rotor För a tt erhålla högsta hållfasthet i g ruppen upp i resp kurser för att bätt­ har vidare v indtunnelprovats i farter flera riktningar läggs tapen ihop med re kunna tillgodose varje kurs spe­ upp till 560 km/ tim. Proven har ut­ fibrerna korsvis. Materialet väntas i ciella intresseriktning. fallit mycket väl. Det nämndes att ett framtiden få en ökad använcning men rotorsystem med fyra blad på varje är för närvarande dyrt, ca 2.000 kr rotor skulle va!'a bästa lösningen. Ett per kg. UNITED AIRCRAFT CORP sådant system skall framdeles provas. Forskning inom området plasmafy­ Vårt första besöksobjekt blev inte - Man redogjorde också för filosofin s ik bedrivs också speciellt inom la­ oväntat United Aircraft Corp i Hart­ kring attackhelikoptern "B1ackhawk" serområdet både av grund- och

18 Med siktet på M/G-23

Organisationen ägnade sig för närva­ rande åt projekt som B-l, F-15, YF-12, A-9 och A-lO. Som grund för • Air to Air Combat Simulator. arbetet ligger bl a hotbildsstudier. Des ­ sa görs för 5, 8 -10, 15 och 30 år. Prognoserna ansågs säkra vid 5 år, av tillämpningskaraktär. Vid vår rund­ en ingående analys av vad som egent­ erfarenhet rätt säkra vid 8 -10 år, vandring visades oss en utrustning ligen händer vid jakt- och kurvstrid som spekulation vid 15 å r och ytterst med vilken man med hjälp av laser göras. Detta är av stor vikt såväl vid tveksamma vid 30 år. - Tre besluts­ åstadkom ett plasma med hög tempe­ utformning av jaktflygplan och lämp­ steg leder fram till att ett projekt går ratur. Det nämndes att temperaturer lig taktik som vid utbildning. till full utveckling. på ca 5 milj OK uppnåtts med en tro­ Utöver detta visades en V/STOL "AF Flight Dynamics L aboratory" lig varaktighet av 50 -100 ms. vindtunnel, där man bl a studerade visade några projekt som man för till­ markeffektens inverkan. Således finns fället höll på med och brottades med. NASA VID LANGLEY AFB en rörlig mark för hastigheter upp till Bl a visades ett system som skulle er­ Det kanske intressantaste objektet som 80 m/ sek. Övriga delar av NASA fanns sätta nuvarande påfyllning av syrgas i visades under hela resan var de jakt­ presenterat i en utställning, där man flygplan_ Man tar luft utifrån och tor­ stridssimulatorer som fanns hos NASA. kunde följa hela utvecklingen inom kar, renar och komprimerar denna. Denna specialsatsrung visar den bety­ rymdprogrammet. Vidare kan nämnas utbytbar slitbana delse man fäster vid kurvstridsområ ­ på däck och ett luftkuddelandstälJ. det. Anläggningen består av två iden­ WRIGHT-PATTERSON AFB Att dessa projekt är genomförbara de­ tiska enheter. Båda delarna är försed­ "AF Logistics Command" är en speci­ monstt-erades välvilligt. Luftkudde­ da med en förarkabin som ät- fixerad ell underhållsorganisation. Nuvarande Iandstället satt dock på ett mycket litet i cent.rum aven sfär, vars diameter är budget 11,9 miljarder dollar. 92 proc av flygplan ... ca 6 m . "Motståndaren" kan projiceras personalen ä r civil och organisationen Dessutom besöktes 17th Bomb Wing, nästan varvet runt på sfärens insida har fem huvuddepåer för materiel i som är utrustad med B-52:or. Besöket med hjälp aven TV-kamera, som fo­ olika delar av hndet och styrs av da­ blev mycket givande - tack vare den tograferar en modell av motståndarens torer med huvuddatorn vid Wright­ goda kontakten "oss flygare emellan". flygplantyp. Denna modell är rörlig. Patterson AFB. Zooming av TV-kameran medger att "AF Institute of Technologi" har till motståndaren kan ses så nära som uppgift att svara för teknisk utbildning MCDONNELL DOUGLAS CORP 100 m. Genom att modellen projiceras på alla nivåer upp till doktorsgraden. Genomgångar och visning koncentre­ på en bild på sfärens insida (förestäl­ Kurserna är skräddarsydda för att till­ rades här till F-4 Phantom. Därvid lande himmel och mark och som är godose USAF:s behov och hålls därför framkom en del uppgifter som man rörlig kring tre axlar) blir presenta­ i dess regi. Ett annat skäl härtill är alt annars inte brukar servera så frikos­ tionen för föraren mycket verklighets­ eleverna måste ha tillgång till allt tigt. • Tillgängligheten har varit 75 trogen. Anläggningen tillåter bl a en­ hemligt material. proc på totalt 4,4 milj flygtim. Alla skilda "dogfights" mellan två förare. "Aeuronautical Systems Division" övriga flygplan i USAF uppvisar 14,2 Med datorer och videobandspelare kan har en studie- och phneringsfunktion. "major accidents" per 100.000 flygtim...

19 rationer i Vietnam, av såväl ameri­ kaner som vietnameser. Främst an­ vänds "Skyraidel''' för attack och OV­ 10 "Bronco" för artiJleriobservationer. ~ Motsvarande frekvenssiffra för F-4 är Dessutom nyttjas C-47, C-119 och C-130 " Hercules" har varit att utveck­ 9,1. - Flygplanet är försett med slots C-l30, företrädesvis under mörker. la flygpl3.net så att det kan starta och med "boundary layer control", vilket Flygplanen är utrustade med sidskju­ landa på 600 m bana med full last ­ sänker planMarten med 25 km/ tim. tande akan och ljusförstärkarsikte, även vid svåra lufttrycks- och höjd­ F -4 går att flyga supersoniskt på som anses vara ett effektivt vapen­ förhållanden. Detta har man lyckats lägsta höjd utan "stability augmen­ system. med genom en rad olika åtgärder. Ge­ tation" - denna utrustning finns dock Därefter visades klimatlaboratoriet nom klaffbl3sning, varvid tillräcklig installerad i flygplanet. som kan ta emot alla idag förekom­ energi erhålls frå n två extra jetmo­ 100 spinnar ingick i utprovningspro­ mande flygplantyper. Försöken med torer monterade i vingpoddar. Dess­ grammet - inga problem uppstod. En c-s "Galaxy" hade nyligen avslutats. utom genom T56A15 motorer och sto­ hel del flygplan har dock gått förlo­ Kammarens innermått är 76 X60 m. ra klaffar av typ dubcelfowlerklaff. rade iförbandstjänst, pga okontrolle­ Temperaturen kan varieras mellan För att förbättra bromsegenskaperna rade flyglägen. Man använder tekni­ + 74° och - 36°. Den relativa fuk­ införs expanderande däck, som i ex­ ken neutrala roder och spinnskärm för tigheten kan regleras mellan 10 och pandera t tillstånd väsentligt ökar an­ ; pinnurgång. - Motorutsläckning har 100 proc. Häftiga regn- och snöfall liggningsytan. Däcken kvarstannar på ibland skett vid robotskott på mycket kan simuleras med vindhastigheter fälgen efter punktering. Start kan hög höjd (20 km). F -4 är sedan två upp till 180 km! tim. I kammaren kan dä rför genomföras med tomma däck. år tillbaka utrustat med anfallsvinkel­ motorerna köras med fullt varv. Spoilers har införts och dessutom mätare med audiopresentation. Syste­ Vid "Flight Test Operations Divi­ stcrre roder. met medger optimal flygning på an­ sion" var försöken i princip uppdelade Stridstekniken under "Big Stick" fallsvinkel "head-up". Erfarenheterna på tre områden: bomb/ transport, jakt/ tyder på att US Army avser att landa är mycket positiva. attack och målrobot. 63 flygplan av ett transportflygplan lastade med regul­ F-4 utvecklas nu till "air superiority flertal olika typer disponerades. Vid jära infanteriförband på landningsba­ fighter" med automatiska slots. Ver­ tidpunkten för vårt besök pågick för­ nor som förberetts av fallskärmsburna sionen benämns F -4E (F) och är av­ sök med bl a en laserstyrd bomb, förtrupper. I plan, stenfri terräng sedd för VästtyskIand. Denna version A-7:ans vapensystem, nattoperations­ uppgav man att det bara behövdes har följande data: T/ W = 0,98, vingbe­ system och AIM-7F. Någon jaktstrids­ en timmes förberedelser, för att land­ lastning 65 psf, ensitsig och försedd robot hade man ännu inte testat. ning med transportflygplan skulle vara med enklare radar. - Som kuriosum • • Vi gavs också tillfälle att titta möjligt. närmare på F -lILan. Kabinlayouten kan nämnas att F -4 flugits och lan­ • • Betr C-S:an framkom att den visade sig vara tämligen konventio­ dats med uppfällda vingspetsar (land­ kan lasta samtliga fordonstyper ingå­ nell. Piloterna fann "kärran" trevlig ningsfart 310 km/ tim). ende i mekaniserad- och pansarbatal­ och lättflugen. Problemet låg dock i Vid rundvandringen i monterings­ jon. Det kan vidare ifrågasättas om att få den... i luften. Tekniska pro­ hallarna fick vi dessutom se delar av C-5:an verkligen behöver hårdgjorda blem spökat· alltjämt. F-IS samt Mercury- och Gemini­ banor. Flygplanet är byggt för en flyg­ Det sätt på vilket piloter övas i sä­ kapslar. tid av 30.000 flygtimmar och 12.000 kerhetsmaterieltjänst skilde sig inte • • Forskning kring problemen med landningar. så mycket från vårt, men drevs i vis­ V/ STOL-tekniken pågår. Försök av­ Lockheed var naturligt ivrig att pre­ sa fall längre. Fallskärmshopp över ses göras med en DC-9 försedd med sentera sin attackhelikopter "Cheyen­ vatten tränades genom att piloten fyra fan-lyftmotorer. Av flygsäkerhets­ ne", som är en konkurrent till drogs upp i "stigfallskärm" vid bog­ skäl skall hela drivsystemet vara inte­ Sikorskys nykläckta "Blackhawk". sering efter båt. Man erhöll därvid ett grerat, så att ett motorbortfall inte "Cheyenne" är en kombination mellan fritt fall i skärmen på 10 -15 sek. ­ skall bli katastrofalt från stabilitets­ helikopter och flygplan - den har små Något för oss här hemma att apa ef­ synpunkt. Siktet är inställt på 1985. vingar och stjärtfenor. Helikoptern har ter ... kanske. Man räknar med VTOL-flygplan för en stel rotor, två mans besättning och ca 100 passagerare. Hastigheten Mach en toppfart närmare 500 km/ tim. Dess­ 0,75 nås på 5 km höjd. Dessa flygplan LOCKHEED, GEORGIA utom finns laserriktmedel och automa­ torde bli 20 proc dyrare och 10 proc Genomgångarna och visningarna var tisk datautrustning för riktning. Vid ty ngre än de i dag konventionella. här koncentrerade till transportflyg­ skjutning fäller piloten ner ett tele­ Företaget har tagit fram ett kolli­ plan C-l30 och C-S. Målsättningen för skopsikte, som är fästad på hans hjälm. sionsvarningssystem (Collision Avoi­ Skjutning tillgår så. att piloten tittar dance System = CAS). Systemet finns • Motion Base Simulator. på målet och datorn sköter resten. för alla flygplantyper och varnar för flygplan som är på "25 sekunders av­ Vapenutrustning: stånd". Systemet ger styrinformation 20 mm kanon spräng­ och arbetar på frekvensen 1.600 M Hz. och pansargranat 11.570 skott Systemet kan med fördel också använ­ 30 mm kanon spränggranat 2.010 das för trafikledning, landning, iden­ 40 mm kanon 780 tifiering och terrängvarning. Troligen SS-Il robot 6 st kommer CAS att bli obligatoriskt på 2,75" raketer 152 " alla flygplan som flyger i USA, när 7,62 mm ksp F AA godkänt lämpligt system. Svagheten med "Cheyenne" anses vara elektroniken och avioniken samt EGLlN AFB, FLORIDA att den bara har en motor. Den är Besöket inleddes med en sightseeing­ dessutom heh nio gånger dyrare än tur och under denna gjordes ett be­ Bell:s "Cobra", som sannolikt kommer sök på Hurlburt Field där förhållan­ att bli armens huvudhelikopter i fram­ devis gammal flygmateriel var i bruk. tiden. • Där sker nämligen träning för ope­ Mats Carseus

20 Varutransport med fallskärm

Gotländsk produktion består Stå nga p;, Gotland, och distributionen på Besiktningen. Omedelbart efter alt va­ Gotland ombesörjdes av ett underhålls­ rorna landat på äkern företogs en första i huvudsak av jordbrukspro­ kompani, som var inkallat till krigsför­ besiktning. En andra b esiktning utfördes dukter med olika grader av bandsövning. på upplagsplatsen. Den slutliga kontrollen förädling, telemateriel, ce­ gjordes 4 - 5 oktober, när varorna pac­ ment och kalksten. Skulle Deltaga nde företag och varuslag: kades u pp h os resp företag. sjöförbindelserna spärras och Gotlands Allehanda 3.600 kg tidnings­ papper för offset­ • .. Tidningspapperet: Pappersrullarna landningsbanorna för flygplan tryck il 400 kg hade fö r a tt inte bli excentriska förstöras, blir bristen på en Gotlands Allehanda 350 kg offsetfärg vid anslaget mot marken placerats verti­ mängd andra förnödenheter och film kalt på lastpallarna. Vid den första be­ mycket snart märkbar på AB Visby Motorcentral 4.300 kg motor - siktninge n konstaterades att emballaget p " ffi ffi några rullar var skadat och all en del av Gotland. reservdelar Holms Glasmästeri 325 kg 3 mm innehållet blivit fuktskadat. Fuktskadorna fönsterglas hade sannolikt inträffat i Karlsborg under Visby lasarett 10 flaskor blod transporten från magasinet till transport­ är krigsmakten inbjöd länsstyrel­ (65 kg) fl ygplanet. Genom r ullarnas placering ­ sen a tt medverka vid prov med Apoteket Liljan 400 kg läkemedel som var nödvändig - regnade det pä rul­ flygtransport och fällning av för­ Anticimex 1.000 kg desinfek- larnas "gavlar" och ca 450 k g tidnings­ N nödenheter, accepterades inbjudan tionsmedel papper förstördes. Företaget kräver ersätt­ med stort intresse. Bland de för­ ning med 500 kr. - Vid otjänlig väderlek nödenheter, där brister kan uppstil, valde bör fuktkänsligt gOds vara täckt med pre­ länsstyrelsen ut ett antal. som lämpligen Fällningen. De första fällningarna skedde senningar. kunde fällas med fallskärm. Samtliga fö­ lördagen den 2 oktober kl 19.30 - 20 .30 retag som tlllfrågades - där alla använder fr~n 250 m höjd . Landningsplats var en Offsetfärgen och filmen: U a. M otorre­ varorna i sin verksamhet - ville med­ åker av myrjord om ca 300X200 m . Väd­ servdelarna : U a. Fönsterglaset: Förpack­ verka. ret var disigt, det förekom regnsk urar och ningen innehöll 40 kvm fönsterg las för­ Provet blev framgångsrikt och detta ger mörkret var ganska tätt. Följande dag delat pa 24 rutor. Pä två rutor var ett länsstyrelsen ökad trygghet för öns för­ utfördes fällningarna på samma plats mel­ hörn om ca 2X l dm avbrutet. Företaget sörjning i händelse av avspärrning under lan kl 06.50 och 07.00. Det var ljust men har inga ersä ttningsanspråk. beredskap eller krig. Det är därför av molnhöjden bara 200 m och varorna fäll­ Blodet: Samtliga flaskor var hela, men utomordentligt värde att krigsmakten har des frän 450 m höjd. Vindstyrkan var vid genom för stark kyla i förpackningen ha­ personal och utrustning för alt på detta samtliga fällningar omkring 4 - 5 m(sek. de under transporten fran Stockholm till sätt kunna tillföra livsnödvändiga förnö­ Visby (via Karlsborg och Stånga) bildats denheter till Gotland. " • Samtliga kollin la ndade på den ut­ iskristaller. Hela kvantiteten måste kasse­ sedda åkern. ras. Temperaturgränserna för blod är +2' • • Flygtransporten och fällningen ägde till +lO ' C. Vid framkomsten till Visby rum 2 - 3 oktober i höst. De företag som Distributionen. Förnödenheterna lastades lasarett 2 okt. kl 21.30 val' d et bara' +1' d eltog dirigerade beställda varor til! Fall­ med gaffeltruck på traktordragna släpvag­ i botten av fö rpackningen. - Vid leverans skärmsjägarskolan i Karlsborg. Med perso­ nar och transporterades därefter till ett av blod bör transportpersonalen med jäm­ nal frän F örsvarets materielverk, Fall­ upplag ca 5 km hån la ndningsplatsen. För na mellanrum kontrollera och justera för­ skärmsjägarskolan och trängtrupperna pac­ alt företagen in te skulle behöva ha mot­ packningens temperatur. kades varorna om för fällning med fall­ tagningspersonal under lördagsnatten och skärm. Länss tyrelsens kontrollant i Karls­ söndagsförmiddagen, distribuerades varorna Lä kemedlen: U a. Desinfektionsmedlen: borg var byril assistent Knulas. Flygvapnet under måndagen. Blodet levererades dock U a. svarade för transporten från Karlsborg till omgående till Visby lasarett, kl 21.30. Bert hold Karlson • e ------e MILOÖVNING "FENIX" Angriparflyget har i stor utsträckning s • Övningen prövade även spanings­ utnyttjat en taktik med anflygning i och attacksystemens effektivitet genom Huvudändamålet med miloövning "Fe­ vågor, på låg höjd och med höjdför­ att spanings- och attackförband del­ nix" var att öva staber och förband ur ändringar och undanmanövrer för att tog på både anfalls- och försvarssidan. alla tre försvarsgrenarna inom mel­ fö rsvåra luftförsvarets motverkan. An­ På anfallssidan gavs förbanden god lersta och södra delen av m ilo Ö med griparen har även i stor utsträckning erfarenhet av spaning och attack mot Gotland i sina krigsuppgifter. Övning­ utnyttjat radio- och radarstörning för svåra mål inom luftförsvarat område. en leddes av mig och genomfördes att försöka minska försvarets motver­ På fö rsvarssidan prövades särskilt in­ som en tillämpad övn ing med huvud­ kan. - För att mäta luftförsvare ts satskapaciteten mot raidföretag över vikten lagd på övning av förband. För effektivitet utnyttjades under övning­ hav mot södra delen av militärområ­ chefer och staber var även ledning av en i största möjliga utsträckning ob­ det. För attackens del genomfördes förband samt samverkan primära öv­ jektiv registrering och verifiering av även anfall med skarp ammunition ningsändamål. insatsresultaten, främst för jakt- och mot särskilt anordnade mål. Under övningen har jag ägnat sär­ luftvärnsrobotsystemen. Insatserna på såväl anfalls- som skild uppmärksamhet å t flygdelen av försvarssida n visade att både spanings­ övningen och jag har följande att säga Trots att angriparen efter hand kun­ och attackförbanden hade god för­ därom. nat ås tadkomma en hel del skador måga att lösa aktuella, i vissa fall Övningen har för luftförsvaret inom främst på luftförsvarets stridslednings­ ganska svåra, uppgifter. Förmågan till södra delen av militärområdet (inkl och luftbevakningssystem, visade sig samverkan mellan spaning och attack Gotland) innebu rit en effektiv övning luftförsvaret under ledning av sektor­ samt med övriga försvarsgrenars s trids­ i huvuduppgiften, luftförsval' mot en chefen (överste C Norberg) effektivt. krafter, bl a med ytattackförband mot angripares flygbekämpning under ett Sålunda kunde en betydande och ef­ raidföretag, var god. bekämpningsskede före ett invasions­ ter hand ökande del av angriparens ~ • För samtliga deltagande flyg­ fÖI·sök . anfallsflygplan bekämpas och verifie­ stridskrafter har avsett övningsända­ ras som verkligheten nedskjutna. mål med övningen "Fenix" uppnåtts •• Bekämpningen (som totalt om­ Som helhet kan sägas, att luftförsvaret och övningen har inneburit, att flyg­ fattat icke mindre än ca 400 a nfalls­ väl bestod provet att åsamka angripa­ stridskrafternas förmåga att medverka företag med över 700 flygplanföretag) ren så kännbara förluster, att be­ i invasionsförsvaret av södra delen av var upplagd på sådant sätt, att den kämpningens effekt relativt vad den milo Ö - med dess utsatta läge ­ skulle ställa försvararen på ett så kostat måste te sig diskutabel från ytterligare förhöjts. • verklighetstroget prov som möjligt. angriparsidan. Ove Ljung 21 örsta SK 61 'an ISO m är med flygelever na vänstersits •• Nja, nog ser SK 61 :an ut den svenska FV-beteck ­ och flyglararna ti il höger därom. att arta sig bra. verkar pigg i rö­ ningen pa Scottish Avia­ 58 mörkgröna mobila lektionssa­ relserna och kry till utseendet. F tion "Bulldog ") kom till lar med glatt orangeröda bårder Nykomlingen har dock temporar! Sverige julii ?1. Den sista på vingar och kropp. varrt sJukskriven efter en släng transports träckan, Bu Il tofta-Ljung­ av va lpsj ukan . Så lunda har byhed, tyglad es nykomlingen av Den efterlängtade elterträdaren flygplanets generatorvarn ingslam­ överste Bengt Bellander (dåvaran­ till den äldriga trotjanaren SK 50 pa fun gerat besvärande bra och de chefen för Kri gsffygsko lan) "Safir" har alltsa gjort sin scen­ lyst lite omotiverat ofta. En de­ samt skolchefen vid F5, övl entre. Förväntn ingarna har stäl lts taljanmärkning som dock orsakat Thomas Trotsman. Sedan dess har högt. Kom me r skotten att hälla FM V irriterande huvudvark. Mo­ fler bröder successivt anlant, men vad han lovat? Kommer även dern (Scotti sh Aviation) verkade först i juli detta år beräknas nu­ "Bulldog" att liksom flertalel först inte UPPSkatta klagomål på varande C F5. översie Ake Lönn­ andra nyfÖdda kam rater fä ett nå­ hennes barn . kärleken övergår berg, få se hela sin nya legupp­ got stapplande initialskede? Någ­ ju allt förstånd, påstår Böckernas ställning puttrande på plaltan ­ ra barnsjukdomar? Bok. - Dessutom kan noteras att

22 Lättsmält uttryckt om -:-' intryck av "Bul!dog" avtryckt

boktryck

en del motorpl,itar har uppvisat -mars 1972. För del ändamalet •• Med SIVERT BLOOM (31­ sprickbildningar redan efter några krävs dagligen minst 15 dispon ib­ ilrig lanjunkare och tillika lIyg lä­ få gångtimmar. Den skotska fa­ la lIyg plan. Och med hittillsva­ rare) bar det av med 02:an. Fö r­ briken tycks ha tagit till lite för rande leveranstakt om genomsnitt­ valtare Kurt Gustavsson i 01 :an snalt , ' . ligt 2';' fl ygplan/vecka ser del ju agerade rotechef och lotomål. Anmärkningarna hittills har varit ljust ut. SK 61 :a ns (i fortsättning­ Sam lad start från rödstrake\. Väd­ få och sm a, men de har pga ce en bara nämnd som "6") tjänste­ ret var lite d isigl , så vi drog oss krävda justeringsatgärderna med­ utprovning fö ljer alltså det upp­ ut mot kustbande\. Efler att ha fört en leveransförsening på ca lagda schemat. rundal Kullen och avancerat över månaden, En juridisk nöt som ve­ sk anska slätter i höstprakt samt terligt ännu inte blivit knäckt. Ett vanligt sätt att göra en ny smekt Söderasens rygg före land­ - - - Men på F5 har man ej bekantskap sker med dansens ningsva rvet , utmynnade lIyg i ntryc­ funnit skäl till oro, Man plane­ hjälp. En av FL YG-vapen-NYTT :s ken följande synpunkter och rar idag , liksom för ett halvar medarbetare fick en dag syn pa omdömen (med SK 50 - fortsätt­ sedan, med start för " FörGFU " något vackert och lockande, boc­ ningsvis kallad "S" - som jäm­ ungefär vid manadsskiftet februari kade artigioch anhöll om en dans. förelseobjekt):

RAF i England , jöl;er svenska exemplet ..beställer 130 "Bulldog"!! • 23 SK 61 är enmotorigt och lägvinga!. Har vingklaffar och fasta huvudställ samt dito noshjul. De två förarplatserna har dubbelkommando. Ordl­ n.~~le .förarplats (= "levplast) den vänsira. En tredje person kan med­ foll. I stol bakom hoger forarpiats - med bagageutrymme till vänster. Motorn (200 hk) är av typ Avro-Lycoming 10-360-AIC; insprutningssyslem. Propeller fabrikat Har1zell. Spännvidd: 10,06 m. Längd: 7,07 m. Höjd: 2,28 m. Maxflygvikt: 1.066 kg. Marschfart: 226 kmltim. Aktionstid: 3'1, tim.

.. A) Man slipper släpa med sig blinkande antikollisionsljus, tig het, men responsen är di­ U) Risken att glömma lalla ut el­ fallskärmen lill "B" - den vilket är flygsäkerhetsfräm- rekt och stadig - alltså ej sä ler in landställen är på " B" , vänlar sia len. (S amma jande i F5-l uftrummet. Möjlig fladdrig som i "S". Fastheten skämtsamt uttryckt, minimat ­ skärmtyp som i SK 60.) biprodukt: Blinkljusen Iros påminner om ell betydligt sä väl nos- som huvudsläll är dessutom tjana som fågel­ snabbare fl ygplan (SK 60), näm I igen fasta. Besvären med B) Man siller bekvämt - kanske skrämmor. (Om man får tro vilket ju bara är en fördel för "S:s" landställsinfällning blir något Irängre än i "S". Della utländska erfarenheter.) den lorlsatta utbildningen. därmed ett minne blotl. gäller speciellt benutrymmet. H) Bra reglage- och instrument­ N) I spinn går "B" endast ur ef­ V) Vid nödlage är "B " lätt are att e) Omställbara ryggstöd en placering. (Gasreglaget i väns­ ter korrekta urgångsroder. men "kliva ur Med ett enkelt klar bekvämlighetsförbättring tersits dock något Illet och ­ då villigt och helt utan konst­ handgrepp frigors hela huve n för läraren i arbetsposilian i speciellt för storvuxna elever rande tendenser. "S" går som från flygplanet. (I ' S" förbi" luften. - något otympligt utformat. bekant automatiskt ur åt vä ns­ ju ta kstängen kvar som ett hin­ D)' Fantastiska markkörnings- Moddiellng mol lverad ?) ter, vil ket inte bara är en för· der vid en dylik stress-situa­ egenskaper speciellt märk- I) " B" är försedd med VOR­ del. tion.) Dess utom sitter man i bart vid byig vind . Som en instrument (VHF Omnidirec­ " B" inte så djupt ned och O) Pga insprutningsmotorn slip­ rallybil av bäsla mä rke med tional Radio Range). Eli enkelt sargerna medg er bällre hand­ per man isbildning i förga­ härligt väg grepp. Dessutom sit­ men värdefullt kurspejlings­ grepp och hjälp vid nödut­ saren. ter man högre än i "S" och instrument, som skulle vara språng. ser därför marken framöver till god nylla även i FV :s öv­ P) Pitoirörsvärmen är fantastisk. X) "B" verkar laltmäss igare än betydligt bättre. Detta bety­ riga flygplantyper. Den smälter snabbl bort all is "S" . der avsevärt minskad risk för - ja t o m mer än så . åven J) " B" saknar (liksom " S") G­ kollisioner o d med ev mark­ ev kvarglomda pitotrörss~yddl Y) Underhålls- och servicearbeten mätare: men den är ju inte hinder. utförs lätt och smidigt. livsviktig i denna typ av Ilyg­ a) Flygegenskaperna är beröm­ E) Superb runtom-sikt - ett myc­ p lan. värda. (Dock kanske något •• Med dessa mesl positiva ket väl tillgodosett krav för fladdrig i längdled vid för låga K) "B" har klart bättre talfarbin­ Bulldog-omdö men kan "Safiren" F5:s minst sagt livligt utnyttja­ planefarter. ) delse (elev-lärare) - allt stö­ tryggt dra sig titlbaka till sin nya de lIygövningsområde. Inne­ rande brus etc utestängs. R) "B" är stadig och väluppfost­ befattning som sambandsflygplan, börden av axiomet "see and rad vid instrumentinflygning. som ers attare för den överårige be seen " har verkligen upp­ L) Sidroderpedalerna verkar l ill SK 16. Under den kommande fyllts. en början något tröga (beror S) "B" ve rkar lämpa sig särde­ sommaren beräknas den sista SK pä kopplingen till noshjulet), les väl för undervisning i in­ 50 :n ha slutfört sitt sista skoIupp­ F) Den starkare motorn (200 hk) , men det är troligen en vane­ strumentflygning . . sedan drag vid F5. Efter 20 års tjänst i förh ållande till flygvikten. ger sak so m man snabbt finner sig " horisonten" kompletterats för och med de "unga vingarna" bällre stig prestanda och ett till rälla med. och däref­ med attitydstreck. står så de "gamla örnarna" i tur tacksamt effektöverskoll. Trots ter kanske t o m uppskattar. att motorn bara är 4-cylindrig T) " B" önskades ursprungligen all slutligt förvalta old-timern . går den jämnare än "S:s". M) Skevroderresponsen är sa gott med trimknapp i spaken, vil­ - "Konungen är död, leve ko- som förträfflig. Med " B" far ket leverantören dock ej hö r­ nungen !" G) " B" är utrustad med runtom- man en långsammare rollhas- sammat. Saknaden känns stor. J-Ch *

Nedan : Fanjunkare 51­ VERT BLOOM (förare av 02:an vid FV-Nytt:s "tes!flygning") visar greppen vid s k urkliv­ ning. (När det är allvar har man dock törstås hjälmen på ... jo, men Visst!)

jahn charleville plitade börje boden plåtade

24 USAF museum Wright Field

* * Ingenting är som förr. På den gamla goda tiden gav chefen order . .. MEN förändringarnas vindar har ruckat på det mesta. Sålunda lät FV­ Nytt momentant " degradera" sin förre chef, nuvarande C F3 - överste GOST A NORR BOHM, till flygande reporter på 'slagfältet'. En överkvali­ ficerad prya har ordet: * * *

nder Militärhögskolans utlands­ lärde sig flyga samt den remarkabla ut­ resa till USA i somras hade veckling som följt därefter." Flyglinjens tekniska kurs till­ Därefter visas i form av modeller i Iiten fälle att även besöka Wright­ skala alla amerikanska militära "Air-For­ U Patlerson AFB vid Day ton, Ohio. ce"-flygplan från begynn elsen till dags Vid denna jättebas med ca 28.000 da to. - I utställningshallarna är sedan anställda låg bl a ett av USA:s mänga konsekvensen inte fullständig. M an börjar flygmuseer: "US Air Force Museum". med Montgolfierballongen från 1873 och Turligt n og kom vi dit den sista d agen man har bland de rent amerikanska flyg­ museet hade öppet - den 30 juni - innan planen blandat framstäende motståndarplan man flyttade till en ny museibyggnad vid från första och andra världskriget. Wright Field. Det gamla museet låg vid Lät mig bland över 100 flygplan välja Patterson Field i nu uttjänta lo kaler. nftgra smakprov .. Tyvärr visade d et sig att den förmiddag vi kU!1de tillbringa vid delta flyghistori­ Det äldsta kerns och flygentusiastens Mekka var allt­ för kort - d är skulle krävts milnader och "Wright Military Flyer" från 1909 är en är, . . exakt kopia av "Sign al Corps Airplane L åt mig ändå söka sammanfatta några I nr 1" med autentiskt utklädda dockor och intryck. utrustnin g för start. Originalet till detta flygplan finns v id Smithsonian Institution i Washington. En raritet är dock original- ~ BAKGRUND OCH FRAMTID "Air Force Museum" grundad es 1923 vid dollar har man byggt en ny, enOrm mu­ seibyggnad i modern stil vid Wright Field. • Ovan högst upp: Det nya museet vid McCook Field utanför Dayton. }vled den Wright Field. - Ovan i millen: Ett u tveckling som är flygets egen blev stugan Flyttningen påbörjades nallen till den I jul! axptock av de 30 på väg hem ... ­ snart för tr;;ng och redan 1927 flyttade 1971 och det var nervpirrande för en gam­ Nedan : En Boeing B-29 "Super For­ tress" tar sig över Mad River. man till Wright Field. Men inte enS dess mal flygare att se en B-25 "MitchelI" leda dåvarande faciliteter räckte till: 1936 b lev kön av bogserade flygplan före en B-24 man tvungen bygga en ny, speciell musei­ "Liberator" följd aven F-lOO "Super byggnad. Andra världskriget kom, man Sabre" med en P -61 "Black Widow" i tvingades att tänka på annat och museet kön. Det var inte utan att man glatt igen­ stängdes för allmänheten. All materiel kännande halkade In i andra världskrigets packades ner och sattes i förråd, musei­ silh uettkännedom vid en svensk jaktdi­ byggnaden blev en bra kontorslokal pa vision. (Jfr fig ovan.) den växande basen. Nåväl, framtiden ser ljus ut, man tip­ Under kriget byggdes stora lokaler för par en nuljon besökare per är! centrala motoröversyner vid Patterson Field. När dessa efter kriget friställts bygg­ NAGRA GLIMTAR des de om till museibyggnader och mu­ seet kunde ater öppnas för allmänh eten Vid entren möter man orden: "Sedan tider­ 1954. Första iiret var antalet besökare nas begynnelse har det funnits män som 10 .000 - i år har man närmat sig 800.000' blickat mot skyn - som har avundats Nu kan man bara lyckönska museet till fåglarna deras lätta flykt och som har en lysande framtid: efter att pä frivillig sagt sig: bara jag kunde flyga ... Detta är väg ha skrapat ihop en fond på ca 6 milj 11 istorien om dessa män och om hur de • Ovan t v: Det mulligaste, Boeing P-26 A. - T h: Det fulaste, McDonnel1 XF-85 "Goblin".

.... motorn, som ti r donerad till museet av man byggt del nya mu ~e ct runt omkdng Det vackraste Orvilie Wright. detta flygpla n. D ä r SUlf det för all fram­ tid. Tycke och smak skall förvisso ej diskll­ teraJ .. men få flygare 1ror jag skulle Det snyggaste handarbetet a " .-t..1 från en chans alt flyga Mach 2­ Det fulaste flygplanet Douglas X-3 "StiletIo". Litet, Utan tve kan en "strippad" "Standard J-j", otroligt slankt, helt vilt, diminutiva Ve!11 korruner ihåg "parasil"-jaldplanet ett Skolflygplan från första världskriget. vingar, startade och landade själv utan lVJcDonnell XF-8S " Goblin"? Den bärande Ett underbart hantverk i trä, wirestag och "moderflygplan". Första undedjudsflyg­ tanken var fbljande: när jättebombaren utan dukklädsel med spryglar som pJ min­ ningen skedde i oktober 1952, första över­ B-36 flög utanför eskortjaktens rä ckvidd ner om fåglarnas flykt. ljudsflygningen i juni 1953, till museet skulle varje bombplan under kroppen el­ 1956. Kort var dess saga - men vacker. ler inuti bära ett "parasit"-jaktplan av Det "mulligaste" denna typ. Om bombplanet anfölls av fi­ entlig jakt skulle man i ett slags trapets Den som kan påminna sig 3D-talets a me­ sänka ner "skyddsjakten" - när fienden KRIGSFÄNGETERAPI OCH KONST rikanska flygfilmer glömmer väl aldrig vat' bortdriven eller nedskjuten skulle Men museet innehåller inte bara flygplan. Boeing P-26 A , den nya eran : luftkyld man äter haka upp den tappre j~garen och Den som upplevde andra världskriget och motor med NACA-kåpa, byggt i helmetall, fortsätta. V ingarna kunde ocksii fällas tiden därefter kanske på minner sig allt ställbar metallpropeller, stl'ömlinj eformat ihop och man kunde dra in det lilla jakt­ som avslöjades efter krigsslutet: hur alla nackstöd bakom föraren, inklädda land­ planet i bombplanets kropp och tacka för fHngna flygare fördrivit sin lid i trista ställ i strömlinjeformade " dama-' ker". hjälpen. fangläger, hur en del gått under, hur andra med "fighting spirit" hålLit masken, hur Hur som h 151, man gjorde lyckade prov de med sin egen terapi tillverkat allt Det största med fällning av jaktplanet. (Men Illfltank­ från rå ttfällor och prydnadsföremål till Convair B-36 J (med sex Pratt & Whitney­ niog av eskortjakten blev en bättre lös­ sågar, spadar, civila kläder, falska pass ­ motorer med drivande pr opellrar i vingens ning.) "Goblin's" saga blev kort: fÖTSta allt som kunde användas för nästa flykt­ bakkant och fyra General Elcctric jetmo­ provflygning"' . 28 augusti 1948 - in på försök. torer i pods under vingen) gjorde s in sista mu'eet 2:l augusti 1950. Men okonventio­ Bland all teknisk utveckling ger denna f1ygn ing till museet den 30 april 1959 . nella och fantasirika lösningar saknades del av museet en påtaglIgt mänsklig re­ Måste tidigare ställas utanför i dag hat' inte, lief S01n torde g e varje besökare en tack­

• Nedan t v: Det snyggaste handarbetet, "Standard J-l", - T h: Det vackraste, Douglas X-3 " StIletto" , samhetens tanke till dem som tog med sig all denna materiel hem dii "Stalag Luft ]" vid Barth i Tyskland befriades Första ballonguppstigningen av ryska trul>per den 1 maj 1945. Museets konstgalleri slämmer också det känslomänniskan, silhuellfantasten, tek­ nikern, lyrikern, konstnären till stilla funderingar över museets häL,ningsord: norr om Polcirkell1 . hur de lärde sig flyga ...". Förmod­ ligen finns hart när alla konslarter repre­ senterade, all.a konstriktningar, allt från xakt när det började vet ut över sin vidsträckta försam­ mer eller mindre amatörer i amerikanska väl ingen. Människan ling och meddelade att "något flygvapnets tjänst med konstnärliga ambi­ har i alla tider strävat slort och märkligt skall ske ef­ tioner till kanske skänkt.a tavlor målade efter att kunna flyga, ter gudstjänsten den 28 juli". av professionella. E alt erövra luftrununet. Det var allt.så nådens år 1799 Det väsentliga är alt den som givit sig Men den balIongul>psligning som - och det märk liga som hände flygningen i våld kan inle rusa igenom brukar bft<:~cknas sorn världs­ beskriver Clarke så här: denna avdelnlng, han m"sle stå där stilla historie;).s försIa genomfördes av "Det blev en vacker, lugn och och känna igen en del av sitt eget liv, den brasilianske prästen Gusmao sti lla dag med någon kyla i luf­ sina egna upplevelser... soluppgången i början av 1700-talet. Gusmao len . Alldeles idealiskt väder f ör pa "lågan" över havet, luJtstriden pil anktagades emellertid för lroll­ luftsegling. Jag hade gjort en 12.000 m i en "Must.ang", den svarta nat­ dom och räddades knappt till li­ sIar ballong av vitt silkespap­ ten över fientligt territorium med tvä av vet. per. .. ovanför ett fyrfat med fyra motorer borta med luftvärnel spe­ Men oberoende av den ' fram­ en svamp som var dränkt i lande runtomkring, Verdun's skyttegravars gångsrike brasalianarens försök sprit. Vi fäste ballongen vid ett gyttja sedda frän - höl! jag pa att säga, hade strävan att erövra luften tak där den hölls i läge aven "Snobbens" - en Sopwith "Camel". salt ig[mg en utveckling som En smakfull konstutställning utgör ulan käpp som den svenske tolken hanterade. Han placerade sig tvekan en stor tillgång lör ett flygmuseum. knappt 200 år senare skulle re­ sultera att människan för grensle över takåsen och berät­ första gängen lyfte med en ma­ tade för de förundrade åskå­ SAMMANFATTNING skin som var tyngre än luften. darna om vad som nu skulle ske. Dessa såg högst tvivlande • • Redan ilr 1799 fick be­ Det är alltid svilrt alt sammanfalla. Det ut _ . ä,· lattare att ge tips. - Världsdelar kom­ byggarna i Torne lappmark s tif­ mer inom kort att bindas samman med ta bekantskap med varmlufts­ e e När spänningen var S0111 allt billigare flygresor ...(?) Har Du chan­ ballongen. Experlnlentet gjordes störst steg Clarke fram med en sen, res själv dit och gör Din egen sam­ av den brittiske forskningsre­ glödande lunta och tände spxi­ manfattning. Har Du inte chansen .. , läs sanden E D Clarke som kom till ten. Tolken drog till sig käppen allt Du kan . . , historien har så mycket Torne lappmark och sökte upp - och trolleriet blev ett fak­ att lara oss människor. Även den korta kyrkoherden E J Grape i Enon­ tum. Den vita ballongen fylldes "flyghistorien". tekis (Karesuando). De blev med spritgaser, steg mot himlen överens om att det vore på ti­ och svävade ul över Ounasjöns den atl även här uppe sprida speglande vatlen - "till lap­ PS. kunskap om moderna trafikme­ parnas häpnad och renarnas för­ Museet är öppet vardagar kl 09 .00­ del. Grape skickade därför bud skräckelse ..." • 17.00, lördagar - söndagar kl 10.00­ 18.00. Juletid slängt' Inträdet är fritt A-d - men Du kan lägga Dina pengar på flygsouvenirer i alla prislägen och kva­ liteter! (Och DU, där finns även robotar av olika slag.) • Sista 29-versionen • • Orr •

27 * * Att moderna krigsflygplan även byggs i tvåsitsiga skolversioner uppfattar vi idag som ganska naturligt (jfr t ex svenska SK 35 och S K 37). Det stora steget mellan relativt lätt­ flugna och konventionella skolflygplan typ /I och stridsflygplan av inortodox aerodyna­ r misk utformning och med annorlunda f1yg­ • egenskaper har motiverat detta. Med SK 60 (och tidigare SK 28) kan man sålunda inte efterlikna deltaflygplanens speciella land­ ningsteknik. Ej heller "Drakens" och "Vig­ gens" typiska flygbegränsningar, pga det stora inducerade motståndet, kan tränas med SK 60. ***

anken att bygga ensitsiga strids­ flygplan även i dubbelkomman­ doversiou för skolbruk är inte ny i Sverige. För flygplan 29 "Tunnan", det första pilvingade T jaktflygplanet i serieproduktion i världen och en för sin tid mycket avan­ cerad konstruktion, planerades ocksil en DK-version! Planerna v a r långt framskrid­ na när projektet (av skäl som redovisas i det följande) lades ned. Gammal Projektarbetet utfördes i enlighet med dävarande Kungl. Flygförvaltningens of­ fertinfordran (MAH 29 :163) av den l de­ cember 1949. Det resulterade i Svenska Aeroplanaktiebolagets offert av den 24 februari 1950 (KRC-29-671), i vilken man förklarade att en omändring var tekniskt scoopmat: möj lig, om dock av stor omfallning. De beräknade typkostnaderna för en DK-ver­ sion skulle, enl SAAB:s kalkyler, belöpa sig på ca 2,5 milj kr. I offerten bifogades ut­ Ä ndring av linjer Över grund­ Hydraulik: Rörledningar i kabinen mås­ kastritningar och specUikation på hur plan mellan nos och huvens te helt ä ndras. konstruktionen hade tänkts. Förslaget u pp­ bakkant skulle medföra änd­ tog fÖljande punkter: ring av alla skaLspant och Motor- Ny övre tank skulle utföras inom della omnide befintliga installation: i plåt. Mindre ändringar av l) Kabinen skulle konstrueras med förar­ luckor. Huven skulle utföras ledningsdragning för bränsle­ stolarna sida vid sida, utan övertryck uppfällbar i stället för bak­ syslem framfin ett tvärsnitt och kapotteringsskydd. överbyggnad ätgående. Fasta överbyggna­ i höjd med huvens bakkant med instigning fran endast en sida. Till den skulle utföras med två måste till. luftkonditionering skulle användas ka­ elliptiska plexiglasrutor. binkompressor - för undvikande av Pansarplåtarna skulle utgå. Elinstal­ Instrumentpaneler och appa­ ändring p il motorinstallation. lation: ratpanele r måste ändras. El­ 2) Stolarna skulle utföras utskjutbara. Styrorgan : Styrorgan och mellankropp centralen skulle placeras i Placering av ett gyrosikte och gasreg­ mäste helt omkonstrueras. höger ammunitionsmagasin­ lage med siktinstäl.lning för varje fö­ Styrspakar och pedalställ rum. LedningSdragningen rare. Ökad syrgasmängd. Bromsning dock princip lika som mellankroppen m åste till skulle utföras enbart med ett pedal­ J 29 :ans. R" jdageledningar största delen ändras, varför stäIl. och däri ing ende plintar samtliga elscheman måste m åste helt ändras. om.konstrueras. 3) Beväpning, innerbelysning, UV -lyse, lanternor, strålkastare och JK-radio förutsattes inte. 4) Bränslemängden skulle minskas i den övre kroppstanken.

• • Då inga större ändringar i fråga om aerodynamik, vikt och tyngdpunktsläge be­ dömdes nödvändiga, avsägs kroppen bakom huven (stjärtpartiet, motorn med däri in­ gående installationer, vingen med k laffar, roder och installationer samt landnings­ -==~~-- stället) kunna bibehilllas oförändrad i jämförelse med den ursprungliga 29 :an. 1 ­ Start- och stigprestanda skulle i stort sett vara oförändrade, medan däremot M/krit skulle minskas till Mach 0.78. Konkret innebar konstruktionsförändring­ en:

28 ÖFS & EMBRYOT Tack vare framsynta F3-chefer, som fak­ tiskt gömde undan både flygpJa:1 och ut­ rustningar, finns idag i Linköping embryot till ett flygmuseum. Sammanlagt finn s 38 motorflygplan, varav flera är flyghistoriskt synnerligen värdefulla, ett antal glid- och segelflygplan samt ej minst en ansenlig r mängd materiel av stort historiskt vä rde. En stor del av såväl plan som mater iel finns numera inhysta i ett av Linköpings kommun • byggt flygmuseiförråd i s tadsdelen Ryd. Tanken är, att när man lyckats anskaffa medel, skall en utställningshall tillbyggas. (Om detta har DU läst tidigare i denna alerta tidning ... MEN :) I väntan p" ett flygmuseum stöds Lin­ köpings flygmuseitanker av öSTERGöT­ LANDS FLYGHISTORISKA SÄLLSKAP (öFS). Sällskapet. som bildades 1967 med landshövding P er Eckerberg scm ordföran­ de, är redan landets största flyghistoriska sammanslutning med över 500 medlemmar. • Sällskapets ändamiil är alt, utöver stödj an­ det av fl ygmuseiplanerna, även forska i för båda parters bästa, i egen regi skulle flyghistoria, samla äldre flygmateriel och fullfölja arbetet med DK-installationen av även sprida kunskap om denna. - Vi kon­ flygplan 29. kurrera r inte med "Svensk Flyghistorisk Denna propå får ses mot bakgrund av Förening" (SFF) . Vi kompletterar. SAAB :s mycket ansträngda produktions­ Vi hoppas att denna presentation skall ge kapacitet vid denna tid - vilken bl a hade FLYGvapen-NYTTs läsare en inblick i vad medfört nedläggandet av det framgångs­ öFS är och vill. Vi är en ung organisa­ rika och lyckade tvåmotoriga propeller­ tion som vill ytterligare s timulera och för­ passagerarflygplanet SAAB "Scandia". Den djupa svenskarnas stora flygintresse. Ett omfattande tillverkningen av den ensi t­ flygmuseum kan bli en verklig källa för siga 29 :an orsakade alltså den "dödsru­ inhämtande av kunskaper om flygets his­ nan". toriska och lekniska utveckling. Men vI vill även begagna detta tillfälle alt vädja •• SAAB:s anmälan resulterade den 14 till flygvapnets personal att antingen som mars 1950 i en av dåvarande byråchefen gåva eller som deposition överlämna flyg­ vid Kungl. Flygförvaltningen och seder­ historiskt värdefulla objekt som flygplan, mera flygvapenchefen Lage Thunberg un­ modeller, motorer, instrument, broschyrer, dertecknad skrivelse (MFH 29 :37), där det foton, böcker, tidningsurklipp osv. Många bl a sades: "KFF kan icke godtaga Edert har sannolikt också många intressanta upp­ förslag - att KFF i egen regi skall f ull­ levelser, värda all dokumentera. följa arbete t med införande av DK-installa­ Alla som är intresse,'ade av att stödja tion - d< det enligt KFF uppfattning är verksamheten bör därför kontakta Sällska­ Utrllstning: Installation för ökad syrgas­ olämpligt alt tänka sig införande av in­ pets Arbetsutskott. Ett annat värdefullt stöd mängd måste göras. Installa­ stallationen pil redan tillverkade flygplan, för den fortsatta verksamheten för för­ tion av gyrosikten skulle till. utan måste detta ske i samband med till­ verkligandet av ett flygmuseum är att bli Installation av stolar med ut­ verkningen. Friln tillverkningssynpunkt är medlem i öFS. Ärsavgiften är så lag som skjutningsanordning och säk­ det även lämpligt att erforderligt underlag 10 kr och kommer icke att höjas för 1972. ringar blev nödvändigt. Di­ för installationen framtages av tiLlverkaren Som medlem i öFS erhålls Sällskapets ~ter ­ verse ledningsdragningar med hänsyn till de justeringar av under­ kommande flyghislori ska skrift och man kabin tillkom. lagen som eventuellt måste vidtagas under får delta i SäJIskapets historiska aftnar med provinstallation och serietillverkning ... flygkåserier, film osv. KFF anhåller att frågan om arbetets genom­ Den som vill veta mer om öFS verksam­ förande i Eder regi upptages till förnyad het eller den som vill att öFS skall veta prövning och emotser KFF i anslutning här­ mer - kontak ta då: I SAAB:s skrivelse till KFF (nuvarande till Edert snara besked när en 20-serie av FMV-F) anmälde man dock, att berörda DK-utrustade flygplan kan framtagas. I ÖSTERGöTLANDS FLYGHISTORISKA SAAB-avdelningar inte under några vill­ detta sammanhang kan tilläggas att DK­ SÄLLSKAP kor skulle kunna hinna utföra DK-versio­ flygplanen eventuellt komma att beställas Box 244 nen i den takt som önskades. Man anhöll utöver nu beslutat antal krigsflygplan". 581 02 Linköping I därför att Kungl. Flygförvaltningen med SAAB kunde dock inte skapa de erfor­ ledning av de projektutkast som bitogades, derliga produktionsresurserna och därmed skrinlades det mycket intressanta projektet. Man kan nu i efterhand bara spekulera huruvida denna våndning var lycklig mot bakgrund a v det stora antal land­ FESTLIG FAMILJETRÄFF -.., ningshaverier som inträffade rned 29 :an i början av femtiotalet (beroende på den då För tredje året i rad har örebro läns flyg­ nästan okända s k gir-rollkopplingen) och vapenförening under 1971 arrangerat en fa­ som kanske hade kunnat undvikas med en miljeträff på Bista försvarsgärd i örebro. DK-version. För varje år ökar deltagarantalet, nugot som Projektbeteckningen för den tvåsitsiga väl fär tolkas som bevis på uppskattning, 2" :an var SK 29. Någon versionsbokstav ut­ I ilr hade ett sextiotal personer slutit upp. togs ej. Projektansvarig var civilingenjör Ett livligt uppskattat inslag i dagen var Sten Aurell under överingenjör Lars Bri­ den skogspromenad till vilken hela familjen sing. inbjödS; här fick varje familjemedlem till­ .:: 1) fälle delta, Tävlingar i avståndsbedömning, •• Enligt vissa uppgifter byggdes en full­ handgranatkastning, pistol med insticks­ skalemodeLl (s k mock-up) av DK-versionen, pipa och - pilkastning (!) ingick även. men della har inte kunnat betryggande ve­ Efter lunchen visades film, och så följde rifieras. • prisutdelning för olika tävlingar i före­ Lennart Berns ningens regi. • 29 HÄNT VI D FLOTTI LJ ERNA· HÄNT VI

LASER MÄTER MOLN ... blotta ögo t" , omtalar han. "Laserljuset rea­ gerar nänllige!1 för d en ökade täthet som ÖVNING GER FÄRDIGHET in leder molnbiJdning'en. Vi H\r saled es en tidigare jnformatlon än vad som ar rr:öj­ En ny mOlnhöjdmätare - nu med halv­ Nora stad var 1971 skådeplatsen för en li gt lTIed andra Jnetoder. Vi har natt en ledarlaser' - har u tveck lats av ASE A. lutfbevakningsövning som hade anordnats milstolpe inom observationstjä nsten." Den demons trerades för r epresentanter av Fl. övningens nya uppläggning över ett frän flygva!lnet vid besök på en trala ut­ De mä tutrustningar , som nu överl ämnats veckoslut, med fler utbildningsmoment och vecklingsavdelningen i Västera,. Samtidigt till flygvapnet. registt'erm automatiskt pil ny form fö r r apporteringsövningen uppskat­ överlämnades officie ll t de för,t" för f lyp,­ en skrivare moln h öjder upp till 5.000 m . tades, vilket framgick av det stora deltagar ­ vapnets räkning beställda mätarna u tru sta­ Ljus impuJser med en varaktighet av 25 antalet. de med r ubinlasel'. - ASEA är först i värl · miljarddels s k und s~inds ut fl' a ~ l rubin­ Stort deltagarantal kan man även tala om den med serieproduktion av luscnnolnhöjd ­ lose rn en gang per minut elle,· med större i fraga om de flygplan som flottiljen stälJ­ matare. in e rvaHer. De re flekteras av molnen . En de upp : fyra 35:or, en SK 16, två SK 50 och " De hjälpmedel vi hitlilJs hajt för mät­ etcktron il lin Q[I1WS jaqle UH ja,!"Aw ua l!J 11e förmiddagsprogrammet omfaltade bl a ori­ l!S >j"O JaUIUJo>j u a rellosladl~W 'uallelspau entering om "Dra­ Arets ftygvapenmästerskap i fältskjutning he llUIUj?WUI-A.L e rq paw jUlapOW ja>j"Aw kens" spedella egen­ med kpist vanns med knapp men överty­ .f!lq lalWW 'UO!1lunUlWeSpPjs ,1QJ jh!1'!!ljSaJ skaper och visning gande marginal av F3-laget på samman­ Se~ljAuln 11e lal~w ,pop lawwo'! l?>js e'!llo av "Viggen". Den in­ lagt 127 träffar. FlO-grabbarna följde när­ AV 'laja>jelsPllls ell~r 4"0 uomunwwesllu!u tress2rade generalen mast med 123 träffar, -hQ lQJ laWIl!1 "!lq jal~W 'jam,!SSll' laua (på 40-talet "svensk­ J det segrande Malmslätts-Iaget ingick llu~l'I u08wu '!nJq ! sel euun'! seu,!?Jaq uaUl dödare-idol" fri Fe rustmästare Elis Karlsson samt flygtek­ 'pel'! alU! nUUe "? laa 'uwe4"ap()s jSeh idrott, 400+800 m) vi­ nikerna Paul Lindbäck och Ronny Perfeel. -pAS tm! OZ e" .Tallll!l jar?W 'lal~wueJoN ­ sade sig synnerligen initierad i fack frågor De!1 senare tog även hem en hedrande l1)wln~,!s eAU s: ST.!! lid uaulol1?W wo jall?jS och ultryckte sin uppskattning av besöket. andraplacering individuellt. lelPue4 jaa 'UajXal-[Old el'!eSlfl •• Generalen verkade synbarligen imponerad Tävlingen hade 1971 lagts i Borgholms­ av FC som en effektivt arbetande orga­ terrängen utanför NorrkÖping och gick i nisation. • en besvärande hård blåst. F13:s skickljge YL banläggare Birger Dolk hade emelIerlid placerat ut vimplar mellan skyttar och mäl. På ~å vis kunde deltagarna se vindrikt­ ningen och skjutningen blev inte så chans­ artad för skyttarna, I sanning ett eftel-föl­ jansvärt exempel. J fir ets FVM deltog ett hundratal skyttar. C F13, överste Carl Norberg, förrättade prisutdelningen, • Carleson

FCFN ser det därför som angeläget, att alla DET KOM ETT FCAN-BREV försvarets företagsnämnder snarast tar upp • Danske CFV (t v) gestikulerande vid visningen av " Viggen". frågan om all organisera studierna av kur­ Som FCAN ( Försva rets Centrala Arbetar­ sen "Samarbete" med sikte på att snarast ,kyddsnämnd) tidigare meddelat har arbe­ möjligt kunna påbörja utbildningen, tet med en "brevkurs" för statsförvaltning­ Kursen "Samarbete" är avsedd för stu­ VAR LOGISK. ens företagsnämnder pågått en längre tid, dier i seminarieform (motsv), men den kan Kurse:1, som producerats av Brevskolan. är även utnyttjas l kursverksamhet av annat Om man gör en skrivelse med hemligt in­ nu klar för användning inom statsförvalt­ slag och för enskilda studier, Någon ut­ nehå ll. da ser man till alt den blir hemlig­ ningen, De för försvaret specialskrivna av­ växli!1g brevledes av uppgiftslösningar är stämplad , snitten (kap 2, 5 och 8) är också trYCkta, däremot inte avsedd att äga rum, Ett fjärrskriftmeddelande med hemligt in­ Den för försvarets företagsnämnder avsed­ Kostnader: För försvarsgrenarnas före­ nehAl1 sänds en ligt signalkontrollen i flera da upplagan förelåg den 15 oktober. tagsnämnder kommer kursen alt beställas fall öppet. Med s tor tillfredsställelse konstaterar av FCFN, Distribution sker från Brevsko­ Vad är det för mekanism hos individen FCFN (Försvarets Civila Företagsnämnd) lan enl sänd lista, som FCFN tillhanda­ som fungerar i det ena fallet, men ej i det att material för lokalt bedrivna studier håller. Antalet exemplar, som expedieras andra? inom omrfldet "företagsnämndernas verk­ till resp myndigheter, m otsvarar antalet •• Du vet vid det här laget att det samh,t" iinns tillgängligt. Meningsfulla nämndledamöter samt i förekommande fall ENBART är DU - inte sambandspersonalen diskussioner i de frägor, som är företags­ sekreterare utom nämnd , Kostnaderna be­ - som med hjälp av sekretessgrader avgör nämnderna företagda, kräver relativt in­ strids centralt. Behövs ytterligare exemplar, om Ditt fjärrskriftmeddelande skall kryp­ gående kuns kaper, De av FCFN anordnade torde kostnaderna härför fä bestridas fran teras eller inte, Om Ditt fjärrskriftmedde­ tredagarskurserna har inte kunnat om­ medel som står till myndigheternas för­ lande är hemligt eller - vi lket enl signaI­ spänna alla de frä gor, som behandlas i kur­ fogande, kontrollen ofta förekommer - i samman­ sen "Samarbete", ej heller har en genom­ övriga myndigheter torde kunna b es trida ställning med andra meddelanden bedöms lysning av detalje r i de olika ämnena kun­ kostnaderna för inköp av kursen från me­ bli hemligt sätt då en 2 :a i sekretessrutan, nat ske i motsvarande omfattning, Det har del, som sUlr till förfogande för intern Ta detta som en tumr egel när det gäller pga FCFN:s begränsade resurser inte hel­ utbildning, "vanligt" hemligt. Gör det! - Det här är ler varit möjligt att tillräckligt snabbt ge Kursen "Samarbete" kostar vid beställ­ en kampan j. Du kommer att få höra mera utbildning ät alla nya näITU1d ledamöter vid ning hos Brevskolan 44 kr per exemplar. tjat tills vi ser resultat! dessa centrala kurser, Möjligheterna att ut­ Om beställning expedieras över FCFN kan St!il/Sign • bilda suppleanterna har varit obefintliga, 20 proc rabatt påräknas, •

31 redaktör: jahn charleviIIe U ,.:( I FLYGvapen-NYTT nr 2170 startade "KONTAKTEN" en redogörelse om fågelproblemet visavi flygplan. Denna andra artikel har bl a föranletts av ökat antal skador och kostnader, samt att flygvapnet anställt en fågelexpert, ornitolog THOMAS ALERSTAM, som skall leda de preventiva åtgärderna för en minimering av kollisionsantalen. Han redogör nedan för ett halvt års verksamhet. -{;{ ' l~ 1'1 FV:s fågelexpert har ordet:

en 1 juli i år tillträd­ de undertecknad en tjänst på flygsäker­ D hetsavdelningen som fågel expert. I flera tidigare artiklar i "KONTAK­ TEN" har fågel problemets allvarliga art påpekats samt utländska erfarenheter och

.... ~ ,.­

~ ,I med ~ V ;6- ~

* * Den av holländska flygvapnet utgivna flygsäkerhetstidskriften "Vei­ lig VIiegen" ägnade hela sitt septem­ ber-nummer (9/ 71) åt det s k fågel­ L kollisionsproblemet. Holländarna är (liksom t ex engelsmän och kanaden­ sare), pga sitt lands något mer ut­ satta läge fågelmässigt, något av pionjärer på detta område - försöks­ och forskningsmässigt. * Då texten bör vara av intresse för"KONTAK­ TEN:s" läsare, har stabsredaktör JAHN CHARLEVILLE gjort ett sam- Holländska rön: mandrag: *** 32 FLYGVAPNET och o

uppgifter kan fördelas på tre na noteras. Naturligtvis huvudposter : skall betydelsen av fäl­ tets och den närmaste o Att kartlägga fågelföre­ omgivningens struktur komsten på och alldeles och utseende för fågel­ i närheten av våra flyg­ förekomsterna klarläg­ fält. I detta sammanhang gas. Speciellt kommer skall häckningsplatser, effekten av närbelägna rastplatser, övernattnings­ soptippar o dyl att nog­ lokaler och vanliga flyg­ grant studeras. Det är experiment belysts, varför stråk för de olika fågla r­ naturligtvis meningen att detta material skall ligga jag skall inskränka mig till till grund för bedömning­ att berätta något om mina en av vilka motåtgärder uppgifter och första erfa­ (i form av t ex skrämsel­ renheter av våra svenska för­ anordningar eller föränd­ hållanden. ring av vegetationen närheten av fältet) som bör sättas in. Uppgifter t) Att kartlägga vi ktiga kon­ Anställningen är i första hand centrationsom råden för begränsad till ett år och mina fåglar i stora drag över ~

an konstaterar i ovan­ inte det lättaste. Ju högre /Iyg­ nämnda tidskrift att ris­ planets hastighet är, desto mer ken för fågetkollisioner energi frigörs vid en fågelkolli­ M och därmed uppstådda sion. Amerikanerna brukar dras­ skador av större eller tiskt säga: Vid en fart på ca 1.000 mindre om fång, säkerligen är en km /tim fr igörs vid en kollision driftstörningsrisk som flygarna med en fagel på 1 kg tillräckligt måste lära sig acceptera och leva med energi för att skjuta en med . . . så länge det finns fågl ar. golfboll ut i rymden. hollandska fl ygvapnet har dock ner av t ex motorer är tillräckligt Oundvikliga risker finns så gott hittills förskonats från dylika för­ för att man i " alla" tänder tving­ Kostsamma kollisionsskador på som inom alla kategorier yrken. luster, uppger tidningen. ats tägga ned största möjliga ar­ flygkroppen kan naturligtvis und­ Det är kän t att man såväl utom­ bete på all reducera fågelkotti­ vikas genom förstärkning av flyg­ lands som i Sverige drabbats av •• Kollision med fågel bety­ sionernas verkningar eller t O m kroppens material. Men detta haverier med omkomna pga fll­ der dock inte alltid totalhaveri deras uppkomst. skulle genast medföra Ökad flyg­ gelkollisioner. Sålunda förlorade och/eller personalförlust. Större planvikl. Och vikten vill och mås­ t ex Canadas fl ygvapen i fjol tre eller mindre skador på såväl flyg­ Det finns flera sätt att tackla te man hålla nere så mycket som förare stationerade vid en väst­ plan som förare är tilträckligt be­ fågelproblemet på. i d en se- möjligt med tanke på ekonomi, tysk NATO-bas. Svenska flygvap­ lastande och hämmande för så­ riösa avsikten att redu cera dess motorstyrka och fl ygprestanda net kom samma år att vidkännas väl flygplanparken som rent per­ verkningar. Ett sätt är att försö­ mm. förlusten av två besättningsmed­ sonellt. Kortare eller längre in­ ka göra flygplanen "fågelsäkra/ lemmar (v id start på F1S) . - Det vatiditet samt dyrbara reparati o- birdproof". Men det är minsann •• Kollisioner mot front- och ~

33 ~ Sveriges land, så att ägnat mig åt det första mo­ Jag har vid varje flottilj kvens i start- och landnings­ dessa uppgifter skall ge mentet, då jag under augusti engagerat någon fågelintres­ momenten. F13, F7, F12 och underlag i samband med till oktober rest runt bland serad från trakten, som under F15 har under de sen aste lågflyg ningsuppd rag. flygförbanden. Mitt första be­ ett år skall följa flygfältets åren haft de högsta siffrorna. e Att kartlägga viktiga flylt­ sök avlades på F7 tillsam­ fågelliv genom besök minst fågelvägar och informera mans med kapten Gezelius en gång i veckan. Han skall Divergerande åsikter om när olika fåg.lar flyttar (FS/Fh), då vi under en dag även hjälpa mig att samman­ Under besöken på flottiljerna fick tillfälle ta del av problem, ställa och utreda förhållan­ under säsongen och un­ har naturligtvis diskussionens dena i den närmaste omgiv­ der dygnet, på vilken synpunkter och åtgärder. vågor gått höga och många ningen. höjd och om flyttningen Förstabesöken har senare förslag och åsikter framkom­ Redan nu kan sägas att sker i samlade flockar följts upp av ett längre and ra, mit. Åsikterna att ingripande problemen i stor omfattning eller i lösare förband. då jag inventerat fälten och på närbelägna häckplatser är gemensamma för de olika (med t ex äggprickning) eller besökt omgivningarna för att flottiljerna. Måsfågeln utgör Förbandsbesök ändring av vegetationen på få en uppfattning om miljö­ för det mesta det allvarligaste fältet (de traditionella kort­ Jag har i första hand hittills erna och dessas fågelliv. problemet. Men även kråk­ klippta gräsområdena skulle fågel, starar, tofsvipor eller kunna ersättas med längre annan småfågel (som t ex gräs eller kanske t o m med svalor) kan periodiskt vara någon form av buskvegeta­ besvärande. tion) har ofta framförts och • • Flygplatsens läge och verkar vara populära. - För omgivning spelar här stor tillfället är det ofta praxis Fig 1. roll. Närheten till havet och att flottiljpolisen noggrant förekomsten av stora slätt­ håller uppsikt över ev befint­ och åkermarksom råden spe­ liga fåglar innan flygningarna lar viss roll. Delta bekräftas startar - såväl på förmidda­ också vid en blick på de oli­ gen som på eftermiddagen. ka flottiljernas kollisionsfre­ Oftast försöker flottiljpolisen " , ...... '''...... ~.~.. '0 ,. • Den geogra fiska fördelningen av kollisioner utanför start­ och landningsbanorna mellan fJglar och militära flygplan 1967-71. Varje liten prick representerar en kollision och varje stor prick fem kollisioner. l figuren ingCir endast unge­ fär hälften av alla kollisioner, enär övriga saknar uppgift om plats. Fördelningen indikerar inte entydigt nJgra särskilda :~~ riskomrJden eftersom en sJdan utvärdering kräver att för­ AN . '-le • delningen relateras till flygintensiteten i olika omrCiden och ~ :~ • •• .0 .. pJ olika höjder. Markant är dock att en stor del av kolli­ sionerna inträffat Ungt utanför kusterna. Utpräglat är ocksJ • ,·<'rOiD .: f ...:. att problemet är praktiskt taget helt lokaliserat till södra halvan av landet. Norr om kartan har endast 5 kollisi oner registrerats. 4 av dem vid kusten. .' .. :.: . V­

• • Värst utsatt är dock flyg­ fåglarna att se och sky flygplan planmotorerna. Motorernas skovel­ är r,yttjande av starka antlkolll­ ..-Jf . blad är mycket känsliga Insug slonsl]u9. Orangeröda, runt-om­ . av sandkorn o d är oftast tillräck­ blinkande ljusblixtar frän flygplan­ ligt för att orsaka sädan skada att kroppen har i Holland visat klart motorfel uppstår. T o m fågelträff positiva resultat visavi fågelkolli­ pä luftintaget kan betyda - pga sionsproblemet. Belysningen bör då ändrad luftströmning in i mo­ således användas även under da­ torn - funktionskrångel. Därför ger. - Att tända och släcka ban­ kan man inte heller forse luft­ belysningen även under dager kan intagen med någon form av även det tänkas minska fågel kol­ skyddsnät o d. Luftintagen är lisionsrisken. Det är ju framför allt bland det viktigaste på elt mo­ under start och landning som pro­ dernt jetflygplan inget fär blemet är som mest akut. distrahera luften alt snabbast och bäst sugas in mot motorn. En flu­ •• För flygaren själv gäller, ga gör ingen förnär, sägs det. Men alt han - speciellt vid lågllygning skulle den (mot förmodan) sitta - måste ha sitt h]älmvfslr ned­ ~ sidorutorna till cock-pit kan bli I flygplanens nos sitter vanli­ kvar på lu ftintaget då föraren drar fällt. Det är hans bästa livförsäk­ katastrofala, om fågefn slår rakl gen en radar. För all radarn skall på för fullt, är det inte otroligt ring . Men alla förare gillar inte igenom och träffar föraren, Där­ fungera måste nospartiet göras av alt den orsakar ändrad luftström­ solvisire!. Därför har man i Hol­ för har man försökt förstärka plast. Men detta nospartis - (på ning och därmed minskad drag­ land tagit fram hjälmar med både plexiglashuven , framförallt då flygspråk kallad " radom " ) male­ kraft , , . färgat och ofärgat plexiglasvisir. frontrutan. Prov har t ex gjorts med riel tål oftast inte ens träffar av Liksom för flygförarna gäller Härigenom kan man alltid flyga döda fåglar, vilka med kanon mycket små fåglar. Fågelskadade axiomet " see-and-be-seen " även med elt skyddsvisir nere. - Föra­ skjutits mot huvglaset. radomer är därför inte ovanlig!. för fåglarna . Ett sält att hjälpa ren bör dessutom påminnas om

34 skjuta dem (om han kommer metoder som avsevärt kan Setr den vertikala fördel­ Fåglarnas fördelning på­ åt). men allmänt anses sig­ minska kollisionsriskerna vid ningen kan nog grovt sägas, verkas i hög grad av land­ nalskott vara det bästa sättet våra flottiljer. att få fåglar påträffas över skapets struktur. Förekomsten att skrämma bort fåglarna ­ 1.000 m. Sådana höga höjder av sjöar och s·lättområden, framförallt måsfåglarna. noteras säkert bara under näringsrika havsvikar kan till­ F7 har i år organiserat flyttningstider - speciellt vid fälligt leda till väldiga kon­ Om betingelserna mås- och kråkfågeljak!. Fält­ flyttning under natten eller i centrationer av fåglar inom flygare får under ett flyg­ Det skall dock noteras att måttlig medvind. - - Den begränsade områden. Flytt­ pass uppgiften som " fågel­ 2/ 3 av våra kollisioner inträf­ horisontella fördelningen är ningsstråken påverkas i sin skyttar" och avpatrullerar fäl­ far utanför start- och land­ mycket varierande. (Dessa tur av bergryggar, skog kom­ tet med tillstånd att skjuta ningsmomenten - speciellt förhållanden är kända av få­ plex och kust- eller strand­ från fordon. -- Vid F16/20 i samband med lågflygning, gelskådare sedan gammal!.) linjer som utgör ledlinjer. ­ har en roterande falkattrapp där ca 70 proc sker under Riskskillnaden mellan låg­ Fågelförekomsten och -upp­ tjänat under sommaren och 100 m. Åsikten att dessa kol­ flygning en höstdag i syd­ trädandet påverkas alltså av vid flera flottiljer har karbid­ lisioner inte skulle vara nå­ västra Skåne och norrländska dessa faktorer .. , men natur­ kanoner prövats längre eller gonting att göra åt och att inlandet är mycket stor. Där­ ligtvis också av väderbeting­ kortare tider. Men effektivi­ fåglarna skulle vara i det när­ för torde just insamling av elserna. SpecielH fågelsträc­ teten verkar dålig och till­ maste slumpvis fördelade i data för viktiga rastplatser ken initieras ofta av ganska vänjningen snabb. lufthavet är ofta förekomman­ och koncentrationsområden specifika väderfaktorer, där de. Men de verkliga förhål­ för fåglarna vara mycket vik­ temperatur, vindstyrka och Redan till våren planerar landena är hetl and ra . tig. riktning ofta spelar den av- ~ vi genomföra en del experi­ ment i mindre skala på olika flottiljer. Efter kartläggning­ ens slut och med fingervis­ ningar från våra experiment samt med utländska erfaren­ Fig 2. heter hoppas vi hitta någon metod eller kombination av

• I fLera Län der producerar man numera kartor med rastpLatser och flyttvägar markerade för de arter som utgör fLy gsäker­ hetsrisker. BiLden visar ett exempeL frCin Kanada , där tvCi oLika huvudflyttvägar för den mindre sCingsvanens v!lrfLytt­ ning har Lagts in. AntaLet fåg­ Lar, deras vikt (i detta fall Il kg) och de tider dCi de pa sse ­ rar oLika områden anges.

Ap. 10 {/ Maj 10 visiret ... av t ex trafikledare och ~ strids ledare . Vad som hittills till största delen sagts angående fågelproblemet har hänfört sig till den s k pas­ siva metoden - att fördra före­ komsten av fåglar i samband med flygningens olika skeden, och att inskränka kollisionsverkningarna genom diverse person- och ma­ terielskyddande åtgärder. försvårar möjligheterna för fåglar Har man privata åkrar/ängar i samarbete råda mellan förbanden En aktivare metod är sädan a in ­ att rasta. MEN, för högt eller helt fältgrannskapen bör hovsamma re­ och resp kommun/bygd, så att dy­ grepp som leder till avvisning av ovårdat gräs gör marken sumpig, kommendationer utgå ti II ägarna, lika fågeltillhäll (där framför allt fågelförekomst t ex vid och kring vilket kan göra det omöjligt att ta att gödsling med stallgödsel inte måsen trivs) kan tlyttas ti II annan flygplatser/-baser. Det gäller här sig fram per bil o d. Gräset måste är lämplig ur bl a fågel-flyg-syn­ erlskild plats. Atgärder som kan alltså att göra flygfälten så lite därför någon gång då och då, vinkel. De organiska resterna i bespara Skattebetalarna miljoner. attraktiva som möj I igt för fåglar av dock ej för ofta, ansas. Gräsklipp­ sådan gödsel drar nämligen till Problemet är emellertid ej ur alla de slag . (Talesättet att svarta ningstiderna bör väljas med stor sig fåglar. världen enbart med ovanstående fåglor är kloka och vita dito är omsorg. Ty gräsklippning drar till aktiviteters positiva handläggning. dumma räckar inte. Skall verklig sig fåglar, som söker föda . Varma, •• Soptippar och vattensam­ Fåglarna gillar även att samlas på effekt nås krävs sanering öveT hela torra dagar är att föredra framför lingar är typiska attraktiva rekrea­ själva asfallbanorna . Därför har linjen). regniga - då ju masken söker tionsområden för fåglar. I anslut­ man i Holland (bl a) i många år sig upp mot markytan . Klippning­ ning till flygfällsområden kan det­ försökt skrämma bort fåg larna me­ •• Sålunda bör förbanden se en bör ej samma nfalla med tider ta betyda livsfara - för såväl delst fåglars ångestskrin o d in­ till att man håller sig med långt av intensiva flygoperationer - mjuka som hårda "flygfän". Där­ spelade på band och förmedlade gräs invid banorna. Högt gräs kvällar och helger är att föredra . för måste de bästa relationer/ genom högtalare. En fågelavvis- ~

35 ~ görande rollen. Om t ex väd­ dessa resultat på data till­ ornitologiska förening stude­ platser och fiyttstråk insam­ ret varit hämmande på flytt­ sammans för skilda väder­ rat fågelrörelserna - dels las och sammanställs - om ningen en längre tid , kan faktorer, för att med känne­ genom fem markobservatörer var, när och hur fåglarna sträckvillig fågel samlas inom dom om tiden på säsongen i fält, dels genom filmning uppträder. Experiment pla­ ett område i mycket stort an­ och dygnet kunna konstruera av flera civila och militära neras för utfärdande av " få­ tal. När så fördämningarna ett prognossystem som base­ radaranläggningar i de syd­ gelprognoser". Radarn an­ brister kan våldsamt stora ras på väderutsikterna för ligaste landskapen. Det är vänds för att kartlägga få­ fågelmängder komma i rö­ flyttfåglar i rörelse inom vis­ avsikten att fågelflyttvägarna gelrörelserna i detalj. Vi hop­ relse. Dessa situationer kan sa områden. (Jfr fig 2, sid 35 .) mot norr skall följas med pas att den även skall kun­ i många fall förutses, liknande insatser följande sä­ na användas för regelbundna Det skall också påpekas songer. BI a planeras i vår direkta fågelvarningar från att radarn i utlandet använts Projekt (1972) en större radarunder­ trafikledningen. ganska flitigt som hjälpmedel sökning av sjöfågelsträcket Flitiga ornitologer har i un­ att se fåglar i rörelse och mot norr. (Jfr IIg 4, sid 38.) gefär tio år varje dag stått kartlägga flyttstråk. Redan i Har Du synpunkter eller och räknat fågelsträcket vid höst (under tre veckor i må­ • • Sammanfattningsvis: frågor hör av Dig till : Orni­ fågelstationerna Falsterbo och nadsskiftet september - ok­ Kartläggning sker alltså av tolog Thomas Alerstam. (FS/ Ottenby under höstsäsonger­ tober) har vi i samarbete med fågelförekomsten kring flyg­ Fh), Tel: 08-679500/481 . * na. Vi planerar att behandla Luftfartsverket och Skånes platserna. Material från rast­ Thai

Fig 3.

En Falkenerare i träning med sin

~ ningsmetod som gav goda resultat därför har man börjat nyttja mo­ till själva forband sområdet (iakt­ Problemet vore betydtigt myc­ i begynnel seskedet. Men tyvärr är bila installationer - en s k upp­ rätten stracker sig ej längre) och ket enklare om det räckte med att fågeln (l iksom manniskan) ett va­ sökande verksamhet. kollisionsomradet vid start och koncenlrera sig på de s k stalio­ ned jur, pan i kskri ke n skrämmer landning sträcker sig en bra bit nära fåglarna, Så är dock ej fal­ med tide.n inte med samma ef­ •• En annan vanlig skrämsel­ utanfor detta , let. För att göra problemet lile fekt. Därtor är det viktigt att ma n metod är anvandandet av div Större rä ckvidd har man nått mer svårlöst och hasardartat, till­ på förband inte " slösar" med att Itnalleffekter. Erfarenheterna visar genom att nyttja "jaktfalkar". kommer de s k mobila fåglarna ­ sända dessa skrämmande fågel­ dock all resu ltaten harav inte är Effektiviteten ar kanske något va­ harmed åsyftas naturligtvis flytt­ skrik - det rä cker med att man tillräckliga. Komplelleringar har rierande , men likväl så positiv att fåglarna. De "kommer och går" koncentrerar sig till start och land­ blivit nöd vändiga. Sålunda har verksamheten sprill sig till flera höst och vår, men någon exakt ning . man måst ta ti ll avskjutning - en ho ll ändska fl ygbaser. Res uf taten tidpunkt kan aldrig anges i för­ De stati onä ra högtalarna har si­ foga lu stig metod för att freda från "Leeuwarden Airbase " är väg - endast årets speciella vä­ na brister (att överrösta en upp­ " metallfåglarnas re vir " . Men ef­ t o m så goda att efterapn ingar dertyper är bestämmande. Och i hetsad ebk fordrar en apparatur fekliv. Dock är man med denna numera finns hos bl a RAF och Holland visar statistiken att de med fantastiska prestanda) och nödtvungna fågeljakt begränsad USAF, flesta fågelkollisionerna inlräffar

36 e Bearbetning görs av filmrnateriai o Under april avser man genom från radar-PPI (tagna 20/9-10/10 I observationer och radarflImnIng Skåne och Blekinge) och jämfö­ kartlägga fågelsträcken av främst Planer 1972 relser med fågelflyttningssituatio­ andfågel, tranor, gäss och mås­ nen sedd från marken. Filmrnate­ fägel från Skåne till stockholms­ Under vintern och våren riai finns från två civila (Bulltofta trakten. En under 14 dygn verk­ och Romele radar) och tre mili­ sam kedja av fågelobservatörer 1972 planeras bl a följande tära stationer. Arbetet är sam­ och radarstationer Skåne - Ble­ verksamhet: ordnat med Luftfartsverket och kinge - Småland - Oland - Skånes Ornitologiska förening. Ostergötland - Södermanland pla­ o En sammanställning skall göras Målet är att konstatera klart ur­ neras. Även räkningar från flyg­ över viktiga fågelkoncentrations­ skiljbara fägelrörelser på radarn, plan kommer att ske. Ett mera områden, vilka man anser olämp­ jämförelser mellan olika radarty­ detatjerat förslag har sänts till liga för överflygning på läg höjd. per för lämpligheten att upptäcka Luftfartsverket, vilket erbjudits Härvid kommer fil dr LEIF NILS­ och varna för fågelrörelser, korre­ samarbete. SON (Lund) att i flygvapnets regi lationsarbeten mellan fägelrörel­ under vintern inventera aktuella ser och väderfalctorer för att kon­ Under ca en vecka i slutet av and- och måsfågelbestånd. BI a struera ett prognossystem för fä­ april skall man genom intensiva med då erhållna resultat kommer gelflyttningen under olika årsti­ observationer i närheten av lämp­ kartor (att exempelvis användas i der. (Jfr lig 4, sid 38.) liga radaranläggningar såväl under MIL AlP) med uppgifter om fågel­ €) Studiebesök i Danmark för dis­ dager som nalt (I det senare fal­ typ, -mängd, flyghöjd samt dygns­ kussion av erfarenheter icke minst let genom användning av natt­ och årstid att produceras. med radaranvändningen. molnhöjdmätare) klarlägga relalio- ..

jaktfalk vid en USA F-bas i Europa

då flytlsträken är "en route" till Det ar viktigt att man känner ver där varningar för en längre na "omväg"? Karlläggning av få­ och från de nordliga destinations­ till relationerna mellan olika vä­ tid framåt. gelarterna på önskade platser orterna. dertyper och olika fågelarters be­ görs väl lättare direkt på plat­ teende . Gör man det, så kan man •• I Holland (liksom i Sverige sen? Anledningen är den, att man •• Ett sätt att varna för att "nu med hjälp av datorer fä vägle­ - fr o m den l december 1971) härigenom kan fastställa om nå­ är dom på gång" sker med hjälp dande svar. - I Kanada har man har man, i avsikten att ka rt lägga gon " ny" art plötsligt dykt upp av radar. Men den konventionella lör ett område med homogent kli­ a k t u e I I a fågelarter vid fl yg­ - m a o om en förtrupp av fl ytt­ radarn används för operationellt mat kunnat fastställa relationerna falt och låg fl ygstråk , sedan flera fåglar på fel tid (och kanske på bruk och ger inte speciellt tyd­ ar samlat på fägelrester tagna lel plats) dykt upp. Av speciellt mellan vissa vädertyper visavi div liga fågelekon. Därför överväger fran skadade fl ygplan. Det hol­ värde har " fyn d " från flygplats­ fågelsorter. Man har där lyckats man inom Hollands flygvapen att landska materialei har studerats områden vari t. Därigenom har ge prognoser (varningar) av rätt - i likhet med Kanada, Frank­ och analyserats av en professor man snabbt kunnat anpassa hög ­ rike och SChweiz - låta utrusta hög precision. - För Holland med vid zoologiska museel i Amster­ talarna med just det angestskri sig med separata radarstatio ner sitt kustktimat är situationen nå­ dam. (Jfr flg 5, sid 38.) som gäller för aktuell fageltyp. * enbart för fågelspaning. got mer invecklad och man behö- Nå, vad kan man få ut av den- J-Ch

37 Fig 4

~ nerna mellan fäglarnas flyghöjd och radarns täckningsområde.

(:) Kompletterande undersökningar skall genomföras I närheten av flottiljerna betr häckningsområden o dyl.

Generellt planeras kart­ läggningen vid de olika flygfälten under ett tlr ske innan omfattande åtgärder diskuteras. I vissa fall kan dock förhoppningsvis re­ dan vtlr en del försök göras.

REALISTISKA ATGÄRDER: o Förändring av flygplatsområdets utseende: Utarrendering till åker· mark är troligen I många fall olämplig. Kortklippt gräsvegeta­ tion bör troligen i många fall er· sättas med t ex spridd buskvege­ tation. Bansystemens färg och struktur skulle möjligen påverka förekomsten av fåglar. Mycket ta­ lar för att ljusare banor (ur bl a värmesynpunkt) skulle vara att föredra.

8 Eliminerande av fågeltilldragande områden. Inom flygplatsen och I • Med radarns hjäLp kan fLYl/ande fågeLfLockar föLjas Långa sträckor obe­ omgivningen bör soptippar, nä­ roende av mörker och dålig väderLek. Ovanstående radarbiLder är samtLiga ringsrika sjöar, omfattande vassar från Bulltofta l Skåne. Varje bild är expone,ad i 14 min. Flygplansekon eller Isolerade träddungar m fl framträder som kraftiga avbrutna Linjer och fcigeLekona som tunna mer liknande strukturer uppmärksam­ eLLer mindre kontinuerliga Linjer. Fasta ekon (terrängformationer) framträ­ mas. I flera fall bör absolut åt­ der som prickar eller Lysande fäLt. Bild a (11 april 1971,09.09-09.23) visar gärder vidtas. ejderflockar som sträcker i ostsydostlig rikrning över Skånes inland. Fåg­ E) Ingripande på närbelägna häck­ Larna har gått in över Land vid Helsingborg och kommer om de fortsäecer ningsplatser genom skjutning el­ i samma riktning aec gå ut över Ostersjön i Simrishamnstrakten. BiLd b ler t ex äggsprayning. Försök med (Jl april 1971, 15.12-15.26) visar också sträckande ejder samma dag på skjutlag I gryning och skymningen eftermiddagen. SträckbiLden är nu annorLunda. Ejdrarna kommer från syd­ för att förhindra mås- och kråk· väst och går in över Skåne meLLan Trelleborg och Ystad för att gira över fågel att samlas på banorna bör Skånes sydosthörn och ut över Hanöbukten. Bild c (18 april 1971, 04.39­ kanske prövas. 04.53) visar etc scort antal fågeLfLockar som från en gemensam punkt spri­ der sig solfjäderformat l ostLig-nordosciig riktning. Det rör sig sannolikt om O Utexperimenterande av lämpll· utfLygning från en övernaecningspLats (i trakten av Krankesjön). Sannolikt gaste skrämselsystem, olika typer är det fråga om starar. Bild d (9 oktober 1970, 19.34-19.48) visar eec spritt signalskott, knallanordningar o dyl sydväscsträc,~ av sannolikt måsfågei. Artbestämning kan givetvis inre ske eller på längre sikt t ex nödskrl­ på basis av enbart radarbilden. Här måste man bygga på erfarenheter anläggningar. rörande de olika arternas normaLa flygvanor eLLer på samtidiga fäLtobser­ o Att genom t ex formalinbehand­ valioner. ling höst och vår Intill bansyste· men skapa en daggmaskfri zon och hindra mask ute på banorna.

Detta var endast en skiss över Fig 5 tänkbara första åtgärder. Efter vinterns preliminära översikt kommer vårens experiment alt planeras I detalj. Många av åt­ gärderna är långsiktiga projekt, vilka lämpligen bör vänta på be­ slut till hösten 1972. Ett stu­ diebesök i Norge för delgivning av resultaten av nödskrianlägg­ ningar vore då t ex lämpligt. Atgärder vid övrig flygning har redan nämnts i form av under­ lags-kartor för lågflygning, ra­ darvarnings- och prognossystem. Utnyttjande av väderflygplanen på morgonen för fågelvarningar kan också diskuteras. • ThaL 38 FÖRDELNING PÅ FLOTTILJ ÅREN 19S7-197n

OPFAS START OCH LA~DMNG Frekvens 110000 Fl)9"

;;; ;;; = = Fågelkollision på rekordhöjd Fågelkollisioner inträffar som bekant oftast på lag höjd. '!!!!!= == Den 1 mars 1970 sattes dock ett höghöjds-"världsrekord". 1:= Då flög nämligen en 11-18 över Kaukasusmassiven och pa en = uppmätt höjd av 7.200 m Iräffades en av flygplanets propell­ rar aven fägel. Enbarl smärre skador uppslod. - Da inga r= == direkla fägelrester kunde återfinnas på flygplanet efter land­ , ningen, kunde man inte fastställa vilken fågelart som skulle krediteras höjdkollisionsrekordet. Men vid denna tidpunkt på året brukar Kaukasus passeras av i huvudsak tre sorters III Flottilj 10 11 12 13 15 17 18 16/20 21 flyltfägelslrömmar: tättingar. storkar och gäss. -- (An­ vänder vara östeuropeiska fågelvänner syrgasmasker ... 7) Aven andra ryska fägelkollisionserfarenheter talar om kon­ • frontationer på höga höjder: aj 1953 passerade en sparvuggla på 1.800 m höjd in genom fronlrutan på en LI-2. Landning dock u a. Stapeldiagrammen på denna sida berättar om flygvapnets bJ 1969 sent en novemberkväll mötte en AN-24 med 450 km/ erfarenheter i olika faser av fJgellivet runt våra baser, 1967 lim en Irast på ca 3.500 m höjd 10 mil öster om Svarta -70. Belr diagrammet längst ned t h kan tilläggas, att enl havskusten. Noskonen blev duktigt illa tilltygad. Land­ tillgängliga siffror fram tilL december 1971, pekar detta års ning u a. totalsiffror på att 1971 ,Iwmmer att i runda tal uppvisa Vid flera fågelkollisioner som (märkligt nog) inträffat nattetid/ samma höga kollisionsfrekvens per 10.000 flygtim som 1969 under mörker, inte sällan med ankor eller gäss, har träff­ och 1970. punkten varit landningsljusen. De desorienterade fäglarna har tydligen flugit mot de inför landning flygande flygplanen (IL-18, TU-l04, IL-14). Fåglarna som sökt sig stadernas stora ljuspunkter har tydligen tagit fel på/blivit lurade av ljus­ skenen. --- Radarobservationer har tydligt visat att flyttfåglar ofta flyger i och emellan molnlager. Fåglarna är uppenbarligen utrustade med ett eget "radar"-navigerings­ hjälpmedel. • Fågelsäker kabinhuv för B-1 North American RockweIl, huvudansvarig för USAF:s nya strategiska överljudbombflygplan B-l, håller för närvarande på att utprova den kabinhuv som skall motstå fågelkollisio­ ner vid machtal ,. Man provar bl a glas-akryl-Iaminat. En av svårigheterna vid dessa försök är just att med kanon fä upp provkycklingarna till en fart av Mach 1 eller mer, vilket är lika med den hastighet B-l :an avses operera med under lagflygn ingsuppd rag. •

39 DÖM SJÄLV!

* Vem bär ansvaret?! --­ värnpliktig, uppmärksammade HUR FÖRDELA ANSVA­ Försök att tänka Dig in i situationen för sent att flygplanet var på RET?! Det vore intressant väg mot diket och han kunde och nyttigt om " KONTAK­ att Ou är flottiljchef. En driftstörning inte i tid varna föraren. TEN" kunde få Din syn på hur med skada har inträffat vid din flot­ Ansvariga för arbetet från ansvaret bör fördelas i det tilj och flyg chefen har beordrat ut­ avd 3/4 ansåg, att tillräckliga här fallet - mellan förare, redning. När utredningen är klar åtgärder var vidtagna i och trafikledare, kompanichef, skall OU ta ställning till vem/ vilka med alt man informerat tra­ mekaniker, avd 3/4... etc. fikledaren, kompanichefen Diskutera därför "fallet" inom som bär ansvaret. Vilka åtgärder bör och transportgruppen. divisionen och kom med för­ vidtas på flottiljen för att ett upp­ slag till åtgärder för att för­ Diket grävdes för repande inte skall inträffa? hindra liknande triviala men * * * nedläggning av dränerings­ kostsamma incidenter. rör. För att di kesvallar inte skulle hindra flygverksamhet, Svar/ synpunk­ hade man vid grävningen ter m m in sänds till FS/ Fh' med grävskopan lastat jor­ -- som i ett kommande FV­ den direkt på lastbil. - - När Nytt-nummer avser redovisa VAD HÄNDE? --- En nyttjas ofta av transportgrup­ flygplanet körde ner i diket, förbandens/Din åsikt (utan förare landade med en SK 50 pen, varför föraren tog för pågick igenfyllning av det­ angivande av namn e dl så på stråk 07. Efter utrullningen givet att han kunde köra på samma ca 10-20 m ifrån Du / läsaren kan få del av hur fick föraren " klart korsa ba­ gräset. flygplanet. Det var en av an­ olika man kan se/ döma i fall nan". Med detta avsåg trafik­ Trafikledaren kände till att ledningarna varför diket inte som detta. ledaren, att föraren skulle * arbeten pågi ck, men han kän­ var markerat med flaggor. Gz köra tvärs över gräset till de inte något ansvar för just uppställningsplatsen på trans­ dessa arbeten - eftersom an­ portflygplanens platta (strec­ svaret för detta område (enl kade linjen på skissen). Men trafikledarens mening) låg föraren körde enl den hel­ hos kompanichefen. När tra­ dragna linjen - för att und­ fikledaren gav föraren till­ vika jetstrålen från ett flyg­ stånd att korsa banan, avsåg plan som just taxade ut till han direkt inkörning till upp­ start. Föraren, som var en­ ställningsplatsen. SensIDoral sam i flygplanet, spanade no­ ga efter ban lj us och körde Kompanichefen hade blivit långsamt in mot plattan. Ome­ orienterad om att arbete delbart före plattan sjönk skulle äga rum på hangar­ flygplanet ned i ett dike, var­ plattan, men just denna del vid propellern slogs av. av plattan utnyttjades helt av transportgruppen. Eftersom Föraren såg inte diket ­ man flyttat på transportflyg­ bl a beroende på att det inte 'I. planen för att ge plats åt fanns någon vall av uppkas­ grävmaskiner m m, kände tad jord. Diket skymdes dess­ kompanichefen inte längre utom delvis av gräs och di­ något ansvar för det fortsatta ket var grävt omedelbart in­ .1 arbetet. .! till plattan. Gräsområdet mel­ \ ._ ~~~~t~~8f;~: ~_r~~;~, ..:,~. ....J, ,. ...', ___ lan taxibanan och plattan ut­ Mekanikern, som var en

40 Lärdomar från en utskjutning

'* * Två nödutsprång med flygplan Motorstoppet inträffade på ca •• Jag hade fötterna kvar på 35 F ("Draken") har inträffat under 6.500 m höjd över Ostersjön öster pedalerna, ryggen pressad mot om södra Oland. Efter en lyckad stolen och huvudet rakt över hösten 1971. I bägge fal/en klarade atertändning slocknade dock mo­ rygg kotpelaren. (Overvägde först sig förarna. Då missödena inte hade torn igen och gick därefter inte att ha huvudet med hakan mot att alerstarta. Föraren, kapten Rolf bröstet. Orsaken till övervägandet likartade händelseförlopp, var det Sjöholm, berättar här för "KON­ var en diskussion på FSO-kursen tänkt att resp förare här i "KONTAK­ TAKTEN " om sina intryck och - 71 , där teorin framfördes att hu­ reaktioner m m före, under och vudet under utskjutningen slungas TEN" skulle få redogöra för sina efter utskjutningen: Iramåt/nedåt mot bröstet trots att utskjutningserfarenheter. * Det vi­ - Under återstartningsförsöken tf lörsöker pressa det mot stolen .) flög jag västerut för att om möj­ Själva utskjutningen kändes inte sade sig emellertid att en av förar­ ligt i försia hand nå Olandskusten. särskilt obehaglig. Det kändes na varit i så dålig kondition vid Min rotetvåa, löltnant Muller-Han­ faktiskt litet " tivolibetonat" . Jag sen, började läsa flyghöjd frän har efteråt ingen känsla av att ha räddningen, att han knappast hade 3.000 m för att uppmärksamma varit black-out. Jag märkte ingen­ några som helst minnesbilder från mig pa höjdminskningen. Jag ting av stolseparationen, men meddelade att Jag avsåg hoppa på plötsligt tumlade jag kraftigt utan någon del av utskjutningsförloppet. 1.500 m. att känna av stolen. Jag kunde Därför har den planerade dialogen På ca 1.500 m höjd angav tvåan inte styra armar eller ben och var att vi hade ett fartyg kl 3 och att hett disorienterad under tumling­ måst utgå. Kvar finns i al/a fall en det var lämplig tidpunkt att hoppa en . När tumlingen lugnat ner sig, intervju - och en lärorik sådan. * * m h t fartygets läge. Genom att så att jag aktivt kunde delta i vad jag försökte få ögonkontakt med som hände, försökte jag se mig om fartyget kom nodutsprånget att ske för att klara ut varför fallskärmen et första haveriet inträf· först strax över 900 m höjd. ­ inte kom . Jag upplevde tidsför­ fade den 8 augusti med Farten vid utskjutningen var 450 hållandet sä att skärmen borde en J 35 F ur F12 . (Jfr km/ tim och flygplanet låg rätt pä kommit för "länge sedan " . Jag D Ofyt nr 976 och 976 :1.) vingarna. fann att jag hade en lina runt efter lBarl,-besöl~

ö .

41 temperaturen understiger 10°. .. högra loten. Linan som var tunn, •• M in fl ytvast, fl B, utlöstes slår back pa mask in pa ett stort (Motsv siffra för F13 är 13°') Jag vit ocn rund hade dessutom ha­ mycket snabbt - jag hann inte fa rtyg. - Jag var utom räckhåll bedömer, efter nu vunnen erfa­ kat last i spannet till benfixerings­ ens uppfatta att jag hade huvudet nar back på maskin beordrades. renhet. att 13° är en lämpligare remmen (benfixeringsremmen var under vatten. Jag låg alltså i Os­ gräns . 10° är for lågt. Mer än 13° borta). tersjon med livbåten under upp­ •• Fartyget gick darefter ifrån blåsning på arm längds avstånd mig, vände och giCk i lovart upp ar trol igen olämpligt mht komfort •• När jag upptäckte linan och lallskärmen strax bortom i lä. "langskepps" med mitt lilla fl yte­ pa marken och i luften - i varje runt foten utgick jag Irån att det I,ägon draggni ng efter sk ärmen tyg. Jag bedömer manövern som fall så länge vi inte har drakt­ var upphakni ngen av den li nan hann det aldrig bli, trots att det utomordenlllgl skicktig då fartygs­ vent il ering. som förhindrade fallskärmsutlös­ blåste ca 12 m/sek. Livbäten var chefen på langt håll måste forlorat ningen. Jag började direkt alt E) RADDNINGEN (ur havet till ungefär halvfylld när j ag drog den mig ur si kte (möte mellan stort gdra Iri linan och hade dä ingen ""tyget) blev " något" vansklig . under mig. När uppblåsningen av lartyg och nötskal). lanke pa att i stallet dra i reserv­ -- Erfarenhet: Man bör tro ligen tivbåten var klar, läg jag redan Efter paddling lyckades l ag la utlösningshandtaget. Under tiden vara rätt passiv i sin livbåt, for väl installerad i båten med nöd­ lag i en l ina med kastvikt och en Jag arbetade med linan skymtade att fa fartygsbefälet att sätta utrustningspacken ombord . Nod­ lina med frälsarkrans. jag fallskärmstyg på båda sidor skeppsbåten i sjö n (avser stort packen hade troligen dragits med Då jag inte visade nagon vilja om ryggen. Strax elter att linan fart yg) . Jag vet inte om man av­ upp i baten, när jag d rog livbäten att klättra uppför lejdaren - jag var fri kom knycken frän fall­ st od fran att sätta skeppsbåten i under mig. kände mig trött pga paddlingen, skärmsutlösningen. (Från det att tung pga vata och klumpig pga sjön pga sjöhävningen eller pga j ag började arbeta med linan tills Medan min rotetvaa fdrsokte flytvasten samtidigt som sj ohäv­ at( det bedamdes vara on öd igt. Jag fallskärmen var utlöst bedömer jag uppmarksamma tidigare namnt far­ ningen var besvärande - kom en anser att med skeppsbåten i sjön att i varje lall 5 sek, kanske 10, tyg på nodsituationen och anv isa besattningsman ner längs lejdaren. hade jag räddats säkrare. Dess­ lörfldt). Knycken var så bestämd skepparn lämpl ig styrkurs, börja­ Han stannade emelJertid halvvägs utom hade både fallskärm och min att jag var helt overtygad om att de jag tömma tivbåten, kontrollera och ätervande därefter upp pa l ivbåt kunnat bärgas omgående. skärmen va r helt intakt. Jag kon­ nödpacken (Dianasändaren) och däc k. En man besatte skeppsbå­ - (Min livbåt bärgades dock så trollerade därför inte om det fanns försöka dra över mig kapellet på ten, men lamnade den igen hang­ småningom av ett annat fartyg). nagra skador på katotten, utan baten. Det sista var sa svärt att ande i si na dävertar. Man drog Skall man avstå fran ell fartygs koncentrerade mig på resten av jag avstod (modifiering av pack­ mig i linorna akterover och jag hjälp när man vet att en rädd­ nedlärden. ningsinstruktionen ar beslutad I?). lörstod att man avsåg bärga mig ningshelikopter är på väg? Ja, Jag tassade syrgasmasken pä Beslutet att avstä kan ha påver· över lastrampen som fanns i far­ det är möjligt. Men det är svärt höger sida . men hade svårig­ kats av att jag såg det bl ivande tygets akter (fartyget hade inga att komma ifrän resonemanget heter att la loss den på vänster. räddningsfartyget vända och så däcks tueko r utan lastades via "man vet vad man har . . ," etc. Då jag räknade med alt hjälmen småningom med löjtnant Muller­ ramp). t) Möjligheten att fastställa or­ , Fartyget var V-hugget akleröver saken till lelfunktlonen rädd­ och då det samtidigt var på "Iät­ ningssystemel bedömer jag som ten" bildades en ficka mellan små, da man ännu inte återfunnit ~ f . lartygets undersida och vattnet . . . I vare sig flygplanets stol eller fall­ skärm. Kärran ligger på ca 60 m •• Jag lyckades undvika att djup. komma in under fartyget genom att bära av med fötterna mot far­ o Linan runt benet. När jag efter tygets sidaJb otten. - - Nar jag haveriet gick igenom ett par fall­ kom ti II fartygets akter hann Jag skärmspackar och bl a studerade precis uppfatta att lastrampen var linorna, fann jag aft det bara lälld , innan jag sögs in under fanns en lina som stämde överens rampen. Strax därefter kom en våg med min minnesbild från linan (sjohavningen var grov i förhål­ runt foten(lbenet) det var lande till vindstyrkan, vilket lär sträckningslInan som går genom vara typiskt fö r denna del av Os­ linbromsen. terslön) lyfte mig och pressade Att del just var insnärjningen av fast mig, under vallen, mot ram­ en lina runt benet som förhind­ pens undersida. - Det kändes då rade fallskärmsullösningen är Som det skulle bli aktuellt med doc k. inte sakert. panik. Vågen släppte emellertid Om linan varit en kalottlina och och då övergav jag livbåten om­ skärmutlösning gått att få med enbart skulle vara till förfäng i Hansens hjä lp finna rätt kurs mot gående för att sim ma ut från ram­ hjälp av reservhandtaget, hur hade vattnet, tog jag av hjätmen. Jag mig. pens undersida. - -- Senare, i det da gått med benet 7 - Jag kastade hjälmen och följde den Under tiden fartyget stavade mot samband med att jag lyftes upp av tror att det dragits ur led i höf­ med blicken tills den träflade mig, drev jag ikapp min fallskärm, en ny våg, kunde man nå mig te n . (!!I) vattenytan lör att försöka bedöma som fortfarande hade någon fly t­ fran rampen och anlligen dra mig höjden. Jag märkte att det skulle kraft . Jag lyckades fä tag i den ombord. (;) Skador på mig själv efter ut­ ta "en stund" innan jag själv och höll fast den för att försoka Puh . . I Att skjuta ut sig är en skJutningen. Endast en liten hud­ nådde vattenytan. få den bärgad för granskni ng. sak - att bli bärgad aven större rodnad på kinden orsakad av syr­ bat uppå havets vågade våg. gasmasken. Ingen som helst öm­ •• Nästa åtgard var att för­ •• Nar fartyget hade närmat nagot helt annat. hel i kroppen samma dag. Dagen söka " komma upp i gungan" ­ sig och besattningen upptäcki efter mycket lätt ömhet i nacken att sitta i fallskärmsselen - det m ig, slängdes en lejdare ned ut­ och i höger vrist. Omhelsgraden lyckades i nte . Jag öppnade fall­ efter den ca 10 m (bedamning NtJgra reflexioner var sådan att jag inte skulle re­ skärmens bröstkopplIng och för­ fran mitt laga utgångslage) höga KLADSEL vid haveriet: som­ flekteral pä den, om jag i nte varit sökte trä in högra armen under fartygssidan. Jag förstod då att o marflygställ och under bomulls­ pa jakt efter skadeindikationer. axelremmarna - båda två - för det skulle bli en match att komma skjorta samt dito shorts. att ha god frihet vid kontakt med ombord och släppte fallskärmen , (;) Skador på min utrustning. Jag frös rejall sista delen före vattnet. Jag frigjorde därefter som jag bedomde kunnat bärgas Sporrfästet i höger stövel defor­ bärgningen och fick inte upp tem­ VÄNSTER arm dä det kändes tryg­ endast under förutsättning att man merat - en nit saknades. - Fel­ peraturen lörrän elter en lång gare att hålla i sig med höger satt en skeppsbåt i sjön. funktion på benfixeringen? varmdusch ombord på fartyget. arm (jag är hogerhänt). Fartygschefens första försök att Vattentemperaturen bedomdes av Efter några lörträningsgrepp om manövrera så att jag under padd­ meteorologen v id F12 till någ ol un­ fallskärmens ben kopplingar visste ling skulle kunna nå lejdaren miss­ der 15°, vindstyrkan ti ll ca 1(}-15 jag att jag skulle bli fri fallskärms­ lyckades. Som väl var, var margi­ Rotetvaan. lÖjtnant Muller-Hansen, m/s ek (7). selen på " nolltid" vid k. ontakten nalen så stor att man inte träf­ som lag I vänteläge ovanför Sjö­ med vallnet. Först vid (vad jag fade mig med någon av de (tunga) Erlarenhel: Det kan vara klokt ho lm och genom vingtippningar bedömer) ca 5 m höjd kunde jag Irälsarkransar som kastades ut ... alt i högre grad anpassa klädsel ville la svar frän honom, men som med säkerhet bedama avståndet Nar jag insåg att detta första til l ev "vattenövning" även på inte såg något tecken - fast Sjö­ till vattnet. Från 5 m gick det forsak till bargning skutte miss­ sommaren - i varje fall om man holm gjorde ett "handslagsgrepp" lort. Men tiden räckte till att latta lyckas, barjade jag paddla från far­ normalt alltid övar over hav. -- över huvudet, gör därför kom­ benlåsen, som jag utlöste vid tyget för att vara utom rackhått Enl intern F12-bestämmelse över­ mentaren : Vinka mera och läng­ stövlarnas kontakt med vattnet. för det sug, som uppstår när man går vi ti II isolerdräkt när vatten­ re . .. o m möjligt. * 42 I

'" 'f;:r Den 21 oktober 1971 tvangs fältllygare GUNNAR GRAHN (Fl) alt skjuta ut sig ur sin J 35 F ("Draken") pga brand. (Of yl 982.) Utskjutningen skedde under "'yeket kritiska lörhällanden - höjd ca 300 m och farl ca 1.000 km/lim. Räddnlngsutrustning­ en synes ha funo'Orat normalt, men pga den höga larten erhöll Grahn bl a flera ben­ skador och han lörlorade temporärt med­ vetandet. Landningen i vattnet (utanför Hallands Våderö) skedde under svåra vindförhållanden - vindstyrkan var ca 25

m/sek och med vågtoppar på ca 6 m. Väl i vattnet trädde den nya automatiskt uppblåsbara flytvästen I funktion. Dess utomordentliga prestanda kom utan tve­ kan att rädda Grahns liv. 1971 års ena "BRA GJORT"-utmärkelse går därför till Ft8! 'f;:r Den andra utmärkelsen går lika självklart till besättningen på fisketråla­ ren GG 111 "Vanadis" av Donsö. Ty ulan dessa fiskares rådiga och uppoffrande räddning av den drivande Grahn ur det stormpiskande havet, deras faniastiska skötsel och värd ombord av den illa med­ tagne Grahn, hade någon julstämning med största sannolikhet inte kunnat kom­ ma Grahn till del. Verkligen BRA och tjusigt GJORT! - Som ett mer påtagligt bevis för flygvapnets stora uppskattning kr vardera samt hedersplaketter I guld. HANS FHAGER samt DAVID BACKMAN av denna räddningsbragd erhöll besätt­ Den belönade besättningen består av sju och JOHAN BROR JOHNSON. - Septetten ningen på "Vanadis" vid en ceremonI v"rl