Fjäle Myr 1361 : Arkeologiska Undersökningar Av Slagfältet Från Dagarna Före Slaget Vid Visby Ringmur Lingström, Maria Fornvännen 2009(104):1, S

Fjäle myr 1361 : arkeologiska undersökningar av slagfältet från dagarna före slaget vid Visby ringmur Lingström, Maria Fornvännen 2009(104):1, s. [33]-44 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2009_033 Ingår i: samla.raa.se Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-12 18.32 Sida 33

Fjäle myr 1361 Arkeologiska undersökningar av slagfältet från dagarna före slaget vid Visby ringmur

Av Maria Lingström

Lingström, M., 2008. Fjäle myr 1361. Arkeologiska undersökningar av slagfältet från dagarna före slaget vid Visby ringmur. (Fjäle myr 1361. Archaeological inves- tigations of a battlefield from a few days prior to the battle of Visby). Fornvännen 104. Stockholm.

A few days prior to the well-known battle outside the walls of Visby in 1361, a small-scale battle between the Danes and the peasantry took place near the small Lake Fjäle in Mästerby parish, central Gotland. Neither of the 1361 battlefields have hitherto been investigated by archaeologists. Therefore the project group Mästerby 1361 was created, in order to emphasize both the battlefield and the countryside as sources of knowledge about the Danish invasion. Metal-detecting, local public participation and recording of both finds and oral tradition are cornerstones in this project, which has so far yielded some 100 battlefield finds during five field surveys in Mästerby parish. In the paper, the society of Gotland during the Middle Ages is also discussed, as well as the various sources of knowledge about the Danish invasion, including written sources, legends, earlier archaeolo - gical finds and current research into the events of 1361.

Maria Lingström, Mästerby 1361, Hagby 415, SE–740 20 Vänge [email protected]

Sägnerna om den danske kungen Valdemar Atter - idag kallas Korsbetningen och de därunder be - dags invasion av Gotland har återberättats i många lägna massgravarna, varav tre blev föremål för ar - klassrum runt om i Sverige, inte minst tack vare keologiska undersökningar under perioden 1905– Carl Gustav Hellqvists fantasieggande målning 30 (Wennersten t.ex. 1905; Thordeman 1939; »Valdemar Atterdag brandskattar Visby» från år 1944). I och med att många stupade begravdes i 1882. På Gotland är berättelserna om den dans - sina rustningar är Korsbetningsmaterialet na- ka invasionen högst levande än idag, och det tionellt och internationellt sett en mycket viktig faktum att snart 650 år gått sedan händelserna källa till kunskap om medeltida rustningar. utspelade sig betyder inte att intresset har sval- Mindre känt är nog att det även rasade stri - nat. Teorier om exempelvis landstigningsplats der mellan danskar och gutar vid Ajmunds bro, och händelseförlopp debatteras än idag, liksom Fjäle myr och Grens gård i Mästerby socken på hur förhållandet mellan Visby och landsbygden mellersta Gotland, dagarna före slaget vid Vis- gestaltade sig. Gemene man på Gotland har by. Varken slagfält eller landsbygd har dock hit- mycket stor kunskap om 1361 års händelser, vilket tills varit i fokus inom 1361-forskningen. Dessa gör ämnet extra intressant att arbeta med. två aspekter vill projektgruppen Mästerby 1361 Slaget vid Visby ringmur den 27 juli 1361 är betona, för att försöka finna nya och komplet- allmänt känt, likaså minneskorset vid det som terande kunskapskällor till 1361 års händelser.

Fornvännen 104 (2009) Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-12 18.32 Sida 34

34 Maria Lingström Projektgruppen består av Riksantikvarieämbe - Det är inte känt hur många soldater Valde- tets slagfältsteam, Mästerby hembygdsförening mar Atterdag förfogade över vid sin invasion av och undertecknad. Vi har vid fem fältundersök - Öland och Gotland, men ca 1500–2500 man är ningstillfällen under åren 2006–08 funnit ca 100 en trolig siffra i jämförelse med ungefärligen föremål med koppling till 1361 års strider, ett samtida krigståg, kanske den lägre siffran med banbrytande resultat med tanke på att så lång tanke på att han fick lämna kvar en del soldater tid förflutit sedan slaget, att detta var relativt li- på Öland. I beräkningarna ska vägas in att mot- tet samt att källäget är så vagt. Undersökningar- ståndarna på Gotland inte var soldater utan na har inte bara lett till att slagfältet har återfun- bönder. Den danska armén bestod till stor del av nits, utan vi anar även ett händelseförlopp med professionella tyska legosoldater (Hammar- en aktionskedja från söder till norr. hjelm 1998, s. 70; Westholm 2007, s. 138 m. ref.). Två källor som författades några år efter in - Källor och forskningsläge vasionen nämner att tre slag stod på Gotland: Kunskapen om 1361 års danska invasion på Got- Själlandskrönikan och Libellus de Magno Erici Rege land grundar sig framför allt på resultatet från (Tortzen 1961, s. 69 f). Stridernas lokali sering utgrävningarna vid Korsbetningen i Visby, hu - anges dock, förutom Visby, inte närmare. vudsakligen dokumenterade av Bengt Thorde- Datum och plats för danskarnas landstigning man m.fl. i 1939–40 års Armour from the Battle of är inte kända. Franciskanermunkarna i Visby, Wisby 1361, I–II. Därtill finns ett fåtal ungefär sam- som också kallades gråbröder, förde årliga an - tida dokument, brev och inskriptioner samt en rik teckningar som sammanställdes i början av 1400- sägenflora och muntlig tradition som berättar talet. De anger den 22 juli som landstigningsdag om de aktuella händelserna. (Tortzen 1961, s. 73). Landstigningen skedde tro- Den danske kung Valdemar Atterdags invasion ligen någonstans på kuststräckan mellan Eksta av Gotland var en del i en maktkamp där allianser och Västergarn (för hypoteser om landstignings - kungar och stormän emellan ingicks och bröts i en platsen, se t.ex. Thordeman 1939, s. 19 ff; 1944, till synes aldrig upphörande stormakts dans. Några s. 80 f; Hammarhjelm 1998, s. 74 f; Westholm aktörer utöver Valdemar var den svenske kungen 2007, s. 134 ff). Franciskanerna var osäkra på om Magnus Eriksson, kungarnas barn, hertigarna av slaget vid ringmuren stod den 24 eller 26 juli. Mecklenburg och Holstein, samt påven och Han - Hammarhjelm (1998, s. 73 f) menar att datumet san. 1360 hade Valdemar erövrat Skåne och Ble - 24 juli kan syfta på slaget vid Fjäle myr och att kinge, och i juni 1361 Öland. Syftet med invasio- tidsspannet mellan landstigningen den 22 juli nen av Gotland har sysselsatt forskare genom åren. och det avgörande slaget vid ringmuren den 27 En rad teorier har presenterats, exempelvis att juli förefaller vara rimligt, med uppmarsch och invasionen var ett försök att upprätta ett danskt strid den 23 juli, större strid den 24 juli, vila östersjövälde som en konkurrent till både Sverige söndagen den 25 juli och sedan uppmarsch till och Hansan (Thordeman 1939, s. 15; 1944, s. 7) Visby den 26 juli. Liknande teorier har tidigare eller att Gotland skulle vara en landkompensa- framlagts av andra forskare (t.ex. Thordeman tion för Valdemars försäljning av Estland till Tys- 1944, s. 201). Franciskanerna berättar också att ka Orden år 1346 (Andersson 1926, s. 399). En 1800 bönder stupade i slaget vid ringmuren nyligen framlagd tolkning är att Valdemar inte (Tortzen 1961, s. 73). Siffran tycks vara rimlig intog ön för egen del utan för hertigens av Meck- med tanke på att närmare 1200 individer hit- lenburg räkning (Westholm 2007, s. 221). tades i de tre undersökta massgravarna vid Kors- Den 1 maj 1361 skickade kung Magnus Eriks - betningen, att en massgrav inte är undersökt son ett varningsbrev till Visby där han uppma- samt att ytterligare två troligen förstördes gen - nade alla att hålla vakt vid staden, muren och ham - om markexploatering under 1800- och 1900- narna, d.v.s. hela Gotland, eftersom »[...] några talet (Thordeman 1944, s. 123). av våra fiender sammansvärjer sig till vår och Ett minneskors restes vid Korsbetningen hela rikets skada och fördärv [...]» (Tortzen över de stupade gutarna. Den latinska inskrip- 1961, s. 62 f). tionen på korset lyder översatt till svenska: »I

Fornvännen 104 (2009) Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-12 18.32 Sida 35

Fjäle myr 1361 35 Herrens år 1361 tredje dagen efter Jacob föllo Gotland var vid tidpunkten för den danska framför Visby portar i danskarnas händer de här invasionen en kluven region, med å ena sidan begravda gutarna, bed för dem». Dagangivelsen hansestaden Visby, befolkad av såväl gutar som innebär för år 1361 tisdagen den 27 juli (von tyskar och andra nationaliteter, å andra sidan Brandt 1959, s. 45). Korset restes troligen ett par landsbygden med de historiskt sett självständiga decennier efter slaget vid ringmuren. farmannabönderna. Skiljelinjen dessa parter emel - En annan text som brukar betraktas som un- lan hade blivit allt skarpare i samband med år gefärligen samtida med den danska invasionen 1288, då inbördeskrig rasade mellan land och är en latinsk inskrift i Fide kyrka på södra Got- stad om kontrollen över handeln. Visby stads - land. På triumfbågens södra sida finns en mål- mur började uppföras mot landsbygden under ning av den korsfäste Kristus. Ovanför honom andra hälften av 1200-talet, måhända inför den finns en text som i översättning lyder: »Husen konflikt som var under uppsegling (Westholm är stuckna i brand, ett lidande folk nedhugget» 2007, s. 76 f). Staden gick segrande ur inbördes- (Siltberg 2002, s. 26 f). I Kristi gloria ska även kriget, och tudelningen var ett faktum. Frågan är årtalet 1361 ha funnits med latinska bokstäver. dock hur de båda parterna reagerade på det ge - Vid en genomgång av Vadstena klosters biblio - mensamma yttre hot som den förestående danska teks skrifter hittade förre landsarkivarien i Vis- invasionen innebar. Kung Magnus varningsbrev by, Tryggve Siltberg, en liten vers i en handskrift visar att hotet riktades mot både stad och land, från omkring år 1400. Handskriften innehöll varför man kan anta att gemensamma försvars- förutom den redan kända Fideinskriptionen även förberedelser gjordes. en fortsättning på denna (Siltberg 2002, s. 25 Gotlands medeltida folkmängd är inte känd. ff). Vers 2 lyder: »se en hunds like går härjande Den hade vid tidpunkten för den danska inva- fram med svärd, och Gotland erövras av dans- sionen förmodligen sjunkit, både genom 1288 kar» (Siltberg 2002, s. 32). Denna vers två fanns års inbördeskrig och digerdödens härjningar i möjligen tillsammans med en nidbild av Valde- mitten av 1300-talet. De första befolkningsbe- mar Atterdag i triumfbågens norra sida, alterna- räkningar som finns från ön härrör från om - tivt att endast texten var belägen under Kristus- kring år 1700. De visar på en befolkning om ca målningen. Fideinskriptionen tillkom troligen 15 000 personer. Antalet gårdar var på 1300- inte i anslutning till Valdemar Atterdags rege - talet ungefär detsamma som runt år 1700, ca ringstid, men dock senast under perioden 1398– 1500 st eller något fler. Om 10–15 personer bod- 1408, då Tyska Orden hade makten över Got- de på varje gård innebar det att det på 1300-talet land. Överkalkningen bör ha skett därefter, då bodde mellan 15 000 och 22 500 personer på ön åter blev dansk (Siltberg 2002, s. 25 ff). den gotländska landsbygden, och ca 4 000 i Vis- Den första källa som nämner Fjäle myr i by. Med dessa siffror som grund håller Ham- samband med den danska invasionen är Strelow marhjelm för troligt att man inom Hejde setting år 1633. Vad gäller striderna vid Fjäle myr tänker kunde uppbåda knappt 500 man och en total sig flera forskare ett frontanfall vid Ajmunds mobiliseringsstyrka på knappt 3 000 man på bro, dagen därpå följt av ett kombinerat front- hela ön (Hammarhjelm 1998, s. 72 f m.ref.), me- och flankanfall (Thordeman 1944, s. 201; Ham- dan Westholm menar att den totala mobiliser- marhjelm 1998, s. 77 ff). ingsstyrkan bör ha varit mellan 4 250 och 5 000 man, med tanke på att många stora gårdar Gotland under medeltiden kunde bidra med i genomsnitt fyra man (West- Gotland var under medeltiden indelat i treding - holm 2007, s. 133). ar, settingar, ting och socknar. Norder-, medel- och sudertredingarna utgjordes av två settingar Mästerby socken: topografi och historia vardera, och varje setting delades sedan in i ett Mästerby socken är belägen på mellersta Got- antal ting och socknar. Settingarna var territo- land, två mil söder om Visby och en dryg mil från riella områden med rättsliga, skatte- och försvars - västkusten. Den utgörs idag av ett flackt jord- mässiga syften. brukslandskap med skogspartier och ängen. Kyr -

Fornvännen 104 (2009) Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-12 18.32 Sida 36

36 Maria Lingström Fig. 1. Medeltida minneskors vid Grens i Mästerby socken. Här stod enligt muntlig tradition den avgörande striden mellan danskar och gutar. Foto Allan Lingström. — Medieval memorial cross at Grens in Mästerby parish, where according to oral tradition the final battle in Mästerby between the Danes and the Gotland peasantry was fought.

kan är belägen centralt i socknen. Den stod klar styrka. Ajmunds har kallats Gotlands nyckel, år 1199 (Strelow 1633) och är känd för sina vack- eftersom den då betydande Sudertingsån flöt ra, östligt influerade målningar. Ca 800 m söder under Ajmunds bro. I öster och väster flankera- om kyrkan står Grenskorset (fig. 1). Korset på - des bron av myrmarker, varav den östra utgjor - minner till sin utformning mycket om det vid des av Fjäle myr. Korsbetningen, men har inga inskriptioner. De Fjäle myr sträckte sig före utdikningarna i ristningar som kan skönjas på korsets sydsida är slutet av 1800-talet i sydväst-nordostlig riktning sekundära, och kan möjligen tolkas som årtalet genom Mästerby socken. På flera äldre kartor 1550 (Säve 1873, s. 9). Korset restes på den me del - kan man se att myren hade två vikar, vilket gjor- tida gården Grens. Enligt muntlig tradition stod de att den under 1700-talet på sitt smalaste stäl - den avgörande striden mellan gutar och danskar le inte var mer än ca 175 m bred (fig. 2). Det just här (Thordeman 1939, s. 22). Korset ska även gotländska landskapet genomgick inga genom- enligt muntlig tradition vara rest på en mass grav gripande förändringar under århundradena efter med stupade gutar. Varken vid minneskorset el- medeltiden. Det var inte förrän genom myrut- ler på kyrkogården finns dock idag några tecken dikningarna som landskapsbilden förändrades på någon massgrav. Mästerbyprojektets fokus dramatiskt. Man kan med viss försiktighet anta ligger heller inte på att lokalisera en sådan, utan att en karta över Mästerby från 1753 i grova drag på att dokumentera slagfältet. speglar förhållandena år 1361 vad gäller exem- Ajmunds låg centralt i Hejde setting, och var pelvis myrens utbredning. Jordmånen i det sma - dess samlingsplats i orostider. Det var det område laste myrområdet är sand, vilket under torra som först skulle få möta en dansk invasions- somrar kan ha gjort det till en lämplig övergång

Fornvännen 104 (2009) Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-12 18.32 Sida 37

Fjäle myr 1361 37

Fig. 2. Konceptkarta över Mästerby socken från 1753 med 1361-relaterade platser utsatta. Kartan är något beskuren jämfört med origi - nalet. © Lantmäteriverket —Excerpt from map of Mästerby parish from 1753, showing sites related to the events of 1361.

över myren. På 1753 års konceptkarta ser man nade ett antal sägner med koppling till Mäs - att myren åtminstone vid denna tid gick att gå terby, bland annat en om en trollkärring som på, eftersom ett antal stigar och mindre vägar är stod i förbund med Valdemar. Hon satte sig un - utritade på den. Enligt muntlig tradition var som - der Ajmunds bro och förtrollade gutarna så att maren 1361 extremt varm och torr, vilket var en de förlorade modet. Säve fick också ta del av en fördel vid en eventuell dansk övergång över my - namnförklarande sägen som är kopplad till Grens ren. medeltida gård, och som berättar att en man, an - Hans Nielssøn Strelow (1633, s. 170) berät- tingen gutarnas anförare eller en dansk riddare, tar i Cronica Guthilandorum bland annat att två blev avhuggen vid »grenen». Han kom inridan- strider stod på Fjäle myr, dagarna efter varand - de på gårdsplanen, och efter denna händelse fick ra. Han är därmed den förste som platsbestäm- gården sitt namn (Thordeman 1939, s. 43 f). Nam- mer striderna på landsbygden. Strelows verk är net Grens har dock i själva verket snarare att göra författat nästan 300 år efter de aktuella hän- med att gården låg vid ett vägskäl. delserna och ska därför tolkas med stor försik- Längs den forna myrens västra kant löper en tighet. Det är dock troligt att han hade tillgång svag åsrygg i sydsydväst-nordnordostlig rikt- till äldre källor som förstördes vid en prästgårds- ning, där den senare delen av 1361 års strid tycks brand år 1735. ha stått. Åsryggen börjar söder om det så kallade Den muntliga traditionen och sägenskild ring Ajmundsänget och sträcker sig i en svag båge arna kring striderna i Mästerby lever än idag i upp mot Grens medeltida gårdsläge, en sträcka socknen, och pekar ut flera platser inom slag - som fågelvägen mäter drygt en kilometer. Ås- fältsområdet. Per Arvid Säve (1811–77) ned teck - ryggen är med fastlandssvenska ögon sett en blyg-

Fornvännen 104 (2009) Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-12 18.32 Sida 38

38 Maria Lingström sam förhöjning, men bör ha haft taktisk bety- kor set och Grens medeltida gårdsläge i norr och delse i samband med 1361 års strider. Ajmunds bro i söder, det område där enligt de Uppgifterna om strider i Mästerby socken äldre källorna striderna stått. I väster och öster stöds också av vissa fynd som gjorts i socknen, avgränsades området av den forna Fjäle myr däribland rörande tre ringbrynjor, varav en från med omnejd. Undersökningsområdet omfattar Mästerby kyrkogård och två från Fjäle myr ca 7 km2 och utgörs huvudsakligen av åkermark (Ekdahl 1826; Hilfeling 1995 [1797 och 1799]; med ett fåtal hus och gårdar. Ett 40-tal mark- muntlig uppgift från f.d. sockenbo). Brynjorna ägare tillfrågades, och samtliga ställde sig positi- är idag förkomna. Men till fynden hör också va till de slagfältsarkeologiska undersökningar- bland annat två rondelldolkar och ett antal arm- na. Parallellt med vårt arbete bedrev även projek- borstpilspetsar. tet Fjälemyr 1361 under 2006 undersökningar i området (Landgren et al. 2006). Forskningsprojektet Mästerby 1361 Fram till 2006 var 1361 års gotländska slagfält out- Resultat forskade. Vid danskarnas landstigningsplats på Mästerbyprojektet har genomfört fem fältun- Gotlands västkust ägde eventuellt en mindre dersökningar från september 2006 till augusti sammandrabbning rum, men det är inte klarlagt 2008, omfattande sammanlagt 25 dagar i fält. I var landstigningen skedde, och eventuella fynd enlighet med Agenda Kulturarvs riktlinjer om är förmodligen få p.g.a. skärmytslingens ringa lokala gruppers deltagande i det arkeologiska ar - storlek. I Mästerby socken utfördes år 1992 en betet ställs vid varje undersökning en metallde- mindre metalldetektorundersökning vid Grens - tektor till förfogande för markägare och med- korset på uppdrag av professor Erik Nylén. Un - lemmar i Mästerby hembygdsförening. Under ar - dersökningen, som genomfördes under två halv - keologernas överinseende får ett begränsat antal dagar, resulterade i fyndet av en armborstpilspets personer hjälpa till att undersöka vissa ytor. samt före mål från den medeltida gården Grens Vid 2006 års undersökning lokaliserade vi (An ders son 1992). Slagfältet i Visby är sedan ett närstridsområde centralt i undersöknings- länge mer eller mindre hårt exploaterat, och området. Att just denna plats undersöktes be - därmed inte möjligt att undersöka. rodde på att tidigare markägare under 1900-ta - Med anledning av detta outforskade kunskaps- lets första hälft hade funnit bland annat en ring- fält bildades under vinterhalvåret 2005/ 2006 pro- brynja och projektiler där, fynd som förblev ore - jektgruppen Mästerby 1361. Projektets mål är att gistrerade och som idag är förkomna. De fynd med slagfältsarkeologiska metoder, lokal förank - som gjordes vid 2006 års undersökning var en ring och den muntliga traditionen som stöd för - långkniv och fragment av en ringbrynja samt söka återfinna och bestämma utsträckningen av rustningsdelar i form av pansarlameller, söljor, 1361 års slagfält. Riksantikvarieämbetets slagfält- ett beslag och en handsklamell. En av lamellerna steam hade redan 2003 börjat lokalisera slagfält är genomborrad, troligen av en spikklubba, och genom bland annat metalldetektorsökning. De visar på stridernas intensitet. Närmare Grens me - dittills un dersökta slagfälten tillhörde framför allt deltida gårdsläge fann vi också två troliga lameller efterre formatorisk tid och var därmed fulla av (Lingström 2007; Lingström et al. 2007). blyprojektiler, en metall som är lättidentifierad 2006 års fältundersökning gav ett över för- genom me tallsökning. Slagfältsteamet såg därför väntan gott resultat, men 2007 och 2008 års un - en utmaning i att delta i sö kandet efter 1361 års dersökningar skulle komma att innebära de verk - slagfält, där huvudsakligen handvapen och projek- liga genombrotten för projektet. Fynden visar tiler av järn hade brukats. Det faktum att gotländ- dels att den muntliga traditionen om striderna ska åkrar är fulla av diverse järnskrot skulle visa sig vid Fjäle myr är verklighetsbaserad, dels att me- bli en utmaning för oss alla. deltida slagfält är möjliga att lokalisera trots Under förarbetet granskades kartor, terräng vaga historiska uppgifter. och fyndplatser. Utifrån dessa uppgifter fast- På de allra sydligaste delarna av åsryggen som ställdes ett undersökningsområde med Grens - löper väster om den forna myren fann vi 2007

Fornvännen 104 (2009) Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-18 08.30 Page 39

Fjäle myr 1361 39 ett område med armborstpilspetsar, kulor och järnspetsar med tånge, d.v.s. delar av spikklubbor (jfr Thordeman 1939, s. 135). Här fanns ock- så en del av en ringbrynja och en möjlig pansar- lamell. Fynd området är beläget i eller vid norra kanten av den forna myren, endast ca 200 m från dess sma laste parti. En förtätande under- sökning i det år 2006 lokaliserade närstridsom- rådet gav ett relativt blygsamt resultat: en järn- sölja och en lamell, båda med paralleller i Kors- betningsfynd en.Sydväst om detta område fann vi dock ytterligare en långkniv, denna gång ett fragment, men mått mässigt identisk med långkniven från 2006, och i nordväst ett fragment av en huggkniv. Längre norrut fortsätter slagfältsspåren i form av ytterligare rustningsdelar: pansarlameller (fig. 3) och söljor, en arm- Fig. 3. Pansarlamellfragment med parallell i rustning borstpilspets, en mindre lansspets och en järn- 25 från Korsbetningen. Foto Lars Winroth. —Frag- spets med tånge från en spikklubba. Fynden ment of an armour plate with parallels in armour suit no. 25 from Korsbetningen, Visby. längs åsen tyder på en splittrad strid, med rutin- erade danska/tyska elitsoldater på ena sidan och flyende stridsovana gutar på den andra. Slag - gutarna som den mer passiva parten, men i och fältsspåren sträcker sig ända upp till Grens, och med närstridsfynden tror vi att gutarna gjorde en ligger därmed längs åsryggen inom en sträcka aktiv motattack mot danskarna när dessa försökte som fågelvägen mäter ca 1 kilometer (fig. 4; ta sig över myren. Detta var stridens mest kritiska Lingström 2008). skede, och gutarna visste att slaget var förlorat om 2008 års undersökningar utfördes i april och danskarna kom över. Se dan vi i myren och bland augusti, och syftade till att försöka avgränsa och armborstpilspetsarna hittat kulor av järn har vi ytterligare utforska stridsområdet vid myrens diskuterat huruvida de hör till slagfältsfynden. De smalaste del. På grund av det myckna regnandet första handeldvapnen i Europa härrör från 1300- i augusti stod säd kvar på många åkrar runt det talets första hälft. De var individuellt tillverkade s.k. Ajmundsänget, vilket omöjliggjorde metall- och höll varie rande kaliber. Dessa primitiva bös- detektorundersökningar norr, söder och öster sor hade förutom vapenfunktionen även en om änget. Årets undersökningar gav dock bland avskräckande ef fekt genom knallarna, lågorna och annat armborstpilspetsar (fig. 5), kulor, parer- röken (Weidhagen-Hallerdt 1991, s. 93 ff). På stången till ett svärd (fig. 6), en spets till en Gotland är den första skriftligt dokumenterade spikklubba, en sporre, söljor och eventuella rust- användningen av eldvapen Tyska ordens invasion ningslameller. Fynden är ännu inte konserverade av ön år 1398 (Westholm 2007, s. 284). Under vin- och registrerade, varför be stäm ningen är prelimi - terhalvåret 2008/2009 kommer två kulor och en när. Projektilområdet vid my rens smalaste del armborstpilspets att 14C-dateras. Vi daterar arm- visade sig i och med 2008 års undersökningar borst pilspetsen för att försäkra oss om att da - vara större, med ytterligare ut sträckning både åt teringarna stämmer. Vare sig handeldvapen an- sydväst och söder. Tydligt är nu att projektilom- vändes i striderna eller inte så krävdes det mod att rådet inte bara är ett distans stridsområde utan stå upp mot den danska hären, men läget visade även innehåller tecken på närstrid, vilket gör att sig i det långa loppet vara hopplöst för gutarna vi delvis måste omtolka gu tarnas agerande. som var färre till antalet, stridsovana samt sämre Bland armborstpilspetsarna hittar vi även spet- utrustade, både vad gällde vapen och skydds ut - sar till spikklubbor samt delar av ett svärd. Vi rustning. har tidigare sett danskarna som den aktiva, och Två områden och därmed även ett händelse-

Fornvännen 104 (2009) Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-18 08.30 Page 40

40 Maria Lingström

Fig. 4. Utsnitt ur ArcPad med flygfoto som bakgrund och 1753 års myr och stigar/mindre vägar utsatta. Samtli- ga 1361-fynd är markerade med stjärna. Bearbetning Lars Winroth, Modern arkeologi. —Section from ArcPad, with an aerial photograph as background and the lake and paths/minor roads of 1753 set out. All finds related to 1361 from the fieldwork of 2006–08 are marked with stars.

förlopp från söder till norr kan nu skönjas i Mäs- norr. Detta område visar tecken på att isolerade terby. Det ena området omfattar fynd från dans - närstrider har ägt rum mellan danskar och flyen- karnas övergång över myren, både distans strids- de gutar. Kommande års undersökningar kom- och närstridsföremål. Det andra området sträck- mer säkert att förändra fyndspridningsbilden er sig längs den svaga åsryggen väster om myren, och även vår tolkning av hur striderna förlöpte. från Ajmundsänget i söder till Grenskorset i Vid Ajmunds har hittills endast mindre områ-

Fornvännen 104 (2009) Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-18 08.30 Page 41

Fjäle myr 1361 41

Fig. 5. Armborstpilspetsar funna i augusti 2008. Foto Maria Lingström. —Crossbow bolts found in August 2008.

Fig. 6. Parerstången till ett svärd av medeltida typ. Skadan härrör troligen från striden. Foto Maria Lingström. —The cross-guard of a sword of Medieval type. The damage was possibly caused during battle.

den undersökts och inga fynd kan entydigt kny- 2008 års undersökningar har givit ökad bredd tas till striderna. Det är dock mycket troligt att i fyndmaterialet, inte minst genom fynden av striderna började här. En rondelldolk funnen av svärdet och sporren. Sporren visar på närvaron en sommargotlänning i ett potatisland vid Aj- av beridna krigare. Kanske tillhörde den en av munds år 1994 visar att slagfältsföremål här fort- den danske kungens män. Trots att stora ytor farande vilar i jorden. kvarstår att undersöka i Mästerby kan vi redan

Fornvännen 104 (2009) Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-18 08.30 Page 42

42 Maria Lingström nu konstatera att slagfältsarkeologiska under- Medeltidsgillet i Visby, Mästerby församling (Svenska sökningar utgör ett mycket viktigt komplement kyrkan), Mästerby hembygdsförening, Ragnar och till skriftligt källmaterial och andra arkeologiska Lydia Nilssons stiftelse, Sven och Britt-Marie Jakobs- undersökningar. son, Sällskapet De Badande Wännernas stiftelse, Säll- skapet Gotlands Gille i Visby, TH it-konsult, Ulf och Slutord Kerstin Sjögren, Wilhelmina von Hallwyls Gotlands- fond och lektor emeritus Åke G. Sjöberg. Vi vill också Den bild vi får av slaget i Mästerby är att dans - rikta ett stort tack till de mästerbybor och markägare karna vid ett eventuellt första frontanfall vid som på olika sätt engagerar sig i vårt projekt, samt till Ajmunds bro förlorade både i tid och i antal stu- Stephen Smith för granskning av engelska texter. pade/sårade, varför en taktikändring var av nö- den påkallad. Vid rekognoscering österut märk- te man att myren på sitt smalaste ställe var mind- Referenser re än 200 m bred, och dessutom gick att gå på Andersson, I., 1926. Valdemar Atterdags tåg mot Got- tack vare sommarens torka. Dag två gjordes där- land 1361. Fornvännen 21. för ett kombinerat front- och flankanfall. Gutar- Andersson, T., 1992. Rapport gällande undersökning med na observerade danskarnas försök att ta sig över metalldetektor vid Grens 1:13 i Mästerby socken. Riks - myren och gjorde en motattack för att hindra antikvarieämbetet, ATA, Stockholm. dem. Men danskarna lyckades ta sig över vilket von Brandt, A., 1959. Werkzeug des Historikers. Eine Ein- führung in die historischen Hilfwissenschaften. Stutt- avgjorde striden, eftersom Valdemars här nu gart. kunde strida i öppen terräng och på sina egna Ekdahl, N.J., 1826. Anteckningar öfver de forntidsmärk - villkor. värdigheter jag råkat på min gotländska resa, ms. Riks- Många av fynden från Mästerby har parallel - antikvarieämbetet, ATA, Stockholm. ler från massgravarna vid Korsbetningen i Vis- Hammarhjelm, B., 1998. Gotländsk krigshistoria. Från by, men kompletterar lika ofta detta material, gutasagan till 1814. Visby. Hilfeling, C.G.G., 1995. C.G.G. Hilfelings gotländska varför Mästerbyprojektet ger oss ny kunskap om resor. I. 1797 och 1799. Red. T. Gislestam. Got- 1361 års händelser. lands Fornsal, Visby. 2006 och 2007 års rapporter, och till våren Landgren, J. et al., 2006. Arkeologisk undersökningsrap- 2009 även 2008 års rapport, finns tillgängliga port över forskningsprojektet Fjälemyr 1361. på Riksantikvarieämbetet (RAÄ) UV:s hem- Lingström, M., 2008. Mästerby 1361 – fortsatt sökande sida, http://www.arkeologiuv.se, under fliken efter striden mellan gutar och danskar. Riksantikvarie - ämbetet, Avd. för arkeologiska undersök ning ar,UV Publika tioner (Daff). Samtliga fynd från 2006 Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2008:1, ar - och 2007 finns på länsmuseet på Gotland, varav keologisk undersökning. Lund. några i utställningen Kalla spår – modern teknik – 2007. Mästerby 1361 – slagfältsarkeologi i Valde- löser medeltida gåta, som pågår åtminstone fram mar Atterdags fotspår. Gotländskt arkiv. Medde- till sommaren 2009. 2008 års fynd doku- landen från Gotlands Fornvänner, Visby. menteras och konserveras under vintern. Infor- Lingström, M. et al., 2007. Mästerby 1361 – gutarnas strid mot Valdemar Atterdag. Riksantikvarieämbetet, mation om projektet finns på vår hemsida Avd. för arkeologiska undersökningar, UV Syd, www.masterby1361.se samt på RAÄ:s slagfälts - Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:3, arkeo- teams hemsida, www.slagfalt.se, där man även logisk undersökning. Lund. kan läsa om övriga slagfältsarkeologiska projekt. Siltberg, T., 2002. »Hundens like» – bonderepub- Mästerbyprojektet kommer att fortsätta under likens dom över Valdemar Atterdag i Fidedikten. 2009 och åren framöver. Fornvännen 97. Strelow, H.N., 1633. Cronica Guthilandorum. Den Guthi- landiske Cronica. Köpenhamn. Tack Säve, P.A., 1873. Kors på Gotland. Svenska fornminnes- föreningens tidsskrift 4. Stockholm. Utan bidragsgivare hade våra undersökningar inte Thordeman, B., 1939. Armour from the Battle of Wisby varit möjliga. Vi vill därför rikta vårt varmaste tack till 1361, I. KVHAA. Stockholm. de stiftelser, föreningar och privatpersoner som ger – 1940. Armour from the Battle of Wisby 1361, II. oss ekonomiskt stöd: Kungliga Patriotiska Sällskapet, KVHAA. Stockholm.

Fornvännen 104 (2009) Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-18 08.30 Page 43

Fjäle myr 1361 43

– 1944. Invasion på Gotland 1361. Dikt och verklighet. Westholm, G., 2007. Visby 1361: Invasionen. Stock- Stockholm. holm. Tortzen, C., 1961. Gotland 1361. Forudsætningerne. Over - leveringen. Köpenhamn. Kartor Weidhagen-Hallerdt, M., 1991. Med byssa och kanon. Hermelinska samlingen. Kartor över socknar på Got- Stadsvandringar. Stockholms stadsmuseum. Stock- land: Mästerby. U.Å. Signum 0409:008:066. Ej holm. digitaliserad. Krigsarkivet. Wennersten, O.V., 1905. Från utgrävningarna vid Konceptkarta över Mästerby socken 1753. Digital ver- Valdemarskorset. Idun. Stockholm. sion. Lantmäteriet.

Summary

The Danish invasion of the island of Gotland in that the fields of Gotland are full of all sorts of 1361 is well-known, not least because of the Kors- other iron objects. Adding a small-scale battle, betningen mass graves in Visby, and the impor- with perhaps no more than 2000 participants on tant sources of information they constitute as to both sides, and a seven-kilometre wide survey Late Medieval armour. Less known is that a area with mainly vague information about earli- small- scale battle took place between the islan - er finds, made the project even more challeng- ders and the Danes near the small Lake Fjäle in ing. Mästerby parish on central Gotland, the days Essential cornerstones in the Mästerby pro - prior to the battle outside the walls of Visby. ject are battlefield archaeological knowledge, mo- Local legends, stray finds and a 17th century dern technological equipment and local sup- written source all hint about these events. port, as well as documentation of recorded and The 1361 battlefields of Gotland have not unrecorded archaeological finds, and last but previously been investigated; the one at the Da- not least considerable recognition of the local nes' landing site simply because the actual spot legends and oral tradition. Hitherto five field is not known, and the battlefield in Visby be - surveys have been conducted during a total of 25 cause it is long gone due to later land use. A days during the years 2006–08, and some 100 minor metal detector survey was conducted near objects related to the 1361 events have been the memorial cross of Grens in Mästerby parish found. The finds consist of the cross-guard of a in 1992. It resulted in the find of a crossbow sword, short battle knives, crossbow bolts, iron bolt, alongside finds from the Medieval farm- and lead bullets, iron spikes from morning stars, stead Grens. According to oral tradition the Me - a spur and a small spearhead, fragments of chain dieval cross stands on a mass grave, and the mail and lamellar plate armours, buckles and an farmstead was ostensibly also the site of the final armour mount. 14th century German mercena - battle in Mästerby. There is however no sign of a ries were equipped with both crossbows and mass grave there today. primitive firearms, and thus we believe that the With the wish to emphasize both the battle- bullets might belong to the battle. Radiocarbon field and the countryside as sources of know- dating tests will be made during 2009. The finds ledge on the Danish invasion, the project group from Mästerby show many parallels to the finds Mästerby 1361 was formed in 2005. The group is from the Korsbetningen mass graves, but also comprised of the battlefield archaeology team of often supplement them, which already at this the Swedish National Heritage Board, the local early stage of the Mästerby project demon- heritage association and the present author. strates that the battlefield, as a type of archaeo- Locating a Medieval battlefield is a challenging logical site, gives new information about the task, both due to the fact that projectiles in Danish invasion of Gotland. those days were made of iron and not lead, and As fieldwork continues, we can as yet only

Fornvännen 104 (2009) Art. Lingstro?m s 33–44:Layout 1 09-03-12 18.32 Sida 44

44 Maria Lingström speculate on the course of events on the battle- ble, due to the extremely dry summer and the field in Mästerby. Ajmunds in the southern part fact that the narrowest part of the lake was less of the parish is known as the Key of Gotland due than 200 m wide. An easterly enveloping move- its channelling topography. It was also an as - ment and then a lake crossing were successful, in sembly site for western Gotland in times of spite of the islanders' attempts to counter the unrest. Although we do not yet have any secure- Danes' move. The change in tactics led to an ly provenanced battlefield finds here, it is very easy victory for the Danish king and his army, likely that the conflict started at Ajmunds. Per- who were now able to fight in open terrain and haps the battle conditions, due to the terrain under their own conditions. and a well prepared Gotland defence, were not The Mästerby project results are pioneering ideal here for the Danish king and his men, considering the time elapsed and the small scale wherefore a change of tactics was necessary. A of the battle. The project will continue with field combined frontal and flank attack seemed possi- surveys during 2009.

Fornvännen 104 (2009)